Mutskandalen inom Systembolaget - s u/2009c_Maria_Andersson.pdfövergripande företagskultur existerade en subkultur, inom vilken det brottsliga beteendet var accepterat samt vilken

Kriminologiska institutionen

Mutskandalen inom Systembolaget

Butikschefernas foumlrklaringar till sina mutbrott samt

subkulturens inverkan paring deras brottsliga handlingar

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Varingrterminen 2009 Maria Andersson

2

Abstract

The bribery scandal within Systembolaget is one of Swedenacutes most extensive and noticed

legal action processes regarding corruption Totally 75 of Systembolagetacutes shop managers

were sentenced for taking bribes which meant that more than every fifth shop was affected

How come so many managers within one and the same company accept bribes

The aim of this paper is to find possible explanations to this question on the basis of a

combined survey of an individual- and an organizational perspective This is done partly by

examining which rationalizations the shop managers stated to why they carried out their

criminal acts and partly by examining if a subculture existed within Systembolaget and in

that case what effect that subculture had on the shop managersacute criminal behaviour

With the aid of a qualitative content analysis the six district court judgments concerning the

bribery scandal will be studied In order to structure and analyse the material Colemanacutes

(1985) theory about rationalizations and Scheinacutes (2004) theory about organizational culture

are used

On the basis of the individual perspective the results show that the most common

rationalizations are the money was a loan it was a culture were one enriched oneself it was

a personal gift and the money was accepted due to ignorance The analysis point out that the

shop managers use these rationalizations in order to justify or to apologize for their behaviour

The shop managersacute often refers to ldquoeverybody elserdquo ldquothe superior managersrdquo or the

ldquoculturerdquo and their own acts are justified by others similar actions The acts are therefore not

considered as criminal The shop managers also refer to other similar but legal social acts as

for example the accepting of gifts in order to motivate and justify their criminal behaviour

The result on the basis of the organizational perspective show that the managers had a good

understanding about the values that Systembolaget wanted to implement but these values

were not followed The shop managers instead accepted other values that had occurred during

a long time and they referred to a subculture through which an acceptance for another

behavior had been created The analysis interprets that the subculture had effect on the shop

managersacute behaviour in that they through this subculture could justify their criminal acts by

referring to others who acted in accordance with the values within the subculture but also by

referring to others expectations on how the shop managersacute would act

3

Inneharingllsfoumlrteckning

Abstract 2

1 Inledning 4

11 Systembolaget ndash en kort bakgrund 4

12 Problemdiskussion 5

13 Syfte och fraringgestaumlllningar 6

14 Begreppen korruption muta och bestickning 7

2 Teori och tidigare forskning 8

21 Teori om rationaliseringar 8

211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring 10

22 Teori om organisationskultur 11

221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring 12

3 Metod och material 13

31 Kvalitativ inneharingllsanalys 14

32 Material avgraumlnsningar och urval 15

33 Tillvaumlgagaringngssaumltt 17

34 Validitet och reliabilitet 18

35 Metodproblem 19

4 Resultat och analys 20

41 Utifraringn individperspektivet 20

411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys 21

412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys 22

413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys 24

414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och analys 26

42 Utifraringn organisationsperspektivet 28

421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys 28

422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlingar 31

5 Slutsatser och avslutande diskussion 32

Litteraturfoumlrteckning 35

4

1 Inledning

I januari aringr 2003 laumlmnade Systembolaget Aktiebolag (Systembolaget) in en polisanmaumllan mot

flera av sina butikschefer eftersom dessa misstaumlnktes foumlr att ha tagit emot mutor fraringn naringgra av

Systembolagets leverantoumlrer Efter en omfattande foumlrundersoumlkning inleddes i februari aringr 2005

den foumlrsta raumlttegaringngen

De flesta av mutbrotten aumlgde rum under aringren 2000 till 2002 Mutorna bestod av kontanter

insatta paring butikschefernas konton checkar samt presentkort paring resor Storleken paring mutorna

varierade kraftigt beroende paring att vissa butikschefer tagit emot mutor vid ett flertal tillfaumlllen

samt fraringn flera leverantoumlrer medan andra butikschefer endast tagit emot en eller ett par mutor

fraringn endast en leverantoumlr Den sammanlagda storleken paring mutorna som varje enskild

butikschef mottog varierade daumlrfoumlr mellan belopp fraringn 3000 kr upp till 130000 kr

Leverantoumlrerna hade systematiskt utarbetat olika system foumlr att muta butikscheferna i syfte att

paringverka dessa att koumlpa in leverantoumlrernas varor Bland annat hade olika bonusprogram

anvaumlnts daumlr exempelvis ett visst antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som

sedan omvandlades till kontanter vilka tillfoumlll butikscheferna I sex olika raumlttegaringngar doumlmdes

sammanlagt 75 butikschefer foumlr mutbrott

Hur kan det komma sig att saring maringnga butikschefer inom ett och samma foumlretag accepterar

mutor Kan det bero paring individuella foumlrklaringar eller ligger foumlrklaringarna paring en strukturell

nivaring Utgaringngspunkten i denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika perspektiv soumlka foumlrklaringar till

butikschefernas mutbrott

11 Systembolaget ndash en kort bakgrund

I Sverige faringr detaljhandel med alkoholhaltiga drycker endast bedrivas av Systembolaget

Systembolaget aumlr statligt aumlgt och drivs utifraringn alkoholpolitiska samhaumlllsintressen vilket

innebaumlr att syftet med det statliga monopolet aumlr att haringlla nere alkoholkonsumtionen i Sverige

(wwwsystembolagetseetiska_riktlinjer)

Europeiska Unionen (EU) staumlller krav foumlr att Systembolaget ska faring beharinglla sin

monopolstaumlllning och bland annat maringste maumlrkesneutraliteten uppraumlttharingllas Kravet paring

maumlrkesneutralitet innebaumlr att produkturval inte faringr gynna inhemska produkter utan urvalet

maringste ske utifraringn objektivt uppstaumlllda bedoumlmningsgrunder saringsom produktens kvalitet

saumlrskilda risker foumlr skadeverkningar av produkten kundens efterfraringgan samt andra

5

affaumlrsmaumlssiga och etiska haumlnsynstaganden (wwwsystembolagetsevartuppdrag) Inkoumlp och

foumlrsaumlljning ska saringledes ske paring saringdant saumltt att produkter inom EU inte blir diskriminerade

Utifraringn detta krav faststaumlllde Systembolaget aringr 1994 en policy foumlr de anstaumllldas kontakter med

leverantoumlrer och i policyn framgaringr kraven paring maumlrkesneutralitet och daumlr ges information om

gaumlllande lagstiftning betraumlffande mutbrott och bestickning Policyn omarbetades aringr 1998 med

ett foumlrtydligande om att alla erbjudanden i form av garingvor eller andra foumlrmaringner fraringn

leverantoumlrer till anstaumlllda inom Systembolaget ska avvisas oberoende av vad foumlrmaringnerna aumlr

vaumlrda samt att policyreglerna aumlven gaumlller under de anstaumllldas fritid (Systembolagets

policydokument fraringn aringr 1994 och 1998 se aumlven wwwsystembolagetseExternakontakter)

Mellan aringren 1917 och 1995 hade Systembolaget endast en leverantoumlr det statligt aumlgda

Aktiebolaget Vin amp Spritcentralen (VampS) Eftersom det inte fanns naringgon risk foumlr att anstaumlllda

inom Systembolaget skulle paringverkas i sin tjaumlnsteutoumlvning genom att gynna en viss leverantoumlr

saring behoumlvdes inte naringgra restriktioner betraumlffande garingvor eller liknande foumlrmaringner Men i

samband med Sveriges intraumlde i EU upphoumlrde VampSs monopol och mer aumln 100 nya

leverantoumlrer skulle konkurrera om att faring saumllja direkt till Systembolaget Mellan aringren 2000 och

2002 fanns det cirka 200 leverantoumlrer paring den svenska marknaden som alla taumlvlade om att faring

saumllja till Systembolaget Inkoumlpsstrukturen foumlraumlndrades saringledes radikalt och konsekvenserna

blev att risken foumlr korruption ocksaring foumlraumlndrades (Lennerfors 2004 s 3ff)

Denna korta information ger en bakgrund till hur foumlrutsaumlttningarna foumlr korruptionen inom

Systembolaget kunde uppstaring men avsikten med denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika

perspektiv soumlka foumlrklaringar till butikschefernas mutbrott Foumlr aumlven om Systembolagets

inkoumlpsstruktur foumlraumlndrades och genom den moumljligheten att paringverka butikscheferna saring behoumlver

detta foumlrharingllande inte automatiskt betyda att butikscheferna var tvungna att acceptera mutor

12 Problemdiskussion

En gaumlrningsmans foumlrklaring till sin brottsliga handling behoumlver inte vara densamma som

orsaken till brottet Enligt Brarings rapport (200721 s 32f) kan man skilja mellan aktiva och

passiva orsaker till ett beteende och en aktiv orsak aumlr exempelvis att personen har ekonomiska

motiv En passiv orsak daumlremot betyder att beteendet underlaumlttas med hjaumllp av olika ursaumlkter

vilka inom kriminologin benaumlmns rationaliseringar (Cressey 1953 Coleman 1985)

6

Varfoumlr uppger daring individen en rationalisering Foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr sig sjaumllv

eller infoumlr omgivningen Vad aumlr skillnaden Rationaliseringen underlaumlttar foumlr personen att

utfoumlra den brottsliga handlingen samt syftar till att foumlrminska omgivningens foumlrdoumlmande och

daumlrigenom moumljligen straffet

Av Systembolagets totalt 425 butikschefer saring doumlmdes 75 butikschefer foumlr mutbrott och

omfattningen tyder paring att det utoumlver individuella foumlrklaringar aumlven fanns naringgot inom

Systembolagets organisation som inverkade paring att butikscheferna accepterade mutor Utifraringn

den aspekten aumlr det intressant att undersoumlka om det parallellt med Systembolagets

oumlvergripande foumlretagskultur existerade en subkultur inom vilken det brottsliga beteendet var

accepterat samt vilken inverkan denna subkultur i saring fall hade paring butikschefernas agerande

Strukturella faktorers paringverkan paring brottslighet har tidigare diskuterats inom kriminologin och

Henrik Tham (2001) har i artikeln rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo

reflekterat oumlver problematiken med strukturella aspekters paringverkan paring individers brottslighet

utifraringn deras betydelse foumlr moumljligheten att foumlrutsparing individers framtida kriminalitet

(individprediktion) I denna studie aumlr det intressant att studera vilken inverka det som

betraktas som kulturellt vedertaget har paring individens brottsliga handlande eftersom

haumlnvisningen till kulturen kan utgoumlra ett raumlttfaumlrdigande om det anses som allmaumlnt accepterat

att agera paring ett visst saumltt (sedvaumlnja) och kulturen kan daumlrigenom haringllas ansvarig foumlr individens

brottsliga agerande

13 Syfte och fraringgestaumlllningar

Uppsatsens syfte aumlr att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett

organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten Individperspektivet

utgaringr fraringn butikschefernas uppgivna foumlrklaringar och dessa analyseras med hjaumllp av Colemans

(1985) teori om rationaliseringar Utifraringn organisationsperspektivet undersoumlks om det

existerat en subkultur inom Systembolaget och i saring fall vilken inverkan denna haft paring

butikschefernas brottsliga handlande Analysen av huruvida det foumlrekommit en subkultur

inom Systembolaget sker med hjaumllp av Scheins (2004) teori om organisationskultur

Foumlljande fraringgestaumlllningar ska undersoumlkas

1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav

som foumlrklaringar till sina mutbrott

7

2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas

uppgivna foumlrklaringar

3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet

var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga

agerande

14 Begreppen korruption muta och bestickning

Korruptionsbrott aumlr i svensk lagtext uppdelade paring straffbestaumlmmelserna mutbrott och

bestickning men sjaumllva begreppet korruption definieras inte i svensk foumlrfattningstext

Mutbrott regleras i 20 kap 2 sect brottsbalken och lyder rdquoArbetstagare som foumlr sig sjaumllv eller

foumlr annan tar emot laringter aringt sig utlova eller begaumlr muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr

sin tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Med muta avses en beloumlning foumlrmaringn eller garingva i form av exempelvis

kontanter presentkort varor eller tjaumlnster av olika slag och mutan syftar till att foumlrmaring naringgon

att missbruka sin makt eller position

Graumlnsen mellan vad som aumlr en acceptabel garingva och vad som aumlr en muta kan dock vara vag och

det finns en rdquograring zonrdquo mellan vad som aumlr tillaringtet och otillaringtet (Cars 2001 s 49ff) Foumlr

straffansvar kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan ska avse mottagarens tjaumlnsteutoumlvning

samt att den ska vara otillboumlrlig Att beloumlningen ska avse tjaumlnsten innebaumlr att den ska vara

inriktad paring aringtgaumlrd som houmlr till mottagarens tjaumlnst Om beloumlningen istaumlllet aumlr laumlmnad paring grund

av exempelvis vaumlnskap eller slaumlktskap har naringgon brottslig handling inte begaringtts (Cars 2001 s

26ff) Vidare kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan aumlr otillboumlrlig men vad som ska anses

som otillboumlrligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet aumlr beroende av

sed och allmaumln uppfattning och daumlrfoumlr varierar oumlver tid Att ta emot en foumlrmaringn foumlr att handla i

strid med sina arbetsuppgifter aumlr dock alltid otillboumlrligt och i motiven har angetts att

mottagande av kontanta pengar i princip alltid maringste anses som otillboumlrligt (Cars 2001

s51ff)

Arbetstagare inom baringde den privata och den statliga sektorn omfattas av bestaumlmmelserna

aumlven om det i raumlttspraxis ansetts att haringrdare krav ska gaumllla foumlr den offentliga sektorn paring grund

av dess myndighetsutoumlvning (Braring 200712 s 19)

Vid mutbrott aumlr det alltid minst tvaring personer inblandade den som tar emot mutan

(muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren) Men en muttagare

8

som begaumlr en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen oumlverlaumlmnats och

motsvarande kan en bestickare straffas aumlven om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001

s 37ff) Bestickning regleras i 17 kap 7 sect brottsbalken och lyder rdquoDen som till arbetstagare

eller annan som avses i 20 kap 2 sect laumlmnar utlovar eller erbjuder foumlr denne sjaumllv eller foumlr

annan muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Eftersom denna uppsats

fokuserar paring mutbrotten som begaringtts av butikscheferna inom Systembolaget saring kommer inte

bestickning att naumlrmare beskrivas Leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott aumlr

dock intressanta utifraringn den aspekten att de kan ge en inblick i synen paring mutor inom

leverantoumlrsbranschen (se Lennerfors 2004) Begreppet korruption kommer dock att anvaumlndas

som samlingsbeteckning foumlr mutbrott och bestickning

2 Teori och tidigare forskning

I detta kapitel redogoumlrs foumlrst foumlr de tvaring teorier som ska anvaumlndas i studien dessa anvaumlnds dels

som hjaumllpmedel foumlr att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogoumlrelser dels foumlr att

sedan analysera resultaten Daumlrefter behandlas tidigare forskning paring omraringdet Anledningen till

att dessa tvaring omraringden lagts i samma avsnitt aumlr att de aumlr saring naumlra sammankopplade och genom

detta presentationssaumltt undviks alltfoumlr mycket upprepningar samtidigt som det

foumlrhoppningsvis blir mer laumlttillgaumlngligt

21 Teori om rationaliseringar

James W Coleman definierar i boken rdquoThe Criminal Elite The Sociology of White Collar

Crimerdquo rationaliseringar paring foumlljande saumltt rdquoA technique of neutralization is essentially a device

that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any

definition of themselves as deviant or criminalrdquo (Coleman 1985 s 206) Colemans teori utgoumlr

en sammanstaumlllning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av

ekonomisk brottslighet och Coleman menar att foumlljande sex typer av rationaliseringar aumlr

vanligast foumlrekommande

1 Det aumlr endast ett laringn

2 Brottet skadar ingen person (om offret inte aumlr en fysisk person betraktas brottet inte

som ett lagbrott)

3 Det aumlr lagen i sig som aumlr onoumldig eller oraumlttvis

4 Brottet aumlr noumldvaumlndigt (foumlr att oumlverleva eller foumlr att uppnaring ett oumlverordnat ekonomiskt

maringl)

9

5 Alla andra goumlr det

6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr

Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar

Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda

foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett

foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte

kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och

kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom

individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att

begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte

behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan

lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)

Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i

kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)

Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn

sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta

rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr

kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika

gruppen eller inom den specifika miljoumln

Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte

bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet

och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om

rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo

bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att

begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska

orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka

normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring

hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)

Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr

studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas

beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet

Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i

denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av

10

ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som

undersoumlks i denna studie

211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring

Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga

eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till

brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling

men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till

brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga

handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets

normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det

att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska

omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet

Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att

moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi

ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder

begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt

beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter

som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003

s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som

exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa

in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung

vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider

mot ett accepterat kulturellt beteende

I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av

rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta

helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet

att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall

gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i

branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig

gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr

vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet

11

22 Teori om organisationsskultur

Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring

kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar

H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and

Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions

that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal

integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to

new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo

(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas

saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden

talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll

fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda

har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap

Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika

observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande

antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man

som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka

och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att

vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot

borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra

sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och

de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra

vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en

laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt

naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att

uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar

avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en

grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som

antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed

komma i konflikt med denna

12

Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur

inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra

att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar

221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring

Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten

under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller

regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr

tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer

Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och

samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar

Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en

motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att

individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och

moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att

exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till

negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad

vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda

ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir

laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot

foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)

Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok

rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson

menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad

Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda

och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas

fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss

aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven

Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar

aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen

existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den

gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)

13

Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller

underminerar den gemensamma kulturen

Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar

som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa

subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande

vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta

brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han

naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och

Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt

vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr

som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja

inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo

individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt

vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)

I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av

de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de

haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot

mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang

aumlr bara en del av hur man goumlr

3 Metod och material

I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I

denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa

till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge

underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och

kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer

paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid

viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten

som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln

hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer

anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)

14

Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv

ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som

observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s

179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna

studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr

daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och

analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)

Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att

goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad

man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till

denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans

omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle

kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier

som anvaumlnds

31 Kvalitativ inneharingllsanalys

Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna

och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning

av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie

bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr

i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar

sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut

det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och

strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter

saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)

Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den

kvantitativa metoden

Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och

strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett

tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra

tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt

i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att

15

tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat

Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som

relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller

kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av

analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av

citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)

Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext

den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen

sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna

citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer

som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med

naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna

i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt

har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast

tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer

Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant

eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har

bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton

32 Material avgraumlnsningar och urval

Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom

Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten

inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju

raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de

anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende

gjorts av materialet

Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor

Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till

sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott

Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga

kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att

16

skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka

leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och

utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet

som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn

tingsraumlttsdomarna

Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta

oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande

proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning

av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse

i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna

har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten

Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det

endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i

kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man

finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar

som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll

en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av

utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig

hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna

rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att

studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att

ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor

medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring

till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande

aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas

Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring

butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser

viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy

(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras

grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga

redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De

17

redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt

redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta

foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har

utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas

33 Tillvaumlgagaringngssaumltt

Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster

kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta

fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn

Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast

ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla

andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om

naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en

ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra

fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna

foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av

butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och

grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar

dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes

foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget

Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera

foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra

sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins

teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som

annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft

betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins

indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera

vad som ska undersoumlkas

Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika

kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom

och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr

18

fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som

ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna

Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika

rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns

under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa

rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var

mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan

angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn

dessa resultat skapades fyra nya teman

1 Pengarna var ett laringn

2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig

3 Det var en personlig garingva

4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet

De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra

goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under

kategorin annan angiven rationalisering

Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade

vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde

med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy

efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det

existerade en subkultur

34 Validitet och reliabilitet

Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser

om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring

besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om

reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt

avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget

ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans

19

indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar

och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad

som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord

inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna

studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s

78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om

vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets

problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som

moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas

redogoumlrelser

Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat

och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte

har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och

att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr

tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring

maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus

2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman

och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har

tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan

verifieras

35 Metodproblem

Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet

enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn

butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr

tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med

i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket

innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till

brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha

framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge

en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten

20

Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det

framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan

ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts

tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser

en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men

inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X

4 Resultat och analys

I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven

aringterkoppling till tidigare forskning

41 Utifraringn individperspektivet

I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det

var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring

grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven

andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar

brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr

att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre

vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans

rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i

studien

En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna

rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga

handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna

rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som

ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut

Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att

dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det

vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit

utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr

man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande

rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna

21

accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande

rationaliseringar utoumlver Colemans indelning

411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys

Resultat

Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)

fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren

Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda

hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo

Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring

och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering

Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den

foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om

sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo

I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger

att han hade pengar paring banken

Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar

helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen

Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot

i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo

En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle

ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig

Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som

laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst

utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig

Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot

och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo

I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst

antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter

vilka tillfoumlll butikschefen

22

Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna

generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo

Analys

Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the

borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande

rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring

ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som

sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn

men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande

infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo

Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet

Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och

denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var

noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av

att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att

rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera

rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling

412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys

Resultat

I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog

emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren

Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av

sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren

dubbelmoral raringdderdquo

I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar

att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt

Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet

eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande

erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo

23

Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att

beteendet inte var accepterat

Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog

dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var

acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla

deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret

hade ingen erinran mot dettardquo

Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn

sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt

detrdquo

Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och

saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades

ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor

erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo

En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han

uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar

Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot

att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen

kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo

I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte

oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var

brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna

Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att

ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade

utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur

ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets

hierarkirdquo

Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta

saumltt

Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn

ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det

aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen

annan personalrdquo

24

Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var

naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo

Analys

Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns

det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr

fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande

handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen

anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att

kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet

bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte

personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte

gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor

Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att

oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet

daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att

de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare

Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och

Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett

raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring

man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att

haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt

413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys

Resultat

I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva

Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han

tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo

Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se

detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo

25

I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att

ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra

Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet

inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att

goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo

En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande

inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler

Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han

hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr

eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo

Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av

garingvor

Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte

daring att det var ett flott erbjudanderdquo

Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans

faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo

Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar

foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning

Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och

fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo

Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden

att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till

leverantoumlrenrdquo

Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som

ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo

Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en

massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna

garingvor paring privat basisrdquo

I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att

bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef

26

Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De

varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in

checkarnardquo

Analys

Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen

menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning

och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang

och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva

kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors

och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det

vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att

exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar

mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta

emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin

Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner

till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot

garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras

vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att

acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar

Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker

vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer

414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och

analys

Resultat

I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och

att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta

Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring

sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem

(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo

27

Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte

framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo

Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod

som rena garingtanrdquo

En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han

loumlste ut checkarna

Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa

eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo

I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har

inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat

leverantoumlrerna paring naringgot saumltt

Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han

foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter

den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte

varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo

Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom

han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit

att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo

Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh

men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo

Analys

Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad

som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett

raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem

de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var

fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de

vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att

butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte

visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat

leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin

tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och

28

utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av

ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr

straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna

faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta

reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till

okunnighet en slags avsiktlig okunnighet

42 Utifraringn organisationsperspektivet

Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget

oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av

butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka

vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden

av denna att vidare analyseras

421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys

Resultat

I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med

Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur

daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur

Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen

1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han

kaumlnde alltsaring till reglernardquo

Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men

saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo

Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer

och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo

Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte

tillaumlmpades i praktikenrdquo

Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i

strid mot dennardquo

29

Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock

funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo

Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han

aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt

Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har

haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot

att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo

Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret

oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och

reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom

ett slags acceptansrdquo

Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den

blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot

Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och

att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas

emot fraringn en leverantoumlrrdquo

Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)

och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om

policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo

Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och

han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo

Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder

(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring

var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo

I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr

Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes

Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover

men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr

2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo

Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och

regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo

30

Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998

och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det

blev skarpt laumlgerdquo

Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en

utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den

allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo

Analys

Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr

Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn

leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit

del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll

kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan

istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som

utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som

tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes

paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av

butikscheferna anammade vaumlrderingar

Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna

accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var

accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande

Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen

men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder

de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga

fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de

anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer

omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som

Systembolagets ledning efterstraumlvat

Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina

anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och

tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp

anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande

vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som

31

uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det

inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn

leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen

422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande

Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande

foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub

1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring

butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot

ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en

foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under

rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet

tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att

butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen

vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens

vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring

hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna

sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som

en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i

Norrland som i Skaringne

Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att

brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med

andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki

2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr

vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer

inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det

specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att

undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)

Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75

av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick

mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett

32

aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet

vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar

5 Slutsatser och avslutande diskussion

Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett

organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande

fraringgestaumlllningar formulerades







agerande

Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som

butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett

laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna

accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att

raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta

till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller

att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa

till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta

ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen

Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom

exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar

Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna

och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver

betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha

utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som

den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock

33

gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr

omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas

ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen

paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas

bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck

foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt

framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat

domslut

Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda

vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en

subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna

subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna

genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som

agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras

foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr

intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i

denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det

brottsliga beteendet

De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande

De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som

foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur

daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund

av okunnighet

Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda

rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det

samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt

samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom

dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis

Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa

var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet

34

De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade

foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att

butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som

krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen

Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn

leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och

med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende

Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar

mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser

skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie

bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera

nivaringer utoumlver individnivaringn

Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75

doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var

foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga

beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa

foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning

Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de

bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan

identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som

vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom

det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje

bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och

det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i

oumlverensstaumlmmelse med dessa

35

Litteraturfoumlrteckning

Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv

Lund Studentlitteratur

Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber

Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling

teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur

Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur

Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur

Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur

Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och

andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet

Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt

Jurdik

Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York

St Martinacutes Press

Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York


Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of

Embezzlement Illinois The Free Press

Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds

universitet

Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och

sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot

ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet

Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The

Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH

May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur

Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological

Review nr 5 s 904-913

Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points

through life Cambridge Harvard University Press

36

Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur

Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass

Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och

forskningsmetod Stockholm Liber

Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company

Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo

American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670

Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed

J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur

Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur

Oumlvriga kaumlllor

Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998

wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm

(haumlmtad 2009-05-22)

wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm


wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet

med staten) (haumlmtad 2009-05-22)

Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget

Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05

Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05

Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05




2

Abstract

The bribery scandal within Systembolaget is one of Swedenacutes most extensive and noticed

legal action processes regarding corruption Totally 75 of Systembolagetacutes shop managers

were sentenced for taking bribes which meant that more than every fifth shop was affected

How come so many managers within one and the same company accept bribes

The aim of this paper is to find possible explanations to this question on the basis of a

combined survey of an individual- and an organizational perspective This is done partly by

examining which rationalizations the shop managers stated to why they carried out their

criminal acts and partly by examining if a subculture existed within Systembolaget and in

that case what effect that subculture had on the shop managersacute criminal behaviour

With the aid of a qualitative content analysis the six district court judgments concerning the

bribery scandal will be studied In order to structure and analyse the material Colemanacutes

(1985) theory about rationalizations and Scheinacutes (2004) theory about organizational culture

are used

On the basis of the individual perspective the results show that the most common

rationalizations are the money was a loan it was a culture were one enriched oneself it was

a personal gift and the money was accepted due to ignorance The analysis point out that the

shop managers use these rationalizations in order to justify or to apologize for their behaviour

The shop managersacute often refers to ldquoeverybody elserdquo ldquothe superior managersrdquo or the

ldquoculturerdquo and their own acts are justified by others similar actions The acts are therefore not

considered as criminal The shop managers also refer to other similar but legal social acts as

for example the accepting of gifts in order to motivate and justify their criminal behaviour

The result on the basis of the organizational perspective show that the managers had a good

understanding about the values that Systembolaget wanted to implement but these values

were not followed The shop managers instead accepted other values that had occurred during

a long time and they referred to a subculture through which an acceptance for another

behavior had been created The analysis interprets that the subculture had effect on the shop

managersacute behaviour in that they through this subculture could justify their criminal acts by

referring to others who acted in accordance with the values within the subculture but also by

referring to others expectations on how the shop managersacute would act

3


Abstract 2

1 Inledning 4















35 Metodproblem 19












4

1 Inledning






























5






























6



















brottsliga agerande












7





agerande




















s51ff)






8




























som ett lagbrott)



maringl)

9


































10
































11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















3


Abstract 2

1 Inledning 4















35 Metodproblem 19












4

1 Inledning






























5






























6



















brottsliga agerande












7





agerande




















s51ff)






8




























som ett lagbrott)



maringl)

9


































10
































11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















4

1 Inledning






























5






























6



















brottsliga agerande












7





agerande




















s51ff)






8




























som ett lagbrott)



maringl)

9


































10
































11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















5






























6



















brottsliga agerande












7





agerande




















s51ff)






8




























som ett lagbrott)



maringl)

9


































10
































11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















6



















brottsliga agerande












7





agerande




















s51ff)






8




























som ett lagbrott)



maringl)

9


































10
































11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















7





agerande




















s51ff)






8




























som ett lagbrott)



maringl)

9


































10
































11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















8




























som ett lagbrott)



maringl)

9


































10
































11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















9


































10
































11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















10
































11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















11































12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















12
































13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















13































14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















14














som anvaumlnds


















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















15
































16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















16
































17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















17































18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















18





























19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















19










redogoumlrelser










verifieras

35 Metodproblem










20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















20



















studien












21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















21




Resultat


























22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















22



Analys
















Resultat











23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















23










detrdquo

















hierarkirdquo


saumltt




annan personalrdquo

24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















24



Analys




















Resultat






25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















25












garingvor



















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















26



checkarnardquo

Analys



















analys

Resultat






27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















27





















Analys











28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















28














Resultat















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















29
































30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















30







Analys


























31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















31































32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















32













agerande

















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















33








domslut















av okunnighet








34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















34


























35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















35














Jurdik








universitet











36











Oumlvriga kaumlllor















36











Oumlvriga kaumlllor















Documents

Mutskandalen inom Systembolaget - s u/2009c_Maria_Andersson.pdfövergripande företagskultur existerade en subkultur, inom vilken det brottsliga beteendet var accepterat samt vilken