Med Mellanskog nr1 2015

Kärleken till skog och mark lever vidare

12015 MEDLEMSTIDNING

Brandskadat timmer från Västmanland på export

Vi satsar på biobränsle

Nytjärade Tegsnässkidor vänner på vintern

2

med mellanskog NR 1 – 2013

”Goda vänner kan göra allting tillsammans, men bara de bästa vänner kan göra ingenting

tillsammans.”Nalle Puh


innehåll

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Jonas Olinder, Hans Kättström, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten (föräldraledig), Carolin Carlsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99

E-post: [email protected]

Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 [email protected]

På omslaget: Familjen Andersson. Foto: Per Bengtsson

Form, layout & projektledning: Matador kommunikation

Tryck: Forssaprint 2015

Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog

Upplaga: 29 000 ex

Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

3 Ledare 4 Skogsägarbesök 6 Biobränsle 7 Ny virkesmätningslag 7 Cityskogsägarna 8 Sågverket Kastet 9 Små skogsmaskiner 11 Insatskapital 12 Tegsnässkidan 14 Nytt tjänsteutbud 15 Brandskadat timmer på export 16 Veteraner skriver historia 17 Dialogprojektet 19 Sortimentsgripen 20 Ny VO-chef 21 Beställ skogsgödsling 22 Roland renoverar 23 Medlemswebben 24 Valberedningarnas arbete 25 Vd-krönika 26 Från Skogen

med mellanskognr 1, 2015

441 428TRYCKSAK

PEFC/05-31-5

www.pefc.se

14

4

12

20

6

Aktuella räntesatserGäller fr.o.m. 4 december 2014

Krediträntor Merkonto 1,00 %Likvidfördelning/Betalningsplan 1,25 %

Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,75 %A conto/förskott leveransvirke 5,75 %Dröjsmålsränta 8,85 %(referensräntan + 8 procentenheter)

med mellanskog NR 1 – 2015 3

ledare

Mellanskog för DIG OCH MIG

Årsskiften väcker tankar om vad som har varit och vad som kommer. Meningen med skogsägarföreningen är, för oss skogsägare, värd att begrunda. Om skogstjänster, näringspolitik och sammanhållning när storm eller brand drabbar är tre hörnstenar, är förstås virkesförmedling bärande för att föreningen ska stå stabil. Genom vårt Mellanskog samlar vi timmer och ved till gemensam avsalu, i olika sortiment, i rätt mängd, till rätt köpare. I skogens långa kretslopp får vi god lönsamhet, även i skogar som växer långt från massabruk, sågverk och energianvändare.

Just nu kan vi dock inte alls vara nöjda med prisutveck-lingen på svensk skogsråvara. Flödet från oss skogsäga-re via sågverken till kunder som bygger och inreder är inte i fas. Sågverken i norra Europa har inte samma lön-samhet som tidigare. Det pressar ned timmerpriserna. På längre sikt är prognosen ändå god, både här hemma, i USA och Nordafrika som fortsätter att öka använd-ningen av trä.

Massavedspriset i vårt område kräver ständig brott-ning, och för att få fler köpare än bruken i vår geografi säljs allt mera ved både söderut och norrut. Även här ska vi ha framtidstro. När fler människor i världen använ-der hygienprodukter, förpackningar m.m. ökar massa- användningen. Nya produkter tillkommer. För bio-bränslet betyder öppnandet av gigantiska Värtanverket ett språng framåt – men först 2016.

Det nya året är här. Dagarna är längre och ljusare. Förhoppningen är att tjälen länge biter sig fast i marken och ger skogsbruket goda, skonsamma förutsättningar. Våra vidsträckta skogar ska ju leverera det gröna guldet.

I minnesvärt samtal med skogsägare i norra Hälsing-land noterade jag ledord för vad Mellanskog ska betyda: ”Lönsamhet, expertis, inlevelse och solidaritet i oför-utsedda situationer.” Nu har några av dem bildat en ny skogsägarförening. Vi i Mellanskog är räds inte den kon-kurrensen. Vi är en kostnadseffektiv förening i kraftfull utveckling för att vara en stark resurs för såväl medlem-mar som själva arbetar i skogen som för oss som har annan yrkesverksamhet och samtidigt driver skogsgårdar.

Vi ägs och bärs av 32 000 medlemmar, är en erkänd skogsaktör med vida affärsrelationer och driver aktiv näringspolitik. Ärligt vill jag ändå uttrycka sorg om vi i familjeskogsbruket inte klarar att kraftsamla i en och samma förening. De stora bolagen, som köper skogs-råvara, kan härska när vi söndras. Det starka mandat som en samlad svensk skogsägarrörelse har för att påverka regering och riksdag försvagas. Den solidaritet som vi skogsägare visar varandra blöder.

I Skogssverige och Norden lyfts Mellanskog nu fram som en framsynt förening med insikt i att skogsägare är olika varandra och samtidigt lika varmt motiverade för sina skogar. Min bild är att allt fler skogsägare allt mer behöver en skogsägarförening av Mellanskogs art. Därför lyfter jag blicken och ser med glädje på kommande år. Nu är Mellanskogs breda tjänsteerbjudande här. Nu ska det första svenska nationella skogsprogrammet skapas. Nu driver vi prisfrågorna vidare.

Karin PerersMellanskogs ordförande

Hälsningar


Släktgård i många generationer

Bildtexter:

1. Rolf och Sonja Andersson med dottern Sara och en yster bayersk viltspårhund träffas på gården en bit utanför Österbybruk en vacker vinterdag.

2. Än är inte allt datoriserat. Sara tittar på olika bestånd på klassiskt papper i en lika klassik pärm.

1

2


skogsägarbesök

En bit norr om Österbybruk i nordöstra Uppland ligger byn Andersbo och där bor Sonja och Rolf Andersson på sin fastighet. Gården har, tillsammans med några andra gårdar, varit i släktens ägo sedan 1600-talet. Genom delningar är hela det gamla innehavet idag delat på tre olika familjer.

I den här delen av Uppland har bergshanteringen med främst de gamla Vallonbruken från 1600-talet präglat bygden och deras behov av kol har påverkat skogen.

Rolf och Sonja tog över gården, på drygt 100 hektar, för 35 år sedan och de hade tidigare mjölkkor. Detta har ändrats och idag har man amkor istället. Sonja hade även tidigare odling av Andersbo-tomater som ett kom-plement till djuren och skogen. Trots att tomatodlingen upphörde för flera år sedan står växthuset kvar, konstru-erat av smäckra och hållbara limträbalkar. Det är prak-tiskt att ha och fungerar utmärkt som ett extra förråd för maskiner och annan utrustning. Rolf är intresserad av skog och har bl.a. arbetat som virkesmätare på Hallsta Pappersbruk i närheten så han vet vilken kvalitet god skogsskötsel kan resultera i.

Framåtsyftande tänkIntresset för miljömässigt tänk dyker upp flera gånger i vår diskussion och solfångare är något man haft i många år.

– Vi beslöt tidigt att inte bespruta våra marker, säger Sonja. Det kändes inte bra och vi fick acceptera en lägre skörd. Mina tomater sålde bra och konsumenterna i Uppsala var måna om att få naturliga tomater med mycket smak. Det gäller att våga tänka själv och tänka framåt.

Mellanskogs skogsinspektor, Anders Rickardson, är ganska ny i området och träffade Rolf och Sonja för en tid sedan.

– Den gamla skogsskötselplanen hade gått ut och det var dags att skaffa en ny, säger Anders. Jag kontaktade Rolf och Sonja om en ny plan och berättade att vi har en ny Medlemsapp där man kan se sin plan direkt i skogen. Jag nämnde även att vi nu har ett erbjudande om att köpa en iPad till förmånligt pris i samband med beställning av en ny skogsskötselplan.

Varken Rolf eller Sonja är några flitiga användare av internet, utan datorn som skaffades för många år sedan, var det mest barnen som använde, men intresset att följa med är tydlig.

– Vi måste vara med i tiden, säger Sonja. En iPad är kanske inte så intressant för oss men det gäller att tänka på nästa generation.

– Ja, det kan ju vara ett sätt för att de yngre ska vara intresserade av skogsbruk och vilja vara skogsägare i framtiden, menar Rolf.

Det var detta tankesätt som låg bakom att Rolf och Sonja kontaktades för en träff, deras framsynthet im-ponerar och är värd att lyftas fram. Rolf och Sonja har fyra barn och hur gården ska tas över får framtiden visa men det gäller att barnen vill. Flera gårdar i omgivningen säljs utan att något barn är intresserad av ta över.

Den här gången passade erbjudandet väldigt väl. Dottern Sara, som jobbar som byggnadskonstruktör i Gävle, skulle snart fylla 30 år och en iPad med Medlems-appen skulle vara en perfekt present.

Dator och iPad gör det enkelt– Jag är intresserad av skog och är hemma nästan varje helg, säger Sara. Hade jag mer tid skulle jag ta jägarexamen men det får vänta lite till.

Med sin bayerska viltspårhund rör hon sig mycket i skogen och trivs verkligen.

– Jag gillar skog och tycker att det är jättekul att vara i den, säger Sara. När man går i skogen känner man av historien. Pappa, farfar och gammelfarfar har alla skött den och man kan se spår av vad de har gjort. Det ger en speciell känsla. Nu är det snart vår generation som ska ta över och jag vill ju att skogen ska fortsätta att skötas på ett bra sätt.

I sitt arbete är datorn en självklarhet för Sara när hon gör de beräkningar som krävs för olika byggprojekt. Oftast är det större projekt och då är det mest betong som används.

– Det är lite synd, menar Sara. Vi som bor i Sverige borde använda mer trä i våra byggen. Trä är ju förnyelse-bart och tär inte på jordens resurser på samma sätt. Jag hoppas att de som beställer uppdragen av oss känner samma sak och att trä blir vanligare även i flerfamiljs-hus och andra byggnader.

Att ha sin skogsskötselplan på webben gör det enkelt att kolla upp något man funderar på.

– Med iPaden i skogen ser jag var jag är och genom att klicka på Medlemsappen ser jag skogsskötselplanens information om det bestånd jag är i just då, vilka åtgärder som föreslås och när. Då blir det enklare att själv ta ställning tycker jag.

Text & foto: Per Bengtsson, Mellanskog


biobränsle

Marknaden för biobränslen har de senaste åren varit vikande. Men nu kan ljusare tider skönjas, mycket tack vare bygget av det nya kraftvärme-verket i Värtahamnen. Genom en ny satsning på effektivare och mer långsiktiga entreprenörsavtal vill Mellanskog vända trenden.

Efterfrågan på biobränsle har de senaste åren varit svik-tande. Flera värmeverk har gått över till att elda avfall i första hand och endast använda skogsbränslen som kompletterande råvarukälla vid köldperioder. Den nedåt-gående trenden har påverkat och pressat leverantörer som fått allt kortare leveranssäsong. Men i och med bygget av det nya kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm har läget förändrats.

Bättre resursutnyttjandeRedan nästa år, i början av 2016, kommer Mellanskog att börja leverera skogsbränslen till det nya verket.

Mellanskog satsar på biobränsle

Leveranserna kommer att ske via ett antal tågterminaler i Mellanskogs geografi.

– I produktions- och leveranssynpunkt ser vi möjlig-heter till ett bättre resursutnyttjande av de tjänster som våra entreprenörer levererar om vi kan hitta produktions-upplägg som matchar områden med kortare leverans-säsong och områden med längre leveranssäsong bland annat kring våra tågterminaler, säger Staffan Dalbrink, leveranschef biobränslen på Mellanskog.

Därför har Mellanskog valt att i vår göra en helt ny upphandling av entreprenörstjänster för skogsbränslen. Entreprenörsavtal för skogsbränslen sägs upp och nya avtal kommer att tecknas för risskotning, flisning och logistik. Målet med den nya upphandlingen är att den ska leda till en förbättrad lönsamhet för både skogs-ägarna och entreprenörerna.

– Vi behöver nya avtal som är anpassade till de för-ändrade förhållandena på marknaden. Den här upphand-lingen skapar långsiktighet, menar Staffan Dalbrink.

Ny virkesmätningslag En annan förändring som påverkat beslutet om nya entre-prenörsavtal är den nya virkesmätningslagen som börjar gälla den 1 mars*. Mellanskog kommer att få rollen som ett mätansvarigt företag.

– Majoriteten av de biobränslemätningar som utförs, och som ligger till grund för vad skogsägaren får betalt, kommer även fortsättningsvis genomföras av entrepre-nörer och åkare som Mellanskog anlitar. Men vi behöver formalisera detta i våra avtal, berättar Staffan Dalbrink.

Skogsbränslen från brandenEn annan händelse som också påverkar de nya avtalen är skogsbranden i Västmanland. Hanteringen av skogs-bränslen från brandområdet kommer att ske över flera år och behov finns att hitta särskilda upplägg för produk-tion och logistik i brandområdet. Även det behöver forma-liseras i nya avtal.

Text & foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

Den 1 mars 2015 träder den nya virkes-mätningslagen som

omfattar skogsbränslen i kraft. Läs mer i artikel

till höger och på www.vmlinfo.se.

Staffan Dalbri nk


ny virkesmätningslag, cityskogsägarna

Den största nyheten är att det i början av året har presenteras en rad olika tjänstepaket som underlättar ägandet och brukandet för er skogsägare. Väl lämpat för distansskogsägare och andra, som känner att tiden inte räcker till och som önskar ett helhetsgrepp kring ekonomi, skog och juridik.

Kommande aktiviteterRedan 18:e februari, bjuder vi tillsammans med Södra, Handelsbanken och LRF Konsult in till en kvälls-aktivitet med fokus på det skogspolitiska läget. Vad ligger i pipen för skogspolitiken och vad händer om skogskontot avskaffas? Det och mycket mer kommer att avhandlas under kvällen. Anmälan är öppen t.o.m. den 16:e, passa därför på att anmäla er redan idag.

Den 10 mars väntar en kväll med vilttema, som Mellanskog och Swedbank arrangerar. Vilken av-kastning kan viltet tillföra fastigheten? Vilka skador orsakar viltet på skogen?

Den populära Cityskogsmässan, som oftast blir fullbokad, samlade i höstas 200 skogsägare som kunde lyssna på olika föreläsningar om att förvärva – äga – överlåta. Mässan kommer naturligtvis i repris till hösten.

Besök gärna vår hemsida för anmälan till våra aktiviteter och för mer info om kommande aktiviteter.

Vi håller våra löftenFör er som tampas hårt med nyårslöften kring trä-ning och hälsa glöm inte att det finns andra löften som också är viktiga. En välskött skog är ett lysande exempel på ett sådant. Med en uppdaterad skogs-skötselplan, som ni kan se via Medlemsappen, kan vi tillsammans med er uppfylla de mest krävande skogslöftena. Kontakta mig om ni vill veta mer!

I mars börjar den nya virkesmätningslagen att gälla. För Mellanskogs del innebär det att för de sortiment som inte mäts in av virkesmätningsföreningen VMF Qbera är det Mellanskog som blir mätansvarigt företag.

Tillsynsmyndighet är Skogsstyrelsen som kommer att kontrollera de rutiner som finns och säkerställa att skogsägarnas skogsprodukter blir korrekt mätta. För Mellanskogs del är det främst bränslesortimenten som berörs.

– Vi har tillsammans med VMF Qbera undersökt vilka metoder vi ska använda, säger Mellanskogs leveranschef för biobränsle, Staffan Dalbrink.

Flisen mäts i m3s, d.v.s. stjälpt mått och kontroll-mätning sker enligt SDC rutin för s.k. skäpp-mätning.

Laserutrustning för exakt kontroll Varje balja eller fliscontainer som används är krönt av VMF Qbera och har ett specifikt nummer påskrivet. Då vet man vilken exakt volym den baljan rymmer och kan göra en korrekt mätning.

– Vi har valt att använda oss av Haglöfs laserut-rustning för kontroll av skäpp-mätning, fortsätter Staffan. Vid försök visade det sig att vår mätmetod fungerar mycket bra. Åkarens mätning gav samma volym som virkeskonsulenten, Jonny Wigert från VMF Qbera. När vi sedan gjorde kontrollmätning med laserutrustningen visade det sig att volymen stämde. Det känns bra att vi har hittat ett upplägg där VMF Qbera utför kontrollmätningen av skogs-flisen med hjälp av den här nya laserutrustningen.

SDC lanserar snart en mätapp som åkarna ska använda för registrering av sina volymer och appen slumpar också vilka lass som ska kontrollmätas av VMF Qbera. Detta borgar för en säker och korrekt mätning av medlemmarnas flis.

Text: Per Bengtsson, MellanskogFoto: Staffan Dalbrink, Mellanskog

Nytt år,nya möjligheter och en ny Stockholmsinspektor

NY VIRKES- MÄTNINGSLAG

Namn: Filip ErikssonArbete: Ansvarig för CityskogsägarnaBor: UppsalaFamilj: Sambo och hundIntressen: Jakt, skogsskötsel och matlagningTelefon: 010-482 82 51 E-post: [email protected]


Skräddarsydda lösningar har anpassat Setras furusågverk Kastet för framtidens krav. Att se över produktiviteten redan i flödets början har lett till ökad effektivitet och sänkta kostnader.

Setra Kastet, som ligger strax utanför Gävle, har arbetat hårt för att effektivisera sin verksamhet. Bland annat har transportkostnaderna, som står för en betydande del av den totala kostnaden, stått i fokus. Tillsammans med sågverken i Skinnskatteberg och Nyby har Kastet sin råvarubas i Mellansverige. De tre furusågverken har anpassat sin produktion för antingen klent eller grovt timmer. Denna anpassning går under namnet Bergslags-konceptet där Setra Kastet gör brädor och plank av klenare stockar som sorteras ut redan i skogen.

Den specialiserade produktionslinjen har gjort det möjligt att effektivisera verksam-heten vid respektive sågverk och sänka transportkostnaderna. Med färre timmer-klasser att såga och längre serier gynnas produktiviteten.

– Eftersom vi tillhör samma koncern möjliggör Bergslagskonceptet en bred expo-nering mot våra kunder, säger Ove Sjögren, platschef vid Setra Kastet.

Japanstockar sorteras ut i skogen Setra Kastet, med omkring 70 medarbetare, är ett export-inriktat sågverk. Omkring 20 procent av produktionen hamnar i Japan. Där kommer ett koncept kallat ”Japan-hanteringen” in.

– Japan-hanteringen är inte ett nytt koncept, men det har ökat kraftigt under de senaste två åren. Det handlar om att vi kör en specifik längd direkt till Japan, säger

Sågverket Setra Kastet tänker slutkund redan i skogen

Johan Svensson som är råvarukoordinator för Setras furusågverk.

Skördarna ordnar längden som är anpassad för Japan-exporten och lyfter därefter in det i det normala flödet. Sedan sorteras det upp på nytt vid sågverken. Fördelarna är många. Utöver att det blir mindre spill, eftersom längderna är rätt anpassade från skogen, ligger vinsten även vid själva transporten.

Många utvecklingsmöjligheter Kapaciteten vid Setra Kastet är hög. Sågverket

räknar sitt justerverk, som har två kamera-sorteringar där en första kontroll av virket görs redan i råsorteringen, till ett av de vassaste i Sverige.

– Ju tidigare vi kan göra rätt, desto bättre, menar Ove som anser att upplägget med

en första kontroll är mer kostnadseffektivt. I Setra Kastet ser man positivt på fram-

tiden och vill gärna lyfta sågverkets många ut-vecklingsmöjligheter. Infrastrukturen är osedvanligt bra med hamn, järnväg och en stor landsväg inpå knuten och området är stort med delvis outnyttjade lokaler.

– En expansion av något slag lockar. Vi vill natur-ligtvis växa och här i Kastet finns alla möjligheter att utveckla affären ännu mer, säger Ove Sjögren.

Text: Joakim Gerhardsson Foto: Ola Högberg och Joakim Gerhardsson

Längderna för Japanexporten anpassas redan i skogen och lyfts därefter in i det normala flödet.

Ove Sjögren, platschef vid Setra Kastet, ser positivt på framtiden för sågverket.

Joha

n Sv

enss

on, r

åvaru

koordinator för Setras furusågverk.

sågverket kastet


små skogsmaskiner

Det finns ett stort intresse för användandet av mindre skogsmaskiner inom det privata skogs-bruket. Så kallade beståndsgående skördare och skotare som lämnar så små avtryck i skogen som möjligt. Gallringsmetoden är dock förenad med högre kostnader.

I ett skogsbestånd strax utanför Flen träffar vi entre-prenören Christer Wiström som nischat sig mot just små skogsmaskiner. Hans företag, Wiströms Gallringsuppdrag AB, utför gallringar åt bl.a. Mellanskog. Christer är även återförsäljare av små Vimekskördare- och skotare. De senaste åren har han märkt av ett ökat intresse för gall-ring med mindre beståndsgående skogsmaskiner.

– Många privata skogsägare är måna om att skogen ska skötas så skonsamt som möjligt. Vår maskingrupp, en mindre skördare och skotare, tar sig lätt och smidigt fram i skogen utan att skapa stickvägar, säger Christer.

Tar sig fram mellan trädenEn stickväg är den gata som huggs upp vid konventionell gallring för att möjliggöra avverkning och utkörning av virket. Vanligtvis är en stickväg mellan tre och fyra meter bred. Med dessa skogsmaskiner behövs inga stickvägar. Tack vare att maskinerna är så små, knappt två meter breda, kan de ta sig fram mellan träden genom att skapa betydligt smalare slingervägar. Det gör att träd som annars skulle behövt avverkas vid skapandet av stickvägar, istället kan stå kvar. På så sätt kan fler träd lämnas och man kan friare välja vilka som ska gallras bort.

Vackrare i skogenEn skogsägare som nappat på det här är medlemmen Rainer Trübenbach. Han har testat metoden tidigare och är mycket nöjd med resultatet. Även om det ekonomiska utfallet blir lägre av en förstagallring så menar Rainer att man måste ta hänsyn till utfallet under hela omlopps-tiden.

– Här lämnas de träd som har allra bäst möjlighet att växa till sig, vilket i sin tur lönar sig vid slutavverkningen. Under tiden får jag också en mer stormsäker skog. Dess-utom blir det betydligt vackrare och ett jämt och fint be-stånd, säger Rainer.

Perfekt för förstagallringarMetoden passar framförallt vid förstagallringar. Bestånds-gående maskiner kan även användas till dikning och röjning. Mellanskog har möjlighet att erbjuda denna gall-ringsform om intresse finns.

Gallring utan stickvägar

Sågverket Setra Kastet tänker slutkund redan i skogen

Erik Waltersson, skogsinspektor i Sörmland, håller med om att resultatet i skogen blir väldigt bra. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att prislappen på gall-ringsuppdraget blir högre än vid konventionell gallring.

– Ja, det stämmer. Cirka 20–50 kr mer per avverkad kubikmeter får man räkna med. Många tycker dock att resultatet av utförd gallring blir så bra att det är värt en lite högre kostnad för jobbet, säger Erik.

Det är framförallt skotningen som orsakar fördyr-ningen, eftersom en liten skotare inte kan lasta lika mycket virke utan måste köra fler vändor. Stickvägsfri gallring passar dock inte alltid för alla skogsbestånd.

– Nej, skotningsavståndet bör inte vara för stort och beståndet måste vara relativt lättillgängligt och inte allt-för kuperat, säger Erik Waltersson.


Liten skördare, Vimek 404T5. Väger cirka 4,5 ton och kostar cirka 2,5 miljoner kronor.

Från vänster: Erik Waltersson, skogsinspektor i Sörmland, Christer Wiström, Wiströms Gallringsuppdrag AB, skogsägare Rainer Trübenbach.

www.gammelkroppa.se

Gammelkroppa Skogsskola utbildningar och kurser anpassade för arbetslivet

Vill du utbilda dig till Skogstekniker? Sök då till Gammelkroppas Skogsskola och

Skogsteknikerprogrammet 2 år och 120 hp.För mer information om utbildningen och behörighetskrav besök vår hemsida www.gammelkroppa.se

Välkommen med din ansökan senast den 4 maj. Kontakt och frågor: [email protected] eller 070-25 25 137

Ring oss eller din motor- sågsförsäljare för info!

• Lyftområde, 115-270 cm• Stor lyftkraft• Finns i 6 storlekar• Marknadens kraftigaste• Bärrem medföljer• Förmånliga priser

Mikael Wännströ[email protected] 525

Boka din annonsplats med mig!


Den grundläggande idén med skogsägarföreningen är att skogs-ägarna blir starkare när man samarbetar. Den samlade styrkan genereras via antalet medlemmar, den gemensamma arealen skogsinnehav och förmedlad virkesvolym från medlemmarna.

MELLANSKOG ÄR SKOGSÄGARE I SAMVERKAN

Styrkan används i prisbildning, påverkan på näringspoli-tiken, effektiv service i skogen, forskning och utveckling och mycket mer. Allt för att långsiktigt öka nyttan för medlemmarna.

Mellanskog finns till för sina medlemmar och det är medlemmarna som äger Mellanskog.

Insatserna är föreningens riskkapitalI den företagsform som Mellanskog drivs i, ekonomisk förening, är de erlagda insatserna det grundläggande kapitaltillskott som medlemmarna tillför föreningen. Inbetalda insatser utgör bundet eget kapital i föreningen och avses därigenom utgöra medel för varaktiga inves-teringar. Insatskapitalet är föreningens riskkapital på samma sätt som aktiekapitalet i ett aktiebolag.

2007 togs ett beslut att insatsavdrag på leveransvirke och avverkningsuppdrag skulle inaktiveras (läggas vilande) och inga medlemmar har erlagt nya insatser i föreningen. Efter bl.a. medlemsmöten i hela vårt område togs beslut på stämman i fjol om nya stadgar. Styrelsen beslutade också att återuppta insatsavdraget så att medlemmarnas stadgeenliga och solidariska ansvar för skogsägar- föreningen vidmakthålls. De nya reglerna innebär att alla medlemmar, oavsett areal skogsmark, skall erlägga en grundinsats om 900 kr senast ett år efter tecknandet

om medlemskap. Därefter sker insatsavdrag på leve-ransvirke och/eller avverkningsuppdrag med 0,5 % på avräkningslikviden med planerad start hösten 2015. Befintliga medlemmar som tidigare erlagt insatser över 900 kr behöver inte erlägga grundinsats.

Insatsskyldigheten enligt stadgarna, 300 kr/ha skogs-mark, och maxtaket på 200 insatser per medlem kvar-står. Vid medlems utträde betalas erlagda insatser till-baka med nominellt värde eller det lägre värde som föreskrivs av föreningslagen beroende på föreningens ekonomiska läge enligt aktuellt årsbokslut.

Insatsskyldighet och befintliga insatser blir personligaEn annan nyhet som genomförs under 2015 för delägda fastigheter är att befintliga insatser fördelas mellan in-gående medlemmar enligt ägarandel. Insatsskyldighet kommer att beräknas per medlem baserat på dennes ägarandel av fastigheters skogsmarksareal. Grunden för att vi genomför denna åtgärd är att föreningslagen anger att medlemskapet är personligt.

Mer information om dessa förändringar kan ni få via er skogsinspektor eller via medlemsadministrationen.

Text: Per Sandberg, Mellanskog

insatskapital

Per

San

db

erg,

med

le

msc

hef


1

Det kan vara svårt att förstå för den oinvigde. Men för skogsmänniskan handlar det om en alldeles speciell och mycket stark känsla. Att glida fram i skogen i mjuk, jungfrulig snö på ett par nytjärade Tegsnässkidor. För Anders Dahlstrand, skogsinspektor på Mellanskogs kontor i Ljusdal, är skogen, snön och skidorna en enda oskiljaktig enhet – en träenighet.

När första snön faller över det inre av Hälsingland spänner Anders Dahlstrand fast sina Tegsnässkidor på biltaket. Där brukar de sitta kvar fram till strax före Valborg, eller till dess att den sista snön har lämnat skogsmarkerna mellan Ljusdal och härjedalsgränsen. Räknar vi ihop alla hans skidturer i jobbet och hans jakter på helgerna så blir det under en normalsäsong cirka 50 mil.

När Anders försöker definiera den här känslan av samspel mellan snö, trä, skog och människa så liknar det väldigt mycket en kärleksförklaring.

– Att få glida fram i jungfrulig snö med träskidor som bär, och med ett glid som inte får vara alltför bra, det är mäktigt.

Mer än så får han inte fram. Som alltid när det handlar om kärlek, så räcker inte orden till. Där finns någonting mer, någonting som måste upplevas för att förstås. Kan-ske sitter hemligheten till viss del i skidorna. Det finns dåliga, bra, bättre och riktigt fantastiska skidor. Och så

finns det Tegsnässkidan, skidornas motsvarighet till bilvärldens Rolls Royce. Ända sedan skidan började tillverkas för snart ett sekel sedan har den varit skogs-folkets och jägarnas skida, vars främsta egenskap fort-farande väger tyngre – eller ska vi kanske skriva lättare – än alla andra egenskaper som hör en skida till. Den har nämligen en särdeles god förmåga att bära sin åkare i ospårad och djup snö.

Kniven fästes på brättetKärt barn har många namn. På motsvarande sätt får en tjärad träskida i plastbelagens tidevarv finna sig i att bli föremål för myter, legender och anekdoter av högst varierande sanningshalt.

En sägen gör gällande att forna tiders jägare brukade fästa sina knivar vid den för Tegsnässkidan karakteristiska utsvängda spetsen på brättet. Därmed blev det lättare för dem att skida ifatt och fälla sina byten.

Skogen, snön och skidorna:

TRÄENIGHETEN


tegsnässkidan

Anders Dahlstrand försäkrar dock på heder och sam-vete att han aldrig har använt sig av den metoden under sina jakter.

Owe Eliasson, diktare från Kussjön i Västerbotten, har på ett synnerligen målande, och ännu mera doftande, sätt beskrivit den omvälvande händelse han fick uppleva 1949, när han som liten grabb skulle hämta ut sina nya skidor från fabriken i Tegsnäset. Fortfarande minns han den underbara lukten som slog emot honom.

– Tjära, linolja, björk och lim, och så lite vassare lukt från det lack som skulle ge skidorna en så hård ovansida att inte ens talgoxarna vågade skita på dem, av respekt för dessa dyra och högklassiga skidor.

Bra glid inte braAnders Dahlstrand vet givetvis hur Tegsnässkidor ska skötas. När vi träffas i närheten av Kårböle mitt inne i den djupa hälsingeskogen har han strukit tjärvalla under hela sulan. Den åtgärden brukar han göra ett par, tre gånger per vinter. Och så förklarar han varför han inte vill ha alltför bra glid.

– När jag i mitt jobb är ute och snitslar en avverkning så har jag ingen nytta av att det går fort i utförsbackarna. Snarare är det en nackdel eftersom jag ju måste stanna med jämna mellanrum. Fästet kompromissar jag däremot aldrig med. Att åka skidor utan fäste är bland det hopp-lösaste som finns.

Det finns ett flertal olika varianter av Tegsnässkidan. Variablerna är förutom längden och bredden även mate-rialet i sulan. Anders Dahlstrands skidor är 220 centi- meter långa, 75 millimeter breda och har björksula med hickorykant. Han ger oss också en sakkunnig för-

klaring till varför han inte åker på de allra bredaste skidorna som mäter 95 millimeter.

– Min erfarenhet är att med så breda skidor blir det tyngre att lyfta upp dem ur snön. Det kommer ju mer snö ovanpå skidan ju bredare den är. Skidornas längd har faktiskt större betydelse för bärigheten än bredden.

Ursprunglig bindningSkidor av bästa kvalitet är förstås inte mycket värda om de inte sitter kvar på fötterna. Anders Dahlstrand an-vänder sig av den relativt nya Epok-bindningen, en utvecklad, modern variant av den ursprungligaste av skidbindningar, nämligen remmen över fotens främre del.

– Jag har tidigare åkt med tradi-tionella strambindningar. Nackde-len med dem var att yttersidan av skorna utsattes för nötning av bind-ningen. Med Epokbindningen sitter foten hur säkert som helst samtidigt

som det känns mjukt och behagligt. Och jag kan ha pre-cis vilka skor som helst.

Kravet på stavarna är att de inte ska åka ner genom lössnö alltför lätt. Därför är de utrustade med större trygor än en normal skidstav.

Det har gått 35 år sedan Anders Dahlstrand köpte sina första Tegsnässkidor. Det blev kärlek vid första lappkastet och känslorna idag är starkare än någonsin. Nu är den 53-årige skogsmannen inne på sitt tredje par, och vi be-tvivlar att det blir det sista. De första två paren slet han helt enkelt ut.

– Lacken på ovansidan släppte. Det är svårt att undvika även om man sköter om skidorna på rätt sätt, särskilt om man åker så mycket som jag.

Vi har dock svårt att släppa misstanken att lack-släppet kanske ändå berodde på att talgoxarna så små-ningom vågade sig på att skita på Anders Dahlstrands Tegsnässkidor.

Text och foto: Björn Lundbeck, Yman & Olsson Media

Bildtexter:

1. För Anders Dahlstrand, inspektor på Mellanskogs kontor i Ljusdal, är Tegsnässkidorna ett absolut nödvändigt arbetsredskap vintertid. Och han är noga med att tjära dem.

2. Det karakteristiska brättet som enligt sägnen användes av jägarna för att sätta fast kniven när man skulle skida ifatt ett byte.

3–4. Bindningen är en utvecklad, modern variant av den äldsta skid-bindningen med en rem över fotens främre del. Betydligt bättre än strambindningen som skavde sönder Anders Dahlstrands skor.

2

3

4

Anders Dahlstrand


nytt tjänsteutbud

NYA TJÄNSTER i ett modernt fullserviceföretag

Tillsammans med LRF Konsult breddar Mellanskog sin verksamhet till att omfatta allt från stubbe till skattad krona. Mellanskogs skogschef Matts Söderström förklarar här vilka de nya tjänsterna är och varför Mellanskog gör denna satsning.

PaketMatts, ni pratar om paket och nya tjänster, vad hand-lar det om?

– Tillsammans med LRF Konsult har vi paketerat ett antal tjänster för att täcka de vanligaste behoven hos våra medlemmar när det gäller ekonomi, skatter och juridik.

Vilka tjänster är det?– I korthet kan man säga några handlar om planering

av skogsskötsel, skatter och deklaration. Andra är tjänster som underlättar generationsväxling som t.ex. värdering av skogsfastigheter, testamenten, rådgivning samt hela genom-förandet av generationsväxlingar. Vi har även tjänster som stöder köp och försäljning av skogsfastigheter och stöd till medlemmar som drabbas av intrång i olika former.

Unikt samarbeteNi har valt att samarbeta med LRF Konsult, varför?

– Vi är båda marknadsledande inom våra respektive områden, dessutom har vi ett kontorsnät som överlappar varandra inom Mellanskogs verksamhetsområde.

På vilket sätt är det en fördel att ni har kontor som överlappar?

– Det ger en bra närvaro där våra medlemmar har sin skog, det underlättar lokala kontakter och vi har möjlighet att utnyttja fördelar i form av samlokalisering.

Exklusivt för medlemmarDu pratar om fördelar och nytta för era medlemmar, är tjänsterna inte öppna för alla skogsägare?

– Nej, vi finns till för våra medlemmar och för att skapa lönsamhet och nytta för dem. Men alla skogsägare är välkomna att bli medlemmar.

OmvärldsanalysVarför satsar Mellanskog på detta just nu?

– Fler och fler skogsägare bor i tätorter och har sin huvudinkomst från annat än skogsbruk. Jämfört med sina föräldrar har våra nya medlemmar därför ofta en annan situation när inkomster från skogsbruket planeras

och i regel även mindre tid för eget arbete, t.ex. plantering och röjning. Vi ser detta i undersökningar av attityder hos barn till våra medlemmar. Som framtida skogsägare efterlyser de mer service inom både skogsbruk och eko-nomi, skatter, juridik.

Det ska vara enkelt att vara skogsägareMorgondagens skogsägare vill göra det lätt för sig!

– Ja, och vi ska erbjuda tjänster som gör det enkelt att vara skogsägare. Det ska inte heller behöva ta mycket tid, om man inte vill det förstås.

Räcker de paket ni presenterar för att göra det enkelt att vara skogsägare?

– Det varierar nog mellan olika individer. Men oavsett det så ser vi detta som ett första steg på vägen.

FullserviceföretagFörsta steget, säger du. Är Mellanskog på väg att omvandlas från en traditionell skogsägareförening till ett serviceföretag?

– Nja, i stor utsträckning är vi ju redan ett service- företag. Vi kommer alltid att ha skogsägarrörelsens värderingar som grund, däremot vill vi bredda oss och för våra medlemmars skull röra oss i riktning mot att bli ett komplett fullserviceföretag.

Text: Dan Glöde, MellanskogFoto: Maria Bergenheim, Mellanskog


brandskadat timmer på export

Brandskadat timmer på väg och havFrån den stora branden i Västmanland tar man tillvara så mycket timmer som det är möjligt. På de flesta av de grova träden är det bara barken som brunnit medan själva virket är intakt.

Eftersom branden var så omfattande och volymen så stor är det lönsamt att såga timret trots all sot.

Den stora utmaningen är hanteringen och de extra kostnader som det medför eftersom all utrustning som hanterar sotigt virke måste saneras mycket noga innan oskadat virke kan tas om hand. Sotflagor förstör massa-kvaliteten och industrin kan inte ta emot någon massa-ved eller cellulosaflis som har spår av sot.

Varje skogsmaskin och varje lastbil som kör brand-skadat virke måste rengöras noga innan de kan hantera annat virke. För sågverket gäller att hela sågen måste saneras ordentligt när sågningen avslutats.

Timret sågas i Lettland och i SkinnskattebergMellanskog har avtalat med Setra och med Pata, ett sågverk i Lettland, att köpa brandskadat timmer från området.

– Det var flera sågverk, både från Sverige och andra länder, som hörde av sig och sa sig vara intresserade, säger Bo Swartström som är säljare på Mellanskogs marknads- avdelning. Efter vår utvärdering valde vi det som resulterar i bäst betalning för våra medlemmar. Setra har sågverk geografiskt nära och därmed kort transportavstånd. Pata sågar klenare dimensioner vilket innebar att timmerutbytet kunde höjas rejält.

Avverkningen i brandområdet är omfattande. Mellanskog har extra resurser som började köra för fullt när väl klartecken kom. Det är nu 15 skördare som arbetar med att hinna rädda allt timmer. Skog med grovt

timmer prioriteras. Även om det blir fler maskinflyttar får de sedan komma tillbaka för att avverka de klenare bestånd som endast ger bränsleved.

Mycket pusslande med transporterBåttransporterna till Lettland från Köpings hamn har inletts och varannan vecka ska nya båttransporter ske. I mars börjar Setra sågning av brandskadat timmer i Skinnskatteberg och ska vara klara senast i mitten av april.

– För oss innebär det en hel del extra logistik att tänka på, säger Kristofer Ek som arbetar som leveransledare

i Västerås. Vi vill få bort virket från skogen innan det blir tjällossning samtidigt som det finns

begränsade lagringsplatser. För att hålla nere kostnaderna ska lastbilarna som blivit smut-siga helst fortsätta köra sotigt virke innan man behöver kosta på en ordentlig ren-göring. När det är dags att lasta en båt an-

vänds resurserna för att få fram timmer i tid och däremellan kör man till terminaler.– Inte har det blivit lättare att planera när

flera båttransporter har försenats eller t.o.m. ställts in p.g.a. höststormar. Men vi gör vad vi kan och väder och vind rår vi som bekant inte över. Utbytet med båt-transporterna till Lettland är under alla omständigheter en god affär som underlättar något för de drabbade i Västmanland, och det känns naturligtvis bra, fortsätter Kristofer Ek.

Text: Per Bengtsson, informationschef, Mellanskog

Foto: Kristofer Ek, Mellanskog

Krist

ofer Ek


veteraner skriver historia

Veteraner skriver skogsägarnas historiaOm skogsägarföreningarnas historia finns en hel del publicerat. Vid jubileumsår är det fortfarande brukligt att dokumentera vad som gjorts under åren. Så gav till exempel Mellanskog ut en skrift, ”Vi är partiska”, vid sitt 25-årsjubileum 1995.

Projekt Skogsägarrörelsens historiaMen det var längesen det publicerades något om skogs-ägarrörelsens gemensamma historia. För 35 år sedan kom boken ”Skogsägareföreningarna i ett historiskt perspektiv” och för snart 60 år sedan utkom ”Skogs-bönder går samman”. De är sällsynta även på antikva-riaten, så slutsatsen kan bara bli att skogsägarrörelsen börjar bli ordentligt historielös.

De senaste 50 åren av samverkan bland landets skogs-ägare i familjeskogbruk är ett tämligen oskrivet blad.

Och så hade det nog förblivit om det inte råkade vara så att några äldre centralt placerade tjänstemän med 150 anställningsår i familjeskogsbrukets tjänst ungefär samtidigt gick i pension; Sven Sjunnesson, bl.a. tidigare skogschef i Vänerskog, vd för Skånes Skogsägare och skogsdirektör på Skogsägarnas Riksförbund (SSR), Ulf Österblom, tidigare vd för SSR och chef för LRF Skogsägarna, Jan Sandström, tidigare näringspolitiskt ansvarig på SSR och LRF Skogsägarna samt under-tecknad Ola Persson, som i många år ansvarat för infor-mationen på SSR och LRF Skogsägarna.

Mycket materialDet har gått några år men även pensionärer har annat för sig och redan från start hade vi en hög ambitions-nivå. Det har inneburit grundliga arkivstudier, ett stort antal intervjuer med minnesgoda nyckelpersoner och naturligtvis läsa på ordentligt inför det egentliga arbetet – att få ner forskarmödorna på papper.

Sammanfattande uppgifter vad gäller medlemmar, virkes-volymer och ekonomiska resultat genomfördes som ett examensarbete av den då blivande jägmästaren Anders Norlin.

En ovärderlig källa för studier av skogsägarrörelsens historia är givetvis allt det material som samlats genom åren på vår gamla arbetsplats. Det handlar om årsbe-rättelser, stämmo- och styrelseprotokoll, utredningar, rapporter, gamla årgångar av tidskriften Skogsägaren, arbetsanteckningar, böcker, bilder m.m.

Från början tänkte vi oss att själva historieskrivandet skulle omfatta tre huvudområden fördelade på lika många författare och inom ramen för 150 sidor. Vi kan nu konstatera att ramarna inte håller för endast en bok utan har beslutat fördela vårt arbete i en skriftserie om minst fyra delar.

Underlag för fortsatt forskningArbetet kommer inte att resultera i en populärt hållen text som alla medlemmar direkt kan ha glädje av. Det blir både bokstavligt och bildligt lite tyngre texter. Men när väl vårt material ligger färdigt om ungefär ett år, finns förhoppningsvis en gedigen historisk grund att stå på för vidare och mer populärt hållet arbete. Men det finns också en förhoppning om att arbetet ska intressera forskar- världen för mer fördjupade studier av en rörelse som betytt så mycket för svenskt skogsbruk och Sveriges skogs-ägare. Låt oss hoppas att det blir så!

Text: Ola Persson Foto: Pär Fornling

Sven Sjunnesson, Ola Persson, Ulf Österbolm och Jan Sandström.


dialogprojektet

Det biologiska kulturarvet är miljöer som formats av människans nyttjande av naturen och normalt kräver fortsatt aktiv kulturpåverkan. Sådana miljöer avsätts ofta för naturvårdande skötsel i skogsskötselplanerna och ingår i avsättningen för naturvårdsändamål i samband med certifiering. Till det fysiska kulturarvet räknas forn-lämningar (tillkommit före år 1850) och kulturhistoriska lämningar.

Hänsyn till kulturmiljöer och kulturminnen handlar mycket om att identifiera och synliggöra dem varaktigt, så att de inte skadas av maskiner, rotvältor vid vindfäll-ning och från inväxande rötter från buskar och träd.

Hänsyn vid några skogliga åtgärderMålbild för hänsyn till kulturmiljöer: Objektet är fritt från kör- och markskador och fritt från täckande ris. Inga träd växer på, eller i absolut närhet till, lämningarna med undantag av eventuellt, till objektet tillhörande biolo-giskt kulturarv, såsom till exempel syren, äldre vård-träd, fruktträd, bärbuskar, hamlade träd, eller mycket gamla tallar invid lämningar från äldre tiders renskötsel.

Avverkning och underväxtröjning före avverkning• Växtlighet vid kulturlämning tas bort, lämna 1,5 m

höga kulturstubbar runt om.

• Lämna eventuella kulturträd och buskar.

• Röj fram och markera äldre stigar och leder som lik-som kulturlämningar ska vara fria från körskador och täckande ris.

• Länsstyrelsens anvisningar för specifikt objekt måste alltid följas.

Beståndsanläggning• Rekognoscera noggrant i fält på kartor och före på-

börjad markberedning. • Följ Länsstyrelsens anvisningar för aktuellt objekt, om

sådan finns.• Minsta avstånd till lämningens ytterkant är 5 meter

vid markberedning och plantering. • Markbered eller plantera inte på stigar, leder eller

gamla vägar.

Röjning• Växtlighet på eller intill kulturlämning och på stigar,

leder eller gamla vägar röjs bort och eventuellt ris plockas bort.

• Lämna kulturträd och buskar.

Mer information finns bland annat i de faktablad som publicerats på www.skogsstyrelsen.se.

Text & foto: Kalle Brammås, Mellanskog

Dialogprojektets målbilder för god miljöhänsyn– hänsyn till det biologiska och fysiska kulturarvet

Veteraner skriver skogsägarnas historia

Stigar, vandringsleder och

gamla vägar tillhör vårt

kulturarv och skall bevaras,

även med tanke på deras

sociala och folkhälsomässiga

funktioner.

Vid maskinell avverkning

kan man bevara stigar

med följande teknik:

Skördaren

• Kör inte på stigen/leden

och korsa den på endast

ett fåtal ställen.

• Skydda överfarter med

stockar och eller ris.

• Stickvägar läggs vid sidan av

stigen, helst parallellt med

stigens riktning så att riset

hamnar utanför stigen och

inga körskador görs i stigen.

• Virket och ev. grothögar

läggs vid sidan av stigen så

att skotaren inte behöver

köra på stigen för att

komma åt det.

• Vandringsleder och gamla

vägar markeras med kultur-

stubbar.

Skotaren

• Kör inte på stigen/leden,

korsa den endast på ett

fåtal ställen där den skyddas

med virke och/eller ris som

tas bort efter sista överfart.

• Rensa stigen/leden från ris.

Den gamla kyrkstigen vid Tolvsbo, Söderbärke. Markerades med kulturstubbar och rensades från ris vid avverkningen och har även röjts fram och risrensats efter röjning.

Box 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.comBox 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.com

Gallring, vindfällen, älgtransport, plantutkörningGallring, vindfällen, älgtransport, plantutkörning

Myreback MASKINMyreback MASKIN

OXENMINILUNNAREOXENMINILUNNARE

FTG Cranes ABIndustrigatan 1, 668 40 Bäckefors

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected]

www.ftgforest.com

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

Din bäste vän i skogen.

Exklusivt för Mellanskogs medlemmar.

Exklusivt för Mellanskogs medlemmar

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se ta del av fler finfina erbjudanden

Ord pris: 4855 :–

Handla i webbshopen!

Logga in på medlemswebben

Paketpris på avståndsmätare och relaskop

3369:– Artnr: 107399


Att förenkla, förbättra och effektivisera är led-stjärnor i företaget Helsinge Skog Innovations arbete. Deras uppfinning ”sortimentsgripen” har rönt stor uppmärksamhet nu när den har börjat visas upp och fördelarna är många.

Peter Larsson, entreprenör från Järvsö, är en av männen bakom gripen. Efter att ha bollat sina idéer om hur man skulle kunna effektivisera kranarbetet vid skotning i gallringsskog med Per Axelsson från Delsbo, också han entreprenör, startade de företaget och utvecklade sin uppfinning.

Varför en sortimentsgrip?En normal pålastning av en skotare i en gallring innebär cirka 50–60 ”kranlyft” för att få fullt lass. Men vid avlast-ningen krävs bara ungefär 20 ”kranlyft”. Det beror på flera faktorer, där den viktigaste är att det vid varje uppställning av skotaren kan vara flera virkessortiment som normalt kräver varsitt ”kranlyft” för att sorteras separat på lasset.

Tillsammans med Hassela Skogsprodukter, som till-verkar gripar för skogsbruk, utvecklade Helsinge Skog Innovation AB en tillsats till en vanlig rundvirkesgrip som bultas fast på denna och gör att föraren kan greppa och hålla en timmerstock i två ”extraarmar”. På så sätt kan man lyfta över och greppa massaveden, släppa av den på ena sidan skotarvagnen, samtidigt som ”armarna” håller kvar timmerstocken och föraren kan lägga den på andra sidan lasset. Kranföraren har då i en och samma kranrörelse lastat och sorterat två sortiment.

Ett samarbete med SkogforskInnovatörerna har nu tillsammans med Skogforsk tre prototyper i drift i ett projekt och håller på att följa upp

– ny innovation för effektivare skotningsarbete

dem vad gäller prestation, hållbarhet och arbetsmönster vid krankörning.

Preliminära resultat pekar på att krantiden vid last-ning i gallring minskar med cirka 10 %, vilket är mycket. Andra vinster som innovatörerna kan se är bland annat minskade skador på stående skog, då antalet kranrö-relser minskar. Även markskador minskar då antalet körningar efter en stickväg minskar när man kan köra lass med fler sortiment och det blir enklare att hantera flera olika sortiment vid gallring. Alla dessa faktorer till glädje för skogsägaren.

Innovatörerna har sökt och fått patent på griptillsat-sen i Sverige och håller nu på och söker patent för res-ten av Europa och nästa steg i utvecklingen att påbörja tillverkning senare i år.

Text: Jonas Olinder, Mellanskog Foto: Henrik Trolin, Mellanskog

sortimentsgripen

Visades upp på skogsdagPå en skogsdag i Färila i höstas, riktad till hela skogsbruket,

visades uppfinningen upp för att visa vad den går för.

Dagen var arrangerad av Skogforsk med Sveaskog som

markvärd och det var många som såg sortimentsgripen i

aktion och hade en hel del frågor och funderingar.

Några röster om innovationen som hörts från skogsentreprenörer och skogstjänstemän:– Det är just denna typ av uppfinningar som behövs för att

ytterligare utveckla skotnings/skördningsarbetet. De stora

tekniksprången i skogsavverkningsarbetet är redan tagna,

metod och teknikutvecklingen i ”det lilla” är vad som kan

föra utvecklingen ytterligare lite framåt!

– Man trodde vid första åsynen av tillsatsen att den skulle

vara klumpig och i vägen men efter några dagars körning så

märker man att så inte är fallet.

– Sortimentsgripen spar värdefull tid vid pålastning i gallring.

– Sortering av olika sortiment kommer nog att ske i större

utsträckning då det kan göras enklare vilket är positivt för

skogsägarens ekonomi i gallring.

Sortimentsgripen

Uppfinnaren Peter Larsson och Skogforsks representant Björn Lövgren.


Martina vill utveckla och stärka FAMILJESKOGSBRUKET Mellanskogs nordligaste virkesområde från Härjedalen ner mot kusten i Hälsingland har delats på två områden. Möt Martina Eriksson som är ny virkesområdeschef för nya Nordöstra Hälsingland.

Mellanskogs norra verksamhetsområde omfattade tidigare området från Härjedalen ända ner till kusten i Hälsingland. Nu har området delats för att effektivisera såväl virkes-hantering som medlemskontakter. Området är nu delat i två där Härjedalen-Ljusdal omfattar den nordligaste delen och Nordöstra Hälsingland området ner mot kusten.

Lever för och av skogenVi träffar Martina Eriksson som i höstas tillträdde som virkesområdeschef för Nordöstra Hälsingland.

Hon ser stora möjligheter att utveckla arbetet och medlemskontakterna i det nya området. Martina är skogsvetare, utbildad i Umeå och har även utanför sitt arbete stort intresse för skogsbruket.

– För mig är skogen inte bara ett arbete utan även en möjlighet för hela familjen att få en inblick och erfarenhet av vad skogen betyder för nationen och skogsägaren. Jag är helt övertygad om att det går att utveckla områdets skogar och att stärka kontakten med den enskilde med-lemmen och övriga skogsägare. En viktig framtidsfråga

Martina Eriksson, ny virkesområdeschef i Nordöstra Hälsingland.


nya vo-chefer, beställ skogsgödsling

BESTÄLL SKOGSGÖDSLING – innan skatten höjsRegeringen aviserade i höstas en skatte- höjning på handelsgödsel år 2016. Det gör 2015 till ett bra tillfälle att investera i miljö-vänlig produktion i form av skogsgödsling.

Gödsla friska tall- och granbestånd av god kvalitet på medelgoda jordar (SI 18–26). Skogsgödsling av bestånd som ska föryngras om 10–15 år förräntar sig med 10–15 % per år.

Trädens tillväxt begränsas av den faktor (ljus, värme, vatten, luft och näring) som är sämst till-godosedd i förhållande till behovet. På fastmarker i Sverige är det i regel kväve som begränsar trädens tillväxt.

Efter en kvävegödsling anlägger träden fler barr, dessutom blir varje barr längre och kraftigare. Träden kan då utnyttja solljuset bättre och till-växten blir större. Effekten varar i 7–11 år och där-efter återgår tillväxten till nivån före gödslingen.

Gödsla i rätt beståndDen skog som ska gödslas bör till minst 80 % bestå av tall eller gran som är äldre än 60 år och växer på fastmark. Välj i första hand bestånd som kan för-yngringsavverkas inom 10–15 år. Lämpliga objekt är bestånd på fastmark och medelgoda jordar som har friska jämnt fördelade träd av god kvalitet.

Text: Dan Glöde, tjänstechef, MellanskogFoto: Björn Svensson/Skogen bild

är att bredda virkessortimentet och öka förädlingsgra-den, det skulle gynna såväl sysselsättning som skogs-ägarens ekonomi, säger Martina.

Privatskogen lockadeUtanför Söderhamn bor Martina tillsammans med man och tre barn på en bondgård med skog och ett mindre jord-bruk. Hon kommer från Västerbotten där också hennes skogsägande föräldrar finns. Tyvärr är det en avfolknings-bygd vilket hon beklagar. Hela Sverige borde leva och skogen är en möjlighet att ge både sysselsättning och ekonomi för bygden.

Martina kommer från en tjänst som transportchef inom skogsbolaget Holmen.

– Jag lockades av att få en närmare kontakt och sam-arbete med skogsägare och det vet jag att jag kommer att få inom en skogsägarrörelse. Nu kommer jag till ett arbetsområde där jag får jobba med både människor, skog och ekonomi, säger hon.

Martina är stationerad på Mellanskogs kontor i Bergsjö.

Ser en ljus framtid för privatskogsbruketMartina är övertygad om att det finns utvecklingsmöj-ligheter. Det gäller både rollen som nybliven virkes- områdeschef och att arbeta med sortiment och vidare-förädling av medlemmarnas virke. Att vara kostnads-effektiv, hålla en hög servicegrad och att förmedla med-lemsnyttan i vår förening ser hon som en utmaning i det nya arbetet.

– Vi har en bra organisation med kunniga och erfarna medarbetare så det finns alla möjligheter till ut-veckling. Jag vill vara med och arbeta för att öka den lokala kontakten mellan organisation och skogsägare. Jag är helt övertygad om att det finns en ljus framtid för privatskogsbruket, avslutar Martina.

Text & foto: Sven O Sundin

VÅRDA DIN SKORSTENSkorstenen blir utsatt för många prövningar såsom nederbörd och stora temperaturväxlingar. Kontinuerlig över-syn för att undvika bränder och onödigt kostsamma renoveringar krävs.

Överbeslagen skyddar från att vatten tränger in i krönet så att skorstenen inte frostsprängs på vintern. Nederbeslagen skyddar mot att vatten rinner in längs skorsten.

Har du en skorsten som av någon anledning läcker finns det idag enklare metoder än att mura om hela skorstenen.

Vanligast är att använda insatsrör, böjbara stålrör som är rostfria och syrafasta. De förs in i skorstenspipan och man får då en ny och tät kanal. Resten av pipan isoleras med vermikulit för att undvika kondens. Ett annat sätt är att glidgjuta insidan av pipan. En keramisk massa förs på och man får en hållbar och tät skorsten. Används främst då man inte vill minska arean i kanalen.

Få det tidstypisktSka skorstenen representera tiden huset är byggt på finns många fällor att undvika.

De vanligaste ”felen” som görs är att fästa överbeslaget med en sarg runt skorsten eller att vid renovering slopa en utkragning av krönet och i stället mura en rak skorsten. Att fästa beslaget med smala plåtband som spikas med klippspik i murfogarna, istället för en sarg, var den vanligaste lösningen från 1800-talets mitt och framåt. Att inte göra en utkragning spar inte speciellt mycket tid och material. Dess-utom går man miste om det extra nederbörds-skydd ett utskjutande krön utgör.

Text & foto: Roland Josefsson

ro

lan

d r

eno

ver

ar

roland renoverar

En nygjord skorsten murad med återvunnet tegel och med nytillverkade plåtbeslag.

medlemswebben

sin surfplatta eller smartphone. I Medlemsappen finns i menyn en direktlänk till Medlemswebben.

Årsbesked på MedlemswebbenEn annan funktion som funnits med sedan starten, och som inför stundande deklarationstider är bra att ha, är åtkomsten till sitt årsbesked. Medlemmar som loggat in på Medlemswebben hittar sitt årsbesked under sidan Ekonomi och sedan under knappen Årsbesked.

På www.mellanskog.se kan du läsa mer om hur du använder dig av både Medlemswebben och Medlemsappen.


Sedan ett par månader tillbaka går det att logga in på Medlemswebben med e-legitimation. Att kunna använda sitt BankID gör det enkelt för användaren som nu slipper krångliga lösenord.

Mellanskogs Medlemswebb släpptes för snart tre år sedan. Det är en uppskattad e-tjänst av typen ”mina sidor” där medlemmar kan se sina personliga uppgifter om den egna fastigheten. Alla medlemmar i Mellanskog har till-gång till sin egen Medlemswebb. En funktion som varit efterfrågad är inloggning med e-legitimation. Numera finns den möjligheten.

– Det är ett smidigt sätt att logga in. Många är redan vana att använda BankID som inloggning på andra typer av företags hemsidor som bank, Skogsstyrelsen, Försäkringskassan och så vidare. Det gör att man slipper komma ihåg krångliga lösenord, säger Per Bengtsson, informationschef på Mellanskog.

Ett annat tips att ta sig in på Medlemswebben utan att först behöva logga in är att gå via Medlemsappen på

Logga in med BankIDpå medlemswebben

Sveriges mest kompletta SKOGSPROGRAM

FÖLJ OSS: trejon.se

Per Bengtsson


Valberedningarna har ett betydelsefullt uppdrag i arbetet med att rekrytera förtroendevalda. Detta uppdrag är av särskild vikt i en ekonomisk fören-ing, där ett av de viktigaste fundamenten är att främja medlemmarnas intressen.

För att fortsätta och även vidareutveckla den valbe-redningsdialog som startade under hösten 2013 bjöd Mellanskogs stämmovalda valberedning under december 2014 in till en träff med samtliga sammankallade för sbo-valberedningarna. Temat för dagarna var att se på vil-ket sätt Mellanskogs nya affärsplan påverkar valbered-ningarnas fortsatta viktiga arbete.

Några av frågorna som diskuterades var:

• Ser man framför sig nya kompetenskrav på de förtroen-devalda som ska föreslås?

• Hur kan man stimulera Mellanskogs medlemmar att ytterligare engagera sig och ta på sig förtroendeupp-drag nu och framöver?

• Hur säkerställer man att de förtroendevalda också väl representerar Mellanskogs medlemskår?

Valberedningarnas viktiga arbete i medlemsdemokratins tjänst

Fullt fokus hos några av deltagarna under en av mötesdagarna i Uppsala.

valberedningarnas arbete

Stort fokus på utvecklingsområde MedlemVår ordförande Karin Perers inledde med att orientera deltagarna om konjunkturläget, skogens betydelse histo-riskt och i framtiden, sociala värden och aktiviteter riktade till kvinnor.

Efter en genomgång av Mellanskogs affärsplan disku-terades ovanstående frågor och våra valberedningar visade ett stort engagemang och diskussionens vågor gick höga. Alla utvecklingsområden i den nya affärs-plan som nu växer fram berördes men särskilt fokus låg naturligtvis på utvecklingsområde Medlem.

Många viktiga delarEfter träffen frågade vi valberedningens ordförande Leif Karlsson vad han tyckte gav mest under dagarna i Uppsala.

– Det är särskilt några delar jag vill framhålla; dis-kussionerna kring förutsättningarna för valberednings-arbetet i Mellanskog på alla nivåer, vårt erfarenhetsut-byte kring vilka verktyg som behövs i arbetet, var vi hittar kandidater och även vilka möjligheter vi har att bredda underlaget för rekrytering, säger han.

Text och foto: Per Sandberg, Mellanskog

Skogsägarens Företagsbok 2015Denna bok är en uppdaterad version av förra årets bok. Boken är indelad i ”Förvärva”, ”Äga” och ”Överlåta” där ”Äga” är den största delen. Ett praktiskt sökordsregister gör det enkelt att hitta det man söker. Boken är skriven av LRF Konsult i samarbete med skogsägarföreningarna. Boken har 200 sidor och kan beställas via vår hemsida, www.mellanskog.se eller tfn 010-482 80 00. Priset är 100 kr för medlemmar och 200 kr för övriga. Moms och frakt tillkommer.


om att vi tillsammans kan skapa stora värden för privat-skogsbruket i Mellansverige.

Insatskapital gynnar både medlemmar och föreningen I vår affärsplan fokuserar vi också på vårt andra huvud-mål. Att återställa insatskapitalet på några års sikt. Det skapar också ökade värden för er skogsägare då det insats-kapital ni har ökar i värde. Vi är också övertygade om att Mellanskog står starkare på bl.a. virkesmarknaden med en starkare balansräkning.

Vi har nu två tydliga mål för Mellanskog som vi alla ska sträva emot, såväl anställda som förtroendevalda. Jag är övertygad om att det blir enklare och tydligare för alla att bedöma hur vi ska prioritera och vad vi ska genomföra med målen fastställda. Detsamma gäller för ditt eget företag, gå igenom och diskutera dina mål för ditt företag. Mellanskog är skogsägarnas företag, ägt av dig och övriga medlemmar. Vi vill gärna delta i dis-kussionen för att stötta dig till bra beslut för att nå dina mål.

Lycka till med dina egna mål för ditt skogsägande. Vi har som mål att skapa de värden som våra medlemmar prioriterar.

Valberedningarnas viktiga arbete i medlemsdemokratins tjänst

vd-krönika

Kort uttryckt – vilka mål har jag med mitt ägande och skogsföretag? Skogen som vi äger är ju ett kapital som vi kan få avkastning på av olika slag. Beroende på mina mål så kan åtgärder och brukande bli vitt skilda. Nuvarande skogsvårdslag ger stort spelutrymme för olika inriktningar.

Är målet uppbyggnad av kapital för kommande gene-rationer, d.v.s. jag vill spara resurser i företaget så blir besluten på ett sätt. Har jag behov av så mycket kassaflöde (pengar) som möjligt så blir besluten helt andra. En tredje variant skulle kunna vara att jag som skogsägare vill främja miljöfrågor mer och satsar på en sådan inriktning. Alla dessa beslut har dock ett gemensamt. De beskriver kort olika mål för ett tänkt skogsföretag som ger helt olika åtgärder och resultat över tiden.

De innebär också att innan man fattar beslut så behöver man bra beslutsunderlag för att man inte ska komma in i en återvändsgränd skattemässigt, skogsskötselmässigt eller lagmässigt.

Fördjupat samarbete med LRF KonsultVi på Mellanskog vill utveckla möjligheterna för våra medlemmar att öka värdet på era skogsfastigheter och det är ett av våra huvudmål för vår affärsplan. För att göra det på ett bra sätt så behövs såväl god skogsskötsel med miljöaspekter på brukandet, som ekonomiska förutsätt-ningar för att utföra dem. Via en fördjupad samverkan mellan bra ekonomisk rådgivning via marknadens bästa och största ekonomiska skogsrådgivare, LRF Konsult, och Mellanskog skapar vi en bra grund för detta.

Jag vill dock framhålla att det alltid är dina mål eller den inriktning som du vill ha på ditt skogsbruk som är grunden för diskussionerna. Med en bra skogsskötsel-plan, bra långsiktig ekonomisk rådgivning och tydligt mål för brukandet för var och en av er, är jag övertygad

Sture KarlssonVD

Hälsningar

Vad vill du göra med ditt företag?

Alla vi som är medlemmar i Mellanskog driver en egen rörelse och företag, vi är företagare. Ibland kan det vara bra att stanna upp och reflektera över vad det innebär och vad jag som företagsägare/skogsägare vill göra med mitt företag.

Lars vann första pris i julkalendern på webben

Många medlemmar tog chansen att vara med och svara på frågor i Mellanskogs julkalender på webben, som pågick i december fram till och med julafton. Bäst gick det för Lars Olofsson i Bollnäs som kammade hem första pris – en övernattning för två på hotell Dalecarlia i Tällberg.

– Jag blev väldigt överraskad när Mellanskog ringde och berättade att jag vunnit. Jag är mycket intresserad av skog och har hållit på med skog sedan barnsben. Julkalendern var ett roligt inslag med bra frågor, men jag svarade faktiskt inte rätt på alla, erkänner en glad vinnare.

Vinnarna i julkalendern

1. Lars Olofsson, Bollnäs

2. Kurt Härdig, Långserud

3. Thorbjörn Bengtz, Sågmyra

Klimat och väder är alltid ett högaktuellt och intressant ämne, och det visade sig också när Mellanskogs skogsbruksom-råde Södra Hälsingland i samarbete med LRF Gävleborg bjöd in medlemmarna till en temakväll i ämnet.

110 personer hade samlats på Folkhög-skolan i Bollnäs, för att lyssna på TV4-meteorologen och profilen Madeleine Westin, som var inbjuden som före-läsare. Hon beskrev vad som just nu händer med klimatet på vår jord och vilka kon-sekvenser det kan få för oss i Sverige, men också vad det kan innebära för jord- och skogsbruket i framtiden.

Madeleine ser både möjlig-heter och hot

– Klimatet blir varmare vilket inne-bär längre vegetationsperioder och en ökad tillväxt. Men samtidigt ökar hoten och problemen med mer extremt väder. Värmeböljor med torka och skogsbränder, större nederbördsmängder på kort tid, mer svåra oväder med stormfällning av

Temakväll om klimat och väderskog, och även ökade problem med skade-insekter är vad vi bör förbereda oss på.

Vad ser du då som den största utma-ningen för att möta framtidens klimat?

– Det är väl att vi verkligen tar till oss att det är förändringar på gång, och att vi lär oss mer om detta, istället för att känna att det är kört och vi inget kan göra. Vi kommer inte kunna bromsa den här ut-

vecklingen men vi måste fundera på vilken skog och vilken jord

vi ska ha i framtiden, vi hin-ner kanske inte märka så stora skillnader, men det gör våra barn och barn-barn.

Egna prognoser

Som avslutning på före-draget fick vi en lektion i

hur vi själva kan göra lokala prognoser på vädret.

– Man kan genom att lära sig tolka olika tecken på himlen, som molntyper och liknande, ganska bra avgöra vad det är för väder på gång de närmsta tim-marna.

Text & foto: Peder Persson, sbo-ordförande, Mellanskog

Berith Haglund Johansson med skogsfastighet i Färila

– Det är känslan av att kunna vandra i min skog och känna

att jag kan styra över hur den ska skötas och förvaltas till nästa generation, samt att det är en trygghet i att äga skog.

Maria Strand, Kärrsmossen Arvika

– Att det inte blir skador i skogen, vädret är ofta

regnigt och fuktigt nu för tiden i Västvärmland. Mycket viktigt för mig är också att försiktighet tas i närheten av fornlämningar, torpgrunder och vattendrag. Det finns mycket sådant här. Jag anlitar Mellanskogs skogsinspektor för att jag litar på att de kan det här.

Bertil Kristofferson med dotter Karin Lagmyr. Deras fastighet ligger i Baggetorp väster om Katrineholm och heter Mossen.

– Det viktigaste för oss är att kunna göra så mycket som möjligt själva i skogen och att det ger en god ekonomisk avkastning. Tanken är ju att Karin ska ta över senare, så det känns spännande!

Vad är viktigast för dig som skogsägare?

Mad

elei

ne W

estin


från skogen

Mellanskog och LRF ordnade tillsammans en dag där man informe-rade svenskar med annan bakgrund än klassisk svensk skogsägare, om de gröna näringarna, som är av sådan central betydelse för vårt land.

Olle Andersson, skogsinspektor från Södra Hälsingland, represen-terade Mellanskog och dagen bjöd på många glada skratt och viss förundran när Olle visade upp skogsmaskiner, berättade om svensk skog och skogsskötsel och de som ville fick även följa med både en skotare och en skördare.

Som synes var det också strykande åtgång på den klassiska Mellanskogsmössan.

INTERNATIONELL PRÄGEL I SVENSK SKOG

Documents

Med Mellanskog nr1 2015