Medicinsk Vetenskap nr 3 2012

En tidning frn Karolinska Institutet

Nummer 3 Oktober 2012Pris: 50 kronor

PLUS: FANTOMSMRTOR / CELLER SOM BYTER SPR / VLDSBROTT

Nu

mm

er 3 / 2012

krlek

P DJUPET:

AUTISMTidig upptckt ska hjlpa fler

De forskar i DDENS

nrhet

tips fr att fatta bttre beslut

7Klimatsmart mat

S mycket pverkar du

r matldan giftig?

Forskarna svarar p dina

frgor

Molekylerna som binder oss samman

Skrddarsydd behandling Rtt lkemedel till rtt patientSkrddarsydd behandling innebr att vi kan hitta de patienter som har strst nytta av ett visst lkemedel. Genom tester ser vi hur den enskilde patientens sjukdom ser ut p gen- eller molekylniv. Det visar vilka patienter som bst svarar p ett visst lkemedel: Rtt lkemedel till rtt patient.

Inom Roche utvecklar vi bde tester och nya bttre lkemedel.

Roche r ledande inom skrddarsydd behandlingInom brstcancer, hudcancer, lungcancer och hepatit har vi redan bde tester och lkemedel. I mer n 160 pgende projekt arbetar vi fr att hitta fler skrddar- sydda behandlingar.

Roche AB Telefon: 08-72 61200 www.roche.se

SE.

RO

C.1

208:

01

3Medicinsk Vetenskap 32012

Innehll

18Kollega med dden.

Forskaren i rttsmedicin Henrik Druid knner att han

hjlper de levande.

51

42

13I siffror. Hur klimatsmart r du?

Autism. Mia Larsdotter fick vnta 35 r p sin diagnos.

54gonblicket. Dagen d allt

tog en ovntad vndning.

32012Framsteg 7 Celler som byter spr8 Fantomsmrtor9 Tgngare10 Vldsprevention11 Klimatsmart mat12 Spindeltrd13 Tandlkarfobi

I fokus24 KOL

Underskattad epidemi

26 Rkfritt r frbud enda vgen?

46 Krlek Molekylerna som styr dina relationer

Mt forskarna14 Tre forskare berttar om

arbetet i ddens nrhet

42 Mats Thorslund om en ldreomsorg i kris

54 gonblicket: Lore Zech om nr hon frst fick syn p en kromosom

P djupet: Autism32 Ls om livet med autism

och forskarnas kamp34 Autism genom tiderna37 Migration och autism

Alltid i MV18 Krnika20 Tidslinjen 22 Boktips23 Utblick 28 Topplistan30 Aktuellt vid KI51 Frgor och svar

Omslagsfoto: Getty Images




Nummer 3 / 2012

krlek

Tema:AUTISMTidig upptckt ska hjlpa fler

Forskning i DDENS nrhet


7Klimatsmart mat

Unik studiemter din pverkan

r matldan giftig?

Forskarna ger svar


Gifter i matldan? Det senaste om risken med Bisfenol A.

4 Medicinsk Vetenskap 32012

Redaktren har ordet

Lotta FredholmFrilansjournalistLotta Fredholm r molekylrbiolog och arbetar se-dan 1999 som vetenskaps-journalist, bland annat fr tidningen Forskning & Fram-steg. Hennes favoritmne r allt som rr hjrnan. I det hr numret skriver hon om spin-deltrdsforskning, tandlkar-skrck och vldsbrottslingar.

Helena MayerJournalistHelena Mayer r den legiti-

merade sjukskterskan som blev journalist

med inriktning mot medicin. Hon arbe-tar p Karolinska Institutets kom-

munikationsavdel-ning och skriver bde

i Medicinsk Vetenskap och Karolinska Institutets personaltidning KI Bladet. I det hr numret har hon inter-vjuat forskare om hur det r att jobba nra dden.

Annika LundFrilansjournalistAnnika Lund reder i det hr numret ut hur det r att leva med fantomsmrtor och berttar om hormonerna som pverkar vrat krleksliv. Hon har innan hon brjade frilansa arbetat i nra tio r p Dagens Medicin, dr hon genom ren skrev om bde sjukvrdspoli-tik och medicin.

Dessutom: Selma Wolofsky, Fredrik Hedlund, Mattias Ahlm, Ola Torkelsson, Ulf Sirborn, Stefan Zimmerman.

PS: Lmna grna tips och synpunkter till oss p [email protected] eller Facebook.com/medicinskvetenskap.

Medarbetare i detta nummer:

Foto

: Hen

ric L

inds

ten,

Cha

rlotte

dm

an

Ola Danielsson:

NNISKOR R OFTA SVRA ATT FRST SIG P, inte minst nr de pratar utan att anvnda ord. Ett hjt gon-bryn kan betyda Jag vill ha sex med dig, men lika grna ngot helt annat, som Det du just sa var mycket dumt.

Det konstaterar huvudpersonen Christopher i boken Den besynnerliga hndelsen med hunden om natten, som skildrar hur en pojke med Aspergers syndrom upplever vrlden. tminstone r det en vanlig tolkning av boken, ven om frfattaren aldrig har sagt sig beskriva just Aspergers syndrom.

Hur som helst r det en spnnande inblick i en annan mnniskas huvud ett huvud som fungerar ganska annorlunda n vad mitt gr.

Om Christopher kunde titta in i mitt huvud skulle han nog inte tycka att allt str helt normalt till, utan att jag r mycket trgtnkt. Han r bra p mycket som jag r urusel p. Till exempel har han fotografiskt minne, och till skillnad frn mig kan han namnet p alla vrldens lnder.

Det finns ett ord han skulle kunna anvnda fr mig neurotypisk. Begreppet, som har vunnit viss mark bde bland Aspergare och forskare, tar fasta p att mnskligheten inte kan delas upp i en normal och en onormal del. Det finns en mngfald av personlighetstyper, och inom varje personlighet finns en mngfald av egenskaper, frdigheter och svagheter. Vissa kombinatio-ner rkar vara vanligare n andra, men vi r alla ganska mrkliga egentligen.

I detta nummer har vi ett tema om forskningen om autismspektrumtill-stnd, ett paraplybegrepp dr Aspergers syndrom ingr. Autismspektrumets mindre uttalade former innebr en srskild kombination av personliga egen-skaper som inte r utan frdelar. En forskare som intervjuas i vrt tema menar att personlighetsdrag t det autistiska hllet kan vara en framgngsfaktor och r vanligare i vissa yrkesgrupper, dribland forskare.

Dess svrare former innebr dock stora problem med bland annat socialt samspel och kan vara ett allvarligt funktionshinder. nnu har forskar-na inte hittat ngot stt att bota eller frhindra dessa tillstnd. En viktig sak som forskningen om au-tismspektrumet bidragit till r kad frstelse av andra och oss sjlva en mjlighet att titta in i varandras huvuden och upptcka att det finns mnga stt att vara mnniska p.

I detta nummer visar det sig ock-s att medicinska forskare kan f oss att tnka till kring eviga frgor som dden, lderdomen och krle-ken. r det till exempel dina gener som avgr om du lever i tvsamhet eller r en kronisk ensamvarg?

Ls och fundera!

M


Ansvarig utgivareChristina Bostedt,Kommunikationsdirektr, Karolinska Institutet

ChefredaktrCecilia Odlind08524 861 [email protected]

RedaktrOla Danielsson08524 863 [email protected]

Art DirectionPer [email protected]

DesignJohan Blomgren

AnnonserJan [email protected]

RedaktionsrdGsta Gahrton, Malin Flodstrm- Tullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Ingrid Lundberg, Theodore Holmlv, Birgitta Jrgensen och Cecilia Magnusson

Tryck Kaigan

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per r. En helrs-prenumeration kostar 200 kr.ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet r ett av vrldens ledande medicinska universitet. Karolinska Institutets uppdrag r att genom forskning och utbildning bidra till att frbttra mnniskors hlsa.

I Sverige str Karolinska Institutet fr drygt 40 procent av den medicinska akademiska forsknin-gen och har det strsta utbudet av medicinska utbildningar.

Sedan 1901 utser Nobelfrsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

En tidning frn Karolinska InstitutetNummer 2 Maj 2012

Pris: 50 kronor

livskraftFr tidigt fdda

klarar sig allt bttre

Mardrmmar s kan

demonerna besegras

5tips frn livsstils -

professorn

Forskarna som har kartlagt sina gener

PLUS: DNA-origami / Klimathlsa / Trnings molekyler

Prenumerera p Medicinsk Vetenskap

Bestll redan i dag 4 nummer fr 200 kr

E-post: [email protected]

Internet:www.ki.se/medicinskvetenskap

Redaktion

Foto

: Hen

ric L

inds

ten,

Cha

rlotte

dm

an




Nummer 3 / 2012

krlek

P DJUPET:

AUTISMTidig upptckt ska hjlpa fl er

De forskar i DDENSnrhet


7Klimatsmart matS mycketpverkar dur matldan

giftig?Forskarna

svarar p dina frgor


MV1203 01 Omslag.indd 3

2012-09-04 15.50

Flj oss p Facebook!Facebook.com/ medicinskvetenskap

SWEDISH ACADEMY OFPHARMACEUTICAL SCIENCES

LKEMEDELSAKADEMIN

Lkemedelsakademin r Sveriges strsta oberoende kursgivare inom lkemedelsomrdet. rligen arrangerar vi drygt 80 olika utbildningar med cirka 6 000 deltagare. Utbudet tcker mnesmssigt hela lkemedelsomrdet, frn tidig forskning och utveckling till tillverkning och anvndning.

Vra utbildningsomrden: Klinisk prvning, Regulatory Affairs, Drug DiscoveryPreklinik, KvalitetGMPTillverkning samt ApotekInformationMarknad.

Ett urval kommande aktiviteter: WorkshoponMetabolitesinSafetyTestingareyourdrugmetabolitessafe? 12 October, Stockholm

MassSpectrometryofSmallMolecules 18-19 October, Uppsala

19thIntermediateWorkshoponPK/PDDataAnalysis:Afour-dayCourseUsingWinNonlin 21-25 October, Rome, Italy

www.lakemedelsakademin.se

Kunskap r frskvara! Hng med du ocks!

www.minhjartskola.seEtt samarbete mellan Pfizer och representanter inom

Hjrt- och Lungsjukas Riksfrbund samt svensk hjrtsjukvrd

www.minhjartskola.se r en internetbaserad utbildning som r utvecklad fr att komplettera de befintliga patientutbildningar som tillhandahlls genom sjukvrden. Utbildningen vnder sig ocks till den som helt enkelt vill veta mer om livsstil och hlsa.

I fyra olika utbildningsavsnitt ges vrdefull information om hjrt-krlsjukdom, riskfaktorer och livsstilens betydelse fr att undvika risker. Det finns ven information om kost, motion, rkning och olika behandlingsalternativ vad de gr fr nytta och vad som kan frvntas av dem.

G in p adressen www.minhjartskola.se och delta redan idag!

Framtidens patientutbildning

Pfizer AB 191 90 SollentunaTel 08-550 520 00 www.pfizer.se

OTH11

0224

PSE0

3

C289393_Annons_min_hjartskola_205x130.indd 1 2012-08-28 14.56


FramstegDet senaste inom medicinsk forskning

Backade celler fr hjrnforskningen framt

Precis som ett tg kan backa, vxla spr och fortstta i en ny riktning kan cellers utveckling styras om som forskarna vill. En hudcell kan till exempel gras om till en nervcell. Tekniken bakom s kallade inducerade pluripotenta stamceller (iPS) presenterades av japanska forskare r 2006 och brjar nu f fste i forskningsvrlden.

Anna Falk, forskare vid institutionen fr neurovetenskap, anvnder tekniken

fr att studera sjukdomar och utvecklingsstrningar i hjrnan. Hjrnceller frn patienter r nst intill omjliga att f tag p. Drfr skapar hon dem sjlv genom att i laboratoriet omvandla patienters hudceller till stamceller, och sedan vidare till nervceller. Dessa nervceller har samma DNA och mutationer som patienternas vanliga nervceller.

Frn ett enda pyttelitet hudprov kan vi f fram ett obegrnsat antal celler som

r relevanta fr den sjukdom vi vill studera. Med rtt metoder gr det att omvandla iPSceller till vilken

cell som helst i hela kroppen, sger Anna Falk.

Andra anvndningsomrden r forskning kring lkemedelseffekter p olika celltyper och grundforskning

om stamceller, som ocks r svra att f tag p men som nu allts kan skapas genom omprogrammering av vanliga celler. I framtiden hgrar mjligheten att transplantera omprogrammerade celler vid olika sjukdomar, till exempel diabetes och Parkinsons sjukdom.

Anna Falk r ocks frestndare fr en ny facilitet som ska hjlpa forskare vid Karolinska Institutet att omprogrammera celler till sin forskning.

Omprogrammering av celler ppnar fantastiska mjligheter men r ocks resurskrvande. Det tar fyra mnader att omvandla en hudcell till en stamcell, sen tar det tre mnader att mogna fram den cell man vill studera, sger hon. Ola Danielsson.

Sedan ngra r tillbaka kan forskare f celler att byta spr i utvecklingen. Nu anvnder forskare vid Karolinska Institutet omprogrammerade celler fr att studera hjrnans sjukdomar.

Inducerade stamceller hudceller som har omprogrammerats till att likna

embryonala stamceller. Cellerna p bilden har tagits fram av forskare i James Thomsons laboratorium p University of

Wisconsin-Madison, USA.

Anna Falk.Foto: Ronny Falk


Framsteg

D et kndes som om svetten rann ur armhlan eftersom min frlorade arm lg s hrt fastklistrad mot kroppen. Berttelsen kommer frn en armampu-terad person. En annan person berttar: Armen stod rakt ut frn kroppen. Historierna r exempel p fantoms-knslor, en upplevelse av att ha kvar

frlorade kroppsdelar. Dessa upple-velser kan vara mycket obehagliga, berttar socionomen Berit Bjrkman, nydisputerad forskare vid institutio-nen fr fysiologi och farmakologi, som djupintervjuat 28 kvinnor och mn som blivit av med arm, ben eller brst till fljd av cirkulationsstrningar, cancer eller olyckor.

Fantom-knslor underskattat problemFantomknsla, frnimmelser av en frlorad kroppsdel, kan upplevas som vrre n fantomsmrtor. Det visar en ny studie frn Karolinska Institutet.

Efter en amputation r det mnga som efter ett tag upplever att den frlorade kroppsdelen ker in i den kvarvarande stumpen. Det ger vanligen frvrrade fantomsmrtor. Forskare vid Karolinska Institutet har nu frskt locka ut sdana kroppsdelar. tta handamputerade personer ingick

i studien. De fick uppleva en visuell illusion av att byta kropp med en handamputerad docka, och simultant med dockan bli klappade p armstumpen. I nsta led klappades frskspersonerna fortsatt p stumpen, men dockan klappades lngre ned, dr handen skulle ha suttit. Dessa kombinerade

syn och knselintryck fick de handamputerade att knna sig klappade p en hand som satt dr den skulle och inte i stumpen. Vissa patienterna fick mindre fantomsmrta av detta fr en frsvann smrtan helt. Effekten bestod dock som hgst ngra timmar. Annika Lund

Frsvunnen fantomhand lockades fram igen

Svrfrklarat fenomenUpp till 80 procent av dem som frlorat en kroppsdel fr fantomsmrtor. Vad feno menet beror p r inte helt klarlagt. En mjlig frklaring gr ut p att frlorade kroppsdelar inte lngre signalerar till hjrnan, och d vill andra kroppsdelar f kontakt med detta lediga hjrnomrde. I denna omorganisering av hjrnan uppstr smrtan.

Patienterna upplevde dessa fan-tomknslor som mer obehagliga n fantomsmrtor, som de till skillnad frn fantomknslorna hade hrt talas om tidigare, sger Berit Bjrkman.

BD E FANTO M K N S LO R och fan-tomsmrtor r mycket vanliga de fles-ta amputerade personer vntas f dem. Tillstnden r dock svrbehandlade. Berit Bjrkman, som i mnga r arbetat p en smrtklinik, tror det r viktigt att

sjukvrdspersonal frgar amputerade hur deras fantom-upplevelser knns fr att hjlpa dem att stta ord p obehag och smrtor.

Ett annat tydligt resultat frn hennes avhandlingsstudier r att ven kvinnor

som ftt ett brst bortopererat efter en cancerdiagnos ofta knner av den frlorade kroppsdelen. En kvinna hade kraftig klda i ett bortopererat brsts brstvrta.

De brstopererade patienterna vis-ste inte innan operationen att man kan f fantomknslor i ett brst, s hr kan sjukvrden frbttra sin information, sger Berit Bjrkman. Annika Lund

Berit Bjrkman.Foto: Albin Skeppholm

Laura Schmalzl, forskare vid institu tionen fr neurovetenskap skapar en illusion av att byta kropp med en docka. Fo

to: S

canp

ix


Framsteg

9

S m barn som gr p trna r en relativt vanlig orsak till besk hos barnlka-ren och oro hos frldrarna. Om tgngen hller i sig upp i ldrarna kan det leda till problem med smrta, att utva sporter eller att barnet blir mobbat.

Det har saknats kunskap om hur vanligt tgng egent-ligen r och hur problemet brukar utvecklas, ngot som forskare vid Karolinska Insti-tutet reder ut i en ny studie. Resultaten, som bygger p information om cirka 1400 barn i Blekinge, visar att fem procent av alla barn har gtt p trna. Studien tyder p att tgngen oftast frsvinner av sig sjlv, vid fem till sex rs lder hade fler n hlften brjat g normalt.

Nu ska vi flja de barn som fortfarande gr p trna vid fem rs lder och se hur det gr fr dem. En del slutar troligen spontant och en del kan behva ngon form av hjlp, om det till exempel visar sig att de har fr kort hlsena,

sger Phr Engstrm, doktorand vid institutionen fr kvin-nors och barns hlsa och en av forskarna bakom studien.

D E FLESTA TG N G AR NA i studien utvecklades normalt i vrigt. Tidigare studier har dock visat att tgng r vanligare bland barn med olika typer av kognitiva eller neuropsykia-triska funktionsnedsttningar, som adhd eller autism. I den aktuella studien ingick 17 barn som ftt en neuropsykiatrisk diagnos och bland dem var s mnga som 41 procent t-

gngare. Men enligt Phr Engstrm behvs det strre studier fr att klargra detta samband.

Som frlder kan man hlla extra uppsikt fr att utesluta att det finns en annan problematik, men i de flesta fallen r det inte s, sger Phr Engstrm. Ola Danielsson

Vanligt gngproblem gr oftast ver

Mnga frldrar oroar sig ver att deras barn gr p trna. Nu visar forskning frn Karolinska Institutet att det ofta bara r en tidsfrga innan barnet stter hela foten i marken.

Jag tror att det kommer att ta lng tid innan vi kan vaccinera oss mot vanlig frkylning. En viktig orsak till detta r att frkylning kan orsakas av

flera olika virus och bakterier. Dessutom finns det undergrup-per fr flera av dessa. Enbart fr rhinovirus, som r den van-ligaste orsaken, finns det cirka

100 knda undergrupper. Det r nst intill omjligt att gra ett enda vaccin som skyd-dar mot alla virus, bakterier och deras undergrupper. Att gra mnga separata vaccin skulle vara bde dyrt och svrt. Dessutom r de medicinska konsekvenserna av en vanlig frkylning trots allt ganska begrnsade. Tillsammans betyder detta att det r osan-nolikt att det allmnna eller lkemedelsfretagen kommer att satsa p att ta fram ett vac-cin mot frkylning.

Hej Jan Albert, professor i smittskydd, nr finns det ett vaccin mot frkylning?

Inget vaccin i sikte.

Frkylningens frbannelse

FRAMTIDSFRGAN:

Foto

: Isto

ck

Jan Albert.Foto: Ulf Sirborn

Phr Engstrm.

Ibland gr barn p trna bara fr att de vlll.


Framsteg


A tt sia om framtiden r alltid vanskligt, men sdana bedmningar behvs inom psykiatrin, rttspsykiatrin och kriminalvrden, exempelvis fr att kunna ta stllning till om en person kan f permission. Men de skattnings-instrument som anvnds, dr olika riskparametrar som kn, lder, miss-bruk eller tidigare vldsamhet vgs samman, visar sig vara ofullstndiga.

Martin Grann, adjungerad professor i rttspsykiatrisk epidemiologi vid Cen-trum fr vldsprevention, institutionen fr medicinsk epidemiologi och biosta-

tistik vid Karolinska Institutet, har tillsam-mans med ameri-kanska och engelska kolleger sammanstllt 73 studier frn 13 lnder, som omfat-tar bedmningar av 25000 mns framtida vldsbengenhet med

hjlp av nio olika bedmningsinstru-ment. Alla visade sig vara bristflliga.

Vi kunde se att de med 91 procents skerhet kan ringa in om en person inte lper risk att beg ett vldsbrott. Men nr det gller att frutsga om personen framfr dig r farlig har in-strumenten bara en trffskerhet p 41 procent, sger Martin Grann.

Klassiska terfallsfrbrytare har stor chans att hittas, men inte nlarna i hstacken.

Breivik hade man exempelvis inte fngat upp, sger han.

Men huvudbudskapet r inte att sluta gra terfallsbedmningar.

De behvs, men det r viktigt att ha deras brister klart fr sig. Den ver-drivna optimism som har omgrdat dem har en delvis kommersiell grund, eftersom entreprenrer i branschen frsrjer sig p att slja utbildningar i hur olika instrument ska anvndas, sger Martin Grann. Lotta FredholmBritish Medical Journal juli 2012

Svrt att frutse vldsbrottDet r lttare att ringa in vem som troligen inte kommer att bli vlds bengen n vem som riskerar att ta till vld, visar ny forskning.

Immunfrsvaret hos hiv-infekterade personer kan i sllsynta fall bilda mycket effektiva antikroppar som blockerar virusets frmga att binda sina mlceller, men sdana antikroppar har hit-tills inte stimulerats av ngot av de vaccin som testats.

Forskare vid Karolin-ska Institutet har i en ny studie p makaker kartlagt

skillnaden mellan de ineffektiva och de effektiva antikropparna, de som ibland bildas naturligt.

Tidigare visste vi att de antikrop-par man fr vid vaccination inte binder viruset p

rtt stt, men inte mycket mer n s. Nu har vi ftt fram ny information som r en frutsttning fr att kunna frbttra vaccin i framti-den, sger Gunilla Karlsson Hedestam, forskare vid in-stitutionen fr mikrobiologi, tumr- och cellbiologi som har ansvarat fr studien.

D ET HAN D L AR om sm men avgrande skillnader.

Hiv-viruset har minimal exponering av ytor som antikroppar kan binda till, ssom de som ansvarar fr virusets frmga att ta sig in i vrdcellen. Vi ser nu att de antikroppar vi fr mot denna yta efter vaccination inte kommer t att inaktivera viruset d de kommer in med fel vinkel. Ola Danielsson Science Translational Medicine juli 2012

Foto

: Sca

npix

, Isto

ck

Ny vg mot hiv-vaccin funnen

Martin Grann.

Anders Behring Breiviks vldsamhet hade varit svr att frutse med dagens bedmningsmetoder, menar forskare vid Karolinska Institutet.

Gunilla Karlsson-Hedlund.Foto: Ulf Sirbord

Naturligt bildade antikroppar r

bttre p att an-gripa hiv-viruset.


Medicin i siffror

ter du klimatsmart?Det finns ingen motsttning mellan nyttig och klimatsmart mat, visar ny forskning. Om du ska ndra en sak, erstt ntkttet med bnor eller kyckling.

Foto

: Get

ty Im

ages

Matvanorna hos 177 personer kartlades under en vecka. Drefter berknade forskarna varje individs nringsintag och klimatpverkan genom sin matkonsumtion,

ngot som inte gjorts tidigare p denna detaljniv. Studien ingr i Sandra Ekstrms mastersuppsats i mnet nutrition under handledning av docent Katarina Blter, institutionen fr epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Klimatsmart mat har lika bra eller bttre nringsinnehll. Man behver inte bli vegetarian eller vegan, det rcker lngt att skra ner p ntkttet, sger Katarina Blter.

Unik kartlggning av matens klimatpverkan

Utslpp av vxthusgaser under produktion, bearbetning och transport till affren.

1 kg ntktt:33 kg CO2e

1 kg lax :4 kg CO2e

1 kg kyckling :2 kg CO2e

1 kg potatis, baljvxter och pplen:Mindre n 1 kg CO2e

Utslpp av vxthusgaser berknat utifrn kostdagbcker dr studiedeltagarna vgde och skrev upp allt de t under 7 dagar.

Vegetarian:2 kg CO2e per dag

Fisktare (ter ej annat ktt): Knappt 3 kg CO2e per dag

Ktttare (ter ej ntktt): 3 kg CO2e per dag

Ktttare (ter ntktt): 4 kg CO2e per dag

S pverkar olika livsmedel klimatet

S pverkar du klimatet genom din kost

CO2e (koldioxidekvivalent) r ett mtt p den klimatvrmande potentialen hos olika vxthusgaser ssom koldioxid och metan. Uttrycket anger hur mycket koldioxid som skulle behva slppas ut fr att f samma verkan p vxthuseffekten.


Katarina Blter.Foto: Gunilla Sonnebring

30%av de totala utslppen av

vxthusgaser inom EU berknas komma frn livsmedels

produktion.

1,4tonS mycket koldioxid eller

jmfrbara vxthusgaser slpps i genomsnitt ut i samband

med produktion av mat per person och r

visar studien.

Text: Ola Danielsson


Africa att vi var vlkomna dit och samla spindlar. Det gjorde vi och kom efter ett par veckor hem med 104 stycken.

Vad hnde sedan?Vi utvann DNA frn spindlarna och

det visade sig att den gen som kodar fr att bilda trdprotein r gigantisk. Men vi anvnde bara en liten del av genen, en knapp tiondel, och satte in den i E-coli-bakterier som d kunde tillverka trd. De gr proteinerna i lslig form, men nr vi samlar det framrenade pro-teinet i provrr bildas spontat mycket starka trdar: De str emot 260 graders vrme och tl etanolbad. Till viss del pminner de om de fibriller som bildas vid Alzheimers sjukdom drfr r vi p Alzheimercenter p Karolinska In-stitutet. Nu kan vi frutom trdar ven skapa skum och film av materialet.

Hur kan spindeltrd anvndas i medi-cinsk forskning?Vi har precis publicerat ett arbete

dr spindeltrden anvnds som matris fr att odla neurala stamceller. Dessa kan inte fsta direkt p odlingsplattan utan behver ett biologiskt underlag. Idag anvnds ofta proteiner frn djur men med tanke p smittrisken kan cel-lerna d inte anvndas kliniskt och man fr variabilitet i materialet. Vrt material dremot r tillverkat av bakterier och vi vet exakt vad det innehller. En annan frdel r att det r s pass stadigt att cellerna p materialet kan flyttas frn sklen och in i en patient exempelvis. Nu hoppas vi kunna skapa tredimen-sionella matriser fr att kunna odla cel-ler och i frlngningen kan man tnka sig att kunna skapa hela vvnader.

I ett annat samarbete anvnder diabetesforskare trden som underlag fr att f insulintillverkande betaceller att dela sig och bli fler utanfr kroppen. Hr r tanken att cellerna sedan ska kunna terfras till kroppen som ett stt att behandla diabetes.

P ngra rs sikt, hur skulle er spindel-trd kunna nyttjas kliniskt? Jag tror det kan bli aktuellt att

anvnda sjlva trden, kanske som suturmaterial eller fr att lka sr. Det finns berttat att romarna lade hela spindelnt p sina hstars sr och det r gammal folkkunskap att spindelvv pskyndar srlkning. Sedan finns studier som visar att spindeltrd kan f perifera nervndar som skadats att lka ihop. Hr tror jag att vr tillverkade trd kan komma till nytta. Men det krvs att vi visar att materialet r skert att implantera i kroppen. Lotta Fredholm

Hennes forskning hnger p en trd

I ett unikt projekt arbetar Anna Rising med att tillverka spindeltrd med hjlp av bakterier. Materialet kan i framtiden komma att nyttjas fr srlkning och reparation av skadade nerver.

-Jag r inte rdd fr spindlar. Nr vi samlade spindlar i bushen fanns

det betydligt farligare djur att oroa sig fr, sger Anna Rising,

forskare vid institutionen fr vrdvetenskap, neurobiologi och

samhlle, Karolinska Institutet.

Hur kom det sig att du fastnade fr spindeltrd?

Jag r veterinr i grunden och ham-nade av en slump i ett EU-finansierat doktorandprojekt dr mlet var att tillverka spindeltrd. Den spindel som enligt mtningar har starkast trd r arten Euprosthenops australis och jag brjade med att mejla ut en frga runt-om i vrlden om var dessa fanns. D fick jag svar frn Spider Club of South Fo

to: M

attia

s Ahl

m

Som lyckats tillverka spindeltrd p laboratoriet

Hall drAnna Rising


Framsteg

Tre frgor till Shervin Shahnavaz som forskar om hur kognitiv beteendeterapi kan hjlpa barn och unga med tandvrdsrdslaVarfr har du valt att forska om ungas tand-vrdsrdsla?

Jag brjade 1998 som psykolog p Folktandvrdens klinik fr medicinsk tandvrd vid Huddinge sjukhus och arbe-tade dr med tandvrdsrdda vuxna. Hos mnga vcktes rdslan redan i barndo-men. Ungefr nio procent av alla barn och ungdomar uppskattas ha tandvrdsngest och tre-fem procent lider av tandvrdfobi, som gr att man helt undviker tandvrd. Rdslan kan uppst fr att barnet upplevt smrta hos tandlkaren eller i sjukvrden. Den kan ven frmedlas indirekt frn andra. Ibland spelar ven mediebilder roll, som den osympatiske tandlkaren i filmen Hitta Nemo.

Hur kommer studierna att se ut?Det finns stark evidens fr att kog-

nitiv beteendeterapi, KBT, hjlper mot fobier, men studier av barn och unga med tandvrdsrelaterade fobier saknas. I tv jmfrande studier ska en grupp lottas att f KBT-behandling av psykolog och en annan grupp gngse behandling som ges tandvrdsrdda, som inskolning och att f behandling under narkos. Sedan vill vi ven jmfra gngse behandling med internetbaserad KBT.

Har du tips till frldrar med tandvrds-rdda barn?Vuxna tar ofta fr givet att det handlar

om smrtan, men mste ta reda p vad barnet skrms av det kan vara lukter eller att det knns obehagligt att ha ngot i munnen.

Infr besket gr det ibland att lna hem en luktdosa fr att vnja sig i hemmet, eller en bomullsrulle som man kan va p att ha i munnen. P Sjukvrdsupplysningens sida finns ocks bra information med den animerade Gabriel Groda.

Prata ocks med barnet om hur det har hanterat andra utmaningar, som att framtrda frsta gngen p danskursen. D kan barnet anvnda samma strategier och frbereda sig mentalt och fysiskt. Lotta Fredholm Mats Wahlgren, professor i

smittskydd vid institutionen fr mikrobiologi, tumr- och cellbiologi, Karolinska Institu-tet aprop en underskning i tidskriften The Lancet som visar att en tredjedel av de mediciner som anvnds mot malaria r rena frfalskningar eller felaktigt sammansatta. I Dagens Nyheter.

Det hr r grov krimi-nalitet som drabbar de fattigaste av de fattiga

Stefan Arver, forskare vid institutionen fr medicin, huddinge, r tveksam till amerikanska forskares slut-sats att sperma skulle vara bra fr kvinnors hlsa och f dem att knna sig lyckligare. I Expressen.

Det lter snarare som en manlig nskedrm

lgre risk att drabbas av stroke hade de som t 60 gram chok-lad i veckan, jmfrt med de som inte t ngon choklad alls, visar forskning frn Institutet fr miljmedicin. Resultaten, som bygger p data frn 37000 svenska mn visade ven att bde mrk och ljus choklad gav effekt. Forskarna tror att effekterna kan kopplas till s kallade flavonoider som frhindrar inflammation och derfrkalkning.

17%

Shervin Shahnavaz r legiti merad psykolog och doktorand vid institutio-nen fr odontologi vid Karolinska Institutet. Han har nyligen kommit ut med boken Tandvrdspsykologi som r skriven fr anstllda i tandvrden.

Vuxna missfrstr ofta rdslan

Smrta, men ocks lukter eller knslan av att ha ngot i munnen kan vcka rdsla fr att g till tandlkaren, menar tandvrdspsykologen Shervin Shanavaz.

Foto

: Joh

nr

Framsteg Xxxxxx

I vrt samhlle gr vi vrt bsta fr att hlla dden p avstnd. Mnga vuxna svenskar har aldrig sett en dd mnniska,

och vill inte tnka p dden om det inte r absolut ndvndigt. Men en del resonerar annorlunda: Vi har pratat med tre forskare

som har valt att gna sig t dden p heltid.

Med dden som kollega

Foto: Mattias Ahlm

Namn: Henrik DruidTitel: Professor i rttsmedicin vid institutionen fr onkologi-patologi, Karolinska Institutet.Forskar om: Hur diagnostiken av ddsorsaken kan frbttras nr en person avlidit ovntat eller dtt p ett stt som polisen bedmer som onaturligt.

Tre forskare berttar


Framsteg Xxxxxx

Att jag blev rttslkare, och senare forskare inom rttsme-dicin, berodde p en kombina-tion av slump och att jag inte var njd med arbetsfrhl-landena inom sjukvrden. Som lkare knde jag inte att jag kunde ge patienterna den tid de frtjnade, vilket jag kunde som rttslkare.

Jag har genomfrt ungefr 6000 obduktioner och i en stor del av dessa fall har jag haft kontakt med de anhriga. I min forskning utvecklar jag bttre metoder fr att ta reda p ddsorsaken, ngot som kan vara srskilt svrt nr droger r inblandade. Det r information som anhriga bru-kar vara tacksamma fr att f, och p s stt knner jag ofta att jag kan hjlpa dem i deras sorgearbete.

Vi anstrnger oss alltid fr att kroppen ska se s ren och hel ut som mjligt, och jag rekommenderar oftast de anhriga att komma och titta p den. Mnga tvekar men de brukar vilja det efter ngra dagars betnketid. Jag tror att det hjlper mnniskor att frst och acceptera vad som har hnt.

Synen p den dda kroppen r kulturellt betingad. Sjlv sg jag en dd mnniska fr frsta gngen nr jag var 17 r. Det var min mormor, och det kndes fridfullt men ocks kusligt och obehagligt. I Indien dr jag jobbade en period har mnniskor ett annat frhll-ningsstt. Nr ngon dog var det till exempel de nrstende som tog hand om kroppen och transporterade den. Dden ses som en mer naturlig del av livet och hr tror jag det finns ngot fr oss att lra. Det finns inget som r farligt med att se eller rra vid en dd mn-niska. Berttat fr: Ola Danielsson

Jag kan hjlpa i sorgearbetet



Jag brjade forska om pa-tienter med obotbar cancer p 1980-talet fr att jag sg att de inte fick ett optimalt std. Jag knde att jag verkligen kunde gra skillnad fr dem, men arbetade till en brjan i stark motvind d frgorna uppfat-tades som frmmande. Idag tycker jag att vi har blivit bra p att lindra fysiska symptom, men vi bottnar inte alltid s bra i de stora existentiella frgorna om liv och dd. Det frsker jag utveckla med min forskning.

Den allra sista tiden innan en person somnar in r nstan all-tid lugn och fridfull. Men innan dess drabbas mnga som r i ddens nrhet helt naturligt av perioder av missmod. Dden r en situation som man inte kan fly ifrn, istllet tvingar den oss att vlja frhllnings-

Namn: Peter StrangTitel: Professor i palliativ medi-cin, srskilt onkologi, vid insti-tutionen fr onkologi-patologi, Karolinska Institutet, verlkare vid Stockholms sjukhem.Forskar om: Hur man p bsta stt underlttar och frbttrar den sista svra tiden fr bde dende och deras anhriga genom minskad smrta, illa-mende, ngest och oro och std i funderingar i samband med existentiell kris.

stt. Ytterligheterna r att lta dden breda ut sig ver alla livets aspekter eller att lta ddens realitet bli en klla till kad livsknsla. Idag har de existentiella frgorna blivit en sjlvklar del av vrden och genom samtal kan man mnga gnger hjlpa en sjuk person att terupptcka gldjen och insikten om att man kan leva s lnge man r levande.

Genom att studera och mta hundratals dende och deras anhriga har min egen rdsla fr dden minskat avsevrt, samtidigt som jag har stor fr-stelse och respekt fr mn-niskor som knner ngest infr det hr oknda. Jag har blivit mer medveten om att dden r en del av livet, som en ram som tydliggr det som finns innan-fr, det vill sga livet. Det har hjlpt mig att ta stllning till de stora livsfrgorna om vad som r huvudsaker och bisaker i mitt liv och jag frsker leva mer medvetet just nu nr livet pgr och jag r frisk. Berttat fr: Helena Mayer

Min rdsla fr dden har minskat

Tre forskare berttar


Som nyutexaminerad sjukskter-ska brjade jag arbeta p barnon-kologen p Karolinska universitets-sjukhuset och upplevde p kort tid hur tre sm pojkar dog och hur frldrarna hanterade detta p olika stt. Jag blev starkt berrd och brjade s smningom forska om hur man p bsta stt bemter frldrar som mister ett barn och vad som r viktigt fr dem.

Mnga inom professionen avrdde mig att genomfra studien fr att de inte tyckte att man skulle riva i gamla sr och vcka knslor till liv hos frldrar som frlorat ett barn. Men frldrarna ville prata om sina upplevelser och avhand-lingen visade att nstan alla tyckte studien var vrdefull och att ingen frlder eftert ngrade att de talat med sitt barn om dden. Persona-len br drfr, innan det r fr sent, stdja frldrar som r oskra p om de ska tala med sitt barn, att gra det.

Under mitt avhandlingsar-bete undrade mina barn varfr jag gjorde detta arbete nr jag bara grt av alla berttelser. Men med std av familj och kollegor s gick det, ven om jag alltid br det med mig. Jag vill inte ens tnka tanken p att frlora mina barn, men att se hur frldrar trots allt klarar det och gr vidare gr mig mindre rdd.

Efter att ha sett hur barn, dessa sm modiga mnniskor, mtt d-den har jag ocks blivit mindre rdd fr dden. Det r nog lttare att lra av barn n av vuxna, barn lever tills de dr och inte sllan har de en naiv syn p dden, till exempel att de kommer till Nangijala. Vi har Astrid Lindgren att tacka fr mycket. Berttat fr: Helena Mayer

Namn: Ulrika KreicbergsTitel: Forskare vid institutionen fr kvinnors och barns hlsa, Karolinska Institutet, legitimerad sjukskterska.Forskar om: Hur risken fr psykisk ohlsa hos efterlevande familje-medlemmar kan minskas nr ett barn dr i cancer.

Mnga avrdde mig frn att gra studien


DET FINNS I PRINCIP TRE STT ATT minska ddligheten i en livshotande sjukdom. Sjukdomen kan frebyg-gas, den kan upptckas tidigt nr den frhoppningsvis fortfarande r botbar och den kan behandlas. Brstcancer r en ddlig sjukdom som drabbar fler och fler svenska kvinnor. Frutsttning-arna fr tidig upptckt och behandling r vl uppbyggda i Sverige, men trots detta minskar inte antalet kvinnor som avlider av brstcancer.

Det r nu hg tid att studera mj-ligheterna att frebygga brstcancer. Genom att identifiera och tgrda riskfaktorer borde man kunna minska antalet som drabbas och dr. Frebyg-gande behandling r nytt fr brstcan-cer men har genomfrts mycket fram-gngsrikt inom kardiologin. Genom att identifiera och pverka riskfaktorer som till exempel tobak, vervikt, fysisk inak-tivitet, hgt blodtryck och hga blodfet-ter har antalet individer som insjuknar och avlider i hjrtinfarkt och stroke minskats dramatiskt. Kan man inte gra samma sak inom brstcancer?

Frebyggande behandling r en tvstegsraket. Det frsta steget handlar om att identifiera kvinnor med hg risk.

Inom brstcancer pverkar livsstilsfak-torer som nr man fdde sitt frsta barn (tidigare=lgre risk), hur mnga barn man ftt (fler=lgre risk), hur lnge man ammat (lngre=lgre risk) och om man anvnt p-piller (hgre risk) eller hormonersttningsmedel (hgre risk). Genetiska frndringar och mammo-grafibildens utseende pverkar ocks risken fr brstcancer.

G E N O M AT T STU D E R A en stor mngd kvinnor kommer vi snart att kunna identifiera en grupp dr var tredje kvinna kommer att utveckla brstcan-cer. Detta r steg ett.

Steg tv handlar om att tgrda risk-faktorerna. Inom kardiologin r detta frhllandevis ltt. Det handlar om rkstopp, viktnedgng, kad fysisk akti-vitet och behandling av hga blodtryck och blodfetter. Ngra s enkla recept finns inte fr brstcancer. Viktnedgng, fysisk aktivitet och alkoholrestriktion minskar visserligen risken fr brstcan-cer men pverkan r liten. Att lgga sig i hur kvinnor skall leva sina liv, nr de skall fda sina barn, amma, med mera, r frsts uteslutet.

ET T ALTE R NATIV R att medicinskt behandla kvinnor med hg risk ungefr som man gr med hgt blodtryck eller hga blodfetter. Det finns ett flertal mediciner som visat sig minska risken fr brstcancer. Acetylsalicylsyra (ingr i bland annat Treo och Trombyl), met-formin (mot diabetes) och statiner (sn-ker kolesterolniverna) har frvnande nog visat sig snka risken fr brstcan-cer med 10-20 procent. Mindre frv-nande r att den hormonella medicine-ring man ger brstcancerpatienter efter operationen, fr att frebygga terfall, ven hindrar ny cancer frn att upp-komma hos friska kvinnor med cirka 40-60 procent. De stora utmaningarna r att frst vilka doser som behvs och hur lnge en kvinna mste anvnda preparaten fr att de ska ge effekt.

Nstan varje timme, dygnet och ret runt drabbas en kvinna av brstcancer i Sverige. Frebyggande insatser med medicinsk behandling kan minska antalet kvinnor som drabbas av sjukdo-men och som avlider. Det finns redan en etablerad organisation och frivilliga studiedeltagare i en pgende stor stu-die kring riskfaktorer bakom brstcan-cer. Vad som krvs nu r frmst mer finansiering d kan vi g vidare och p allvar brja besvara frgan om frebyg-gande behandling r mjlig.

Hg tid att frebygga brstcancer

Krnika:Per Hall

Per Hall r professor i strlnings-epidemiologi vid institutionen fr medicinsk epidemiologi och biostatistik

Genom att studera en stor mngd kvin-nor kommer vi snart att kunna identifiera en grupp dr var tredje kvinna kom-mer att utveckla brstcancer. Detta r steg ett.

DFo

to: U

lf Sirb

orn

www.bergenstrahle.se

Alla lnsamma innovationer brjar med en id,men alla ider blir inte lnsamma innovationer.

Return On InvestmentR O I

return on innovation

Bergenstrale ROI Halvsida 175x115.indd 2 2012-08-13 14.37

Motverkar och lindrar Rastlsa ben,sk Restless Legs Syndrome

Prokalmawww.prokalma.seen del av Bobros Holdings AB

Internet: www.prokalma.sePost: Prokalma, Box 130, 891 23 rnskldsvikkonsumentkontakt: [email protected]

OBS! Ange dina mtt vid ankel, vaden och lret fr rtt storlek!

Nu finns ett enklare, skrare och effektivare stt att frebygga RLS.Genom kliniska utprovningar har svenska lkare utvecklat en ny typstdstrumpor - RestEasy

RestEasy frebygger krypningar, pirrningar och kramper i ben och fttersom ofta uppstr eller frvrras vid vila och under smn.

RestEasy knns svala, torra och r bekvma att anvnda, uppbyggda av unika kompressionszoner i Prokalmafiber

Bestll dina RestEasy

RestEasyMedicinsk stdstrumpa, 1 parPris frn 399kr inkl momsStorlek: XS, S, M, L, XL, XXL


TidslinjenLeukemi

1947 / Det frsta cancer-lkemedlet. Ett litet antal barn behand-las av Sidney Farber med substansen aminotperin, som visar sig kunna bromsa leukemi. Det leder till vidareut-veckling av cellgifter som hindrar cancer-celler frn att vxa och dela sig.

1800

1900

Kampen mot blodcancernLkare, genetiker, kemister och fysiker har alla bidragit till bttre mjligheter att behandla leukemi. I dag verlever de allra flesta barn som drabbas.Text: Ola Danielsson

Kllor: American Society of Clinical Oncology, St Judes Children hospital, American Cancer Society, Federation of

American Societies for Experimental Biology, Cancerfonden.

1940 1950

1960

1845 / Leukemi beskrivs. Rudolph Virchow beskriver det frsta fallet och ger sjukdomen namnet Leukmie efter grekiska leukos (vitt) och aima (blod). Sjukdomen kopplas till ett verfld av vita blodkroppar.

1900 / Strlning brjar anvndas. Strlning motver-kar leukemi men kan ocks orsaka sjukdomen. Mnga av de tidiga radio-logerna anvnde sina egna armar fr att mta ut vad de trodde var rtt strldos, vilket re-sulterade i att en del av dem utvecklade leukemi. 1960 / Kromosombit

saknas. Nowell och Hungerford upp-tcker att en bit av en kromosom (Philadel-phia-kromosomen) i cancercellerna hos vissa leukemipatienter saknas, men de frstr inte var den har tagit vgen.

1957 / Frsta benmrgstrans-plantationen. Nobelpristaga-ren Donall Thomas utfr den frsta benmrgstransplantatio-nen p mnniska. I dag anvnds metoden fr att behandla flera former av leukemi.

1960-talet / Mnga patienter botas. Genom att kombinera flera lkeme-del (cellgifter) lyckas forskare bota ett kande antal patienter frn leukemi.

Orsak: Cancerliknande frndringar i den blodbildande benmrgen som leder till att vita blodkroppar delar sig okontrollerat.Drabbar: Frmst ldre, men leukemi r ocks den vanligaste cancerformen bland barn. Cirka 1000 fall per r upptcks i Sverige.Former: Beroende p vilka vita blodkroppar som r drabbade delas sjukdomen in i lymfatisk leukemi (akut eller kronisk) och myeloisk leukemi (akut eller kronisk).


Allt fler verleverGenetiska kartlgg-ningar mjliggr fler riktade lkemedel Det har skett fantastiska framsteg inom forskningen de senaste decen-nierna och prognosen fr mnga grupper av patienter har frbtt-rats kraftigt, sger Eva Hellstrm Lindberg, professor i hematologi vid institutionen fr medicin, Huddinge.

Mot kronisk myeloisk leukemi finns numera ett effektivt lkemedel med milda biverkningar. Eva Hell-strm Lindberg tror att fler riktade lkemedel kommer att utvecklas i takt med att de genetiska orsakerna till olika former av leukemi klargrs. Men det blir sannolikt svrare ef-tersom ny forskning tyder p att de genetiska orsakerna r komplexa.

Men genom att tillngliga behand-lingar som cellgifter och stam-cellstransplantation frfinas och kombineras bttre kan patienternas prognos nd fortstta frbttras, ven om behandlingen r tuff, menar Eva Hellstrm Lindberg.

Stora framsteg har exempel-vis gjorts i behandlingen av akut lymfatisk leukemi, den vanligaste cancerformen hos barn, dr drab-bade barns verlevnad har kat frn 4 procent fr 50 r sedan till cirka 75 procent i dag.

N U T I D

Framtidens utmaningar Mindre biverkningar Forskare frsker hitta stt att ge mediciner p ett nytt stt, i lgre doser under lngre tid och utifrn varje patients unika kropp och genuppsttning. Inga terfall Forskare hoppas hitta lkemedel som gr att cancercellerna slcks och blir ofarliga, ven om de finns kvar i kroppen. Botemedel Nr orsakerna fr olika former av leukemi klargrs kan det bli mjligt att utveckla botande behandling fr fler patienter.

Eva Hellstrm Lindberg. Foto: Stefan Zimmerman

1970

1980 1990

2010

1970 / Rymdforskare hjlper till. NASA finansierar utvecklingen av en apparat fr att hitta utomjordiska livsfor-mer i prover frn mars. Resultatet blir en ny fldescytometer som sorterar blodceller med laserteknik och gr det mjligt att identifiera flera nya leukemiformer och frbttra diagnostik och behandling.

1995 / Vita blod-kroppar hjlper. verfring av vita blodkroppar frn en tidigare benmrgsdonator visar sig ibland kunna frhindra sjukdomsutveck-lingen om cancern har kommit tillbaka efter en benmrgstrans-plantation.

2000-talet / Mutationer hittas. Genetiska kartlgg-ningar av cancercellerna vid olika leukemiformer visar att sjukdomen ofta beror p ett flertal mutationer. Mls-kande lkemedel utvecklas.

1973 / Saknad kromosombit hittas. Janet Rowley hittar den saknade kromosombiten p en annan kromosom, dr den skapar ett protein som trig-gar leukemi. Det gr det mjligt att utveckla ett ef-fektivt lkemedel mot denna form av leukemi.


Skulle du d lycklig om du dog imorgon? Svarar du ja p frgan har du nog fattat rtt beslut under den senaste tiden. Det menar Katarina Gospic som skrivit en populrvetenskaplig frdju-pande bok om hur hjrnan fungerar vid beslutsfattande. Vilka beslut vi tar styrs av allt frn vad vi t till frukost och om vi r friska till vilka personer vi omges av och hur stressade vi r. Katarina Gospic menar att vi lttare kan ta kom-mandot ver viktiga beslut genom att

medvetandegra hur alla olika faktorer pverkar vr hjrna.

De flesta vet mer om sin smartphone n om hur deras egen hjrna fungerar. Drfr behvs min bok, sger hon.

Boken ger en kunskapsversikt av vilka delar av hjrnan som r inblan-dade vid beslutsfattande och en rad exempel p forskningsexperiment som illustrerar hur olika faktorer pverkar processen. Knslor fr ett eget kapitel.

Knslor pverkar i allra hgsta grad vra beslut, till exempel genom att vi knner empati, grupptryck eller behov av snabb belning. Ett konkret rd r drfr att va p att reglera dina knslor s att de inte fr lika mycket makt ver enskilda beslut. Samtidigt har man sett att mnniskor som vgar lita p sin magknsla r bttre p att frutse framtida hndelser, som till exempel vem som vinner valet, sger Katarina Gospic. Cecilia Odlind

Katarinas sju tips fr bra beslutVar modigHjrnan undviker automatiskt otrygghet men vissa beslut krver att du utmanar dina rdslor. Ha kontroll p dina knslor r du impulsiv va p att tla dig. r du tillbakadragen va p att slppa hmningarna.Balansera mellan dig sjlv och gruppenAgera bde fr andras och din egen lycka.M bra Sov, t bra mat och motionera och var medveten om att lkemedel kan pverka dig.Lyssna p din inre rst Gr inte som alla andra bara fr att det r bekvmt fr hjrnan. St emot behovet av kortsiktig belningByt inte till vilket jobb som helst bara fr att komma ifrn det gamla.Ta en pausVila hjrnan genom att gra ngot annat en stund d kan det klarna.

Magen Bakterier, buller och brak Peter Benno, Ingemar Ernberg, Tore Midtvedt, Roland Mllby, Elisabeth Norin, Torgny Svenberg. (Karolinska Institutet University Press)

I magen och tarmarna finns omkring ett kilo bakte-rier. Under de senaste ren har forskarna p allvar brjat uppmrksamma denna tarmfloras betydelse fr kroppens fysiska och psykiska hlsa. I en uppda-terad nyutgiven bok beskriver sex ledande forskare och lkare inom olika specialiteter vad vi vet om magen och tarmfloran idag.

Patient.nu Med vrlden som hlsoleverantr och internet som vrdcoachHkan Eriksson och Peter Majanen (Studentlitteratur)

Hur ska vrden frhlla sig till dagens patienter som tar en mer aktiv del i sin egen vrd? Det dis-kuteras i en ny bok som beskriver hur livsstilsfrndringar tillsam-mans med nya kommunikations-teknologier skapar patienter med

nya behov, beteenden och krav.

Frst din hjrna och ta bttre beslutBeslutsfattande kan vara svrt i en ny bok avsljas vad som styr vra val och hur du kan optimera mjligheterna fr att vlja rtt

Boktips

Lita p magknslan, men stressa inte, menar Katarina Gospic. Hon disputerade vid

Karolinska Institutet 2011 med en avhandling som

handlade om hjrnans fr-mga att uppfatta orttvisor.

Foto

: Gun

nar A

sk

Vlj rtt en guide till bra beslutKatarina Gospic(Brombergs)


Utblick

Forskare byggde en manet av hjrtcellerKonstgjort djur. Den ser ut och rr sig som en manet men genetiskt sett r den en rtta. Amerikanska forskare har skapat en fritt simmande manet - av hjrtceller frn rtta och silikon. Forskar-gruppen r intresserad av hur cellerna i hjrtat och andra muskler skapar en pumpande rrelse. Fr att testa sina teorier kartlade de hur cellerna i en manet r organiserade och ter-skapade strukturen genom att odla rtthjrtceller p ett underlag av silikon. Nr elektrisk strm tillfrs sim-mar strukturen fritt i vatten, precis som en manet. Enligt forskarna har deras skapelse stora likheter med ett hjrta och kan anvndas till exem-pel fr att testa effekten av hjrtmediciner. Nature Biotechnology augusti 2012

Mutationer bakom skillnader i livslngdMitokondrie-DNA. Kvinnor har i genomsnitt lngre liv n mn, en knskillnad som finns ocks bland mnga andra djurarter. Austra-liensiska forskare har nu hittat en mjlig frklaring,

tminstone hos bananflugor. Forskarna har hittat muta-tioner i mitokondriens DNA som frkortar livslngden hos manliga flugor men inte hos kvinnliga. Eftersom mitokondrien rvs frn mo-dern kan sdana mutationer ansamlas genom evolutionen trots att de skadar mnnen, menar forskarna. Forskarna tror att mutationer i mito-kondriens DNA kan vara en bidragande frklaring till knskillnader i livslngd hos mnga djurarter. Current biology september 2012

Ny metod mter kroppens tidIndividanpassad medicin. Lkemedel kan ge biverk-ningar vid vissa tidpunkter men inte andra, eftersom kroppens processer varierar i cykler under dygnet. ven hlsoeffekter av mat kan p-verkas av timing (se notisen nedan). Fr att pricka in rtt tidpunkt fr en mltid eller ett piller rcker det inte med att titta p klockan, eftersom kroppens inre tid varierar mellan olika individer. Att faststlla en persons inre tidschema har tidigare varit omstndligt, men nu har japanska forskare utvecklat en enkel metod som kan

bidra till exempelvis en mer individanpassad lkeme-delsanvndning. Genom att ta tv blodprov med tolv timmars mellanrum och analysera niverna av ett 50-tal mnen kunde forskarna bestmma den inre tiden med 3 timmars exakthet. Forskningen r inspirerad av botanikern Carl von Linn som upptckte att det gr att uppskatta tidpunkter p dagen genom att observera nr olika blommor ppnas och stngs i frhllande till varandra. PNAS juli 2012

Viktigare nr du ter n vadvervikt. Amerikanska fors-kare har visat att utveckling-en av vervikt bestms mer av tidpunkten fr matintag n matens innehll, tmins-tone hos mss. Forskarna gav tv grupper av mss en fett-rik diet. Bda grupperna t lika mnga kalorier per dag, men den ena gruppen fick ta nr de ville och den andra gruppen fick bara ta under en period av 8 timmar per dygn. Tre mnader senare hade mssen som t under hela dygnet gtt upp i vikt, hgre blodsockervrden och leverskador. Den andra grup-pen hade god hlsa och ingen vervikt. Forskarna ska nu underska om timingen r lika viktig fr utvecklingen av vervikt hos mnniskor. Cell metabolism juni 2012

Metylering viktigt i mnniskans utvecklingEpigenetik. Mnniskor och schimpanser delar mnga av sina gener, men mnniskor drabbas oftare av vissa sjuk-domar, som cancer. En ame-rikansk forskargrupp menar nu att frklaringen kan vara skillnader i hur generna ut-trycks. Forskarna har jmfrt ett omrde i hjrnbarken och upptckt att graden av mety-lering p generna r betydligt

lgre hos mnniskor, srskilt p gener som r inblandade i cancer och psykiatriska sjukdomar. Metylering r en kemisk pbyggnad p en gen som kan minska dess aktivitet. Forskarna tror att metylering har spelat en avgrande roll bde i den evolutionra utvecklingen av mnniskans hjrna och fr mnniskans knslighet fr vissa sjukdomar. American Journal of Human Genetics augusti 2012

Assisterad och naturlig befruktning lika framgngsrikOfrivillig barnlshet. Mnga ofrivilligt barnlsa kvinnor som pbrjar en IVF-behandling avbryter behandlingen efter tv till tre misslyckade frsk. Det kan finnas mnga skl, exempel-vis ekonomiska svrigheter eller knslor av hopplshet. Men nu har amerikanska forskare visat att kvinnor som fortstter behandlingen har god chans att lyckas. I den allmnna befolkningen lyckas cirka 85 procent blir gravida inom ett r och fors-karna uppskattar att nstan samma sannolikhet kan glla fr assisterad befruktning, frutsatt att det inte finns knda medicinska skl bak-om barnlsheten. Studien visar ocks att chansen att bli gravid minskar med stigande lder om egna gg anvnds, men inte om donerade gg anvnds. NEJM juni 2012Fo

to: Is

tock

Maneter och hjrtan r experter p att pumpa.

Ge inte upp, utsikterna att f barn kan vara goda.


KOL r en inflammatorisk sjukdom i luftvgar och lungor som, i Sverige, i nio fall av tio orsakas av rkning. I takt med att allt fler perso-

ner i vrlden rker frvntas sjukdomen g frn att i dag vara den fjrde till den tredje vanligaste ddsorsaken r 2020.

Av de rkare som lever till 75-rs lder har hlften KOL. Det innebr att hlften inte ftt sjukdomen trots att de rkt. En av de stora frgorna fr forsk-ningen att besvara r just varfr vissa blir sjuka och andra inte. Vi behver ocks kartlgga hur KOL hnger ihop med andra sjukdomar s som led-gngsreumatism, hjrtsjukdomar och diabetes, sger Kjell Larsson, professor i lungmedicin vid Karolinska Institutet.

I Sverige blir rkarna frre. Samtidigt visar Hjrt-Lungfondens KOL-rapport 2012 att det var fler svenskar som dog i KOL 2011 n 1997, samt att endast en av fem KOL-drabbade svenskar har ftt en diagnos. Kjell Larsson menar att det kan bero p att symptomen ofta tar decen-

nier att utveckla.Slemhosta r ett

frsta varningstecken som ofta frknippas med att vara frkyld eller med s kall-lad rkhosta, och inte med KOL. De flesta vnjer sig vid slemhostan och andra

symptom, som dlig kondition. Det gr att mnga sker vrd frst nr de blivit allvarligt sjuka. I dag vet vi att en diagnos, rkstopp, motion och lkeme-delsbehandling kan rdda en KOL-pa-tients liv. Drfr r det viktigt att fler fr diagnos i tid, sger Kjell Larsson.

P Socialstyrelsen pgr just nu ett omfattande arbete med att uppdatera de nationella riktlinjerna fr vrd av astma- och KOL-patienter. Tidigare riktlinjer r frn 2004 och sedan dess har mycket ny kunskap om sjukdomar-na tillkommit, varfr det blir aktuellt med ett nytt vrdprogram.

Rutinerna fr vilka patienter som ska utredas fr KOL, samt hur de ska utredas, blir sannolikt en stor del av det nya programmet. Ett enkelt utandnings-test, s kallad spirometri, anvnds fr att stlla diagnos. Detta test borde vara lika sjlvklart p patienter som lider av lng-dragna besvr i lungor och luftvgar som att ta blodtryck, sger Kjell Larsson som r expert i Socialstyrelsens arbetsgrupp.

VI D KO L U PPSTR en kronisk inflam-mation i luftvgarna. Slemhinnan r skadad och flimmerhren kan inte transportera bort sekret och partiklar utan den sjuke mste hosta upp slem-met. Nr processen fortstter i mnga r bryts lungvvnaden ned och det bildas hlrum, emfysem, i lungorna dr gasut-byte inte lngre kan ske.

I sin forskning undersker Kjell Lars-

Vxande epidemi i rkningens spr

Kjell Larsson.Foto: Mren Levin

Mnga ville testa sina lungorP World Spirometry Day den 27 juni passade cirka 600 personer frn allmnheten p att testa sin lungfunktion p Centralstationen i Stock-holm. Eventet arrangerades av Centrum fr allergiforsk-ning vid Karolinska Institutet och hade till syfte att upp-mrksamma lungsjukdomar som astma och KOL och vikten av att mta lungfunk-tion fr att f en uppfattning om lunghlsan.

Livsstilshjlp fr KOL-drabbade

I en ny bok fr KOL-drabbade och deras anhriga ger Kjell Larsson argument, motivation och tips fr att sluta

rka och hitta en mer hlso-sam livsstil. Boken ges ut av Karolinska Institutet Univer-sity Press och har ocks till syfte att skapa opinion fr en bttre KOL-vrd.

74%fler kvinnor dr i dag i KOL jmfrt med 1997, medan antalet mn som dr r ofrndrat. Orsaken tros vara att knsskillnaderna i rkvanor har jmnats ut och att kvinnor r knsligare fr sjukdomen. Pgende forsk-ning vid Karolinska Institutet frsker ta reda p varfr.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, r en underdiagnostiserad lungsjukdom som blir allt vanligare.

Med ett grishus som bas arbetar forskare vid Karolinska Institutet fr en bttre framtida vrd av de KOLsjuka.

Text: Selma Wolofsky Foto: Istock

Sjukdomen:KOL

Orsak: Rkning, inandning av skadliga mnen, rftlighet.Symptom: Bland annat slemhosta, andnd, trtthet och viktminskning.Drabbar: Cirka 65 miljoner mnniskor uppskattas ha medelsvr eller svr KOL.

Foto: Ulf S

irborn


son tillsammans med sina kollegor hur friska respektive KOL-sjuka personers vita blodkroppar reagerar p att fr-skspersonerna vistas i en av de mest inflammationsframkallande miljer som finns ett grishus.

Att andas in lantbruksdammet i ett grishus fr inflammatoriska celler, till exempel vita blodkroppar, att ansamlas och starta en inflammatorisk reaktion i luftvgar och lungor. Vi vill ta reda p om de vita blodkropparna r mer aktiva hos KOL-sjuka n hos friska personer. Vi undersker ven hur cellerna pver-

kas av att bli behandlade med antiko-linergika, mediciner som KOL-patienter ofta fr. Antikolinerga lkemedel har i frsta hand en luftrrvidgande effekt men senare forskning har visat att de ven ingriper i den inflammatoriska rektionen och vi vill ta reda p hur detta fungerar, sger Kjell Larsson.

Enligt honom kan mer kunskap om hur antikolinerga lkemedel lindrar in-flammation i frlngningen leda till att forskarna kan ta fram mer effektiva l-kemedel. Ngot botemedel r dock inte i sikte. Studier har gjorts p rttor fr

att underska mjligheten att nybilda lungblsor, vilka r skadade hos per-soner med KOL. Om detta ver huvud taget kan utvecklas till en behandling fr mnniskor s ligger det decennier fram i tiden, enligt Kjell Larsson.

Att transplantera lungor r inte hel-ler ett alternativ eftersom vi, huvud-sakligen p grund av brist p donatorer, bara gr cirka 50 transplantationer om ret i Sverige, och nrmare 3 000 per-soner i landet dr av KOL varje r. Att sluta rka r det nrmsta vi kommer ett botemedel i dag.

Slemhosta r ett frsta varnings tecken som ofta frknippas med att vara frkyld eller med s kallad rkhosta, och inte med KOL


Perspektiv:Rkfritt

Till r 2040 har Finland som ml att vara fritt frn tobaks-produkter. Utvecklingen mot ett rkfritt samhlle i Finland har pgtt sedan 1977 nr landets skolor, kollektivtrafik och offentliga lokaler beslu-tades bli rkfria zoner i en ny tobakslag. Sedan dess har tillgg om rkfria arbetsplat-ser och rkfria restauranger tillkommit. Frn 2010 r syftet med finska tobakslagen att anvndningen av tobakspro-

dukter, som innehller fr mnniskor giftiga mnen och orsakar beroende, ska upp-hra. Med det nya syftet kom ocks fler tillgg i lagen som framfrallt ska hindra unga frn att brja rka eller utsttas fr passiv rkning.

Kllor: Laglexikon Finlex. Skriften Politik fr tobakskontroll i Finland utgiven av Finska social- och hlso-vrdsministeriets institut fr hlsa och vlfrd, THL.

Finland fimpar till 2040


Rkning r p global fram-marsch. Det bekrftas i en studie publicerad i den ve-tenskapliga tidskriften The Lancet nyligen. Studien r

den mest omfattande i sitt slag och har bland annat kartlagt mnniskors to-baksvanor i 14 lg- och medelinkomst-lnder. Sett till antal rkare bolmas det allra flitigast i Kina dr cirka 300 miljoner personer uppskattas rka och mer n varannan man rker. Rkandet fljer ungefr samma mnster i de flesta lnder, berttar Hans Gilljam, profes-sor i folkhlsovetenskap vid Karolinska Institutet

I brjan r det mest mn och vl-brgade personer som rker. Drefter kommer kvinnor och personer med lgre inkomst. Efter ett par rtionden blir mnniskor sjuka och dr av sitt to-baksbruk, och tobaksskatter, lagar och kad kunskap om farorna gr att antalet rkare minskar, sger Hans Giljam.

I Sverige har rkarna totalt sett blivit frre de senaste decennierna medan Kina befinner sig i ett stadium dr anta-let rkare kar.

Nst p tur att lra sig att rka av tobaksbolagen str kvinnor i fattiga lnder och i lnder med vxande eko-nomier, sger Hans Giljam.

AT T R KN I N G E N minskar i rika lnder men kar globalt menar han har flera frklaringar. Bland annat att tobaks-bolagen satsar mycket p att marknads-fra cigaretter i medel- och lginkomst-lnder samt att kunskapen om riskerna med att rka fortfarande r bristfllig i mnga lnder. Ytterligare en frklaring r att medel- och lginkomstlnders ekonomier vxer vilket gr att folk helt enkelt fr rd att kpa cigaretter.

Men priset fr ett liv som rkare kan som bekant bli hgt. Enligt Vrldshlso-organisationen, WHO, dr sex miljoner mnniskor till fljd av sitt eget eller an-dras tobaksbruk varje r, vilket motsva-rar en person cirka var femte sekund. Om nuvarande trenden med allt fler personer som rker fortgr frvntas en miljard mnniskor d i frtid under 2000-talet.

Det otcka r att mnga mellan- och lginkomstlnder gr samma misstag som vi redan har gjort, trots alla bevis om hur skadligt det r att rka. Konse-kvenserna kommer att mrkas om ett par decennier nr folk blir sjuka. Dessa lnder str infr stora utmaningar om de ska kunna ta hand om alla mnnis-kor som kommer att behva vrd, sger Hans Gilljam.

TROTS AT T ALLT frre personer i Sve-rige rker r fortfarande cirka 900 000 svenskar dagligrkare. I studier har Hans Gilljam och hans kollegor sett att spontana frsk att sluta rka lyckas oftare n planerade, och att sm saker som till exempel hjt pris p cigaretter kan folk att fimpa. Forskningen visar ocks att endast 15 till 20 procent av de som slutar vnder sig till vrden fr std och mediciner. Han menar att samhl-let ven mste ta ansvar fr de rkare som inte sker hjlp fr att sluta.

Jag tycker att det enda raka vore att lagstifta om ett frbud mot att rka to-

bak. Andra tgrder, som att informera om riskerna med att rka, har vi anvnt i decennier och ven om de fungerar tar de fr lng tid, sger Hans Gilljam.

De flesta som brjar rka gr det i ung-domsren. Ett frbud skulle enligt Hans Gilljam ven leda till att nyrekryteringen, och i frlngningen antalet rkare, mins-kar drastiskt.

Ju tidigare man brjar rka desto

svrare r det att sluta. Drfr blir insatser som fr ungdomar att inte brja rka viktiga om antalet svenska rkare ska bli frre. I frsta hand handlar det om ett frbud, och bland annat genom opinionsarbete tror jag att det kan bli verklighet inom 15 till 20 r. I studier har vi ocks sett att ungdomar r extra prisknsliga, s att hja priset p ciga-retter r ett annat stt att frhindra att de rker, sger Hans Gilljam.

n s lnge har vi inget totalfrbud i Sverige, men Statens Folkhlsoin-stitut utreder om det rkfrbud som infrdes p serveringsstllen 2005 kan utvidgas till att ven glla en del andra allmnna platser. Till exempel skulle uteserveringar, perronger och bad-strnder kunna bli rkfria. Tanken r att ett utvidgat rkfrbud ska skydda mot passiv rkning, och ven leda till att mnniskor rker mindre eftersom det finns frre platser att bolma p.

Att utka rkfrbudet frn 2005 kan leda till att folk rker mindre, framfr allt fr att antalet frsk att sluta fr-modligen kommer att ka om tillflle att rka inte ges p lika mnga platser som i dag, sger Hans Gilljam.

En ny, stor studie visar att rkningen kar i vrlden. Att frbjuda tobaksrkning helt r nog enda vgen att f folk att fimpa och att inte brja rka, menar forskare vid Karolinska Institutet.

som aldrig frrVrlden puffar

Text: Selma Wolofsky Foto: Johnr

Det otcka r att mnga mellan- och lginkomstlnder gr samma misstag som vi redan har gjort

Hans Gilljam.Foto: Stefan Zimmerman

Finland fimpar till 2040


Hemlsa mnniskor har en hgre ddlighet och sjuklighet jmfrt med vriga i befolkningen. Men hur stor del av sjukligheten som utgr infektionssjukdomar har varit oklart, trots att informationen kan vara viktig fr samhllspla-nering och utveckling av sjukvrd riktad till hemlsa.

Forskare vid Karo-linska Institutet har

drfr tillsammans med kollegor vid Oxford University i England genomfrt en granskning av drygt 4 000 artiklar och rapporter som skrivits under tre decennier om frekomsten av tuber-kulos, hepatit C och hiv bland hemlsa i vrlden. Granskningen, som omfat-tade mer n 80 000 hemlsa, visade att frekomsten av infektionssjukdomar bland hemlsa varierade kraftigt: frn 0,2 procent till 7,7 procent nr det gllde tuberkulos, frn 3,9 procent till

Kvinnor i fertil lder som behandlas fr cancer in-formeras betydligt smre om hur behandlingen pverkar deras fram-tida mjligheter att f barn, jmfrt med mn som str infr liknande behandling. Det visar en frsk studie frn Karo-linska Institutet.

I studien ingick 484 unga mn och kvinnor som drabbats av cancer under ren 2003-2007 och dr de allra flesta

behandlats med cellgifter. I en enkt fick patienterna svara p frgor om vilken information de hade ftt om fer-tilitetsrisker i samband med att de blev sjuka, om de hade genomgtt fertilitets-bevarande tgrder och om de hade en nskan om att f barn.

Det visade sig att endast knappt hlf-ten av kvinnorna hade ftt information om hur behandlingen kunde komma att pverka deras fertilitet och bara 14 procent hade ftt fertilitetsbevarande information. Bland mnnen hade fyra av fem informerats om att cancerbe-handlingen kunde pverka deras ferti-litet. Resultaten visade ocks att bland de kvinnor som hade en barnnskan nr de pbrjade behandlingen var det bara 11 procent som hade anvnt en fertilitetsbevarande tgrd. Hlften av mnnen lt frysa ner sina spermier.

Att frysa ner spermier r en enkel tgrd men att ta ut gg frn kvinnan krver strre ingrepp och kan ibland innebra att cancerbehandlingen frdrjs. Det kan delvis frklara skill-naden. Men resultaten frvnade mig och de visar att informationen mste frbttras fr att ka unga cancerdrab-bade kvinnors mjligheter att f barn i framtiden, sger Claudia Lampic, fors-kare vid institutionen fr neurobiologi, vrdvetenskap och samhlle.

Sex differences in fertility-related infor-mation received by young adult cancer survivorsArmuand GM, Rodriguez-Wallberg KA, Wet-tergren L, Ahlgren J, Enblad G, Hglund M, Lampic CJournal of Clinical Oncology maj 2012

Topplistan

36,2 procent nr det gllde hepatit C infektion och frn 0,3 procent till 21,1 procent nr det gllde hiv-infektion.

Andelen hemlsa med hiv-infektion var hgre i ldre studier, jmfrt med nyare studier, vilket skulle kunna tolkas som om andelen hiv-infektion totalt sett minskat ngot bland hem-lsa ver tid. Hiv bland hemlsa var vanligare i USA, jmfrt med resten av vrlden.

Hemlsa drabbas betydligt oftare av dessa tre infektionssjukdomar. Drfr r det viktigt med regelbundna underskningar bland hemlsa s att sjukdomarna kan behandlas, smitt-spridning minska och att hemlsa kan erbjudas ett drgligare liv, inklusive bo-ende, sger Ulla Beijer, socionom och forskare vid institutionen fr kvinnors och barns hlsa, Karolinska Institutet.

Prevalence of tuberculosis, hepatitis C virus, and HIV in homeless people: a syste-matic review and meta-analysisBeijer U, Wolf A, Fazel SLancet Infectious Diseases augusti 2012

Hemlsa drabbas hrt av infektionssjukdomar

Kvinnor med cancer informeras smre om fertilitetsrisker

80 000 hemlsa granskades fr att kartlgga hur stor del av hemlsas sjuklighet som ut-grs av infektionssjukdomar.

Ulla Beijer. Foto: Peter rn

Publicerad i:Lancet Infectious Diseases

Publicerad i:Journal of Clinical Oncology

Claudia Lampic. Foto: Jalle Flodstrm

Foto

: Isto

ckph

oto

Ett urval av de senaste publikationerna frn Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.


God effekt fr ny tablett mot reumatoid artritTofacitinib or adalimumab versus placebo in rheumatoid arthritisVan Vollenhoven RF, Fleischmann R, Cohen S, Lee EB, Garcia Meijide JA, Wagner S, Forejtova S, Zwillich SH, Gruben D, Koncz T, Wallenstein GV, Krishnaswami S, Bradley JD, Wilkinson B for the ORAL Standard Investigators.New England Journal of Medicine augusti 2012

Nytt om mekanismerna fr nervcellsnybildning Neuronal circuitry mechanism regulating adult quiescent neural stem-cell fate decisionSong J, Zhong C, Bonaguidi MA, Sun GJ, Hsu D, Gu Y, Meletis K, Huang J, Ge S, Enikolopov G, Diesseroth K, Luscher B, Christian KM, Ming G, Song H.Nature juli 2012

Brstcancerpatienter tergr ofta till samma arbetstider som fre diagnosen stlldesChange in working time in a population-based cohort of patients with breast cancerHojer M, Nordin K, Ahlgren J, Bergkvist L, Lambe M, Johansson B, Lampic CJournal of Clinical Oncology juli 2012

Brstcancermarkrer frndras med tumren Clinically used breast cancer markers such as estrogen receptor, progesterone receptor, and human epidermal growth receptor 2 are unstable throughout tumor progressionLindstrm LS, Karlsson E, Wilking UM, Johansson U, Hartman J, Lidbrink EK, Hatschek T, Skoog L, Bergh JJournal of Clinical Oncology juni 2012

Framgng i vaccinutveckling mot AlzheimersSafety, tolerability, and antibody response of active A-beta immunotherapy with CAD106 in patients with Alzheimers disease: randomised, double-blind, placebo-controlled, first-in-human studyWinblad B, Andreasen N, Minthon L, Floesser A, Imbert G, Dumortier T, Maguire RP, Blennow K, Lundmark J, Staufenbiel M, Orgogozo J-M, Graf ALancet Neurology juni 2012

Hopp om ny strategi fr att hindra cancercellerMetabolite profiling identifies a key role for glycine in rapid cancer cell proliferationJain M, Nilsson R, Sharma S, Madhusudhan N, Kitami T, Souza AL, Kafri R, Kirschner MW, Clish CB, Mootha VKScience maj 2012

Jmfrelse pekar p viss behandlingsstrategi vid blodcancersjukdomen multipelt myelom Superiority of the triple combination of borte-zomib-thalidomide-dexamethasone over the dual combination of thalidomide-dexamethaso-ne in patients with multiple myeloma progres-sing or relapsing after autologous transplanta-tion: the MMVAR/IFM 2005-04 randomized phase III trial from the chronic leukemia working party of the European group for blood and marrow transplantationGarderet L, Iacobelli S, Moreau P, Gahrton G et al.Journal of Clinical Oncology maj 2012

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en metod som gr det mjligt att komplett kartlgga genuttryck, allts vilka gener som r aktiva, i enskilda celler.

Studien r gjord i sam-arbete med Ludwigin-stitutet fr cancerforsk-ning och universiteten i Hayward och San Diego i USA. Med den metod som forskargrupperna har utvecklat gr det att exakt beskriva och

studera skillnaden i genuttryck mellan enskilda celler frn samma vvnad.

Bde vi och andra forskare har lnge velat ha tillgng till en sdan metod, men det har varit tekniskt svrt, sger biomedicinaren Rickard Sandberg, forskare vid institutionen fr cell- och molekylrbiologi och Ludwiginstitutet fr cancerforskning.

Metoden kallas fr Smart-Seq och kan f anvndning inom en rad omr-den, till exempel cancerforskningen, dr metoden kan anvndas fr att studera vilka celltyper som ingr i can-certumr hos enskilda patienter. Det r ocks relevant att studera enskilda tumrceller som cirkulerar fritt i blod-banan eller lymfsystemet, eftersom de sannolikt kommer att bilda metastaser.

Full-length m-RNA-seq from single cell levels of RNA and individual circulating tumor cellsRamskld D, Luo S, Wang Y-C, Li R, Deng Q, Faridani OR, Daniels GA, Khrebtukova I, Loring JF, Laurent LC, Schroth GP, Sandberg R.Nature Biotechnology juli 2012

I Sverige drabbas varje r cirka 450 personer av kroniska myeloprolifera-tiva sjukdomar, en sam-lingsbeteckning fr tre sjukdomar som innebr alltfr hg produktion av celler i benmrgen som bland annat ger kad risk fr blodproppar och bldningar. Den behand-ling som ges i form av blodtappning, radioaktiv fosfor eller cellgifter syftar i frsta hand till att lindra symptom och minska risken fr kom-

plikationer.En ny studie, dr samtliga de ver

9 000 patienter med kroniska myelo-proliferativa sjukdomar som rappor-terats till Cancerregistret mellan ren 1973 och 2008 ingick, visar att patienter med alla tre sjukdomarna har kortare livslngd jmfrt med normalbefolk-ningen.

Samtidigt ser vi att verlevnaden hos patienter med polycytemia vera och essentiell trombocytemi har frbttrats under den tidsperiod vi studerat. Det r mycket hoppingivande, sger Malin Hultcrantz som lett studien.

Patterns of survival among patients with myeloproliferative neoplasms diagnosed in Sweden from 1973 to 2008: a popula-tion-based studyHultcrantz M, Yngvi Kristinsson S, Andersson T M-L, Landgren O, Eloranta S, Rangert Derolf , Dickman PW, Bjrkholm MJournal of Clinical Oncology juli 2012

Bttre ver levnad vid blod sjukdom

Ny metod visar alla aktiva gener i en cell

Fler av sommarenstoppublikationer listade i korthet :

Blodpropp.

Publicerad i:Nature Bio-technology

Publicerad i:Journal of Clinical Oncology

Malin Hultcrantz. Foto: Maria Samuelsson

Rickard Sandberg.

Foto

: Sci

ence

Pho

to L

ibra

ry

Det kompletta genuttrycket i en enskild cell kan nu faststllas.


Melinda Gates hedras fr sitt engagemang Brinner fr preventiv-medel till fattiga kvinnorMelinda Gates blev i augusti i r heders-doktor vid Karolinska Institutet, med anledning av sitt arbete fr global hlsa p vetenskaplig grund inom ramen fr Bill & Melinda Gates Foundation. I sitt tal vid ceremonin berttade hon om stiftelsens verksamhet och om hur den arbetar med stdprogram inom vaccinationer, jordbruk och familjeplanering.

Till slut har vi ftt upp frgan om

familjeplanering p den globala hlsoa-gendan. Mellan nu och r 2020 kommer 120 miljoner nya kvinnor och flickor att f tillgng till redskap fr familjeplanering, sa Melinda Gates.

B I LL & M E LI N DA G ATES FO U N DATI O N stdjer hlso- och sjukvrd i fattiga lnder och finansierar forskning fr effektiva tgrder mot de strsta globala hlsopro-blemen. I utvecklingslnder har stiftelsen fokuserat p att frbttra mnniskors hlsa och ge dem mjligheten att lyfta sig ur hunger och extrem fattigdom. I USA arbetar stiftelsen fr att skerstlla att alla mnniskor har de mjligheter de behver fr att lyckas i skolan och livet.

Aktuellt vid KITips p aktiviteter vid Karolinska InstitutetPopulrvetenskaplig frelsning: Magen och matenPeter Benno och Ingemar Ernberg berttar om sin nya bok.Var: Sal Jacob Berzelius, Karolinska Institutet, SolnaNr: Tisdagen den 16 oktober kl 17.3020.00Ls mer: www.kiup.se

Populrvetenskaplig frelsning: HjrtatMrten Rosenqvist, Per Tornvall och Karin Schenck-Gustafsson berttar om sin nya bok.Var: Sal Jacob Berzelius, Karolinska Institutet, SolnaNr: Tisdagen den 6 november kl 17.30-20.00Ls mer: www.kiup.se

Populrvetenskaplig frelsning:HjrnanLars Olson och Martin Ingvar berttar om deras bok som nu kommer ut i reviderad upplaga. Var: Sal Jacob Berzelius, Karolinska Institutet, SolnaNr: Tisdagen den 4 december kl 17.30-20.00Ls mer: www.kiup.se

Symposium:Sex, Gender and DrugsEtt symposium om genusmedicin anordnat av Lkemedelsverket och Centrum fr Genusmedicin, Karolinska Institutet.Var: Nobel Forum, Karolinska Institutet, Stockholm Nr: Mndagen den 15 oktober 2012, kl. 8:30 - 17:00Fr anmlan och mer information, se: ki.se/kalender from 15 oktober

Forskardag fr allmnhetenForskarfredag i StockholmAllmnheten inbjuds till att mta forskare och f lra sig mer om hur rolig och fascinerande forsk-ningen r. Dagen arrangeras av Vetenskapens Hus i samarbete med KTH, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Stock-holms stad.Var: Debaser Medborgarplatsen och FlemingsbergNr: 28 juni kl 10.00-16.00

Fr fler tips se ki.se/kalender

K A L E N D E R N

Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid Karolinska institutet, i DN debatt om att Sverige br flja Danmarks exempel och inrtta en blockverskridande och lngsiktig forsknings- och innovationsstrategi som str fast ven vid regeringsskiften.

Vi har mycket att lra av vrt mindre grannland

C I T E R ATG R AT T I S !

Msterfotografen fick guldmedaljFotografen Lennart Nilsson tilldelades i augusti Karolinska Institutets jubileumsmedalj i valren guld, fr hans lngvariga och banbrytande arbete med att utveckla och frnya det medicinska fotografiet. Medaljen ges till personer som gjort enastende insatser fr den medicinska forskningen och fr

Karolinska Institutet. Vid ceremonin, d Lennart Nilsson ocks hyllades p sin nittiorsdag, passade han p att tacka tillbaka genom att donera sin fotoutrustning till Karolinska Institutet.

Melinda Gates och dekanus fr forskning Martin Ingvar.

Lennart Nilsson och Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

Djurfrsk.info r en gemensam webbplats fr universiteten i Gteborg, Linkping, Lund, Stockholm, Ume och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrdet.

Djurfrsk.info stter forskningen i sitt sammanhang och frklarar nr och varfr djurfrsken behvs. P s stt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurfrskens betydelse fr medicinsk forskning och fr samhllet.

Webbplatsen ska: Ge relevant och saklig information om forskning dr djurfrsk ingr Bertta om nyttan av djurfrsk Lyfta de etiska frgorna Bertta om vrt arbete med att utveckla andra forskningsmetoder Visa hur vi arbetar fr att djuren ska m s bra som mjligt Stimulera till diskussion

Varfr djurfrsk?

KI Alumni & Friends r ett socialt och professionellt ntverk fr alla som vill hlla kontakten med KI.

G p seminarier, tertrffar och hll kontakten med gamla kursare.

Hll dig uppdaterad med vrt nyhetsbrev.

Medlemskapet r kostnadsfritt.

KI Alumni & Friends

G med idag!

ki.se/alumni

Foto

: Sca

npix


Det tog 35 r innan Mia Larsdotter fick rtt diagnos. Hon passade inte in i den bild av autism som gllde nr

hon var liten. Nu som d jobbar forskarna p att ta reda p vad autism beror p, men nu ligger forskningsfokus lika

mycket p frgan hur man ska hitta och ta hand om dagens autistiska barn s tidigt som mjligt.

AutismTidig upptckt r forskarnas ml

Text: Fredrik Hedlund Foto: Ola Torkelsson

P D J U P E T: A U T I S M

33Medicinsk Vetenskap 32012 33Medicinsk Vetenskap 32012


NNr Mia Larsdotter vxte upp p 1960 och 70-talet frknippade lkarna alltid diagnosen autism med en utvecklings-strning som pverkade intelligensen negativt, men hon hade inte ngon sdan strning.

Att hon var annorlunda under sin uppvxt var dock uppenbart, hon fung-erade allt smre i skolan ju hgre upp i rskurserna hon kom. Hon undersktes av barn- och ungdomspsykiatrin och i brist p annat fick hon diagnosen borderline-personlighetsstrning.

P den tiden blev allt borderline som inte hade ngon annan frklaring. Men jag tyckte aldrig att det stmde in p mig, sger Mia Larsdotter.

Nr hon var 23 r bestmde hon sig fr att lmna psykiatrin eftersom inget dr hade hjlpt henne. Istllet skulle hon klara sig sjlv, trots att ansvariga lkare och skterskor avrdde henne och sa att det inte skulle g.

Men nr ngon sger att det inte gr d mste jag testa, sger Mia Larsdotter.

Det gick inte srskilt bra, berttar hon, men efter en tid trffade hon en man som hon gifte sig med och tillsam-mans kunde de skapa ett liv som fung-erade. Han var duktig p att laga mat och sktte hus och hem vilket gjorde att tillvaron fungerade fr henne.

Det fanns ngon som hll ihop saker och ting. Det blev mat p vissa tider, visserligen nr han var hungrig, men nd, sger hon.

Hon sger att hon aldrig skulle ha lyckats med de utbildningar som hon gtt om det inte hade varit fr mannens std och uppmuntran. Frutom under-skterska och mentalskterska, har hon lst till arbetsterapeut i fyra r utan att ta examen och till journalist vid Sku-rups folkhgskola dr hon tog examen. Hon jobbade sedan som frilansjourna-list under en tid.

Det var ett fritt jobb som jag kunde utforma efter mig sjlv och mina styr-kor. Men det var egentligen inte bra fr mig. Jag var inte gjord fr det. Jag saknar en sdan dr mat-och-sova-klocka som andra verkar ha. Som frilans kunde jag jobba hur mycket som helst, det blev ofta alldeles fr mycket, sger hon.

Istllet hittade hon ett jobb som redaktr p en tidning fr rrelse-hindrade som verkade som klippt och skuren fr henne med hennes tidigare utbildningserfarenhet inom arbetstera-piomrdet. Men efter en tid tvingades hon sluta p grund av en konflikt p arbetsplatsen. Nr sedan nsta jobb ocks avslutades med en konstig upp-sgning mindre n ett r senare blev det fr mycket fr henne. Trots att hon fick ett skadestnd frn arbetsgivaren som drmed erknde den felaktiga upp-sgningen s rasade vrlden fr henne hsten 2001.

Jag kraschade rakt in i psykiatrin igen. Jag blev skickad till regionkliniken i Vxj och dr rkade det vara en fors-kare som screenade alla inkommande patienter just den mnaden. Han

utredde mig och satte sedan diagnosen autism, sger hon.

Det upphvde tidigare felaktiga diag-noser och samtidigt fll pusselbitarna p plats fr Mia Larsdotter.

Pltsligt fick jag rtt frgor. Frst blev jag skrmd eftersom den hr mannen sg rakt igenom mig, tyckte jag. Han stllde frgor om saker som jag hade gnat 35 r t att dlja. Men sedan insg jag att det inte var farligt att bertta, sger hon.

AUTI S M R LITE SVRT att f grepp om. Personer med autism kan vara allt ifrn hgfungerande halvgenier/halv-kufar som Dustin Hoffmans rollkarak-tr Raymond Babbit i filmen Rain Man, eller personer med Aspergers syndrom som r en annan hgfungerande variant av autism, till svrt utvecklings-strda personer som inte klarar sig utan mer eller mindre kontinuerlig hjlp. S mnga som tta av tio patienter har minst en tillggsdiagnos som utveck-lingsstrning, epilepsi eller adhd som lggs ovanp autismen och gr bilden n mer komplicerad. Gemensamt fr alla drabbade r dock en begrn-sad frmga till kommunikation och socialt samspel med omgivningen samt ritualer och stereotypa beteenden. Problem med socialt tnkande gr att

1908Theodor Heller, beskrev fr frsta gngen desintegrativ strning, en ovanlig variant av lgfungerande autism.

1911Eugen Bleuler, schweizisk psykiater, var den frsta att anvnda begreppet autism, hmtat frn grekiskans au-tos. Det han beskrev var dock ett symptom hos individer med schizofreni som drar sig

tillbaka och bort frn sociala sammanhang. Han kallade det fr ett autistiskt tillbakadra-gande.

1926Eva Ssucharewa, en rysk lkare publicerade fallbeskriv-ningar av sex stycken pojkar med typiska symptom p autism. Hennes benmning p tillstndet var dock schizoid psykopati.

19431944Leo Kanner, barnlkare verk-sam i USA och Hans Asperger, barnlkare verksam i Wien, pu-blicerar ovetande om varandra var sin artikel som beskriver olika varianter av autism hos barn. Hans Asperger skrev p tyska och hans fynd uppmrk-sammades stort frst 1981 nr den brittiske psykiatern Lorna Wing skrev om dem och myntade begreppet Aspergers syndrom.

Autismens vg genom historien

Allt blev borderline som inte hade ngon annan frklaring, men jag tyckte aldrig det stmde inte in p mig

P D J U P E T: A U T I S M


de har problem att stta sig in i andra mnniskors tankar och interagera med dem, frst sociala koder, veta hur de ska bete sig i sociala situationer och vad som frvntas av dem. De har ofta ocks svrt att se helheten i frgor och fastnar ltt i detaljer och utvecklar inte sllan mycket specifika intresseom-rden som de kan bli vldigt kunniga inom samtidigt som de i vissa fall inte kan klara av enkla vardagssaker.

Det finns inga prover som kan visa om en person har autism eller inte. Det r frst nr symptomen r s kraftiga att de str omgivningen som det blir frga om en diagnos.

Det r avvikande eller dysfunktio-nellt beteendet som gr att personen fr en funktionsnedsttning och en

diagnos. Man mste visa symptom som bryter mot ngon typ av social, kulturell eller annan norm med sitt beteende, sger Sven Blte, professor i barn- och ungdoms-psykiatrisk vetenskap och frestndare fr kompetenscentrum

fr utvecklingsrelaterade funktions-nedsttningar (KIND) vid Karolinska Institutet.

Det innebr ocks att det r en glidande skala vilka som fr en diagnos och vilka som inte fr det. Ngot som ligger till grund fr synsttet att autism skulle kunna vara en ytterlighet av en normalfrdelad frmga till socialt samspel. Det r ju ett faktum att olika mnniskor har olika social begvning dr vissa utan bekymmer kan troll-binda ett helt middagssllskap medan

andra upptrder mycket tafatt i sociala sammanhang och har svrt att veta hur de ska bete sig, utan att de fr den skull har ngon diagnos. Organiserade Aspergare menar att de egentligen bara r en del i en neurologisk mngfald som innebr att de r svagare p det sociala omrdet, men kan vara starkare p annat.

Det finns studier som visar att det finns mer autistiskt beteende hos naturvetare som matematiker, fysiker, kemister och IT-mnniskor n hos andra, sger Sven Blte.

De som ser detta som en del i en neurologisk mngfald menar att utan autism s kanske vi inte skulle ha kom-mit s lngt i den vetenskapliga utveck-lingen, och det r kanske inte helt fel. Man ska inte bara betona det dliga. Det finns ocks styrkor, sger han.

Och trots att autism r en diagnos i sjukvrden betraktas det idag inte som en sjukdom.

Man pratar inte om sjukdom, utan mer om att man har ett annorlunda neurologiskt utgngslge. Mnga anser att de r autistiska i sin utveckling, men anser inte ndvndigtvis att de mste botas. Istllet behver de trning, spe-ciella miljer, annorlunda bemtande och andra former av std, sger Sven Blte.

I DAG D E L AS autismspektrumtill-stnd in i tre primra underdiagno-

ser; autism, Aspergers syndrom och autismliknande tillstnd. Men i den nya amerikanska diagnosmanualen DSM-5 som r planerad till 2013 flaggas det fr att underdiagnoserna kommer att tas bort och att man kommer skapa ett nytt paraplybegrepp som kallas autismspek-trumtillstnd med nya diagnoskriterier.

Det finns inget vetenska

Documents

Medicinsk Vetenskap nr 3 2012