FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Filmens handlingI Vindarnas dal lever man fredligt och i harmoni mednaturen och har tack vare de starka vindarna sluppit attsmittas av den växande giftdjungelns sporer. Kungen Jahlhar trots det insjuknat. Men hans dotter, prinsessan Nau-sicaä, har viljan och modet att hjälpa honom och sitt folk.Hon är en energisk våghals som flyger sin "mås", en glid-flygare, och räds varken djungeln eller de jättelika insek-ter, ohmer som härskar där.

I filmens inledning räddar hon livet på Lord Yupa, enålderman och svärdmästare från hennes by, när hanattackeras av en ohmu. Yuba, som ständigt är på resa,söker den blåklädde frälsaren, som enligt legenden skallåterförena mänskligheten och naturen. Så menar i allafall byns äldsta och kloka kvinna Obaba.

En natt störtar en enorm flygfarkost tillhörandes Toru-mekerna i Vindarnas dal. Bland vrakspillrorna finns densvårt skadade prinsessan Rastel av (riket) Pejite som suttitfastkedjad som gisslan. Ombord finns också en av de "jät-tekrigare" som i hemlighet bevarats från "de sju dagarnaskrig" som ödelade större delen av mänskligheten. Den harsedan dess legat begraven under Pejite men har nu stulitsav torumekerna. Byborna tar hand om den livsfarliga'varelsen' ovetandes om vad den är och snart märker deockså att kraschen fört med sig giftiga sporer som nu spri-der sig i dalen.

Inom kort invaderar en armada av torumeker dalen och

Nausicaä från Vindarnas dal

Jorden som vi en gång kände den existerar inte längre.

Tusen år har gått sedan den mänskliga civilisationen

utplånades under "de sju dagarnas krig", och det eko-

logiska systemet har i stort sett havererat. Några få

mänskliga samhällen finns kvar isolerade av en giftig

djungel fylld av aggressiva jätteinsekter och ett hav så

försurat att det förvandlats till syra.

Konkurrensen mellan kungadömena, vart och ett dri-

vet av olika övertygelser om hur människan ska återer-

övra jorden, hotar att bli en kraft på väg att förgöra det

lilla som finns kvar av det som kallas mänsklighet.

Japans och kanske världens idag främste animatör

Hayao Miyazaki skapade med sin debut “Nausicaä från

Vindarnas dal” en film som mer än 20 år efter sin till-

komst fortsätter att vara en skrämmande aktuell alle-

gori över miljöförstöring, militarism, kärnvapen och

människans oförmåga till fredlig samexistens. Men fil-

mens centrum är en kvinnlig hjältinna som visar en ny

väg byggd på mod, kärlek och medmänsklighet.

Rekommenderad från åk 5

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM

på marken och sänder ut sina gyllene tentakler runt hen-nes kropp. Hon höjs mot skyn i ett nystan av gyllene trå-dar, vars ljus fyller hela dalen. Nausicaä klädd i blåttframträder som pojken i legenden som Obaba tidigaretalat om.

Plötsligt börjar vinden att blåsa igen. Massan avohmuer drar sig tillbaka och torumekerna erkänner sigbesegrade. Byborna bygger upp det som raserats och Vin-darnas dal tycks gå mot en ny framtid.

Anime och Manga inte bara för barnHayao Miyazaki född 1941, är japansk animatör och regis-sör. Han startade som mangaserietecknare och börjadearbeta med filmanimation 1963 på filmstudion Toei Ani-mation. 1985 startade han tillsammans med animatörenIsao Takahata Studio Ghibli. En studio som kommit att blisynonym med animerad japansk film men också en mot-bild till de dominerande bolagen i väst: Disney, Dre-amWorks och Pixar och ett nytt sätt att betrakta animeradfilm på bio.

För de flesta av oss har animerad, eller tecknad som deten gång hette, associerats med film för barn. Framför allthar utbudet som från början helt dominerades av Disneyhandlat om att överföra äldre sagor och bekanta litterärafigurer till längre biograffilmer. Snövit, Askungen, Ringa-ren i Notre Dame, Pinocchio med flera. Målgruppen harvarit barn vilket också har styrt in filmerna i en 'gullifier-ing' av figurerna, inte minst uppsjön av animaler, och ett,ur ett västerländskt-normativt tydligt moraliskt pedago-giskt uppsåt i berättelsen.

Japansk anime (förkortning av animeshon från eng-elska animation) som ofta bygger på en manga (tecknadserie i tidningsformat) har funnits som en teveprodukt iJapan ända sedan 50-talet (fram till 1980-talet kalladesanime för manga-eiga, d v s manga-film). Den skiljer sigbåde formmässigt, tematiskt och dramaturgiskt från det vihistoriskt kallat 'tecknad' film och vänder sig inte alls baratill barn. Det finns en rad olika genrer från science fiction,fantasy och "mecha" (populära filmer där robotar har enviktig roll), humor, specialriktade filmer mot pojkar ochflickor i vissa åldrar, till renodlad småbarnsfilm.

Genom Miyazaki, som ofta berättar sina historier ur ettbarns perspektiv, har japansk anime slagit igenom stort ivästvärlden. “Spritited Away” vann en oscar 2003 förbästa animerade film och sedan dess har flera av hanstidigare filmer, som “Prinsessan Mononoke”, “KikisExpressbud”, “Min granne Totoro”, “Porco Rosso” och

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

mördar Nausicaäs far, kungen. Yupa försöker medla mel-lan den upprörda flickan och torumekernas kvinnligabefälhavare Kushana och hennes medhjälpare Kurotowa.Han inser att en hämnd skulle resultera i ett veritabeltblodbad. Torumekernas plan är att med hjälp av "jättekri-garen" bränna ner den ständigt hotande djungeln och för-ena alla riken i en enda stat under torumekiskt styre.

Kushana tar med sig Nausicaä som gisslan när hon fly-ger tillbaks hem. På vägen blir de attackerade av en fly-gande krigare från Pejite. Flera av planen i den stora for-mationen skjuts ner men Nausicaä lyckas rädda sig självoch Koshana och nödlandar i djungeln. Hon lyckas ocksårädda livet på pejiteflygaren som efter tumultet också harkraschat. Han visar sig vara prins Asbel, tvillingbror tillden omkomna Rastel.

Kushana beger sig tillbaks mot Vindarnas dal medanNausicaä och Asbel beger sig till Pejite som ligger i ruinersedan tolmekierna lockat ohmuerna att förstöra staden.Soldater därifrån är nu hämndlystna och planerar att geigen med samma mynt. De tänker försöka återvinna jät-tekrigaren och hämnas.

Nausicaä beger sig hemåt mot dalen där folket stårberedda att försvara sig mot torumekerna. Kushana börjarbli otålig och vinden har slutat att blåsa. Ett illavarslandetecken.

Några män från Pejite har tillfångatagit en ohmubabyför att locka ohmuerna att attackera Vindarnas dal. Trotsbeskjutning lyckas Nausicaä i sitt glidflygplan ändå få nerbabyn på marken. När hon försöker rädda den från att gåner i det dödliga vattnet blir hennes fot skadad av frä-tande syror. Men djuret som inser hennes goda avsiktersticker ut läkande tentakler som lindrar såret.

Nausicaä närmar sig Vindarnas dal i det pejitiskastridsskeppet vilket gör att Kushana blåser torumekernatill strid. Invånarna från Vindarnas dal har förskansat sig idet kraschade flyplansvraket. Men när alla förstår attohmuerna är i antågande slutar de att slåss. Kushana tarnu fram sitt ess ur rockärmen, jättekrigaren.

En oformlig, glödande människolik gestalt uppenbararsig och sänder ut strålar mot ohmuerna. Många av demförångas i ett svampmoln av eld. Men monstret tapparsnart sina krafter och förtvinar inför de häpna männi-skorna i dalen och ohmuarmén fortsätter sin framryck-ning.

Nu ställer sig Nausicaä själv i frontlinjen och just näralla tror att hon skall dödas, blir ohmuerna, som genomett mirakel, helt lugna. De betraktar den livlösa Nausicaä

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

“Det levande slottet” nått både biografer och getts ut pådvd för fans i hela världen. Ironiskt nog är det genom Dis-neys försorg som filmerna fått den spridning de har idaggenom att man köpt världsrättigheterna till Ghiblis filmer.Samförståndet med den japanske regissören har dock intevarit av ömsesidig karaktär och han har blivit upprördöver hur de självsvåldigt klippt om och 'softat' till hansberättelser för att passa en amerikansk publik.

Miyazaki har funnit en egen estetik och en egen röst. Deär logiskt att amerikanska filmbolag har börjat kastalystna blickar och samtidigt blivit inspirerade. Teknisktsett har animationen i allmänhet, till skillnad mot Miya-zaki som fortfarande till stor del handtecknar, gått motännu mer avancerad dataanimation. Men tematiskt märksatt Disneys och Pixars producenter insett fördelarna medatt locka även en äldre publik. Marknadskänsliga som deär släpper de sällan filmer som inte riktar sig till helafamiljen och fyller den till bristningsgränsen av tekniskbriljans och populärkulturella referenser. I detta mål-gruppstänkande är också förvärven av Miyazakifilmer enpusselbit att tillfredsställa en bred publik även om manhittills inte varit samproducent i några Miyazakifilmer.

Som en parallell kan man se brittiska Aardman Anima-tions som bland annat gjort de populära Wallace & Gro-mit. De är kända för sina i grunden 'enkla' leranimationerdär t o m själva fingeravtrycken syns på figurerna, enpåtaglig insikt i det oerhörda hantverket bakom. I samar-bete med det stora amerikanska bolaget DreamWorksgjordes sedan “Bortspolad”. Där "leranimationerna" istäl-let skapades i datorer. Aardman förklarade att beslutet attgöra allt digitalt berodde på svårigheten att göra vattenmanuellt, vilket är ett avgörande inslag i filmen.

Att vara nyskapande är en sak. Att behålla sin position ien värld styrd av marknadskrafter en annan. Det gällermode, musik, film och all annan kultur. Underground ochudda strömningar fångas upp av de som har mer pengaroch blir mainstream. Animefilmer var till en början låg-

budgetproduktioner skapade av entusiastiska animatörer. I grunden handlar det förstås om de ekonomiska villko-

ren. Det kostar att göra animerad långfilm. Inte minstmed klassisk manuell teknik. Miyazaki och alla hans med-animatörer målar fortfarande det mesta för hand till hansfilmer samtidigt som ny teknik underlättar och möjliggöratt konsten utvecklas

• Animerad film har på många sätt varit synonymt medDisney sedan 40-talet. Nu börjar utbudet se annorlundaut. Inte bara finns det mycket mer animerad film på bio.Varje barn har förmodligen en uppsjö av egna filmerhemma som de kan titta på precis när de själva önskar.Vilka filmer har ni själva vuxit upp med? Finns det någrafilmer som betytt särskilt mycket och som ni delar medera vänner?

• Hur uppfattar ni Miyazakis filmer i jämförelse medannat? Vad skiljer dem från det ni sett innan? Vad är detbästa med animerad film?

• Hur märker man att de dominerande filmbolagen tagitintryck av mer undergroundproduktioner? Hur behållerman sin konstnärliga integritet? Med Miyazaki och Aard-man i tankarna, fundera över hur man kan balansera enönskan om att behålla ett hantverk samtidigt som manutnyttjar tekniska landvinningar för att förbättra konsten.Vad kan vara vunnet med samarbeten? Vad kan gå förlo-rat?

Miyazakis universumMiyazakis värld är ett universellt kosmos med influenserfrån hela världen. Ett geografiskt hopkok spetsat med fan-tasi. Vi befinner oss sällan specifikt i Japan eller någotannat identifierbart land utan influenser kan härrörasfrån allt från medelhavsländer, till centraleuropeiska stor-städer och till en storslagen natur som för tankarna till

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Alperna. När Miyazaki inte fick rättigheterna att animera“Pippi Långstrump” hade han ändå inspirerats så pass attbåde Visby stad och Kungsgatan i Stockholm finns attskönja i “Kikis expressbud”.

Skildringen av tiden är ofta uppluckrad, både vad gällermiljöer, föremål eller platser. Medeltid, sekelskifte ellerframtid finns som influenser eller som tydliga markörer.Inte sällan blandas dessa då filmerna utspelar sig i flerasamtidigt pågående världar eller världar där fönster motandra epoker ständigt är öppna. Det är som att animatio-nens möjligheter hela tiden tvingar Miyazaki att tänja deestetiska gränserna.

I de flesta av hans filmer är tekniken och maskinernaett påtagligt inslag. Särskilt flygande sådana. De må varaen enkel kvast, eller något flygande djur men särskilt flyg-maskiner av olika fason ligger honom varmt om hjärtat.Ofta är de en kombination av high-tech och 'low-tech'. Deser ut att vara av olika skrotdelar eller av material maninte tänker sig lämpade för aeroteknik men de har oftaockså avancerade transformationsegenskaper som gör deanvändbara till de mest osannolika saker.

I “Nausicaä” förekommer en uppsjö av flygverktyg. Frånprinsessans glidflygande "Mås" som hon nästan ingårsymbios med, till stridsskepp och flervåningars flygfar-koster som tycks mest lämpade för rymdfärder. Med dessaflygfordon tar sig människorna både horisontalt och verti-kalt mellan filmens olika berättarplan och miljöer. Och deanvänds både i fredliga syften och krigssituationer. Menflygandet står ändå främst för en känsla av frihet.

Myter, sagor och folkloristiska inslag, både japanskaoch från andra delar av världen är ett annat återkom-mande tema hos Miyazaki.

Huvudrollsinnehavarna, som företrädesvis är unga

flickor, äger eller vinner magiska krafter, eller kommer ikontakt med magiska varelser, väsen och häxor. Denmagiska världen återfinns oftast i kontakt med naturensom är ett annat favorittema. Precis som i “Nausicaä”handlar det ofta om en natur förstörd av människorna ochhur den i någon mån tar hämnd eller visar sitt missnöje.

I "Spirited Away" spyr en vattenande upp alla förore-ningar som människan orsakat, i "Min granne Totoro"skymtas ett nedsmutsat vattendrag och i "Nausicaä frånVindarnas dal" är en av grundkonflikterna de förödandekonsekvenserna av människans miljöförstöring.

Men den något pessimistiska synen uppvägs av denomutliga tro på det goda som filmernas hjältinnor, precissom Nausicaä, besitter. Med en buddistisk grundfilosofiom ett kontinuerligt andligt förhållningssätt och tron påatt människans goda handlingar i längden kan skapa enförändring, förmår Miyazaki förmedla viktiga budskaputan stora moraliska åthävor.

Miyazakis animationer liknar ingen annans. Inte ensannan japansk anime. Med sina traditionella tidskrävandearbetsmetoder och egna estetik har han skapat en heltegen igenkännbar stil. En fantasifull mix av saga, fantasioch civilisationskritik. Till skillnad från mer traditionellaanimerade långfilmer är filmerna dramatiskt komplexaoch dramaturgin snarare lik spelfilmens. Scenernas upp-byggnad liknar också mer spelfilmens. Olika skeenden fårta tid och visas ur perspektiv som levandegör och förverk-ligar. Reaktionerna syns i personernas mimik och även omde inte är extremt detaljerade får man en känsla av attpersonerna 'agerar' som skådespelare snarare än sompåhittade figurer.

Huvudpersonerna är oftast kvinnliga och står i specifikförbindelse med de fantasifulla och starkt besjälade djur

RegissörenHayao Miy-azaki tv.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

som 'befolkar' filmerna. Något som tydligt manifesteras i“Nauisicaä”, som fått sig namn från prinsessan i Homeros“Odysséen”, hennes förmåga att kommunicera med deskräckinjagande insekterna. I sin tur baserat på en myto-logisk japansk hjältinna.

• Hur skulle ni beskriva Miyzakis värld och stil så somden är framställd i “Nausicaä från Vindarnas dal”? Hurskiljer sig personernas sätt att agera från en klassisk dis-neyfilm? Hur uppfattar ni den kvinnliga huvudkaraktä-ren? Har hon andra egenskaper än en manlig motsvarig-het skulle ha? Vilka associationer får ni efter att ha sett“Nausicaä”, när det gäller tidsepok, estetik eller annangenrefilm?

• Det är också lätt att få associationer till andra när manser Miyazakis filmer. Man skulle kunna se att de påmin-ner om Monty Python-animatören Terry Gilliams virv-lande teckningar. Eller svenske Per Åhlins, som gjort“Resan till Melonia” och “Dunderklumpen” till exempel.Hur skulle ni beskriva den animerade värld som Miyazakimålar upp i “Nausicaä”? Som en undervattensvärld, öken-landskap, framtidsdystopi…?

• Precis som många animerade filmklassiker bygger Miy-azakis värld på en kamp mellan gott och ont. Men den ärlångt ifrån svartvit. Istället komplicerar han begreppenoch söker en förståelse för alla parter i de många konflik-ter som uppstår. Förutom Nausicaä själv blir det svårt attdela upp de människor vi möter som vare sig genuintgoda eller onda. Han arbetar också förutsättningslöstmed manuset och har inte i förväg bestämt hur slutetskall se ut. Fundera över hur Miyazaki arbetar för attutmana och omvärdera våra sympatier. Vilka budskapupplever ni att han vill förmedla?

En postapokalyptisk ekologisk allegori“Nausicaä” är en dystopi om världens tillstånd tusen årefter den stora katastrofen. Inte bara har mänskligheten

utarmat jorden och förorenat den. De enklaver som återstårefter "de sju dagarnas eld" fortsätter att bekämpa varandraoch gör fåfänga försök att tukta naturen och de muteradedjur som nu tagit herraväldet. Naturen har svarat aggressivtmed att låta en giftig djungel och ett försurat frätande hav idet närmaste omöjliggöra mänsklig överlevnad och gas-mask är ett måste om man befinner sig för nära denna skog.

Men inte ens ett raserat ekosystem hindrar de olika fol-ken från att planera den ultimata striden där den sedantusen år gömda jättekrigaren, en biokemisk gigant skaanvändas. Kampen om makten över detta monster är en avdrivkrafterna i filmen och ett lika stort hot som insekternaoch den giftiga skogen. I Vindarnas dal försöker man hållasig utanför stridigheterna och man har bibehållit sin respektför naturen. Endast där finns det rena vindar som hållerkvarnar i rullning och luften fri från giftsporer.

Med tanke på att krocken mellan civilisation och natur ärett återkommande tema är det svårt att inte betrakta också“Nausicaä” som en starkt symbolisk berättelse. En betrak-telse över människans oförmåga att värna naturen och hen-nes tendens att utmana dess och sin egen överlevnad. Vibevittnar hur naturen tar sin hämnd mot en egoistiskmänsklighet som bara utarmat dess tillgångar utan att brysig om konsekvenserna.

För den japanska publiken finns det några aspekter av fil-mens allegoriska berättande med en extra stark laddning.Varje japan som ser filmen ser en glasklar koppling mellanjättekrigaren och de atombomber som släpptes över Hiro-shima och Nagasaki under det andra världskriget. Japan ärdet enda land som fått uppleva de fruktansvärda konse-kvenser som atomkriget medför. Och vi kan alla självfalletläsa in det kalla krig som en gång har rått mellan öst ochväst och som nu fått aktualitet i och med Nordkoreas prov-sprängningar av kärnvapen. Men kopplingen mellan vatt-net, miljön och giftet ger också en association till Minimata-katastrofen på sextiotalet där större delen av befolkningen ien by drabbades av fruktansvärda genetiska skador ochmånga dog efter ett långvarigt utsläpp av kvicksilver ihavet.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Trots att “Nausicaä” skapades för tjugofem år sedan,(1984) är den skrämmande aktuell. Det ligger nära tillhands att se Nausicaä som en allegori över människansövergrepp på en natur som hon skall leva i harmonimed. Över hennes brist på respekt för annat levande ochhennes jakt på makt och tendensen att skapa totalitärastater.

• Hur tolkar ni denna ekologiska allegori? Som ett straffför mänsklighetens föroreningar, hennes vilja att lekaGud i form av genmanipuleringar av grödor och djur?Eller något annat? Även om man inte som japanerna haren historia där kärnvapen varit en realitet - så vad kanden säga oss om vapenmakt och faran i att ha vapen somman inte kan hantera?

RädslorGrunden till problemen och konflikterna i “Nausicaäfrån Vindarnas dal” finner vi i de rädslor som människanhar. Rädslan för naturen, djur som löper amok och räds-lan för människor från andra kulturer. Nausicaä visar attgenom att trotsa sina rädslor kan man vinna förståelseoch harmoni.

Hon fruktar inte djungeln på samma sätt som andra.Istället undersöker hon nyfiket dess uppbyggnad ochskapar ett eget laboratorium för att forska hur djungelnsinvånare lever. Hon förstår så småningom att djungelngenom att ta upp gifter som människan släppt ut snararerenar och skapar någonting bättre.

Inte heller räds hon insekterna och i synnerhet inte degigantiska ohmuerna. Flera gånger visar hon prov pårespekt och empati då hon konfronteras med djuren.Hon talar till dem, ber om ursäkt om hon gjort fel ochlyckas därigenom neutralisera de farliga situationerna.

Samma diplomati försöker hon tillämpa på de männi-skor hon möter men det visar sig vara betydligt svårare.

De präglas av rädslan för den andra parten och för dennatur som hotar att utplåna dem. För dem ligger svaret iökad makt och demonstrativt vapenskrammel.

Både torumekerna och folket från Pejite har en oförson-lig hållning. De litar inte på de andra. Prinsessan Kushanavisar tydligt att hon, trots att hon räddas av Nausicaä, inteär hennes vän. Rädslan att förlora makten driver henneatt använda sig av det ultimata domedags-vapnet; denapokalyptiska jätekrigaren. Hennes beslut visar sig varahelt vansinnigt.

• “Nausicaä” handlar om att varken ge efter för sinarädslor eller för civilisationens destruktiva krafter. Nausi-caä visar att genom öppenhet, empati och respekt vinnerman sina vänner och genom samarbete över gränsernablir man stark. Hur visar Nausicaä i handling att hon för-söker bemästra sina rädslor? Hur reagerar djuren respek-tive människorna när hon försöker bryta ner dessamurar?

• Om vi ser på vår egen verklighet där vi ofta demoniserardjur och natur som något farligt och oförklarligt, vad görrädslan med oss människor? Vad fruktar ni själva mest avallt vad gäller jorden och framtiden?

• Miyazaki visar också genom porträtten av sina karaktä-rer att hat och hämnd har sina förklaringar, om än intealltid rationella. Hur beskrivs människorna? Vilka sympa-tiska eller osympatiska drag har de?

Japan 1984

Orginaltitel: Kaze no tani no Naushika

Producent: Isao Takahata

Manus & regi: Hayao Miyazaki

Klippning: Naoki Kaneko, Tomoko Kida

Originalmusik: Joe Hisaishi

Ljud: Kazutoshi Sato

I rollerna (röster)

Nausicaä - Sumi Shimamoto

Kung Jihl - Mahito Tsujimura

Kushana - Yoshiko Sakakibara

Lord Yupa - Gorô Naya

Mito - Ichirô Nagai

Kurotawa - Iemasa Kayumi

Asbel - Yôji Matsuda

Rastel - Mîna Tominaga

Tekniska uppgifter

Speltid: 115 min

Format: 1,85:1

Ljudsystem: Optisk mono

Censur: Från 11 år

Svensk premiär: 17 april 2009

Distributör

Folkets Bio, Box 17099, 104 62 Stockholm Tel 08-545 275 20, fax

08-545 275 27 epost info@folketsbio.se. www.folketsbio.se

Redaktion: Andreas Hoffsten, Barn & Ungdom, Svenska Filminsti-

tutet, juni 2009

Produktionsuppgifter