52
Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: MÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN FRÅN ENERGISEKTORN & TROPISK AVSKOGNING Världens Eko Stockholms Universitet 2009-12-01 2009-12-01 ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

  • Upload
    sydnee

  • View
    39

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Att möta klimatutmaningen : Möjligheter att minska utsläppen från Energisektorn & Tropisk avskogning. Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet. Världens Eko Stockholms Universitet 2009-12-01. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Martin PerssonEnheten för MiljöekonomiInstitutionen för NationalekonomiGöteborgs Universitet

ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN:MÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN FRÅN ENERGISEKTORN & TROPISK AVSKOGNING

Världens EkoStockholms Universitet

2009-12-01

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 2: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på……hur mycket vi måste minska utsläppen av CO2 för att nå ett 2-

graders-mål

…vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO2-mål i

energisektor

…vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO2-

lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål

…barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn

…vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO2-utsläpp

från energianvändning

…vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO2-

utsläpp historiskt

…vilka utmaningarna är i att minska CO2-utsläppen från tropisk

avskogning

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 3: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Historisk energianvändning och koldioxidutsläpp

0

1

2

3

4

5

6

7

8

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

5001

90

0

19

10

19

20

19

30

19

40

19

50

19

60

19

70

19

80

19

90

20

00

Ko

ldio

xid

uts

läp

p -

en

erg

ian

v. &

ce

me

ntp

rod

. (G

tC)

En

erg

ian

vän

dn

ing

(EJ)

Icke-kommersiell biomassa

Kommersiell biomassa

Kärnkraft

Vattenkraft

Naturgas

Olja

Kol

CO2-utsläpp

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 4: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Möjliga CO2-utsläpp för att nå ett

2oC klimatmål

Mul

ti-ga

s sc

enar

ios

gene

rate

d by

MiM

iC (M

ulti

Gas

Mitig

atio

n Cl

imat

e M

odel

), Jo

hans

son

& Pe

rsso

n, 2

006

0

2

4

6

8

10

12

14

2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100

Glo

bala

CO

2-uts

läpp

(GtC

/år)

2,0oC klimatkänslighet

3,0oC klimatkänslighet

4,5oC klimatkänslighet

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 5: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

CO2-utsläpp per person 20026

5

4

3

2

1

00 1000 2000 3000 4000 5000 6000

Befolkning (miljoner)

CO

2-u

tslä

pp (

tonC

/cap

ita)

USA

Kanada, N.Z., Australien

Ryssland Japan

Västeuropa Östeuropa

Mellanöstern

Kina Latinamerika Asien

Indien Afrika

Sverige

Globalt medel

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 6: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Ener

gian

vänd

ning

(EJ)

Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol

2010

2020

2030

2040

2050

2060

2070

2080

2090

2100

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 7: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Ener

gian

vänd

ning

(EJ)

Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol

2010

2020

2030

2040

2050

2060

2070

2080

2090

2100

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 8: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Ener

gian

vänd

ning

(EJ)

Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol

2010

2020

2030

2040

2050

2060

2070

2080

2090

2100

Vad ska vi fylla gapet med?

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 9: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

LCP2000 – Volvos konceptbil från 1983

”Hur ser transportbehovet ut år 2000?

…I ett framtida energiknappt samhälle kan därför fler människor av ekonomiska skäl komma att efterfråga bilar som är bättre anpassade till deras specifika transportbehov.”

Kravspecifikation: vikt max 700 kg och bränsleförbrukning max 0.4 l/milen

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 10: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Hur blev det?

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 11: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Karaktäristik hos nysålda svenska bilar 1975-2007

2009-12-01

02040

6080

100120140160180200

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Tid 0-100km/h Vikt Passagerar volym Max effekt

106 kW

1490 kg

9233

10,1 s

Källa: Sprei et al. 2008

ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 12: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

CO2-utsläpp hos nysålda europeiska bilar

100

120

140

160

180

200

220

240

CO

2 g

/km

Germany

Portugal

EU-15

Sweden

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 13: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Teknisk utveckling & bränsleförbrukning i nya svenska bilar 1985-2002

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

%

Technical improvements

1985Increased specific power

Air dragRolling resistance

Thermal efficiencyLower driveline friction

Larger cars

Increased acceleration

Net weight increase

2002

Improved performance

Changes in fuel consumption

1/3 reduced fuel consumption

2/3 improved service

Källa: Sprei et al. 2008

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 14: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Energi för uppvärmning i svenska flerfamiljshus 1970-2000

0

50

100

150

200

250

300

350

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

De

live

red

en

erg

y p

er

flo

or

are

a(k

Wh

/m2

/yr)

Stock

New buildings

Low energy buildings

Källa

: N

äss

én &

H

olm

berg

20

05

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 15: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Lindås-husen utanför Göteborg

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 16: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Varför genomförs inte energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma? Förklaringar och barriärer:Ekonomiska faktorer

Informationsbarriärer

Beteende-faktorer

Dolda kostnader Brist på information

‘Bounded rationality’

Diskontering & risk

Assymetrisk information:

Mänskliga faktorer

Tillgång till kapital

‘Split incentives’ Icke-monetära faktorer

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 17: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Styrmedel för energieffektivisering (1): Standarder

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 18: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning

Range of combined refirgerator/fridge pe renergy class in Sweden

0

10

20

30

40

50

60

70

A+ A B C D E F G

Energy class

Pro

cen

t

95 99

Källa

: K

on

sum

en

tverk

et

200

6

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 19: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning

Källa

: K

on

sum

en

tverk

et

200

6

Range of combined refirgerator/fridge pe renergy class in Sweden

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

A+ A B C D E F G

Energy class

Pro

cen

t

959920032005

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 20: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Ener

gian

vänd

ning

(EJ)

Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol

2010

2020

2030

2040

2050

2060

2070

2080

2090

2100

Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 21: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Ener

gian

vänd

ning

(EJ)

Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol

2010

2020

2030

2040

2050

2060

2070

2080

2090

2100

Förnybar energi?

Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 22: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Energiinflödet från solen –Energiinflödet från solen –5 440 000 EJ/år5 440 000 EJ/år

Mänsklig energianvändning – 410 EJ/årMänsklig energianvändning – 410 EJ/år Biologisk produktion (NPP) – 1 800 EJ/årBiologisk produktion (NPP) – 1 800 EJ/år

Vind, vågor & havsströmmar – Vind, vågor & havsströmmar – 11 700 EJ/år11 700 EJ/år

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 23: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Potential för förnybar energi

Begränsande: Massomflyttningar, miljöeffekter, etc.

Potential: ~1/16 av dagens energianv.

Begränsande: Konkurrens om mark

Potential: ~1/2 av dagens energianv.

Begränsande: Konkurrens om mark, intermittens

Potential: ~1/4 av dagens energianv.

Vattenkraft

Vindkraft

Bioenergi

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 24: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Ökade matpriser – bra eller dåligt för världens fattiga

Fattiga i Mexico protesterar mot höga majs-priser till följd av USA:s etanolsatsning…

Men fattiga bönder på landsbydgen kan tjäna på ökade matpriser…

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 25: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Känslighet för ökade matpriser – Afrika söder om Sahara

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Hur mycket måste hushållen minska sin konsumtion av andra varor för att fortfarande kunna äta lika mycket / lika bra mat vid en fördubbling av matpriserna (-1=-100%)?

Källa: Bryngelsson et al. 2009

Page 26: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Ökad efterfrågan på bioenergi har redan lett till tropisk avskogning…

…direkt:

Palmolje-biodiesel

…indirekt:

Avskogning i Sydostasien

RME (raps)

…indirekt:

Ökad import av palmolja

Majs-etanol

Ökad soja-prod. i Brasilien

Avskogning i Amazonas

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 27: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Potential för förnybar energi

Begränsande: Massomflyttningar, miljöeffekter, etc.

Potential: ~1/16 av dagens energianv.

Begränsande: Konkurrens om mark

Potential: ~1/2 av dagens energianv.

Begränsande: Konkurrens om mark, intermittens

Potential: ~1/4 av dagens energianv.

Begränsande: Kostnaden, konkurrens om mark, intermittens

Potential: Enorm…

Vattenkraft

Vindkraft

Bioenergi

Solenergi

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 28: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Ener

gian

vänd

ning

(EJ)

Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol

2010

2020

2030

2040

2050

2060

2070

2080

2090

2100

Förnybar energi? Koldioxidlagring?

Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 29: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Koldioxidinfångning & lagring – science fiction?

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 30: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Ener

gian

vänd

ning

(EJ)

Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol

2010

2020

2030

2040

2050

2060

2070

2080

2090

2100

Förnybar energi? Koldioxidlagring?

Kärnkraft?

Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 31: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Kärnkraften i framtiden…Fördelar:-Etablerad teknik…-Konkurrenskraftig ekonomiskt…

Nackdelar:- Begränsad resurs –

kan dock lösas…- Säkerhet…- Avfallsfrågan…- Kärnvapenspridnin

g…Vi kan klara klimatutmaningen utan att behöva

använda oss av kärnkraft…

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 32: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Ener

gian

vänd

ning

(EJ)

Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol

2010

2020

2030

2040

2050

2060

2070

2080

2090

2100

Förnybar energi? Koldioxidlagring?

Kärnkraft?

Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 33: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Exempel på energiscenario för CO2 stabilisering på 400ppm

0

5

10

15

20

25

1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100

TW

Sol-vätgas

Fossila bränslen med CO2-lagring

Sol- & vindkraft

Bioenergi

Kärn- & vattenkraft

Fossila bränslen

Källa: Azar, Sanden & Sterner, New Academy Review 2004

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 34: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Styrmedel för en energiomställning:

1. Det måste kosta att släppa ut CO2!…för att de alternativ som redan finns på marknaden

ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 35: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Bränsle i svensk fjärrvärme 1970-2000

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1970 1980 1990 2000

Olja

Kol

Gas

El & spillvärme

Biomassa

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 36: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Bensinskatter

Utan bensinskatter skulle EU:s CO2–utsläpp varit 230 MtC högre per år! Källa: Sterner, 2006

0

0.2

0.4

0.6

0.8

1

1.2

1.4

1.6G

asol

ine

pric

e (U

S$/

l)

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

Gas

olin

e co

nsum

ptio

n (l/

cap/

yr)

Gasoline cost Tax Consumption

USA Canada Australia UK Italy

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 37: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Styrmedel för en energiomställning:

1. Det måste kosta att släppa ut CO2!…för att de alternativ som redan finns på marknaden

ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera

2. Specifika styrmedel för teknikutveckling…för att ta nya tekniker till marknaden

3. Specifika styrmedel för ökad energieffektivitet

…för att korrigera andra ‘marknadsmisslyckanden’

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 38: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Historiska förändringar i landanvändning

Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 39: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Historiska förändringar i landanvändning

Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 40: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Historiska förändringar i landanvändning

300-400 Mha cropland

400-500 Mha pastures

ca 1600 Mha cropland

ca 3200 Mha pastures

Year 1700

Present situation (roughly)

Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 41: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Historiska utsläpp av koldioxid (CO2)

0

2

4

6

8

10

1850 1900 1950 2000

Glo

bala

CO

2-uts

läpp

(GtC

/år) Landanvändning - tropikerna

Landanvändning - resten av världen

Fossila bränslen & cementproduktion

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 42: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Timber

Tropical deforestation: rates and drivers

Tropical Americas

3.9-4.4 Mha/yr1.5-2.6

GtCO2/yrBee

fSoy Tim

ber

Tropical Africa1.3-2.3 Mha/yr

0.7-1.5 GtCO2/yr

Tropical Asia2.5-2.7 Mha/yr1.5-4.0 GtC/yr

Palm oil

Shift.cult.

Rate:Emissi

ons:Driver

s:

Sourc

es:

FA

O (

20

01

), D

eFr

ies

et

al. (

20

02

), a

nd

IPC

C (

20

07

)

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 43: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Varför så stort intresse för REDD?

1. Tropisk avskogning är en betydande källa av CO2-utsläpp - 5.9±2.2 GtCO2/yr under 90-talet, eller 7-16% av de totala mänskliga växthusgasutsläppen…

2. Ett område där u-länder har uttalat vilja att bidra till utsläppsminskningar…

3. Minskningar möjliga till låg kostnad…4. Stora ’co-benefits’ – biologisk mångfald,

resursöverföring till syd, fattigdomsbekämpning…

2009-12-01

Page 44: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

50019

88

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Em

issi

on

s o

f CO

2 (M

tC/y

r)

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

Ra

te o

f de

fore

sta

tion

(km

2 /yr)

Emissions from deforestation (span) Deforestation

Historiska CO2-utsläpp från avskogning i Brasilien

Diff. min-max

Årliga utsläpp:120-200 MtC/yr

5-års medel:80-120 MtC/yr

Källa: Persson & Azar, Mitigation & adaptation strategies for global change, 2006

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 45: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Lösningar på problemet med ‘additionalitet’1. Icke-bindande mål – kan göra det möjligt att

förhandla hårdare målNackdel: om målen sätts för lågt blir incitamenten små

2. Skapa ett separat REDD-system där utsläppsminskningar inte kan säljas på den övriga kolmarknadenNackdel: hur ska ett sådant system finansieras?

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 46: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning

Källa

: A

ngels

en &

Wert

z-K

anounnik

off

, 2

00

9

Hur skapa denna länk?

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 47: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogningHur länka det globala till lokala:Ekonomiska styrmedel – betalning för ekosystemtjänster

eller CO2-pris

Direkta regleringar

Vilka faktorer bidrar till tropisk avskogning och hur skulle dessa påverkas av ett internationellt REDD-system?

1. (Ökande) efterfrågan på jordbruksprodukter & timmer2. Bristande skydd för tropiska skogar, beroende på

svaga institutioner och/eller bristande politisk vilja i tropiska länder

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 48: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Räcker ett CO2-pris för att stoppa avskogningen?Klimatpolitik, i form av ett CO2-pris, är ett tveeggat svärd – samtidigt som det ger incitament att minska avskogningen, så ökar det efterfrågan på bioenergi och höjer värdet på odlingsbar mark…Ett illustrativt exempel: palmolja

Skogsmark lämplig för oljepalmsodling Icke-skogsmark lämplig för oljepalmsodlinghttp://atlas.whrc.org/pan_tropic_crop_model/

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 49: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Räcker ett CO2-pris för att stoppa avskogningen?

0

2

4

6

8

10

12

14

2000 2010 2020 2030 2040 2050Year

Valu

es n

orm

aliz

ed to

val

ue in

yea

r 200

0

Carbon price ($/tCO2)

Palm oil profatibility (NPV$/ha)

Transport fuel price ($/GJ)40 $/tCO2

18 $/GJ

16 000 $/ha

Källa

: Pers

son &

Aza

r, 2

008

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 50: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Vad kan vi göra för att minska vår klimatpåverkan?

Viktigast:-Boende: Uppvärmning? El? Apparater?

-Transporter: Gå & cykla? Kollektivtrafik? Stor eller liten bil? Flyga mindre?

-Mat: Mindre kött & andra animalier? Djupfryst? Influgna varor?

-Påverka politiskt!0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

Ener

gian

vänd

ning

(kW

h/pe

rson

/år) Övrigt

Hushållsnära tjänster

Möbler & hushållsartiklar

Kläder & skor

Fritids- & kulturaktiviteter

Mat

Transporter

Boende

Källa: Carlsson-Kanyama et al, 2005

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 51: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på……hur mycket vi måste minska utsläppen av CO2 för att nå ett 2-

graders-mål

…vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO2-mål i

energisektor

…vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO2-

lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål

…barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn

…vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO2-utsläpp

från energianvändning

…vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO2-

utsläpp historiskt

…vilka utmaningarna är i att minska CO2-utsläppen från tropisk

avskogning

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON

Page 52: Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet

Frågor att ta med till gruppdiskussionerna:1: Vilken rätt har vi i den rika världen att ställa krav på u-länder att begränsa sin användning av fossila bränslen och därmed koldioxidutsläpp?

2: I vilken utsträckning kan ni acceptera högre energipriser i framtiden – säg dubbla priser? …och hur tror ni att det skulle påverka era liv?

2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON