Protokoll fört vid IOGT-NTO:s tjugofemte ordinarie kongress, den 26–30 juni 2019 på Nolaskolan, Örnsköldsvik.

Onsdagen den 26 juni 2019 FÖRSTA SESSIONEN Ordförande: Johnny Mostacero Sekreterare: Jenny Tapper § 1

Kongressens öppnande Förbundsordförande Johnny Mostacero inledde kongressen klockan 14.00 med ett öppningsanförande. Han hälsade alla välkomna till kongressen i Örnsköldsvik och berättade att staden betyder mycket för honom sedan han arbetade med Våga-programmet. Han menade att i Örnsköldsvik finns ett starkt engagemang för folkhälsofrågor. Johnny fortsatte med att framhålla att det här är en historisk kongress och att det är hit utvecklingsresan som startade 2015 i Lund har fört oss. Han sa ”Nu ska vi tillsammans fatta ett antal viktiga beslut, varav ett om regionindelningen. Det är en historisk kongress. Vi ska gå från det vi är till det vi vill. Er närvaro här är av största betydelse.” Johnny framhöll även att kongressen också är ett tillfälle att träffa gamla och nya vänner, och att ta hand om varandra så att den som är ny inte hamnar utanför. Johnny Mostacero förklarade 2019 års kongress öppnad klockan 14.15. § 2

Praktisk information Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, tog upp några praktiska frågor och informerade om beredningsgrupperna och deras uppgifter. Ombuden lämnade plenum vid 14.25 för att samlas i olika beredningsgrupper. § 3

Inledning av Mona Örjes IOGT-NTO-rörelsens tillika Junis förbundsordförande Mona Örjes höll ett välkomst-anförande där hon poängterade hur aktiv nykterhetsrörelsen är. § 4

Hälsning från kommunstyrelsens ordförande i Örnsköldsvik Per Nylén Kommunstyrelsens ordförande i Örnsköldsvik Per Nylén välkomnade IOGT-NTO-rörelsen till kommunen och tackade för möjligheten att ha oss här, varefter han berättade om Örnsköldsvik med omgivningar. Han framhöll att IOGT-NTO-rörelsens engagemang har betydelse för folkhälsan. Han avslutade med att tacka för att kongresserna förlagts till Örnsköldsvik.

§ 5

Hälsning från socialminister Lena Hallengren Nästa talare var socialminister Lena Hallengren som inledde med att säga att det kändes bekant, som att vara hemma, detta med att vara på kongress. Hon fortsatte med att framhålla att det arbete IOGT-NTO-rörelsen gör är betydelsefullt. De frågor rörelsen driver är inga lätta frågor, inga enkla segrar. Vi har ett ansvar för att stå upp för en solidarisk alkoholpolitik, inte minst när det rör barn i missbruksmiljö. Alkoholmonopolet har utmaningar i den återigen lyfta frågan om gårdshandel, men än mer genom distanshandeln via nätet. Det finns mycket att vara vaksam på, exempelvis på vad som händer på olika plattformar för sociala medier där den resursstarka alkoholindustrin ständigt hittar nya sätt att nå ungdomar. Det är viktigt att regeringen fortsätter ha en strategi för ANDT-frågor, och särskilt N-et i ANDT (narkotika) har hög prioritet. Socialminister Lena Hallengren önskade så alla en trevlig, rolig och spänstig kongress. Mona Örjes överlämnade till ministern Junis rapport om kommunernas stöd till barn i missbruksmiljö, tillsammans med en namninsamling. Det är fortfarande alldeles för många kommuner som inte har något stöd att erbjuda, och så många barn som går utan hjälp. Därefter ställdes tre frågor från publiken: Anna Matilda (Junis): Varför säljer man alkohol när det ändå bara kan skada folk?

Ministern: Man har sagt att om folk dricker så lite som möjligt så får människor göra som de vill, men om de bara dricker lite har man ändå begränsat konsumtionen. Man måste vara pragmatisk för det är svårt att få framgång om man försöker genomföra något som alldeles för många inte vill.

Alicia (UNF): Lagen säger att unga under 25 år inte får utsättas för alkoholreklam, men ungdomar utsätts för alkoholreklam 1 120 gånger per månad, främst i sociala medier. Kommer regeringen att ta detta problem på allvar?

Ministern: Det är oerhört svårt att göra något åt reklamen i sociala medier, och alkoholkapitalet är resursstarkt. Sociala medier är snabbt: medan lagstiftare funderar på hur man ska komma åt problemet så har andra vägar redan hittats. Man har inte kommit så långt i frågan, och den är jättesvår, men verkligen inte bortglömd av politikerna.

Gunvor (IOGT-NTO): Den utredning som ska göras om spelreklam, går det att ta med alkoholreklam i den utredningen?

Ministern: Alkohol- och spelfrågorna hanteras i dagsläget av olika departement vilket gör att det inte är uppenbart. Departementen samarbetar dock intensivt om att se likheter mellan frågorna.

Mona överlämnade till ministern bland annat Ludde-materialet som ska användas i skolorna för att prata om hur det kan vara att leva i en familj med missbruk. § 6

Praktisk information Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, meddelade att tiden runnit iväg och ombudsskolan därmed är uppskjuten till torsdag morgon.

Protokollen från beredningsgrupperna läggs upp digitalt och finns på papper torsdag morgon. § 7

Ajournering Förhandlingarna ajournerades klockan 17.25.

Torsdagen den 27 juni 2019 ANDRA SESSIONEN Ordförande: Johnny Mostacero Erik Wagner Karin Hagman Sekreterare: Magnus Andersson Mikaela Bexar § 8

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 8.30. § 9

Inledningsanförande Förbundsordförande Johnny Mostacero hälsade åter alla välkomna till kongressen. Han höll följande inledningsanförande.

Vi har en av de kanske viktigaste kongresserna på väldigt länge framför oss. Vi har några viktiga frågor som kommer att ha väldigt stor betydelse för vår framtida utveckling. Och jag tror att det här är en kongress som vi kommer att peka tillbaka på och säga: ”Det var i Örnsköldsvik 2019 vi tog besluten som har gjort att vi är där vi är idag.”

När vi har en så viktig kongress framför oss, krävs det naturligtvis att vi steppar upp. Min vice förbundsordförande Andrine Winter brukar säga många kloka saker. Hon brukar säga: ”Nu intar vi ett framåtlutat läge”, så nu tycker jag att vi alla ska göra det. När man sitter och lyssnar på någon, om det är något extra intressant som sägs, då lutar man sig framåt och sträcker fram det öra man hör bäst på, och så tar man in, och så är man med i samtalet och diskussionen.

En annan klok sak hon brukar säga är att ”vi krokar arm”. Det är också något jag tycker att vi ska göra, för ibland, när man fattar beslut om svåra frågor, känns det tryggt att ha en annan arm som man krokar i. Eller när man är ute och går på otrampad mark och trampar ner i ett hål – då är det skönt att ha någon som håller en uppe.

På kongressen i Karlstad 2017 pratade jag om själva syftet med Expedition 50. Om vi hårdrar syftet med Expedition 50, är det att vi vill öka medlemsengagemanget. Det är det övergripande målet. Jag pratade också om att tända eldar av engagemang. Jag tycker att det är en väldigt bra symbol för vad som händer i vår rörelse, med vårt engagemang och våra medlemmar – att vi tänder eldar här och där, som blossar upp och blir ett kraftigt engagemang. Ibland brinner de ut ganska snabbt, ibland håller de i väldigt länge, men det är olika eldar och engagemang som vi syftar till att tända.

Vid kongressen i Karlstad bad jag också ombuden att visa mod. Ibland behöver vi ta fram modet. Det tror jag att vi kommer att behöva göra på den här kongressen också. Så ha modet med er och plocka fram det när det behövs!

Det där är viktigt, för det är alltid lättare att vara kvar i det trygga och invanda än att gå ut i det okända. Men det är också så att det trygga och invanda, det är förvaltning, och det som är lite otryggt och nytt, det är det som blir utveckling. Det tycker jag också vi ska ha med oss under kongressen.

Jag vill också påminna om det som är vår övergripande vision med Expedition 50. Vi har tydliga och högt satta mål med vad vi vill åstadkomma: • 50 000 medlemmar • 50 fastigheter på strategiskt utvalda orter, de orter som har störst tillväxt i landet • 50 verksamhetsutvecklare på sikt • Ett 50-procentigt medlemsengagemang. Om vi ska nå dit, behöver vi en ny distriktsstruktur som vi kan bygga upp allt kring. Och nu finns det förslaget färdigt. Det är utrett, det är processat, helt enkelt moget för att vi kan gå till beslut. När dessa frågor är avhandlade och besluten tagna, då är vi redo att ta nästa kliv. Och nästa kliv blir etapp 2 av Expedition 50. Det handlar om tre identifierade områden som vi anser är väldigt viktiga för vår fortsatta resa framåt: Det handlar om bemötande, det handlar om tillit och det handlar om stolthet. Och det där är inte något som är taget ur luften – det är också processat. Vi har stämt av det, och vi har haft januarikonferenser där vi har samlat våra distriktsstyrelser under fyra år: 2016, 2017, 2018, 2019. Under de samlingarna har vi stämt av resan med Expedition 50 och också pekat ut vad nästa etapp ska bli. Under januarikonferensen 2018 identifierade vi behoven kring bemötande, tillit och stolthet. Och när vi läser medlemsundersökningen, ser vi också att vi får stöd för att bemötande och tilliten till varandra är två centralt viktiga frågor för oss som organisation, för att vi ska kunna fortsätta utvecklas. När vi går in i nästa etapp kommer vi också att byta färdsätt. Vi har ju använt metaforen resa för Expedition 50 och den utvecklingsresa som vi har gjort, och vi har haft flyget som färdsätt. Alla vet att det inte är hållbart att flyga, men vi har gjort det för att vi behöver göra den här processen fort. Och den har gått fort. Vissa tycker att den har gått snabbt, andra säger att den har gått långsamt. Men jag får nog ändå säga att den har gått ganska fort, och då är det bra att ha ett flygplan att ta sig fram med. När vi går över i nästa etapp kan vi gå lite långsammare fram och åka mer hållbart – så då blir tåget färdsättet. Och det finns något bra med tåg också: Man kan få med väldigt många på tåget. För blir det fullt i en vagn, då lägger vi till en ytterligare vagn. Och blir det fullt i den vagnen, så lägger till ytterligare en vagn. Och vi kan till och med lägga till ytterligare ett tåg som knuffar på där bak, när vi blir riktigt många som är med på den här resan. För det är faktiskt så, att om vi ska lyckas att arbeta med bemötande, tillit och stolthet, då måste det omfatta i princip alla i vår organisation. Det innebär också att vi kan släppa fokus på de problem som vi har pratat om – för Expedition 50 har handlat mycket om identifierade problem som vi vill komma fram till lösningar på. När vi har landat den här kongressen hoppas jag att vi kan släppa fokus på problemen och titta på möjligheterna i stället. Vi har faktiskt mycket som vi redan nu kan vara stolta över, som vi ibland glömmer. Jag vill nämna några saker som jag ständigt blir påmind om och ständigt känner stolthet över. Vårt kamratstöd, till exempel, som på riktigt räddar liv – för deras verksamhet handlar ofta om liv eller död för dem som är med i den. Jag kan också känna en enorm stolthet över våra föreningar, som i vissa fall har haft obruten verksamhet i 140 år. Det är otroligt imponerande att vi har föreningar som har haft obruten verksamhet i nästan hela organisationens levnad och som fortfarande gör skillnad i den nyktra gemenskapen för dem som deltar i verksamheten. Vi kan också känna stolthet över att vi startade 36 nya föreningar under 2017 och 2018, och över att vi välkomnade 6 000 nya medlemmar till vårt IOGT-NTO under samma period. Är inte det värt en applåd?

Vi lyckades inte nettoöka, men vi bromsade faktiskt tappet av medlemmar. Det är någonting vi har stort fokus på: att minska utflödet och behålla inflödet av medlemmar. En annan jag tycker att vi ska känna en stor stolthet över är det som vår socialminister Lena Hallengren nämnde under sitt tal till kongressen i går: alkoglassfrågan. Det är en ganska liten fråga, men väldigt viktig, och jag kan lova er att den frågan inte hade varit där idag, om inte vi hade tagit tag i den. Jag skulle egentligen vilja berätta hela historien om hur den frågan kom upp och hur vi har fört den ända dit den är idag, men jag ska inte uppta tid här idag utan ska göra det vid något tillfälle. För den visar faktiskt på riktigt att en folkrörelse kan göra skillnad – och att en folklig opinion kan användas i politiskt påverkansarbete och att det är väldigt effektivt. Med de orden vill jag att vi behåller känslan av de framgångar vi har haft, när vi nu går in i nästa kliv med att ta oss från vad vi är till vad vi vill bli. Tack!

Johnny Mostacero visade upp sin ordförandeklubba. Han berättade att han är stolt över den, att den alltid finns i hans ryggsäck och att den hade varit med honom varje dag sedan kongressen i Lund 2015. Han fick den som gåva av distriktsordförandena när han valdes till förbundsordförande. Ordförandeklubban har också tjänstgjort på andra ställen, till exempel på IOGT:s världskongress i Sigtuna 2018 – ingen hade någon ordförandeklubba med sig, så Johnny lånade ut sin klubba. § 10

Fastställande av föredragningslista Johnny Mostacero, förbundsordförande, föredrog ett nytt förslag till föredragningslista, som hade delats ut och som ersatte det tidigare utsända förslaget. Kongressen beslöt att fastställa föredragningslistan enligt förslaget. § 11

Upprop och fastställande av röstlängd Eva Blomstrand Persson, tillförordnade generalsekreteraren, förrättade ombudsupprop. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som omfattade 96 närvarande röstberättigade ombud. § 12

Fråga om stadgeenlig kallelse har utfärdats Johnny Mostacero, förbundsordförande, konstaterade att IOGT-NTO:s stadgar § 2:2 föreskriver att förbundsstyrelsen ska kalla till kongress senast fyra månader innan kongressen öppnas. Han berättade att kallelse fanns med i ett föreningsutskick i januari 2019 och att kallelsen dessutom publicerades i tidningen Accent nr 1/2019 som gavs ut den 14 februari 2019 tillsammans med information om sista datum för motioner till kongressen.

Kongressen beslöt att anse att kongressen hade kallats enligt stadgarna. § 13

Fråga om kongressen är beslutsmässig Johnny Mostacero, förbundsordförande, noterade att kongressen enligt IOGT-NTO:s stadgar § 2:2 är beslutsmässig när den har blivit kallad enligt stadgarna och minst hälften av de anmälda ombuden är närvarande. Han konstaterade att 96 av de 100 anmälda ombuden var närvarande. Kongressen beslöt att anse kongressen beslutsmässig. § 14

Val av mötesordförande Salam Kaskas föredrog valberedningens förslag. Valberedningen föreslog kongressen besluta

att till mötesordförande välja Anna Carlstedt, Stockholm Erik Wagner Sobelius, Farsta Karin Hagman, Uppsala Sergio Manzanares, Gävle

Kongressen beslöt att bifalla valberedningens förslag. § 15

Val av mötessekreterare Åsa Hagelstedt, valberedningen, föredrog valberedningens förslag. Valberedningen föreslog kongressen besluta

att till mötessekreterare välja Jenny Tapper, Uppsala Magnus Andersson, Uppsala Mikaela Bexar, Solna Tobias Wallin, Uppsala

Kongressen beslöt att bifalla valberedningens förslag.

§ 16

Val av rösträknare Salam Kaskas, valberedningen, föredrog valberedningens förslag. Valberedningen föreslog kongressen besluta

att till rösträknare välja Mohammed Abdi Osman, Uppsala David Svensson, Lund

Kongressen beslöt att bifalla valberedningens förslag. § 17

Val av protokollsjusterare Åsa Hagelstedt, valberedningen, föredrog valberedningens förslag. Valberedningen föreslog kongressen besluta

att till protokollsjusterare välja Carina Hallbert, Uppsala Anna Frej, Vännäs

Kongressen beslöt att bifalla valberedningens förslag. § 18

Information från valberedningen Åsa Hagelstedt, valberedningen, informerade om att valberedningen nu hade kompletterat sitt förslag om val av förbundsstyrelse med förslag till val av vice förbundsordförande: Lucas Nilsson, Lund. § 19

Information från presidiet Johnny Mostacero, förbundsordförande, lämnade över ledningen av mötet till Erik Wagner Sobelius, som tackade för förtroendet på hela presidiets vägnar. Erik Wagner Sobelius, presidiet, lämnade praktisk information:

Ingen ombudsskola skulle genomföras, eftersom tidsschemat under gårdagen, då ombudsskolan skulle ha ägt rum, hade blivit förskjutet. I stället skulle presidiet integrera ombudsskolan i förhandlingarna genom att gå igenom arbetsordningen tydligt och genomföra några pedagogiska övningar sedan arbetsordningen för kongressen hade fastställts. Han förklarade hur man skulle begära ordet och berättade att det gick att tala till kongressen från en talarstol på podiet i förhandlingssalen, från en talarstol på salens golv eller genom en handmikrofon i ombudsförsamlingen.

§ 20

Information om jämställdhetsmätning Maria Hampusgård berättade att hon hade uppdraget att utföra jämställdhetsmätning på kongressen. Hon skulle mäta hur mycket tid kvinnor och män står i talarstolen. Hon skulle mäta fördelningen kvantitativt och redovisa resultaten av mätningen i diagramform varje morgon: talartid per respektive kön för ombud, förbundsstyrelse och övriga. Maria förklarade att hon skulle utgå från medlemsregistrets registrerade uppgifter om kvinnor och män. Hon uppmanade den som inte tycker att medlemsregistrets uppgifter stämmer att tala med henne om saken. § 21

Fastställande av förhandlingsprogram Erik Wagner Sobelius, presidiet, redogjorde för förslaget till förhandlingsprogram för kongressen. Kongressen beslöt att fastställa förhandlingsprogram i enlighet med förslaget. § 22

Justering av röstlängd Anna Frej, Västerbotten, inträdde som ombud. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som nu omfattade 97 närvarande röstberättigade ombud. § 23

Fastställande av arbetsordning Lina Boberg, förbundsstyrelsen, föredrog förslaget till arbetsordning vid kongressen. Hon föredrog också förbundsstyrelsens förslag om komplettering av punkterna 9, 11 och 12 i det utsända förslaget till arbetsordning och justering av de befintliga orden Enkel majoritet, Kvalificerad majoritet, Majoritet och Rösträtt i den mötestekniska ordlistan enligt följande.

Komplettering av arbetsordning vid IOGT-NTO:s kongress 2019 9. Huvudförslag (Tillägg) Detta gäller ej motioner som behandlas på mötestorget. De att-satser som fått mest stöd, alternativt de som fått passivt avslag, är då huvudförslag vilket i torgprotokollet fetmarkeras. 11. Val (Tillägg) Nomineringsstopp för förslag till val av personer är den 29:e juni kl 12.00. Då ska alla nomineringar vara presidiet till handa. 12. Övrigt (Tillägg) En mötesteknisk ordlista finns som hjälp för att förklara innebörden av relevanta ord. Justering av befintliga ord i den mötestekniska ordlistan Enkel majoritet Det förslag som fått flest röster går igenom. Kvalificerad majoritet Fler än 2/3 av de möjliga rösterna krävs för att ett förslag ska gå igenom. Det vill säga personer som avstår från att rösta anses rösta emot.

Majoritet Flertalet vid en omröstning. Majoritet kan vara enkel, det vill säga omfatta det förslag som har fått fler röster än övriga förslag, eller absolut majoritet, då det krävs fler än hälften av de möjliga rösterna, eller kvalificerad, då det krävs fler än 2/3 av de möjliga rösterna. Om det inte särskilt anges i stadgarna, fattas beslut med enkel majoritet. Rösträtt Rätt att rösta på föreningsmöte, distriktsårsmöte eller kongress. Alla IOGT-NTO-medlemmar har rösträtt på årsmöte inom sin förening. Valda ombud från lokalföreningarna har rösträtt på sitt distriktsårsmöte. Valda ombud från distrikten har rösträtt på kongressen.

Lina Boberg, förbundsstyrelsen, nämnde särskilt att en talartidsbegränsning till två minuter per inlägg, undantaget föredragande, föreslogs i arbetsordningen. Bo Axelsson, Västmanland, tyckte att det var märkligt med förslaget till talartidsbegränsning, som han tyckte var principiellt viktigt. Han framhöll att kongressen ännu inte har beslutat att eftersträva jämställd talartid. Han menade att strävan att uppnå jämställd talartid i och för sig var rimlig, men att strävan att ge alla deltagare möjlighet att yttra sig, debattera och fatta bra beslut måtte vara överordnad att ett kön ska ges mindre talartid. Bo kände inte till att det finns evidens för att begränsad talartid för det kön som talar mest skulle innebära ökad jämställdhet. Han tyckte att det var viktigt att få en jämlik talartid, för enligt förslaget skulle förbundsstyrelsens föredragande få obegränsad möjlighet att gång på gång tala mycket mer än två minuter. Bo förklarade att för honom var jämlikhet överordnad jämställdhet. Han tyckte att man kan begränsa talartiden av andra skäl, när kongressens förhandlingstid är på väg att rinna ut. Han uppmanade kongressdeltagarna att avstå från okynnesvoteringar och garanterade att presidiet nästan undantagslöst hör rätt. Bo yrkade avslag på förslaget om talartidsbegränsning. David Svensson, Skåne, undrade vad punkt 9 i det kompletterade förslaget till arbetsordning skulle innebära. Innebar förslaget om att ombud som inte visar stöd för ett förslag på mötestorget genom att skriva sitt ombudsnummer räknas som bifall till huvudförslaget att samtliga förslag skulle komma att lyftas och behandlas i plenum? Som David hade uppfattat saken vid förra kongressen gällde det bara förslag som hade fått ett visst antal bifall – men om alla som ingen har gjort något annat med räknas som bifall, kommer ju alla förslag att lyftas. David frågade också hur ombud som vid rösträkning ”röstskolkar” respektive avstår från att rösta räknas in i det totala antalet avgivna röster under ordet Kvalificerad majoritet i förslaget till justering av den mötestekniska ordlistan. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, förklarade att det vid omröstning i frågor som kräver kvalificerad majoritet skulle finnas ett ”avstår”-alternativ vid rösträkningen, förutom ja och nej. Ombud som inte har anmält frånvaro men inte har röstat är de som avses med ”röstskolkare”. Lina förklarade att undantaget från talartidsbegränsningen för föredragande bara avser första gången man föredrar förslaget. Lina förklarade också att förslaget om huvudförslag på mötestorget innebär att man utgår från att de som inte har valt att rösta på en motion stöder huvudförslaget, det vill säga det som har fått bifallsyrkanden. I plenum behandlas de motioner där det finns en tydlig majoritet för något av förslagen i klump,

medan motioner där det finns otydligheter diskuteras i plenum. Lina förklarade att förbundsstyrelsen yrkade avslag på Bo Axelssons förslag. Erik Wagner Sobelius, presidiet, meddelade att mentometerknappar kunde komma att användas under förhandlingarna. Kongressen beslöt att avslå Bo Axelssons förslag, samt att fastställa förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning. § 24

Kort ombudsskola Erik Wagner Sobelius, presidiet, höll en kort ombudsskola där han förklarade kongressens metoder för beredning och beslut, beslutsordning, förslag och röstning. Presidiet genomförde ett prov med röstning med mentometerknappar. Erik påminde om att kongressdeltagarna har olika erfarenheter och bakgrund. Han påminde också om att vi kan ha erfarenhet från andra organisationer där det finns många mötesformer och sätt att fatta beslut. Han underströk att det är viktigt med ett bra diskussionsklimat och uppmanade alla att visa välvilja mot varandra. § 25

Rapport om förbundsstyrelsens val av kongressutskott Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, berättade att förbundsstyrelsen hade en idé om att ett redaktionsutskott skulle sköta rapportering från kongressen och möjligen hjälpa till med att reda ut krångliga formuleringar. Erik rapporterade att förbundsstyrelsen hade utsett Björn Sandal, Jämtlands län, Cariina Sundström, Göteborgs och Bohus län, samt Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, att ingå i redaktionsutskottet. Kongressen beslöt att notera rapporten till protokollet. § 26

Förslag angående uttalande från kongressen Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, berättade att redaktionsutskottet tänkte återkomma med ett förslag under den senare delen av kongressen. Kongressen beslöt att bordlägga frågan.

§ 27

Information om mötestorg Linda Vismer, förbundskansliet, informerade om att kongressen efter ajourneringen skulle arbeta på mötestorg om verksamheten 2017–2018 med syftet att ge möjlighet att föra samtal med och ställa frågor till förbundsstyrelsen om verksamheten under den förra kongress-perioden. § 28

Ajournering Förhandlingarna ajournerades klockan 9.50 för kaffe och mötestorg. Förhandlingarna återupptas klockan 11.30.

Torsdagen den 27 juni 2019 TREDJE SESSIONEN Ordförande: Erik Wagner Sobelius Karin Hagman Sekreterare: Mikaela Bexar Tobias Wallin § 29

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 11.30 med sång nummer 10 i Folkrörelsesångboken, Så samlas vi ånyo här, som sjöngs med stöd av förinspelad musik. § 30

Justering av röstlängden Gerd Brodin, Kalmar, ersatte Berit Petterson. Cariina Sundström, Göteborgs och Bohus län. Helena Nyström, Uppsala län, återinträdde som ombud. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som omfattade 98 närvarande röstberättigade ombud. § 31

Anmälan om jäv Presidiet upplyste om att Jan Linde, Göteborgs och Bohus län, hade anmält att han på grund av jäv inte skulle delta i beslut som rör 2017 års förvaltning, eftersom han hade suttit i förbundsstyrelsen delar av det året. § 32

Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse avseende åren 2017 och 2018 Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, ansåg verksamhetsberättelserna föredragna men ville ändå skicka med ett stort tack för det fantastiska arbete som gjorts under de aktuella åren. Han nämnde också att några redaktionella missar skulle rättas i efterhand. Bo Axelsson, Västmanland, undrade över en skrivning om alkoholkonsumtionen under rubriken ”IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle” i verksamhetsberättelsen för 2017. Där anges att minskningen av konsumtionen sedan början av år 2000 verkar ha stannat upp, och i nästa mening anges att detta är glädjande. Bo undrade vad som är glädjande i att konsumtionsminskningen har stannat upp. Per Wihlborg, Skåne, påpekade att sidnumreringen skilde sig åt i de tryckta handlingarna och i handlingarna på internet. Erik Wagner Sobelius, presidiet, sa att han försökte underlätta genom att säga något om vad sidan handlar om, utöver att nämna sidnumret i de tryckta handlingarna.

Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, undrade om uppgifterna under rubriken ”Insamlingen ökar” i verksamhetsberättelsen för 2017. Där anges att totalt 1 500 000 kronor har samlats in och att Vit jul står för drygt 900 000 kronor av detta. Sven-Erik undrade vad övriga insamlingar har inbringat. Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, svarade utifrån 2018 års insamling, som totalt hade gett ungefär 2 000 000 kronor. Det hade kommit 200 000 kronor från sommarkampanjen, 1 000 000 kronor från Vit jul, 140 000 kronor från insamlingar till det internationella arbetet och 600 000 kronor i allmänna bidrag. Berit Johansson, Jämtlands län, kommenterade uppgifterna om inlämnade remissvar i verksamhetsberättelsen för 2018. Hon skulle gärna se en möjlighet att vara med och lämna synpunkter på remisserna, så att man kan känna större delaktighet. Bo Axelsson, Västmanland, påminde om sin fråga. Erik Wagner Sobelius, presidiet, förmedlade ett svar från förbundsstyrelsen till Bo Axelsson: Den olyckliga skrivningen berodde på ett syftningsfel. Martin Kjellin, Uppsala län, tog upp arbetet med Expedition 50 med anledning av verksamhetsberättelsen för 2018. Han sa att övergången till en ny personalorganisation är viktig men att hans distrikt hade haft tråkiga erfarenheter av det nya systemet. Det hade funnits vakanser, och tanken om att personalen i ett team ska kunna täcka upp där det finns luckor hade då inte fungerat. Distriktet hade varit utan personalstöd i nästan ett år, och Martin hade förstått att även andra distrikt hade dåliga erfarenheter. Han efterfrågade förbundsstyrelsens analys av vad som inte har fungerat och hur man har säkerställt att det ska fungera i framtiden. Gunnar Eklöf, Västernorrland, noterade positiva skrivningar om drogpolitiska grupper i verksamhetsberättelsen för 2018. Han var dock bekymrad över att för få personer deltar i de videokonferenser som förbundskansliet ordnar för de drogpolitiska grupperna. Gunnar sa att konferenserna är ett kostnadseffektivt och bra sätt att utbyta erfarenheter. Johnny Boström, Värmland, kommenterade beslutsuppföljningen för 2017–2019. I sammanställningen saknade han ett beslut från kongressen i Lund 2015. Kongressen hade bifallit en motion om att förbundsstyrelsen skulle ta fram förslag om hur IOGT-NTO ska arbeta med kulturfrågor. Johnny undrade också över ett beslut från samma kongress om att förbundet ska undersöka möjligheten att digitalisera musik som getts ut av IOGT-NTO-rörelsen. Han nämnde att en grupp som tillsatts för att titta på frågan hade lämnat förslag om att spela in ett antal sånger och undrade om arbetet var slut i och med detta. Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, var glad över uppgiften om många nystartade föreningar i verksamhetsberättelsen för 2018. Han tyckte dock att det också skulle vara intressant få veta hur många föreningar som har lagts ned och hur många som har slagits samman. Beträffande beslutsuppföljningen undrade han om det hade vidtagits någon åtgärd med anledning av det beslut som kongressen i Karlstad 2017 hade fattat med anledning av hans motion ”Medlemskort – Förmånskort”. Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, svarade Sven-Erik Alfredsson att det totala antalet föreningar hade fastställts i mars. Trots att det hade bildats många nya föreningar hade antalet föreningar sjunkit. Angående Sven-Eriks motion sa Carl-Åke att det hade tagits fram presentkort på utbildningar och att man arbetade med medlemsförmåner och olika värvarmål. Till Martin Kjellin svarade Carl-Åke att det var olyckligt att det inte hade fungerat med personalen. Det hade att göra med att den nya distriktsorganisationen ännu inte var på plats. Carl-Åke sa dock att det uppdrag som distriktsstyrelserna gett till teamen är utförda. Till Johnny Boström sa Carl-Åke att motionen om kultur följdes upp vid den förra

kongressen. Han nämnde också att Wendelsbergs folkhögskola fått ett tydligt uppdrag att genomföra motionens intentioner. Vad gäller digitalisering av musik hade frågan med rättigheter att göra. Förbundskansliet har lagt ned mycket arbete på frågan och skulle inte göra någonting mer. Martin Kjellin, Uppsala län, sa att det var tråkigt att det inte nått fram till förbundsstyrelsen hur illa personalorganisationen hade fungerat. Enligt vad han hade hört hade förtroende-valda fått lägga ned mycket arbete på att få kontakt med personalen och få arbete utfört. Det verkade dock se olika ut i de distrikt som hörde till teamets område, vilket antydde att resurserna inte fungerar i hela området. Martin ville inte gräva för mycket i det förflutna men ville att man ser till att problemen inte upprepas. Johnny Boström, Värmland, sa att Wendelsbergs folkhögskola hade lämnat över förslag om kulturarbetet till förbundet. Uppdraget från kongressen gällde dock att förbundsstyrelsen skulle komma med förslag och han kunde inte minnas att någon sådan återrapportering hade skett. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, sa som svar till Martin Kjellin att det var viktigt att komma ihåg att personalteamen och den nya distriktsindelningen kommit i fel ordning. Det gick dock inte att vänta, eftersom det fanns arbetsgivarproblem som gjorde att personal-organisationen behövde komma på plats snabbt. Andrine sa också att det inte är optimalt att arbeta mot 23 distrikt, och hon trodde att det skulle fungera bättre i en ny distrikts-organisation. Hon nämnde vidare att beredningsgruppen hade haft en jättebra diskussion om detta och föreslagit att förbundsstyrelsen ska få i uppdrag att i den fortsatta processen med förändringsarbetet tydligt klargöra personalfrågorna främst beträffande arbetsledningsansvaret. Kongressen beslöt att lägga förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse avseende 2017 och 2018 till

handlingarna. § 33

Behandling av IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse avseende 2017 och 2018 Kongressen beslöt att lägga förvaltningsberättelserna, resultaträkningarna, balansräkningarna och

revisionsberättelserna för IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse avseende 2017 och 2018 till handlingarna.

§ 34

Behandling av IOGT-NTO-rörelsens kursgårds- och samlingslokalfond avseende 2017 och 2018 Kongressen beslöt att lägga förvaltningsberättelserna, resultaträkningarna, balansräkningarna och

revisionsberättelserna för IOGT-NTO-rörelsens kursgårds- och samlingslokalfond avseende 2017 och 2018 till handlingarna.

§ 35

IOGT-NTO:s årsredovisningar avseende 2017 och 2018 Kongressen beslöt att lägga IOGT-NTO:s årsredovisning, inbegripet hållbarhetsrapport, för 2017 till

handlingarna. Berit Johansson, Jämtlands län, uppmärksammade att det i årsredovisningen för 2018 fanns två noter med nummer 15. Vidare svarade not 19 inte mot någon hänvisning i årsredovisningen. Eva Blomqvist, förbundskassör, tackade för påpekandena. Emil Österlund, Dalarna, ville framföra att han tycker att det är slöseri med resurser att beställa ett nytt medlemsregister för flera miljoner kronor när man inte längre kan lita på intäkter från Miljonlotteriet. Han trodde att det hade kunnat göras mycket billigare. Joakim Löfbom, förbundets ekonomichef, svarade att not 19 – som ska vara not 20 – hör samman dels med långsiktiga skulder, dels med ställda säkerheter. Det ska alltså finnas hänvisningar till noten på båda ställena. Kongressen beslöt att lägga IOGT-NTO:s årsredovisning, inbegripet hållbarhetsrapport, för 2018 till

handlingarna. § 36

Behandling av revisorernas berättelser avseende 2017 och 2018 Kongressen beslöt att notera revisorernas berättelser för 2017 och 2018. § 37

Fastställande av balansräkningar och resultaträkningar för 2017 och 2018 Kongressen beslöt att fastställa resultaträkningarna för 2017 och 2018. § 38

Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen Kongressen beslöt att bevilja IOGT-NTO:s förbundsstyrelse ansvarsfrihet för förvaltningen under 2017 och

2018.

§ 39

Ordningsfråga Presidiet redogjorde för ett skriftligt förslag från Ulf Eriksson, Dalarna, om att hoppa över den inläsningstid som är inlagd i förhandlingsprogrammet för eftermiddagen. Därmed skulle förhandlingarna återupptas klockan 13.30 i stället för klockan 14.00. Bakom förslaget låg en förhoppning om att kunna avsluta dagens förhandlingar tidigare. Martin Kjellin, Uppsala län, yrkade avslag, med hänvisning till behov av tid för att läsa in beredningsgruppernas protokoll. Monika Lundberg, Halland, yrkade bifall till Ulf Erikssons förslag. Kongressen beslöt i enlighet med Ulf Erikssons förslag att hoppa över eftermiddagens inläsningstid. § 40

Ajournering Förhandlingarna ajournerades för lunch klockan 12.20. Återsamling sker klockan 13.30.

Torsdagen den 27 juni 2019 FJÄRDE SESSIONEN Ordförande: Karin Hagman Anna Carlstedt Sekreterare: Tobias Wallin Jenny Tapper § 41

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 13.30. § 42

Justering av röstlängden Olle Häggström, Västernorrland, ersatte Thomas Näslund. § 43

Riksstyrelsens förslag 1 Ny distriktsindelning IOGT-NTO, Motion nr 2 – Avslå distriktsindelningsförslaget!, Motion nr 3 – Avslå distriktsindelningsförslaget!, Motion nr 4 – Avslå distriktsindelningsförslaget!, Motion nr 5 – Avslå distrikts-indelningsförslaget!, Motion nr 6 – Behov av två distrikt i Norrland, Motion nr 7 – Framtida organisationsform, Motion nr 8 – Förändringen av IOGT-NTO:s distriktsindelning, Motion nr 9 – Den stora förändringen som IOGT-NTO-förbundet önskar göra i vårt avlånga land Sverige Karin Hagman, presidiet, redogjorde för den planerade arbetsordningen för behandling av frågan om distriktsindelningen. Motionerna 2–9 som berör detta kommer att behandlas tillsammans med riksstyrelsens förslag nummer 1 till skillnad från övriga motioner som behandlas på motionstorget i morgon. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, gjorde en övergripande inledning till de beslut som nu låg på bordet avseende Expedition 50. Omvärlden förändras och vi måste också förändras för att fortsatt kunna vara aktuella. Många nya trender påverkar oss och vår verksamhet. Vi ser digitaliseringen med sociala medier, uppkopplade hem och självkörande bilar. Globali-seringen som gör att vi kan agera på ett helt annat sätt idag där varor och tjänster görs tillgängliga över hela världen och migration med människor på flykt från krigshärdar och miljökatastrofer. Vi har en växande nykterhetstrend samtidigt som alkoholkonsumtionen är oroväckande hög. Den här utvecklingen kommer inte att stanna av, utan snarare tvärt om. Vi måste våga ta modiga beslut för att komma vidare i utvecklingen. I Karlstad enades vi om att en hel del saker måste ändras där en ny distriktsindelning är det första stora steget. Erik Wagner Sobelius genomförde en utredning där han bland annat träffade samtliga distrikt i landet för att ta fram ett genomarbetat förslag på hur vi kan förnya vår organisation. Eriks utredning förankrades med distrikten och ligger nu till grund för förslaget om en ny distriktsindelning. Mycket förberedelser har redan skett runt om i landet, men nu är det dags för oss att ta det stora steget. Syftet med förslaget på en ny distriktsindelning är att skapa utrymme för mer engagemang. Vi måste fatta beslut utifrån vad som är bäst för hela IOGT-NTO-landet, inte för det enskilda distriktet. Vi måste fatta beslut om vad som är bäst för IOGT-NTO på lång sikt, inte titta på kortsiktiga problem. Andrine yrkade till slut bifall till riksstyrelsens och förbundsstyrelsens samtliga förslag.

Martin Kjellin, Uppsala län, föredrog motionerna nr 2, 3, 4 och 5. Det som motionerna har gemensamt är att de innehåller ett avslagsyrkande på förbundsstyrelsens förslag och sedan innehåller de lite olika tilläggsförslag. Motionerna baseras i huvudsak på fyra olika argument. • IOGT-NTO kommer att få en annan distriktsindelning än UNF och Junis vilket kommer att försvåra ett fortsatt tätt samarbete. Vi borde snarare fokusera på vad som är bäst för IOGT-NTO-rörelsen och inte bara titta på vad som är bäst för vårt eget förbund IOGT-NTO. Det är många konsekvenser som också måste hanteras om förslaget går igenom, såsom upplösning av distriktsråden och gemensamma distriktsårsmöten. Det enda som återstår av det reglerade samarbetet blir en skrivning om att man bör samarbeta där det är möjligt. • Den geografiska storleken på de nya distrikten kan innebära en sämre lokalkännedom och ett minskat engagemang. • Ökad sårbarhet. I stället för att ha 23 distrikt får vi 8. Om 1 av de 8 större styrelserna inte fungerar så får det en mycket större påverkan på IOGT-NTO-landet än om 1 av 23 styrelser inte fungerar. • Det fjärde argumentet handlar om att man redan idag gjort en hel del förenklingar för dagens distrikt med att personal och ekonomi numera hanteras av förbundet. Detta gör att dagens distrikt kan ägna mycket mer tid åt verksamhetsutveckling än tidigare. Låt denna förändring sätta sig och se om det är tillräckligt innan vi gör ytterligare nya förändringar. Poängen med att yrka avslag är inte att sträva bakåt, utan motionärerna vill se en mer dynamisk utveckling där de distriktskonstellationer som vill kan gå före och bilda större distrikt medan de som vill avvakta gärna får göra det. Martin yrkade bifall till att-satserna

att avslå riksstyrelsens förslag till ny distriktsindelning för IOGT-NTO.

att stötta en mer organisk förändring av distriktsindelning och stödja ett ökat samarbete mellan IOGT-NTO-rörelsens olika delar.

att alla eventuella förändringar av distriktsindelningen ska vara gemensamma och

samtidiga för IOGT-NTO, UNF och Junis. Maria Gripenhoftner, Västerbotten, föredrog motion nr 6. Hon berättade att distriktet haft en dialog med förbundsstyrelsen sedan motionen lagts, och eftersom förbundsstyrelsen ändrat sitt förslag i enlighet med motionen så drar distriktet nu tillbaka motion nr 6. Monika Lundberg, Halland, föredrog motion nr 8. Den kommer från en mycket respekterad medlem i Halland och distriktsårsmötet valde att gå på motionärens linje. Även om distriktet är väldigt splittrat i frågan innebär det med andra ord att distriktets formella hållning är att yrka avslag på förbundsstyrelsens förslag. Monika yrkade bifall till motion nr 8. Magnus Lagergren, Örebro, föredrog diskussionen från beredningsgruppen. Magnus var inte ordförande i beredningsgruppen, men valdes av gruppen som representant och föredragande av gruppens diskussion och slutsatser. Han påpekade att det hade smugit in sig ett syftningsfel i de noteringar som delats ut, givetvis menas det att det inte finns någonting att vinna på att vänta med att införa den nya distriktsindelningen. Majoriteten av distrikten var positiva till att gå vidare med 8 distrikt även om det lyftes en hel del frågetecken i diskussionen som måste redas ut. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, sa att han upplever att det finns en stor majoritet för den övergripande förändringen men att han samtidigt förstår den oro som distrikten känner framför allt kring tidsplanen. För att förtydliga den föreslagna tidsplanen presenterade Johnny en mer detaljerad genomgång över hur förbundsstyrelsen avser att kommunicera med de nya distrikten efter årsskiftet. Formellt sett träder de nya distrikten i kraft den 1 januari 2020. Det innebär att det nya distriktet kommer att bli förbundets enda kontaktväg. All information kanaliseras till de åtta distrikten och alla ekonomiska bidrag går även dessa

till de nya distrikten. Däremot innebär det inte att alla legala konstruktioner, överföring av fastigheter och avtal, årsredovisningar för helägda företag etc. måste vara införda vid det datumet utan sammanslagningen kan slutföras i den takt som krävs. Per Wihlborg, Skåne, reciterade Karin Boye: ”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?”. Det vi avser att göra nu kommer inte att gå smärtfritt, men vinsterna är desto större. Han yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag med det tillägg som Johnny presenterade. Björn Sandal, Jämtlands län, påpekade att det faktiskt är tre av de nya distrikten som hamnar i Norrland. Även Gävleborg ligger i Norrland vilket oftast glöms bort i diskussionen. Johnnys metafor med flygresor är bra när man vill komma fram fort, men när man flyger är det svårt att se vad som händer på marken. Björn berättade att Jämtlands län och Västernorrland har samarbetat under en längre tid och givetvis kommer att fortsätta med detta oavsett i vilken takt besluten fattas. Börje Tjernström, Västernorrland, förtydligade att det inte ser likadant ut i hela landet och att vissa processer måste få ta lite extra tid. Anna Frej, Västerbotten, berättade om när hon satt i UNF:s förbundsstyrelse på 90-talet och en av hennes dåvarande kollegor, Martin Persson, hela tiden hävdade att vi har en för stor kostym. Då var Anna starkt emot detta synsätt, men nu inser hon att Martin faktiskt hade rätt. Eller i alla fall har fått rätt. Idag har vi en för stor kostym och det är ingen rolig insikt. Anna menade vidare att Martin Kjellin har fel där han menar att det inte gör så mycket om ett litet distrikt har problem. Varje distrikt som har problem är en olycklig situation och vi måste alla hjälpas åt så att de svagare delarna av landet får hjälp av de starkare. Leif Karlsson, Södermanland, tillstyrker förbundsstyrelsens förslag med det förtydligande som Johnny presenterade. Om vi slår ihop tre distrikt och ett av dessa går dåligt blir det lättare för de två andra distrikten att hjälpa till om vi har ett tätare samarbete. Vi är alla överens om att vi har ett problem, men att bara yrka avslag på den föreslagna lösningen är ingen lösning. Marie Post, Skaraborg, instämde med Leif Karlsson och yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Dagens organisation kräver många ideella krafter och mycket ekonomiska resurser. Om vi har färre distrikt än idag kan vi använda de frigjorda krafterna till att skapa mer verksamhet och värva fler medlemmar. Olle Häggström, Västernorrland, menar att detta är en av många frågor inom Expedition 50. Den viktigaste är frågan om engagemang, och den har vi inte ens börjat prata om ännu. I och med att man tappat ett halvår i förberedelser på grund av förbundsstyrelsens ursprungliga förslag att låta de fyra nordligaste distrikten gå samman i ett stort distrikt har man inte hunnit förbereda så mycket som man borde för att klara tidsplanen. Till exempel har IOGT-NTO, UNF och Junis i Västernorrland gemensam ekonomi vilket måste hanteras. För att göra det möjligt för dem att hinna med allt som måste ordnas innan sammanslagningen träder ikraft föreslog han

att den nya distriktsindelningen träder i kraft under 2020, och att de gamla distrikten är avvecklade senast 1 januari 2021.

Viveca Aldebert, Kalmar, berättade att de fem distrikt som är tänkta att tillhöra det nya distrikt Sydost ägnat de senaste två åren åt att påbörja resan och det har varit väldigt roligt. Distrikten har väldigt olika förutsättningar med olika verksamheter, olika ekonomi och olika engagemang. Viveca citerade Lasse Kronér som alltid avslutar med ”Vill, Våga och Kan” och det gäller även oss; om vi vill så kan vi! Hon yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag.

Per Bengtsson, Blekinge, menar att det här är det bästa som har hänt på mycket länge. Det är ett av de lättare beslut vi har att fatta och han förstår inte hur någon kan ha något emot detta. Verksamheten i Blekinge och Skåne har bildligen exploderat sedan de började samarbeta tätare. Robert Strömberg, Västerbotten, berättade om hur Hyresgästföreningen har arbetat med motsvarande frågor och sa att de långa avstånden i Norrland aldrig varit några problem i den organisationen. Om man bara planerar ordentligt så är avstånden inget problem. Han yrkade bifall på förbundsstyrelsens förslag. Johnny Boström, Värmland, menar att vi behöver en förändring i hela landet och så även i Värmland. Samarbetet inom IOGT-NTO-rörelsen är jätteviktigt, och om vi vill fortsätta att samarbeta så är en omorganisation inget hinder. Vill man hitta en lösning på samarbetet gör man det ändå. Det lokala arbetet är det viktiga och det arbetet behöver kraft och energi. Med det här förslaget frigör vi både kraft och energi. Han yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Carina Hallbert, Uppsala län, berättade att hon har full förståelse för att vi behöver en förändring, men att förutsättningarna ser väldigt olika ut i våra olika distrikt. Uppsalas motion bygger på att man ska låta olika distrikt göra förändringen i den takt som passar dem bäst. Som ett kompromissförslag föreslog hon kongressen besluta

att avslå riksstyrelsens första och andra att-satser,

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att under den kommande mandatperioden besluta om distriktssammanslagningar efter att berörda distrikt inkommit med ansökningar om sammanslagning,

att önskade sammanslagningar kan träda i kraft tidigast 1 januari 2020,

att tillstyrka riksstyrelsens tredje att-sats, samt

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för att samarbetet mellan förbunden på

alla nivåer underlättas, trots olika distriktsindelningar. Magnus Lagergren, Örebro, berättade att Örebro är Sveriges mest komplexa län som innefattar delar av sex landskap och gränsar till sex andra län. År 2017 fattade vi beslut om att starta processen med Expedition 50 och nu har vi haft 18 månader på oss att komma igång. Alla vi som fattade detta beslut får sätta fart nu. Magnus yrkade avslag på Carina Hallberts och Olle Häggströms förslag. Marit Normasdotter, Stockholm, yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Per Wihlborg, Skåne, menade att vi tappar kraft och energi om vi fortsätter att diskutera kartor och indelningar. Nu kör vi på förbundsstyrelsens förslag och fokuserar på verksamhet istället. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, poängterade att den förändrade distriktsindelningen är nödvändig för att få utväxling på den nya personalorganisationen. Olle Häggström, Västernorrland, menade att det är massor av tekniska och legala frågor som måste lösas och det är därför han menar att förbundsstyrelsens tidsplan inte håller. Framför allt så saknas mycket i förslaget kring verksamhetsutvecklingen. Gunvor Nygren, Jönköping, yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag.

Niklas Christerson, medlem i Uppsala län och även motionär till motion 2, berättade om bakgrunden till motionen. Han förtydligade att han inte tror att allt är bra som det är, men frågan handlar snarare om huruvida förbundsstyrelsens förslag är den rätta vägen framåt. Det viktiga är att ta tillvara på det som fungerar, men samtidigt ge de distrikt som vill slå ihop sina distrikt en möjlighet att göra detta. Monika Lundberg, Halland, menade att förbundsstyrelsens förtydligande inte överens-stämmer med beredningsgrupensförslag och efterlyste ett förtydligande om vilket förslag som gäller. Streck i debatten begärdes från golvet. Kongressen beslöt att sätta streck i debatten. Per Bengtsson, Blekinge, tyckte att det låter på dem som yrkar avslag som om det är distrikten som driver föreningsverksamhet och det är ju helt fel. Det är föreningarna som driver föreningsverksamhet. Bo Axelsson, Västmanland, trodde att många kommer att lämna den här kongressen med en dålig känsla i magen. Vi måste kunna lyssna på varandra och se till att få med alla distrikt på tåget. De som har problem med tidsplanen, framför allt Västernorrland, måste få möjlighet att genomföra förändringen i en takt som lämpar sig för dem. Han yrkade därmed bifall på Olle Häggströms förslag. § 44

Veteranmedalj Johnny Mostacero började berätta om en person som kom med i IOGT-NTO-rörelsen via Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Han har sedan dess jobbat inom flera olika organisationer, både som förtroendevald och som anställd. Såväl inom Sverige som internationellt. Han har bland annat varit ordförande för vårt internationella paraplyorgan IOGT International. Personen ifråga valde att ta tjänstledigt under många år och glömde sedan att säga upp sig. Han återkom till ett konsultuppdrag på 6 månader som sedan övergick i en tjänst som hittills varat i 8 år. Med dessa ord hälsade Johnny Åke Marcusson välkommen till scenen för att förära honom IOGT-NTO:s finaste utmärkelse, IOGT-NTO:s veteranmedalj. Åke tackade för utmärkelsen och menade att vi är en helt fantastisk organisation. När beslutet fattades om införande av allmän rösträtt i Sverige stod vår organisation för en viktig del av det bakomliggande arbetet. Den erfarenheten och det arbetet tog vi sedan med oss i omröstningen om totalförbud som resulterade i att nästan hälften av Sveriges befolkning stod bakom en restriktiv alkoholpolitik. Detta visar att demokrati och nykterhet hör ihop och det är något vi borde fira och vara stolta över. 1902 uppfanns studiecirkeln efter en motion av Oscar Olsson på en IOGT-kongress och det är bara ett exempel på saker som den här organisationen bidragit med. Under Åkes tid som ordförande i IOGT såg han att de organisationer som inte ville förnya sig fort tappade både i kraft och i storlek. Åke avslutade sitt tacktal med att skicka med ett budskap om att det skillnad på att vilja förändra och vilja förnya. Vi har förnyat oss flera gånger under historien och det är genom att kontinuerligt förnya oss som vi bäst möter framtiden.

§ 45

Ajournering Kongressen ajournerade förhandlingarna klockan 15.00.

Torsdagen den 27 juni 2019 FEMTE SESSIONEN Ordförande: Karin Hagman Anna Carlstedt Sekreterare: Jenny Tapper Magnus Andersson § 46

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 15.35. § 47

Praktisk information Emilia Irenesdotter gav praktisk information om luftburna allergier. § 48

Fortsatt behandling av Riksstyrelsens förslag 1 Ny distriktsindelning IOGT-NTO, Motion nr 2 – Avslå distriktsindelningsförslaget!, Motion nr 3 – Avslå distriktsindelningsförslaget!, Motion nr 4 – Avslå distriktsindelningsförslaget!, Motion nr 5 – Avslå distriktsindelningsförslaget!, Motion nr 6 – Behov av två distrikt i Norrland, Motion nr 7 – Framtida organisationsform, Motion nr 8 – Förändringen av IOGT-NTO:s distriktsindelning, Motion nr 9 – Den stora förändringen som IOGT-NTO-förbundet önskar göra i vårt avlånga land Sverige Tobias Wallin, presidiet, gick igenom propositionsordningen. Sven Lindblom, Västernorrland, yrkade avslag på förbundsstyrelsens och riksstyrelsens förslag och yrkade bifall till Olle Häggströms förslag. Helena Nyström, Uppsala län, tyckte att det tar emot att känna att IOGT-NTO fattar beslut som kör över de andra förbunden och ställde en fråga till förbundsstyrelsen om hur UNF och Junis uppfattar omorganisationen. Helena undrade varför det inte kan ske i den takt distrikten önskar och yrkade bifall till Carina Hallberts förslag. Emil Österlund, Dalarna, uppmanade till att i arbetet med arbetsplanen tänka på hur besluten påverkar lokalverksamheten. David Svensson, Skåne, sa att han förstår motionärernas farhågor i flera fall, men ansåg att vi blir splittrade om vi inte genomför förändringen i samma takt. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, inledde med att säga att hon gladdes över den positiva ton som genomlyst diskussionen. Hon påminde om bakgrunden till att processen inleddes och var övertygad om att större distrikt gör oss mindre sårbara. Vad gäller samarbete med andra påpekade Eva att vi samarbetar med många organisationer inte bara inom rörelsen, och att det går bra trots att vi inte har samma organisationsstrukturer. Till svar på farhågor om tempot i processen sa Eva att om processen drar ut på tiden kommer ett vakuum att uppstå, och då kommer vi verkligen att tappa engagemang. Hon yrkade därefter avslag på motionen. Viveca Aldebert, Kalmar, menade att engagemang är huvudsyftet. I Region Sydost har de upplevt ett stort engagemang i den nya strukturen, och att det är fullt möjligt att samla

människor och engagera sig, inte minst genom digitala kanaler, även över större geografiska områden. Hon upprepade att IOGT-NTO-landet har haft två år på sig att diskutera och förbereda. Magnus Lagergren, Örebro, yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Björn Sandal, Jämtlands län, yrkade bifall till Olle Häggströms kompromissförslag med en förskjuten tidsplan. Martin Kjellin, Uppsala län, ansåg att Carina Hallberts förslag är en flexibel lösning. Han återknöt till samarbetsfrågan och hur viktigt det är att rörelsen inte delas i fyra stuprör. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tackade för en bra diskussion både tidigare och nu i förhandlingssalen. Förbundsstyrelsen yrkade avslag på att-satserna 1, 2, 3 och 5 i Carina Hallberts förslag. Andrine sa vidare att frågan varit uppe i riksstyrelsen där de andra förbunden har sagt att de har andra idéer men att IOGT-NTO kan köra på. Efter avslutad debatt vidtog omröstning. Motion nr 9 ställdes mot förbundsstyrelsens yrkande om att anse motionen besvarad och kongressen beslöt att anse motion nr 9 – Den stora förändringen som IOGT-NTO-förbundet önskar göra i

vårt avlånga land Sverige besvarad. Motion nr 7 ställdes mot förbundsstyrelsens avslagsyrkande och kongressen beslöt att avslå motion nr 7 – Framtida organisationsform. Riksstyrelsens första att-sats om att införa 8 distrikt ställdes mot motion nr 8 om att bibehålla dagens organisation och kongressen beslöt i enlighet med riksstyrelsens första att-sats att IOGT-NTO förbundet ska bestå av åtta distrikt enligt följande indelning:

IOGT-NTO Norr: Norrbotten, Västerbotten IOGT-NTO Mitt: Jämtland, Västernorrland IOGT-NTO GävleDala: Dalarna, Gävleborg IOGT-NTO Svea: Värmland, Örebro, Västmanland IOGT-NTO Öst: Uppsala, Stockholm, Södermanland IOGT-NTO Sydost: Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Gotland IOGT-NTO Väst: Göteborg och Bohuslän, Älvsborg, Skaraborg IOGT-NTO Syd: Skåne, Blekinge, Halland

För att ta fram ett motförslag till riksstyrelsens andra att-sats om tidsplan för införandet ställdes beredningsgruppens förslag mot Olle Häggströms förslag. Kongressen beslöt att till motförslag utse beredningsgruppens förslag. Börje Tjärnström, Västernorrland, Björn Sandal, Jämtlands län, Berit Johansson, Jämtlands län, Björn Karlsson, Jämtlands län och Agneta Åstrand, Jämtlands län, reserverade sig till förmån för Olle Häggströms förslag.

Riksstyrelsens andra att-sats ställdes mot beredningsgruppens förslag och efter votering med röstsiffrorna 51–42 beslöt kongressen i enlighet med beredningsgruppens förslag att den nya distriktsindelningen träder i kraft 1 januari 2020 och att de gamla distrikten är

avvecklade senast 1 januari 2021. Kongressen beslöt i enlighet med riksstyrelsens tredje att-sats att alla befintliga distrikt aktivt arbetar för att sammanslagningar ska kunna ske smidigt. Carina Hallberts femte att-sats ställdes mot förbundsstyrelsens avslag. Kongressen beslöt i enlighet med Carina Hallberts femte att-sats att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för att samarbetet mellan förbunden på alla

nivåer underlättas, trots olika distriktsindelningar. § 49

Förbundsstyrelsens förslag nr 1 – Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning: 1 C – Förbundet och distriktens uppgift Vanja Lindstedt, förbundsstyrelsen, föredrog förslaget. Hon korrigerade ett tryckfel i första meningen, ”distrikten” ska vara ”distriktet”. Förbundsstyrelsen lägger utifrån kongressbeslut ett förslag på nya formuleringar i stadgarna för distriktens och förbundets uppgift. Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att anta förslaget om förbundsstyrelsens uppgifter, samt att anta förslaget om distriktsstyrelsens uppgifter. § 50

Ordningsfråga om stadgeändring Med anledning av det nyss fattade beslutet följde en längre diskussion i ordningsfrågan om hur man förfar med stadgeändringsförslag. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, redogjorde för förbundsstyrelsens tanke att kongressen först fattar principbesluten och senare tar stadgeändringarna i klump. Martin Kjellin, Uppsala län, såg ett problem med att fatta beslut i stadgefrågor som kräver kvalificerad majoritet om det inte har skett rösträkning. Bo Axelsson, Västmanland, höll med Martin Kjellin. Anette Prim, Kronoberg, uppfattade det som att kongressen just hade fattat beslut om en stadgeändring.

Mats Heden, Jönköping, höll inte med Anette, utan ansåg att kongressen nu tagit ett inriktningsbeslut. Han hade tänkt igenom frågorna utifrån just det förfarandet; först principbeslut och sedan stadgebeslutet på söndag. Bo Axelsson, Västmanland, frågade om det är ett beslut eller icke-beslut. Anna Carlstedt, presidiet, förtydligade att i det förslag som bifallits tydligt står att det innebär konsekvensändringar i stadgarna, vilket kommer att tas upp vid behandlingen av stadgarna i den samlade genomgången på söndag. Monika Lundberg, Halland, sa att många ombud har rest hem på söndag när stadgebesluten ska fattas och att det är bäst att ta varje beslut för sig. Karin Hagman, presidiet, påpekade att kongressen pågår tills den är slut. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, sa att om kongressen vill behandla frågorna på ett annat sätt än vad förbundsstyrelsen och presidiet tänkt så går det naturligtvis. Olle Häggström, Västernorrland, menade att vi måste gå vidare och att kongressen kan lita till att presidiet hanterar kongressen och förhandlingsförfarandet. Per Wihlborg, Skåne, frågade när sessionen ska avslutas då han menade att förhandlingarna dragit över tiden. Karin Hagman, presidiet, meddelade att detta inte stämde och föreslog att punkten hanteras färdigt innan ajournering. § 51

Förbundsstyrelsens förslag nr 1 – Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning: 1 D – Ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund Vanja Lindstedt, förbundsstyrelsen, föredrog förslaget. Hon sa att det inte är felfritt, men utgångspunkten är ett önskat läge utifrån var verksamheten utförs.

Ansvarsfördelningen ligger till grund för resursfördelning mellan förbund och distrikt samt vem som förväntas uppnå vad utifrån kongressens beslut inom långsiktiga strategier samt mål och verksamhetsinriktningen. Ansvarsfördelningen kan vid behov justeras utifrån kongressens beslut.

Anna Frej, beredningsgruppen, sa att gruppen var nöjda med matrisen. Det man funderat mest kring var personalfrågor. Förbundet är arbetsgivare, distrikten begär hjälp utifrån verksamhetsbehov. Det är svårt att veta vem som ska avgöra. Beredningsgruppen föreslår

att förbundsstyrelsen får i uppdrag att i den fortsatta processen med förändringsarbetet tydligt klargöra personalfrågorna främst beträffande arbetsledningsansvaret.

Per Wihlborg, Skåne, ville att distrikten ska ha mer att säga till om vad personal ska göra. Han föreslog

att i matrisen på raden Personalfrågor skriva distrikt som drivande och förbundet som stödjande.

Område Distrikt Förbund Personalfrågor

Drivande i att identifiera verksamhetsbehov för personal att utföra. Drivande i arbetsgivarfrågor för distriktsanställda

Stödjande som arbetsgivare och i personalpolitik samt personaladministration

Björn Sandal, Jämtlands län, föreslog

att antalet team ska vara lika många som de nya distrikten, samt

att transparens ska råda mellan de olika nivåerna distriktsstyrelse–teamchef samt förbundsstyrelse–kanslichef.

Jan Linde, Göteborgs och Bohus län, tyckte att förbundsstyrelsens förslag var bra. Han tyckte dock att det fattas en del vad gäller de distriktsägda fastigheterna och föreslog

att komplettera förbundskolumnen på raden Fastigheter med: ”samt stödjande för distriktsägda fastigheter”.

Område Distrikt Förbund Fastigheter Stödja föreningars utveckling

av sina fastigheter Drivande i utvecklingen av fastigheter som förbundet äger eller förvaltar samt stödjande för distriktsägda fastigheter.

Peter Bergström, Norrbotten, yrkade bifall till Per Wihlborgs förslag. Tobias Tengström, Stockholm, tyckte att det var en spännande uppdelning, men han saknade nivån föreningar och andra verksamhetsformer. Han föreslog

att det i matrisen om uppgifter och ansvarsfördelning införs en kolumn för föreningar och verksamhet, samt

att kolumnen fylls på med motsvarande ansvar och uppgifter för föreningar och

verksamheter. Jan Söderström, Gävleborg, frågade Jan Linde varför förbundet skulle vara drivande i förvaltningen av distriktets fastigheter. Han föreslog sedan

att komplettera distriktskolumnen på raden Fastigheter med: ”och driva distriktets utveckling av sina fastigheter.”

Område Distrikt Förbund Fastigheter Stödja föreningars utveckling

av sina fastigheter och driva distriktens utveckling av sina fastigheter

Drivande i utvecklingen av fastigheter som förbundet äger eller förvaltar

Bo Axelsson, Västmanland, menade att anställd personal inte är ute och jobbar mer än 50–60 procent med det som distrikten vill att de ska göra. Bo ansåg att det är en omöjlighet att förbundet ska vara drivande på den punkten. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, yrkade bifall till Jan Söderströms förslag.

Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tackade för den konstruktiva diskussionen i bered-ningsgruppen. Hon medgav att förbundet hade börjat i fel ända, men det var tvunget att sjösätta teamen innan distriktsindelningen var genomförd av arbetsmiljöskäl. Teamen är riggade för de åtta distrikten. Jan Linde, Göteborgs och Bohus län, vidhöll behovet av att förbundet har en stödjande funktion för distriktens fastigheter då en del distrikt kommer att ha problem. Jan ville att förbundsstyrelsen ska ha ett tydligt uppdrag att stödja distrikten i lokalfrågor och sa att utöver medlemmarna är lokalerna vår viktigaste resurs. Robert Strömberg, Västerbotten, framhöll vikten av att teamen verkligen täcker hela regionen. Per Wihlborg, Skåne, menade att problemet är att teamen går vid sidan av distrikten och den verksamhet distriktet gör. Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, bad om tid att låta teamen få börja verka. Ulrike Deppert, Stockholm, bad om förtydligande från beredningsgruppen om vad de avsåg med uppdraget till förbundsstyrelsen. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, yrkade bifall till beredningsgruppens förslag. Det är viktigt med uppföljning av teamen och de nya distrikten. Hon yrkade å förbundsstyrelsens vägnar bifall till Per Wihlborgs förslag om att distrikten ska vara drivande i att hitta verksamhetsbehov. Förbundsstyrelsen yrkade avslag på Björn Sandals förslag. Förbundsstyrelsen yrkade avslag på Tobias Tengströms förslag. Diskussioner hade förts men landat i att föreningarna är autonoma. Olle Häggström, Västernorrland, underströk att för att få engagemang måste det vara ett bra samspel mellan personal och förtroendevalda. I och med den nya indelningen blir det fyra distrikt som sammanfaller med varsitt team, men de distrikt som har det största geografiska avstånden ska dela på två team. Olle ansåg att det måste rekryteras fler och yrkade bifall till Björn Sandals förslag. Anna Frej, beredningsgruppen, svarade Ulrike Deppert och förklarade att berednings-gruppen avsåg den närmaste kongressperioden. Tobias Tengström, Stockholm, tyckte att om föreningarna är autonoma så gäller att även distrikten är det, så argumentet från förbundsstyrelsen faller. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, sa att det är tråkigt att vara kassör i en tid när man för första gången på årtionden har minskade resurser. Förbundsstyrelsen har gjort allt för att freda anställningar som är resurser för distrikten, men det finns inget utrymme i budget för nyanställningar. Anette Prim, Kronoberg, yrkade avslag på Tobias Tengströms förslag med motiveringen att det är skillnad på distriktets och föreningens roll. Distrikten har att följa kongressens beslut om inriktningar medan föreningarna kan ägna sig åt att sticka och inte prata ett dugg alkoholpolitik om de vill.

§ 52

Ajournering Förhandlingarna ajournerades klockan 17.30.

Torsdagen den 27 juni 2019 SJÄTTE SESSIONEN Ordförande: Anna Carlstedt Sergio Manzanares Sekreterare: Magnus Andersson Mikaela Bexar § 53

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 19.00. Dessförinnan hade förbundsordförande Johnny Mostacero förklarat att kongressen hade visat mod när den fattade beslut om ändrad distriktsindelning – och att den därmed hade gjort sig förtjänt av glass. Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, delade ut glass från förbundsstyrelsen till kongressdeltagarna för visat mod. Anna Carlstedt, presidiet, tackade för glassen. Hon berättade om den ordförandeklubba som presidieordförandena använde vid kongressen: Vid IOGT:s världskongress i Stockholm 1902 överlämnade IOGT:s internationelle president Joseph Malins klubba som gåva till svenska IOGT. Malins hade bett IOGT-logen på en ort med namnet Jerusalem att tillverka klubban, som bär IOGT:s valspråk ”The World Is Our Field”. Den internationella storlogen av IOGT ville fira dels att världskongressen hölls i Sverige, dels att den svenska storlogen hade blivit den största organisationen inom IOGT. § 54

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 1 – Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning: Förslag D – Ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund Anna Carlstedt och Sergio Manzanares, presidiet, gick igenom de förslag till beslut om förbundsstyrelsens förslag nr 1 D som fanns. Med anledningen av genomgången förklarade Anette Prim, Kronoberg, att hon hade uppfattat Jan Söderströms förslag som att distrikten ska vara stödjande när det gäller föreningarnas fastigheter och drivande när det gäller de fastigheter som distriktet äger. Jan Söderström, Gävleborg, bekräftade att förslaget skulle uppfattas så. Peter Bergström, Norrbotten, förklarade att han jämkade sitt förslag med Per Wihlborgs förslag. Björn Sandal, Jämtlands län, förklarade att han hade diskuterat första att-satsen i sitt förslag med förbundsstyrelsen, och att han var överens med förbundsstyrelsen om att föreslå att första att-satsen skulle behandlas i samband med behandlingen av förbundsstyrelsens förslag nr 6 om resurser till distrikten från 2020. Anna Carlstedt, presidiet, redogjorde för propositionsordningen. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, förklarade att förbundsstyrelsen yrkade avslag på Tobias Tengströms förslag, bifall till Jan Söderströms förslag, avslag på Jan Lindes förslag,

bifall på Per Wihlborgs nu med Peter Bergströms sammanjämkade förslag och avslag på andra att-satsen i Björn Sandals förslag. Kongressen beslöt att bifalla beredningsgruppens förslag att förbundsstyrelsen får i uppdrag att i den

fortsatta processen med förändringsarbetet tydligt klargöra personalfrågorna främst beträffande arbetsledningsansvaret.

§ 55

Justering av röstlängd Mahamud Said Dahir och Peter Olsson, båda Östergötland, anmälde frånvaro. Magnus Falk, Halland, ersatte Birgitta Svensson. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som nu omfattade 95 närvarande röstberättigade ombud. § 56

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 1 – Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning: Förslag D – Ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund Kongressen beslöt att avslå Tobias Tengströms förslag om att införa en kolumn för föreningar och

verksamheter i matrisen om uppgifter och ansvarsfördelning, samt att bifalla Jan Söderströms förslag att på raden Fastigheter i kolumnen Distrikt lägga till:

”stödja föreningars utveckling av sina fastigheter och driva distriktets utveckling av sina fastigheter.”

Kongressen beslöt att bifalla Jan Lindes förslag att på raden Fastigheter i kolumnen Förbund lägga till: ”samt

stödjande för distriktsägda fastigheter.” Kongressen beslöt att bifalla Per Wihlborgs förslag att i matrisen på raden Personalfrågor skriva distrikt som

drivande och förbundet som stödjande. Kongressen beslöt efter votering med röstsiffrorna 50 röster för Björn Sandals förslag och 42 röster för avslag att bifalla Björn Sandals förslag att transparens ska råda mellan de olika nivåerna

distriktsstyrelse–teamchef och förbundsstyrelse–kanslichef. Kongressen beslöt att med gjorda tillägg och ändringar anta förslaget om ny distriktsindelning och

ansvarsfördelning.

§ 57

Hälsning Riksdagsledamoten Elin Lundgren, ordförande i riksdagens nykterhetsgrupp, framförde en hälsning till kongressen. Elin tyckte att det var roligt att vara på IOGT-NTO:s kongress just som representant för riksdagens nykterhetsgrupp. När hon själv var aktiv i Ungdomens Nykterhetsförbund för cirka 25 år sedan hörde om den mytiska nykterhetsgruppen och hade inte trott att hon själv en dag skulle vara ordförande i den. Elin passade – dessvärre, sa hon – på att avliva en myt, nämligen att riksdagens korridorer skulle vara fulla av organiserade nykterister och att det är skälet till att Sverige har en restriktiv alkoholpolitik. Så var det förr, och många tror att det fortfarande är så. Idag har nykterhetsgruppen cirka tio medlemmar. Det innebär att de organiserade nykteristerna faktiskt är underrepresenterade jämfört med Sveriges befolkning. Elin berättade att nykterhetsgruppen planerar att under mandat-perioden ha ett större samarbete med organisationer som står gruppen nära när det gäller restriktiv alkohol- och narkotikapolitik. Nykterhetsgruppen har inlett med att hålla två seminarier dit främst riksdagsledamöter som inte är med i nykterhetsgruppen har bjudits in: IOGT-NTO:s Juniorförbunds ordförande Mona Örjes om Vit jul-kampanjen och Peter Moilanen om cannabislegalisering i USA. Till seminarierna kom 15 riksdagsledamöter som inte är medlemmar i nykterhetsgruppen men intresserade av frågorna – det måste betraktas som en stor framgång i riksdagen, där det är stor konkurrens om intresset. Elin berättade att hon skulle stanna på kongressen till söndagen och skulle försöka följa förhandlingarna. Hon tackade för att hon hade fått komma och önskade kongressen lycka till. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tackade Elin Lundgren, underströk att nykterhets-gruppens arbete i riksdagen är oerhört värdefullt och sa att IOGT-NTO är extra stolt över att IOGT-NTO-medlemmen Elin är ordförande i gruppen. Andrine utlovade en present till Elin. § 58

Justering av röstlängd Björn Sandal, Jämtlands län, och Per Fredheim, Västernorrland, anmälde frånvaro. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som omfattade 92 närvarande röstberättigade ombud. § 59

Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande Lina Boberg, förbundsstyrelsen, föredrog förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande i dess helhet. Hon tackade särskilt de tre personer som hade ingått i demokratiutredningen: Lul Musa, Peter Olsson och Maria Hampusgård. I sin föredragning av hur den förnyade demokratiska strukturen enligt förbundsstyrelsens förslag kan genomföras under perioden mellan kongresserna 2021 och 2023 utgick Lina från skissen över process för verksamhetsplanering i förbundsstyrelsens förslag. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att genomföra ett omfattande organisationskulturarbete i syfte att förbättra bemötandet, stärka tilliten och öka stoltheten inom IOGT-NTO,

att ge alla medlemmar rösträtt på distriktsårsmötet,

att ge förslagsrätt till alla medlemmar på kongressen,

att införa distriktsårsmöte vartannat år,

att införa Ordförandeforum och Riks- och Distriktskonferens,

att anta valberedningsinstruktion för IOGT-NTO distrikt, samt

att förbundsstyrelsen ska fullfölja 2017 års kongressbeslut om representation och

inflytandeformer på kongresser. Kongressen behandlade därefter de fyra delförslagen A–D i förbundsstyrelsens förslag vart och ett för sig. § 60

Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag A – Rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte Tobias Tengström, Stockholm, föredrog beredningsgruppens förslag om förbundsstyrelsens förslag A. Beredningsgruppen hade diskuterat mycket om de problem som kunde uppstå oavsett om förslaget genomfördes eller inte. Beredningsgruppen såg risker med förslaget, som till exempel geografisk snedvridning. Beredningsgruppen hade diskuterat att föreslå att fortsatt utreda hur det demokratiska deltagandet på distriktsårsmöten ska öka. Eftersom beredningsgruppen var oenig lämnade gruppen förslaget utan yttrande. Mats Lundström, Västerbotten, menade att de förslag som kongressen hittills hade antagit handlade om att beskära organisationen lite och att samla krafterna till åtta distrikt, på samma sätt som när vi beskär fruktträd – vi drar ner för att få vackrare och bättre frukter. När man beskär fruktträd ska man inte vara nere i rötterna – men nu tyckte Mats att vi är nere i rötterna, när vi talar om demokratin på det sätt vi gör. Han menade att det är ett helt nytt sätt att tala om demokratin, ett utmanande av den representativa demokratin när vi tänker oss att varje medlem kan ha rösträtt på distriktsårsmötet. Mats berättade att han var medveten om de demokratiska riskerna som finns med sådana regler eftersom han själv hade varit med och gjort ”kupper” i olika sammanhang genom att samla ihop människor från ett ställe för att få igenom förslag, något som han inte var stolt över. Västerbottensdistriktet tyckte inte att förslaget var riktigt genomarbetat och framför allt inte förankrat i den jord där rötterna växer. Mats Lundström föreslog kongressen besluta

att första att-satsen i förbundsstyrelsens förslag nr 2 A – Rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte återremitteras.

Marie Post, Skaraborg, förklarade att också Skaraborgsdistriktet ville fortsätta utreda frågan och återremittera förslaget. Förslagsrätt till alla medlemmar är en sak, men distriktet menade att det fanns risk för kupper om alla medlemmar hade rösträtt på distriktsårsmötet. Marie tog upp frågan om ombudsfördelning och om medlemmar som inte kunde åka till distriktsårsmötet kunde ge andra medlemmar fullmakt att rösta vid mötet. Marie ansåg att om alla ska ha rösträtt, måste alla kunna komma till distriktsårsmötet till en rimlig kostnad, även de som inte har pengar eller körkort. Hon frågade sig vem som skulle betala resorna till distriktsårsmötena så att alla medlemmar skulle kunna åka dit – föreningen eller distriktet? Marie frågade också när under föregående år medlemsavgiften måste ha betalats för att medlemmen ska få rösträtt; kan medlemmen betala den 31 december, eller måste man vara medlem ett helt år innan för att få rösträtt?

Olle Häggström, Västernorrland, berättade att Västernorrlandsdistriktet hade sett risken för att det kommer färre deltagare till distriktsårsmötena, om föreningarna inte behöver utse ombud. Han var inte övertygad om att det kommer flera deltagare, om alla medlemmar har rösträtt. Med dagens system känner ombuden att de åker till mötet som representant för sin förening och har ett ansvar. Olle menade att grunden för frågan är hur vi hittar ett ökat engagemang och skapar förutsättningar för att få fler deltagare, besökare och debattörer till distriktsårsmötena. Skulle man kunna välja ombud samtidigt som alla medlemmar har rösträtt på distriktsårsmötet? Olle frågade om förbundsstyrelsen hade sett på frågan om hur man ska bekosta deltagandet vid distriktsårsmötena. Kan man begära att föreningen ska betala, om alla har möjlighet att åka till distriktsårsmötet, eller ska distrikten stå för kostnaden? Det skulle bli tufft för de åtta nya distrikten att finansiera deltagandet med dagens situation. Bo Axelsson, Västmanland, tyckte att återremiss var ointressant i sak. Han menade att frågan handlade om vilken syn på demokrati vi ska ha och avfärdade påståendet att direktdemokrati skulle vara modernt och representativ demokrati omodernt. Han hävdade att den representativa demokratin uppstod tidigare än storforumsdemokratin, som var populär i skiftet mellan 1960- och 1970-talen men snabbt avskaffades där den provades, just på grund av de argument som hade framförts i debatten på kongressen: därför att de som kunde bli röststarka genom att skaffa flest kompisar till en sak fick igenom sin vilja. När föreningen inte måste är risken större att man inte åker till ett distriktsårsmöte långt borta. Situationen kommer ganska säkert att kunna uppstå, att man samlar många deltagare från det arrangerande området. Bo tyckte att förslaget var ogenomtänkt och ganska odemokratiskt. Han yrkade avslag på första att-satsen i förslaget.  Jessica Rembeck, Älvsborg, förklarade att Älvsborgsdistriktet föreslog att återremittera demokratiutredningen för att fler medlemmar skulle kunna diskutera följderna av förslagen. Hon menade att de färdiga förslagen hade kommit så nyligen, att frågorna inte hade hunnit diskuteras i distrikten. Jessica Rembeck föreslog kongressen besluta

att återremittera demokratiutredningen för vidare behandling i distrikten. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, förklarade att han var tveksam till förslaget, av flera skäl. Att frågan är uppenbart problematisk visar sig i att de flesta nog är tveksamma när det gäller att ge rösträtt för alla medlemmar på kongressen. Då kan man också ställa frågan om rösträtt för alla medlemmar är rimligt på distriktsnivå, med de nya, större distrikten. Jan-Ove tyckte att medlemsinflytandet är stort redan idag: Alla medlemmar har närvaro- och yttranderätt – lägger vi till förslagsrätt, är medlemsinflytandet på distriktsårsmötet väldigt stort. Han menade att de försöksverksamheter som pågår i några distrikt kan fortsätta i andra distrikt, med nya frågor och fruktbara varianter. Jan-Ove frågade: Är detta verkligen ett steg som ökar det demokratiska inflytandet? Det finns en risk att vi i det godas anda i stället sänker det demokratiska inflytandet. Vi tappar inflytande för grupper som vi egentligen vill ge ökat inflytande. Jan-Ove påpekade att förbundsstyrelsen redan hade ett utredningsuppdrag där de här frågorna kunde tas med. Jan-Ove yrkade bifall till Mats Lundströms förslag om återremiss. Johnny Boström, Värmland, berättade att Värmlandsdistriktet hade funderat över risken för geografisk snedvridning, som beredningsgruppen hade påvisat. Han konstaterade att vi inte vet hur det kommer att se ut i de nya distrikten och hur föreningarna kommer att reagera. Johnny tyckte att det fanns en mängd oklarheter i frågan och att dokumenten inte innehöll tillräckligt mycket av en konsekvensutredning. Han var orolig över att frågan kunde hamna snett. Han yrkade bifall till Mats Lundströms förslag.

Mattias Gotthold, Norrbotten, yrkade bifall till Jessica Rembecks förslag om återremiss av hela demokratiutredningen och till Mats Lundströms förslag om återremiss av förslaget om rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmötet. Mats Heden, Jönköping, berättade att han har erfarenheter från olika delar av landet. Han bodde för några år sedan i ett småsamhälle på västkusten. Där var det inte något konstigt att åka bil på egen kassa för att delta i konsumentföreningens möte, eller söka stöd om man hade det knapert. Om föreningar vill skicka motsvarande de ombud de har haft tidigare, finns det inga hinder för att föreningen fattar beslut att stå för den kostnaden. Om distrikten vill understödja föreningarna för dessa resor i likhet med vad vi har idag, finns det inte något som borde vara ett hinder för distrikten. Mats ville värna distriktens och föreningarnas frihet i de här frågorna. I fråga om ”storforumsdemokrati” nämnde han att konsumentföreningen är ett exempel där man än idag har en stark levande kultur av att medlemmar åker långa sträckor för att delta vid stämmor. Han yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, sa att ett av de roligaste uppdragen i förbundsstyrelsen är att få åka på distriktsårsmöten som gäst. Han träffar många trevliga människor på distriktsårsmötena. De är ofta pensionärer och inte särskilt många. De kommer inte från de nya grupperna och sällan från kamratstödet. Vi kan inte utgå från en idealbild när vi diskuterar, utan från den verklighet vi vill förändra. Vi har ett stort demokratiproblem på våra årsmöten. Vi har dålig representation från vår medlemskader. Det vill förbundsstyrelsen åtgärda. Provdistrikten Jämtlands län och Gotland som har testat har ungefär 15 procent fler ombud på plats. Förbundsstyrelsen vill öka möjligheterna. Ekonomifrågorna är naturligtvis lösningsbara. Om vi får så stora problem med att det kommer så många till våra årsmöten att vi inte kan finansiera bussresorna eller måste hyra en större lokal, då är det ganska bra problem. Många av de årsmöten vi har idag uppfyller inte de kriterier Erik vill ställa på en bra och fungerande interndemokrati. Förbundsstyrelsen hoppas att de större distrikten är en del av lösningen, och förslaget om rösträtt för alla medlemmar är ytterligare en pusselbit för att vitalisera organisationen och få en starkare och bättre interndemokrati. Erik yrkade avslag på Jessicas Rembecks och Mats Lundströms förslag om återremiss. Robert Strömberg, Västerbotten, menade att vi inte har något förbund om vi inte har distrikt, och om vi inte har grundstommen längst ner, i föreningslivet med medlemmar som kommer till årsmötena, får vi inte heller medlemmar som kommer till distriktsårsmötena. Robert underströk att vi måste tala om helheten. Grunden måste läggas längst ner, och så bygger vi uppåt. Robert yrkade bifall till Mats Lundströms förslag. Magnus Lagergren, Örebro, gillade förbundsstyrelsens intention och ambitionen i många frågor. Vid den här kongressen hade beslut fattas i många tunga frågor som påverkar mycket, som beslutet att bli åtta distrikt. Magnus ville göra en typiskt svensk lösning och begrava frågan i en utredning i två år. Kanske behöver vi arbeta med våra distrikt – det finns en risk att det blir en klyfta mellan distrikt och föreningar, och att distrikten hamnar närmare förbundet. Ett sätt att undvika den utvecklingen är att säga att föreningen fortfarande är det viktigaste sättet att få demokrati in i distrikten under två år till. Börje Tjärnström, Västernorrland, tyckte att de nya distrikten borde få arbetsro att komma igång och tyckte att det var onödigt att också ändra rösträttsbestämmelserna. Han trodde att det finns stor risk för geografisk snedfördelning när vi inte vet hur distrikten kommer att arbeta. Han tyckte att förändringen gick lite för snabbt på den punkten. Anette Prim, Kronoberg, kunde inte se förslaget som ett sätt att öka demokratin. Hon menade att man lägger makten hos de medlemmar som bor i närheten av distriktsårsmötes-orten eller har råd och tid att ta sig dit. De nya distrikten är stora distrikt, sa hon och nämnde som exempel en resa från Visby till ett distriktsårsmöte i Växjö, som tar över fem timmar med bil, där färjetransport ingår och kräver biljett, eller kräver flyg via Bromma. Det är

kostsamt. Anette såg problem med att föreningar och distrikt skulle bidra till kostnaderna för alla medlemmar som ville åka på distriktsårsmöte. Hur ska man bestämma hur många deltagare varje förening ska skicka? Om direktdemokrati ska fungera måste man hitta lösningar för dem som inte har möjlighet att närvara fysiskt, men inget nämns om det i förslaget. Anette yrkade bifall till förslagen om återremiss. Jan Linde, Göteborgs och Bohus län, vågade hävda att han hade varit på fler distriktsårs-möten än någon annan i lokalen. Han uppmanade kongressen att inte utgå ifrån hur det ser ut idag, utan att tänka annorlunda. Han nämnde ett exempel: På ett föreningsmöte som väljer ombud kan det teoretiskt komma 20 procent av medlemmarna. Normalläget är att 10 procent av medlemmarna går på föreningsårsmötet, som är det mest besökta mötet i de flesta föreningar. Där utser de representanter till distriktsårsmötet. Var är demokratin då? Det är bara några få som deltar. Ju mer aktiv du är, desto större rätt har du att utse ombud eller bli utsedd. Men förbundsstyrelsens förslag vänder upp och ner på det. I en värld där vi tror att människor vill engagera sig och kan engagera sig, och där vi tror att inte förenings-verksamheten, utan andra verksamheter, kommer att vara avgörande för organisationens framtid, måste vi våga, menade han. Jan yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Jan Söderström, Gävleborg, frågade om konsekvenserna av ändringen av § 3:5 i stadgarna om att medlemmar i distriktet som har betalat medlemsavgift föregående och innevarande år har rösträtt på distriktsårsmötet. Det innebär att inga nya medlemmar får rösträtt – de måste ha varit medlemmar året före också för att få vara med och fatta beslut om kommande verksamhet. Jan tyckte att det kändes konstigt att ställa så höga krav för rösträtt. Åke Petersson, Kalmar, förklarade att han inte tror på direktdemokrati över huvud taget. Han hade inget emot yttrande- och förslagsrätt åt alla, men trodde inte att organisationen är mogen att ge alla rösträtt förrän vi kan rösta via länk. Han yrkade avslag på förbunds-styrelsens förslag. Maria Gripenhoftner, Västerbotten, förklarade att hon var mot förslaget, av den främsta anledningen att Västerbottensdistriktet inte har hunnit behandla förslaget med medlemmarna i distriktet. Hon framhöll att demokrati är svårt och att det händer att vi råkar ut för skendemokrati. Det finns fördelar med att ha ombud: Ett ombud är ofta inläst, har fått förtroende och ansvarar för det den beslutar. Som exempel på problem nämnde hon beredningsgrupperna på kongressen, som hon såg som något positivt. Men ombuden från Västerbotten är fyra och beredningsgrupperna är sex. Hur demokratisk är den processen? Västerbottensdistriktet fanns inte med i de två beredningsgrupper där distriktet inte representerades av ombud. Maria tyckte att det var viktigt att saken får ta mer tid. Hon yrkade bifall till Jessica Rembecks och Mats Lundströms förslag om återremiss. Emil Österlund, Dalarna, tyckte att förslaget om rösträtt var ett av de mest spännande förslagen från förbundsstyrelsen. Han menade att vi måste våga prova. Emil sa att han blir lite beklämd när argumenten handlar om att det ska kuppas och förstöras. Är det så vi ser på våra ordensbröder, frågade Emil. Han tyckte att IOGT-NTO är en bra organisation som ofta lever i en konsensusdemokrati. På Emils distriktsårsmöten kuppas det inte. Han trodde inte att det beror på att föreningarna utser ombud, utan på att vi har en öppen demokrati. Emil nämnde också det viktiga exemplet med flyktingvågen som kom till Sverige 2015. Bland de organisationer som utmärkte sig var IOGT-NTO och UNF, där folk som inte var förenings-aktiva kom ut och arbetade och deltog i aktivistgrupper, och föreningar samarbetade. Förslaget skulle ge även dem rösträtt på distriktsårsmötena. Emil förklarade att han tror på flera sorters lokal verksamhet, och med förslaget kan vi nå medlemmarna utanför förenings-verksamheten. Han yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Björn Larsson, Blekinge, berättade att hans förening har ungefär hundra medlemmar. Den har sju ombud med femton ersättare. Föreningen lyckas tillsätta posterna varje år, men det går knappt. Trettio av medlemmarna har inte tillgång till dator eller internet och vill inte ha

det. Fem procent går inte utanför dörren utan är bara uppkopplade via internet och skulle aldrig komma till föreningslokalen. Alla medlemmar ska förstås ha rösträtt på distrikts-årsmötet, tyckte han. Men man behöver se på konsekvenserna och få det att fungera praktiskt så att man, utan att vara på plats fysiskt, kan ta del av mötet från en annan plats och rösta hemifrån att behöva resa. Därför ville Björn återremittera förslaget. Cariina Sundström, Göteborgs och Bohus län, berättade att distriktet har sett ett mönster när distriktet har samarbetat med Älvsborgs och Skaraborgs distrikt: Det är bäst att träffas i Borås, som ligger mitt i distriktet. De flesta distriktsårsmöten kommer nog att hållas mitt i distriktet för att hålla kostnaderna nere. Det betyder att de som bor mitt i distriktet är de som mest sannolikt kommer till distriktsårsmötet. Hon ansåg också att plikt hade betydelse: Om jag har blivit utsedd av årsmötet att företräda min förening och fått mandat – då kommer jag att dyka upp på distriktsårsmötet. Cariina menade också att yngre generationer har en kultur att bestämmer vad man ska göra med kortare och kortare framförhållning. Det innebär att det blir svårare att få ombud långt bortifrån att komma till möten. Hon yrkade avslag på förbundsstyrelsens förslag och bifall till Mats Lundströms förslag. Bo-Teddy Olsson, Kronoberg, vände sig till Erik Winnfors Wannberg och berättade att femton medlemmar var på Gotlands distriktsårsmöte; det kom 1,7 personer extra eftersom vi hade direktdemokrati. I Östergötland var det 37 ombud på distriktsårsmöte, men 70 IOGT-NTO-are på partyt efteråt, och dessutom andra. I Kronoberg var det 22–23 ombud och 73 på festen efteråt. Bo-Teddy ville ha rådrum och se hur det hela kan göras bättre. Han tyckte att demokratiutredningen som helhet är mycket bra – det är bara på punkten om rösträtt man har gått lite långt. Han uppmanade förbundsstyrelsen att se på hur man kan utöva direkt-demokrati på ett nytt sätt och var missnöjd med att förbundsstyrelsen hade lämnat ett underlag där man inte har tänkt på det digitala. Han yrkade bifall till Mats Lundströms förslag om återremiss. Per Wihlborg, Skåne, tyckte att det behövdes en paus. Han noterade att försöksdistrikten hade fått 15 procent fler deltagare på distriktsårsmötena. Men tänk om vi tappar 85 procent av ombuden som har skickats av föreningarna. Då har vi plötsligt betydligt färre ombud på distriktsårsmötena. Per tyckte att kongressen skulle återremittera förslaget och göra den paus som Magnus Lagergren hade talat om i sitt inlägg. Gunvor Nygren, Jönköping, menade att det inte blir bättre om vi väntar. Hon trodde inte att något speciellt händer om vi inför direktdemokrati. Hon berättade att Jönköpingsdistriktet de senaste åren hade givit alla närvarande medlemmar rösträtt på distriktsårsmötet, men många fler medlemmar har inte kommit till mötena – det är en eller två varje år som har fått ”extra” rösträtt. Hon konstaterade att det är de mest engagerade och de nyfikna som kommer. Gunvor trodde att vi måste våga utöka rösträtten och släppa in fler. Hon yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. § 61

Ordningsfråga: Streck i debatten Streck i debatten begärdes. Kongressen beslöt att sätta streck i debatten om förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt

inflytande: Förslag A – Rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte. Martin Kjellin, Uppsala län, påminde om att alla yrkanden ska göras innan streck i debatten sätts.

§ 62

Fortsatt behandling av Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag A – Rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte Lina Boberg, förbundsstyrelsen, konstaterade att 16–20 procent av medlemmarna är aktiva i föreningar. Det finns ganska många som är direktanslutna till ett distrikt eller inte aktiva i förening och inte har någon rätt att delta i distriktsårsmöten. Förslaget är ett sätt att komma åt problemet. Målet är att alla medlemmar ska bjudas in och välkomnas till ett distriktsårs-möte, inte att distriktet ska skicka brev till föreningarna och uppmana dem att skicka representanter. Hon påminde om att det är fullt möjligt för föreningarna att på förenings-årsmötet välja medlemmar som ska representera föreningen på distriktsårsmötet. Lina Boberg svarade på Jan Söderströms fråga att det stämmer att medlemmarna måste ha betalat medlemsavgiften två år i rad för att få rösträtt. Men enligt förslaget får alla medlemmar förslagsrätt. Lina Boberg tyckte att det var konstigt att yrka återremiss av hela utredningen på den grunden att distrikten egentligen inte vill ändra någonting i utredningen, bara prata med medlemmarna om vad som står i den. Det är ett svårt uppdrag för förbundsstyrelsen – det är ospecifikt vad det skulle betyda. Förbundsstyrelsen ville gärna få gå igenom de övriga förslagen om demokratiutredningen, som beredningsgruppen har uttryckt större stöd för, och inte hela utredningen återremitteras utan diskussion. Monika Holmberg, Östergötland, förklarade att den enda anledningen till att hon var ombud på kongressen eller över huvud taget är engagerad i IOGT-NTO är att IOGT-NTO äntligen försöker lista ut hur vi kan bli fler engagerade i organisationen, så att vi kan vara med och förbättra samhället. Monika tyckte inte om argumentationen att vi som sitter här på kongressen är de rätta, att det är vi som är IOGT-NTO, att det är vi som förbättrar världen – men om det kommer några andra, kommer de att kuppa bort våra åsikter och göra obehagliga saker. Det är inte att utveckla demokratin. Monika tyckte att återremiss var det rätta för att utveckla demokratin. Förslaget om rösträtt var bara en rad i förslaget, inte någon utredning om frågan. Det krävs ett utvecklat förslag med ett helt paket om hur förslaget ska fungera. Monika yrkade bifall till Jessica Rembecks förslag om återremiss av hela demokratiutredningen. Marit Normasdotter, Stockholm, såg bra argument både för och emot förslaget. Hon frågade sig varför den som inte är aktiv som det är nu, skulle bli det med direktdemokrati. Marit upplevde geografiska hinder med besvärliga resor som ett problem utifrån ett demokrati-perspektiv. De dyra resorna innebär också att det blir en klassfråga. Marit var i grunden positiv till förslaget, men tyckte att frågan behöver utredas mera, även när det gäller andra mötesformer som möten på till exempel Skype, där man inte fysiskt behöver vara på plats, eller röstning via nätet. Hon yrkade bifall till förslaget om återremiss. Björn Karlsson, Jämtlands län, förklarade att förbundsstyrelsens förslag var det självklara för Jämtlandsdistriktet. När Jämtlandsdistriktet fick vara ett pilotdistrikt var demokratifrågan en av de viktigaste frågorna. De som inte har en demokratisk hemhörighet, nämligen de direktanslutna, var det viktigt att få med. Därför valde Jämtlandsdistriktet direktdemokrati, väl förankrad i föreningarna, innan distriktet gick till beslut. Direktdemokratin fick gott gehör, och medlemmarna blev fler på årsmötena, omkring 15 procent fler. Jämtlands-distriktet har inte upplevt ekonomifrågan som ett problem, utan har löst den mellan distrikt och föreningar. Björn trodde också att det handlar om engagemanget och om hur man förpackar årsmötet med mer än endast förhandlingar. Han yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag.

Per Bengtsson, Blekinge, förklarade att det var länge sedan han kände sig så hemma, för han kände igen det blekingska uttrycket ”Det gaur inte” i svaren. Han yrkade bifall till förslaget om återremiss. Kristin Eriksson, Blekinge, hade insett vilken möjlighet vi har att driva rörelsen framåt. Hon berättade att Hyresgästföreningen med 500 000 medlemmar sedan länge tillämpar direktdemokrati som fungerar. En annan stor förening, Coop Konsum i södra Sverige, har just infört direktdemokrati genom digital röstning. Kristin menade att direktdemokrati är framtiden även för IOGT-NTO. Hon tyckte också att det var viktigt att ha förslaget om rösträtt på distriktsårsmötena som något att komma med från kongressen till medlemmarna därhemma. Att de får vara med och påverka sin rörelse känns i varje hjärta, sa Kristin. Hon trodde att förbundsstyrelsen har tänkt rätt: Vi ska ha föryngring och förnyelse och våga hoppa ut i det okända. Bara rädslan stoppar oss. Hon var säker på att förbundsstyrelsen skulle hitta en lösning så att alla kan rösta. Hon yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Ulrike Deppert, Stockholm, frågade vad som var det värsta som kunde hända om förslaget antogs. Hon menade ingenting förändras om kongressen väntar två år till. Vi borde tänka på hur vi kan underlätta för alla att komma till mötena. Hon yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Markus Strömbom, Gotland, betonade jämlikhetsaspekterna. Om vi vill ha direktdemokrati, måste vi först hitta sätt att erbjuda alla att delta på lika villkor. Det är till exempel dyrt att åka till och från Gotland, och Markus trodde det var sannolikt att distriktsårsmöten inte skulle förläggas till Gotland. Det skulle bli dyrt för medlemmarna på Gotland att delta. Om vi ska betala för att medlemmarna deltar, måste vi först utreda om vi kan det. Han yrkade bifall till Mats Lundströms förslag om återremiss. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, frågade vad som är som är basen och centrum i vår organisation: medlemmen eller föreningen? På den punkten skilde sig diskussionen åt, konstaterade hon. Andrine menade att det är viktigt att bestämma sig i den frågan. Ska vi utgå från varje medlems rätt att vara med och engagera sig och ha åsikter, eller inte? Förbundsstyrelsen har undersökt saken bland medlemmarna, och mellan 16 och 20 procent är aktiva i en förening. Det är dem vi når med den representativa demokratin. Vill vi inte att alla medlemmar ska få vara med och tycka på våra årsmöten? Andrine vädjade till kongressen att hoppa in i helikoptern och komma upp en bit. Kongressen kan inte diskutera om reseersättning och andra detaljer, utan beslutar om principer och inriktningar. Mats Heden, Jönköping, delade den positiva andan som flera andra ombud hade uttryckt. Han berättade att han är med i en förening med 7 126 medlemmar. Av dem åker 500 till årsmötena på riksnivån och praktiserar direktdemokrati. Den föreningen har liten ekonomi. Vi omsätter en halv miljard; ekonomin är ingen fråga för oss. Mats menade att IOGT-NTO måste ta klivet och visa att vi står upp för den demokrati vi alltid har stått upp för. Han yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, påminde sig en diskussion med Kjell-Ove Oscarsson när Kjell-Ove satt i förbundsstyrelsen. Kjell-Ove hade sagt: Den organisation du pratar om finns inte längre. Han hade menat att Erik hade en gammal bild av organisationen. Erik vände sig nu till Bo-Teddy Olson och sa att en insikt som hade kommit till honom är att vår organisation haltar. Det är enligt Erik en huvudanledning till att jobba frenetiskt med Expedition 50. På flera håll kan man inte välja fullständiga styrelser, något som var otänkbart på 1990-talet. Erik vädjade till kongressen att behandla förbundsstyrelsens förslag om demokratiutredningen ett i taget och inte skicka iväg hela förslaget på en gång utan att kongressen hade fått diskutera de andra delarna. Anette Prim, Kronoberg, förklarade att frågan inte handlar om risk för kuppande utan om vad som fungerar demokratiskt. Att något fungerar i Jönköping innebär inte att det fungerar i

större distrikt. Hon sa att det inte finns någon naturlig mittpunkt i hennes distrikt. Oavsett var distriktsmöte hålls i distriktet, blir det dyrt och besvärligt för några att ta sig dit. Anette ville att alla medlemmar ska ha samma möjlighet till makt, inte bara de med tid och pengar. Hon menade att det är viktigt att ha med de medlemmar som inte är föreningsanslutna, men att det måste finnas andra sätt att lösa det. Hon yrkade bifall på Mats Lundströms förslag om återremiss av rösträttsförslaget. Jan Linde, Göteborgs och Bohus län, förklarade att detta för honom är ett av de viktigaste strategiska beslut kongressen har att fatta. Om vi inte är beredda att ta tag i det demokrati-underskott det innebär att 80 procent av våra medlemmar inte har tillgång till demokrati, kan vi inte säga att vi är en demokratibärare. Vi måste lyfta alla medlemmars lika rätt till inflytande. Jan tyckte också att det handlar om vad vi laddar ett distriktsårsmöte med. Han mindes distriktsårsmöten som var både förhandlingar, politik och party; god mat, dans, underhållning, spännande diskussioner – det var inte ett möte mellan klockan elva och klockan två, utan det var en hel dag eller ibland två. Jan tyckte att det är viktigt att se distriktsårsmötet som en möjlighet att skola och utveckla medlemmar och få ett starkare engagemang. Mattias Gotthold, Norrbotten, svarade Lina Boberg, som hade undrat vad distrikten vill med en återremiss av demokratiutredningen, att distrikten vill få ett genomtänkt, nyanserat förslag om hur det hela ska gå till praktiskt. Mattias trodde inte att distrikten utgick från en idealbild av hur det ser ut, utan att alla har en god uppfattning om hur det ser ut och att det finns behov av att utveckla vår rörelse. Ombudsförsamlingen behöver fatta de beslut som ombud tycker är kloka. Mattias trodde inte att ett beslut om direktdemokrati skulle lösa deltagandeproblematiken på årsmötena – många har haft farhågor om vad det kommer att innebära för deltagande och geografiska områden. Han saknade också en behovsanalys av vilka man tror kommer att komma till distriktsårsmötena. Han undrade om den angivna procentandelen 15 procent fler deltagare vid mötena kunde tillämpas för hela landet, eller om det bara gällde just de små distrikten som hade velat införa ändringarna på försök. Mattias starka uppfattning var att genom den representativa demokratin är alla som deltar i föreningsverksamheterna, genom våra distrikt, genom våra föreningar, representerade på den här kongressen. Anna Carlstedt, presidiet, gick igenom propositionsordningen och konstaterade att mot förbundsstyrelsens förslag stod dels Jessicas Rembecks förslag om återremiss av hela demokratiutredningen, dels Mats förslag om återremiss av frågan om rösträtt. Hon konstaterade att kongressen behövde ta ställning till Jessica Rembecks förslag om återremiss av hela demokratiutredningen först. Om kongressen antog Jessica Rembecks förslag, skulle kongressen inte behandla övriga delar av förbundsstyrelsens förslag. Hon påminde om att förbundsstyrelsen hade föredragit hela förslaget, men att kongressen inte hade hört beredningsgruppens förslag om övriga delar i förslaget eller diskuterat de övriga delarna i plenum. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, påpekade att de återstående delarna av demokrati-utredningen ännu inte hade behandlats och frågade om det inte vore rimligt att ta upp frågan om återremiss av hela utredningen först när kongressen hade gått igenom hela förslaget. Jessika Rembeck förklarade att hon godkände att hennes förslag skulle tas upp till beslut först när hela förbundsstyrelsens förslag hade diskuterats.

§ 63

Justering av röstlängd Mahamud Said Dahir, Östergötland, återinträdde. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som nu omfattade 92 närvarande röstberättigade ombud. § 64

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag A – Rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte Kongressen beslöt efter votering med röstsiffrorna 47 för Mats Lundströms förslag om återremiss, 46 för att avgöra frågan nu och 1 som avstod att bifalla Mats Lundströms förslag att första att-satsen i förbundsstyrelsens förslag nr 2 A

– Rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte återremitteras. Vid rösträkningen konstaterade presidiet att 94 röster hade avgivits, trots att den fastställda röstlängden omfattade bara 92 närvarande röstberättigade ombud. Kongressen beslöt att justera röstlängden som nu omfattade 94 närvarande röstberättigade ombud. § 65

Praktisk information Anna Carlstedt, presidiet, informerade om kulturprogram på kongressen under kvällen: Nostalgikafé på nattkaféet, UNF:s förbundsstyrelseshow på Folkan och konsert i Pingstkyrkan med rubriken ”Sen kväll med musik och poesi”. Linda Vismer, förbundskansliet, informerade om att kongressförhandlingarna skulle sluta kl. 17.00 på fredagen, en halvtimme tidigare än angivet. § 66

Ajournering Kongressen ajournerade förhandlingarna klockan 21.15 till följande dag.

Fredagen den 28 juni 2019 SJUNDE SESSIONEN Ordförande: Sergio Manzanares Erik Wagner Sobelius Sekreterare: Mikaela Bexar Tobias Wallin § 67

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 8.30. § 68

Parentation Vanja Lindstedt, förbundsstyrelsen, höll parentation. Hon läste Det tomma rummet av Gunnar Mascoll Silfverstolpe och några ord om hur vi genom vårt arbete hedrar minnet av våra bortgångna medlemmar. Parentationen avslutades med att Vanja läste Nocturne av Mikael Wiehe och sedan ledde kongressen i en tyst minut. § 69

Ajournering Kongressen ajournerade sig klockan 8.40 för att ombuden skulle få tillfälle att läsa in beredningsgruppsprotokollet. § 70

Återupptagning Förhandlingarna återupptogs klockan 9.00. § 71

Justering av röstlängden Simon Winnfors, Stockholm, ersatte Kjell-Ove Oscarsson. Thomas Näsholm, Västernorrland, ersatte Olle Häggström. Birgitta Svensson, Halland, ersatte Magnus Falk. Sigrid Söderholm, Norrbotten, ersatte Annika Bergström. Ingegerd Björn, Västmanland, ersatte Bo Axelsson. Bengt-Eric Bengtsson, Dalarna, ersatte Björn Eriksson. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som omfattade 94 närvarande röstberättigade ombud.

§ 72

Jämställdhetsstatistik Maria Hampusgård redogjorde för resultatet av gårdagens talartidsmätning. Vid diskussionen om förhandlingsordningen hade 55 procent av talartiden använts av kvinnor. Vid behandlingen av verksamheten 2017 och 2018 hade män talat 76 procent av tiden. När distriktsindelningen debatterades hade män talat 61 procent av tiden, medan kvinnor använt 59 procent av talartiden i debatten om distriktens uppgifter och ansvar. Rösträtten hade till 60 procent av tiden diskuterats av män.

§ 73

Ordningsfråga Sergio Manzanares, presidiet, redogjorde från en ordningsfråga som Mats Heden, Jönköping, hade lämnat in skriftligt. Mats Heden ansåg att kongressen under gårdagskvällen hade överträtt två principer som har brukat tillämpas, när kongressen fattade beslut i fråga om del A (rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte) av förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande. Det handlade för det första om att ett alternativ i röstningen hade varit att aktivt avstå från att rösta, trots att det rörde sig om en omröstning utan påverkan på stadgarna. Vidare hade röstlängden justerats under pågående omröstning. Mats Heden föreslog att det beslut som hade fattats skulle rivas upp och att omröstningen skulle göras om efter det att röstlängden justerats. Sergio förklarade att presidiet hade gjort tolkningen att beslutet kunde påverka stadgarna och därför lagt in ”avstår” bland alternativen i voteringen. Han hade förståelse för att det hela gått snabbt men ansåg ändå att det hade varit möjligt att begära ordningsfråga redan vid voteringen. När det gäller justeringen av röstlängden sa Sergio att det hade kommit fler röster än det antal som röstlängden hade fastställts till. Enligt Sergio borde presidiet då ha avslutat omröstningen, fastställt röstlängden igen och sedan gjort om omröstningen. Han kunde därför godta kritiken och sa att presidiet avsåg att använda det nämnda upplägget framöver. Lars Larsson, Jönköping, tyckte med hänvisning till presidiets redogörelse att det som skett inte skulle föranleda någon åtgärd.

Kongressen beslöt att avslå förslaget att riva upp beslutet i förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt

demokratiskt inflytande: Förslag A – Rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte. § 74

Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag B – Förslagsrätt för alla medlemmar på kongressen Tobias Tengström, beredningsgruppen, sade att de flesta i beredningsgruppen hade varit positiva till förslaget om förslagsrätt för alla medlemmar på kongressen. Martin Kjellin, Uppsala län, ansåg att det i konsekvensens namn borde införas förslagsrätt för alla medlemmar även på distriktsårsmötet, nu när kongressen beslutat att det även i fortsättningen ska finnas ombud på årsmötet. Han föreslog kongressen besluta

att ge förslagsrätt på distriktsårsmötet till alla medlemmar i distriktet Lina Boberg yrkade för förbundsstyrelsens räkning bifall till förslaget. Anna Frej, Västerbotten, yrkade för distriktets räkning avslag på förbundsstyrelsens förslag. Hon hänvisade till den talartidsstatistik Maria Hampusgård just hade redovisat och ställde frågan vilka det är som är uppe och pratar. Anna ansåg att alla medlemmar har god möjlighet att komma till tals genom att skriva motioner och söka stöd för dem. Vilka är det som kommer att dyka upp och lägga förslag och prata och förlänga förhandlingarna? frågade sig Anna. Från golvet kom en önskan om att hon skulle besvara frågan, och Anna svarade att ”pratmän” kommer att lägga förslag som få kommer att rösta på. Hon ville behålla en representativ demokrati som silar lite. Susanne Persson Blomvik, Skaraborg, undrade varför man skulle älta en fråga på det här viset. Är man med i en förening ska alla ha rösträtt, ansåg Susanne. Sergio Manzanares, presidiet, påminde om att det nu aktuella förslaget inte gäller rösträtt utan förslagsrätt. Mats Heden, Jönköping, trodde inte att förslagsrätt för alla medlemmar skulle förlänga förhandlingarna. Alla medlemmar har ju redan närvaro- och yttranderätt, påpekade Mats. Han såg inget negativt med vare sig förbundsstyrelsens eller Martin Kjellins förslag och yrkade bifall till båda. Monika Holmberg, Östergötland, uppfattade inte att gårdagens beslut om att återremittera frågan om rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmötet handlade om att vi ska fortsätta att ha representativ demokrati; det handlade om att ta fram ett ännu bättre förslag på hur vi ska utveckla demokratin. Enligt Monika skulle det vara olyckligt att nu besluta om saker som sätter käppar i hjulet för besluten på nästa kongress. Av den anledningen yrkade hon avslag på Martin Kjellins och förbundsstyrelsens förslag. Martin Kjellin, Uppsala län, klargjorde efter en fråga från presidiet att hans förslag var oberoende av om förbundsstyrelsens förslag går igenom. Kongressen beslöt att bifalla förbundsstyrelsens förslag att ge förslagsrätt till alla medlemmar på kongressen,

samt

att bifalla Martin Kjellins förslag att ge förslagsrätt till alla medlemmar på distriktsårsmötet.

§ 75

Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag C – Distriktsårsmöte vartannat år Tobias Tengström, beredningsgruppen, sade att deltagarna i beredningsgruppen hade haft olika tankar om förslaget som helhet. De var dock ense om att det inte är en bra idé att låta distriktsstyrelsen besluta om ombud till kongressen, och beredningsgruppen ville därför i stället se ett valmöte. Vidare ville gruppen stryka den föreslagna begränsningen att ledamöter i distriktsstyrelsen bara ska kunna väljas för en tvåårsperiod åt gången. Beredningsgruppen föreslog kongressen besluta

att distriktets valberedning föreslår kongressombud för distriktet och att beslut om ombud ska ske på särskilt kallat möte som kan ske under distriktskonferensen. Ersättare till kongressombud ska också väljas. Vid detta möte kan även motioner till kongressen behandlas., samt

att mandattiden för ledamöterna i styrelsen kan vara två eller fyra år (om årsmöten

vartannat år) Mattias Gotthold, Norrbotten, yrkade bifall till beredningsgruppens andra att-sats. Han tyckte inte att dagens system skulle ändras så att alla ledamöter måste väljas samtidigt. Mattias ansåg vidare att ombuden till det valmöte som beredningsgruppen förslagit skulle utses på samma sätt som distriktsårsmötesombuden. Han föreslog kongressen besluta

att kongressombud väljs på distriktsvalsmöte,

att röstberättigad på distriktsvalsmöte avgörs på samma sätt som till distriktsårsmöte, samt

att enligt att-sats 1–2 reglera i stadgarna i stället för förbundsstyrelsens förslag om

§ 2:4. Ulrike Deppert, Stockholm, uppmärksammade den del av förslaget som innebär att § 3:2 i stadgarna ändras så att distriktsårsmötet ska hållas senast den vecka då den 31 mars infaller. Enligt Ulrika behövs det mer tid för att få till ett bra bokslut och en bra verksamhets-berättelse. Stockholms distrikt föreslog därför

att behålla ordningen att distriktsårsmötet ska hållas senast den vecka då den 15 april infaller.

Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, tyckte om förslaget om distriktsårsmöte vartannat år. Han hade förtroende för att distriktsstyrelserna skulle hitta flexibla former för hur kongressombuden utses och påpekade att en eventuell alternativ ordning skulle behöva stadgefästas. Jan-Ove yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Jan Söderström, Gävleborg, tyckte att det var vettigt med årsmöte vartannat år. Han såg dock en fara i att göra ändringen samtidigt som de nya större distrikten ska sätta sig in i arbetet. Jan tyckte därför att det skulle hållas distriktsårsmöten både 2020 och 2021 och föreslog kongressen besluta

att denna förändring träder i kraft efter kongressen 2021, det vill säga år 2022.

Helena Nyström, Uppsala län, höll med om att vissa beslut bara behöver fattas vartannat år. Om idén är att stärka demokratin och få med människor i verksamheten tyckte hon dock att det kändes fel att ersätta ett möte med skarpa beslut med ett frivilligt möte. Hon ville därför ha distriktsårsmöte varje år men ansåg att man skulle kunna ha en kortare föredragningslista varannan gång. Helena yrkade avslag på förbundsstyrelsens förslag och föreslog

att årsmöte ojämna år har en kortare föredragningslista. Tobias Tengström, Stockholm, ansåg att vartannat år var bra. Han trodde dock att man får en bättre blandning på kongressombud om de väljs vid ett öppet tillfälle där alla som representerar sina föreningar får vara en del i valprocessen. Det kan ju dyka upp lämpliga personer som distriktsstyrelsen inte har tänkt, sa Tobias. Han sa också att ett valmöte kan men inte behöver, hållas i anslutning till distriktskonferensen. Slutligen yrkade han bifall till Ulrike Depperts förslag. Per Wihlborg, Skåne, noterade att det inte är sagt vad distriktskonferenserna ska innehålla; det är något man själva kan besluta om. Han tillstyrkte också Ulrike Depperts förslag. Anette Prim, Kronoberg, tyckte inte att det var en bra lösning att distriktsstyrelsen ska utse kongressombud. Dock ansåg hon att det är den bästa lösningen om distriktsårsmötet ska hållas vartannat år. Ska det vara ett beslutande möte mellan årsmötena kan man lika gärna ha distriktsårsmöte varje år, menade Anette. Hon tyckte också att det vore bättre att till exempel utarbeta former för nomineringsprocessen eller se till att valberedningarna har bra utbildning. Hon yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag och avslag på berednings-gruppens förslag. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, berättade att han i sitt tidigare arbete som utvecklingskonsulent hade uppfattat att distrikten såg problem med distriktsårsmöte varje år. Johnny sa att årsmöte vartannat år ger möjlighet fylla årsmötet med party och inte bara politik, och få fler att delta. Genom att ha distriktskonferenser vartannat år kan man diskutera verksamheten på ett annat sätt. Johnny såg en risk för att Expedition 50 snuttifieras till att bara handla om åtta distrikt; det här förslaget syftade till att ge medlemmar inflytande. Avslutningsvis yrkade han bifall till Ulrike Depperts förslag. Birgitta Svensson, Halland, yrkade bifall till Helena Nyströms förslag. Hon ansåg att man behöver träffas årligen för att lära känna varandra, när det görs så stora omändringar. Mats Heden, Jönköping, konstaterade att beredningsgruppens förslag är teknikneutralt och att det är upp till distrikten hur det ska genomföras. Mats ville inte rusa in i en markant förändring för att i efterhand utreda hur man ska göra. Han tyckte att den valprocess för kongressombud som beredningsgruppen föreslagit är behövlig. I väntan på ett resultat om organisationen tillstyrkte Mats beredningsgruppens förslag. När det gällde förslaget om att vartannat år hålla årsmöte med en kortare föredragningslista ansåg Mats att de punkter som skulle vara relevanta att behandla omfattas av beredningsgruppens förslag. Emil Österlund, Dalarna, ansåg att problemet är att de som sitter på kongressen och ska besluta i frågan älskar kongresser och distriktsårsmöten. Han såg det som viktigt med årsmöte vartannat år. Mycket av det som behandlas på årsmötena är byråkrati, sa Emil, och menade att det är bra att inte behöva fokusera på det byråkratiska varje år. Han yrkade starkt bifall till förbundsstyrelsens förslag. Ingemar Hultin, Älvsborg, sa att hans distrikt såg praktiska problem med distriktsårsmöte vartannat år. Han trodde också att det kunde bli problem med att fylla styrelserna, eftersom många bara vill sitta i distriktsstyrelsen ett år. Enligt Ingemar är det också lättare om

styrelsen kan beviljas ansvarsfrihet för ett år. Ingemar yrkade att förslaget skulle återremitteras. I andra hand yrkade han avslag på förslaget. Presidiet redogjorde för de förslag som låg. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, framhöll att bara för att distriktsstyrelsen ska besluta om kongressombud så betyder inte detta att det ska ske utan en process. Man skulle till exempel kunna ha en nomineringsprocess eller ta upp frågan på distriktskonferensen. Förbunds-styrelsen avsåg därför inte att jämka sig med beredningsgruppens förslag. När det gällde frågan om distriktsstyrelseledamöternas mandattid innebar förbundsstyrelsens förslag en strykning av stadgarnas skrivning om att distriktsårsmötet ska besluta om ledamöternas mandattid. Om det finns en önskan om att ledamöter ska kunna väljas för en längre tid än två år föreslog hon att man låter bli att ta bort den skrivningen i stället för att ange hur lång mandattiden kan vara. Lina yrkade avslag på beredningsgruppens förslag. Hon avslutade med att säga att förbundsstyrelsens förslag innebär mer party och politik, och att en längre mandattid ger roligare styrelseuppdrag som inte bara består av uppstart och avslut. Per Bengtsson, Blekinge, tyckte att två år mellan årsmötena gör att det blir kontinuitet i distriktsstyrelsearbetet, som tappar fart när man börjar planera för nästa årsmöte. Han yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag, förutom när det gällde val av kongressombud och tiden när distriktsårsmötet senast ska hållas. När det gäller kongressombuden ansåg han att de ska väljas av distriktskonferensen. Han föreslog kongressen besluta

att i § 2:4 ändra till distriktskonferens ersätter distriktsstyrelse. Viveca Aldebert, Kalmar, välkomnade förbundsstyrelsens förlag utifrån det hon hört om pappersarbete och kort tid för styrelsen att arbeta. Med årsmöte vartannat år kan man samla sig och göra något jättehäftigt, sa Viveca. Hon instämde också med Ulrike Deppert om tidpunkten för årsmötet. Robert Strömberg, Västerbotten, tyckte att det handlade om långtgående ändringar innan de nya distrikten har börjat arbeta. Helena Nyström, Uppsala län, sa att distriktsårsmöte varje år inte betyder att man måste besluta om budget och verksamhetsberättelse varje gång. Hon tyckte dock inte att man skulle ta bort beslutsfattandet utan ville få fatta beslut om verksamheten. Vartannat år skulle man kunna besluta om den långsiktiga planen, ekonomi och liknande, och de andra åren skulle man till exempel kunna besluta om alkoholpolitik och kongressombud. Helena ville ge medlemmarna möjlighet påverka verksamheten och fatta beslut. Hon sa också att det brukar vara party på årsmötet oavsett hur länge det håller på. Anette Prim, Kronoberg, yrkade avslag på Per Bengtssons förslag om att distriktskonferensen ska välja ombud. Hon noterade att distriktskonferensen inte föreslås ha ombud från föreningarna utan ska vara ett party. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, sa att demokrati är mycket mer än att fatta beslut; samtal och diskussioner är det centrala. Hon menade att det är bärande för den demokratiska idén att öppna upp för ett annat sätt att tänka kring det demokratiska inflytandet och såg förbundsstyrelsens förslag som svaret. Eva sa sig också vara bekymrad över det Ingemar Hultin sagt om svårigheten att hitta styrelseledamöter för mer än ett år. Tanken är att lyfta distrikten till att orka tänka på strategisk nivå, sa Eva, och då måste vi ha längre perioder. Eva yrkade avslag på Ingemars förslag om återremiss. § 76

Ordningsfråga Från golvet yrkades streck i debatten. Martin Kjellin, Uppsala län, yrkade avslag på förslaget av principiella skäl. Han ansåg att streck i debatten bör sättas först när diskussionen går på tomgång och inte bara för att man har pratat ett tag. Christer Juhlin, Dalarna, yrkade på att talartiden skulle begränsas till två minuter per person totalt i stället för två minuter per anförande. Sergio Manzanares konstaterade att Christer Juhlins ordningsfråga fick behandlas senare. Kongressen beslöt att sätta streck i debatten. § 77

Information Anders Karlsson, förbundsanställd, berättade att man under fikapausen skulle auktionera ut en löpare som Cariina Sundström hade vävt av kongressband från den förra kongressen. Pengarna går till det internationella arbetet. § 78

Ajournering Kongressen ajournerade sig klockan 10.00 för fika till klockan 10.30.

Fredagen den 28 juni 2019 ÅTTONDE SESSIONEN Ordförande: Sergio Manzanares Erik Wagner Sobelius Sekreterare: Tobias Wallin Jenny Tapper § 79

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 10.35. § 80

Hälsning från Miljonlotteriet Miljonlotteriets VD Jonatan Hjort framförde en hälsning från Miljonlotteriet. Han inledde med att berätta att 2018 har varit ett omtumlande år för lotteriet där omsättningen egentligen för första gången har börjat vika. Det har flera anledningar, men är främst på grund av den nya spellagstiftningen. Tidigare har vi haft ett fåtal större lotterier i Sverige men nu har vi fler än 100 konkurrenter som slåss om marknaden. För att särskilja oss har vi valt att ändra inriktning på vår profilering och marknadsföring och numera riktar vi oss mer tydligt till idéburna kunder. Jonatan visade en ny reklamfilm som visar vad som särskiljer oss från våra konkurrenter. Filmen avslutas med budskapet ”Goda gärningar är värda att belönas. Tillsammans är vi starka, tillsammans gör vi fler till vinnare!”. Därefter överlämnade Jonatan en check på 98 000 000 kronor till Johnny Mostacero. Jonatan avslutade med att lansera en kampanj där varje förening blir premierad med 1 000 kronor för varje ny värvad prenumerant. Vill man ha mer info är man välkommen att komma till Miljonlotteriets monter eller kontakta Jonatan separat. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, tackade för checken som betyder väldigt mycket för oss, vår organisation och alla dem som vi har möjlighet att nå med hjälp av de här pengarna. § 81

Hälsning från den kommande kongressen i Jönköping Gunvor Nygren, Jönköping, hälsade alla välkomna till kongressen i Jönköping 2021. § 82

Fortsatt behandling av Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag C – Distriktsårsmöte vartannat år Precis före ajourneringen begärdes streck i debatten och som första steg i den processen sammanfattade Sergio Manzanares de hittills lagda förslagen. Ingemar Hultin, Älvsborg, drog tillbaka sitt förslag om att återremittera förslaget.

Förbundsstyrelsen meddelar att de jämkade sig med Ulrike Depperts förslag avseende sista tidpunkt för att hålla distriktsårsmötet, med andra ord kunde dagens skrivning i § 3:2 kvarstå oförändrad. Sergio Manzanares, presidiet, förtydligade att diskussionerna nu handlar om vilka principer vi vill ändra eller införa i stadgarna. När vi på söndag behandlar stadgarna kommer vi att besluta om exakta formuleringar för de principiella ändringar vi beslutar om nu. Sven Lindblom, Västernorrland, föreslog kongressen besluta

att låta distrikten själva ta beslut om mandatperiod. När samtliga förslag var redovisade och uppdaterade beslöt kongressen att sätta streck i debatten Per Bengtsson, Blekinge, sa att han inte förstår vad man är rädd för med att låta distrikts-konferenserna fatta beslut om ombud och motioner. Det första tillfället är flera år bort, så man hinner utarbeta bra rutiner för detta. Martin Kjellin, Uppsala län, svarade på Eva Blomqvists yttrande om att det är samtalet som är det viktiga. Martin menade att samtalet och diskussionen även måste få avslutas med ett formellt beslut för att fullända demokratin, så han yrkade bifall till Helena Nyströms förslag. När det gäller namn på forumet så är distriktsårsmöte ett etablerat namn och om man i stället ska låta ett valmöte eller en distriktskonferens fatta motsvarande beslut kommer det att krävas mycket förklaring och förankring. Susanne Persson Blomvik, Skaraborg, ville ha distriktsårsmöte varje år. Detta framför allt för att vi måste lära känna varandra. Hon yrkade bifall till Sven Lindbloms förslag. Marie Post, Skaraborg, menade att alla medlemmar måste ha rätt att nominera och kunna fatta beslut om vem som ska företräda dem på kongressen. Att låta distriktsstyrelsen utse ombud till kongressen är inte demokratiskt utan processen måste bygga på att valberedningarna tar fram förslagen på ombud och att en valkonferens sedan fastställa valen. Börje Tjärnström, Västernorrland, hoppades att de nya distrikten själva är kompetenta att fatta beslut om hur ofta de vill ha årsmöte och yrkade bifall på Sven Lindbloms förslag. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, yrkade avslag på Sven Lindbloms förslag. En distrikts-konferens är ett bättre sätt att lära känna varandra än att ha en specifik form av möte. I valberedningens uppdrag framgår det att det ska förekomma ett nomineringsförfarande och det gäller givetvis även vid val av ombud. § 83

Justering av röstlängden Ingvor Ferling, Kalmar, ersatte Karl Ferling. Per-Elof Johansson, Kronberg, ersatte Bo-Teddy Olsson. Leif Spännar, Värmland, ersatte Inga-Britt Tjäder. Mahamud Said Dahir, Östergötland, återinträdde som ombud. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som omfattade 92 närvarande röstberättigade ombud.

§ 84

Fortsatt behandling av Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag C – Distriktsårsmöte vartannat år Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att införa distriktsårsmöten vartannat år, att avslå Sven Lindbloms förslag om att överlåta på distrikten att besluta om perioden på

årsmöten. Kongressen beslöt i enlighet med beredningsgruppens första att-sats att distriktets valberedning föreslår kongressombud för distriktet och att beslut om ombud

ska ske på ett särskilt kallat möte som kan ske under distriktskonferensen. Ersättare till kongressombud ska också väljas. Vid detta möte kan även motioner till kongressen behandlas.

Kongressen beslöt att avslå beredningsgruppens andra att-sats om att specificera mandattiden för

ledamöterna i distriktsstyrelsen. Kongressen beslöt med röstsiffrorna 49–35 att avslå Mattias Gottholds förslag att välja ombud till valmötet på samma sätt som man

väljer ombud till distriktsårsmötet. Kongressen beslöt att avslå Per Bengtssons förslag om att utse kongressombuden på distriktskonferensen,

samt att avslå Jan Söderströms förslag om att denna förändring träder i kraft efter kongressen

2021, det vill säga först 2022. § 85

Ordningsfråga Christer Juhlin, Dalarna, föreslog kongressen besluta

att begränsa talartiden till tre minuter och enbart tillåta ett inlägg per ärende. Anette Prim, Kronoberg, yrkade avslag på Christer Juhlins förslag. Andrine Winter, förbundsstyrelsen, yrkade avslag på Christer Juhlins förslag. Mats Heden, Jönköping, föreslog kongressen besluta

att begränsa tiden för efterföljande inlägg till en minut. Börje Tjernström, Västernorrland, yrkade avslag på Mats Hedens förslag.

Kongressen beslöt att avslå Christer Juhlins förslag, samt att avslå Mats Hedens förslag. § 86

Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag D – Ordförandeforum och Riks- och Distriktskonferens Tobias Tengström föredrog beredningsgruppens diskussion. Eftersom de inte var eniga i sina slutsatser lämnar de inget formellt förslag, men är i grunden positiva till förslaget. Börje Tjernström, Västernorrland, föreslog kongressen besluta

att även bjuda in vice ordförande från distrikten till ordförandeforum. Berit Johansson, Jämtlands län, föreslog kongressen besluta

att vid remissyttranden delge och hämta in synpunkter från distriktsstyrelserna och ordförandeforum.

Monica Ståhl, Värmland, föreslog kongressen besluta

att som en del av rikskonferensen genomförs ett distriktsstyrelseforum. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, informerade om att i upplägget åligger det distrikten att skicka en ersättare till ordförandeforumet om ordföranden för distriktet inte kan delta. Rikskonferensen däremot är redan öppen för alla medlemmar, så förbundsstyrelsen yrkade avslag på Monicas förslag. Björn Sandal, Jämtlands län, menade att detta är en otroligt viktig demokratifråga. Om enbart åtta ordförande närvarar blir det en för liten grupp människor som kan agera. Han yrkade bifall på Börjes förslag. Magnus Lagergren, Örebro, yrkade avslag på Börjes förslag. Det blir ett helt annat samtal med tio personer än arton och det lilla samtalet är viktigt. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, förtydligade att ordförandeforumet är ett gemensamt ansvar. Att vara en mindre grupp kommer att skapa ett tydligare ansvar för att medverka och ett tydligare uppdrag att ta med sig diskussionerna hem till distrikten. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, menade att ordförandeforumet är en vital del av Expedition 50. Det är många prioriteringar som måste göras och då är det viktigt att få en direkt förankring hos distrikten. Liknande forum har arrangerats inför varje förbunds-styrelsemöte sedan förra kongressen, men det har dessvärre inte varit så bra närvaro på dessa. Genom att ha ett mindre forum med ett tydligt uppdrag att delta tror vi att det kommer att bli mycket bättre. Viveca Aldebert, Kalmar, yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Robert Strömberg, Västerbotten, menade att om förbundsstyrelsen tar med sig sin vice ordförande till forumet så borde även distrikten ha med sig sina vice. Det här upplägget känns som den kinesiska muren, det begränsar vilka som ska få ta del av informationen.

Johnny Boström, Värmland, lyfte fram värdet av rikskonferensen. Att alla medlemmar är välkomna är en fantastiskt fin idé och han stöttade detta till fullo! Per Wihlborg, Skåne, kritiserade presidiet för snabb klubbning och uppmanade dem att avvakta åtminstone ett andetag mellan det uppfattade beslutet och klubbandet. § 87

Justering av röstlängden Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som omfattade 96 närvarande röstberättigade ombud. § 88

Fortsatt behandling av Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag D – Ordförandeforum och Riks- och Distriktskonferens Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsen förslag att införa Ordförandeforum och Riks- och Distriktskonferens. Kongressen beslöt att avslå Börje Tjernströms förslag om att inkludera vice ordförande till ordförandeforum, att avslå Berit Johanssons förslag om remissyttranden, samt att avslå Monica Ståhls förslag om ett distriktsstyrelseforum. § 89

Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag E – Valberedningsinstruktion IOGT-NTO distrikt Tobias Tengström föredrog beredningsgruppens yttrande. De var positiva till förslaget med hade två kommentarer. Det är inte lämpligt att antalet ledamöter anges och heller inte att valberedningen valbereder sig själv. Beredningsgruppen föreslog kongressen besluta

att antalet ledamöter inte ska anges. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, meddelade att förbundsstyrelsen jämkar sig med beredningsgruppens förslag om att stryka antalet ledamöter i valberedningen. Mattias Gotthold, Norrbotten, menade att när det gäller förbundets valberedning så är det tydligt att den inte valbereder sig själv och då borde det gälla samma sak för distriktens. Han föreslog kongressen besluta

att ta bort att valberedningen valbereder valberedningen. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, berättade att hon varit på alldeles för många distriktsårsmöten där frågan hamnat mellan stolarna och det har saknats förslag på ny valberedning. Det är viktigt att det finns ett förberett förslag så att man inte hamnar i en pektävling där distriktsstyrelsen i princip styr vem som tvingas tacka ja. Det spelar inte så

stor roll vem som faktiskt har uppgiften att förbereda ett förslag, det viktiga är att det förbereds. Monica Ståhl, Värmland, berättade att inför den här kongressen har en nomineringskommitté utsedd av distriktsordförandegruppen förberett val till förbundets valberedning och Monica föreslog kongressen besluta

att det ska finnas en motsvarande nomineringskommitté på distriktsnivå. David Svensson, Skåne, berättade att de har utsett föreningar som fått i uppgift att ta fram förslag på ny valberedning. Han föreslog kongressen besluta

att tillsätta en nomineringskommitté bestående av ledamöter från olika delar av distriktet för att nominera en ny valberedning.

Lina Boberg, förbundsstyrelsen, yrkade bifall till David Svenssons förslag. Mats Heden, Jönköping, menade att det inte finns något i stadgarna som hindrar att man utser ett årsmötesutskott som förbereder val av valberedning. Det behövs ingen ytterligare reglering. Peter Bergström, Norrbotten, menade att det är dåligt att distriktsstyrelsen utser ny valberedning, men det sämsta alternativet är att valberedningen nominerar sig själv. Per Bengtsson, Blekinge, tyckte att det finns många bra exempel från landet på hur man kan ordna detta. Genom att välja valberedare på rullande schema så har man alltid en kontinuitet. Marie Post, Skaraborg, höll med Per Bengtsson. Anette Prim, Kronoberg, menade att nu när vi går in i de nya stora distrikten är det viktigt att valberedningarna funkar bra. Birgitta Svensson, Halland, föreslog att den nya valberedningen måste bestå av minst en representant från vart och ett av de tidigare distrikten. David Svensson, Skåne, jämkade sig med Monika Ståhls förslag. Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens och beredningsgruppens jämkade förslag att anta valberedningsinstruktion för IOGT-NTO-distrikt. Kongressen beslöt att avslå Monica Ståhls förslag om en nomineringskommitté, samt att avslå Mattias Gottholds förslag om att stryka att valberedningen ska valbereda

nästkommande valberedning. David Svensson, Skåne, Per Wihlborg, Skåne, och Mats Heden, Jönköping, reserverade sig mot beslutet med följande motivering:

”Jag har suttit på allt för många årsmöten där förhandlingarna har strandat på att få fram valberedning. Att valet förbereds är av största vikt. Jag vill dock med reservationen göra medskick till valberedningarna att utse utskott av valfri storlek för att föreslå valberedning, då jag anser att det är olämpligt att föreslå sig själv eller sin efterträdare. Samt hoppas att det kommer fram en genomtänkt förändring till nästa kongress.” Denna reservation drogs senare tillbaka, se § 194 i samband med att beslutet om att första att-satsen revs upp. § 90

Förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande Efter att ha behandlat samtliga delar av förbundsstyrelsens förslag nr 2 återstod bara en övergripande fråga. Kongressen beslöt att förbundsstyrelsen ska fullfölja 2017 års kongressbeslut om representation och

inflytande på kongresser. Kongressen beslöt att avslå Jessica Rembecks förslag om att återremittera hela demokratiutredningen. § 91

Veteranmedalj Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, presenterade en mångsidig person med en mängd olika uppdrag inom och utom IOGT-NTO-rörelsen på sitt cv. Även om hen gjort en hel del utflykter utanför IOGT-NTO-rörelsen har hen alltid haft hjärtat inom rörelsen. Hen har bokstavligen levt efter mottot ”Varför gå rakt fram när man kan gå i cirkel?”. Johnnys första kontakt med den här personen var när han 1996 gick in på IOGT-NTO-lokalen i Halmstad på en anställningsintervju där den här kvinnan var en av dem som skulle utvärdera honom. Det är med stor glädje jag vill tilldela IOGT-NTO:s veteranmedalj till Birgitta Svensson från Halland, sa Johnny. Birgitta Svensson tackade för utmärkelsen. § 92

Riksstyrelsens förslag nr 2 – Medlemslöfte Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, berättade att frågan varit uppe på flera kongresser och 2017 fick förbundsstyrelsen ett konkret förslag att utreda ett ändrat medlemslöfte. Johnny menade att frågan hade lyfts i riksstyrelsen inför att utredningen startade och att då hade de övriga förbunden inget att erinra mot att IOGT-NTO utreder frågan på egen hand. Däremot motsatte sig UNF och Junis det slutliga förslaget med motiveringen att det är viktigt att samtliga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen har ett likalydande medlemslöfte. Tobias Tengström, Stockholm, undrade om vi även behandlar motion nr 48 under den här punkten. Presidiet svarade att om riksstyrelsens förslag går igenom så faller motion 48 vilket gör att vi avvaktar behandling av motion nr 48 tills vi vet utfallet av den här frågan.

Robert Strömberg, Västerbotten, berättade om sina personliga erfarenheter som nykter alkoholist. Glöm inte bort att vi har en hel del medlemmar med liknande erfarenheter och vi måste ha dem i åtanke när vi diskuterar medlemslöftet, sa Robert. Virre Annergård, Stockholm, menade att vårt medlemslöfte inte styr hur vi bedriver vår verksamhet. Det innebär att vi inte borde servera lättöl och liknande på våra arrangemang. Kongressen beslöt i enlighet med riksstyrelsens förslag att tillsätta en rörelsegemensam utredning gällande uppdaterat medlemslöfte, samt att till kongresserna och förbundsmötet 2021 lägga ett förslag utifrån utredningens

slutsatser. § 93

Ajournering Kongressen ajournerade förhandlingarna klockan 12.35 för lunch till klockan 13.30.

Fredagen den 28 juni 2019 NIONDE SESSIONEN Ordförande: Erik Wagner Sobelius Karin Hagman Sekreterare: Jenny Tapper Magnus Andersson § 94

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 13.30. § 95

Justering av röstlängden Jenny Karinsdotter Granqvist, Stockholm, ersatte Kjell-Ove Oscarsson. § 96

Hälsningar Presidieordförande Erik Wagner Sobelius välkomnade upp Kjell-Ove Oscarsson, representant från S.L.A.N., Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor. Han betonade hur viktigt det är att det finns samlande organisatoriska krafter som kan bilda opinion för våra frågor. Det är när det alkoholpolitiska läget är hårt som vi verkligen skulle behöva samla krafter och samarbeta. Han uppmanade till att inte glömma bort att prata med våra politiker hemma för att påverka. Även om vi inte är så stora som vi var förr så är vi ändå många, och har betydelse. Kjell-Ove önskade lycka till. Förbundsordförande Johnny Mostacero tackade för hälsningen och skickade med en hälsning tillbaka S.L.A.N. NBV:s, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhets, förbundsordförande Vidar Aronsson betonade tre saker som han ville skicka med kongressen. Det första var att vi ska vara stolta över vårt NBV som är större än någonsin. Det andra var att arbeta för att fördjupa demokratin. Hundra år efter att allmän rösträtt infördes har vi ett arv som förpliktigar. Det tredje är att vi ska utmana alkoholnormen och mobilisera för en human och restriktiv narkotikapolitik. Vidar önskade lycka till. Förbundsordförande Johnny Mostacero tackade för hälsningen och skickade med en hälsning tillbaka till NBV. § 97

Ordningsfråga Erik Wagner Sobelius, presidiet, informerade om att kongressen nu hade tidsbrist, vilket gör att vissa åtgärder kan behöva vidtas. En av dem var att han föreslog 3n minuts talartid.

Kongressen beslöt att tillämpa en minuts talartidsbegränsning, utom för föredragande. § 98

Riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadgar: Förslag A – Distriktsrådets sammansättning och funktion Lina Boberg, förbundsstyrelsen, föredrog förslaget. Lina påtalade att Junis redan har tagit de rörelsegemensamma stadgarna. Erik Wagner Sobelius, presidiet, förtydligade att om just de här stadgeändringarna fattas beslut nu eftersom det är rörelsegemensamma stadgar som berörs. Riksstyrelsen föreslog kongressen besluta

att distriktsråden som samverkansorgan plockas bort ur stadgarna, samt

att stadgarna som en konsekvens av detta, revideras enligt nedanstående:

I Kapitel 1, (berör paragrafer som är likalydande för IOGT-NTO, UNF och Junis) § 1:4 Beslutande organ

Andra stycket får lydelsen ”De beslutande organen för samarbete inom IOGT-NTO-rörelsen är på riksplanet riksstyrelsen samt på lokalplanet kretsårsmötet och kretsstyrelsen.”

§ 3:1 Organisation

Paragrafen får lydelsen ”Distriktet bör, där det är möjligt, samarbeta med IOGT-NTO-rörelsens andra distrikt inom sitt geografiska område.”

§§ 3:9 Distriktsråd och 3:10 Distriktsrådets uppgifter

Paragraferna utgår. I NSFs stadgar (motsvarar 3:1 ovan) § 21 Samverkan

Paragrafen får lydelsen ”NSF-distriktet bör, där det är möjligt, samarbeta med IOGT-NTO-rörelsens andra distrikt inom sitt geografiska område”

Kapitel Samverkan i IOGT-NTO krets § 5:1 Organisation

I andra stycket ordet ”distriktsrådet” ersätts med ordet ”riksstyrelsen”, § 5:2 Kretsårsmöte

I sjätte stycket orden ”distriktsrådet eller” utgår § 5:4 Kretsårsmötesärende

I sista stycket ordet ”distriktsrådet” utgår. § 5:6 Kretsens uppgifter

I tredje stycket orden ”distriktsrådet och” utgår, § 5:10 Revison

I andra stycket orden ”distriktsrådet och” utgår.

§ 5:11 Samgående med annan krets I första stycket ersätts ordet ”distriktsrådet” med ordet ”riksstyrelsen”. Andra stycket får lydelsen ”Riksstyrelsen kan ta initiativ till samgående mellan kretsar. Den ska ta ett sådant initiativ när ett beslutsmässigt kretsårsmöte inte kan sammankallas.”

§ 5:12 Upplösning

I tredje stycket utgår orden ”distriktsrådet eller”. Fjärde stycket får lydelsen ”Vid upplösning av en krets beslutar riksstyrelsen hur den kvarvarande egendomen ska fördelas mellan de distrikt eller regioner som kretsens föreningar eller kårer tillhör.”

Martin Kjellin, Uppsala län, ansåg att skrivningen i § 3:1 ”bör” är alldeles för vag. Martin föreslog ändring av § 3:1 till ”Distriktet ska samarbeta med IOGT-NTO-rörelsens andra distrikt inom sitt geografiska område.” Lina Boberg, förbundsstyrelsen, påminde om att Junis redan har tagit stadgarna som de förelåg så det kan bli krångligt att göra ändringar. Anette Prim, Kronoberg, förtydligade varför det är krångligt: om inte likadana beslut fattas på alla tre kongresserna så faller hela förslaget. Därför yrkade hon avslag på Martins förslag, för att processen skulle förenklas. Maria Gripenhoftner, Västerbotten, yrkade bifall till Martins Kjellins förslag. Mats Heden, Jönköping, sa att vi inte borde styras av vad som är enkelt eller inte och yrkade bifall till Martin Kjellins förslag. Kongressen beslöt att distriktsråden som samverkansorgan plockas bort ur stadgarna samt att stadgarna som en konsekvens av detta revideras. § 99

Justering av röstlängden Kongressen beslöt att justera röstlängden som omfattande 98 närvarande röstberättigade ombud. § 100

Fortsatt behandling av Riksstyrelsens förslag nr 3: Reviderade stadgar – Förslag A – Distriktsrådets sammansättning och funktion Kongressen beslöt med röstsiffrorna 55–43 att distriktsråden som samverkansorgan plockas bort ur stadgarna, samt att stadgarna som en konsekvens av detta revideras.

§ 101

Riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadgar – B Samordnad verksamhet på distriktsnivå Riksstyrelsen föreslog kongressen besluta

att i § 3:2 ta bort meningen om att distriktsårsmötena bör samordnas,

att i § 6:5 under punkten ”i) rörelsesamordnad verksamhet” plocka bort referensen till § 3:2 som handlar om gemensamma distriktsårsmöten, samt

att stadgarna som en konsekvens av detta revideras enligt nedanstående:

§ 3:2 Ordinarie distriktsårsmöte

I andra stycket utgår meningen ”IOGT-NTO:s, UNF:s och IOGT-NTO:s Juniorförbunds distriktsårsmöten bör hållas samtidigt och på samma plats”.

Kongressen beslöt att i § 3:2 ta bort meningen om att distriktsårsmötena bör samordnas, att i § 6:5 under punkten ”i) rörelsesamordnad verksamhet” plocka bort referensen till

§ 3:2 som handlar om gemensamma distriktsårsmöten, samt att stadgarna som en konsekvens av detta revideras enligt nedanstående:

§ 3:2 Ordinarie distriktsårsmöte I andra stycket utgår meningen ”IOGT-NTO:s, UNF:s och IOGT-NTO:s Juniorförbunds distriktsårsmöten bör hållas samtidigt och på samma plats”.

§ 102

Ordningsfråga Ordningsfråga från Maria Gripenhoftner, Västerbotten, som undrade om inte beslutet om årsmöte vartannat år gör att skrivningen i B måste konsekvensändras. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, svarade att detta är ett hopklipp av alla förbundens stadgar och att vi har olika sätt att organisera årsmötena. Tobias Wallin, författare till stadgeändringsförslaget, sa att att-satserna i förslag B kan tas nu i det skick de föreligger. § 103

Riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadga: Förslag C – Beslut om tid och plats för kommande kongress Riksstyrelsen föreslog kongressen besluta

att ge riksstyrelsen mandat att besluta om tid och plats för kommande kongresser, samt

att stadgarna som en konsekvens av detta revideras enligt nedanstående:

§ 2:2 Ordinarie kongress Första meningen får lydelsen ”Kongressen hålls vartannat år på den tid och plats som riksstyrelsen har beslutat.”

§ 2:6 Kongressärende

Punkten ”w) beslut om tid och plats för kongressen efter nästa kongress” utgår Kongressen beslöt att ge riksstyrelsen mandat att besluta om tid och plats för kommande kongresser, samt att stadgarna som en konsekvens av detta revideras enligt nedanstående:

§ 2:2 Ordinarie kongress Första meningen får lydelsen ”Kongressen hålls vartannat år på den tid och plats som riksstyrelsen har beslutat.”

§ 2:6 Kongressärende

Punkten ”w) beslut om tid och plats för kongressen efter nästa kongress” utgår § 104

Riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadgar: Förslag D – Ändring av distriktsindelning Riksstyrelsen föreslog kongressen besluta

att bestämmelsen ”fastställande av distriktsgränser (§ 3:1)” inte längre anses beröra förhållande till annat förbund,

att distriktens gränser fastställs av förbundsstyrelsen, samt

att stadgarna som en konsekvens av detta revideras enligt nedanstående:

§ 3:1 Organisation

Andra meningen får lydelsen ”Distrikts gränser fastställs av förbundsstyrelsen”. Kongressen beslöt att bestämmelsen ”fastställande av distriktsgränser (§ 3:1)” inte längre anses beröra

förhållande till annat förbund, att distriktens gränser fastställs av förbundsstyrelsen, samt att stadgarna som en konsekvens av detta revideras enligt nedanstående:

§ 3:1 Organisation Andra meningen får lydelsen ”Distrikts gränser fastställs av förbundsstyrelsen”.

§ 105

Riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadgar: Förslag E – Förhållande till annat förbund Riksstyrelsen föreslog kongressen besluta

att under förutsättning att motsvarande beslut fattas på NSF:s förbundsmöte 2019, inkludera NSF i listan över förbund som berörs av förhållande till annat förbund, samt

att stadgarna, som en konsekvens av övriga beslut om revidering av enskilda

paragrafer, reviderar uppräkningen i § 6:5.

§ 6:5 Förhållande till annat förbund De tidigare punkterna f) och g) ersätts av punkt ”f) samverkan på regional nivå (3:1)” Sista stycket får lydelsen ”Punkter om rörelsesamordnad verksamhet (d.v.s. gemensamma kongresser) berör ej NSF.”

Kongressen beslöt att under förutsättning att motsvarande beslut fattas på NSF:s förbundsmöte 2019,

inkludera NSF i listan över förbund som berörs av förhållande till annat förbund, samt att stadgarna, som en konsekvens av övriga beslut om revidering av enskilda paragrafer,

reviderar uppräkningen i § 6:5.

§ 6:5 Förhållande till annat förbund De tidigare punkterna f) och g) ersätts av punkt ”f) samverkan på regional nivå (3:1)” Sista stycket får lydelsen ”Punkter om rörelsesamordnad verksamhet (d.v.s. gemensamma kongresser) berör ej NSF.”

§ 106

Riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadgar: Förslag F – Rättsförhållanden för kretsar Riksstyrelsen föreslog kongressen besluta

att ersätta § 5:14 i sin helhet enligt nedanstående

Den nuvarande skrivningen gällande rättsförhållanden för kretsar kompletteras med följande text: ”De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri grund. Riksstyrelsen kan förbjuda kretsar att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av riksstyrelsen. Kretsar är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning av fast egendom som riksstyrelsen fastställer. Kretsar ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till riksstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning

för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av riksstyrelsen för kretsens räkning. Riksstyrelsen kan besluta att någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Riksstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Avkastning på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den krets som kapitalet tillhör.”

Kongressen beslöt att ersätta § 5:14 i sin helhet enligt nedanstående.

Den nuvarande skrivningen gällande rättsförhållanden för kretsar kompletteras med följande text: ”De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri grund. Riksstyrelsen kan förbjuda kretsar att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av riksstyrelsen. Kretsar är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning av fast egendom som riksstyrelsen fastställer. Kretsar ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till riksstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av riksstyrelsen för kretsens räkning. Riksstyrelsen kan besluta att någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Riksstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Avkastning på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den krets som kapitalet tillhör.”

§ 107

Riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadgar: Förslag G – Namnbyte av ”IOGT-NTOs Juniorförbund” Riksstyrelsen föreslog kongressen besluta

att under förutsättning att IOGT-NTOs Juniorförbunds kongress beslutar om en namnändring ersätta samtliga förekomster av ”IOGT-NTOs Juniorförbund” i sina stadgar med det beslutade namnet på organisationen.

Kongressen beslöt att under förutsättning att IOGT-NTOs Juniorförbunds kongress beslutar om en

namnändring ersätta samtliga förekomster av ”IOGT-NTOs Juniorförbund” i sina stadgar med det beslutade namnet på organisationen.

§ 108

Riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadgar Kongressen beslöt att anta Riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stagar förslaget i sin helhet, samt notera att beslutet tagits enhälligt. § 109

Förbundsstyrelsens förslag nr 3 – Bemötande, tillit och stolthet Förbundsordförande Johnny Mostacero föredrog förslaget. Som när det gäller allt i Expedition 50 är grunden att IOGT-NTO-landet gjort en gemensam problemidentifiering. Analysen gav att det fanns behov av ett omfattande organisationskultursarbete. Jessica Rembeck, Älvsborg, lyfte frågan om intersektionalitet. Robert Strömberg, Västerbotten, önskade högt i tak för diskussioner och att vi visar respekt även mot dem vi inte är överens med. Kongressen beslöt att bifalla förbundsstyrelsens förslag nr 3 att genomföra ett omfattande

organisationskulturarbete i syfte att förbättra bemötandet, stärka tilliten och öka stoltheten inom IOGT-NTO.

§ 110

Förbundsstyrelsens förslag nr 4 – Kompetenssatsning distrikt Lina Boberg, förbundsstyrelsen, föredrog förslaget. För att de nya distriktens styrelser och valberedningar ska kunna genomföra sina förändrade uppgifter på ett bra sätt behövs kompetenssatsning och gedigen utbildning. Detta är även ett behov som distrikten tidigare identifierat och att höja valberedningarnas status och kompetens nämns ofta som en nyckelfaktor för att utveckla organisationen. Monika Holmberg, Östergötland, menade att förbundsstyrelsen i gårdagens diskussion om ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund varit tydliga med att utbildning var något som var distriktets ansvar och antydde att förslaget går stick i stäv mot den hållningen. Tobias Tengström, Stockholm, tyckte att utbildningen bör återkomma kontinuerligt och inte bara ges en gång. Marit Normasdotter, Stockholm, instämde med Tobias Tengström. Johnny Boström, Värmland, efterlyste snar information om när utbildningen genomförs så att berörda personer har möjlighet att planera in utbildningen i sina kalendrar. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, gav Johnny Boström ett blad med inbjudan till utbildningen. Hon bemötte yttrandet 0m ansvarsfördelningen, och sa att när det gäller just valberednings-utbildningarna och den tydliga satsning som görs på att höja kompetensen måste det vara förbundets ansvar vilket låg i linje med den ansvarsfördelning som hade beslutats.

Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att samtliga valda distriktsstyrelser år 2020 genomgår en flerstegsutbildning i syfte att

kunna arbeta som en strategisk styrelse, samt att det genomförs en specialanpassad valberedningsutbildning som samtliga

valberedningar för de åtta nya distrikten deltar i. § 111

Förbundsstyrelsens förslag nr 5 – Finansieringsstrategi Eva Blomqvist föredrog förslaget: IOGT-NTO:s finansiella förutsättningar, på alla nivåer, från lokalt till internationellt, är avgörande för våra möjligheter att nå vår vision. Utredningar visar att distrikten har betydligt sämre ekonomi än vad de haft tidigare. Miljonlotteriets överskott har minskat och står inför tuffa förutsättningar på spelmarknaden med allt hårdare konkurrens. Detta är två av många skäl till att hela IOGT-NTO behöver sätta frågor om finansiering högre upp på dagordningen och tillsammans säkerställa en trygg finansiering. Ett steg i rätt riktning är att anta en finansieringsstrategi för IOGT-NTO. Att utveckla nya intäktskällor tar tid. Det kräver både en viss riskbenägenhet och ett tålamod innan investeringar kan ge resultat i form av överskott eller möjliggöra verksamhet. Sedan 2015 finns ett pågående utvecklingsarbete kring insamling, vilket fortsatt kräver uthållighet och målmedvetenhet. Det är en möjlig intäktskälla som ännu inte gett tillbaka några stora pengar men med fortsatt stor potential. Här är det viktigt att orka vara långsiktig. Fastighetsutveckling är ett annat område som med avstamp i fastighetsstrategin ihop med ökade resurser till IOGT-NTO:s fastighetsbolag INFAB beräknas generera betydande intäkter på sikt. Även det kommer kräva långsiktiga investeringar och uthållighet. Förbundsstyrelsens förslag till finansieringsstrategi består av tre delar

Principer som strategin vilar på Målsättningar för respektive nivå i organisationen Investeringsutrymme på central nivå

Eva utvecklade grundprinciperna bakom strategin. Första delen är en grundprincip för vad det är för typ av dokument, något vi äger tillsammans och alla nivåer i organisationen har nytta av. Det förklarar formuleringen ”varje nivå finansierar sin egen verksamhet”, men förbundsstyrelsen var väl medvetna om att än är vi inte där utan framhöll att det är en inriktning. Förbundsstyrelsen jämkade sig med beredningsgruppens förslag om att ändra ”Målinriktning” till ”Mål”. Eva förklarade att målet med att de totala intäkterna ökar i absoluta tal ska läsas som en stark förväntan på förbundet att öka intäkterna. En stor del av Miljonlotteriets avkastning används till att finansiera den regionala personalorganisationen, för vilken central nivå är ansvarig. Det innebär att även det ekonomiska ansvaret för personalorganisationen ligger på central nivå. Vi måste våga tänka investeringar. Insamlingsverksamheten är en del av finansierings-strategin. Vi måste också våga tänka längre än nästa kongressperiod. Hur skapar vi ekonomiska förutsättningar för de som sitter här om tio år? Det krävs mod och uthållighet att spara inför framtiden.

Jan Söderström, beredningsgruppen, ansåg att förslaget var bra men kände viss oro inför hur man ska kunna uppfylla de höga ambitionerna. Gruppen hade haft en del frågeställningar, bland annat om medlen från Miljonlotteriet inte alls kommer distrikten till godo. Bered-ningsgruppen gav ett medskick till förbundsstyrelsen samt lade ett ändrings- och tilläggsförslag. Medskick till förbundsstyrelsen

- Tips och trix till styrelserna på samtliga nivåer, Hur gör vi? - Behöver ha stöttning och kompetens till styrelserna på alla nivåer.

Detta för att förstå ekonomin och skapa nya inkomstkällor. Beredningsgruppen föreslog kongressen besluta

att ”Målsättningar” ändras till ”Mål” (bifallet från förbundsstyrelsen)

att under rubriken ”Investeringsutrymme” lägga till en punkt om att öka den digitala närvaron på sociala medier för att lättare kunna få samarbetspartner att arbeta med oss.

Jonas Svensson, Stockholm, ansåg att man kan tolka finansieringsstrategin lite olika. Han föreslog en ändring av första punkten under Regional nivå till ”Distrikten finansierar sin verksamhet främst via externa eller/och egenskapade medel.” Per Wihlborg, Skåne, tyckte att man innan den nya strukturen har satt sig borde vara försiktigare med att spika principen för de olika nivåernas finansiering med avseende på att ekonomin ser olika ut mellan distrikten. Jan Linde, Göteborgs och Bohus län, yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag och ansåg att strategiskt arbete kräver uthållighet. Jan påminde om att IOGT-NTO-rörelsen besitter kompetens i alkoholfrågor och att ett sätt att dra in pengar vore att sälja konsulttjänster. Eva Blomqvist yrkade bifall även till beredningsgruppens andra att-sats, samt bifall till Jonas Svenssons ändring. Kongressen beslöt att bifalla beredningsgruppens andra att-sats, att bifalla Jonas Svenssons ändring, samt att med de av förbundsstyrelsens bifallna ändrings- och tilläggsförslagen anta IOGT-

NTO:s finansieringsstrategi. § 112

Ajournering Förhandlingarna ajournerades för en kort bensträckare klockan 14.50. § 113

Förhandlingarnas återupptagande Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 14.58 i glättig ton med sången ”Jag är en glad godtemplartjej”.

§ 114

Justering av röstlängden Pierre Blom, Södermanland, ersatte Abdifatah Osman Sanay. § 115

Förbundsstyrelsens förslag nr 7 – Fortsättningen av Expedition 50 Förbundsordförande Johnny Mostacero föredrog förslaget. Johnny framhöll att vi har sagt att vi ska vara en modern och traditionell folkrörelse, men vi har ännu inte identifierat vad det innebär. Det är nu arbetet börjar!

Till denna kongress lägger förbundsstyrelsen flera konkreta förslag för den kommande etappen i Expedition 50. Det gäller förslagen om bemötande, tillit och stolthet, kompetenssatsning distrikt, resurser till distrikten och finansieringsstrategin. Utöver dessa konkreta förslag har förbundsstyrelsen identifierat några delar som behöver lyftas fram särskilt. Frågor som behöver extra omsorg och uppmärksamhet i implementeringen Inriktning för kommande utveckling av IOGT-NTO Följande förslag är inriktningsbeslut för förbundsstyrelsen att ta i beaktande i den fortsatta utvecklingen av IOGT-NTO.

Björn Sandal, Jämtlands län, tyckte att det på det stora hela är utmärkt, men hade svårt med prioriteringsordningen. Björn föreslog en ändring av den inbördes ordningen mellan frågorna. Under rubriken Implementering av Expedition 50 ville Björn byta plats på styckena enligt följande:

1. Förstärkt information om demokrati 2. Öppet sinne och kommunikation 3. Utvärdera upplägget för den regionala personalorganisationen

Under rubriken Inriktning för kommande utveckling av IOGT-NTO föreslog Björn följande ändring av ordningen:

1. Utveckla IOGT-NTO:s verksamhet 2. Positionera IOGT-NTO 3. Modernisera IOGT-NTO

Lina Boberg svarade att förbundsstyrelsen inte har sett placeringen som en prioritering eller rangordning och jämkade sig med Björns ändringsförslag. Kongressen beslöt att efter de av förbundsstyrelsen bifallna ändringarna anta inriktningen på framtida

viktiga utvecklingsområden för IOGT-NTO. § 116

Förbundsstyrelsens förslag nr 8 – Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021 Vanja Lindstedt, förbundsstyrelsen, föredrog förslaget. Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021 avser den sista perioden i strategin 2016–2021. Förslaget betonar sådant som IOGT-NTO behöver fokusera allra mest på och är till stor del anpassat utifrån de slutsatser som dragits under kongressperioden och arbetet

med utvecklingsresan Expedition 50. Mål och verksamhetsinriktning är hela IOGT-NTO:s viktigaste prioriteringsdokument. Till skillnad från tidigare år finns det i slutet en ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund som en bilaga till dokumentet. Detta är resultatet av kongressbeslutet om att utreda uppdraget för såväl distrikt som förbund. Beslut om denna tas inom ramen för förbundsstyrelsens förslag om ny distriktsindelning och ansvarsfördelning. Processen med att ta fram förslaget på mål och verksamhetsinriktning påbörjades 2018, då förbundsstyrelsen utsåg en utvecklingsgrupp som har förankrat arbetet med distrikts-styrelserna. Ansvarsfördelningen mellan distrikt och förbund har utretts av Erik Wagner Sobelius och har sedan diskuterats med representanter från distriktsstyrelserna i flera omgångar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att fastställa framlagt förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021. Jan-Ove Ragnarsson, beredningsgruppen, föredrog (iförd solglasögon) beredningsgruppens förslag. Han uppmärksammade alla på att solen lyser på kongressen. Han var glad åt att få ägna sig åt strategier samt mål och verksamhetsinriktning. I beredningsgruppen lyftes främst frågan om engagemang. Fokus låg på vad vi vill förändra. Förslag från beredningsgruppen Under rubriken IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap: andra och tredje stycket ändras enligt nedan (tillägg markeras med kursiv text):

IOGT-NTO gör en omfattande satsning för att förbättra vårt bemötande inom organisationen. Vi stärker tilliten mellan medlemmar, förtroendevalda och anställda. Vi tydliggör våra värderingar och ger stöd för hur hela organisationen ska arbeta med dessa. Tillsammans ökar vi stoltheten över vår verksamhet. Ett arbete med vår organisationskultur kommer att skapa förutsättningar för nya sätt att engagera sig: Det är lustfyllt att engagera sig på många olika sätt i IOGT-NTO och vår verksamhet ska präglas av både party och politik. Nya idéer och annorlunda sätt att göra saker mottas med nyfikenhet. Vi ger ett varmt välkomnande till alla nya medlemmar. Vi är en arena för dem som vill engagera sig och det finns möjlighet att prova på varierade uppdrag och olika ansvarsområden i syfte att utvecklas som människa. Vi hjälps åt och är generösa med vår kunskap. Under rubriken IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle: första och andra stycket ändras enligt nedan (ändring/tillägg markeras med kursiv text): Vårt påverkansarbete utgår från folkrörelsens grundidé: de många ideella krafterna runt om i landet utgör en kollektiv förändringskraft. IOGT-NTO samlar och samverkar med alla som delar vår analys och som vill arbeta för ett nyktrare Sverige. IOGT-NTO påverkar flera aktörer utanför nykterhetsrörelsen till att bidra till en restriktiv alkoholpolitik. Vi är engagerade, pålästa och seriösa. Vi delar med oss av vår kompetens och erfarenhet till beslutsfattare och organisationer. Alkohol är ett hinder för hållbar utveckling såväl, socialt som miljömässigt och ekonomiskt. Genom vår verksamhet bidrar IOGT-NTO till målen i Agenda 2030 för en hållbar framtid utan alkohol. Nationellt fortsätter vi det viktiga arbetet med att begränsa tillgängligheten av alkohol genom att bevara och stärka detaljhandelsmonopolet, höja skatten på alkohol och driva igenom ett förbud mot

alkoholreklam. Vi prioriterar särskilt arbetet mot gårdsförsäljning och distanshandel av alkohol. Under rubriken IOGT-NTO:s förutsättningar för att förverkliga Mål och verksamhetsinriktningen 2020–2021: Sista stycket under rubriken ”IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap” flyttas till slutet av avsnittet ”IOGT-NTO:s förutsättningar” Våra lokaler är tydligt profilerade, modernt utrustade och välkomnande – såväl för våra medlemmar som för andra grupper av människor som söker alkoholfria mötesplatser.

Kongressen föreslås besluta

att göra ovanstående ändringar i Mål och verksamhetsinriktning för 2021–2022, samt

att med dessa ändringar fastställa Mål och verksamhetsinriktning för 2021–2022.

§ 117

Bordläggning Kommande mötespass var motionstorget. Kongressen beslöt att därefter bordlägga frågan om mål och verksamhetsinriktning till lördag morgon. § 118

Ajournering Förhandlingarna ajournerades klockan 15.35. Presidiet meddelade att klockan 8.30 lördag morgon gavs tid för inläsning av berednings-gruppens protokoll/yttranden över de motioner som behandlats på motionstorget. Förhandlingarna startar klockan 9.00.

Lördagen den 29 juni 2019 TIONDE SESSIONEN Ordförande: Karin Hagman Anna Carlstedt Sekreterare: Magnus Andersson Mikaela Bexar § 119

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 9.00 med sång nummer 36 i Folkrörelsesångboken, Vi bygger landet, som sjöngs med stöd av förinspelad musik och kör. § 120

Hälsning Kristina Sperkova, president i IOGT International, framförde en hälsning. Kristina tackade för att hon fick komma till kongressen och sa att hennes uppdrag som ordförande innebär att hon reser mycket och mest besöker Förenta nationerna (FN) och Världshälsoorganisationen (WHO) och talar med regeringar. Så det är viktigt för henne att också träffa medlemmar i den egna organisationen och förstå deras verklighet – det är viktigt dels för att hon själv ska förstå vad som händer i organisationen, dels för att förmedla det tillbaka till beslutsfattare. Kristina berättade om vad som har hänt i IOGT International den senaste tiden. I januari 2018 fick IOGT International en officiell relation med WHO. Det är ett viktigt steg för IOGT International att kunna vara mitt i händelser och processer hos WHO. I september 2018 arrangerade IOGT International tillsammans med WHO och flera länder ett evenemang om alkohol som utvecklingshinder hos FN i New York. Det var den första konferensen på FN-nivå som var fokuserad bara på alkohol, och WHO säger att den var en av de bästa konferenserna. Vid konferensen hörde IOGT International om möjligheter för flera regeringar att uttala sig om bindande lagstiftningsdokument om alkoholpolitik – framework on national alcohol control. År 2019 var också ett framgångsrikt år för IOGT International. I maj blev alkohol en fokusfråga för icke-smittsamma sjukdomar. År 2020 blir det 10 år sedan WHO:s globala alkoholstrategi antogs. Det var betydelsefullt att många länder, inklusive EU, sade något om alkohol som utvecklingshinder. Nu har länderna krävt att strategin utvärderas och rapporteras på WHO:s World Health Assembly 2020. Det är WHO:s generaldirektör som måste ansvara för det, så frågan har hamnat på högsta nivå i WHO. Dessutom krävs att WHO:s evenemang ska bli alkoholfria! Kristina berättade att WHO:s Forum on alcohol, drugs and addictive behaviours just nu pågår i Genève. Där samlas alla i världen som hanterar alkoholfrågor. Kristina konstaterade att hon själv inte deltog, utan var här på IOGT-NTO-rörelsens kongresser – det finns andra som kan representera IOGT International på så hög nivå, eftersom organisationen växer och bygger kapacitet bland sina medlemmar. Kristina tackade IOGT-NTO för ett underbart arrangemang vid IOGT:s världskongress i Sigtuna 2018, där våra medlemmar kunde träffas, byta erfarenheter och skapa en gemensam

bild av vart vi går. Tack vara ledarskap, kunskap, expertis och finansiellt stöd från IOGT-NTO är allt detta möjligt. Kristina tackade för stödet som möjliggör förändringar i världen. Kristina förstod att det fanns problem för organisationen att hantera även i Sverige med ändrade engagemangsformer och minskade lotteriintäkter, men uppmanade IOGT-NTO att se det som en utmaning som kan göra saker bättre, leda till att verksamheten ses över och att man hittar nya riktningar och sätt att engagera människor och göra organisationen relevant i samhället. IOGT har klarat utmaningar i 168 år. Våra värderingar gäller fortfarande – det är bara formen som behöver anpassas, och då kommer vi säkert att klara utmaningen tillsammans, sa Kristina. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tackade för hälsningen. Hon tyckte att IOGT Internationals arbete är inspirerande och betonade att Kristina, som är frontfiguren för IOGT International, alltid har ett positivt angreppssätt. Kristina vet att förändring är möjlig och får människor med sig. Andrine framhöll att IOGT International gör stordåd när det gäller internationell alkoholpolitik. Hon lämnade ett symboliskt tack till Kristina att ta med sig till IOGT Internationals styrelse och hälsade att vi ska fortsätta kampen för en restriktiv och solidarisk alkoholpolitik tillsammans. § 121

Information om nomineringsstopp Karin Hagman, presidiet, påminde om att enligt den antagna arbetsordningen för kongressen sattes ett nomineringsstopp för förslag till val av personer, då alla nomineringar ska vara presidiet till handa. Tidpunkten för nomineringsstoppet är innevarande dag, den 29 juni klockan 12.00. § 122

Information från nomineringskommittén Peter Bergström, nomineringskommittén, informerade om att IOGT-NTO:s distriktsordförande hade utsett honom att tillsammans med Viveca Aldebert, och Monica Ståhl, till nomineringskommitté med uppdrag att lämna förslag till val av valberedning. Nomineringskommitténs mål hade varit att få en valberedning som representerar en så stor del av IOGT-NTO som möjligt, med hänsyn till ålder, geografisk fördelning och olika typer av verksamhet. Nomineringskommittén hade fått in många nomineringar till valberedningen. Nomineringskommittén upplyste i syfte att få tydlig transparens i processen, om att en av de föreslagna ledamöterna i valberedningen, Tobias Tengström i Sundbyberg, formellt hade jävsrisk enligt IOGT-NTO:s jävsregler, eftersom han har en närstående som är anställd av IOGT-NTO-förbundet på en administrativ tjänst. Nomineringskommittén har diskuterat frågan med bland andra IOGT-NTO:s förbundsjurist och tycker med tanke på att tjänsten inte har någon direkt koppling till förbundsstyrelsen att jävsrisken är liten och vägs upp av vad Tobias Tengström kan bidra med. Peter Bergström uppmanade den som hade sakargument för att förslaget kan vara problematiskt att ta upp det med kommittén. § 123

Jämställdhetsstatistik Maria Hampusgård redovisade resultatet av talartidsmätningen vid förhandlingarna under fredagen. Under förmiddagen hade 52 procent av talartiden använts av män, 48 procent av kvinnor. Under eftermiddagen hade 53 procent av talartiden använts av män, 47 procent av kvinnor. När bara ombudens talartid analyserades (inte förbundsstyrelsens och övrigas),

hade män använt 60 procent av talartiden under förmiddagen, kvinnor 40 procent; män hade använt 83 procent av talartiden under eftermiddagen, kvinnor 17 procent.

Jessica Rembeck, Älvsborg, talade om begreppet jämställdhetsintegrering. Jämställdhets-integrering innebär att se på så många samhällsområden som möjligt och hur kvinnor ska komma till tals och få lika del av hälsa och välmående. När jämställdhet ska integreras överallt kan risken vara att den finns ingenstans. Hon framhöll att det är nödvändigt att göra jämställdhetsintegreringen begriplig och förklara vad vi ska ha jämställdhet till. § 124

Information om talartidsbegränsning Karin Hagman, presidiet, påminde om att kongressen under gårdagen hade beslutat att begränsa talartiden till en minut. § 125

Justering av röstlängd Karin Hagman, presidiet, förrättade ombudsupprop. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som nu omfattade 97 närvarande röstberättigade ombud. § 126

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 8 – Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021 Karin Hagman, presidiet, redovisade ett förtydligande av förslaget från beredningsgrupen: I texten före att-satserna finns ett kursivt stycke: ”Våra lokaler är tydligt profilerade, modernt utrustade och välkomnande – såväl för våra medlemmar som för andra grupper av människor som söker alkoholfria mötesplatser.” Jan-Ove Ragnarsson hade förtydligat att just den texten är tillbakadragen, eftersom den finns i förslaget till mål och verksamhetsinriktning, fast på en annan plats.

Tobias Tengström, Stockholm, förklarade att han hade reagerat på en formulering i förslaget till mål och verksamhetsinriktning under rubriken IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle, i sista stycket: ” En restriktiv alkoholpolitik är också viktig för att minska narkotikaberoendet. Därför stödjer vi en restriktiv narkotikapolitik.” Tobias frågade om vi inte stöder en restriktiv narkotikapolitik därför att narkotika är dåligt och förstör liv och relationer. Tobias Tengström föreslog kongressen besluta

att ersätta sista stycket under rubriken IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle i förbundsstyrelsens förslag till mål och verksamhetsinriktning med texten: ”IOGT-NTO stöder och jobbar för en restriktiv narkotikapolitik bland annat på grund av narkotikans orsaker, som orsakar skador, missbruk och misär. På lokal, nationell och global nivå samverkar vi med andra organisationer som driver en restriktiv narkotikapolitik. Vi vill också öka kunskapen om narkotikans effekter hos både IOGT-NTO-medlemmar och beslutsfattare.”

Robert Strömberg, Västerbotten, sa att vi talar mycket om målet att skaffa nya medlemmar. Människor som går ut på internet går in på IOGT-NTO:s hemsida. Han uppmanade förbundsstyrelsen att se till att IOGT-NTO:s hemsidor uppdateras till 2020. Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, menade att det handlade om det dåliga samvetet som kommer på grund av medlemssituationen. Det är elfte året i rad som vi minskar vårt medlemstal. Antalet medlemmar har sjunkit från 48 000 till 25 000. Sven-Erik tyckte att det var sorgligt att det är i slutet av kongressen den fråga som kanske är den viktigaste frågan av alla, ska diskuteras: Hur många är vi, och hur många vill vi bli? Han påminde om att vi på kongressen i Karlstad 2017 talade om att vi stod i den svarta pisten och åkte utför med jättefart. Bekymret är att vi snart är nere så långt vi kan komma i pisten och inte har brutit trenden. Nu vill förbundet flytta ansvaret för medlemsvärvningen till regionerna. Det kommer inte att lösa problemet, sa Sven-Erik. Han menade att vi måste ha kvar värvningen på den centrala nivån med en intensiv kampanj, en jättesatsning. Vi minskar med nästan 2 000 medlemmar netto varje år. Man kan räkna ut hur många år vi har kvar om vi inte gör något. Sven-Erik Alfredsson föreslog kongressen besluta

att medlemstalet ska öka med 1 000 medlemmar per månad. § 127

Ändring av begränsning av talartid Karin Hagman, presidiet, förklarade att presidiet ansåg att talarna borde få möjlighet att lägga mer tid på att diskutera förslaget om mål och verksamhetsinriktning. Presidiet föreslog att begränsningen av talartiden skulle förlängas till två minuters talartid i stället för en minut. Kongressen beslöt att ändra beslutet om begränsning av talartid till en begränsning till två minuters talartid,

med undantag för föredragande.

§ 128

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 8 – Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021 Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, påminde om att han hade föredragit förslaget från beredningsgruppen i går. Det förtydligande av förslaget som presidiet hade redovisat var inte förankrat i beredningsgruppen, men Jan-Ove hade gjort ställningstagandet att återkalla förslaget till ny text eftersom den är likalydande med förbundsstyrelsens förslag. Han framhöll också att beredningsgruppen inte föreslog några strykningar eller ändringar i förbundsstyrelsens förslag, utan bara fyra tillägg, som är markerade med kursiv stil i beredningsgruppens förslag. Vanja Lindstedt, förbundsstyrelsen, förklarade att förbundsstyrelsen jämkade sig med beredningsgruppens förslag. – I fråga om Tobias Tengströms förslag om ändring av formuleringarna om en restriktiv narkotikapolitik höll förbundsstyrelsen med om att formuleringarna kändes som en felsyftning. Förbundsstyrelsen jämkade sig med första delen av Tobias förslag. Men i fråga om det narkotikapolitiska arbetet i övrigt stöder IOGT-NTO bland annat det narkotikapolitiska centret på Tollare folkhögskola. Därför yrkade förbundsstyrelsen avslag på den delen av förslaget. – I fråga om medlemssituationen och rekryteringen menade förbundsstyrelsen att kongressen har beslutat om ansvarsför-delningen, som innebär att ansvaret flyttas till distrikten men att förbundet har ett samordnande ansvar tillsammans med distrikten. – I fråga om Robert Strömbergs synpunkter på utformningen av IOGT-NTO:s webbplatser sa Vanja Lindstedt att arbete pågår med en ny webbplats. Maria Gripenhoftner, Västerbotten, var glad att se innehållet i förslaget till mål och verksamhetsinriktning, för så mycket fantastiskt händer i landet och det finns så många krafter som gör mycket och viktigt arbete. Maria konstaterade att det står i förslaget att IOGT-NTO:s verksamhet utgår från medlemmarnas vilja. Hon hoppades att det skulle fortsätta så. Maria ville att IOGT-NTO skulle fortsätta att vara en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap, som det står i förslaget. Hon menade att när vi talar om att IOGT-NTO ska vara modernt, handlar diskussionerna ofta om den digitala folkrörelsen. Maria tyckte att vi måste vidga perspektivet och ta in fler aspekter på vad vi menar med ”modern”, så att vi inte fastnar bara i det digitala och tekniska. En modern aspekt är till exempel hälsa. Björn Sandal, Jämtlands län, konstaterade att han föregående dag hade fått bifall till sitt förslag om en prioriteringsordning för en fortsättning på Expedition 50 och att förstärka information om demokrati i implementeringen av Expedition 50. I inriktningen av kommande utveckling av IOGT-NTO skulle vi utveckla IOGT-NTO:s verksamheter. Björn menade att det handlar om hur man får lokala verksamheter att fungera. Han påminde om att alla kongressdeltagare under fredagskvällens program var ute på olika platser och såg en verksamhet som växte och var oerhört livfull. Björn tyckte att det är verksamheterna i föreningshusen vi ska utveckla. Han anknöt till Sven-Erik Alfredssons tanke om medlems-situationen i utförsbacken. Björn förklarade att i de svarta pister där han åker, går det fort. Om medlemssituationen är där, måste vi få stöd och hjälp i form av en kampanj på förbunds-nivå för att utveckla verksamheten och synliggöra vår verksamhet och möjligheten att bli ny medlem. Johnny Boström, Värmland, diskuterade förslaget om att skapa nya metoder och former för att utveckla vår verksamhet. Han underströk att vi måste få de nya engagemangsformerna att bli verklighet. Han noterade att rörelsen har ett antal metoder och verksamheter som fungerar bra och är väl beprövade och inte ska glömmas bort. Bland dem finns folkbild-ningen. Johnny berättade att han bland annat arbetar med tävlingen Musikleken, som många föreningar deltar i. Han påminde om att musik, teater och övrig skapande verksamhet i alla tider har lockat människor till vår rörelse och har sett till att vår rörelse har varit livfull och

aktiv. Johnny menade att de tre sista styckena under rubriken IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap är en väg framåt samtidigt som vi utvecklar och bevakar det som har varit. Börje Tjärnström, Västernorrland, tyckte att förslaget att distrikten till stor del ska ta över ansvaret för värvningen, när förbundet har misslyckats i elva år, rimmade illa med att distriktsstyrelserna ska vara strategiska och inte operativa. I förslaget till mål och verksamhetsinriktning står under rubriken IOGT-NTO:s förutsättningar för att förverkliga Mål och verksamhetsinriktningen 2020–2021 att distrikten har ett uttalat ansvar att planera, organisera och genomföra värvning, men om distrikten inte är operativa kan de inte genomföra eller ha ansvar för värvning – däremot att planera och organisera den. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, ville reda ut vad han menade var ett missförstånd om begreppen: Distriktsstyrelserna ska vara strategiska, men distrikten är förstås operativa – där ska det hända saker. Erik riktade ett stort tack till Sven-Erik Alfredsson för hans engagemang kring värvning. Erik sa att av de 48 000 medlemmarna, utträdde tusentals snabbt därför att vi på central nivå inte hade haft tillräcklig kvalitet i medlemsvärvningen. Därför är det viktigt att få ut medlemsvärvningen med ett ansvar närmare verksamheten. Det är en del av den decentralisering Expedition 50 innebär. Om distrikten ansvarar kan vi få kvalitet och uppföljning, och vi kan få in fler aktiva medlemmar, som vi inte fick med de gamla värvningsstrategierna. Berit Johansson, Jämtlands län, hade deltagit i beredningsgruppen. Hon tyckte att det viktiga är att bibehålla medlemmar och kartlägga vad de nya medlemmarna kan och vill erbjuda. Hon har insett att det finns en otrolig erfarenhet och kunskap i den här organisationen som inte finns bland beslutsfattare eller andra organisationer. Berit berättade att hon varit med i politiken i 38 år, men aldrig sett ett underlag från IOGT-NTO. Berit tyckte att vi borde marknadsföra IOGT-NTO:s kunskap på ett annat sätt. Hon ville flytta upp som mål den text som beredningsgruppen har föreslagit att lägga till under rubriken IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle, ”Vi delar med oss av vår kompetens och erfarenhet till beslutsfattare och organisationer”. På så sätt kan vi sälja vår kompetens och få inkomster marknadsföra oss. Berit Johansson föreslog kongressen besluta

att lägga till målet ”Vi delar med oss av vår kompetens och erfarenhet till beslutsfattare och organisationer” under IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle i förslaget till mål och verksamhetsinriktning.

Emil Österlund, Dalarna, berättade att han var på quizkväll i IOGT-NTO Nya segrars lokal i Drömme i går under kongressprogrampunkten Fredagskväll i våra lokaler. Emil sa att de som var där hade hur trevligt som helst, och hade förstått att även de som deltog i programmen i de andra IOGT-NTO-lokalerna hade jättetrevligt. Emil hade tackat värdarna för programkvällen och hade sagt: ”Det här, det är våran rörelse när den är som bäst.” Emil trodde att om vi skulle få välfungerande lokalföreningar i landet som kan bedriva sådana aktiviteter – IOGT-NTO-föreningen Nya segrar i Drömme har 300 aktiviteter per år – som vi kan bjuda in till, då är det ingen som skulle behöva dricka alkohol. Emil trodde att det är lite av knuten vi har – vi behöver värva, vi behöver bli fler, men på många ställen ingen verksamhet att erbjuda som folk känner att de vill engagera sig i. Han saknade målet och visionen att lyfta föreningarna ännu mer. Om vi klarar att lyfta föreningar och får fler föreningar att nå upp till nivån som i Drömme, kommer det att gå bra för rörelsen. Emil var orolig för vad som händer med oss om vi inte gör det. En del människor kan vara nyktra utan gemenskapen, men andra behöver den.

Emil Österlund föreslog kongressen besluta

att under rubriken ”IOGT-NTO:s förutsättningar för att förverkliga Mål och verksamhetsinriktningen 2020–2021” lägga till ett stycke som lyder

”IOGT-NTO ska aktivt stötta lokalföreningar att fungera väl så att de nyvärvade medlemmarna har en förening att besöka samt engagera sig i.”

Monika Lundberg, Halland, bemötte vad Erik Winnfors Wannberg hade sagt om de stora värvningssatsningarna. När IOGT-NTO kampanjade hårt kom många medlemmar in. En del av dem försvann, men flera medlemmar har också stannat kvar i organisationen. Det är bättre att göra en kampanj och värva 1 000 medlemmar om 25 av dem stannar, än att inte få några nya medlemmar alls, tyckte hon. § 129

Ordningsfråga Carina Hallbert, protokolljusterare, sa att hon som justerare var tacksam om ombud som lägger förslag läser upp sitt skriftliga förslag innan det lämnas till presidiet, om det är färdigt. Det är svårt att hålla reda på vilka förslag som har kommit in, om man inte får höra dem. Hon bad också presidiet att läsa upp skriftliga förslag som inte tidigare hade lästs upp. § 130

Ajournering Förhandlingarna ajournerades klockan 10.00 för kaffe.

Lördagen den 29 juni 2019 ELFTE SESSIONEN Ordförande: Karin Hagman Anna Carlstedt Sekreterare: Mikaela Bexar Tobias Wallin § 131

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 10.30. Anna Carlstedt, presidiet, efterlyste Sigrid Söderholms glasögon som någon hade tagit. Det var viktigt att Sigrid fick tillbaka dem så att Anna kunde återfå de glasögon hon lånat ut till Sigrid. Dem hade hon själv hade tagit från Kjell-Ove Oscarsson som i sin tur hade tagit dem från Maj-Lis Lööw. § 132

Justering av röstlängden Siv Hallbert, Göteborgs och Bohus län, ersatte Emilia Irenesdotter. § 133

Hälsning Sigmund Kroslid framförde en hälsning från vår norska systerorganisation Edru Livsstil. Han berättade att organisationen hade vänt en tillbakagång till tillväxt; medlemstalet hade vuxit med 35 procent. Man hade fått låna representanter från IOGT-NTO för att värva nya medlemmar, och i Norge hade det faktiskt fungerat! Sigmund höll med om att det måste finnas något att erbjuda medlemmarna. I Edru Livsstil arbetade man med två stora projekt. Ett av dem handlar om äldre, alkohol och ensamhet, som är ett av de stora problemen i Norge. Sigmund berättade också om en revolution i stortinget, som i november 2018 hade beslutat att idrottsarenor ska vara alkoholfria! Det finns också beslut om att all alkohol ska märkas med skrivningar om att alkohol kan medföra skadeverkningar om man kör bil eller är gravid. Vidare har alkoholens samhälleliga kostnader och skadeverkningar utretts. Sigmund sa att det är glädjande eftersom sådan statistik inte har funnits i Norge förut. Han berättade också om Edru Livsstils internationella arbete i Etiopien. Sigmund hänvisade till sist till texten på skärmen intill talarstolen – ”tillsammans utmanar vi alkoholnormen”. Det står vi samman om, sa Sigmund och önskade lycka till. Förbundsordförande Johnny Mostacero tackade och framhöll fördelarna med samarbete. § 134

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 8 – Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021 Karin Hagman, presidiet, gick igenom de yrkanden som dittills hade lagts. Jan Linde, Göteborgs och Bohus län, sa att det var viktigt att synas på fler fronter än idag. Det handlade om att bli tydligare i den pågående debatten om civilsamhället, att göra kraftfulla satsningar inom demokratiområdet och att uppmärksamma den rådande hälso- och

folkhälsotrenden, som inte bara handlar om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Jan nämnde också äldre och alkohol. Han tyckte att det var spännande med den koppling man i Norge gjort till ensamhet, ett av de största folkhälsoproblemen. Vidare nämnde Jan att vårt studieförbund Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet hade en fantastisk utveckling. Där möter man deltagare som till huvuddelen inte är medlemmar hos oss, men kan bli. Att synas på flera arenor medverkar till våra mål, särskilt när det gäller värvning, avslutade Jan. Björn Larsson, Blekinge, ville lyfta föreningsnivåns betydelse för värvningen. Han sa att det är lätt att ta med en kompis på en verksamhet och att kompisar som inte blir medlemmar vid första besöket blir det femte eller sjätte gången. Björn tyckte att det var skönt att ha den lokala föreningens program att lämna över när man är ute och värvar; om det inte finns en levande förening på platsen infinner sig inte den äkta, välkomnande känslan. Han nämnde också ett tillfälle när han varit med på en central värvningsinsats och träffat en grupp bosniska kvinnor. En av dem hade berättat då att hon hade varit medlem i två år men sedan gått ur för att det inte hände något. Vad säger man då? undrade Björn. Angående cannabisfrågan sa Björn att vi förlorar det slaget om vi inte sätter in resurser. Han yrkade bifall till Sven-Erik Alfredssons och Tobias Tengströms förslag. Monica Ståhl, Värmland, sa att Jan Linde hade uttryckt ungefär de tankar hon själv hade. Hon menade att mycket kan göras i föreningarna. Även om alla inte är intresserade av drogpolitik kanske någon är det, och med de personerna kan man bedriva nätverk. Monica nämnde också att förbundet arrangerar videokonferenser för nätverken nästan varje månad. Hon uppmärksammade vidare Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet och länsnykterhetsförbunden som bra samarbetspartner. När det gäller politisk påverkan tyckte Monica att alla ska bjuda in de riksdagspolitiker som finns i länen, kanske till frukost. Och bli politiker själva! Monica yrkade bifall till Berit Johanssons förslag. Monika Holmberg, Östergötland, sa att hon ägnar mycket arbetstid åt att förklara skillnaden mellan kompetensförsörjning och rekrytering. Rekrytering är bara en del av kompetens-försörjningen, och på samma sätt menade Monika att vi inte bara behöver rekrytera utan också måste vara en attraktiv organisation där folk vill stanna kvar. Monika ville satsa allt krut på att tänka nytt och framhöll i Albert Einsteins anda att om man gör på samma sätt så fortsätter man att ha samma problem. Hon yrkade därför avslag på förslaget om centrala värvningskampanjer och ville i stället uppmana till nytänkande. Från köket kom en ”ordningsfråga” med innebörden att det behövdes kaffemuggar. Sådana samlades in från ombudsbänkar och podium. Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, svarade Erik Winnfors Wannberg att problemet med den värvningsinsats som Erik hänvisade till hade varit att värvarna inte hade någonting att värva till. Han sa också att ungefär hälften av de värvade betalade avgiften år 2. Det rörde sig om omkring 12 000 värvade, och Sven-Erik tyckte inte att det var så dåligt att 6 000 blev kvar. Han tyckte att vi ska värva mycket. En del faller visserligen bort men många stannar kvar. Många av dem som värvades i början av insatsen blev dessutom själva storvärvare och har tillsammans värvat ungefär tusen medlemmar. Sven-Erik sade också att det var glädjande att två av dessa storvärvare varit med och värvat i Norge. Han yrkade bifall till Emil Österlunds förslag. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, replikerade att han och Sven-Erik hänvisade till olika statistikuppgifter. Erik talade om vad som gällde när inträdesavgiften var noll kronor. Då fick vi omkring 30 000 nya medlemmar, och färre än 5 000 av dem betalade någonsin medlemsavgift. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, berättade att hon i styrelsen hade drivit på för att prioritera värvning och var glad över den pågående diskussionen. Hon tyckte dock att det blev märkligt när den tänkta lösningen var centrala kampanjer. Eva gillade det Monika

Holmberg hade sagt om att det inte är mer av samma vi behöver. Hon påminde också om att kongressen under gårdagen hade fattat ett beslut om ansvarsfördelning som innebär att distrikten ska vara drivande när det gäller värvning. Beslutet kunde förstås rivas upp, sa Eva, men det måste i så fall beaktas när resurserna ska fördelas senare under kongressen. Hon yrkade avslag på Sven-Erik Alfredssons förslag. § 135

Ordningsfråga Streck i debatten yrkades från golvet. Kongressen beslöt att inte sätta streck i debatten. § 136

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 8 – Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021 Susanne Persson Blomvik, Skaraborg, sa att en liten present kan locka folk att bli medlemmar men att det kan bli så att det inte händer någonting mer efter det. Hon ville också slå ett slag för närradioföreningar, där man kan bli medlem och sända information om verksamheten. Arne Larsson, förbundsstyrelsen, sa att alla är ansvariga för att stoppa utflödet av medlemmar. Han tyckte att det är bra att ansvaret nu ska ligga på distrikten, nära medlemmarna. Arne påpekade att en stor del av de nya medlemmarna är nyanlända eller nyktra alkoholister och narkomaner. I föreningar där de är med sjuder det av verksamhet. Han sa också att det i första hand är kamratstödjare som värvar, och tyckte att alla andra också har mycket att göra på det området. Kristin Eriksson, Blekinge, berättade att hon hade värvat medlemmar sedan 2005, då Sven-Erik Alfredsson var ledare för värvningen och inträdesavgiften var noll kronor. Det var lätt att värva då och många av dem som Kristin värvade är fortfarande kvar. Kristin sa att ju fler vi värvar, desto fler blir kvar. Hon ville att vi ska vara ute i samhället och visa upp oss, och hon ansåg också att det ska finnas något att värva till. Kristin tyckte att det skulle vara synd om den centrala värvningen försvann och yrkade bifall till Sven-Erik Alfredssons förslag. Jan-Ove Ragnarsson, Östergötland, sa att Berit Johansson hade lyft fram betydelsen av politiskt arbete i beredningsgruppens diskussioner. Sådant arbete tyckte Jan-Ove var ett typexempel på ett medel för att uppnå målet ett nyktrare samhälle. När det gällde beredningsgruppens förslag till tillägg av en skrivning om att vi delar med oss av vår kompetens och erfarenhet till beslutsfattare och organisationer, tyckte Jan-Ove att skrivningen passade utmärkt på den plats beredningsgruppen hade föreslagit. Han yrkade därför avslag på Berit Johanssons förslag om att flytta skrivningen och bifall till beredningsgruppens förslag.

§ 137

Begränsning av talartiden Karin Hagman, presidiet, uppfattade att det inte längre kom så många nya förslag och undrade om det inte skulle vara på sin plats att öka farten genom att begränsa talartiden till en minut. Kongressen beslöt att begränsa talartiden till en minut per inlägg. § 138

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 8 – Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021 Jenny Karinsdotter Granqvist, Stockholm, uppfattade att det rådde enighet om att vi behöver värva. När det gäller vilken typ av värvning vi ska ha, ville Jenny se lokal värvning som syftar till att folk blir kvar. Hon yrkade avslag på förslaget om centrala kampanjer. Viveca Aldebert, Kalmar, hoppades att det skulle gå att hitta nya modeller för värvningen genom den nya organisation som kongressen beslutat om. Hon tyckte att det var viktigt att använda den nya organisationen till att värva till verksamhet i stället för att bara värva. Marit Normasdotter, Stockholm, instämde i förbundsstyrelsens yrkande om avslag på Sven-Erik Alfredssons förslag om en central värvarkampanj. Hon sa att vi är duktiga på att värva men behöver bli bättre på att behålla de medlemmar som finns och behöver lägga mer energi på det. Marit ville också ge sitt stöd till Tobias Tengströms förslag. Hon såg det som viktigt att lägga mer tyngd på narkotikafrågan. Anette Prim, Kronoberg, anslöt sig till det Marit Normasdotter hade sagt om att behålla medlemmar. Det gällde att behålla både gamla och nyvärvade medlemmar. Hon ville tipsa om att det fanns ett bra studiematerial om vår organisation som är bra för att behålla både gamla och nya medlemmar. Anette yrkade avslag på Sven-Erik Alfredssons förslag. Alva Strandberg, Älvsborg, tipsade om att informera om föreningsarrangemang via Facebook. Björn Sandal, Jämtlands län, berättade att det hade varit en lång diskussion i distriktet om hur man ska se på värvningskampanjer. Man hade varit starkt negativa, men efter att ha läst handlingarna hade Björn insett att det måste göras något på nationell nivå. Han tyckte att både Emil Österlunds och Sven-Erik Alfredssons förslag var bra och att de kunde synkroniseras. Han yrkade bifall till båda förslagen och även till Berit Johanssons förslag. Leif Karlsson, Södermanland, ville nämna en positiv sak, nämligen att hans distrikt hade värvat ett hundratal nya medlemmar, till stor del nyanlända, och startat fyra nya föreningar. Mot den bakgrunden har man sagt att det tills vidare inte är nödvändigt att stå på torg och gator och värva. Leif berättade också att fyrtio personer, mestadels nya medlemmar, hade deltagit på ett informationsmöte inför kongressen. Det är inte alldeles nattsvart, konstaterade Leif. Emil Österlund, Dalarna, tyckte att Sven-Erik Alfredsson hade sagt mycket klokt. Emil ansåg att det är viktigt med en central kampanj när vi har gått in i nya distrikt och centraliserat personalen. Värvarteam och personalteam kan då planera värvningen tillsammans. Emil tyckte också att man i diskussionen hade bagatelliserat de 5 000 personer som värvades när

inträdesavgiften var noll kronor och undrade vilka andra kampanjer som har gett 5 000 medlemmar som blivit kvar. Han yrkade bifall till Sven-Erik Alfredssons förslag. Monika Lundberg, Halland, yrkade också bifall till Sven-Erik Alfredssons förslag. Hon tyckte inte att det ena utesluter det andra. Berit Johansson, Jämtlands län, berättade om hur hon arbetar med politiskt påverkansarbete. Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, sa att de flesta vill att någon ska värva men frågade sig vem det ska vara; bara 1 procent av medlemmarna värvar. Han ansåg att man behövde peka ut vilka som ska värva och tyckte att det skulle vara en central grupp. Om distrikten ska ha uppgiften ansåg Sven-Erik att det behöver skjutas till så mycket pengar att de klarar det. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tyckte att värvningen är viktig och att det gäller att hitta sätt att välkomna nya medlemmar. Hon framhöll att Expedition 50 bygger på en mer öppen organisation. När det gäller ansvaret för värvningen hänvisade hon till den ansvarsfördelning som antagits under gårdagen. Andrine nämnde också att det finns massor med värvande centrala aktiviteter, till exempel Vit jul, och undrade vad mer som behövdes. Det är den lokala verksamheten som värvar, menade Andrine. Hon yrkade bifall till Emil Österlunds förslag om att stötta lokalföreningar men ville framhålla att all verksamhet är viktig. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, ville klargöra att personalteamen är distriktsverksamhet. Om det ska göras en central kampanj handlar det om annan personal. Att värva är en lämplig uppgift för teamen och ligger tydligt inom ansvarsramen, sa Lina. Emil Österlund sa att han förstod att det är så det fungerar men han tyckte att personalteam kunde samverka med värvarteam. § 139

Hälsning från vice ordförande i riksdagens socialutskott Kristina Nilsson Kristina Nilsson, vice ordförande i riksdagens socialutskott, berättade att hon är riksdagsledamot för Socialdemokraterna och bor i Örnsköldsviks kommun. Hon sa att folkhälsa är en av hennes hjärtefrågor och att IOGT-NTO:s frågor är viktiga för folkhälsan. När det gäller att möta framtidens utmaningar i fråga om sjukvård, omsorg och socialtjänst sa Kristina att hon visste hur stor del av problematiken som finns i alkoholen, och att hon därför såg vårt arbete som oerhört viktigt. Hon sa också att vårt politiska påverkansarbete har jättestor betydelse. IOGT-NTO är välkänt och respekterat, även bland dem inom den politiska sfären som inte delar våra värderingar. Hon önskade IOGT-NTO en bra kongress, tackade för det vi gör och hoppades att vi fortsätter arbetet. Förbundsordförande Johnny Mostacero sa att relationen till socialutskottet har varit god genom åren och hoppades att det skulle fortsätta så. Han skickade med en hälsning till utskottet. § 140

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 8 – Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021 Karin Hagman, presidiet, gick igenom förslagen och propositionsordningen.

Kongressen beslöt i enlighet med förslaget från beredningsgruppen. att ändra andra och tredje stycket under rubriken ”IOGT-NTO är en modern, traditionell

folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap” genom att göra de tillägg som markeras i kursiv stil nedan:

IOGT-NTO gör en omfattande satsning för att förbättra vårt bemötande inom

organisationen. Vi stärker tilliten mellan medlemmar, förtroendevalda och anställda. Vi tydliggör våra värderingar och ger stöd för hur hela organisationen ska arbeta med dessa. Tillsammans ökar vi stoltheten över vår verksamhet. Ett arbete med vår organisationskultur kommer att skapa förutsättningar för nya sätt att engagera sig.

Det är lustfyllt att engagera sig på många olika sätt i IOGT-NTO och vår verksamhet

ska präglas av både party och politik. Nya idéer och annorlunda sätt att göra saker mottas med nyfikenhet. Vi ger ett varmt välkomnande till alla nya medlemmar. Vi är en arena för dem som vill engagera sig och det finns möjlighet att prova på varierade uppdrag och olika ansvarsområden i syfte att utvecklas som människa. Vi hjälps åt och är generösa med vår kunskap.

att ändra första och andra stycket under rubriken ”IOGT-NTO driver en politik för ett

nyktrare samhälle” genom att göra de tillägg som markeras i kursiv stil nedan: Vårt påverkansarbete utgår från folkrörelsens grundidé: de många ideella krafterna

runt om i landet utgör en kollektiv förändringskraft. IOGT-NTO samlar och samverkar med alla som delar vår analys och som vill arbeta för ett nyktrare Sverige. IOGT-NTO påverkar flera aktörer utanför nykterhetsrörelsen till att bidra till en restriktiv alkoholpolitik. Vi är engagerade, pålästa och seriösa. Vi delar med oss av vår kompetens och erfarenhet till beslutsfattare och organisationer.

Alkohol är ett hinder för hållbar utveckling såväl, socialt som miljömässigt och

ekonomiskt. Genom vår verksamhet bidrar IOGT-NTO till målen i Agenda 2030 för en hållbar framtid utan alkohol. Nationellt fortsätter vi det viktiga arbetet med att begränsa tillgängligheten av alkohol genom att bevara och stärka detaljhandelsmonopolet, höja skatten på alkohol och driva igenom ett förbud mot alkoholreklam. Vi prioriterar särskilt arbetet mot gårdsförsäljning och distanshandel av alkohol.

att flytta sista stycket under rubriken ”IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse

som erbjuder nykter gemenskap” till slutet av avsnittet ”IOGT-NTO:s förutsättningar för att förverkliga Mål och verksamhetsinriktningen 2020–2021”.

Kongressen beslöt i enlighet med Tobias Tengströms förslag att under rubriken ”IOGT-NTO driver en politik en politik för ett nyktrare samhälle”

ersätta sista stycket med följande text: IOGT-NTO stödjer och jobbar för en restriktiv narkotikapolitik, bland annat på grund

av det narkotikan orsakar, såsom missbruk, skador och misär. På lokal, nationell och global nivå samverkar vi med andra organisationer som driver narkotikafrågan på det sätt vi vill. Genom det arbetet ökar kunskapen i narkotikafrågan och om en restriktiv narkotikapolitik hos både IOGT-NTO-medlemmar och beslutsfattare.

Kongressen beslöt i enlighet med Emil Österlunds förslag att under rubriken ”IOGT-NTO:s förutsättningar för att förverkliga Mål och

Verksamhetsinriktningen 2020–2021” lägga till ett stycke som lyder:

IOGT-NTO ska aktivt stötta lokalföreningar att fungera väl så att de nyvärvade

medlemmarna har en förening att besöka samt engagera sig i. Kongressen beslöt i enlighet med Sven-Erik Alfredssons förslag, med 54 röster för förslaget och 41 röster för avslag, att en central medlemsvärvningskampanj startas med målet att bryta den nedåtgående

trenden. Kongressen beslöt i enlighet med Berit Johanssons förslag att skrivningen ”Vi delar med oss av vår kompetens och erfarenhet till beslutsfattare och

organisationer” (som i enlighet med beredningsgruppens förslag lagts till sist i första stycket under rubriken ”IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle”) lyfts upp till ett mål.

Kongressen beslöt att fastställa Mål och verksamhetsinriktning 2020–2021 med dessa ändringar. § 141

Ordförandebyte Kongressen ajournerade sig klockan 11.35 för en fyraminuterspaus och återsamlades knappa tio minuter senare. Anna Carlstedt övertog då ordförandeklubban från Karin Hagman. § 142

Information Vanja Lindstedt och Malin Karlsson uppmärksammade att IOGT-NTO fyller 140 år den 5 november 2019. De berättade att detta kommer att firas genom aktiviteten Fika för alla och en stor fest som också kommer att ingå i den praktiska aktiviteten i frågetävlingen Pumpen.

§ 143

Motion nr 10 – Starta om – starta rätt!, Motion nr 11 – Utred längden på mandatperioderna, Motion nr 12 – Förkorta kongressen, Motion nr 14 – Vart är vi på väg!?, Motion nr 15 – Ett IOGT-NTO utan spelberoende, Motion nr 16 – Livsstilens betydelse för folkhälsan, Motion nr 18 – ”En mångfacetterad folkrörelse!”, Motion nr 19 – Kunskap och aktiv socialpolitik, Motion nr 20 – Idédebatt, Motion nr 21 – Sveriges största hälso- och nykterhetsorganisation, Motion nr 22 – Säkra framtiden för nykterhetsrörelsen – satsa på unga, Motion nr 23 – Föryngring inom IOGT-NTO, Motion nr 24 – Vad hände med målet att utbilda mer och fler?, Motion nr 26 – Medlemskap, Motion nr 27 – Föreningstillhörighet för nya medlemmar, Motion nr 28 – Aviseringsperiod för medlemsavgift, Motion nr 29 – Fler föreningar genom minst tre istället för fem medlemmar, Motion nr 30 – Möjlighet till flerårigt medlemskap?, Motion nr 31 – Inkludera Luciaaktiviteter i Vit Jul, Motion nr 32 – Information på fler språk, Motion nr 33 – Mail-Alias, Motion nr 34 – Anställd, Motion nr 37 – Gör IOGT-NTO till en klimatsmart organisation!, Motion nr 38 – Välkomna alla människor, Motion nr 39 – IOGT-NTOs syn på religiöst förtryck, Motion nr 40 – Islamistisk extremism i nykterhetsrörelsen, Motion nr 41 – Tillgänglighetspolicyn, Motion nr 42 – Funktionshinder inga hinder inom IOGT-NTO, Motion nr 43 – Kontanthantering, Motion nr 44 – Inrättande av bokförings- och redovisningscentraler, Motion nr 45 – Fler aktiviteter genom Engagemangspotten, Motion nr 46 – IOGT-NTO bör inrätta en renoverings- och underhållsfond som stöd för lokalhållarnas behov av ekonomisk hjälp och stöd till våra fastigheter, Motion nr 49 – Underhållsplan fastigheter samt avsatta medel, Motion nr 51 – Lokalföreningarnas del av medlemsavgiften, Motion nr 52 – Förslag till ändring i stadgarna § 6:1 Anna Carlstedt, presidiet, hänvisade till protokollet från gårdagens mötestorg om motioner och förklarade att de motioner som nu skulle behandlas hade funnits med på torget, där ombuden haft möjlighet att visa sitt stöd för förslagen genom att sätta streck vid dem. I protokollet hade ett antal motioner markerats med grönt (motion nr 10–12, 14–16, 18–34, 37–46, 49, 51 och 52) och andra med blått (motion nr 17, 35, 36 och 50). När det gällde de gröna motionerna hade det varit tydligt hur ombudsförsamlingen ville besluta, och avsikten var nu att behandla de gröna motionerna gemensamt i ett enda beslut, medan de blå motionerna skulle behandlas en och en. En av de gröna motionerna, motion nr 25, skulle dock flyttas ned till de blå motionerna för enskild behandling. I motionen fanns det två identiska att-satser (den tredje och fjärde). Att-satserna hade tillsammans fått större stöd än förbundsstyrelsens avslagsförslag (sammantaget trettio röster mot tjugoåtta röster för avslagsförslaget), och det gick inte att veta om de ombud som stödde förslaget i att-satserna hade satt streck vid bara en av att-satserna eller vid båda. Björn Sandal, Jämtlands län, noterade att protokollet från mötestorget inte var justerat och undrade hur det skulle hanteras. Anna Carlstedt, presidiet, sa att protokollet skulle kunna kallas för anteckningar och snarare ska ses som en vägledning. Det beskriver när det funnits tydligt stöd för förslagen och när åsikterna har varit splittrade. Det var upp till kongressen att besluta om hanteringen, och kongressen hade varit överens om detta under gårdagen. Anna noterade att det rådde tidsbrist i förhandlingarna och ville vädja till kongressen att hålla fast vid att behandla de gröna motionerna i ett gemensamt beslut. Om någon ville tala om en grön motion fick detta anmälas och kongressen fick i så fall ta ställning till om motionen skulle tas upp enskilt. Som svar på en fråga på golvet svarade Anna att detta gällde även om man ville lyfta en viss att-sats i en grön motion.

Det anmäldes önskemål om att behandla motion nr 21, 27 (andra och tredje att-satsen), 28 och 40 enskilt. Kongressen beslöt vid omröstning med acklamation att avslå förslaget att behandla motion nr 21 enskilt. Sedan votering begärts väckte Bo Axelsson, Västmanland, en ordningsfråga och anförde att man, om man uppmanar folk att skriva motioner, väl inte kan neka dem att tala. Anna Carlstedt, presidiet, sa att hennes uppfattning var att motionerna hade behandlats på kongressen. Motionerna hade getts ganska stort utrymme och det hade funnits möjlighet att lyfta motioner. Synpunkterna var också väldigt samstämmiga. Men man kan ha olika åsikter om detta, sa Anna. Kongressen beslöt att avslå förslaget att behandla motion nr 21 enskilt, att avslå förslaget att behandla motion nr 27 enskilt, samt att avslå förslaget att behandla motion nr 28 enskilt. Anna Carlstedt, presidiet, noterade att motion nr 40 – Islamistisk extremism i nykterhetsrörelsen, hade behandlats på ett speciellt sätt då förbundsstyrelsen hade beslutat att inte lägga fram motionen till kongressen utan i stället föreslog kongressen besluta att notera förbundsstyrelsens beslut. Anna bad förbundsstyrelsen att föredra sitt förslag eftersom det var så ovanligt. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, kunde föreställa sig att den nu aktuella situationen aldrig hade uppstått tidigare. Han sade att flera medlemmar namnges i motionen, något som i sig nog var unikt, och utmålats i negativa ordalag. Förbundsstyrelsen hade tillsammans med en jurist bedömt att det fanns innehåll i motionen som ligger nära gränsen för förtal. Ur det perspektivet ville förbundsstyrelsen inte mångfaldiga texten, och förbundsstyrelsen ansåg också att den hade ett större ansvar än det rent juridiska. Förbundsstyrelsen hade gjort bedömningen att motionen är problematisk inte bara för namngivna medlemmar utan också för stora grupper av medlemmar som beskrivs på ett negativt sätt. Därför hade förbundsstyrelsen tagit ansvaret att inte sprida den och man bad om kongressens förtroende för det förfarandet. Anna Carlstedt, presidiet, kommenterade att motioner ställs till kongressen och inte till förbundsstyrelsen, men noterade att förbundsstyrelsen mot den angivna bakgrunden ber kongressen om acceptans för förfaringssättet att inte lägga fram motionen. Martin Kjellin, Uppsala län, hade på torget hade lagt ett förslag om att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fatta beslut (avslag/bifall) om motionen och gavs i egenskap av förslagsställare möjlighet att yttra sig. Martin ville först förtydliga att han trodde att förbundsstyrelsen hade gjort en korrekt bedömning av motionen. Hans förslag stod inte emot förbundsstyrelsens förslag utan var tänkt som ett tillägg till det. Martin var inte intresserad av att diskutera innehållet i motionen, utan sa att hans förslag hade att göra med den principiella frågan att motionen var ställd till kongressen. Om det inte fattas något beslut om motionen trodde han att det skulle skapa stora problem, och Martin trodde att hans förslag skulle lösa det. Anna Carlstedt, presidiet, förtydligade att det för tillfället bara var frågan om att lyfta motionen till att behandlas enskilt som skulle avgöras.

Monika Lundberg, Halland, såg detta som en demokratifråga. Hon trodde att många hade läst motionen, som även hade skickas till alla distrikt, och trodde inte att någon inte skulle instämma i förbundsstyrelsens beslut. Men Monika tyckte ändå att man kunde notera att kongressen hade haft frågan uppe och verkligen gett bifall till förbundsstyrelsens hantering. Anna Carlstedt, presidiet, föreslog mot bakgrund av den växande talarlistan att motionen skulle tas upp till enskild behandling. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, sade att förbundsstyrelsen kunde acceptera Martin Kjellins tilläggsförslag. Bo Axelsson, Västmanland, ansåg sig inte ha samma anledning till upprördhet som vid diskussionen av hanteringen av motion nr 21. Här var motionären inte närvarande, och motionen kunde djupt ifrågasättas; i det här fallet var det bara att konstatera att det var kört. Anette Prim, Kronoberg, tyckte att det inte var motionen utan Martin Kjellins förslag som skulle behandlas enskilt. Hon ville verkligen ge förbundsstyrelsen mandat att hantera motionen. Anna Carlstedt, presidiet, sade att det var just därför presidiet tyckte att det kanske skulle vara bra med enskild behandling. Kongressen beslöt att behandla motion nr 40 enskilt. Kongressen beslöt, i fråga om de motioner som skulle behandlas i ett gemensamt beslut, i enlighet med de förslag som fått starkast stöd på mötestorget att avslå motion nr 10 – Starta om – starta rätt!, att avslå motion nr 11 – Utreda längden på mandatperioderna, att avslå motion nr 12 – Förkorta kongressen, att IOGT-NTO ska ha som målbild att vi ska vara Sveriges bästa alkoholpolitiska

organisation och att därmed avslå första att-satsen i motion nr 14 – Vart är vi på väg, att avslå andra, tredje, fjärde, femte och sjätte att-satserna i motion nr 14 – Vart är vi på

väg, att anse sjunde att-satsen i motion nr 14 – Vart är vi på väg besvarad, att avslå åttonde att-satsen i motion nr 14 – Vart är vi på väg, att avslå motion nr 15 – Ett IOGT-NTO utan spelberoende, att avslå distriktsårsmötets andra och tredje att-satser i motion nr 16 – Livsstilens

betydelse för folkhälsan, att avslå motion nr 18 – ”En mångfacetterad folkrörelse!”, att bifalla första och andra att-satserna (att Dagöholm blir ett socialt kunskapscenter inom

IOGT-NTO; att IOGT-NTO:s socialpolitiska arbete samlas och inriktas på utvecklingen av vårdkedjan) i motion nr 19 – Kunskap och aktiv socialpolitik,

att avslå tredje, fjärde och femte att-satserna i motion nr 19 – Kunskap och aktiv socialpolitik,

att avslå motion nr 20 – Idédebatt, att avslå motion nr 21 – Sveriges största hälso- och nykterhetsorganisation, att bifalla första att-satsen (att IOGT-NTO utvecklar engagemangsformer som är attraktiva

för unga vuxna) i motion nr 22 – Säkra framtiden för nykterhetsrörelsen – satsa på unga,

att anse andra att-satsen i motion nr 22 – Säkra framtiden för nykterhetsrörelsen – satsa

på unga besvarad, att avslå tredje att-satsen i motion nr 22 – Säkra framtiden för nykterhetsrörelsen – satsa

på unga, att avslå motion nr 23 – Föryngring inom IOGT-NTO, att anse motion nr 24 – Vad hände med målet att utbilda mer och fler? besvarad, att avslå motion nr 26 – Medlemskap, att avslå motion nr 27 – Föreningstillhörighet för nya medlemmar, att avslå motion nr 28 – Aviseringsperiod för medlemsavgift, att avslå motion nr 29 – Fler föreningar genom minst tre istället för fem medlemmar, att avslå motion nr 30 – Möjlighet till flerårigt medlemskap, att avslå motion nr 31 – Inkludera Luciaaktiviteter i Vit jul, att avslå första, andra och tredje att-satserna i motion nr 34 – Information på fler språk, att IOGT-NTO tar fram en kortfattad beskrivning av våra grundsatser och vår verksamhet,

och att den beskrivningen finns tillgänglig på vår hemsida på fler språk än enbart svenska och engelska,

att IOGT-NTO tar fram en kortfattad information om hur IOGT-NTO-rörelsen är

uppbyggd med kort information om de övriga tre förbunden, samt att den informationen finns tillgänglig på vår hemsida på fler språk än enbart svenska och engelska,

att bifalla första att-satsen (att förbundsstyrelsen tar fram en tydlig policy för hur mailalias

ska hanteras inom IOGT) i motion nr 33 – Mail-Alias, att avslå andra, tredje och fjärde att-satserna i motion nr 33 – Mail-Alias, att avslå motion nr 34 – Anställd, att avslå första, andra och fjärde att-satserna i motion nr 37 – Gör IOGT-NTO till en

klimatsmart organisation!, att anse tredje att-satsen i motion nr 37 – Gör IOGT-NTO till en klimatsmart organisation!

besvarad,

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda konsekvenserna av resandet inom IOGT-

NTO med syftet att minska organisationens klimatpåverkan av resandet, att avslå motion nr 38 – Välkomna alla människor, att avslå motion nr 39 – IOGT-NTO:s syn på religiöst förtryck, att bifalla första att-satsen (att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att uppdatera policyn med

nu gällande lagstiftning och hänvisa till rätt myndigheter) i motion nr 41 – Tillgänglighetspolicy,

att avslå andra och tredje att-satserna i motion nr 41 – Tillgänglighetspolicy, att anse motion nr 42 – Funktionshinder inga hinder inom IOGT-NTO besvarad, att avslå motion nr 43 – Kontanthantering, att avslå motion nr 44 – Inrättande av bokförings- och redovisningscentraler, att avslå motion nr 45 – Fler aktiviteter genom Engagemangspotten, att avslå motion nr 46 – IOGT-NTO bör inrätta en renoverings- och underhållsfond som

stöd för lokalhållarnas behov av ekonomisk hjälp och stöd till våra fastigheter, att avslå motion nr 49 – Underhållsplan fastigheter samt avsatta medel, att bifalla första och andra att-satserna (att kongressen fastställer att lokalföreningarna får

en andel av föreningarnas medlemsavgifter; att kongressen och inte distriktens årsmöten fastställer hur stor andel av medlemsavgifterna som ska tillfalla lokalföreningarna) i motion nr 51 – Lokalföreningarnas del av medlemsavgiften,

att avslå tredje att-satsen i motion nr 51 – Lokalföreningarnas del av medlemsavgiften, att fastställa att 1/3 av den betalda medlemsavgiften ska tillfalla aktiva lokalföreningar, att bifalla motion nr 52 – Förslag till ändring i stadgarna § 6:1 (att genom revidering av

stadgarnas § 6:1 och relaterade dokument ändra begreppet ”vård” till antingen ”förvaltning” eller begreppet ”underhåll” i det att det är mer vanligt förekommande i resonemang kring fastigheter),

att ändra IOGT-NTO:s stadgar § 6:1 så att dessa lyder: ”Föreningar och distrikt är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande,

användning, förvaltning och försäljning av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer”, samt

att som en konsekvens av detta revidera tillämpliga dokument. Det noteras att följande motioner har dragits tillbaka, enligt vad som antecknats i protokollet från mötestorget: nr 13 – Valberedningsarbetet, nr 47 – Nykterhet i verksamhet, med större öppenhet och nr 48 – Ska nyktra bli ännu nyktrare? Mats Heden, Jönköping, Bo Axelsson, Västmanland, och Bo-Teddy Olsson, Kronoberg, reserverade sig mot hanteringen av motionerna.

Reservanterna hänvisade till följande skrivning i presidiets förslag om hanteringen: ”Presidiet föreslår kongressen att hantera de motioner som protokollet föreslår i klump, utan diskussion. Här kan det då uppstå en diskussion om att flytta en eller några motioner till ’vanlig plenumdiskussion’ – det blir en ordningsfråga och därefter hanterar presidiet frågorna på det sätt som kongressen önskar.” De anförde följande: ”Presidiet har tolkat detta som att kongressen skall votera om huruvida lyftanden skall ske, utan att det förfarandet prövats. Vi delar inte den bilden, utan anser att vi behöver höra varför ombud ändock vill lyfta motionerna. Alternativt att ett ’lyftyrkande’ bör leda till automatisk behandling. Det förfarande vi använt upplevs ha tagit mer tid än vad direkt enskild behandling skulle ha gjort.” § 144

Information från valberedningen Åsa Hagelstedt, valberedningen, presenterade sig själv, Salam Kaskas och Anna Ringnér. Hon ville nu redogöra för valberedningens förslag till förbundsstyrelse med anledning av att nomineringsstoppet hade inträtt och att valberedningen hade beslutat att ändra i förslaget. Valberedningen föreslog som ordförande Johnny Mostacero, som vice ordförande Lucas Nilsson, som kassör Lina Boberg samt som ledamöter Tobias Wallin, Vanja Lindstedt, Carin Häregård, Morgan Öberg och Monika Holmberg. Ändringen bestod i att valberedningen beslutat att föreslå Monika Holmberg i stället för Mårten Malm. Christer Juhlin, Dalarna, framförde synpunkten att det bör vara en kvinna som vice ordförande om en man föreslås som ordförande. Anna Carlstedt, presidiet, undrade om inte valberedningen avsåg att återkomma med en föredragning av bakgrunden till sitt förslag. Någon diskussion skulle hursomhelst inte ske nu. Åsa Hagelstedt, valberedningen, svarade att diskussion, debatt och pläderingar kunde ske under morgondagen vid valen. Nu handlade det enbart om information med anledning av nomineringsstoppet och att valberedningen ändrat sitt förslag. Åsa sa också att den som velat nominera andra personer eller kön hade kunnat göra det före nomineringsstoppet klockan 12. Mats Heden, Jönköping, föreslog att det oavsett nomineringsstoppet skulle vara möjligt att välja Mårten Malm till förbundsstyrelsen, om han fortfarande ställde upp för omval, eftersom valberedningen hade ändrat i sitt förslag. Anna Carlstedt, presidiet, tolkade det som att det därmed fanns en nominering av Mårten Malm. § 145

Ajournering Förhandlingarna ajournerades klockan 12.30 för en timmes lunch.

Lördagen den 29 juni 2019 TOLFTE SESSIONEN Ordförande: Anna Carlstedt Sergio Manzanares Sekreterare: Tobias Wallin Jenny Tapper § 146

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 13.35. § 147

Information från valberedningen Anna Carlstedt, presidiet, meddelade att Mårten Malm drar tillbaka sin kandidatur till förbundsstyrelsen. § 148

Hälsning från IOGT-NTO:s folkhögskolor Wendelsberg och Tollare Magnus Falk, Wendelsberg, och Anders Häregård, Tollare, framförde en hälsning från våra folkhögskolor. Magnus berättade om de utbildningar som genomförs på Wendelsberg och hälsade alla distrikt välkomna på såväl kortkurser som längre samarbeten. Anders fortsatte och berättade om det samarbete som skolorna har, men att samarbetet med IOGT-NTO-landet är ännu viktigare. Bägge skolorna har möjlighet att komma ut i landet och hjälpa till med utbildning och kompetensutveckling där det behövs. Magnus påminde om att alla distrikt har rätt att utse ombud till folkhögskolornas årsstämma i höst. Gå hem och gör det omedelbart! Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, tackade för hälsningen och överlämnade en gåva till vardera gäst. § 149

Hälsning från Helene Öberg, Miljöpartiet Helene Öberg från Miljöpartiet, statssekreterare för kulturminister Amanda Lind, skickade en hälsning från ministern. Hon var imponerad av all den kulturverksamhet som IOGT-NTO-rörelsen bedriver och hoppas att vi fortsätter vårt kultarbete i samma anda. 2021 fyller demokratin Sverige 100 år och nykterhetsrörelsen spelade en stor roll i framväxten av densamma. På samma sätt spelar nykterhetsrörelsen en stor roll i bevarandet och utvecklandet av demokratin framöver. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, tackade för hälsningen och bad Helene skicka en hälsning tillbaka till Amanda Lind. Han passade även på att skicka med en inbjudan om ett samtal med Amanda om demokratifrågorna framöver.

§ 150

Redovisning i protokollet av hanteringen av enskilda motioner De motioner som kongressen beslutar ska hanteras enskilt kommer att redovisas var och en nedan. Varje paragraf inleds med de förslag som hör till motionen, de ursprungliga förslagen, förbundsstyrelsens förslag och eventuella nya förslag lagda på mötestorget. Efter varje förslag står en siffra som motsvarar det antal bifall förslaget fått under torget. Därefter lämnas ordet fritt och diskussion och beslut protokollförs som vanligt. § 151

Motion nr 17 – IOGT-NTO:s vision måste bli bättre Kongressen föreslås besluta

att det tillsätts en arbetsgrupp med representanter från olika delar av IOGT-NTO som får i uppdrag att formulera om IOGT-NTO:s vision så den blir tydligare och där vi minskar risken för misstolkningar, (26)

att arbetsgruppen redovisar sitt förslag till kongressen 2021 som fattar beslut om

förslaget. (22) Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå första och andra att-satserna i motion nr 17 – IOGT-NTO:s vision måste bli bättre. (23)

Förslag lagt på mötestorg av Johnny Boström, Värmland

att besvara första att-satsen. (4) Tobias Tengström, Stockholm, tillika motionär, berättade om bakgrunden till motionen. Ibland träffar han personer som inte är medlemmar i rörelsen och då brukar han prata om organisationens vision. Visionen kan tolkas som att så länge som det inte uppstår något problem får folk gärna dricka vidare. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, höll med om att visionen inte är den bästa text som någonsin producerats men att den är tillräckligt bra i dagsläget. För att kunna uppdatera den krävs det en ordentlig idédebatt och våra medlemmar har rätt olika syn på vad vi är och vart vi är på väg. Sedan har det varit många i debatten som nu efter alla stora förändringar har förespråkat lite lugn och ro med nya förändringar för att istället kunna fokusera på verksamheten. Marit Normasdotter, Stockholm, yrkade bifall på Tobias Tengströms förslag. Hon refererade till sitt jobb som alkoholterapeut där hon träffar många personer som inte själva ser sig som beroende utan att det alltid är andra som har problem. Argumentet att vi inte har tid att se över detta kan inte stämma, det är ju två år till nästa kongress. Johnny Boström, Värmland, menade att motionären och förbundsstyrelsen har ungefär samma uppfattning i detta. Bägge menar att man behöver göra en analys och behöver jobba vidare med frågan, så därför passar det sig bäst att anse första att-satsen besvarad. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, tryckte på att många av ombuden har begärt att få fokusera på verksamheten. Med det i åtanke känns det jättekonstigt att samtidigt dra igång en stor idédebatt. Hon yrkade bifall på förbundsstyrelsen avslagsyrkande.

Anna Carlstedt, presidiet, presenterade propositionsordningen där motionens första att-sats blir huvudförslag. För att få fram ett motförslag ställs förbundsstyrelsens avslag mot Johnny Boströms förslag att anse motionen besvarad. Kongressen beslöt att som motförslag utse att anse den första att-satsen besvarad, Kongressen beslöt att anse motion nr 17 – IOGT-NTO:s vision måste bli bättre besvarad. § 152

Motion nr 25 – Utbildning Därför yrkar jag

att förbundsstyrelsen uppdras att i samarbete med distrikten ta fram ett material om organisatoriska strukturer och ekonomiska former som finns inom IOGT-NTO. (10)

att förbundsstyrelsen uppdras att i samarbete med distrikten ta material om

demokratin i IOGT-NTO på alla nivåer. Materialet ska vara färdig senaste vid utgången av januari 2020. (10)

att förbundsstyrelsen uppdras att i samarbete med distrikten ta fram ett kortfattat

material om att vara helt ny i IOGT-NTO och nykterhetsrörelsen i sin helhet. (18)

att förbundsstyrelsen uppdras att i samarbete med distrikten ta fram ett kortfattat material om att vara helt ny i IOGT-NTO och nykterhetsrörelsen i sin helhet. (12)

att förbundsstyrelsen förbund uppdras ta fram ett kortfattat material om att vara ny i

IOGT-NTO men inte i nykterhetsrörelsen och söka samarbete kring det från övriga IOGT-NTO rörelse förbund (10)

att förbundsstyrelsen uppdras att söka ett samarbete med övriga IOGT-NTO-rörelse-

förbund för att finna annat material som saknas, som kan stärka demokratin i förbundet. (10)

att förbundsstyrelsen uppdras att undersöka möjligheten att med hjälp av distrikten

driva en kurs som introducerar unga medlemmar i IOGT-NTO-rörelsen till IOGT-NTO och varandra. (11)

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå samtliga att-satser i motion nr 25 – Utbildning. (28) Virre Annergård, Stockholm, tillika motionär, menade att det viktigaste syftet med motionen är att lyfta frågorna och att det syftet nu är uppfyllt. Vanja Lindstedt, förbundsstyrelsen, berättade att de hade pratat ihop sig med motionären om att ta hänsyn till innehållet i det fortsatta arbetet, men vidhåller sitt avslagsyrkande. Marit Normasdotter, Stockholm, insåg att det redan finns ett utbildningsmaterial så man borde kunna besvara motionen i stället för att avslå den.

Martin Kjellin, Uppsala län, påpekade genom ordningsfråga att det inte går att lämna nya yrkanden efter motionstorget. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, menade att förbundsstyrelsen skulle kunna ha jämkat sig om det gick, men precis som Martin säger går inte det i dagsläget så därför måste förbundsstyrelsen kvarstå vid sitt avslagsyrkande. Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att avslå motion nr 25 – Utbildning. § 153

Motion nr 35 – ”Flygfritt 2020” Vi föreslår därför kongressen besluta

att inga flygresor ska genomföras i IOGT-NTO:s verksamhet under 2020, med undantag för nödvändiga resor utanför Europa inom ramen för vårt internationella arbete och IOGT International, (16)

att från 2021 ska i princip inga flygresor inom Europa genomföras i IOGT-NTO:s

verksamhet. Förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en policy för eventuella flygresor som bedöms som absolut nödvändiga för verksamheten (16)

att förbundsstyrelsen tar fram ett system för att deltagare med långa resvägar ska

kompenseras för inkomstbortfall, som ska börja gälla redan 2020, samt att utveckla alternativ till långväga resor så som webbinarium, regionala träffar osv. (16)

att förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över IOGT-NTO:s verksamhet även på

övriga områden och snarast ställa om till en miljömässigt hållbar verksamhet i linje med den antagna miljöplattformen (16)

att till kongressen 2021 ska ett program presenteras med förslag på åtgärder som

innebär att IOGT-NTO:s verksamhet inte överskrider målen i Parisavtalet (16)

att förbundsstyrelsen och IOGT-NTO:s representanter i andra styrelser får i uppdrag att arbeta för att liknande beslut ska fattas i våra närliggande organisationer som t.ex. NBV, Våra Gårdar och folkhögskolorna. (16)

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå samtliga att-satser i motion nr 35 – ”Flygfritt 2020”, (21)

att reducera flygresandet inom IOGT-NTO, samt (19)

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda konsekvenserna av resandet inom IOGT-NTO med syftet att minska organisationens klimatpåverkan av resandet. (28)

Medskick från mötestorget:

Den resepolicy som finns på hemsidan är från 2010. Det finns många skäl att uppdatera den utifrån de nya klimatutmaningarna vi har 2019. Detta kan förbundsstyrelsen göra utan kongressbeslut.

Anja Karinsdotter Granqvist, motionär, berättade att det var hennes trettonde kongress, men första gången hon står i talarstolen. Man kan fundera över vad det spelar för roll om vi i vår lilla organisation slutar att flyga. Men med samma resonemang beställer vi alkoholfria alternativ på krogen och om bara en person till i sällskapet hänger på så har vi startat en trend. Vi måste alla dra vårt strå till stacken om vi vill rädda världen. Urpo Taskinen, motionär, vädjade till ombuden, och sa att de som följer nyheterna har sett att Frankrike igår slog sitt tidigare värmerekord och att värmeböljorna i Europa blir bara fler och fler. Detta kommer även att drabba Sverige och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) höjer nu beredskapen. Han avslutade med att informera att 25 procent av den här kongressens koldioxidavtryck kommer att finnas kvar i 100 000 år. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, erkände att förbundsstyrelsen inte alltid gör allt som går att göra när det gäller miljön. Vi har många olika resepolicys och miljöpolicys och det är läge att se över detta och återkomma med ett nytt genomarbetat förslag. Det är därför förbundsstyrelsen vill avslå motionen och göra ett ordentligt utredningsarbete. Mats Heden, Jönköping, förtydligade att värmerekordet i Frankrike och de medföljande skogsbränderna är på allvar. Mats yrkade bifall till motionen. Björn Sandal, Jämtlands län, håller med motionärerna till fullo men han håller också med förbundsstyrelsen. Hur ska man då kunna välja? Han kan tänka sig att avslå motioner, men vill i så fall förtydliga att utredningen måste ta hand om intentionerna i motionen. Urpo Taskinen, motionär, visade upp IOGT-NTO:s miljöhandbok från 1995 och påtalade att den faktiskt är väldigt radikal. Han berättade att han sålde sin bil för tio år sedan och sedan dess har han cyklat. Till den här kongressen har han cyklat 80 mil mer eller mindre enkom för att tala i just den här frågan. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, höll med om allvaret i den här frågan. Han jobbar även privat med de här frågorna så han förstår mycket väl. Förbundsstyrelsen kan inte lägga nya yrkanden i det här läget, men han menade att de kan lova (scout’s honour) att utredningen ska genomföras snabbt och i motionens anda. Anja Karinsdotter Granqvist, motionär, visade en bild på storbildskärmen som visade hur snabbt man måste minska CO2-avtrycket för att klara 1,5°-målet och hon upplever inte att förbundsstyrelsen delar allvaret i frågan. Förbundsstyrelsen menar till exempel att det är rimligt att flyga inrikes för att kunna vara med i en tv-debatt i stället för att låta någon som redan är på plats ta debatten. Monika Holmberg, Östergötland, menade att inget av dessa argument framfördes igår på motionstorget och bad ombuden respektera den mötesform vi kommit överens om. Linnéa Granqvist, motionär, menar att motionen handlar om mer än bara göra IOGT-NTO flygfritt. Hon har erfarenhet efter att ha flyttat till Norrbotten, och och menar att det går väldigt bra att ta sig runt i Sverige och även till Europa utan att flyga. Linnéa yrkade bifall till motionen. Magnus Lagergren, Örebro, menade att detta är en komplex fråga. Till exempel förekommer det uppgifter i media nu om att den inrikes båttrafiken är minst lika belastande som inrikes flyg. Anette Prim, Kronoberg, menade att vi måste få diskutera de här motionerna i plenum.

§ 154

Justering av röstlängd Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som omfattade 98 närvarande röstberättigade ombud. § 155

Fortsatt behandling av Motion nr 35 – ”Flygfritt 2020” Kongressen beslöt efter votering med röstsiffrorna 48–46 att inga flygresor ska genomföras i IOGT-NTO:s verksamhet under 2020, med undantag

för nödvändiga resor utanför Europa inom ramen för vårt internationella arbete och IOGT International,

att från 2021 ska i princip inga flygresor inom Europa genomföras i IOGT-NTO:s

verksamhet. Förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en policy för eventuella flygresor som bedöms som absolut nödvändiga för verksamheten,

att förbundsstyrelsen tar fram ett system för att deltagare med långa resvägar ska

kompenseras för inkomstbortfall, som ska börja gälla redan 2020, samt att utveckla alternativ till långväga resor så som webbinarium, regionala träffar osv.,

att förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över IOGT-NTO:s verksamhet även på övriga

områden och snarast ställa om till en miljömässigt hållbar verksamhet i linje med den antagna miljöplattformen,

att till kongressen 2021 ska ett program presenteras med förslag på åtgärder som innebär

att IOGT-NTO:s verksamhet inte överskrider målen i Parisavtalet, samt att förbundsstyrelsen och IOGT-NTO:s representanter i andra styrelser får i uppdrag att

arbeta för att liknande beslut ska fattas i våra närliggande organisationer som t.ex. NBV, Våra Gårdar och folkhögskolorna.

Viveca Aldebert, Kalmar, reserverade sig mot beslutet att bifalla motion nr 35 – Flygfritt 2020 med motiveringen: ”Jag anser att det blir ökade kostnader och att en utredning bör göras”. Mot beslutet reserverade sig även följande ombud: Marie Svensson, Gävleborg, Åke Pettersson, Kalmar, Magnus Lagergren, Örebro, Abdi Muhiyadin, Örebro, Mattias Gotthold, Norrbotten, Peter Bergström, Norrbotten, Sigrid Söderholm, Norrbotten, Karin Åberg, Norrbotten, Maria Gripenhoftner, Västerbotten, Anna Frej, Västerbotten, Mats Lundström, Västerbotten, Robert Strömberg, Västerbotten.

§ 156

Motion nr 36 – Rekommendationer för klimatsmart verksamhet Vi föreslår kongressen besluta

att IOGT-NTO tar fram rekommendationer och tips för hållbar konsumtion anpassade till organisationens olika nivåer och verksamheter (11)

att rekommendationerna kommuniceras till medlemmarna och ska finnas lättillgängliga på exempelvis IOGT-NTO:s hemsida (11)

att i möjligaste mån ta tillvara kompetens och engagemang hos IOGT-NTO:s ideella

medlemmar i framtagandet av dessa rekommendationer (10) Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå första och tredje att-satserna i motionen, (18)

att bifalla motionens andra att-sats i motion nr 36 – Rekommendationer för klimatsmart verksamhet samt (19)

att uppmuntra medlemmar att arbeta med att ta fram riktlinjer för hållbar

konsumtion anpassade till vår organisation. (18) Kommentar från mötestorget till förbundsstyrelsens andra att-sats: Notera att här finns en oklarhet i förbundsstyrelsens svar. Förbundsstyrelsen föreslår avslag på att-sats nr 1 men bifall på att-sats nr 2. Carl-Åke Andersson, förbundsstyrelsen, menade att detta är jätteviktiga frågor men att vi inte kan bli bäst på allt. I stället för att ta fram egna policydokument för klimat och miljö kan vi använda andra organisationers material. Anette Prim, Kronoberg, motionär, förtydligade att motionen inte handlar om att IOGT-NTO ska bli en miljörörelse. Den handlar däremot om att vi tillsammans ska minska vårt miljöavtryck så fort som möjligt. Det som är viktigt är att vi drar nytta av dem som har kompetensen, inte att vi ska uppfinna allt själva. Jenny Karinsdotter Granqvist, Stockholm, menade att vi måste kunna dra nytta av allt bra arbete som andra organisationer har gjort. Magnus Falk, Halland, berättade att han jobbat tio år med hållbarhetsfrågor åt diverse organisationer och företag. Han menade att det går alldeles utmärkt att tillhandahålla riktlinjer och checklistor och att dessa verkligen gör nytta. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, sa att det är lite oroande om det krävs ett kongressbeslut för att vi ska ta fram en tipslista för miljöarbetet. Anette Prim, Kronoberg, svarade Andrine och menade att det är jätteviktigt att ta fram det här materialet, men att hon själv inte har kompetensen att göra detta. Hon har inte heller kanalerna för att få ut den i landet. Kongressen beslöt efter votering med röstsiffrorna 49–48 att avslå motionens första att-sats. Kongressen beslöt att rekommendationerna kommuniceras till medlemmarna och ska finnas lättillgängliga

på exempelvis IOGT-NTO:s hemsida, att i möjligaste mån ta tillvara kompetens och engagemang hos IOGT-NTO:s ideella

medlemmar i framtagandet av dessa rekommendationer, samt

att uppmuntra medlemmar att arbeta med att ta fram riktlinjer för hållbar konsumtion anpassade till vår organisation.

§ 157

Hälsning från Våra Gårdar Britt-Marie Börjesgård framförde en hälsning från Våra Gårdar. Våra Gårdar är nykterhetsrörelsens serviceorgan för våra nyktra samlingslokaler. Organisationen är en resurs för våra lokalägande föreningar och hjälper gärna till med underhåll, filmsättning, funktionsanpassningar med mera. Hon berättade att de gärna hjälper till med ansökningar till Boverket, och att de sedan kongressen i Karlstad 2017 förmedlat 11 000 000 kronor i bidrag från Boverket. Våra fastigheter är en av våra viktigaste resurser och de möjliggör vår verksamhet. Så länge vi har våra fastigheter kan vi fortsätta utvecklas. Britt-Marie citerade Bengt Göransson, som brukar säga att husen är en del av våra sega strukturer. Våra fastigheter har gjort att vi kunnat bibehålla vår naturliga plats i samhället. Detta blir ännu tydligare när vi jämför med våra grannar i Norge och Danmark som inte valde att satsa på fastigheter i början av 1900-talet. Från att då har varit jämstora med oss i Sverige är de nu en bråkdel av sin forna storlek. Johnny Mostacero, förbundsordförande, tackade för hälsningen och skickade med en gåva tillbaka. § 158

Ajournering Förhandlingarna ajournerades klockan 15.05.

Lördagen den 29 juni 2019 TRETTONDE SESSIONEN Ordförande: Anna Carlstedt Sergio Manzanares Sekreterare: Jenny Tapper Magnus Andersson § 159

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 15.30. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen tillika redaktionsutskottet, meddelade att utskottet med anledning av det nyss fattade, modiga beslutet om flygfritt 2020, hade haft ett hastigt sammanträde under kafferasten. Redaktionsutskottet kommer att ha ett nytt utkast till pressuttalande att lägga fram för ombudsförsamlingen söndag morgon. § 160

Justering av röstlängden Cariina Sundström, Göteborgs och Bohus län, återinträdde som ombud. § 161

Fortsatt behandling av motion nr 40 – Islamistisk extremism i nykterhetsrörelsen Under diskussionen om vilka motioner som skulle lyftas enskilt från mötestorget konstaterades att hanteringen av motionen föranledde en principdiskussion om förfarandet. Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, och Anna Carlstedt, presidieordförande, repeterade hur förbundsstyrelsen hade tänkt angående hanteringen. Martin Kjellin lade ett tilläggsförslag i mening att förhindra att det längre fram kan komma anklagelser om att motionen blivit felaktigt behandlad, och att det ändå kan ske någon återkoppling till motionären om vad som hände med motionen. Han menade att det vore bra om det funnes ett principbeslut om hur sådana här unika situationer hanteras demokratiskt. Martin föreslog att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att fatta beslut (avslag/bifall) om motionen. Förbundsstyrelsen jämkade sig med Martin Kjellins tilläggsförslag. Kongressen beslöt att notera förbundsstyrelsens beslut om att inte lägga fram motion nr 40 – Islamistisk

extremism i nykterhetsrörelsen till kongressen, samt att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fatta beslut (avslag/bifall) om motionen.

§ 162

Motion nr 50 – Hitta fler intäkter för IOGT-NTO Motionären Tobias Tengström föredrog motionen. Tobias tyckte att hans förslag väl kunde inkorporeras i finansstrategin, även om hans andra och tredje att-sats redan täcktes av den, och yrkade bifall till sin första att-sats. Kongressen föreslås besluta

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka om det finns möjligheter att starta verksamhet inom hyresbostäder i syfte att ge intäkter till IOGT-NTO,

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att titta på ytterligare andra alternativ för att hitta

fler inkomstkällor för IOGT-NTO-förbundet, samt

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att starta sådana verksamheter som kan ge inkomster till IOGT-NTO-förbundet, så länge det inte strider mot våra ideologiska riktlinjer.

Eva Blomqvist menade att problemet med första att-satsen är att den är för specifik och låser uppdraget till att hitta just hyresbostadsintäkter. Förbundsstyrelsen vidhöll sitt avslags-yrkande. Kongressen beslöt att avslå motionens första att-sats, samt att anse andra och tredje att-satserna i motion nr 50 – Hitta fler intäkter för IOGT-NTO

besvarad. § 163

Om förbundsstyrelsens sätt att formulera motionssvar Gunvor Nygren, Jönköping, menade att nu hade kongressen ägnat sig åt nålsögegransk-ningar av vissa saker, men att motioner att föryngra IOGT-NTO eller motioner om livsstil får avslag trots att förbundsstyrelsens svar ofta visar att man sympatiserat med motionären. Gunvor uppmanade kommande förbundsstyrelse att i sina svar på motioner mera använda sig av uttrycket ”anses besvarad” i stället för att avslå motioner. Anna Carlstedt, presidiet, påpekade att för att debattera Gunvors förslag måste kongressen först fatta beslut om att lyfta det. Anna påpekade dock att kommande förbundsstyrelse nu fick med sig det Gunvor framfört att ha i åtanke framöver. Kongressen beslöt efter votering att inte lyfta Gunvors förslag till behandling. § 164

Praktisk information från presidiet Anna Carlstedt informerade ombuden om att tidsbristen gör att förhandlingarna måste hålla på till 17.30 men att det inte torde ha så stor inverkan på kvällens festligheter.

§ 165

Valberedningens förslag nr 2 A – Förbundsstyrelsen storlek och poster som väljs av kongressen Salam Kaskas från valberedningen redogjorde för förslaget och bakgrunden till det. Under samtal med förbundsstyrelseledamöter hade valberedningen uppmärksammats på att styrelsen upplevde en stor otydlighet i vissa roller på central nivå, närmare bestämt posterna sekreterare och studieledare. På förbundsnivå har de posterna inte samma funktioner som på distrikts- eller föreningsnivå och de innebär i praktiken ingenting mer än ledamotskap som styrelsen själva fyllt med ansvarsområden. Valberedningen föreslog därför att posterna sekreterare och studieledare förändras till ledamöter (oklädda poster). Jan Söderström, Gävleborg, ansåg att sekreterare och utbildningsledare är viktiga poster som signalerar ansvar för ett område. Om man bara hade en ordförande såg han ingen skillnad mot en bolagsstyrelse. Jan föreslog

att kongressen väljer ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare.

Mats Adolfsson, Södermanland, menade att en sekreterare måste man välja. Han föreslog kongressen besluta

att sekreterare väljs. Mats Heden, Jönköping, frågade hur förhålla sig till det här nya förslaget som läggs med tanke på det rörelsegemensamma beslut kongressen fattat tidigare. Anna Carlstedt, presidiet, förtydligade att även det här var en punkt där kongressen fattade inriktningsbeslut. I vissa fall måste det bli konsekvensjusteringar av stadgarna när de ska tas på söndag. Monika Holmberg, Östergötland, ifrågasatte Jan Söderströms yttrande att om man bara väljer ordförande så blir det som en bolagsstyrelse. Monika framhöll exemplet scouterna, där man har en ordförande och sedan turas om att vara sekreterare från möte till möte. Monika yrkade bifall till valberedningens förslag. Birgitta Svensson, Halland, menade att om personalen för protokoll måste man ha en lösning för de tillfällen då man kan behöva be personal lämna rummet. Det måste finnas någon kvar i rummet som kan föra protokoll. Birgitta yrkade

att kongressen väljer sekreterare (ej studieledare). Lina Boberg, studieledare i förbundsstyrelsen, och Erik Winnfors Wannberg, sekreterare i förbundsstyrelsen, gav exempel från sina erfarenheter på posterna. Lina berättade att hon som studieledare inte har ansvar för studiefrågorna. I alla kontakter med NBV eller andra kontakter i studiefrågor är det förbundsordförande man förväntar sig att möta som representant för IOGT-NTO. Eriks exempel var att han under sin tid i förbundsstyrelsen inte har fört protokoll mer än 40 minuter, och då i en akut situation. I övrigt är det en tjänsteman som skriver. Robert Strömberg, Västerbotten, berättade även han om en annan organisation där sekreterarposten roterat. Kongressen beslöt att bifalla valberedningens förslag.

§ 166

Valberedningens förslag nr 2 B – Nytt arvodessystem för IOGT-NTO Åsa Hagelstedt, valberedningen, berättade hur valberedningen resonerat i frågan om arvoden. Valberedningen tyckte generellt att arvodena är för höga idag och att de inte är rättvisa, men grundprincipen är givetvis att ingen ska behöva betala för att ha uppdraget. Valberedningen ville ge möjlighet för arvodering av övriga ledamöter än ordförande på hel- eller deltid. Valberedningen yrkade dock på att första meningen under punkten J skulle strykas: ”Styrelsen kan välja att arvodera styrelsemedlem under kortare eller längre tid (max fram till nästföljande kongress). En enskild styrelsemedlem kan som mest arvoderas med 0,5 heltidstjänst/år”. Förslaget lyder med denna ändring:

Valberedningens förslag Fasta arvoden Valberedningen föreslår att 1,75 inkomstbasbelopp (ibb) per månad avsätts för fast arvodering av styrelsemedlemmar Ordförande Möjlighet till arvodering på heltid. Heltidslönen är då 1 ibb/månad (f.n. 62 500 kr) Så länge Johnny Mostacero är ordförande erhåller han det högsta av den fasta delen av ett riksdagsledamotsarvode (f.n. 65 400 kr/månad) eller 1 ibb/månad Arvodering av övriga styrelsemedlemmar Styrelsen kan välja att arvodera styrelsemedlem under kortare eller längre tid (max fram till nästföljande kongress). En enskild styrelsemedlem kan som mest arvoderas med 0,5 heltidstjänst/år. Detta kan exempelvis vara en deltidsarvodering av en styrelsemedlem som bedöms ha ett betydligt mer omfattande uppdrag än vad som specificeras ovan, exempelvis en kassör. Det kan också gälla deltidsarvodering för exempelvis arbete med visst projekt. För styrelsemedlem som arvoderas med minst 0,2 av en heltidstjänst/år utgår inga dagsarvoden. Dessa förväntas ingå i denna typ av arvode. Ledamot Arvoderad med ett mötesarvode/dag på 2 procent av ett ibb (f.n. 1 250 kr/dag). Gäller de möten som ledamot deltar i. Ett helt dagsarvode utgår när mötet överskrider 5 timmar/dag. I annat fall utgår halvt dagsarvode. Möten som arvoderas är: FS-möten, FS-arbetsdagar, Ordförandesamlingar samt Kongress. Antalet mötesdagar/år uppskattas till i snitt ca 18 st. På övriga möten, exempelvis när ledamot representerar Förbundet på Distriktsårsmöten, så utgår inget dagsarvode. Ledamot kan i undantagsfall erhålla dagsarvode för ett speciellt möte. Detta ska i så fall beslutas av AU. Infaller möte på ledamots ordinarie arbetsdag kan hen, istället för ett dagsarvode, erhålla ersättning för förlorad inkomst för den dagen. Ansökan om ersättning söks av den enskilda ledamoten och handläggs av generalsekreteraren. Vice ordförande, kassör samt övrig AU-ledamot Arvoderad på samma sätt som en ledamot. Utöver ovan nämnda möten så arvoderas dessa ledamöter med dagsarvode även för AU-möten. Revisor Arvoderad med 25 procent av ett ibb/år.

Martin Kjellin, Uppsala län, ursäktade att han var uppe alldeles för mycket men drog sig till minnes att man vid tidigare kongress beslutat att inte diskutera arvoden för den direkt nästkommande kongressperiodens förbundsstyrelse. Åsa Hagelstedt, valberedningen, sa att valberedningen inte hade känt till det beslutet, men att de i viss mån tagit hänsyn till känsligheten i och med att de valt att inte justera ner ordförandes arvode för det hade känts konstigt när ordförande är föreslagen för omval. Hon sade också att alla nominerade till förbundsstyrelse visste vilka förslag valberedningen tänkte lägga fram gällande arvoden och tackat ja med den vetskapen. Marie Post, Skaraborg, undrade varför det inte är samma princip för övriga ledamöter som för AU-ledamöter vad gällde förlorad arbetsförtjänst och undrade varför AU föreslogs erhålla både ersättning för förlorad dagsinkomst och arvode. Åsa Hagelstedt svarade att det blir rättvisare eftersom människor har olika inkomster och befinner sig i olika situationer. Kongressen beslöt att bifalla valberedningens förslag. § 167

Valberedningens förslag nr 2 C – Framtagande av arvoderingspolicy Valberedningen hade följande förslag:

Under mandatperioden har valberedningen funnit skäl till att IOGT-NTO skulle behöva ta fram en arvoderingspolicy som ger förbundsstyrelsen en riktlinje för arvoderingar till olika styrelser och förtroendeuppdrag. Idag tillsätts arvoderingar av olika församlingar i organisationen, kongressen tillsätter förbundsstyrelsens arvoderingar medan förbundsstyrelsen har mandat att tillsätta arvoderingar för folkhögskolorna, Dagöholm och styrelsen för Miljonlotteriet. Dessa tenderar att utgå från olika nivåer och det finns ingen av kongressen satt riktlinje. IOGT-NTO:s förbundsvalberedning har konstaterat att det skiljer stort mellan arvodesnivåer mellan våra olika verksamheter. Det finns distriktsstyrelser som har arvoden samtidigt som dom flesta distriktsstyrelser enbart har ersättning för faktiska kostnader. Det skiljer också stort mellan förbundets olika noder och dess styrelser. Efter en snabb översyn tillsammans med distriktsstyrelsernas valberedningar under januarikonferensen 2019 så finns det ett värde att även dessa konstellationer i sin nya utformning också behöver ses över för att skapa en enhetlig arvodering över IOGT-NTO landet. Utifrån detta föreslår valberedningen att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att utse en arbetsgrupp och leda arbetet framåt. Förbundsstyrelsen ges även uppdraget att säkerställa delaktighet och deltagande från berörda parter. Utredningsgruppen skall ta fram en övergripande arvoderingspolicy där förbundsstyrelsen och kongressen äger rådighet i frågan och som kan användas av alla nivåer och som på så vis kan skapa mer enhetliga nivåer i arvoderingarna över IOGT-NTO-landet.

Kongressen beslöt att förbundsstyrelsen får av kongressen i uppdrag att tillsätta en grupp som genomför en

utredning av arvodesnivåerna inom hela IOGT-NTO och att utifrån detta ta fram ett förslag till arvoderingspolicy, samt

att uppdraget redovisas nästa kongress § 168

Valberedningens förslag nr 2 D – Valberedningsinstruktion IOGT-NTO centralt Tobias Wallin, presidiet, upplyste om att beslutet från gårdagen angående valberednings-instruktionen för IOGT-NTO-distrikt var oklart. Tobias redogjorde för diskussionen under gårdagens session. Det råder delade meningar vilka jämkningar som uppfattades av presidiet och ombuden. För att reda ut vad som kongressen egentligen avsåg med beslutet föreslog Tobias att lyfta första att-satsen till förnyat beslut. Åsa Hagelstedt, valberedningen, sa att de inte ansåg det särskilt lyckat att låta en valbered-ning själv utse sina efterträdare. Det har flera skäl, bland annat att det är väldigt svårt att utvärdera sig själv, samt att valberedningen ska utsättas för samma granskning som alla andra som väljs till något. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, återkom till distriktets valberedningsinstruktion och sa att förbundsstyrelsen hade jämkat sig med det förslag från David Svensson som inte blivit uppfattat av alla och därmed i princip kommit bort. Anna Carlstedt, presidiet, föreslog kongressen att öppna punkten igen, men bordlägga frågan till söndag. Valkommittén och förbundsstyrelsen skulle på söndagen återkomma med förslag som gäller punkterna gäller distriktets och förbundets valberedningsinstruktioner så att de blir konsekventa med varandra. Kongressen beslöt att bordlägga valberedningens förslag nr 2 D till söndagen. § 169

Förbundsstyrelsens förslag nr 6 – Resurser till distrikten från 2020 Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, föredrog förslaget. Utifrån de förändringar som sker inom organisationen med Expedition 50 behöver resurserna, ekonomiska och personella, till distrikten justeras. Förbundsstyrelsen föreslår att distriktsstödet från 2020 innehåller • En regional personalorganisation • Ekonomisk administration • Ekonomiskt stöd i form av ett grundstöd och ett verksamhetsstöd Eva berättade att Expedition 50 varit utgångspunkten för modellen. Avsikten var att göra en plan som inte ruckas för mycket mellan kongressperioder utan står sig. Den består av två delar, dels rent ekonomiskt stöd (grundstöd och verksamhetstid) och personalstöd (inklusive avlastande personaladministration). Det hade varit ett extremt svårt läge att lägga budget för den kommande tvåårsperioden med tanke på den betänkligt lägre intäktsramen (minskat 15 miljoner), parat med våra höga

ambitioner. Förbundsstyrelsen har ansvar för att se över kostnadskostymen. Åtgärder hade vidtagits redan under 2018 genom nedskärningar av den centrala verksamheten för att få en budget i balans för 2020. Konkret har det inneburit att ett tiotal tjänster på centrala kansliet har tagits bort samt att det skurits kraftigt i anslag till samverkande organ. Förbunds-styrelsen bedömde ändå att det ekonomiska utrymmet för den kommande perioden klarar en oförändrad regional personalorganisation. Förbundsstyrelsen tror att de trettio tjänsterna är oerhört viktiga för att klara vårt uppdrag och det hade varit den enda post som varit fredad i budgetdiskussionerna. Med anledning av gårdagens diskussion om centrala värvningskampanjer ville Eva framhålla att det innebär förändringar i rambudgeten och varnade lite för att de trettio tjänsterna i den regionala personalorganisationerna kan påverkas. Innan beslut fattas måste det finnas en överensstämmelse mellan förväntningarna på vad personal respektive ideella ska göra. Eva yrkade bifall till första att-satsen i beredningsgruppens tilläggsförslag men yrkade avslag på den andra att-satsen. Gunvor Nygren föredrog beredningsgruppens yttrande.

Förslag från beredningsgruppen Beredningsgruppen enades om att lägga två ändringsförslag: 1. I förbundsstyrelsens förslag nr 6 under rubriken ”Förslag på resurser till

distrikten” i punkten ”Verksamhetsstöd” i slutet på första meningen lägga till: ”samt att även väga in geografiska olikheter” 2. Lägga till en ny punkt i samma förslag nr 6 som lyder: ”Socialt Forum och

Verksamhetsforum bör vara centralt arrangerat men med ökad finansiering från distrikten”

Björn Sandal, Jämtlands län, sa att i trånga ekonomiska lägen är det viktigt att föra diskussionen om prioriteringar. Björn menade att den nu införda ordförandekonferensen är ett ypperligt forum för att föra diskussioner om var pengarna ska tas och vad personalen ska användas till. Björn ville tillsammans med Börje Tjärnström, Västernorrland, föreslå en ny skrivning under Personalorganisation: Regional personalorganisation ska vara åtta team 1 januari 2022. Bo Axelsson, Västmanland, menade att även om det finns trettio tjänster i personal-organisationen så har distrikten i realiteten fått ut färre tjänstetimmar för verksamhets-utveckling. Bo lämnade som förslag

att teamen får sina arbetsuppgifter från distriktsstyrelserna som i samarbete med teamchefen planerar och prioriterar arbetet

att teamcheferna och verksamhetsutvecklarna enbart ska arbeta med uppgifter från

distriktsstyrelserna. Magnus Lagergren, Örebro, ville avslå beredningsgruppens förslag samt övriga yrkanden. Magnus ville inte anslå mer än en krona till en central kampanj. Maria Gripenhoftner, Västerbotten, hade frågor om engagemangspotten. Hon menade att beslutet att ta bort potten påverkar direkt eftersom de pengarna varit tillgängliga för föreningarna. Monika Holmberg, Östergötland, framhöll att det är mycket viktigt att personalen inte har dubbelkommando, utan att det är en enda chef.

Presidiet upplyste om att Monika Holmberg, Östergötland, hade anmält att hon inte kommer att delta i beslut om arvodering till förbundsstyrelsen eftersom hon var nominerad till den nya förbundsstyrelsen. Marcus Andersson, Göteborgs och Bohus län, kommer inte att delta i några beslut rörande ekonomi eftersom han är anställd vid Wendelsbergs folkhögskola så en jävssituation uppstår. Johnny Boström, Värmland, framhöll att i och med gårdagens beslut om ansvarsfördelningen mellan distrikt och förbund hade förbundsstyrelsen fått uppdraget att tydliggöra personal-frågor, främst i avseende på arbetsledning. Johnny yrkade avslag på Bo Axelssons förslag. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, blev glad över tilltron till ordförandekonferenserna och deras inneboende möjligheter till diskussion och utveckling. Förbundsstyrelsen yrkade avslag på Bo Axelssons förslag och menade att om det finns en ordning för helheten så blir det märkligt om man inte vill vara med och ta ansvar för delar av den. Eva svarade Maria Gripenhoftner att förbundsstyrelsen ville delegera det ansvaret så att distrikten själva förfogar över resursen och kan fördela medel till föreningar och verksamhetsgrupper. Eva föreslog en annan formulering för Björn Sandal och Börje Tjärnström:

att till och med 1 januari 2022, om ekonomiskt utrymme finns, utvärdera teamorganisationen i syfte att utöka den regionala personalorganisationen.

Sven Lindblom, Västernorrland, sa att beslut redan fattats i frågan om arbetsledningsfrågan i och med att förbundsstyrelsen fick uppdraget att utreda. Björn Sandal, Jämtlands län, påtalade att kongressen för några timmar sedan fattat ett oerhört radikalt beslut om en flygfri organisation, och menade att det borde gå att slå fast att det ska vara åtta regionala team den 1 januari 2022. Helena Nyström, Uppsala län, undrade vilka kriterier som gällde för den rörliga summan i grundstödet. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade Björn Sandal att det väl är så enkelt att vi inte vet om vi har pengar till fler team då, och att dessutom vore dumt att låsa fast exakt hur det ser ut 2022 innan det gjorts en utvärdering av nuvarande team och hur de fungerar i den nya organisationen. Som svar till Helena Nyström sa hon att det inte är bestämt vilka kriterierna kommer att vara. Det är något som kommer att diskuteras i ordförandegruppen, och mellan ordförandegruppen och förbundsstyrelsen. Bo Axelsson, Västmanland, sa att givetvis kan vi ha olika uppfattningar om vilka arbetsuppgifter som ska göras. Han förtydligade att han inte menade att distriktsstyrelserna skulle vara arbetsledare utan att det var teamchefen som är det, men att teamchefen skulle få arbetsuppgifterna från distriktsstyrelsen. Bo förvånades över att distrikten inte vill låsa att det är distrikten som styr resurserna. Per Wihlborg, Skåne, berättade att man hade diskuterat mycket om arbetsledning och menade att förbundsstyrelsen måste ha insyn, och möjlighet att korrigera när något går galet. Per ansåg inte att arbetsfördelningen mellan förbund och distrikt behövde förtydligas mer än vad som gjorts i matrisen.

Kongressen beslöt att under rubriken ”Förslag på resurser till distrikten” i punkten ”Verksamhetsstöd” i

slutet på första meningen lägga till: ”samt att även väga in geografiska olikheter”, att lägga till en ny punkt: ”Socialt Forum och Verksamhetsforum bör vara centralt

arrangerat men med ökad finansiering från distrikten”, samt att anta förslaget till resurser till distrikten från 2020. Bo Axelsson, Västmanland, reserverade sig mot beslutet. § 170

Förbundsstyrelsens förslag nr 9 Medlemsavgifter Kenneth Boberg, Gävleborg, föreslog 100 kr i medlemsavgift i stället för 150 kr. Eva Blomqvist, förbundskassör, sa att det var dålig tajming att föreslå minskad medlemsavgift i nuvarande läge och när avgiften legat på 150 kr i flera år. Hon yrkade avslag på Kenneths förslag. Medlemsavgiften har sedan kongressen 2011 varit 150 kronor per medlem. Första årets avgift är 50 kronor, vilket beslutades av kongressen 2007. Ett argument för att behålla nuvarande avgiftsnivå är satsningen på insamling, där medlemmarna ges möjlighet att i samband med betalningen av medlemsavgiften ge en autogirogåva. På så sätt kan medlemsavgiften behållas på nuvarande låga nivå, samtidigt som den som har möjlighet att bidra mer kan bli månadsgivare. Kongressen beslöt att för 2020 och 2021 behålla nuvarande medlemsavgift, det vill säga 150 kronor per

medlem, att första årets avgift blir 50 kronor, samt att UNF-medlem som under 2020 och 2021 uppnår 26 års ålder betalar 50 kronor i

medlemsavgift till IOGT-NTO första året. § 171

Hälsning från Karin Wester, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Anna Carlstedt, presidiet, välkomnade Karin Wester, förbundsordförande för NSF. Karin inledde med att säga att hon tyckte att något som är härligt och bra med IOGT-NTO-rörelsen är att det går att vara medlem och engagera sig i flera förbund samtidigt. Karin medgav att det på ett sätt är tråkigt att NSF inte har sina förbundsmöten samtidigt som övriga förbund, men det gör å andra sidan att NSF-medlemmar kan vara ombud eller delta på annat sätt i IOGT-NTO:s, UNF:s eller Junis kongresser. För Karin är det viktigt att understryka att NSF är en del av IOGT-NTO-rörelsen. Karin slog även ett slag för att de IOGT-NTO-föreningar som vill ha ungdomsverksamhet i sina lokaler och först och främst tänker på UNF och Junis, får upp ögonen för att det går att starta scoutverksamhet.

NSF arbetar mot alkohol och droger och förbundet tror att scouting är en bra metod för att uppnå ett drogfritt liv, utöver allt annat som hör ihop med scouting. NSF har tagit fram flera bra material som passar alla åldrar, exempelvis Klartänkt, Bright minds, Trygga möten och Anpassat ledarskap. NSF har i sin samverkan med Scouterna möjlighet att påverka och har gjort det. Karin nämnde flera världsscoutläger som har varit alkoholfria. NSF sätter alkoholfrågan på agendan hos scouterna, både nationellt och internationellt. Till sist hälsades alla välkomna till NSF:s förbundsmöte i Älmhult i oktober. Andrine Winther tackade Karin och underströk att samarbetet under kongressperioden verkligen varit mycket gott. § 172

Ajournering Anna Carlstedt uppmanade ombuden att vara på plats i tid när förhandlingarna startar söndag morgon. Förhandlingarna ajournerades klockan 17.35, varefter Karin Hagman ledde ombuds-församlingen i Droger gör dig passiv.

Söndagen den 30 juni 2019 FJORTONDE SESSIONEN Ordförande: Sergio Manzanares Erik Wagner Sobelius Sekreterare: Magnus Andersson Mikaela Bexar § 173

Veteranmedalj Under gårdagens avslutningsfest vid Fjällräven Center delade förbundsordförande Johnny Mostacero ut en veteranmedalj till en person som blev medlem samma år som Johnny föddes och The Beatles toppade listorna med låten ”We Can Work It Out” – för övrigt en låt som väl beskriver hens inställning: Går det inte att lösa, då vi fixar vi det. Kännetecknet för denna person är den makalösa energin – en energi helt i nivå med ett medelstort kärnkraftverk. Hen har, som man brukar säga, glimten i ögat och har dessutom en enastående förmåga att få andra att bidra med sin tid och sitt ideella engagemang. Hens motto har alltid varit: ”Varför engagera sig för en, om man istället kan engagera sig för fyra?” Under en period bodde personen och Johnny med viss regelbundenhet grannar, och de delade då samma dusch. Johnny ville dock å det bestämdaste påtala att de duschade var för sig. Hen har ett helt liv bakom sig i nykterhetsrörelsens tjänst, och om man skulle analysera hens DNA så är Johnny helt övertygad om att DNA-koden skulle skrivas I O G T N T O. Johnny Mostacero sa att det var stor ära att dela ut IOGT-NTO:s högsta utmärkelse, IOGT-NTO:s veteranmedalj, till Olle Häggström i Drömme. Olle Häggström tackade för utmärkelsen. Han sa att vi ändå ska komma ihåg att de som har förmånen att få ta emot veteranmedaljen får göra det tack vare mångas arbete, men några får stå i förgrunden. Han berättade att IOGT-NTO har betytt väldigt mycket för honom, liksom UNF och Junis. En kort period var han också aktiv i NSF. Det har varit mycket glädje och engagemang och mycket roligt. Men Olle kom också ihåg ett antal sömnlösa nätter när han har funderat över hur vi ska utveckla saker. Ibland är man fylld av entusiasm, ibland är man bekymrad. För framtiden hade Olle några ord, som han tror är viktiga för hela IOGT-NTO-rörelsen: Vi måste samarbeta mer inom rörelsen. Vi måste samarbeta mera med andra och synas utåt. Vi måste fokusera på den lokala verksamheten – det är där vi skapar engagemanget. Tack! Johnny Mostacero konstaterade att om han skulle läsa upp hela Olles meritlista, skulle listan bli så lång att kongressförhandlingarna skulle behöva förläggas senare i morgon bitti. Men Johnny hade fått rådet att be Olle leda allsång med sången ”Min häst den har gula öron”, och gärna att deklamera en dikt. Olle Häggström deklamerade dikten ”Hur en skönhets dag förflyter” av Tage Danielsson. Jag är så glad att inte jag är nån skönhet, för då hade inte jag kunnat engagera mig på samma sätt inom IOGT-NTO-rörelsen som jag har gjort. För vet ni hur en skönhets dag förflyter? Jag vaknar vid nio och dricker mitt te.

Sen sminkar jag mig tills klockan blir tre. Sen sminkar jag av mig tills klockan blir nio, lägger på mig nattkräm och somnar vid tio. Olle Häggström trodde inte att han kunde ”Min häst den har gula öron” längre – men han kunde sången ”My Bonnie”! Olle ledde entusiastiskt publiken i avslutningsfesttältet i allsång med ”My Bonnie” med svensk-engelska rörelser. § 174

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 8.30. § 175

Ordningsfråga Sergio Manzanares, presidiet, påpekade att kongressen under gårdagen hade fattat ett inriktningsbeslut (enligt valberedningens förslag nr 2 – Förutsättningar för valberednings-arbete och arvoden: Förslag A – Förbundsstyrelsens storlek och poster som väljs av kongressen) om att inte välja sekreterare eller studieledare, men att kongressen ännu inte hade beslutat att ändra stadgarna, som föreskriver att sekreterare och studieledare ska väljas särskilt. Formellt sett borde då kongressen besluta att vakantsätta posterna som sekreterare och studieledare, om inga personer skulle väljas till posterna. Presidiet föreslog att kongressen skulle notera till protokollet att kongressen var medveten om att den fattade beslut i en ordning som avvek något från stadgarna. Presidiet föreslog vidare, efter att ha diskuterat med förbundsstyrelsen, att kongressen först skulle behandla det konkreta förslaget om stadgeändring i valberedningens förslag nr 2 förslag A och därvid besluta att förklara den tredje att-satsen i valberedningens förslag omedelbart justerad. Per Wihlborg, Skåne, frågade om saken handlade om förslaget om val av valberedning, eller bara om de poster i styrelsen som enligt stadgarna har särskilda funktioner. Sergio Manzanares, presidiet, svarade att det handlade om de särskilda posterna i styrelsen. Presidiet konstaterade att IOGT-NTO:s stadgar § 6:4 föreskriver att en stadgeändring gäller från det att kongressen avslutas eller från den senare tidpunkt som kongressen beslutar. Därför kan inte kongressen uppnå en stadgeändring som gäller omedelbart genom att förklara beslutet om stadgeändring omedelbart justerat. Det innebar att de nuvarande stadgarna ska tillämpas vid valen under kongressen. Presidiet drog slutsatsen att kongressen av stadgetekniska skäl därmed behövde besluta att vakantsätta posterna som sekreterare och studieledare. Emil Österlund, Dalarna, sa att han trodde att alla var överens och förstod inte det viktiga med besluten. Han tyckte att diskussionen handlade om hårklyverier och menade att förbundsstyrelsen har en sekreterare som är vald med mandatperiod till dess kongressen är avslutad. Erik Wagner Sobelius, presidiet, förklarade att problemet var att man hade utgått från att stadgeändringen skulle gälla omedelbart och att kongressen skulle kunna välja förbunds-styrelse i enlighet med valberedningens förslag. Men formellt gäller stadgarna först efter att kongressen har avslutats. Därför måste kongressen arbeta enligt de gamla stadgarna under punkten val.

Marie Post, Skaraborg, sa att om kongressen skulle besluta att vakantsätta posterna, skulle de bli tomma styrelseposter som ingår i det fastställda antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. Hon menade att styrelsen i stället skulle få i uppdrag att konstituera sig och utse posterna inom styrelsen. § 176

Jämställdhetsstatistik Maria Hampusgård redovisade resultatet av talartidsmätningen vid förhandlingarna under lördagen. Under diskussionen om mål och verksamhetsinriktning hade talartiden fördelat sig bland ombuden så att 56 procent av talartiden användes av män, 44 procent av kvinnor. Under diskussionen om motioner var talartiden bland ombuden helt lika fördelad mellan kvinnor och män. Under diskussionen om valberedningsarbete och medlemsavgift var talartiden bland ombuden fördelad så att 35 procent av talartiden användes av män, 65 procent av kvinnor.

§ 177

Justering av röstlängd Börje Svensson, Dalarna, ersatte Gun Eriksson. Leif Spännar och Britt-Marie Spännar, båda Värmland, återinträdde som ombud. Björn Lanefelt, Älvsborg, ersatte Alva Strandberg. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som nu omfattade 94 närvarande röstberättigade ombud. § 178

Valberedningens förslag angående antal ledamöter i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse och val av ledamöter i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse Åsa Hagelstedt, Salam Kaskas och Anna Ringnér, valberedningen, berättade om valberedningens arbete under kongressperioden. Åsa Hagelstedt förklarade att hon hade valts till sammankallande i valberedningen sedan den av kongressen valde sammankallande, Joakim Löfbom, hade blivit anställd av IOGT-NTO. Valberedningsledamoten Lina

Magnusson hade lämnat valberedningen under perioden. Ingrid Jägerhed och Samir Jusicic hade också ingått i valberedningen. Valberedningen har varit med vid två förbundsstyrelsesammanträden och vid distrikts-styrelsesamlingen i Örnsköldsvik och på januarikonferensen 2019. Valberedningen har också haft enskilda möten med styrelsens ledamöter, framför allt med Johnny Mostacero. Många av ledamöterna har valt att inte ställa upp för omval. Valberedningen uppfattar inte att det finns en enskild anledning till det, utan det handlar om personliga skäl för var och en som tyvärr sammanföll. Salam Kaskas noterade att flera som valberedningen hade tillfrågat om förbundsstyrelse-uppdrag tyckte att uppdraget var för stort. Hon uppmanade alla att ta ansvar för den demokratiska skolningen i organisationen och göra det möjligt för alla att prova nya uppdrag. Åsa Hagelstedt berättade att valberedningen hade diskuterat mycket om styrelsens storlek. Valberedningen har kommit fram till en grupp som fungerar bra ihop. Förslaget innehåller åtta personer, fyra män och fyra kvinnor, vilket uppfyller en av de faktorer valberedningen har strävat efter: spridning i ålder, kön, geografi och kompetens. Valberedningen föreslår kongressen besluta

att antalet ledamöter i styrelsen ska vara åtta, samt

att samtliga väljs som ledamöter och inga ersättare väljs. Åsa Hagelstedt berättade att valberedningen också har beaktat frågan om jäv. Valberedningen har ombetts att tala om att Tobias Wallin, som föreslås till ledamot, är gift med Johanna Wallin i IOGT-NTO:s Juniorförbunds förbundsstyrelse. Förslaget strider inte mot IOGT-NTO:s jävsregler, eftersom ingen av dem har eller föreslås till en ledande post. Valberedningen spelade ”Enade” med Lydia Schough, en hyllning till det svenska damlandslaget i fotboll inför VM 2019. Valberedningen föreslår kongressen besluta

att till ordförande välja Johnny Mostacero, Halmstad omval

att till vice ordförande välja

Lucas Nilsson, Lund nyval

att lämna posten som sekreterare vakant

att till kassör välja Lina Boberg, Uppsala nyval

att lämna posten som studieledare vakant

att till ledamöter välja

Vanja Lindstedt, Örnsköldsvik omval Carin Häregård, Stockholm nyval Monika Holmgren, Linköping omval Morgan Öberg, Bandhagen nyval Tobias Wallin, Uppsala nyval

Anna Ringnér bad alla nominerade ledamöter komma upp på podiet. De nominerade följde uppmaningen, med undantag av Monika Holmberg, som hade lämnat kongressen. Johnny Mostacero har arbetat som konsulent och vill nu köra Expedition 50 in i mål. Lucas Nilsson är, som man såg på parkeringsdiscot i går kväll, en dansant verksamhetsledare för Tankesmedjan Nocturum med gedigen grund i UNF som ser den organiserade nykterheten som en kamp för ett bättre samhälle. Lina Boberg är statistiker och en musikquizexpert som tycker att det inkluderande tänket är viktigt. Vanja Lindstedt är en fjällämmel som är ordförande i IOGT-NTO 174 Örnsköld i Örnsköldsvik och vill öka attraktiviteten hos dem som är intresserade av IOGT-NTO och delar våra värderingar. Morgan Öberg är en tedrickande kommunikatör som blev UNF-are i Sundsvall i början av 1990-talet och tycker att det är viktigt att fatta kloka beslut om finansiering av IOGT-NTO:s verksamhet. Tobias Wallin är en Saab-anställd säljare som är med i rörelsen sedan barnsben och brinner för täta samarbeten med UNF, Junis och NSF. Monika Holmberg är uppväxt i Örnsköldsvik och är en vantstickande HR-chef som jobbar bland annat internationellt för scouterna. Carin Häregård är en rörelseräv med dubbla utbildningar, folkhögskollärare och sjuksköterska, som har varit verksam inom många områden, till exempel med programutbildningar och kamratstöd. § 179

Beslut om antal ledamöter i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse Kongressen beslöt att antalet ledamöter i styrelsen ska vara åtta, samt att samtliga väljs som ledamöter och inga ersättare väljs. § 180

Val av ordförande Kongressen beslöt att till ordförande välja

Johnny Mostacero, Halmstad. § 181

Val av vice ordförande Presidiet meddelade att Andreas Gréen, som tidigare hade varit nominerad till posten som vice förbundsordförande, hade valt att dra tillbaka sin kandidatur. Därmed återstod bara valberedningens förslag: Lucas Nilsson.

Kongressen beslöt att till vice ordförande välja

Lucas Nilsson, Lund. § 182

Val av sekreterare Kongressen beslöt att lämna posten som sekreterare vakant. § 183

Val av kassör Kongressen beslöt att till kassör välja

Lina Boberg, Uppsala. § 184

Val av studieledare Kongressen beslöt att lämna posten som studieledare vakant. § 185

Val av ledamöter i förbundsstyrelsen Presidiet meddelade att det utöver valberedningens förslag till val av ledamöter i förbundsstyrelsen fanns ytterligare ett förslag: Marie Post, Kinnarp. Susanne Persson Blomvik, Skaraborg, förklarade att distriktet skulle vilja ha någon förbunds-styrelseledamot från Västsverige också, så att uppdraget som ledamot är spritt över hela landet. Distriktet har nominerat Marie Post. Hon har varit distriktsordförande och är mycket kompetent när det gäller styrelseuppdrag, allt från ordförande till ledamot och ersättare i distriktsstyrelsen. Marie är född in i rörelsen. Sergio Manzanares, presidiet, förklarade att val av ledamöterna skulle ske med sluten votering med hjälp av röstsedlar med namnen på de sex föreslagna kandidaterna förtryckta. På varje röstsedel skulle fem namn markeras. Röstsedlar där fler eller färre namn hade markerats ansågs ogiltiga. Kongressen genomförde sluten votering. Presidiet förklarade voteringen avslutad. Rösträknarna lämnade förhandlingslokalen för rösträkning. § 186

Justering av röstlängd David Svensson, Skåne, återinträdde som ombud.

Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som nu omfattade 95 röstberättigade ombud. § 187

Förbundsstyrelsens förslag nr 10 – Rambudget 2020–2021 Erik Wagner Sobelius, presidiet, uppmärksammade att ett justerat förslag till budget hade delats ut. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, upprepade att IOGT-NTO stod inför ett svårt ekonomiskt läge när det gäller att kombinera ambitionsnivån och de nya förutsättningarna för de ekonomiska ramarna med en minskad intäktsram på omkring 15 miljoner kronor. Den regionala personalorganisationen har varit den enda fredade kostnadsraden i budgeten. Medlemsvärvning och alkoholpolitik har också prioriterats, så på de områdena har budgeten inte minskats lika mycket. Arbetet med alkoholnormen har nedprioriterats. Tillsammans med ungdomsförbunden har förbundsstyrelsen bestämt att även nedprioritera insamlings-verksamheten. Stödet till folkhögskolorna har tagits bort helt. Förbundsstyrelsen har haft en dialog med folkhögskolorna, och det finns förståelse för att också de måste vara med och bidra till de minskade kostnaderna. Även samarbetsorgan och samlingslokalverksamhet har prioriterats ned. Även stödet till distrikten minskas – det är omöjligt att dra ner kostnaderna utan att också den posten får bidra. Ett tiotal tjänster på kansliet försvinner. Några av de beslut som kongressen har fattat under veckan är budgetpåverkande. Dit hör den centrala medlemsvärvningskampanjen, socialt forum och verksamhetsforum på riksnivå, flygfritt 2020, och bifallet till motionen från Värmlands distrikt om föreningarnas del av medlemsavgiften. De budgetposter förbundsstyrelsen har dragit ner ytterligare för att frigöra resurser är Kongress, Förbundsstyrelsens arvoden, möten m.m. samt Medlemstidning. Därutöver har i budgeten tillkommit raderna Flygfritt 2020, Medlemsavgift till föreningar (som är ett stöd till den lokala verksamheten). Engagemang, medlemsvärvning och utbildning har förstärkts, Medlemstidning har dragits ner. Eva yrkade bifall till förbundsstyrelsens reviderade förslag till rambudget. Gunvor Nygren, beredningsgruppen, konstaterade att budgetar alltid är kvalificerade gissningar – i det här fallet kanske mer än tidigare på grund av den nya ekonomiska situationen. Det är svårt att överblicka vad som kommer att kosta i övergången. Gunvor förklarade att beredningsgruppen inte har hunnit se på vad det nya förslaget innebär, men gruppen litar på att förbundsstyrelsen gör det bästa möjliga och ställer sig bakom förbundsstyrelsens reviderade förslag. Johnny Boström, Värmland, sa att alla måste dra sitt strå till stacken. Han bekräftade att det har förts diskussioner med folkhögskolorna, men skolorna har under lång tid haft förändringar. Det är också så att folkhögskolorna tillfördes resurser när de inte längre skulle hålla folkhögskolestämmor i samband med IOGT-NTO:s kongress, för att de skulle klara att hålla egna stämmor. Johnny tänkte inte föreslå att folkhögskolorna ska tillföras medel, men han föreslog ett förlustbidrag och en uppmaning att återinföra huvudmannabidraget så snart som möjligt. Johnny Boström föreslog kongressen besluta

att huvudmannabidraget till folkhögskolorna under kongressperioden omformas till en förlustgaranti om 200 000 kronor per skola och år samt

att ett huvudmannabidrag återinförs så snart förbundets ekonomi så medger.

Birgitta Svensson, Halland, berättade att hon har arbetat i många år med att se till att folkhögskolorna får pengar. Hon lämnade en kort historik över utvecklingen: IOGT-NTO:s kongress i Uppsala 2007 tog bort huvudmannabidraget. IOGT-NTO:s förbundsstyrelse och folkhögskolorna skulle samråda för att förlägga utbildningar på skolorna. Många utbildningar förbereddes, men få genomfördes. Det medförde kostnader för folkhögskolorna som aldrig kunde täckas. Wendelsbergs folkhögskola får bidrag från kommunen. Hur ska vi kunna förklara för bidragsgivande kommun att den ska hjälpa till, om vi själva som huvudman tar bort huvudmannabidraget, frågade Birgitta. Hon ville ha kvar huvudmanna-bidraget, men angav inget belopp. Birgitta uppmanade kongressen att vid beslutet tänka på att IOGT-NTO:s kongress i Borås beslöt att arvodera förbundsstyrelsen, men att kongressen samtidigt har beslutat att inte ge pengar till folkhögskolornas verksamhet. Presidiet upplyste i transparensens intresse att mötesordföranden Sergio Manzanares ingick i styrelsen för IOGT-NTO:s folkhögskoleförbund Wendelsberg och mötesordföranden Erik Wagner Sobelius i styrelsen för IOGT-NTO:s folkhögskoleförbund Tollare. Per Wihlborg, Skåne, tyckte att budgeten var en bra budget. Han såg fram emot ordförande-forum där förbundsstyrelsen och distriktsordförandena ska kunna ha kommunikation. Han frågade om motion 51 om lokalföreningarnas del av medlemsavgiften, som ingick i klump-beslutet om föreningsbidrag. Han skulle vilja höra vilka kriterierna är för att få förenings-bidrag. Räcker det att skicka in föreningsrapport? Per Wihlborg menade att kriterierna borde höjas något. Ingemar Hultin, Älvsborg, påpekade att vi hittills hade tappat 4 miljoner kronor på insamlingsverksamheten 2016–2018. För perioden 2019–2021 var ett underskott budgeterat för insamlingsverksamheten på 2,5 miljoner kronor. Han menade att det inte lät som om insamlingsverksamheten kan bli en rimlig finansieringskälla inom rimlig tid. Tidigast år 2025 kunde verksamheten nå nollresultat; därefter måste underskottet hämtas upp. Ingemar Hultin föreslog kongressen besluta

att avveckla insamlingsverksamheten i nuvarande form från och med verksamhetsåret 2020.

Ulrike Deppert, Stockholm, berättade hur Stockholmsdistriktet arbetar med föreningsbidrag. Föreningarna kan ansöka om femtiokronan-bidrag. Förutsättningen är att de har lämnat in årsrapport, att det har arbetsplan och en vald styrelse och att de söker bidraget senast den 1 december innevarande år. Ulrike trodde att den avsatta posten i budgeten är för hög och att föreningarna inte kommer att ansöka om bidrag för hela beloppet. Hon frågade Eva Blomqvist om vad som händer om det blir pengar över i en budgetpost – kommer de att omfördelas inom lokalt och regionalt stöd, eller stoppas de in i de hål som finns? Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, svarade Per Wihlborg och Ulrike Deppert att man kan fortsätta samtala om kriterierna för föreningsbidrag. Distriktsstöd och föreningsstöd skulle kunna sättas på samma rad i budgeten. Om Johnny Boströms förslag om förlustgaranti till folkhögskolorna sa Eva Blomqvist att hon tycker att det är principiellt fel med garantibidrag som inte skapar incitament att ta ansvar för sin ekonomiska verksamhet. Folkhögskolorna är duktiga på att ta ansvar för sin verksamhet och har förutsättningar att klara sig utan förlustgaranti. Hon yrkade avslag på Johnny Boströms förslag. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, förklarade att förbundsstyrelsen yrkar avslag också på Birgitta Svenssons förslag om huvudmannabidrag.

I fråga om insamlingsverksamheten betonade Eva Blomqvist behovet av uthållighet när vi ser på investeringar som förväntas generera intäkter senare. Hon yrkade avslag på Ingemar Hultins förslag. Martin Kjellin, Uppsala län, frågade om det som står om investeringsutrymme i finansieringsstrategin som kongressen hade antagit. I förslaget finns avsättningar med 600 000 kr för 2020 under bokslutsdispositioner, men det verkar inte handla om de nämnda investeringarna. Man skulle kunna dra slutsatsen att det då ska tas från eget kapital. Martin undrade hur stora belopp det handlade om. Eva Blomqvist hade nämnt kostnader för insamling. Martin menade att investeringar normalt inte behandlas som kostnad, för de omvandlas till något som står kvar med ett värde i balansräkningen. Johnny Boström, Värmland, sa att han förstod förbundsstyrelsens synpunkter på första att-satsen i hans förslag. Men andra att-satsen i hans förslag har en annan inriktning, nämligen möjligheten att lämna bidrag till folkhögskolorna när förbundets ekonomi så tillåter. Det innebär en viljeinriktning – att förbundet säger att vi har en önskan att ta sådant ansvar för våra folkhögskolor. Andrine Winther, förbundsstyrelsen, sa att hon var helt överens med ombuden som hade yttrat sig om att folkhögskolorna och deras verksamhet är oerhört viktig. Men om IOGT-NTO:s kongress ska ha en viljeinriktning när det gäller våra folkhögskolor, borde det vara att folkhögskolorna bidrar tillbaka till oss, alltså att våra ”noder” bidrar med ett överskott tillbaka till huvudmannen IOGT-NTO. Det gör Miljonlotteriet, men även de andra ”noderna” borde jobba i den riktningen. Det vore ett spännande sätt att vända på resonemanget. Bo Axelsson, Västmanland, svarade Andrine Winther att IOGT-NTO kan ha de så kallade noderna för olika ändamål. Våra Gårdar genererar till exempel inte tillbaka i förbundets budget men däremot i rörelsens totala budget för fastigheter, både nybyggnad, reparation och anpassningar, säkert hundratals miljoner under de senaste tio åren. Det är en ganska hygglig avkastning på en relativt låg insättning. Nodernas återbäring trodde Bo var rörelsens sätt att få tillbaka på annat sätt än i pengar – utbildade ledare, möjlighet att synas utåt och så vidare. Bo förklarade att han inte delade Andrine Winthers uppfattning. I fråga om beslut om att återinföra bidrag när förbundets ekonomi tillåter tyckte Bo att det var fel att skriva in beslut som vi inte vet om de kan uppfyllas. Johnny Boström, Värmland, ansåg också att Andrine Winthers tanke var felaktig. Som ledamot av Wendelsbergs folkhögskolas styrelse betonade han att folkhögskolorna ger tillbaka. Han betonade vilken resurs folkhögskolorna är för IOGT-NTO, och att de ger en mängd kunskap, energi och kultur. Det folkhögskolorna ger tillbaka kan inte mätas i pengar. Johnny tyckte att kongressen borde uttrycka sin vilja att på olika sätt stötta folkhögskolorna enligt andra att-satsen i hans förslag. Birgitta Svensson, Halland, menade att folkhögskolorna visst ger pengar tillbaka. De hjälper till med ledare och lärare till föreningar och distrikt. När IOGT-NTO gör utbildningar tillsammans med folkhögskolorna, står de för en stor kostnad i och med att man utnyttjar lärarna där. Eva Blomqvist, förbundsstyrelsen, trodde att alla var överens om att ”noderna” bidrar tillbaka till IOGT-NTO. Våra Gårdar är ett strålande exempel. Hon menade att huvud-mannabidraget inte är enda sättet att visa att vi bryr oss om folkhögskolorna, utan att det viktigaste är att föra samtal med skolorna och använda dem i vårt gemensamma arbete, till gagn för alla nivåer i organisationen. Folkhögskolorna är inte heller lottlösa ekonomiskt, för båda folkhögskolorna får bidrag via kursgårdsfonden, som inte syns i budgeten.

Eva Blomqvist svarade Martin Kjellin att han har rätt i definitionen av investeringar. Det handlar om att satsa långsiktigt ekonomiskt, inte att investera i fysiska saker utan att se insamlingsverksamheten som en investering. Sven-Erik Alfredsson, Västmanland, påpekade att om vi betraktar oss som en hel organisation, och ser på hela koncernens ekonomi, inklusive föreningar och distrikt, är vi kolossalt rika. Det finns lokalföreningar som har miljoner på kontot. Kongressen beslöt att fastställa rambudget för åren 2020–2021, att avslå Johnny Boströms förslag, att avslå Birgitta Svenssons förslag, samt att avslå Ingemar Hultins förslag. § 188

Veteranmedalj Johnny Mostacero delade ut en veteranmedalj till en person som enligt Johnny är som en schweizisk armékniv: multifunktionell och funkar i alla lägen. Hen gillar egensinniga djur – sådana som gör som de vill och inte bara vad som förväntas. Hen funkar precis lika bra som ordinarie i startelvan som inhoppare i slutskedet av andra halvlek. Hen har delat fritidsintresse med en kille som gillar att jaga djur med samma huvudbonad som sig själv. Hen har ägnat större delen av sitt liv åt den där organisationen där en hel består av fyra delar. Hen lämnade Birger Magnussons gata för en flytt till ön och tog såklart ansvar för projektet. Johnny Mostacero sa att det var en stor ära att dela ut IOGT-NTO:s högsta utmärkelse, veteranmedaljen, till Eva Blomstrand Persson. Eva Blomstrand Persson tackade för utmärkelsen och sa att det var en jätteära för henne. Hon hade aldrig kunnat tänka sig att hon var mottagaren och sa att det kändes omtumlande. Dessutom har hon varit anställd i organisationen i princip i hela sitt liv; hon trodde att det var det som har gett hennes stora engagemang i organisationen på olika ställen. Johnny Mostacero sa att Eva har en lång meritlista och har varit med i många olika sammanhang. Han tyckte att hon är så otroligt mångfacetterad, att en multifunktionell schweizisk armékniv är en bra beskrivning. § 189

Ajournering Förhandlingarna ajournerades kl. 10.05 för kaffe till kl. 10.30.

Söndagen den 30 juni 2019 FEMTONDE SESSIONEN Ordförande: Sergio Manzanares Erik Wagner Sobelius Sekreterare: Mikaela Bexar Tobias Wallin § 190

Återupptagande av förhandlingarna Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 10.30. § 191

Presentation av ny generalsekreterare Förbundsstyrelsens arbetsutskott – förbundsordförande Johnny Mostacero, vice förbundsordförande Andrine Winther och förbundskassör Eva Blomqvist – gick tillsammans upp på scenen för att presentera IOGT-NTO:s tillträdande generalsekreterare, Kim Reenaas. Johnny berättade att arbetsutskottet gemensamt hade hanterat rekryteringsprocessen som påbörjades i november 2018. Man kom överens om att låta processen ta den tid den tog, och Eva Blomstrand Persson hade åtagit sig att vara tillförordnad generalsekreterare under tiden. I april var man framme vid intervjuerna. Johnny sa att detta var ett lustfyllt uppdrag där han fick träffa många kvalificerade kandidater. Det fanns en handfull som bedömdes kunna fungera, och av dem stack Kim ut; arbetsutskottet var rörande enigt om att man ville anställa henne. Johnny berättade att Kim tillträder den 1 september 2019 men har avsatt kongress-veckan för att känna in organisationen och ta in alla diskussioner och nu kommer att följa med till Almedalen för att träffa IOGT-NTO:s samarbetspartner och få en introduktion till vårt alkoholpolitiska arbete. Kim Reenaas sade att hon var oerhört glad och tacksam att få vara här. Detta var en fantastisk tid att få komma in i uppdraget. Kim sa att kongressen hade fattat spännande beslut om framtiden och tyckte att hon fått viktig input genom att höra resonemangen bakom. Hon tyckte också att det var intressant att höra om det kongressen inte hade beslutat, till exempel motioner som ger uttryck för en vilja att göra ännu mer och vidga perspektiven. Man kan inte göra allt, men Kim tyckte att det var härligt att vi har diskussionen och väljer vad vi ska fokusera på. Kim konstaterade också att kongressens beslut är startskottet i nästa fas av Expedition 50 och sa att hon såg det som ett privilegium få ansvara för den del som ligger på förbundskansliet. Hon uppskattade att det finns en tydlig ansvarsfördelning när det gäller vem som ska vara drivande och stödjande. Enligt Kim handlar det inte bara om att rätt del av organisationen ska göra rätt sak utan också om att man har rätt förväntningar på varandra. Hon sa också att hon som en viktig sak skulle ta med sig behovet av kommuni-kation under den fortsatta resan och menade att det ska vara ”vi och vi och vi” i olika konstel-lationer och vi inte ska prata så mycket om ”dom”. Kim noterade slutligen att kongressen hade fattat bra beslut också för kommande generationer och konstaterade att det är en jättespännande tid. Vi ses! avslutade hon. Johnny Mostacero, berättade att Kim hade varit medlem i IOGT-NTO sedan början av 2010-talet och framhöll henne som ett tydligt exempel på att det finns medlemmar med oerhörd kompetens som vi inte har en aning om. Det fanns dessutom flera sådana medlemmar bland dem som hade sökt generalsekreterartjänsten.

§ 192

Justering av röstlängden Sergio Manzanares, presidiet, berättade att 96 ombud hade deltagit i den slutna omröstningen vid valet av ledamöter i förbundsstyrelsen. Detta stämde inte med det antal som röstlängden hade justerats till precis före omröstningen. Eftersom röstningen – där ombuden hade ropats upp och fått lämna sina röstsedlar i tur och ordning – kunde ses som ett upprop, menade Sergio att antalet avlagda röster kunde läggas till grund för justeringen av röstlängden. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som omfattade 96 närvarande röstberättigade ombud. § 193

Redovisning av resultatet i valet av ledamöter i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse Presidiet meddelade resultatet av den slutna omröstningen i valet av ledamöter i förbundsstyrelsen, utöver dem som redan valts särskilt. Vanja Lindstedt, Monika Holmberg och Tobias Wallin hade fått 94 röster vardera, Carin Häregård 91 röster, Morgan Öberg 84 röster och Marie Post 23 röster. Kongressen hade därmed beslutat att till ledamöter i förbundsstyrelsen välja Vanja Lindstedt, Monika Holmberg, Tobias

Wallin, Carin Häregård och Morgan Öberg. § 194

Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt demokratiskt inflytande: Förslag E – Valberedningsinstruktion IOGT-NTO distrikt och valberedningens förslag nr 2 – Förutsättningar för valberedningsarbete och arvoden: Förslag D – Valberedningsinstruktion IOGT-NTO centralt Presidiet meddelade att det fanns oklarheter kring det beslut om valberedningsinstruktion för distrikten som hade fattats tidigare under kongressen. Fråga hade därför uppkommit om att riva upp beslutet och förtydliga det genom ett nytt beslut. Med anledning av oklarheten i frågan om distriktens valberedningsinstruktion hade vidare frågan om valberednings-instruktion för IOGT-NTO centralt bordlagts, och den behövde nu behandlas. Per Wihlborg, Skåne, sa att det fanns reservationer mot besluten. Om besluten skulle tas om borde reservationerna också strykas; han ville hursomhelst stryka sin reservation i så fall. Valberedningsinstruktionen för IOGT-NTO:s distrikt togs upp till behandling först. David Svensson, Skåne, sa att det hade ställt till sig lite med beslutet om valberednings-instruktionen för distrikten. Han hoppades att frågan kunde tas upp på nytt och berättade att han hade skrivit ett förslag som syftade till att förtydliga det han hade uppfattat som ombudsförsamlingens mening. För att valberedningen inte ska behöva utse sig själv eller sina efterträdare behövde det läggas till en skrivning om tillsättande av en kommitté. Om det förslaget skulle bifallas behövdes det också en konsekvensändring i den punkt som beskriver valberedningens uppgift att bereda val, där det anges att valberedningen bereder val bland annat av valberedning. Han föreslog kongressen besluta

att lägga till ”Distriktsstyrelsen tillsätter en kommitté som nominerar en ny valberedning.” under ”IOGT-NTO:s distriktsvalberedning väljs vid distriktsårsmötet vartannat år.” i valberedningsinstruktionen för IOGT-NTO-distrikt

att om att-sats 1 bifalls konsekvensändra punkten ”Bereda val” i uppräkningen av

distriktsvalberedningens uppgifter genom att ta bort ”valberedning”. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, sa att förbundsstyrelsen tyckte att David Svenssons förslag var bra och att man borde rösta på det. Till följd av den förvirring som varit avstod förbunds-styrelsen dock från att jämka sig med förslaget. Genom att låta sitt ursprungliga förslag ligga kvar skulle det då finnas två förslag att välja mellan. Kongressen beslöt att riva upp beslutet i det ärende som avser förbundsstyrelsens förslag nr 2 – Stärkt

demokratiskt inflytande: Förslag E – Valberedningsinstruktion IOGT-NTO distrikt. Kongressen beslöt i enlighet med David Svenssons förslag att lägga till ”Distriktsstyrelsen tillsätter en kommitté som nominerar en ny valberedning.”

under ”IOGT-NTO:s distriktsvalberedning väljs vid distriktsårsmötet vartannat år.” i valberedningsinstruktionen för IOGT-NTO-distrikt, samt

att konsekvensändra punkten ”Bereda val” i uppräkningen av distriktsvalberedningens

uppgifter genom att ta bort ”valberedning”. Därefter behandlades den bordlagda frågan om valberedningsinstruktionen för IOGT-NTO centralt. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, berättade att förbundsstyrelsen tillsammans med Peter Bergström från nomineringskommittén och valberedningen hade enats om ett förslag. De föreslog kongressen besluta

att ersätta andra meningen i förslaget till valberedningsinstruktion för IOGT-NTO centralt med följande text: ”Ordförandeforum tillsätter en kommitté om tre personer som nominerar en ny valberedning. Kommittén ska följa valberedningens vägledande principer.”

Peter Bergström, nomineringskommittén, sa att det var ett jättebra förslag, som kommittén jämkade sig med. Mats Heden, Jönköping, sa att det också hade varit tal om att stryka skrivningen om antalet personer i valberedningen eftersom detta regleras i stadgarna. Fanns det något klargörande i den frågan? Lina Boberg, förbundsstyrelsen, sa att nomineringskommittén hade velat att det ska stå att valberedningen ska bestå av sju ledamöter. Hon tyckte att det var okej då det stod om detta i stadgarna. Distriktsvalberedningsinstruktionen anger dock inte antalet ledamöter i valberedningen. Kongressen beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens, nomineringskommitténs och valberedningens förslag att ersätta andra meningen i förslaget till valberedningsinstruktion för IOGT-NTO centralt

med följande text: ”Ordförandeforum tillsätter en kommitté om tre personer som

nominerar en ny valberedning. Kommittén ska följa valberedningens vägledande principer.”

Martin Kjellin, Uppsala län, påpekade att båda förslagen också behövde fastställas i sin helhet så att kongressen inte bara antar ändringarna. Kongressen beslöt att med den ändring som nu gjorts fastställa förslaget till valberedningsinstruktion för

IOGT-NTO:s distrikt (som genom förbundsstyrelsens jämkning med berednings-gruppens förslag under den tidigare behandlingen ändrats på så sätt att skrivningen om antalet ledamöter i valberedningen utgått), samt

att med den ändring som nu gjorts fastställa förslaget till valberedningsinstruktion för

IOGT-NTO centralt. § 195

Uttalande från kongressen Erik Winnfors Wannberg, redaktionsutskottet, redogjorde för utskottets förslag till uttalande från kongressen. Utskottet hade valt att fokusera på beslutet om ett flygfritt IOGT-NTO, något som visar att vi är en organisation som tar vår omvärld på allvar. I uttalandet görs också en koppling till våra kärnfrågor genom skrivningarna om Agenda 2030. Kongressen beslöt i enlighet med redaktionsutskottets förslag att anta följande uttalande:

Uttalande från IOGT-NTO:s kongress i Örnsköldsvik 26–30 juni 2019 Ett flygfritt IOGT-NTO – ett av stegen mot hållbar utveckling Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste överlevnadsfrågor globalt. När rapporterna om rekordvärme i Europa når nyheterna så drar IOGT-NTO:s kongress i nödbromsen kring organisationens flygresor. Under 2020 kommer flygstopp att råda i IOGT-NTO:s verksamhet inom Sverige och övriga Europa, för att driva på en omställning. Från och med 2021 ska i princip inga flygresor inom Europa genomföras. Klimatfrågan är viktigare än någonsin och IOGT-NTO vill på detta sätt gå i bräschen med att utveckla hållbara sätt att genomföra verksamhet i Sverige och internationellt. Att bekämpa klimatförändringarna är också ett av de 17 globala mål som ingår i Agenda 2030 för hållbar utveckling. Av dessa 17 hållbarhetsmål har alkohol konstaterats utgöra ett hinder för hela 13 delmål. Eftersom målen är integrerade och odelbara ser IOGT-NTO att det är nödvändigt att i sin verksamhet påverka förhållningssätt och beteenden på alla nivåer, inom samtliga delmål. Samtal kommer även att initieras med IOGT-NTO:s samarbetspartner kring hur verksamheten kan utformas för att minska klimatpåverkan. Eftersom alla samhällsaktörers delaktighet krävs för att klimatförändringarna ska kunna bekämpas och Agenda 2030 ska ha en chans att genomföras uppmanar nu IOGT-NTO andra organisationer, myndigheter och företag att ansluta sig till

omställningen för att minska vår klimatpåverkan och bidra till en socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. IOGT-NTO:s miljöarbete tog fart redan 1995 med Miljöbok – IOGT-NTO:s miljöplattform.

§ 196

Justering av röstlängden Före sessionens inledning hade Björn Lanefelt, Älvsborg, samt Cariina Sundström, Emilia Irenesdotter och Jan Linde, alla Göteborgs och Bohus län, lämnat ombudsförsamlingen, och Kålle Kjellin, Gotland, hade återinträtt. Närvaron kontrollerades med mentometerknappar. Kongressen beslöt att fastställa röstlängden som omfattade 92 närvarande röstberättigade ombud. § 197

Fortsatt behandling av motion nr 52 – Förslag till ändring i stadgarna § 6:1 Erik Wagner Sobelius, presidiet, uppmärksammade att det i gårdagens beslut om att hantera ett antal motioner och följdförslag i ett gemensamt beslut hade ingått ett förslag om ändring i stadgarna. Förslaget hade bifallits men det var inte tydligt om det hade fått den två tredjedelars majoritet som krävs för att stadgeändringen ska gälla utan beslut på ännu en kongress. Kongressen beslöt att konstatera att beslutet hade antagits med två tredjedelars majoritet. § 198

Förbundsstyrelsens förslag nr 11 – Reviderade stadgar Lina Boberg, förbundsstyrelsen, berättade att stadgeförslaget hanterade de stadgemässiga konsekvenserna av beslut som hade fattats under andra punkter och även innehöll de stadgeändringar som kongressen redan hade beslutat om vid behandlingen av riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadgar. Förbundsstyrelsen hade justerat sitt ursprungliga förslag mot bakgrund av de beslut som hade fattats tidigare under kongressen. Lina Boberg föredrog de huvudsakliga inslagen i förslaget och pekade särskilt på ändringarna i förhållande till det ursprungliga förslaget. Förbundsstyrelsen hade gjort följande ändringar i förhållande till den stadgetext styrelsen tidigare hade föreslagit (mittenspalten i förslaget, där paragrafnumreringen fick anses som preliminär eftersom paragrafer hade tillkommit):

– § 2:4: Första meningen har ändrats så att den lyder: ”Kongressen har etthundra ombud som väljs av distriktens valmöten.”

– § 3:2 första stycket: Andra meningen har ändrats så att den lyder: ”Distriktsårsmötet ska hållas senast den vecka då den 15 april infaller.”

– § 3:2 fjärde stycket: Första meningen har ändrats så att den inleds: ”Ombuden och …”

– § 3:2 sista stycket: Första meningen har ändrats så att den lyder: ”Distriktsårsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst hälften av de anmälda ombuden är närvarande.”

– § 3:3 fjärde stycket: Stycket som tidigare var struket har lagts tillbaka och motsvarar alltså texten i nuvarande stadgar.

– § 3:3 femte stycket: Den text som tidigare var struken (”och minst hälften av de anmälda ombuden är närvarande”) har lagts tillbaka och stycket motsvarar nu texten i nuvarande stadgar.

– § 3:4: Hela paragrafen, som tidigare var struken, har lagts tillbaka och motsvarar alltså texten i nuvarande stadgar.

– Efter den återinförda § 3:4 har ny paragraf med rubriken ”Valmöte” och följande lydelse lagts till:

Valmöte hålls de år det är kongress på den tid och plats som distriktsstyrelsen har beslutat. Valmötet väljer ombud och ersättare till kongressen. Det får också behandla andra frågor kopplade till kongressen som anges i kallelsen. Distriktsstyrelsen ska kalla till valmöte senast en månad innan valmötet öppnas. Om distriktsstyrelsen inte har kallat till valmöte så att det kan hållas i tid kan förbundsstyrelsen kalla till valmöte vid en senare tidpunkt. Medlemmarna som deltar på valmötet väljer ombud och ersättare samt beslutar om andra frågor i kallelsen. Valmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst hälften av de anmälda medlemmarna är närvarande.

– § 3:5 (enligt gällande stadgar)/§ 3:4 (enligt förbundsstyrelsens förslag): Andra och

tredje stycket har strukits och ersatts med ett stycke med följande lydelse: ”Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje medlem i IOGT-NTO, ledamot av distriktsstyrelsen samt föredragande revisor har förslagsrätt.”

– § 3:6/§ 3:5: I punkt s) har ”två ledamöter” ersatts med ”tre ledamöter”. – § 3:11/§ 3:8 andra stycket: Stycket som tidigare var struket har lagts tillbaka och

motsvarar alltså texten i nuvarande stadgar. – § 3:16/§ 3:13 första stycket: ”§ 3:1–15” har ändrats till ”§ 3:1–14”.

Magnus Lagergren, Örebro, föreslog kongressen besluta

att göra följande tillägg i den nya paragrafen om valmöte: ”Ombud till valmöte utses

på samma sätt som till ordinarie distriktsårsmöte.” Ulrike Deppert, Stockholm, noterade att en ändring som tidigare hade diskuterats inte fanns med i förslaget. Hon föreslog kongressen besluta

att i § 3:7, enligt numreringen i förbundsstyrelsens förslag, ändra ”distrikten” till ”distriktet”.

Lina Boberg, förbundsstyrelsen, berättade att förbundsstyrelsen hade valt att inte lägga något förslag om hur ombuden till valmötet ska utses eftersom den inte hade fått någon vägledning från kongressen som under föregående session hade avslagit förslag om detta. Hon meddelade också att förbundsstyrelsen jämkade sig med Ulrikes förslag. Mats Heden, Jönköping, tyckte att förbundsstyrelsens ändrade förslag var en bra samman-fattning av diskussionerna men att förbundsstyrelsen hade tappat bort möjligheten för

valmötet att motionera till kongressen. Enligt den föreslagna paragrafen om valmöte får valmötet utöver val av kongressombud behandla andra frågor kopplade till kongressen men bara om de anges i kallelsen. Det innebar enligt Mats att enbart motioner som hade kommit in före kallelsen fick behandlas, men inte några andra motioner. Det var inte så Mats hade uppfattat kongressens vilja. Han föreslog kongressen besluta

att i paragrafen om valmöte i förbundsstyrelsens förslag ändra ”behandla andra” till ”behandla motioner till kongressen och andra”.

Erik Winnfors Wannberg, förbundsstyrelsen, yrkade avslag på Mats Hedens förslag. Motioner är kopplade till kongressen och omfattas av förbundsstyrelsens skrivning om andra frågor kopplade till kongressen, sa Erik. När det gällde systemet för att välja ombud till valmötet påminde han om att kongressen under gårdagen hade avslagit Mattias Gottholds förslag om att utse valmötesombuden på samma sätt som ombuden till distriktsårsmötet. Erik förklarade att förbundsstyrelsens förslag, som inte reglerar hur ombuden väljs, bygger på tillit till distrikten. Distriktskonferensen som har kommit att kopplas ihop med valmötet är inte tänkt att vara lika uppbundet och ge varje distrikt mer frihet att bygga ett möte på den demokrati som just det distriktet önskar. Erik kände sig säker på att distrikten klarar det. Mats Heden, Jönköping, kunde förstå avslagsyrkandet men undrade om förbundsstyrelsen inte i stället kunde jämka samman sitt förslag med Mats förslag genom att stryka ”som anges i kallelsen”. Han ville inte ha en situation där distriktsstyrelsen kan välja att man inte ska prata om kongressmotioner på valmötet. Det var kongressens intention att motionerna skulle vara med. Mattias Gotthold, Norrbotten, yrkade bifall till Magnus Lagergrens förslag. Han tyckte inte att kongressen genom det tidigare mer generella beslutet hade tagit ställning till hur frågan om val av ombud till valmötet skulle regleras i stadgarna. Martin Kjellin, Uppsala län, tyckte att förbundsstyrelsens justerade förslag borde tillgängliggöras åtminstone digitalt och helst på papper så att man i efterhand kan kontrollera att stadgebesluten har blivit rätt införda i protokollet. Han instämde med Mattias Gotthold om att man måste kunna avgöra vilka som har rösträtt; i annat fall finns det stor risk för konflikt. Martin yrkade därför bifall till Magnus Lagergrens förslag. Han påpekade till sist att det i förbundsstyrelsens förslag saknades en bestämmelse som säger att ombuden på distriktsårsmötet har rösträtt. Detta hade nog skett utan avsikt, trodde Martin. I paragrafen om mötesrättigheter och beslutsformer (§ 3:4 med förbundsstyrelsens numrering) hade den regleringen strukits till följd av det tidigare föreslaget om direktdemokrati på årsmötet, och regleringen hade inte lagts till igen i det justerade förslaget. Presidiet gick igenom det förslag som låg. Lina Boberg, förbundsstyrelsen, sa att borde finnas en sådan reglering. Förbundsstyrelsen lade därför tillbaka skrivningen ”Varje ombud har förslags- och rösträtt” först i andra stycket i § 3:4 i sitt förslag. Martin Kjellin, Uppsala län, hade noterat vad som verkade vara ännu en oavsiktlig ändring. I den text som Martin uppfattade som förbundsstyrelsens förslag till ändring i kapitel 6 i stadgarna, som dock i den tryckta versionen inte låg i direkt anslutning till resten av förbundsstyrelsens stadgeförslag utan sist i häftet, fanns ett par formuleringar i § 6:5 som skiljde sig från den lydelse av § 6:5 som kongressen hade antagit när den behandlade riksstyrelsens stadgeförslag (riksstyrelsens förslag nr 3 – Reviderade stadgar: Förslag E – Stadgar som rör förhållande till annat förbund). Denna del av det tidigare stadgebeslutet var alltså inte beaktat i förbundsstyrelsens förslag, givet att det var rätt uppfattat att texten till kapitel 6 längst bak i förslagshäftet hörde till förbundsstyrelsens stadgeförslag. Den ena skillnaden fanns i det inledande stycket där riksstyrelsens av kongressen antagna förslag

nämnde NSF till skillnad från förbundsstyrelsens förslag. Vidare skiljde sig skrivningarna i paragrafens sista stycke åt. Om kongressen nu skulle anta förbundsstyrelsens förslag med kvalificerad majoritet skulle den därmed överpröva det beslut den tidigare fattat när den biföll riksstyrelsens förslag. IOGT-NTO:s kongress skulle då ha fattat ett annat beslut än UNF:s och Junis kongresser i en gemensam fråga. Martin ville få klarhet i hur dokumenten förhöll sig till varandra och undrade också om flera liknande problem kunde ha smugit sig in. Tobias Wallin, som bistått i arbetet med stadgeförslagen, bekräftade att texten till kapitel 6 tillhörde förbundsstyrelsens stadgeförslag fast det fanns på en annan plats i häftet. Han trodde inte att det fanns flera problem av det här slaget. Den aktuella skrivningen hade kommit till i sista sekunden vilket låg bakom felet. Martin Kjellin, Uppsala län, konstaterade att om texten till kapitel 6 ingår blir följden att kongressen med det beslut som nu ska fattas kommer att överpröva det tidigare beslutet. Erik Wagner Sobelius, presidiet, ansåg att man kunde anse det tidigare beslutet som en justering i det nu liggande förslaget. Martin Kjellin, Uppsala, instämde. Kongressen beslöt att avslå Mats Hedens förslag. Kongressen beslöt i enlighet med Magnus Lagergrens förslag att göra följande tillägg i den nya paragrafen om valmöte: ”Ombud till valmöte utses på

samma sätt som till ordinarie distriktsårsmöte.” Kongressen beslöt att med de ändringar som gjorts anta förbundsstyrelsens förslag till ändring i IOGT-NTO:s

stadgar i dess helhet, samt att notera att beslutet är enhälligt. § 199

Val av två ledamöter i riksstyrelsen Åsa Hagelstedt, valberedningen, föredrog valberedningens förslag till ledamöter i riksstyrelsen. Valberedningen föreslog kongressen besluta

att till ledamöter i riksstyrelsen välja Johnny Mostacero, Halmstad omval Lucas Nilsson, Lund nyval

Kongressen beslöt att bifalla förslaget.

§ 200

Val av två revisorer och två revisorssuppleanter Åsa Hagelstedt, valberedningen, föredrog valberedningens förslag till revisorer och revisorssuppleanter. Valberedningen föreslog kongressen besluta

att till revisorer välja Kjerstin Bengtsson, Östersund omval Thomas Thomasson, Stånga omval

att till revisorssuppleanter välja

Marianne Hallbert, Göteborg omval Rolf Vestman, Stockholm omval

Kongressen beslöt att bifalla förslaget. § 201

Val av valberedning Peter Bergström, ordförande i nomineringskommittén, berättade att även Monica Ståhl och Viveca Aldebert ingick i kommittén. Den hade utsetts av distriktsordförandena för att förbereda valet av valberedning. Peter sa att kommittén hade beaktat geografisk fördelning, kön, vilka verksamheter kandidaterna är engagerade i och ålder. Det hade kommit in många förslag, och många av de föreslagna hade varit intresserade av att sitta i valberedningen. Peter hänvisade också till de överväganden utifrån IOGT-NTO:s jävsregler som han hade redogjort för tidigare under kongressen. Nomineringskommittén föreslog kongressen besluta

att till ledamöter för två kongressperioder välja Carl-Åke Andersson, Nyköping nyval Cariina Sundström, Skene nyval Tobias Tengström, Sundbyberg nyval

att till ledamöter för en kongressperiod välja

Mats Lundström, Umeå fyllnadsval Lul Musa, Eskilstuna fyllnadsval

att till protokollet notera att följande ledamöter valdes för två kongressperioder vid

kongressen 2017 Ingrid Jägerhed, Sösdala Åsa Hagelstedt, Stockholm

att till sammankallande välja

Tobias Tengström, Sundbyberg nyval Kongressen beslöt att bifalla förslaget.

§ 202

Hälsning Ali Jerremalm framförde med glädje en hälsning från Sveriges nyaste nykterhetsorganisation – Drogfri Uppväxt, som bildades i november 2018. Han tyckte det var underbart att få prata inför en härlig församling som älskar stadgefrågor men noterade att detta nog inte var representativt för befolkningen i stort. Organisationen är ett nätverk för i första hand vuxna som arbetar med barn och unga. Även om den är ny har den gamla rötter i Sveriges lärares nykterhetsförbund – som en gång varit en yrkessektion inom IOGT-NTO – och Sveriges akademikers nykterhetsförbund. Man hade funderat över om organisationens namn skulle säga något om vilka man är eller vad man vill uppnå. Det var svårt att reda ut vilka yrkeskategorier som skulle nämnas och man fastnade vid ett namn som ger uttryck för att man vill värna barns och ungas drogfria uppväxt. Skola, utbildning och folkbildning står i centrum för uppmärksamheten för Drogfri Uppväxt, som gör utbildningar och är en av huvudmännen för Nykterhetsvännernas Studenthem i Stockholm, studenthemmet Tempus i Bromma. Man har också ett populärt spel/diskussionsmaterial som har tagits fram av Wendelsbergs folkhögskola. Ali tackade för att ha fått vara med och konstaterade att det är viktigt för en liten organisation att få vara med i ett sådant här sammanhang. Han önskade också lycka till med de förestående organisationsförändringarna. Johnny Mostacero, förbundsstyrelsen, sa att det var jättekul att flera yngre personer hade gått med i Drogfri Uppväxt och hälsade tillbaka från kongressen. § 203

Riksstyrelsens förslag nr 4 – Kongress 2023 Kongressen beslöt i enlighet med riksstyrelsens förslag att uppdra åt riksstyrelsen att besluta om kongressort 2023. § 204

Avslutning Ordförandeklubban överräcktes till IOGT-NTO:s omvalda förbundsordförande Johnny Mostacero. Han tackade för förtroendet och konstaterade att han, som alltid, har med sig sin egen klubba och då kan köra stereo. Johnny framförde sedan ett tack till alla anställda som hade gjort ett fantastiskt arbete under kongressen. Han tackade därefter kongressbestyrelsen och alla ideella rörelsehjältar för deras fantastiska arbete under och inför kongressen. Vidare riktade Johnny ett tack till Maria Hampusgård som gjort jämställdhetsmätningar med den äran. Han tackade också rösträknarna Mohammed Abdi Osman och David Svensson, som under förmiddagen till slut hade fått tjänstgöra. Johnny konstaterade att ordförandena Anna Carlstedt, Erik Wagner Sobelius, Karin Hagman och Sergio Manzanares hade fått leda en historisk kongress, och tackade även dem. Av sekreterarna kunde endast Tobias Wallin och Mikaela Bexar tackas på plats; Jenny Tapper och Magnus Andersson satt någonstans och skrev på protokollet så att det skulle bli klart innan alla åker hem. Justerarna Carina Hallbert och Anna Frej fick också ett tack. Ett särskilt varmt tack gavs till Åsa Hagelstedt, Salam Kaskas och Anna Ringnér ”i the hardest working valberedning in history” samt till valberedningsledamöterna Samir Jusicic och Ingrid Jägerhed som dock inte var på plats.

Information om jämställdhetsmätning Eftersom sista redovisningen inte hann göras innan kongressen avslutades redovisas de sista resultaten som bilagor här nedan till protokollet.