Prevas kundtidning Tech Trends nr 1 2014

Sim

ulat

ion

: E

SO

TEKNIKNYHETER OCH TRENDER FRÅN PREVAS

#1 2014

OHB Sweden tar hjälp av Prevas EMC-expert Sid 4

En framgångssaga med ”Prevas inside”.Sid 3

case

Hur man lyckas med innovationsutmaningar.Sid 8

3 TECH frågor

Testsystem till ABB, för global nytta.Sid 7

teknik

VÄRLDENS STÖRSTA TELESKOP – och Prevas har ett finger med i spelet Sid 6

VI HAR ALLA DEL I DEN STORA INNOVATIONS-UTMANINGEN

2 / Innovation for Growth

PREVAS / TECH TRENDS

INOM ELEKTRONIK-SVERIGE har många starka krafter, företag och myndigheter, på senare år gått samman i olika initiativ för att belysa hur viktig strategisk innovation och utveckling av elektroniksystem är för Sveriges konkurrenskraft. Elektronikens ledande posi-tion som en tillväxtmotor för övrig industri håller på

att utarmas och det är bekymmersamt. Prevas är engagerade i fler fora. Själv sitter jag i styrelsen i ICES, Innovative Center for Embedded Systems, där vi bl.a. har tagit fram en ny utbildning på KTH för inbyggda system. Detta i samarbete med KTH, Ericsson, Scania, ABB, m.fl. Ett annat initiativ vi är aktiva i är ”Smartare Elektroniksystem för Sverige”; en forsknings- och innovationsa-genda som arbetar för att elektroniksystem ska bli ett strategiskt område för svensk industri. Här verkar Prevas i bred samverkan med branschföreträdare, forskningsinstitut och universitet. Ett annat initiativ är Swedsoft som har iden-tifierat tre strategiska områden som viktigast för att hålla svensk elitposition; hantera komplexitet, garantera pålitlighet och förbättra användarupplevelsen – vilket är precis de behov vi också kan möta som företag. När man tar tempen på elektronikutveckling ser man snart att avsaknaden av investeringar i produktutveckling är ett generellt problem för hela Europa. ISTAG (IST Advisory Group, EU Commission) anser då också att mjukvaruut-veckling är helt central för att skapa ökande sysselsättning, tillväxt och välstånd i vår framtida ekonomi och att det är mjukvaruutveckling som ska rädda Europa. Om inte Norden ska bli ett enda stort museum måste vi öka vår konkurrens-kraft. Upptäcka innovationer i befintliga produkter och se möjligheter i nya. Industrin är fortfarande ryggraden i ett lands ekonomi. Att ta till vara på denna innovationskraft borgar för tillväxt, eftersom elektronikindustrin är motorn för stora delar av övrig industri. En satsning på ett strategiskt innova-tionsområde inom elektroniksystem är därmed en satsning på ett lands konkur-renskraft. Inom branscher och områden som automation, telekom, medicinsk teknik, hushållsprodukter och fordon, försvar mm är inbyggda elektroniksystem helt oumbärliga. Sverige har över 3 600 elektronikföretag som omsätter 153 Mdr kr och sysselsätter nära 50 000 anställda. Adderar vi företag där elektroniken är en helt avgörande beståndsdel i den egna produkten, når vi en samlad omsättning på över 1 000 Mdr kr (2011) och över 300 000 anställda. Än så länge ligger Norden i världseliten inom elektronikutveckling. Det vill vi fortsättningsvis göra. I den här tidningen kan du läsa några artiklar om hur vi har hjälpt våra kunder att möta den stora innovationsutmaningen.

JONAS MANN

Senior Vice PresidentProduktutveckling, Prevas AB

KONCERNAVTAL MED SAABEtt nytt koncernavtal har tecknats mellan Prevas och försvars- och säkerhetsföretaget Saab. Tack vare ett långt och lyckosamt samarbete mellan företagen är Prevas en prioriterad samarbetspartner till Saab. ×

”Vehicle ICT challenge”Prevas deltog i tävlingen ”Vehicle ICT challenge” som anordnas av ”Vehicle ICT Arena” i Göteborg. V ICT Arena är ett samarbetsforum mellan fordons-industrin, Västra Götalandsregionen, Universiteten och de statliga indu-stristödsforumen. Tävlingen går för andra året i rad och målsättningen är att de vinnande bidragen ska inom ett till fem år vara i produktion i Volvo Cars bilar. Prevas deltog med två bidrag. ”Smart automatic route planning with safety data broadcasting” och ”Volvo SafeTalk & SafeMeet”. Det första förslaget använde de fram-tida körinformationsdatabaserna för att automatiskt generera smartare färdväg åt bilföraren och det andra förslaget skulle öka säkerheten då utomstående personer ringde eller kommunicerade på annat sätt till de självgående Volvobilarna. Ett av förslagen gick till andra uttagningen, men där tog tävlingen tyvärr slut för vår del. Tävlingen var mycket inspi-rerande och vi ser fram emot nästa års tävling då Prevas kommer att ta fram vinnarförslagen! Ett speciellt tack till Ola Qvarnström som stöttade ide genereringen på bästa sätt. ×

www.prevas.se

Innovation for GrowthPå Prevas jobbar 600 medarbetare och tillsammans är vi huvudleverantör och utvecklingspartner till ledande företag inom branscher som energi, fordon, försvar, life science, telekom och verkstadsindustrin.

LEDARE

FAKTA: MIRIS

• Namnet Miris kommer av ”Mid Infra Red Intelligent System” eftersom mätmetoden bygger på Mid-Infraröd spektroskopi.

• Grundades 2001 och noterades på Aktietorget 2006.

• Analysinstrumentet kan analysera kompositionen av fett, proteiner, kolhydrater och energi i en mängd olika vätskor.

• Analysinstrumentet är det första portabla mid-IR-instrumentet för mjölkanalys.

• Har världspatent på instrumentet som används för individuell nutrition av för tidigt födda barn.

• Det mesta av produktionen är outsourcad men kalibreringen görs på kontoret i Uppsala, där cirka 10 personer är sysselsatta.

Innovation for Growth / 3

MIRIS VÄXER GLOBALT MED ”PREVAS INSIDE”

Miris tog hjälp av Prevas för tre år sedan och en prototyp var klar november 2011. I februari 2012 sattes mjölkanalysinstrumentet i produktion och kunde börja säljas fyra månader senare, exakt ett år från projektets start. I dagsläget finns Miris produkter i cirka 50 länder, med Tyskland som främsta marknad i Europa. Dessutom har bolaget omfattande försäljning i Kina och Sydkorea och en ny stor order från Bangladesh.

EN VÄRLDSLEDANDE INNOVATIONMiris intäkter kommer från två ben, bröstmjölkanalys för specialiserad neonatalvård samt ko- och buffel-mjölksanalys. Själva analysmetoden är lika. – Vi kommer att fortsätta foku-sera på mätinstrument inom neonatal vård där vi är världsledande och inte har några direkta konkurrenter. Vi samarbetar nu med mejerikoncernen Danone, som är verksamma i mer än 120 länder och är marknadsförings-kanalen in till den prematura vården på sjukhusen. Vår mätteknik räknar snabbt fram vad och hur mycket som fattas av olika näringsämnen och på så sätt säkerställs att man ger rätt näring för rätt utveckling hos babyn, säger Tony Malmström, CEO och en av grundarna av Miris. – Till det andra benet, mejeri-mjölksanalys, fick vi nyligen en stor genombrottsorder i miljonklassen. Som ett led i att höja kvaliteten på inhemskt producerad mjölk investerar bangladeshiska statens mejeriföretag Milk Vita i vårt portabla analysinstru-ment. Detta öppnar för framtida avtal även inom den privata sektorn i Bang-ladesh och i likartade länder. Bangla-

deshiska mejerier har stora problem med att mjölken under sin resa från bondgård till mejeri späs ut. Det innebär att den mjölk som når kon-sumenten kan bestå av en upp emot 30-procentig vattenblandning. Korna kommer först till ett så kallat ”collec-tion center” och därnäst till ”chilling center” där mjölken pastöriseras och kyls ner. I det skedet analyserar Miris mjölken. Syftet är att mejerierna ska slippa få in utspädd mjölk eller andra otillåtna blandningar. Det finns en enorm potential i utvecklingsländerna, säger Tony Malmström.

HITTA RÄTT SAMARBETSPARTNERVD:n tvekar inte på frågan om vad som är viktigast när ett entreprenörs-drivet mindre företag, med ambition att slå sig in på världsmarknaden, ska leta utvecklingspartner: – Om man hittar en partner som i sin tur kan hitta rätt person med rätt kompetens så spar man väldigt mycket tid. Vi har löpande anlitat 1-4 personer från Prevas beroende på behov under utvecklingsproces-sen. Det är A och O att hitta duktiga mjukvaruutvecklare som kan göra jobbet. Det gör underverk om man kan lösa ett problem snabbt. Det kan man oftast inte själv som ny i bran-schen, men erfarna konsulter, med bra kontakter till andra leverantörer som till exempel Microsoft, är guld värda. Det hittade vi hos Prevas. – När jag letade utvecklingspart-ner följde jag olika diskussionsfora på nätet och fann att de som helt uppen-bart var de duktigaste konsulterna visade sig att vara anställda på Prevas. Jag antar att framgångsrika konsult-bolag lockar till sig duktiga konsulter, avslutar Tony Malmström. ×

2012 vann Miris Swedish Embedded Award med sitt unika analysinstrument för analys av bröst-, ko- och buffelmjölk. Sedan dess har det världsunika instrumentet gjort segertåg över stora delar av världen och bolaget har expanderat snabbt. Nyligen fick Miris en stor genombrottsorder i Bangladesh. Allt mycket tack vare en snabb initial lösning med Prevas mjukvara.

CASE


CASE

Specialistkunskap är helt avgörande för OHB SwedenChristine Mailhes, Procurement Manager, delar här sina erfarenheter av varför OHB Sweden tar hjälp av Prevas EMC-expert, Thomas Bergkvist.

OHB Sweden AB utvecklar, bygger, testar och driver satelliter för olika typer av rymduppdrag inom kom-munikation, observationer av Jorden och rymdforskning. OHB är med hela vägen från uppdragsanalyser och undersökningar till verksamhet med satelliter i omloppsbana och interplane-tära uppdrag.

ANALYS, TEST OCH KUNSKAP AVGÖRANDE FAKTORER På OHB:s svenska huvudkontor arbetar cirka 65 personer, av dessa 50 högkvalificerade ingenjörer. Företaget var tidigare en del av SSC (Rymdbo-laget) men ingår nu i den tyska OHB AG-koncernen.

– Utvecklingsperioden av ett svenskt OHB-projekt är i genomsnitt tre år. Det är stora, långa och kost-samma projekt där misstag är dyra och som i värsta fall kan leda till att vi förlorar hela satelliten under sitt uppdrag. Därför är analys och tester så viktiga, berättar Christine Mailhes, som har samarbetat med Thomas Bergkvist under flera år. – Thomas är Prevas specialist inom elektromagnetisk kompabilitet (EMC) och har en djup kunskap inom såväl teknik som regelverk. Thomas har av OHB givits en nyckelroll som oberoende teknisk expert med främsta uppdrag att ifrågasätta och ge råd i framtagandet av kravspecifikationer och sedan att bedöma att kravspe-cifikationerna följs, säger Christine Mailhes. – Thomas hjälper till vid många olika milstolpar under projektets gång. Han har en mycket specifik erfarenhet och kunskap om rymdregulativa krav och kan de explicita krav på EMC som finns t.ex. i relation till längden på olika uppdrag. Inom telekommu-nikation måste en rymdfarkost kunna hållas i sin omloppsbana i 15 år. För jordobservation är kravet 10-11 år. EMC är centralt vid all typ av pro-duktutveckling och krav detaljregleras i ett stort antal standarder; därav många i EU-direktiv. Det är oerhört viktigt att möta kraven i direktiven.

EN VIKTIG HJÄLPANDE HAND Som upphandlingsansvarig arbetar Christine Mailhes bland annat med

att ta fram specifikationer för vilken utrustning som behövs till farkosten. – Thomas specialistkunskaper behövs under hela projektets gång och ofta är han med på möten med de enskilda leverantörerna. Han är med för att bestämma om nya tester behövs eller var det krävs förtydliganden. På så sätt bidrar han i högsta grad till att förbättra kravspecifikationerna. – Vi köper mycket kringutrustning och det finns väldigt specifika krav för varje enskilt ingående material varför specialistkunskap är helt avgörande. Det kommer ständigt nya regler och krav. Thomas granskar om utrust-ningen uppfyller kraven i ett projekt och kan testas om prestandan möter kraven. Han förstår och kan läsa alla kravspecifikationer och förslagen från leverantörer samt kontrollera prestanda på inköpt utrustning. Det är också en stor hjälp att Thomas kan avgöra om vi har att göra med ett stort problem eller ett mindre. Han kan medverka i att bedöma offerter från en leverantör, vara en sparringpartner i diskussioner och bidra i argumentation. Den typen av partnerskap är ett ovärderligt stöd, avslutar Christine Mailhes. ×

Vill du veta mer eller få reda på vad Prevas kan göra för dig, kontakta:

Maria Månsson, Tel: +46 8 644 3607

E-mail: [email protected]

Christine MailhesProcurement Manager,OBH-Sweden

Thomas BergkvistSenior Electronics DesignerSpecialist EMCPrevas AB


TEKNIK

ABB:s avdelning för Kraftmät-produkter har under många år sålt sitt Stressometer-sys-tem till valsverkstillverkare över hela världen. Absolut plan plåt är ett krav när plåten senare ska användas vid exempelvis formpressning. Bucklig plåt leder till kassationer och ökade kostnader för kunden.

ETT TESTSYSTEM FÖR GLOBAL NYTTAIngenting varar för evigt och ibland måste Stressometern in på reparation. Tidigare sändes de till Sverige för översyn, men nu ska ABB börja med lokala servicecentra över hela världen. De behöver därför en testrigg att prova viktiga detaljer i, till exempel den släpringsanordning som överför mätdata från Press-ductor-givarna placerade inuti Stressometerns mätrulle, till den utrustning som sedan styr valstrycket. Prevas bidrar till det arbetet. Hans Ling på ABB är produktansvarig för Stressometerns mekanik och släp-ringsdon, och samtidigt projektledare för den testutrustning som Prevas har fått i uppdrag att ta fram. – ABB har haft en testutrustning sedan en tid tillbaka, som även den kon-struerades av Prevas, men den var inte tillräckligt specificerad och klarade inte uppdraget. Därför fick Prevas på nytt uppdraget att bli helhetsleverantör av ett komplett testsystem. Via en korrigerad specifikation fick Prevas i uppdrag att bygga en ny, bättre testutrustning för släpringarna. En utrustning som kan produceras och användas av servicetekniker över hela världen. Acceptanstesten kommer att ske i april 2014. Leveranserna av ytterligare några enheter avses börja strax därefter.

MED PREVAS SOM FÖRARE I projektet STU (Signal Transmisson Unit) Test Equipment har Prevas använt sig av en del ABB-komponenter såsom drivmotor och motorstyrutrustning. I övrigt är denna leverans en sammanställning av allt det som Prevas står för: elektronik, mekanik, elkraft, programvara och mätvärdesöverföring. Utöver den utrustning som ingick i den förra versionen har det tillkommit flera styrskåp. Till skillnad från förra gången, då ABB tillhandahöll drivmotor och styrutrustning, är det nu Prevas som fått välja ut, köpa in och tillhandahålla motsvarande utrustning och mekanik.

TRÅDLÖS KOMMUNIKATIONPrevas har byggt en kalibreringsmodul, som kan mäta kvaliteten på överföringen i släpringsanordningen. Den består av en mätvärdesinsamlingsenhet från Natio-nal Instruments, ett elskåp där allt är inbyggt samt ett kretskort som monteras inuti testutrustningens roterande mätrulle. Men inte vilket kretskort som helst,

PLANARE PLÅT MED ABB STRESSOMETER

utan ett runt kretskort som sitter inuti Stressometerns vals och roterar med denna i 4 000 varv per minut. Kortet får strömförsörjning via släpringsdo-net. Detta genom en sinnrik trans-formatoranordning där styrsignaler kommer in via Bluetooth och utsig-nalerna från släpkontakterna går till mätutrustningen. Därifrån vidare till en PC där de analyseras i LabView. PC:n styr dessutom motorns parame-trar genom ABB:s drivenhet. – Av det vi hittills sett i projektet, som programvaran och dess uppdate-ringar, tycker vi att Prevas och deras underleverantörer har fått till det bra. Vi har haft kontinuerlig kontakt och delat med oss av vår information och det har flutit på bra. Det är en fördel att den Prevas-konsult som idag är projektledare tidigare har varit konsult åt ABB, avslutar Hans Ling. ×


Jonas Lindstedt, Tel: +46 21 360 1911


Att valsa stålplåt är inte lätt. Minsta lilla fel i trycket i valsen och plåten blir sned och bucklig. Därför har ABB byggt en planhetsmätare kallad Stressometer som monteras i ett valsverk och mäter dragkraften i plåten och ser till att den valsas rätt och rakt.


European Extremely Large Telescope (E-ELT) är just vad namnet antyder. Planen är att bygga ett gigantiskt astronomiskt teleskop. Prevas har bidragit med delar som används till att undersöka om detta är möjligt att bygga.

CASE

Världens största

teleskop

Varför behöver vi ytterligare ett astronomiskt teleskop? Det finns 13 större teleskop i världen och alla är ständigt upptagna. Det kommer in sex gånger flera förslag på forskningsprojekt än vad det finns teleskoptid till.

Vad ska vi med ett ännu större teleskop till? Det är många saker i universum vi ännu inte förstår, som exempelvis hur solsystem och jordlika planeter skapats, hur universum utvecklats och

– OCH PREVAS HAR ETT FINGER MED I SPELET

hur det såg ut när de första stjärnorna och galaxerna bildades. Och det finns ännu inga slutgiltiga svar på frågan om den mörka energin. Planen är att E-ELT kommer att bli ett spegelteleskop med en effektiv spegelyta på över 120m2, vilket ger den största spegelytan man har i tele-skop idag. När konsortiet European Southern Observatory (ESO) byggt klart teleskopet år 2020 kommer det att var kraftfullt nog att direkt avbilda planeter kring andra stjärnor. Rymdteleskop som Hubble och

▲ E-ELT FÄRDIGSTÄLLT. SIMULATION: ESO.

▲ JÄMFÖR MAN DAGENS HÖGKLASSIGA TELESKOP MED DET KOMMANDE E-ELT KOMMER DET ATT BLI EN MYCKET STOR KVALITETSFÖRBÄTTRING. BILD: ROBERTO GLIMOZZI, ESO.



Herschel ger redan idag fantastiska bilder av de tidiga galaxerna och av stjärnors födelse, men utrustning placerad i rymden är dyr, svår att reparera och har dessutom en begrän-sad livslängd.

Skärvor betyder lyckaE-ELT är tänkt att bli det största teleskop för synligt ljus som mänsklig-heten har byggt och det kommer att se längre än något annat instrument mot universums skapelse. Huvud-spegeln på 39 meters diameter, även kallad M1, sätts samman av 798 mindre, sexkantiga delar som är 1,4 meter i diameter. Teleskåpets samtliga spegelbitar monteras ihop så att de tillsammans bildar en enda stor para-bolisk spegel. Detta är tänkt att göras genom att spegelbitarna monteras på ett stativ och varje del riktas av tre ställdon. Styrdata för att hålla spegel-bitarna korrekt riktade beräknas hela tiden och skickas ut till drivelektroni-ken till de tre ställdonen bakom varje spegel. Kraven på detta teleskop är på gränsen av vad som går att göra med dagens teknik. Därför jobbar idag ett team på E-ELT i Tyskland med att i en testanläggning visa att kraven går att realisera.

Hans Nyström på Prevas berättar:– Ställdonen ska försörjas med styrdata vilket sker med Ethernet, Prevas har bidragit med våra Ethernet adaptrar tillsammans med National Instruments FPGA kort med vår IP för kodning och avkodning av UDP protokollet. – ESO har mycket höga prestanda krav och är extremt kunniga. När ESO använde vår lösning så framkom felaktiga beteenden som vi inte upp-täckt tidigare. Den avancerade upp-kopplingen och de hårda tidskraven är extrema och gjorde felsökningen svår. Tack vare hjälp från ESO hittade vi orsaken och kunde åtgärda felet. Blinka inte lilla stjärna därNär man strävar efter hög upplös-ning förstörs detta av atmosfären, den rör sig konstant och får bilden att bli suddig och skakig. Det är därför stjär-nor för våra ögon ser ut att blinka. Rymdteleskop har inte detta problem. För teleskop på jorden finns det metoder att korrigera atmosfärens

▼ DEL AV DEN DEFORMERBARA OPTIKEN, MED 350 STÄLLDON, DÄR NATIONAL INSTRUMENTS TEKNIK INGÅR. BILD: ESO.

påverkan. Genom att använda defor-merbar och adaptiv optik (populärt kallad gummioptik), som är en spegel som kan krökas och böjas kan detta korrigeras. På E-ELT finns en spegel i strål-gången kallad M4 med 2,5 meters diameter men med endast 2 millime-ters tjocklek som kommer att vara deformerbar med ställdon, hela 6 000 stycken. Ställdonen ska kunna ändras tusen gånger i sekunden för att kom-pensera för atmosfärens störningar. Metoden har använts tidigare som exempelvis till den 1,1 meter stora sekundärspegeln i ESOs Very Large Telescope (VLT) i Paranal.

Leif Johansson på National Instruments (NI) förklarar:– National Instrument (NI) har varit involverade i arbetet med att ta fram en prototyp för att verifiera kontroll-systemet till M1 och M4 speglarna. NI har levererat hårdvara till testan-läggningen i form av PXI-plattformen (PC datorer) och CompactRIO-plattformen (industriell I/O). Båda dessa plattformar använder både processorer och FPGA teknologi i implementering. I arbetet med att ta fram en prototyp har ESO använt NI’s grafiska utvecklingsmiljö LabVIEW, för både utveckling av mjukvara och programerbar logik (VHDL) till NI’s hårdvara. ESO:s VLT i Paranal som beskrevs tidigare i artikeln har möjliggjort många vetenskapliga genombrott och har även gett ESO expertiskunskap i att planera och bygga denna typ av teleskop. Denna expertis utnyttjas nu i ESO:s testanläggning i Tyskland. Avsikten är att teleskopet skall vara driftklart i början av nästa decennium. Fler än 30 europeiska företag och vetenskapliga institut är inblandade i utvecklingsarbetet, som samtidigt erbjuder en mängd möjligheter till tekniska ”spinoffer” och tekniköverföring, såväl som en dramatisk uppvisningsmöjlighet för europeisk industri. ×


Hans Nyström, Tel: +46 31 725 1866


LÄS MER

E-ELT: http://www.eso.org/public/teles-instr/e-elt/

IMPONERANDE BILDER: http://www.eso.org/public/images/archive/category/e-elt/

PREVAS MIMAS: http://www.prevas.se/mimas_prevas.html

NATIONAL INSTRUMENTS: http://sine.ni.com/np/app/main/p/ap/global/lang/sv/pg/1/sn/n24:cRIO/

▲ DEL AV M1-SPEGELN DÄR PREVAS OCH NATIONALINSTRUMENTS TEKNIK INGÅR. BILD: ESO


8www.prevas.se

Idéutveckling av innovationer är den riktigt stora utmaningenVI FRÅGADE TRE AV VÅRA EGNA KONSULTER, VERKSAMMA HOS KUNDERNA, HUR DE SER PÅ INNOVATIONSUTMANINGAR OCH VAD SOM ÄR VIKTIGT FÖR ATT LYCKAS BÄST.

INNOVATION FOR GROWTH

Manfred Thorell System Development Consultant, B.Sc.CEPrevas Stockholm

Per Finnstam Test System Developer, M.Sc.E.EPrevas Göteborg

Fredrik NorrbyEmbedded Software Designer, M.Sc.Prevas Uppsala

1) En utmaning för våra kunder är troligen inte att komma på en massa nya idéer utan att hitta de innovativa idéerna som redan finns. De idéer som har potential att bli något nytt och revolu-tionerande, och att inte bara hitta idén utan även våga utveckla den. Om man brister i det kan konkur-renter ta över. Ett känt exempel är när Xerox var först med persondatorn men inte investerade tillräckligt i teknologin. Det möjliggjorde att Steve Jobs och Apple, som såg potentialen, kunde knycka idén

och utveckla en framgångsrik produkt. För att hitta idéer samt att utveckla dem behövs rätt person på rätt plats och det är en stor utmaning.

2) En grundförutsättning för inno-vativa projekt är att projektet har rätt kompetens på rätt plats samt att projektet ges rätt förutsättnin-gar, att det ges tid för utveckling etc. Det är också viktigt att det finns personer som tror på iden inte bara i projektetteamet utan även högre upp i organisationen.

3) Att vi kan leverera kompetens på flera nivåer tror jag är en stor fördel för kunder i utvecklingen av innovativa projekt. Prevas har ett unikt utbud av kompetens och vi kan mixa rätt person med rätt kompetens på rätt nivå. Dessutom har vi Managementkonsulter som kan bidra med helikoptersyn och ge projektet de förutsättningar som behövs. Vi har även duktiga projektledare som kan driva pro-jekt i rätt riktning samt personer med specialistkunskaper inom en rad olika områden.

1) Det kan se olika ut, beroende på storleken på företag. På ett stort företag kan det vara svårt att få gehör för sina idéer och få rätt resurser. På ett mindre företag kanske inte de helt rätta kompetenserna finns inom det egna företaget. Oavsett struktur på företaget, är den stora utmaningen att omsätta en bra idé eller proto-typ till en väl fungerande produkt som också går att producera till en rimlig kostnad. Det kan också vara en utmaning att ha full kontroll på regler och myndighetskrav.

2) Det är viktigt att vara öppen och lyssna på andras synpunkter och inte vara rädd för att ta hjälp. Även om det finns väldigt stor kunskap kanske inte alla tekniska delar till fullo behärskas, alla vin-klar har betraktats eller att man är uppdaterad med den allra senaste tekniken. En annan sak är att fokusera och begränsa projektet till den ursprungliga planen. Slut-ligen är det självklart viktigt att personer med rätta kompentenser är delaktiga i projektet.

3) Jag ser Prevas som en naturlig utvecklingspartner som kan hjälpa till på många olika sätt. Det kan vara i alla olika faser av ett projekt, från förstudie till resurs-förstärkning och projektledning. Vi har också specialistkunskaper, bredd och ett bra kompetensnät-verk för att på ett bra sätt kunna ta oss an ett helhetsåttagande.

1) Flera av Prevas kunder har etablerade produkter där in-novationen består i att förse dessa produkter med nya förmågor. Realisationen sker ofta genom att komponenter från, för kunden, nya teknikområden integreras med den befintliga produkten. Några av de utmaningar som uppstår är att:

• Ur ett systemperspektiv förstå produkten och vad som händer när nya komponenter och ny funktionalitet sätts in.

• Kunna den nya tekniken till-räckligt bra, samt att bedöma teknisk mognad och realiser-barhet.

• Utföra det praktiska utveck-

lingsarbetet när ny teknik ska integreras.

2) Ha koll på var på kartan som lösningen i innovationen finns jämfört med andra närliggande lösningar. Gäller både konkur-rerande lösningar som finns på marknaden samt olika alternativ som övervägs under innovation-sprocessens gång. Även att:

• Komma tillräckligt långt i “forskningsdelen” av innova-tionsarbetet innan “utveck-lingsdelen” skalas upp.

• Vara lyhörd för återkoppling från fält innan och efter lanser-ing. Utöver återkoppling från

primäranvändare kan återkop-pling från installation- och servicepersonal m.fl vara viktig.

3) Prevas har lång erfarenhet av att utveckla produkter som in-nehåller komponenter från olika teknikområden, inte minst inom området Analytical Instruments & Medical Devices. Därmed finns vanan av att hantera de nämnda utmaningarna. Eftersom Prevas är aktivt inom så många olika om-råden av industrin är sannolikhet-en stor att det inom företaget finns specialistkompetens för just den typ av teknik som blir aktuell i ett innovationsprojekt.

1) Vilka innovationsutma-ningar tycker du att våra kunder står inför?

2) Vad anser du är viktigt för att lyckas med innova-tiva projekt?

3) Vad kan Prevas göra för att bäst hjälpa kunden?

Documents

Prevas kundtidning Tech Trends nr 1 2014