Reaktion nr 1 2016

Alltid på väg– livet som pendlande chef (och så tycker medarbetarna)

Förtroendet för kärnkraften ökar

Så reagerar vi på förändringar

Forsmarks kriskommunikaton i världklass

Ny VD för Ringhals och Forsmark

EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 1 2016

2 REAKTION NR 1 2016

Har du koll på

elmarknaden?

Vi reder ut be

grepp och rätar

ut frågetecken

Det är nu lite mer än ett år sedan Forsmarks Curiren och Ringhals I strömmen slogs ihop till en gemensam personaltidning. I somras sändes en webbenkät ut till slumpvis utvalda medarbetare för att undersöka hur Reaktion uppfattas. Tack för era svar!

Genom er feedback tar vi ännu ett steg och vidare- utvecklar Reaktion till en ännu bättre tidning för er läsare. Från och med nästa nummer presenterar vi ett nytt utseende och layout: tidningen kommer att bli mer lättöverskådlig och få ett större fokus på lokala frågor och medarbetare, vilket efterfrågats.

Det är glädjande att två av tre läsare är positiva till personaltidningen som uppfattas som lättläst, trovärdig, aktuell och informativ: det ska vi hålla fast vid. Att en av tre pratar om innehållet med sina arbetskamrater är glädjande, vi hoppas bidra till fler fikaborsdiskussioner i framtiden!

–

Omslagbild: Två av våra pendlande chefer, Roger Andersson och Rose-Marie Karlsdotter möts utanför Ringhals entré.Foto: Annika Örnborg.

Reaktion är forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med möjlighet för fler attmedverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack på kärnkraftverken. Utöver det sprids tidningen i fikarum och tidningsställ på KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vattenfall. Tidningen har även ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade med-arbetare, företag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera. Eftertryck medges efter överenskommelse. För osignerat material ansvarar redaktionen.

Tyngdpunkten i tidningens innehåll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med kärnkraft och avfall. I redaktionen ingår medarbetare från Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB. Reaktion kommer ut med fem nummer 2016.

Reaktion får ny kostym

INNEHÅLL

CHEFEN TUR OCH RETUR

Hur fungerar det att leda personal på olika

orter? Och vad tycker medarbetarna?

PÅVERKAN PÅGÅR

Michelle von Gyllenpalm, PRA förser besluts- fattarna med fakta.

VEM ÄR BENGT LARSSON?

Om hur nyfikenheten och kärleken till under-håll gav en hel karriär.

REVISIONSPLANERING PÅ NYTT SÄTT

Vill du bli prenumerant?

Vi på redaktionen är glada att tidningens artiklar och reportage är intressant läsning för många. Den som vill kan teckna sig för en gratis prenumeration. Hör av

dig till oss så ordnar vi att du får ett eget

exemplar av tidningen.

Redaktionens adressTidningen ReaktionNKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 Östhammar

E-post [email protected]

Ansvarig utgivare Ulf Bernström, [email protected]

Redaktörer Eva Fischer, Forsmark Anna Collin, Ringhals

Form och layout Byrå4, Uppsala 2016

Tryck BCB, Varberg

–

–

Anna Collin, Ringhals [email protected]

Vi som gör Reaktion är Annika Örnborg,Anna Ek, Marie Stannabjer-Melin,Julia Rydberg, Yvonne Jonsson, EmmaSteinwall och Gösta Larsen.

Eva Fischer, Forsmark [email protected]

Redaktionen

REAKTION NR 1 2016 3

RINGHALS FORSMARK SKB ÖVRIGA KÄRNKRAFTSENHETER

… Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Business Area Generation, CNO, Chief Nuclear Officer, samt styrelse- ordförande i Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB

och SKB AB.

Vad betyder det för kärnkraften att elpriset är lägre än produktionskostnaden?– Rent konkret betyder det att vi inte tjänar pengar på kärnkraften. Det är svårt att få lönsamhet när en allt större del av produktionskostnaden är skatter och avgifter. Därför arbetar jag stenhårt med att förbättra våra förutsättningar.

Vad kan vi göra för att produktionen ska vara mer konkurrenskraftig?– Vi måste bli bättre på allt! Göra bättre upphandlingar, bli bättre på sam-arbete, ha effektivare projekt och satsa på rätta projekt samt göra rätta investeringar i rätt tid. Nu behöver vi få besked om effektskatten för att kunna besluta om investeringar i oberoende härdkylning.

Vilket ansvar har Vattenfall för att säkra ett stabilt energisystem?– Formellt har vi inget ansvar för det. Vi är ett kommersiellt bolag vilket innebär att våra investeringar ska vara lönsamma.

Hallå där...

Michelle och hennes kollegor har täta kontakter med politiker och tjänstemän för att svara på frågor och delge sina analyser av olika scenarion för energisystemet. Samtal sker såväl på hög som låg nivå.

Den tuffa ekonomiska situationen för kärn-kraften har fått Vattenfall att ta till även andra metoder för att nå fram med sitt budskap. I januari gick Torbjörn Wahlborg ut i media och varnade för att samtliga reaktorer måste stängas

i förtid, med effektbrist och stor kapitalförstö-ring som följd, om inte kärnkraften ges långsik-tiga förutsättningar att drivas lönsamt.

– Vi har fått bra respons på våra argument från politikerhåll och stöd från branschen, säger Michelle.

Nuvarande situation är ohållbar i längden. Ringhals och Forsmark står inför viktiga inves-teringsbeslut om man ska klara SSM:s krav på oberoende härdkylning till 2020.

– Vi gör vårt bästa för att politikerna ska förstå vilka konsekvenser olika beslut får för energisystemet och samhället. Politik handlar till viss del om ideologi och kompromisser, men vi balanserar upp med fakta för att säkra att det blir ett bra beslut i slutändan. En stabil och långsiktig energiöverenskommelse vore mycket värdefull.

TEXT: YVONNE JONSSON FOTO: ERIC PULSFORD

”Vi förser politikerna med fakta”– Vi går en spännande vår till mö-tes, säger Michelle von Gyllenpalm, Vattenfalls nordiska PRA*-chef. Jag förväntar mig att politikerna i Energi-kommissionen kommer att ge besked om vilka ramar man vill sätta för den långsiktiga energiförsörjningen fram till år 2050.

* PRA, Public and Regulatory Affairs, arbetar med politiska kontakter och medieaktiviteter för att stödja Vattenfalls affär och strategiska intressen


– Tidigare enkät hade otydligt

formulerade frågor och vi ville

utveckla den till att bli mer kva-

litativ, genomtänkt och med ett

tydligare syfte, säger Aili Hunt

som tillsammans med kollegorna

Fredrik Jakobsson och Carin Syl-

vander på Ringhals, tagit fram

den nya säkerhetskulturenkäten.

Frågorna i enkäten är nu

av mer allmän natur, som rör

medarbetarens närmsta ar-

betsmiljö.

– Genom att renodla frågorna

är vår önskar att alla ska känna

sig motiverade att svara på en-

käten. Tidigare upplevde många

att det var svårt att svara på

frågor om exempelvis reaktor-

säkerhet, så nu riktar vi en del

av frågorna endast till berörda

personalkategorier, säger Carin.

Säkerhetskulturenkäten kom-

mer att genomföras vartannat

år med målet att stämma av

hur medarbetarna uppfattar så-

väl personsäkerhet som kärn-

säkerhet. Enkäten utgör även

ett delunderlag till en större

säkerhetskulturutvärdering som

kommer att utföras gemensamt

vart fjärde år. Enkäten är ge-

mensam men resultatet kom-

mer att redovisas separat för

varje site. Man svarar alltså mot

sitt verk där man arbetar.

I samband med att resul-

tatet av enkäten skickas ut

till cheferna kommer även en

stödguide för hur man kan ar-

beta vidare med resultatet att

skickas med.

– Resultatet av enkäten ut-

gör ett diskussionsunderlag i

den egna gruppen. Genom att

ställa sig frågan; var är vi idag

och var vill vi vara om x antal

år, blir det en slags egenutvär-

dering, säger Aili.

Säkerhetskulturenkäten

skickas ut via e-post till alla

medarbetare i mars månad.

TEXT: EVA FISCHER

2015 ÅRS PRODUKTIONRINGHALS

I början av 2015 passerade Ringhals milstolpen 800 TWh sedan starten. Årsproduktionen uppgick till 21,1 TWh. Att Ringhals 2 stod stilla hela året är den helt dominerande orsaken till att den sammanlagda produktionen blev lägre än planerat, den lägsta för Ringhals sedan 2011. Ringhals 4 noterade sitt bästa resultat genom tiderna, 7,60 TWh, där effekthöjningen i februari 2015 förstås har bidragit. Årets högsta pro-duktion hade Ringhals 3, som nådde 7,75 TWh och också hade den bästa tillgängligheten med 86,4 procent. Ringhals 1 nådde 5,77 TWh, vilket får anses bra med tanke på den nästan två månader långa revisionen som följdes av en period med enturbindrift. För första gången på 2000-talet effektreglerade Ringhals i nämnvärd omfattning. Nästan 0,4 TWh reglera-des bort av kraftbalansskäl.

FORSMARK

Forsmark 2 satte nytt produktionsre-kord för tredje året i rad. Under året producerade Forsmarks kärnkraftverk drygt 21,1 TWh el. Under det sista kvartalet 2015 hade Forsmark 1 och 2 en god och störningsfri drift. Forsmark 2 hade under året bäst tillgänglighet med 91,8 procent och producerade 8,9 TWh, vilket återigen var nytt produk-tionsrekord. Forsmark 1 producerade 6,5 TWh. Detta var något lägre än beräknad plan vilket berodde på arbete med ett läckande T-stycke i början på mars samt ett snabbstopp under samma månad. Revisionsförseningar på Forsmark 3 gjorde att produktion blev lägre än förväntat. Efter en 142 dagar lång revison med förlängning enligt ur-sprungsplan producerade Forsmark 3 under året 5,7 TWh. Det berodde bland annat på installationen av en generators kringliggande hjälpsystem, samt att dokumentation i samband med bytet tog längre tid än beräknat.

NOTERAT

Hur är säkerhetsklimatet på din arbetsplats? I mars månad sänds en säkerhetskulturenkät ut till alla medarbetare på Ringhals och Forsmark. Syftet är att vi alla ska reflektera över vår egen och andras påverkan på säkerheten.

Ny gemensam säkerhetskulturenkät

TURBULENTA TIDER FÖR KÄRNKRAFTENVi lever alla i en värld av ständiga förändringar. Oavsett hur vi påverkas, hanterar vi dem på olika sätt. Hur hanterar du förändringar? Inom kort kommer material och information att mötas och diskutera kring!

#Förändring #Ta kommandot #Utveckling #Möjlighet

Foto

: Fot

olia


Enklare variant av riskbedömning hämtas från Forsmark


Satsningen på att förebygga olyckor är en del av verksamhetsutvecklingen på Ringhals. Ett antal aktiviteter har tagis fram som ska leda till att färre personer skadar sig på arbetet.

– En av aktiviteterna är att införa en enkla-re variant av riskbedömningar för dem som inte använder ”checklista för arbetspaket”. Det finns en bra folder på Forsmark som vi kan använda, säger Jessica Bergström som ar-betar med arbetsmiljöfrågor på Ringhals.

Mats Ottosson ar-betsmiljöingenjör på Forsmark berättar:

– Vårt häfte ”Gör din egen riskbe-dömning” har tagits fram i samarbete mellan skydd och

En folder i benfickan ger en enklare möjlighet till riskbedömning på plats. På Forsmark finns en bra variant som kommer att kunna användas även på Ringhals.

I VU-satsningen Förebygga olyckor ingår tio aktiviteter som ska genomföras senast 2017 på Ringhals. Syftet med satsningen är att bli en ännu säkrare arbetsplats.

Eftersom entreprenörerna är överrepresen-terade i olycksfallsstatistiken är en stor del av satsningen riktad mot dem, med bland annat information och träning inför arbetet.

underhåll. Det finns många företag som har liknande koncept och vi tittade på flera olika innan vi tog fram vår modell som mest lik-nar en som används på engelska kärnkraft-verk. Vi använder den ute på arbetsplatsen där arbetet ska utföras.

Viktiga frågorFoldern innehåller ett tjugotal frågor att ställa sig inför ett jobb, exempelvis: Har jag gjort

liknande arbete tidigare? Har jag rätt verktyg och utrust-ning? Är avställ-ningen rätt utförd?

– Frågorna gäl-ler sådant som kan vara svårt att veta

Jessica Bergström. Mats Ottosson.

Foto

: Fot

olia … Björn Linde som blir ny VD för Ringhals och Forsmark. Björn Linde

tillträder 1mars 2016. Han tar över posten från Eva Halldén som på egen begäran lämnar uppdraget.

Hallå där...

Björn Linde är fram till 29 februari vice VD på Ringhals, där han tidigare var underhållschef. Han är civilingenjör i kemiteknik och har lång erfarenhet av storskalig produktion, bland annat som produktionschef vid Albany Internationals tillverkning i Sverige och som delansvarig för produktivitetsprogram vid Stora Enso.

Hur känns det? – Bara bra tack. Jag och Eva har precis avslutat personalmöten i Forsmark och Ring-hals, där jag kort beskrivit mig själv och hur jag tänker kring rollen och uppdraget och Eva har förklarat bakgrunden till sitt beslut. För min egen del är det en stor förändring som jag ser mycket fram emot.

Vilka blir dina viktigaste uppdrag? – Säker och stabil drift kommer alltid att vara prioritet ett och i detta inkluderar jag också en säker och effektiv avveckling av Ringhals 1 och 2. Utöver det är marknadssi-tuationen och behovet av sänkta kostnader den största utmaningen. Här är ett ökat samarbete mellan Ringhals och Forsmark är en väldigt viktig faktor för hitta de effekti-viseringar som krävs. En bra grund är redan

lagd i och med våra lika organisationer och våra samverkansområden som startats upp. Nu handlar det om att få ut effekterna.

Ringhalsarna känner dig rätt väl, men vad kan Forsmarkarna förvänta sig av dig som VD? – Min första prioritet i Forsmark blir att lära känna både människor och anlägg-ning. Som VD hoppas jag att jag fortsatt kan skapa möjlighet att vara ute i verk-samheten, vilket jag tycker mycket om. Jag kommer att dela min tid mellan Ringhals och Forsmark, dvs varannan vecka på respektive ställe. Utöver det kommer jag åtminstone inledningsvis att behålla den ledningsstruktur vi har vad gäller möten mm. Vad man kan förvänta sig av mig som VD visar sig bäst efterhand. Ska jag ändå beskriva mig själv med några ord så skulle det vara att jag är noggrann, ambitiös och kräver en hel del av mig själv och andra. Jag tycker om tydlighet och enkelhet.

när arbetet bereds och planeras. De risker som hittas skrivs ner och åtgärder vidtas. När arbetet avslutas fylls också en checklista i, så att man återställer efter sig och skriver av alla tillstånd, säger Mats.

På Forsmark har avdelningarna själva bestämt i vilken utsträckning man velat an-vända häftet.

– I början var det lite motstånd men fler och fler inser vilken nytta och hjälp man har av att göra denna sista riskbedömning. Det är tjugo ark i varje häfte och vi har precis be-ställt vår tredje version.

TEXT: MARIE STRANNABJER-MELIN

”Jag tycker om tydlighet och enkelhet.”



För staberna Kommunikation, Personal och verksamhetsutveckling samt Affärsstöd (administrativt stöd, ekonomi, inköp och IT) har man infört en ny chefsmodell som innebär ett ledarskap på distans. Det ställer nya krav på både medarbetare och chefer.

– Målet med gemensamma staber är vi att ska bli effektivare och utnyttja synergierna mellan Ringhals och Forsmark. Det är en för-utsättning för att vi ska klara de utmaningar som kärnkraftsbranschen står inför med fortsatt låga elpriser och ökade kostnader,

Med en fot på varje kärnkraftverk

Chefen tur och retur

Tydlighet, förtroende och feedback. När chef och medarbetare inte ses på daglig basis blir det än viktigare att veta var man har varandra. I slu-tet av förra året fick Forsmark och Ringhals gemensamma staber vilket innebär att chefer har medarbetare på båda kraftverken.

RoseMarie Karlsdotter, enhetschef för kompetensutveckling och Roger Andersson, enhetschef för leverantörsutveckling har medarbetare på både Forsmark och Ringhals.

säger Berit Andersson, chef för Personal och verksamhetsutveckling samt säkerhetskul-tur, som själv har mångårig erfarenhet av att leda på distans.

Eget ansvar och kommunikationInför övergången till gemensamma staber gjordes en riskbedömning där man inter-vjuade både chefer och medarbetare med erfarenheter av chefskap på distans. Resul-tatet visade att chefen måste våga släppa på kontrollen och acceptera att det inte går att

ha insyn i allt på detaljnivå. Medarbetare måste kunna jobba mer självständigt och våga ta egna beslut inom givna ramar.

– Det är viktigt att både medarbetare och chefer tar ansvar för dialog och kontakt för att upprätthålla relationerna. Det kan räcka med att lyfta på luren utan större anledning än att kolla hur läget är, säger Berit. Hon poängterar vikten av tydlighet, att som chef vara tydlig med vad man förväntar sig, och att som medarbetare vara tydlig med vad man behöver.

Tydliga spelregler och gemenskapskänslaAtt leda på distans innebär för cheferna mycket resor under uppbyggnadsskedet.

– För att bygga upp förtroende och trygg-het hos medarbetarna är det viktigt att man som chef, initialt, fokuserar på den siten som är ny. De medarbetare som man arbetat med tidigare känner sig oftast tryggare och har en annan grund att stå på, säger Berit.

Den kanske mest utmanande uppgiften för både chefen och medarbetaren är att skapa en vi-känsla, men med bra tekniska lösningar som är enkla att använda är det fullt möjligt.

– Att slå samman två företag innebär en del kulturkrockar, allt från olika systemstöd till arbetssätt och rutiner. Vi måste ha lite tålamod. Jag brukar säga att en sådan här genomgripande omorganisation brukar ta ungefär tre år att sätta sig. Det första året kommer att vara ett transformationsår med både ”blod, svett och tårar”. Med ett öppet sinne är det här en utvecklingsmöjlighet för att lära sig nya saker och bredda sin kunskap, säger Berit.

TEXT: EVA FISCHER

FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

Berit Andersson, chef för Personal och verksamhetsutveckling samt säkerhetskultur.

”Det är viktigt att både medarbetare och chefer

tar ansvar.”



Namn, titelRoger Andersson, enhetschef.

Vilken enhet/grupp är du chef för?Leverantörsutveckling på inköp

Vad lockade dig med jobbet?Arbetsuppgifterna samt möjligheten att kun-na samordna och likrikta rutiner och arbetssätt inom Vat-tenfalls Kärnkraftspro-duktion. En gemensam organisation ger ett enklare och natur-ligare sätt att dela och skapa sådana förutsättningar. Personligen så upp-skattar jag att träffa medarbetare och kollegor från olika typer av verksamhe-ter som har andra erfarenheter och vill dela med sig. Det är berikande.

Hur tycker du att det fungerar att ha perso-nal på två olika siter?Det är för tidigt att svara på. Även om det bara gått två månader så har jag ibland känt att jag inte räckt till i vissa frågor som kanske krävt att jag vore på plats utifrån den struktur som finns idag. Med dagens tekniska möjligheter att vara

tillgänglig via telefon, datorer och video så kommer det att underlätta mycket framöver.

Hur fördelar du din tid mellan Ringhals och Forsmark?Fysiskt har det hittills varit cirka 60 procent Ringhals och 40 procent på Forsmark, arbetsmässigt cirka 50–50.

Vilka är dina erfarenheter hittills?Eftersom vi idag har lite olika system-

stöd, arbetssätt och rutiner så upp-står lätt frågor och frustration. Alla vill jobba effektivare men begränsas av olikheter och mängden av sys-tem/stöd som dagligen måste till-lämpas.

Hur ser din enhet ut om ett år?Vi kommer att ha närmat oss varandra

betydligt mycket mer, arbetssätt och ruti-ner kommer vara väldigt lika men anpassade efter respektive tillståndshavares olika led-ningssystem. Förändringar kommer att krävas och gi-vetvis ska vi ta efter de bästa och mest ef-fektiva delarna från Ringhals eller Forsmark, alternativt skapa nya gemensamma där så behövs.

Namn, titelRose-Marie Karlsdotter, enhetschef.

Vilken enhet/grupp är du chef för?Enheten Kompetensutveck-ling i den gemensamma stabsavdelningen Per-sonal och verksam-hetsutveckling, NH.

Vad lockade dig med jobbet?Möjligheten att byg-ga en ny enhet ge-nom att ta tillvara det goda arbete som görs på respektive site.

Hur tycker du att det fungerar att ha personal på två olika siter?Vi kan utveckla vårt sätt att kommunicera och nyttja tekniken mera. Nu i början tycker jag att det är viktigt att jag träffar medar-betarna fysiskt så mycket som möjligt. Både

jag och mina medarbetare får lära oss att kommunicera på ett annat sätt än tidigare när vi satt i rummen intill varann.

Hur fördelar du din tid mellan Ringhals och Forsmark?

Två till tre dagar i veckan på varje site.

Vilka är dina erfarenheter hittills?Ting tar tid, vi har olika lednings-system, definitioner och termino-logi. Administration är inte helt lätt

att hantera med olika systemstöd och inloggningar.

Hur ser din enhet ut om ett år?Enheten är en självklar partner när chefer-na arbetar med kompetensutveckling och är en viktig del i dess vardag. Inom enheten har vi ensat våra arbetssätt och vi stödjer varandra mellan siterna.

Tina Hansson, Projekt Forsmark– Jag tror att det krävs mer när-varo när man inte är på plats och kan fånga de dagliga bol-larna och att man är lyhörd och kommuni-kativ. Man får en hel del gratis av att vara på plats tror jag.

Gustav Eklund, Inköp Ringhals– Att vara tillgänglig oavsett var

man befinner sig fysiskt. Och att vara tydlig med vilken site man befinner sig på, och vara lite extra synlig just där.

Odd Hedberg, Infra Forsmark– Att allt det resande chefskapet medför måste ske utanför or-dinarie arbetstid så att full närva-ro på plats kan upprätthållas under ordinarie arbetstid.

Erika Lek, Kommunikation Ringhals– Att vara tillgänglig på mail och

telefon. Är man chef på både Forsmark och Ringhals är det viktigt att sätta sig in i hur verk-samheten fung-erar på båda siterna.

Vad bör en pendlande chef tänka på?

?Fråga 4

Den 1 oktober fick Forsmark och Ringhals likadana organisationer och gemensamma staber. I de gemensamma staberna leds arbetet av chefer som är gemensamma för både Forsmark och Ringhals, vilket innebär att de har medarbetare på två olika sajter. Reaktion frågar två chefer om vad den nya rollen har inneburit för dem.



”Den som har gått igenom något liknande tidigare i livet har ofta lättare att börja fokusera på framtiden, att se möjligheterna”

Positivt är kanske inte ett ord man spontant associerar med omorganisationer… – Vi människor gillar ofta inte att tvingas till förändring. Men när det väl är gjort, uppskattar vi det. Det är till exempel lärorikt att arbeta i en organisation som förändras. Jobbigt, men lärorikt. Det jobbiga glömmer man fort, men det man lärt sig tar man med sig som en erfarenhet för livet. Den som har gått igenom något liknande tidigare i livet har ofta lättare att börja fokusera på framti-den, att se möjligheterna.

Är det därför vi reagerar så olika? Att per-soner som har tidigare erfarenheter av stora förändringar hanterar situationen annorlunda än den som inte har det? – Delvis är det så. Många chefer har till exem-pel erfarenhet av att byta jobb. Men vi har alla gått igenom stora förändringar i livet. Vi har valt utbildning. Fått vårt första jobb. Bytt jobb. Blivit tillsammans med någon. Gjort slut. Fått barn. Köpt hus. Ett råd vi ger är att man ska ta sig tid att tänka på de föränd-ringar man tidigare har gått igenom. Hur man upplevde dem och vad slutresultatet blev. Men skillnaderna i hur vi reagerar beror

Kan man vara trygg i förändring?

också på att vi människor hanterar saker olika. Några trivs bättre med förändring än andra.

Vad ska man tänka på som chef?– Att vara närvarande, och verkligen vara tillgänglig för den som har tankar och frågor. Sen är det viktigt att informera om allt som händer. Om det inte finns något att informera om, ska man informera om det. Undanhåll inte information. Sen måste man tänka på att fortsätta göra alla de saker som gör en till en attraktiv arbetsgivare. Det gäller inte minst när man har långa ledtider, som exempelvis Ringhals, och där bara en del av företaget påverkas.

Alla reagerar olika, men forskning och erfarenheter visar att de flesta som får ett beskedom uppsägning följer de känslomässiga reaktionerna i förändringskurvan.

Även om det tar oss olika lång tid, och vi därför kan be nna oss i heltandra delar av kurvan än våra kollegor.

Förändringskurvan

Ställs inför

I balans.

ny situation.

Misstro, letar efter bevis på att det inte är sant. Argument förstatus quo. Skjuterdet framför sig.

Frustration. Förståratt det kommer attbli annorlunda. Känner ibland ilska.Ibland hjälplöshetoch oro

Känner siglåg, tapparenergi.

Börjar accepteraemotionellt. Fokuserar påframtiden.

Planerar ochprovar på nya tankar om vad livet kan innehålla.

Lär sig hanteraden nya situationen,känner sig mer positiv och nyfiken.

1

2

3

4

5 6

7

8

9MÅR BRA

CHOCK

FÖRNEKANDE

ILSKA

PASSIIV ACCEPT

UTFORSKAR

MÖJLIGHET

NY STABILITET

Magdalena Kock, Trygghetsrådet

Förändringskurvan Alla reagerar olika, men forskning och erfarenheter visar att de flesta som får

besked om en oväntad förändring följer de känslo mässiga reaktionerna i förändrings-kurvan. Även om det tar oss olika lång tid, och vi därför kan befinna oss i helt andra

delar av kurvan än våra kollegor.

Trygghetsrådet stöttar personer som går igenom stora förändringar i arbetslivet, både medarbetare och chefer. Ni möter varje år många personer som fått besked om att deras arbetsplats står inför en stor omorga-nisation, eller att de måste söka sig ett nytt jobb. Vad är det viktigaste ni vill berätta för dem?– Att när det är över, och du har en ny tjänst, eller ett nytt jobb, ser nästan alla vi möter till-baka på det som hänt med en positiv känsla. Att det blev bra, kanske till och med bättre än det var tidigare. Och att de allra flesta som blir uppsagda får nytt jobb ganska snabbt.



Cecilia Gunnarsson har jobbat i tio år som rådgivare på Trygghetsrådet. Det här är hennes bästa tips om hur man gör en förändring till en erfa-renhet som berikar livet istället för att bryta ner.

1. Kom ihåg att du gått igenom långt mer drastiska förändringar än att byta jobb.

2. Låt inte tankarna skena. Det är lätt att allt för snabbt bestämma sig för vad man tror att man mås-te göra. Ta inte första bästa jobb, utan ge dig själv tid att fundera över vad du vill ska hända.

3. Lyssna inte på rykten, utan ta reda på fakta.

4. Fokusera på det du kan påverka. Låt allt annat vara.

5. Prata med nära och kära, få hjälp och stöd av dem. Men låt dem inte dra på dig en offerkofta. Du är en duktig och kompetent per-son som kommer att klara dig bra även i framtiden.

6. Ta hand om dig själv. Ät rätt och tänk på att det aldrig är fel med fysisk aktivitet när kroppen be-höver extra omsorg.

Må bra mitt i förändring

Vad är Trygghetsrådet?Trygghetsrådet, TRR, är en icke vinstdrivande stiftelse som i 40 år stöttat företag och de-

ras medarbetare i samband med uppsägning och omställning. De möter ständigt människor

som står inför stora förändringar i livet och kan med sin stora erfarenhet ge handfasta råd

hur man hanterar sin situation.

Trygghetsrådet har engagerats som oberoende part i de förändringar som planeras på

Ringhals. Just nu håller man utbildningar som vänder sig till chefer, skyddsombud, medar-

betare på HR och fackliga representanter för att ge insikt i förändringsprocessen, hur man

påverkas och kan reagera i de olika stadierna.

Alla reagerar olika, men forskning och erfarenheter visar att de flesta som får ett beskedom uppsägning följer de känslomässiga reaktionerna i förändringskurvan.

Även om det tar oss olika lång tid, och vi därför kan be nna oss i heltandra delar av kurvan än våra kollegor.

Förändringskurvan

Ställs inför

I balans.

ny situation.

Misstro, letar efter bevis på att det inte är sant. Argument förstatus quo. Skjuterdet framför sig.

Frustration. Förståratt det kommer attbli annorlunda. Känner ibland ilska.Ibland hjälplöshetoch oro

Känner siglåg, tapparenergi.

Börjar accepteraemotionellt. Fokuserar påframtiden.

Planerar ochprovar på nya tankar om vad livet kan innehålla.

Lär sig hanteraden nya situationen,känner sig mer positiv och nyfiken.

1

2

3

4

5 6

7

8

9MÅR BRA

CHOCK

FÖRNEKANDE

ILSKA

PASSIIV ACCEPT

UTFORSKAR

MÖJLIGHET

NY STABILITET

Vad ska man tänka på som medarbetare?– Att det är en process man går igenom. Många känner efter hand igen sig i den förändrings-kurva som många arbetar med. Det är en kurva som visar faser personer ofta går igenom. Sen ska man sätta saker i rätt perspektiv. Jobbet är en jätteviktig del av livspusslet, men det är inte allt. Det är lätt att tänka att eftersom ekono-min kan påverkas, riskerar man att förlora allt som är bra. Men så är det inte. Fokusera på det som är positivt i ditt liv. Vad vill du bevara och vilka sidor av ditt liv vill du utveckla.

Förändringskurvan ser på papperet ganska lätt ut, man går från ledsen till glad. Men jag misstänker att det finns många chanser att fastna på vägen. – Det vanligaste är att man börjar lyssna på rykten, och fokuserar på negativa saker som ofta inte ens är sanna. Det stjäl den energi man behöver för att tänka ut vad det är man vill ska hända.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: TRR ILLUSTRATION: DAVID MARKLUND



Anna Högström revisionsledare för Forsmark 1, Victoria Davidsson Forsmark 2 samt Kenneth Stensson, Forsmark 3.



De tidigare revisionsprojekt-ledarna, numera revisions-ledare, arbetar i dag under avdelningen Revisionsge-nomförande. Avdelningen består av tre grupper, Projekt, Planering och Revision och de ska tillsammans hålla ihop kommande revisioner.

– Det har även, i likhet med organisationen i Ringhals, bildats en styrgrupp. I den gruppen tas under revision beslut som ham-nar utanför ramen när det gäller tid, pengar och omfattning, säger Kenneth Stensson, revisions-ledare på Forsmark 3.

Det nya arbetssättet är upp-delat i tre faser; förberedelse, genomförande och avslut. Ar-betssättet i förberedelsearbetet

är fastställt, de övriga faserna ska hanteras under det första halvåret.

Renodlar mötenaRevisionsprojektet har tidigare haft varierande mötesinnehåll.

– Nu försöker vi renodla revi-sionsmötet till ett besluts- och ett informationsmöte med alla inblandade avdelningar, berät-tar Kenneth.

Under arbetsprocessen med framtagning av det nya arbets-sättet har det även specificerats vad som generellt förväntas av de olika avdelningarna under revision. Det handlar bland annat om att aktivt delta och bidra till framtagning och uppföljning av tidplaner samt

Nytt arbetssätt säkrar framtida revisioner

att driva frågor som rör den en-skilda enheten.

– Innan årets revisioner drar igång ska vi också ha beslutat om arbetssättet för gemomför-andefasen när det gäller kom-munikation och mötesordning under revisionen, berättar Ken-neth.

Det finns i dag likheter men även många olikheter mellan hur Forsmark och Ringhals arbe-

I samband med den organisationsförändring som genomfördes första oktober 2015 har ett nytt arbetssätt och förändrade roller införts för revisionsarbetet på Forsmark.

tar under och efter revision. Pla-nen är att likrikta sig så mycket som möjligt.

– Det finns många sätt att snickra ihop en bokhylla, men slutresultatet blir detsamma, sä-ger Kenneth som en liknelse.

TEXT OCH FOTO: JULIA RYDBERG

”Nu försöker vi renodla revisionsmötet till ett besluts och ett informationsmöte med alla inblandade avdelningar.”

Ett steg framåt för slutförvar i ForsmarkEn viktig milstolpe har nåtts i SKB:s ansökan om att få bygga

ett slutförvar vid Forsmark. I slutet av året kommer ärendet att

prövas enligt miljöbalken. Det innebär att granskningen går in i

nästa fas, och att SKB tar ett steg till på vägen att fullfölja sitt

uppdrag att på ett långsiktigt säkert sätt ta hand om det an-

vända kärnbränslet.

Enligt planen ska Mark- och miljödomstolen och Strålsäker-

hetsmyndigheten yttra sig till regeringen under 2017. Innan re-

geringen fattar sitt beslut tillfrågar man Östhammars kommun

som har vetorätt när det gäller slutförvaret, och Oskarshamns

kommun som har vetorätt i frågan om inkapslingsanläggningen.


på elmarknaden, kärnkraftsskatt och utsläppsrätter?

– vi reder ut begreppen

När du betalar elräkningen därhemma består din elkostnad av tre delar: kostnaden för elen, elnätet och skatter/avgifter. Skatter och avgifter – i form av energiskatt, elcertifikatsavgift samt moms – utgör ungefär 40 procent av det totala elpriset som konsumen-ten betalar.

Sedan elmarknaden avreglerades 1996 har skattenivån tredubblats och nästan hälften av konsumentpriset är en effekt av politiska beslut.

Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB säljer den el som reaktorerna producerar till självkostnadspris till respektive delägare i bola-gen. Vattenfall är huvudägare i både Ringhals (70,4 procent) och Forsmark (66 procent).

Den nordiska elbörsen Nord Pool i Oslo är en handelsplats för elproducenter och elhandelsföretag. Nord Pool fungerar som vilken råvarubörs som helst. Elpriset sätts timme för timme årets alla dagar och styrs av utbud och efterfrågan. Den som bjuder lägst för att täcka elbehovet sätter priset för samtliga producenter.

Den nordiska elmarknaden är nära sam-mankopplad med elmarknaderna i Europa. Därför påverkas även vårt elpris av vad

som händer där. Kol är det billigaste sättet att producera tillräckligt mycket el, och är därmed prissättande på kontinenten i dagsläget.

Vid sidan av den fysiska elhandelsmarknaden finns även en finansiell marknad där aktörer kan säkra elpriset för variationer i spotpriset under olika tidsperioder framöver, så kallade terminskontrakt. Slutkunder kan bland annat därigenom erbjudas elavtal med fast pris.

Sveriges elproduktion 2015 var to-talt 159 TWh (miljarder kilowattim-mar), varav rekordmycket el, drygt 22 TWh, exporte-rades.

98 procent av Sveriges elproduktion har mycket små klimatpåverkande utsläpp. Fossilbaserad kraft ingår i kategorin Övriga.

Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Genom ett marknadsbaserat stödsys-tem är syftet att öka produktionen av förnybar el. De som producerar för-nybar el får ett elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme. Producenten kan sedan sälja elcertifikatet till andra elleveran-törer, som är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning.

För konsumenten är kostnaden för elcertifikat inbakat i elpriset. År 2014 var kostnaden för elcertifikat 2,8 öre per kilowattimme exklusive moms.

Skatt och avgifter 40%

El 38%

Elnät 22%

Vattenkraft 76,4 TWh

Kärnkraft 54,3 TWh

Vind 16,5 TWh

Övriga 13,5 TWh



Elområde 1(Luleå)

Överskott på el

Elområde 2(Sundsvall)

Överskott på el

Elområde 3(Stockholm)

Underskott på el

Elområde 4(Malmö)

Underskott på el

Sedan 2011 är Sverige, via myndigheten Svenska Kraft-nät, indelat i fyra elområden. Priset kan därför vid samma tillfälle skilja sig åt i olika delar av landet på grund av fysiska begränsningar i överföringsnätet. I norra Sverige finns ett överskott av produktionskapacitet medan det i söder finns ett underskott.

Produktion, förbrukning och elbalans just nu?Se aktuella läget på www.svk.se/kontrollrummet

Källor: Energiforsk, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Svensk Energi, Svenska Kraftnät, Vattenfall

Det är många faktorer som påverkar elpri-set, allt från vädret till råvarupriser, valutor och politiska beslut. Efterfrågan på el har inte ökat sedan 2008, och de senaste åren har priset på kol och gas minskat samtidigt som vindkraften vuxit kraftigt med hjälp av ekonomiska stödsystem. Sammantaget ger det ett överskott på el i Norden och därmed låga elpriser. Marknadspriserna för de kom-mande fem åren indikerar en fortsatt mycket låg nivå, kring 20 öre/kWh.

Får vi inte betalt för våra kostnader går verksam-heten med förlust. Om det pågår under en längre period innebär det att ägarna får svårt att inves-tera. Går det så långt att det skulle leda till en för-tida stängning av all kärnkraft innebär det stora förluster för samhället och problem med elförsörj-ningen. I det längre perspektivet kommer det i så fall att öka elkundernas och samhällets kostnader.

Handel med utsläpps-rätter är ett verktyg

inom EU för att minska utsläpp av växthusgaser enligt Kyotoprotokollet. Varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Industrier och kraftverk som har stora koldioxidutsläpp samt flyget ingår i systemet. En viss del av utsläppsrät-terna delas ut gratis och resterande auktioneras ut. Den som vill kan frivilligt köpa utsläppsrätter, även privatpersoner.

Ett stort överskott på utsläppsrätter har byggts upp genom åren. Det innebär lägre kostnader för elproduktion som släpper ut koldioxid och leder till en dämpning av elpriset. En reformering av handelssystemet är på gång inom EU.

Omkring 40 procent av kärn-kraftens kostnader består av skatter och avgifter. De svenska kärnkraftsföretagen betalar en effektskatt, baserad på reaktorernas effekt, oavsett hur mycket el som produceras. Ett undantag från regeln är när en reaktor är ur drift i mer än 90 dagar, då reduceras skatten. Någon liknande skatt finns inte i andra länder eller för andra produktionsslag. Det gör att el från svensk kärnkraft inte konkurrerar på lika villkor.

I augusti 2015 höjdes effektskatten från 6 till 7 öre/kWh, vilket innebär att kärnkrafts-skatten från Ringhals och Forsmarks sju reaktorer årligen genererar cirka 3,7 miljarder till statskassan. För 2016 beräknas kärnkraftsskatten utgöra 23 procent av produktionskostnaden.

Gränsen mellan elområde

3 och 4 går mellan Varberg

och Falkenberg.

Gränsen mellan elområde 2

och 3 går går norr om Gävle.

Riv ur och spara

TE

XT Y

VO

NN

E J

ON

SS

ON

LA

YO

UT: A

NN

IKA

ÖR

NB

OR

G



”Projektet löper på enligt plan. Under det första kvartalet kommer

vi att ha fortsatta diskussioner mellan delägarna om den legala sammanslagningen av bolagen.”

Ulf Erikson, projektledare RingFors.

En förstudie konstaterade att det fanns god effektiviseringspotential vid en sammanslagning av kärnkraftverket i Forsmark och Ringhals. I slutet på 2014 påbörjades därför projektet RingFors.

På gång inom RingFors

TILLSTÅND: Fortsatta möten hålls med Strålsäkerhetsmyndigheten,

SSM. Till sommaren 2016 lämnas en ansökan in enligt

kärntekniklagen om att det sammanslagna bolaget blir

tillståndshavare för samtliga sju reaktorer. Projektet arbe-

tar därför vidare med att ta fram ansökan med tillhörande

miljökonsekvensbeskrivning.

I delprojektet har man även haft inledande möten med

Svensk kärnbränslehantering, SKB, när det gäller

eventuell påverkan av avgifter till

kärnavfallsfonden.

ORGANISATION, STYRNING OCH EFFEKTIVISERING:

Inom delprojektet pågår arbete med att utreda och definiera förutsätt-

ningarna för den kommande förändringen. Underlaget ska vara klart

den sista januari och fokuserar på följande områden:

• Analys och design av organisationsstruktur på bolagsnivå samt

framtagning av underlag

• Beskrivning av principer för drift- och säkerhetsledning

• Strategier avseende ledningssystem

• Framtagning av uppdragsbrev för kommande arbete

• En första riskanalys av den organisatoriska förändringen

Merparten av arbetet bedrivs i mindre arbetsgrupper. I samband med

riskanalyser har dessutom intervjuer genomförts på Ringhals och Fors-

mark för att beakta MTO-frågor (människa, teknik, organisation).

Projektet är indelat i tre delprojekt: Organisation, styrning och effektivisering, Tillstånd och Transaktion.

Enligt en övergripande tidplan planeras en sammanslagning av kärnkraft-verken till årsskiftet 2017–2018. Projektets tidplan styrs dock av bland annat Strålsäkerhetsmyndighetens och regeringens granskning av tillståndsansökan samt av utfallet i de planerade diskussioner som ska ske mellan delägarna.

TRANSAKTION:

Delprojektet hade i oktober förra året

möte med Forsmarks och Ringhals mino-

ritetsägare där Vattenfall redogjorde för

det analysmaterial som visar på effektivi-

seringspotentialen för en sammanslagning

samt ett förslag på det fortsatta arbetet.

Nu inväntar projektet minoritetsägarnas

synpunkter. Ett uppföljande möte är pla-

nerat till början av året.

Milstolpar fram till sommaren 2016• Förutsättningar för den organisatoriska förändringen ska vara klar

den 31 januari 2016.• Start av samråd med intressenter i enlighet med miljöbalken.• Överenskommelse mellan delägarna när det gäller den fortsatta

processen för en legal sammanslagning av bolagen.• Inlämning av ansökan till SSM avseende legal sammanslagning,

förutsatt att överenskommelser mellan ägarna av Forsmark och Ringhals finns. Inlämningen planeras ske under sommaren 2016.

TEXT: JULIA RYDBERG FOTO: ELISABETH REDLIG FOTOMONTAGE: BYRÅ4


Han gjorde sin entré i kärnkraftens värld 1981, efter en för branschen turbulent tid som kulminerade med folkomröstningen, för- el-ler emot kärnkraft, året före.

– Just att det var sån hets kring kärnkraf-ten lockade mig. Det fanns en framåtanda i branschen: Ringhals 3 och 4 togs i drift, likaså anläggningarna Oskarshamn 3 och Forsmark 3. Jag var nyutbildad och fick möjlighet att arbeta som underhållsingen-jör med generatorer, transformatorer och elmaskiner på Ringhals samtliga block. Jag blev inplockad i ett generatorprojekt med det amerikanska företaget , General Electric vilket gav mersmak efter fler internationella kontakter.

– Egentligen har jag brunnit mer för att arbeta med själva underhållet än för själva

– Mitt liv går i femårscykler. Efter fem år på en tjänst tenderar jag bli uttråkad och lat, då är det dags att göra något nytt, konstaterar Bengt Larsson som under 2016 firar 35 år i kärnkraftens tjänst.

TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

Med nyfikenheten som drivkraft


kärnkraften, erkänner Bengt. Underhålls-personal har ofta setts som ett nedvärderat skrå med en bild av ”gubbar i blå overaller med stora skiftnycklar”. Men sanningen är en helt annan: man ägnar sig åt sant ingen-jörsarbete, arbetar tvärfunktionellt och med elektronik som ibland lever sitt eget liv.

– Man måste verkligen förstå hur en generator fungerar, det går inte att läsa sig till, säger han med eftertryck.

Passionen för underhållsfrågor har lett till uppdrag bland annat i Underhållsföretagens styrelse och ett stort engagemang i Vatten-falls underhållsakademi, som han var med och startade.

Att Bengt beskriver sig som ”nyfiken men lat” förklarar han med att när han klivit in i en ny tjänst och ruskat tag i det som inte fungerat, infört nya arbetssätt, omorganise-rat och stått i börjar känna sig rastlös. När

allt börjar flyta på som det ska blir han mätt och nöjd, och behöver en ny utmaning.

Bengt visste tidigt att han ville bli chef. 1984 sökte han sig till Barsebäck där han såg fler vägar för sin personliga utveckling. Efter ett år tillträdde han som teknikchef i elverkstan.

– Det är nog den roligaste perioden i hela mitt arbetsliv, berättar Bengt. Tidigare hade man verkmästare som detaljstyrde avdel-ningen och pekade med såväl hela handen som armen på vad som skulle göras. Jag tog bort den rollen och lät killarna börja jobba självständigt under eget ansvar istället. Det var många som trodde att jag inte var klok i huvudet, men jag hade stöd från min chef för mina tankar. Det var fantastiskt att se hur

PROFILEN

NAMN: Bengt Larsson

GÖR: Senior Advisor Nuclear Technology vid Fleet Integration Development

ÅLDER: 63 år

FAMILJ: Gift med Kerstin, fyra utflugna barn mellan 28 och 36 år, två barnbarn.

BOR: i Staffanstorp (via Svenljunga, Bua, Paris…)

UTBILDNING: Chalmers, civilingenjör elek-tronik examen 1980


Bengt och Bosse Svensson är kollegor sedan 1980talet. – Jag går en sväng förbi honom och pratar en stund varje gång jag är på Ringhals.

– Bonjour Monsieur! Bengt i ett glatt återseende med tidigare WANOkollegan Ingvar Kryh.

medarbetarna växte när de fick ta ansvar för sitt eget arbete.

Bengt tror att han som chef upplevts som stabil och förändringsdrivande och han har själv trivts bäst med chefer som vågar dele-gera och släppa detaljkontrollen.

– Som medarbetare får du det svårt att driva förändring om inte chefen är villig och stöttande.

Stängde Barsebäck 1I mitten av nittiotalet var Bengt starkt engagerad i debatten om stängningen av Barsebäck som då var under den politiska luppen. Han höll föredrag och pratade för kärnkraftens sak:

– Jag har alltid ansett att kärnkraften är det överlägset mest miljövänliga kraftslaget för storskalig elproduktion. Vid tiden var debatten hätsk från båda håll. Och konstig. För det fanns inga ekonomiska skäl eller säkerhetsmässiga brister som motiverade en stängning, vi hade en lönsam och välskött anläggning. Barsebäck blev ett politiskt offer till Danmark.

– Jag var vakthavande ingenjör den 30 no-vember 1999, natten då Barsebäck 1 stängde.

1980

Examen Chalmers

1981 1983 1985 1986 1991 1993

Börjar på Ringhals

Till projektavdelningen

Flyttar till Barsebäck

Gruppchef elverkstaden

Chef el och instrument Barsebäck

Projektledare organisa-tionsförändring Barse-bäck

1994

Servicechef Barsebäck


Vi gjorde en snygg avställning enligt skol-boken: exakt klockan 23.59 kopplade vi från oss från elnätet. Jag sov inte en blund den natten, det jag kände var ren sorg.

Livet på Barsebäck fortsatte: Bengt enga-gerade sig i organisationsförändringar, som projektledare och på olika chefsposter. I bör-jan av 2000-talet ledde Bengt delprojekt tek-nik vid sammanslagningen av Barsebäck och Ringhals. Därefter blev han underhållschef med ansvar för samtliga verkens sex block.

Paris, tres bien!– Under en peer-review där det externa granskningsorganet WANO gjorde en granskning var jag counterpart för underhåll och fick på allvar upp ögonen för möjlighe-terna att arbeta inom WANO. Under 90-talet hade jag varit iväg på ett par uppdrag för organisationens räkning, men nu var tiden mogen för större engagemang.

Bengt uttryckte sitt önskemål till dåva-rande VD på Ringhals, Bertil Dihné. Kontak-ter togs med Paris och tycke uppstod. Våren 2008 flyttade Bengt till Frankrike, med WA-NO-uppdrag som områdesgranskare, area reviewer, för underhåll.

– Att flytta till Frankrike var väldigt spän-nande. Paris är en fantastisk stad att leva i, där finns dubbelt så mycket av allt.

– Tiden på WANO bjöd på mycket roligt: att få arbeta i grupp med kollegor av olika nationaliteter, från olika kulturer och med olika bakgrund är både utmanande och gi-vande.

Bengt blev ansvarig för WANO:s uppföl-jande granskningar med uppdrag att förenk-la och förbättra de sätt framdriften hos de granskade verken värderades efter. De sista åren var han teamledare för granskningar, peer-review, runt om i världen, en roll han stortrivdes med.

”Den som väntar för länge att ta ett steg kan bli stående på ett ben resten av livet”

Bengts livsmotto


Möte på Ringhals

Att arbeta för WANO innebär ett liv i kappsäck. Bengts 70 flygresor och 140 resda-gar varje år var anledningen till att hustrun Kerstin valde att bo kvar i Sverige. Istället turades paret om att pendla mellan Paris och Staffanstorp på lediga helger.

Efter fem år och över 60 uppdrag i WANO:s tjänst slog insikten en dag ned som en blixt, mitt på Öresundsbron dessutom:

– Jag satt i en taxi på väg till Kastrup efter en helg hemma hos Kerstin. För nionde gången var jag på väg till Sellafield och en granskning som jag vid det laget kunde göra med lillfingret... ”Vill jag verkligen göra det här längre?” frågade jag plötsligt mig själv, berättar Bengt och beskriver hur motivatio-nen sjönk som en gråsten.

Många erfarenheter rikare flyttade Bengt hem till Sverige igen och arbetar i dag i Vat-tenfalls kärnkraftsstab. WANO-spåret håller han fast vid, i vår väntar en granskning på corporate-nivå där Bengt står som värd och koordinator.

När nästa femårscykel sluts fyller Bengt pension. Fram tills dess ser han fram emot att få fart på samverkansarbetet:

”Tidigare har WANO ansett att de schweiziska verken varit föredömen med sin exemplariska

housekeeping, idag kan vi även lyfta fram Forsmark, där det har skett ett rejält lyft de senaste åren, vilket är glädjande, konstaterar Bengt. Dock har de svenska kärnkraftverken ännu en bit kvar när detkommer till tillgängligheten.”

19991996 2002 2005 2008 2013

Engagerad i kärn-kraftsdebatten

VHI när Barsebäck 1 stängs. Arbetar med personalfrågor

Underhållschef sex block

Barsebäck 2 stängs

Wano i Paris

Fleet

20162000

Teknikchef Barsebäck


– Vi har allt att vinna på en bättre samver-kan och dialog mellan kärnkraftsbolagen.

Håll ut!Med 35 år i branschen kan Bengt konstatera att pendeln svänger fram och tillbaka. I dag är frågan om stängning av reaktorer aktuell igen, men den här gången på grund av lön-samhetsskäl.

– I dagsläget saknar vi den politiska sta-bilitet som krävs för att bygga ny kärnkraft i Sverige, resonerar Bengt. I mina ögon har vi det perfekta upplägget med hälften vat-tenkraft och hälften kärnkraft, det borde vi värna om. Avsaknaden av strategiskt tänk oroar mig, på sikt riskerar vi en sämre energiförsörjning i södra Sverige när fyra reaktorer stängs.

– Mitt råd till yngre kollegor är ”håll ut” – vi kommer att få upprättelse. Kärn-kraften kommer visa sig lönsam på sikt och jag är övertygad om att vi kommer att driva våra fem kvarvarande reaktorer i 30 år till – minst. Det är en enormt spännande industri att verka inom: är man lite nyfiken finns det massor av kul att göra, både här och utomlands.



Under Forsmarks WANO-granskning som genomfördes i slutet av förra året utfördes en DIS-granskning på anläggningarna Forsmark 1 och 2.

– Vi valde att utföra granskningen där på grund av att de i sin konstruktion är i princip identiska. Av tidsbegränsade skäl valde vi att inte ta med Forsmark 3 vid denna gransk-ning, säger Cecilia Eriksson, värd för WANO granskningen.

En DIS granskning består av hundratals frågor rörande de system som är nödvändiga för att anläggningen ska uppfylla grundläg-gande krav på konstruktion och säkerhet. Exempelvis viktiga konstruktionsegenskaper såsom mångfald, redundans, fysisk separa-tion, skydd mot interna och externa händel-ser. De granskar kärnkraftverkets grundde-sign, hur anläggningen är byggd, för att klara exempelvis en översvämning. Granskningen tar även hänsyn till de större säkerhetsänd-ringar som har genomförts sedan uppstarten av anläggningen.

– Den feedback jag fått från dem som ar-betat med DIS i vår organisation är att de är imponerade av WANO:s kompetens. Det är inga triviala frågor WANO ställer, utan de är väl underbyggda, säger Cecilia.

När frågor besvarats skickas de tillbaka till den tekniska avdelningen på WANO-kontoret i Paris där granskarna, två kon-

struktionsanalytiker, analyserar svaren och presenterar resultatet på plats på granskande anläggning.

– Genom att DIS-granskningen genomförs innan den ordinarie WANO-granskingen kan den ordinarie granskningen bli mer riktad. Granskarna vet redan från början vart eventuella tekniska svagheter finns och kan direkt rikta in sig på dessa, säger Cecilia.

I mycket gott skickSäkerhetssystemen i Forsmarks anläggningar är redundanta, vilket innebär att två eller flera likadana delsystem eller komponenter utför samma säkerhetsuppgift.

– Forsmarks redundanta lösningar och sä-kerhetsfunktioner ansåg granskarna var väl före sin tid med tanke på när våra kärnkraft-verk byggdes, säger Cecilia.

– Under de två dagar vi var på plats i Forsmark diskuterade vi tillsammans resulta-tet och fick rätta till eventuella missförstånd. De gjorde även besök ute i anläggningen, berättar Cecilia.

Resultatet av DIS-granskningen visade att Forsmark har en fin och robust anläggning i gott skick.

– De var jättenöjda. Den ena granskaren var imponerad och jämförde Forsmarks anläggning med Schweiz som alltid har va-rit bra på att hålla sina anläggningar i gott skick. De tyckte att vi var uppe och nosade på samma nivå, säger Cecilia som var mycket nöjd med DIS-granskningen och ser den som ett viktigt och bra komplement till den ordinarie WANO-granskningen.

TEXT: EVA FISCHER FOTO: CECILIA ERIKSSON

Hur säkert är kärnkraftverket byggt?Händelsen i Fukushima, för snart fem år sedan, med kraftig jordbävning och tsunami, resulterade i katastrofala följder på kärnkraftverket Dai-ichi. Bland annat konstaterades att anläggningen inte var konstruerad för så höga tsunamivågor och att anläggning-ens utformning inte var tillräckligt robust för att förhindra härdskada. För att undvika att liknande konsekvenser upprepas på andra kärnkraftverk, har WANO tillfört ett nytt granskningsområde, Design Information Survey (DIS), till ordinarie WANO-granskning.

DISgranskarna från WANO, Willem Van Doesburg och Patrick Grossman, guidades runt på gasturbinen i Forsmark av Per Bons, cNPIY, som ansvarar för drift av verksamheter på ytterområdet.

Cecilia Eriksson, värd för Forsmarks WANOgranskning.

”Forsmarks redundanta lösningar och säkerhetsfunktioner

ansåg granskarna var väl före sin tid med tanke på när våra

kärnkraftverk byggdes.”



Forsmarks mobila presscenter kan etableras inom 15 minuter och används för att snabbt kunna nå ut med viktig information. Det finns tillgängligt i företagets fordon, redo att åka ut till olika platser för snabb etablering vid en kris eller händelse.

Mediers intresse vid kriser är alltid stort och förmågan att ge snabb och korrekt infor-mation kring olika händelser är en viktig del av kärnkraftens kris- och haveriberedskap. Modellen som utvärderats av WANO pekas nu ut som ett föredömligt arbetssätt till an-dra kärnkraftverk.

– Detta är ett kvitto på att vi har utvecklat en unik modell och har en kriskommunika-tion i världsklass inom Vattenfall kärnkraft,

säger Kristian Ljungberg chef för event, besök och kriskommunika-tion på Forsmark och Ringhals.

Konceptet bygger på att all utrustning för extern information är mobil och kan trans-porteras i två väskor. Informationspersona-len övas regelbundet för att kunna etablera och omlokalisera presscentret vid behov.

– Genom att presscentret är mobilt kan vi förse medier med löpande information oavsett typ av händelse. Möjligheten till informationssamverkan förbättras också ge-nom att vi enkelt kan sametablera Forsmarks presscenter med andra intressenter, säger Kristian Ljungberg.

Förutom den internationella rekom-mendationen inom kärnkraftsbranschen så har svenska myndigheter och företag visat intresse för Forsmarks presscenter. Kristian Ljungberg låter sig dock inte slås till ro:

– Vi utvecklar nu ett gemensamt arbetssätt för kriskommunikation på både Ringhals och Forsmark. På så vis förbättrar vi vår uthållig-het vid utdragna händelser, samtidigt som vi kan samutnyttja våra resurser mer effektivt.

TEXT OCH FOTO: EVA FISCHER

Forsmarks kriskommunikation i

VÄRLDSKLASSWorld Association of Nuclear Operators (WANO) pekade ut Forsmarks modell för extern information vid kriser som en fördelaktig rutin, ”beneficial practice”. Detta framkom efter deras granskning av Forsmark som genomfördes i slutet av förra året.

Övning pågår! Personal inom kris ochhaveriberedskapen övar kontinuerligt.

Kristian Ljungberg

Ringhals gör sig redo för granskning

Tillsammans med organisationen och kolle-gor gör sig projektledarna, Fredrik Lyrstedt och Stellan Molin redo för Ringhals WANO-granskning i början av nästa år.

– Det är en spännande utmaning som kom-mer att vara utvecklande för Ringhals men även för oss personligen, säger Fredrik som får medhåll av Stellan. Arbetet är i full gång. I slutet av förra året gjordes en så kallad gap-analys (självutvär-dering) där man jämförde Ringhals arbets-sätt mot WANO:s riktlinjer för hur en an-läggning bör drivas säkerhetsmässigt. – Utifrån gap-analysen har vi tagit fram en åtgärdsplan där framdriften kommer att stämmas av vid varje projektmöte. Vi har även startat upp arbetet med att ta fram ett så kallat Information package, vilket är ett dokument som beskriver anläggningen och personalens arbetsrutiner. Dokumentet ska skickas till granskarna i förberedande syfte, säger Fredrik. Till följd av den kraftiga jordbävningen i Fukushima för fem år sedan, har WANO till-fört två nya granskningsområden vilka inte tidigare granskats på Ringhals. – Det ena granskningsområdet är Design Information Survey (DIS) där anläggningens utformning och konstruktionsförutsättning-ar värderas och som senare ska användas av granskningsteamet. Det andra området är SAM (Severe Accident Management) där de kommer att granska våra rutiner vid svå-ra haverier, berättar Stellan. Närmast förestående inför granskning-en är en Pre Visit då WANO kommer till Ringhals för ett förberedande möte inför granskningen. Detta kommer att ske under hösten 2016.

WANO:S MOTIVERING:

Med hjälp av det mobila presscentret kan kärnkraftverket ge viktig information till media från olika platser vilket ökar företagets trovärdighet.

En anläggning att vara stolt över

… detta konstaterade WANO som under tre veckor i slutet av förra året granska-de Forsmarks anläggning från tå till topp. Granskningen resulterade i tretton förbätt-ringsåtgärder, sex förbättringsområden och tre styrkor.

– WANO konstaterar att vi har en anlägg-ning i mycket gott skick. Vi hanterar larm i kontrollrummet på ett professionellt sätt och vi har en bra nivå på våra fortlöpande utbildningar. De styrkor som lyftes fram är våra arbetssätt för att undvika höga strål-doser, bland annat kodade nycklar till utrym-men med hög stråldos, samt för vår rutin att ge information till det skiftlag som återkom-mer efter sin ledighet, säger Cecilia Eriks-son, Forsmarks värd för granskningen. Det Forsmark behöver förbättra är, bland annat, märkning av kemiska preparat, sä-kerheten vid tunga lyft, samt att bli bättre på att korrigera felaktiga beteenden i all-mänhet. Om cirka två år kommer WANO tillbaka för att ta del av hur Forsmark har hanterat förbättringsförslagen, en så kallad follow-up. – Det blir lite som en examen, ett par års arbete ska under några få dagar tenteras och betygsättas, säger Cecilia.


NOTERAT

Nya BUND-isar på RinghalsNu börjar Vattenfalls nya affärsområde BU Nuclear

Decomissioning sin etablering på Ringhals inför av-

vecklingen av R1 och R2. BU-ND tar över som till-

ståndshavare kring 2021-22 för att driva nedmon-

tering och rivning av anläggningarna. Sedan en tid

tillbaka pågår rekryteringen av de fem första med-

arbetarna inför projektets planerings- och projekte-

ringsfas.

– På sikt kommer betydligt fler resurser att behö-

vas. Vi hoppas på intresse från personal med anlägg-

ningserfarenhet från Ringhals, säger Kjell Wester-

berg som är chef för den svenska verksamheten.

I februari hålls informationsmöten för medarbetare,

chefer och fackliga representanter för att berätta

om BU-ND:s verksamhet och etablera ett gott sam-

arbete:

– Vi har en gemensam utmaning att hantera under

de närmaste åren; vi behöver den kunskap och er-

farenhet som finns på Ringhals och vet att det finns

kollegor som vill och kan bidra till vår verksamhet,

säger Kjell Westerberg.

Arbetsrotation inom kärnkraftenSöker du kompetensutveckling och en möjlighet att under en period arbeta i en

annan verksamhet inom kärnkraften än där du arbetar i dag? Då kan arbetsrota-

tion vara något för dig.

Läs mer om möjligheterna till arbetsrotation och hur du går tillväga på Vatten-

falls intranät under ”Att arbeta på Vattenfall” – ”Karriär” – ”Utveckla” –

”Arbetsrotation Kärnkraft”.

BUND Sverige leds av Hans Johansson, Kjell Westerberg och Henrik Stridsman. Nu etableras verksamheten på Ringhals och fler medarbetare engageras.

Harmoniserade underhållsprocesser och nytt IT-system

Foto

: Joha

n H

olm

gre

n

Turbinhallen vid montage av den nya generatorn under revisionen på Forsmark 3 förra året. Totalt 6300 underhållsåtgärder och 39 anläggningsändringar genomfördes under revisionen vilket resulterade i cirka 3 000 arbetsorder.

På Forsmark och Ringhals drivs ett projekt

med syfte att harmonisera processer inom

underhåll och införa ett nytt, gemensamt

IT-system. Projektet förkortas ”HUG IT”

och är i planeringsfasen.

– Vi är ute i verksamheten och genomför

workshops med medarbetare på Forsmark

och Ringhals för att se hur vi kan utveckla

effektiva och enhetliga underhållsproces-

ser. Vi tittar sedan på vilka av de föreslag-

na förändringarna som ger störst nytta,

bedömer kostnader och tar fram en plan

för hur förändringarna kan genomföras,

säger Kristian Wendt, projektledare för

delprojekt samordning och förändringsled-

ning, Vattenfall Fleet Development, GU-M.

Förrådshantering och tillståndshantering

är exempel på områden som ingår i projek-

tet. Planeringsfasen startade september

2015 och avslutas i juni 2016, då beslut

om eventuellt genomförande kommer att

fattas.

– Vid beslut om genomförande räknar vi

med att påbörja förändringsarbetet hösten

2016, säger Christer Johansson i lednings-

gruppen på Forsmarks Underhållsavdel-

ning.

Projektet tittar också på ett nytt ge-

mensamt underhållssystem. Förvaltningen

av de befintliga systemen, Fenix och D21,

upphör på sikt.

– Vattenfall har beslutat att SAP är det

system som ska användas i koncernen.

Syftet är att få en driftsäker, effektiv platt-

form med färre integrationer. Vi utgår från

D21, som redan ligger i SAP-miljö, och vi-

dareutvecklar det i en ny SAP-plattform.

Besparingen beräknas till flera tiotals mil-

joner kronor, säger Christer Johansson.

TEXT: ANNA EK


NOTERAT

Gemensam metod för betadosmätningI syfte att öka samordningen och kompetensen inom området betadosratsmätning pågår ett ge-

mensamt arbete av de svenska kärntekniska anläggningarna OKG, Ringhals, Forsmark, Barsebäck,

Studsvik, SKB och Westinghouse. Projektet, som leds av Vattenfall Teknik, omfattar en sammanställ-

ning av nuvarande kunskap inom området och en workshop med bland annat jämförelsemätning och

dosratinstrument när det gäller externbestrålning.

– Nyligen hölls en workshop i Forsmark då vi tittade på en ny gemensam metod för betadosratsmät-

ning, inklusive gemensam mätstorhet och utgångspunkt för hur vi mäter samt gemensam syn på val

skyddsutrustning, säger Nastaran Farahi som jobbar på enheten för säkerhetsstyrning, och var

Forsmarks kontaktperson för workshopen.

Projektet har nu sammanställt en slutrapport som delgivits samtliga anläggningar. Den 9 februari

träffas alla kärntekniska verksamheter åter för ett slutmöte då de diskuterar hur de nya rekommen-

dationerna ska kunna implementeras.

Foto

: Nas

tara

n Fa

rahi

Det finns alltid en anledning att fira!Temadagar att uppmärksamma

den kommande perioden är:

8 mars

Internationella kvinnodagen

13 mars

Mazarinens dag

22 mars

Kennethdagen

(då ”Årets Kenneth” utses)

25 mars

Våffeldagen

14 april

Volvons dag

23 april

Världsboksdagen – och ett nytt

nummer av Reaktion!

Foto

: Joha

n H

olm

gre

n

Förtroendet för kärnkraften ökar

Läs mer om opinionsunder-

sökningen på Canalen och Insidan!

Anna Mineur från Kemigruppen på Forsmark 3 och Lisa Noren från OKG utför mätningar under workshopen i Forsmark i november.

Förtroendet för Vattenfalls båda

kärnkraftverk Forsmark och Ring-

hals ökar. Det visar de opinions-

undersökningar som genomfördes

runt de båda verken strax före jul.

– Jag är övertygad om att en del

av förklaringen till uppgången, är

det trägna opinionsarbete som vi

bedriver med hjälp av vår extern -

kommunikation, säger kommunika-

tionschef Ulf Bernström i en

kommentar.

Sedan 90-talet genomförs lo-

kala opinionsundersökningar i kom-

munerna runt verken. Vid Ringhals

svarade 800 personer och vid

Forsmark 652 vid den senaste mät-

ningen. Andelen personer som hade

ganska stort eller mycket stort för-

troende för Forsmark var 83 pro-

cent vilket är den högsta siffran på

tio år. Förtroendet för verket har nu

stigit fyra år i rad.

Motsvarande siffra för Ringhals

är 80 procent, en uppgång med

fyra procentenheter sedan mät-

ningen 2014 och 12 procentenhe-

ter högre än bottenåret 2011.

Även förtroendet för den informa-

tion som lämnas av kärnkraftverken

har stigit. 73 procent har stort eller

mycket stort förtroende för informa-

tion som kommer från Forsmark. Det

är den högsta siffran sedan mätning-

arna startade för över 20 år sedan.

Förtroendet för informationen från

Ringhals ligger på 65 procent. Bara

en gång tidigare har förtroendet nått

samma nivå.


Torium som bränsle i lättvattenreaktorer kan bli verklighet inom några år. En som vet mycket om detta är Cheuk Lau som genomfört sitt doktorandarbete om saken i samarbete med Ringhals. Hans avhandling belönades förra året med Sigvard Eklund-priset. – Att använda torium som bestånds-del i kärnbränsle har flera fördelar, berättar Cheuk. Dels är det ett vanligt förekommande grundämne, dels har det drifttekniska fördelar jämfört med det uranbränsle som används idag.

I höstas belönades hans arbete med Svenskt Kärntekniskt Centrums ”Sigvard Eklund-pris” – som delas ut årligen för att stimulera forskning och utbildning inom kärnteknikområdet.

– Det är naturligtvis roligt att få ett sådant erkännande för sitt arbete och det motiverar mig att forska vidare, säger Cheuk.

I sitt arbete har han använt Ring-hals 3 som modell och haft Henrik Nylén på NTHH som handledare.

– Torium är från början inte klyv-bart utan blir det först när det bestrå-lats i härden, säger Cheuk. Med en liten andel torium i bränslet, får man en jämnare effektutveckling. Det leder i sin tur till att man får större säkerhetsmarginaler i härden.

Att ha större marginaler i härden är till nytta om man höjer effekten. Man kan också vara mer flexibel i effektuttaget vilket är något markna-den efterfrågar med en allt större del väderberoende kraft. Toriumbränsle väntas också leda till mindre långli-vat avfall.

Kräver systemanpassningCheuk Laus forskning på Ringhals har genomförts teoretiskt, i de datasystem som normalt används för härdberäkningar. Men i Halden-reaktorn i Norge gör man nu försök, baserade på Cheuks forskning, med ett antal bränslestavar där torium blandats med uran.

Någon praktisk tillämpning av sin forskning i Sverige tror inte Cheuk att det blir.

– Det kräver ett nytt system som är anpassat för det här bränslet. Da-gens svenska kärnkraftsindustri är uppbyggd kring uranbränsle, kon-staterar Cheuk. Men till exempel i Indien finns det gott om torium och kärnkraftsindustrin är under stark uppbyggnad. Även i Kina kan torium-bränsle ha en framtid.

Speciellt det sistnämnda landet intresserar Cheuk som är uppväxt i Borås, men som namnet antyder har han kinesiska föräldrar.

Närmast blir det dock inte Kina utan mer närliggande Norge. Han har nämligen fått jobb på en norsk firma som specialiserat sig på att utveckla kärnbränsle med torium.

– Tråkigt att sluta på Ringhals, säger Cheuk. Jag har verkligen haft en bra tid här med fantastiska arbets-kamrater. Jag vill passa på att tacka alla som hjälpt mig i mitt arbete, ingen nämnd och ingen glömd.

TEXT: GÖSTA LARSEN FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

Belönad för sitt arbete med torium

FOLKHar du börjat ett nytt jobb, fått ett nytt uppdrag eller en utmärkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den här vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat presentera människor på nyabefattningar och i andra sam-manhang som kan vara intressant för oss i kärn-kraftsbranschen.

Skicka in en text (max 300 tecken) och en por-trättbild till Folk. Glöm inte att tala om vem du är och var vi kan få tag i dig, ifall vi har frågor. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i materialet. E-post: [email protected]

TACK

Tack till mina arbetskamrater som uppvaktade mig vid min pensionering efter 39 år i Forsmark. Det har varit ro-liga år med alla trevliga kollegor och intressanta arbets-uppgifter, det kommer jag att bära med mig och tänka tillbaka på länge. Lycka till i fortsättningen med nya ut-maningar som ni har framför Er!

AnnaMaria Skytt, Forsmark

Ett varmt och hjärtligt tack till alla er som uppvaktade mig i samband med mitt avslut efter 37 år på Ringhals. Jag drar nu vidare mot nya äventyr, men kommer aldrig att glömma denna avtackning, inte heller den som gjor-des ihop med skiftchefer, personalplanering och driftled-ning vid Ringhals 3 & 4. Jag har haft förmånen att arbeta ihop med er i många år nu, och den anda av gemenskap och lojalitet som jag fått uppleva hoppas jag ni även fort-sättningsvis upprätthåller. Jag ska försöka hålla er alla uppdaterade vad som händer vid kärnkraftverket Ba-rakah utanför Abu Dhabi och ser fram emot att kanske återse några av er. Än en gång, ett stort tack till er alla. Lev väl och lycka till!

Magnus Bengtsson, Ringhals

BELÖNADE RINGHALSARE

Tre av underhållsorganisationens medarbetare har ge-nom en idé bidragit till en betydande besparing för Ring-hals. En befintlig mobil svarv med tillhörande utrustning har modifierats för svarvning av släpringarna på Ringhals 1:s huvudgeneratorers matare. En åtgärd som tidigare tog 5–7 dygn i anspråk av externa resurser kunde i en akut situation i januari 2015 istället göras på 36 timmar av egen personal.

Stort grattis säger vi till Per Johansson Monica Karlsson och Christer Eriksson Östergårds som belönats med 659 930 kr av Ringhals.


KRYSSET

DAGS IGEN ATT GNUGGA GENIKNÖLARNA! Var med och tävla genom att skicka bildtexterna till Reaktion senast den 15 mars.

Sänd din lösning till [email protected] eller till adressen på sidan 2.

Lycka till!

VINNAREFörra numrets sudoku lockade många kluriga läsare:

Grattis till er med de tre först dragna lösningarna:

Ulf Borgman, Bua

Ingegerd Ernehult, Öregrund

Philip Nylund, Varberg


Nytta varje dag på jobbetI dessa tider kan det inte sägas nog ofta: Vår produktion är viktig. Ringhals och Forsmark behövs och vi gör ett bra jobb på våra anläggningar. Tillsammans har vi en betydelsefull roll att spela för Sveriges elförsörjning, för samhällets välfärd och konkur-renskraft. Vi gör klimatsmart el i alla väder och vi gör det säkert och stabilt. Problemet är att kärnkraftsproduktionen, inklusive skatter och avgifter, kostar mer än vad marknaden är beredd att betala. Situationen är inte hållbar. Därför är det bra att våra ägare lyft frågan om kärnkraftens framtid till landets politiker som har att ta ansvar för Sveriges elförsörjning. Det gäller att fortsätta kämpa på för att visa att vi kan klara vår uppgift, att säkert producera den el som efterfrågas. I det pressade ekonomiska läge som råder känns det bra att vi 2015 lyckats väl med att hålla koll på våra kostnader. Och det säger sig självt att vi måste fortsätta vara kost-nadsmedvetna och kloka i våra beslut om vad vi ska lägga våra resurser på. Omgivningen tror på oss. Det visar våra årliga opinionsundersökningar bland allmän-heten kring kärnkraftverken. Både för Forsmark och Ringhals noteras ett ökat förtroen-de, över 80 procent i närområdet. De goda relationerna är viktiga att fortsätta förvalta. Det finns även saker som behöver förbättras. Jag tänker inte minst på att vi ska vända trenden och få ner antalet olycksfall och tillbud. Vi har satsningar på gång både på Ringhals och Forsmark som syftar till att ingen enda person ska komma till skada på våra arbetsplatser. Hjälp varandra att uppmärksamma och undvika risker i vardagen, och se till att du själv följer regler och använder både skyddsutrustning och sunt förnuft! Vi ska också fortsätta att dra nytta av varandra kärnkraftverken emellan för att jobba effektivare tillsammans än vi hittills gjort var för sig. På alla nivåer finns nu kollegor att samverka med, tack vare våra lika organisationsstrukturer och gemensamma staber. Samordningen mellan Forsmark och Ringhals blir nu framöver min hjärtefråga, som sponsor för RingFors-projektet. Avslutningsvis vill jag tacka för mig och för de gångna åren som VD för Ringhals och Forsmark. Det har varit en lärorik och stimulerande tid, men bitvis tung. Framför allt bär jag med mig känslan av att ha gjort nytta varje dag på jobbet. Forsmark och Ringhals behövs som ryggrad i elsystemet under många år till. Lycka till med framtida utmaningar!

Eva Halldén, verkställande direktör

Till sist

Posttidning

Retur till:Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar

B

Bo Hollsten, Vattenfall IT, Ringhals– Jag ser fram emot att åka på vandringsresa i maj. Det blir 80 mil på Camino del Norte under fem veckor.

Tücsi Lajos, Avdelningsstöd, Forsmark

– Ett av mina barn har flyttat till Japan för att plugga japanska under två år. Jag och sambon har planer på att åka dit i höst.

Andreas Ceder, Systemkonstruktion, Ringhals– Att slutföra ett agilt projekt vi håller på att genomföra. Sen ska vi bygga ett Attefallshus hemma, det ser jag också fram emot.

Johan Holmgren, Processteknik, Forsmark

– Något som jag ser fram emot i år är att jag går på föräldrale-dighet i juni och blir hemma med min dotter fram till omkring års-skiftet.

Vad ser du mest fram emot under 2016?

?Fråga 4

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Documents

Reaktion nr 1 2016