FORSKARNAS NYHETERN R 2 2 0 1 9 S V E N S K A S Ä L L S K A P E T F Ö R M E D I C I N S K F O R S K N I N G • G R U N D A T 1 9 1 9 S S M F . S E

Astrid forskar ombesvärlig bakterie

Astrid von Ment-zer viss te tidigt att hon ville forska och etablera en egen forskargrupp. Nu kan hon med hjälp av ett SSMF-stipendium när-mare utforska den diarréorsakande

bakterien ETEC. Sid 4

Stöd gärna SSMFpå ditt eget sätt

Titta på baksidan av Forskarnas Nyhe-ter och se hur du kan stödja SSMF även på andra sätt än med pengar! Diabetesforskaren Daniel Espes sti-pendium kommer från en lanthandel, aktier mm som SSMF fick i gåva. Sid 12

Stor studie kring barn med enkammarhjärta ’’Jag vill bidra till bättrebeslut om kirurgi ochbättre information omförväntad långtidsprog-nos för barn födda medenkammarhjärta,’’ sägerMagnus Dalén, KI. Sid 9

SSMF 100 år, stortJubileumsnummer!

Elin och 33 andra forskarebelönades med 70 miljoner

I år borde 18 oktober vara en flaggdag. Då är det exakt 100 år sedan Svenska Sällskapet för Medi-cinsk Forskning, SSMF, bildades. 1919 gick svensk medicinsk forskning på sparlåga. Sverige hade Europas lägsta antal läkare per invånare. Smittsamma sjukdomar frodades – enbart spanska sjukan tog på två år över 38 000 liv. Läs hur SSMF:s grundande kom att bli en av de bästa investeringarna i svensk medicinsk historia!

Årets upplaga av SSMF:s ”En inspirerande eftermiddag” var Jubileumsåret till ära extra festfylld. 1981 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Torsten Wiesel, själv SSMF-stipendiat 1955, fanns på plats när de nya mottagarna av SSMF:s postdoktoriala stipendier och SSMF:s Stora Anslag fick sina diplom – och tillsammans belönades med över 70 miljoner kronor.

forskningsprojekt – och på så sätt skapa bättre vård och effektivare mediciner samtidigt som man bidrar till att hålla den svenska medicinska forskningen på en hög internationell nivå. Totalt har SSMF, tack vare gåvor från frivilliga givare kunnat stödja över 5 500 extra lovande forskare och deras ange-lägna forskningsprojekt. Läs mer i vår Jubileumsbilaga här i Forskarnas Nyheter och på vår hemsida om både forskarna och givarna.

VILL DU FÅ ETT NYTTPRAKTVERK OM SSMF?Vill du komma närmare en rad SSMF-stödda medicinska forskare – Nobel-pristagare, världsberömda läkare och forskare som just nu försöker göra nya upptäckter? Vill du möta de som med sina gåvor gör mycket forskning möjlig – som två systrar i Värmlands skogar som testamenterade

2019 är det 100 år sedan Svenska Säll-skapet för Medicinsk Forskning, SSMF, bildades och tillsammans med ett antal generösa bidragsgivare började stödja den medicinska forskningen. Under de hundra åren har SSMF blivit en allt viktigare förutsättning för att unga vetgiriga forskare ska kunna satsa på sina

Inramningen kunde inte ha varit bättre när årets stipendiater och anslagsmot-tagare skulle föräras sina eleganta diplom. Solen tittade in genom de vackra fönstren i Läkaresällskapets anrika byggnad i centrala Stockholm – samma lokaler där Svenska Sällskapet förMedicinsk Forskning, SSMF, bildades för 100 år sedan. I salongen satt Nobelpristagaren Torsten Wiesel, själv stipendiat 1955, några av SSMF:s generösa donatorer och anhöriga till de diplomerade. 26 mottagare av SSMF:s stipendier och åtta mottagare av SSMF:s Stora Anslag fick totalt över 70 miljoner kronor för sina ”extra lovande forskningsprojekt”, noga utvalda i hård konkurrens bland flera hundra ansökningar. Läs mer på sidorna 3 och 6–7!

50 miljoner kronor till SSMF? Vill du läsa om Sveriges intressanta medicinska historia? Skaffa då praktverket Forskning för livet på 210 sidor i formatet 230 x 230 mm och med mängder av unikt bildmate-rial och intressanta artiklar. Läs på sidan 3 hur du kan få boken i Jubileumspresent av SSMF!

Elin Bernson, cancerforskare i Göteborg, var en av de stipendiater som fanns på plats under ’’En inspererande eftermiddag’’för att få sitt diplom av SSMF:s ordförande Mats Ulfendahl.

ASTRID VON MENTzER

MAGNUS DALéN

LÄS hUR DANIEL ESPES FORSKNING FINANSIERAS

JUBILEUMSEXTRAMed detta nummer av Forskarnas Ny-heter får du en extra Jubileumsbilaga.

Vi avslöjar vem som fick SSMF:s Jubileumspris på fem miljoner kronor! *Vilka var århundradetsstörsta upptäckter? Toppforskarna svarar!

Succé för ”En inspirerande eftermiddag” med svensk Nobelpristagare på scenen

Här följer några av de många intressanta uttalanden som Torsten Wiesel gjordeunder intervjun. Samtalet kommer att senare under hösten finnas tillgängligt på SSMF:s hemsida ssmf.se

– Jag vill börja med att gratulera alla de diplomerade här idag. Jag har läst de korta beskrivningarna av era forskningsprojekt och vad ni har åstadkommit. Jag är mycket imponerad av mångfal-

den och den djupa kunskapen i de olika projekten, inom såväl labb- som klinisk forskningsmiljö.

– Min far var chef på Beckomberga

1981 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Torsten Wiesel, intervjuades av SSMF:s vetenskapliga sekreterare Gunnar Schulte.

När SSMF den 6 september arrangerade Jubileumsupplagan av ’’En inspirerande eftermiddag’’ såg SSMF-stipendiaterna och mottagarna av SSMF:s Stora Anslag i publiken mycket nöjda ut. Dels hade de just fått sina diplom. Dels hade de fått lyssna på en unik och stimulerande intervju med Torsten Wiesel, Nobelpristagare 1981 och själv SSMF-stipendiat 1955, som började med att berömma de diplomerade.

mentalsjukhus. Det gjorde att valet att studera till läkare blev naturligt. Min bror utvecklade sjukdomen schizofreni, vilket bidrog till mitt intresse för att förstå hur den mänskliga hjärnan fungerar.

– Vad gäller min initiala forskning på John Hopkins-universitetet så var det med ganska primitiva metoder. Det viktigaste är att ha idéer kring vad som ska undersö-kas. Metoderna för att finna svaren hittar man därefter.

– Vi började med experimenten i septem-ber och upptäckten, som senare skulle leda till Nobelpriset, kom i början av november samma år. Man måste som forskare vara öppen för tillfälligheter och möjligheter och försöka följa dem. Det är också viktigt att vara lekfull och nyfiken – och att älska att lösa problem.

– Hur skapar man då en kreativ forskar-miljö? Lämna folk ifred och låt dem utveckla egna frågeställningar som de vill hitta svaren på. Se till att de får medel att starta sina projekt.

– Ett råd till forskare är att finna nya områden att utforska efter examen. Lär dig nya tekniker och samverka med andra discipliner som biologer, fysiker och så vidare. Skapa gärna internationella team som arbetar med ett område från olika vetenskapliga utgångspunkter.

– Om man vill finna de mest kreativa och ”lekfulla” forskarna måste man ha ett öppet sinne och acceptera att de ofta är smartare än man själv är. Det är nästan som att vara kär när man hittar en själsfrände inom vetenskapen.

Viktig insats för SSMFpremieras med guldnål

Vill du få den unikaboken om SSMF?

Göran Bergenstråhle mottog en av SSMF:s nyinstiftade guldnålar av ordförande Mats Ulfendahl. På baksidan av JubileumsExtra ger Göran Bergenstråhle sin syn på vikten av att stödja medicinsk forskning.

Under många år har allt fler privatper-soner vänt sig till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, för att hjälpa SSMF att säkerställa att fler lovande forskare får möjlighet att göra nya epok-görande upptäckter. En del donatorer har varit mycketengagerade och gjort en långsiktigt viktiginsats för medicinsk forskning genom ettbetydande stöd till SSMF. I samband med ”En inspirerande efter-middag” hade några av dessa filantroper hörsammat SSMF:s inbjudan till en lunch. Där tilldelades Göran Bergenstråhle, Anita Mellström Berniker, Arne Rudström och Ingemar Tapani en nyinstiftad guldnål. Ett symboliskt och varmt känt tack som SSMF:s ordförande Mats Ulfendahl sa vid ceremonin. Nålen är en hedersbe tygelse speciellt för SSMF:s mest engagerade välgörare – vi i ”Guldklubben” som en av dem skämtsamt uttryckte det vid kvällens mingel.

Vill du veta mer om medicinska upptäck-ter? Vill du följa Svenska Sällskapetför Medicinsk Forskning, SSMF, genom de första fascinerande 100 åren? Möt Nobelpristagare, världsberömda läkare och generösa givare i Forskning för livet, ett praktverk på 210 sidor i

Jag hoppas att jag blir en av de 300 som får ett exemplar av Forskning för livet.

Namn

Adress

Post nr Postadress

Stoppa kupongen i ett kuvert som du märker Svensk Sällskapet för Medicinsk Forskning, FRISVAR 20355461, 171 20 Solna så slipper du sätta på porto.

formatet 230 x 230 mm, med ett uniktbildmaterial och intressanta artiklar. Som läsare av Forskarnas Nyheter kandu få boken gratis! De 300 första läsarnasom hör av sig får boken gratis. Skicka in kupongen här nere snarast eller anmäl dig via e-post till info@ssmf.se

2� FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019

�FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 3

LEDARE

Medicinsk forskningbästa investeringen

Medicinsk forskning pågår helatiden. Nya projekt initieras, gamlaavslutas och rapporteras. Ansök-ningar om forskningsmedel skickasin, bedöms och de allra bästa får bidrag. Regeringen skriver forsknings-proposition och pekar lite hit och dit. På ett sjukhus fuskar någon och kastas ut ur forskningssyste-met. Utlysningar av forsknings-anslag. Nya vetenskapliga artiklar skrivs.

MYcKET hANDLAR OM PENgAR Nästan febril aktivitet med väldigt många starkt engagerade individer och organisationer inblandade. Det är lätt att fastna i det var-dagliga perspektivet, ofta präglat av kortsiktighet och kostnader. Men låt oss istället begrunda varför vi gör allt detta och till vil-ken nytta. Darrell Kirch, chef för the Asso-ciation of American Medical Col-leges, skrev häromåret en artikel med rubriken ”Medical Research: The best investment we can make in our future”.

FRAMTIDEN gRUNDLäggS I DAgDet är precis det som det handlar om – medicinsk forskning är en investering i framtiden. Om vi inte

satsar något i dag blir det ingen utdelning i morgon. Det kan tyckas helt självklart och framgångsrika företag har sedan länge förstått att utan att satsa på att utveckla produkter och tjänster och ständigt öka kva-liteten så hotas både konkurrens-kraften och framtida intäkter. År 2016 satsade Sveriges varu-producerande företag 1,5 procent av sin nettoomsättning på Forsk-ning och Utveckling (FoU). Tittar man på specifika sekto-rer som till exempel företag som sysslar med motorfordon och andra transportmedel ansåg de forsknings- och utvecklingsverk-samheten så betydelsefull för sin framtida verksamhet (och vinst!) att deras FoU-kostnader uppgick till 6,5 procent. Inom industrin för datorer, elektronikvaror och optik uppgick FoU-utgifterna till drygt 10 procent.

JäMFöR MED MEDIcINSKFORSKNINgS 0,19 PROcENT! När det gäller Sveriges satsning på framtidens hälsa så ser det ty-värr mycket sämre ut. Medan 11 procent av bruttonationalproduk-ten (2016) läggs på hälso- och sjukvård investeras endast 0,19 procent i medicinsk forskning!

Nu kanske någon tycker att investeringar i framtidens bilar är viktigare och att en investering på det området ger bättre avkastning än medicinsk forskning. Tänk då på vad Darrell Kirch hävdar i sin ovan nämnda artikel – i USA lägger man nästan 100 gånger mer pengar på att behand-la sjukdomar än på att faktiskt bota dem! Att en investering i forskning leder till framtida vinster i form av minskade kostnader för hälso- och sjukvård är helt säkert – för att nu inte tala om vinsten när fler kan behandlas och botas tidigare. En ganska enkel slutsats är att mer resurser måste tillföras grundläg-gande medicinsk forskning.

STATENS ANSVAR – ELLER?Är det inte statens ansvar att säkerställa att Sverige investerar tillräckligt mycket inför framtiden? Självfallet är det så och det finns också ett starkt stöd i samhället för att en större del av BNP ska gå till medicinsk forskning. Men oav-sett skäl – resursbrist eller kanske snarare andra politiska priorite-ringar – har medicinsk forskning otillräckliga resurser. Här har ideella organisationer som Svenska Sällskapet för Medi-

cinsk Forskning (SSMF) en mycket viktig uppgift att fylla genom att aktivt stödja forskning som annars riskerar att inte bli gjord.

SSMF:S VIKTIgA ROLLSSMF skiljer sig från många andra forskningsfinansiärer genom att stödja all medicinsk forskning, inte något särskilt ämnesområde eller någon bestämd sjukdom. För att SSMF:s stöd ska ha ett långsiktigt genomslag fokuserar vi på yngre forskare tidigt i karriären – en grupp som är av fundamental betydelse för att svensk forskning ska fortsätta vara stark och bidra till hälsa och välbefinnande också i framtiden. Genom SSMF:s stöd till post-doktoral utbildning gör vi det möjligt för unga individer med stor potential att utvecklas till framstå-ende forskare. Genom nästa steg – SSMF:s Stora Anslag – ger vi dem resurser att etablera sina egna grupper och driva självständiga forskningslinjer. I det här numret av Forskarnas Nyheter presenteras senaste år-gången diplomerade forskare. Läs om deras spännande forsk-ning och lägg deras namn på min-net. Många av dem kommer att göra avtryck i svensk forskning under kommande år – precis som tidigare generationer SSMF-stöd-da forskare gjort.

5 500 SSMF-STöDDA FORSKAREUnder de senaste 100 åren har SSMF totalt stöttat över 5 500 unga forskare på väg mot de stora genombrotten. Många av dem har blivit betydande medicinska pion-järer. Några har blivit Nobelprista-gare och fått andra förnäma ut-märkelser. Du möter flera av dem i vår extra Jubileumsbilaga i detta nummer av Forskarnas Nyheter.

ALLT FLER INSTäMMER –Och gER bIDRAgAllt fler privatpersoner instämmer i att medicinsk forskning är den bästa investeringen för framtiden – och genom gåvor och testa-menten ger de Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning förtro-endet att kraftfullt bidra till att utveckla medicinsk forskning. Jag vill på SSMF:s vägnar ut-trycka en stor tillfredsställelse och stolthet, att vi tillsammans med forskare och donatorer kunnat skapa förutsättningar för nyska-pande forskning.

Professor Mats UlfendahlOrdförande i Svenska Sällskapetför Medicinsk Forskningmats.ulfendahl@ssmf.se

Ledaren är en uppdaterad version av en tidigare text som publicerats i Forskarnas Nyheter.

MATS ULFENDAhL

4� FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019

�FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 5

NamN: Gull Rukh

Ålder: 39 år

Familj: Man, tre barn

arbetar: Uppsala universitet, Institutionen för neurovetenskap

ForskNiNgsomrÅde: Anorexi

Fritid:�Utflykter med familjen

dold�talaNg: Baka och dekorera tårtor

Gull tittar in i hjärnan för attupptäcka anorexi tidigareAnorexia nervosa, eller anorexi som det också kallas, är en sjukdom som beror på många olika faktorer. Gull Rukh, en av de forskare som just har belönats med ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medi-cinsk Forskning, SSMF, vill veta vad som händer i hjärnan.

Gulls intresse för vad som orsakar sjukdo-mar väcktes tidigt i livet. – Min mamma hade diabetes och jag såg alla dessa mediciner som hon var tvungen att ta. Jag började undra hur de och sjukdo-men i sig egentligen fungerar. Hon läste biologi och biokemi i hemlan-det Pakistan och bestämde sig för att inleda forskarkarriären i Sverige. Hon disputerade vid Lunds universitet med en avhandling om genmiljöinteraktioner i fetma.

STORA KUNSKAPSLUcKOREfter att ha mest fokuserat på genetiska orsaker vill Gull nu undersöka vad som händer i hjärnan. Hon kommer att foku-sera på anorexia nervosa. – Det finns stora kunskapsluckor och vi måste veta mer för att kunna hitta drab-bade individer tidigare, påpekar hon. Anorexia nervosa kännetecknas av en förvriden kroppsuppfattning och en dramatisk viktförlust. Sjukdomen kan delas in i två kategorier, typisk och atypisk. – Atypisk anorexia är inte lika uppenbar. Patienterna ligger ganska nära normalvik-

ten men kontrollerar oftast matintaget noga, tränar mycket och är mentalt sköra. – Det är viktigt att fånga upp dessa pati-enter i ett tidigt skede, innan de utvecklar typisk anorexia som är svårare att behandla och där också risken för återfall är större, förklarar Gull.

TITTA IN I hJäRNANHittills är det okänt vad som händer i hjär-nan vid anorexia nervosa. Gull kommer att undersöka hjärnaktiviteten hos patienter och friska personer innan, under och efter behandling med kognitiv beteendeterapi.

Hon tar då bilder på hjärnan med hjälp av magnetröntgen medan patienterna tittar på bilder med mat som innehåller få eller många kalorier. Även neutrala bilder ingår som kontroll.

– Jag hoppas att vi kan använda resulta-ten för att tidigare kunna diagnosticera sjukdomen och för att kunna förutsäga vilken patient som gynnas av behandling, berättar Gull. Eftersom sjukdomen beror på många olika faktorer, bland annat genetik, blir nästa steg att koppla ihop resultaten från hjärnavbildningen med genetiska analyser och psykologiska utvärderingar. Det ultimata målet är att utveckla en modell för diagnos.

FOKUS PÅ FORSKNINgGull trivs bra i Sverige och Uppsala.

Familjen känner sig hemma och planerar att stanna. – Jag är mycket glad över stödet från SSMF, det betyder att jag kan fokusera på forskningen ett tag framöver nu. Det blir början av min karriär som självständig forskare och jag hoppas kunna bygga vidare på resultaten för att hitta ännu fler frågor och svar.

Gull Rukh grundlade sitt intresse för sjukdomar i hemlandet Pakistan men i dag är det här på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på Uppsala universitet som man för det mesta hittar Gull – i dag trivs hon och hennes familj så bra här att de planerar att slå sig ner i Sverige.

Gull Rukh får här sitt diplom som SSMF-stipen-diat av SSMF:s ordförande Mats Ulfendahl.

Mitt mål är att utveckla en modell för diagnos.

NamN: Astrid von Mentzer

Ålder: 35 år

Familj: Man, två döttrar

arbetar: Wellcome Trust Sanger Institute (Cambridge), Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet

ForskNiNgsomrÅde: Mikrobiologi, infektionsmedicin och bioinformatik

Fritid:�Läser böcker och lyssnar på poddar om personlig utveckling.

dold�talaNg: Kan stå på huvudet

Astrid kartlägger ETEC, bakteriensom orsakar så besvärliga diarréer

Den toxinbildande Escherichia coli-bakterien ETEC orsakar diarrésjukdomar i människa och djur. Den kan även finnas i miljön, exempelvis i vatten. Astrid vill ta ett helhetsgrepp om bakterien och undersöka hur den orsakar sjukdom och hur den sprider sig mellan människa, djur och miljön. – På engelska kallas det för ’One Health’, att man tar hänsyn till både män-niska och djur och deras hälsa i relation till miljön. Vad det gäller ETEC har ingen tittat på detta förut, förklarar Astrid.

STORSKALIgA ANALYSER FöR ATT FöRSTÅ SMÅ DETALJERAstrid kommer att jobba med genomiska analyser av bakteriestammar insamlade globalt från både männniskor och djur. Genomiska analyser betyder att man kartlägger hela arvsmassan för att leta efter skillnader eller genetiska förändringar. Dessutom kommer Astrid kartlägga hur gener och dess proteiner som är involve-rade i sjukdomsförloppet uttrycks, vad de har för funktion och hur de interagerar med värden. – I tidigare studier av ETEC-stammar som orsakar sjukdom hos människor har

man tittat på markörer som är speci-fika just för människan. Jag vill veta om samma ETEC-stammar även kan infek-tera djur genom att till exempel förändra vilka gener som uttrycks.

Den nya kunskapen kan även ha bety delse för förekomsten av antibioti-karesistens. Astrid är redan nu med i ett nätverk för antibiotikaresistensforskning

(cARE) för att lära sig mer och för att så småningom bidra med sin egen kunskap och kompetens. – Antibiotikaresistens är ett viktigt och högaktuellt ämne. Om vi ser ett sjukdoms-utbrott inom ett djurslag är det viktigt att veta om den direkt och/eller indirekt, till exempel via miljön, kan ta sig till män-niskan och orsaka sjukdom. Där kommer mitt One Health-perspektiv in, förklarar Astrid.

SAMLAR bAKTERIER Och ExPERTISRedan nu tillhör Astrid tre lärosäten - Wellcome Trust Sanger Institute i Cam-bridge, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Fler samarbeten är på gång för att hon ska kunna samla på sig olika bakteriestammar och vetenskaplig expertis. Hon nämner kontakter med forskare i England, Danmark, Tyskland och Neder-länderna. Hennes mål är att utöka sam-lingen med bakteriestammarna för att få så mycket kunskap om ETEC som möjligt. Astrid har även påbörjat samarbetsprojekt i Kenya och Bangladesh för att få tillgång till ytterligare prover från både människa, djur och miljö.

– Där har jag planerat arbetet från början och om jag har lärt mig någonting så är det att det tar tid. Samtidigt är det unika samar-beten som är mycket värdefulla. I Kenya och Bangladesh håller jag mig till ganska små geografiska områden för att se hur bakterien förflyttar och förändrar sig. Astrid ser många möjligheter i de olika samarbetena – hon kommer att få ny kunskap, kan hitta nya infallsvinklar och framförallt kommer hon i kontakt med andra forskare. – Samarbeten är ett måste för mitt pro-jekt och för min etablering som självständig forskare, påpekar Astrid

SJäLVSTäNDIghET TAcK VARE SSMFAstrid kommer att utföra en hel del av de storskaliga analyserna vid välrenommerade Wellcome Trust Sanger Institute med den teknik och expertis som hon behöver. Hon veckopendlar till Cambridge – efter årsskiftet ska hela familjen flytta. – Stipendiet från SSMF gör att jag kan skapa mina egna villkor och själv bestämma hur jag vill utvecklas som forskare. Jag har alltid haft en dröm om en egen forskar-grupp, det är dit jag ska. En postdok med internationell mobilitet öppnar förhopp-ningsvis många nya dörrar. – För det går ju alltid att bli lite bättre, att göra lite mer. Jag gillar möjligheten att utvecklas och då passar en forskarkarriär väldigt bra.

En viktig del av Astrids arbete består av att samla in och odla olika stammar av ETEC.

Astrid gör analyser på Wellcome Trust Sanger Institute i Cambridge, England.

Förra året vann Astrid von Mentzer en bildtävling utlyst av National Microscopy Infrastructure NMI). hennes vinnande bild visar bakterien ETEC som orsakar diarrésjukdomar i människa och djur. Genom ett SSMF-stipendium ska Astrid lära sig – och oss andra – mer om denna lömska bakterie.

Ända sedan Astrid von Mentzer läste biologi visste hon att hon ville forska och etablera en egen fors-kargrupp. Nu kan hon med hjälp av ett stipendium för postdoktorala studier från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, utforska detaljerna bakom den diarréorsakande bakterien ETEC och samti-digt behålla greppet om helheten.

FOTO

: A

LyC

E T

Ay

LOR

-B

RO

WN

.

�FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 7

6� FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019

Under JubileumsÅret belönar SSMF 34 unga forskare med närmare 70 miljoner

’’Jag ska utvärdera effekten av att vänta med att klippa av navel-strängen hos barn som behöver återupplivning vid födelsen.’’OLA ANDERSSONLUNDS UNIVERSITET

’’Jag kommer att genomföra förbättrade mutationsanalyser för att ge fler bröstcancerpatien-ter tillgång till målstyrd behandling.’’hELENA PERSSONLUNDS UNIVERSITET

’’Mitt långsiktiga mål är att kunna hitta nya strategier för att bekämpa bakterieinfektioner och spridning av antibiotika-resistens.’’hELEN WANgUPPSALA UNIVERSITET

’’Jag undersöker om så kallad myokardiell stun-ning, dvs att viabla delar av hjärtat slutar fungera, kan skydda hjärtmuskel-celler vid hjärtsvikt.’’bJöRN REDFORSgöTEbORgS UNIVERSITET

’’Jag undersöker hur olika livsstilsfaktorer och tillstånd med störd äm-nesomsättning påverkar dygnsrytmer och kan modulera vävnadsspeci-fika molekylära mekanis-mer.’’JONAThAN cEDERNAESUPPSALA UNIVERSITET

’’Jag bygger upp en pre-cisionsmedicinplattform för att definiera nya re-doxberoende metaboliska måltavlor för behandling av lungcancer.’’VOLKAN SAYINgöTEbORgS UNIVERSITET

’’Jag ska undersöka gifstrumepatienter för att identifiera autoimmuna markörer med stark kopp-ling till mental trötthet. Målet är att förstå vad som händer i hjärnan.’’hELENA FILIPSSONNYSTRöMgöTEbORgS UNIVERSITET

’’Jag undersöker om det går att förutsäga förvärvad epilepsi med avancerad avbildning eller blodprover, för att kunna identifiera högriskpatien-ter som kan ha nytta av förebyggande behand-ling.’’JOhAN ZELANOgöTEbORgS UNIVERSITET

Åtta nya mottagare av SSMF:s Stora Anslag

2019 års alla mottagare av SSMF-stipendier

ssmF:s�stora�anslag�är�ett�av�landets�största�etableringsanslag�för�yngre�forskare.�det�täcker�både�lön�och�forskningskostnader�på�hel-�eller�deltid�under�fyra�år�och�ger�unga,�extra�lovande�forskare�förutsättningar�att�utveckla�egna�forskningslinjer�och�etablera�egna�framgångsrika�forskargrupper.

svenska�sällskapet�för�medicinsk�Forskning,�ssmF,�har�ända�sedan�grundandet�för�jämnt�100�år�sedan�prioriterat�de�unga�forskarna,�se�sidan�7.�Här�berättar�årets�mottagare�av�ssmF:s�tvååriga�stipendier�på�hel-�eller�halvtid�själva�om�sina�forskningsprojekt.�läs�mer�om�forskarna�och�deras�projekt�på�ssmf.se

här är de SSMF-stipendiater och mottagare av SSMF:s Stora Anslag som hade tillfälle att deltaga i SSMF:s diplomceremoni den 6 september 2019. Undre raden, från vänster: henrik Isacksson, Jonathan Cedernaes, Johan Virhammar, helena Filipsson Nyström, SSMF:s vetenskapliga sekreterare Gunnar Schulte, SSMF:s ordförande Mats Ulfendahl, Maria Ekholm, Johan zelano och Shawn Christopher Wright. Övre raden, från vänster: Ganesh Vilas Shelke, Rana Soylu Kucharz, helen Wang, Sandra Scharaw, Gull Rukh, Anahita hamidi, helena Persson, Lina Bergman, Ola Andersson, Xiao Tan och Konstantinos Chiotis.

’’Jag vill förstå hur NK-celler, immunceller som kan döda tumörceller, är reglerade vid äggstocks-cancer för att kunna utveckla och förbättra behandlingen.’’ELIN bERNSONgöTEbORgS UNIVERSITET

’’Jag hoppas kunna för-bättra transplantations-terapier genom att under-lätta odling av hemato-poetiska stamceller, medfokus på genen MLLT3 som är kritisk för tillväx-ten.’’SANDRA cAPELLERAgARcIALUNDS UNIVERSITET

’’Jag kommer att utvär-dera olika felkällor vid hjärnavbildningstekniken positronemissionstomo-grafi (PET). Detta ska förbättra precisionen av PET-undersökningar.’’PONTUS PLAVÉN-SIgRAKAROLINSKA INSTITUTET

’’Jag vill undersöka proteiner som reglerar kärlläckage vid cancer och ögonsjukdomar för att förstå hur läckage regleras och hur det kan behandlas.’’MARK RIchARDSUPPSALA UNIVERSITET

’’Jag vill undersöka cell-skelettets betydelse för utveckling av immunbrist och cancer genom att modifiera immunceller i möss. Jag undersöker även cellprover från patienter.’’JULIEN REcORDKAROLINSKA INSTITUTET

’’Jag vill förbättra verk-tygen för att förstå och behandla sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. Via en viral vektor tänker jag infektera mikroglia, en typ av nervcell i hjärnan, som spelar en viktig roll i dessa sjukdomar.’’MARcUS DAVIDSSONLUNDS UNIVERSITET

’’Jag ska göra en neuro-biologisk karaktärisering av ungdomar med ätstör-ningar och uppföljning efter kognitiv beteende-terapi genom hjärnavbild-ningar.’’gULL RUKhUPPSALA UNIVERSITET

’’Jag kommer att utforska genetiska faktorer som kan vara relaterade till mer individualiserad behandling och bättre behandlings-effekt av hormonkänsliga brösttumörer.’’cLAUDETTE FALATOKAROLINSKA INSTITUTET

’’Jag vill få nya insikter i processen som uppträ-der vid åderförkalkning (ateroskleros) och belysa dess potentiella relevans i utveckling och behandling av sjukdom.’’ANAhITA hAMIDIUPPSALA UNIVERSITET

’’Jag vill förstå mekanis-merna bakom den ökade elimineringen av hjärnans kopplingar hos patienter med schizofreni för att öka kunskapen och bidra till nya läkemedel.’’FUNDA ORhANKAROLINSKA INSTITUTET

’’Jag använder storskaliga tvärvetenskapliga analyser för att studera om och hur den diarréorsakande bak-terien ETEC sprids mellan människa, djur och miljö.’’ASTRID VON MENTZERgöTEbORgS UNIVERSITET

’’Jag kommer att un-dersöka hur microglia, en typ av nervcell. påver-kar aggregationen av prote inet alfa-synuclein i patienter som lider av sjukdomar som Parkinsons sjukdom.’’WEN LI LUNDS UNIVERSITET

Vad har världsberömda medicinska svenska pionjärer som herbert Olive-crona och Clarence Crafoord gemen-samt? Vad förenar de svenska Nobel-pristagarna i fysiologi eller medicin Sune Bergström, hugo Theorell och Torsten Wiesel? Och vilken gemensam nämnare

har en rad av senare generationers unga svenska forskare? Jo, de har alla fått en liten extra skjuts i sin forskning genom stöd från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. För generation efter generation unga, lovande forskare i Sverige har

SSMF varit en viktig förutsättning för och en språngbräda mot nya genom-brott i den medicinska forskningen – allt för att säkra återväxten inom medicinsk forskning som förutsätter utveckling och förbättring av nuvarande behand-lingsmetoder

Nästa ansökningsperiod för SSMF:s forsk-ningsstöd: Postdoktorala stipendier 15/10-15/11 2019. SSMF:s Stora Anslag 15/3-15/4 2020. Sista ansökningsdagar för SSMF:s resesti-pendier: 1/12 2019 och 15/3 2020.

hELTID

hALVTID

hELTID hALVTID

’’Jag fokuserar på hur im-munsystemet tar hand om de extracellulära kom-ponenter som frigörs av tumörceller. Resultatet kan potentiellt hjälpa kliniker att förutse effektiviteten av immunterapi.’’gANESh VILAS ShELKEgöTEbORgS UNIVERSITET

’’Jag vill identifiera och modulera områden och nervcellsbanor i hjärnan som styr aptitkontroll och därmed hitta en metod för att kunna reglera aptit och födointag.’’RANA SOYLU KUchARZLUNDS UNIVERSITET

’’Min avsikt är att ta reda på betydelsen av signalsekretion från stam-cellernas mikromiljö för tarmvävnadens förnyelse och åldrande.’’SANDRA SchARAWKAROLINSKA INSTITUTET

’’Jag vill identifiera de mekanistiska interaktioner som styr kommunika-tionen mellan så kallade neurala kretsar som ligger bakom ätande, aggression och rädsla.’’STEFANOS STAgKOURAKISKAROLINSKA INSTITUTET

’’Jag vill undersöka hur hormonet angiotensin ökar genutrrycket som leder till ökade sammandragningar av hjärtmuskeln. Detta kan vara av betydelse för behandling av hjärtsvikt.’’hENRIK ISAcKSONUPPSALA UNIVERSITET

’’Jag vill öka kunskapen hur bakterier orsakar lunginflammation genom att studera vilka gener bakterierna använder. Resultaten tolkas med maskininlärningsmodel-ler.’’MAgNUS PAULSSONLUNDS UNIVERSITET

’’Jag undersöker före-komsten av biomarkörer i ryggmärgsvätska och hjärnan hos patienter med normaltryckshydrocefalus (NPh) för att förbättra diagnos och behandling.’’JOhAN VIRhAMMARUPPSALA UNIVERSITET

’’Jag vill öka kunskapen om komplikationer som uppstår i hjärtat och hjär-nan vid havandeskapsför-giftning (preeklampsi) med hjälp av bilddiagnostik, blodflödesundersökningar, experiment i laboratoriet och blodprover.’’LINA bERgMANUPPSALA UNIVERSITET

’’Jag vill öka kunskapen om de bakomliggande or-sakerna till demens genom att utveckla nya verktyg för att kunna identifiera sjukdomsförloppet tidigare och mer precist.’’KONSTANTINOS chIOTISKAROLINSKA INSTITUTET

’’Jag följer upp långtids-resultat efter hjärt kirurgi hos barn födda med enkammarhjärta för bättre beslut om kirurgi och bättre information om för-väntad långtidsprognos.’’MAgNUS DALÉNKAROLINSKA INSTITUTET

’’Jag vill individanpassa behovet av röntgenkon-troller hos patienter med spridd bröstcancer genom att mäta biomarkörer. Bio-markörsstyrd uppföljning borde öka både tillgång till vård och livskvalitet.’’MARIA EKhOLMLUNDS UNIVERSITET

’’Jag hoppas kunnadesigna en behandlings-metod som effektivtförbättrar både sömnenoch kontrollen av blod-sockret hos patienter med typ 2-diabetes.’’xIAO TANUPPSALA UNIVERSITET

’’Jag undersöker immun-försvaret hos personer med eller utan hjärt-kärlsjukdom. Av särskild intresse är en immuncell som reagerar på ett pro-tein i det så kallade farliga kolesterolet LDL.’’JENIFER VALLEJOZLUNDS UNIVERSITET

’’Mitt mål är en utveck-ling och validering av BRET-baserade biosenso-rer för att förhoppnings-vis kunna bidra till nya läkemedel med förbättrad effektivitet och patient-säkerhet.’’ShANE chRISTOPhER WRIghTKAROLINSKA INSTITUTET

NamN: Elin Bernson

Ålder: 32 år

Familj: Man

arbetar: Göteborgs universitet och Cam-bridge University

ForskNiNgsomrÅde: Immunologi

Fritid:�Renoverar vårt hus ”med charm och potential” från 1920-talet, dessutom segling och träning

dold�talaNg: Bra på att dansa limbo

Kroppens immunsystem består av en stor mängd olika celler som kan ta hand om inkräktare som bakterier och virus på olika sätt. En sådan celltyp heter natural killer cells – naturliga mördarceller. De kallas också för NK-celler och som namnet antyder kan dessa celler angripa och döda infekterade celler och även tumörceller. – När det gäller äggstockscancer vet man inte så mycket om NK-cellernas roll och hur de regleras. Det finns inte så mycket forskning om det, berättar Elin.

NYTT FORSKNINgSOMRÅDEI NY FORSKNINgSMILJöDe senaste åren har immunterapi, att stimulera kroppens egna immunsystem för att bekämpa cancerceller, blivit alltmer lovande som behandling mot olika typer av cancer. Elin har under sin tid som doktorand studerat NK-cellernas roll i en viss typ av blodcancer och vill nu applicera kunskapen på ett annat område. – Man vet redan att NK-celler spelar en viktig roll i början av en graviditet och även vid upprepade tidiga missfall samt

havandeskapsförgiftning. Jag tyckte att detta var intressant och på den vägen kom jag in på gynekologiska sjukdomar och äggstockscancer och jag började jobba med Karin Sundfeldt som forskar inom områ-det, berättar Elin.

På en konferens träffade hon sedan Francesco Colucci, forskare vid University of Cambridge och knuten till anrika King’s College i Cambridge.

– Han forskar just om NK-cellernas betydelse under graviditet. Vi började prata, sedan åkte jag dit för att presentera min forskning. Vi ville gärna jobba ihop och jag sökte sedan finansiering hos SSMF för projektet.

NU bäR DET AVTILL cAMbRIDgEMed hjälp av Svenska Sällskapet för Medi-cinsk Forskning, SSMF, och ytter ligare ett stipendium från Svenska Läkaresällskapet ska Elin nu tillbringa tre år i Cambridge. – Finansieringen från SSMF betyder både att jag kan fortsätta forska och att jag kan komma iväg till en ny forskningsmiljö. Den akademiska karriären efter disputatio-nen är snårig och då är den typen av stöd viktigt.

bYggA UPP EN EgEN FORSKARgRUPPI Cambridge finns den expertis och de resurser som Elin behöver, bland annat har forskargruppen ett samarbete med ett läkemedelsföretag och kan få tillgång till

nya läkemedelskandidater som de sedan kan använda i försöken på labbet. – Under min tid i Cambridge hoppas jag kunna få en ökad förståelse för NK-cellernas reglering i äggstockscancer och vad man kan rikta en immunterapeutisk behandling emot. Efter vistelsen i Cambridge planerar Elin att återvända till Göteborg för att bygga upp en egen forskargrupp. – Det finns många andra så kallade kvin-nosjukdomar som det forskas för lite om. Endometrios är ett sådant exempel, många kvinnor drabbas men man vet ändå inte så mycket om sjukdomens bakomliggande orsaker. Jag skulle vilja utforska de immu-nologiska aspekterna av dessa sjukdomar i framtiden. Min plan är att etablera en egen grupp inom denna så viktiga nisch där mer forskning behövs.

ETT KREATIVT YRKE Elins syster Sigrid är känd från TV 4:s succé ”Let’s Dance”. Elin har vant sig vid systerns kändisskap och menar att deras respektive yrken har mycket gemensamt. – Många blir förvånade över att vi har valt så olika inriktningar. Men jag tycker att det inte alls är så, vi är båda kreativa och det krävs en stor egen drivkraft för att få göra det man verkligen vill göra. Även som forskare gäller det att leverera genom att presentera sin forskning på konferenser, undervisa och vara synlig.

NK-cELLER AV EN SLUMP Att det blev just NK-celler som skulle stå i centrum för Elins forskning är en slump. Som student läste hon bioteknik vid Chalmers Tekniska Högskola och blev efter examensarbetet inom biologisk fysik kvar på Chalmers. Efter ett tag blev intresset för medicinsk forskning allt större och hon sökte olika doktorandtjänster på Göteborgs universi-tet. – Det projekt som jag sedan bestämde mig för var egentligen inte det jag trodde jag ville göra. Jag hade knappt hört talas om NK-celler. Men det lät spännande och kul – jag visste bara inte om att jag ville jobba med NK-celler, säger hon och skrattar. Efter tiden som doktorand vid Sahlgren-ska Cancercentrum, med Fredrik Bergh Thorén som huvudhandledare, kände Elin att hon ville fortsätta forska kring NK-cellers roll vid olika sjukdomar. – Sedan har det snurrat på och nu hoppas jag kunna fortsätta forska inom området en lång tid framöver.

Perfekt att kunna kombinera kirurgi och forskning.

I Sverige drabbas varje år ungefär 700 kvinnor av cancer i äggstockarna. Oftast är det för sent för en effektiv behandling när sjukdomen väl har upptäckts. Nu vill Elin Bernson, en av årets SSMF-stipendia-ter, ta hjälp av kroppens egna dödliga vapen för att förbättra behandlingen.

Forskning är ett kreativt yrke, menar Elin Berns-son som här testar en hypotes på labbet.

Elin hoppas att fler ska kunna överleva cancer i äggstockarna

Ju mer Elin Bernson forskar kring de så kallade NK-cellernas roll för att försöka hjälpa kroppen att motarbeta äggstockscancer, desto gladare är hon över sitt SSMF-stipendium som bidrar till att hon kan få ägna sig helhjärtat åt detta fascinerande forskningsområde.

NamN: Magnus Dalén

Ålder: 33 år

Familj: Sambo

arbetar: Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Karolinska Institutet

ForskNiNgsomrÅde: Hjärt- och kärl-sjukdomar

Fritid:�Kopplar av i Stockholms skärgård eller på Gotland

dold�talaNg: Springer till jobbet året runt

– I Sverige har vi tack vare våra högkvali-tativa register en unik möjlighet att följa upp varje patient i detalj. På så sätt kan vi studera hur det har gått efter operationen, vilka ytterligare behandlingar som har krävts och om det till exempel har uppstått följdsjukdomar, förklarar Magnus.

SVÅRA bESLUT KRäVER KOMMUNIKATIONMagnus kommer att fokusera på 800 patienter som har opererats från 1994 och framåt för så kallade enkammarmiss-bildningar av hjärtat. Det handlar om ett spektra av missbildningar där bara en hjärt-kammare fungerar. För omkring 25 år sedan utvecklades nya operationsmetoder för att bygga om hjärtat så att det kan fungera med bara en kammare istället för två. – Det gör det möjligt att lindra konse-kvensen av missbildningen. Men eftersom det är relativt nya operationsmetoder finns det ingen långtidsuppföljning på barnen, påpekar Magnus. Magnus forskning ska kartlägga hur barnen, som nu är unga vuxna, mår idag och vilka andra sjukdomar och diagnoser som kan ha uppstått. Dels för att veta hur operationerna påverkar hälsan och livet på lång sikt, dels för att kartlägga om och hur vården ska följa patienterna på bästa sätt. Minst lika viktigt är att kunna etablera en bra kommunikation med föräldrarna.

– För de flesta barn krävs det tre operationer under de tre första levnads-åren. Den första operationen utförs redan i nyföddhetsperioden och föräldrarna tvingas att fatta stora beslut, ibland redan innan födseln. Då är det viktigt att kunna ge en rättvis bild vad man kan förvänta sig, både av operationerna och av hur barnets liv blir efteråt vad det gäller sjukvård, eventuella komplikationer och följdsjukdomar.

KIRURg MED STARKT INTRESSE FöR FORSKNINg Magnus har tidigare genomfört liknande studier för att följa upp vuxna patienter som hjärtopererats. Han arbetar som hjärtkirurg på Karolinska universitetssjuk-huset där han har en kombinationstjänst vilket betyder att han både tjänstgör som hjärtkirurg och ägnar sig åt forskning. Det innebär att han kan inkludera patienter i sin forskning och samtidigt tillämpa forskningsresultat i kliniken. – Det blir en otroligt bra symbios mellan forskning och klinik. Min forsk-ningsverksamhet stimuleras av det kliniska arbetet, en stor del av forskningsuppslagen kommer därifrån. I det kliniska arbetet kan jag tillämpa resultaten från min forskning och kan också kommunicera bättre med patienter och deras anhöriga vad de kan förvänta sig.

Magnus forskning sker via datorn vilket betyder att hans forskningsmiljö alltid är nära till hands. På så sätt kan han utnyttja alla tillfällen som finns för att forska. – Den fysiska närheten mellan opera-tionssalen och datorn är en viktig kom-ponent. Eftersom min forskning i dubbel bemärkelse är så patientnära känns det inte heller som ren databearbetning utan mer som en del av min kliniska vardag.

UTbILDNINgEN KAN STäNDIgT FöRbäTTRAS Tidigare i år belönades Magnus med Karolinapriset ”för en föredömlig klinisk forskningsinsats”. Genom utbildning, handledning och föreläsningar engagerar och inspirerar han andra yrkesgrupper, kollegor, studenter och allmänhet, enligt prismotiveringen. – Jag har under många år haft ett undervisningsintresse, både vad gäller mitt kliniska arbete och forskningen. Det tar tid i anspråk men är mycket belönande. – Studenter kan komma med intressanta inspel och funderingar som kan leda till uppslag som man inte hade reflekterat över

genom att enbart diskutera med kollegor. Som universitetssjukhus har vi också ett ansvar att utbilda flera yrkesgrupper och utbildningen kan hela tiden förbättras, vilket är stimulerande. Kombinationen av klinik, forskning och undervisning har blivit en livsstil för Magnus. Det är någonting han trivs med och som han hoppas kunna fortsätta med många år framöver. – Nu ska jag genomföra den här studien med hjälp av stipendiet från SSMF, på sikt hoppas jag kunna titta på ännu större patientgrupper och därmed noggran-nare kunna kartlägga olika subgrupper av patienter och därmed än bättre kunna förutsäga prognosen efter hjärtkirurgi.

Perfekt att kunna kombinera kirurgi och forskning.

För 25 år sedan började man i större utsträckning operera barn som fötts med så kallat enkammarhjär-ta. När Magnus Dalén tjänstgjorde som hjärtkirurg på Barnhjärtcentrum i Göteborg upptäckte han att det saknas en långtidsuppföljning kring denna patientgrupp. Det vill Magnus nu ändra på, med hjälp av ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF.

Magnus följer upp 25 års kirurgi på barn med enkammarhjärta

Magnus Daléns intresse för hjärtkirurgi väcktes tidigt under läkarutbildningen och numera kombinerar han den kliniska verksamheten med forskning och undervisning.

�FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 9

8� FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019

�FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 11

10� FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019

SSMF:s nya kansli – både stort och litet

SSMF:s kansli har ett brett arbetsfält men består ändå inte av fler personer än så här, från vänster: Katarina Reis, Anna-Karin Andersson, Carina Schmidt och Ulf Westerberg.

Tack vare bredd i kompetens klarar SSMF:s kansli, som från och med i år har en till största delen ny laguppställning, en

stor mängd varierande uppgifter. Kansliet arbetar bland annat med: Insamlingsverksamhet och gåvor. Större

donationer och testamenten. Förvaltning av insamlade medel. Utlysning, tilldelning och utbetalning av stipendier och anslag.

I jämförelse med många liknande forskningsorganisationer har Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, en mycket begränsad administration: en ordförande, en vetenskaplig sekreterare och ett kansli med fyra personer.

– Tänk så mycket det hänt på SSMF på tio år. Kunskapen om SSMF har tredubblats. Vi har fått gåvor för 900 miljoner. Och forsknings-anslagen har ökat från 28 miljoner 2010 till 70 miljoner i år.

Information och marknadsföring. Ekono-miska- och vetenskapliga redovisningar och frågeställningar. Kansliet är dessutom beredningsfunk-tion och stöd till SSMF:s styrelse och olika nämnder: Granskningsnämnden. Place-ringsnämnden. Informationsnämnden.

Tack Gudrun för tio trevliga år!

Gudrun Hållars är nästan chockad själv när hon tittar tillbaka på den smått fan-tastiska utvecklingen under hennes tio år på SSMF. Hon kom till SSMF efter 17 år som ekonomichef på Cancerföreningen i Stockholm/Konung Gustav V:s Jubileums-fond. Hon började som ekonomichef även på SSMF för att 2010 utses till kanslichef

vilket hon var till årsskiftet 2018-19. Om någon kan kallas spindeln i näten så är det Gudrun. Hon och dåvarande ordöranden Göran Magnusson blev snabbtett samspelt radarpar. Stora förändringarföljde slag i slag – nya moderna systemför ansökningar, hemsida och redovisning.Nya bidragsformer både 2010 och 2013,

med 100 procent fler ansökningar. Gudrun hade flitig kontakt med stipendiater, för att inte tala om SSMF:s viktigaste ”resurs” – de välvilliga privat-personer som med sina gåvor gör SSMF:s stora forskningsstöd möjligt. Gudrun har nästan tårar i ögonen när hon berättar om donatorer som kommit tillbaka flera gånger med nya generösa gåvor. Tro inte att Gudrun Hållars slutat jobba bara för att hon numera är pensionär. Hon hoppar in på olika andra organisationer, har utbildat sig till ”god man” och pysslar om hönsen hemma, för att inte tala om alla barnbarn som håller Gudrun i gång.

NamN: Ulf Westerberg

FUNktioN: Kanslichef sedan 1/1-2019

tidigare�arbete: Reservofficer, revisor, management konsult, controller/ekonomi-chef, förvaltningschef

FritidsiNtresseN: Resa, hobbysnickra, träna, läsa, titta på Liverpool FC

dold�talaNg: Dansant karaokesångare

NamN: Katarina Reis

FUNktioN: Forskningssekreterare

tidigare�arbete: Doktorand. Postdok, forskare och lab manager. Forskningprojekt med fokus på cellskelettets betydelse i neu-rodegenerativa sjukdomar och cancer

FritidsiNtresseN: Körsång, mat och vin, naturupplevelser

dold�talaNg:�Har drivit café/bar i Portugal

NamN: Carina Schmidt

FUNktioN: Sekreterare/administratör

tidigare�arbete: Institutionssekreterare. Klinisk Neurovetenskap. Forskningsadminis-tratör inom flera schizofreniprojekt på KI.

FritidsiNtresseN: Skidåkning, segling, kryssningar (har besökt nästan alla större öar i Västindien)

dold�talaNg:�Sveriges största badkruka, föreslår min man. Handarbete, säger jag själv.

NamN: Anna-Karin Andersson

FUNktioN: Kommunikatör

tidigare�arbete: Journalist på en rad tidningar. Producent och programledare på Sveriges Radio. Eget medieföretag.

FritidsiNtresseN: Gå på loppisar. Heja på mina barn som spelar fotboll i Hammarby.

dold�talaNg:�Att duka fint – med linneser-vetter och tända ljus kan den mest mediokra vardagspastan bli en piffig lyxmiddag

gäSTSKRIbENTEN

Vi måste bekämpa ålderismen och åldersdiskrimineringen

Välkommen tillSSMF:s hemsida!

Barbro WesterholmRiksdagsledamot (L), professor emerita

En fördomsfull syn på årsrika människor med åldersdiskriminering som följd har funnits i alla tider. Idag leder den till begränsningar och minskad valfrihet för människor som kommit upp i åren inom samhällets alla sektorer.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är ålderismen den svåraste diskrimineringsgrunden att åtgärda. WHO påpekar att fördomarna skapar en känsla hos människor att de inte längre behövs och att detta är ett allvarligt hot mot deras hälsa och välbefinnande. Samtidigt visar forskarnätverket World Values Survey att fördomsfullheten är mest uttalad i en grupp högin-komstländer och att Sverige hör till ett av de mest ålderistiska länderna. Länder i Mellanöstern, norra Afrika och delar av Asien redovisar däremot en mer positiv bild.

Att åldersdiskriminering är ett hot mot hälsan är skälet till att WHO sedan 2016 driver en kampanj mot ålderismen. I Sverige har kampanjen knappt märkts alls.

I Sverige är ålderismen och åldersdiskrimineringen mest tydlig inom arbetslivet men finns också inom hälso- och sjukvård och samhällets övriga sektorer. Studier visar att när man passerat sin 40-årsdag blir man med ökande ålder allt mindre attraktiv på arbetsmarknaden. Vi har idag rätt att vara kvar i arbetslivet till fyllda 67 men fortsätter man sedan blir det med sämre anställningsförhållanden och små möjligheter till fortbildning.

Så här kan vi inte fortsätta. Vi ska inte hindra dem som vill och kan arbeta högre upp i åldrarna från att göra det. Dessutom behöver vi dem inte minst inom bristyrken som hantverkare, lärare, sjuksköterskor och läkare.

Vi måste alltså ändra den fördomsfulla synen på årsrika människor. För att göra det behöver vi forskning om orsakerna bakom ålderism och åldersdiskriminering. I Sverige har intresset för detta forskningsfält varit begränsat. Det måste vi ändra på.

Jag vill sluta med vad vår nobelpristagare Arvid Carlsson vid 93 års ålder skrev i boken Årsrika:

”Vi lever i ett samhälle där vi är måna om att utnyttja resurser effektivt. Hos äldre finns en enorm mängd resurser tillgängliga, som dessutom inte har något emot att användas. Det är konstigt att vi i Sverige är så efterblivna och inte inser vilket slöseri det är. Att tvinga bort äldre från arbetsmarknaden är det värsta.”

BARBRO WESTERhOLM

Under vinjetten GÄSTSKRIBENTEN låter Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF,dig ta del av olika kunskaper och åsikter om hälso/sjukvård och forskning. Varje gästskribent väljer själv sitt ämne

Forskarnas NyheterFoto:�Hans Ericksson där inte annat anges.

tryck: Larsson Offsettryck/Stream Nordic

Hennes majestät drottning Silvia är SSMF:s beskyddare.

ansvarig�utgivare: Professor Mats Ulfendahl, SSMFredaktionschef: Björn Garenberg skribenter: Natalie von der Lehr, BjörnGarenberg och Jan Gradvall.

layout: Lennart Karlsson, Len’Art

Hemsidan är anpassad både för dig som funderar på att donera pengar tlll SSMF, själv är forskare eller helt enkelt bara är nyfiken på bredden i den forskning som

SSMF stödjer. Välkommen via din dator, surfplatta eller mobil. Journalister har en egen avdelning på ssmf.se med lätt tillgäng-liga fakta och pressbilder.

Läs varför och hur SSMF startades och om SSMF:s konsekventa idé – att underlätta unga, nyfikna forskares möjlighet till genombrott i sin viktiga forskning.

På ssmf.se möter du också flera av de generösa medmänniskor vars gåvor gör det möjligt för SSMF att stödja så många, bokstavligt talat, livsviktiga forskningsprojekt.

Sedan 1919 har SSMF stöt-tat över 5 500 extra lovande forskare. På ssmf.se möter du en rad forskare och kan ta del av deras fascinerande projekt.

Visste du att du kan stödja SSMF på en lång rad olika sätt? Några hittar du om du vänder blad till sista sidan här i tidningen. Fler finner du på ssmf.se

Medan de flesta organisationer stödjer forskning kring en viss sjukdom, kan du genom SSMF bidra till att finansiera forskning kring så gott som alla sjukdomar. Läs mer på ssmf.se

FOTO

: O

LA

hE

DIN

har du upptäckt den innehållsrika hemsida, ssmf.se, som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, har? här kan du dygnet runt hitta viktiga fakta och mängder av intressant läsning om SSMF.

SSMF:s unika idé är lika viktig idag som när SSMF startades 1919

Bertil Håkansson skänkte sitt hustill medicinsk forskning

Joanna kämpar dubbelt mot cancer – både som forskare och läkare

Välj själv det sätt att stödja SSMF som passar dig bäst

ALS ALZhEIMERS ANORExI ASTMA Och ALLERgI bARNMEDIcIN cANcER DEMENS DIAbETES ENDO KRINOLOgI FARMAKOLOgI gYNE KOLOgI hJäRT/KäRL IMMU NOLOgI INFEKTIONS MEDIcIN LUFTVägAR/LUNgOR MATSMäLTNINg MIKRObIOLOgI MS NEURO- LOgI NJURSJUKDOMAR ObSTETRIK ORTO- PEDI PARKINSON PSYKIATRI REUMATO LOgI SMäRTA TROPIKMEDIcIN TUbER KULOS ÅLDERS SJUKDOMAR ögON öRON-NäSA-hALS

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). ssmf.se Telefon 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099. Swish 1239011099.Adress: Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, Fogdevreten 2 A, 171 65 Solna

Visste du att din gåva till SSMF kan se ut nästan hur som helst?

”Utan Chagalltavlan hade jag inte kommit så långti min forskning om diabetes,” säger Andreas Edsfeldt, Lunds universitet. Tavlan var en gåva från en generös givare som startade en stiftelse hos SSMF för bland annat forskning kring hjärt-kärlsjukdomar.

”En fin matta och andra värdeföremål gör att jag kan lägga all min tid och kraft på viktig cancerforskning,” berättar Anna Martner vid Göteborgs universitet. Föremålen var en gåva till SSMF som för försäljnings-summan kan stödja en rad lovande forskare som Anna.

Tack vare en flygel och andra värdeföremål kan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, finansiera Emma Börgesons forskning vid Göteborgs universitet. ”Flygeln ledde till nya genombrott om hur överviktiga kan leva friskare,” berättar Emma.

När två kvinnor testamenterade sina skogsegendomaroch aktier till SSMF, fick forskningen ett stort tillskott. ”Jag fick ett stipendium från SSMF som gav extra energi i min kamp mot ögonsjukdomen starr,” säger forskaren Lasse Jensen vid Linköpings universitet.

”Utan den här utsikten hade jag aldrig kommit så långt i min forskning kring stroke,” säger Petter Ljungman vid Stockholms universitet. Utsikten är från ett hus på Älgö som testamenterades till SSMF. Försäljningen av huset gjorde att SSMF kunde finansiera mer strokeforskning.

Daniel Espes vid Uppsala universitet är en av gåtorna bakom diabetes typ 1 på spåren – tack vare en lanthan-del, aktier med mera som blev forskarstipendier efter att SSMF fått dem i gåva. ”Utan stipendiet hade jag nog inte kunnat satsa på forskning”, säger Daniel Espes.

Läs mer på ssmf.se hur du kan stödja medicinsk forskning eller ring SSMF på 08-33 50 61.

De vanligaste gåvorna till Svenska Sällska-pet för Medicinsk Forskning, SSMF, är donationer och testamenten. Som du sett i exemplen här ovanför består dessa inte bara av pengar utan allt oftare också av aktier, skog, lägenheter och värdeföremål som antikviteter och konst. Vid sidan av donationer och testamen-ten, kan du också stödja SSMF som i för-slagen här intill.

SKäNK AKTIEUTDELNINgEN Äger du aktier i börsbolag och skänker hela eller delar av utdelningen till SSMF behöver varken du eller SSMF betala skatt.

gE 6 000:-, FÅ 1 500:TILLbAKAVet du att om du under ett år totalt skän-ker 2 000 – 6 000 kronor till SSMF, får du i nästa deklaration dra av 25 procent. Ring SSMF på 08-33 50 61 för mer information.

SKäNK IbLAND ELLER gE EN FAST SUMMA VARJE MÅNADOm du vill ge en penninggåva till SSMF, kan du göra det via kreditkort eller bank-överföring – se nederst på sidan. Att stödja medicinsk forskning genom ett fast belopp via autogiro varje månad ger dubbla fördelar. Det bir bekvämt för dig och forskningen får mera pengar. Läs mer på ssmf.se

gE EN MINNESgÅVA Hedra en närstående som gått bort medett bidrag till medicinsk forskning, kanske kring den sjukdom som den avlidne led av.Läs met på ssmf.se eller ring 08-33 50 61.

gRATULERA MED FORSKNINg Varför inte hylla på födelsedagar, bröllops-dagar etc med forskning i stället för med blommor? Välj själv belopp!

Vilket sätt att stödja SSMF passar dig bäst?

FOTO

: B

JÖR

N M

AR

TIN

SS

ON

, LU

TAC

K T

ILL

TOR

SÅ

NG

S D

IVE

RS

Eh

AN

DE

L &

MO

TOR

MU

SE

UM

TAC

K T

ILL

hJO

RT

S P

IAN

O!