Protokoll 1604

Så här vill jag leda ochutveckla Didacticum

Gunvor Larsson AbbadUniversitetslektor PsykologiFil. Dr. Handikappvetenskap

Vem är jag?

INTERNAT DIDACTICUM, 2016

2Så här vill jag leda och utveckla Didacticum – Gunvor Larsson Abbad

• Leg psykolog

• Disputerad i Handikappvetenskap

• Programansvarig för psykologprogrammet sedan 2009

– Högsta betyg i HSV:s utvärdering

– Kvalitetsarbete centralt

– Samverkan med andra utbildningar och andra fakulteter

– Samverkan med omkringliggande samhället

– Samverkan med andra lärosäten

– Internationell samverkan

Nulägesanalys



• Pedagogiska språnget

• Didaticums etablering och övergripande uppdrag

• Fd föreståndares vision och ledning

• Brytpunkt 2014 och nu

• I vilken riktning vill LiU driva Didactiucum

Nu



Kick off

Löpande kurser under läsåret 16/17

Seminarier och kurser för erfarna lärare

Pedagogiska dagarna

Vetenskapliga rådet

Nära framtid



Översyn av kurser och kursplaner – SUHF

Kollegiala ledningen – styrelse

Samarbete mellan fakulteter och institutioner

Samarbete mellan olika lärosäten

Vision – två spår



1: Löpande verksamhet – hur se ut?

Öka högskolepedagogikens status

2: Forskning kopplat till högskolepedagogik

Ökad publiceringsmöjlighet och tid för forskning förmedarbetare

Didacticum en högskolepedagogisk aktör nationellt och internationellt

Pedagogiska språnget 2.0?Reflektioner kring nuet och framtiden

”Förnyelse är vår enda tradition”…

2016-09-21 2Titel/föreläsare

“Why, then, was there felt a need of critical appraisal at a time when the Institute was conspicuously healthy and vigorous?” The answer in 1949 was no different than it is in 2014: To remain on the cutting edge of research and education, and to maintain its position as one of the world’s premier research institutions, MIT must continually evaluate its strengths and weaknesses with regard to the shifting global, technological, economic, and political landscape”

(MIT, ”Task Force” 2014)

”I uppdraget vi fick sades att fokus skulle vara på hur LiU skall attrahera och behålla studenter samt hur pedagogiken ska utvecklas och vilken roll sociala medier och informationsteknologi ska ha i detta. LiU har varit, och är fortfarande, föregångare på många sätt när det gäller kvalitet i utbildning och nöjda studenter som får arbete efter sin utbildning. Men det kan vara tillfälle nu att granska och revidera framgångsrecepten och de idéer och förutsättningar som låg till grund för dessa.” (Kartläggning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU – i

relation till användning av informationsteknologi, Stiwne och Nejdeby, 2012)

2016-09-21Titel/föreläsare 3

Styrkor2016-09-21 4Titel/föreläsare

• Pedagogiska språnget! Starkt signalvärde. Markering från högsta nivå av utbildningens värde för lärosätet

• Programuniversitet – bäst i Sverige på sammanhållna yrkesrelaterade utbildningsprogram

• Högt söktryck till de flesta utbildningar

• Snabb etablering på arbetsmarknaden och goda löner efter avslutad utbildning

• Generellt gott resultat i UKÄ:s kvalitetsgranskningar

• Bästa studentstad – både Norrköping och Linköping!

• Bred samverkan mellan olika miljöer som grund för utbildningsprogram

• Didacticum

• LISAM

Utmaningar


En föränderlig omvärld:

• Ett utbildningslandskap i snabb förändring

• Ökad konkurrens om studenter

• Nya arbetsmarknadsmönster (t.ex. ökande behov av omskolning och fortbildning – livslångt lärande)

• En digital revolution inom utbildningsområdet och inom samhället i stort

• Internationalisering/globalisering av högre utbildning

• Osv…

Utmaningar (forts)2016-09-21 6Titel/föreläsare

• Vikande söksiffror (i relation till viktiga konkurrenter)

• Urholkning av resurserna för genomförande av grundutbildning (minskad ”kvarfaktor”)

• Tuff situation för många undervisande lärare (allt fler kurser krävs för att fylla anställningen)

• Olika ekonomiska och administrativa system vid LiU centralt, fakulteterna, mellan (ibland även inom) institutionerna driver kostnader och försvårar samarbeten inom utbildningsområdet

• Inget samlat grepp kring infrastrukturen för digitalt lärande

• Olösta juridiska och arbetsrättsliga frågor inom området e-lärande

• Nytt kvalitetssystem för utbildning

Hur möter LiU morgondagens (digitala) former för utbildning och lärande?


Har idén om LiU som ”campusuniversitet” blivit konserverande och begränsande?

Bör föreställningen om fysiska möten mellan lärare och student som LiU:s adelsmärke problematiseras – och vidgas?

Dags för en ny/reviderad vision?

LiU som digitalt campusuniversitet, där studenterna inbjuds till såväl fysiska som virtuella möten

Blended learning/e-lärande/digitalt lärande


OBS!: att utveckla moderna former för utbildning och lärande som svarar mot individernas och samhällets behov samt ökar utbildningens kvalitet måste vara drivkraften, inte teknikanvändning i sig!

• Tekniken är ett medel inte ett mål! Frågorna varför? och vad? snarare än frågan hur? måste vara vägledande.

Framtidens utbildning och lärande kommer i allt högre grad att präglas av en ”sömlös” mix av fysiska och digitala möten, verktyg och kommunikationsformer. Hur rustad är LiU för en sådan utveckling? Hur kan ”blended learning” bidra till att möjliggöra våra mål? (vad- och varför-frågorna)

Hur kan blended learning hjälpa oss att utveckla vårt utbildningserbjudande och göra det ännu mer attraktivt och kvalitativt?


• Skapar förutsättningar för flexibla campusutbildningar med potential att inkorporera olika former av ”distansmoment” (möjlighet att erbjuda delar eller helheter av kurser och program på nätet)

• En mix av campusförlagda och nätbaserade moment skapar större flexibilitet för studenterna i hur de kan välja att genomföra sin utbildning

• Kan skapa fylligare utbildningserbjudanden i en verklighet då resurserna inte längre räcker till för så många fysiska möten mellan lärare och student – t.ex. flipped classroom.

Vilka studenter vänder vi oss till?


Hur möter LiU det livslånga lärandet, dvs den allt större efterfrågan på utbildning från studenter som inte utgörs av flexibla, flyttbara och overallklädda ungdomar i 20-årsåldern utan av etablerade familjemänniskor mitt i livet?

En förutsättning att nå denna kategori är att erbjuda intressanta och genomarbetade blended learning-/online-lösningar av olika slag som företrädesvis kan genomföras utan att fysisk behöva flytta eller behöva läsa på heltid

Fråga: har vi råd att fortsätta välja bort denna studentkategori?

Hur kan LiU skapa förutsättningar för utveckling och förnyelse?


Hur måste det Pedagogiska språnget formas för att individer och grupper ska vilja och våga hoppa?

Hur skapas ”verkstad”? Det är i sättet att lägga upp kurser och program (snarare än i välputsade policydokument) den pedagogiska innovationen behöver visas

Hur stimulera bottom-up-initiativ till innovativa utbildningsupplägg?

Vad behöver göras?


• Tekniken som medel snarare än mål! Vad kan uppnås med hjälp av digitala redskap och pedagogiska former

• Större sammanhållna satsningar snarare än enskilda eldsjälar (jfr MIT)

– IKT-ambassadörerna som viktig resurs

• Top-down och bottom-up i samspel

• Samlat och systematiskt grepp kring miljöer och infrastrukturer för digitalt lärande

• Tydliga juridiska och arbetsrättsliga riktlinjer för hantering av digitalt lärande (t.ex. inspelade moment)

• Fortbildning av lärare

www.liu.se

Tack!

Delrapport från IKT-arbetsgruppen med.fak.Peter Dalenius

2016-09-14

Översikt

2

• Gruppens sammansättning

• Uppdrag

• Vad har vi gjort?

• Programmens inventering av IKT-behov

• Modeller för lärtillfällen

• Kartläggning av lösningar

• Förslag till fortsatt arbete

Gruppens sammansättning

3

• Peter Dalenius, Didacticum (smk)

• Malin Andersson, med.fak. kansli (sekr)

• Gunnar Borgestad/Jan Eriksson, IT-avdelningen

• Samuel Edelbring, Clinicum

• Håkan Edler, Consensus

• Annakarin Johansson, specialistsjuksköterskeprogrammen

• Magnus Johnsson/Peter Arvidsson, LOTS

• Stergios Kechagias, läkarprogrammet

• Sara Kozicic, Medicinska Föreningen

Uppdrag

3

Inventering av IKT-behov för att pedagogiskt och tekniskt få en kvalitativt högfungerande utbildning. Delprojektet omfattar:

• Inventering av olika lösningar för att bedriva utbildning på distans utifrån de olika utbildningarnas behov och pedagogik. Detta inkluderar en kartläggning vad som görs nationellt och internationellt

• Specifikation av ungefärliga investeringskostnader

• Identifiering vad som behövs förutom investeringar (exempelvis utbildning av lärare i användande av nya metoder)

• Förslag på tidplan för realisering

• Förslag på förvaltningsmodell inklusive rutiner om hur de framtagna lösningarna underhålls och hålls aktuella långsiktigt

Vad har vi gjort?

5

Programmens inventering av IKT-behov (våren 2015)

Modeller för lärtillfällen där IKT spelar en viktig roll

Kartläggning av lösningar vid andra

lärosäten

Internationella trender inom IKT

och lärande

Krav på teknik och

lokaler

Krav på stöd-organisation

samman-vägning

analys

Delrapport till fakultetsledningen i början av maj 2016

Programmens inventering av IKT-behov

6

• Synkron kommunikation

• Mediaproduktion

• Övriga aspekter

Modeller för lärtillfällen

7

Modell En-till-en Några-till-några En-till-många

Aktiviteter Handledning, planering, resfria möten m.m.

Seminarier, bagruppsmöten m.m.

Föreläsningar

Krav på funktionalitet

1) Ljud och bild2) Samarbeta

Deltagarna är med en och en

1) Ljud och bild2) Samarbeta

Deltagarna är med i grupp

1) Ljud och bild en väg2) Återkoppling (text, ljud och bild)3) Inspelning och distribution

Krav på lokaler och utrustning

Personlig utrustning

Mindre salar inredda för distanssamarbete

Större salar inredda för streaming och återkoppling

Eventuellt salar inredda för gem. deltagande

Personlig utrustning

Kartläggning av lösningar

8

• Lärosäten

– Umeå universitet

– Högskolan Dalarna

– Sydney University

• Frågeställning

– Vilka tekniska lösningar används?

– Hur organiseras support och utbildning?

Förslag till fortsatt arbete

9

• Teknikspåret

– Det vi främst saknar vid LiU är en tjänst för utsändning och inspelning av föreläsningar.

– En delvis ny grupp, utökad med mer teknisk kompetens och uppdrag att samverka med alla inblandade orter, arbetar vidare med att utreda och etablera denna tjänst.

– Tjänsten ska vara LiU-gemensam och förvaltas av UF (LiU-IT och/eller LOTS), gärna tillsammans med befintliga e-mötestjänster (Adobe Connect, Skype för företag).

Förslag till fortsatt arbete

10

• Pedagogikspåret

– Det vi främst saknar vid LiU är en tydlig stödorganisation för IKT och lärande.

– En delvis ny grupp arbetar vidare med att utreda och så småningom etablera en IKT-studio vid Campus US.

– Får gärna, tillsammans med befintlig IKT-studio vid fil.fak., bilda en LiU-gemensam stödorganisation med verksamhet på samtliga campus. Ska samverka med Clinicum, Didacticum, IKT-ambassadörer m.fl. relevanta aktörer.

– Uppdrag att arbeta med utbildning av lärare gällande bl.a. flercampusundervisning och mediaproduktion.

www.liu.se

Documents

Protokoll 1604