Näringsliv i Norr nr5 - november 2012

NR

5 N

OV

20

12

Bra anställa pensionärer

FamiljeFöretaget som satsar på lång sikt

Christoffer Koskela, verksamhetschef Koskelas Ögonklinik

Det fi nns en plats i Sverige som inte är lik någon annan. Vi vill egentligen inte skryta, men vi är ganska bra. Vi är faktiskt mer än bra. Det är inte många orter som skulle klara av att arrangera världscupspremiären på längdskidor redan i november. Vi värnar också om ett positivt företagsklimat och vågar bygga ett nytt och attraktivt samhälle. När världens ekonomi är i obalans vågar vi satsa på framtiden i alla lägen. Det är inte konstigt att Gällivare är en arktisk småstad i världsklass.

FAV

ÖR

www.gellivare.se

När övriga världen är rädd att tappa fästet vallar

för glid

Karl-Erik Johansson 090-15 48 58

Peter Bäckström 090-15 48 79

Göran Nilsson 090-15 48 54

Annika Wikström 090-15 48 53

På Uminova Innovation stöttar vi dig med allt från

att förmedla kontakter och bygga relationer till

att göra avslut. Det ger dig en extra skjuts i dina

utlandsaffärer.

Vi kan till exempel ge dig tillgång till givande

teknik- och forskningssamarbeten, bidra med

lokal kunskap om främmande marknader och

hjälpa dig att bygga upp en internationell orga-

nisation med återförsäljare. Och vi gör det utan

kostnad för ditt företag.

Vi arbetar framförallt med små och medelstora

tjänsteföretag som är mogna.

Kontakta oss redan i dag – och ta ett stort steg

mot en lyckad utlandssatsning.

Internationella affärer?Vi hjälper dig!

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix. www.naringslivinorr.se www.facebook.com/naringslivinorr

Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, [email protected]

Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, Process Media & Kommunikation 070-282 07 60, [email protected]

Medarbetare: Eilert Isaksson, Kjell Hjelm, Företa-

garna. Anders Hettinger PwC. Peter Palmqvist, Favör Reklambyrå. Peter Hetta, Advokatbyrån Kaiding. Peder Hansson, AB Terminalen, Thomas Nyman, P-O Sjödin Mediemakeriet, Mikael Hansson Infotech Umeå, Anna Hellman, Peter Hetta Advokatbyrån Kaiding, Bo Fuhr-

man, Fredric Alm, Magnus Nilselid Speedledger.

Omslagsfoto: Björn Palovaara.

Marknad: 0923-107 00. [email protected]

Tryck: V-TAB.

Upplaga: ca 13 000 ex.

Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB)

Adressändring: [email protected]

Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan.

N Ä R I N G S L I V I N O R R

INNehåLL NR 5 - 2012

6 SNabbmatSkedja I aSIeN VaLde meNyLåda fRåN NORR

8 fRIhet utaN GLaSöGON Och LINSeR

9 Små kuLOR fRåN aVfaLL bLIR NÄRING föR SkOGSbRuk

10 föR mycket aV det GOda kaN VaRa uNdeRbaRt

12 Om INNOVatIONSkRaft Och LedaRSkap

14 Vad ÄR det eGeNtLIGeN du VILL?

18 hÄR bÄR det SIG med kVaLItetSSyLt

20 umeåS föRetaGaRe hyLLadeS på umeåGaLaN

22 haR du RISkbedömt SÄLjaReN

24 bRa affÄR att aNStÄLLa peNSIONÄReR

26 metSO SatSaR I NORR

28 få faktuRaSkOjaRNa att föRSVINNa

30 fRåN bRuk tILL bLÄck 32 LöjROm - bOtteNVIkeNS Röda GuLd

34 Så SemeStRaR eN NORRLÄNNING

308

18

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

26

4 NÄR INGSL IV I NORR NOVember 2012

Söker ditt företag internationella affärskontakter?

- Vi har kunskapen och verktygen.Med över 25 års erfarenhet av affärsutveckling och internationella kontakter kan Centek hjälpa ditt företag nå nya marknader och samarbetspartners i Europa. Som medlem i nätverket Enterprise Europe Network kan vi erbjuda dig kostnadsfri hjälp för att utveckla din verksamhet. Vi hjälper dig med rätt kunskap och resurser vid rätt tillfälle. Vi kan hjälpa dig i Norrbotten med bland annat:

• Förmedling av affärskontakter• Hjälp vid teknik och forskningssamarbete• Lokal kunskap på främmande marknader• Kunskap och rådgivning gällande EU-regler och finansiering• Affärsutveckling och utveckling av verksamheten

”Centeks nätverk gör att det går väldigt snabbt att komma i kontakt med bra samarbetspartners överallt i världen. Det öppnar hela tiden nya dörrar för oss.” Peter Jönsson, CVK

Kontakta mig om du vill veta mer:Kenneth Isaksson, 0920-49 29 [email protected]

vin

ter.

Aurorum 1A , 977 75 LuLeå. 0920 -49 29 00 , [email protected] , www.centek.se

LEVINTIE 159099130 SIRKKATLF. +358 16 646 [email protected]

www.hotellilevitunturi.fi

Prisen inkluderar logi, användning av konferenslokalen,

morgonbad, frukost, inträde till Upplevelsespaet en gång

om dagen – användning av David Gymmet, inträde till

dansrestaurangen med levande musik.

Prisen gäller till slutet av januari (ej fre-lö).

BOKA JULBORD! 103 €/PERSON IN DUBBELRUM

INKL. JULBORD MED INKVARTERING



morgonbad, frukost, inträde till Upplevelsespaet en gång

om dagen – användning av David Gymmet, inträde till

KREATIV ARBETE

OCH AVKOPPLING

98 € / NATT / ENKEL RUM

www.brand-service.se • [email protected] • 0920-22 57 85

Miljöcertifierade enligt ISO 14001

Vi erbjuder ett modernt och effektivt brandskydd. LBIS Din trygghet!

I säkerhetens tjänst sedan 1976 Arbetsområde: Norrbotten och Västerbotten.

Vi tillhandahåller och underhåller:• Brandsläckare • Brandposter • Utbildningar, även heta arbeten • Rökgasventilation • Utrymning • FOGMAKER fordonssprinkler

• Heta arbeten utrustning • SBA • Brandtätning • Miljöcertifierad enligt ISO 14001

• Ackrediterad av Swedac för återkommande kontroll av dyktuber och kolsyreflaskor.

Filippinernas största snabbmatskedja Jollibee har valt att investera i meny-system från skyltleverantören Zone Systems i Skellefteå. Inledningsvis handlar det om ett fyrtiotal restau-ranger som skall förändra sin inomhus-miljö under hösten, bland annat med hjälp av Zone Systems menylåda Soft. Affären är ett genombrott för Zone Systems som i och med detta lanserar en ny produkt för marknaden i Asien.

– Affären är en miljonaffär, vilket alltid är roligt säger Zone Systems VD Anders Karlsson.

– Dessutom är detta början på en affärsrelation som vi hoppas ska ge åtskilligt mer om vi sköter våra kort rätt, säger Malin Burlin Lundmark, ansvarig säljare på Zone Systems.

Zone Systems har under ett antal år framgångs-rikt levererat menysystem till McDonald’s över stora delar av världen. Man har även tillsammans med många andra varumärken vuxit sig stora på hemmamarknaden Sverige och i Norden. Men i Europa och i Asien har man nästan uteslutande exporterat till en kund - McDonald’s. Tills nu.

– Jollibee är en oerhört intressant affär för oss

snabbmatskedja i asien valde menylåda Från norr

Anders Karlsson, VD Zone Systems och Malin Burlin Lundmark, ansvarig säljare.

när vi når ut till ytterligare en stor kedja i Asien med en etablerad produktlösning, säger Anders Karlsson.

– Eftersom Jollibee äger många fler restauranger än de som omfattas i denna utrullning så hoppas vi att detta leder till ytterligare affärer. Och att de förutom menylådorna även kompletterar med andra produkter från vårt produktutbud, flikar Malin B Lundmark in.

Produkterna kommer att produceras i skyltfa-briken i norra Sverige för att sedan levereras till Asien. Vilket är lite anmärkningsvärt i en tid då

mycket handlar om att flytta produktionskapaci-tet från Sverige till lågkostnadsländer.

– Vi har en produkt vars uttryck kunden verkligen uppskattar och en produktionsapparat som klarar av att producera dem på ett kostnads-effektivt sätt. Vilket gjorde att vi lyckades vinna matchen mot lokala producenter i Filippinerna, konstaterar en nöjd Anders.

Produkterna kommer att börja produceras inom en månad och skall enligt planerna levereras senast under december månad 2012.

TExT: P-O SjödIN, MEdIEMAKERIET

FAKTA Zone Systems: skapar effektiv kommunikation genom att utveckla kundunika skyltlösningar för kunder över hela världen. Med utgångspunkt i strategisk Zone Marketing™ erbjuds koncept som tar tillvara kundens kommunikativa möjligheter, för att kommunicera ef-fektivt och stärka varumärket. Zone Systems ingår i Treackoncernen och har sitt huvudkontor i Skellefteå, med försäljningskontor i Stockholm, Oslo och Chicago.

FAKTA Jollibee: jollibee är Filippinernas största snabbmatskedja med 270 restauranger under namnet jollibee. Moderbolaget hanterar dessutom ett antal andra stora varumärken via licens; ex Chowking, Green-wich Pizza, Red Ribbon, Mang Inasal och Burger King i Filippinerna. Vid ingången av 2012 innefattade bolagets verksamhet mer än 2 510 restauranger. jollibee har förutom restauranger i Filipinerna även bl.a. etableringar i Kina, Vietnam, Saudiarabien och USA.

Luleå tekniska universitet (LTU) får uppdraget att samordna gruvforskning i alla de nordiska länderna i projektet NordMin. Nordiska ministerrådet satsar nästan 35 miljoner kronor under tre år i projektet, som ska ha en grön profil för att skapa en hållbar gruv- och mineral-industri i Norden och Europa.

- Att vi får uppdraget att samordna NordMin visar tydligt att LTU är det universitet som är ledande i Europa inom området gruvforskning, säger Pär Weihed professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Med excellence centret CAMM vid Luleå tekniska universitet som grund för den Svenska regeringens strategiska satsning på gruvforsk-ning, har LTU skapat sig en särställning inom området. EU:s jätteprojekt ProMine är ett annat exempel där professor Pär Weihed och LTU har en nyckelroll för att genom forskning säkra Europas framtida råvaruförsörjning. Till det kan nu läggas Nordiska ministerrådets beslut att stödja samordnad nordisk gruvforskning inom nätverket NordMin. Det är några exempel som visar att Luleå tekniska universitetet har en unik kompe-

Aitikgruvan i Gällivare. FOTO: BjöRN PAlOVAARA

ltU blir centrUm För nordisk grUvForskning

tens på området.Nätverket NordMin, som ska ledas och

samordnas av Luleå tekniska universitet, börjar sitt arbete under våren 2013. Förutom univer-siteten i de nordiska länderna, består nätverket NordMin även av gruvrelaterade företag, ländernas regeringar och regioner. NordMin vilar på EU:s råvaruinitiativ med siktet inställt på råvarubehov som identifierats till år 2020. De nordiska ländernas ekonomier är starkt beroende av gruvindustrin eftersom länderna tillsammans

också är den största metall producerande regionen i Europa. Forskningen som ska samordnas inom NordMin kommer handla om allt från prospek-tering och gruva till stål- och smältverk, liksom även kompetensförsörjning och miljö.

– Det är just nu ett bra läge för nordisk samver-kan inom gruv- och mineralsektorn på grund av de stora satsningar som görs på forskning inom det här området i alla de medverkande nordiska länderna, säger Pär Weihed.


Visste du att huvudvärk, ryggont och spänningar i nacke och axlar kan bero på synfel? Specsavers står till tjänst med en helhetslösning för ditt företags synvård. Våra legitimerade optiker gör synundersökningar och vi tillhandahåller glasögon av högsta kvalitet. Välkommen!

välkommen till specsaversföretagsoptikern

kiruna 0980-137 40gällivare 0970-157 61Boden 0921-133 60Luleå 0920-23 10 20piteå 0911-156 70

skellefteå 0910-71 05 00Umeå 090-14 26 20

vi ser tiLL att er personaL ser Bra Ut.

www.specsavers.se

Allt fler korrigerar sin syn med en laseroperation eller linsbyte. Frihets-känslan med att slippa linser och glasögon har medfört en stor ökning av ögonlaseroperationer de senaste åren. – Synfel är världens mest försummade handikapp, säger Christoffer Koskela, verksamhetschef på Koskelas Ögon-klinik.

Familjeföretaget Koskelas ögonklinik är specia-liserade på ögonlaseroperationer och linsbyteso-perationer (RLE) och korrigerar alla synfel, även brytningsfel och ålderssynthet.

– Vi har en viktig målsättning och det är att vi ska vara öppna och ärliga med våra patienter. De ska känna sig trygga och säkra och det ska vara enkelt att komma till oss. Därför erbjuder vi kost-nadsfria undersökningar och konsultationer och dessa genomförs alltid av legitimerade ögonläka-

re. Vårt mål är inte att operera på löpande band. All vår personal är vårdande personal istället för säljande. Man ska inte sälja operationer och det gör vi aldrig. Alla kan tyvärr inte genomföra operation. Det ser vi först efter undersökningen och tyvärr får vi säga nej till ungefär 10 procent av de som kommer till oss. Vi har tydliga gränser inför en operation. Förutsättningarna ska vara rätt, säger Christoffer Koskela.

Gratis övernattningEftersom avstånden här i norr är stora så erbjuds långväga patienter gratis övernattning oavsett om det blir ett ja eller nej till operation. I Luleå samarbetar man med Stadshotellet och i Umeå har man ett boende i gårdshuset till kliniken som ligger i centrum.

– Det är uppskattat och att ta med sig sin respektive är självklart okej, bara att passa på att slappna av en dag extra i samband med en operation med shopping eller nöjen. Man får framförallt sova gott och slippa stressa.

Själva operationen är smärtfri och går snabbt. En ögonlaseroperation tar 15 minuter i ope-rationsrummet varav själva laserbehandlingen 20-40 sekunder per öga. Behandlingen är helt smärtfri. En linsbytesoperation (RLE) tar ungefär en halvtimme i operationsrummet.

– En del patienter är oroliga och osäkra och har många frågor. Men eftersom ögats smärtre-ceptorer sitter på utsidan av ögat så behövs inga sprutor. Man bedövar med droppar. Det är smärtfritt, tryggt och enkelt. Det är säkert hundra gånger värre att gå till tandläkaren som jämfö-relse. Som patient hos oss ingår även finjustering och efterkontroller.

– Vi ger alltid två års garanti på resultatet av våra synfelskorrigeringar med gratis komplette-rande behandling vid behov.

Bättre att flytta patientenAv praktiska skäl genomför man operationer

enbart i Umeå och Luleå. Alternativet att köra omkring med de avancerade och finkalibrerade

Frihet utan glasögon och linser


instrumenten säger Christoffer att det inte är något som de gör. – För patientens säkerhet är vår utrustning fast-monterad i respektive klinik. Det är inte lämpligt att flytta omkring den på vägar med vibrationer och stora temperaturskillnader. Då är det bättre att flytta patienten till oss.

Som anställd kan man finansiera en ögon-behandling skattefritt via sin arbetsgivare och därmed spara 30 – 55 procent av kostnaden för synfelskorrigering genom så kallat bruttolöne-avdrag. Det innebär att den anställde kommer överens med sin arbetsgivare om att sänka sin bruttolön motsvarande den summa som ögon-behandlingen kostar och rabatten motsvarar din löneskatt.

– Det kostar inte företaget något och är en fin förmån för sina anställda som för en bra rabatt. Företaget sparar dessutom kostnader för inköp av terminalglasögon. Vi har idag avtal med stora företag som LKAB, SSAB, Vattenfall och kommuner. Vi försöker även nå ut till små och

medelstora företag för att informera om den här möjligheten. Det är bara att höra av sig till oss för att få information så bjuder vi antingen in företagsledningen eller hälsar på hos dom, säger Christoffer.

Satsar långsiktigtI Västerbotten har man även avtal med lands-tinget sedan 25 år tillbaka för ögonsjukvård.

– Det innebär att patient som vill komma till oss i Umeå inte betalar något mer än om han eller hon besöker en ögonklinik hos landstinget, hög-kostnadskortet gäller också. Vi har dessvärre inte möjlighet att erbjuda detta i Norrbotten då vi inte har något avtal med landstinget i Norrbotten.

– Vi är ett familjeföretag i andra generationen. Vi är inte börsnoterade och har inga investe-rare som kräver vinst i kvartalsrapporterna. Vi investerar hellre i utbildning av personalen och i toppmoderna instrument. Vi satsar långsiktigt, säger Christoffer Koskela.

TExT & FOTO: BjöRN PAlOVAARA

FAKTA/KosKelAs ögonKliniK

Koskelas ögonklinik grundades 1986 i Åsele av Timo och Anna-Clara Koskela med ögonsjukvård samt försäljning av glasögon och linser. 1996 togs beslutet att vidga verksamheten med ögonlaseroperationer, 1996 öppnades kliniken i Umeå. Sedan två år tillbaka har man även en klinik på Storgatan i luleå. Konsulta-tionskliniker finns i Åsele och örnsköldsvik och nu är tanken att etablera sig även i Gällivare och Skellefteå för konsultationer.

Behandlingar genomförs enbart i Umeå och luleå.

Ögonlaser:

Vid ögonlaseroperationer finns det olika typer av me-toder - lASIK och lASEK. Slutresultatet av synfelskor-rigeringen är likvärdig med de båda metoderna.

LASEK (ÄVEN KALLAD ELSA)

Vid lASEK förbereds ögats yttersta cellskikt (epitelet) med en lösgörande vätska och stryks åt sidan. däref-ter sker behandling med ögonlasern på hornhinnans yta. lasern tar mellan 10-50 sekunder beroende på ditt synfel. Efter laserbehandlingen stryks epitelet tillbaka. Slutligen läggs en kontaktlins som skydd för ögat de första dygnen. Efter en lASEK-operation ska patienten ta det lugnt i en vecka. Man kan åka hem på operationsdagen.

LASIK [ÄVEN KALLAD FLIKMETODEN]

Vid lASIK skapar man en mycket tunn flik på ögat med ett mikroinstrument, en mikrokeratom. locket viks därefter åt sidan och vi utför behandling med ögonlasern på hornhinnans yta. detta moment tar mellan 10-50 sekunder beroende på ditt synfel. Efter detta viks hornhinnelocket tillbaka. läkningen sker snabbt, du får ingen värk efter operationen och din syn stabiliseras snabbt. lASIK utförs inte om patien-ten är aktiv inom kontaktsporter. En kontroll utförs dagen efter operationen och patienten kan återvända till arbetet efter en dag eller två.

Linsbytesoperation - RLE:

För att åtgärda ålderssynthet och ev. brytningsfel, när- eller översynthet görs linsbytesoperationer (RlE) där man byter ut ögats stela linser mot nya linser speciellt anpassade för patientens ögon. Operationsmetoden är identisk med en gråstarroperation som är en av världens vanligaste operationer. Enbart i Sverige utförs det cirka 80.000 operationer mot gråstarr per år.

Vid en traditionell gråstarrsoperation på sjukhuset använder man monofokala linser, dessa är inte indi-viduellt anpassade och korrigerar varken ålderssynt-het eller brytningsfel vilket innebär att man behöver glasögon även efter en gråstarroperation.

Frihet utan glasögon och linser

Koskelas Ögonklinik är ett familje-företag i andra generationen. “Vi är inte börsnoterade och har inga investerare som kräver vinstre-sultat. Vi satsar långsiktigt genom att investera i toppmoderna instrument och i utbildning av per-sonalen, säger verksamhetsche-fen Christoffer Koskela. På bilden flankerad av Anna Johansson till vänster och Kajsa Ridbäck på kliniken i Luleå.

NÄR INGSL IV I NORR NOVember 2012 9

För mycket av det goda kan vara underbart

k R ö N I k a

Peter Palmqvist vD Favör reklambyråwww.favorreklambyra.se

Ett underbart citat av den lika så underbara Mae West. Men för mycket av det goda kan också vara precis tvärtom. Trots att jag sedan

många år tillbaka dagligen arbetar med reklam och kommunikation och fortfarande älskar mitt yrke blir jag ibland så himla trött på allt som formligen kastas på mig. Vis-serligen vägrar jag sätta en lapp på brevlådan som säger “Reklam, nej tack”, för ska jag vara helt ärlig är jag alldeles för nyfiken på vad som dimper ner i den, men ibland önskar jag faktiskt att jag hade det. Likaså när den så kallade reklampausen kommer mitt i en bra film önskar jag att det i istället skulle betyda en paus från reklamen.

Vad nu då, tänker du säkert, tror han inte på det han gör om dagarna? Jodå, men bara för att man gillar en sak (oavsett vad det är) vill man inte ha det hela tiden. Precis som de flesta av oss ogillar att få en massa oönskad reklam i sin e-post eller mobil så vill jag inte bli spammad så fort jag vittjar min brevlåda, sätter mig framför teven eller ska läsa min morgontidning.

Reklam fungerar. Det är jag den förste att skriva under på. Men för mycket av den kan också ge motsatt effekt. Den gamla klyschan som säger att all reklam är bra reklam, stämmer inte anser jag. Jag brukar säga till mina kunder att man ska vara noga med vilka

kanaler man väljer och på vilket sätt man syns eller hörs. Å andra sidan så brukar man i vår bransch också säga att det är först när man själv är dödstrött på sin egen marknadsföring som alla andra börjar upptäcka budskapen. Jo för visso, men det finns ju gränser.

Jag tillhör den grupp av människor som fortfarande har en morgontidning tillverkad av papper hem i min brevlåda. Visserligen har jag redan kvällen innan läst de viktigaste nyheterna via mobilen, läsplattan eller datorn, men känslan av att hålla i en riktig tidning är för mig fortfarande en njutning. Men jag förundras över en sak och det är att vissa företag vecka efter vecka, månad efter månad envisas med att skicka med sina reklamblad som handlar om produkter jag är helt ointres-serad av. Blad som ramlar ut ur tidningen och som blir olästa av mig på vägen till pappers-insamlingen. För jag är inte rätt målgrupp för deras produkter.

Istället för att skjuta vitt och brett med hagelbössa är det ofta mer effektivt att plocka fram kulbössan och rikta sina skott direkt mot dem man vill nå. Om man inte har som mål att informera alla förstås, då blir det ju en helt annan sak. Det kan vara mycket mer effektivt att träffa ett fåtal som verkligen vill ha informationen än en stor massa som bara fnyser bort den i pappersinsamlingen eller fe-brilt trycker på alla knappar på fjärrkontrollen

i hopp om att hitta en kanal som för tillfället inte sänder “reklampaus”.

Det är oerhört viktigt att inte bara känna till sin målgrupp utan också vara nära vän med den. Vad gillar de? Hur tänker de? Hur vill de bli kontaktade? Frågor som inte alltid är så enkla att svara på, men precis såna frågor som vi reklambyråer dagligen brottas med för våra kunder. Ibland blir svaret ett blad som ramlar ut från morgontidningen, ibland kan det vara en reklamfilm. Men du som kund kan i alla fall lita på att vi har tagit reda på att det är just på det viset som din målgrupp vill få ditt budskap på.

Mae West har, förutom det inledande citat, också sagt: “Den som säger att lyckan inte kan köpas för pengar, vet inte var man handlar”. Och i slutändan är det väl det som allt egentligen handlar om. Att ta reda på så mycket som möjligt innan man agerar. För när man vet var, när och hur man ska göra, då har man också störst chans att resultatet blir som man vill att det ska bli.


anDers Hettingerauktoriserad revisor och affärsrådgivarePwC skellefteå

k R ö N I k a

Om innovationskraft och ledarskap

Vad kan Barack Obama lära Norrlandspolitiker?

Så i skrivande stund har precis Barack Obama tackat för förnyat förtroende. I ett ohämmat konfettiregn på en jättearena i Chicago blandas

glädjetårar med visionär retorik som förenar, stärker och driver hela nationen, de förenade amerikanska staterna, framåt.

Förvisso sitter de svenska analytikerna och påtalar bristen av konkreta åtgärdsförslag, men å andra sidan behöver ingen tvivla på vad presidenten vill uppnå. Som en svind-lande parallell ser jag min egen hemkommun präglas av cykelställsfrågor där varje form av visionärt ”hela-handen-pekande” lyser med sin frånvaro.Vad kan t.ex. Skellefteå lära av Malmö?

Ibland tillåter jag mig en jämförelse med drivkraften i Malmö där man förvandlat staden från en nedläggningsdrabbad f.d. varvsstad på ”deken” till Nordens centrum. Världens modernaste ekoby på första parkett mot Öresund och ett resecentrum mitt i Malmö med tåganslutning i alla riktningar, finansierad genom försäljning av Sydkraftak-tier…

Jag förundras över att ”drivet” i våra städer i norra Sverige i icke oväsentlig utsträckning kommer från icke politiker eller organisatio-ner. Krister Olsson i Umeå, AIK hockey i Skellefteå, Norrbotniabanegruppen i Piteå,

Matz Engman i Luleå m.fl. för att bara hugga några ”krafter” i luften.

Läste för övrigt en nyligen skriven krönika av Ola Theander, Norrans fd chefredaktör, om ”förlamande attityder i Skellefteå”. Se www.vk.se/725594/ola-theander-forlamande-attityder-dominerar-skelleftea

Man kan inte både hävda samhällsstyrning-ens förträfflighet och försvara kommunens (ensam)bestämmanderätt och samtidigt pas-sivt backa in i framtiden och söva oss väljare med allt tråk-pratande i fullmäktigesalar runt om i våra kommuner. Var finns ledarskapet?Vad kan Norrland lära Stockholm?

Jag har i tidigare krönikor påpekat Norr-landskustens relativa befolkningstäthet. Fram med en nyansering av bilden av ”Norrland” som ett modernt samhälle i utveckling, inte en glesbygd med bara berg, skog och myrar.

Vi har unika råvarukällor i regionen, som inte går att flytta annat än via transportmedel, och såväl tung som modern industri baserad på en lång tradition av innovativt utveck-lingsarbete och under det senaste halvseklet i symbios med en snabbt växande akademi.

Pärlbandet av kuststäder med all dess industri och akademi måste lyftas fram i den nationella debatten. Låt oss utnyttja den fördelen. Det är också ett faktum att det efter Norrbotniabanans tänkta dragning bor ca 1,1 tusen invånare per bankilometer medan det efter södra stambanan mellan Linköping och Lund faktiskt bara bor drygt 1,2 tusen invånare per bankilometer.

Vad kan Göran Persson lära av Norrländsk Innovationskraft?

Norran arrangerade, tillsammans med IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien) nyligen ett intressant tvådagarsseminarium kring Innovationskraft och Infrastrukturinveste-ringar. Förutom inspirerande exempel på innovationskraft i Norr fick vi också höra Göran Persson prata om Europas ekonomiska utveckling för att ur det perspektivet landa i frågan om byggandet av Norrbotniabanan.

Med stor besvikelse hör jag denne magnat, fd stadsminister numera seniorkonsult och jordbrukare, förorda Norrbotniabanan av regionalpolitiska skäl. För att ”hålla ihop Sverige” (underförstått inte vara ”taskig mot de stackars norrlänningarna”). När inte ens Göran Persson kan motivera denna nödvän-diga satsning ur ett självklart industriellt och internationellt perspektiv blir jag orolig. Var finns ledarskapet?

Nej, nu måste det sägas igen, mer än någonsin…

”Bygg Norrbotniabanan, nu!”


UMEÅ: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 LULEÅ: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420Ö-vik: STORGATAN 19 B – Telefon 0660-28 11 28

www.koskela.se

Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigeraalla synfel, även ålderssynthet. Välkommen att boka in

en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och konsultation av en legitimerad ögonläkare.

Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigeringvia ditt jobb? Det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skattefritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30 till 55

procent på din operation. Boka in en tid redan idag för ditt första steg mot ett liv utan glasögon och linser!

Under öppet hus har vi företagsinformation om bruttolöneavdraget.Du som jobbar på LKAB och är nere i Luleå den 1-2/12 är välkommen på

en kostnadsfri undersökning. Vi har bruttolöneavdragsavtal för er alla!

vi korrigErar aLLa dina synfEL

– även brytningsfel och ålderssynthet

kostnadsfriakonsultationer

& drop-in undersökningar.

ÖPPEt HUs1 dECEMBEr

kL. 13.00-19.00

k R ö N I k a

Vad är det du egentligen vill?

PeDer HanssonaB terminalen

Peder Hansson är ägare av och rekryterare på AB Terminalen som har sitt huvudkontor i luleå men arbetar över hela Sve-rige samt inom EU. Peder är även en flitigt anlitad föreläsare och konsult runt kompetensförsörjningsfrågor. du når honom på [email protected]

Se det som en yrkesskada men att läsa platsannonser är något som ofta både kan roa, oroa och förbrylla. Både hur de ser ut, vilken text de innehåller

och inte minst hur mycket text de innehåller.

Grunden i marknadsföring är att ha ett tydligt underliggande budskap. Budskapet kan därefter kommuniceras på många sätt. Bra som dåliga. Dock är det förvånande att se så mycket tryckta annonser i dagspress, både stora och små, som är överösta med text från topp till botten. Ofta mycket text om företaget, komplett kravspecifikation för tjänsten samt hur man ska gå till väga för att söka till tjänsten.

Oavsett om annonsen syftar till reklam eller att faktiskt söka efter en kandidat till tjänsten så tycker jag man ska fundera vilket intryck annonsen ger av företaget.

Om vi tar två scenarion där verksamhe-ten söker en Inköpschef. Ena scenariot är verksamheten som köper en helsida och fyller den med text och bilder om verksamheten, kravspecifikation etc. etc. D.v.s. text och bil-der hela sidan. Det andra exemplet är samma verksamhet som köper samma helsida och bara mitt på sidan har en text i stil med ”Vi söker en ny inköpschef” samt en webblänk.

Vilket av ovanstående scenarion syns bäst och skapar mest nyfikenhet? Jag skulle gissa på den andra.

Mao så bör du hålla tillbaks ditt budskap och bara fokusera på det viktigaste. Min erfarenhet är att en mindre platsannons med bara en titel, sista ansökningsdag och en webbadress (kanske även logotype) fungerar

lika bra (eller dåligt) som en stor men ofta till en bråkdel av annonskostnaden.

Om vi sedan tittar på vad den webblänk du angivit bör visa så finns det några grundregler.

1. Information om den verksamhet som önskar anställa

2. Vad arbetet går ut på

3. Vilka kvalifikationer som önskas

4. Kontaktperson för frågor (som måste vara anträffbar)

5. Hur kandidaten ansöker

6. Sista ansökningsdag

Viktigt: Begär aldrig löneanspråk eller referenser i annonsen!

Om vi tittar mer på nummer tre ovan. D.v.s. kvalifikationer så skulle jag vilja utfärda vissa varningar för ”floskelord” som inte ger så mycket utan mer skapar frågor. Du bör parallellt också ha en väl genomtänkt tanke hur du tänkt gå tillväga för att undersöka hur och om den aktuella kandidaten innehar det du önskar. Se upp för ord som:

• Stresstålig

• Många bollar i luften

• Engagerad

• Social kompetens

• Lojal

• Driven

• Prestigelös

Det sista ordet, ”prestigelös” är lite av

en rysare in sammanhanget. Tittar man i svenska akademiens ordlista så finns inte ens ordet förklarat där till att börja med. Många använder nog ordet som en synonym till ”ödmjuk” men är inte helt rätt. En beskriv-ning som jag personligen gillar och som jag hittat på ”nätet” är att i positiva ordalag kunde man tolka det så att man vill skapa en platt organisation. Inga översittarfasoner helt enkelt. Inga vassa armbågar ska behövas.

Men i negativa termer befinner sig de prestigelösa på botten av hierarkin och stöttar de prestigefyllda medarbetarna snällt och undergivet.

Jag väljer att tro på de positiva tankegång-arna kring prestigslösheten. Tyvärr så är det mer sällan man kräver prestigslöshet i platsannonser där man söker en chef. Denna egenskap ska oftast ekonomer och assistenter ha. Kan det vara positivt tro?

Vad är det ”konstigaste” du varit med om i detta område? Antingen som kandidat eller arbetsgivare. Maila gärna dina utmaningar, erfarenheter, frågor och åsikter till mig.

Vi ses i nästa nummer då jag kommer att fortsätta skriva om viktiga områden inom kompetensförsörjnings-området.


vin

ter.

fo

to T

om

as

Be

rgm

an

EN LEDANDE FRÅGA:

Har du skrivit på för Norrbottens vinnande (elbo)lag?

* 2011 SVERIGES NÖJDASTE PRIVAT- OCH FÖRETAGSKUNDER

2010 SVERIGES NÖJDASTE PRIVAT- OCH FÖRETAGSKUNDER

2009 SVERIGES NÖJDASTE PRIVATKUNDER

2008 SVERIGES NÖJDASTE FÖRETAGSKUNDER

2007 SVERIGES NÖJDASTE FÖRETAGSKUNDER

Som företagskund hos oss kan ni vara säker på att få en personlig,

pålitlig medspelare som hellre kundmaximerar än vinstmaximerar.

Kanske är det därför vi har tre raka SM-guld när det gäller nöjda

privatkunder och två raka guld när det gäller nöjda företagskunder? *

Välkommen att skriva på för ett lite omtänksammare (elbo)lag

ni också. Kontakta oss företagssäljare på Elhandel på telefon

0920-26 44 00 så hjälper vi er att göra en lönsam affär.

R e k R y t e R i n g o c h l e d a R s k a p s e d a n 1 9 8 5

Vi hittar rätt person till rätt platsVi genomför uppdrag inom executive search, urval och ledarförsörjning i såväl privat som offentlig verksamhet. Ett brett urval i rekryterings processen fram till ett begränsat urval av nyckelpersoner. Hela vägen med en diskret och gedigen arbetsmetod.

Varvsgatan 49, 972 33 Luleå Telefon 0920-941 45 · www.cesab.se

mÄrk

vÄrd

ig

Vårens mässa i Luleå3-5 maj 2013

Saluhall • Barn & Fritid • Bygg & Bo •Energi Information • Hälsa & Mode • Trädgård

Under tre dagar i maj har du möjlighet att marknadsföra dig, ditt företag och

dina produkter till tusentals köpstarka besökare

Kontakta oss så berättar vi mer!Åsa 0920-45 49 55, Maria 0920-45 51 83

www.luleaexpovar.se

Luleå Expo Vår 3-5 majArcushallen, Luleå

www.luleaexpovar.se

Anmäl dig innan årsskiftet så

bjuder vi på anmälningsavgiften

Värde 1 130:-

Här är mötet i centrum

Adress:Tubus System ABBetongvägen 26973 45 LULEÅ0920-23 09 [email protected]

RELINING FÖR ER SOMANVÄNDER INSIDANVår vision är att vara den främsta reliningleverantören när det kommer till kvalité, kundvård och trovärdighet. Vi har sedan starten utfört relining i över 40 000 lägenheter i hela Sverige.Läs mer om oss och vad vi kan erbjuda:www.tubussystem.se

Skatteverket, FAR – branschorgani-sationen för revisorer och rådgivare – och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) har kommit överens om att samarbeta för gemensam samhälls-nytta inför deklarationsåret 2013.

Samarbetet innebär att Skatteverket kan få kän-nedom om vilka deklarationer som medlemmarna i FAR och SRF har medverkat till att upprätta. Det är helt frivilligt för redovisningskonsulterna, revisorerna, skatterådgivarna och deras kunder att lämna uppgifterna till myndigheten. Målet är att Skatteverket ska kunna minska antalet onödiga kontroller.

– Om det är rätt från början behöver vi inte

kontrollera i efterhand. Det leder till mindre besvär och en större säkerhet för skattebetalarna, säger Jan-Erik Bäckman, chef för Skatteverkets analysenhet.

Samarbetet innebär att Skatteverket återkopplar

kunskap om vilka typer av eventuella fel som hittats i deltagande företagsdeklarationer för att ytterligare stärka kvalitetsarbetet.

– Men alla företag och deklarationer bedöms

utifrån samma kriterier, säger Jan-Erik Bäckman. Även om Skatteverket och revisions- och redo-

visningsbranschen har, och ska ha, olika roller går det att samverka för gemensam nytta.

– Alla blir vinnare när redovisningskonsulter,

revisorer och skatterådgivare hjälper sina kunder att lyfta kvaliteten på deklarationerna. Minskad administration och färre kontakter mellan Skat-teverket och företag skapar samhällsnytta, säger Dan Brännström, generalsekreterare i FAR.

– Genom Svensk standard för redovisnings-

tjänster, Reko, finns en tydlig kvalitetsnorm för auktoriserade redovisningskonsulter för att redovisningen ska bli rätt redan från början. Vårt samarbete skapar möjligheter för Skatteverket att koncentrera sina insatser till grupper där det finns störst risk för felaktigheter, säger Fredrik Dahlberg, förbundsdirektör vid SRF.

Inspirationen till samarbetet kommer från internationella exempel och erfarenheter, och parterna utesluter inte andra typer av samarbeten med andra organisationer.

ny samverkan För att Fler ska göra rätt Från början


www.boden.se

För oss som bor här.

”Det bästa är läget”

Den här staden har ett fantastiskt läge. Våra utländska kunder älskar naturen, norrskenet och snön. Det är ett stort plus att berätta var man kommer ifrån. Boden är en exotisk plats ute i världen. Närheten till naturen och tystnaden gör intryck på besökare. Det är en stor fördel att bo i Boden om man vill göra affärer med världen.

Staffan Preutz

Fo

ro:

Tom

as

Be

rgm

an

Kommunal energi- och klimatrådgivning

vad

kost

ar d

et?,

vind

kraf

t, el

da fö

r krå

korn

a, b

illig

are

boen

de, m

indre

utsl

äpp, s

para energi, s

marta hush

åll, solenergi, g

rön el, spara energi,

vad

kost

ar d

et?,

vin

dkra

ft, e

lda

för k

råko

rna,

bill

igar

e bo

ende

, min

dre

utsl

äpp,

spar

a en

ergi

, sm

arta

hus

håll,

sole

nerg

i, grö

n el

, spar

a ener

gi,

vad

kost

ar d

et?,

vin

dkra

ft, e

lda

för k

råko

rna,

bill

igar

e bo

ende

, min

dre

utslä

pp, s

para

ene

rgi, s

mar

ta h

ushåll

, solenerg

i, grö

n el, spara energi,

låge

nerg

ilam

por,

spar

a pe

ngar

, 20°

inne

, disk

a i 5

5°, s

para

el, v

ilken

ene

rgik

älla?

, vad

tjän

ar ja

g?, sm

art energ

i, lågenergi, g

rön el, f ärrv

ärme,

låge

nerg

ilam

por,

spar

a pe

ngar

, 20°

inne

, dis

ka i

55°,

spar

a el

, vilk

en e

nerg

ikäl

la?,

vad

tjäna

r jag

?, sm

art e

nerg

i, låg

ener

gi, grö

n el, f ärrv

ärm

e,

Smarta energiråd för ditt företagVill du komma igång med energiarbetet i ditt företag? Då kan du vända dig till din energi- och klimatrådgivare som kostnads-fritt kan ge dig opartiska råd och tips. Genom att aktivt arbeta med energifrågor i företaget bidrar du till en positiv inverkan på miljön, det kan också leda till konkurrensför-delar och kanske framförallt lägre energikost-nader.

I samverkan med

www.ekr.nu

INBJUDAN: GräNslöst NärINGslIv I Norr

Nordkalottens Gränstjänst* finansieras av Nordiska Ministerrådet* grundare Nordkalottrådet* administrativ arbetsgivare Torneå Stad

GRÄNSLÖST rådgivning - vägledning - informationÅT ALLA privatpersoner - näringslivet - organisationer

Gränsrådsmöte (dialogseminarium om gränshinder och möjligheter)

Haparanda 25-26 september 2012Seminariet börjar tisdag 25/9 kl 12.00

och pågår till onsdag 26/9 kl 12.00Plats: Haparanda StadshotellTeman för dagarna: Yrkespass - Nordisk samsyn för kunskapskrav inom yrkesutbildningar E-handelshinder - Inom respektive utanför EU Momsregler - Vid handel mellan Sverige, Finland och Norge Tullregler - Vid handel mellan Sverige, Finland och NorgeMedverkande: Företagarorganisationerna från Sverige, Finland och Norge Tullmyndigheten från Sverige, Finland och Norge Skattemyndigheten från Sverige, Finland och Norge Företagare från Sverige, Finland och Norge Övriga organisationer och myndigheter från Sverige, Finland och NorgeProgram finns på: http://www.granstjanst.net/sv/kalender Anmälan så snart som möjligt till [email protected] eller +358 (0)40 1267888Seminariet är kostnadsfritt

Kontakt: Päivi Koivupalo+358 (0)40 126 7888 [email protected]öksadress: Torneå Stadshus 2:aSuensaarenkatu 4, Tornio

Det bär sig att tillverka sylt utan kon-stigheter. Hans och Riia Granberg dri-ver nystartade bärförädlingsföretaget Kalix Sylt med inriktning på att tillverka sylt i högsta kvalitet av norrländska vilda bär såsom hjortron, blåbär, tran-bär, åkerbär och lingon.– Ambitionen är att skapa bärproduk-ter med ett så högt bärinnehåll som möjligt och undvika användning av olika tillsatser, säger ägarna Hans och Riia Granberg.

Efter många år i Stockholm som utflyttad norrbottning valde Hans Granberg att flytta hem till Överkalix 2004. Med sig till hemgården tog han hustrun Riia för att börja ett nytt liv som idag kretsar kring bärförädlingsföretaget och syltfabriken Kalix Sylt.

– Det slog oss när våra barn var små hur svårt det var att hitta ”riktig sylt” till dem i affärerna. Det var så låg andel bär och en massa tillsatser i sylten, berättar Riia Granberg.

Hans och Riia började koka hjortronsylt på gammaldags vis med 75 procent bärinnehåll och 25 procent socker och helt utan andra tillsatser hemma i källaren.

– Sylten sålde vi på marknader och det blev

snabbt stor efterfrågan. Vissa dagar kunde vi sälja tusentals syltburkar, säger Hans.

Snart blev det för begränsat med utrymme att tillverka sylten hemma och idén växte fram att expandera och starta en riktig syltfabrik. Företa-get Överkalix Syltfabrik startades men på grund av svårigheter att hitta en lokal på hemorten så valde man efter fem års letande efter lokal att flytta verksamheten till Kalix. Här hittade de en lämplig lokal där man tidigare lagat mat till skolor och sjukhus. I Kalix har verksamheten nu varit igång ungefär ett år under namnet och varumärket Kalix Sylt.

Blueberry Thrill– Vi har fått god hjälp av Kalix kommun och utvecklingsenheten här i Kalix så därför valde vi att flytta företaget till Kalix, även om det innebär att jag och Riia får pendla de åtta milen till Överkalix morgon och kväll. Lokalen är som sagt anpassad för livsmedelshantering och fyller alla hårda krav och bestämmelser vilket är en viktig förutsättning för vår verksamhet.

Hans och Riia har anställt ytterligare fyra perso-ner som arbetar i produktionen.

Tillsammans jobbar de båda administrativt och deltar även i produktionen samt framförallt i produktutvecklingen som de sköter tillsammans. Hans visar och ger smakprov på Blueberry Thrill

som är en nyutvecklad produkt. Kallpressad blå-bär, enbart blåbär och ingenting annat. Det går åt ungefär 1160 blåbär till en flaska på 35 cl. Bären pressas och sedan filtreras juicen flera gånger innan den pastöriseras – hettas upp snabbt – för att öka hållbarheten.

Riia visar ett urklipp från Dagens Industri Weekend och testet ”Sveriges godaste juicer”. Blueberry Thrill placerade sig i topp, på sjunde plats, med totalpoängen 18 där 10 motsvarar medioker och 20 absolut världsklass. Så här beskrivs drycken:

”Mörk blålila färg, nästan svart. Mustig köttig doft av mogna blåbär. Kärv smak med tydlig syra.”

Jag kan bara hålla med efter den mustiga shoten.

– Den är god som en shot, eller hur? säger Hans och fortsätter: Drycken är så koncentrerad och mustig i smaken att den passar ypperligt som alkoholfritt alternativ till vin, i drinkar eller som hälsodryck. Jag tror det här blir vår nästa storsäljare efter hjortronsylten, säger Hans.

Nyttigare bär tack vare midnattssolenBären som växer under midnattssolen här i den norrländska sommaren ger bästa förutsättningar till smak och nyttighet. Tack vare vårt klimat samt midnattssolen så har de bär som växer här betydligt högre halter av antioxidanter och bidrar

Här bär det sig med kvalitetssylt

Riia och Hans Granberg, ägare av Kalix Sylt. ”I Found my thrill. On blueberry hill.” Så sjöng Fats Domino på 1950-talet. Blåbärsjuicen Blueberry Thrill hoppas Hans och Riia ska bli en storsäljare. Drycken fick nyligen toppbetyg i DI Weekends test av svenska juicer.

Hans och Riia Granberg började koka hjortronsylt på gammaldags vis med 75 procent bärinnehåll och helt utan andra tillsatser än socker hemma i källaren i Överkalix. Nu har man etablerat bärförädlingsföretaget i Kalix där de har ytterligare fyra anställda i de rymliga lokalerna och med en modern syltlinje.


till nyttigare produkter. Bären mognar sakta fram under sommaren och plockas sensommar och höst.

– Bärsäsongen är en hektisk period. Det gäller att hinna köpa in så mycket som möjligt direkt av plockarna. Vi har köpt in 30 ton hjortron i år för att klara av årets produktion. Blåbär och lingon köper vi in från grossister efter behov under året, säger Hans.

Även i produkterna lingonsylt och blåbärssylt är det hög andel bär.

– I lingonsylten är det 65 procent bär och resten socker. I blåbärssylten har vi lite pektin, citronsyra och natriumbensoat för ökad hållbarhet och rätt konsistens. Men blåbärssylten innehåller ändå 60 procent bär, säger Riia.

Produkterna säljs till ett 100-tal kunder inom hotell och butiker över hela Sverige samt att Kalix Sylt ofta får beställningar till olika sporadiska evenemang när man vill servera riktigt bra sylt. I produktsortimentet har man även presentkorgar och julkorgar som man kan kombinera allt efter tycke och smak: sylt av hjortron, blåbär och tran-bär, torkat och rökt renkött, äkta Kalix löjrom, Kiruna praliner, honung och andra läckerheter från det norrländska skafferiet.


FAKTA/KAlix sylT

Kalix Sylt har specialiserat sig på att tillverka kvalitetssylt av hjortron, åkerbär, blåbär, lingon och tranbär med hög andel bär och så få tillsat-ser som möjligt.

• Hjortronsylten innehåller 75 procent bär och 25 procent socker och helt utan tillsatser.

• Lingonsylten innehåller 65 procent bär och 35 procent socker och helt utan tillsatser.

• Åkerbärssylten innehåller 52 procent bär, socker, vatten, pektin och citronsyra.

• Blåbärssylten innehåller 60 procent bär, socker, pektin, citronsyra och natriumbensoat.

• Den kallpressade blåbärsjuicen Blueberry Thrill framställs helt utan några andra ingredi-enser och tillsatser.

Rikard Stenman förbereder kallpressning av blåbär. ”I Found my thrill. On blueberry hill.” Så sjöng Fats Domino på 1950-talet. Blåbärsjuicen Blueberry Thrill hoppas Hans och Riia ska bli en storsäljare. Drycken fick nyligen toppbetyg i DI Weekends test av svenska juicer.

Hans och Riia Granberg började koka hjortronsylt på gammaldags vis med 75 procent bärinnehåll och helt utan andra tillsatser än socker hemma i källaren i Överkalix. Nu har man etablerat bärförädlingsföretaget i Kalix där de har ytterligare fyra anställda i de rymliga lokalerna och med en modern syltlinje.

Norrlands röda guld. Dessa utvalda hjortron ska bli garnering till efterrätter på en restaurang.


Ett tryck på biljetterna som aldrig tidigare och kanske den bästa Umeågalan hittills. Så lät det i många av samtalen vid mid-dagsborden när 780 deltagare för nionde året i rad firade framgångsrika företagare under Umeågalan 2012.

Umeågalan är den stora festen då Umeås främsta företagare och entreprenörer får lysa för en stund och få en belöning för allt den slit och möda som läggs ner på att driva bärande företagsidéer framåt. I år var det för nionde året i rad som arrangemanget gick av stapeln och aldrig har intresset varit större. 780 sålda biljetter vilket är nytt rekord.

Årets värdpar Mikael Tornving och Anki Edvardsson höll ett fast grepp under kvällens galafest där inte minst komikern Tornving fick briljera med snabb och vass humor, ofta mycket träffande kring företeelser i Umeå och Västerbotten.

Pristagarna som kallades fram visar på ett brett spektrum av Umeås företagsliv. Här fanns Umeå Airport som hyllades med Årets huvudpartnerpris för sin “framtidstro för regionen” med målet att inom kort nå en miljon resenärer per år. Priset kommer som en lämplig uppmuntran just när flygplatsen står inför en av två kommande större utbyggnader för att klara den ökande trafiken.

Förbluffande tillväxtMen störst målsättning kunde nog Rapunzel of Sweden visa upp då grundaren Ida Backlund tog emot priset som Årets tillväxtföretag. Fem år efter företagets start är man redan uppe i en omsättning på 84 miljoner kronor.

– Men inom fem år siktar vi på 500 miljoner, avslöjar Ida Backlund, som lyckats över all förväntan med sin företagsidé om att sälja löshår över internet. Idag har

företaget kunder i 36 olika länder och är en framgångs-saga utan dess like i Umeå.

Kanske en kommande framgångssaga är Hybricon med sin stora vision om att bli världsledande med ladd-hybridteknik för för fordon. Redan har man installerat sin miljövänliga teknik i ett flertal bussar i daglig trafik och hyllades vid Umeågalan med Årets profilpris.

Ett flertal av pristagarna var unga med Sofie Edvards-son och Jakob Nyström i spetsen.

– Det är utomjordiskt, jättehäftigt! jublade de båda som driver bolaget Soja Film när de fick komma upp på scenen för att hyllas som Årets unga företagare.

– Jag har bara tyckt att det är så coolt att bli nominerad, men det här är ju jättehäftigt, utbrast Sofie Edvardsson sedan hon tillsammans med Jakob Nyström tagit emot priset av Umeå kommuns näringslivschef Roland Carlsson och Umeå universitets rektor Lena Gustafsson.

Unga staden UmeåUmeå är känd som en ung stad och det är ett varumärke som både kommunen och universitetet slår vakt om, menade prisutdelarna.

– Vi vill uppmana våra ungdomar att våga ta steget och starta eget, sade Roland Carlsson och noterade samtidigt att tidigare års unga pristagare som Rapunzel och E&E Glasses redan blivit stora entreprenörer i hela Sverige.

Umeås starka koppling till universitetet manifesteras också i ett pris. Det är priset som Årets avknoppnings-företag vilket i år gick till CodeMill, ett av Umeås heta it-företag. Grundarna av företaget har sin bakgrund på Datavetenskap vid Umeå universitet och hyllas för att de förmår ta ett akademiskt kunnande ut på en marknad.

– Det är ett erkännande att få uppmärksamhet och att

Umeås Företagare hyllades på Umeågalan

VK’s VARUMÄRKESPRIS 2012: lISA MISKOVSKY

Motivering: ”En bra ambassadör för Umeå som välförtjänt kan surfa på framgångsvå-gen.Genom sin positiva attityd och mångsi-dighet riskerar hon aldrig att vara offside.”

ÅRETS AVKNOPPNINGSFöRETAG 2012: COdEMIll

Motivering: ”Sedan starten 2007 har de varje år fördubblat sin omsättning. Med erbjudanden inom systemutveckling av komplexa IT system är bolaget en förebild i hur man tar akademiskt kunnande och forskning ut på en marknad.”

ÅRETS ExPORTFöRETAG 2012: KOMATSU FOREST AB

Motivering: ”Företaget har genom att kombinera traditionell, nedärvd Norrländsk kunskap,modern spetsteknik och mål-medveten marknadsföring blivit världsle-dande inom sin bransch på ett stort antal marknader.”

ÅRETS FöRETAGARE 2012: BUTIK H&H

Motivering: ”det var få som trodde det skulle vara möjligt att bygga den fram-gångssaga det är idag. Genom en positiv inställning, ett ständigt kundfokus och ett par djärva beslut har dessa företagare visat att mod, långsiktiga strategier och tydligt målfokus ger resultat. Idag omsätter företa-get över 10 miljoner med ett gott resultat.

ÅRETS UNGA FöRE-TAGARE 2012: SOjA FIlM ABMotivering: ”Goda rela-tioner, hög kvalitet och en tydlig produktions-process är ledord som på kort tid gett dessa unga företagare en position på den regio-nala marknaden, med potential att arbeta med kunder var de än befinner sig i världen. det är med pas-sion, kreativitet och nytänkande som de förser sina kun-der med en digital produkt där de gör det komplicerade enkelt. de hjälper kunden att förklara, sälja eller beskriva en produkt, tjänst eller ett varumärke med vacker estetik berättat på ett finurligt sätt i sina kreativa filmer.”

UMEÅ KOMMUNS FöRETAGSPRIS 2012: BERNTH & INGRId NYGREN HOldING ABMotivering: ”Ett unikt och genuint en-treprenörskap inom en servicebransch kombinerat med en visionär och aldrig si-nande förmåga att identifiera och tillgodose kundbehov på nya marknader inom ett allt större geografiskt område. ledande tek-niklösningar, aktivt miljöengagemang och breddad verksamhet skapar utrymme för fortsatt snabb tillväxt med Umeå som bas.”

ÅRETS NYFöRETAGARE 2012: KAPAH FOREST AB

Motivering: ”Ett lönsamt företag i en kapi-talkrävande och konkurrensutsatt bransch. Årets Nyföretagare 2012 har lyckats bli en marknadsorienterad aktör inom landets basnäring och inom en verksamhet där man varit aktiv under flera generationer.”

ÅRETS MARKNAdSFöRARE 2012: lÄNS-FöRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN

Motivering: ”Genuint engagemang för kunderna och deras vardag kännetecknar företaget som med relevant och träffsäker kommunikation breddat sitt erbjudande.”

ÅRETS HANTVERKSSTIPENdIAT 2012: jOHANSSON & SON BÅTBYGGERI AB,

Motivering: ”Känslan för material, känslan för form, som gått från generation till generation, har utvecklat en grundläggande hantverkskunskap som håller ’Sverige’ flytande.”

bli hyllade av näringslivseliten i Umeå, menade Rickard Lönneborg, vd för CodeMill, när han klev av scenen där han tillsammans med forskningschefen Johanna Björklund tagit emot priset Årets avknoppningsföretag av Agneta Marell från Umeå universitet och Jessica Lagrelius från inkubatorn Uminova Innovation.

Vinnare från många branscherBredden bland vinnarna var mycket stor. Skogsmaskin-tillverkaren Komatsu Forest fick hämta pris som Årets exportföretag, artisten och musikern Lisa Miskovsky fick VKs varumärkespris, Umeå kommuns företagspris gick till Bernth & Ingrid Nygren Holding AB, Årets hantverksstipendiat blev båtbyggarna Bengt Johansson och Christer Johansson, Årets nyföretagare gick till skogsföretaget Kapah Forest medan Länsförsäkringar Västerbotten firades som Årets marknadsförare.

Den eftertraktade titeln som Årets företagare gick till Helen Bergström och Helén Fredriksson som exakt på dagen firade 25 år sedan de startat sin klädbutik H&H, en mycket uppskattade födelsedagspresent med andra ord.

TExT: MIKAEl HANSSON, INFOTECH UMEÅ


Ronnie NordqvistTelefon: 070-671 94 41

Hörseltekniska hjälpmedelDet finns hjälp för er som hör dåligt

Se hela vårt sortiment på www.edin.se www.comfortaudio.com www.oticon.se www.gnresound.se www.bellman.se

Inför villaköpet - Har du riskbedömt säljaren?

k R ö N I k a

Peter Hetta advokat, advokatbyrån Kaiding

För de flesta av oss är köpet av villan eller fritidshuset den största affären i livet. Vi lägger ofta ned tid och pengar på att noggrant undersöka

fastighetens skick. Allt för att fullgöra den undersökningsplikt som vi har som köpare och för att skapa oss den trygghet vi behöver inför köpet. Ofta anlitas en besiktningsman för att hjälpa till med undersökningen. All denna omsorg till trots, tänker vi ofta inte på vem vi köper av och vilka möjligheter säljaren har att svara upp för sina skyldigheter om fastigheten skulle visa sig vara behäftad med allvarliga dolda fel.

Om fastigheten är behäftad med ett eller flera dolda fel kan köparen vara berättigad till avdrag på köpeskillingen eller, vid väsentliga fel, t o m ha rätt att häva köpet. Problem

uppstår dock om säljaren inte har tillräckligt med pengar för att betala tillbaka del av (vid prisavdrag) eller hela köpeskillingen (vid hävning). Säljaren har ofta belånat den överlåtna fastigheten, ibland till högre värde än köpeskillingen och då går kanske hela den köpeskilling som du betalar till säljaren till säljarens bank för att lösa säljarens lån. Ditt anspråk på prisavdrag eller att återfå hela kö-peskillingen efter hävning måste då betalas av säljarens löpande löneinkomster. Dessa räcker kanske endast till att betala mindre summor och ofta inte alls till sexsiffriga belopp eller mer som kan bli aktuellt vid mer omfattande dolda fel. Har du otur kanske betalningsför-måga helt saknas för senare upptäckta dolda fel.

Om säljaren inte kan betala för ditt berät-

tigade krav är du som köpare av fastigheten inte hjälpt av att ha rätt. Det är ju pengar du vill ha. För att minska din risk i fastig-hetsaffären bör du därför inte endast besikta fastigheten utan även säljaren. Hur mycket av köpeskillingen kan du räkna med att få tillbaka om det finns dolda fel? Har du råd att ta kreditrisken för säljarens bristande betalningsförmåga?

Storfamiljen som drar åt samma håll. Det är Mittpunkten, unikt sam-arbete mellan tjugo butiker, res-tauranger och företag i Skellefteå centrum.– Tillsammans är vi starka. Det här är det bästa vi gjort, säger Inger Ögren, ägare av Ingmar Inredning.

Nygatan är Skellefteås restaurang & handels-gata nr 1. Mot öster, mellan Hörnellgatan och Skeppargatan, ligger inte företagarna på latsidan.

Där gäller samarbete. Mitt i all konkurrens!För två år sedan kläcktes idén att starta

Mittpunkten. Den kom från Ingmar Inred-ning, men Solbacken var före.

– Vi tänkte; varför kan man vi inte göra så även i Skellefteå centrum?

Sagt och gjort. Hittills har samarbetet varit enbart positivt, även om vissa företag saluför samma varor/tjänster …

– För oss är det viktigast att Mittpunkten har bästa tänkbara service, mysig och familjär miljö – och är spännande. Ingenting ska vara omöjligt.

Gensvaret från skellefteborna har varit positivt. Nysatsningen i butikerna har ökat intresse för Skellefteå centrum i allmänhet.

Ett bevis: Idag finns inga lediga affärslo-kaler. Annat var det för några år sedan, då många lokaler saknade hyresgäster.

– I alla år har jag jagat lokal just i Mitt-punkten. När jag fick chansen slog vi till direkt. Jag har inte ångrat mig enda sekund, säger Karin Bandling, Klinik Bandling.

Tillsammans har företagen bland annat en facebooksida, som uppdateras nästan dagligen. Fler idéer/satsningar finns i start-groparna.

Några fler synpukter på Mittpunkten:Anders Norberg, Grafit:– Kanonsamarbete! Vi företagare stöttar

varandra och finns varan inte hos oss tipsar vi kunden vidare, till exempel om det gäller tv, till Ljudshopen.

Marie Andersson, Ingmar Inredning:– Vi har blivit ett härligt gäng, som stöttar

varandra och tillsammans lockar kunder. Det här är det bästa vi gjort!

Gun Larsson, Berlins:– Samarbetet sporrar och aktiviteterna ute

på gatan har gjort Mittpunkten extra spän-nande. Modevisningarna är alltid populära.

Tomas Wikström, Ljudshopen:– Aldrig någonsin under våra 22 år har den

här delen av Skellefteå centrum varit så aktivt och inbjudande. Jag är stolt över Mittpunk-ten.

Ytterligare ett bevis för att samarbetet är lyckat visar bland annat segrar för några av företagen vid Alvargalan i Skellefteå.

TExT: BO FUHRMAN

mittpUnkten – Unikt samarbete


ArcticShop.seHitta din unika julklapp hos oss

Products from LaplandBeställ direkt på nätet! www.ArcticShop.se

Du kan även beställa genom att ringa 0923-107 00 eller besöka oss i vår butik på Köpmannagatan 17 i Kalix.

JULKLAPPSTIPS!Jutesäck fylld med rökta och torkade

viltdelikatesser Pris från

355:-

Bra affär att anställa pensionärerFler väljer att skjuta upp sin pensionering

och skattesystemets utformning gör att detta kan var en lönsam affär, både för företaget, den enskilde arbetstagaren och

för samhällsekonomin.Tänk dig in i rollen som arbetsgivare. Du har

en vakans och tre kandidater framför dig. En 66-åring, en 40-åring och en 25-åring. Gemen-samt för dem är att de vill ha ut 20 000 kronor efter skatt. Även om de har lite olika styrkor bedömer du att alla klarar jobbet lika bra. Har det då någon betydelse vem du anställer? Ja, sett till kostnaderna har det sannerligen det. Skälet är att de tre kandidaterna beskattas olika.

Samma lön – olika kostnader

Om vi börjar med att jämföra 40-åringen med 25-åringen, så är deras inkomstskatt lika hög. De har nämligen ett lika stort grundavdrag, alltså den del av inkomsten som är helt skattebefriad, och ett lika stort jobbskatteavdrag. Så långt ingen skillnad. Men eftersom du är arbetsgivare måste du även ta hänsyn till arbetsgivaravgiften och för 25-åringen är denna bara hälften så hög som för 40-åringen. Skillnaden beror på att ungdomar generellt har det svårt att slå sig in på den svenska arbetsmarknaden, bland annat på grund av höga ingångslöner. En lägre arbetsgivaravgift är tänkt att mildra denna problematik en del. I kronor räknat betyder skillnaderna i arbetsgivaravgift att 40-åringen kostar 34 500 kronor i måna-den, medan 25-åringen endast kostar 30 300 kronor. Samma nettolön – olika kostnader för dig som arbetsgivare.

Hittills i jämförelsen verkar 25-åringen vara ett starkt alternativ, men hur är det med 66-åringen som ännu inte är intresserad av att pensionera sig? Han vill också ha ut 20 000 efter skatt. Hur är hans skatt? Svaret är lägre. Ganska mycket lägre dessutom.

Eftersom vår tredje sökande är över 65 år får han ta del av det förhöjda grundavdra-get som infördes 2009 och som förstärktes ytterligare åren därefter. Jämfört med de andra kandidaterna betyder det att en större del av hans inkomst är helt skattebefriad. Dessutom

är jobbskatteavdraget större för personer över 65 år. Förstärkningarna i grundavdraget och jobbskatteavdraget innebär att 66-åringen, totalt sett, har en mer förmånlig inkomstskatt. Det betyder att hans bruttolön inte behöver vara lika hög som de övriga kandidaternas; netto blir det ändå lika mycket. Och lägre bruttolön innebär förstås lägre kostnader för dig som arbetsgivare. Så här långt framstår alltså 66-åringen som det hetaste alternativet.

90 000 kronor i skillnad

När man sedan även räknar in arbetsgivaravgiften förstärks 66-åringens position ytterligare. Arbetsgivaravgiften för honom är nämligen reducerad till knappt en tredjedel av den normala nivån. Denna nedsättning är alltså större än den som 25-åringen får ta del av. Summa summarum innebär det att du som arbetsgivare endast behöver betala 27 100 kronor för 66-åringen. Detta är 7 400 kronor lägre i månaden jämfört med 40-åringen och 3 200 kronor lägre än för 25-åringen. På ett helt år blir skillnaden nära 90 000 kronor till 66-åringens favör jämfört med 40-åringen, och uppemot 40 000 kronor jämfört med 25-åringen. Samma

nettolön – helt olika arbetskraftskostnader.Hur det hade sett ut om 66-åringen hade begärt

samma bruttolön som de övriga två. Den totala arbetskraftskostnaden hade då fortfarande varit klart lägst, men skillnaden hade inte blivit riktigt lika stor. 66-åringen hade då också kunnat glädja sig åt att kvittera ut 1 084 kronor mer i månaden efter skatt i jämförelse med de andra två och företagets besparing hade varit 67 000 kr/år resp. 17 000 kr/år.

Detta exempel, som sammanfattas ovan, fångar givetvis inte alla relevanta aspekter, vare sig ur arbetsgivarens perspektiv eller ur arbetstagarens. Men det visar ändå på hur mycket åldern kan påverka i dagens skattesystem. Frågan är bara om det har någon betydelse? Väljer folk att fortsätta arbeta trots att de uppnått pensionsålder?

Ingen övre åldergräns

För det första måste man slå fast att det här med pensionsålder inte är hugget i sten. I Sverige kan du börja plocka ut de inkomstgrundade delarna av din ålderspension från det att du fyllt 61 år, men någon övre åldergräns finns inte. Det betyder att du kan fortsätta att jobba hur länge du vill, bara du och din arbetsgivare är överens. Den gräns som finns är att efter 67 år ändras formerna för anställningen så att den tidsbegränsas.

Lagstiftningen fäller alltså inte per automatik ner ridån över yrkeslivet vid 65 år, och detta verkar nu allt fler ta fasta på. Att det finns före-tag som specialiserat sig på att hyra ut konsulter över 65 år, är ett exempel på detta. Och det är

inte bara konsultjobben som ökar. Nyligen kom siffror från Statens pensionsverk som visade att 80 procent av de statsanställda som fyllde 65 år förra året valde att skjuta

upp sin pensionering. På fem år har den andelen ökat med hela 300

procent! Att förklara hela denna ök-ning med förändringarna som gjorts

i skattesystemet är naturligtvis inte rimligt. Men att skatterna ändå påverkar en

hel del går inte att bortse ifrån. När det kommer till kritan är ju plånboken trots allt ganska viktig för de flesta av oss, vare sig vi är arbetsgivare eller pensionärer.


Bra affär att anställa pensionärer

eilert isaKsson ordförande Företagarna norrbotten

Kjell Hjelmregionchef Företagarna norrbotten

Äldre arbetskraft – bra för företagen men svåra att ersätta

Det finns en sak som i stort sett alla prognos-makare är eniga om. Det är att andelen äldre i befolkningen kommer att fortsätta öka i snabb takt. Allra tydligast avspeglas det i begreppet ”jätteproppen Orvar” eller i Per Nuders ”köttber-get”, dvs 40-talisternas tyngd på arbetsmarknaden och effekterna när de nu i allt större utsträckning lämnar den.

Företagarna har i dagarna genomfört en pa-nelundersökning (som besvarats av knappt 1000 småföretagare) som i korthet visar följande:

• Den äldre arbetskraften är mer produktiv än den yngre. Att genomsnittsålder på de anställda gradvis har höjts de senaste fem åren har totalt sett varit positiv för de små företagen. Knappt vart tredje företag (29 procent) anger att stigande genomsnittsålder på de anställda varit positivt för företaget, medan endast 10 % anger att den varit negativ.

• Företagen har delvis åstadkommit detta genom att anpassa rutiner, organisation och ar-betsmiljö till den äldre arbetskraften. Vart fjärde småföretag har gjort anpassningar i takt med att genomsnittsåldern stigit. Framför allt har man arbetat med schemaläggning och arbetsmiljön.

Vad gäller de anställda så verkar många hoppas

att de kommande årens pensioneringar ska lösa en hel del av de problem som vi idag brottas med vad gäller den höga ungdomsarbetslösheten. Men att ersätta äldre, ofta mycket kompetenta anställda med hög produktivitet, kommer i många fall säkert att bli svårt. Det visar panelsva-ren ovan. Två avgörande frågor är: Har de unga den kompetens som behövs? Är ungdomslönerna sådana att det verkligen går för företagen att lönsamt anställa ungdomar?Ta inte bort nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga

Redan i dagsläget är brist på arbetskraft – med rätt kompetens och till rimlig kostnad – det största tillväxthindret för de små företagen (tillsammans med svag efterfrågan). Det finns en rad olika delförklaringar till detta:

• Skolsystem som inte levererar vare sig rätt kvalitet eller rätt antal färdigutbildade.• Så höga ingångslöner i många yrken att unga med lägre produktivitet inte kan konkurrera.

Av allt detta kan man dra flera slutsatser. För det första – stigande ålder på arbetskraften är INTE ett problem för ekonomin och företagens

konkurrenskraft. Tvärtom, genom anpassningar har företagen kunnat dra nytta av den äldre ar-betskraftens kompetens och erfarenhet. Åtgärder som på olika sätt gör det lönsamt att jobba längre är alltså rena win-winsituationen för både den enskilde och för samhällsekonomin.

För det andra – och det första myntets baksida – problemen med att ersätta de äldre anställda under fortsatt konkurrenskraft blir för många företag sannolikt stora. Vi ska dessutom klara av att göra det i ett skede då den internationella konkurrensen blir allt tuffare. Hur kan vi utforma ett utbildningssystem som både levererar kvalitet och rätt kvantitet? Hur får vi ett lönesystem som inte prisar ut unga från arbetsmarknaden? Det är två huvudfrågor för framtiden – och dessutom två frågor som hänger mycket nära samman. Ett tydligt svar kan dock ges redan nu:

ta inte bort nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga.

God Jul & Gott Nytt År

önskar Eilert Isaksson och Kjell Hjelm NÄR INGSL IV I NORR NOVember 2012 25

Metso satsar och stärker sin närvaro i Norrbotten inom gruvindustrin. Man har dels förlängt sitt avtal med Boliden gällande gruvan i Aitik i Gällivare och dels startar men ett lokalt distribu-tionscenter i Gällivare och nytt servi-cecenter i Pajala. I Kiruna genomförs en uppgradering och förstärkning av resurser och kompetenser.– Vi gör en tydlig markering och för-stärker vår närvaro för bättre service till gruvnäringen här i Norrbotten. Det är en långsiktig och medveten strategi, säger Christer Brännström, ansvarig för Metso service i Sverige.

Förlängningen med Boliden i Aitikgruvan sträcker sig över tre och år inkluderar leverans av infodringar till kvarnar, inmatningsstup och trommlar. Värdet på ordern kommer inte att offentliggöras eftersom det är ett kostnad-per-ton-avtal där Metso får betalt efter kundens produktionsvolym.

– Metso och Boliden har samarbetat sedan 1960-talet. Det nya avtalet är ännu ett steg framåt för att fördjupa samarbetet ytterligare, säger Christer Brännström.

Lokalt lager i GällivareMetso kallar sina servicecentra för Service Hubs och på den nya enheten på Vuoskonjärvivägen i Gällivare kommer man att ha, utöver försäljning och service ett större lager med artiklar som är högfrekventa i den norra regionen och dessa kommer att finnas åtkomliga för snabb leverans.

– Istället för att ha lager på olika ställen i Europa och Sverige flyttar vi lagret nära våra kunder och räknar med att vara i full gång under november. En nyanställd lageransvarig finns på plats i de nya lokalerna. Det är alltså ett lokalt större lager i Gällivare. En filial till det stora lagret i Trel-leborg, säger Christer Brännström.

Förutom i Gällivare har Metso servicecenter i Kiruna och Luleå och är på väg att öppna ett servicecentra i Pajala för att ge support i samband med det nya serviceavtalet som tecknats med Northland Resources AB.

– Det finns en stor potential för Metsos utrust-ning och serviceverksamhet i den norra regionen eftersom många gruvbolag i området utökar sin verksamhet och investerar i nya gruvprojekt. Samarbetet med våra största kunder i området

är oerhört viktigt för oss och vi arbetar på att bli ännu bättre.

– Vi har förstärkt organisationen och anställt fler medarbetare på samtliga orter. Vår nya serviceorganisation är under utveckling och vi specialutbildar vår personal för att de ska ha spetskompetens på sina områden.

- För att bättre fokusera på Metsos kärnverk-samhet har vi sålt vår mekaniska verkstad i Gäl-livare och flyttat till Vuoskonjärvi Industriområde

Metso satsar i norrMegaliner är ett nytt, innovativt koncept för AG-kvarnar som förbätt-rar arbetarnas säkerhet och maximerar kvarnens tillgänglighet. På bilden ses en operatör positio-nera en Megaliner.

FOTO: FREdRIC AlM


för att etablera ett helt nytt servicecenter. Vår verksamhet på Bilvägen i Gällivare finns kvar, där jobbar man på som vanligt, men så småningom kommer även denna del att flytta till den nya adressen. Vi är alltså i full gång med en helt ny struktur för region norr som kommer att gynna våra kunder.

Förstärker personalstyrkanVid Metso i Kiruna förstärker man perso-nalstyrkan med ytterligare medarbetare inom

produktområdet Pyro och på säljsidan av slit- och reservdelar. Här kommer man att flytta från Linbanevägen till ny, stor fastighet.

– Vår service till Northlands omfattar hela processen från kross till färdigt koncentrat. Be-tydande utbildningsinsatser har startats för detta uppdrag. Vi har redan anställt ett femtontal nya kollegor i inför uppstarten av vårt nya serviceavtal på Northlands nya anläggning och vi kommer att behöva ännu fler medarbetare, säger Christer.

Sammantaget är detta en stor förvandling för Metso i norr. Med nya kundavtal, nyanställ-ningar, nya lokaler, framtidstro, ny organisa-tionsstruktur och engagemang ser man ljust på framtiden.

– Företaget är stolt över de resurser och den kompetens vi har i regionen, och med de strategiska satsningar som Metso nu gör blir vi en leverantör till våra kunder av världsklass, säger Christer Brännström.

Megaliner skruvas fast helt och hållet från kvarnens utsida.

I bakgrunden Poly-Met Megali-ner i en av Aitiks AG-kvarnar.

Foto: FredrIc AlM

Med eta-bleringen i Pajala finns Metso nu på fyra orter i den norra regionen.


Få fakturaskojarna att försvinna

k R ö N I k a

magnus nilseliD vD speedledger

Falska fakturor för varor och tjänster som aldrig beställts eller levererats har blivit ett gissel. Denna bluff-bransch kostar svenska företagare

1,2 miljarder kronor om året enligt Svensk Handel. Småföretagare är extra utsatta eftersom de inte är insatta i juridik och mer lättskrämda än större företag. Men det finns ett lätt botemedel mot dessa skojare.

Många småföretagare i Norrland drabbas

ständigt av fakturaskojarna, som ofta har kopplingar till kriminella nätverk (vilket märktes nyligen med avslöjandet att faktura-skojarna har kopplingar till ”Malmömaffian”). De skickar fakturor för varor och tjänster som aldrig har beställts eller levererats och skrämmer sedan småföretagare att betala. Paradoxalt nog använder dessa kriminella lagen som skrämseltaktik och skickar inkas-sokrav till företag som vägrar att betala de falska fakturorna. Många företagare blir rädda för processen och betalar motvilligt några tusenlappar för att slippa.

Men det finns enkla sätt att slippa faktura-

skojarna – utan att betala några pengar. Om man vet att man har rätt och inte har beställt något så är det bara att bestrida fakturan. ”Be-strida” är just nyckelordet. Om man bestridit en faktura så faller hela inkassoprocessen och

tvisten avgörs så småningom i domstol (vilket fakturaskojarna aldrig har något intresse av).

I klartext: inkassobolagen kan bara driva in fordringar som inte bestrids. Så snart en fordran bestrids blir inkassobolaget helt maktlöst och lämnar tillbaka ärendet till uppdragsgivaren, d v s de skojare som ställt ut den felaktiga fakturan. Ett inkassobolag får inte enligt lag fortsätta att driva in en fordran om den bestridits av fakturamottagaren.

Hur gör man då för att bestrida en faktura?

Det är väldigt enkelt: 1. Skriv med penna på fakturan: dagens datum, ”Jag bestrider denna faktura på grund av att… ”, signatur. 2. Posta eller faxa (ja, fax funkar faktiskt fortfarande) till det företag som skickat fakturan. Om du postar med snigelpost – scanna av eller ta kopia på fakturan, med bestridningstexten, innan du postar den.

Ring inte utställaren av fakturan. Det är

svårt att bevisa i efterhand vad som sägs (om du överhuvudtaget får tag på rätt person). När du skriver ”Jag bestrider denna faktura på grund av att…” så ange kortast möjliga anled-ning t ex att ”vi har inte beställt någon vara/tjänst”. Skriv inte längre än så. Du behöver inte bevisa något i bestridandet – det är ett enkelt meddelande att du anser dig vara icke betalningsskyldig.

Efter att du bestridit fakturan behöver

du inte göra något mer. Du har ryggen fri och kommer inte att bli betalningsskyldig. Om det kommer ytterligare krav på samma faktura från utställaren eller ett inkassobolag hänvisar du bara till ditt tidigare bestridande från detta datum och bifogar en kopia på ditt första bestridande.

Betala alltså aldrig en felaktig faktura bara

för att slippa obehagliga inkassokrav! Bara bestrid den så slipper du hela inkassoproces-sen.

Precis som spam existerar fakturaskojare

bara för att verksamheten är lönsam, alltså för att några faktiskt betalar de falska fakturorna. Om alla småföretagare lärde sig det enkla tricket att bestrida fakturor så skulle hela denna bluffbransch snabbt bli olönsam, rasa ihop och försvinna. Låt oss alla hjälpas åt för att precis detta ska ske. Det skulle spara massor av pengar och tid åt oss småföretagare.


LRF GRöna PiLoteR

Nya rum för retreat, möten och matupplevelser på landet HUUVA HIDEAWAY Liehittäjä, Övertorneå STORMYRBERGET Pålberget, Piteå NIVAGÅRDEN Korpikylä, HaparandaVIRISEN Tärnabyför små sällskap,företag och grupperLäs mer på: lrf.se/grona piloter.

Den 9 november överlämnade utreda-re Ulf Lundin sitt betänkande “Över-syn av vissa frågor i minerallagen” till näringsminister Annie Lööf.

– Jag vill ha en hållbar utveckling av svensk mi-neralnäring och i det arbetet är kommunikation och information mellan prospekteringsföretag, markägare och andra som berörs av prospekte-ringsverksamheten oerhört central. Utredaren ger flera förslag till förändringar för att förbättra kommunikationen. Jag kommer titta närmare på förslagen och skicka betänkandet till en rad remissinstanser, säger näringsminister Annie Lööf.

Uppdraget till utredaren var bland annat att utveckla regelverket så att bland andra markägare, sakägare och kommuner med ökad tydlighet och effektivitet ska få tidig information om vad som avses med en undersökning enligt minerallagen.

Utredningens betänkande kommer nu skickas på remiss till berörda för att ta in deras synpunk-ter inför näringsdepartementets vidare handlägg-ning.

betänkande kring minerallagen överlämnat

näringsliv i norrEn näringslivstidning med Fokus på Norra Sverige

boka annonsplats 0923-107 00

www.naringslivinorr.sefacebook.com/naringslivinorr

Slutet av oktober, isen börjar lägga sig, dagarna blir kortare. De sista höst-löven bjuds till en sista dans av den kalla vinden. Norrbottningarna börjar leta fram långkalsongerna, några för-bannar det stundande mörkret, snön och kylan. En av dem är Danne Isaks-son, tatuerare på SDI Tattoo i Kalix. Hans åsikter om norrbottensklimatet är välkända bland vänner och bekanta.

Jag ser framför mig en scen ur Alla vi barn i Bul-lerbyn där den ilskne skomakaren skriker ”Stäng dörra!” när barnen kommer på besök under en rykande snöstorm. Ungefär så föreställer jag mig honom där han sitter i studion en vinterdag. Vi ska återkomma till hur han hamnade där, men först backar vi bandet ett par decennier. Den unge Isaksson gillade att teckna, inte bara lite då och då som de flesta barn, vi talar om en kille som såg varje tomt papper som en utmaning till duell. Val av vapen: pennan!

– Jag har alltid ritat på allt, till föräldrar och lä-rares fasa. Började som de flesta småkillar att rita krig och bilar, i skolan var varenda bok fullklott-rad med dödskallar och bandlogos. Jag kommer speciellt ihåg Metallicas logga med det spetsiga M:et och A:et, överallt, och allt annat som min livliga fantasi kunde komma på, dock inte det böckerna skulle fyllas med, berättar Danne.

Började skissa tatueringsmotivI tjugoårsåldern kom intresset för tatueringar och han började skissa tatueringsmotiv. Att ta steget från papper till människohud var dock en lång process med mycket funderande.

– Under alla år jag funderat sög jag in all information som var möjlig om tatueringar. När jag var runt 28 så hade jag bestämt mig för att, nu jävlar ska jag börja, så jag pluggade in allt jag hit-tade om hygien/korskontaminering och liknande, men på grund av att jag hade en enorm respekt för risker, hygien, rutiner och sist men inte minst handhavandet av nålar i huden, så stannade det än en gång vid prat och åter prat.

Det behövdes en spark i ändan. – När jag fyllde 30 hade min familj och mina

vänner samlat ihop pengar så jag kunde köpa det jag behövde för att komma igång, och med många tips och råd från två väldigt erfarna tatuerare (ni vet vilka ni är) så var det bara att köra igång. Jag är dem alla evigt tacksam för att jag idag gör det jag gör.

Nu fanns det inte längre några ursäkter, men var skulle han börja? Det visade sig vara inte endast med pengar som vänner kunde vara behjälpliga.

Planerna började smidas– I januari 2009 gjorde jag min första tatuering på en kompis lår, en dödskalle med blommor runt om, en kompis som för övrigt gav mig sina ben att öva på, bara för att jag skulle kunna vara avslappnad och göra motiv jag kände mig säker på. Dock existerade inte ordet avslappnad, den enda gång jag varit mer nervös var nog när min dotter föddes, säger Danne och skrattar.

Han insåg snabbt att det här var något han kunde och folk ville bli tatuerade av honom.

Från bruk till bläckPappersarbetaren som blev tatuerare

Johnny Cash växer fram - far from Folsom Prison.Danne Isaksson tog steget och öppnade egen tatueringsstudio


Planer på att öppna en egen tatueringsstu-dio började smidas, men att göra det på en så pass liten ort som Kalix där kundunderlaget är betydligt mindre än i storstäderna var riskabelt. Danne var även lyckligt lottad att ha ett fast jobb på pappersbruket Billerud i Karlsborg, kom-munens största privata arbetsgivare. Där var man dock villig att låta honom jobba halvtid under en period och han kunde ta klivet ut i det okända med åtminstone en livlina. Att säga upp sig är dock inget lätt beslut för en ung kille i början av arbetslivet.

Kunder mellan 18 och 70 år– Billerud var en mycket bra arbetsgivare och jag hade många bra arbetskompisar som jag visste att jag skulle sakna, men mot slutet av min tjänst-ledighet sade man att någon ytterligare ledighet beviljas inte, så valet var att återgå eller säga upp sig och tatuera på heltid. Jag kunde inte tänka mig att inte tatuera, så något val fanns egentligen inte med facit i hand.

Sedan den första mars i år tatuerar han på

heltid. Kunderna är mellan 18 och 70 år, de flesta fortfarande män mellan 18 och 40, men Danne berättar att även många medelålders tatuerar sig.

– Det kommer oväntat många i åldern 55-70 år faktiskt. Det hade jag aldrig trott när jag startade och det är riktigt kul!

Fördomar finns fortfarande men kanske inte bland dem man skulle kunna tro.

– Visst finns det, men som jag upplever det är det inte längre äldre som har mest fördomar. De som är mest fördomsfulla är folk i 40-50års åldern som inte gillar tatueringar, men så är det ju, inget passar alla, även om jag inte kan förstå hur man inte kan gilla det, säger Danne med glimten i ögat.

Det svåraste med att starta eget har varit bokfö-ring och pappersarbete. Faktureringen sköter han själv via Swedbank men allt annat lämnar han till företaget Calimo affärspartner i Kalix, som tillhör Emric-koncernen. Branschen omfattas även av många lagar och regler, men han vill inte påstå att det är svårt.

– Är man intresserad så kan man det, säger Danne bestämt.

Att tatuera sig är naturligtvis något man ska tänka igenom noggrant. Det folk ångrar mest är så kallade tribaltatueringar och att man gör motiven så små att de känns i vägen om man bestämmer sig för större projekt senare.

Inrotad norrbottning– Se framför allt till att välja en riktig studio, det borgar för god hygien och god kunskap, välj sedan en tatuerare som passar just din stil och som är duktig på det du vill göra!

Danne tror att han alltid kommer att bo kvar i Kalix, men hur var det nu med klimatet?

– Jag är en inrotad norrbottning ända in i själen och just nu ser jag inte vad som kan få mig att flytta härifrån, säger han med eftertanke. Det ska i så fall vara kylan!

TExT: THOMAS NYMAN FOTO: BjöRN PAlOVAARA

Från bruk till bläck

Några av Dannes tatueringar. Uppe till höger den färdiga Johnny Cash tatueringen. FOTO: SdI TATTOO


Under några ivriga höstveckor pågår fisket efter siklöjan, som ger den ex-klusiva kaviar som kallas Kalixlöjrom. Näringsliv i Norr följde med fritidsfis-kare på en fisketur efter siklöja och festade på Bottenvikens röda guld.

Längs efter den norra bottenvikskusten finns världens största bräckvattenskärgård mellan Hap-aranda, Kalix, Luleå och Piteå. Här pumpar de stora älvarna ut rent sötvatten i havet. Salthalten är så låg att siklöjan kan överleva här. I det rena bräckvattnet finns siklöjans basföda och är den som ger Kalixlöjrommens unika färg och smak.

Det är intensiva veckor för löjfiskare att fånga fisken. Här samsas yrkesfiskare och fritidsfis-

kare om fångsterna. Fisket pågår när siklöjan leker under några höstveckor, ungefär från 20 september till den sista oktober. Näringsliv i Norr följde med ut på havet innanskärs med en mindre fiskebåt för att vittja löjsköten. En regnig dag med begynnande hård vind. Väder och vind är sådant man som fiskare är van vid att det är föränderligt. Trots vädret var det intressant att följa de olika stegen i löjfisket så som man gjort i urminnes tider här uppe kring Kalix.

Tjuvaktiga sälarLöjskötet drogs upp för hand i båten över stävrul-len i fören. Några tjuvaktiga sälar hade dock hun-nit före och tagit en del av fångsten och knappt 50-60 siklöjor satt kvar i garnet. Fritidsfiskarna Elisabet Hellman och Britt Lundbäck berättar att

denna fångst de nyss landat i båten nog tyvärr var den sämsta på många år. De berättar vidare att denna höst har det varit mildare och temperatu-ren är fortfarande något för hög i vattnet, vilket troligen försenat siklöjans lek. Därmed också att det bästa fisket ännu inte har kommit igång på riktigt när vi följde med ut den 5 oktober.

Efter att löjskötet på 180 meter dragits in styrdes båten mot land, till en stuga som ligger vackert på en holme i Bottenviken strax utanför Pålänge i Kalix kommun. Nu var det dags att ta hand om fisken. Elisabet och Britt har fiskat i många år och allt går som på ett löpande band efter landstigning. Det är viktigt att siklöjans rom tas om hand så snabbt som möjligt. Fisken skakas loss från löjskötet. Här har även “skräpfisk”

Här gallras honlöjorna med rom ut. Hanlöjorna är inte lika åtråvärda, men man kan ta hand om dom till att saltas in och halstras över öppen glöd.

Denna dag var det glest med löjor i skötet. Den 5 oktober är tidigt på säsongen, det är fortfarande lite för varmt i vattnet och man kan dessutom se spår efter sälarna som tagit löjor.

Efter landstigning går det som på ett löpande band. Det är viktigt att siklöjans rom tas om hand så snabbt som möjligt.

det blir upp till två teskedar löjrom från varje siklöja.

Löjrom - Bottenvikens röda guld


fastnat, alltså småsik, gärs och abborre.Fisken sorterades och honlöjorna som bär på

de värdefulla romkornen samlades i ett kärl för att senare kramas ur på sin rom. Hanlöjorna är inte lika eftertraktade, men när man saltar in och halstrar den över glödbädd blir även det en smaknjutning. Att koka siklöjan är en annan klas-sisk maträtt som tillagats i urminnes tider kring Kalixtrakten.

Två teskedar från varje löjaNär rommen har klämts ut från honlöjorna, det blir upp till två teskedar rom från varje fisk, ska den sköljas, silas och torkas upp till ett dygn. Därefter tillsätter man salt. Förr i tiden saltade man hårdare för att ge ökad hållbarhet. Numera tillsätter man endast ca 4 procent salt för att

framhäva smaken.Kalixlöjrom är sedan några år tillbaka det första

svenska livsmedlet som fått skyddad ursprungs-beteckning (SUB) av EU. Skyddad ursprungs-beteckning är den förnämsta klassificeringen inom märkesskyddade produkter inom EU och omfattar exempelvis andra unika produkter som till exempel Stiltonost och Parmaskinka.

Efter fisketuren bjöds det på löjrom i olika former, på tunnbröd och toast, med tillbehör som gräddfil och rödlök. Den halstrade löjan var också en god smakupplevelse. Detta tillsammans med magnifik havsutsikt genom stugans fönster och det färgsprakande höstlandskapet på skär, öar och holmar.


FAKTA

Siklöjan, Coregonus albula, är en laxfisk som återfinns på olika håll över världen. Siklöjan är faktiskt en liten ädelfisk men kallas ofta kort och gott för löja, även av fiskarna själva. Siklöjan ska inte förväxlas med vanlig löja som tillhör släktet karpfiskar, där exempelvis mört och braxen ingår.

Siklöjan blir sällan över 20 centimeter lång och lever i sötvattensjöar och lätt bräckta vatten-drag. Vattnets salthalt får dock inte överskrida 3 ppm (part per million) då siklöjans kroppscel-ler inte kan upprätthålla den interna saltbalan-sen vid högre koncentration.

Källa: www.kalixlojrom.com

De utgallrade hanlöjorna som inte har rom kan man med fördel salta in och halstra över öppen glödbädd. Det är också en klassisk norrbottnisk delikatess.

Läckert med löjromstoast.Löjrom på klassiskt vis - med rödlök på hembakt tunnbröd.

Hård vind och regn är vardag för löjfiskare. Men med vackra och färgglada vyer och bra fångster blir det lite lättare

FOTO: ANNA HEllMAN


Svenskarna bestämmer resmål i god tid, är välplanerade och prioriterar att verkligen koppla av under ledigheten. Norra Sverige är inget undantag - här finns flest familjeresenärer i landet och majoriteten bestämmer sig för sitt resmål ungefär tre månader i förväg. Det svenskarna saknar mest hemifrån är sängen men efter bara en vecka hemma är knappt en tredjedel sugna på att resa igen.

Nyligen lanserade Swedavia Resenären – en helt ny rapport om svenskars semesterresande baserad på en undersökning utförd av TNS SIFO. Den visar vilka val svenskarna gör i samband med sin semester och hur de beter sig inför, under och efter resan.

Norrlänningarna reser i större utsträckning klädda i jeans och tröja eller anpassat för resmå-let. Bara 22 procent väljer ”snyggare fritidskläder” jämfört med riksgenomsnittet på 29 procent.

För samtliga regioner i Sverige är smörgåsen förstahandsvalet på flygplatsen. I andra hand väljer flest norrlänningar varm mat (26 procent) till skillnad från riksgenomsnittet (18 procent). Norrlänningarna är de som fikar minst på resan, medan göteborgarna fikar mest.

Väl på resmålet vill norrlänningarna ta dagen som den kommer, men det är samtidigt viktigt att ha koll på läget. Jämfört med övriga regioner är det flest norrlänningar som läser hotellets informationspärm det första de gör när de kom-mer fram.

Väldigt få saknar jobbetÖver hälften av svenskarna, 54 procent, svarar att telefonen, läsplattan eller datorn är mindre viktig under resan. Nästan lika många uppdaterar aldrig eller sällan sin Facebook-profil. Och väldigt få saknar jobbet. Norrlänningar följer samma mönster.

– När norrlänningarna har semester vill de verkligen vara lediga och loggar ut. Det verkar som om man har lärt sig att använda den nya

tekniken när man behöver vara tillgänglig, men också att inte använda den när man har semester, säger Ann-Christin Viklund, flygstationschef på Luleå Airport.

Det första de flesta norrlänningar gör när de kommer hem är att packa upp. Men man är också mest familjekär. 17 procent anger att det är ännu viktigare att ringa sina anhöriga innan de ens packar upp vilket är flest i Sverige. Rapporten innehåller även insikter och trendspaningar kring framtidens resande baserat på den befintliga kunskapen om svenskars resande.

– Vi vill bidra till den känsla av förväntan som resenärerna känner när de kommer till flygplat-sen. Genom vår undersökning tar vi nu ett större grepp kring svenskarnas semesterresande, från att resetankarna väcks tills att man kommer hem igen. Kunskapen om resenärerna hjälper oss att utveckla våra flygplatser så att de blir bättre och inspirerande mötesplatser, både nu och i framtiden, säger Michael Persson Gripkow, marknadsdirektör på Swedavia.

så semestrar en norrlänning

På Resmålet tar en norrlänning dagen som den kommer. Men anser det ändå viktigt att ha koll på läget står det i Swedavias rapport - Resenären.

FOTO: BjöRN PAlOVAARA

Norwegians första direktlinje från Umeå Airport till Las Palmas på Gran Canaria med 140 förväntansfulla passagerare. Samtidigt meddelar bolaget att flygplatsen från och med sommaren 2013 får ytterligare en direktlinje, den här gången till Alicante.

Första flight till Las Palmas firades lite extra, resenärerna bjöds på bubbel och godis i termi-

nalen innan avgång. Flertalet av passagerarna är vana resenärer till Gran Canaria och uppskattade möjligheten till att nu kunna flyga reguljärt.

– Varje torsdag kväll är det avgång till Las Palmas, det ger enorma möjligheter för den som vill ha friheten att själv planera sin resa. Att Nor-wegian nu väljer att även lansera en direktlinje till Alicante visar att bolaget satsar på Umeå Airport

och det är vi givetvis mycket glada över, säger en positiv flygplatschef Bengt-Ove Lindgren, Umeå Airport.

– Vår Las Palmas satsning från Umeå går över förväntan och vi hoppas nu att västerbottningarna även ska uppskatta vår nya direktlinje till Alicante som startar till sommaren 2013, säger Åsa Lars-son, Informationschef på Norwegian.

ny direktlinje Från Umeå till alicante


pr4u.se

PR som inte kostar skjortan.

Pr 4u - mer än en webbyrå. Ditt självklara val av samarbetspartner som leverantör av kommunikationstjänster både online och offline.

Idag använder drygt 4 miljoner svenskar internet i sin smartphone eller surfplatta. Med Responsive webdesign (RWD) anpassas webbplatsen så att det passar alla skärmstorlekar.

PR 4u har koll på det senaste inom webbproduktion och kan bygga din webbplats i RWD. Vi skapar även moderna och fräscha e-butiker baserade på WordPress. Självklart med full funktionalitet och responsive webdesign.

PR 4u erbjuder även ett brett urval av tjänster inom kommunikation för tryckta medier.

Vi har många års erfarenhet. Se vår portfolio och läs mer på vår hemsida.

Kontakta oss!Janne 070-632 63 12Björn 070-282 07 [email protected]

AVSÄNDARE:Arctic Försäljning i NorrbottenKöpmannagatan 17, 952 33 Kalix

POSTTIDNING BSVERIGEPORTOBETALT

ENGAGEMANG

KREA

TIVI

TETPRAKTIK

UTBI

LDN

ING

CURRICULUM VITAE

INFO

RMAT

IONFOKUS

UTVE

CKLI

NG

LÄRA

COACHING PRAK

TIK

UTVECKLARSTUD

IO

UTV

ECKL

ING

IVITET

KUNSKAP

JOBB

INTE

RVJU

INFO

RMAT

ION

M VITAE

ATIO

N

FOKU

SJO

BB

COACHING

INTE

RVJU

KREATIVITETUTVECKLING

KUNSKAP

INFORMATION

LÄRA

TIVI

TETFOKUS

STUIN

HMiROi MiROi är ett av Sveriges större privatägda företag inom områdena arbetsmarknadsprogram och vuxenutbildning. Vi har funnits sedan 1991 och har idag närmare 30.000 löpande kursdeltagare i våra program och utbildningar. Miroi har drygt 1000 medarbetare och finns på över 100 orter i Sverige från Kiruna till Malmö. För mer information gå in på:

www.miroi.se

Höj kompetensenMiROi genomför kontinuerligt etablerings och företagsutbildningar. Från specialdesignade kurser i klassrum till intensivutbildning eller kurser i något av våra system för distansutbildning. Vi har även utbildning i de flesta kärnämnen och nationell betygsrätt.

GRATIS REKRYTERING MiROi kan hjälpa till att lösa bemanningsproblemen. Vi har ett brett register av deltagare i våra verk-samheter med dokumenterade kompetenser ur olika yrkesgrupper och åldrar. MiROi har bra verktyg för att matcha deltagare mot företagets önskemål om kunskaper eller erfarenheter.

Tjänsten är kostnadsfri för företag eller organisationer i behov av förstärkning. Kontakta den lokala MiROi kompetensbanken för hjälp eller ytterligare information och fördelaktiga lösningar.

Documents

Näringsliv i Norr nr5 - november 2012