PING

3 2012 › tILLB

AK

A tILL fr

Am

tIDeN

› INN

ovA

tIoN

– vår

tIDs fr

äLsA

re › eu

ro

pAs K

uLtu

rLIv

BLö

Der

› rä

DD

A g

LAs

rIK

et

Pris: 69:–

#32012Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Mo YanKarin Adelsköld

Måns Adler

Hälsa: Cykla året om

Daniel Sjölin vill se ett paradigmskifte

för att göra Sverige mer kreativt

Banbytaren som blev humanist

Fackligt

Lär dig tolka lönestatistik på rätt sätt

2 Ping

THEFESTIVAL

T H I N G S Y O U D O N ’ T S E E E V E R Y D A Y

REGION VÄSTRA GÖTALAND AND THE SWEDISH FILM INSTITUTE AND CITY OF GOTHENBURG CULTURAL AFFAIRS. WWW.GIFF.SEPRESENTED BY

450 FILMS FROM 70 COUNTRIES JAN 25 TO FEB 4

Ping 3

Innehåll

Med all klokskap från kongressen bakom örat ska vi fortsätta att lyfta DIK-medlemmarnas kunskap och kompetens. Karin Linder, ordförande sidan 7

THEFESTIVAL

T H I N G S Y O U D O N ’ T S E E E V E R Y D A Y

REGION VÄSTRA GÖTALAND AND THE SWEDISH FILM INSTITUTE AND CITY OF GOTHENBURG CULTURAL AFFAIRS. WWW.GIFF.SEPRESENTED BY

450 FILMS FROM 70 COUNTRIES JAN 25 TO FEB 4

26

09 Aktuellt Nya medier formar identitet, Går det att lita på nyheterna, Pristagare, Kongresspecial, Panelen, DIK:s nya styrelse, Museisatsning.

18 Regimkritiker eller lojal partimedlem? Ping tittar närmare på hur den kinesiska nobelpristagaren i litteratur Mo Yan, förhåller sig till sitt hemlands regim.

20 Innovationer frälser Modeordet just nu är innovation. DIK:s utredare Stina Hamberg har undersökt fenomenet och ser en möjlighet för DIK:are att dra nytta av trenden.

22 Praktarsel blev humanist Möt författaren och journalisten Daniel Sjölin, som berättar om varför han är humanist.

26 Tillbaka till framtiden Hur ska man informera framtiden om riskerna med kärnavfallets slutförvaring? Läs om hur detta Science fiction-arkeologiska arbete ska gå till.

› Prisade former visas i Värnamo. Sid 10.

f o t o : j o n ata n j a c o b s o n

› Information om kärn- avfall. Vilket kommuni- kationsverktyg fungerar om 100 000 år?

4 Ping

Svårt att kommuniceramed framtiden

Ledare

Medarbetare i detta nummer:Eyal Sharon Krafft:Samhällsvetare, journalist, personpor-trättveteranoch författare. Blir kreativ av människor

som bjuder på sig själva men ävenefter ett hårt träningspass. ‹

Sören Andersson:Fotograf på Gotland och i Stockholm sedan 1990. Job-bar med nyheter, reportage, sport och

porträtt. Jag älskar att resa och plåta från världens alla hörn. ‹

Ansvarig utgivareKarin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se

ChefredaktörAnders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@dik.se

Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@dik.se

Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, mail@anders- haglund.com

AnnonserCaroline Kejnemar, 08-466 24 11, caroline.kejnemar@dik.seRing för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Lena Fieber, Eyal Sharon Krafft, Karin Adelsköld Johan Joelsson, Gunilla Mosén, Ingvar von Malmborg, Jojje Olsson.

Tryck & repro Ineko, Stockholm OmslagUppifrån höger Daniel Sjölin, foto: Sören Andersson. Illustration: Erica Jacobsson.

Nästa nummer 8 februari

ISSN: 2001-4368

KontaktSe sid 67.

Så här i slutet av året börjar många att sum-mera och fundera på vad nästa år kan ha att erbjuda. I det här sista numret av Ping för i

år blickar vi både bakåt och framåt. Väldigt långt framåt. Närmare be-stämt 100 000 år. Arkeologer och komunikatörer ska tillsammans försöka lista ut hur de ska kunna informera allmänheten under en så hisnande lång tid. Det handlar om den tid som vårt kärnbräns-leavfall måste ligga i tryggt förvar innan det har blivit ofarligt. Det låter kanske som ett omöjligt upp-drag, men det måste göras. Tänk då på att pyramiderna en gång byggdes för att skrämma och hålla inkräktare borta för all framtid. Det gick ju inget vidare och det är ändå ”bara” 4 000 år sedan.

Läs reportaget från SKB:s kärnavfallslager i Oskarshamn, där detta kommunikationsprojektet tar form.

ingen har väl missat att det blåser allt snålare konjunkturvindar över landet. Rapporterna om varsel, uppsägningar och konkurser duggar allt för tätt just nu. En kris som på-gått ett tag ute i Europa. Det påver-

kar förstås även kultursektorn. Ping har pratat med en rad olika kultur-institutioner runt om i Europa och det vi har fått höra är skrämmande. Nedskärningarna på kulturområdet går med raketfart och i en sällan skådad omfattning. Detta sker sam-tidigt som EU-parlamentarikerna pratar sig varma för de kulturella och kreativa näringarna som en till-växtfaktor. Än tycks det vara långt mellan ord och handling.

det här numrets inspiratör Daniel Sjölin är inne på samma tankegång. Oavsett vilken regering vi har, ser de på humaniora med inkompetenta ögon. Det krävs ett paradigmskifte i synen på utbild-ning och forskning, menar han.

Till sist – ett riktigt gott slut på året och ett lika gott nytt! Vi ses igen i februari. ‹

Anders Regnell, Chefredaktör

Johan Joelsson:Frilansjournalist, fader, fritidskompo-sitör. Bosatt i Malmö och på den blekingska landsbygden. Skriver

gärna om kultur, grisar och obskyr geografi. ‹

Ping 5

Innehåll

50

62› Cykla även på vintern.

38 Börja twittra!Det talas överallt om mikroblog-gen Twitter, men endast 4 pro-cent twittrar regelbundet. Ping hjälper dig att komma igång.

41 Humor är en färdighetJournalisten, författaren och komikern Karin Adelsköld skriver i sin krönika att det är dags att ta humorn på allvar.

42 Kulturen blöder I finanskrisens spår bantas kul-turen kraftigt runt om i Europa. För varje besparing ökar frustra-tionen i kultursektorn.

48 Kulturturism räddningenDet är kris i glasriket. Hoppet står nu till att en mer utvecklad kulturturism ska rädda jobben i regionen.

50 Lönestatistik Statistiken ljuger hör man ofta. Men skyll inte på siffrorna. Fem frågor och svar om hur du tolkar lönestatistik på rätt sätt.

55 Vi förhandlar för bra DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver i sin krönika om hur utköp av personal kan dölja missförhållanden.

56 DebattEtt viktigt kulturarv är hotat när Grammofonarkivet drabbas av tuffa besparingar. Framtiden måste säkras av regeringen.

62 Cykla året om Sluta inte att cykla till och från jobbet bara för att snön faller. Med rätt utrustning kan det till och med vara bättre på vintern.

65 Hur hamnade du här?Lars Pyk jobbar som projektle-dare på Telge i Södertälje. Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hans CV.

65

6 Ping

illu

stra

tio

n: s

tefa

n m

alm

qu

ist

Ping 7

ack för förnyat förtroende! Den 24–25 november hade DIK kongress och jag valdes till ordförande ytterli-gare tre år. Tre år som jag verkligen ser fram emot.

Det var ett aktivt förbundsmöte med flera ombud i talarstolen. Flera voteringar och många åsikter. Jag tycker att det är roligt när diskussionerna slutar med nya yrkanden. Kongresser innebär alltid begränsad tid och en lärdom jag tar med mig är att ge diskussionerna i plenum mer tid nästa gång, eftersom DIK:s medlemmar är engagerade och vill debattera. Det gör mig glad att vi kan diskutera och komma fram till klokare beslut tillsammans än vad vi kan göra om endast en stämma tillåts höras.

med all klokskap från kongressen bakom örat ska vi nu fortsätta att lyfta DIK-medlemmarnas kunskap och kompetens och vilken nytta vi

Ordföranden

gör i samhällsutvecklingen. Detta var tydliga önskemål i såväl motioner som yrkanden under kongressen.

de kommande tre åren innebär också utma-ningar i omvärldsanalys. Det finns framtids-spanare som säger att EU riskerar att spricka som organisation redan 2013. De ekonomiska orosmolnen sätter unionen i gungning och vi ser redan hur nationalismen har tagit fäste i flera länder. Den svenska ekonomin har börjat svaja i takt med andra europeiska länders och vi har stora utmaningar även inom vård, miljö och hållbar utveckling. Under hösten har varsel och uppsägningar duggat tätt. Inom Saco arbetar vi för ett högre tak i a-kassan och i dagsläget ser det ut som regeringen har lyssnat på våra önskemål.

De kommande tre åren kommer sannolikt också att innebära ytterligare stora steg för det digitaliserade samhället. Sverige har ju som mål att vara ett av de ledande länderna vad gäller IT-utveckling. Hur många av oss har inte slitit vårt hår i förtvivlan över dåligt verksamhetsstöd där tekniken går först och verksamhetens mål och inriktning kommer i andra hand. En av de propositioner kongressen biföll handlar om att DIK ska vara det självklara facket i den digitala arbetsmiljön. DIK ska också vara ett starkt fack

i informations- och yttrandefrihetsfrågor. Dessa frågor uppmärksammas ofta i svåra

gränsfall men det stora arbetet sker i varda-gen och handlar om att stärka människans deltagande och delaktighet. Där gör DIK:s medlemmar ett viktigt arbete. ‹

DIK ska vara det

självklara facket i den digitala arbetsmiljön.

Karin Linder, DIK:s förbundsordförandekarin.linder@dik.se, tel o8-466 2404Twitter: @Karin_Linder

T»Nu ska vi fortsätta att lyfta medlemmarnas kompetens«

8 Ping

Intresserad av att utveckla dina försäljningsförmågor i en värdebaserad organisation? Vi erbjuder ett fritt arbete som blir en bra merit och ger ett stort kontaktnät.

DIK söKer:

Studentrekryterare

Som studentrekryterare kommer du med gott stöd, men med stor frihet, att arbeta med mark-nadsföringen av DIK:s medlemskap för studenter i din region.

Du kommer att få relevant utbildning, kryddad med lite säljtaktik, ett bra aktivitetsstöd och den utrust-ning du behöver. Arbetstiden lägger du upp efter dina förutsättningar och möjligheter på orten.

Läs hela annonsen på www.dik.se/studentrekryterare

Ping 9

Aktuellt Läs mer:   www.dik.se   Tipsa oss:  anders.regnell@dik.se

Nya medier formarlandets identitet

Aktuellt Läs mer:   www.dik.se   Tipsa oss:  anders.regnell@dik.se

foto

: ist

ock

pho

toNya medier spelar en viktig roll när post-kommunistiska länder omformar sin nationella identitet.

Detta hävdas i en sociologisk studie vid Uppsala universitet som har undersökt den så kall-lade nationsmarknadsföringen. Med det menas att nationen be-traktas som ett varumärke som medborgarna kan identifiera sig med, samtidigt som det ska vara särskiljande mot andra länder. De bilder som ledarna skapar ska attrahera turister, utländskt kapital och andra intressenter.

Polen är exempel på ett land i stark förändring som med hjälp av nationsmarknadsföring försö-ker utmana härskande negativa stereotyper för att skapa fördelar på den globala marknaden.

Men nu pågår i Polen och liknande länder en alternativ nationsmarknadsföring där invånarna förhandlar med elitens

Tack vare digitala medier kan med-

borgare delta i bygget av ett nytt nationellt varumärke.

bild av nationen genom att delta i diskussionsforum och medbor-garjournalistik på nätet. Forska-ren Magdalena Kania-Lundholm lanserar begreppet re-nations-marknadsföring.

– Tack vare digitala medier kan medborgare delta i bygget av ett nytt nationellt varumärke i en bredare demokratisk rörelse. Det är en dynamisk process som be-handlar både det nya och gamla varumärket. Byggandet påverkar inte bara den externa bilden av nationen, utan också den interna bilden, det vill säga hur vi ser på oss själva. ‹

› Polen är ett exempel där en alternativ nationsmarknads-föring pågår. Här gamla stan i Warszawa.

Intresserad av att utveckla dina försäljningsförmågor i en värdebaserad organisation? Vi erbjuder ett fritt arbete som blir en bra merit och ger ett stort kontaktnät.

DIK söKer:

Studentrekryterare

Som studentrekryterare kommer du med gott stöd, men med stor frihet, att arbeta med mark-nadsföringen av DIK:s medlemskap för studenter i din region.

Du kommer att få relevant utbildning, kryddad med lite säljtaktik, ett bra aktivitetsstöd och den utrust-ning du behöver. Arbetstiden lägger du upp efter dina förutsättningar och möjligheter på orten.

Läs hela annonsen på www.dik.se/studentrekryterare

10 Ping

Prisade former i VärnamoUtställning: Vandalorum i Värnamo visar nu mode, möbler, smycken och belysning av nio pristagare av Torsten och Wanja Söderbergs pris. Broscherna på bilden är gjorda av årets pristagare Sigurd Bronger. Han gör endast ett fåtal smycken per år. Utställningen Nordic Design Today pågår till och med den 3 februari.‹

Ping 11Ping 11

Om nyheterna är trovärdiga eller inte, är det ingen som vet i dag. Det ska medieforskaren Michael Karlsson ändra på.

Med den digitala tekniken har en ny norm för journalistiken vuxit fram. Vi som mediekonsumenter är med och producerar och kom-menterar nyheter. Den insynen, medverkan och påverkan leder till en ökad trovärdighet – tror i alla fall medieforskare och journalis-ter. Men är det myt eller sanning?

Hur det egentligen förhåller sig ska medieforskaren Michael Karlsson vid Karlstads universitet

ta reda på i projektet Transparens och journalistisk trovärdighet.

Målet är att ge svar på i vilken utsträckning och på vilket sätt transparens och insyn, är en norm som bygger trovärdighet i nyhetsjournalistiken från publi-kens perspektiv.

– Vi vet i dag inte om det verkligen finns ett samband mellan nyhetskonsumenternas ökade insyn i journalistiken och en större trovärdighet. Det finns lika mycket som pekar åt olika håll. Vi vill få en detaljerad och vetenskapligt säkerställd bild av hur det faktiskt fungerar och hur journalistikens roll i demokratin påverkas på sikt, säger Michael Karlsson.

Resultat ska också ge viktig information till medierna om hur en trovärdig journalistik kan utformas. Projektet ska pågå i tre år. ‹

Går det att lita på nyheterna?

Nätverk för arkivarierArkiv: För dig som arbetar med arkiv och dokumenthantering finns ett nytt nätverk inom informationsförvaltning. Bakom nätverket står stan-dardiseringsorganet SIS som anser att kunskapen om standarder inom informationsförvaltning inte är så utbredd som den skulle kunna vara. Nätverket fokuserar på standarders tillämpning och verksamhetsnytta. Det anordnas seminarier och nätverksträffar och den som går med får bland annat artiklar och information om nya standarder. Anmäl dig till nätverket på www.sis.se/iforvaltning. ‹

foto

: ist

ock

pho

to

Insyn, medverkan och påverkan leder till en ökad trovärdighet – tror i alla fall medieforskare och journalister.

foto

: eri

k le

rnes

tål

› Ett treårigt forsknings-projekt ska undersöka den journalistiska tro-värdigheten.

12 Ping

En handbok om utställningspro-duktion och museiverksamhet i filmformat. Det är något som nu kan bli verklighet tack vare DIK:s stipendium.

Tore Danielsson och Amanda Creutzer har båda fått DIK:s utvecklingsstipendium Creo. Karin Linder, förbundsordför-ande i DIK, delade ut priset i samband med DIK:s kongress.

– Jag är stolt över att DIK:s medlemmar är kreativa, därför är det extra roligt att ha möjlig-heten att stötta bra idéer som annars kanske inte skulle få chansen att genomföras.

Tore Danielsson arbetar till

vardags på Riksantikvarieäm-betet i VIsby. Han får stipendiet för att sprida museiverksamhet i filmformat på webben och öka tillgängligheten för museerna.

Amanda Creutzer, från Nordiska museet i Stockholm, kommer att skriva en handbok i hur man gör utställningar. Hon hoppas att de mallar och be-skrivningar som ska framkomma ska bli användbara verktyg, inte minst för de som är nya i branschen.

Jury för Creo är DIK:s för-bundsstyrelse och stipendiet kan delas ut upp till två gånger per år.

Samma kväll fick också Kristoffer Soldal pris för årets kulturuppsats. Hans masterupp-sats Mångfald på museerna, blev vinnare i konkurrens med 20 bidrag från DIK:s student-medlemmar.

Läs mer på www.dik.se.

Karin Åström IkoDIK:s kongress blev slutpunkten för en 16 år lång karriär inom DIK. Efter har varit ordförande i såväl DIK Arkivariefacket som ordförande för hela DIK (2003-2009) avslutar hon nu alla sina förtroendeuppdrag för DIK.

Hur känns det?– Det känns väldigt bra. Det är en epok som är över men jag känner mig nöjd med det jag har gjort.Vad är du mest stolt över av det du har gjort för DIK?– Jag är stolt över att jag varit med och drivit processen som gjort oss till ett förbund. När jag började min fackliga bana var vi flera förbund inom DIK. Ska du engagera dig i något annat nu?– Nä, nu ska jag pausa och ägna mig åt mitt jobb på Riksarkivet. Jag har två små barn också. Men jag har en ideell ådra i mig , så jag kommer nog ha svårt att inte hoppa på något annat i framtiden.Har du något råd till de nya styrelse ledamöterna i DIK?Nja, kanske att det tar tid att lära sig hur organisationen fungerar och den roll du har som förtroendevald. Det kan ta en hel kongressperiod. Och så vill jag säga – ha roligt! Fackligt arbete är skitkul! Anders Regnell

Hallå där,

Handbok och film på webben prisat

› De tre vinnarna från vänster: Tore Daniels-son, Kristoffer Soldal och Amanda Creutzer.

Han får stipendiet för att sprida museiverk-samhet i filmformat.

Aktuellt

foto

: bri

tt-m

arie

ber

gg

ren

Ping 13

f o t o : a n d e r s h a g l u n d

Kongressens ledamöter valde en delvis ny styrelse för de kommande tre åren.

I DIK:s nya styrelse är det nu en mix av nya och mer erfarna ledamöter. Bland de som lämnar märks vice ordföranden Karin Åström Iko. I mer än femton år har hon varit engagerad i DIK och också hunnit med att vara ordförande under perioden 2003-2009. Karin Linder fick fortsatt förtroende att leda förbundet i ytterligare tre år. Posten som vice ordförande delas mellan He-lena Leidebrant och Anna-Stina Takala.

– Jag tackar för att jag får fort-sätta det arbete vi har påbörjat och ser fram emot att lära känna de nya styrelseledamöterna och ta del av deras erfarenheter, säger Karin Linder.

Mia Lindgren från Skövde är en av de sex nya ledamöterna i DIK:s styrelse.

–Jag ser tre års spännande arbete framför mig, där kultur-samverkansmodellen ligger mig

särskilt varmt om hjärtat, säger Mia Lindgren.

Den första uppgiften för den nya styrelsen blir att lägga en tre-årsplan utifrån kongressbesluten.

På bilden ovan ses i övre raden från vänster: Erik Palm (omval), Magnus Reuterdahl (nyval), Sara Sivre (nyval), Mia Lindgren (nyval), Lars Aldemark (omval). Främre raden från vänster: Susanna Wennerfeldt (nyval), Helena Leidebrant (omval), Karin Linder (omval), Lena Sundberg (omval), Emili Rask (omval), Anna-Stina Takala (omval). Saknas på bilden gör nyvalda Jimmy Mannung och Sara Wranne.

› Den alldeles färska förbundsstyrelsen fångad på bild efter två dagars kongressarbete.

Hälften nya ledamöter i DIK:s förbundsstyrelse

Jag tackar för att jag får fortsatt förtro-

ende att fortsätta det arbete vi har påbörjat.

14 Ping

Engagerade ombudpå DIK:s kongress

När det blev dags att gå till beslut blev det stundtals livlig debatt.

Kongressbeslut i urval:Humanistisk kompetens: DIK ska fortsätta arbeta för att öka förståelsen av den humanistiska kompetensens betydelse.

Höjd medlemsavgift: Medlemsavgiften för yrkesverk-samma höjs med 20 kr/månad. Studentavgiften är oförändrad.

Digital arbetsmiljö: DIK ska bevaka och utveckla att medlemmarnas digitala kompetenser lyfts fram.

Val av förbundsordförande: Karin Linder omvaldes som ordförande i ytterligare tre år.

Val av förbundsstyrelse: DIK:s styrelse består av tolv personer. Sex omval och lika många nyval gjordes.

Bemanningsbranschanställda: DIK ska utreda hur många som är anställda inom bemannings-branschen och vilka villkor de har i sina anställningar.

Museianställda: Förbundsstyrelsen tillsätter en expertgrupp som ska kartlägga nyckelkompetenser för framti-dens ABM-sektor.

Fortbildning för lokalfackliga: DIK kommer att erbjuda kon-tinuerliga påbyggnadsutbild-ningar och en referensgrupp.

Det blev stundtals livlig debatt på DIK:s kongress. Många om-bud valde att begära ordet för att diskutera DIK:s vägval och inrikt-ning de kommande åren.

Kongressombud, valda av DIK:s medlemmar, samlades under en intensiv helg i Stockholm. Beslu-ten om innnehållet i de motioner och propositioner som kongres-sen hade att besluta om föregicks av gruppdiskussioner under lör-dagseftermiddagen. När det sedan blev dags att gå till beslut blev det stundtals livlig debatt.

Förutom att lägga fast inrikt-ning på DIK:s fortsatta arbete, är kongressen också ett tillfälle till nätverkande och förkovring.

Professorn i filosofi, kultur och företagsledning, Bengt Kristens-son Uggla, invigningstalade om gränsöverskridande humaniora och vilka utmaningar den står för i dag.

Måns Adler, grundare av videotjänsten Bambuser, intervjuades på scen. Han ser sin webbtjänst som ett gräns-land mellan ett politisk och ett tekniskt projekt.

– Utan människor är tekniken ointressant, säger han. ‹

Anders Regnell

› Votering begärd och ska genomföras. Så kunde det låta när DIK höll kongress.

81Så många ombud deltog på DIK:s kongress i Stockholm i slutet av november. Vill du vara med nästa gång? Gå in redan nu på www.dik.se/kongress och läs mer om hur det går till och vad det innebär. ‹

Ping 15

Engagerade ombudpå DIK:s kongress

› Bengt Kristensson Uggla invigningstalade om gränsöverskridande humaniora.

16 Ping16 Ping

DIK måste våga vara ett fackförbund och inte ett försäkringsbolag.

Vad ska DIK främst arbeta med de kommande åren?

Panelen

Jimmy MannungKommunikatör Amnesty international– Den stora

utmaningen för fackförenings-rörelsen generellt är att ta den fackliga grundtanken in i en ny tid. Det är viktigt att facken vå-gar ompröva gamla strukturer och testa nya grepp. DIK har startat den resan men det finns mycket kvar att göra. Min bild av facket är att man försvarar mycket gammalt men skapar lite nytt. Utmaningen för DIK är att våga vara ett fackförbund och inte bli ett försäkrings-bolag. Vi behöver också hitta tillbaka till att varje medlem känner att det är de som är facket. Se över de strukturer som finns i dag för att komma närmare den enskilde medlem-men. ‹

Magnus ReuterdahlArkeolog Länsstyrelsen Östergötland– För mig är det

viktigt att lyfta fram det som har varit mitt arbetsliv. Nämligen en yrkeskarriär utan fast anställning. Jag har hoppat runt mellan olika arbetsplatser över hela Sverige. Det behöver inte vara dåligt, utan blir en livsstil i sig, men det ställer speciella krav. Det finns mycket som kan göra livet lättare för dem som lever under de här villkoren. Många arbetsgivare är okunniga om till exempel a-kasseregler. En dags längre anställning kan vara skillnaden mellan ersättning eller inte. Det kan också vara svårt att känna tillhörighet med ett fackför-bund när du inte har en fast punkt. Men jag tror att DIK har mycket att erbjuda som många visstidsan-ställda inte känner till. ‹

Sara SivreKonsulentKultur i Väst– Den digitala arbetsmiljön är viktig för mig. De

kompetenser DIK:s medlem-mar har måste utnyttjas bättre vid upphandlingar av digitala lösningar. DIK ska också upp-muntra användning av öppen källkod. Man ska kunna anpassa de digitala systemen efter verk-ligheten och inte tvärtom, som det ofta är i dag. Jag är över-tygad om att många DIK:ares yrkespotential går förlorad på digitala lösningar som inte är användarvänliga. Det är viktigt att vi lyfter upp det här som ett arbetsmiljöproblem. ‹

På DIK:s kongress drogs riktlinjerna upp för förbundets arbete och inriktning den kommande kongress-perioden. Ping frågade tre nyvalda medlem-mar i DIK:s förbunds-styrelse:

f o t o : a n d e r s h a g l u n d

› På DIK:s kongress den 24-25 november diskuterades förbundets fortsatta arbete.

Ping 17Ping 17

Nytt projekt ger museerna chansen att erbjuda särskilda visningar för demenssjuka. Alzheimerfonden skjuter till fem miljoner kronor för att utbilda museipedagoger.

Vid Museum of Modern Art (MoMA) i New York i USA arbetar tolv heltidsanställda pedagoger med att göra konsten tillgänglig för personer med olika funktions-nedsättningar. Sedan 2006 håller de i specialvisningar för demens-sjuka och deras anhöriga.

– Första året kom 30-40 perso-ner på visningarna, förra året var vi uppe i närmare 4 000, säger Laurel Humble, som leder MoMA:s uppmärksammade alzheimerpro-jekt, under ett besök i Stockholm.

Hon berättar att gensvaret från deltagarna överlag är positivt, också från de anhöriga.

MoMA:s arbete med alzhei-

mersjuka har nu spridit sig till Skandinavien. Alzheimerfonden har öronmärkt fem miljoner kronor till projektet Möten med minnen. Pengarna ska bland annat användas till att arrangera utbildningsseminarier på museer runt om i landet. Museipedagoger ska få lära sig symtom, bemö-tande och förhållningssätt för att sedan kunna erbjuda visningar för demenssjuka och deras anhöriga.

Jeanette Rangner Jacobsson, konstpedagog på Nationalmu-seum, är den som tagit med sig MoMA:s idéer till Sverige. Hon är nu en drivande kraft i projektet

som hon ser som ett naturligt steg i museernas tillgänglighetsarbete.

– Personer med demenssjuk-dom har glömts bort när vi talat om tillgängliga miljöer. Samtidigt tror jag att vi kan göra mycket för denna grupp, säger hon.

I Sverige beräknas 150 000 personer ha en demenssjukdom, en siffra som ökar stadigt i takt med att befolkningen åldras. De-mensförbundets lokalföreningar ska fungera som en länk mellan de drabbade och deras anhöriga och museerna. Vid projektets uppstartsmöte i oktober var 55 museer representerade, ytterligare lika många har anmält intresse för att delta.

– Men jag hoppas på ännu fler. Det finns runt 200 museer i Sverige och alla kommer att tillfrå-gas om att delta, säger Jeanette Rangner Jacobsson. ‹

Magnus Westlander

Miljoner till museisatsning

Första året kom 30–40 personer på

visningarna, förra året var vi uppe i närmare 4 000.

› Laurel Humble, från Museum of Modern Art i New York, berättar om satsningen på visningar för demenssjuka och deras anhöriga.

Ping 17

foto

: mag

nu

s w

estl

and

er

18 Ping

Nyligen fick bondpojken Mo Yan ta emot Nobelpriset i litte-ratur under festligheter i Stock-holm. Det är annat än då han som barn tvingades sluta skolan för att bli herde på landsbygden då Kulturrevolutionen härjade på 60-talet. För att överleva åt han bark och gräs.

Kinas myndigheter är nu stolta över att äntligen ha fått ett nobel-pris. Författaren Mo Yan är såväl medlem i kommunistpartiet, som vice ordförande i landets statliga författarförbund. Men vid när-mare granskning är han varken lojal mot staten eller den första kinesen som får utmärkelsen.

Lojal partimedlem eller regimkritiker?

Hans relation till regimen förbättrades då han gick med i armén på 80-talet. Vid militä-rens egna högskolor började han studera och sedan lära ut litteratur. I en intervju med Time Magazine framställde han 2010 censur som något positivt. Det författarförbund

Nobelpriset i litteratur till Mo Yan

Ping 19

snarare än systemfel.Några av Mo Yans verk är

ändå censurerade i Kina. Bo-ken Big Breasts and Wide Hips, anses ge en allt för positiv bild av nationalistpartiet Kuomin-tang under inbördeskriget med kommunisterna som slutade 1949.

Gao Xingjian å sin sida skrev helt öppet om massakern vid Himmelska fridens torg 1989, varpå alla hans verk genast och

för all framtid förbjöds i Kina. Liu Xiaobo var med och skrev ett manifest vid namn Charter 08, som åberopade demokrati och ändringar i kon-stitutionen. Det

är då intellektuella utmanar maktmonopolet som de lever farligt i Kina.

mo yan har tidigare indi-kerat att han tyst accepterar de restriktioner som finns för att verka i Kina. Men också han har nu rört sig närmare gränsen för det tillåtna. En knapp vecka efter utmärkelsen uttryckte han vid en press-konferens sitt hopp om att Liu Xiaobo kan bli fri så snart som möjligt. Ai Weiwei svarade med att välkomna Mo Yan tillbaka in i folkets famn. Inget av ut-talandena fick givetvis något utrymme i kinesisk media.

Jojje Olsson

Den kända regim-kritiske konstnä-

ren Ai Weiwei kall-lade utnämningen för ”en skymf mot mänskligheten och litteraturen.

där han är vice ordförande höll också tyst då den inspärrade Liu Xiaobo samma år vann Nobels fredspris. Och tidigare i år hjälpte Mo Yan till att sam-manställa en bok som hyllade ett av Mao Zedongs tal, där dik-tatorn sade att författare ska straffas om de inte samarbetar med regeringen.

kritiken mot mo yans eget nobelpris blev därför snabb och omfattande. Viss utländsk me-dia ifrågasatte om Mo Yan var värd utmärkelsen. Den kända regimkritiske konstnären Ai Weiwei kallade utnämningen för ”en skymf mot mänsklighe-ten och litteraturen”.

›Efter sitt Nobelpris har Mo Yan blivit omnämnd och hyllad i kinesisk media, där han framställs som Kinas första lojala nobelpris-tagare.

Kinesisk media var dock lyrisk över ”den första förfat-taren med kinesiskt medbor-gerskap att vinna Nobelpriset i litteratur”, som statliga teve-nätverket CCTV sa. Nobelpri-set har en oerhörd prestige i Kina, där man officiellt länge bekymrat sig över att landet inte fått någon utmärkelse.

men mo yan är inte den första kinesiska nobelpristagaren, inte ens i litteratur. År 2000 fick nämligen Gao Xingjian samma pris, men han hade redan ett franskt pass, då hans verk ogillades av regeringen och tvingade honom till ett liv i exil.

Förutom Liu Xiaobo fick även Dalai Lama fredspriset 1989. Men alla dessa tre fall har tystats ner av media och myndigheter. Liu är också den enda nobelpristagaren i världen som nu sitter i fängelse – 11 år i norra, kalla Kina för ”försök till omstörtning av statsmakten”.

Men inte heller Mo Yan är någon diktaturens försvarare. Anna Gustafsson Chen har översatt hans böcker till svenska och säger om inne-hållet:

– Han berättar ofta om svält och elände på den fattiga lands-bygden i hemprovinsen Shan-dong, men undviker att rakt ut ifrågasätta kommunistpartiets legitimitet eller maktmonopol.

Hon menar att Mo Yan förmodligen kommer undan censuren eftersom han skriver just lokalt.

– Då han skriver om lokala förhållanden och ledarskap, kan partiledningen slå ifrån sig kritiken och hävda att allt beror på individuella misstag

› Anna Gustafsson Chen

foto

: jo

jje

ols

son

foto

: jes

sica

go

w

20 Ping20 Ping

40,7 var median-åldern i Sverige 2010. Det var högst i Europa.

Omvärld

För några veckor sedan besökte jag ett seminarium där en klok företagsrepresentant sa något som hängt kvar i mitt huvud sedan dess. Nämligen att inter-netbaserade företag står inför en omedelbar global marknad, men även inför omedelbar glo-bal konkurrens. Mycket av det vi producerar i form av varor och tjänster och hybrider där-emellan finns från lanseringen, genom internet, tillgängliga för kunder och mottagare över hela världen. Men samma sak gäller såklart även för producenter i andra delar av världen.

vi behöver alltså vara smarta och innovativa för att göra just våra produkter, tjänster och för att inte tala om våra utbildningar och vårt land attraktivt. Vi måste även bli bättre på att lyfta fram förde-larna med att köpa tjänster

och varor från just oss, vare sig kunden finns i grannhuset eller i Perth.

Under året har regeringen genom näringsdepartemen-tet arbetat med att ta fram en nationell innovationsstrategi. Sedan några år tillbaka finns även en tjänsteinnovations-strategi. Under hösten lämnade DIK sina kommentarer på slutbetänkandet från Innova-tionsutredningen som tittat på innovationsstödjande verk-samheter på våra universitet och högskolor. Samma dag som innovationsstrategin kom presenterades även forsknings-propositionen, som rör de kom-mande fyra årens forskning och innovation. Att begreppet innovation användes flitigt för att beskriva regeringens vilja är inte en överdrift. Innovationer är det som ska få vår ekonomi

att växa, det som ska stärka vår konkurrenskraft och skapa fler och smartare jobb.

Varje tid har sina frälsare. Jag skulle vilja påstå att vår tids frälsare är innovation. ”Inno-vationer har blivit hett” inledde tre namnkunniga professorer en debattartikel i Svenska Dag-bladet i augusti. Bakgrunden till artikeln var en bok som de tre lanserade samma dag Ett ramverk för innovations-politiken med underrubriken Hur göra Sverige mer entrepre-nöriellt?

de tre professorerna har helt rätt, innovationer har blivit hett och i år har det hettat till ordentligt. Det visar inte minst alla utredningar och förslag för ökad innovation som presente-rats under året. Ord som krea-tivitet och entreprenörskap har delvis fått stå tillbaka, eller rättare sagt, har fått inordna sig under innovationsparaplyet. Det är innovationer som ska rädda ekonomin, lösa proble-men med en åldrande befolk-ning, effektivisera offentlig sektor och mycket mer.

Även om fokuseringen på innovation delvis kan ses som

Innovation – vår tids frälsareÖverallt pratas det om inn-ovation. Det är modeordet nummer ett just nu. DIK:s utredare Stina Hamberg ser en möjlighet för DIK:s medlemmar att dra nytta av innovationstrenden.

Det är innovationer som ska rädda ekonomin, lösa problemen med en åld-rande befolkning, effekti-visera offentlig sektor och mycket mer.

Ibland måste man klättra väldigt högt upp för att förstå hur liten man är.

Felix Baumgartner innan han gjorde sitt hopp från 40 000 meters höjd.

Ping 21Ping 21

en fluga, kan det vara en möjlig-het att lyfta fram den kompe-tens DIK:s medlemmar besitter på ett nytt sätt. För de bästa för-utsättningarna för innovation och kreativa lösningar ges om olika vetenskaper och discipli-ner får samverka. Humaniora behövs lika mycket för sin egen skull som för att berika andra discipliner. Frans Johansson beskriver i The Medici Effect var genombrott och nya idéer föds, nämligen i The Intersec-tion i skärningen eller gräns-landet där olika discipliner,

Omvärld

Innovation – vår tids frälsare

Bibliotekens demokratiska uppdrag att självständigt och oberoende kunna tillgängliggöra information och kunskap. Biblioteksföreningens generalsekreterare Niclas Lindberg om vad e-boksfrågan i grunden handlar om.

Stina Hamberg › Stina Hamberg arbetar som utredare på DIK.

› DIK:are kan dra nytta av innovationstrenden.

Vill du läsa mer?http://www.regeringen.se/sb/d/14440http://www.dik.se/nytta

tankar, kulturer, föreställningar etc möts. Innovationer uppstår alltså i gränsland.

ett exempel kommer från sjukvården och förändringen av hur vi bygger, utsmyckar och inreder våra sjukhus. När man kombinerade den medicinska kompetensen, med fokus på att behandla patienten, med kompetenser som såg till människan som befann sig i sjukhusmiljön påskyndades tillfrisknandet. Kompetens om det mänskliga, det vill säga hu-

manistisk kompetens, behövs i fler sektorer och branscher för ett bättre innovationsklimat och en humaniserad innova-tionsprocess. ‹

f o t o : i s t o c k p h o t o

22 Ping22 Ping

Ping 23Ping 23

I somras kunde vi höra Daniel Sjölins skoningslösa förakt mot sig själv i radion. Förblindad av övertro på naturvetenskapens allenarådande, såg pojken Daniel Sjölin världen i

svartvitt. Naturvetenskap avgudade han, ”flum”, litteratur och människor avskydde han. Därav det självkritiska epitetet ”ett härligt praktarsle”.

raseriet bottnar i att 13-årige Daniel Sjölin var på väg att förlora det eviga kriget mellan arv och miljö. Om han vore en färdig produkt av sin arvsmassa, som naturvetenskapen han dyrkat gjorde gällande, vad var hans chans att påverka sitt liv?

Noll och intet. Insikten var omskakande. Han höll

på att tappa fotfästet. Föräldrarnas skilsmässa gjorde inte tillståndet bättre.

Eller just tvärtom, på sätt och vis. För annars hade han inte hittat Sigmund Freuds skrift om felprestationer bland

styvmoderns böcker; hon var psykolog. Denna humanistiska skrift hade inte kunnat gripa in i hans liv lägligare.

– Skriften var en nyckel. Jag blev inte humanist över en natt, men där och då bestämde jag mig för att omvändas.

Två decennier senare sitter han i sin fläckiga blå tröja på ett kafé och har en hedersdoktorstitel från humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet i bakfickan – samhällets praktfulla erkännande för att han genom ”Babel” har fört litteraturen närmare allmänhe-ten. En dekorerad humanist.

Men vad betyder det att vara humanist?

Han torkar av smulorna efter salami- och briesmörgåsen och får glöd i de vänliga Babelögonen:

– En humanist förmår sätta sig själv åt sidan när hen betraktar världen. Vi får skarpare och färgseende ögon, befria oss från våra fördomar och göra världen bättre. Som humanist är det min plikt att arbeta utifrån att sam-

Praktarslet blev humanist

Inspiratören: Författaren och teveprogrammet Babels tidigare programledare Daniel Sjölin är praktarslet som gjorde en helomvändning och blev humanist. Men för att kreativiteten ska flöda och landet blomstra krävs mycket mer än så, anser han. Ett totalt paradigmskifte.text eyal sharon krafft foto sören andersson

Bilden: Daniel Sjölin har gått från hängiven naturvetare till inbiten humanist.

Ping 23

24 Ping24 Ping

hällsmiljön är avgörande för individens utveckling.

Med andra ord, han lär inte bli sysslo-lös i rådande samhällsordning. Ilskan i rösten är klart förnimbar.

– Vi håller nog på att mista vårt färg-seende. Man klappar ofta humaniora på huvudet och talar om att humaniora ska vara det mjuka fluffet vi ska kunna ha råd med när vi har byggt vårt sam-hälle på teknik. Men det är tvärtom! Humaniora är den vanligaste formen av vetenskap som används i allt från tjänstesektorn, ledarskap, pedagogik, förhandlingar till rättsväsendet. Som vetenskapen om människans drivkraf-ter skulle humaniora kunna få männis-korna och landet att blomstra.

Han suckar djupt.

– humaniora är sedd med inkompe-tent blick från den ena regeringen efter den andra. I vårt ingenjörsland har man missförstått hur välstånd skapas. Det skapas inte genom att stoppa in pengar i naturvetenskapliga forskarmunnar varur färdig forskning bajsas fram. Forskare är inga maskiner.

Sålunda måste något radikalt till:

– Jag vill se ett totalt paradigmskifte. Bland an-nat i synen på utbildning och forskning, säger han och seglar med författarens lätthet i väg med exemplet Kalle.

Kalle, alltså. Pojken går i friskola. Som så många andra organisationer drabbas även friskolan av effektivise-rings- och slimningsnit. Skolbiblioteket får stryka på foten. Men hur ska då lille Kalle kunna bege sig på ett gränslöst äventyr när friheten att botanisera fritt bland bågnande bokhyllor är borta – och det enda han får är en kasse böcker med gamla vanliga favoritämnet brand-bilar?

Ja, säg det. Daniel Sjölin är inte road.

Slimmade organisationer är humanio-rans värsta fiender, hävdar han, efter-som de blir sårbara och brakar samman när något går snett. Nej, tillägger han, inte ens ur kapitalistisk synvinkel blir det bra om vi lägger alla ägg i ingen-jörskorgen. Floppsatsningen på ”ren” naturvetenskap i Ronneby borde tjäna som en varningssignal för regeringen.

i stället efterlyser han ett para-digmskifte med en varierad palett av kreativitetseggande utvecklingsmöjlig-heter.

– Vi vet att barn som läser många böcker hemma blir mer kreativa i att lösa problem och bättre på matte.

Kanske kan kombattanterna huma-niora och naturvetenskap sluta fred kring denna beröringspunkt och byta ut stridsyxan mot en symbios präglad av sprudlande kreativitet.

– Där dessa två olika världar möts kan antagligen de mest briljanta idéerna födas, förutspår Daniel Sjölin.

Detsamma får antas gälla för hans egen del med. För sex år sedan satte han punkt för sitt författarskap när

familje- och författarvärl-den frontalkrockade. Han målar upp en skräckbild av barn som förtvivlat klöser på handtaget till skrivarlyans lyckta dörr

medan han svävar bort i den djupt nar-cissistiska skaparprocessen.

Nu har han kunnat återvända till skrivandet och därför kunnat lämna programlederiet. Allt tack vare en kompromiss.

– Jag hade hellre skrivit om något som tagit hela mig i anspråk och plågat min själ. Nu får ett sådant projekt anstå till framtiden, när jag blir miljonär, säger Daniel Sjölin.

Sedan är den leende blicken borta och han hastar vidare för att hämta barn på dagis. ‹

Inspiratören

Daniel Sjölins litterära favo-riter:

1Polska dissi-

dentförfat-taren Witold Gombrowicz är ett typiskt exempel på hur det går om en förfat-tare blir riktigt narcissistisk. Då skriver man riktigt bra.

2Det var när jag

läste Werner Aspenströms samlade dikter som jag förstod mig på poesi för första gången. Han är lätt-tillgänglig och ändå inte ba-nal. Och olikt mig är han en snäll poet.

3Franz Kafkas

”Slottet” är absurd och innehåller när-mast burlesk humor. Man kan skratta rått och högt åt Kafka. Kafka är rolig, helt enkelt.

I vårt ingenjörs-land har man

missförstått hur välstånd skapas.

Ping 25Ping 25

Inspiratören

Daniel SjölinÅlder: 35. Gör: Författare. Bor: Bromma, Stockholm.Familj: Fru och två barn i åldrarna 6 och 3,5 år. Bakgrund: Östra reals gymna-sium i Stockholm, programledare för Babel i sju år, förfat-tardebut 2002 med Oron bror. Flerfal-digt prisbelönad för sina böcker. Aktuell: Skriver på sin fjärde roman och agerar litteraturdetektiv i Babel.

Ping 25

26 Ping26 Ping

Tillbaka till framtiden

26 Ping

Ping 27

Pyramider? Prästerskap? Platinaetsade safir-diskar? Det science fiction-arkeologiska arbetet med hur man ska informera framtiden om slutför-varets kärnavfall har inletts. Frågan är bara vilka kommunikationsverktyg som kommer att fungera om 100 000 år. text johan joelsson foto jonatan jacobson

Ping 27

28 Ping28 Ping

Nere i en underjordisk anläggning – cirka 40 meter under oxrullad-tallrikarna i personalmatsalen Claberian på SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle, Clab, i Oskarshamn – står arkeolo-

giprofessorn Cornelius Holtorf och arkeolo-gidocenten Anders Högberg i skyddsrockar och knähöga plastmockasiner. Bredvid dem levererar den headsetförsedde SKB-infor-matören Roland Johansson teknisk fakta i radiosportreportertempo. Luften är klibbig i den simhallsliknande bunkern som invigdes av Birgitta Dahl dagen efter att Sovjet bekräftat uppgifterna om Tjernobylkatastrofen 1986. Cornelius Holtorf och Anders Högberg lyssnar observant, hela tiden övervakade av en unifor-merad väktare. För att se bassängens botten, där de mörka kassetterna med 5 492 ton högradio-aktivt kärnavfall ligger, behöver man luta sig lite lätt över räcket. Cornelius Holtorf håller handen på hjälmen. -– Det här är framtidens kulturarv; en mycket

speciell form av kulturarv, säger han. Men vad gör egentligen de båda arkeologi-

forskarna från Linnéuniversitetet här i kärn-bränsleförvaringsindustrins högteknologiska hjärta?

Några dagar efter Fukoshimaolyckan i mars 2011 skickade SKB (Svensk Kärnbränslehan-tering AB) in sin ansökan om att få bygga det svenska slutförvaret för använt kärnbränsle. I korta drag går planen ut på att stoppa in 12 000 ton kärnavfall i 6 000 kopparkapslar som sedan ska grävas ned på 500 meters djup i urberget under Forsmark. Om allt – den juri-diska processen är monstruös – går som SKB vill, ska slutförvaret vara fyllt och igenbommat runt år 2075. När kärnavfallet väl är på plats i backen är det tänkt att folk och fä ska hålla sig borta därifrån så länge det kontaminerade ma-terialet utgör en hälsorisk, närmare bestämt i 100 000 år. Det är här arkeologerna kommer in i bilden. I det nyligen sjösatta projektet Ett hundra tusen år fram och bakåt i tiden – arkeo-logi möter kärnbränsleförvaring ska Cornelius

› Anders Högberg, Roland Johansson, Sofie Tunbrant och Cornelius Holtorf på plats i SKB:s försöksan-läggning Äspölaboratoriet, 460 meter under markytan.

Ping 29Ping 29

Holtorf och Anders Högberg fördjupa sig i framtidsaspekter av kommunikation om kärn-avfallsförvaringsplatser. Genom att ”under-söka använt kärnbränsle inom ramarna för en kulturarvsdiskurs” ska humanioraherrarnas forskning kunna användas i det komplexa arbetet med att fatta adekvata beslut kring hur man ska informera framtidens män-niskor – om de ens kommer att vara av arten homo sapiens – om de underjordiska farorna i Forsmark.

det var cornelius holtorf – som gärna läser science fiction och beskriver sig själv som en ”arkeolog ointresserad av hur det var i det förflutna” – som kläckte idén till forsknings-projektet. Efter att ha besökt SKB:s försöks-anläggning Äspölaboratoriet som turist en het sommardag 2009 tillsammans med sin son Tom väcktes hans nyfikenhet på hur SKB arbetar med frågor som rör kunskapsbevaran-de. Den sommarvikarierande guiden hade inga svar att ge. Men efter ett par möten ordnade av

universitetets samverkansavdelning lyckades Cornelius Holtorf komma i kontakt med rätt personer inom företaget. Något som ledde fram till det treåriga forskningsprojektet som till stora delar finansieras av SKB. I Europa pågår flera liknande informationsprojekt. Längst har man kommit i Frankrike där en tvärvetenskaplig forskargrupp på Andra (den franska motsvarigheten till SKB) bland annat har tagit fram en platinaetsad safirdisk med textbudskap som går att läsa med lupp eller mikroskop. Artefakten, som presenterades vid en internationell konferens i Dublin tidigare i år, har rönt stor uppmärksamhet i forskar-världen. Bland annat på grund av dess livs-längd på cirka en miljon år. Cornelius Holtorf och Anders Högberg tycker att den moderna Rosettastenen av safir är ett intressant försök att materialisera framtiden.

– Men idén förutsätter att framtidens män-niskor inte bara förstår det skrivna språket utan även kontexten och de tekniska begrepp som det refereras till, säger Anders Högberg.

› När slutförvaret är fyllt kommer dess tunnlar att pluggas igen.

30 Ping30 Ping

– Mycket kan hända på 100 000 år. Framtida gene-rationer kanske utvecklar en teknik som kan oskad-liggöra kärnavfall, eller till och med uppfinner ett botemedel mot strålning, säger Cornelius Holtorf.

att ta fram krispiga kommunikationsverktyg med en livslängd på 100 000 år kan framstå som ett omöjligt uppdrag. Men uppgiften är nödvändig. Även om ”gräva-ned-och-glömma”-argument då och då har framförts, även från forskarhåll, går det inte att sticka huvudet i sanden. Eftersom avfallet är ett resultat av vår energiförsörjning behöver vår genera-tion ta hand om det och hitta metoder att informera framtiden, menar arkeologerna. Trots kärnenergins 75-åriga historia är diskussionen om kunskapsbe-varande relativt ny. I samband med att den ameri-kanska regeringen började planera ett slutförvar för använt kärnbränsle i början av 1980-talet kopplades den ungersk-amerikanske semiotikern Thomas Sebeok in. I sin rapport Communication measures to bridge ten millennia lanserade Sebeok den radikala idén om ett folkloristiskt atomprästerskap bestående av fysiker, antropologer och semiotiker vars enda uppgift skulle vara att hålla kunskapen vid liv, för att på så sätt kunna informera framtiden om farorna med kärnavfallet. Cornelius Holtorf tycker att visio-nen är ”vacker men problematisk.”

– Vad ger man upp om man skapar ett hemligt säll-skap som kontrollerar den typen av information? Vi är ett demokratiskt samhälle, säger han.

Vårt samtal leder in på andra förslag som kom-mit upp i den internationella debatten. Ämnet är kittlande. Internetartiklar lockar till mängder av mer eller mindre genomtänkta kommentarer. Att forma landskapet på ett avskräckande sätt eller att upp- föra monument är idéer som luftats. För drygt 4 000 år sedan byggde man pyramider i Egypten för att skrämma bort inkräktare. Det gick sådär. Efter bara några generationer plundrades de spektakulära byggnadsverken.

– Gravarna i pyramiderna var ju också tänkta för

» Vad ger man upp om man skapar ett hemligt sällskap som kontrollerar den typen av information? «

Ping 31Ping 31Ping 31

› I Äspölaboratoriet pågår fullskalig forskning kring den framtida slutförvaring-en av använt kärnbränsle.

32 Ping32 Ping

evigheten, säger Cornelius Holtorf och ler.Det brukar sägas att tre generationer är den

koppling som människan har i tid. Utan hjälp från skriftliga källor förvandlas sedan informa-tion till berättelser och traditioner som efter fem-sex generationer blir till myter. Det finns forskare som propagerar för att man redan i dag borde försöka skapa ritualer som bär historien om det nedgrävda kärnavfallet vidare genom tid.

– Monument hade kunnat vara en nod för att hålla den berättelsen levande, säger Anders Högberg.

arkiven kommer att spela en viktig roll, tror Cornelius Holtorf och Anders Högberg. Men det gäller att tänka långsiktigt och fundera på vilken typ av information som kan vara till nytta i ett mångtusenårigt perspektiv. Arkiven som upprät-tades i samband med utbyggnaden av kärnkraf-ten på 1950- och 1960-talet har i många fall visat sig vara undermåliga. Man sparade allt. Det inne-bär att det krävs ett omfattande arbete bara för att få en översikt av vad det är som har bevarats. Det gäller att vara extremt selektiv. Insikten om samtidens tillräcklighet i nuet men otillräcklig-het i framtiden är viktig att förstå, menar Anders Högberg. För om 200 år har vi förmodligen inga kärnkraftverk på jorden, kanske inte ens om 30 år. Ett sparat papper i ett arkiv kommer med största sannolikhet inte att förstås av någon om

› Anders Högerg och Cornelius Holtorf har en hel del att fundera på.

32 Ping

Ping 33Ping 33

› Roland Johansson berättar om kärnavfallets resa till de underjordiska bassängerna i Clab.

34 Ping

100 000 år när kärnenergin har förvandlats till en mikroskopisk parentes i historien.

– Därför måste det finnas något annat arkiverat som vägleder. Det kan vara en exotisk artefakt, säger Anders Högberg.

Att redan i det här stadiet ge förslag på kon-kreta hands on-lösningar är varken Cornelius Holtorf eller Anders Högberg särskilt intresse-rade av. De betonar istället vikten av att ”presen-tera ämnet brett” för att få igång en debatt som i sin tur kan generera en mångfacetterad informa-tionsstrategi.

– Har man stopp i vasken ordnar man det med propplösare. Det här är en helt annan typ av pro-blem, säger Anders Högberg.

Han fortsätter:– Skulle man i dag lägga fram förslag på en

definitiv lösning är det en sak vi med säkerhet vet: om hundra år kommer den garanterat att vara fel. Beslut om hur kommunikationen med framtiden ska ske måste få ta tid.

under vår rundvandring i underjorden pas-serar vi slussar och tjocka portar. Överallt syns den propellerliknande symbolen för radioaktivi-tet. Tre svarta tårtbitar och en rund svart cirkel på gul botten. Skulle symboler kunna användas i arbetet med att informera framtiden om kärn-avfallets faror? Dödskallar, korslagda benknotor eller reptiler kanske? Det finns kognitionsfors-kare som menar att människan är rädd för ormar på grund av en miljontals år gammal reflex i hjärnan. Skulle det vara så innebär det att det finns inbyggda faktorer som inte enbart är kul-turspecifika.

– Det är mycket svårt att jobba med någon form av gemensamma symboler. Kulturen är där direkt och blörrar till det, säger Anders Högberg.

För cirka 100 000 år sedan började grupper av homo sapiens så sakteliga att röra sig från Afrika till andra kontinenter. Tidsperspektiven är svindlande. Kommunikationsverktygen om det nedgrävda kärnavfallet ska fungera ända fram till år 102 075 efter Kristus. Är det inte bara spekula-tioner som forskarna ägnar sig åt?

– Det ordet passar inte. Frågeställningen har en framtidsdimension, men det handlar inte om att spekulera i vad som kommer att hända på

34 Ping › Säkerhetsövning på Clab.

› Sammanbiten problemlösare.

Ping 35Ping 35

› Vid klart väder kan man skymta Sealand från fastlandet.

› Önskebrunn? Nej, en modell av hur slutförvarets kapselhål kommer att se ut.

Ping 35

36 Ping

jorden om 100 000 år, säger Cornelius Holtorf med eftertryck.

Efter att ha tagit oss upp till markplan med hjälp av en spegelklädd hiss undersöks vi nog-grant i solariumliknande apparater. Ingen av oss bär på någon lös kontamination. Informatören Roland Johansson visar upp dosimetern som vi burit med oss. Han vill att fotograf Jonatan Jacobson ska ta en bild av dess display.

– 00,00, säger Roland Johansson.

med oss på vårt studiebesök är även Sofie Tunbrant från SKB. Hon leder paraplyprojek-tet Informationsbevarande efter förslutning av kärnbränsleförvaret som består av egna forsk-ningsuppdrag samt deltagande i det internatio-nella projektet Preservation of records, knowledge and memory across generations. Det arbetet ska mynna ut i en övergripande rapport om vilka idéer kring kunskapsbevarande som finns i de respektive kärnkraftsproducerande länderna.

– En tanke är att vi ska bevara information om varandras slutförvar. Men vi måste samtidigt vara restriktiva med upplysningar om var vi grävt ned det använda kärnbränslet med tanke på att det kan användas till vapen, säger Sofie Tunbrant.

Den täta morgondimman har lättat. Utan-för Clab står fyra polisbilar parkerade. Inne på området rör sig fordon från räddningstjänsten. Efter terrordåden i USA har skalskyddet på det centrala mellanlagret förstärkts avsevärt. Vi tar plats i foajén där vi ska få se en informationsfilm. Medan tekniken strular berättar Sofie Tunbrant om en tävling som SKB utlyste runt 2006–2007. Den gick ut på att ungdomar fick skicka in sina förslag på hur varningsskyltar vid ett slutförvar kunde utformas. SKB fick in mängder av förslag. Tre vinnare korades och belönades med en resa till Stonehenge. Anders Högberg och Cornelius Holtorf blir nyfikna och frågar om underlaget och resten av de inskickade bidragen finns kvar.

– Jag vet inte. Jag frågade nyligen efter dem men det verkar som om de har kommit bort, säger Sofie Tunbrant.

Fotnot: Sedan reportaget gjordes har SKB lokaliserat samtliga tävlingsbidrag. ”De hade inte kommit bort, dock finns de bara ’analogt’ – papper i en pärm”, skriver Sofie Tunbrant i ett mejl.

36 Ping

Ping 37Ping 37

› SKB:s projektledare Sofie Tunbrant betraktar en kop-parkapsel i genomskärning.

38 Ping

Guiden

Kom igång

med Twitter!Det är endast 4 procent av svenskarna som twittrar varje vecka. Men nu upptäcker allt fler nyttan med Twitter. Har du ännu inte kommit igång är det hög tid. Ping hjälper dig över tröskeln. text anders regnell

38 Ping

Ping 39

Guiden

1 2 3 4 5 6 7

Starta kontoFör att komma igång behöver du registrera ett konto. Skriv en kort presentation, ladda upp ett foto eller logotype och utsmycka din sida. Du kan också ställa in om du vill kunna se om någon agerar på ditt konto. Till exempel få e-post om

någon skickar ett meddelande från dig vidare (retweetar) eller om någon vill ha din uppmärk-samhet (pingar). Till skillnad mot Facebook kan du representera din arbetsgivare och vara privat på en och samma gång. ‹

Vad är Twitter?Twitter är en mikroblogg där alla kan interagera med varandra. Du ser tweets från de du väljer att följa på din sida och de som följer dig ser dina tweets. Du kan skriva max 140 tecken men kan bifoga bilder eller länka vidare. För att spara

tecken kan du korta länkar med till exempel tjänsten korta.nu. Du behöver inte följa alla du vill komma i kontakt med. Du når dem också genom att skriva @användarnamn eller via så kallade hashtags. twitter.com ‹

Hitta följareMånga börjar med att följa kändisar men trött-nar ganska snabbt. Twitter bygger på interak-tion. Lady Gaga har över 30 miljoner följare. Du ska nog inte räkna med att hon hinner prata med dig. Följ istället personer, organisationer

eller företag som intresserar dig men som du rimligen kan kommunicera med. Till exempel andra med liknande yrken eller intressen som du. Ofta följer den du väljer att följa dig också.Då kan ni tipsa och inspirera varandra. ‹

Skapa #hashtagsHashtags är ett sätt att skapa kategorier på flödena. Du skapar en tagg för ett ämne, mässa eller event som du tror att fler är intressade av. Du äger inte hashtagen, utan det är mer som en rubrik. Då kan alla som vill skriva om det

ämnet använda taggen och du skapar på så sätt ett flöde för just det ämnet. Att klicka på en intressant hashtag kan också vara ett bra sätt att hitta nya följare. Tänk på att skriva taggen i en följd. Slår du ett mellanslag bryts den.

Vett & etikettEgentligen är det samma regler som gäller här som på vilken tillställning som helst. Bjud på dig själv och visa dig mänsklig. Twittra med folk – inte till. Ingen är intressarad av någon som bara försöker sälja eller inte är beredd att föra

en dialog. Tacka gärna de som väljer att följa dig eller om de skickar vidare dina tweets. Twittrar du för ett företag eller organisation, glöm då inte att skriva ditt förnamn efter ditt tweet. Då blir det både personligare och trevligare. ‹

Fallgropar Den vanligaste fallgropen är att inte komma igång eller att man inte tycker sig ha tid. Men kom ihåg att Twitter är här och nu. Du behöver inte försöka läsa ikapp alla missade tweets. Känn heller ingen stress om du ångrar att du

valt att följa någon. Att avfölja någon är ingen stor sak. Att prova sig fram och byta följare är en naturlig del av twittrandet. Koppla inte heller ditt Twitterkonto till Facebook. Det är irriterande för dina vänner som inte twittrar. ‹

FramgångsreceptLeta dig fram för att hitta det som intresserar dig. Bjud gärna på din kompetens utan att försöka sälja dina tjänster eller kunskaper. Genom att visa vad du kan finns det chans att andra tipsar om dig när de behöver de färdig-

heter som du/ni besitter. Det finns exempel på egenföretagare som har fått flera jobb via rekommendationer på Twitter. Twittrar du som anställd kan du stärka din arbetsgivares varu-märke genom ett bra Twitterbeteende. ‹

KÄLLA: Sophia Sundberg, Ypsilon, föreläser, utbildar och skriver en bok om Twitter.

Ping 39

40 Ping

Årets Arkiv

Vilja, våga, välja

föreslå arkiv till utmärkelsen 2013Nu är det hög tid att tipsa juryn om bra, kreativa eller nytänkande arkiv. Utmärkelsen Årets arkiv delas ut av DIK i samarbete med Riksarkivet, Näringslivets arkivråd och Svenska arkivsamfundet. Prissumman är 20 000 kronor.

Sista dag att tipsa är den 7 januari 2013.

sök till dik:s ledarskapsprogram 2013Nästa höst startar femte omgången av ledarskaps-programmet Vilja Våga Välja. Det vänder sig till dig som vill utveckla dina ledar- och chefsegenskaper och jobbar inom arkiv, bibliotek, museum eller vid annan kulturinstitution.

Sista ansökningsdag är den 4 februari 2013.

Mer information finns på www.dik.se/arets-arkiv

Mer information finns på www.dik.se/ledarskapsprogrammet

Ping 41

Förra året – tre år efter att jag gått kursen på Folkhögskolan blev jag utsedd till Årets Kvinn-liga Komiker på svenska standupgalan. ALLA

kan verkligen bli roligare, även den mest hopplösa tråkmånsen men då måste man ta humorn på allvar. Det krävs lite jobb och träning men det är det värt – att blir roligare gör dig till en bättre talare, ledare, arbetskamrat, partner, förälder och skapar fak-

tiskt framgång inom all kommunikation. Och inte minst är det kul att vara rolig. Dessutom är det mycket mer riskfritt än att utföra kirurgi.

et är dags att vi tar humor på allvar.Tänk dig att du ligger på ett ope-

rationsbord. Kirurgen tar på sig sina gröna handskar och plockar upp sin skalpell samtidigt som hon säger: ”Nu kommer jag improvi-

sera lite och gå på känsla”. Du skulle såklart få panik. Försöka rymma från britsen om du klarar dig från att inte svimma vill säga. Så får det ju inte gå till! Och så går det såklart inte till.

Men när det gäller att vara rolig, då är det precis så det går till. Det verkar inte spela någon roll om du är statsminister och ska hålla tal till folket eller om du är middagsgäst och ska hålla tal till värdinnan, de flesta improviserar lite och går på känsla.

så tänkte jag också förr: att humorn kom om man hade tur och att vissa hade humorn medfödd andra inte (och att jag inte var en av dem). Men så hamnade jag av en slump på en ståuppkurs. Det var en sommar för fyra år sen och jag var en trött sliten småbarnsmamma som fick en vecka att vila upp mig på och göra vad jag ville –utan barn och familj. 35 år och begynnan-de kulturtant som jag var tänkte jag att en kurs i akvarellmålning på en Folkhögskola skulle sitta som en smäck. Men kursen var full. Det fanns bara platser kvar i kursen i ståupp. Jag visste inte ens vad ståupp var men jag var desperat och ville bara komma bort och tänkte att nått kan man väl lära sig. Och jag visste inte hur rätt jag hade.

humor är nämligen inte en talang utan en färdighet! En ståuppare jobbar stenhårt med att skriva skämt – bakom varje minut humor ligger timmar av arbete. Riktigt bra humor är inte att dra vitsar utan består av att se det roliga i allmängiltiga situationer, att överraska och bjuda på sig själv. Det finns en kod för hur man får en publik att skratta. Den måste man lära sig och den kan alla lära sig, till och med en sliten småbarsmorsa utan humor.

Krönika

Inte minst är det kul att vara

rolig. Dessutom är det mycket mer riskfritt än att utföra kirurgi.

Karin Adelsköld › Karin Adelsköld är journalist, komiker och föreläsare aktuell med boken Våga stå upp –bli en roligare talare som avslöjar standupens knep som alla kan lära sig.

D» Att bli roligare gör dig till en bättre talare«

foto

: nin

a fr

idel

l

› Karin Adelsköld menar allvar med humorn som redskap.

42 Ping

I finanskrisens spår bantas kulturen i Europa och minskade anslag har blivit vardag i kultursektorn. För varje ny besparing ökar frustrationen.text ingvar von malmborg

Europas kulturliv blöder

foto

: ist

ock

Ping 43

› Just nu skärs pengarna till kulturen ner dramatiskt runt om i Europa.

44 Ping

R ijksmuseum i Amsterdam öppnar i april efter lång tids renovering. Här hänger de stora holländska mästarna från 1600-talet. Museet är en av världens stora turistatt-raktioner och därför har budgeten

bara fått mindre nedskärningar.När Nederländernas regering hösten

2011 beslöt att krympa kulturbudgeten med 25 procent drog en iskall vind genom teatrar-nas, museernas och orkestrarnas korridorer. Totalt skulle man skära med 1,7 miljarder kronor.

nederländernas statsskuld ökade snabbt och hade passerat den översta nivå som eurozonen tillät. Men nedskärningarna i statens budget är i snitt 16 procent. Kulturen har alltså drabbats hårdare än andra verksamheter. Förklaringen var att det främlingsfientliga Frihetspartiet, som då ingick i regeringen, krävde kulturens huvud på ett fat. Men ganska snart utlystes nyval och i hös-tas kom en regering som be-stod av ett socialdemokratiskt och ett högerliberalt parti. Regeringsskiftet ledde inte till någon förändring av kultur-budgeten. Tvärtom kan man på hemsidan för Raad vor Kultuur, Kulturrådet i Nederländer-na, läsa att statssekreteraren redan våren 2012 beslutat stödnivån för de verksamheter som ingick i fyraårsbudgeten. Det handlade inte om ett enstaka parti.

Nederländerna är bara ett av många länder i Europa där kulturbudgeten skurits dramatiskt. Arts Council England, brittisk motsvarighet till Kulturrådet, meddelade i oktober att var femte tjänst och ett antal lokalkontor ska bort.

– Det finns ett absolut behov av att Arts Council fortsätter att vara en intelligent inves-terare, som leder tillväxt och ambitioner i en kultursektor som bidrar så mycket till välstån-det, livskvalitén och vårt lands rykte, sa VD Alan Davey i samband med beslutet.

Uttalandet andas desperation och den är lätt att förstå.

Arts Councils budget ligger på 26 miljarder kronor, varav 11 miljarder kommer från Natio-nal Lottery. Under 2011–2015 dras verksam-hetsstöden ner med 30 procent, vilket redan slagit hårt. Nu har turen kommit till den egna organisationen.

”Man skär bort basen men behåller toppen”, heter det ofta i holländsk press. Skälet skulle vara att kända museer och teatrar i storstäder-na skonas, eftersom de är viktiga för besöksin-dustrin, medan mindre regionala verksamhe-

ter offras.Europa tar emot mer än

hälften av världens turister. Besöksnäringen svarade förra året för en tiondel av EU-ländernas totala BNP. Det handlar om stora pengar.

– Flera undersökningar visar att turister i kristider bor och äter billigare under

semestern. Däremot vill de inte dra ner på mu-seibesök, musikevenemang och teaterbiljetter, påpekar Emma Ernsth i Bryssel.

Emma är koordinator på lobbyinggruppen Culture Action Europe vars mål är att öka EU:s kulturstöd. Hon är utbildad kulturadministra-tör i Lund.

Men tesen att stora drakar skulle få en mju-kare behandling håller inte vid en granskning.

Covent Garden i London har den mest inter-nationella operapubliken i Europa. Ändå har

Vad handlar det om?› Europas kulturliv drabbas hårt av den rådande finans-krisen. Nästan inget land är förskonat från kraftiga nedskärningar.

» Turister i kristider bor och äter billigare under semestern. Däremot vill de inte dra ner på museibesök, musikevene-mang och teaterbiljetter. «

Ping 45Ping 45

46 Ping

de fått häftiga statliga nedskärningar – 15 procent under 2011 och lika mycket 2012.

– Eftersom vi nu är oerhört beroende av biljettintäkter har vi i någon mån anpassat repertoaren, medger den danskfödde ope-rachefen Kaspar Holten. Men att inte vara konstnärligt modig kan vara mycket farligt och det kommer vi aldrig att sluta med.

Och Atens nationalopera förlorade halva sitt stöd jämfört med 2007. Medan grekisk kultur i snitt ”bara” sparat 37 procent.

Enligt en gammal visdom ökar teater- och operapubliken under kristider. Det stämmer även nu. Från politiskt håll anser man därför att neddragningar på stora scenkonstinsti-tutioner delvis kan kompenseras med ökade biljettintäkter.

barcelona hade förra året sin bästa tea-tersäsong i stadens historia. Teaterfestivalen i Avignon, en viktig mötesplats för europeisk scenkonst, hade fullbelagt under tre hela juliveckor. I Italien har antalet besökare ökat med 17 procent 2002–2011, trots att alla teat-rar fått svindlande sparbeting.

– I Barcelona är teatern en av få sektorer där försäljningen faktiskt ökat, menar Daniel Martinez på de katalanska teaterägarnas organisation.

Den bankrutta spanska regeringen höjde i september momsen på teater- och filmbesök från 8 till 23 procent. Sådana svältkurer blir lätt kontraproduktiva. Enligt revisionsbyrån Pricewaterhouse Cooper leder det till att massor av småbiografer tvingas stänga. Det blir ingen vinst i statskassan utan en förlust på cirka 800 miljoner kronor, enligt IFACCA, International Federation of Arts Councils and Culture Agencies.

– Kulturen har förlorat lite av sitt prestige-

värde senaste årtiondet. Nedskärningarna i den offentliga sektorn motsvaras därför av ett minskande intresse för kultursponsoring inom näringslivet, anser forskaren Andreas Wiesand på ERICarts i Bonn, ett oberoende institut för kulturanalys.

– Men förhållandena skiljer sig mycket mellan länderna i Europa, påpekar Andreas Wiesand, som ingår i den kommitté som väl-jer ut Europas kulturhuvudstäder.

Nu är kulturverksamheter viktiga även för regioner och kommuner. Vad kommer att ske med anslagen i kommuner och regioner? Signalerna pekar åt olika håll. I en undersök-ning av Eurocities, en samarbetsorganisa-tion av 130 större EU-städer, framgick att de kommunala kulturpengarna inte förändrats nämnvärt 2008–2011. I England och Neder-länderna har regionerna ibland kompense-rat bortfallet av statliga pengar. Detta kan komma att förändras.

– I Tyskland kapar man i dag kulturpengar-na i delstaterna och i kommunerna, berättar Andreas Wiesand. Däremot har den statliga budgeten ökat något.

– Det kan bli värre innan det blir bättre, var-nar Emma Ernsth på Culture Action Europe.

Hon syftar på att sparkraven i regioner, län och kommuner kan komma i en andra våg. När finanskrisen ebbat ut kan kulturkrisen fortfarande vara glödhet.

I fördraget i Maastricht, EU:s grundlag från 1992, lyfte man bort kultur från unionens åtaganden. Beslutet utgick från en ovilja hos medlemsländerna att överlåta sådana beslut till centralmakten i Bryssel. EU:s kulturstöd är därför bara 0,05 procent av totalbudgeten. I år har EU-kommissionen dock föreslagit att kulturstödet ska öka med 35 procent i lång-tidsbudgeten 2014–2020.

» Eftersom vi nu är oerhört beroende av biljettintäkter har vi i någon mån anpassat repertoaren.«

› Kaspar Holten

Ping 47

Kulturhuvudstadsåren› Tidigare innebar titeln Europas kulturhuvudstad rejäla investeringar i kultur. Så är det inte längre.

› I Vilnius 2009 kapades kulturbudgeten med overkliga 50 procent så snart firandet klingat av.

› Trots att Tallinn var Europas kulturhuvudstad 2011 fick många verksamheter sänkta anslag med 30 procent det året.

› Guimarães är kulturhuvud-stad 2012, men Portugal har avskaffat kulturministeriet.

› Atens nationalopera har förlorat halva sitt stöd de senaste fem åren.

48 Ping

glastillverkningen koncentre-ras till Kosta glasbruk. De fyra kommunerna Emmaboda, Les-sebo, Nybro och Uppvidinge i Glasriket har under många år satsat på besöksnäringen – kulturturismen – kring glaset i Småland. Men antalet besökare har planat ut och ser till och med ut att ha minskat under 2012.

just nu är det alltså tveksamt om kulturturismen kan fung-era som buffert mot arbets-

Ingen har väl missat att det råder kris i glasriket? Hoppet står nu till att en ännu mer utvecklad kulturturism ska rädda regionen. Just nu ser det mörkt ut, men det finns gott hopp för framtiden.

Tidigt i höstas varslades 110 glasblåsare och 20 tjänste-män vid New Waves glasbolag Orrefors Kosta Boda, OKB, i Glasriket i Småland. Om ingen köpare dyker upp läggs produktionen vid Orrefors och Åfors glasbruk ner och konst-

Kulturturism ska rädda glasriketlösheten i Glasriket. Ljus i tunneln är regeringsuppdraget Det nya glasriket, som närings-minister Annie Lööf tog beslut om i mars i år och OKB:s nya vd Magnus Andersson som lovat att ”göra konstglaset sexigt igen”.

Administrativt är region Glasriket en tungrodd apparat med två länsstyrelser, Kalmar och Kronoberg, två region-förbund och fyra kommuner. Behovet av kraftsamling genom samarbete har länge

Ljus i mörkret för region i kris

Ping 49

varit skriande i den krisdrab-bade glasregionen. Regerings-uppdraget i mars betydde att en styrgrupp med Kronobergs läns landshövding Kristina Alsér som ordförande bildades. I slutet av augusti redovisades en förstudie till regeringen om tillståndet i Glasrikets industri och besöksnäring. Slutredovis-ning till regeringen ska ske den 31 december 2014.

– På kort sikt betyder nog inte projektet Det nya glasriket att arbetslösheten i Glasriket

På kort sikt betyder nog inte projektet

Det nya glasriket att arbetslösheten i Glas-riket minskar men långsiktigt skapar det förutsättningar för fler starka företag.

Kulturturism ska rädda glasriket

dag fyra heltidsanställda.Chef är Maja Heuer, som

varit med från början 2010 och byggt upp museet.

– Från 15 juni fjol, när vi öppnade, till årsskiftet hade vi 21 000 besökare och i år ser det ut att under hela året bli cirka 26 000 besökare. Anta-let tyskar har ökat med 300 procent, berättar hon. Vi hop-pas på fortsatta projektpengar från Kulturrådet med regional medfinansiering för tre per-soner till, en projektledare, en följeforskare och en konstnär i ett glaspedagogikprojekt, säger Maja Heuer.

Sommaren och julen betyder högsäsong och nu är det fullt pådrag med hyttsill, julbord och julmarknader i glasriket. Under ytan arbetar en rad fo-kusgrupper i regeringsuppdra-get Det nya glasriket med lokal och regional ledning, miljö och energi, det levande kulturarvet Glasriket, besöksnäring, incita-ment för utveckling, forskning, utveckling och utbildning.

Gunilla Mosén

minskar men långsiktigt ska-par det förutsättningar för fler starka företag, säger Kristina Alsér.

Förstudien, som publice-rades före det stora varslet vid OKB-bruken, pekar ut en rad svagheter. Konsumtions-mönstret har förändrats. Glas har inte samma ställning som förr på presentmarknaden. In-frastrukturen i regionen iden-tifieras som ett stort hinder för besöksnäringen. Utan bil är det svårt att ta sig till och resa runt i Glasriket. Mobiltäckningen är delvis dålig och skyltningen till Glasriket bör förbättras. Möjligheterna till övernattning i Glasriket behöver utvecklas. New Waves ägare Torsten Janssons satsning Kosta Boda Art Hotel har hög beläggning men räcker inte.

– Nästan alla är endagsbe-sökare i Glasriket. Besökarna efterfrågar hög kvalitet och vi skulle behöva minst ett hotell till av samma standard som Kosta Boda Art Hotel, säger vd Carolina Thaysen på Glasriket AB, som är det gemensamma marknadsföringsbolaget för glasbruken och kommunerna i Glasriket.

– Tyvärr ser vi en nergång på 6–7 procent hittills i år. En sådan nergång finns i hela Sverige och utomlands. Om vi ska kunna öka antalet besökare i Glasriket tror jag vi måste addera mer till glaset, till exempel naturupplevelser och fler upplevelser för barn, säger hon.

emmaboda kommun investe-rade 2009 i en stor glassamling från Kosta, Boda och Åfors glasbruk. Med samlingen som bas öppnades förra året det upplevelsebaserade museet Glass Factory i före detta Boda glasbruk. Glass Factory har i

› Flera olika sorters upple-velser är ett av förslagen som ska rädda jobben när glasbruken blir färre.

foto

: ric

har

d li

nd

or

foto

: ric

har

d li

nd

or

50 Ping

5 frågor om lönestatistik

1 När behöver man lönestatistik?

Det finns flera tillfällen när det är nödvändigt att ha tillgång till lönestatistik. Till exempel om du är nyexaminerad och vill veta nivån på ingångslöner inför en anställningsintervju eller om du ska söka ett nytt jobb och vill veta vad du ska begära i lön. Förhandlare behöver statistik i diskussio-ner med motparten under en pågående avtalsrörelse. Det är också viktigt att fackförbun-den har koll på lönenivåerna på arbetsmarknaden för att kunna jämföra lön och löneut-veckling i olika branscher.

När DIK:s ombudsmän ger lönerekommendationer

till medlemmar måste de ta hänsyn till flera faktorer. Till exempel vilken grupps löner som medlemmen ska jämföra sig med och vilka typer av an-ställningar eller befattningar som ska ingå i bedömningsun-derlaget.

2 Var kommer statistiken ifrån?

Den statistik som DIK använ-der sig av kommer från tre olika källor. Den löneenkät som skickas ut varje år till medlemmarna, en parts-gemensam statistik och en nationell officiell statistik. DIK:s löneenkät är den enskilt viktigaste källan eftersom den besvaras av medlemmarna

direkt. Även om många tusen svarar kan urvalet bli för litet för att det ska gå att lita på när man bryter ner det i yrken, ålder, kön, examensår etc. Det är därför som det är viktigt att så många som möjligt svarar på den årliga enkäten.

3 Vad räknas som lön?Det ligger nära till hands

att tänka att lön är ersättning för beställt och utfört arbete. Det är det förvisso men det är bara en del av vad som kan räknas som lön. Lönen kan delas upp i fasta och rörliga delar. I den fasta delen ingår den fasta månadslönen, fasta tillägg och naturaförmåner som lunchkuponger till exem-

Statistiken ljuger hör man ofta. Men skyll inte på siffrorna. Det är alltid en människa som ligger bakom hur statistik presenteras. Lär dig istället att tolka siffrorna.text anders regnell illustration erica jacobson

Fackligt

Ping 51Ping 51

frågor om lönestatistik

Ping 51

52 Ping

pel. Till den rörliga delen hör sådant som bonus, provision och övertidsersättningar. Det är viktigt när man tittar på lönestatistik att ha klart för sig vad som har tagits med i underlaget. Den faktiska lönen kan vara högre än vad siffran i statistiken visar.

4 Percentiler, median- och medellön

Statistiken delas in olika kate-gorier och redovisas ofta som medel- och medianlön och i percentiler.

Medellönen är den under-sökta gruppens genomsnitts-lön. Den kan vara vansklig att dra för stora växlar av om gruppen är liten eller om några har kraftigt avvikande lönenivåer. Istället används ofta medianlönen som mått på

ett medelvärde. Det är den lön som ligger i mitten av spannet. Medianlön kan också kallas 50:e percentilen.

Bryter man ner resultatet mer delar man vanligen in det i percentiler. En percen-til motsvarar en hundradel av underlaget. 10:e percentil innebär att 10 procent av lön-tagarna i en grupp tjänar min-dre än de övriga i gruppen och att 90 procent tjänar mer. Man kan också dela in underlaget i undre och övre kvartiler. Undre kvartil innebär att 25 procent av löntagarna tjänar mindre och att 75 procent

tjänar mer. Övre kvartil blir då tvärtom.

5 FallgroparDet är viktigt att ta statis-

tiken för vad den är. Den talar inte om vad just du ska ha för lön, den visar bara hur det ser ut vid en given tidpunkt. Det är många faktorer som spelar in när lönen för en tjänst ska sättas och det går inte alltid att bara utgå från statistik. Den kan också vara missvisande. Var därför alltid noga med att kontrollera vad siffrorna i tabellerna faktiskt står för. Var källkritisk!

Fackligt

Var alltid noga med att kontrollera vad siffrorna i tabellerna faktiskt står för.

Var källkritisk!

Ping 53

Fackligt

Hans Kyrö, ombudsman på DIK:

Den som har koll på vad han eller hon ska göra på jobbet har högre lön. Att ha lönesamtal är ytter-ligare en faktor som förbättrar löneutvecklingen. Men byt jobb om du vill få upp lönen på sikt.

Resultatet av årets löneenkät från DIK är tydligt och känns igen från tidigare år. Den som har koll på vad han eller hon ska göra på jobbet har som regel högre lön än sina kolle-gor. Det kan skilja upp till flera tusenlappar på tjänster som motsvarar varandra.

Högst löner i förbundet har

»Det lönar sig att byta jobb om du vill få högre lön«

fortfarande kommunikatörer som har en medellön på cirka 35 000 kronor. Bland dem som ligger lägst återfinns tecken-tolkar som har en medellön på cirka 25 500 kronor. Andra stora grupper inom DIK som bibliote-karier och museianställda ligger på 28 500 respektive 30 500 kronor i medellön.

en jämförelse mellan identiska individer under perioden 2011 till 2012 visar på en löneutveckling för samtliga DIK-medlemmar på i snitt 3,6 procent. Några grupper har dock

haft en sämre utveckling. Bland annat bibliotekarier som stannar på 3 procent. Det kan jämföras med kommunikatörerna som i snitt har ökat sina löner med 4,4 procent.

Ombudsman Hans Kyrö har analyserat siffrorna i löneenkä-ten. Han påpekar att den som stannar kvar på sin arbetsplats tenderar att ha en sämre löneut-veckling över tid.

De som bytt både befattning och befattningsnivå mellan 2011 och 2012 har i genomsnitt fått 4,5 procent i löneökning. För dem som är kvar på samma

foto

: ist

ock

pho

to

› Är det kanske dags att klättra vidare på karriär-stegen? Nytt jobb ger ofta mer i lönekuvertet.

54 Ping

befattning och samma befatt-ningsnivå är motsvarande siffra 4,2 procent.

– Det lönar sig att byta jobb några gånger under karriären om du vill få högre lön.

ett annat knep för att få upp din lön är att kräva din rätt att ha lönesamtal med en chef som har mandat att sätta din lön. Hans Kyrö uppmanar alla att fråga sin lönesättande chef vad som krävs för att få bättre löneutveckling – och att följa upp svaret vid kommande utvecklingssamtal och lönesamtal.

För den som får svaret att det inte finns något mer att göra för att höja lönen finns bara rådet att byta jobb.

Han råder att utnyttja DIK:s karriärservice för att komma vidare i karriären.

– Jag tycker att man åtmins-tone en gång om året ska ta ställ-ning till om det är dags att flytta på sig eller om man ska stanna kvar där man är.

Att få genomföra sitt lönesam-tal med en chef som verkligen har befogenhet att bestämma vad du kan få, är inte alltid givet. En undersökning som Saco gjorde tidigare i år visar ändå att 76 procent av akademikerna hade lönesamtal med en chef som har mandat att sätta lön. En siffra som har ökat med nio procent sedan förra mätningen gjordes 2008.

Det här är en fråga som DIK jobbar mycket med.

– Cheferna som ska sätta lön måste ha makt över pengarna också, säger DIK:s förhandlings-chef Anna Steen.

Fackligt

Jag tycker att man åtminstone en gång om året ska ta ställning till om det är dags

att flytta på sig eller om man ska stanna.

foto

: an

der

s h

aglu

nd

Har du haft lönesamtal med din chef?

Vet du vad som förväntas av dig för att få högre lön?

2010

30000

28000

26000

24000

22000

200002011 2012

30000

28000

26000

24000

22000

20000

Med

ianl

önM

edia

nlön

2010 2011 2012

Ja28 400

Ja28 400

Ja28 950

Ja29 400

Ja29 200

Nej27 650

Nej27 300

Nej28 000

Nej28 825

Nej28 624

Ja29 800 Nej

29 000

DIK har en dialog med arbets-givarnas organisation om vikten av att ge chefer mandat att sätta lön.

Endast vart tredje chef, enligt Sacos rapport, talar om vad han eller hon förväntar sig av dig som anställd för att du ska kunna höja din lön.

– Det är ett problem när vi så tydligt ser hur viktigt det är för löneutvecklingen, säger Hans Kyrö.

årets löneenkät besvarades av exakt 8 495 yrkesverk-samma medlemmar. Nästan lika många, 7 676 personer, öppnade aldrig enkäten. Vid nästa tillfälle, hösten 2013, hoppas Hans Kyrö på att riktigt många tar sig tid att besvara löneenkäten.

– Det är viktigt att så många som möjligt svarar eftersom vi, till skillnad från arbetsgivar-nas statistik, även tar hänsyn till utbildning, examensår och löneprocessen. Det ger en mer relevant statistik som är ett viktigt redskap i DIK:s arbete.

Anders Regnell

Källa: DIK:s löneenkät, oktober 2012. Samtliga svarande.

› Hans Kyrö, ombudsman på DIK, uppmannar alla att ta reda på vad som förväntas av dem.

Ping 55

Ombudsmannen

Magnus Berg

En del av mitt jobb som ombudsman går ut på att hjälpa medlem-mar att avsluta sina anställningar genom en

överenskommelse, ofta kall-lat avgångsvederlag eller utköp. Det här är något som det talas ganska tyst om, men som många känner till. Det handlar om att en arbetsgivare, ofta för att lösa ett problem, köper sig fri genom att betala ett antal månadslöner för att en anställd ska sluta. Ibland på arbetsgivarens ini-tiativ, ibland på medlemmens. Grunderna kan variera. Det kan handla om arbetsmiljöproblem, samarbetssvårigheter eller sjuk-dom. Om man är missnöjd med en medarbetare men inte har grund för uppsägning, kan det vara en lösning att ge personen pengar för att sluta. Det kan också handla om en arbetsbrist-neddragning där arbetsgivaren vill kunna välja vilka som ska vara kvar. Ett avgångsvederlag innehåller ofta ett outtalat plås-ter på såren.

men det här kan väl vara bra? Båda parter går med på det, samtidigt som det löser en besvärlig situation. Javisst, ibland är det bra att det går att lösa så här. För många medlem-mar kan ett avgångsvederlag vara en positiv nystart. Och när uppgörelsen går schysst till är det oftast en bra lösning. Men när arbetsgivarens ingång är att

slippa en rättslig process, för brott mot till exempel anställ-nings-, medbestämmande- eller diskrimineringslagen, innebär varje överenskommelse att ar-betsgivarens beteende legitime-ras. Det skickar signalen att man kan bete sig illa som arbetsgi-vare, för att man kan köpa sig fri.

men det faktum att så många väljer att acceptera avgångsve-derlag gör att DIK aldrig kan driva de fall som skulle visa arbetsgivarna att det inte är okej att missgynna en föräldraledig, att trakassera ett skyddsombud eller att missköta en rehabili-teringsprocess. Resultat blir att facket kan upplevas som tandlöst därför att vi inte driver tillräckligt många tvister i domstol. Och ja, det stämmer.

Men det beror till stor del på att vi gör ett ”för bra” jobb med att förhandla fram avgångsvederlag till våra medlemmar.

Jag har full respekt för att man som medlem väljer en eko-nomisk uppgörelse hellre än att gå igenom en jobbig domstols-process och jag skulle förmod-ligen fatta samma beslut själv. För medlemmen handlar det inte bara om ekonomin, utan också om att lägga det jobbiga bakom sig och få gå vidare. Och det är alltid medlemmen som avgör om vi ska driva en fråga eller inte.

Håller du med? ›Tyckt till om den här krönikan på www.dik.se/ping

Det skickar signalen att

man kan bete sig illa som arbets-givare, för att man kan köpa sig fri.

»Vi förhandlar för bra för vårt eget bästa«

foto

: sö

ren

an

der

sso

n

56 Ping

Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion utsätter sina arkiv för bespa-ringar för att få loss pengar till andra verksamheter. Denna

åderlåtning har pågått i några år, och de planerade nedskärningarna 2013 accelererar förfallet inom bland annat Grammofonarkivet. Bo-lagen vill anpassa arkiven för sina egna behov, utan att ta ansvar för de skat-ter svenska folket under många år finansierat med licensmedel.

I den av regeringen be-ställda Public service-utredningen finns inte ett ord om Grammofonarkivet och dess framtid. Hur kunde man missa det?

Vi vill berätta en hemlighet och lova att inte hålla tyst!

grammofonarkivet har en av värl-dens största skivsamlingar. Troligen ligger det på tredje plats efter Library of Congress i Washington och BBC:s skivarkiv. Det ligger inte i koncernens intresse att vårda eller dela med sig av en musikskatt av en sådan dignitet. Kon-cernen ser arkiven som sin egendom.

Grammofonarkivets samling har både svenskt och internationellt innehåll och många unika inspelningar. Nättjänster, som Spotify och Itunes, saknar stora delar av Grammofonarkivets samlingar. Katalogiseringen är sedan decennier gedigen. Syftet har varit bred sökbarhet även för framtida generationer. Sam-

lingens ljudkvalitet är enastå-ende, eftersom man sparar ett exemplar av varje skiva i ett separat arkiv, som endast får hanteras av ett fåtal anställda. Det är unikt ur ett internatio-nellt perspektiv.

Grammofonarkivet är sedan några år utsatt för tuffa besparingar. Det har medfört att inköp av ny musik har minskat markant. Arkivvård hinns inte heller med. Katalogiseringen är nu enklast möjliga. I stället för CD-skivor köps allt fler ljudfiler med ett minimum av metadata, jämfört med CD-skivans textbilaga. Det är ett problem för ett ar-kiv ur ett långsiktigt perspektiv. Filerna är tyvärr än så länge ofta av icke profes-sionella format och sparas i det digitala lagret. Det sker med moderbolagens goda minne. • Ytterligarenedskärningarkommeratt

Hotat kulturarv: Kortsiktiga beslut och tuffa besparingar hotar Grammofonarkivet. Låt inte 2013 bli året när Gram-mofonarkivet går i graven. Det handlar om en av världens största skivsamlingar. Grammofonarkivets framtid måste säkras.

Debatt

Tyck till: På dik.se/ping-debatt kan du ge svar på tal eller kommentera den här artikeln.

Regeringen måste ta ansvar för arkivet

Ytterligare nedskärningar

kommer att få ödesdigra konse-kvenser.

Ping 57

få ödesdigra konsekvenser för Gram-mofonarkivet.

• Grammofonarkivetssamlingharenstorlek och kvalitet som vida översti-ger moderbolagens behov.

• Grammofonarkivetärinteenbartkoncernens angelägenhet, eftersom svenska folket har finansierat sam-lingen.

sverige ska självklart ha ett musikarkiv med internationell bredd. Svenskarnas musikintresse är enormt och musikexporten går på högvarv. Grammofonarkivets samling bör tas tillvara och ges möjlighet att utvecklas istället för att krympas. I möjligaste mån bör samlingen komma svenska folket och forskare till del i större utsträckning än i dag och inte endast via koncernens programverksamhet. Detta bör vara ett självklart och långsiktigt mål. Formu-lera därför de problem som är hinder på vägen och lös dem!

de besparingar man tänker genom-föra 2013 är kortsiktiga och desperata. Redan 2014 får Public service ett nytt avtal. I det nya Public service-avtalet bör uppdraget formuleras tydligt. Extra

medel måste öronmärkas och tilldelas Grammofonarkivet. Det handlar verk-ligen om småpengar i proportion till de 7 miljarder som SVT, SR och UR årligen får till sin totala verksamhet. Regering-en måste ta sitt ansvar!

Debatt

Harriet Lundberg › Ljudtekniker GrammofonarkivetErik Graune› Katalogisatör GrammofonarkivetAnders Burman › fd SkivproducentJan Bruér› PopulärmusikforskareMats Einarsson › Producent SR MusikPer Gulbrandsen › Producent SR MusikLina Langendorf › Musiker och radioproducent, frilans Dan Lundberg › Arkivchef Svenskt VisarkivHåkan Persson › Producent SR MusikRune Persson › MusikteknikerMarie Vesterholm › Producent SR MusikStefan Wermelin › Producent SR Musik och författareLars Westin › Musikjournalist och radioproducent, frilans

› Grammofonarkivet, med en av världens största skiv-samlingar, hotas av tuffa besparingar nästa år.

f o t o : g r a m m o f o n a r k i v e t

58 Ping

BIBLIOTEKARIEVi söker Dig som har ett genuint intresse för mänskliga rättigheter och vill arbeta vid vårt bibliotek i Lund.

Läs mer och ansök på www.rwi.lu.se

LUND | BEIJING | NAIROBI | JAKARTA | ISTANBUL | AMMAN

www.vgregion.se/jobb

Västarvet

Enhetschef/Antikvarietill Västergötlands museum, Skara

Tillsvidare. Heltid. Snarast.

Ref.nr: 2012/3262

Upplysningar: Tf Enhetschef Monica Gustafsson, tfn 0706-46 12 74 eller Förvaltningschef Marianne Dahlquist, tfn 0702-51 97 30.

Sista ansökningsdag: 2012-12-31.

Vi söker nya medarbetare

INSTITUTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN SÖKER

PREFEKTHögskolan i Borås har Sveriges största utbildnings- och forskningsverksamhet i biblio-teks- och informationsvetenskap. Verksamheten är samlad inom Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, vilken är nationellt ledande med välutvecklat samarbete internationellt, särskilt inom Norden. År 2010 fi ck Högskolan i Borås rättigheter att bedriva forskarutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Sedan vårterminen 2011 genomförs forskarutbildning i egen regi, tidigare samarbetade institutionen med Göteborgs universitet. Majoriteten av landets professorer och disputerade lärare i ämnet är koncentrerade till Borås.

Till institutionen söks nu en prefekt. Prefekten är direkt underställd rektor och ingår i högskolans ledningsgrupp. Prefekten ansvarar för institutionens verksamhet inklusive dess personal och ekonomi samt har att utveckla institutionens utbildnings- och forskningsverk-samhet för att ytterligare stärka positionen nationellt och internationellt. Stor vikt läggs vid god ledarskapsförmåga samt förmåga att samverka förtroendefullt inom högskolan samt med externa parter.

MER INFO PÅWWW.HB.SE/JOBB

Ping 59

Innovatum Science Center i Trollhättan söker en informationsförvaltare/

arkivarie som vill utveckla arkivverksamhet, kommunikation och

tillgängliggörande kring industrisamhällets förändring.

Läs mer på www.innovatum.se/nyajobb

Norrbottens Föreningsarkiv

Sista ansökningsdag 2013-01-07 www.norrbottensminne.se

Luleå söker Arkivarie 100 %

12 mån visstidsanställning, med möjlighet till förlängning

STOCKHOLMS STADSARKIV

Arkivarietill enheten för tillsyn och rådgivningStockholms stadsarkiv strävar kontinuerligt efter att i samverkan med stadens verksam heter utveckla och förbättra stadens informationshantering. Nu söker vi en ny medarbetare som vill vara med i detta arbete.

Till tjänsten söker vi Dig som har en högskoleexamen med arkivvetenskap.

Läs mer på www.stockholm.se/jobb eller kontakta: Enhetschef Jonas Engardt 08-508 283 10

Din ansökan vill vi ha senast den 14 januari 2013.

www.stockholm.se/jobb

STOCKHOLMS STAD SÖKER

60 Ping

Vi söker

Arkeolog

med kulturlandskapsinriktningVi söker dig med högskoleutbildning inom arkeologi och agrarhistoria. Vi ser gärna att du har erfarenhet av arbete med kulturlandskapsfrågor.

Sista ansökningsdag 14 januari

För mer information www.lansstyrelsen.se/halland

Till kultur- och fritidsförvaltningen söker vi

Bibliotekarier till Sundsvalls stadsbibliotekVi söker nu två nya medarbetare med inriktning; - barn- och ungdom - studier Läs mer på www.sundsvall.se/ledigajobb

sundsvall.se

Sundsvall med den kulturminnesmärkta Stenstaden ligger vid havet och mellan stadsbergen. Med 200 000 invånare är Sundsvallsregionen norra Sveriges största boende- och arbetsmarknad. Visionen är ”vi gör det goda livet möjligt” och våra värdeord är helhetssyn och öppenhet. Vi söker dig som kan omsätta dessa ord i handling och göra det goda livet möjligt för medborgare och företag.

ArkivarierTAM-Arkiv är en av Sveriges största arkivinstitutioner inom det enskilda området, medfler än fyrtiotalet tjänstemanna- och akademikerorga-nisationer anslutna. Vi finns i Alvik, Stockholm.

Nu söker vi två stycken arkivarier. I den ena tjänsten ingår huvudansvar för arkivdepån och i den andra huvudansvar för digital informationsförvaltning.

Sista ansökningsdag är den 31 december 2012.

Läs mer om tjänsterna och om TAM-Arkivs verksamhet på vår hemsida www.tam-arkiv.se.

Ping 61

WagnerPhone

Annons PING i 10 nr (löpande nummer) start nr 9/10 2012 enligt ök med DIK Janina Wannefjord och Wagner Form

Mått annons: 68 x 100 mm

Önskemål placering: Högersida i början av tidningen. Göteborg 121031

www.wagnerform.se

WagnerGUIDE - vägvisare i mobilen

Eskilstuna utvecklar!

Eskilstuna växer och utvecklas snabbt i framtidsregionen Stockholm-Mälardalen. Vi är 8 500 medarbetare som trivs bättre än de flesta på jobbet. Vi är också stolta över att nu vara Sveriges Miljöbästa kommun och Årets studentstad.

Verksamhetsledare till Stadsmuseet

Mer information får du på vår webbplats eskilstuna.se/ledigajobb

Kultur- och fritidsförvaltningen söker

62 Ping

Till och från jobbet

f o t o : p e t r i k r o h n / w i k i m e d i a

Många som cyklar till och från jobbet slutar när löven börjar bli gula på träden. Men det går faktiskt att cykla även på vintern. Med rätt utrustning och med lite lägre tempo kan det till och med vara bättre då. Mindre trängsel på cykelba-norna och ett bra sätt att få energi även under mörka vinter-dagar. Du färdas dessutom både billigt och miljövänligt.

Cykla till jobbethela året om

› Med rätt utrustning kan du cykla även på vintern.

Visste du att: I Nederländerna finns fler cyklar än antalet invånare. 16,5 miljoner invånare har tillsammans 18 miljoner cyklar. Många cyklar året om men nästan ingen använder dubbdäck. De är också dåliga på att använda cykelhjälm och olyckorna är många. Nu föreslår en ingenjör att förse landets 3 500 mil cykelbanor med elslingor för att hålla dem isfria och minska olyckstalen.

Förare ska få väjningsplikt mot cyklande som färdats ut på eller just ska färdas ut på en cykelöverfart.Europaparlamentarikern Kent Johansson, som är regeringens särskilda cykelutredare

Linda Sohlberg Webbsamordnare, VäxjöCyklar du året om? – Ja, jag cyklar i alla väder. Dels på en vanlig cykel och dels på en med tre hjul och låda fram. I den senare kör jag mina tvillingar till och från dagis också. Finns det inget väder som får dig att avstå? – Nä, det gäller bara att klä sig rätt och ha bra utrustning. Som vadå? – Bra lampor, dubbdäck och hjälm. Hjälm ska man alltid ha, men det känns extra viktigt på vintern. Du tar det förstås lugnt? – Nja, jag vill gärna cykla om dem som är framför förstås, ha, ha.

Hej medlem!

Ping 63

Till och från jobbet

Aktuella böckerUtvalt av: Anders Regnell

Cykla till jobbethela året om

Vi skröt om att ha vatten inne! Red. Johanna ÖvlingDen här boken rymmer minnen av hushållsarbe-te och vardagsliv i 1950- och 60-talens Sverige, insamlade av Arbetets museum i Norrköping. Hur gick det till när Sve-rige moderniserades? När mor började arbeta, när vi fick rinnande vat-ten hemma? Hur såg det ut inifrån, för den som var barn i folkhemmet? Bilder från folkhemmets guldålder – en leende husmor vid spisen, tekniska nymodigheter, framåtanda. Läs om hur det kunde vara att leva mitt i denna i dag ofta så hyllade epok.

Nyttan av en halv kalebass Wilhelm ÖsterbergMuseer ställs ofta inför frågan vilka föremål som ska ingå i samlingarna. Vems och vilkas föremål ska bevaras och varför? Här förs en diskussion om museernas kun-skapssyn och berättar-teknik. En rad bruksför-mål från Afrika och dess tidigare ägare beskrivs i ord och bild, men man reflekterar också kring det etiska dilemmat med insamlandet av föremå-len. Boken är knuten till Etnografiska museets ut-ställning Magasinet – en etnografisk skattkamma-re, men fungerar också som fristående bok. Författaren är docent i socialantropologi och tidigare afrikaintendent vid Etnografiska museet. Foto av Tony Sandin.

Museer ställs ofta inför frågan vilka föremål som ska ingå i samlingarna . Vems och vilkas föremål ska bevaras?

1 Grövre däck Det finns dubb-

däck till de allra flesta cyklar om det är isigt. Om det är mycket snö kan det också fung-era bra med dubbfria grövre däck.

2 Klädsel Med ett par smi-

diga vind- och vatten-avisande byxor och jacka håller du dig torr och varm. Skoskydd räddar fötterna från slask och väta.

3 Extrautrustning En större hjälm

kan behövas för att få plats med mössan. Hjälmöverdrag håller huvudet varmt. Re-flexer, pannlampa och kanske skidglasögon är andra bra tillbehör.

4 Cykelvård Rengör cykeln

lite extra ofta om det är slaskigt. Om du hål-ler kedja och nav fria från grus och salt blir cyklingen så mycket lättare.

Cyklar till jobbet eller till skolan under sommarhalvåret. Bäst på att cykla är man i Västerbotten (29 %) och sämst i Västra Götaland (7 %). Källa: DN/YouGov.15 %

tips för vintercykling

4Konsonantdribblaren Lennart RudströmMissa inte den här självbiografin av den nu 86-årige före detta läraren, redaktören och producenten Lennart Rudström. Här delar han med sig av sina erfarenheter från ett liv som stammare och hans envisa kamp för att behärska språket. Med stor vånda och med en hel del humor och värme från omgivningen lyckades han till slut återskapa språket. Med den här boken vill han visa att det finns hopp för alla som stammar eller har andra talsvå-righeter. Illustrerad av Fibben Hald.

64 Ping

Kalendarium

foto

: istockph

oto

18–22 mars Veckokurs i Göteborg för bland annat logopeder. Pris 11 000 kronor inkl. kaffe och lun-

cher. Information och anmälan senast 22 januari på www.mun- h-center.se, klicka på Utbildning.

Januari11/1 Visuell kommunikation Startdag för Beckmans kvällskurs i Malmö för den som vill söka till högre designutbildning, eller för den som är yrkesverksam och vill utvecklas. Kursen går två gånger i veckan, totalt 34 tillfällen. Pris 15 000 kronor. Ansökan senast 15 december på www.beckmans.se/akademin

30–31/1 Fortbildning för skolbibliotekarierSkolporten arrangerar nationell konferens i Göteborg för skolbib-liotekarier, med föreläsningar och det senaste inom forskningen. Prisex. 2 995 kronor exkl. moms vid anmälan senast 15 december. Information på www.skolporten.se, klicka på Kompetensutveck-ling/Skolportens arrangemang.

30–31/1 Framtidens bibliotek 2013Konferens med workshop i Stock-holm om framtidens bibliotek i

› 18–22 mars är det kurs i oralmotorik i Göteborg.

Diplomkurs i oralmotorik

Något på gång?Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webb-plats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

ett samarbete mellan DIK och Conductive. Prisex. konferens 6 950 kronor, DIK-medlem får 20 procents rabatt.Information och anmälan på www. conductive.se.

Februari4/2 Sista ansökan Vilja Våga VäljaSista ansökningsdag för DIK:s ledarskaps- program som startar i augusti. Mer informa- tion på www.dik.se/ ledarskapsprogrammet.

14/2 Inspirationsdag för kunskapsföretagareSaco-seminarium i Karlstad. Lyssna på lektorn i retorik Gunilla Almström Persson om förmågan att kunna kommuni-cera för att påverka. Kl. 12– 15.30, lunchmacka kl. 11.30. Information och anmälan senast 25 januari på www.saco.se/kalendariet.

21/2 Inspirationsdag för kunskapsföretagareSaco-seminarium i Göteborg. Lyssna på Kalle Krall, lärare i offentlig upphandling vid Stock-holms universitet. Kl. 12-15.30, lunchmacka kl. 11.30. Information och anmälan senast 28 januari på www.saco.se/kalendariet.

Mars14/3 LedardagenSeminarium i Stockholm, som tidigare gått i Göteborg och Klip-pan, om den nya tidens ledarskap. Pris 4 700 kronor exkl. moms, i priset ingår fika, lunch och boken Den vise vd:n. Information och anmälan på www.mirrorgate.se.

19/3 Inspirationsdag för kunskapsföretagareSaco-seminarium i Stockholm om hur man får fart på sitt företag. Lyssna på Per Frankelius, docent vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linkö-pings universitet. Kl. 12–15.30, lunchmacka kl. 11.30. Infor mation och anmälan senast 26 februari på www. saco.se/kalendariet.

20–21/3 Arkivforum 2013Sveriges ledande forum inom arkiv och informationshantering arrangeras för 9:e året, Grand Hotel, Stockholm. www.arkivforum.se/arkivforum

Ping 65

Mitt CV

2008– Projektledare PR och media Telge AB. » Bästa jobbet hittills. För Södertäljes kommunala bolagskoncern Telge är kom-munikation en framgångfaktor. Jag och mina kollegor kan göra skillnad på riktigt. «

Hur hamnade du här?Lars Pyk arbetar som projektledare med ansvar för PR- och mediefrågor på Telge i Södertälje. Han är där mycket tack vare sin humanistiska utbildning.

– När jag pluggade litteraturvetenskap och filosofi i slutet på åttiotalet visste jag inte vad jag skulle använda mina kunskaper till. Men när jag började jobba med omvärldsbevakning och medieanalys insåg jag att det jag hade lärt mig av mina studier passade bra. Nu jobbar jag mycket med nyhetsvär-dering. Det handlar om att känna igen en bra historia och det har jag lärt mig genom mina litteratur-studier. Filosofin har lärt mig att ställa de kritiska frågorna.

Har du något tips till andra? – Skulle jag plugga i dag skulle jag komplettera mina humanistiska studier med till exempel ekonomi- eller kommunikationsstudier. Att bara ha läst humaniora kan nog vara lite knepigt när man kommer ut på arbetsmarknaden.

1985 2001

1989

2004

2006

2008 2012

Lars Pyk Ålder: 50 år Bor: Nacka, utanför Stockholm Familj: Gift och har tre barn Fritid: Tränar brasiliansk Jiu-jitsu och läser nyskrivna romaner.

1985–1988 Lunds universitet, humaniorastudier » 60 poäng litteraturvetenskap och C-uppsats om Jacques Werup. 40 poäng praktisk filosofi och några strökurser för att få ihop en fil.kand. «

1989–2001Medieanalytiker, omvärldsbevakare, pro-jektledare Observer.» Där lärde jag mig allt om det svenska medie-landskapet. På köpet blev jag allmänbildad. «

2006–2008 PR-konsult Prat PR . » Roligaste uppdraget var att göra Årets Konditor till en nästan lika känd tävling som Årets Kock. «

2004–2006 Projektledare och medie-analytiker Observer. » Jobbade med analyser av stora företags mediebild och med rådgivning till infor-mations- och presschefer. «

2012Projektledare, PR- och mediefrågor, Telge AB

i Södertälje

Lars Pyk

f o t o : l i n n l i l l i e b o r g

2001–2004 PR-konsult Florman PR » Första jobbet som konsult. Som PR-konsult hjälper man företag och organisationer att höras i mediebruset.

66 Ping

Eva Borgegård blir i vinter ny chef för Örebro konsthall med fyra års-anställda.

Efter tjugo år lämnar hon jobbet som intendent vid Västerås konst-museum.

– Jag har haft ett fantastiskt bra jobb, men ville ha en förändring. Det ska bli kul att göra något helt annat, att arbeta i en konsthall känns annorlunda och kanske upplevs den som mer öp-pen för besökaren. Även om mycket har hänt sedan jag började jobba en gång på museum då det knappt pratades om för vem utställningarna gjordes.

Hon är konstvetarskolad enligt den klassiska fil. kand.-modellen

På nytt uppdrag

› Eva Borgegård hoppas kunna göra något för samtidskonsten, särskilt fotografi.

Astrid Söderbergh Widinghar ut-nämnts till

rektor för Stockholms universitet från och med 1 februari.

Malin Karlssonhar en projektanställnng vid The unstraight museum. Hon kommer närmast från en tjänst som registrator vid Nobelmuseum.

Sofia Tedenstadhar slutat sin tjänst som kom-

munikatör och webbre-daktör i Försvarsmakten för att driva det egna företaget SOSS Media ihop med en kollega. De kommer jobba med text, bild, webb, foto, film, event och föreläsningar.

Eva Stensköldär ny depar-tements-sekreterare

på Regeringskansliet, Ut-bildningsdepartementet, forskningspolitiska en-heten sedan mars 2012. Arbetar där med alla forskningsfrågor inom sitt område, det vill säga humaniora och samhälls-vetenskap. Fungerar som myndighetshandläggare för Kungliga Biblioteket. Kommer från en tjänst som forskningssekrete-rare på Vetenskapsrådet där hon arbetade med forskningsinfrastruk-turer.

Eva blir chef för konsthallen

och har dessutom läst franska. Under åren har hon jobbat på länsmuseer och kommunal kultur-förvaltning. Nu när hon blir chef så hoppas hon kunna göra något av sitt intresse för samtidskonsten, särskilt fotografi.

– Jag tror också på musiken för att kunna locka de unga besökarna. Att attrahera unga är en stor utma-

ning i konst- och museivärlden.

Till alla unga konstvetare har hon två råd:

– Jobba aldrig gratis för att få in en fot, får då riskerar du att tappa din yrkes-stolthet.

Håll fast vid din dröm om att få arbeta inom ett så smalt område som vårt, en dag kommer du att lyckas. Lena Fieber

Jag tror också på musiken för att

kunna locka de unga besökarna. Att attra-hera unga är en stor utmaning i konst- och museivärlden.

Ping 67

Nästa nummer

› Privat vs offentlig i konstvärlden› Vem får kommunicera med rymdvarelser?› Bibliotekarien med svar på nästan allt

#12013

Richard FloridaOsäkra visualiseringarGuiden Debatt

Kommer ut den 8 februari

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–12:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger. Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

PING

3 2012 › tILLB

AK

A tILL fr

Am

tIDeN

› INN

ovA

tIoN

– vår

tIDs fr

äLsA

re › eu

ro

pAs K

uLtu

rLIv

BLö

Der

› rä

DD

A g

LAs

rIK

et