Magasinet SMUL nummer 2 2014

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

1

Nättroll & näthat

Filip – Fotbolls-Sveriges framtid?

Food by Emily

med svenska som livsstil

Magasinet

“ ”

Så startade vi en skola

Svenska skolan i Paris

Nr 2 - november 2014

TRÄDENlängtan tillbala till Foto: Treehotel • w

ww.treehotel.se/en-press


2

innehåll Magasinet SMUL nummer 2

FLerSpråkighet06 ge barnets svenska en push till sommaren08 Svenskläger – inte bara i Sverige!12 Mamma, vi har ett hemligt språk!14 Språkresan som började i paradiset16 Våra rötter finns i Sverige

kULtUr 20 Multinationell barnuppfostran:

utlandssvenskens utmaning24 Min guide till New York28 Food by emily presenterar några

favoritrecept från Los Angeles32 Boktips34 Frossa i film

SVeNSkA SkoLAN36 Svenska skolan i paris40 Svenska Distans – världens möjlighet44 Starta en svensk skola – hur gör

man?49 Nya tag med ny inspiration!


3

innehåll Magasinet SMUL nummer 2

SVerige52 poLitiSk ANALYS:

Sverige efter valet56 Sverige i vårt hjärta58 Utlandssvensken som satte Sverige

på världskartan60 Längtan tillbaka till träden

tekNik64 Svenska uppfinningar på världsturné66 Nättroll & näthat: giftet i

sociala medier

FÖr BArN70 Fotbollssveriges framtid formas

utomlands?74 Minecraft äger! 78 pyssel på svenska80 Brevvänner

Medverkande i SMUL nUMMer 2Chefredaktör: Monica Bravo granströmAnsvarig utgivare: Lena Normén-YoungerArt director: emma Agebergkorrekturläsare: Anna WalldorfÖvriga medverkande: Sandra Jensen, Sofia Solfors, Maria karlsson, Cecilia Nilsson, Louise rybring, Mikael Sundström, Cecilia Book Nikololovski, Linda engfeldt

Se svensk tv i hela världen!Nu kan du se på dina favoritprogram när du vill med SVT Worlds nya catch-up-tjänst!

SVT World är TV-kanalen med det bästa från Sveriges Television för dig som bor utomlands. Just nu med nya säsonger av Doobidoo, Allt för Sverige, På spåret och Skavlan.

Läs mer på svt.se/svtworld och följ oss på facebook.com/svtworld

Abonnemang tecknas på www.connova.se eller +46 (0) 141-20 39 10

Fråga efter SVT World på ditt hotell och fyll i enkäten på vår hemsida och få en gåva som tack.

Läs Magasinet SMUL i plattanKöp och läs Magasinet SMUL i Qiozk. Alla dina tidningar på ett ställe.

QiozkTidningsaffärenwww.qiozk.com


5

Ris och ros? Chefredaktörens raderEgentligen hade jag tänkt skriva en artikel utifrån era kommentarer om Magasinet SMUL. I septem-ber lade vi ut en uppmaning att ni skulle höra av er till oss, med ris eller ros, eller både och. Det kom inte så mycket ris. Det var verkligen övervägande ros, vilket förstås alltid är roligt att höra. Men för att utvecklas kan ris ibland vara mer givande, fast det kan kännas tungt i det moment man får det. Vi vill hursomhelst gärna höra av er! Vad vill ni läsa mer om? Vi pratar mycket om skola i detta nummer. Även i skolan finns det ros och ris. I olika länder olika me-toder. Finns det då bara en metod som funkar? Na-turligtvis inte. Inte i skolan, inte i barnuppfostran, inte i matlagning, faktiskt i ingenting. Tolerans mot andra tänkesätt kan vara en bra ingrediens att ha i skolan. Ett av ledorden för tidningen är ju flerspråkighet och även om detta finns det mycket läsvärt i detta nummer. Hur gör man som andra generationens svensk om man vill föra vidare svenskan till sina barn? Vi besökte Bettina Bernadotte på Mainau som själv växte upp med flera språk. Och var kan man skicka barnen på läger om man bor utom-lands för att de ska få även svenskan? Vi har dykt in i lägerdjungeln för er. Valet i Sverige i september skapade många känslosvallande diskussioner överallt, och även i Facebook-gruppen Svenska som modersmål utom-lands. Inte heller i politiken finns det bara en enda metod som funkar, även om många på nätet verkar anse det. Vad är det som gör att man på nätet skri-ver på ett annat sätt än om man pratade med en person direkt? Om detta och mycket annat funde-rar vi i detta andra nummer av Magasinet SMUL. Så nu – läs på! Och hör gärna av er, även med ris, fastän det naturligtvis är trevligt med ros.

Se svensk tv i hela världen!Nu kan du se på dina favoritprogram när du vill med SVT Worlds nya catch-up-tjänst!

SVT World är TV-kanalen med det bästa från Sveriges Television för dig som bor utomlands. Just nu med nya säsonger av Doobidoo, Allt för Sverige, På spåret och Skavlan.

Läs mer på svt.se/svtworld och följ oss på facebook.com/svtworld

Abonnemang tecknas på www.connova.se eller +46 (0) 141-20 39 10

Fråga efter SVT World på ditt hotell och fyll i enkäten på vår hemsida och få en gåva som tack.

Monica Bravo GranStröMSMUL:s chefredaktör bor i södra tyskland och jobbar med flerspråkighet runt om i hela världen. här tillsammans med Bettina Bernadotte på Mainau som hon intervjuat till Magasinet SMUL.

[email protected]

eMMa aGeBerGSMUL:s Art Director som jobbar med

grafisk formgivning hemma på vingården i

Bologna, italien.

[email protected]

Lena norMén-YoUnGerSMUL:s ansva-rige utgivare bor i Vancouver och har bland annat startat gruppen SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands).

[email protected]

6

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”FLERSPRÅKIGHET

Ge barnets svenska en push till sommaren

att hålla igång barnens svens-ka finns det möjligheten att skicka barnen på läger under

sommarlovet eller annan längre sammanhäng-ande ledig tid från skolan. Beroende på var man bor kan det bli dyrt att skicka barnet ända till Sverige, men det finns även svenskläger i andra länder, främst i USA (se mer om läger utanför Sverige på sida 8). Med dessa tips redan nu kan du planera i god tid inför nästa sommar.

SpråkLägerFörst bör man fundera över om man föredrar ett läger där barnet sover över eller inte (dagläger). Sedan bör man även tänka på om man vill ha ett läger som riktar sig speciellt till utlandssvenskar eller inte. Om man söker efter ett läger i Sverige som vänder sig speciellt till utlandssvenskar, så finns det ett antal:• grennaSkoLan: Internatskola. Kostna-

den är 18 000 SEK för tre veckor för ung-domar. Boende ingår. Priserna varierar från 16 500 SEK med boende till 11 800 SEK för endast undervisning. www.grennaskolan.se/sommarskola.html

• UppSaLa InternatIonaL SUMMer SeS-SIon: Språkkurser på alla nivåer. En del av dem kan tillgodoräknas som högskolepoäng. Det finns alternativ med eller utan boende. www.uiss.org/index.php/sv/courses

Ja, förvisso så är sommaren 2014 redan ett minne blott, men det hindrar väl inte att tänka framåt (i dubbel bemärkelse)? Här tipsar vi om olika ro-liga läger och kurser för ditt barn inför nästa sommar. Ett toppensätt att stärka och upprätthålla svenskan!

• SVenSka dIStanS: I samarbete med Sig-tuna Humanistiska Läroverket anordnas kur-ser för barn i åldern 8 till 12 år. Kostnaden är 9 900 SEK (exkl. moms) med boende för en vecka, 4 900 SEK utan boende. www.sven-skadistans.se/sommarkurs

Riksföreningen Sverigekontakt ger stipendier till lägerverksamhet vid KFUM:s läger på Spar-reviken (Ljungskile) för utlandssvenska barn. För mera information se www.sparreviken.se. S A U (Sverige allmänna utrikeshandelsför-ening) har stipendier som kan sökas av utlands-svenska barn för studier i Sverige, se www.utri-keshandelsforeningen.se

aktIVItetSLägerEn annan, ofta billigare, variant är att låta barnen åka på ”vanliga” sommarläger för svenska barn. Om barnen har någonstans att bo under lägerti-den är detta naturligtvis ett attraktivt alternativ. Googla på ditt barns favoritaktivitet och en ort. Min son har t ex gått på fotbollsskola i Umeå. En vecka kostade 380 SEK för 4 timmar om dagen. Om barnet inte pratar svenska, eller känner sig osäker, kan man följa med första dagen och då förklara att ni bor utomlands. De andra bar-nen brukar inte tycka att det är något konstigt. Om ni pratar engelska hemma brukar det dock tyvärr bli så att de svenska barnen vill öva på sin engelska, då får man försöka påpeka hur viktigt det är att barnet får öva på svenskan.

Monica Bravo GranStröM

7

Ge barnets svenska en push till sommaren

Föräldrar i Sverige måste ofta arbeta några veckor av barnens sommarlov och behöver ex-tra ”barnpassning” och utnyttjar då gärna dessa aktivitetsläger. Ridläger, tennisläger, simskolor, schackläger, seglarskolor… ja, det finns läger för i stort sett allt. För fotbollstokiga barn finns Landslagets fotbollsskola (www.fogis.se/landslagets-fot-bollsskola) i många olika städer. Det är olika pri-ser beroende på upplägget och antal timmar. kFUM erbjuder flera läger till olika åldrar: www.lagergardar.umea.kfum.se/sommarlager/sommarlager-pa-nydala (KFUM Umeå) eller www.angsholmen.org. Även 4H brukar orga-nisera läger (4h.se), se t ex www.barnguiden.com/aktivitet.asp?id=970&kat=1 för läger vid 4H i Uppsala. Eller varför inte pröva på en ny sport? Inne-bandy har de flesta utlandssvenska barn för-modligen inte spelat. Star Camp i Mölnlycke (Göteborg) är till för killar och tjejer mellan 10-17 år (www.starcamp.se/lager.html). Deltagarna kommer från hela världen; sommaren 2014 var 15 nationer närvarande. Ett annat sportläger (dagläger) är Sports-Camp i Norrköping (www.stadiumsportscamp.se) för barn i åldern 11-17 där man förutom att utöva den egna sporten kan pröva på an-dra sporter. Priset för en vecka är 2995 SEK

för en vecka. Det finns fler liknade sport- läger; googla på din stad och se om det finns något. Sweden Sport academy (www.swedensportacademy.com) har läger i flera städer. Priset är lite högre än de andra, men då ingår boende. Ett läger som rekommenderades i Facebook-gruppen SMUL i somras var Hällevikslägret (www.hallevikslagret.se) i Blekinge Det är ett barngymnastikläger för barn i åldern 9-13 som äger rum veckan efter midsommar. För samlad information om olika läger se www.barnguiden.com

koLLoDet som förut kallades ”kollo”, barnkoloni-er, var en social verksamhet under mitten av 1900-talet. Kolonierna har idag en annan ut-formning, men kallas ändå kollo. Barnens ö i Stockholmsområdet riktar sig till barn i skolår 3-9 (www.barnenso.se eller www.kollo.nu). Även Stockholms stad erbjuder kollo: (www.stockholm.se/kollo). Då ska man dock vara folkbokförd i Stockholms stad, annars får man vänta på reservplatserna. Tänk på att man ibland förväntas ta med egen matsäck till lunch eller mellanmål. Då brukar t ex pannkakor vara populärt! Ofta ingår mellis (mel-lanmål) i priset. S


www.starcamp.se

Foto: Pixbo.se

8


Svenskläger – inte bara i Sverige!

Trollbacken är ett årligt sommarläger som hålls den 3:e veckan i augusti på Menucha Retreat and Con-

ference Center i lilla Corbett utanför Portland, Oregon. Barn i åldern 7 till 13 år kan delta. Läg-ret har funnits sedan 1977, och drivs sen 12 år av Tina Kreft-Tengblad. Tina är ämneslärare i textil, svenska och engelska och arbetar vanligt-vis som lektor i svenska på universitet i Portland. Tina berättar att lägret är tvåspråkigt med fokus på engelska och svenska. Lägret är öp-pet för barn som har en aktiv eller passiv typ av svenska, och kan också vara en introduktion i svenska för de barn som inte har några för-kunskaper alls. Däremot är hon noggrann att påpeka att man inte kan lära sig svenska på de fem dagar som lägret pågår; något som vissa föräldrar, mor- och farföräldrar hoppas. Ungdomsledarna är ett viktigt inslag och re-kryteras vanligtvis bland de som tidigare delta-git på lägret. Nivån på svenska hos dem varierar kraftigt från år till år. Förra året kunde alla le-darna tala svenska, jämfört med ingen i år. Man kan söka arbete som s.k. junior counselor från det att man är 14 år.

Schemat för lägret är en rolig blandning där förmiddagarna fördrivs med undervisning i svenska, svensk kultur, slöjd och musik. Un-dervisningen bedrivs av sex svenska lärare och har hög klass. Eftermiddagarna är lediga, men barnen förväntas anmäla sig till olika aktiviteter. Brännboll, kubb och bad i den stora swimming-poolen är populära inslag. Varje kväll leder le-darna svensk allsång vid en stor brasa. På fre-dagskvällen kör man disco med mycket svensk musik. Barnen sover i våningssängar och inga för-äldrar närvarar. På frågor om hemlängtan svarar Tina att det är sällsynt. Mobiltelefoner är inte tillåtna men föräldrar är välkomna att ringa lä-rarna under veckans gång. Lägret kostar 420 dollar per barn och vecka. Alla barn är välkomna, oavsett varifrån de kom-mer. Vanligtvis utgör barn, lärare och ledare ca 60-70 personer. Det finns plats till 55 barn. På frågan vad som är det bästa med Troll-backen svarar Tina att barnen tillåts vara mer självständiga än på andra amerikanska läger. De förväntas hjälpa till och organisera aktiviteterna på eftermiddagarna. För en stor andel barn är detta ett nytt men välkommet inslag, och de allra flesta väljer att komma tillbaka år efter år.

De flesta tänker nog på läger i Sverige för att öva svenskan, men det finns an-dra möjligheter. Trollbacken och Sjölunden är två fantastiska sommarläger i USA för barn som kan vara värda att fundera på, om man vill att ens barn ska få vistas i en svensk miljö under en sommarvecka och förbättra sitt språk el-ler få en introduktion i grunderna. Här utvecklar barnen såväl sitt språk som sin självkänsla samtidigt som de har kul!

9


Svenskläger – inte bara i Sverige!

Sjölunden är ett sommarläger nära Bemidji i den amerikanska delstaten Minnesota där man undervisar i svenska. Gården delar utrymme med den finska motsvarigheten, Salolampi. Sjö-lunden är en av flera lägergårdar med språkte-ma som drivs av Concordia Langauge Villages. Andra språk som också täcks av koncernen är arabiska, kinesiska, danska, tyska, japanska, por-tugisiska, spanska, italienska, koreanska, ryska, norska, franska – och engelska för den som inte kan. Det är mest barn från USA som deltar, men föräldrar kan ibland skicka sina barn hela vägen från Mellanöstern. Varje språk har en egen by. Deltagarna från olika byar möts endast enstaka gånger under de veckor som sommarlägret pågår; fokus lig-ger på att maximera tiden på det språk man kommit för att lära sig.

Sjölunden dekan Emily Pyerson är 8:e generationens svenskättling. Hon är född och uppvuxen i Minnesota och

deltog själv i Sjölunden under 7 år. Senare åkte Emily som utbytesstudent till Dala-Järna och hennes dalmål klingar som det gör i Dalarna.

Hon har fortfarande kontakt med familjen och hennes värdpappa och värdsyster ska komma på besök några veckor efter vårt samtal. Emily tror att storheten i lägermodellen är att allt känns svenskt. Naturen runt Sjölunden ser precis ut som i Sverige, stugorna är rödmå-lade och ser lätt nationalromantiska ut. All mat som serveras känns också igen: gröt till frukost, köttbullar till lunch och pannkakor till kvällsmat. Smörgåsbord serveras till de högtider som firas. Barnen får hembakat bröd varje dag. Faktiskt är maten är en höjdare, säger Emily. Hon berättar också att samtliga svenska högtider firas under en tvåveckorsperiod; är man där under 4 veckor får man fira jul två gånger! Sjölunden riktar sig till barn som är 7-18 år. Barnen bor i stugor med 5-12 barn och 3-4 le-dare per hus. Lägerledarna får en veckas ut-bildning innan lägerverksamheten börjar. Man fokuserar mycket på säkerhet och att barnen kan få hemlängtan; man diskuterar mycket hur man ska göra för få det mysigt. Generellt ut-vecklas barnens självkänsla mycket under den tid de är där. Bara att klara sin egen personliga hygien utan påminnelser kan vara en ny upple-velse. Sjölunden är som vilket sommarläger som

Lena norMén-YoUnGer

Trollbacken

10


helst. Man kan spela fotboll, brännboll, kubb, väva (vävstugan har 8-9 vävstolar), baka, göra dalmålningar, segla och pyssla. Ett nytt biblio-tek byggdes 2013 och omfattar 1200 nyinköpta eller donerade böcker, där barnen kan få låna böcker och läsa. En typisk dag börjar med ett morgondopp i sjön. Sedan äter man frukost. Under resten av dagen varvas aktiviteterna med tre svensklek-tioner utspridda över dagen mellan olika akti-viteter. Barnen delas in efter nivå på svenska. Vissa har en eller två svenska föräldrar hemma och har svenska som ett levande språk i hem-met. Andra har ingen anknytning alls och är helt nybörjare. Samtliga lärare är utbildade och från Sverige. Ledarna är oftast gamla lägerelever i åldern 18-24 år. Ledarna brukar också hitta på olika teman: Ingmar Bergman-filmer, melodifestivalen, eller som senast, valet i Sverige och hur vårt lands parlamentariska system fungerar. På kvällen har man allsång runt lägerelden. Beroende på barnets ålder finns olika möjlig-heter till läger. För de yngsta, 7-14 år, finns ett språk- och äventyrsläger (13-18 juli, 2015/kost-nad: $915). Andra möjligheten är ett två veck-ors seglingsläger (13-25 juli 2015 för barn, 8-14

år/ kostnad: $1,925 samt 27 juli-8 augusti 2015 för äldre barn, 12-18 år/ kostnad: $1,975). Den tredje och kanske mest intressanta möjligheten är ett språkläger för tonåringar i åk 9-12 i ame-rikansk high school. Denna fyraveckorskurs ger poäng (sk credits) på gymnasienivå. Det är upp till skolan att godkänna om eleven ska slippa valfria kurser under skolåret, men det är alltså en möjlighet. Poängen i svenska kommer dock alltid med på slutbetyget från gymnasiet. Denna variant sker den 13 juli till 8 augusti 2015. Kost-naden är $4,275 och omfattar också instruktion i segling om man vill. Kostnaderna är höga för lägerdeltagande, men man kan söka stipendier genom olika organisationer som t.ex. SWEA, Vasaorden, Concordia Language Villages etc. En annan positiv aspekt med Sjölunden är att deltagarna uppmuntras till att åka som utbytes-studenter till Sverige, precis som Emily gjorde. Hennes vistelser på Sjölunden, utbytesår och klingande dalmål bevisar att konceptet fung-erar. S

Länkar: Bilder från Trollbacken 2014: www.facebook.com/TrollbackenSwedishCamp www.trollbacken.orgFilm från Trollbacken: www.youtube.com/watch?v=uYneJnrVnkw www.youtube.com/watch?v=1r09XG4Fl9YSvenskbyn Sjölunden: www.concordialanguagevillages.org/youth-languages/swedish-language-villageSkäl att lära sig svenska: www.concordialanguagevillages.org/youth-languages/swedish-language-village/why-learn-swedish

Sjölunden

11


Svenska distanskurser och sommarkurser för grundskolebarn i världen

Sjölunden

Carina Middendorf

Ziethenstr. 11c ° 22041 Hamburgtel: 040 - 398 723 - 19

www.svenska intensiv.de

Aus dem Kurs-Angebot:

•IntensivkurseamWochenende

•IndividuellerEinzel-Unterricht undKleingruppen

•Geschäfts-Schwedisch

•InterkulturelleWorkshops fürFirmen

•Sprachcafé„Fika&Prata“

•Vorbereitungfürdie Swedexprüfung

Außerdem bieten wir:

•Übersetzungen•Artikelüberschwedische Themen

12


tess har en lite annorlunda historia om flerspråkighet. Efter att ha varvat arbete och studier i ett flertal

år återgick hon till jobbet som nanny. Efter en tids sökande kom hon i kontakt med Elisabeth och William Meehan utanför Boston som precis hade fått tvillingsöner. Under vintern 2009 bör-jade Tess arbeta för familjen Meehan och tog då hand om sönerna Patrick och Thomas som bara var tre månader.

en speciell gåvaAtt banden till barnen är starka märks på värmen i Tess röst när vi pratar, speciellt när hon berättar om hur hon gav dem en speciell gåva innan hon slutade sin anställning i augusti 2014. Tess lärde nämligen Patrick och Thomas svenska trots att fa-miljen egentligen inte har några band till Sverige. På frågan hur det kom det sig att hon pra-tade svenska med dem, berättar Tess att famil-jen visat intresse för hennes svenska bakgrund

redan under första intervjun. Elisabeth och Wil-liam, eller Liz och Bill som Tess kallar dem, var tidigt positivt inställda till att barnen skulle bli flerspråkiga. På grund av sin egen globala livs-stil med många resor var de bekanta med alla de fördelar som barn har av att kunna många språk. Att de inte själva kunde svenska såg de inte som ett problem. De första två-tre åren var Tess den enda perso-nen som pratade svenska med tvillingarna. Både Bill och Liz arbetade heltid så hon spenderade 40-50 timmar i veckan med barnen där hon all-tid kommunicerade, läste eller sjöng på svenska. Tess är noga att påpeka att inlärningen var helt naturlig och att hon aldrig känt att hon försökt undervisa barnen i svenska. På hemresor köpte Tess svenska barnböcker och DVD:er. Familjen skaffade en regionsfri DVD-spelare så att alla filmstunder med Tess var på svenska. Tess läste bara böcker på svenska; de engelska böckerna fick Liz och Bill läsa på kvällar och helger.


Mamma, vi har ett hemligt språåk! “ “

För tjugo år sedan lämnade Tess Englund hemstaden Gävle för att utforska USA som au pair. Två decennier av USA-liv avslutades dock när hon träffade kärleken och flyttade till Trondheim i Norge. När Magasinet SMUL pratar med henne befinner hon sig på resa i Key West, där hon är med nye sambon och hans dotter på semester. Tess delar här med sig av hur hon gav sina aupair-barn en alldeles speciell gåva.

13


Bil betyder car!Barnens första ord var bil, tätt följd av Mommy och Daddy. När barnen var riktigt små satt Tho-mas i knät på mormor och tittade på bilder. Thomas pekade på en bil och sade bil, varpå mormor sade “No no, it is a car.” Thomas kon-trade med ”Bil! Bil!” och fick igen svaret ”No, it s a car!” Tess fick berätta att det var det svenska ordet för bil som Thomas försökte säga. När barnen var 2-3 år blandande de språken en del. På helgerna fick föräldrarna ibland ringa Tess och fråga om vad vissa ord betydde efter-som barnen ville ha något speciellt. Tess berät-tar att barnen alltid har svarat mer på engelska än på svenska. Helgerna spenderades oftast hemma hos andra familjemedlemmar som bara talade engelska. För att förbättra barnens tal brukade Tess säga ”Nej, idag kan jag ingen eng-elska alls, utan det enda jag förstår är svenska så om ni vill att jag ska svara får ni tala svenska.”

Svenska skolanNär barnen var tre år började de i Svenska sko-lan i Boston. För att bli antagna fick barnen göra ett prov baserat på en enklare intervju med frå-gor som t.ex. Var är den blå färgen? Kan du peka på bollen? Barnen gick i Svenska skolan under två år och Tess berättar att lärarna var otroligt imponerade av barnens svenska. Överlag har Tess mest bara positiva historier att berätta. Barnens amerikansk-irländska famil-jemedlemmar och personalen i den amerikan-ska förskolan har alltid varit positiva, men kan-ske speciellt föräldrarna. Till och med när Tess pratade svenska med tvillingarna när Liz och Bill var med och de inte kunde förstå. På frågan om det inte var något som var negativt, svarar Tess att de enda som kunde ha svårt att förstå var-för hon pratade svenska med barnen var vän-ner hemma i Sverige. De kunde inte förstå var-för det skulle vara positivt med ett främmande språk för barnen som Tess tog hand om. Tess och barnen hade en lite tung period vid 4-5 års ålder då barnen började protestera och inte ville gå i Svenska skolan eftersom de plötsligt fick hemläxa. Detta var inte populärt, och barnen kunde säga att ”Nej, jag behöver inte göra läxan eftersom jag inte behöver det språket!” Men mot-ståndet kom de snart över eftersom de längtade efter alla kompisar i den svenska skolan. (Kom-mentar redaktionen: det är normalt att det kom-mer en liten ”motståndsfas” i den här åldern.)

Visit i SverigeI somras reste hela familjen Meehan tillsammans med Tess till Gävle för att uppleva Sverige och svensk kultur och för att lära känna hennes svenska familj. En morgon sade Patrick till Liz: ”I can’t wait to play with my Swedish cousins today!”. Att pojkarna har en speciell plats i Tess hjärta är tydligt, och hon berättar om hur hon bröt ihop på planet hem i au-gusti i år. Efter fem år var det ett svårt avsked. Tess är hoppfull om att barnen ska bevara en del av sin svenska förståelse trots att hon lämnat famil-jen, och tycker att flerspråkigheten är en värdefull erfarenhet även om språket försvinner i framtiden. Framför allt beskriver hon hur barnen har fått en vidgad världsbild. Genom att prata ett annat språk har barnen tidigt fått en förståelse om att det finns andra länder och traditioner än de amerikanska. Vad tycker Tess om de svenska au-pairer som åker utomlands som språkstöd till barnen i helt eller delvis svenska familjer? Även om aupairen kan vara ett stort stöd, måste även föräldrarna hjälpa till genom att prata svenska. Au-pairen kommer vanligtvis till familjen när barnen redan har etablerat landets huvudspråk. Hon tror på att konsekvent tala svenska, att låtsas att man inte förstår engelskan och föreslår även att alla musik-, film- och lässtunder ska ske på svenska.

positiva effekterEfter intervjun med Tess följer jag upp med Liz, barnens mamma. På frågan varför hon ville att Tess skulle prata svenska med barnen svarar hon att hon var medveten om den positiva effekt som flerspråkighet har på den kognitiva funktionen. Vetskapen om hur flera språk gör att barn lättare kan associera och anpassa sig var fördelar som hon såg som värdefulla. Hon nämner hur stolt hon och Bill är när de hör barnen tala svenska. Liz vill verkligen råda andra föräldrar som har en nanny med ett annat modersmål att låta hen-ne eller honom prata sitt språk med barnen. Hon tycker att det är en underbar och unik möjlighet för unga och barn. Paret hade tur som fick behål-la Tess som nanny i så många år, och de tror att tvillingarna alltid kommer att hålla svensk kultur och svenska som språk nära hjärtat. En dag satt Patrick och Thomas i bilen i bak-sätet och pratade svenska på väg hem från morfar en dag. När Liz frågade vad de pratade om fnissade de klurigt och ville inte berätta för henne; det är uppenbart att svenskan har blivit deras hemliga språk! S

Mamma, vi har ett hemligt språåk!

“

14

Språkresan De flesta av oss utlandssvenskar har en språklig resa bakom oss. Här berät-tar Sandra Jensen om sin; en resa som verkligen visar att allt är möjligt.


Det hela började i Paradiset. Mina föräldrar träffades på en lokal med detta namn i Köpenhamn

i början av 70-talet. Min mamma hade precis till-bringat ett år i Australien för att lära känna sin far, som flydde från Tjeckoslovakien på 40-ta-let, och som hamnat i Sverige på väg tillbaka till Prag. Min pappa är född och uppvuxen i Dan-mark. Kärlek uppstod, pappa flyttade till Sve-rige, de gifte sig, bildade familj och jag föddes som nummer två av fyra. När min storasyster föddes diskuterade de vilka språk som skulle talas hemma och bestäm-de sig för att mamma skulle prata tjeckiska med oss och pappa svenska, vilket var mot BVC-sköterskornas rekommendationer. De ansåg att mamma skulle prata svenska med oss. Danskan lärde vi oss passivt genom radio och tv – i Skåne hade man ju hela två extra (danska) kanaler att välja mellan! Pappa lyssnade mycket på dansk radio, vilket säkerligen också påverkat våra ord-förråd. Somrarna tillbringade vi både i Danmark och i Tjeckoslovakien, då vi fick gott om tid att öva språken. Vi gick på bio och tittade på underbara tjeckiska sagor, var på dockteater och träffade släktingar och vänner. Min mormor bodde hos oss varje år från oktober till efter jul. Mormor var en fantastisk sagoberättare och läste mycket för oss. Min farmors vind var full av danska Kalle Anka-tidningar, som jag lusläste varje sommar. För att främja svenskan fick jag börja på lek-skolan redan vid fyra års ålder ett par dagar i

veckan (i min storasysters ordinarie grupp, vilket kändes tryggt!). Mina föräldrars gemensamma språk var och är fortfarande engelska, så vi barn hörde eng-elska varje dag under vår uppväxt. När jag var fyra år hade mina föräldrar besök från Holland och gästerna svarade varken på svenska eller tjeckiska, så jag provade att prata engelska med dem – till mina föräldrars stora förvåning! Språk och bra studieresultat var viktiga för mina föräldrar. Jag hade tjeckiska som hem-språk under många år och på högstadiet valde jag tyska som tillval, och på gymnasiet även spanska. Mina föräldrar hade en del vänner från Tyskland, så jag hade ofta tillfälle att öva. Mam-ma är väldigt språkintresserad och jag vet inte ens hur många språk hon talar! Hon köpte böck-er till oss på tjeckiska och såg till att vi tog del av tjeckiska traditioner. Flera gånger ordnade hon en stor St. Nikolausfest (typ den katolske jultomten) i december – och pysslade med oss för allt vad tyget höll! Jularna var en blandning av svenska, tjeckiska och danska traditioner. Vi bakade tjeckiska småkakor och julbröd och byggde städer av pepparkakshus. 23 december kläddes julgranen tillsammans och därefter åt vi danskt julbord (den första gången jag åt svenskt julbord var jag student!). Jullunchen bestod av tjeckisk julmat (fisksoppa, fisk med potatissal-lad samt inlagda frukter till efterrätt), Kalle Anka med fika på eftermiddagen, och dansk julmat på kvällen (stek med potatis, och rödkål samt jul-gröt till efterrätt.) Därefter bråkade vi om dans

Sandra jenSen

som började i Paradiset

15

som började i Paradiset


kring julgranens vara eller icke vara (tonåringar är inte alltid så lätta att locka till denna aktivi-tet...) och sjöng danska, tjeckiska och svenska julsånger. Efter gymnasiet flyttade jag till Tyskland i ett år – jag ville förbättra min tyska. Detta lyckades jag dock inte med i den uträckning som mitt pe-dantiska jag hoppats, så året i Tyskland följdes av studier i Lund. Under studietiden pluggade och jobbade jag i Tyskland i ett år, i England en termin, samt passade på att resa i Asien och Australien, där min morfar hade bosatt sig. Under studietiden var jag fadder åt utländska studenter och lärde då känna en tjej från Öster-rike, som jag hälsade på i hennes hemstad Graz. Efter att ha förälskat mig i både staden och kli-matet bestämde jag mig för att skriva min ma-gisteruppsats i Graz. Jag följde även två kurser på universitetet för att lära känna lite folk. På den ena kursen lärde jag känna min sambo. Jag avslutade studierna i Lund och började jobba med flyktingar i Graz. Där skulle jag ”integre-ra” flyktingarna, vilket i en del fall innebar ”lära dem tyska så snabbt som möjligt”. Jag letade efter övningar och lekar, men hittade inte speci-ellt många för ändamålet, varför jag istället fick hitta på egna. Många år senare, efter två barn och en runda i Sverige där min sambo förbättrade sin svens-ka, fick jag återigen uppgiften att lära barn tys-ka. Jag bestämde mig för att skriva ner övning-arna. Till en början skrev jag dem för min egen skull, men sedan tänkte jag att även andra kan-ske kunde ha nytta av dem. Under min uppväxt har jag blivit konfronterad av många fördomar kring språkinlärning så jag beslutade mig för att även skriva en teoridel och kontaktade olika bokförlag för att se om de nappade på idén.

Till min stora glädje fick jag ett positivt besked från Bonnier Utbildning! Efter ett fantastiskt samarbete med min lektor Ann de Bourgh och med konstnären Pia Niemi utkom 2010 min bok ”Svenska lekande lätt”. 2012 utkom min bilder-boksserie ”Förskolan Regnbågen”. Mitt mål var att få barnen att öva talet. I böckerna ställs frå-gor till barnet, som kan besvaras mer eller min-dre utförligt. Mina barn (4 och 8 år då jag skrev böckerna) var en stor inspiration och hjälp när jag skrev och hittade på övningar. Jag har många gånger fått frågan om det inte varit förvirrande med så många språk. Jag har full förståelse om någon middagsgäst tycker det är snurrigt när mina föräldrar pratar engel-ska sinsemellan, pappa svenska med oss och mamma tjeckiska. Vi syskon pratar av olika an-ledningar antingen tjeckiska eller svenska med varandra och kan vid matbordet mycket väl byta språk mitt i en mening. Att växa upp med denna språkrikedom har varit en självklarhet för mig och inte något jag funderat på förrän andra ställt frågan. Det har varit otroligt praktiskt att ha ett språk att prata ”hemlisar” på när omgiv-ningen inte skulle förstå. Dumt bara när småsys-konen inte tänkte på att omgivningen plötsligt förstod allt när vi var på semester i Tjeckien ... Idag är jag väldigt mån om att mina barn ska växa upp flerspråkiga och jag pratar alltid svenska med dem. Långa lov i Sverige, böcker och ljudböcker, filmer, svensktalande vänner och Skype hjälper språkutvecklingen. Vid mål-tider pratar alla i familjen svenska och det kan vara ganska kul att höra sin österrikiska pappa prata svenska! Mina egna erfarenheter av att växa upp med flera språk är mig till stor hjälp nu när jag har egna barn. Det är inte lätt och kräver en del tålamod, men det är det värt! S

16


Våra rötter finns

i Sverige


Cop

yrig

ht: M

aina

u G

mbH

Bettina med pappa Lennart Bernadotte

17


BettInA och jag träffas för ovan-lighetens skull på hen-

nes smakfullt inredda kontor med svenska de-taljer, på slottet på Mainau i södra Tyskland. Annars brukar vi träffas vid svenska aktiviteter som hålls på Mainau varje år vid midsommar och Lucia. Vi lärde känna varandra på Svenska barnklubben som vi hade på Mainau för att bar-nen skulle få mer tillgång till svenskan. Dagens samtalsämne är hur Bettina som an-dra generationens svensk för vidare det svenska språket och den svenska kulturen till sina egna barn. Den tyska pressekreteraren känner sig nog lite utanför när vi tjattrar på svenska, men efteråt säger hon att hon förstod mer än vad hon trodde att hon skulle göra. Bettina föddes i Scherzingen, Schweiz (allde-les i närheten av Mainau) 1974 och växte upp i en flerspråkig miljö. Hennes pappa och mamma (Sonja, som visserligen var tysk, men som lär-de sig svenska) pratade oftast svenska hemma, men även tyska. Internationella gäster gjorde att Bettina tidigt kom i kontakt med flera språk. Syskonen pratade sinsemellan oftast på tyska, men svenskan användes som ”hemligt språk” när de ville säga något som de inte ville att alla omkring skulle förstå. Hon säger att hennes pappa nog blev lite frustrerad av att barnen pra-tade så mycket svenska när de var små, för han pratade mycket tyska med dem i början. Idag pratar syskonen sinsemellan mest tyska, även om Bettina pratar svenska med en syster.

Sverige-besöken viktigaDet som mest bidrog till hennes svenska var dock besöken i Sverige på loven. Hos gudmor

och gudfar i Sverige kunde hon träffa barn i egen ålder och leka och prata med dem. Då märkte hon ofta att många svenska ord sakna-des, trots att hon själv tyckte att hennes svenska var hyfsad. Hon älskade att gå på bio i Sverige. Det var ju inte som idag, när man kan se svenska filmer på nätet även utanför Sverige eller läsa e-böcker på nätet. Hon brukade även köpa med sig böcker och kassetter. Framförallt Astrid Lindgren-kassetterna lyssnades det på tills hon kunde dem utantill.

Cop

yrig

ht: M

aina

u G

mbH

Grevinnan Bettina Bernadotte är uppvuxen i Schweiz och hennes pappa var greve Lennart Bernadotte, släkt med den svenska kungafamiljen. Att lära nästa generation, alltså hennes egna barn, svenska har alltid varit en självklarhet, liksom att föra vidare det svenska kulturarvet.

18


I 30-årsåldern kom Bettina ännu närmre svenskan då hon bodde ett år i Spanien och undervisade i svenska och fick sig många funderingar över den svenska grammatiken. Sedan undervisade hon även i svenska två terminer på Duale Hochschule Ravensburg där hon själv hade pluggat.

Lyssna, läsa och prataNu när hon har egna barn har tekniken föränd-rats och det är lättare med tillgången till svenskt material. Hon köper alltid med svenska CD-ski-vor, DVD-filmer och böcker när de är i Sverige. Hon upplever att sonen, 9 år, och dottern, 7 år, av detta har bättre ordförråd än vad hon hade i samma ålder. Hon berättar att hon själv nog började tala svenska först i 5-6 årsåldern. Därför oroade hon sig inte speciellt mycket när barnen hade en fas då de bara svarade henne på tyska, utan hon pratade på. Med andra svenskar ta-lade de dock gärna svenska! För tillfället pratar syskonen svenska sinsemellan. Förutom LasseMaja-böckerna som är stora favoriter så har Bettina även en del utvalda ap-par på mobilen, både till sig själv och till barnen. ”Hänga gubbe” är populärt och för henne själv Norstedts quiz-app (tyska-svenska). Hon spelar Wordfeud med kompisar och försöker läsa nu-tida svensk litteratur för att följa med i svenska språkets utveckling. Språk är ju en färskvara som man lätt tappar kontakt med om man inte använder sig av det. Vi pratar också om svensk barnlitteratur, som uppskattas mycket här i Tyskland. Ingen av oss kan dock riktigt ta till oss en del av de tyska översättningarna. I Mamma Mu-böckerna är kråkan en tjej på tyska, eftersom kråkor är femi-nina på tyska (die Krähe), men vi upplever det som att det förändrar böckernas karaktär, när kråkan inte är en surmulen manlig besserwisser. Annars läser de mycket i familjen. Hon har all-tid läst högt för barnen. Hon upplever det som att barnen får ett större ordförråd av läsningen: många ord som de inte använder sig av i varda-gen kommer därifrån.

Skola och tyskspråkiga barnBarnen går på en skola i närheten av där de bor. Jag frågar hur lärarna reagerar på flerspråkig-heten. Det är inte något som de talar om ofta, svarar Bettina, men det är inte heller så att lä-rarna har kontaktat henne för vissa saker i den

19


Svenska event på Mainau:• 12 och 13 december varje år: Lucia-tåg och

julbord (boka i god tid!)• Lördagen efter midsommarafton: Midsom-

marfirande runt midsommarstången och aktiviteter för barnen. alla är välkomna!

Läs mer om Mainau: www.mainau.de

tyska grammatiken som barnen inte riktigt har kläm på. Det kan vara så att flerspråkiga barn behöver lite tid innan alla språkliga strukturer har ”hittat hem”. Det är oftast inget man behö-ver oroa sig för. ”Ge det lite mer tid”, säger jag då som språkvetare, och Bettina är fullt med på detta. De får ingen formell svenskundervisning förutom det som Bettina lär dem. När andra barn som inte pratar svenska är med brukar hon säga saker och ting två gång-er, för att de andra barnen inte ska känna sig utanför. Överhuvudtaget upplever hon en stor acceptans för svenskan, men vi funderar på om detta beror på att svenskan har en relativt hög status som språk. Svenskan har väldigt hög sta-tus i Tyskland, många tyskar ser upp till Sverige, men kanske hade det varit annorlunda om det handlat om ett annat språk.

är det värt besväret?En fråga som man som utlandssvensk ibland får är varför man gör sig besväret med svenskan. Även jag ställer den här klassiska frågan, för jag tycker att det är intressant att höra de olika svaren. Bettina svarar att hon vill föra svenskan vidare för att hon är endast svensk medborgare och att det därför verkligen är hennes kultur. Även barnen är svenska medborgare och därför upplever hon och hennes familj det som viktigt att föra vidare kulturmedvetandet och språket även om man bor utomlands, det är rötterna. Jag avslutar med att tjata – återigen – om att de ska börja sälja kanelbullar på Mainau, i rent egenintresse. Bettina berättar att de nu är på gång med detta, men det blir nog längder till en början. Till dess får vi hålla till godo med det stora urvalet på julbordet som serveras till Lucia och köttbullarna som alltid serveras i en av restaurangerna på ön. Och att få sjunga våra svenska traditionssånger varje år till midsom-mar och Lucia med andra utlandssvenskar i en så vacker miljö som den på Mainau är inte fy skam det heller. S

20

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”SVENSKA SKOLAN

Sofia SoLforS

Multinationell barnuppfostran: utlandssvenskens utmaning

21

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”KULTUR


Alla tycker något. Precis som med åsikter om skolan och vården. Man

har till och med ofta ganska starka åsikter. Vi be-höver inte ens ha egna erfarenheter, ändå tyck-er vi mycket om dessa ämnen. När inte ens två föräldrar i samma familj kan enas om vad man tycker i olika frågor kring barnuppfostran, hur ska man då kunna tycka något när man umgås med vänner? När man får barn inser man att det kan vara stora skillnader mellan vad man själv och vad ens vänner tycker om barnuppfostran. Inget kan väcka så starka känslor som hur vi vill att våra barn ska behandlas, vad de ska äta, hur de ska sova och allt där emellan. Om man inte ens kan enas med sin partner eller sina nära vänner, hur ska det då gå att uttrycka åsikter i ett forum med människor från hela världen, med erfarenheter långt vidare än sina egna? Uppgiften är svår och stor. Ändå vågar jag mig på att skriva lite grann. Skillnaderna mellan länder är så otroligt intres-santa och kan inspirera oss till att utveckla en egen version av multinationell barnuppfostran. De interkulturella mötena i livet har alltid fasci-nerat mig och om det finns bättre sätt att göra saker på, vill jag gärna lära mig och ta efter. När jag som 19-åring åkte till Schweiz som au-pair blev jag snabbt varse frågor och dilem-man jag aldrig tidigare reflekterat över. Min uppdragsgivare bad mig t.ex. att slå barnen om de varit olydiga. En omöjlig handling för en svensk tjej som växt upp med en annan syn på uppfostran och dessutom med ett förbud mot barnaga. ”Jag kräver att du gör det”, sa ma-dame, ”annars vet de inte när de gjort något dumt”. Tur att hon sällan var hemma och där-med slapp uppleva hur snäll jag var mot barnen och hur jag satte stolthet i att låta bli att slåss. Under min au-pair-tid tyckte jag ofta att barnen trycktes ner på ett sätt jag inte upplevt i Sve-

rige. Det var svårt att förstå och ta in. Samtidigt var jag ung och hade inga egna barn och kunde därmed slå bort det på ett sätt som jag nu inte kan göra sedan jag själv fått barn. Baserat på min erfarenhet från olika länder (förutom Sverige även Schweiz, USA, Kanada och Frankrike) upplever jag att det finns något unikt i Sverige när det gäller barnuppfostran. Är man uppväxt i Sverige tycker jag att det finns en gemensam, kollektiv uppgift i att uppfostra alla barn, även andras. I Sverige kan man säga till andras barn om de gör något olydigt. Helt naturligt. Mamman eller pappan kan vara i när-heten, men är kanske inte exakt uppmärksam på situationen, och då kan man säga till barnet i fråga. De flesta svenska föräldrar gör det och tycker inte illa om att andra hjälper till att säga till deras barn. Jag säger inte att man ska göra det eller att det är överlägset hur man gör i an-dra länder, men konstaterar att det går att göra.

Att testa detta i t.ex. Kanada, eller Frankrike (där jag bor nu) rekommenderar jag inte alls. Det gör man inte alls i dessa länder. Faktiskt gör man det bara en gång om man vill fortsätta att umgås med de andra föräldrarna (som svensk skriver jag föräldrar, men helt ärligt rör det sig ofta uteslutande om mammor). Jag testade det några gånger på lekplatsen i Kanada och inom tre sekunder hade jag barnets mamma i fråga bredvid mig som undrade vad hon kunde hjälpa till med. Lite upprörd var hon också. Att kritisera eller säga till andras barn gör man bara

”Jag kräver att du slår dem”, sade Madame,” annars vet de inte när de gjort något dumt”.

Att skriva om barnuppfostran och de egna åsikterna i ämnet känns som att trampa på minerad mark. Eller som att kasta pil bland ballonger på ett barn- kalas. Man kan ju skada ballongerna, barnen och – om man har otur – deras föräldrar. Svårare än så blir det ju liksom inte. Att som svensk upp-fostra sitt barn i ett annat land där man tar in landets seder och bruk men samtidigt har kvar de svenska skrivna och oskrivna reglerna i huvudet blir lätt en utmaning där det gäller att hitta sin egen stil och hålla fast vid den.

22

KULTURMagasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

““

inte, oavsett vad den lille gjort. ”Jaså, han slog ett barn hårt i huvudet med en pinne, nej, inte mitt barn”. Efter några incidenter höll jag mig i Kanada till att säga till mina egna barn. Jag uppfann den fina indirekta tillsägelsen: ”Flytta dig från den platsen, mitt kära barn, den poj-ken leker lite våldsamt där”. Detta var inte hel-ler populärt, men innebar i alla fall att man då slapp säga till barnet direkt. I Kanada var det också upprörande för andra mammor att erkänna att man var trött eller irri-terad på sina egna barn. Ett socialt faux pas. När jag en gång erkände att jag ville låsa in barnen i deras lekrum och rymma till Starbucks eller till närmaste bar, reagerade de andra mammorna med att behandla mig som om jag var hade en smittsam sjukdom under resten av lekstunden. Man måste känna sina vänner mycket väl innan den typen av bekännelser utbyts, i alla fall är det min erfarenhet i Nordamerika. I Frankrike tas det för givet att barn är jobbiga och det fun-kar fint att dela med sig av problem, om man nu skulle vilja det. I Frankrike anser jag – precis som mitt 19-åri-ga au-pair-jag i Schweiz – att man generellt är väldigt tuff mot barn. Man sätter höga krav på hur de beter sig socialt. Man skäller högt och intensivt på dem, tar hårt i barnen, daskar till dem utan att skämmas, mitt i stan eller i mataffä-ren. Det finns tendenser att trycka ner barn . ”Ni äter som grisar”, har min dotter fått höra av per-sonalen i matbespisning-en i franska skolan. Eller att läraren sätter upp diplom med namn på väggen till alla som lärt sig att knyta skorna, fullt synligt för såväl barn och föräldrar. Småsaker kanske, men stora för ett barn och mitt svenska hjärta tycker det är okänsligt. Det känns helt klart opedagogiskt ur ett svenskt perspektiv. För att förstå den franska mentaliteten lite bättre gör jag allt jag kan för att försöka lära mig mer om deras kultur. Jag frågar ofta: ”Gör jag rätt nu?”. Kan man bjuda alla barn i om-rådet på glass när alla barn är ute och leker? Jag har också försökt läsa på för att lära mig hur de tänker. När min bästa vän slog sitt barn

i ansiktet mitt under en lekträff, ja, då sökte i alla fall jag lite stöd i litteraturen efteråt. Jag hit-tade bland annat amerikanska expaten Pamela Druckerman och läste hennes ”French parents don’t give in – 100 parenting tips from Paris” i ämnet. Boken visade sig vara uppföljaren till bästsäljaren ”French children don’t throw food” (nä, just det, för de får en smäll om de gör det!). Boken gav insikt om utanförperspektivet som man som expat upplever, vilket var det jag be-hövde. Det var upplysande och bra för mig att läsa om fransmännens teorier. När barnet kom-mit till världen och hem från BB ska hen mer eller mindre omgående behandlas som en liten vuxen. Med respekt. Uppför man sig inte blir det konsekvenser, precis som senare i livet. Den tuffa attityden som jag relativt ofta upplever, är enligt författaren fransmännens sätt att för-bereda barnen på det tuffare vuxenlivet. Som svensk upplever jag metoden som tuff, men kan samtidigt konstatera att franska barn är mycket väluppfostrade. Fransmännen ger sina barn mycket frihet i livet, precis som jag tycker vi gör i Sverige. Man övervakar inte varje steg på lekplatsen, som t.ex. föräldrar gör i större utsträckning i Kanada och USA. Barnen får klättra i träd med mottot ”ramlar man ner slår man sig och lär sig

att inte göra om det”. Barnen får själva gå till skolbussen och ta sig till aktiviteter. Franska föräldrar jobbar vilket påverkar vardagen med resultatet att barnen måste lära sig att klara sig själva. Många barn är i skolan 7.30-18.30 och det är ingen som tycker

synd om dem för det. Så är det bara. Frans-männens kärlek till mat kommer fram på bar-nens matsedel; från tre års ålder serveras fyra rätter till skollunchen. Om maten inte uppskat-tas skriker mattanterna: ”ÄT!” Och när vi ändå är inne på maten: precis när skolan slutar vid 16.30 och man leker en stund i parken efteråt får franska barn sitt chokladfyllda mellanmål ”goûter”. För en svensk mamma som planerar att servera middag precis kl. 18 blir detta ga-let. Både i form av choklad och tid. Men efter-som fransmännen inte äter förrän 19.30, precis

Som svensk upplever jag metoden som tuff, men kan

samtidigt konstatera att franska barn är mycket väluppfostrade.

23



före barnen lägger sig, funkar det perfekt. Och då deras matkultur är sådan att allt ska njutas i små mängder, är det heller inte något man funderar kring. På lekplatsen i Kanada däremot, hade många mammor med sig ångad broccoli eller edama-mebönor. I Sverige är det istället oftast frukt el-ler mackor som gäller till mellanmål. En svensk kompis till mig menar att vi som är så receptiva och gärna tar till oss nytt från andra kulturer, ofta gör felet att blanda allt från alla kulturer samtidigt. Det är nog där det blir fel ibland; man kan inte dricka vin både som en svensk och som en fransman, då blir det för mycket. Man kan heller inte äta vår svenska bastanta frukost, den franska fyrarätters lunchen och sedan laga middag enligt de principer som

finns för svensk vällagad husmanskost. Samma gäller barnuppfostran, man får hålla sig till en linje, det vill säga sin egen. Fast det finns ju inget som hindrar att man lyssnar och lär. Man kan ta till sig det bästa från alla kulturer och sedan anpassa det till sin egen stil. Jag gillar själv fransmännens ordning och reda i skolan, men jag hade velat ha det med svenskt, lite vänligare ledarskap och utan förtryck i någon form. Och jag gillar nordamerikanernas artiga och vänliga sätt som avspeglar sig i barnens intresse för sina kompisar. Jag kan inspireras av nordamerikaners omsorg om barnen, deras ambitiösa schema med aktiviteter för barnen och deras gränslösa kärlek, och sedan tycka att ”jag gör det lite mer avslappnat coolt ändå, de lyckas nog i livet i alla fall”. S

24


Maria karLSSonMin guide till new York

resetips

25



new York är verkligen dröm-marnas och mångfal-

dens stad. Man kan säga att alla här faktiskt är invandrare och det är inget negativt. Tvärtom, här hyllas olikheter. Det viktiga är inte var man kommer ifrån utan vad man gör nu och vart man är på väg. Man fokuserar hellre på den gemen-samma nämnaren än skillnader. Tack vare detta kommer människor med olika bakgrund och för-utsättningar bra överens. Och tur är det – det bor nämligen hela 8,4 miljoner människor i New York, på en yta som är dubbelt så stor som Stockholm! Även om New York-bon gärna umgås över lite olika gränser så håller den sig gärna i sitt eget ”hood” och avviker inte från det i onödan. Det beror också på att det ibland kan vara rik-tigt tidskrävande att ta sig till andra stadsdelar. En resa från Lower East Side till Upper West Side kan i värsta fall ta timmar. På Manhattan så bor man inte sällan trångt och därför så träffas man ute på restauranger, ka-féer eller barer istället för hemma hos varandra. Utbudet är naturligtvis enormt, och här nedan får ni mina och mina vänners allra bästa rekommen-dationer på sevärdheter, mat och shopping:

MIdtoWnHär trängs kostymnissar med turister. I stads-delen hittar du Rockefeller Center med stadens bästa utsikt från Top of the Rock (mycket bättre än från Empire State Building!). Reser du med barn så är LEGO-butiken och Toys R’Us-butiken vid Times Square populära. Den sistnämnda har ett eget pariserhjul i butiken! Du hittar också The American Girl Store där du kan ta med din docka på restaurang eller till frissan. Alla flickors dröm? Vid Times Square kan man verkligen insupa stadens puls, titta på människor från hela värl-den och förundras bland alla neonskyltar. Eller gå på musikal! Är du sugen på en drink så titta

in i hotellobbyn på Algonquin på 44:e gatan el-ler besök Haven Rooftop på 47:e gatan. Intresserad av koreansk mat? Både Kimchiie på 48:e gatan och Mandoo Bar på 5:e avenyn levererar. Stans bästa steakhouse är Keene’s som bjuder på båda härliga stekar och en fan-tastisk historia. Shopping de luxe finner du på 5th Avenue, men även alla kända amerikanska kedjor finns re-presenterade, bland annat på 34:e gatan. Prova gärna Uniclo, Japans svar på H&M. På 34:e gatan ligger också The Highline, stans för närvarande mest besökta turistattraktion som är en gammal järnvägsräls som gjorts om till park. Här kan man flanera från 34:e gatan och 11:e avenyn till Gan-sewoort Street i Meatpacking District.

noLIta & SoHoVill du uppleva lite hippare kvarter så bege dig hit genom att ta dig till Houston och Broadway och promenera söderut. Dessa delar befolkas numera av s k fauxhemians, alltså bohemer med pengar. Här trängs många småbutiker med allt från smycken till alternativa kläder. En god frukost intar du på Black Seed Bagel, följ upp med en kaffe på Gimme Coffee, eftermiddagsfika på Little Cupcake Bakeshop och avsluta med en middag på Estella. För mer andlig spis kan du besöka en av stans äldsta kyrkor, St Patrick’s Old Cathedral på Mulberry Street.

FInanCIaL dIStrICt & BatterY parkWall Street och New York-börsen är landmärken här och kan vara kul att besöka. Annars rekom-menderas Stone Street och dess mysiga uteser-veringar. Prova franska Crèpes du Nord eller Vin-try Wine and Whiskey för läckra cocktails och munsbitar. Är du sugen på skaldjur så passar Luke’s Lobster på William Street. Vill du besöka

resetipsNYC

26


den äldsta restaurangen i Nordamerika så ska du besöka Fraunces Tavern på Pearl Street. Battery Park ligger längst ner på Manhattan. Battery Gardens restaurang ligger här och man har en fin utsikt mot Frihetsgudinnan. Ett lite udda utflyktsmål är Skyscraper Museum, ett sky-skrapsmuseum! Här hittar du också nya World Trade Center på platsen där tvillingtornen stod innan terrorattentatet 2001. Numera finner du en minnesplats och ett museum på platsen.

LoWer eaSt SIdeDetta är stället som gäller just nu för den yngre generationen. Lite hippie, lite dirty … Ett måste är Katz’s Delicatessen. Det var där som Sally fej-kade sin orgasm i filmen När Harry mötte Sally.

Upper WeSt/eaSt SIdeDessa delar omsluter Central Park och här finns många sköna fik. I närheten av Columbus Av-enue hittar du såväl Pain Quotidien som Mag-nolia Bakery. Ett mycket tjusigt shoppingcenter ligger vid Columbus Circle. Där hittar du mat-varubutiken Whole Foods i källaren som är värd ett besök bara den. För de museiintresserade finns här Museum of Natural History och också Museum of Arts and Design. Min absoluta favoritaffär för inred-ning är Crate & Barrel på Madison Avenue.

HarLeMI norra delen av Manhattan ligger stadsdelarna Harlem och Washington Heights. Här bör man besöka både Apollo Theater och Audubon Ball-room Museum (där Malcolm X blev mördad).En god frukost får du på Kitchenette och en dito middag på Sylvias’s Restaurant.

JerSeY CItYMånga som jobbar på Manhattan väljer att bo utanför ön (som undertecknad!). Här får man lite mer yta för pengarna, en renare miljö, billigare restauranger och en välbehövlig paus från stor-stadens buller. Allt detta bara 3 minuter bort från Financial District med tåg! Dessutom får man en fantastisk utsikt med Manhattans sky-skrapor i horisonten. Bästa restaurangerna här är Satis, Roman Nose, Light Horse Tavern och Edwards Steak-house. För shopping finns bland annat New-port Mall och Jersey Gardens. S


Foto: Kulturhjärtat i rondellen, P O Sedin, www.umea2014.se

• Köp en behändig karta att ha i fickan. Avenyerna går i öst-väst-lig riktning och gatorna i nord-sydlig.

• Välj en del av stan i taget att ut-forska. Avstånden är stora och resandet kan ta mycket tid.

• Glöm inte att dricksa! 17-20 % på restauranger är ett måste.

• Stå till höger i rulltrapporna!

TipS

28


Food by Emilypresenterar några

favoritrecept från Los Angeles


Emily Garner-Chan visade entreprenörsanda redan som barn, så det är föga förvånande att hon nu driver ett eget och framgångsrikt cateringfö-retag. Men kanske var det slumpen som fick in henne på den banan ? Att dyka upp till ett event på fel dag visade sig vara nyckeln till framgång.

29



Hemma i lilla Stojby utan-för Växjö var Emily Garner-Chan redan

som 11-åring välkänd i grannskapet för sina goda småkakor. När grannen ville ha några tog hon helt sonika upp en beställning. En GB-glasslåda tömdes och fylldes med fyrtio kakor som hon tog 60 kronor för. Ett företag var fött, och beställningarna ramlade in trots det höga priset. Kakorna levererades på cykel, eftersom pappa vägrade köra ut de frekventa beställ-ningarna. Idag skrattar Emily åt historien, som uppre-pades häromåret i något större format. Efter en utbildning inom hotell- och restaurang med inriktning på ekonomi hade Emily en fram-gångsrik karriär på ett amerikanskt multina-tionellt företag. Hennes karriär fick ett abrupt slut när hon ställdes inför dilemmat att flytta till Europa i nio månader för jobbets skull. Med en nio månaders bebis, en till på väg och sin man hemma i LA kändes plötsligt inte resandet och 80-timmarsveckorna lika frestande, trots bra lön och spännande arbetsuppgifter. Famil-jen prioriterades och istället började Emily som många andra högutbildade kvinnor med yrkes-expertis att nyttja denna som volontär. Hon blev en drivande kraft inom Manhattan Beach Moms’ Club och Svenska skolan i LA, där hon fortfarande undervisar och är styrelsemedlem. I fjol vann Emily biljetter till en vinbar. Hon hade inte tid att köpa en tackgåva utan ba-kade istället chokladbark. När hon kom till eventet hade hon tagit fel på dag och kom en

dag för tidigt. När ägaren smakade på hen-nes medhavda choklad, tyckte hon så mycket om den att hon tog upp en beställning på den som efterrätt för eventet dagen därpå – för 150 personer! Emily tvekade inte, accep-terade beställningen och hittade ett kök att hyra för dagen för att möta hälsovårdsmyn-dighetens krav om hygien. Desserten blev en stor succé och beställningarna trillade in. Emilys choklad är än idag Barsha Wines (lokal vinaffär) efterrätt. En vecka senare skrev hon kontrakt med Gelson’s, en matvarukedja med ekologiska ideal och sen dess har kundkretsen stadigt utökats. Idag, bara ett år senare, driver hon det fram-gångsrika cateringföretaget ”Food by Emily”, där hon specialiserar sig på näringsrik och sund mat styrd av det hälsointresse som finns längs kusten i Kalifornien. Det professionella tän-kandet är starkt hos Emily, och hon har redan hunnit med att laga mat till ett flertal spännan-de events, däribland en yogaresa med Malin Berghagen och Kristin Kaspersen på Manhat-tan Beach, anordnad av Maria Söderholm. På frågan om företagsfilosofi svarar hon att hon vill ge sina kunder en matupplevelse med färska, ekologiska, och GMO-fria produkter. Hon föredrar närproducerade och säsongsbe-tonade ingredienser. Hennes matlagningsstil är enkel, näringsrik och hälsosam. Målet är att låta ingredienserna tala för sig själva och fram-hävas med unika smakkombinationer. Här delar Emily med sig av några genuina smak-upplevelser i form av spännande höstrecept. S

30


S

Så här gör du supermumsiga glutenfria cup-cakes med quinoa och chokladsmak. Qui-noan bör kokas i förväg. Du kan med fördel använda rester från exempelvis kvällen inn-an. gör även glasyren i förväg, speciellt om du använder kokosmjölk. kokosgrädde är ett bättre alternativ än kokosmjölken, eftersom glasyren då inte behöver stelna i kylen. re-ceptet är inte så svårt men kräver lite plane-ring men är väl värt det.

CUpCAkeS:4,5 dl kokad quinoa0,5 dl mandelmjölk (eller vilken mjölk som helst)4 ägg1 tsk flytande vanilj1dl olivolja eller smält kokosfett (eller smör)2 dl lönnsirap (eller organiskt socker)2 dl kakao1/2 tsk bikarbonat1 1/2 tsk bakpulver1/2 tsk salt

gLASYr:400 ml burk konserverad kokosmjölk eller kokosgrädde (ställ i kylskåpet natten innan så den kyls)2,5 dl hackad choklad av hög kvalité

1. Värm ugnen till 175° C. Sätt ut muffinsfor-mar i en bakplåt med höga kanter.

2. Vispa ihop ägg, mjölk och vanilj i en mat-beredare.

3. Lägg i den färdigkokta quinoan, olivoljan eller det smälta kokosfettet (alternativt smör) och blanda ordentligt tills quinoan inte längre är grynig och istället påminner om mjöl.

4. Sikta ner ytterligare ingredienser i sm-eten. Mixa ihop och klicka smeten i muf-fins-formarna. grädda i ungefär 20 minu-ter och låt dem svalna.

5. Förbered glasyren medan muffinsen gräddas. ta ut den kalla kokosgrädden eller kokosmjölken (oBS! Viktigt att den har stått i kylen över natten! Detta sepa-rerar fettet från vätskan som du senare kan använda i en juice eller smoothie). Öppna burken och använd en sked för att försiktigt sleva upp den vita fettdelen. Lägg i en mixer.

6. hacka och smält chokladen (i vattenbad) och skrapa ner i blandningen i mixern.

7. Vispa blandningen av choklad och kokos-grädde eller kokosmjölk tills den tjocknar. om man använder kokosmjölk så kan glasyren behövas kylas i ett par timmar för att stelna. tills sist, dekorera muffin-sen med glasyren och sätt i kylen!

Quinoa-cupcakes med chokladsmak

31



Foto

: spo

tligh

t.tv4

.seFo

to: b

logg

.svt.s

e

Foto

: ww

w.tv

3.se

/pro

gram

/trol

lj%C

3%A

4gar

na Foto: www.tv4play.se

Den här salladen skriker hÖSt och har härliga höstsmaker och är perfekt för halloween eller tacksägelsedagen för personer i Nordamerika.

SALLAD:1 butternutpumpa3 msk olivoljasalt och peppar4 dl israelisk couscous1 kanelstång1 msk olivolja4 stjälkar grön salladslök (eller rödlök)1 dl finhackad färsk persilja3 msk russin3 msk pekannötter (eller en annan typ av nöt som du tycker om)rivet skal av en citron

DreSSiNg:1/2 dl olivolja1/2 dl lönnsirap4 msk äppelcidervinäger1/4 tsk kanelsalt och peppar

1. Värm ugnen till 225 grader. 2. Skär upp butternutpumpan i små tärningar

och rosta i ugnen i 20 minuter tills de har fått lite brun färg runt kanterna och är knapriga.

3. Bryn israeliska couscousen i en kastrull.4. tillsätt 7 dl vatten och kanelstången och täck

över kastrullen. koka upp och sätt på locket och sänk temperaturen. Sjud i 12 minuter och häll av vattnet. Låt svalna av.

5. tillsätt löken, persiljan, russinen, nötterna och det rivna skalet av citronen. Blanda de övriga ingredienserna till en dressing och tillsätt till salladen.

Ät och njut!

Butternutpumpasallad med israelisk couscous

32


Boktips! ceciLia niLSSon

Hösten är årstiden som verkligen passar extra bra för läsning, både för stora och små. Dessutom hägrar jul och julstök om hörnet, och böcker är alltid uppskattade julklappar. Men glöm inte att själv ta en paus i stöket och njut av en alldeles egen lässtund!

JULBöCker För de MInSta Jul i stora skogen – Ulf nilsson, 2012En underbar sagobok med juläventyr i tjugofem kapitel. Boken börjar 1 december och man kan läsa ett kapitel om dagen. Boken tar oss med till Stora Skogen där man förbereder sig för julen och tomtens ankomst.

Lilla Häxan firar jul – Lieve Baeten, 2001En av våra favoriter hemma med härliga bilder. Den handlar om Lilla Häxan som har bråttom med att bli färdig med alla julbestyr men som hela tiden får gäster som avbryter hennes do-nande. Kommer hon att hinna?

Sagor om julen – antologi, 2013En samling med älskade julsagor och sånger av våra mest kända författare. Följ med till Pippi, Pettson och Findus och andra kända barnboks-figurer och deras julfirande.

kokBöCker tILL JULStöketJul med Ernst – ernst kirschsteiger, 2001Boken har några år på nacken men jag återkom-mer ständigt till recepten och de vackra bilder-na. Kommer jag att göra de skurna pepparka-korna i år också?

Mannerströms jul – Leif Mannerström, 2013Har man en dröm om en traditionell jul med precis allt på julbordet eller bara vill ha receptet på några godbitar, så finns alla klassiker i denna bok. Allt från de smaskigaste köttbullarna till den godaste knäcken, från Branteviksill till sprö-da mandelmusslor.

kokBöCker Under granenLe Bakbok – Sébastien Boudet, 2014Underbart vackra bilder och fantastiska recept i tre svårighetsnivåer. Efterlängtad andra bok från den franske bagaren Sébastien Boudet.

Country cooking: med Jill Johnson i Nashville – Jill Johnson, 2014Amerikanska receptfavoriter från sångerskan vars program Jills veranda blev en succé under våren. Prova den varma kronärtskocksdippen. Mumsfilibabba!

Vi gör efterrätt – Johanna Westman, 2014Efter succéerna med sina tidigare kokböcker för barn är nu Johanna Westman tillbaka med ännu en bok fylld med godsaker man kan göra tillsammans.

Spännande tipS till julStrumpanGone girl – Gillian Flynn (Thriller, nu även på bio)Carolines arv – Kathrine Webb (Feelgood-ro-man som spänner över 1900-talet)Steglitsan – Donna Tartt (Spänningsroman)Gatukatten Bob – James Bowen (Fin berättelse om vänskapen mellan en katt och en man på Londons gator)Livet efter dig – Jojo Moyes (Roman med hög snyftfaktor)Egenmäktigt förfarande – Lena Andersson (Augustprisvinnare 2013)Förr eller senare exploderar jag – Johan Green (Tonårsbok som även passar vuxna)Dödssynden – Harper Lee (Väldigt bra klassiker som man nästan måste ha läst) S



34


Frossa i film!anna waLLdorf

Höstlikt regnrusk och vintrig mörkerkyla inspirerar till att kry-pa upp i soffan och se på en rolig, spännande eller romantisk film. Filmhösten och –vintern är späckad med svenska kvalitets-premiärer av olika slag. De kanske inte går upp på en biograf nära dig, men om du är på Sverigebesök eller har en bra filmsajt så passa på! Eller du kanske hittar dem online. En höstfavorit bjuder också på en hel del nostalgi …

14 novemberTjuvarnas jul – Trollkarlens dotter (Stefan roos, per Simonsson)Hittebarnet Charlie, som nu funnit en familj i forne ficktjuven Kurre och pigan Gerda, kän-ner sig utanför när Kurre och Gerda får ett eget barn. Ett kringresande tivoli passerar staden och Charlie träffar en mystisk trollkarl som vi-sar henne en värld av magi och spänning. Men trollkarlen döljer en hemlighet … Medverkande är bland annat Gustaf Skarsgård och filmen byg-ger på en populär julkalender.

14 novemberEn duva satt på en gren och funderade på tillvaron (roy andersson)Genom två kantstötta män som är på säljturné med skämtartiklar får vi inblick i en hisnande till-varo, i nutid, dåtid och framtid, drömtid och i ospecificerad fantasitid. En mängd människoö-den passerar revy och vi blir påminda om både livets storslagenhet och människans sårbarhet.

5 december Gentlemen (Mikael Marcimain)Gentlemen är historien om Henry Morgan och hans osannolika liv. Med en del kärlekshistoria och en del internationell thriller är det en fantastisk be-rättelse om ett virvlande samhälle i förändring i ef-terkrigstidens Europa. Filmen bygger på romanen med samma namn, skriven av Klas Östergren, och har alla ingredienser för att bli en av årets storfilmer.

19 decemberSune i fjällen (gustav åkerblom)Trodde ni att ni sett det sista av Sune? Icke! I denna tredje Sune-film (som delvis är filmad i Åre) upptäcker Sune att hans älskade Sophie ska åka till fjällen med den snygga sport-killen Santos. Vad göra? Enkelt: han övertyger hela fa-miljen Andersson att följa med trots att de var-ken har råd eller kan åka skidor. En barnfavorit!

25 december Micke och Veronica (Staffan Lindberg)Årets juldagspremiär är en relationskomedi med David Hellenius i sin första huvudroll, Isa-bella Scorupco och inte minst härliga Suzanne Reuter. Veronika (Scorupco) faller pladask för hantverkaren Micke (Hellenius) som renoverar hennes kök på flotta Östermalm. Deras barn Fanny och Alexander har svårt att acceptera för-hållandet och avskyr varandra, och semestern i den ”fina” bohuslänska skärgården nära Vero-nikas förmögna föräldrar blir rena klasskrocken. Räkna med både skratt och feel-good-känsla!

16 januariDen perfekta stöten (alain darborg)Tro det eller ej, men det kommer en ny Jönsson-liganfilm! För att hämnas sin styvfars död sam-lar den briljante Charles-Ingvar Jönsson ihop en liga bestående av bedragaren Vanheden, sprängexperten Harry och inbrottsspecialisten Rocky för att göra en komplicerad stöt. Charles-Ingvar har en plan … Filmen är mer av en thriller i sin karaktär än de gamla filmerna, och i rol-lerna ser vi helt nya ansikten än Gösta Ekman, Ulf Brunnberg och Björn Gustafson.

nostalgihöst: Pojken med guldbyxorna1967 skrev Max Lundgren Pojken med guldbyx-orna, och den blev raskt något av en klassiker för såväl 60- som 70-talister. Boken blev en hyl-lad TV-serie i mitten på 70-talet och nu går den som långfilm på svenska biografer i regi av Ella Lemhagen. En vanlig sommar hittar Mats ett par alldeles speciella byxor som ger obegrän-sade resurser och plötsligt kan alla drömmar gå

i uppfyllelse! Filmen har fått fin kritik och kanske är det dags för ännu en generation att fundera över vad man hade gjort om man hade helt obegränsat med pengar. Om inte annat så kan det bli en tripp ”down memory lane” för alla vuxna. S

35



36


svenska skolan-serien

Paris visar sig från sin bästa sida med strålande sol på klar himmel den här

söndagen i slutet av september när Marina Ron-deau och jag slår oss ner på den soliga trotto-arterrassen i den livliga stadsdelen Montmartre för en intervju. Marina berättar om hur det kom sig att hon hamnade i Frankrike och Paris. Hon flyttade till Paris 1987 som utexaminerad lärare och hittade direkt en tjänst på SSP. När barnen kom var hon hemma några år med dem och varvade med att undervisa på franska språkskolor. 1996 återvän-de hon till SSP och är alltså sedan två år tillbaka rektor. Hennes egna två barn är nu studenter vid universitetet, ett av barnen bor för närva-rande i Sverige och det andra är kvar i Paris. För dem har flerspråkigheten med franska och svenska lett vägen till ännu fler språk.

SVenSkA SkolAn i Paris

Marina från Stockholm är rektor på Svenska skolan i Paris (SSP) som är den äldsta svenska utlandsskolan i världen. Här används svensk pedago-gik enligt svensk läroplan mitt i den franska huvudstaden.

37


SVenSkA SkolAn i Paris

äldsta svenska utlandsskolanSvenska skolan i Paris är den äldsta svenska ut-landsskolan, grundad redan 1878. Den första större svenska inflyttningen till Paris skedde kring 1850, vilket gav upphov till en svensk skola och kyrka i närheten av Gare Du Nord, eftersom det var dit de flesta svenskar anlände. De första loka-lerna med skolsal, lärarbostad, kyrksal och präst-bostad byggdes på Boulevard Ornano. Senare inflyttande svenskar bosatte sig däre-mot oftare i de västra delarna av Paris, främst i 8:e, 16:e och 17:e arrondissementet (administra-tiva kvarter) och skolan och kyrkan låg för långt borta för de flesta. Därför byggdes en ny skola och kyrka på Rue Médéric (hette då Rue Guyot) i 17:e arrondissementet, där skolan fortfarande har sin adress. Lokalerna byggdes ut 1959-1960 och renoverades i början av 1990-talet. De se-naste åren har man försökt hitta nya lokaler för att de nuvarande har blivit för trångbodda. Då det inte varit så lätt att hitta en passande lokal för en skola i Paris, har man istället löst det så att en del av gymnasiets undervisning sker på en lokal fransk skola.

Svensk pedagogikIdag finns allt från förskola till gymnasium i sko-lans utbud, allt enligt svensk läroplan. Elevanta-


38


let uppgår till ca 110 elever. SSP är en av de sex svenska utlandsskolor som har fått regeringens tillstånd att bedriva svensk gymnasieundervis-ning utomlands. Skolpersonalen kommer främst från Sverige, men även från andra skandinaviska länder och från Frankrike naturligtvis. Dessa fak-torer gör skolan till ett bra val om man vill testa på ett år utomlands eller om man vill att barnet ska få tillgång till svensk pedagogik. Just det se-nare är ofta ett skäl till varför svenska föräldrar väljer SSP. I den franska skolan ser pedagogiken annorlunda ut. Lärarna agerar på ett sätt som man som svensk nog inte är van vid, bland an-nat med skrikande och bestraffningar. En annan fördel med SSP är att de har bättre utrustning i t.ex. NO och bild än vad de franska skolorna brukar ha. Ännu en sak som är annorlunda gen-temot den franska skolan är att i den svenska pedagogiken tas det itu med svårigheter, som t.ex. dyslexi på ett annat sätt. I de franska sko-lorna får föräldrarna ofta ta itu med sådant själ-va, utanför skolan. Eleverna uppmuntras till eget ansvar för sina studier genom att de tillsammans med sina lä-rare planerar och utvärderar sitt veckoarbete. Vidare har varje elev sin individuella utvecklings-plan, som följs upp två gånger om året. Utveck-ling står i fokus och inte svårigheter.

FörskolegruppenDen svenska skolan har även ett annat förhållan-de till att vara utomhus, jämfört med vad som är normalt i den franska skolan. Speciellt försko-legruppen som arbetar enligt utomhuspedago-gik i en större park enligt ur och skur-principen brukar få mycket uppmärksamhet. Föräldrar från andra länder brukar komma fram och fråga vilken skola det är för att de är intresserade av att anmäla sina barn.

eftermiddagsaktiviteterAll undervisning förutom språkämnena och bild sker på svenska. Eftersom skolan anser att det är viktigt med en balanserad flerspråkighet om man har tänkt bo kvar i Frankrike, erbjuds där-för franskspråkiga aktiviteter på eftermiddagen, utanför de officiella skolaktiviteterna, som t.ex. Zumba eller pyssel på franska. Skolan har egen matsal och den svenske kocken arbetar mycket med att ta fram ekologiska alternativ.

gymnasietRektor för gymnasiet är Marinas kollega Karin Gadelii. Gymnasiet utgör en stor del av skolan, eftersom många svenska elever tar möjlighe-ten till ett utlandsår på SSP som gästelev. Det innebär att elever från tre olika skolor i Sverige

Paris

39


Paris

källa skolans historia: 120 år Svenska Skolan i Paris – kort historik sammanställd av Carola almqvist. www.svenskaskolanparis.com Gymnasieguiden, information om utbildningar på gymnasiet www.gymnasieguiden.se/gymnasium/ecole-su-doise-de-paris Information från Skolverket om svenska utlandsskolor www.skolverket.se/skolformer/utbildning-utomlands/svensk-undervisning-i-utlandet/svenska-utlandsskolor Program från Ur om utlandsskolor: www.ur.se/Produkter/183229-Skolministeriet-Skolan-i-semester-paradiset

har chansen att komma till Paris och bo hos en fransk gästfamilj för att lära sig franska. Eleverna kommer ofta under andra året på gymnasiet. Det yttersta ansvaret för skolan har en sty-relse, som hanterar ärenden som gäller skolans långsiktiga utveckling och även har ansvar för kontroll och uppföljning av kvalitet, ekonomi och säkerhet. Skolverket har en styrelserepre-sentant och även personalen har representan-ter.

Undervisning i kompletterande svenskaMarina berättar att skolan också erbjuder kom-pletterande svenska. Det innebär att barnet går i en fransk eller annan internationell skola och endast kommer några timmar i veckan till SSP, för att få undervisning i svenska utöver den van-liga skolgången. Detta är naturligtvis ett väldigt bra sätt för barnets svenska att utvecklas, även om man inte ska tro att det är det enda som barnets svenska behöver. Man måste också hål-la svenskan igång hemma.

nackdelar med skolanTrots alla de ovannämnda faktorerna så är det ändå på senare år färre utlandssvenskar som väljer SSP till sina barn. Marina återger hur SSP har försökt få fram varför och de har hittat några

faktorer. Dels är det skolans läge, man väljer helt enkelt inte SSP om man bor för långt bort. Se-dan påverkar skolavgiften (nästan 10 000 EUR/läsår för grundskolan och 11 000 EUR/skolår för gymnasiet) och till sist kan det bli svårt för eleverna att komma in på en del franska skolor senare, eftersom dessa har inträdesprov. Detta med inträdesprov tränas det på i den franska skolan, men inte i den svenska. Svenska skolan i Paris utgör hursomhelst ett bra alternativ för den som vill pröva på ett ut-landsår eller för den som vill ha tillgång till den svenska pedagogiken fastän man bor utom-lands. Eleverna får även ett annat perspektiv på tillvaron än i en enspråkig skola. S

40


SvenSka DiStanS värlDenS möjlighet

Distansundervisning är en utbildningsform på frammarsch och företaget Svenska Distans bedriver distansutbildningar och sommarkurser för utlandssvenska grunskolebarn. Utbildningen utgår från barnets individuella nivå och tar sikte mot de nationella målen i svenska. Möjligheten är efterfrågad av många som inte har tillgång till en svensk skola i sin närhet. Bakom företaget står Christian Benjaminsson och Göran Holm, båda med lång erfarenhet av svenskundervisning och skolutveckling både i Sverige och i utlandet. SMUL har fått sig en pratstund med dem.

41


SvenSka DiStanS värlDenS möjlighet LoUiSe rYBrinG

42


ni bor båda i Moskva. Hur kommer det sig?”Vi sökte oss hit för att arbeta på den svenska skolan i Moskva.” Göran som är både rektor och lärare på skolan berättar att han flyttade till Moskva och Svenska skolan för 10 år sedan och att han verkligen inte ångrat det. ”Moskva är en fantastisk stad med ett enormt utbud av allt man kan tänka sig.” Christian som tillsammans med sin fru Karolina Borg blev rekryterade till Moskva för 4 år sedan efter att tidigare arbetat med utlandsundervi-sning i Berlin respektive Peking, håller med om den positiva bilden av Moskva. ”Självklart finns det som i alla storstäder både plus och minus men de positiva delarna överväger helt klart, an-nars skulle jag inte vara kvar här”, säger Christian. ”Det är fantastiskt att kunna få ta del av och lära känna ett lands kultur samtidigt som man arbetar i ’en svensk miljö’”, flikar Karolina in.

Varför startade ni Svenska distans? ”Det var en grupp föräldrar, delvis från SWEA Moskvas dåvarande styrelse, som kontaktade oss. De hade alla ett stort intresse av att hjälpa sina flerspråkiga barn med svenskan. De ville ha professionell hjälp att ta fram individuella studie-planer på rätt nivå så att de sedan själva i hem-met lättare kunde handleda sina barn”, berättar Christian. ”Vi som var vana att ha eleverna runt omkring oss under skoldagen såg det som en utmaning att utforma distansundervisning med kvalitet och vi kunde helt enkelt inte säga nej. Vi har också sett ett ökat intresse från familjer och allmänheten gällande stärkandet av svenska ut-landsbarns modersmål. Ett exempel är ju SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands), med sin Facebook-grupp och sitt e-magasin. Det är kul att så många engagerar sig.”

Berätta lite om vilka möjligheter svenska barn runt om i världen har att studera svenska! Det finns idag en del olika alternativ. Svenska utlandsskolor som följer svenska skolverkets direktiv finns på 19 platser runt om i världen. Några ytterligare, helt fristående skolor finns på platser t ex i Thailand. I en svensk utlandsskola studerar man alla skolämnen enligt svensk mo-dell och får också svenska betyg.” Christian och Göran är båda rörande överens om att en svensk utlandsskola är ett fantasti-skt sätt att utveckla sitt svenska modermål och

fortsätta sin svenska. Barnen som går i svenska utlandsskolor runt om i världen visar fantasti-ska resultat både i svenska och i övriga ämnen. Kompletterande svenskagrupper följer sin egen kursplan och brukar bedrivas på fasta tider vid ett eller ett par tillfällen i veckan. För åk 7-9 och för vissa gymnasieprogram finns distansundervi-sning där lärarna finns i Stockholm. ”Och så finns då vi på Svenska Distans”, berät-tar Göran. ”Vi fyller en lucka i utbildningssystemet för många utlandssvenska familjer och är intres-set stort. Det finns ingen annan distansaktör för just denna. Vi konkurrerar inte med någon utan ger ännu en möjlighet till en lyckad utlandsvistelse utan att äventyra svenskkunskaperna. Det ger en större möjlighet för familjer att flytta ut i världen och för företag att rekrytera de personer de vill ha även om de har barn med på resan.”

Vilka studerar då med er på Svenska distans? Svenska Distans riktar sig först och främst till de yngre åldrarna i grundskolan, upp till åk 6 och vi har nu elever som studerar med oss från världens alla hörn. Svenska Distans finns till för dem som i sin närmiljö inte har tillgång till någon svensk sko-la, sektion eller kompletterandegrupp. Svenska Distans finns också till för de som redan har til-lgång till någon form av svensk utlandsunder-visning men vill ha mer svenskt material och en

Göran HoLM Ålder 42 år Yrke: rektor/lärare från: Bollnäs, Hälsingland

cHriStian BenjaMinSSonÅlder 41 årYrke: Lärare/utbildningsstrategfrån: traryd, Småland

43


individuell studieplan att följa hemma. Vikten av att vara förtrogen med sitt moder-smål försvinner inte i och med en utlandsflytt, tvärt om. I Sverige tänker man inte på språket på samma sätt utan det bara ”rullar på” auto-matiskt och man omges av svenska språket oa-vbrutet. Som utlandssvensk är man i en utsatt situation där det gäller att planera för fortsatt språkutveckling. Kanske är det ”bara” hemma som barnen hör och får använda svenskan. Det krävs en hel del svenska i bagaget för att gå di-rekt in i det svenska skolsystemet och tillägna sig en svensk utbildning på bästa sätt. ”Utlandssvenska föräldrar engagerar sig ofta på ett medvetet sätt i sina barns språkutvec-kling. Många lever också i flerspråkiga familjer där barnen kan vara omgiven av två eller flera språk varje dag. Mina barn växer upp omgivna av tre språk och då funderar man som förälder förstås på hur man på bästa sätt kan stötta sina barn till att bli trygga med sina modersmål”, berättar Göran. ”Det gäller att dra nytta av alla språk i samklang med fortsatt utveckling av svenskan. Forskning visar ju tydligt på att ett starkt modersmål underlättar för vidare språkin-lärning och framtida studier. Språk är dessutom en viktig nyckelkompetens i barnens framtid”, fortsätter han. ”Det finns massor av litteratur, forskningsrapporter och webbsidor där pro-

blematik och idéer gällande flerspråkighet och språkinlärning beskrivs. I Svenska Distans går vi med den kunskap vi har med oss ett steg till och ser till att något faktiskt blir gjort.

Hur fungerar era kurser rent praktiskt?Många som söker sig till Svenska Distans är måna om att barnen hänger med på motsvaran-de nivå som jämnåriga i Sverige. Vi specialsyr individuella studieplaner där vi tar sikte mot de nationella målen i svenska som finns specifice-rade för åk 3 och 6 (och 9). I den individuella studieplanen finns uppgifter från svenska läro-medel, både traditionella böcker med tillhöran-de uppgifter och webbaserat material från de bästa svenska läromedelsförlagen. Eleven följer sin individuella studieplan och får handledning av någon svensktalande, oftast av en förälder i hemmet. Efter avslutad kurs får varje elev en studiedokumentation med vad man arbetat med och hur man ligger till i förhållande till de svenska kursplanerna i svenska.

ni anordnar också sommarkurser. Berätta om dem!Sommarskolorna är intensivkurser i svenska. Sommarkursen som sommaren 2014 genomför-des av Svenska Distans i samarbete med Sigtu-naskolan Humanistiska Läroverket blev en succé. Vi bjöd in barn i åldrarna 6 – 12 år från våra un-dervisningsgrupper, alla utlandsskolor, komplet-terande svenskagrupper och övriga vars barn behöver stärka sitt svenska modersmål. Vi höll till på fina Sigtunainternatet och hade lektioner i form av nivåanpassad undervisning på dagarna och andra aktiviteter eftermiddag och kväll. Det krävs inga speciella förkunskaper för att vara med på Svenska Distans sommarkurs utan vi de-lar grupper efter nivå på svenskan. Målet med kursen förutom att ha väldigt roligt är att varje barn ska utvecklas så långt som möjligt från sin egen nivå och vi ska också göra allt för att ska-pa intresse och möjligheter för vidare studier i. Sommarkursen i Sigtuna kommer sommaren 2015 att ske sista veckan i juli. En liknande kurs kommer också att bli av i södra delen av Sverige men där är plats och datum ännu inte spikat. S

SvenSka diStanSwebbadress: svenskadistans.se Sommarkursen: Sigtunaskolan 27/7-31/7 2015

cHriStian BenjaMinSSonÅlder 41 årYrke: Lärare/utbildningsstrategfrån: traryd, Småland

Foto

: Nat

alia

Sha

msu

tova

44


Starta en svensk skola - hur gör man?

SMUL intervjU

Titta så många böcker vi har i vårt fina bibliotek.Med böckerna håller vi igång svenskan även hemma!

45


Hej! Hur känns det att ha startat en svensk skola?Vi är jättestolta över vår skola och tycker det är roligt att jobba med den och alla barnen som kommer till oss. Vi är en väldigt liten skola, men det gör inget. Speciellt vid högtider känns det bra att man kan fira tillsammans och ser att bar-nen har skapat en gemenskap som de trivs i.

Hur många barn är ni i Svenska skolan i Bo-logna och i vilka åldrar?Vårterminen 2014 var vi tretton barn, varav åtta är stora barn mellan 6 och 10 år (som får bidrag från Skolverket) och de andra sju barnen är mel-lan 3 och 5 år. Till hösten vet vi inte riktigt hur många vi blir. Vi har nämligen lektionerna på lör-dagsförmiddagarna och då går oftast barn över 10 år i skolan i Italien. Alltså kommer nog inte de äldre barnen längre, tyvärr.

Hur ofta har ni lektion och hur ser en lektion ut?Varje lördagsförmiddag har vi lektion mellan klockan tio och tolv under ungefär 37 veckor per år (som Skolverket kräver att man ska ha, för att man ska kunna få bidrag).Vi börjar med att ha samling allihop tillsammans. Vi pratar om vad som har hänt under veckan. Kanske någon har något att berätta med anknyt-ning till Sverige. Eftersom vi har bra kontakt med föräldrarna så vet vi ju vad vi ska fråga om… Sen delar vi upp oss i tre grupper. I år var

vi Myggorna (3-4 år), Kråkorna (5-7 år) och Äl-garna (7-10 år). Sången ”När kråkorna klappar takten” är vår introduktionssång, som efter ett år har börjat sitta. Vi är tre lärare som turas om med de olika grupperna. Emma jobbar med skrivande i de två äldre grupperna. De äldsta barnen har en skrivbok från Majema förlag. I år har vi jobbat med detektivserien. Kråkorna lär sig alfabetet och jobbar med bokstäver. Där använder vi Kråkes arbetsbok och läsebok som underlag. Carolin jobbar med hörövningar, där barnen får lyssna på sagor, berättelser, musikt-exter och intervjuer och sen diskuteras innehål-let. Den tredje gruppen med Paulina har dragit igång Sverigeprojektet, där de varje gång har olika svenska teman: samerna, Göta kanal, vi-kingar osv. De anpassas till de två äldre ålders-grupperna. Barnen får läsa fakta, se på filmsnut-tar, titta på bilder och sen prata om temat och göra ett passande pyssel, till exempel en fin sameby. Med de minsta har vi olika teman varje gång. Ibland funkar det bra, ibland inte alls. Då får man istället låta dem leka och försöka leda leken in på svenska åtminstone. Ett tema kan vara Pippi Långstrump, cirkus eller en resa där man packar resväskan och åker till mormor och morfar. Ibland har vi lektioner med alla barnen till-sammans. En lyckad lektion var ”Ture Sventon och Semlor”-lektionen. Då pratade vi om vad en detektiv är, presenterade Ture Sventon, vi-

Visste du att man kan få bidrag från svenska staten om man startar en skola i kompletterande svenska för barn, 6-20 år, ut-anför Sveriges gränser? kraven är inte många. En föräldraför-ening med kontonummer i Sverige, en kontaktperson, fem barn över sex år och voilà – receptet på en svensk skola i utlandet. Därutöver krävs förstås ett en hel del engagemang och jobb från föräldrar och andra. Magasinet SMUL pratade med Emma och Carolin, som startade Svenska skolan i Bologna 2009.

46


sade en filmsnutt, gjorde fingeravtryck och slut-ligen gjorde vi semlor tillsammans. En annan uppskattad sak är att bjuda in en gäst. Vi har haft en svensk basketspelare, en lärare som be-rättade om vikingar och en mormor som läste en saga.

Hur startade ni svenska skolan i Bologna?Det hela började 2009 med att Emma skickade ut ett mejl till svenskar i Bolognatrakten som fanns på en viss lista med en inbjudan till en svensk lekträff. Hon kände ingen av mammorna och papporna på listan. Några svarade att de var intresserade, så hon bjöd hem dem på fika och hade då tänkt ut lite enkla lekar och övat extra på några typiska visor. Då var barnen små, så bokstäver och annat var inte aktuellt. Sen började vi träffas ungefär en gång i månaden hemma hos varandra. Då hade vi våra lekar och sånger och den vi var hemma hos fixade fika. Det var väldigt enkelt. Efter ett tag ville vi ha något mer seriöst och regelbundet. En av mammorna jobbade på Ikea och genom henne fick vi vara på restaurangav-delningen på torsdagseftermiddagar. I Italien slutar man skolan vid halv fem, så vi träffades vid halv sex och höll på till klockan sju. Sen kä-kade vi korv innan vi rusade hem. Vi var mycket välorganiserade och varje lektion hade ett tema. Det kunde vara djur, siffror, färg och form, årsti-derna, kroppen, skogen, transportmedel, jul … Och vi delade upp barnen i små och stora. Så småningom började det spåra ur på tors-dagseftermiddagarna eftersom barnen var så trötta efter långa skoldagar. Ikea kändes som hemma och vi hade inga väggar som höll dem inne, så de sprang som galningar genom va-ruhuset. Vi som var ”fröknar” tyckte det blev okontrollerbart. Vi fick finna en ny lösning. Som tur var erbjöd en medlem i den svensk-italien-ska kulturföreningen (BOiBO) som vi hade star-tat ungefär ett år tidigare en gratis lokal. Med lite av pengarna från skolavgifterna under året kunde vi köpa möbler och inreda det lilla kon-toret med stolar och bord och en Billy-bokhylla. Hösten 2011 kunde vi öppna en skola i egen lo-kal. Nu har vi haft tre läsår i skolan. Det var dock inte förrän 2012 som vi kunde be om bidrag från Skolverket. Det krävs att man har fem barn

över 6 år för att få bidrag. Fram tills dess bekos-tade vi allt själva genom att ta ut skolavgifter. Det gör vi fortfarande, men de som är över 6 år får lägre avgift eftersom en del av kostnaden för dem täcks med bidraget från Skolverket.

Måste man följa en svensk läroplan? Var hit-tade ni material till lektionerna?För att barnen ska få delta i kompletterande svensk undervisning måste en av vårdnadsha-varna vara svensk medborgare och svenska ska vara ett levande språk i hemmet. Det finns även en kursplan att följa. Den går att hitta på Skol-verkets hemsida. Vi har tolkat läroplanen på vårt sätt och försöker få in svenska på så många olika sätt som möjligt. En färdig lärobok som man kan ha hela svens-ka skolan igenom är svår att hitta. Vi använde lektion.se en del i början där uppgifterna är rätt simpla. Vi behöver mer för att få ut max, vi har ju bara 2 timmar i veckan. Vi har som sagt skattjakt-sböckerna från Majema (www.majema.se ) och Kråkes läsebok och arbetsbok (www.gleerups.se). Vi har ett superfint bibliotek (tack vare att de svenska förlagen som deltar på bokmässan i

Semlor och Ture Sventon dagen!

47


Bologna varje år har donerat böcker) med både gammalt och nytt material. Det är viktigt att hålla sig à jour med nytt material så man inte bara pra-tar ”Astrid Lindgren-svenska” med barnen. Inför terminsstarten brukar vi lärare träffas och brainstorma fram olika teman eller ämnen att ta upp under terminen, sen utgår vi från dem och googlar fram en massa material. Och när vi utgår från böckerna så stoppar vi inte där utan utvidgar gärna temat i de olika kapitlen. På lek-tionen med ”Cykel”-kapitlet tog vi också upp vad varje cykeldel heter, skillnader på att cykla i Sverige och Italien osv.

Vad är svårt?Det är svårt att alltid vara motiverad. Det är och har varit samma personer som varit involverade hela tiden från start. Det bästa hade varit om man delade ansvaret i en större grupp, men jag tror att våra föräldrar har blivit för bortskämda och nu förväntar de sig att allt blir serverat. De tycker nästan att det är vi som ska göra deras barn flerspråkiga. Och det är absolut inte vårt uppdrag. Med Svenska skolan vill vi ge barnen en möjlighet att träffa andra som har samma

traditioner, språk och vanor som de kan känna en gemenskap med. Vi vill ge dem en möjlighet att komma fram till att svenskan, Sverige och svensk kultur är positiva och roliga, spännande och intressanta. Kan vi sedan hjälpa dem på tra-ven att läsa och skriva på svenska är det ju bara positivt. Vi KAN inte lära dem att skriva och läsa på 2 timmar i veckan. Det behövs hjälp, stöd, motivering och övning hemma också. Men vi hoppas ge dem stöd med svenskan och nyfiken-het att utforska språket på egen hand. En annan sak som är svår är de stora skillna-derna på hur mycket barnen kan. Bara för att man har tre barn i samma ålder, betyder inte det att alla tre är på samma nivå. Att hitta en balans där är jättesvårt. Ibland delar vi upp barnen i kunskapsgrupper snarare än åldersgrupper. Eftersom vi bor i en relativt liten stad och det är ingen jämn ström med nytillskott av svensk-ar som kommer är det svårt att få nytt enga-gemang. I en större stad kan man nästan räkna med ett visst nytillskott och man vet att skolan har en framtid. Slutar någon av våra elever el-ler för den delen lärare, då har vi kanske ingen skola kvar.

SÅ Startar ni en SvenSk SkoLa

1. Undersök hur elevunderlaget kan se ut på er ort och ordna sedan en lämplig lokal.

2. Var inte ensam ansvarig. Se till att vara en grupp engagerade människor som styr mot samma mål.

3. Engagera föräldrarna. Man kommer att be-höva hjälp och dessutom måste de inse och känna vikten av att skolan finns för just deras barn.

4. Försök hitta en neutral plats. ”Hemma hos” fungerar inte i längden.

5. Leta material på nätet och hos de svenska lä-romedelsförlagen. Utgå från svensk kursplan för de barn som kan få stöd från Skolverket.

6. Dela upp eleverna efter ålder eller efter kun-skapsnivå, beroende på aktivitet.

7. Ge inte upp! att ge svenskättade barn möj-ligheten att öva sitt språk och att lära känna Sverige och dess kultur är viktigt och roligt!

TIPS

Teatertema med masker som vi själva gjort under lektionen

48


Vilka tips har ni att ge andra som funderar på att starta en liknande skola?Som sagt, var inte ensam om att starta en svensk skola. Se till att ha en tillräckligt stor grupp av engagerade föräldrar och andra volontärer när du startar en svensk skola, med liknande syn på betydelsen av svenska som språk. Det måste inte vara massor av barn, det kan vara bättre med färre, då har man ju chans att se till allas behov. Vi tycker det är fundamentalt att börja med svenskan redan från början av barnens liv. Det är ju i småbarnsåldern som barnen blir flerspråkiga, därför har vi tyckt det varit väldigt viktigt att ha skola även för de små. Det som är bra med för-skoleverksamhet är att de akademiska kraven är mindre, och skoltiden därför enklare att organi-sera. Det räcker att man sjunger lite, leker lekar och pratar på svenska. Om barnen börjar skolan först vid 6-års ålder, kommer antagligen nivån på barnen att vara väldigt varierande. Vi har haft skola hemma hos varandra och på Ikea och det bästa är att vara på en neutral plats. ”Hemma hos” fungerar inte. Barnen som bor där blir antingen show-apor och ska visa alla sina grejor eller så styr och ställer de över alla eller blir arga för att någon rör deras saker. Neu-tral mark där man bara pratar svenska är per-fekt. Vissa av barnen ”sätter på svenskan” när de kommer innanför dörren (och stänger av den när de går hem), vilket betyder att de accepte-

rar skolan som en svensktalande miljö. Det är bra att engagera föräldrarna, så att de inser vilket jobb som ligger bakom. För oss lärare känns det viktigt att de förstår och respekterar den tid och energi som vi lägger ner på den. Vi engagerar oss till 120 %, förbe-reder lektioner, fixar material, hittar på aktivi-teter som alla ska tycka om, bakar bullar och allt möjligt annat. När föräldrarna sedan inte ens dyker upp till skolan med barnen eller när barnen själva säger att det är skittråkigt med Svenska skolan, ja, då är det inte alltid lätt att känna sig motiverad. Men som tur är vill vi att våra barn i alla fall ska ha en svensk skola att gå till, så vi fortsätter.” S

Svenska skolformer i utlandetwww.skolverket.se/skolformer/utbildning-utom-lands/svensk-undervisning-i-utlandet

information Skolverket om kompletterande svenskawww.skolverket.se/skolformer/utbildning-utom-lands/svensk-undervisning-i-utlandet/komplette-rande-svensk-undervisning

Svensk Utlandsundervisnings förening (SUF)www.suf.c.se

facebook-grupp för lärare i kompletterande svenskawww.facebook.com/groups/1423405937928644/?fref=ts

Vi får besök av den svenske basketspelaren

Victor Gaddefors, som spelade i Virtus.

49


det är jättebra med läroböcker, skrivböcker, stenciler och an-nat färdigt material till lektio-

nerna om man jobbar på svensk skola i utlandet. Men det kan bli tjatigt för både barnen och lä-rarna om det är samma material som rullas ige-nom termin efter termin. Jag har haft nöjet att använda några underbara böcker som utgångs-material på vår skola i Bologna och de har varit så bra att jag känner att jag måste dela med mig! De fungerar utmärkt som material till en svenskträff också. Jag träffade Kristina Hoas vid buffébordet på en fest under världens största barnbokmäs-sa i Bologna 2013. Jag berättade att vi drev en svensk skola i stan och gärna tog emot böcker som de inte orkade ta med sig tillbaka efter mässan. Kristina driver ett förlag och produk-tionsbolag som heter Alvina, och hon tyckte det lät så trevligt med ett svenskt bibliotek i Italien att hon gav mig en av varje bok som hon hade med sig. Hon berättade också att det fanns ar-betshandledningar att ladda ner gratis från deras hemsida. Jag tackade och tog emot och var så nöjd; jag hade en hel kasse böcker med mig hem och hade dessutom träffat en trevlig förlagstjej.

Så här använde vi böckernaEtt tag senare bläddrade jag i en av böckerna: Memmo och Mysen söker efter färger av Emma Virke (som jag senare också fick nöjet att träffa). Underbart fina bilder i glada färger; illustratören jobbar med collage på ett mycket spännande sätt. Jag laddade ner arbetshandledningen och förberedde en lektion. Eftersom vi har barn i spridda åldrar (2 till 10 år) och med varierad nivå på svenskan, är det rätt (läs mycket) svårt att hitta något som passar alla. Men detta funkade ovanligt bra. Utgångs-punkten var färger. Och vem tycker inte om att jobba med färger? Vi började med att läsa boken. Den är lång för de små, så vi hade frågepauser här och var, så att alla hängde med. Sen delade vi upp oss i grupper. Den ena gruppen behövde boken för att kunna leta efter saker i bilderna. Det är nämligen så att Emma Virke tycker om att gömma ansikten i sina bilder. En del är lätta att se, medan andra kan vara lite klurigare. På en sida ser grenarna utanför Memmo och Mysens runda fönster ut att ha ögon och vassa tänder, och när de gör en regnbåge blir vattenmelonen en mun och tekopparna ögon. En annan upp-

Självklart kan det kännas både segt och tråkigt att återanvända gammalt övnings-material på svensklektionerna – igen. Lite nytt att inspireras av är därför alltid väl-kommet! Emma på Svenska skolan i Bologna som erbjuder kompletterande svens-ka, har lång erfarenhet av att jaga nytt lektionsmaterial till lektionerna i svenska och tipsar här om några nya godbitar.

Nya tag ny inspiration!med

eMMa aGeBerG

50


Efter att ha läst “Brevet till Månen”

skrev vi riktiga brev till våra förredetta skolkamrater, som nu bor i Sverige.

51


gift var att prata om vilken färg som passar ihop med en viss känsla. Vilken färg säger GLAD? Vilken känns LEDSEN? Och hur är färgen GUL? Gul som Memmos ryggsäck, men den kan också vara gul som en banan. Att sätta ord på känslor och synintryck är bra språkträning. När vi var trötta på att prata och diskutera ägnade vi oss åt mer kreativa aktiviteter. Med vattenfärger, penslar och svampar skapade vi regnbågar med hjälp av tekniker i handledning-en. Väggarna blev fyllda av färgglada alster. Vi fortsatte sedan att göra konstverk till väggarna. Varje barn fick skriva eller rita enligt mallen Röd som rosen, Blå som himlen. Olika lustiga alter-nativ dök upp: blå som mina Nike Jordan-skor eller lila som min lillasysters klänning. Lektionen fungerade jättebra och på köpet var skolans väggar tjusiga med alla konstverk. Några veckor senare provade vi igen med en annan bok: Brevet till månen av samma författa-re. Även denna gång var arbetshandledningen en guldgruva. Det var jätteintressant att prata om brev. Det var inte många som hade fått brev och ännu färre som skrivit ett. Och vad var ku-vert för något? Och frimärke? Adress? Vi skrev egna brev (de små ritade teckningar) till en före detta elev på skolan och adresserade kuverten som man ska göra och klippte ut frimärken från blad som jag skrivit ut från www.posten.se och frankerade breven. Sen stoppade jag alla brev i ett stort kuvert och vi väntar nu med spänning på att få svar. Även denna blev en av de mest lyckade lektionerna under året. Nu har jag en bok som ligger på lut till den nya terminen: Emblas universum av Majken Pol-lack (text) och Sara Lundberg (illustration). Bo-kens olika teman är lek, drama och syskon. Det ska bli väldigt intressant att prata om universum med barnen. Vill ni läsa mer om böckerna, ladda ner hand-ledningarna eller bara läsa mer om förlaget, gå in på www.alvinaforlag.se. Detta är en varm re-kommendation från mig som är mamma till tre svensk-italienska barn, lärare på svenska skolan och allmän bokälskare! Hör gärna av er till Ma-gasinet SMUL ([email protected]) och berätta hur ni använde dessa eller andra böcker, eller hur ni brukar arbeta på just era skolor. S

Boktips med arBetshaNdledNiNg(Böckernas teman passar olika åldrar) • MemmoochMysenbråkarivinden –

känslor, väder och vind samt rörelse, rikt-ning och rum.

• EsterArgochDaisyGalej– Boken handlar om laddade känslor som ilska.

• Aldo-enkillemedfiness – Yrken, två eller tre dimensioner? och Ge upp eller kämpa på.

• SpinderellaTarantella – faktasaga om korsspindelns liv.

• WilliamMorrisbok – om konst och naturen.• MemmoochMysensökerefterfärger–

Bilder och färger, bokstäver och ord samt väder och natur.

• SötasteKlara– tar upp många viktiga frågor kring risker och möjligheter på in-ternet, självförtroende och problemet med pedofili och grooming.

• Emblasuniversum– Lek och fantasi, drama och teater samt syskon.

• TEMAVatten – Här finns bland annat kompletterande fakta, diskussionsfrågor, fler experiment och en hel avdelning med idéer för hur man kan arbeta med ”vatten-matte”.

• Brevettillmånen – Månen och rymden, resor och adresser, frimärken och brev.

52

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”SVERIGE

PolItISk AnAlYS: Sverige efter valet

MikaeL SUndStröM

Så är statsvetarnas julafton över för den här gången. Resultatet blev i runda slängar som vi förutspått;

det rödgröna blocket blev större än Alliansen, men utan att håva hem en egen majoritet. De flesta av oss överraskades av Sverigedemokra-terna som kammade hem ett par procent mer än någon opinionsundersökning antytt. Det i sig är intressant: varför har alla opinionsunder-sökningar, inklusive ValU som genomförs direkt när väljarna kommit ut från vallokalerna och av hävd varit träffsäker, missat målet med SD? En gissning är att det fortfarande handlar om att en del av SD:s väljare misstänker att de riskerar att skambeläggas, vilket gör att de helt enkelt säger att de röstat på ett annat parti. Sverigedemokraternas stora framgångar är det som mest upptagit den politiska debatten efter valet. I förra numret av SMUL diskuterade jag kort en väsentlig faktor, nämligen att många väljare är mer eller mindre kritiska till storleken på i synnerhet asylinvandringen, men att det bil-dats en ”åsiktskorridor” i detta politikområde mellan SD och övriga partier. Även om man bara känner sig ”invandringskritisk light” så finns det helt enkelt inga partier att vända sig till. Alla an-dra partier har klumpat ihop sig långt ute vid den s.k. kosmopolitiska polen, där invandrings-kritik, om än aldrig så light, sällan ens diskute-ras. Där finns alltså en politisk ”marknad” som övriga partier inte förmår, eller vill, utnyttja. Fredrik Reinfeldt höll under slutet av valrörelsen

ett mycket omdiskuterat tal där han bad svensk-arna att öppna sina hjärtan för att ta emot fler flyktingar i samband med det förödande inbör-deskriget i Syrien. Reinfeldt hyser en genuin av-sky mot främlingsfientlighet, och de kommande kostnader han identifierade i talet tycks helt lo-giska. Krasst valtaktiskt var det förmodligen inte det bästa draget, och siffrorna visar också att stora väljarströmmar gick från Moderaterna till SD. Det finns helt enkelt många väljare som krä-ver att deras oro för växande flyktingströmmar fångas upp av det politiska systemet. Några av mina statsvetarkollegor pekar ock-så på en kompletterande variabel. Även om nu ett parti ”äger” en viktig politisk fråga (som SD äger invandringsfrågan) så måste man också ha kapacitet att fånga upp de intresserade väl-jarna. Det kräver organisatorisk kompetens. Ett parti som i praktiken bara klarar att lägga ut val-sedlarna på borden i vallokalerna men i övrigt är osynliga kan inte utnyttja sin fulla potential. SD har gradvis byggt upp sin organisatoriska professionalitet så att den allt mer påminner om andra partiers. Detta gäller i synnerhet i södra Sverige, där man nu funnits med ett tag i olika kommuners fullmäktige. Sett ur det perspekti-vet så finns det all anledning för andra partier att oroa sig, för det borde betyda att Skåne och Blekinge ger en vink om framtiden för SD i res-ten av landet. Om de sydliga landskapen nu inte är exceptionella utom att SD är bättre och bre-dare organiserade där, så finns det inget som

53


PolItISk AnAlYS: Sverige efter valet

säger att SD inte kan bli ett 20-procentsparti vad det lider – eller ännu större. I Sjöbo kam-made SD hem nästan 30 % i riksdagsvalet. Det faktum att man hela tiden bryter ny mark i nord-ligare delar av Sverige säger något liknande. Feministiskt initiativs avslutande spurt är ock-så något som detta val kommer att bli hågkom-met för. Fi fångade upp 3,1 % av rösterna – en oerhörd framryckning jämfört med 2010 när man fick 0,4 %. Hur gick det till? Man kan säga att alla vindar blåste förmånligt på en gång. Fe-ministiskt initiativ gick bra i Europaparlaments-valet vilket skänkte ny legitimitet och seriositet; media uppskattade den nya vinkel på valet som erbjöds av Fi. Partiet åtnjöt en gradvis stigande formkurva i opinionen. Viktigast var kanske att en tanke slog rot nära valet, nämligen den att Fi på något sätt kanske kunde neutralisera de växande Sverigedemokraterna genom att säkra en majoritet för den rödgröna sidan. Det senare argumentet imponerade inte så värst mycket på statsvetarkåren eftersom de flesta av Fi:s röster i vilket fall som helst hämtades från de rödgrö-na. Tvärtom fanns det en risk, som också kom att besannas, att röster på Fi skulle bli helt bort-kastade för de rödgröna om partiet inte kom in. Sett politiskt var valet trots allt en framgång för Feministiskt initiativ. Förutom att jämställd-hetsfrågor har fått ökad synlighet och relevans, så passerade partiet en viktig gräns då de fick mer än 2,5 % av rösterna. Det gör att Fi får stat-ligt partistöd under mandatperioden och på ett

helt nytt sätt kan professionalisera sin organisa-tion. Påminner vi oss nu argumentet att en pro-fessionell organisation också har bättre möjlig-heter att fånga upp sina potentiella väljare så borde deras chanser inför 2018 års val radikalt ha förbättrats. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet gick sämre än vad opinionsanalytikerna hade för-utspått. I båda fallen har Feministiskt initiativ dragit till sig väljare på slutet, men i synner-het Miljöpartiet går konsekvent sämre i val än i opinionen under mellanvalsperioder. Exakt vad det kan bero på är svårt att fastställa, men en anledning är säkert att miljöfrågor tenderar att underordnas rena plånboksfrågor när det verkli-gen hettar till. 2014 ägnade Alliansen dessutom stora omsorger åt att peka ut Miljöpartiet som en ekonomisk säkerhetsrisk för Sverige, i och med, som Allianspartierna presenterade det, stora ofinansierade reformer, vilket också kan ha spelat in. Ett strategiskt misstag som kanske ändå inte påverkat resultatet i stort, var att Miljöpartiet aktivt medverkade i en kamp om den opinions-mässiga tredjeplatsen, som efter hand nästan kom att bli ett eget mål. Jag tyckte hela tiden det var en obegriplig taktik. Visserligen kändes det säkert glädjande när man verkligen nådde den hett åtrådda positionen i olika opinions-mätningar, och visst kunde detta entusiasmera medlemmar och valarbetare, men den glädjen lär ju ha raderats av motsvarande missmod när

54


SD ryckte förbi i opinionen. Eftersom man dess-utom överhuvudtaget inte tävlar om samma väl-jare som SD, hade det i min mening varit kloka-re att under valrörelsen helt ignorera det relativt tveksamma värdet med en pallplats. Miljöpartiets väljare kan trots det dåliga val-resultatet åtminstone glädjas åt att man för för-sta gången i sin historia faktiskt får vara med och bilda regering. Löfven identifierade tidigt partiet som politisk parhäst, medan Vänsterpar-tiet hölls på armslängds avstånd (med all säker-het för att deras kravprofil skulle göra det helt omöjligt att samarbeta med ett eller flera bor-gerliga partier vilket Löfven gärna vill). Som Al-liansens småpartier har upptäckt så är det ingen dans på rosor att vara en junior partner i en koa-litionsregering. Det gäller för övrigt inte bara i Sverige: Liberal Democrats i UK går på knäna i opinionen efter samarbetet med Tories. Det finns, kärvt uttryckt, en påtaglig risk att Miljö-partiet kommer att få betala för sin regerings-medverkan i form av bristande opinionsstöd. En liten tröst för Vänsterpartiet, månne, som kom-mer att kunna utöva inflytande över den parla-mentariskt svaga regeringen utan att behöva ta aktivt regeringsansvar? Valresultatet har inneburit en helt ny och komplicerad parlamentarisk situation, med en osedvanligt svag minoritetsregering vid rod-ret. Allianspartierna tycks än så länge helt oin-tresserade av att kompromissa trots Löfvens ihärdiga inviter och politiskt kostsamma karan-tän av Vänsterpartiet (som alltså säkert delvis berodde på en önskan att underlätta samar-

bete högerut). Betyder då detta att vi har ny-val (eller ”extra val” som det formellt heter) att vänta? Nja. Det finns förvisso gott om revan-schism bland borgerliga väljare, där man anar en längtan att få en ny chans. Det vore dock överraskande om det verkligen skulle inträffa – senast det skedde var 1958, och vi har haft högst komplicerade parlamentariska situatio-ner däremellan. Det som gör ett extra val sär-skilt osannolikt är att en trolig vinnare skulle bli Sverigedemokraterna som då kan hävda att man varit fullt beredda att diskutera med övriga partier, men att deras utsträckta hand bryskt slagits undan. Moderaterna skulle där-till ha svårt att driva en effektiv valrörelse inn-an nästa vår när Fredrik Reinfeldt ersätts som partiledare (Reinfeldts abrupta beslut att avgå kom oväntat och har kritiserats av partivänner och borgerliga observatörer just på grund av att det stökiga parlamentariska läget). Under den kommande mandatperioden lär ytterligare någon eller några partiledare få bita i gräset. Intern kritik luftas just nu i Folk-partiet där det finns röster som tycker att Jan Björklund måste betala priset för partiets näst sämsta resultat någonsin. Inom Kristdemokra-terna förekom redan under förra mandatperio-den högljutt knorrande som slutade med en formell partiledarstrid. Det kan bli knepigt för Göran Hägglund att överleva politiskt ända till 2018. Trots att Centern också backade så rik-tas ingen liknande kritik mot Annie Lööfs le-darskap. Skälet är nog att Centern var så illa ute i opinionen framför allt under 2013 att upphämtningen ändå ses som en liten seger. Inom partiet ser man därför med viss förhopp-ning på framtiden. I en stukad Allians där Mo-deraterna av nödtvång måste blicka inåt så kan Annie Lööf, åtminstone tillfälligt, dra på sig ledartröjan i oppositionsarbetet (några glada Centeroptimister har till och med döpt detta sakernas läge till ”Annieansen”). Avslutningsvis så innebär valresultatet att mycket makt nu hamnar där det egentligen var tänkt: i riksdagen. Eftersom regeringen behö-ver stöd utanför sin lilla tvåpartikoalition mås-te ständiga förhandlingar ske i kammaren och dess utskott. Det är i sig intressant, och något vi statsvetare, och många med oss, intresserat kommer att följa. S

kAN VårA NYA regeriNgS-MeDLeMMAr ANDrA Språk ÄN SVeNSkA oCh eNgeLSkA? hAr

NågrA Bott UtoMLANDS? Alla nya regeringsmedlemmar uppger inte sina språkkunskaper eller utlandsvis-telser på ett systematiskt sätt, men med lite pusslande blir det tydligt att vi har ett antal nya ministrar med kunskaper i an-dra språk än svenska och engelska, samt med erfarenhet av att bo eller studera i ett annat land än Sverige. Av tjugotre minist-rar har minst åtta ministrar kunskaper i fler språk (35 %), och minst tio (43 %) har bott i andra länder än Sverige.

Mer specifikt har åsa regnér en fil kand i tyska och spanska, och talar förutom dessa språk även portugisiska. hon har bott i tyskland och i Bolivia. isabella Lö-vin har bott i Bryssel och i Bologna och har studerat italienska. Margot Wallström har bott i Bryssel i flera år. Magdalena An-dersson har studerat vid harvard i USA. Annika Strandhäll har bott och arbetat i Frankrike. gabriel Wikström har studerat franska vid Mälardalens högskola och i Frankrike, samt spanska i Spanien. Alice Bah kuhnke har dessutom en pappa från ghana, men vi har inte hittat någon infor-mation om huruvida hon växte upp i ett flerspråkigt hem.

tre ministrar är födda utomlands. Aida hadzialic är född i Bosnien-hercegovina och flyttade till Sverige som 4-åring. hon talar bosniska, kroatiska och serbiska. Mehmet kaplan är född i turkiet. Det är även ibrahim Baylan som kom till Sverige som 8-åring. Ardalan Shekarabi är född i Manchester i Storbritannien och väx-te upp i iran. han kom till Sverige som 10-åring.

gustav Fridolin har avlagt en kandidat-examen vid Stockholms universitets in-stitution för orientaliska språk, men om detta omfattar språkstudier är otydligt. Värt att notera är att han trots avsaknad av utlandsvistelser i sitt CV har utgett boken Från Vittsjö till världen: om global apartheid och alla oss som vill någon an-nanstans. kanske Fridolin är en blivande utlandssvensk?

Foto: Camilla Svensk

55


Statsminister Stefan Löfven (S)

Minister för strategi- & framtids-frågor samt nordiskt samarbete kristina Persson (S)

Gymnasie- och kun-skapslyftsminister aida Hadzialic (S)

Utrikesminister Margot wallström (S)

kultur- och demokratiminister alice Bah kuhnke (MP)

Finansminister Magdalena andersson (S)

Inrikesminister anders Ygeman (S)

Bostads- och stads-utvecklingsminister Mehmet kaplan (MP)

Infrastrukturminister annika johansson (S)

närings- och inno-vationsminister Mikael damberg (S)

Socialförsäkringsminister annika Strandhäll (S)

Justitie- och migrationsminister Morgan johansson (S)

Civilminister ardalan Shekarabi (S)

Finansmarknads- & konsument-minister, bitr. finansminister Per Bolund (MP)

Folkhälso-, sjuk-vårds- och idrottminister Gabriel wikström (S)

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Utbildningsminister Gustav fridolin (MP)

Landsbygdsminister Sven-erik Bucht (S)

Minister för högre ut-bildning och forskning Helene Hellmark knutsson (S)

arbetsmarknadsminister Ylva johansson (S)

Energiminister ibrahim Baylan (S)

Barn-, äldre- och jäm-ställdhetsminister Åsa regnér (S)

Biståndsminister isabella Lövin (MP)

klimat- och miljöminis-ter, vice statsminister Åsa romson (MP)

den nYa reGerinGen – viLka är de?Sveriges regering har 23 nya ministrar, med 18 från det socialde-mokratiska partiet och 5 från miljöpartiet.

kAN VårA NYA regeriNgS-MeDLeMMAr ANDrA Språk ÄN SVeNSkA oCh eNgeLSkA? hAr

NågrA Bott UtoMLANDS? Alla nya regeringsmedlemmar uppger inte sina språkkunskaper eller utlandsvis-telser på ett systematiskt sätt, men med lite pusslande blir det tydligt att vi har ett antal nya ministrar med kunskaper i an-dra språk än svenska och engelska, samt med erfarenhet av att bo eller studera i ett annat land än Sverige. Av tjugotre minist-rar har minst åtta ministrar kunskaper i fler språk (35 %), och minst tio (43 %) har bott i andra länder än Sverige.

Mer specifikt har åsa regnér en fil kand i tyska och spanska, och talar förutom dessa språk även portugisiska. hon har bott i tyskland och i Bolivia. isabella Lö-vin har bott i Bryssel och i Bologna och har studerat italienska. Margot Wallström har bott i Bryssel i flera år. Magdalena An-dersson har studerat vid harvard i USA. Annika Strandhäll har bott och arbetat i Frankrike. gabriel Wikström har studerat franska vid Mälardalens högskola och i Frankrike, samt spanska i Spanien. Alice Bah kuhnke har dessutom en pappa från ghana, men vi har inte hittat någon infor-mation om huruvida hon växte upp i ett flerspråkigt hem.

tre ministrar är födda utomlands. Aida hadzialic är född i Bosnien-hercegovina och flyttade till Sverige som 4-åring. hon talar bosniska, kroatiska och serbiska. Mehmet kaplan är född i turkiet. Det är även ibrahim Baylan som kom till Sverige som 8-åring. Ardalan Shekarabi är född i Manchester i Storbritannien och väx-te upp i iran. han kom till Sverige som 10-åring.

gustav Fridolin har avlagt en kandidat-examen vid Stockholms universitets in-stitution för orientaliska språk, men om detta omfattar språkstudier är otydligt. Värt att notera är att han trots avsaknad av utlandsvistelser i sitt CV har utgett boken Från Vittsjö till världen: om global apartheid och alla oss som vill någon an-nanstans. kanske Fridolin är en blivande utlandssvensk?

56


sverige i vårt hjärta

ceciLia Book nikoLoLovSki

ViVa la KommunaltrafiKförsökt åka buss på din Sverigeresa? Du har väl förbetalt busskort eller mobiltelefon med särskild app speciellt för denna betalning!?

trenDSlaVarman hinner inte mer än att landa på svensk mark förrän man kan se vad

säsongens eller årets trend är. trender följs slaviskt nästan som uniformer.

2014 har var och varannan tjej eller kvinna mönstrade, tunna, fladd-riga byxor och fancy handväska. Det lååånga raka håret på alla unga tjejer

fortsätter även detta år. www.cciLLUStrator.coM/BLoG

Det hela började med ett inlägg på SMUL:s Facebook-sida av paulina i italien:

”Nu är det snart dags att åka tillbaka till italien efter över två härliga veckor hemma i Sverige. Några saker som jag har reflekterat över såhär ett år sedan förra besöket: • Ketchuphyllan i mataffären har växt

sig enormt stor (den upptar nu lika mycket plats som grissini i italien).

• Ååååh, vad de kör långsamt svensk-arna när jag nu har antagit italiensk körstil.

• När blev allsång populärt för folk under 50 år?

• Har alla vuxna ett regnställ i Sverige? i italien hade de alla sprungit runt med paraply eller plastpåsar på huvudet.

Vad upplever ni för ’underligheter’ i Sverige när ni kommer hem efter en längre tid utomlands?”Tråden fick 198 kommentarer! Och illus-tratören Cecilia Book Nikololovki som bor i prag blev inspirerad: ”igenkänningsfaktorn fick mig att skratta och min kreativitet att hoppa högt. Finns det fler som ser vad jag ser, tänkte jag medan jag tecknade några av de svenska konstigheterna som jag gillade bäst. All-sång på Skansen, Systembolaget och bub-belvatten i miljoner konstiga smaker spa-rar jag till nästa gång.”

Ketchup & löSgoDiS

Ketchuphyllan blir lite längre för varje år och lösgodiset ska

vi inte ens tala om. halva affären är ju som en enda stor gottisbutik med nya spektakulära färger och

former (läs e-nummer) att frossa på vid fre-

dagsmyset.

57


ViVa la KommunaltrafiKförsökt åka buss på din Sverigeresa? Du har väl förbetalt busskort eller mobiltelefon med särskild app speciellt för denna betalning!?

www.cciLLUStrator.coM/BLoG

Safety firSt!?Sverige som har sånt fokus på säkerhet och så får man köra bil och nyttja mobiltelefonen hej vilt! minst sagt motsägelsefullt.

och Vinnaren är....

Sist men inte minst, svenskar ger Sverige utmärkelsen ”bäst i världen” i alla kate-gorier. Ja, det finns ju inte ens egentligen några konkurrenter om du frågar vilken svensk som helst. Sverige är ju ledande inom allt … eller?!

lagomatt vara lagom trevlig

funkar bäst i Sverige. att säga hej! och ha en bra dag! till kassörskan kan vara too much om du inte vill upplevas

som flirtig, konstig eller alkoholpåverkad.

58


Utlandssvensken som satte

Sverige på världskartanLinda enGfeLdt

Alfred Bernhard Nobel föddes den 21:a oktober 1833 i Stockholm och dog 1896, 63 år gammal, i San Remo, Italien. Han var kemist, uppfinnare, ingenjör, industria-list, donator och stiftare. Hans pappa var uppfinnaren Immanuel Nobel d.y. och mamma Andriett Nobel, född Ahlsell. Alfred Nobel var ett av åtta barn (enbart fyra levde till vuxen ålder). Familjen flyttade 1842 till Sankt Petersburg. Flytten skedde efter att pappans mekanikverk-stad hade gått i konkurs och familjen var fattig. Familjen lyckades bygga upp ett nytt industrifö-retag som var mycket framgångsrikt ända fram till den ryska revolutionen. Alfred studerade på fem olika språk i fem län-der, varför han kunde tala fem språk flytande: svenska, ryska, engelska, franska och tyska. Han arbetade också som kemist på flera utländska laboratorier, bland annat hos professor Peluse i Paris. Där träffade han nitroglycerinets upptäck-are, Ascanio Sobrero. 1863 flyttade Alfred och hans pappa tillbaka till Sverige. Alfred, som då var 29 år, började studera sprängämnen, framförallt nitroglycerin. Vid ett experiment i försöksfabriken Heleneborg omkom alla närvarande och även brodern Emil Nobel. Den svåra olyckan avskräckte honom dock inte och han lyckades få kapital till att byg-ga två fabriker; en i Vinterviken nära Stockholm och en vid Krümmel utanför Hamburg.

UppfinnarenNobel låg bakom flera uppfinningar som öpp-nande upp för nya möjligheter och förde utveck-

lingen framåt på många områden: • dynamiten. Genom att blanda nitroglycerin

med kiselgur (kvartshaltig jordart) från floden Elbes stränder, fick Nobel fram en stabil och formbar deg med sprängkraft.

• Spränggelatin. Gelatinet består av nitrogly-cerin blandat med bomullskrut (nitrocellulo-sa) och kan även användas under vatten.

• tändhatten. Det är en liten laddning som an-tänder andra sprängämnen via en stubintråd.

• gasbrännare med avsevärt förbättrad säker-het, inspirerad av en explosion orsakad av gasljus på en teater i Paris.

Av hans drygt 350 patent är dynamiten det mest kända. Han har även fått ett grundämne uppkal-lat efter sig, nämligen nobelium med atomnum-mer 102.

IndustrimagnatenNobel grundade fabriker runtom i världen, fram-för allt i Europa och Nordamerika, för att kunna exploatera sina uppfinningar, men han intres-serade sig även för företag inom andra bran-scher. Hans patent runt sprängstoff ledde till framgångsrika industrier inom sprängteknik och vapentillverkning. Tillsammans med sina bröder grundade han oljeutvinningsföretaget Branobel, som på kort tid blev världens näst största olje-företag.

nobelprisetTrots att Alfred Nobel avled 1896 delades det första Nobelpriset inte ut förrän 1901. Nobel var vid sin död bosatt i Italien och var då mycket för-mögen. Han hade förutom i Sverige också varit bosatt i Frankrike en stor del av sitt liv och en

källor: wikipedia.org, nobelprize.org, ”Das aktuelle wissen.de Lexikon”, tryckt 2004

59


Utlandssvensken som satte

Sverige på världskartan

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

eventuell arvskatt var förstås intressant för alla tre länderna. Därför uppstod det en tvist om i vilket land han ansågs hört hemma i. Eftersom han testamenterade nästan hela sitt arv till Nobelprisen uppstod skepsis, vilket ytter-ligare drog ut på godkännandet av testamentet. För att genomföra hans vilja bildades Nobelstif-telsen för att ta hand om förmögenheten, 31 miljoner kronor, och för att organisera priserna. Alfred Nobels vilja med priset var att det skul-le ”komma mänsklighetet till den största nytta”. Han var under sin livstid intresserad av såväl ve-tenskap som av konst. Vid sidan av sitt naturve-tenskapliga arbete skrev han även skönlitterära alster. Hans åsikter i fredsfrågor lär ha påverkats starkt av grevinnan Bertha Kinsky, som arbetade som hans assistent. De utvecklade en nära vän-skap och hon var mycket engagerad i fredsrörel-sen. Ur detta lade han fast att priset skulle delas ut för enastående arbete eller upptäckter inom dessa sex kategorier: fysik, kemi, fysik, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Utmärkelsen i ekonomisk vetenskap är egent-ligen inget Nobelpris utan instiftades 1968, då Sveriges riksbank firade 300-årsjubileum. Det delas ut på den svenska nobelprisutdelningen till minne av Alfred Nobel och jämställs ofta med de andra priserna.

FestligheternaNobelpriset delas ut i Stockholm med undantag av fredspriset som delas ut i Oslo. Pristagarna utses av skandinaviska kommittéer och får stor uppmärksamhet internationellt. Det anses som det mest prestigefulla priset inom varje kategori och dess storlek bestäms av Nobelstiftelsens in-komster det året. Det är en ansenlig summa som

delas ut. 1901 var summan 150 782 kr för att år 2012 ha stigit till ca 8 miljoner kronor. Prista-garna får även ett diplom och en medalj. Utdelningen sker på Nobels årsdag, den 10 december, som i Sverige kallas Nobeldagen. Förutom fredspriset, som delas ut vid norska Nobelinstitutet i Oslo, sker utdelningen i Stock-holms konserthus vid Hötorget, vilket känneteck-nas av den ljusblå fasaden med kolosskolonner av granit. Nobelpriset överräcks vid ceremonin i konserthuset av kungen. Den efterföljande banketten i Stockholms stadshus, vackert beläget vid Riddarfjärden på Kungsholmen, följs av internationell media. Den svenska kungafamiljen deltar som hedersgäs-ter och drottningen sitter alltid till bords bred-vid Nobelstiftelsens ordförande, som är festens värd. Pristagarna håller vid sittningen var sitt tal, som brukar vara av det lättsammare slaget. Banketten hålls i Blå hallen. Namnet sägs den ha fått, för att den ursprungligen skulle ha målats blå, men då arkitekten Ragnar Östberg såg den med de murade mörkröda tegelväggarna tyckte han att den var vackrare så och lät bli att lägga på blå puts. Efter trerättersmiddagen fortsätter det med dans i Gyllene salen en trappa upp. Här är det inte svårt att härleda namnet. Väggarna visar bilder ur svensk historia och kända svenska per-soner. Då bilderna skapats av ca 18,6 miljoner mosaikbitar av färgat glas och guld, skimrar hela salen när den belyses. Efter Nobelfesten, anord-nas en inofficiell efterfest, Nobel Night Cap, där pressen inte får tillträde. Det är fyra studentkå-rer som turas om att anordna efterfesten, där Nobelpristagarna i en mer privat sfär kan slå klackarna i taket in på småtimmarna. S

Visste du att Alfred Nobel bodde större delen av sitt liv utom-lands och att han pratade fem språk? Vem var han och varför instiftade han Nobelpriset? SMUL ger dig svaren.

60


Visst kan man bli irriterad över vissa svenska fe-nomen när man är där

på besök, men om man är borta en längre tid från Sverige kommer den nästan alltid – läng-tan hem. Man saknar nära och kära, kanelbullar, leverpastej, lösgodis ... Eller – om man kommer från norra delarna av Sverige – ensamheten. Att få vara riktigt ensam ute i naturen. Så kände filmregissören Jonas Selberg Au-gustsén. Han bor i Stockholm och längtade hem till de norrländska vidderna och bestämde sig 2008 för att bygga en trädkoja uppe i sina gamla hemtrakter, utanför Harads i Norrbotten. Projektet skildras i dokumentären Trädälskaren som gav honom Bo Widerberg-stipendiet. Jonas trädkojsbygge fick stor uppmärksam-het. I närheten, i det lilla samhället Harads med ca 600 invånare, drev Britta Jonsson Lindvall ett litet pensionat och började hyra ut kojan till in-

tresserade. Långsamt växte sedan idén att göra något större av det hela. Både Britta och hennes man Kent var engagerade i hemtrakten och de funderade på hur man skulle kunna locka fler be-sökare och skapa fler arbetstillfällen i bygden.

Fem arkitekter – fem rumKent arbetade som syokonsulent på en skola och hade ett eget företag vid sidan om där han organiserade fiskeresor. På en av dessa resor deltog flera välkända arkitekter. Kent lade fram idén och de nappade. Fem arkitekter skulle designa varsin trädkoja. Trädkojorna, rummen, fick som sig bör spännande namn på engel-ska – The Cabin, The Mirrorcube, The Bird’s Nest, The Blue Cone, The UFO. Rummet Dra-gonfly har sedan tillkommit. Först var tanken att utvidga till 24 rum, men man insåg att att-raktionskraften skulle vara större om det bara fanns ett fåtal rum.

Jonas Selberg Augustséns längtan till ensamheten ute i naturen ledde till ett uppmärksammat dokumentärfilmsprojekt utanför byn Harads i Norrbotten. projektet har nu blivit ett turistmål för gäster från när och fjärran tack vare Britta Jonsson Lind-valls engagemang i hembygden.


Längtan tillbaka till träden

61


Jag träffar Kent utanför Brittas Pensionat i Ha-rads och får gå runt och titta på rummen innan intervjun. Det är en mäktig syn där de hänger uppe i träden, ganska tätt intill varandra. För många är The Mirrorcube, spegelkuben, av ar-kitekterna Bolle Tham & Martin Videgård den mest imponerande. Det är ett kubiskt rum med spegelglas som ytterväggar. Naturen speglas vackert i rummet och från vissa vinklar verkar det närmast smälta in i naturen och försvinna. Kent berättar att det är många som ber särskilt om det här rummet. Rummet The Bird’s Nest, fågelboet, är nog det som tilltalar vår barnsliga sida mest, gjort av grenar och kvistar som det verkar vara. Ufot dä-remot är det som de riktiga barnen finner allra häftigast där det hänger i luften med trappan ner mot marken, som om det just hade landat. The Blue Cone är faktiskt inte blått, utan rött. Arkitekten hade först tänkt sig grönt, för

att det skulle smälta in i naturen, sedan blått för att passa mot himlens blå färg. Till slut blev det dock rödorange för att rummet skulle sticka ut mer. Men då var namnet redan satt! Rummen är fästa med kraftiga järnringar runt trädens stammar som går att expandera i takt med att träden växer. Rummen är vinter-bonade och har toalett och handfat. Kent be-rättar att det kommer flest gäster under vinter-halvåret, förmodligen för att det är ännu mer exotiskt då för långväga gäster.

Besökare från hela världen Besökarna kommer från hela världen och de ut-ländska gästerna dominerar. Svenskar är de en stor grupp, samt engelsmän, men även många australiensare och amerikaner tar sig ända vä-gen till Harads. Jag undrar om tyskarna, efter-som jag själv bor i Tyskland, men Kent menar att de faktiskt inte utgör en så stor grupp, de

Längtan tillbaka till träden Foto: Treehotel • w

ww.treehotel.se/en-press

62


har nog inte riktigt hittat hit än. Det har dock många företag gjort. De har utnyttjat platsen till fotograferingar eller re-klamfilmer, exempelvis Volvos reklamfilm med Kent som kan ses på YouTube www.youtube.com/watch?v=uTdpitW8uOs. Även interna-tionella företag kommer hit; nu i sommar var amerikanska tidningen Vogue och tyska TV-kanalen Galileo här. Treehotel strävar dock ef-ter att hålla en låg profil vid kändisbesök och annonserar inte ut sådana visiter i förväg, och endast i efterhand om personen i fråga ger sitt medgivande. Vid kronprinsessan Victoria och kronprins Daniels besök 2010 var det annor-lunda, det var ett officiellt besök under deras Norrlandsresa. Vid det tillfället namngavs även en stig efter kronprinsessan. Om man väljer att inte bo i kojorna (priserna

är ganska exklusiva, även de), kan man välja att bo på Brittas Pensionat i 50-talsstil och sen ta en promenad under rummen (mot en avgift). Ishotellet i Jukkasjärvi ligger inte långt därifrån så många väljer att kombinera utflyktsmålen under en resa. Vad är det då som lockar med trädhotell? Det finns trädhotell på många olika ställen i världen. I boken ”Tree houses. Baumhäu-schen.” från Taschen kan man hitta en del av dem. Är det då så att vi människor vill tillba-ka till träden? Eller är det minnen från när vi byggde egna trädkojor som barn? En längtan hem? Vad det än är, är de unika rummen uppe i träden i Harads en spektakulär syn väl värt ett besök. S


S

Foto: Treehotel • ww

w.treehotel.se/en-press

64

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”TEKNIK

0100011111011000011110010111111000101001010101010101

Sverige är ett uppfinningsrikt land. Trepunktsbilbälte, pacemaker och mobiltelefoni har erövrat världen, skapat jobb och välfärd. Många stora idéer kommer från Sverige, trots den relativt lilla befolkningen. Svenska Institutet (www.si.se) har uppmärksammat detta och skapat en världsturnerande utställning som heter Swedish innovations. Med utställ-ningen vill man sprida vetskapen om att Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen och en attraktiv studienation.Första anhalten på turnén var Stanford, Silicon Valley, 2011. Den har sedan visats i nio andra amerikanska städer samt kanada, Brasilien, kina, Japan, Tyskland och Sydkorea. Just nu pågår utställningen i Jakarta, In-donesien.

Utställningen ger en inblick i svenska uppfinningar från tjugo ny-uppstartade företag som kanske kommer att bli de ledande före-tagen i Sverige i framtiden. Man har även ett omfattande program med ett stort utbud av presentationer, seminarier, workshops mm som är anpassade till respektive stad och land.

Här kan ni läsa om några av de senaste svenska företagen och uppfinningarna som presenteras på utställningen:

eMMa aGeBerG

BioServo tecHnoLoGieS krafttillförande handskeDen krafttillförande, användarvänliga Servohands-ken är framtagen för personer med nedsatt hand-funktion. Den är smidig som en vanlig handske samtidigt som den kompenserar och tillför hand-kraft och styrka när användaren behöver stärka sitt grepp. Servohandsken består av två delar, hand-sken samt en lättburen kraftenhet, servoväskan, som kan bäras i skärpet eller bältet vid midjan, på ryggen eller på bröstet. Tack vare den låga total-vikten på ca 700 gram är tyngden knappt märkbar för användaren. www.bioservo.com

3

Svenska uppfinningar på världsturné

2SoLvatten

ett säkert vattenreningssystem på solenergi

Solvatten är en patenterad portabel be-hållare som använder enbart solenergi

för att rena kontaminerat vatten från mik-roorganismer som orsakar vattenburna

sjukdomar. Det är ett enkelt, tillförlitligt och prisvärt sätt att tillhandahålla rent hushålls-vatten. Solvatten-enheten innehåller 10 liter

vatten och en speciell indikator visar när vattnet är redo att drickas.

www.solvatten.se

Alla foto: www.si.se

65


0100011111011000011110010111111000101001010101010101

Myfc“Grön” mobiltelefonladdare

PowerTrekk är en portabel bränslecellsladdare som används av människor som bor eller är borta från elektriska nät. Den förser med omedelbar en-ergi var som helst till elektrisk utrustning så som mobiltelefoner, digitala kameror och GPS:er. Po-werTrekk är en 2-i-1-lösning som är både ett bär-bart batteripaket och en bränslecell. www.powertrekk.com S

2

MUtewatcHtyst pekskärmsklocka Mutewatch är världens första pekskärmsklocka, en pionjär inom “smartklockor”. klock-ans design döljer en pekskärm som man aktiverar genom att röra den. För att komma åt de smarta funktionerna – klocka, timer, tidtagarur, väckarklocka – räcker det att man vickar på handen och rör siffrorna. klockan vibrerar tyst när tiden har gått ut, så du vet att det är dags att sluta med det du håller på med, åka i väg eller vad du nu har programmerat. Företaget vill göra människor mer medvetna (?!) med den tysta vibrationen. www.mutewatch.com

narrativeMinikamera för vardagsfotografering narrative Clip fångar ditt liv på bild au-tomatiskt. Du behöver bara sätta på den och så tar den 5-megapixelbilder med GPS var 30:e sekund, och på så sätt har du ett “fotografiskt minne”! Med iP-hone- eller android-appen kan man sen lätt dela dem på sociala medier eller bara ha dem för sig själv. www.getnarrative.com

1 4

Läs mer om utställningen och de andra fantastiska svenska uppfinningarna här: www.si.se/kalender/jakarta-nasta-for-innovative-sweden

5

SoLvatten ett säkert vattenreningssystem

på solenergiSolvatten är en patenterad portabel be-hållare som använder enbart solenergi

för att rena kontaminerat vatten från mik-roorganismer som orsakar vattenburna

sjukdomar. Det är ett enkelt, tillförlitligt och prisvärt sätt att tillhandahålla rent hushålls-vatten. Solvatten-enheten innehåller 10 liter

vatten och en speciell indikator visar när vattnet är redo att drickas.

www.solvatten.se


0100011111011000011110010111111000101001010101010101

Plötsligt dyker hen upp i en Facebook-grupp eller i kommentarsektionen under en officiell webbsida. En person som sprider förödelse och aggression runt sig. Föga intresserad av att hitta gemensamma punk-ter i er kommunikation. Diskussionen som hittills varit givande blir plötsligt rö-rig och ologisk, kanske till och med ho-tande eller hatisk. Inom kort lämnar du sidan, gruppen eller stänger av avisering-arna. I alla fall om inte administratören reagerar och tillrättavisar eller stänger av personen i fråga. För om administratö-ren är lite bevandrad i sociala medier så har hen radarn inställd på den frekventa förekomsten av nättroll, det fenomen som du plötsligt råkat ut för. Som ansvarig måste man idag agera moderator för att skapa ett konstruktivt innehåll.

hat mobbning censur kränkning nättroll sociala medier gift trollfilter anonym osmakligt

66

67


0100011111011000011110010111111000101001010101010101

hat mobbning censur kränkning nättroll sociala medier gift trollfilter anonym osmakligt

Nättroll & Näthat: giftet i sociala medier

Begreppet troll har använts länge i nordisk folktro. I vissa delar av Sverige sågs troll som utdöda (södra Sverige), människo-liknande (mellersta Sverige) eller som synonyma med vittran (norra Sverige).

Enligt folktron på 1800-talet var de sociala men hade moraliska värderingar som inte liknande människornas. På samma sätt är dagens nättroll förtjusta i kommunikation, men har avvikande värderingar om vad som är acceptabelt att ut-trycka på nätet. Definitionen av nättroll varierar beroende på källa och mellan länder. I Sverige innehöll språkrådets nyordslista för 2011 ordet ”trollfil-ter”. Betydelsen uppgavs vara ”åtgärder för att förhindra nättroll, alltså person som anonymt kommer med osakliga och ofta osmakliga kom-mentarer till tidningars nätartiklar”. Idag är det inte bara e-versionen av tidningar som drabbas, utan nättrolleri sker i alla sociala medier (bloggar, Facebook och Instagram). Om personen i fråga använder kränkande språk eller hot faller detta inom ramen för det som juridiskt sett definieras som näthat. Kränkningarna kan även ske genom publicering av bilder eller videoklipp på internet. Numera har de flesta svenska dagstidningar trollfilter. Tidigare var det vanligt att lämna kom-mentarsektionerna öppna och låta alla som ville kommentera. Men innan man ropar ”censur!” kan det vara värt att minnas hur diskussionerna såg ut. Långa, aggressiva med ständiga per-

sonangrepp. Det ena otrevligare än det andra, och ofta kunde man som läsare undra vem som gömde sig bakom vissa speciellt hatiska inlägg. En olycklig människa som utövade sin aggres-sion på den stora men distanserade värld som internet och dess användare kan utgöra? Eller en människa med stor kommunikationsvana och skicklighet som avser att skada vissa grupper av anhängare av en viss åsikt, värderingar eller tros-system? Sanningen ligger kanske någonstans mitt-emellan. Det finns olika typer av hat och mob-bing online med skilda orsaker. I Nordamerika tenderar man att skilja mellan folk som mobbar andra på nätet (engelskans cyberbullying) och nättroll, medan man i Sverige ser det som att allt antisocialt beteende på internet utförs av nättroll. Ett hatiskt nättroll kan liknas lite vid ett hårigt troll. Lätta att särskilja p.g.a. av sin av-saknad av samvete och tydliga elakheter. Ofta också med en anonym signatur som de fegt gömmer sig bakom. Välklädda nättroll kan vara lite svårare att identifierade. Dessa uppträder i vanliga inter-net-diskussioner om allehanda ämnen och ver-kar vara som du och jag, speciellt eftersom de har en personlig profil. I alla fall tills de börjar debattera och delge dig sina åsikter. De följer reglerna och undviker personangrepp, men är intensiva i språk och frekvens av inlägg. Nättroll eftersträvar konfrontation och kaos, genom att


68


0100011111011000011110010111111000101001010101010101

trycka på diskussionspartners ömma punkter, vilket får motparten att verka löjliga eller över-känsliga. De är aggressiva, använder omväxlan-de frågor som taktik för att vinna sympati som okunniga och underlägsna, varpå de byter tak-tik och använder vasst tillyxade argument som ställer diskussionen på sin spets genom att göra deltagare arga eller uppgivna. Faktiskt kan de ta över en debatt och ta sig an tio personers mot-satta åsikt – helt själv. Den nyligen publicerade studien ”Trolls just want to have fun” visar att håriga nättroll till större grad lider av personlighetsstörningar inom den s.k. mörka tetraden (the Dark Tetrad of personalities). Denna typ av nättroll lider i större grad av machiavellianism1, narcissism2 och psy-kopati3 men framförallt framträdande är egen-skapen sadism4. Denna får dem att njuta av att andra människors lidande, även om det sker på internet. Debattglädjen som välklädda nättroll har är dock inte associerad med sadism, utan snarare narcissism. Näthat är en omdiskuterad företeelse i Sverige och omvärlden. Hemma har den gett upphov till TV 3-serien ”Trolljägarna” med Robert Aschberg som programledare. Serien handlar om hur Asch-berg spårar upp personer, som anonymt sprider hatfulla och kränkande kommentarer på nätet mot enskilda individet. Till sin hjälp har Aschberg Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet, som assisterar honom i att driva ige-

nom femsiffriga skadeloppsbestånd. Programse-rien visar en mörk sida av verkligheten. Framförallt hur många som hänger på en aktiv förtalskam-panj utan att ifrågasätta den, och hur få som inser att förtal är förtal vilket är olagligt, oavsett om det sker på nätet eller i verkliga livet.

Vad kan man då göra när man träffar på hå-riga eller välklädda nättroll? När du råkar ut för den första och värsta sorten, finns det några enkla saker du kan göra för att skydda dig. Först bör du kontakta polisen. Det är också bra att på en gång försöka säkra be-visning genom att ta skärmdumpar, eller ett fo-tografi, som visar den kränkande uppgiften. Låt också någon annan, t.ex. en vän, se den krän-kande uppgiften genom att skicka en länk eller liknande. Detta för att din vän ska kunna vittna om att skärmdumpen eller fotografiet inte är manipulerat utan att det överensstämmer med verkligheten. Du kan också kontakta Juridikin-stitutet; en ideell organisation som arbetar mot internetrelaterade kränkningar, genom att ge stöd åt de som kränkts och genom att verka för opinionsbildning och upplysning. Om du råkar ut för det välklädda nättrollet som inte utövar regelrätt näthat, men som stör en diskussion och inte leder den framåt, kontakta administratören för det forum som du diskuterar i. Speciellt om personen utövar vad som kallas härskartekniker: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, bestraffning och påförande av skuld och skam. Ett tankeexperi-ment kan vara att föreställa sig diskussionen i verkligheten för att se om den är socialt godtag-bar. Om en person dominerar på ett påstridigt sätt som går emot koncensus med hjälp av de tekniker som nämns ovan, kan man som medde-battör be personen ta ett steg tillbaka. Om hen svarar med att bli ännu mer aktiv, kan man rap-portera personens inlägg vilket hjälper adminis-tratören göra en bedömning. Som administratör bör man utdela en varning först. Det kan vara att man sveps iväg i ett resonemang som man har ett starkt intresse i, utan för dess skull vara ett illasinnat nättroll. Om man inte vill utesluta personen i fråga från det sociala forum man diskuterar i (vilket för de flesta administratörer kanske är det enklaste men inte alltid det mest konstruktiva tilltaget) finns motstrategier. Följande har utvecklats av

abc i psykologimachiavellianism – man skyr inga medel för att nå sitt mål.

narcissism – Sjuklig självupptagenhet.

psykopati – avsaknad av empati.

sadism – att uppleva njutning av att tillfoga en annan människa fysisk eller psykisk skada.

69


0100011111011000011110010111111000101001010101010101

Ditte Eile och kollegor för att motverka härs-kartekniker i deras vardag som doktorander vid Stockholms Universitet, men här anpassats för att gälla nätdiskussioner. 1. Synliggörande: Lyssna, ge gensvar och kon-

struktiv kritik. Synliggör du andra sprids po-sitiva ringar och du blir själv indirekt synlig.

2. respektera: Bemöt andra seriöst, stötta och ställ frågor om vad andra tycker.

3. Informera: Var noga med att inkludera alla. Redovisa diskussioner som förts när alla inte varit med on någon undrar vad som diskute-rats.

4. Var konstruktiv: Förutsätt att alla gör så gott de kan. Anklaga inte någon som postat något som du inte håller med om, utan tala t.ex. om varför det blev jobbigt av en viss typ av inlägg eller påstående. Fråga hur de tänkte när de postade något utan att utgå från att du vet svaret.

5. Bekräfta dig själv och andra: Se de val och normer du själv och andra har gjort med po-sitiva och inte fördömande ögon.

Motstrategier till härskartekniker har aktivt använts i Facebook-gruppen för SMUL sedan gruppen startades 2012, och är nog ett stort skäl till att samtalsklimatet är så väl fungeran-de som det är idag, trots dess 4200 medlem-

mar. Nättroll och näthat är annars två vanligt förekommande företeelser på nätet, eftersom människor som har sociala problem eller anti-sociala beteenden tenderar att ha ett frekvent internet bruk. För att begränsa den skada de kan åstadkomma i diskussionsforum och direkt riktade mot personer i form av mobbing och förföljelse, måste vi som användare hjälpa till att hålla ordning. Under diskussioner kan och bör man alltid frå-ga sig om ens kommentarer varit acceptabla om man hade fört samtalet i ett verkligt rum istället för ett virtuellt. Nätet är ett verktyg som förläng-er verkligheten - inte ett separat universum där rådande lagar och regler inte tillämpas. Blir man kränkt har man rätt att protestera, och som ad-ministratör har man skyldighet att skydda följare från att bli mobbade eller nedtryckta. Det ver-bala filter som de flesta av oss bär i verkligheten och som silar bort olämpliga eller stötande ver-bala kommentarer, ska också tillämpas på nätet. Men det är slående hur många som skakar av sig sitt verbala filter när de börjar diskutera på nätet. För att överkomma detta måste vi utan sociala problem eller sadistiska tendenser trycka på vikten av att hålla en konstruktiv ton. Varför? Eftersom medmänsklighet är central i ett civiliserat samhälle. S

Juridikinstitutet – Institutet för Juridik och Internet (IJI), www.juridikinstitutet.se Robert Aschbergs ”Trolljägarna, del 1”, TV3Erin E. Buckels, Paul D. Trapnell, Delroy L. Paulhus. Personality and Individual Differences, Volume 67, September 2014, Pages 97-102 Annika Larsson. Stå emot härskarteknikerna. Lärarnas Nyheter. Förskolan 2010-11-10 16:19K

ällo

r

70

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”FÖR BARN

intervjUSPeciaL

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Flisa (Ella Rappaport). Foto: Johan Paulin/SVT

Fotbollssveriges framtid formas

utomlands?Monica Bravo GranStröM

71


Filip Rettig är en ganska vanlig 16-åring som gillar att spela fotboll. Det som skiljer honom från mängden är att han gör det så bra att han spelar i Bundesliga Rasen Ballsport Leipzigs juniorlag och att han har varit med på svenska landslagssamlingar trots att han är född i Tyskland.

mamma Heléne bjuder på kladd-kaka när vi kommer på besök hos familjen Rettig i Überlingen

i södra Tyskland en solig eftermiddag. I ett nafs går kladdkakan åt när vi pratar om olika ämnen utifrån utlandssvenskars perspektiv. Filip är hemma från internat i Leipzig i en vecka, men snart bär det av på träningsläger. Även pappa Jürgen, bröderna Niklas (tvillingbror) och Linus (18) är hemma. Bara storasyster Hanna (21) är borta. Familjens historia är en ganska så ty-pisk utlandssvensk historia. Heléne från Stockholm och Jürgen från södra Tyskland träffades i Schweiz där de båda jobbade på ett sjukhus. Heléne hade bara tänkt stanna kvar ett år, men tycke uppstod och nu bor familjen i makens hemtrakter med fyra barn i tonåren och uppåt.

missar ZlatanbesökFilip berättar lite besviket att Zlatan ska komma till Leipzig med sitt lag PSG sam-ma dag som han själv åker iväg på trä-ningsläger. Men han har i alla fall läst Zla-

tanboken, även om den nu har försvunnit på internatet där han bor; alla de andra killarna vill nämligen också läsa den. Filip började som många andra barn spela fotboll i det lokala laget med grann-barnen. Ganska snabbt förstod man att han var en spelare utöver det vanliga. Ef-ter grundskolan tog därför familjen beslu-tet att skicka honom till internat i Bregenz, Österrike, en dryg timmes bilfärd från hemstaden. Mamma Heléne tillbringade åtskilliga timmar i bilen för besök under veckan och hämtning på helgen. Jag frågar hur det är att bo på inter-nat, långt bort från resten av familjen. Fi-lip svarar att han hellre bor på internat än i en annan familj, som han gjorde ett år i Stuttgart, för hur snäll och välmenande familjen än är, så blir du inte en del av familjen. Och mammas svenska makaro-nipudding får man ju ändå inte i en tysk familj. Och Korv Stroganoff ska vi bara inte tänka på. Filip går i en skola i Leipzig som har ett nära samarbete med klubben som han spelar i. Skolan börjar tidigt, redan

72


intervjU

kvart över sju och slutar vid tretiden. De har inga läxor, men många små prov för att kontrollera att de verkligen pluggar. Om man inte sköter studierna kan det bli svårt att få fortsätta på skolan.

svenskan i tonårssvacka”Alla barnen förstår mig när jag pratar på svenska, men de föredrar oftast att svara på tyska”, säger mamma Heléne. Hon berättar att det gick bra med svenskan så länge barnen var små, men ju äldre de blev, och ju fler egna aktiviteter de hade, desto trögare gick det. Men storasyster Hanna har nu återupptagit svenskan med svensklektioner på universitetet. Det är något man ser i många familjer med flera språk; att språket som inte talas av om-givningen genomgår en svacka i tonåren, för att sedan borstas av igen i 20-årsål-dern. En fråga som barn med flera kulturer ofta får är vad de känner sig som, svensk eller tysk, eller både och. Även jag stäl-ler den frågan och svaret blir både och. Brodern Niklas menar på att det är bra med två pass. Inte alla länder tycker om tyskar och då är det bra att komma med det svenska passet, svenskar är oftast omtyckta överallt. Bröderna tycker ock-så att det är bra att kunna flera språk för att kunna kommunicera med fler män-niskor. Förebilder i det svenska landslaget för Filip är förstås Zlatan, men även Se-bastian Larsson nämns. Filip är förresten ganska lik honom. Oscar Wendt som nu

spelar i Borussia Dortmund nämns ock-så. Annars är det Marco Reus och Mario Götze i det tyska landslaget som är fö-rebilder. (Intervjun gjordes innan Götze avgjorde VM-finalen i Brasilien, red. anm.)

FramtidenVid tiden för intervjun – i mitten av juli – bär det snart av till Leipzig igen. Filip hoppas kunna medverka vid fler svens-ka landslagssamlingar. Den senaste fick han tacka nej till, eftersom egna laget just då hade en viktig match. Filip har ett ungdomskontrakt med Leipzig (han får internatet sponsrat) och de vill förstås ha sina viktiga spelare med vid avgörande matcher. I framtiden vill Filip spela i någon av de större tyska klubbarna, gärna Dortmund, men även engelska ligan är attraktiv tyck-er han, trots mina protester att den eng-elska klubbfotbollen inte är speciellt stark och att de bästa spelarna inte är engels-män. Vi går ner till sjön (Bodensjön) för att killarna ska få spela lite fotboll. Min son Erik (9 år) är med och får spela lite med Filip. Sedan tar vi avsked av Filip för den-na gång, han måste ut och springa. För även på semestern måste man på den här nivån hålla sig i form, speciellt efter mammas läckra kladdkaka. Kan detta vara Fotbollssveriges framtidshopp – dessa ungdomar som växer upp utanför Sverige och får en annan slags fotbolls-undervisning? S

73


iNTERVJU med Filip Rettig

Från vänster: äldsta brodern Linus, Filip, mamma Heléne,

tvillingbror Niklas

Fotboll vid Bodensjön

74


Vilket datorspel är det roligaste att spela? ”Jag gillar Minecraft”, säger Thor

och Wilde instämmer. Det är ett svenskt datorspel som skapades av Notch, som egentligen heter Markus Alexej Persson. Han föddes i Stockholm 1979. Men efter ett tag tyckte han att det var för mycket arbete med Minecraft och tog då hjälp av Jeb, som egentligen heter Jens Ber-gensten. Han är också svensk och är lika gammal som Notch.

Vad går Minecraft ut på?”Minecraft är ett spel som kräver att man är kreativ”, säger Thor. ”Det går ut på tre saker”, säger Wilde. ”Det första är att över-

leva, det andra är att bygga hus och det tredje är hantverk och pyssel. Man gör t.ex. brädor som man kan bygga hus med”. ”Man kan spela Minecraft på två olika sätt: med Creative eller Survival. I det första använder man sin fantasi och bygger allt från början”, berättar Thor. ”Alla byggste-nar finns och man får bygga utan att bli av-bruten. Med Creative har jag byggt massor av saker, t.ex. ett megastort hus, ett biblio-tek, ett flytande slott, mammas och pappas drömhus, ett hus till min bror Wilde och en restaurang.” Thor fortsätter att berätta. ”Med Survival dyker det upp monster som t.ex. Creeper som försöker döda en. Man kan också bli jagad och skadad av spelare som man inte

Minecraft äger! Magasinet SMUL pratar med Thor, 9 år, och Wilde, 7. De är bröder som bor i Vancouver med en svensk mamma och en kanadensisk pappa. Vi pratar om datorspel.

Experterna Thor och Wilde

75


Minecraft äger!

känner eller kompisar om man försöker be-kämpa varandra. Spelet går ut på att över-leva. Det gör man genom att hela tiden för-söka skydda sig själv. Man kan t.ex. ta olika trolldrycker. En tar man för att läka skador och sår som man kan få när ett monster för-söker döda en, om man trillar ner från ett berg eller om man drunknar. En annan troll-dryck tar man för att bli snabbare. Det är jättebra om man blir jagad av ett monster”.

Vilket gillar ni bäst? Survival eller Creative?”Egentligen gillar jag både Creative och Survival lika mycket”, säger Thor. ”Jag gillar Survival bäst, eftersom jag älskar att pyssla och göra hantverk”, säger Wilde.

Magasinet SMUL pratar med Thor, 9 år, och Wilde, 7. De är bröder som bor i Vancouver med en svensk mamma och en kanadensisk pappa. Vi pratar om datorspel.

ABC för MineCrAft Creeper – Ett grönt monster som man måste akta sig för. Om man inte gör det kan man explodera.

enderman – En människoliknande varelse om blir aggressiv först när man tittar på den.

ender Lord – En gubbe med en stor stav som går runt i sin stora pyra-mid och vaktar den och hypnotise-rar sina fångar.

notch – Minecrafts skapare.

Slenderman – Han stjäl själar från människor, mest från barn.

Stampylongnose – En engelsk kille som bara spelar Minecraft och läg-ger upp filmer på YouTube. www.youtube.com/user/stampy-longnose.

Steve – Första Minecraft-gubben som man kunde spela med. Nu finns det fler.

tnt – Ett block som tänder och exploderar om man slår till det.

76


två timmar i veckan, men då spelar jag nästan bara Minecraft. Just nu läser jag svenska hemma på söndagar (Svenska Distans) och då får jag extra speltid efter att jag gjort färdigt. Det är kul eftersom jag spelar tillsammans med mina kompi-sar som jag läser svenska med. Vi kopp-lar in oss på samma server och spelar i varandras världar.” ”Thor lär mig”, säger Wilde. ”Och Ro-meo. Och så tittar vi på Stampy.” Thor nickar instämmande. ”Stampylongnose spelar in sig själv medan han spelar. Vi brukar titta på honom på lördagar när vi äter lördagsgodis. Han har en egen YouT-ube-kanal med massor av videor där han gör saker i båda spelen.” ”Och så kan man läsa böcker. Det finns fyra böcker som berättar om hur man spelar Minecraft”.

Vad är det bästa med Minecraft?”Att man kan spela med kompisar”, sä-ger Thor och Wilde samtidigt.

tips! Köp Minecraft! Ladda inte ner de gra-tisversioner som finns på nätet eftersom man då får mycket spyware. Sök på Mi-necraft och ditt land så hittar du den offi-ciella Minecraft-sidan för ditt land där du kan ladda ner det för ca 200 SEK. S

”Jag har skapat hus, vapen och rustning-ar”, säger han nöjt. ”Nu när det är hallo-ween ska jag skära pumpor i spelet.”

är det bättre att spela Minecraft på dator eller surfplatta?”Det är bättre på datorn. Därför att man kan göra mer saker. T.ex. så kan man byg-ga portar, det går inte på iPaden. Portar-na är som dörrar mellan olika världar.”

Vad är det roligaste med Minecraft? ”Man kan spela med sina vänner även om man inte är i samma rum”, säger Thor. ”T.ex., så spelar jag med min bästis Romeo vissa kvällar, fastän han är hemma hos sig och jag är hemma hos mig.”

Har ni spelat det på svenska någon gång? ”Nej, men det ska jag testa”, säger Thor. ”När jag spelar med mina kompi-sar så pratar vi engelska på Skype eller Facetime samtidigt som vi spelar. Jag har en kompis i Stockholm som heter Gustav som jag ska börja spela med via nätet. Med honom pratar jag alltid svenska”.

Vad kan man göra för att bli bra på Minecraft?”Man måste öva sig genom att spela”, menar Thor. ”Jag får inte spela mer än

77


BOKtiPS Böckerna som Thor pratar om finns översatta till svenska och kan köpas på Bokus.com. De gavs ut på förlaget Eg-mont Kids Media Nordic 2013 som nu har bytt namn till Egmont Publishing och ger ut serietidningar som t.ex. Bamse.

Författarna till böckerna om Mine-craft är Stephanie Milton, Paul Soares Jr och Jordan Maron. På Bokus finns tre böcker: 1) Minecraft: Nybörjarens handbok, 2) Minecraft: Stridshandbo-ken och 3) Minecraft: Bygghandboken. Den fjärde boken i samlingen som på engelska heter Minecraft: Restone verkar inte ha blivit översatt än. Denna handlar om gruvdrift och hur man gör metaller och strömkretsar.

Böckerna är bra att läsa i startfasen av att man spelar Minecraft och tar också upp säkerhet och hur man beter sig på nätet för att vara trygg. Man kan spela Minecraft med andra okända spelare och kommunicera med dem via chat-tar, och böckerna tar upp att man inte ska ge ut information om var man går i skolan eller var man bor.

Böckerna kostar ca 85 SEK.

Hur är det Med SLAngen?Vet ni vad slang betyder? Det kan så klart vara slangen som mamma vattnar trädgårdslandet med, men det kan också vara en förenklad version av ett ord. Ett nyskapande. Ni kanske kan en massa slangord på era andra språk, men hur är det med svenska slangord? SMUL tänk-te att ni kunde öva lite på svenska slangord som används på internet. Testa sen om mamma eller pappa kan dem!

it-slangdatabas festival = Mycket snack om teknik.fulhack = Snabbt skriven, dåligt gjord datakod.gå och basta = Nu slutar jag lyssna på dej, se ViH.Kackigt = Risigt, sjukt, dåligt eller skönt.Whats up med XX? = Vad är det med XX?ViH = Vi hörs, du är dålig, nu slutar jag lyssna på dig.Steka = Strunta i något.Koka = Skapa något. giffar = Bilder i giff- format.PL-flott = Fingeravtryck på skär-men när projektledarna varit fram-me och tryckt/tyckt till.

Källa: www.aftonbladet.se


78

KOrSOrd

Pyssel på svenska

M A

K U

I R

B Ö

S O

A C

N R

D M

HittA OrdenOrden nedan går att finna i rutan med bokstäver. Hittar du några som vi missat?Svaret kommer att pubbliceras på hemsidan inom kort!

OrdKLASSerKan ni skillnader på substantiv, verb eller adjektiv? Lös problemet. Det ska bli en mening. Gör så här:Ringa in alla substantiv med rött, alla verb med grönt och adjektiven med blått. Ta sen de första bokstäverna och bilda de två första orden av substanti-ven, sen ett ord av verben och sist ett ord av adjektiven.

SKRATTA

MYSIG

ARMBAND


79

Pyssel på svenska

A F T B L A N

U I F V Å J I

R S A E P T K

Ö K S H I D R

O L Å L R U A

C Ä S P A M B

R D K Y T S B

M S N Ä C K A

HittA OrdenOrden nedan går att finna i rutan med bokstäver. Hittar du några som vi missat?Svaret kommer att pubbliceras på hemsidan inom kort!

BÅT

FiSK

SAND

MUSSLA

KRABBA

piRAT

SNÄCKA

SOL

SPRINGA VÄLJA

ERHÅLLA

NYSA

SKRATTAKLIA

GRÖNROLIGARG

MYSIG

MÖRKARTIG

TRÅKIG

ILSKEN

KLEN

JORDGUBBE

ARMBANDARM

GRÄVLING

KANELBULLE

TipS

NYCKELPIGA

rOLig grAMMAtiKHJäLPgrammatikBolaget på ur.seMöt Mats på lagret, Britt-inger i receptionen och ordkonstnären peter när de hittar nya och enkla sätt att förstå grammatiska ter-mer och ordklasser. på Grammatikbolaget visar vi hur roligt och enkelt det är med grammatik - och hur man både kan sjunga och prata om grammatik på ett annorlunda sätt. Eller som Britt-inger brukar säga: ”ingen panik, det är bara grammatik!” Det finns även material relaterat till enskilda program. Lärar-handledning.

VeM är dettA?Hitta hennes namn på sidorna 80 och 81 och färglägg henne.

80


LinneA, 6 årVancouver, Kanadaintressen: djur, klättra i träd, leka med dockor, böcker, film, godis, att åka skidor och simma.

eLSA, 7 årgår i 2a klass i golden, CO, uSAfödd i denver, men är svensk medborgareintressen: fotboll, skidåkning, barbies, LegO, kompisar, fro-zen, husdjuren (en hund och en katt).

AMeLie, 9 årgår i 3e klass i golden, CO, uSAfödd i Sverige, men flyttade till uSA som 10-månaders bebisintressen: fotboll, skidåkning,

dockor, kompisar, husdjuren (en hund och en katt).

ALeX, 10 år

Alanya, turkiet

Vill gärna någon i ungefär

samma ålder, kille eller tjej

spelar ingen roll. Helst mail-

kontakt.

intressen: leka med kompisar

och spela fotboll.

Vill du bli brev-vän med någon av dessa barn? Skicka ett mejl (eller be mamma eller pappa) till [email protected] och ange din ålder, dina intressen och din adress, så hör det barnet av sig till dig.

BREVVANNER

:L

A

N

K A

81


ingrid, 6 årBodensjön, tysklandSprallig tjej som just lär sig skriva.intressen: sjunga, klä ut sig, hästar, leka med dockor, godis.

OSCAr dALY, 6 årdublin, irlandintressen: Lego, fotboll och

squash.

nOrA, 7 år

Köpenhamn, danmark

intressen: rita, klättra och dansa.

ViCtOr, 12 årKöpenhamn, danmarkintressen: av musik, sjunger i kör och på Operan i Köpenhamn. Spelar också gitarr. tycker också om att spela fotboll och att spela fifA 14.

BREVVANNER

:

MAriA, snart 15 årKreta, greklandgärna med både killar och tjejer i andra länder. intressen: musik, film, re-sor, promenader, djur.

U

C

i

S

A

T

med svenska som livsstil

Magasinet

“ ”

SVENSKA

PLATS-SPECIAL

FAmILjELIV

KULTUR

BARN

mAT & RECEPT

FLERSPRÅKIGHET Magasinet SMUL är en gratis tidning i e-format för svenska föräldrar utomlands. Här kan du läsa om flerspråkighet i familjen, nya trender inom svenska språket och olika aspekter av barn-uppfostran utomlands och i Sverige. Du kan också hålla dig uppdaterad om svenskt mode, design, lit-teratur och TV/film. SMUL omfattar personliga kå-serier och artiklar med ett rikt bildformat med foton och illustrationer. SMUL är en nättidning som marknadsförs via so-ciala medier för svenskar utomlands, speciellt via intressegruppen ”Svenska som modersmål utom-lands” (SmUL). För att ladda ner tidningen behöver du bara bli prenumerant – och det är gratis! Den etablerade e-tjänsten Qiozk används för tidningen och gör att nya nummer av tidningen laddas upp automatiskt i bokhyllan, oavsett om du har en iPad

eller annan surfplatta. SMUL kommer att publiceras två gånger per

år. Första numret publicerades den 1 maj. Följ oss Facebook för nyheter eller titta in

på webbsida: magasinetsmul.com

Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger [email protected] Tel. +1 604 838 5362 Chefredaktör: monica Bravo Granström [email protected] Tel. +49 163 391 8345 Art director: Emma Ageberg [email protected] Tel. +39 339 337 2255

S M U L – S v e n s k a s o m M o d e r s m å l U t o m l a n d s

w w w . m a g a s i n e t s m u l . c o m

Documents

Magasinet SMUL nummer 2 2014