Reaktion nr 2 2016

Den svenska krnkraften har rddat 60 000 liv

Staffan Qvist, forskare - sid 18

Tidningen fr oss p Vattenfall som jobbar med krnkraft

216

Vad var det som hnde? Man skulle kunna sga att elmarknaden har drabbats av den perfekta stormen: tre ekonomiska fronter som frstrker varandra. Vad hnde med elpriset - sid 16

Annas nyfikenhet

skapar mjligheter

Frebygga olyckorIngen ska skada sig,

allas vrt ansvar

sid 6 - 7

68 dygn rets lngsta revision

sid 4 - 5

J...la skitsystem

sid 11

REAKTION

sid 12 - 13

Reaktion Nr 2 20162

Eva Fischer

Produktion/layoutRinghals inhouse, Annika Adler rnborgOmslagsfotoAnna Kallweit inspirerar Foto: Annika rnborg

Ansvarig utgivareUlf Bernstrm [email protected]/Tryck MaxioffsetBCB, Varberg

AdressTidningen ReaktionNKR, Ringhals AB432 85 [email protected]

Mina frsta veckor p VD-posten har gtt fort och varit intensiva. Mycket r nytt och spnnande nya mnniskor att lra knna, nya mtesforum att delta i, mycket att frst och stta sig in i. En hel del r ocks vlknt och bekant samma frgor och lik-nande renden som jag r van vid att hantera frn tiden som vice VD p Ringhals.

Tack vare stdet frn sekreterare och vice VD:ar fungerar det att vara VD fr tv krn-kraftverk med 60 mil emellan. Jag frsker planera s att jag kan vara hela veckor vxelvis p varje stlle, vilket inte alltid gr vid styrel-semten och liknande.

Det mesta som r nytt fr min del finns fr-

sts i Forsmark. Exempelvis hller jag p att utbilda mig s att jag kan ta det hgsta drift-ledningsansvaret ven hr. Frn frsta stund knde jag mig vlkommen i Forsmark, precis som jag gjorde nr jag brjade p Ringhals. Mycket r likt men det finns ocks olikheter mellan kraftverken. Intrycken och tankarna r mnga, men n r det fr tidigt att dra ngra slutsatser frn vra olikheter.

En frvntan jag vill frmedla direkt gller vrt effektiviseringsarbete. Vi har gjort en hel del fram tills nu, men vi mste vidare och ta steget att tnka nytt och annorlunda fr att med alla medel motverka den rdande mark-nadssituationen med mycket lga elpriser.

Besluten om vad som ska gras r i huvudsak vra egna varje avdelning har inflytande ver detta. Den nya inriktningen fr projekt RingFors ger oss vgen vi nu mste ta. Jag pstr inte att det r ltt men jag r vertygad om att det gr.

Den tid vi str infr nu r spnnande och till viss del avgrande fr vr framtid. Jag tnker nrmast p ett politiskt beslut om effektskatten och den pverkan det har fr besluten om genomfrandet av oberoende hrdkylning, men ven p de nya freskrifter som Strlskerhetsmyndigheten hller p att ta fram. Jag r personligen vertygad om krnkraftens plats i energisystemet och rknar med klara besked bde om effektskatt och freskrifter.

Arbetet med bottenplten p R2 nrmar sig slutskedet och rets revisioner drar igng inom kort, dr R1 och F2 r frst ut. Jag vill att vi alla som vanligt hjlps t fr att jobba skert och planenligt, s att vi undviker ar-betsolyckor och fr vra block redo fr en ny driftssong. Revisionerna r ven bra tillfllen fr alla chefer att vara ute i flt och sttta ett skert och vl genomfrt arbete ta vara p detta tillflle!

Har du frgor eller funderingar eller bara vill sga hej och prata ngra ord, tveka inte att ta kontakt med mig.

Mycket nytt och en hel del vlbekant

Anna Collin

Vi som gr Reaktion r

Annika rnborg

Yvonne Jonsson

Reaktion r forsmarkarnas och ringhalsarnas personal-tidning och ska spegla vrt arbete med krnkraft och avfall. Tidningen kommer ut med fem nummer 2016 och delas ut till alla medarbetare p krn-kraftverken. Utver det sprids tidningen till KSU, SKB och inom Vattenfall. Tidningen har ven ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, fretag i energibranschen, medi-er, myndigheter och politiker med flera. Eftertryck medges efter verenskommelse, fr osignerat material ansvarar redaktionen.

Julia Rydberg Emma Steinwall

Gsta Larsen

Anna Ek

Bjrn Linde, VD fr Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB

Foto

: Ann

ika

rn

borg

Reaktion Nr 2 2016 3

Innehll

Hr kommer nya Reaktion

Att vga sga till gr skillnadUndviker du obehaget att sga ifrn om du ser ngon gra fel? I s fall r du inte ensam. Men kom ihg att alla kan beg misstag men att upptcka det utan att sga till r vrre.

Oberoende granskningar som gjorts p bde Forsmark och Ringhals visar att vi har svrt att sga till nr vi ser att ngon gr fel. Att vi tar ansvar fr varandra r en viktig faktor i vr strvan att undvika olyckor eller krissituationer.

Genom att vga sga till p ett konstruktivt stt, utan att angripa och anklaga, visar du att du r en del av situationen och vill vara en del av lsningen. Blir du tillsagd: tacka din kollega fr visad omtanke.

Trs du?

Vren r hr, och det r inte bara kavajen som ftt en nytt snitt ven Reaktion har ftt en ny kostym. Men ven om utseendet r nytt r mlet det samma: att vara en intressant och relevant tidning fr oss som jobbar med krnkraft. Reaktion ska fortstta ge en inblick i olika delar av organisationen genom frdjupande reportage, intervjuer, portrtt och artiklar.

Tidningen du hller i handen r ett resultat av ett nra samarbete mellan Ringhals och Forsmark. Vi har ftt synpunkter p att tidningen av vissa knns mindre ange-lgen nu n tidigare, nr de bda verken hade varsin tidning. Vi jobbar hrt fr att verbrygga detta, fr vi tror att vi nd r mer lika n olika, och ju mer vi samverkar lr vi knna varann.

Att fylla tidningen med innehll r sllan ett problem vi fr stndigt tips p spnnande hndelser, mnen och personer att bertta om. Fortstt med det! Ju mer inspiration vi fr frn er i lsekretsen, desto mer lsvrd blir Reaktion.

Trevlig lsning!Eva Fischer & Anna Collin, redaktrer

Ps.I det hr numret blandar vi friskt: forskaren Staffan Qvist hvdar att Sverige gr klimatet en bjrntjnst nr krnkraften avvecklas, men fr mothugg av Miljpartiet som (inte ovntat) ser saken p ett annat stt. Att en aldrig sinande flod av e-mail eller en seg dator kan f det att brinna i huvudet p ven den lugnaste r inget nytt, men att en digital skyddsrond kan komma till undsttning kanske du inte visste? Slutligen blickar vi bakt i tiden till en besvrlig mndag vi sent kommer glmma...

Foto

: Ann

ika

rn

borg

Frebygga olyckorsid 6-7

En mndag vi minnssid 23

Frst ..............................................................2Redaktionsspalt ......................................3rets revisioner ..................................4-5

Uppsnappat ...............................................8Samverkan .................................................9Visste du att ...........................................10J...la skitsystem ...................................11Profilen: Anna Kallweit..............12-13

Avfalletsid 14-15

Vad hnde med elpriset? .........16-17Tre snabba med Torbjrn.................17Konsekvenser av tidigare stngning .........................................18-19Hur tnker du Lise ......................20-21Uppsnappat ............................................22Tvling ........................................................22

Reaktion Nr 2 20164

rets revisionerNu drar rets revisionsssong igng! Frst ut r Ringhals 1 den 1 maj, ttt fljd

av Forsmark 2 som startar den 8:e.

Text: Julia Rydberg Foto: Alexander berg Grafik: Annika rnborg

Revisionen p Forsmark 2 r en frnyel-serevision med fokus p modernisering. Bland annat ska fyra stycken lgtrycksfr-vrmare bytas ut d de gamla uppntt sin tekniska livslngd p 35 r. Lgtrycksfrvr-marna r en del av den process som vrmer upp vattnet frn kondensorn, p vg tillbaka till reaktortanken. Lgtrycksfrvrmarna vger 15 ton styck och r lnga som bussar. Under revisionen kommer det att pg en hel del jobb i turbinbyggnaden. Frutom bytet av lgtrycksfrvrmare ska sex stycken lgtryck-sturbiner skovlas om. Det kommer ven att

genomfras omgummering av vattenkamma-ren i kondensorn d det gamla ytskiktet har nts bort. Gummit skyddar mot korrosion orsakad av havsvattnet som frdas genom kondensorn.

Ringhals 3 startar sin revision i augusti, den omfattar 68 dygn och r drmed rets lngsta. Det frklaras med en diger lista tgrder, till exempel ska bda turbinerna lyftas fr inspek-tion och reparation. Ett av de mer omfattande jobben r att byta rranslutningar, s kallade safe end-stutsar till tryckhllaren. 120 japaner frn Mitsubishi kommer till Ringhals fr att

utfra arbetet som i stort sett kommer pg dygnet runt under hela revisionen.

Samtliga tankar kommer tmmas fr tiorsversyn, och hrddetektorer ska bytas i reaktorbassngens brunnar. Likt p Forsmark 2 grs omgummering av kondensorn med tillhrande system. Sist men inte minst utfrs CAT-prov, allts test av reaktorinneslutning-ens tthet.

Frst den 15 november avslutas rets revisionsrace: d gr enligt planen Forsmark 3 i ml efter sin underhllsrevision, och vi kan sammanfatta rets insatser. R

Antti Ruotsalainen, SSG Sahala, svetsar fast en av de nya lgtrycksfrvrmarna i kondensatsystemet under frra rets revision p Forsmark 1.


Revisionsperioder

Januari

Feb

ruari

Mars

April

Maj

Juni

Juli Augusti S

eptember

Oktober November

December

RA 16

Januari

Feb

ruari

Mars

April

Maj

Juni

Juli Augusti S

eptember

Oktober Novem

ber December

Ringha

ls 4

Forsm

ark 3

Forsmark 1

Fors

mark 2

Ringha

ls 1

Ringhals 2

ringhals 3

Anna Hgstrm, ny revisionsledare p Forsmark 1. Anna har sedan 2004 arbetat inom planering och sett revisionen p mycket nra hll.

Hur knns det? Det knns spnnande och nytt! Det har skett en omorganisation hr under frberedelsearbetet som inneburit nya arbetsstt fr oss revisionsledare, men sjlva revisionsarbetet knns inte frmmande i och med att jag har jobbat inom revisionsprojektet tidigare.

Vad ser du mest fram emot i din nya roll? Genomfrandet av revisionen blir roligast. Det r frst d vi fr se resultatet av alla frberedelser.

Vad blir den strsta utmaningen fr dig? Strsta utmaningen r att f alla inom revisionsprojektet att dra t samma hll att jobba fr att klara revisionen p utsatt tid och med ett tillfredstllande resultat.

Vilka r dina frvntningar infr revisionsstart? Att vi har frberett oss vl s att vi kan hantera eventuella utma-ningar som dyker upp lngs vgen med bsta mjliga frutsttningar.

Revisioner 2016

Forsmark 1 3/7 - 23/7, 20 dygnRevisionsledare: Anna Hgstrm Byte av kablar och komponenter i reaktorinneslutningen Mindre komponenter, temperatur- och tryckgivare, byts ut. Mindre kontroll av hjlpkraftdiesel.

Forsmark 2 8/5 - 16/6, 39 dygnRevisionsledare: Victoria Davidsson Byte av fyra lgtrycksfrvrmare. Sex stycken lgtrycksturbiner fr nya skovelblad. Nya kablar och komponenter i reaktorinneslutningen

Forsmark 3 9/10 - 15/11, 37 dygnRevisionsledare: Kenneth Stensson Underhllsarbeten p huvudcirkulationspumpar. Byte av elgenomfringar i reaktorinneslutningen Restarbete i generatorprojektet. Installation av matarvattenfilter fre reaktortanken.

Foto

: Jul

ia R

ydbe

rg

Hall dr...

Ringhals 1 1/5 - 4/6, 31 dygnRevisionsledare: Per Alfredsson och Johan Skoglund Utbyte av generator G11 med kringutrustning (projekt ROGER) Utbyte av huvudtransformator T11 och lokaltransformator LT110

(projekt TREX)

Skerstllande av strukturell integritet fr mekaniska system (projekt STING)

Ringhals 2 25/7 - 17/9 Revisionsledare: Joakim Falk och Lars-Gran Sjstrm2015 rs revisionsavstllning har frlngts p grund av arbeten med un-derskning, analys och reparation av reaktorinneslutningens bottenplt. terstart planeras 17 september 2016. Nsta revisionsavstllning fr Ringhals 2 r planerad till 2017.

Ringhals 3 3/8 - 14/10, 68 dygnRevisionsledare: Oscar rnborg och Anders Karlsson Byte av rranslutningar, safeend-stutsar, till tryckhllaren (projekt

PRIO)

Utbyte av detektorer och kablar i reaktorskyddssystemet (projekt TUNIS)

Reaktortankprovning Test av reaktorinneslutningens tthet

Ringhals 4 1/6 - 30/6, 27 dygnRevisionsledare: Jan Andersson och Tommy Larsson Garantiprovning av nggeneratorerna versyn av lgtrycksturbinerna p turbin 41


Ett av 2016 rs fokusomrden r att minska antalet olyckor och tillbud. Ingen ska skada sig p jobbet. Nu nrmar sig revisionstider: bli inte en i olycksstatistiken!

Ta inga risker!

Varje r intrffar i Sverige fler n 500 arbetsplatsolyck-or i samband med tunga lyft. Mnga av dem leder till allvarliga personskador. Skerheten vid tunga lyft r ett frbttringsomrde, vilket ven konstaterades av WANO vid deras granskning frra ret.

Tyvrr har vi haft terkommande observationer p medarbetare som bland annat inte respekterat avsprr-ningar eller som gtt under hngande last, sger Bo Andersson som r lyftansvarig p Forsmark.

Det finns regler som styr arbetet infr, under och efter ett tungt lyft som det r viktigt att knna till ven om man sjlv inte r inblandad i ett tungt lyft, bde fr sin egen och fr andras skerhet skull.

Fr att stta fokus p tunga lyft har man infr rets revison tagit fram en ny utbildning.

Kursen innehller bde teori och praktik. Bland annat kommer deltagarna sjlva att f utfra praktiska lyft. Vi kommer att rigga upp en lyftarbetsplats p Forsmark 3 som visar hur en exemplarisk lyftarbetsplats ska se ut, bland annat vad gller avsprrningar, sger Bo och fortstter.

Det finns inga enkla lsningar, utan det handlar om att lngsiktigt arbeta med allt frn attityder och bete-enden till information, rutiner och regelverk. G aldrig innanfr en avsprrning, skyltar och avsprrningar finns dr fr allas vr skerhet, uppmanar Bo.

Vad r ett tungt lyft?

Ett tungt lyft definie-ras egentligen inte genom kilo eller ton last, utan som ett lyft dr tappad last kan pverka sker-hetssystem/kom-ponent, barrir eller innebra radioaktivt utslpp.

Tunga lyftSkerheten frmst vid tunga lyft

Text: Eva Fischer Foto: Alexander berg

Efter olyckan sger de flesta jag skulle bara Mnga olyck-or sker i slutet av ett arbets-pass. Man ska bara hinna en sak till eller bara gra frdigt

Arbete med tunga lyft r ett utpekat riskomrde p Forsmark. Under revison, d det r mnga personer i rrelse p liten yta, r det extra viktigt att flja regler och rutiner.

R

Tomas Holmkvist styr traversen som lyfter den nya, 100 ton tunga hgtrycksturbinen, p plats under revisionen 2014 p Forsmark 3. Den nya hgtrycksturbinen r konstruerad fr ett hgre ngflde vilket mjliggr en kad elproduktion.


Genom systemen ERFKA, p Forsmark, och Avrs, p Ringhals, tar vi hand om erfarenheter fr att utveckla och gra Forsmark och Ringhals till bttre och skrare arbetsplatser. Jag uppmanar all personal att reflektera om det finns ngot generellt l-rande att ta del av. Man kan frska att se hndelsen i ett strre perspek-

tiv och skriva vad som finns att lra av hndelsen, mer generellt. Det kan vara bde bra och dliga erfarenheter, sger Ulrika Slders p erfarenhetskontoret i Forsmark.

Erfarenhetsterfring anvnds inte bara nr olyckan redan varit framme, det gr alldeles utmrkt att skriva en erfarenhet i frebyg-

gande syfte ocks. tgrda om du ser en risk, till exempel en stege som str illa till. Ibland kan

man inte gra ngot t risken sjlv men d r det viktigt att man pratar med sin arbetsledare och skriver en riskobservation/erfarenhet i frebyggande syfte, fr att undvika en olycka, den anvnds fr att ta lrdom av, sger Ulrika.

Ls mer om Ringhals och Forsmarks erfarenhetsterfring p intranten, Insidan och Canalen.

Att lra av andra och oss sjlva

Erfarenhetsterfring r en chans fr oss alla att lra av olyckor och tillbud. Genom att rapportera vra erfarenhet-

er har vi en mjlighet att gra arbetet skrare fr oss alla.

(se) Upp med hnderna!

Statistiken talar sitt tydliga sprk: vra hnder lever farligt. De senaste ren har merparten av alla skador som rapporterats in handlat om skr-, klm- och stickskador p hnderna.

Fr att vnda trenden satsar Ringhals p information och prova p-aktiviteter:

Infr revisionerna kommer vi finnas p

plats i mottagningsbyggnaden och entrhal-larna fr att uppmrksamma olika typer av handskar och verktyg som erbjuds, berttar Jessica Bergstrm, arbetsmiljingenjr. Man fr ocks testa vardagliga moment som att ppna en burk eller klippa med sax om inte tummen fungerar, allt fr att ge en tankestllare om vikten att vara rdd om hnderna.

Infr och under rets revisioner kommer Ringhals lgga extra fokus p att vi skyddar vra hnder. Handskador str fr 30 procent av samtliga arbetsolyckor som rapporte-rats in, men med rtt skydd och hjlpmedel kan de undvikas.

Statistik ver arbetsskador visar att kategorin annat dr skrskador ingr r strst, fljd av hantering av arbetsredskap.

Text: Anna Collin Foto: Annika rnborg

Text: Eva Fischer Illustration: Lasse Widlund

0

5

10

15

20 Hantering av arbetsredskapAnnatFall till lgre nivFall till samma nivFreml i rrelseFreml i vilaLyftNedfallande/ygande fremlVrme/kylaverbelastning av kroppsdelBuller

Jessica Bergstrm

Arbetsskador p Ringhals 2015


Kontinuerliga frbttringar med WANO

WANO konstaterar i sin uppfljningsrap-port i r att de kan se en positiv frndring i samarbetet och frstelsen mellan de centrala enheterna och krnkraftverken. Exempel p detta r samverkansomrden och en gemen-sam tidning Reaktion.

Vi r mycket njda med resultatet p vra AFI:er: tv A, tv B och ett C, sger Mats Ladeborn chef Fleet Development. Men vi slr inte oss till ro utan ska fortstta med frbttringsarbetet. Vi har en vg att vandra innan vi r dr vi vill vara.

WANO kommer tillbaka igen fr en ny Corporate Peer Review r 2019. I en

Corporate Peer Review granskas krnkrafts-flottans styrning och uppfljning samt hur de centrala enheterna arbetar med krnkraftver-ken. Vattenfall r ett av de frsta fretag som deltagit i denna typ av Peer Review dr de centrala enheterna granskas.

Ny gemensam vrdegrund Vra vrderingarLagom till rets revisionsssong kommer hftet Vra vrderingar i en gemensam version fr bde Ringhals och Forsmark. Vrdegrunden bygger precis som tidigare p krnvrdena skerhet, prestation, samarbete och lrande. Del tv av hftet handlar om felfrebyggande arbets-metoder, dr begreppen nu har ensats mellan Forsmark och Ringhals.

Prata med dina kollegor och din chef om vad vra vrderingar inne-br fr er. Reflektera ver om det r ngot du behver frndra fr att kunna gra ett skert och bra jobb.Vra vrderingar delas ut till alla med postfack och kan ven hmtas i tidningsstll. Hftet finns bde i svensk och engelsk version.

Strre effektiviseringspotential n berknat i HUG IT.

- Projektets business case har strkts.

Effektiviseringspotentialen inom tillstnds- och frrdshantering r strre n vi trodde, sger Kristian Wendt, delprojektledare fr samordning och frndringsledning, Vattenfall fleet developement. Vntetiderna fr arbetstillstnd kan kortas ner betydligt, till exempel genom elektronisk signering, vilket skulle innebra en stor besparingspotential framfrallt under revision, sger Kristian som arbetar p Vattenfall Fleet Development, GU-M.

Arbetsorder fresls bli mer central i det gemensamma underhllssystemet. Resurs-bokningar av material och personal skulle d kunna gras utifrn en arbetsorder, vilket skulle pverka arbetsstt och mjliggra en bttre styrning av verksamheter.

HUG IT planerar att utveckla Ringhals underhllssystem D21, som r baserat p affrssystemet SAP.

Forsmarks underhllssystem Fenix har mer omfattande funktionalitet n D21. Fr att tcka gapet ska D21:s inbyggda funktionalitet utnyttjas i hgre grad n det gr idag. Vi planerar ven att integrera stdsystem med det gemensamma underhllssystemet, sger Kristian.

Det r Vattenfall som gett direktiv om att SAP ska anvndas. Workshops genomfrs med medarbetare ute i verksamheten inom omrden som

frrdshantering, tillstndshantering, planering och revision. Parallellt frs en mlbilds-dialog med underhllscheferna p Forsmark och Ringhals.

HUG IT ingr numera i program RingFors. I juni i r fattas beslut om projektet ska genomfras eller inte.

Rar liten krabba p vift

I april hittades ett exemplar av den asiatiska blskrabban vid Ringhals kylvattenutslpp i samband med SLU:s provfiske. Krabban, en 4-5 cm lng hane, lever normalt i Asien och

har endast ptrffats ett par gnger tidi-gare i svenska vatten. Arten r en liten och tlig rackare, men det r nnu oklart om den kan frka sig och etablera sig i vra vatten.

S hr jobbar vi p Ringhals och

Forsmark

VRA VRDERINGAR

RINGHALS

FORSMARK

FELFREBYGGANDE

ARBETSMETODER

SKERHET

PRESTATION

SAMARBETE

LRANDE

SYNLIG

MODIG

VRDEFULL

STOLT

SAMVERKAN

ENERGI

TYDLIGPJB

PJD

SKERHETSMEDVETEN

LNGSIKTIGT

RISKMEDVETEN

MILJ

RIKTIG

STARK

REFLEKTION

UTVECKLIN

G

FRAMGNGKOMMUNIKATION

ERFARENHET

LEDARSKAP

FRBTTRING

TERKOPPLING

NYFIKENHET

DMJUKHET

OMTANKE

EFTERTANKE

NYTNKANDE

PPENHET

COACHING

IFRGASTTATILLSAMMANS

KRAFT

DIALOG

MLMEDVETEN

NTVERK

KUNSKAP

KULTUR

FRMGA

STRLSKERHET

DJUPFRSVAR

KVALITET

YRKESMANNASKAP

EFFEKTIVT

FRAMFRHLLNING

EGENKONTROLL

RAPPORTERA

RESPEKT

UTHLLIG

ANSVARSTAGANDE

SAMSPEL

FRTROENDEFRBEREDD

PERSONSKERHET

GENERS

Vra vrderingar

Gradering

A Satisfactory - tillfredsstllandeB On track - p rtt vgC At risk - i riskzonen

Vid ett besk hos Vattenfall i januari gjorde WANO en uppfljning p den Corporate Peer Review som genomfrdes i december 2013. Vid granskningen 2013 gav WANO fem stycken AFI:er (Area for Improve-ments) till Vattenfall.

Projekt HUG IT, Harmoniserade processer inom Underhll och Gemensamt IT, tar fram frslag p hur Forsmarks och

Ringhals underhllsprocesser kan harmoniseras.

WANO - World Association of Nuclear Operators


Gilla och dela

Samverkan ger styrka

Projekt RingFors har ombildats till program RingFors, som under ledning av Eva Halldn ska bidra till lngsiktig lnsamhet fr Vattenfalls krnkraft. Programmet har som ml att genom samverkan och effektiviseringar n en bestmd produktionskostnad i re per kWh (exkl. effektskatt) till 2021. Beslut om exakt niv kommer i maj.

Projektet analyserade ven mjligheten att sl ihop Forsmark och Ringhals till ett gemensamt bolag men de ambitionerna lades t sidan i februari i r.

Marknadslget har ytterligare frsmrats sedan RingFors startade 2014. Drfr r det angelget att snabbt uppn resultat. Bedm-ningen r att vi kan realisera runt 75 procent av besparingspotentialen ven utan ett gemensamt bolag. Och det gr arbetet inom program RingFors nnu mer prioriterat, sger Eva Halldn, programsponsor.

Samtliga pgende och planerade effektiviseringsaktiviteter med koppling till krnkraften inom BA Generation ska samlas och fljas upp genom program RingFors.

Programmet omfattar tre projekt: Or-ganisation, Effektiviseringsportflj samt Mjliggrare. Bland mlen finns att gra organisationsjusteringar fr att ka mj-ligheterna till samverkan och effektivitet i organisationen, ensat ledningssystem, gemensam IT-plattform, uppfljning av p-gende effektiviseringsinitiativ och arbete med att ta fram administrativa rutiner och regler som tydligt och enkelt redogr hur samverkan ska g till i praktiken.

Sedan 2014 har vi minskat driftkost-naderna med bortt 150 miljoner kronor tack vare Ringforsrelaterade aktiviteter som gemensamma staber och arbete inom sam-verkansomrden. Investeringskostnaderna har reducerats med ett antal hundra miljoner kronor bland annat tack vare versyn av vra investeringsplaner, sger Eva Halldn.

Hon pekar ut samplanering revisioner, gemensamma kompetensomrden samt gemensam kravtolkning som omrden med stor framtida effektiviseringspotential:

Fr att vi ska n framgng med program RingFors r det av strsta vikt att medarbeta-re frn olika omrden inom Vattenfalls krn-kraftverksamhet engagerar sig, och deltar aktivt i projektarbetet och vriga aktiviteter inom RingFors.

Projekt RingFors blir

Program RingFors

Det r viktigt att vi tillsammans tar vara p alla mjligheter som samverkan mellan Ring-hals, Forsmark och Fleet erbjuder inom RingFors, sger Mats Ladeborn, stabschef vid Fleet Development.

Varfr r samverkan s viktig? Just nu r vr verksamhet s hrt pressad av det lga marknadspriset p el att det r en ren verlevnadsfrga. Det r absolut ndvndigt fr oss att bli effektivare och brkraftiga p sikt. Men oavsett marknadslget tror jag alla mr bra av att jobba med stndiga frbttringar och knna att man r effektiv.

Vilka frvntningar har du p Ringhals, Forsmarks och Fleets samverkan? Jag frvntar mig att man i alla lgen och p alla niver ser sig omkring efter mjligheter till samarbete och tillfllen att lra av andras erfarenheter: att man tar kontakt med kollegor bde p den egna arbetsplatsen och p den andra siten. Tidigare hade vi en tvlan mellan vra block dr man utmanade varann att bli bst, och visst finns en nytta i det, men i det lnga loppet r det inte verkningsfullt. Vi behver varandra och jag vill pongtera hur viktigt det r att vi ven tar med vriga verksamheter inom vrt BA i samverkan.

Samverkan verkar mest handla om ekonomi, r det s? Ekonomin r bara en av de delar som strks genom samverkan: en annan r skerheten. Inte ens den tekniskt bsta lsningen blir bttre om du inte kan dela och utveckla den tillsammans med andra. Reaktorskerhet som bygger p unika lsningar eroderar ver tid, att ha gemen-samma lsningar innebr lrande och erfarenhetsutbyte vilket minskar risken fr misstag.

Kan du ge ngra exempel p samverkan? Konkret r t ex att branschen enats om en gemensam kravbild gllande oberoende hrdkyl-ning som alla projekt ska leva upp till. Vi har ven startat upp tio samverkansomrden som nu brjar ge resultat. Likas r projektet HUG IT ett annat bra exempel dr underhll harmonise-rar sina processer och infr ett nytt, gemensamt IT-system.

Hur kan en enskild medarbetare bidra till samverkan och effektiviseringar? Jag tror starkt p samarbete p alla niver. Har du ett problem, en fundering eller en god id: kontakta ngon i ditt ntverk. Vi kan alla bidra genom att hjlpa andra, det r ett ansvar vi alla som kollegor har.

Tummen upp...P kort tid har nstan 13 000 personer anslutit sig till gruppen Vi som stdjer svensk krnkraft p Facebook. Sidan r en del av ett gemensamt upprop frn fackfrbunden Akademikerna, SEKO, Ledarna och Unionens klubbar p krnkraftverken. Avskaffa straffskatten p krnkraft och ta bort subventionerna p frnybart r budskapet.

Gilla och dela p www.facebook.com/svenskkarnkraft

p Facebook

Mats Ladeborn



Stationsbatterierna i Ringhals 3 och 4 byts ut mot en ny effektivare typ som enligt nya krav har kapacitet att driva skerhets- och styrsystemen under 8 timmar vid spnningsbortfall. Det innebr 34 procents hgre kapacitet per kilo batteri, och att mngden batterier kat frn 16 till 25 ton som passats in p hjden och bredden i befintliga utrymmen. Batterierna byts ut under pgende drift med hjlp av srskilda reservbatte-rier, fr att minska installationstiden.

Arbetet har flutit p precis som planerat vilket beror p ett utmrkt samarbete mellan alla inblandade sger projektledaren Ingemar Karlsson. P bilden: Andreas Hjalmarsson, Caverion och Jerry Walfridsson, Midroc electric.

Fulladdat i batterirummet

10%Redan 10 procents mindre kroppsfett leder till stora hlsovinster fr den som ftt lite fr mycket av det goda. Blodtrycket frbttras, risken fr diabetes minskar och hjr-tat mr bttre nr kolesterolniverna blir lgre. Den som lider av smnapn upplever en bttre smn och vaknar mer utvilad, en av faktorerna som ger mer energi verlag av viktminskningen.

KattluckaEn kattlucka r ett litet hl i en drr eller vgg. Hlet r avsett fr att kunna dra igenom temoprra rr/slangar eller ledningar och ska vara frsett med korrekt monterad lucka eller t-tat med sealbags enligt tillverkarens anvisningar.

Knner du av IT-stressen?

Yvonne Nyholm, elkonstruktion Ringhals Litegrann, jag har inte ngon bra strategi fr att hantera mailen. Man r s beroende av fungerande IT, s visst kan man bli stressad nr det gr lngsamt i systemen.

Camilla Fogel, centralt std, Forsmark Jag har inte haft s mnga IT-problem, frutom att jag inte kunde komma t SAP-systemet efter nyret p grund av att min behrighet inte var frnyad. Jag kontak-tade d kundstd som var snabba att tgrda detta.

Samuel Axelsson, underhll telesystem, Ringhals Inte srskilt, jag jobbar med IT och hanterar de flesta problem som dyker upp. Det skulle vara den stndiga strmmen av mail som stres-sar i s fall.

Bjrn Brunefors, skerhets- styrning, Forsmark Ibland. Vad gller mailen s har jag bra filter som automatiskt sorterar mejlen i mappar ssom kopior, delgivning av dokument och vissa prioriterade avsndare exempelvis SSM. Vanliga in-korg-mappen ligger p cirka 1500 just nu. men jag hoppas kunna rensa lite.

Foto

: Ann

ika

rn

borg


Arb

etsm

ilj

Vem har inte svurit ver tidrapporteringssystem som man inte frstr sig p, ekonomisystem som krnglar och andra system som verkar ta upp just den tidsbesparing systemet skulle innebra? En ogenomtnkt och instabil digital arbetsmilj kan innebra mnga ondiga knapptryckningar, tidsdande procedurer och avbrott som leder till stress och frustration.

Dligt anpassade IT-system r ett av vra strsta arbetsmiljproblem. Underskningar visar att man p

jobbet gnar i genomsnitt en halv-timme om dagen t IT-strul. Tid som innebr enorma kostnader. Ett stt att rda bot p problemet r att infra digitala skyddsronder dr tidstjuvar kan upptckas och tgrdas, sger Sara Edin, arbetsmiljombud p Forsmark.

Det hr arbetsmiljproblemet r ocks en generationsfrga. En del

ldre tvingas in i den digitala vrlden och frustrationen som kan uppst nr ingenting fungerar kan ven leda till en knsla av otillrcklighet.

En ny kartlggning frn Arbetsmiljverket visar att de flesta upplever att kraven kar och att de mste fokusera p verktygen istllet fr p sitt arbete.

Dagens IT-system matchar alltfr sllan mnniskans egenskaper och frmgor. De flesta anvnder inte bara

ett system utan flera och om alla system har sina problem blir helheten vldigt rrig vilket gr att vi blir irriterade och stressade, sger Sara och fortstter:

Oavsett om det r den fysiska arbetsmiljn runt datorn eller om det r programmen som inte r anpas-sade efter mnniskors frutsttningar, s behver dliga datamiljer uppmrksammas. Det vore bra om man ven vgde in den digitala arbetsmiljn nr man gr riskbedmningar, till exempel vid en upphandling eller ett inkp av nya system.

Den digitala vrlden utvecklas i en rasande takt och kanske blir vi lite fartblinda, vi hinner inte tnka klart. Grundaren till musiktjnsten Spotify sa en gng att det inte rcker att vara ingenjr fr att skapa ett anvndar-vnligt program man br ven vara psykolog och beteendevetare.

Arbetsmiljlagen sger att teknik ska anpassas efter individens frutsttningar, samt att teknik varken fr utgra en fysisk eller psykosocial belastning som kan leda till ohlsa.

Jag skulle vilja brja med digitala skyddsronder i dess enklaste form, fr att medvetengra att det r ett arbetsmiljproblem och inte ett anvndarproblem. Att kontrollera och frbttra den digitala arbetsmiljn borde vara lika naturlig som att kolla att medarbetarna har bra stolar och rtt belysning, sger Sara.

En vanlig orsak till frustration och stress p jobbet r strul med tekniken vilket kan leda till irritation som pyser ut p fikaraster, under lunchen med kollegorna, genom utbrott i kopieringsrummet eller ilska vid tangentbordet. IT-stress r en hgst aktuell arbetsmiljfrga som dessutom kostar fretagen miljarder varje r dags fr digital skyddsrond!

Jla skitsystem!Det rcker inte att vara ingenjr fr att skapa ett anvndarvnligt program man br ven vara psykolog och beteendevetare

Daniel Ek, grundare av Spotify

Text: Eva Fischer Foto: Fotolia

Sara Edin

R


Om Anna Kallweit lder: 42 rBor: Trslvslge i VarbergFamilj: Tv barn, 15 och 11 rBakgrund: Utbildad danspedagog. Har arbetat inom kultursektorn i kommunenGr p fritiden: Yoga, skogspromenader, lserMl i livet: Vara ppen fr mjligheter och m braPerson jag beundrar: Min tyska farmor, har verlevt ett krig, efterkrigstid och att vara flykting med tre barn. Hon har ett stort hjrta och r vldigt omtnksamOknd talang: Kan sticka och tova vantar

Knns hon igen? Anna syns i kampanjen Nya perspektiv p krnkraften

#utveckling


Att prova olika jobb gr en dmjuk

Efter mitt konsultuppdrag fick jag nsta jobb via rekommendationer frn dem jag arbetat med, bland annat coacherna. De har stttat mig i att tro p mig sjlv och min frmga.

Hur r du som person i arbetslivet? Jag r nyfiken! Jag tycker om att jobba med utveck-ling, och blir kreativ nr det ska skapas struktur av oreda. Jag gillar att f saker att hnga ihop och jag ger mig inte p vgen. Men jag jobbar hellre med de stora boxarna, allts vergripande, n p detaljniv.

Samarbete med andra r inspire-rande, tycker Anna. Sjlv r hon en drivande person och kompletteras av de mer eftertnksamma och reflekterande. Och att prova olika tjnster r bra fr samarbetet.

Man blir mer dmjuk, och fr bttre frstelse fr att man inte alltid har hela bilden. Folk agerar efter sitt sammanhang. Till exempel innebar chefsrollen mnga delar som jag inte hade s god inblick i innan jag provat sjlv.

Vad uppskattar du mest p Ringhals? Det r en arbetsplats med mnga mjligheter. Om man sjlv r nyfiken finns det mnga chanser att ta. Och jag gillar att ider och frslag alltid uppmuntras.

Vad tycker du att vi kan frbttra? Ibland borde vi se mer till helheten innan vi springer p. Till exempel utvecklingsinsatser inom lednings-systemet, dr r vi bra p utveckling och implemen-tering. Men vi borde arbeta mer med frstelse, att f mnniskor att frst vad det innebr fr var och en och i det dagliga arbetet.

Perspektivet kostnad gentemot nytta mste finnas med i vad vi gr det finns en iver att gra gott, men det mste ju vara vrt kostnaderna bde i tid och pengar.

P Ringhals finns en kultur av hjlpsamhet och ppenhet, som Anna uppskattar.

Det r bra sndningstid p bde chefer och kolle-gor, folk r tillgngliga nr man behver n dem. Och det r trivsamt ocks, man hlsar p varandra och jag knner mig trygg i att jag fr vara som jag r.

ver framtiden och avvecklingen knner hon ingen strre oro.

Det blir en intressant resa. Jag ser detta som en naturlig del i livscykeln fr krnkraft-verk.

Vad r viktigast i jobbet fr dig? Att arbetet knns meningsfullt. Och att det r kul!

Nr blir det meningsfullt? Nr man skapar ett vrde fr ngot utver sig sjlv.

Vad r dina planer fr framtiden?Jag vill fortstta jobba med verksamhetsut-

veckling. Det r som livet; i stndig rrelse. Just nu r mitt arbete hr p NQA mitt drmjobb, men jag kan tnka mig att prova p chefskapet igen, jag brinner fr kulturfrgor och mnniskors lrande och utveckling.

Privat r Annas ambition att alltid ha en tillvaro med balans och god hlsa. Rent praktiskt innebr det bland annat styrketrning och yoga, och hon tar grna lnga skogspromenader och umgs med familj och vnner fr att boosta med energi.

Och det finns fler drmmar, fr arbetslivet lngre fram.

Jag skulle ocks grna jobba utomlands ngon gng, kanske med utveckling av fretagande och en-treprenrskap i till exempel Afrika eller Indien. Grna med fokus p kvinnor.

Anna Kallweit kom till Ringhals 2010, men hon har redan hunnit prova flera olika tjnster och utvecklats i takt med uppdragen. Att hon r en doer som inte drar sig fr att ta itu med komplexa arbetsuppgifter, uppfattades redan

nr hon brjade som projektassistent i FRST-projektet.

Text: Emma Steinwall Foto: Annika rnborg

R

Annas karrir p Ringhals

2010 Projektassistent i FRST, som utvecklade det nya ledningssyste-met

2012 Administratr p avdelningen fr sker-het, kvalitet och milj

2014 Vikarierande gruppchef p arkivfunk-tionen

2015 Kvalitetsingen-jr p avdelningen fr skerhet, kvalitet och milj, i enheten fr ledningssystem och internrevisioner (NQA)

Om man sjlv r nyfiken finns det mnga chanser att ta


Inga vanlig sopor

Medelaktivt avfall blandas med betong och gjuts in i betongkrl, s kallade kokiller. Kokillerna frvaras i mellanlagret i vntan p transport till slutfrvar. De ldsta kokillerna p Ringhals r frn byggtiden p 70-talet vilket kan utlsas av koden p utsidan. R277 innebr avfall frn Ringhals 2 r 1977.

Reaktortanklocken vger modiga 54 ton styck. De kommer frn Ringhals 3 och 4 och byttes 2004-2005. S smningom ska de skeppas ivg fr slutfrvar.

Att ta hand om aktivt avfall r en tung och tidskrvande uppgift som krver kunskap och gott om utrymme.

Under frra ret sgades stora delar av reaktorinne-slutningens golv upp i samband med reparationen av bottenplten p Ringhals 2. Nu pgr efterarbetet dr varje enskilt uppsgat block av betongen undersks fr friklassning. Varje enhet vger mellan 6-700 kilo styck, ytorna avsks genom strykprov och geigermta-re fr att upptcka kontamination. Trots nrmare 40 r i reaktorinneslutningen r det mesta av betongen s ren att den kunnat friklassas.



Ringhals markfrvar ska fyllas p fr fjrde gngen sedan 1993. Ett markfrvar ska inte frvxlas med en vanlig soptipp: hr slutfrvaras lgaktivt driftavfall i containrar och avfallsbalar under strikt ordning och reda. Varje container och bal har sin egen GPS-position fr att enkelt kunna grvas fram om det skulle bli ndvndigt.

Fr att sen ska behlla sin form och inte drabbas av sttningar med ren, byggs en

hrd krna av containrar dr avfall som inte kan komprimeras frvaras. Om inte vdret blir fr bltt kommer markfrvaret vara pfyllt och terfrslutet fr den hr gngen vid midsommartid. Ringhals sker nu tillstnd fr ytterligare 5000 m3 vilket ska rcka fr att ta tillvara driftavfall nda fram till slutet av 2040-talet, d Ringhals 3 och 4 gr i pension.

Ringhals fyller p markfrvaret

Markfrvaret anno 2016. Avfallet frvaras i containrar och balar vertckta av flera lager material fr att hllas torrt och skyddat. Fr-varet har ppnats -93, -98, -08 och nu r det dags igen.

Vi sg ett stort behov av att sjlva kunna sga strre ventiler, rr och andra komponenter, som vi frut mellanlagrade i bland annat avfallscon-tainrar p Forsmarks omrde och skickade till Studsvik fr sgning och friklassning, sger Lars Johansson, chef fr Fast avfall p Forsmark.

Kostnaden fr sgen var 2,5 miljoner kronor och de pengarna rknar man med att tjna in fort. Detta genom att slippa kostnader fr mellanlagring, transport och hantering vid Studsvik.

Nu spar vi ngon miljon rligen p att sjl-va sga och hantera dessa strre komponenter. Vi tittar just nu ven p ett framtida samarbete med Ringhals dr vi ser ver mjligheterna att kunna ta hand om ven strre komponenter frn dem.

Vi har lgt i tak i avfallsbyggnaden och sgen r drfr platsbyggd, s det finns bara en sdan hr variant av sgen i vrlden. Vi har s-gat med den ett halvr nu och den fungerar bra, sger Lars. Tanken r att sgen ska sga snder turbinerna som byttes ut p Forsmark 1 och 2 i samband med effekthjningen.

Unik sg kapar miljonerI avfallsbyggnaden p Forsmark finns en 12 meter lng och 3,5 meter hg sg. Den installerades i hstas fr att sga strre kompo-nenter och innebr en besparing fr fretaget p cirka en miljon kronor per r.

Text och foto: Anna Ek

Sgen kan sga tv gnger tv meter i dia-meter och klarar av komponenter som r upp till tjugo meter lnga. Torbjrn Bertholm, Fast avfall vervakar att kyl- och skrvtska rinner konstant ver sgbladen, s att de inte blir fr varma.

Foto

: Ann

ika

rn

borg

Mats Ahlqvist, Petter Larsson och Hkan Hallberg bland de containrar vars innehll ska bygga ut Ringhals slutfrvar.

Reaktion Nr 2 201616

Det har varit ett turbulent decennium p den nordis-ka elmarknaden. Nr Alliansen 2006 presenterade sin energiverenskommelse var det f, om ngon, som trodde p lngsiktigt lga elpriser. 2008 sgs stigande elpriser som ett hot mot tillvxten i industrin. Flera elintensiva fretag i skogs- och stlbranschen la ner produktion med hnvisning till just hga elpriser och osker energipolitik.

Idag, knappt tio r senare, nr prognoserna pekar mot fortsatt lga elpriser, kan det knnas avlgset.

Vad var det som hnde? Man skulle kunna sga att elmarknaden har drabbats av den perfekta stormen: Tre ekonomiska fronter som frstrker varandra.

Frst ut var finanskrisen. 2008 kraschade investment-banken Lehman Brothers. Det blottade instabilitet i de ekonomiska systemen och utlste en global ekonomisk kris som vrldsekonomin fortfarande inte terhmtat sig frn. Exporten fll, svensk basindustri drog ner p elintensiv produktion och efterfrgan p el minskade.

Samtidigt har vrldsmarknadspriset p bland annat fossila brnslen kol, gas och olja sjunkit till historiskt lga niver. I kombination med en verkapacitet p fossilbaserad termisk elproduktion i Europa har det drastiskt snkt priset p den nordiska elexporten.

Faktor nummer tv r mindre omtalad. Den stavas energieffektiviseringar. De senaste ren har energian-vndningen minskat r fr r, helt oberoende av den ekonomiska utvecklingen.

Historiskt har efterfrgan p el kat i Sverige. Nu har bde privatpersoner och fretag lrt sig att energief-fektivisera. Det spr p effekterna av finanskrisen och r en trend som kommer att fortstta, sger Ingmar Bergs-ten. Han r chef inom enheten fr Asset Optimisation

Sales and Renewables p Vattenfall Markets och har i mnga r analyse-rat elpriset p den allt mer komplexa europeiska elmarknaden.

Faktor nummer tre r att det tillkommer ny produktionskapacitet genom subventionerad utbyggnad av frnybar elproduktion. Det r inte bara Sverige som subventionerar

frnybar elproduktion. I Tyskland finns exempelvis ett n kraftfullare subventionssystem, som lett till stor utbyggnad av bde vind- och solkraft.

Utbyggnaden drivs nstan helt av subventioner. Vind och sol r fortfarande en relativt liten del i den totala elmix, men den har stor inverkan p priset. Vind- och solenergin har lga marginalkostnader. Drfr lnar det sig nstan alltid att producera den elen. Vid mycket lga priser kan ven vindkraften bli olnsam att kra. Detta intrffar oftast i det vindkrafttta Danmark, sger Ingmar.

Frutom de nmnda orsakerna till de lga priserna finns ocks inflytandet frn lnderna i sder. Kolpriset r lgt vilket fr en kraftig effekt inte bara p den konti-nentala marknaden, utan ocks ger en pverkan p den nordiska via de elektriska frbindelser som finns mellan lnderna, sger Ingmar.

Men de vanliga premisserna finns ocks med i bilden. Att priset var lgt i vinter, berodde ven p att det var mycket vatten i magasinen.

Mnga talar om att vi har historiskt lga elpriser. Men priserna har varit lika lga, och lgre, tidigare. Det som r skillnaden idag r att prognoserna tyder p att elpriset kommer att ligga kvar p lga niver under lng tid, sger Ingmar Bergsten. R

Vad hnde med elpriset?

Efterdyningar frn finanskrisen 2008, energieffektiviseringar och subven-tionerad utbyggnad av frnybar elproduktion: tre av varandra oberoende

faktorer pressar elpriset.

Tre stormar och mycket vattenVinterns lga elpris beror p tre lngsiktiga faktorer:

Vikande efterfrgan i finanskrisens efterdy-ningar.

Energieffektivisering-ar i bde industrin och hushllen.

Ny produktion som tillfrts genom subventioner och fal-lande priser p fossilt brnsle.

Och en lite mer kort-siktig:

Det r mycket vatten i magasinen.

Ingmar Bergsten

Text: Marie-Louise Olsen Foto: Annika rnborg och Olle Linder


Den nordiska elmarknaden r sedan ngra decennier avreglerad.

Elpriset i Norden stts p elbrsen Nord Pool. Elproducenterna bjuder ut produktion till de priser man r beredd att producera, och hur mycket. Elkonsumenterna lgger bud p hur mycket man vill kpa och till vilka priser.

Energislag med lg marginalkostnad, exempelvis vindkraft, bjuds ut ven nr priserna r lga.

Den dyraste kilowattimmen som krvs fr att tcka det efterfr-gade behovet en viss timme bestmmer priset.

Handeln sker bde dag fr dag (p spot-marknaden), och p lng-re sikt genom s kallade terminer.

Det nordiska elsystemet r sammankopplat med det kontinentala Europa. Med i systemet finns frutom de nordiska lnderna bland annat Tyskland, Beneluxlnderna, Frankrike och Baltikum. Det gr att elpriset i andra lnder pverkar elpriserna i Sverige.

verfringsmjligheterna r begrnsade, vilket gr att priserna inte r samma i hela elhandelsomrdet.

Begrnsade verfringsmjligheter resulterar till exempel regelbundet i negativa elpriser under blsiga dagar i omrden med mycket vindkraft, exempelvis i Danmark.

1. Nyligen freslog energiministern att krnkraf-ten stngs redan runt 2035. Gller inte 60 rs driftstid lngre? Ibrahim Baylan nmnde 2035 i en gemensam debattartikel med Lise Nordin, Miljpartiet. Det ska ses som en invit till frhandling med andra partier. Mnga ska tycka till innan energikom-missionen r klar. Vi vill absolut driva vra 80-talsreaktorer i 60 rs tid.

2. Vi ska spara in p kostnader. S vad fr krn-kraften kosta att producera? Effektskatten utgr cirka 7 re/kWh i pro-duktionskostnad. Utan effektskatt br vi sikta p att vara under 20 re/kWh i snitt fr vra reaktorer.

3. r vi nu i svensk krnkrafts mrkaste vinter? Ser vi ngon ljusning, att det blir bttre? Jag r optimist och tror det finns frut-sttningar fr lngtidsdrift, vi ska klara vra kostnadsml. Ur samhllets perspektiv borde krnkraft sjlvklart vara ett attraktivt kraftslag i ett 100 procent fossilfritt energisystem. Att erstta utslppsfri krnkraft med annan utslppsfri kraft r ett enormt resursslseri fr samhllet.

med Torbjrn

Tre snabbaS stts elpriset

Hur ska chefer p bsta stt coacha sina medarbetare att gra ett skert och bra arbete? Under en vecka i mars hll WANO en utbildning p Ringhals p temat Manager in the field, d ett 20-tal chefer fick teoretiska kunska-per och praktisk trning i arbetsplatscoaching. WANO gav ven rekommen-dationer till hur Ringhals br arbeta fr att systematiskt ta vara p lrandet frn arbetsplatscoaching.

Arbetsplatscoaching i WANO:s regi

Frdric Valro frn WANO (till hger i bild) samlade gruppen till en kort genomgng innan frsta trningstillfllet i anlggningen. Ringhalsaren Mag-dalena kesson, Martina Rundqvist Boman frn Forsmark och Jerry Wester-stedt frn SKB turades sedan om att observera och ge terkoppling kring olika arbeten som drift- och underhllspersonal utfrde p Ringhals 2.

Att hela organisationen har hjlpt till att minska kostnaderna genom mnga, sm effektiviseringar har gett resultat. Som exempel ser vi att den s kallade frbttringsportfljen fr Ringhals och Forsmark gav 170 MSEK i lgre utgifter under 2015. Tyvrr kan vi inte sl oss till ro, den utmanande situation vi befinner oss i krver att vi kar tempot ytterligare och att vi fortstter att pressa utgifterna ver hela organisationen i nnu strre grad

Mattias Hedenryd, avdelningschef Affrsstd


Den svenska krnkraften har rddat 60 000 liv genom ren. Det har Staffan Qvist, forskare i tillmpad krnfysik vid Uppsala Universitet, kommit fram till. Han forskar om fjrde genera-tionens reaktorer, men r ocks i hgsta grad aktiv i debatten om de miljmssiga konse-

kvenserna som fljer i krnkraftsavvecklingens spr.

Att sila mygg och svlja kameler

Sverige fr just nu det smsta miljarbetet av alla lnder i hela vrlden. Det finns inget annat land som i frtid stnger av s mycket klimatvnlig elproduktion ngonstans.

Text: Anna Collin Foto: Ellenore Millbro


Du varnar fr att sktrycket till krnkraftsrelaterade utbildningar r s lgt att det kom-mer att bli svrt fr branschen att hitta medarbetare i framtiden. Vad har hnt?

Det har lnge funnits ett uppdmt behov av kvalificerade medarbetare inom krnkraften. Det kade nr man fr tio r sedan rev upp de politiska nedlggningsbesluten. Kompetensbehovet finns inte bara i industrin, utan ven p myndigheter.Vi vet att studenterna r intresserade av teknologin i sig. Efter energiverenskommelsen 2009 startade det nya utbildningar och antalet skande kade. Men nr det nu talas om ned-lggningar minskar antalet skande snabbt igen. Och det r synd. Branschen kommer att ha stora rekryteringsbehov under lng tid framver, oavsett om det blir avveckling eller nybyggnad.

Hur allvarlig r situationen?

Sverige har svrt att klara en utbyggnad av ny krnkraft med de resurser som nu finns i landet. I nulget r det tveksamt om vi ens klarar avvecklingen med inhemsk kompetens. Det beror p om man fr folk som nnu inte pensionerats att stanna kvar i branschen. S oavsett vad som hnder med krnkraften mste staten nu genomfra kraftfulla tgrder fr att skra kompetensfrsrjningen i landet.

Om Staffanlder: 29Kommer ifrn: Huddinge, men bor i Stockholm

Utbildning: BSc. Maskin-teknik, KTH (2008), MSc. Krnenergiteknik, KTH (2010), PhD. Reaktorfysik, University of California Berkeley (2013)

Gr idag: Forskare p Uppsala Universitet och gstforskare vid Universi-ty of California Berkeley

Gr om ett halvr: I dagslget oklart. Om jag vill fortstta forska och utbilda i avancerad reaktorfysik kommer jag tyvrr troligen behva flytta utomlands inom ett halvr.

Hall dr!

Ane Hkansson, professor i tillmpad

krnfysik vid Uppsala Universitet

Ane Hkansson

I Sverige frs en livlig debatt om utslpp av vxthusgaser och vad vi kan gra fr att hjlpa klimatet, men hpnads-vckande f talar om konsekvenserna av att vi stnger ner krnkraften. Vra reaktorer gr att vi undviker lngt mer koldioxidutslpp n de utslpp all biltrafik i Sverige genere-rar varje r, konstaterar Staffan Qvist.

Mitt engagemang brjade med att jag irriterades ver miljdebatten: argumentationen bygger ofta p miss-frstnd och klimatnyttan med krnkraften har inte alls kommit fram.

Att vxthuseffekten vuxit till ett akut problem r en in-sikt som svl krnkraftens fresprkare som motstndare delar. Men Staffans berkningar visar p en miljmssig otjnst frn den som argumenterar fr stngning av krnkraften:

I vr forskningsrapport berknade vi att en nedlgg-ning av krnkraften i Sverige gr att vi frlorar mjligheten att undvika utslpp av nstan tv miljarder ton koldioxid. Detta i en vrld som skriker efter mer energi producerad av utslppsfria kllor. Drfr r det irrationellt och kon-traproduktivt att driva p en stngning av fullt fungerande krnkraftverk. Jmfrt med utgnglget s bedriver Sverige just nu det smsta milj- och klimatarbetet av alla lnder i hela vrlden. Det finns inget annat land som i frtid stng-er av s mycket klimatvnlig elproduktion ngonstans, ngonsin, sger Staffan.

Staffan Qvist har rknat ut att den svenska krnkraften genom ren rddat 60000 liv d den ersatt energikllor som skulle orsakat luftfroreningar och drmed negativa hlsoeffekter. Lika mnga liv kommer g t nr koldioxidfri krnkraft mste kompenseras med t ex fossila brnslen. Beslutet att i frtid stnga av krnkraftverken har negativa effekter fr klimat och hlsa, oavsett vad dessa verk poten-tiellt erstts av.

Sverige i srklassMotstndsrrelsen argumenterar att ny krnkraft inte gr att bygga fort nog fr att lsa klimatfrgan.

Jag och mina kollegor granskade historisk data ver utbyggnad av klimatvnliga energikllor, och blev verras-kade. Det svenska krnkraftsprogrammet r det snabbaste

miljomstllningsprojektet vrlden skdat, som innebar att vi p mindre n 20 r stllde om landets elproduktion till koldioxidfri, vilket dramatiskt minskade utslppen. Det r bara det franska krnkraftsprogrammet som kan mta sig med vr byggnadstakt. Ingen utbyggnad av frnybart kom-mer i nrheten. Takten i Tysklands nuvarande expansion av frnybart, som r det mest ambitisa program fr detta i vrlden, r s lngsam att det knappt syns i jmfrelse med de mest lyckade krnkraftsprogrammen.

nskedrmmen Min nskan r att den svenska regeringen erknner och visar sig stolta ver den fantastiska succ som det svenska krnkraftsprogrammet r. Jag hoppas man verger det kortsiktiga tnket, tar ett statligt ansvar fr forskningen kring fjrde generationens reaktorer och att vi terigen tar tten i utvecklingen, sger Staffan.

Tiden p vr sida Den mest rationella vgen framt r att lta nuvarande reaktorer kras under hela sin tekniska livslngd, och efter detta erstta de flesta av dessa med nya i generationen 3+. Vi br snarast bygga en seris fjrde generationens forsk-ningsreaktor och en anlggning fr avancerad tervinning av brnsle. Med tiden p vr sida kan vi g ver till modern teknik i lugn takt och bygga kommersiella fjrde genera-tionens system fr att erstta de anlggningar som faller fr ldersstrecket kring 2045. Tiden talar fr att vi kan gra det ekonomiskt och vlplanerat. Vi kommer inte lngre behva nytt brnsle, utan optimera ett system dr dagens krnavfall teranvnds.

D erbjuder vi ju ven en bttre lsning p problemet med slutfrvar, genom att teranvnda dagens krnavfall. Kvar blir en betydligt mindre mngd med avsevrt kortare frvaringstid, sger Staffan.

Att erstta krnkraften med vind eller solenergi skulle innebra att vi spenderar ofantliga summor p att erstta en fullt fungerande utslppsfri elproduktion med en annan, vilket r helt ologiskt. Men ven miljrrelsen har brjat vakna, och nu finns till och med grupper inom Miljpar-tiet som r fr krnkraft, avslutar Staffan Qvist.

Vill du lsa mer om Staffans forskning: Hans rapporter finns att ladda ner hr: http://goo.gl/s6LcAC& http://goo.gl/jRQVOAdolores tiorerit

Text: Marie-Louise Olsen

Vad sger

Miljpartiet?

Vnd och se!

R


Miljpartiet bildades ur motstndet till krnkraften. Idag byggs fler nya krnkraftverk i vrlden n det avvecklas gamla (t ex Sydafrika och Frenade Arabemiraten som har mycket goda frutsttning-ar att investera i sol- och vindkraft vljer nd att bygga krnkraft). Hur ser du och partiet p den globala utvecklingen?

Krnkraftens andel av vrldens energifrsrjning minskar trots att det byggs ngra nya reaktorer. Frny-bar energi r idag det som byggs ut snabbast i vrlden och allt fler lnder antar ml om 100 % frnybar energi.

Miljpartiet bildades ur motstndet till krnkraft med de problem som finns med uranbrytning, sker-hetsrisker och krnavfall. Idag finns teknik som gr att omstllningen till frnybar energi ocks r det mest konkurrenskraftiga. I Sverige har vi bttre frutstt-ningar n de flesta lnder till en sdan omstllning tack vare skog, vatten, bioenergi och solenergi. Miljpartiets ml r att Sveriges el- och vrmefrsrjning ska vara 100 % frnybar senast r 2030.

Det sgs att mnga andra lnder blickar avund-sjukt mot Sverige och anser att vi har det perfekta upplgget med en kombination av energikllor som ger en nst intill utslppsfri energifrsrjning. Forskare hvdar att koldioxidutslppen kommer ka dramatiskt nr delar av basenergin mste ersttas av annan, t ex via import. Hur tnker du och Miljpartiet kring den saken?

Det finns fler miljaspekter n endast klimat. Med 100 % frnybar energi undviker vi bde fossila utslpp och krnkraftens problem. Miljpartiet vill se en frdplan fr vergngen till ett frnybart energisystem dr krnkraftens successivt erstts med frnybar energi och energieffektivisering. Sverige har idag ett stort el-verskott och har goda mjligheter till fortsatt elexport.

Inom fem r har hlften av Sveriges reaktorer avvecklats. Vra medarbetare oroar sig fr att Sveriges energisystem blir mer srbart: att elen periodvis inte kommer rcka eftersom ingen annan

storskalig energiproduktion kan erbjuda den sta-bilitet krnkraften tillsammans med vattenkraften kan erbjuda. Man mlar upp scenarier dr elen ransoneras. r den oron verdriven? Vilken lsning har du och ditt parti argumenterat fr?

Effektfrgan blir mer central i energipolitiken nr olnsam krnkraft nu kommer att fasas ut. Det finns mnga lsningar fr att skerstlla behovet av el och effekt vid varje given tidpunkt. Vattenkraften r en vik-tig del i ett elsystem med mer vindkraft och solenergi. Stora mjligheter finns ocks i energilagring, efterfr-geflexibilitet, mer effektiv anvndning av bioenergi och sammankoppling med elkablar till vra grannlnder fr att jmna ut variationer i enskilda lnder. Vatten-falls eget analysarbete med tekniska lsningar fr att mta effektbehov och flexibilitet r mycket intressant drutver, exempelvis frslaget att via Svenska kraftnt stlla krav p ntkoder.

Fjrde generationens krnkraftverk innebr att dagens krnavfall teranvnds som brnsle. Det skulle minska mngden hgaktivt, lnglivat avfall till en hundradel och ocks frkorta frvaringstiden fr resterande avfall frn 100 000 till 1000 r. r det en lsning ni kan tnka er att diskutera fr att dels skra energitillgngen fr Sverige, och samti-digt lsa en del av problemet med slutfrvar?

SKB som har statens ansvar att ta fram en lsning fr krnavfallet har ifrgasatt om fjrde generationens krnkraftverk kan lsa avfallsproblemet. Om det vore tekniskt mjligt att teranvnda krnavfall s berknas det bli mycket dyrare och drmed tveksamt om det skulle bli verklighet. Miljpartiets bedmning r att det behvs ett fortsatt arbete fr att hitta en hllbar lsning fr slutfrvar av krnavfallet.

Lise Nordin kunde av tidsbrist inte stlla upp p en intervju, utan svarade p Reaktions frgor via mail

Lise Nordin r Miljpartiets energipolitiska talesperson och repre-sentant i energikommissonen. Trots knappa sex procents vljar-

std* har partiet stort inflytande p framtidens energifrsrjning. Hur tnker hon om krnkraften, nu och i framtiden?

Text: Anna Collin Foto: Fredrik Hjerling

Hur tnker du Lise?

Miljpartiets ml r att Sveriges el- och vrmefr-srjning ska vara 100 % frnybart senast r 2030.

0 5 10 15 20 25 30

26,1

7,5

5,9

25,3

5,3

3,5

6,1

18

1,5

0,9

S

vr

V

MP

M

L

KD

C

SD

FI

*= Diagram vljaropinionSvensk vljaropinion, mars 2016Klla: www.sr.se

Senaste opinionssiffrorna

R

Vad sger

Forskarna?

ls p sidan 18

-19

Deb

att


Forskarna vs

Miljpartiet


Namn........................................................................................................... Avdelning .................................................................................................. Adress.........................................................................................................

Med den nya arbetsmiljfrfattningen, AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbets-milj, ska fretag frebygga risken fr ohlsa p grund av organisatorisk och social arbetsmilj.

Den nya freskriften kravstller att arbetsgivaren ska ha ml fr att frmja hlsa och ka organisationens frmga att motverka ohlsa, sger Brita Evans-son, HRBP p personalavdelningen Forsmark, som menar att bde Fors-mark och Ringhals redan ligger lngt fram i det arbetet:

Vi har rutiner och uppsatta handlingsplaner, s jag anser att vi har bra koll, men vi kan bli bttre p att arbeta frebyggande. Det som blir vr utmaning r att ka kunskapen och kompeten-sen hos vra chefer fr hur vi ska arbeta med att

minska den arbetsrelaterade ohlsan i vardagen.Chefer har redan i dag stora krav att arbeta

frebyggande samt ha koll p medarbetar-nas arbetsbelastning och arbetstid och dessa krav blir tydligare i den nya frfattningen. Kraven p arbetsstt och handlingsplan gllande krnkande srbehandling lyfts in i den nya arbetsmiljfrfattningen.

Cheferna fr information och viss utbildning i de nya kraven i samband med information p avdelningarnas lednings-grupper samt i arbetsmiljutbildningen. I hst erbjuds cheferna en frdjupad utbildning.

Arbetsmiljverket r tillsynsmyndig-het och gr stickprover i verksamheten. Uppfljning av att reglerna efterlevs grs

ocks genom kontrollorganet fr vr milj- och arbetsmiljcertifiering, OHSAS 180011.

PysselDen hr gngen utmanar vi er med ett klurigt sudoku! Var med och tvla genom att skicka lsningen till Reaktion senast den 20 maj. Snd din lsning till [email protected] eller till adressen p sidan 2.

Lycka till!

9

4

1

3

6

7

85

8

3 1

2

86

6

4

6

5

5 9 2 3

4

7

Ringhalsare prisades

i USARinghals har belnats med amerikan-ska energiforskningsinstitutets EPRI Technology transfer award vid rsm-tet i Austin, Texas i brjan av februari. Priset delas ut till den som framgngs-rikt tillmpar kunskap frn EPRI i sin egen verksamhet.

Det var Pl Efsing, Per Nilsson och Hkan Johnsson som uppmrksamma-des d de i ldringshanteringen valt att implementera EPRI:s beskrivning av olika omrden och hur dessa pverkas med tiden. Detta gjordes p ett innova-tivt stt som stadkommit besparingar motsvarande fem miljoner dollar fr Ringhals.

EPRI:s arbetsmetodik r transpa-rent, komplett och trovrdig. Tack vare infrandet jobbar vi nu p liknande stt som de amerikanska och merparten av vrldens PWR-block gr. Nu kan vi p ett enkelt stt mta oss mot de andra fr att kunna bekrfta att vi gr rtt sa-ker och i rtt ordning, sger Pl Efsing.

Priset delas inte ut varje r, utan nr en kandidat gjort ett jobb eller arbetat p ett stt som EPRI anser vara best practice och drmed vrdig utmrkel-sen. Priset togs emot vinnarnas vg-nar av Henric Lidberg frn Ringhals.

Friskare arbetsplatsDen psykiska ohlsan och sjukfrnvaron kar generellt p arbetsplatser runt om i Sverige. Den 31 mars kom en ny

arbetsmiljfrfattning med syfte att stvja problemen och minska den arbetsrelaterade ohlsan.

58S mnga hissar finns det p Forsmark. P Ringhals r motsvaran-de siffra 57 st.

VinnareBildtexterna i frra num-rets korsord var En lucka i systemet och Dubbel maskering.

Grattis till er med de tre frst dragna lsningarna: Marianne Ahlman, BjrredBrje stlund, FalunJohnny Ahlstrm, Falkenberg


Nu

och

d

En mndag vi minns 30 r sedan Tjernobylolyckan

Den larmade, den frbannande mtappa-raten! Radioaktiva mnen p skorna! Vad var den nu fr fel? De hade ju bara varit inne i kraftverket en liten stund. Dr brukade det alltid vara rent. Frresten hade de aldrig haft p sig skorna inne p klassat omrde Det var nog fel p apparaten.

Tidigt p morgonen upptckte en strlskyd-dare i Forsmark att det fanns radioaktivitet utanfr Forsmark 1. Frst misstnkte man att ngon hade slarvat och gtt ut i skor med radio-aktiva partiklar p sulorna. Men snart fann man att aktiviteten fanns verallt i Forsmark, vilket

franledde beslut om hjd beredskap det hela var mycket frbryllande.

Skyddspersonalen brjade leta inne i de tre reaktorbyggnaderna. Man fann ingenting! Inte heller visade instrumenten i kontrollrum-met ngot orovckande. De mtinstrumenten som skulle larma om radioaktiva mnen inne i anlggningen var stilla och tysta. Allt verkade vara i sin ordning. Men det till trots fanns det radioaktiva mnen verallt utomhus.

Kommandocentralen bemannades, berrda myndigheter informerades och vgsprrar upp-rttades mellan Forsmarks bruk och kraftverket.

Samti-digt som Radio Uppland informe-rade om den misstnkta lckan pgick skandet efter orsak och klla. Instrumenten larmade om misstnkt radioaktivt utslpp utanfr krnkraft-verket. Samtidigt fungerade allting i krnkraft-verket som det skulle. Det visade i efterhand att reaktorblockens inre utrymmen var fria frn radioaktivitet. Dagbrunnarna, som tagit emot nattens regn, orsakade dremot ett ilsket knatter i strlningsmtarna.

Klockan elva p frmiddagen tog ledningen beslut om utrymning och snabb evakuering frn kraftverkets omrde. En rst i hgtalarna uppmanade alla att lugnt lmna Forsmark och ka till uppsamlingsplatsen i Norrskedika, en mil sder om krnkraftverket. Man fruktade d att verket p ngot stt orsakat ett stort utslpp. Vad ingen visste var att det fanns lika mycket radioaktivt jod och cesium verallt frn Upplandskusten och lngt upp i landet. Frst vid tta p kvllen kom svaret frn TV-Rapports redaktion via ett frskt telegram frn Moskva som bekrftade att reaktor 4 i Tjernobyl utanfr Kiev i Ukraina havererat natten till lrdag.

Nr det stod klart att utslppet inte kom frn Forsmark, kunde arbetet terg till det normala igen bortsett frn omvrldens strlkastarljus. Tidningar, radio och TV fylldes av spekula-tioner om vad som hnt i Tjernobyl och av, mer eller mindre realistiska, uppskattningar av hur stor det radioaktiva avfallet var i Sverige. Mste man hlla barnen inomhus? Vgade man dricka mjlk? I dag vet vi mycket mer om vad som hnde. Den totala mngd strlning som mnniskor ftt i de vrst drabbade delarna, var s liten att den inte har ngon betydelse fr den enskilda mnniskan, varken d eller i framtiden. I en skrift som publicerades dagen efter larmet i Forsmark avslutade dvarande kraftverksche-fen Karl-Erik Sandstedt sitt meddelande med orden.

Som framgr av nyhetsreportagen senare igr r strlkllan av utlndsk hrkomst. Med vnliga hlsningar och tack fr tlamodet under en besvrlig mndag.

Klla: r av spnning av Lennart Franzon, En trettiorskrnika av Lennart Cederstam.

Den 26 april r det 30 r sedan olyckan i Tjernobyl intrffade. Det var p Forsmark det radioaktiva utslppet frst upptcktes. Frbe-redelsearbetet fr att stnga av de tre reaktorerna p Forsmark och evakuering av personalen, cirka 500 personer, pbrjades.

Redo fr 30 rs drift

Rotorn lyfts ur statorn under revisonen p Forsmark 3, 2015.

Sveriges yngsta generator heter Jonatan och installerades p Forsmark 3 i slutet av frra ret. Generatorn r dpt efter driftsttningsdagen den 22 december och avslutade nyligen 600-timmars provdrift. Tillsammans med den ngot ldre O3 i Oskarshamn r tvillingarna de strsta generatorerna i Norden med en installerad ef-fekt p vardera 1500 megawatt. Nettoeffekten fr Forsmark 3 r 1167 megawatt. I och med installationen r Forsmark 3 redo fr ytterligare 30 rs drift.

Text: Eva Fischer

Om du fick byta jobb till vad som helst i hela vrlden, vil-ket jobb skulle du vlja d?

Andreas Olavi, planerare, Ringhals Mitt drmjobb r gitarrist eller musiklrare. Jag brinner fr musiken som r min strsta hobby. Den samlar mnniskor och fder gemenskap.

Nicholas Gustafsson, snickare p ISS, Forsmark Jag skulle vilja jobba med att recensera semesterresml, bo p lyxhotell och upp-tcka spnnande platser.

Sara Edin, arbetsmiljingenjr, Forsmark Jag r mycket njd med den roll jag har idag p Forsmark, men om jag fr drmma fritt s skulle jag kunna tnka mig att arbeta som trdgrdsmstare.

Maria Gustavsson, kvalitetsingenjr, Ringhals Nr jag var yngre var drmjobbet ridande polis. Men efter en fotbollsskada r det sjukgymnast, och att kunna hjlpa andra som drabbats av idrottsskador med rehabtrning.

Ny p jobbetKrister Svahn har anstllts som ny presschef p Ringhals, han tilltrdde tjnsten 15 mars. Svahn r journalist, men har under de senaste ren arbetat som press- och kommunikationsansvarig p Gteborgs universitet.

P nya platserGran Larsson, driftchef p R2, lmnar tillflligt Ringhals fr ett trerigt uppdrag fr WANO i Paris. Han pbrjade upp-draget i april 2016. Ny driftchef p R2 r Rikard Lindstrm.

SlutatSkickar en liten hlsning nr jag nu lm-nar FKA efter nra 29 r. Arbetar sista dagen den 30 mars. r stolt ver att ha varit en del av FKA under alla dessa r och br med mig mnga fina minnen. En ny utmaning vntar nu hos ENEC i Abu Dhabi. Lycka till i framtiden och ta vl hand om mitt Forsmark!

Hlsningar, Christer Johansson (BCJ) NPS1, Forsmark

I pension1 februari Ulf Borgesand, montageledare Ringhals1 februari Hkan Bengtsson, konstruk-tionsledare Ringhals

Ringhalsveteranerna har hllit rsmte fr 2106. Freningen har 306 medlemmar och firar 20-rsjubileum den 10 septem-ber i r. P www.rivet.se finns information om freningens mnga aktiviteter fr pensionerade kollegor.

TackTack fr den hr tiden! Nu efter nstan 25 r p Forsmark r det dags fr mig att ge mig ut p nya ventyr lite nrmare kusten. Tack till alla trevliga kollegor.

Peter Hgstrm, Forsmark

Ett stort tack till alla som kom ihg mig nr jag slutade mina uppdrag p Ringhals. Ingen nmnd, ingen glmd!

Kurt Helmersson, Ringhals

Sista arbetsdagen fr mig p Ringhals blev den 31 mars. Jag brjade som praktikant p strlskydd i april 1975 och har jobbat med lite av varje sedan dess. Senast p NTSA men under det senaste ret frmst som utlnad till en VU-satsning fr att strka Ringhals haveriberedskap.

Den hr tiden lmnar mnga minnen, de flesta positiva och jag vill tacka alla som jag samarbetat med. Kanske syns vi i Varberg eller till och med p Ringhals? Jag har nmligen erbjudit mig att som konsult i mycket begrnsad skala, sttta dr jag bedms ha lmplig kompetens. Nu ska jag anmla mig till Ringhals veteraner! Hlsar Per Drake, senaste titeln klok gubbe

rets Hederspris inom Employer BrandingDag Svensson, HR-chef p BA Generation har mottagit rets Employer Branding Hederspris som delas ut av fretaget Universum och handlar om hur ett fre-tag uppfattas som arbetsgivare. Under mnga r har Dag Svensson arbetat fr att strka Vattenfalls attraktionskraft i syfte att knyta rtt personer och kom-petens till fretaget. I juryns motivering heter det bland annat:rets Hederspris inom Employer Bran-ding tilldelas en person som utmrker sig p grund av sitt intresse fr och kunskap om Employer Branding, och som har lyft frgorna inte bara inom sitt fretag utan inom hela branschen.

Posttidning

Retur till:Ringhals AB

432 85 Vrbacka B

Documents

Reaktion nr 2 2016