Rapport

Saknade bitar– en internationell enkätundersökning om

konsumenters och företags åsikter och farhågor

kring kemikaliesäkerhetsarbete

saknade bitar

2

Förvaltningsgapet 4

Informationsgapet 5

Hjälp på vägen finns 6

Komplett pussel 9

Agera! 11

Innehåll

Författare: Andreas PrevodnikLayout: Ingela EspmarkNaturskyddsföreningen, 2016ISBN: 978-91-558-0177-9

saknade bitar

2 3

För de flesta är kemikalier abstrakta, men de finns över-allt i vår vardag. Kemikalier är grundämnen och naturligt förekommande eller av människan tillverkade kemiska föreningar. Tillverkningen av de produkter som vi konsu-merar kräver hantering av kemikalier, farliga som ofarliga. Kemikalierna blir delar av produkterna och kan påverka vår hälsa och den omgivande miljön under produkternas hela livscykler.

Kemikalier är en grundsten för ekonomisk tillväxt och välfärd, men behöver förvaltas på ett hållbart vis. Tankar kring hållbar kemikaliekontroll är relativt nya, men nu-mera allmänt accepterade, bland annat som en del av FNs hållbarhetsmål. Blickar vi inte så långt bak i tiden och tillå-ter oss generalisera lite grand, så kunde företag ofta släppa kemikalier på marknaden utan att riskerna för hälsa och miljö var tillräckligt utredda. Resultatet blev att vissa ke-mikalier som senare visade sig vara farliga, fick stor sprid-ning i miljön och kostnaderna för detta får samhället och drabbade individer bära. Samtidigt ledde systemet till att kunskapsnivån för många av kemikalierna fortfarande är mycket liten. Om vi fortsätter så, undergrävs förutsättning-arna för ekonomisk tillväxt och välfärd.

Att bygga hållbar kemikaliekontroll är att bygga ett fungerande maskineri av olika förvaltningskomponenter

(lagstiftning, policyer, i lagstiftning och policyer tydligt de-finerat ansvar för olika aktörer, myndighetsarbete och ko-ordinering mellan företag) och tillhörande informations-flöden (transparens, inom och utanför leverantörskedjor, om kemikalieinnehåll i varor och komponenter för mer komplexa varor, med mera). I dag är förvaltnings- och in-formationsmaskinerierna i varierande grader ofullständi-ga. Viktiga kugghjul saknas. I EU har vi nått relativt långt, men utanför unionen fattas många kugghjul, inte minst i låg- och medelinkomstländer där många av våra produkter tillverkas.

Denna rapport grundas på en enkätundersökning som visade konsumenters och företags oro och tankar kring kemikaliesäkerhetsarbetet i 10 länder runt om i världen. Den berör vanliga konsumentprodukter, arbetsmiljö och lagstiftning. Informations- och förvaltningsgap diskuteras och hjälpmedel för att hantera dem presenteras.

Låt oss hjälpas åt för att tillsammans få dit kugghjulen som fattas!

Johanna SandahlOrdförande Naturskyddsföreningen

Förord

saknade bitar

4

Kemikalier är en grundsten för ekonomisk utveckling, välfärd och hälsa, men måste förvaltas hållbart så att vi inte skadar miljö och hälsa och därmed undergräver för-utsättningarna för kemikaliernas positiva sidor för sam-hället. Om man generaliserar är kemikaliekontrollen i ett globalt perspektiv otillfredsställande, vilket bland annat tar sig uttryck i försämrad folkhälsa samt miljöförstöring och därtill kopplade höga kostnader för samhället1. Även om förvaltningssituationen i EU är relativt sett bättre, ge-nom sjösättandet av REACH och dess ambitiösa ingång att företagen innan kemikalierna släpps på marknaden måste tillhandahålla information om miljö- och hälsoeffekter så att riskbedömningar kan göras, så kommer det att ta lång

1 Cost of Inaction on the Sound Management of Chemicals (http://www.unep.org/chemicalsandwaste/Portals/9/Mainstreaming/CostOfInaction/Report_Cost_of_Inaction_Feb2013.pdf)

tid innan vi har all nödvändig information för att förhindra negativa effekter på hälsa och miljö. Kemikalier som fanns på EU-marknaden innan harmoniseringen genomfördes ska omregistreras med miljö- och hälsoinformation. 31:a maj 2018 ska registreringsprocessen vara klar. Men årliga förbruksmängder mindre än 1 ton omfattas inte av krav på reglering enligt REACH i dagsläget. Därför kommer kun-skapsluckor att kvarstå, till exempel för kemikalier i nano-form2. I de flesta länder i världen har man inte kommit lika långt på vägen mot hållbar kemikaliekontroll, då de grund-läggande strukturerna ofta saknas, det vill säga lagar, myn-digheter och finansieringssystem för kemikaliekontrollen är inte på plats, eller kan inte genomföras och efterlevas.

2 Nanoform innebär att kemikalien har mycket liten storlek (storleksordningen 1-100 nanometer enligt definitionsförslag från EU-kommissionen) och kan då ha helt nya egenskaper, och därmed miljö och hälsoeffekter, än om kemikalien har större dimension. Läs mer i rapporten Managing the unseen (http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Rapport-Nano.pdf)

Kontrollgapet

saknade bitar

4 5

Det historiska misstaget att låta företag släppa kemikalier på marknaden, utan att tillhandahålla tillräcklig information om hälso- och miljöeffekter, har gjort att en del kemika-lier som i efterhand upptäckts är farliga har fått stor sprid-ning i samhället och miljön, samt att kunskapsluckorna om många kemikalier som används är stora. Kostnaderna för skador och brister hamnar till störta delen på samhället och i slutändan på drabbade individer, inte på företagen. En annan aspekt av informationsgapet är icke-transparens om kemikalier mellan aktörer inom och utanför leverantörsked-jor för produkter sammansatta av olika komponenter från olika leverantörer. Strävan efter att minska på resursanvänd-ning, genom mer återvinning och återanvändning delas av

EU och många länder. En förutsättning för att en så kallad cirkulär ekonomi med återvinning och återanvändning ska fungera på ett säkert vis, är just informationsdelning mellan dess olika aktörer, så att material och produkter avseende kemikalieinnehållet kan hanteras korrekt och säkert genom livscyklerna. Farliga kemikalier måste tas bort från kretslop-pen och substitueras med säkrare alternativ. Säkerhets- och produktsäkerhetsdatablad i standardiserade och internatio-nellt harmoniserade format är en grundläggande komponent i transparensen mellan olika aktörer, men inte alltid fullt till-räcklig. Ibland behöver aktörer i leverantörskedjor mer detal-jerad information. Information om kemikaliers säkerhet för hälsa och miljö kan inte ses som en affärshemlighet.

Informationsgapet

saknade bitar

6

Det finns idag flera verktyg och strategier att ta hjälp av för att utveckla en hållbar kemikaliekontroll. Några viktiga hjälpmedel för att hantera gapen presenteras översiktligt nedan.

Globala kemikaliestrategin Strategic Approach to Inter-national Chemicals Management (SAICM)SAICM är en i FN:s regi frivillig global policyprocess som syftar till att all kemikaliehantering senast 2020 ska ske på så vis att negativa effekter på hälsa och miljö minimeras. För att detta ska kunna genomföras, har ett dokument (Overall Orientation and Guidance for Achieving the 2020 Goal of Sound Management of Chemicals3) med fundamentala komponenter och åtgärder summerade i följande 11 punkter tagits fram:

1. lagstiftning med livscykelperspektiv för kemikalier och avfall,

2. mekanismer för tillsyn och lagefterlevnad,3. genomförande och efterlevnad av ingångna inter-

nationella konventioner av betydelse för kemikalier och avfall, samt arbetsmiljö, liksom frivilliga pro-cesser, däribland SAICM,

4. starka institutioner och koordinering mellan rele-vanta aktörer för kemikaliekontroll,

5. system för insamling och delning av data och in-formation mellan de relevanta aktörerna, utifrån livscykelperspektiv, liksom genomförandet av det globalt harmoniserade märkningsystemet Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals4,

6. industrins deltagande i och fastställda ansvar uti-från livscykelperspektiv i god kemikaliekontroll, policyer och system för finansiering, liksom inkor-porering av hållbar kemikaliehantering i företagens policyer och metoder,

3 Overall Orientation and Guidance for Achieving the 2020 Goal on Sound Management of Chemicals (http://www.saicm.org/images/saicm_documents/iccm/ICCM4/FINALmtgdoc/Doc6/K1501995%20SAICM-ICCM4-6-e-FINAL.pdf)4 Information på UNITARs hemsida (http://www.unitar.org/cwm/ghs)

7. inkorporering av hållbar hantering av kemikalier och avfall i nationella budgetar och utvecklingsplaner för hälsa, arbete, sociala frågor, miljö och ekonomi,

8. riskbedömning av kemikalier och riskreducering genom bästa praxis,

9. stärkt kapacitet att hantera kemikalieolyckor, lik-som institutionell förstärkning av giftupplysnings-centraler,

10. övervakning av förekomst och effekter av kemika-lier i miljön och organismer, samt

11. och påverkan för bättre och säkrare alternativ till farliga kemikalier.

Guidance on Development of Legislation, Administrative Infrastructures and Recovery of Administrative Costs (LIRA)LIRA5 är ett dokument med råd för hur lagstiftning och tillsyn kan byggas, finansieras och drivas, framtagen av FN:s miljöprogram UNEP, med stöd av svenska Kemikalie-inspektionen. LIRA har prövats i några låg- och medelin-komstländer och praktiska erfarenheter inarbetats i den nuvarande versionen. Dokumentet ger direkt stöd i arbetet med 1-4 och 6 av de 11 punkterna för att uppnå hållbar kemi-kaliekontroll.

United Nations Institute for Training and Research (UNITAR) Guidance for Preparing a National Profile to Assess Infrastructure and Capacity Needs for Chemicals Management (2nd edition)Dokumentet6 innehåller råd kring inventering av existerande system för kemikaliehantering, bedömning av deras styrkor och svagheter, samt identifiering av ouppfyllda behov. Det kompletterar LIRA-guiden och kan användas i förberedande arbete inför byggandet av mer kompletta system.

5 Guidance on Development of Legislation, Administrative Infrastructures and Recovery of Administrative Costs (http://www.unep.org/chemicalsandwaste/Portals/9/Mainstreaming/LIRA-Country%20Workshop/LIRA%20Guidance/LIRA_Guidance%20Report_Draft1.pdf)6 UNITAR, Guidance for Preparing a National Profile to Assess Infrastructure and Capacity Needs for Chemicals Management (2nd edition) (http://www2.unitar.org/cwm/publications/inp.aspx)

Hjälp på vägen finns

saknade bitar

6 7

United Nations Development Programme (UNDP) Guide For Integrating the Sound Management of Chemicals into Development PlanningDokumentet7 berör direkt punkten 7 av de 11 punkterna för att uppnå hållbar kemikaliekontroll och vägleder om hur hållbar kemikaliekontroll kan inkorporeras i nationella utvecklingspolicyer och planer.

Food and Agriculture Organization (FAO) International Code of Conduct on Pesticide ManagementFN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har tagit fram detta dokument8, vilket med livscykelperspektiv inne-håller råd om bästa praxis för riskreducering i användning av bekämpningsmedel. FAO-guiden ger också specifik väg-ledning till länder som ska börja bygga sin kapacitet för kontroll av bekämpningsmedel. Dokumentet ger stöd åt 1-4, 6 och 8 av de 11 punkterna för att uppnå hållbar kemikalie-kontroll.

Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS)GHS9 är ett internationellt standardiserat märkningssystem med farokoder och faropiktogram för kemikaliers miljö- och hälsoegenskaper. Införande av GHS i nationell lagstift-ning är del av punkten 5 av de 11 punkterna för att uppnå hållbar kemikaliekontroll.

Chemicals in Products Programme (CiP)CiP är sedan flera år tillbaka ett prioriterat policyområde i arbetet med SAICM10. Ett dokument som sätter formerna för hur information om kemikalier i varor (ej kemitekniska produkter, hygienprodukter och kosmetika) ska kunna för-

7 UNDP, Guide for Intergrating Sound Management into Development Planning (http://www.undp.org/content/undp/en/home/librarypage/environment-energy/chemicals_management/Guide_for_integrating_SMC_into_development_planning.html)8 FAO International Code of Conduct on Pesticide Management (www.fao.org/.../documents/Pests_Pesticides/Code/CODE_2014Sep_ENG.pdf)9 GHS (www2.unitar.org/cwm/publications/cbl/synergy/pdf/cat3/ghs/ghs_en.pdf)10 Emerging policy issue chemicals in products (http://www.saicm.org/index.php?option=com_content&view=article&id=454&Itemid=707)

medlas inom och utanför leverantörskedjor har tagits fram3. Till detta dokument finns även vägledning11. De nämnda dokumenten är ett direkt stöd för arbete med punkten 5 av de 11 punkterna att uppnå hållbar kemikaliekontroll.

Substitution Med kunskapen om kemikalier i varor som kommer av CiP-arbetet, kan företagen bedriva substitutionsarbete. Detta innebär att byta ut farliga kemikalier, eller material med farliga kemikalier, i produktionen till de minst farliga alter-nativen, eller om möjligt ofarliga eller icke-kemiska alter-nativ, vilket ger direkt stöd till punkterna 8 och 11 av de 11 punkterna för att uppnå hållbar kemikaliekontroll. Det finns ett antal utmärkta hjälpmedel, såsom SIN-listan12, PRIO13, Textile Guide14 och TEDX-listan15, för att identifiera vilka kemikalier som bör substitueras. SIN-listan är en för-teckning över kemikalier som har identifierats med klas-sificeringsreglerna som finns i REACH för så kallade särskilt farliga kemikalier (Substances of Very High Concern). Särskilt farliga kemikalier har särskilt allvarliga och ofta irreversibla effekter på hälsa och miljö. De hamnar på REACHs kandidatlista och får ett utfasningsdatum, alter-nativt måste tillståndsprövas för att få användas. SIN-listan är en skugglista till kandidatlistan och mer omfattande, då inskrivandet av nya kemikalier i listan inte begränsas av att unionens 28 medlemsländer ska komma överens om vilka kemikalier som ska godkännas för listan, såsom för kandi-datlistan. PRIO är ett hjälpmedel som företag kan använda för att identifiera kemikalier med prioriterade negativa miljö- och hälsoegenskaper, så att rätt åtgärder kan tas för att minska risker. Textile Guide är ett hjälpmedel för textil-producenter att identifiera farliga kemikalier i sin produk-tion, men principen för inventeringen kan användas för alla

11 Guidance for Stakeholders on Exchanging Chemicals in Products Information (http://www.saicm.org/images/saicm_documents/iccm/ICCM4/FINALmtgdoc/Doc11/K1502355%20SAICM-ICCM4-11-e.pdf) 12 SIN-listan (http://sinlist.chemsec.org/) 13 PRIO (http://www.kemi.se/prio-start)14 Textile guide (http://textileguide.chemsec.org/)15 TEDX-listan (http://endocrinedisruption.org/endocrine-disruption/tedx-list-of-potential-endocrine-disruptors/chemicalsearch?action=search&sall=1)

saknade bitar

8

typer av branscher. TEDX listan är en förteckning över kemikalier som är eller misstänks vara hormonstörande. De nämnda hjälpmedlen för substitution kan också med fördel användas för att identifiera vilka kemikalier som bör ingå i informationsutbyte inom och utom leverantörskedjor i CiP-arbetet. Företagen uppmuntras att arbeta proaktivt och gå bortom lagstadgade minimikrav för kemikalier be-lagda med informationsplikt. Substitutionsarbetet ger stöd åt punkt 11 av de 11 punkterna för att uppnå hållbar kemi-kaliekontroll.

MiljömärkningFöretag som vill ha hjälp i substitutionsarbetet, rekommen-deras att miljömärka sina produkter, om möjligt. Miljömärkning innebär tredjepartscertificering, vilket bor-gar för hög trovärdighet. Miljömärkning kräver oftast infor-mationsutbyte mellan aktörer i leverantörskedjor, vilket gyn-nar en kultur av ökad transparens och på sikt kan avmystifiera företags farhågor om att byta, så kallad, före-tagskänslig information mellan varandra. I Sverige är, till exempel., miljömärkningarna Bra Miljöval16, Svanen17, EU-ecolabel18 och GOTS19 relevanta.

16 Bra Miljöval (http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval) 17 Svanen (http://www.svanen.se/)18 EU Ecolabel (http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/)19 GOTS (http://www.global-standard.org/)

saknade bitar

8 9

God kemikaliekontroll kommer av förvaltningssystem och kemikalieinformation som kompletterar varandra likt kugghjulen i ett komplett maskineri. Kemikaliekunskap i alla länder behövs för att kunna nå de globala hållbarhets-målen20. Tillväxt och välfärd är vad många beslutsfattare, företag och medborgare önskar, men blir de nämnda gapen för stora, underminerar vi förutsättningarna för hållbar tillväxt och välfärd. Detta på grund av att olika ekosystem-tjänster, det vill säga funktioner och resurser som miljön ger oss, riskerar att försämras eller upphöra på grund av

20 Globala hållbarhetsmålen (http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/)

skador från miljöfarliga kemikalier, samt att sjukvårdskost-nader på grund av ohälsa från kemi-kalier leder till mins-kad produktivitet för såväl drabbade individer som sam-hället i helhet.

Vad säger då konsumenter och företag om det, runt om i världen? Är de oroliga?

Under 2015 genomförde Naturskyddsföreningen i sam-arbete med ett antal organisationer en undersökning om konsumenters och företags åsikter kring kemikaliesäker-hetsfrågor och kemikalielagstiftning i totalt 14 städer för-delade i 10 länder. Det insamlade materialet är mycket om-fattande. Här presenteras enbart några utvalda resultat. Läs mer i rapporten Chemical Safety and Governance - an in-ternational poll of consumer and company views and con-cerns (www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/missing_pieces.pdf?)

En överväldigande majoritet av konsumenterna i de deltagande länderna svarade att de är oroliga över att kon-sumentprodukter innehåller farligakemikalier som kan på-verka hälsa och miljö negativt. Se figur1 med exempel från Stockholm. I rapporten kan ni läsa vad konsumenterna an-

Komplett maskineri

Figur 1: Andelen (%) kvinnor och män som i Stockholms län ansåg att de är oroliga för farliga kemikalier i konsumentprodukter, avseende hälsa (övre grafen) och avseende miljö (nedre grafen). Antalet tillfrågade personer i den aktuella åldersgruppen var 300 individer och andelen kvinnor och män inom delåldersgrupperna 15-32, 33-50 och 51-68 år var utvalda enligt metod för ”non-probability quota sampling”, för att spegla köns- och åldersstruktur hos populationen i Stockholms län.

saknade bitar

10

såg om specifika produkttyper. Detta är en tydlig signal till företag och beslutsfattare.

I en av konsumentenkätens frågor ombads de svarande att rangordna trovärdigheten för källan till ett påstående att en produkt avseende kemikalieinnehållet är säker för hälsa och miljö. I nio av de fjorton städerna fick företag som källa lägst förtroende. Se Fig. 2 med exempel från Stockholm. Enbart i en av de tre städer som ingick i under-sökningen i Ukraina fick företag högst förtroende. Detta är också en tydlig signal till företagen.

De flesta företag som deltog i företagsundersökningen – åtminstone i låg- och medelinkomstländer – svarade att en stärkt kemikalielagstiftning, både nationellt och interna-tionellt, skulle ha en positiv påverkan på deras konkurrens-kraft på den nationella marknaden och på exportmarkna-der. För företag i låg- och medelinkomstländer kan starkare kemikaliekontroll skingra osäkerhet, tydliggöra företagens ansvar och eliminera oseriösa aktörer som skapar snedvri-den konkurrens på marknaden, samt hjälpa företagen att lättare uppfylla kraven på EU-marknaden. De flesta delta-gande företagen, både i EU och utanför unionen, svarade att skärpt lagstiftning troligen skulle vara positivt för deras produktutveckling.

Sammantaget gav undersökningen bilden av att konsu-menter vill ha säkrare produkter, har lågt förtroende för företagen avseende kemikaliesäkerhetsfrågor, samt att före-tagen, om än inte odelat positivt, tror att skärpt kemikalie-kontroll är positivt för dem.

Figur 2: Trovärdighetsrankning (andel svar i %) av påstående från företags-myndigheter (övre grafen), företag (mellersta grafen), samt oberoende aktö-rer, såsom forskningsinstitut, miljömärkning eller icke vinstdrivande intres-seorganisationer (nedre grafen). Rankningen 1 innebär högst förtroende; 3 minst. Svaren gäller för kvinnor och män i Stockholms län.

saknade bitar

10 11

som riktmärke, så att progressiva länder inte ska behöva göra avkall på redan genomförd eller planerad lagstift-ning kring kemikalier. Progressiva länder ska ses som viktiga draghästar, inte bromsklotsar. Frågan är högak-tuell i förhandlingarna om frihandelsavtalet Transat-lantic Trade and Investment Partnership (TTIP) mellan EU och USA, där det finns farhågor om att EU pressas att göra avkall på sina högre ställda standarder.

Företag Se till att ni ger era kunder i en leverantörskedja säker-

hetsdatablad/produktsäkerhetsdatablad och gärna ut-bildning i kemikaliesäkerhetsfrågor.

Företag uppmanas starkt att delta i Chemicals in Pro-duct-programmet. Ökad transparens kan skapa good-will hos konsumenterna och leda till marknadsfördelar. Samtidigt kan det bidra till att skapa en säkrare cirkulär ekonomi.

Substitutera om möjligt farliga kemikalier mot ofarliga alternativ eller metoder.

Företag från EU uppmuntras att dela med sig av sina po-sitiva erfarenheter av hur den harmoniserade och skärpta kemikalieförvaltningen i EU påverkat produktutveckling och konkurrenskraft. Företag utanför unionen kan behö-va få farhågor kring skärpta regler skingrade, eller goda argument som de kan framföra till sina beslutsfattare.

KonsumenterSom konsument kan du också påverka.

Begär regelbundet att få veta av återförsäljare/producen-ter om en produkt som du tänker köpa innehåller kemi-kalier från kandidatlistan. Enligt artikel 33 i REACH har du som konsument rätt att inom 45 dagar efter förfrågan få veta om produkten innehåller dessa kemikalier i kon-centrationer över 0,1% (på viktbasis). Detta påminner företagen om vikten av informationsdelning och du kan undvika produkter med kandidatlistans kemikalier.

Köp miljömärkta produkter! Det uppmuntrar företag att arbete mer ambitiöst än att bara följa minimumkraven i kemikalielagstiftningen, samt stimulerar innovation.

Fråga regelbundet dina politiker vad de tänker göra för att förbättra kemikalielagstiftningen. Detta är inte minst relevant inför val. Ring din politiker, skriv ett brev, eller ställ frågor offentligt på valkampanjsmöten.

Saknade kugghjul i maskineriet måste på plats!Därför ger vi följande råd och uppmaningar.

Beslutsfattare och myndigheter Beslutsfattare och myndigheter i EU och höginkomst-

länder utanför unionen bör bistå sina motsvarigheter i låg- och medelinkomstländer med expertis och medel till vägledning kring hur en stat kan bygga goda kemi-kaliekontrollsystem och finansiera dessa.

Beslutsfattare och myndigheter främst i låg- och med-elinkomstländer uppmanas att snarast påbörja genom-förandet av de 11 fundamentala komponenter och åtgär-der som antogs i samband med fjärde internationella SAICM-konferensen för hållbar kemikaliekontroll, och som behöver finnas på plats i ett land för att uppnå håll-bar kemikaliekontroll.

Beslutsfattare i EU uppmanas att snarast möjligt hitta former för att påskynda riskbedömning av regi strerade kemikalier under REACH.

I takt med att en cirkulär ekonomi i EU-realiseras, kommer behoven kring informationsdelning inom och utom leverantörskedjorna att öka. Beslutsfattare i EU uppmanas därför redan nu att fundera på hur lagstif-tade krav på informationsutbyte skulle kunna utformas.

Beslutsfattare och myndigheter i EU och dess med-elemsstater bör, så ofta som lämpligt och möjligt, för sina motsvarigheter utanför unionen lyfta kemikalieför-ordningen REACH och andra EU-förordningar och di-rektiv som reglerar kemikalier som positiva exempel på internationell harmonisering av kemikaliekontroll och vad detta lett till i form av förbättrad kemikaliekontroll.

Internationell harmonisering av regelverk kan för-bättra såväl förvaltningssystem som underlätta fö-retagsverksamheter och handel. Det är dock mycket viktigt att harmoniseringen sker med bästa standard

Agera!

Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt.

Föreningen har cirka 224 000 medlemmar och finns i lokal- föreningar och länsförbund över hela landet. Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval.

www.naturskyddsforeningen.se