Årsredovisning 2010

Årsredovisning 2010 inkluderande Hållbarhetsredovisning

Aktiebolaget SKF • 415 50 Göteborg • Telefon 031-337 10 00 • www.skf.com

SKF Årsredovisning 2010

VisionAtt förse världen med SKFs kunskap

AffärsidéAtt stärka SKFs globala ledarskap och bibehålla en lönsam tillväxt genom att vara det självklara valet:

• för våra kunder, återförsäljare och leverantörer

• för våra medarbetare

• för våra aktieägare

Drivkrafter• Lönsamhet

• Kvalitet

• Innovation

• Snabbhet

• Hållbarhet

Värderingar• Ansvar och befogenheter

• Etik och moral

• Öppenhet

• Lagarbete

Följande information, som är relaterad till SKF Årsredovisning 2010

inkluderande Hållbarhetsredovisning, finns på www.skf.com,

välj Investors och Rapporter.

• Bolagsordning

• SKF Etiska riktlinjer

• SKFs policy för miljö, hälsa och säkerhet

• Koldioxidutsläpp, data

• Miljöresultat, data

• Utmärkelser för Noll olyckor

• Tillverkningsenheter per den 31 december 2010

• Anpassning till GRI G3 Guidelines (GRI Index Table)

SKF är huvud-sponsor i världens största ung doms-

turnering i fotboll – Gothia Cup. En mötesarena där flickor och pojkar, oavsett social bak grund, kultur och religion, möts och spelar fotboll.

Meet the World är lokala miniturner-ingar inför Gothia Cup, som startades

2007 av SKF för att skapa fler globala mötesplatser. Dessa turneringar spelas i flera länder runt om i världen. 58 Meet the World-turneringar har hittills genomförts i 28 länder med cirka 12 000 deltagare. Det vinnande laget i varje land blir sponsrat av SKF med resa till Sverige, laguniformer och spelavgiften i Gothia Cup. Cirka 1 000 ungdomar tillhörande vinnande lag har kommit till Göteborg för att tävla. SKFs huvudkontor samt lokala SKF-bolag ansvarar, tillsammans med Gothia Cup, för Meet the World-turneringarna.

På omslaget:Syahrian Abimanyu, Indonesien

SKF-anställda på bilderna i denna rapport är:Sidan 2-3 Från vänster: Pradip Parmar, Nikolett Orosz, Johan Gavin, Haiyan Wang, Linn Leo, Arabinda Nath och Fumiko Miura O’KeefeSidan 22 – SKF Treasury Centre i GöteborgFrån vänster: Fumiko Miura O’Keefe, Peter Fredriksson, Håkan Backlund Faugust, Anders Hellström och Stefan NobelSidan 26 – Global Technical Centre China i ShanghaiYuan Zhi MinSidan 120 – SKF Vehicle Parts i GöteborgFrån vänster: Linn Leo och Carina MagnussonSidan 121 – Fabriken i Haridwar, IndienFrån vänster: Vinayak Choubey och Devendra SinghSidan 138Pratik Shah från Ahmedabad. Indien

® SKF, AXLETRONIC, MICROLOG, SKF RELIABILITY SYSTEMS, SPEEDI-SLEEVE, WINDLUB och QUICKLUBär registrerade varumärken som tillhör SKF-koncernen.

TM BeyondZero, SKF EXPLORER och X-TRACKER är varumärken som tillhör SKF-koncernen.© SKF-koncernen 2011Eftertryck – även i utdrag – får ske endast med SKFs skriftliga medgivande i förväg.Uppgifterna i denna trycksak har kontrollerats med största noggrannhet, men SKF kaninte påta sig något ansvar för eventuell förlust eller skada, direkt, indirekt eller somen konsekvens av användningen av informationen i denna trycksak.

Rapporten är ursprungligen skriven på engelska och översatt till svenska.

PUB GCR/R1 11425 SV · Mars 2011

Produktion: AB SKF och AdmarcoFoto: SKF-koncernen, Anna Hult, Göran Wink/Scania och Getty Images.Vissa bilder används under licens från Shutterstock.com.Papper: Arctic Silk+, FSC-certifieratTryck: Billes, FSC-certifierat

1

Innehåll

• 2 Det här är SKF

• 4 Vd har ordet

• 8 Förvaltningsberättelse

• 10 Aktierochaktieägare

• 13 SKFsverksamhet2010

• 21 Finansiellamålochutdelningspolitik

• 23 Finansiellarisker

• 23 Känslighetsanalys

•24 SKF–theknowledgeengineeringcompany

•29 Nyaprodukterochlösningar2010

•32 SKFsmarknader

•36 Förvaltningsberättelseförmoderbolaget,ABSKF

•36 Hållbarhet

•38 StyrelsensförABSKFförslagtillbeslutom riktlinjerförersättningtillkoncernledningen

• 40 Bolagsstyrningsrapport • 50 Finansiella rapporter

• 107 Utmärkelser

• 108 SKFs divisioner

• 122 Hållbarhetsredovisning

• 148 Koncernledning

• 150 SKFs plattformar

• 152 Ordlista

• 154 Definitioner

• 155 SKFs finansiella webbsida

• 156 SKFs globala kampanj 2010

• 158 Sjuårsöversikt SKF-koncernen

• 159 Treårsöversikt SKFs divisioner och sjuårsöversikt av data per aktie

• 160 Övrig information

2010 2009

Försäljning,Mkr 61 029 56227

Rörelseresultat,Mkr 8 452 3203

Rörelsemarginal,% 13,8 5,7

Resultatföreskatt,Mkr 7 549 2297

Resultatikronorperaktie 11,28 3,61

Resultatikronorperaktieefterutspädning 11,28 3,61

Utdelningikronorperaktie 5.001) 3,50

Kassaflödeefterinvesteringarförefinansiering,Mkr -2 838 5752

Avkastningpåsysselsattkapital,% 24,0 9,1

Soliditet,% 36,0 35,8

Investeringarimateriellaanläggningstillgångar,Mkr 1 651 1975

Registreratantalanställda,31december 44 742 41172

Medelantalanställda 40 206 38530

Nyckeldata

Antalaktier31december2010:455351068,varavA-aktier:44915604ochB-aktier:410435464. 1)Utdelningenligtstyrelsensförslagtillvinstdisposition.

2

DethärärSKF

SKFsamlarsintekniskakunskapochkompetensifem plattformar:Lagerochlagerenheter,Tätningar,Mekatronik,ServiceochSmörjsystem.GenomattkombinerakompetensfrånallaellernågraplattformarutvecklarSKFkundanpassadelösningarförvarjekundsegment,somhjälperkundernaattökaprestanda,minskaenergianvändningochsänkatotalakostnader,samtidigtsomdegenererarmervärdetillSKF.

SKF-koncernenverkarhuvudsakligengenomtre divisioner:IndustrialDivisionochServiceDivision,sombetjänarindustriellaOEM-kunder(originalequipmentmanufacturer)respektivedenindustriellaeftermarknaden,samtAutomotiveDivision,sombetjänarOEM-ocheftermarknadskunderinomfordons-industrin.Verksamhetenärindeladirunt40kundsegment,varavnågraexempelärbilarochlättalastbilar,vindkraft,järnvägsindustri,verktygsmaskiner,medicintekniskindustri,livsmedelsindustriochpappersindustri.

Koncernenärglobalt certifieradenligtdeninternationellastandardenförmiljöledningssystemISO14001ochdeninternationellastandardenförarbetsmiljöledningssystemOHSAS18001.VerksamhetenärocksåkvalitetscertifieradenligtantingenISO9001ellerandrasärskildaindustristandarder,tillexempelISO/TS16949förfordonsindustri,AS9100förflygindustriellerIRISförjärnvägsindustri.

Koncernenssatsningarinomforskning och utveckling harresulteratiettstortantalinnovationersomharlagtgrundenförnyastandarder,produkterochlösningarinomlagervärlden.Under2010varantaletansökningaromförstagångspatent251.

SKFgrundades1907ochväxtesnabbttillettglobaltföretag.Såtidigtsom1920varföretagetväletableratiEuropa,Nord-ochSydamerika,AsienochAfrika.IdagärSKFrepresenteratimerän130länder.Företagetharmerän100tillverkningsplatsersamtsäljbolagsomstödsavåterförsäljarepåcirka15000platser.SKFharocksåenvälutnyttjade-handelsplatsochetteffektivtglobaltdistributionssystem.

SKF-koncernenärvärldensledandeleverantöravprodukter,lösningarochtjänsterinomområdenarullningslager, tätningar, mekatronik, service och smörjsystem.SKFsserviceerbjudandeinnehållertjänstersåsomteknisksupport,underhållsservice,tillståndsövervakningochutbildning.

DethärärSKF

Nyalångsiktiga finansiella målsattesioktober2010.Dessaäratthaenrörelsemarginalpånivån15%,enårligförsäljningsökningilokalavalutorpå8%samtenavkastningpåsysselsattkapitalpå27%.

SKFdefinierarhållbarhetsomSKF Care,beståendeavaffärsomsorg,miljöomsorg,medarbetaromsorgochsamhällsomsorg.Inomvartochettavdessahuvudområdenfinnsdefinieradefokusfrågorochmålförattdrivaframständigaresultatförbättringar.

BeyondZeroärettåtagande,lanserat2005,somsägerattSKFskauppfyllaaffärsmålpåettsådantsättattnegativmiljöpåverkanminimerasochpositivmiljöpåverkanförstärks.Konceptetgårlängreändentraditionellapraxisenattreduceranegativpåverkangenomattdetsträvarefterensammantagenpositivmiljöpåverkan.BeyondZeroharettstortinflytandepåSKFsutvecklingavprodukterochtjänster.KoldioxidärdenöverlägsetviktigasteväxthusgasensomgenererasiSKFsverksamheter.Därförharkoncernensattsommålattminskakoldioxidutsläppenmedminst5%perår,oavsetttillverkningsvolym.

0

5

10

15

20

25

30

1009080706

23,0 24

,9

24,0

%

Avkastning på sysselsatt kapital

0

5

10

15

1009080706

12,6

12,9

12,2

%

11,3*

Rörelsemarginal Förändringar i försäljning i lokal valuta

0

5

10

15

20

1009080706

7,5*

13,2

7,1

* Exklusive inkomster från det tidigare gemensamt ägda företaget Oy Ovako Ab.

* Exklusive effekt av försäljning av Oy Ovako Ab. 2006: 10,1%

Förvärv/Avyttringar Organisk tillväxt

% år över år

5,7

9,1

-19,

0

13,8

14,2 24

,0

3

4 Vdharordet

Vdharordet

Under2010stegvårförsäljningmedöver14%ilokalavalutor.Förattstödjadetökadevivårtillverkningmedöver20%.Vimåstedockkommaihågattvifortfarandeharenglobalförsäljningsomliggerpånivåermotsvarandedeibörjanav2007.Resultatmässigtlevereradeviettrekordhögtrörelse-resultatochenrekordhögrörelsemarginalsamtettstarktkassaflöde.Rörelseresultatetförkoncernenstegtill8452Mkr,vilketgavenrörelsemarginalpå13,8%.Vårvinstperaktieökadefrån3,61kronorför2009till11,28kronorför2010.

Koncernensstarkafinansiellaresultatochdepositivautsikternagörattstyrelsenkommerattrekommenderaårsstämmanenökadutdelningmed43%till5,00kronor.

Detfinnstrehuvudsakligaskältilldetstarkafinansiellaresultatet.Fördetförstaharvårtsäljteamänengånggjortettfantastisktjobbförattlevereravärdetillvårakunderochocksåfåbetaltfördet.DettaharinneburitomfattandeinsatserpåmångaområdeninomSKF–intebaraisäljteametsombesökerkundenutanocksåinomalladefunktionersomstödjerdetarbetet.Viharäventagithemettantalviktiganyaaffärersomdetstårmeromunderdivisionsavsnittetidenhärårsredovisningen.Fördetandraservitydligaresultatavdestegvihartagitförattminskaochstyravårakostnaderbättre.

2010–ettmycketstarktårochmedinvesteringarförframtiden

Under2010upplevdevienalltstarkarevärldsekonomiinästanallavåraverksamhetsområden,bådeurgeografiskochbranschmässigsynvinkel.Förraåretskrevjagomhurvihanteradedenkraftiganedgångeniefterfråganochproduktionsomvisågunder2009.Dethäråretharviintebaralyckatsmötadenalltstarkaremarknadenpåettbrasättutanocksålevtupptillvårafinansiellamålsomsattes2007.DessutomharvitagitytterligareviktigastegförattstärkaSKF-koncerneninfördagenssåvälsommorgondagenskrav.

Dethärvartuffastegatttamennubyggervivårverksamhetfrånenlägrekostnadsbas.Tillsistharåterhämtningenpådeglobalamarknadernainneburitökandevolymerivårförsälj-ningochtillverkning.

Alladessapunkterhartillsammansgettossettstarktresultatochmöjlighetattinvesteraännumerivårverksamhetförframtiden,vilketviocksågör.

”

Det här året har vi inte bara lyckats möta den allt starkare marknaden på ett bra sätt utan också levt upp till våra finansiella mål som sattes 2007. Dess utom har vi tagit ytterligare viktiga steg för att stärka SKF-koncernen inför dagens såväl som morgondagens krav. ”

5 Vdharordet

LåtmiglyftaframnågraavdeinitiativvihartagitunderåretförattytterligarestärkaSKF.•SmörjsystemärettmycketviktigtteknikområdeförSKF-

koncernen.SKFgjordeettstörreinträdepådennamarknad2004medförvärvetavdettyskaföretagetWillyVogelAG.SedandessharvitagitettantalviktigastegförattutvecklaverksamhetenochislutetavåretoffentliggjordeviförvärvetavLincolnIndustrialGroup,enamerikansksmörjsystems-koncernmedenförsäljningpårunt400miljonerdollar,niofabrikerruntomivärldenochrunt2000medarbetare.FörvärvetavLincolnIndustrialkommerattkompletteravårbefintligasmörjsystemsverksamhetpåettmycketbrasättvadgällertillverkning,försäljningochtekniksamtkommeratthjälpaossatttillföramervärdetillvårakunderochvåraaktieägare.

•Vårtstarkafokuspåattsamarbetanäramedvårakunderförattutvecklanyalösningar,baseradepåvårafemteknik-plattformar,gjordeattvikundelanseramerän20nyapro-dukterochlösningartillfordons-ochindustrimarknaderna,imångafallmedfortsattstarktfokuspåatthjälpakundernaattminskasinenergianvändning.Dettastarkafokusskabeståochintensifierasunderdekommandeåren.

•Vårasatsningarpåforskningochutvecklinglågpåsammanivåunder2009som2008ochökadeunder2010.EttnyttglobalttestcenteröppnadeiShanghai,Kina.DetskakompletteracentretviöppnadeiIndien2009ochförautvecklingenavnyaprodukternärmarevårakunderpådesnabbväxandemarknaderna.ViinvigdeocksåofficielltvårtteknikcentervidImperialCollege,London,somskafokuserapåattstödjaSKFpåtribologiområdet.DessutomtecknadevienöverenskommelsemedTsinghuaUniversityiBeijing,Kina,omsamarbeteinommaterialutvecklingförtätningar.

•Förattstödjavårtillväxtimersnabbväxanderegionerochbranscheröppnadevitrenyafabriker,varavtvåiIndien–iHaridwarochAhmedebad–ocheniTver,Ryssland.FabrikeniRysslandinnebärattSKFharåterupptagittill-verkningilandeteftermerän80årsfrånvaro.DenyafabrikernaärbyggdaenligtLEED®-standardellerliknandeochjagärmycketgladförattfabrikeniTverredanhartill-delatsLEEDGoldAward.

•Vitillkännagavocksåattviskabyggaytterligaretvåfabriker–ennytätningsfabrikiMysore,Indien,ochenandrafabrikiDalian,Kina,somprimärtskatillverkamellanstoralagerförindustrimarknaden.Bådakommerattöppnaislutetav2011.

Tom Johnstone, vd och koncernchef

6

•FörraåretskrevjagomhurvietablerardetvikallarSKFSolutionFactoryruntomivärldenisyfteattföraSKFskunskapnärmarevårakunderochstödjavåraåterförsälj-are.SKFSolutionFactoryvisarredantydligaresultatochunderåretmerändubbladeviantalettilltotalt17stycken.

•ArbetetmedattinföraManufacturingExcellenceivåraverksamheterfortsatteiettännuhögretempo.Jagmåstesägaattjagärmycketimponeradnärjagservadvigörivårafabrikertillföljdavengagemangetochdrivkraftenhosallavåramedarbetare.

•AktiviteternainomSKFCare(vårtnamnförhållbarhets-arbete)fortsatteattutvecklaspositivtmedettantalnyasatsningar,exempelvisprojektetSKFForestiKina.LäsmeromallavåraaktiviteterinomSKFCareiavsnittetHållbarhetsredovisning.

•VårtarbeteattgöraSKFtillettSixSigma-företagfortsätter.Vårtfrämstafokusunder2010varattförbättraservicentillvårakunder,minskarörelsekapitaletochförbättraeffektivi-teteniverksamheten.Vislutförde1155projektunderåret,vilkakommerattgeSKFårligabesparingarpå468Mkr.

Dessaärbaranågrafåavmångaaktivitetersomvigenom-fördeochjagärsäkerpåattallahållermedomatt2010varenmycketaktivperiodförSKF-koncernen.

Nya strategiska satsningar och finansiella målDestegsomSKFhartagitunderettantalårförattgöraföre-tagetmerrobustgerutdelning,vilketkansesivåraresultatunder2009och2010,såvälsomidetfaktumattvisvaradeuppmotdefinansiellamålsomvifastställde2007.IdagärSKFmerkundfokuseratochinvesterariattstödjavårakundergenomattföraresurseriformavmänniskor,utvecklingochfabrikernärmaredem.Viärocksåmindrevertikaltintegre-radeiochmedattviharavyttratvårstålverksamhetochmångaavvårakomponentfabriker.

UnderåretbekräftadevipånyttSKF-koncernensstrategiochfokuseradepåaktivitetersomsäkerställerattvidrarfördelavdenförbättradeefterfrågesituationenglobalt,stärkerSKFidemersnabbväxanderegionernaochverk-samheternasamtdrarfullnyttaavinvesteringarnavihargjortochgörförattstödjalönsamtillväxt.

SKFkommerattfortsättaattutvecklakonceptetmedplattformarochsegmentförattstödjavårresamotattbli”theknowledgeengineeringcompany”ochökavårtfokuspåattutvecklaerbjudandensomhjälpervårakunderattminskasinmiljöpåverkan.Förattnåditharviidentifierattrehuvudsatsningar.

Fördetförstaskaviaccelerera lönsam tillväxt genomökatfokuspåatterbjudaallavårateknikplattformartillvårabefintligakunderochförattvinnanyakunder.ViserkonkretamöjligheterattlevereramervärdetillvårakundergenomalldentekniksomfinnsinomSKF.Viskaocksåintensifieravårtfokuspåvissaviktigaregionerochsegmentsomerbjuderstörremöjlighetertilltillväxtochlönsamhet.Dessutomfinnsenväxandemarknadförproduktermed”normalprestanda”inomvissaindustriersomviskabemötagenomattutvecklaapplikationsspecifikaproduktersamtfortsättautvecklaandravarumärkenänSKF,tillexempelPEERsomviköpte2008.

Vårandrasatsningärattminska kostnader och onödigt arbeteivårverksamhetgenomatttillämpadetvikallarSKFBusinessExcellencesamtgenomettstarktfokuspåkost-nadsminskningarivåraprodukter.EnviktigsatsningförkoncernenunderdekommandeårenärattbyggavidarepåframgångenmedManufacturingExcellenceochutökadettillattomfattaallaverksamhetsområdenochprocesser.SKFBusinessExcellencebyggerpåmångaavdestegsomviredanhartagitunderettantalår,såsomTQM,SixSigmaoch,naturligtvis,ManufacturingExcellence,ochviharredanbörjatinföradetinomexempelvisproduktutvecklingochekonomi.

Dentredjesatsningenärattinvestera i tillväxt.Viökarredanvårainvesteringarinomtillverkning,forskningochutveckling,försäljningochingenjörsteknik.Vikaninteuppnåvåralångsiktigamålutanattökavårnärvaropåmarknaden–tillsammansmedvårakunder.

Jagärövertygadomattgenomattgöradessasatsningariallavåraverksamheterharvimöjlighetatthöjaribbanförvårafinansiellaresultat.Vihardärförsattnyalångsiktigafinansiellamålförföretaget,somäratthaenrörelsemarginalpåennivåav15%,enårligförsäljningstillväxtilokalavalutorpå8%ochenavkastningpåsysselsattkapitalpå27%.Genomdessasats-ningarochgenomattarbetamotdessamålkommerviattsäkerställaattSKFhardenfinansiellastyrkanattinvesteraiverksamhetenochbli”theknowledgeengineeringcompany”.

”

Idag är SKF mer kundfokuserat och investerar i att stödja våra kunder genom att föra resurser i form av människor, utveckling och fabriker närmare dem.

”

Vdharordet

7

VårtarbeteinomSKFCarekommerdessutomattfortsättautgöraenledstjärnaföralltvigörinomSKF.DetvarunderbartattseettökatantalSKF-sponsradefotbollslagdeltaiGothiaCupförraåretochjaghoppasvifårseännuflerlag2011.

Utsikter för 2011Blickarviframåträknarvimedattseenpositivmakroekono-miskutvecklingöverlagunder2011,ävenomdetidagslägetserutattblilägretillväxtändenvisågunder2010.TillväxtenivärldsekonominkommerattdrivasavenstarkutvecklingidemersnabbväxanderegionernasåsomAsien,LatinamerikasamtCentral-ochÖsteuropa.ViväntarossemellertidocksåenpositivtillväxtidemertraditionellaregionernaiVästeuropaochNordamerika.

Förattstödjavåralångsiktigaambitionerochvåranyafinansiellamålkommer2011attbliettåravinvesteringarförSKF-koncernen.Samtidigtsomvikommerattmötaendelstarkmotvindunderåretiformavvalutaeffekterochhögre

råmaterialkostnadersåärdetminövertygelseattdenpositivautvecklingenförSKF-koncernenkommerattfortsätta,bådefinansielltochpåmarknadentillsammansmedvårakunderochåterförsäljare.Viharfortsattattinvesteraivårverksam-hetunderdesenasteårenochkommerattökainvestering-arnaytterligareunder2011.

2010varettmycketbraårförSKF-koncernen.JagvilluppriktigttackavarochenavSKFsmedarbetareförderasstöd,engagemangochenaståendearbetsinsatserunder2010samtförderasfortsattastödförattgöraSKFtill”theknowledgeengineeringcompany.”

TomJohnstoneVd och koncernchef

Vdharordet

SKF Global Technical Centre i Shanghai invigdes i maj 2010. Centret kommer att föra innovation och teknisk expertis närmare de asiatiska kunderna.

Innehåll

10 Aktier och aktieägare

13 SKFs verksamhet 2010

21 Finansiella mål och utdelningspolitik

23 Finansiella risker

23 Känslighetsanalys

24 SKF – the knowledge engineering company

29 Nya produkter och lösningar 2010

32 SKFs marknader

36 Förvaltningsberättelse för moderbolaget, AB SKF

36 Hållbarhet

38 Styrelsens för AB SKF förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till koncernledningen

Förvaltningsberättelse

10

Resultat per aktie (kr) Eget kapital per aktie(kr)

Kassaflöde efter operativa investeringar,före finansiella poster per aktie (kr)

0

2

4

6

8

10

12

100908

28x25Stapelbredd 60x80

10,1

4

0

9

18

27

36

45

1009080

3

6

9

12

100908

38

-6,2

3

11,2

8

41

0,14

3,61

42

12,6

3

Resultat per aktie (kr)

Eget kapital per aktie (kr)

Kassaflöde efter investeringar, före finansiering per aktie (kr)

Förvaltningsberättelse•Aktierochaktieägare

Aktierochaktieägare

SKF-aktierna per den 31 december 2010SKFsA-ochB-aktierharvaritnoteradepåNASDAQOMXStockholmsedan1914.Dettotalaantaletomsattaaktierunder2010var808777665.

A-aktier,fria 44915604B-aktier,fria 410435464Totalt 455 351 068

EnA-aktieägerenröstochenB-aktieentiondelsröst.PåSKFsbolagsstämmaden18april2002beslutadesattinföraettomvandlingsförbehållibolagsordningenmedrättattomvandlaA-aktiertillB-aktier.Under2010konverterades505400A-aktiertillB-aktier.

A-aktierutgörnu9,8%avdettotalaantaletaktier,attjämförasmed10%idecember2009och43,3%idecember2001.

Förändringar i aktiekapitalet 1982–2010 Inbetalt

belopp,MkrAktie-

kapital,MkrAntalaktier,

miljonerKvotvärde

peraktie,kr

1982Fondemission1:4 – 1350 27,0 50,001989Aktiesplit4:1 – 1350 108,0 12,501990Konverteringavobligationslån 62 1412 113,0 12,501997Konverteringavobligationslån 11 1423 113,8 12,502005Aktiesplit5:1ochinlösen – 1138 455,3 2,502007Aktiesplit2:1ochinlösen – 1138 455,3 2,502008Aktiesplit2:1ochinlösen – 1138 455,3 2,50

Allemansfond för anställdaSKFAllemansfondärennationellvärdepappersfondivilkenSKF-anställdaiSverigeharkunnatsparasedan1984.Vidutgångenav2010uppgickantaletmedlemmarifondentill4009.Fondensmedelhartill34%varitplaceradeiSKF-aktier.Fondförmögenhetenuppgicktill205Mkr.

Fördelning efter aktieinnehav

AktieinnehavAntal

aktieägare %Antalaktier %

1–1000 54228 81,14 18008058 4,701001–10000 11137 16,66 30841011 8,3410001–100000 1107 1,66 32541268 5,65100001– 364 0,54 373960731 81,31

66836 100,0 455351068 100,0Källa:EuroclearSwedenABaktiebokochförvaltarförteckning31december2010.

11

Geografisk ägarfördelningKälla:SISÄgarserviceAB

Förvaltningsberättelse•Aktierochaktieägare

2010 2008

Sverige

Europa exkl. Sverige

USA

Övriga världen

Sverige


USA

Övriga världen

2009

Sverige


USA

Övriga världen

Data per aktie (definitioner, se sid. 154)

Kronor per aktie om ej annat anges 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004

Resultatperaktie 11,28 3,61 10,14 10,09 9,48 7,73 6,42Utdelningperaktie 5,001) 3,50 3,50 5,00 4,50 4,00 3,00Utdelningtotalt,Mkr 22771) 1594 1594 2277 2049 1821 1366 1138Inlösenperaktie 5,00 10,00 6,25Inlösentotalt,Mkr 2277 4554 2846KöpkursförB-aktienden31decemberpåNASDAQOMXStockholm 191,60 123,60 77,25 104,79 113,22 99,80 60,83Egetkapitalperaktie 42 38 41 40 42 38 36Direktavkastning(Bfria),% 2,6 2,8 4,5 4,8 4,0 4,0 4,9Direktavkastning(Bfria)inkl.inlösen,% 9,5 12,8 46,0P/Etal,B(börskurs/resultatperaktie) 17,0 34,2 7,6 10,4 11,9 12,9 9,5Kassaflöde,efteroperativainvesteringar

ochförefinansiellaposterperaktie -6,23 12,63 0,14 4,67 4,74 5,25 -2,05

1)Enligtstyrelsensförslagförår2010.

De tio största aktieägarna A-aktier B-aktier Antalaktier AntalrösterIprocentav

röstetaletIprocentavantalaktier

FoundationAssetManagement 21250000 33553511 54803511 24605351 28,6 12,0SkandiaLiv 4075769 832871 4908640 4159056 4,8 1,1Alecta 2192404 19102200 21294604 4102624 4,8 4,7SwedbankRoburfonder 2163841 16443182 18607023 3808159 4,4 4,1GamlaLivförsäkringsbolagetSEBTryggLiv 1635224 1019576 2654800 1737181 2,0 0,6AFASjukförsäkring 1384900 3482059 4866959 1733105 2,0 1,1AMFPension 0 13253923 13253923 1325392 1,5 2,9SEBFonder 478440 7378324 7856764 1216272 1,4 1,7PRIPensionsgaranti 926200 332000 1258200 959400 1,1 0,3NordeaInvestmentfonder 0 9024777 9024777 902477 1,0 2,0 34 106 778 104 422 423 138 529 201 44 549 017 51,6 30,5

Källa:EuroclearSwedenABsaktiebokochförvaltarförteckning31december2010.

FoundationAssetManagementSwedenAB(FAM)ärendaaktieägaremedaktieinnehavsomrepresenterarminst10%avröstetaletiSKF.Avdettotalaantaletaktierperden31december2010ägdescirka41%avutländskaplacerare,cirka50%avsvenskabolag,institutioneroch

aktiefondersamtcirka9%avsvenskaprivatpersoner.Flertaletavdeutländskaaktiernaärförvaltarregistrerade,vilketinnebärattdeverkligainnehavarnaintefinnsofficielltregistrerade.

12 Förvaltningsberättelse•Aktierochaktieägare

SKF-aktiernas kursutveckling

50 000

100 000

150 000

200 000

2006 2007 2008 2009 201060

80

100

120

140

160

180

200Omsatt antal B-aktier 1 000-tal

B-aktienA-aktienOMX Stockholm_PI (normaliserat mot B-aktien)

SKF

© NASDAQ OMX

Omsatt antal A-aktier 1 000-talKr

Geografisk fördelning 2010 av försäljning, medelantal anställda och materiella anläggningstillgångar (procent)

För närvarande finns det mer än 40 analytiker som aktivt följer och analyserar SKF och som ger rekommendationer på aktien. Namn och företag finns på www.skf.com under Investors, Aktien och Analytiker.

Nordamerika

181011

Latinamerika

6 57

Västeuropa

38 41 43

3107

3 01

27 2624

Försäljning

Medelantal anställda

Materiella anläggningstillgångar

Sverige Mellanösternoch Afrika

Asien/Stillahavs-området

5 69

Östeuropa

Ytterligare information DetfinnsingabestämmelserisvensklagelleribolagsordningensombegränsaröverlåtbarhetenavSKF-aktier.SåvittSKFkännertillfinnsdetingaavtalmellanaktieägaresombegränsarrättenattöverlåtaSKF-aktier(tex.hembudsförbehållellerförköpsförbehåll).Detfinnsingabegränsningarifrågaomhurmångaröstervarjeaktieägarekanavgevidenbolagsstämma.

DetfinnsingaavtalmellanSKFochstyrelseledamöterelleranställdasomföreskriverersättningaromdessasägeruppsig,sägsupputanskäliggrundelleromderasanställningupphörsomföljdavettoffent-ligtuppköpserbjudandeavseendeaktiernaiABSKF.

AB SKF Stock Fund i USA SKFUSAInc.erbjuderenmajoritetavsinaanställdamöjlighetattgöraavsättningföreskatttillensåkalladDefinedContributionPensionPlan.Anställdakanplacerasininsatsochbolagetsmotsvarandeinsatsiolikaaktiefonder.Tillochmed31december2010kundeinsatsenplacerasienABSKFStockFund.Sedan1januari2011ärdetintetillåtetattgöraavsättningarochöverföringartillfonden,menanställdakanfortfarandebehållasittinnehavper1januari2011.Deanställdasaknardirektrösträttföraktiernaifonden.Vidslutetav2010uppgickfondensinnehaviSKF-aktiertill780748B-aktier.

13

SKFs verksamhet 2010

Förvaltningsberättelse • SKFs verksamhet 2010

Efter den kraftiga nedgången under 2009 förbättrades SKFs försälj-ning påtagligt under 2010, med Asien, Latinamerika samt Central- och Östeuropa som första regioner att visa kraftig tillväxt och med successiva förbättringar under året i Nordamerika och Europa. När det gäller slutmarknader började försäljningen för Automotive Division att förbättras under andra halvåret 2009, främst till följd av försäljning till bilindustrin som fick stöd från statliga stimulansåtgärder på många marknader. Under 2010 blev en återhämtning tydlig på nästan alla SKFs slutmarknader.

Pris/mix var relativt oförändrat och det var inga strukturella effekter som påverkade koncernens försäljning under 2010. I slutet av året slutförde SKF ett större förvärv som får en strukturell effekt 2011.

Den starkare svenska kronan hade en negativ effekt på försäljningen med cirka 3 100 Mkr.

Rörelseresultatet var 8 452 Mkr (3 203), vinst före skatt 7 549 Mkr (2 297) och resultat per aktie 11,28 kronor (3,61). Siffrorna inkluderar

kostnader för omstruktureringsaktiviteter på cirka 90 Mkr samt kost-nader i samband med förvärvet av Lincoln Industrial med runt 100 Mkr.

Finansnetto uppgick till -903 Mkr (-906), inklusive en negativ effekt på 225 Mkr relaterad till en förlust från en räntebärande fordran på Ovako. Räntebärande lån uppgick till totalt 11 796 Mkr vid årets slut. Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, netto, uppgick till 7 047 Mkr.

Kassaflödet efter investeringar, före finansiering var -2 838 Mkr (5 752) och inkluderade betalningar relaterade till förvärv på 6 799 Mkr (241).

Avkastning på sysselsatt kapital för 12-månadersperioden som avslutades 31 december var 24,0% (9,1).

Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 1 651 Mkr (1 975). Avskrivningar av materiella tillgångar var 1 644 Mkr (1 764),

avskrivningar av immateriella tillgångar var 150 Mkr och nedskriv-ningar av immateriella och materiella tillgångar var 198 Mkr.

Försäljning per kundsegment

Industriell distribution 25%

Fordonseftermarknaden 12%

Särskild tillverkningsindustri 5%

Tung tillverkningsindustri 7%

Allmän industri 13%

Flygindustri 5%

Järnväg 4%

Bilar och lätta lastbilar 14%

Tunga arbetsfordon 3%Tunga lastbilar 4%

Tvåhjulingar och elektrisk industri 3%

Energi 5%

50 000

55 000

60 000

65 000

Försä

ljning

2010

Valut

a

Pris/

mix

Stru

ktur

Volym

Försä

ljning

2009

14,1% 0,0% 0,1%

-5,6% 61 029

56 227

SKFs försäljning steg med 8,6% 2010, från 56 227 Mkr till 61 029 Mkr. Denna ökning kan hänföras till volym 14,1%, pris/mix 0,1%, och valutaeffekter -5,6%.

RörelseresultatOperating profit

0

2

4

6

8

10

100908

7 71

0

3 20

3

8 45

2

Mkr

Volym: Omsättningsförändring utan påverkan från förändring i pris/mix, struktur eller valuta.

Struktur: Omsättningsförändring till följd av förvärv eller avyttring av bolag eller verksamheter.

Pris/mix: Omsättningsförändring till följd av prisökning eller prissänkning av försäljning av produkter och tjänster till olika kundsegment med mer tillfört värde samt förskjutning av försäljning mellan produkter och tjänster med olika marginal. Om t ex en produkt eller en kund med högre marginal ökar sin andel av den totala försäljningen ökar pris/mix-faktorn.

Valuta: Omsättningsförändring till följd av omräkning av omsättning i lokala valutor till svenska kronan.

14 Förvaltningsberättelse • SKFs verksamhet 2010

Faktorer som påverkar det finansiella resultatetSKFs pågående kostnadsbesparingsåtgärder, kombinerat med högre sälj- och tillverkningsvolymer samt den fortsatta implementeringen av koncernstrategin, hade en mycket positiv effekt på koncernens resultat och ledde till ett starkt rörelseresultat och stark rörelse-marg inal. Även om volymerna har återhämtat sig starkt var de i slutet av året dock fortfarande under 2008 och 2007 års nivåer.

För att hantera den låga efterfrågan och den kraftiga lågkonjunkt-uren under 2009 initierade koncernen ett antal kort- och långsiktiga åtgärder för att minska sin kostnadsstruktur och göra företaget mer motståndskraftigt. I mitten av 2009 hade SKF, genom att utnyttja de statliga stödprogram som fanns för korttidsarbete i vissa länder samt via lokala överenskommelser på arbetsplatserna, 18 000 medarbe-tare i förkortad arbetstid till följd av den låga efterfrågan. I slutet av 2010 hade de flesta av dessa återgått till full arbetstid. Denna flexibili-tet bidrog starkt till det goda resultatet, inte minst genom att möjlig-göra snabb återgång till normala bemanningsnivåer när efterfrågan återhämtade sig. SKF inledde också åtgärder för att anpassa sin tillverkning geografiskt, vilket idag bidrar positivt till resultatet.

Valutaeffekter, inklusive omräkningseffekter och flödeseffekter, hade en negativ effekt på SKFs rörelseresultat med cirka 400 Mkr.

Efterhand under året erfor SKF ökade priser på stål och stålbase-rade komponenter.

De steg som har tagits under senare år för att göra företaget mer robust har varit framgångsrika, vilket framgår av de goda resultaten för 2009, trots lågkonjunkturen, samt de mycket positiva resultaten för 2010.

Investeringar i kapacitet och teknikTre nya fabriker öppnades under året; i Haridwar respektive Ahmeda-bad i Indien, samt i Tver, Ryssland. Som alla nya SKF-anläggningar är dessa fabriker byggda enligt det amerikanska miljöklassningssystemet för byggnader LEED eller liknande standard. Fabriken i Tver till delades Gold Award och SKFs nya huvudkontor i USA tilldelades Platinum Award.

SKF offentliggjorde bygget av två nya fabriker som ska öppna i slutet av 2011; en ny tätningsfabrik som är under uppförande i Mysore, Indien, och en andra fabrik som planeras i Dalian, Kina, för tillverkning av medelstora lager för den industriella marknaden.

SKF fortsatte att öppna nya SKF Solution Factory under året med nio nya enheter, vilket innebar totalt 17 stycken vid slutet av 2010.

SKF Solution Factory samlar SKFs hela expertis under ett och samma tak och har redan varit till stor nytta för kunder och återförsäljare genom att göra SKFs kunskap mer tillgänglig för dessa.

SKF öppnade ett nytt globalt teknikcenter i Shanghai, Kina, för att komplettera det center som öppnade i Indien 2009. Dessa nya globala teknikcenter ska vara en integrerade del i nätverket för SKF-koncer-nens globala teknikutveckling och föra ny produktutveckling närmare SKFs kunder i dessa snabbväxande regioner. Båda dessa globala teknikcenter kommer att byggas ut under de kommande åren och planeras ha runt 400 medarbetare vardera.

FörvärvI slutet av 2010 slutförde SKF förvärvet av det amerikanska smörj-systemsföretaget Lincoln Holdings Enterprises, Inc. Förvärvet inklud-erar alla enheter och varumärken under namnen Lincoln, Alemite och Reelcraft, kända under det gemensamma namnet Lincoln Industrial.

SKF betalade 6 764 Mkr utifrån en kassa- och lånefri basis. Lincoln Industrials resultat kommer att ingå i koncernens resultat från första kvartalet 2011, som en del av en ny affärsenhet för smörjsystem inom Industrial Division.

Lincoln Industrial är en ledande leverantör av smörjsystem, smörj-verktyg och smörjutrustning, med stabil resultatutveckling. Företaget som har huvudkontor i St. Louis, Missouri, USA, har runt 2 000 med-arbetare och genererade en försäljning på runt 400 miljoner US- dollar under 2010.

Lincoln Industrial kompletterar i hög grad SKFs befintliga smörj-systemsverksamhet med begränsad överlappning i fråga om säljmässig geografisk täckning, teknik och tillverkning. Lincoln Industrial ökar dessutom SKFs tillgång till eftermarknaden för smörjsystem och smörjverktyg i Nordamerika. SKF räknar med att uppnå betydande synergieffekter genom ökade säljmöjligheter och högre effektivitet.

Förvärvet av Lincoln Industrial är i linje med SKFs strategi och bygger på en serie av förvärv inom sektorn för smörjsystem under de senaste sex åren.

Strategiskt inköp och leverantörerUnder 2010 köpte SKF varor och tjänster till ett värde av 28 miljarder kronor från sina globala leverantörer, varav cirka 50% avsåg råmate-rial och komponenter.

För vissa leverantörer var det en utmaning att hantera den snabbt ökade efterfrågan på SKFs produkter och lösningar under 2010 och

” Smörjsystem är en mycket viktig verksamhet för SKF och också en av våra teknikplattformar. Kombinerat med våra andra plattformar ökar den vår förmåga att hjälpa våra kunder att minska friktion och energianvändning. Förvärvet av Lincoln Industrial, tillsammans med vår befintliga smörjsystemsverksamhet, kommer att påtagligt förbättra SKFs förmåga att ytterligare stödja våra kunder med ännu bättre lösningar samt stärka vår geografiska täckning. Vi har följt Lincoln Industrials utveckling under ett antal år och jag är mycket glad för att de nu är en del av SKF-koncernen. ” Tom Johnstone

SKFs vd och koncernchefInstallation av ett Lincoln automatiskt smörjsystem för en vindturbin.


kapaciteten var ansträngd på vissa områden och i vissa regioner. Genom nära samarbete med strategiska leverantörer kunde SKF minimera effekterna av brist på insatsvaror.

Under 2010 ökade också råmaterialpriserna över hela världen, med en hög grad av prisfluktuationer. Råmaterial för stål såsom skrot, såväl som basmetaller som koppar, nickel och alumin ium, ökade i pris. För att minska de totala kostnaderna drev SKF förbättringsprojekt tillsammans med sina leverantörer med hjälp av metoder som resurs-snål tillverkning och Six Sigma.

SKF stärkte sin inköpsorganisation under 2010, centralt såväl som regionalt och lokalt, för att stödja och utveckla sina leverantörer mer effektivt. Utöver lokala funktioner har SKF nu inköpskontor i Shanghai, Mumbai, Chicago och Göteborg. SKF hade ett starkt fokus under 2010 på att utveckla leverantörer i Asien (främst Kina och Indien) till följd av företagets alltmer omfattande tillverkning i regionen.

SKF driver ett specifikt program för att rationalisera leverantörs-basen och utveckla långsiktiga strategiska leverantörer som kan vara nära kopplade till företagets tillväxtplaner och tillväxtmål. SKF har ett nära samarbete med dessa strategiska leverantörer och involverar dem tidigt i utvecklings- och beslutsprocessen för att dra nytta av deras specialistkunskaper samt öka flexibiliteten i leveranskedjan.

SKF fortsatte att ytterligare utveckla sitt program för ansvarsfull anskaffning med SKF Care och SKFs etiska riktlinjer som grund. Under 2010 fick SKF ännu en gång en topplacering i segmentet ”Standard for Suppliers” i Dow Jones Sustainability Index.

För att öka effektiviteten i leveranskedjan inför SKF nu sin samarbetsbaserade affärsprocess ”Sales & Operations Planning”, som successivt förbättrar kedjans operativa effektivitet, minskar kapitalbindningen och möjliggör snabbare respons på förändringar i efterfrågan. Införandet kommer att pågå under ett par år. Den nya processen ska säkerställa löpande informations utbyte mellan försälj-ning, tillverkning och leverantörer avseende efterfrågan och kapaci-tet. SKF inför den här processen globalt och i alla delar av leverans-kedjan.

LogistiktjänsterSKF Logistics Services tillgodoser alla behov av logistiklösningar och tillhandahåller lagerhållningstjänster, transporter, paketering och lagerstyrning för SKF-koncernen över hela världen, baserat på skarvlösa informations- och kommunikationssystem. Anskaffningen

av komponenter och halvfabrikat samordnas från leverantörer med olika tillverkningsplatser, och leveranser integreras därefter i tillverk-ningen på ett tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt. Sammankopplat med fabrikernas materialhanteringssystem skapar detta en effektiv försörjning av komponenter till tillverkningskanalerna. Färdiga pro-dukter distribueras genom ett globalt transportnät från 28 olika plat-ser och vidare till mer än 50 000 kunddestinationer över hela världen. Distributionen bygger på några få högt specialiserade varulager samt ett transportsystem där de flesta avgångarna följer fasta tidtabeller, vilket ger en hög, jämn leveransservice, korta ledtider och kostnads-effektiva 24-timmarsleveranser.

Mot bakgrund av de betydande efterfrågefluktuationerna de sen-aste åren gjordes ett antal viktiga förbättringar i logistikstrukturen under 2010. Ett exempel är utvecklingen av ett nytt, mer flexibelt sätt att samordna de olika varulagren i Europa. Detta har möjliggjort en minskning av mängden transporter genom att varor dis trib ueras till kunder oberoende av varulagrens placering. I de snabbväxande regio-nerna i Latinamerika och Nordostasien har logistikinfrastrukturen stärkts genom två nya distributionscenter, i Uruguay respektive Kina, som ska förbättra servicegraden till kunder i dessa regioner. SKF påbörjade också införandet av ett nyligen utvecklat transport-ledningssystem som ytterligare ska förbättra spårbarheten i och kontrollen över alla transportflöden.

I all verksamhet inom SKF Logistics Services är miljöhänsyn en viktig faktor. Alla transportföretag som SKF anlitar måste nu exem-pelvis uppfylla ett antal strikta miljökrav. Ett annat exempel är över-gången från rena vägtransporter till kombinerade järnvägs- och vägtransportlösningar. Detta har bland annat minskat koldioxid-utsläppen från transporter mellan Sverige och Belgien med 50%.

Eftersom SKF uppnår en kritisk volym av distribuerat gods över hela världen kan företaget även hjälpa andra företag att optimera deras integrerade logistiklösningar och ge dem konkurrenskraftiga priser, service och flexibilitet. SKF erbjuder flyg-, sjö- och vägtrans-porter över hela världen, inklusive internationella distributionscenter och lokal lagerhållning samt plockning, packning, paketering och lagerstyrning. SKF började erbjuda logistiktjänster till tredje part för tio år sedan och en majoritet av de kunder som var med från starten är idag kvar som kunder. Under 2010 ökade tredjepartslogistiken ytterligare, inte bara genom mer efterfrågade tjänster från den befintliga kundbasen utan också från nya kunder. SKF skrev bland annat ett femårskontrakt med Metso Lindemann avseende deras globala lager och distribution av reservdelar, enligt vilket kunder betjänas dagligen från SKFs centrala distributionscenter i Tongeren, Belgien. SKF Logistics Services har sedan 2008 utfört liknande integr-erade logistiktjänster för Metso Mining & Construction Technology.

SKFs verksamhetSKF har investerat i sin verksamhet de senaste åren och kommer att öka investeringarna ytterligare under 2011, vilket förväntas bli ett positivt år såväl finansiellt som på marknaderna trots valutor och högre råmaterialkostnader som kommer att verka i motsatt riktning.

SKF verkar huvudsakligen genom tre divisioner, var och en med fokus på specifika kundgrupper över hela världen. Divisionerna är ömsesidigt beroende och förser varandra med produkter, tjänster och kunskap för att varje division ska kunna betjäna sina respektive slut-kunder.

Tillsammans lanserade de mer än 20 nya produkter och lösningar till fordonsindustri såväl som allmän industri under året, varav många hjälper SKFs kunder att minska sin energianvändning (se även sidorna 29-31). Utanför divisionerna har SKF två affärsområden, SKF Logistics Services och PEER.

En representant från Lincoln förklarar detaljerna i deras Quicklub- smörjsystem på en cementblandarbil.


Industrial Division betjänar industriella OEM-företag (Original Equipment Manufacturer) i ett 30-tal globala kundsegment, med ett brett utbud av erbjudanden som i allt högre grad fokuserar på energieffektivitet. Divisionens kunskap och lösningar bygger också på tillverkningen av ett brett sortiment lager – såsom sfäriska och cylindriska rullager, vinkelkontaktkullager, medelstora spårkullager, superprecisionslager, magnetlager – såväl som smörjsystem, linjära produkter, elektroniska styrsystem och kopplingar.

Viktiga nyheter 2010:• Öppnade nya fabriker i Indien och Ryssland• Påbörjade bygget av en ny fabrik i Kina för mellanstora lager• Förvärv av det amerikanska smörjsystemsföretaget Lincoln

Industrial Holding Enterprises, Inc.• Startade flera nya strategiska samarbeten• Fortsatte att implementera Manufacturing Excellence

Exempel på viktiga kundorder:• SKF förnyade sitt kontrakt med den kinesiska loktillverkaren CSR

Zhuzhou Electric Locomotive Co., Ltd (ZELC) på lager för axelboxar och drivsystem för 2010.

• SKF undertecknade ett fyraårigt kontrakt med WinWinD, en finsk tillverkare av vindturbiner. Lagret SKF Nautilus kommer att vara huvudlager i företagets 3 MW vindturbiner. Det nya kontraktet ger också SKF rollen som utvecklingspartner för smörjning, tätning och tillståndsövervakning.

• Sinovel valde lagret SKF Nautilus för sin nya generation 3 MW vindturbiner.

• SKF levererade lager för en växellådeprototyp avsedd för Hansens växellådor för den kinesiska vindindustrimarknaden.

• SKF fick en betydande order från Voith Paper i Kina på leverans av ett smörjsystem med cirkulerande olja, inklusive konstruktion och service. Kunden önskade ett system med högt lokalt innehåll och valde SKF eftersom flera komponenter och servicetjänster levereras från Kina och lokala underleverantörer.

• Goldwind har valt lagret SKF Nautilus i sin nya direktdrivna turbin på 2,5 MW. Kontraktet är värt omkring 500 Mkr och är en av de största beställningarna någonsin för SKF inom vindkraftsindustrin.

Service Division betjänar den globala industriella eftermarknaden och tillhandahåller produkter och kunskapsbaserade tjänster för att öka effektiviteten i kunders produktionsutrustning. Lösningarna byg-ger på SKFs kunnande om lager, tätningar, smörjsystem, mekatronik och tjänster. Kunderna betjänas av SKF och dess nät av mer än 7 000 auktoriserade återförsäljare. Divisionen har fem center för tillstånds-övervakning som utvecklar och tillverkar världsledande maskin- och programvara. Service Division ansvarar också för all SKFs försäljning på vissa mindre marknader. Det växande nätverket av SKF Solution Factory kommer att utgöra den framtida infrastrukturen för att leverera kompletta, integrerade lösningar och tjänster som inrymmer alla SKFs teknikplattformar.

Viktiga nyheter 2010: • Öppnade 9 nya SKF Solution Factory, nu totalt 17 enheter globalt.• Öppnade nya SKF Industry Service center: För vindkraftsindustrin

i Shanghai och Houston, för olje- och gasindustrin i Aberdeen och Stavanger samt för den marina industrin i Rotterdam.

• Utökade återförsäljarnätet med nya specialiserade kanaler för att komma närmare kunder.

• Utvecklade nya produkter och tjänster som hjälper kunder att förbättra sin miljöprestanda.

• Dokumenterade kundbesparingar (genom användning av SKFs produkter och lösningar) på mer än 2,7 miljarder kronor under 2010, totalt mer än 14,5 miljarder kronor under de senaste tio åren.

• Ökade kunders medvetenhet om att förfalskade produkter förekom-mer på marknaden och arbetade för att bekämpa handel med sådana.

Exempel på viktiga kundorder:• SKF hjälpte S-OIL, ett stort sydkoreanskt oljeraffinaderi, att öka

produktiviteten och minska stilleståndstiden. SKFs lösning inklude-rade utveckling av anläggningsstrategi, feleliminering och operatörs-ledd driftsäkerhet.

• SKF tilldelades ett kontrakt med Guohua Energy Investment avse-ende leverans av 180 SKF WindCon-system för övervakning av vind-turbiner och förbättrat driftsäkerhetsunderhåll av befintliga turbiner.

• Ett treårigt kontrakt avseende en lösning för förutsägande under-håll som innebär tidiga varningar om försämringar i maskiner och annan utrustning. Lösningen ska levereras till koppargruvföretaget Konkola Copper Mines Plc. i Zambia, och ska optimera anläggningars driftsäkerhet.

• En förlängd överenskommelse med det brasilianska gruvföretaget Vale resulterade i ett kontrakt som täcker ett stort antal produkter och tjänster, såsom SKFs apparater för datainsamling, online- system, programvara för tillståndskontroll samt lager.

Fabriken för stora lager i Ahmedabad, Indien. SKF Solution Factory i Shanghai, Kina.


Automotive Division betjänar tillverkare av bilar, lätta och tunga lastbilar, släp, bussar, tvåhjulingar och fordonseftermarknaden samt stödjer deras ansträngningar att tillhandahålla innovativa och håll-bara lösningar till globala marknader. Divisionen tillhandahåller dess-utom lösningar för hushållsmaskiner, elverktyg och elmotorer. Inom Automotive Division utvecklar och tillverkar SKF lager, tätningar och därtill relaterade produkter och tjänster. Produkter inkluderar hjul-lagerenheter, koniska rullager, små spårkullager och tätningar samt mekaniska och elektriska produkter till motor, styrning och drivlina. För fordonseftermarknaden tillhandahåller divisionen kompletta reparationssatser, inklusive ett sortiment av drivaxlar och drivknutar.

Viktiga nyheter 2010:• Påtagligt utökad tillverkningskapacitet i Asien med en ny fabrik för

spårkullager i Haridwar i Indien och byggstart för en ny tätnings-fabrik i Mysore, Indien.

• Nya produkter lanserades för att hjälpa kunder att utveckla energi-effektiva fordon, exempelvis SKF X-Tracker hjullagerenhet med låg friktion.

• Nya produkter lanserades för att möta regional efterfrågan på snabbväxande marknader, exempelvis en värdeoptimerad hjul-lagerenhet för små bilar med höga prestandakrav.

• Förstärkning av återförsäljarnätet för fordonseftermarknaden i både Kina och Indien som svar på den snabba tillväxten där.

• Nya reparationssatser och produkter lanserades för fordons-eftermarknaden, inklusive remskivor för frihjulsgenerator.

Exempel på viktiga kundorder:• Samarbetet med Guandong Fuwa Engineering Manufacturing Co.

Ltd, världens största tillverkare av släpvagnsaxlar, stärktes genom nya leveranser av koniska rullager. SKF inledde även under året leveranser av tätningar till Fuwa för deras nya europeiska släp-vagnsaxel.

• Nya kontrakt skrevs med PSA under 2010 på både axeltätningar och ventilskaftstätningar för dess nya 3-cylindriga motor samt på lager till den remdrivna startgeneratorn i den nya dieselhybrid-plattformen från PSA.

• SKF fortsatte att lansera nya lösningar för start/stopp-funktioner, inklusive SKF Commutation Sensor-Bearing Unit för nästa genera-tions start/stopp-system. Ett exempel är Valeos nya system i-StARS, till vilket SKF har fått flera beställningar på sitt nya rotorpositioneringslager.

• SKF utvecklade en lagerenhet för växellådor tillsammans med Daimler AG i Tyskland för deras motorplattform för tunga lastbilar. Det är en kund anpassad konisk rullagerenhet för växellåda konstruerad för att klara tung last.

För mer information om SKFs divisioner, se sidan 108.

PEERPEER-verksamhetens försäljning ökade mer än 25%, i lokala valutor, under 2010 jämfört med 2009. PEERs kunder finns främst i Nord-amerika. Försäljningen i Asien och Europa är relativt liten även om den nästan dubblerades under året. Företaget tillverkar främst spår-kullager, lager för jordbruksindustrin, monterade lagerenheter och koniska rullager vid sina två fabriker i Xinchang och Changshan, Kina.

PEER bidrar till att stärka SKFs närvaro inom vissa segment, främst inom jordbruk, värme, ventilation och luftkonditionering samt mekan isk transmission. Företaget drivs som en självständig verksamhet som agerar oberoende på marknaden under sitt varumärke PEER och tillhandahåller lösningar i linje med kundkrav på applikationer med normal prestanda. Försäljningen under varumärket PEER står för strax under 1,5% av SKF-koncernens försäljning.

Business ExcellenceUnder 2010 introducerade SKF konceptet Business Excellence som syftar till att leverera värde till kunder på ett så verkningsfullt och effektivt sätt som möjligt genom att fullt ut utnyttja kunskaperna hos medarbetare och samarbetspartner samt företagets teknik.

Business Excellence bygger på många av de koncept som SKF har infört under ett antal år, såsom företagets väletablerade globala system för kvalitets-styrning, SKF Six Sigma och Manufacturing Excellence, vilka redan har genererat goda resultat för koncernen.

SKFs Six Sigma-aktiviteter och projekt fortsatte att främst foku-sera på att reducera varulager och kostnader under 2010. När sälj-volymerna steg under året ökade också antalet projekt riktade mot att öka tillverkningskapaciteten och förbättra tillgången på produkter. Kombinationen av SKF Six Sigma och Manufacturing Excellence har lett till ett framgångsrikt koncept för att upptäcka fler fel och komplexa problem i det dagliga arbetet, som Six Sigma-projekt-grupper sedan tar sig an för att analysera och lösa, med resultatet att uppdagade avvikelser kan undvikas permanent.

SKFs kvalitetsstyrningssystem

GFSS och SKFs kanalkoncept

TQM och anställdas delaktighet

SKFs värderingar, drivkrafter och

4Z strategiska mål

SKF Bridge of Manufacturing ExcellenceSKF Six Sigma

SKF Bridge of Business Excellence

Reparationssatser till fordonseftermarknaden, SKF Vehicle Parts i Göteborg.


Mer än 40% av alla förbättringsprojekt under SKF Six Sigma gäller andra processer än tillverkningen. En kombination av metoder och verktyg för resurssnål verksamhet och Six Sigma, som en del av SKF Six Sigma, har visat sig vara ett kraftfullt sätt att förbättra flera olika processer som utförs av människor. Detta stärks nu ytterligare med införandet av Business Excellence. Viktiga projekt, varav många berör kunder eller leverantörer, har genomförts i leveranskedjan och kund-styrningsprocesserna för att förbättra tillgänglighet, minska kostnader och ledtider samt undanröja fel i sälj- och distributionsprocesserna.

Användningen av Design for Six Sigma (DfSS) har spridit sig till fler och fler funktioner i SKF, inte enbart inom produktutvecklingsorgani-sationen. Ett exempel är skräddarsydda utbildningsprogram för SKFs kundansvariga och inbyggnadsingenjörer, som kombinerar delar av metodiken och verktygen i DfSS, särskilt de som relaterar till kundens röst, med vissa traditionella Six Sigma DMAIC-verktyg. Detta förbätt-rar förmågan att förstå och överföra kundkrav till berörda funktioner inom SKF.

Vid slutet av 2010 hade SKF 463 Six Sigma svartbältare och 2 059 grönbältare. Totalt avslutades 1 155 Six Sigma-projekt under 2010, vilket kommer att ge 468 Mkr i fastställda årliga besparingar.

Utbildning i Manufacturing Excellence har genomförts bland med-arbetare vid 120 fabriker samt affärsenheter över hela världen, och vid slutet av 2010 översteg det sammanlagda antalet undervisning-timmar mer än 77 000. Alla fabriker har påbörjat utbildningen, även om vissa har kommit längre än andra. Mätbara fördelar var bland annat minskat spill, kortare leveranstider och sänkta kostnader. Den största påskyndande resultatfaktorn, inte lika mätbar men dock mycket viktig, var emellertid det starka engagemang bland med-arbetarna i det ständiga förbättringsarbetet.

Manufacturing Excellence och SKF Six Sigma är nära kopplade till Six Sigmas metodik för att systematiskt angripa problem som upp-står. Ett exempel kommer från SKFs fabrik i Cajamar, Brasilien, där betydande effektivitetsförbättringar och avfallsminskning redan har uppnåtts i tillverkningskanalerna. Fabriken har upprättat ett system-atiskt sätt att använda Manufacturing Excellence som en bas, kom-pletterad med olika nivåer av SKF Six Sigma-metodik, för att upptäcka och åtgärda problem, respektive ta tillvara förbättringsmöjligheter.

SKF utökar nu tillämpningen av konceptet från tillverkningen till andra processer och verksamhetsområden, med början inom kundhantering, innovation, leveranskedjan, finans och personal.

Business Excellence handlar inte bara om faktiska resultat – konceptet utmanar också organisationen aktivt i att bedöma om det är rätt resultat som uppnås och om det sker på bästa möjliga sätt. Modellen för Business Excellence, såsom SKF har anammat den, ger en struktur för detta.

Modellen tar sin utgångspunkt i SKFs drivkrafter och grundvärde-ringar som formar organisationens tankesätt och arbetsprinciper, som i sin tur påverkar sättet som saker görs på (metoder) samt utfallen (resultaten). På så sätt bildar modellen för Business Excellence ett ramverk för att fatta rätt beslut genom att ständigt och dynamiskt koppla SKFs drivkrafter och grundvärderingar till företagets resultat.

Business Excellence har redan börjat tillämpas inom produkt-utvecklingen som är en del av innovationsprocessen. Genom att använda principerna och filosofin i Business Excellence, inklusive en bred användning av DfSS, samt genomföra frekventa, korta förbätt-ringsmöten för att identifiera och fastslå avvikelser i realtid, har ett antal produktutvecklingsenheter uppnått dramatiska förbättringar i fråga om ledtider, leveransprecision och kvalitet i sina projekt. DfSS är en metod som använder specifika verktyg för att översätta kundkrav till ingenjörstekniska specifikationer som ger produkten en robust utformning samtidigt som den kan tillverkas på ett optimalt sätt.

SKF Bridge of Business ExcellenceSKF Bridge of Business Excellence representerar rollen som SKF samt SKFs kunder och leverantörer har i processvärdekedjan samt de principer och värderingar som stödjer denna roll.

De fem principerna för Business Excellence stödjer ”bron” som re pre s ent-erar SKFs affärsprocesser. Dessa principer är formade av SKFs grund värd-eringar och stöds av metoderna som i sin tur leder till SKFs resultat.

Principerna är:• Standardiserat arbetssätt (för att säkerställa att vi tillgodoser våra

kunders behov verkningsfullt och effektivt),• Rätt från mig (för att säkerställa att våra resultat svarar mot

kundernas krav),• Vi bryr oss (respekt för varandra såväl som för den externa och

interna miljön),• Kundvärdestyrt flöde (startpunkten, som säkerställer att allt vi gör

leder till värde för kunden),• Ständiga förbättringar (alltid utmana och förbättra vårt dagliga arbete och

därigenom minska spill för ökad kundtillfredsställelse och konkurrenskraft).

Metoder

Resultat

Vårt sätt att tänka

Utveckla vårt sätt att arbeta

Ständigt förbättrat när vi arbetar på rätt sätt

Värderingar & drivkrafter

Principer

PROCESS

LÖNSAMHET • K

VALITET • INNOVATION • SNABBHET • HÅLLBARHET

ANSVAR & BEFOGENHETER • ETIK & MORAL • ÖPPENHET • LAGARBETE

LEVERANTÖRER KUNDER

VI

STAN

DARD

ISER

AT A

RBET

SSÄT

T

RÄTT

FRÅ

N M

IG

VI B

RYR

OSS

KUN

DVÄR

DES

TYRT

FL

ÖDE

STÄN

DIG

A FÖ

RBÄT

TRIN

GAR


Varför är HR Transformation avgörande för SKF? Vi har, och är beroende av, mycket kunniga och kompetenta människor i SKF. För att låta våra kunder och vår affär dra nytta av våra med-arbetares kunskaper fullt ut och för att utveckla eller kombinera kunskap från olika områden i syfte att finna nya lösningar, behöver vi bli bättre på att identifiera var kunskapen finns i SKF. Sedan måste vi överföra den dit där den behövs.

Vad blir den största skillnaden för medarbetarna? Det kommer att bli tydligare för våra medarbetare vilken kunskap och expertis som är avgörande för SKF och hur de kan utveckla denna på en individuell nivå. Det kommer att bli enklare för medarbetare att planera sin egen karriär inom SKF genom att de har översikt över vilka utvecklingsmöjligheter som erbjuds för att hjälpa dem att utveckla sin egen kompetens.

Vad har uppnåtts hittills? Nya globala processer har tagits fram för rekrytering, medarbetar-resultat och medarbetarkompetens. Vissa av processerna är klara att implementeras och andra finslipas. Med allt samlat i ett gemensamt IT-system blir det lättare att se var i företaget som viss kunskap och expertis finns. Det i sin tur underlättar för oss att bilda expertis om råden, sprida bästa arbetssätt och dra fördel av kunskaperna i vårt globala företag.

Vad är den största nyttan av HR Transformation? HR Transformation kommer att hjälpa oss att lyfta kompetensen inom SKF till ännu högre nivåer. Vi kommer också att kunna dra nytta av medarbetarnas kompetens fullt ut genom att skapa en global, trans-parent översikt över var kunskaperna finns i organisat ionen. Det gör att vi kan utveckla och överföra dessa kunskaper bättre utifrån de behov som finns i verksamheten idag och imorgon.

Intervju med Eva Hansdotter, Senior vice president, Group Human Resources and Sustainability (från den 1 januari 2011 - Senior Vice President, Group People and Business Excellence)

MedarbetareAllt eftersom efterfrågan återhämtade sig i de flesta kundsegment under 2010 återgick de flesta medarbetare med förkortad arbetstid till full arbetstid. Till följd av efterfrågeökningen i Asien och öppnandet av nya fabriker nyanställdes under året runt 1 000 medarbetare vid SKF i Asien.

Den intensiva utbildningen i Manufacturing Excellence, som fort-satte under lågkonjunkturen 2009, spelade en nyckelroll för SKFs förmåga att snabbt svara på den ökande efterfrågan från kunderna under 2010. SKF hade också god hjälp av olika skräddarsydda kurser vid SKF College, med uppgift att göra organisationen mer lyhörd för och snabb att reagera på förändringar. SKF College har fem

utbildningscenter, i Kina, Indien, USA, Sverige och Argentina. En viktig ny kurs som startade 2010 handlar om att utbilda SKFs globalt kund-ansvariga i att bedriva förändringsarbete och samordna resurser i en matrisorganisation.

Resultaten från 2010 års arbetsklimatanalys uppvisade en svag förbättring, vilket visar att SKF lyckades hantera de stora förändring-arna under 2009 med en fortsatt hög grad av motivation bland sina medarbetare. Svarsfrekvensen var 85,5%, med ett genomsnittligt betyg på 5,24 på en 7-gradig skala. Vissa viktiga områden som kräver förbättring har identifierats, såsom spridning och återanvändning av kunskap.

Human Resource Transformation startades under året för att stödja arbetet att tillfredsställa ett allt större behov av kunskap på SKFs arbetsplatser runt om i världen.

” Vi har, och är beroende av, mycket kunniga och kompetenta människor i SKF. ”Eva Hansdotter


Intervju med Tina Åström, Director, Group Brand Protection

Varför agerar SKF mot handeln med förfalskade produkter? Förfalskning är olagligt. Kunder som köper dessa produkter blir lurade då de tror att de får äkta produkter. Det kan också vara ett hot mot den allmänna säkerheten eftersom lager ofta ingår i säkerhetskritiska applikationer. Det får också en negativ effekt på våra kunders verk-samhet och på SKFs varumärke, vilket vi måste motverka.

Kunder blir lurade, kan du förklara hur?Förfalskade lager är namnlösa produkter framtagna till låg kostnad och illegalt marknadsförda under ett annat företags varumärke i förpackningar som liknar de äkta. Dessa lager säljs vanligtvis till intet ont anande kunder och till ungefär samma pris som äkta pro-dukter. Eftersom de marknadsförs som SKF-produkter förväntar sig kund erna samma prestanda som äkta SKF-produkter – och om de inte får det blir de lurade.

Vad kan kunder göra för att undvika förfalskade produkter?Det bästa sättet för en kund att säkerställa äkta produkter är att köpa dem från auktoriserade återförsäljare eller direkt från tillverkaren.

Är detta ett problem för alla etablerade lagertillverkare? Ja, definitivt. Förfalskade produkter är ett dilemma för oss alla. Det är också viktigt att veta att förfalskade lager förekommer på alla geo-grafiska marknader, i alla industrisegment och inom alla typer och stor-lekar av lager samt att tätningar och smörjmedel också är drabbade.

Att skapa medvetenhet är en del av SKFs strategi för att bekämpa förfalskningar, hur då?Kontinuerliga kommunikationsaktiviteter mot kunder och återförsälj-are är ett viktigt sätt att sprida kunskap om handeln med förfalskade produkter så att användare kan undvika att bli lurade. Vi samarbetar också med andra lagerleverantörer via World Bearing Association genom att satsa på en kampanj (www.stopfakebearings.com) för att skapa medvetenhet om problemet.

SKF hjälper också lokala polismyndigheter att stoppa illegal handel, stämmer det? Ja, låt mig ge ett exempel. Under våren 2010 gjorde den spanska polisen sju tillslag efter att en produktreklamation hade gjorts av en kund. SKF hade undersökt det reklamerade lagret och funnit att det var en förfalskning. Ett tillslag ledde till ännu ett, och till sist hade polisen beslagtagit totalt 16 ton förfalskade lager.

Risker och osäkerheter i verksamhetenFöretaget verkar i många olika industri- och fordonssegment, såväl som många olika geografiska segment, med varierande konjunktur-cykler. En allmän ekonomisk nedgång på global nivå eller i en av världens ledande ekonomier skulle kunna minska efterfrågan på koncernens produkter, lösningar och tjänster under en period.

Dessutom kan terrorism och andra krigshandlingar såväl som störningar på världens finansmarknader ha en negativ effekt på

efterfrågan på koncernens produkter och tjänster. Det finns också politiska och regulatoriska risker förenade med den breda geografiska närvaron. Regulativa krav, skatter, tullar och andra handelshinder, pris- och valutaregleringar eller andra statliga åtgärder skulle kunna begränsa SKF-koncernens verksamhet.

SKF har nolltolerans mot förfalskade produkter och fortsatte att arbeta hårt under 2010 för att göra användare medvetna om att förfalskade industriprodukter förekommer.

21 Förvaltningsberättelse • Finansiella mål och utdelningspolitik

Finansiella mål och utdelningspolitik

Finansiella målSKFs långsiktiga finansiella mål presenterades i oktober 2010. Målen är:

• en rörelsemarginal på nivån 15%

• en årlig försäljningstillväxt i lokala valutor på 8%

• en avkastning på sysselsatt kapital på 27%

StrategiSKFs affärsstrategi för att uppnå långsiktigt lönsam tillväxt och nå företagets finansiella mål inkluderar:

• att hålla ett tydligt och målmedvetet kundfokus

• att utveckla nya produkter, lösningar och tjänster

• skapa och ta tillvara mer värde genom att tillämpa SKFs inriktning på plattformar och segment

• att stärka produktportföljen genom ökade satsningar på forskning och utveckling samt genom förvärv

• att fokusera på snabbväxande segment och regioner

• att minska sysselsatt kapital och fasta kostnader

• att attrahera, behålla och utveckla rätt medarbetare.

SKFs övergripande finansiella mål är att skapa värde för sina aktieägare. Avkastningen på aktieägarnas investering i SKF bör långsiktigt överstiga den riskfria räntan med runt fem procentenheter. Detta utgör grunden för SKFs finansiella mål och finansiella styrmodell.

0

5

10

15

20

25

30

1009080706

23,0 24

,9

24,0

%

Avkastning på sysselsatt kapital

0

5

10

15

1009080706

12,6

12,9

12,2

%

11,3

*

Rörelsemarginal Förändringar i försäljningi lokal valuta

0

5

10

15

20

1009080706

7,5*

13,2

7,1

* Exklusive inkomster från det tidigare gemensamt ägda företaget Oy Ovako Ab.

* Exklusive effekt av försäljning av Oy Ovako Ab 2006: 10.1%

Förvärv och avyttringarOrganisk tillväxt

% år över år

5,7

-19,

0

9,1

13,8

24,0

14,2

22 Förvaltningsberättelse • Finansiella mål och utdelningspolitik

en högre utdelning, ett inlösenprogram eller ett återköp av företagets egna aktier. I perioder av större osäkerhet kan, å andra sidan, en lägre utdelning komma i fråga.

UtdelningTill följd av företagets starka resultat, kassaflöde och marknads ut-sikter har styrelsen beslutat att föreslå årsstämman en ökning av utdelningen med 43%, vilket ger en utdelning på 5,00 (3,50) kronor per aktie. Förslaget är föremål för beslut vid årsstämman i april 2011.

Återköp av företagets egna aktierSKFs styrelse föreslår att årsstämman ska besluta att ge mandat till styrelsen, fram till nästa årsstämma, att besluta om återköp av företagets egna aktier. Avsikten med förslaget är att kunna anpassa företagets kapitalstruktur till dess kapitalbehov för att därigenom bidra till ökat värde för aktieägarna. Enligt förslaget ska mandatet gälla aktier i serie A såväl som serie B. Antalet aktier som återköps ska inte vara fler än att företaget innehar högst 5% av alla utgivna SKF-aktier. Aktierna kan återköpas via transaktioner på NASDAQ OMX Stockholm AB. Förslagen är föremål för beslut vid årsstämman i april 2011.

Årsstämman i april 2010 beslutade att ge styrelsen mandat, fram till nästa årsstämma, att besluta om återköp av företagets egna aktier. Under 2010 gjordes inga återköp och företaget äger inga SKF-aktier.

KreditbetygDen 31 december 2010 hade koncernen kreditbetyget A minus (A-) med en stabil utsikt för långsiktiga krediter av Standard and Poor’s och kreditbetyget A3 med stabil utsikt av Moody’s Investors Service. Det är SKFs avsikt att behålla ett starkt kreditbetyg, vilket speglas i företagets mål för kapitalstruktur.

FinansieringSKFs policy är att koncernens verksamheter ska vara långsiktigt finansierade. Den 31 december 2010 var den genomsnittliga löptiden på SKFs lån 3,4 år. SKF har utfärdat ett obligationslån på den euro peiska obligationsmarknaden, med ett utestående belopp av 396 miljoner euro och förfallodag 2013. Därtill har SKF utfärdat två obligationslån på

SKFs internbank, SKF Treasury Centre, ansvarar bland annat för in- och utlåning mellan bolag, koncernens valuta- och ränterisker, cash managementfrågor och koncernens nettingsystem. Bilderna är från SKFs internbank i Göteborg.

Finansiell styrmodellSKFs finansiella styrmodell är en förenklad så kallad ”economic value-added model”, kallad Total Value-Added (TVA). Modellen syftar till att förbättra rörelseresultatet, reducera kapitalet och skapa lönsam tillväxt.

TVA är lika med rörelseresultatet minus kapitalkostnaden före skatt i det land som verksamheten bedrivs i. Kapitalkostnaden före skatt är baserad på en kapitalkostnad vägd med en riskpremie på 5% över den riskfria räntan för eget kapital och för faktisk lånekostnad. Utvecklingen av TVA-resultaten för koncernen korrelerar väl med aktiekursens utveckling över en längre period. Rörliga löneprogram baseras på denna modell.

Finansiell ställning och utdelningspolitikMålet för kapitalstruktur är att ha en skuldsättningsgrad på runt 50%, vilket motsvarar en soliditet på runt 35% eller en nettoskuldsättnings-grad på runt 80%. Detta stödjer den finansiella flexibiliteten och möjligheten för koncernen att fortsätta investera i verksamheten och samtidigt behålla ett starkt kreditbetyg. Den 31 december 2010 var skuld sättningsgraden 48,6% (49,3), soliditeten 36,0% (35,8) och netto skuldsättning/eget kapital 80,5% (68,9).

SKFs utdelningspolitik är baserad på principen att den totala utdel-ningen ska anpassas till resultatutveckling och kassaflödesutveckling med beaktande av koncernens utvecklingsmöjligheter och finansiella ställning. Styrelsens uppfattning är att utdelningen ska uppgå till cirka hälften av koncernens genomsnittliga nettovinst under en konjunkturcykel.

Om SKFs finansiella ställning är starkare än de ovan beskrivna målen kan en extra utdelning utöver den ordinarie göras i form av

Skuldsättningsgrad: Lån plus avsättningar till anställda efter avslutad anställning, netto, i procent av summan av lån, avsättningar till anställda efter avslutad anställning, netto, och eget kapital, allt beräknat vid årets slut.Soliditet: Eget kapital i procent av balansomslutningen vid årets slut.Nettoskuldsättning/eget kapital: Totala kortfristiga finansiella till-gångar, exklusive derivat minus lån och avsättningar till anställda efter avslutad anställning, i procent av eget kapital, allt beräknat vid årets slut.

23 Förvaltningsberättelse • Känslighetsanalys

den svenska obligationsmarknaden, ett med ett utestå ende belopp av 556 Mkr och förfallodag 2011 samt ett med ett utestående belopp av 100 miljoner euro och förfallodag 2015. Enligt villkoren för dessa lån kan räntan öka med 5% vid förändringar i kontrollen över bolaget (med innebörden att en part eller flera parter gemensamt förvärvar mer än 50% av aktiekapitalet i SKF eller SKF-aktier som berättigar till mer än 50% av röstetalet). Motsvarande villkor gäller för tre lån som SKF har, ett på 30 miljoner euro och ett på 100 miljoner euro med förfallodag 2014, samt ett lån på 100 miljoner euro med förfallodag 2016. Dess-utom har SKF två tidsbundna lån, ett på 50 miljoner euro med för-fallodag 2013 och ett på 400 miljoner euro med förfallodag 2014.

Finansiella riskerSKFs verksamheter är exponerade för olika typer av finansiella risker. Koncernens finanspolicy definierar de huvudsakliga riskerna som valuta-, ränte-, kredit- samt likviditetsrisker och fastslår ansvar och beslutanderätt för hanteringen av dessa risker. Policyn föreskriver att målet är att eliminera eller minimera risker och att bidra till en bättre avkastning genom aktiv riskhantering. Ansvaret för riskhantering och finansiell verksamhet är till största delen centraliserat till koncernens internbank SKF Treasury Centre.

ValutariskSKF-koncernen är utsatt för både transaktionsexponering och exponering vid omräkning av eget kapital. Koncernens huvudsakliga kommersiella valutaflöden hänför sig till export från Europa till både Nordamerika och Asien samt flöden inom Europa. SKF säkrar 75% av den uppskattade exponeringen mot US-dollar netto i tre till tolv månader. Vid årets slut överensstämde säkringen av derivat med koncernens policy. Exponeringen vid omräkningen av koncernens räkenskaper säkras i viss mån genom lån i utländska valutor.

RänteriskÖverskottslikviditet och upplåning hanteras på koncernnivå. Genom att matcha förfallodagar för placeringar gjorda av dotterbolag med upplåning gjord av andra dotterbolag kan SKFs exponering för ränteförändringar reduceras.

KreditriskEnligt koncernens policy ska endast väletablerade finansinstitut godkännas som motparter. Exponeringen per motpart övervakas kontinuerligt.

LikviditetsriskUtöver sin egen likviditet hade AB SKF vid årsskiftet tillgängliga kredit-löften på 3 000 Mkr och 500 miljoner euro, av vilka 400 miljoner euro utnyttjades i samband med förvärvet av Lincoln Industrial.

Mer information om finansiell riskhantering och säkringsaktiviteter återfinns i not 28 i Noter till koncernens bokslut.

Intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringenKoncernens system för intern kontroll och riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovisningen beskrivs i bolagsstyr-ningsrapporten under rubriken ”Intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen”, se sidan 48.

Känslighetsanalys

KostnaderNedan beskrivs omfattningen av förändringar med hänsyn till ett antal faktorer som påverkar koncernens rörelseresultat. Beräkn-ingarna har gjorts utifrån siffrorna vid årsskiftet samt med antag-andet att allt annat är lika.

Nettovalutaflöde 2010 (Mkr)

2-Spalt

Other 2,6901)

-6 000 -4 500 -3 000 -1 500 0 1 500 3 000 4 500 6 000

Övriga1) 3 087

USD 5 587

CAD 366

EUR -3 702

SEK -5 338

1) Övriga består av 14 olika valutor.

Kostnadsfördelning 2010, rörelsekostnader 52 438 Mkr

20% Råmaterial (ex. stång, rör och ringar)50% Komponenter (ex. smidda och svarvade ringar)30% Övrigt (förbrukningsmaterial och produkter för försäljning m.m.)

4% Avskrivningar

27% Övrigt

35% Anställda

34% Material:

• Den årliga kostnaden för inköp av råmaterial och komponenter är cirka 13 miljarder kronor, varav stålbaserade produkter utgör den största delen. En ökning/minskning av kostnaden för råmaterial och komponenter med 1% minskar/ökar rörelseresult atet med cirka 130 Mkr. Stålskrot är en stor del i tillverkningen av lagerstål. En ökning/minskning med 10% av priset på stålskrot påverkar rörelseresultatet med cirka 110 Mkr, vilket är inkluderat i siffran för råmaterial och komponenter som påverkar rörelse-resultatet.

• En ökning med 1% av kostnaden för löner och ersättningar (inklusive sociala avgifter) minskar rörelseresultatet med runt 163 Mkr.

• En minskning/ökning av räntesatser med 1% har en positiv/ negativ effekt på vinsten före skatt med runt 100 Mkr, baserat på nuvarande nivå. Koncernen hade kortfristiga finansiella skulder, netto, på 15 435 Mkr den 31 december 2010.

ValutakurserOmräkningseffekter: En försvagning/förstärkning med 5% av den svenska kronan gentemot alla större valutor har en positiv/negativ effekt på vinstomräkningen till svenska kronor med runt 400 Mkr. Då merparten av vinsten görs utanför Sverige är koncernen expon erad för omräkningseffekter från alla större valutor.

Flödeseffekter: En förstärkning/försvagning med 5% av US-dollarn mot den svenska kronan har en positiv/negativ effekt från valuta flöden, netto, på vinsten före skatt med runt 250 Mkr, exklusive effekter från säkringstransaktioner. För kommersiella flöden är koncernen främst exponerad mot US-dollarn och US-dollar relaterade valutor.

24

SKF – the knowledge engineering company

Att skapa värde för kunden med hjälp av dessa tre dimensioner är vad SKF kallar ”The power of knowledge engineering”.

Den geografiska dimensionen – global och lokal närvaro

Kunddimensionen – industrier och segment

Kunskapsdimensionen – teknikplattformar

Förvaltningsberättelse • SKF – the knowledge engineering company

SKF har varit en teknisk ledare i över hundra år och ökar sina investeringar för att behålla detta ledarskap. SKFs grund läggande styrka är förmågan att ständigt utveckla teknik, produkter och tjänster som stärker kundernas konkurrenskraft och att sam tidigt ge aktie ägarna skälig utdelning på deras investeringar. Detta uppnås genom att både investera i företagets huvud-sakliga teknikområden och kombinera kunskaperna i SKFs teknikplattformar – Lager och lagerenheter, Tätningar, Mekatronik, Service och Smörjsystem – för att utveckla värdeskapande erbjudanden till en mängd olika industrier och kunder runt om i världen. Företagets styrka grundar sig också i ett djupt engagemang för att utveckla SKFs medarbetare och företagskultur. SKFs erbjud ande har utvecklats under många år, från huvudsakligen olika typer av lager till att också inkludera produkter och tjänster från alla fem teknikplattformarna, inklusive avancerade moduluppbyggda enheter som integrerar kunskap och teknik från de olika plattformarna. En drivkraft för SKFs teknikutveckling idag är ett ökat fokus på att utveckla produkter och tjänster som ökar energieffektiv i teten och minskar energiförlusterna och därigenom bidrar till att minska miljöpåverkan både i företagets egna verksamheter och för kunderna.

SKFs vision är att förse världen med SKFs kunskap, det vill säga att använda kunskaperna från över hundra års verksamhet för att utveckla och leverera produkter, tjänster och lösningar som bidrar till kundernas framgång och lönsamhet. SKFs kunskap kan ses som kombinationen av följande tre dimensioner:

SKFs fem teknikplattformar är Lager och lagerenheter, Tätningar, Mekatronik, Service och Smörjsystem. SKFs specialister inom varje plattform bedriver ett nära samarbete med segment- och säljorganisationen för att erbjuda avancerade integrerade lösningar som hjälper kunderna att utveckla nya produkter, öka sin produktivitet samt för-bättra sin konkurrenskraft och lönsamhet.

SKF är ett globalt företag med lokal närvaro i princip ända sedan företagets tidiga dagar. Var kunderna än befinner sig finns lokal expertis som kombinerar de SKF-kompet-enser som krävs för att ta fram specifika lösningar som uppfyller kundernas lokala behov. Den lokala expertisen stöds av globala industri- och teknikspecialister som drar nytta av kunskap och framgångar från liknande industrier runt om i världen.

SKFs kunder återfinns i ett mycket stort antal industrier och industrisegment, för närvarande indelade i runt 40 specialiserade segment. Varje kund och segment har sina särskilda tekniska och kommersiella utmaningar. Att arbeta för så många olika industrier skapar möjligheter för SKF att både utveckla specifika produkter och tjänster för varje industri men också att tillämpa kunskaper från en industri på en annan.

25

KunderSKF levererar produkter till industriella OEM-kunder som tillverkar många olika produkter såsom pumpar, fläktar, kompressorer, motorer, växellådor, verktygsmaskiner, pappersmaskiner, stålverk, tryckpressar och vindkraftverk för att nämna några.

SKF betjänar flygindustrin, inklusive tillverkare av motorer och växellådor för flygplan och helikoptrar samt service-, reparations- och underhållsföretag. Järnvägsindustrin är ett annat kundsegment, inklusive tillverkare av tåg, höghastighetståg, passagerarvagnar, godsvagnar och järnvägskomponenter samt systemleverantörer och serviceverkstäder.

Tillsammans med lagerindustrins största nätverk av auktoriserade återförsäljare erbjuder SKF en unik serviceorganisation. Med cirka 7 000 industriella åter försäljare finns SKF nära sina kunder över hela världen. SKF samarbetar aktivt med återförsäljarna för att hjälpa sina kunder att öka drifttiden och effektiviteten i deras produkt-ionsprocesser. Ett exempel är vibrationsanalys av maskindrift i realtid, där kunden, efter ställd diagnos, rekommenderas rätt underhålls-strategi och arbetsprocess samt optimalt reservdelslager. I nära samarbete med de auktoriserade återförsäljarna säkerställer SKFs logistik verksamhet och e-handelsportaler att kunderna också får rätt produkter i rätt tid och minimerar kapital bundet i varulager.

En annan kundgrupp är OEM-företag som tillverkar produkter i långa serier. Denna grupp omfattar tillverkare av bilar, lastbilar, tvåhjulingar, fordonskomponenter, hushållsprodukter och mindre elmotorer. Eftersom ledtiden för att utveckla en ny produktserie

normalt är lång startar ofta SKFs kundsamarbete i produktutvecklings-processen flera år före tillverkningsstart. Många av SKFs produkter till dessa segment är specialkonstruerade för varje kund och varje produkt.

Fordonseftermarknaden betjänas av SKF främst baserat på kom-pletta reparationssatser till mekaniker. Dessa underlättar och på-skyndar reparationsarbetet genom att innehålla alla komponenter som behövs för arbetet. Runt 18 000 olika reparationssatser finns för närvarande tillgängliga, bland annat för hjullager, kamaxelremmar, vattenpumpar och drivknutar.

Som produkt- och inbyggnads-ingenjör samarbetar jag nära med OEM-industrin i Europa och Asien. Vi utvecklar smörjningslösningar för ventilsäten och cylinderfoder. Detta har resulterat i flera patent och en SKF Excellence Award för hållbarhet.

Jan Ruiter

Min övergripande arbetsuppgift som affärsutvecklingsanalytiker är att hålla reda på vad som händer på tätningsmarknaden. Jag identifi-erar trender på marknaden i syfte att hjälpa SKF att finnas på rätt plats i rätt tid med rätt lösningar för att stödja våra kunder.

Lisa Karlsson

Jag är inbyggnadsingenjör och arbetar med rotorblads- och växel-lådslager för vindindustrin. Jag arbetar nära tillsammans med turbintill verkare redan på första konceptstadiet för drivlina och tar sedan fram rätt lagertyp och lager-storlek samt utvecklar ett optimalt smörj koncept och tätningslösning.

Matthias Hofmann

SKFs ingenjörer SKFs teknik används över hela världen i en stor mängd olika applikationer, från vindkraftparker, offshoreriggar, styrsystem i flygplan samt massa- och pappersbruk till höghastighetståg, tvättmaskiner och miljontals motorcyklar, lastbilar och personbilar.

SKFs ingenjörer skapar ständigt nya lösningar på kundproblem, lösningar som förbättrar effektivitet och produktivitet samt minskar miljöpåverkan. Här vill vi presentera några av SKF-ingenjörerna:

Goldwind, en av de ledande turbintillverkarna i Kina, valde SKF Nautilus under 2010 som lager för huvudaxeln i företagets nya 2,5 MW direktdrivna vindturbin. Goldwin och SKF har varit strategiska partner sedan 2006, vilket har resulterat i att avancerad teknik har utvecklats. SKF tilldelades Goldwinds pris för bästa leverantör under 2010.

Läs om SKFs globala kampanj 2010 på sidan 156.

26 26 Förvaltningsberättelse • SKF – the knowledge engineering company

Forskning och teknikutvecklingSKFs fortsatta åtagande att utveckla ny teknik är viktigt för att upp-rätthålla och stärka företagets tekniska ledarskap. SKF har ett starkt globalt nätverk av forsknings- och utvecklingscenter samt laboratorier, såväl som etablerade samarbeten med ett antal ledande universitet och forskningsinstitut. Under 2010 togs ett antal viktiga steg för att stärka detta nätverk och dessa kommer att följas av fler satsningar de kommande åren.

Investeringar i forskning och utveckling uppgick till 1 184 Mkr (1 217), motsvarande 1,9% (2,2) av årsförsäljningen, exklusive utveckling av IT-lösningar. Under 2010 var 30 Mkr balanserade utvecklingskostnader. SKFs investeringar i forskning och utveckling ökade med 5%, i lokal valuta, under 2010 jämfört med 2009. Koncern-en ökar sina aktiviteter inom forskning och utveckling med större fokus på nya produkter och tjänster som har en positiv miljöpåverkan. SKF har också ökat fokus på teknik, lansering av nya produkter, ökad utvecklingsverksamhet i snabbväxande regioner samt utökade samarbeten med universitet och tekniska högskolor. Antalet första-gångsansökningar om patent var 251 (218).

Globala teknikcenter i AsienFör att ytterligare stärka SKFs globala nätverk av forsknings- och ut-vecklingscenter samt laboratorier invigdes SKFs globala teknikcenter i Shanghai i maj 2010. Centret blir en integrerad del av SKFs globala nätverk av teknikcenter, med både en global utvecklingsroll inom SKF

och en regional roll för att på ett effektivare sätt föra innovation och teknikkunskap närmare SKFs kunder i Asien. Det nya centret kommer att bidra till betydligt kortare ledtider och säkerställa att SKF fortsätter att utveckla rätt värdehöjande lösningar som uppfyller kundernas nuvarande och framtida krav. Det kommer också att göra det möjligt för SKF att utveckla en betydande kritisk massa av ingenjörskompetens på den kinesiska och nordostasiatiska marknaden. Centret kommer att ha globalt ansvar för viss specifik, kontinuerlig process- och projekt-baserad teknikutveckling för SKF-koncernen och vara ett belysande exempel på SKF-kunskap att förevisa kunder och med arbetare i Asien.

SKFs globala teknikcenter i Shanghai, Kina, kompletterar det globala testcentret i Bengaluru, Indien, som öppnade 2009.

Relationer med den akademiska världenSKF fortsatte att stärka sina relationer med den akademiska världen genom strategiska samarbeten med namnkunniga universitet i syfte att upprätthålla företagets tekniska ledarskap.

SKF har utsett Tsinghua University i Kina för ett långsiktigt forsk-nings- och utvecklingssamarbete runt polymerer, med fokus på åldrings processen hos material.University Technology Centres: Efter att SKFs teknikcenter för stål etablerades 2009 vid University of Cambridge i England – för innovativ och långsiktig forskning om stål i samband med rullningslagerteknologi – startades 2010 SKFs teknik-center för tribologi vid Imperial College i London. Centrets forsknings-fokus handlar om modellering och simulering av tribologiska system i syfte att ytter ligare minska friktion och nötning, och därigenom för-länga bruk barhetstid och miljöprestanda i SKFs produkter.

TeknikklusterForskningsprojekten organiseras och drivs av SKFs teknikkluster. Dessa är grupper av teknikexperter från hela koncernen som omsät-ter forskningsstrategier på sina respektive områden till tydliga hand-lingsprogram, i vilka produkter och tjänster utvecklas för specifika kundsegment och inbyggnader. Klusterexperterna bidrar till kontinu-erlig utveckling och stöd så att innovativa idéer framgångsrikt kan drivas hela vägen till genomförande och marknadslansering. Att uppmuntra en innovativ kultur är mycket viktigt för SKF, och varje år väljs ett antal projekt ut och belönas för sina exceptionella bidrag till affärer, innovation och hållbarhet. Dessa är en del av SKF Excellence Awards och spelar en viktig roll för innovationstakten i SKF.

En SKF Excellence Award 2009, som delades ut 2010, gällde ett projekt som har utvecklat en ny, innovativ höghastighetsmotor- och magnetlagerlösning för tunga kylkompressorer i industriella luft-konditionerings- och kylanläggningar. Denna energieffektiva lösning sätter teknisk standard inom sitt tillämpningsområde.

SKFs huvudsakliga områden för teknisk expertis omfattar:

Material och värmebehandlingSKF ligger i framkant när det gäller att förstå samverkan mellan och utnyttj-ande av kombinationer av stål och värmebehandling för att möta ständigt ökande krav på bärförmåga och energi-effektivitet. Med hjälp av sina unika

värmebehandlingsprocesser som kontrollerar mikrostruktur och restspänning i stålet uppnår SKF rätt stålegenskaper. Den ständiga

strävan att optimera samverkan mellan material och värmebehandl ing fokuserar nu på att göra utrustningen för värmebehandling mindre och energieffektivare, samtidigt som materialegenskaperna som krävs för olika inbyggnader bibehålls. Nya datorbaserade tekniker används för att förstå hur material deformeras och hur härdat stål svarar mot extrem belastning. Därigenom kan värmebehandlings-processen simuleras och materialets respons följas in i minsta detalj med avseende på mikrostrukturella förändringar (fasomvandling), formförändringar samt restspänningar i olika stadier i värmebehandl-

Det nya globala teknikcentret i Shanghai, Kina, kommer inledningsvis att fokusera på testning och tillhandahållande av avancerad teknisk expertis för konstruktions-, process- och leverantörskontroll. Centret kommer också att utföra lageranalyser för kunder och inbegriper ett fullt utrustat laboratorium för metallurgi och kemisk behandling.

27 Förvaltningsberättelse • SKF – the knowledge engineering company

ingen. Teknikutveckling inom icke-metalliska material, såsom polymerer och keramer och ytbehandlingar, är också viktig då dessa material används alltmer i nya produkter för vissa inbyggnader. SKF fokuserar starkt på de friktions- och viktdämpande egenskaperna hos dessa material för att stödja marknadens krav och stärka SKFs produkter ur ett hållbarhetsperspektiv.

Tätningar SKF är fokuserat på att utveckla nya elastomeriska material och optimerad tätningsläppstribologi med hjälp av avancerad modellering i syfte att stärka tätningsfunktionen. Den nya genera t-ionen material använder nya typer av

fyllnadsmedel för att åstadkomma låg friktion. Magnetiska kod-omvandlare inne i tätningen, i kombination med sensorer, möjliggör överföring av information till styrsystemen. Nya kunskaper om åld-ringsprocessen samt friktions- och nötningsegenskaper hos gummi har vunnits genom att kombinera nya försöks metoder med avancer-ade simuleringar. Goda framsteg har gjorts inom modellering och förutsägande av prestanda i roterande och hydrauliska tätningar. För att möta kraven på allt snabbare produkt- och prototyputveckling har SKF tagit fram SKF Seal Designer, ett simuleringsverktyg för analys av tätningskonstruktioners egenskaper. SKF Seal Designer är ett globalt verktyg som hjälper alla SKFs ingenjörer att konstruera och analysera tätningsprodukter enligt exakt samma kriterier överallt i världen. Det visar SKFs ambition att leda den globala produktutveck l-ingen av fordonstätningar och industritätningar.

MekatronikMekatronik är integrationen av maskin-teknik och elektronik med tillhörande styrmekanismer för användning i SKFs produkter och processer. Tillståndsöver-vakning så nära kontaktytan som möjligt ger större precision när det gäller att

studera ett systems prestanda. Förutom mätning av temperatur, varvtal, rotationsriktning och vibration kan även belastningar över-vakas via inbyggda sensorer i SKFs lager.

Som svar på kundernas behov av att reducera installationskostna-der och tid samt för att öka komponenternas brukbarhetstid har SKF utvecklat produkter som utnyttjar trådlös teknik mer effektivt. I kom-bination med ett nytt, energieffektivt radiosystem förlängs batterier-nas livslängd väsentligt, samtidigt som kraven på underhållsrelaterad tillståndsövervakning av utrustning tillgodoses.

Modellering och simulering Modellering och simulering av rullnings-lagerprodukter kräver detaljerad och exakt information om olika materials funktion och fysiska egenskaper samt om hur kontaktytor reagerar under rullkontaktförhållanden. Utvecklingen

av sådana modeller har fokuserat på system av olika storlekar, från mindre än mikronivå upp till fullskaliga komponenter. Under 2010 installerades en ny högpresterande dator vid SKFs forskningscenter, som kan utföra virtuella experiment som visar hur molekyler och atomer interagerar i material, kontaktytor och smörjfilmer.

SKF har ett av de mest omfattande och kraftfulla utbuden av modellerings- och simuleringsverktyg inom lagerindustrin, från

enkla verktyg baserade på formler i SKFs huvudkatalog till ytterst avancerade beräknings- och simuleringssystem. Företagets strategi är att utveckla ett brett sortiment av programvaror för att tillgodose ett stort antal kundbehov, från relativt enkla konstruktionskontroller och måttligt komplexa analyser till mycket avancerade simuleringar för lager- och maskinkonstruktion.

SKF kombinerar förmågan att modellera generiska mekaniska system, som använder exempelvis axlar, kuggväxlar och lagerhus, med exakta modeller av lager för att i detalj analysera hur systemen fungerar i en virtuell miljö. Detta SKF-program är resultatet av flera års specifik forskning och utveckling. För dynamiska beräkningar har SKF programvaror som studerar och optimerar de komplexa egenskaperna av förhöjda ljudnivåer samt vibrationskritiska lagerinbyggnader i exempelvis elmotorer och växellådor. Därmed genereras djupgående kunskap, såväl som rekommendationer, vad gäller de dynamiska egenskaperna i en inbyggnad. SKFs programvara kan ses som en virtuell testmiljö i vilken detaljerade studier av dynamiska egenskaper inuti ett lager, såsom kraft, moment etc., kan utföras i princip under vilken belastning som helst.

SKF Spindle Simulator är en avancerad simuleringsprogramvara för analys av spindelapplikationer. Programmet tar hänsyn till effekten av varvtal och temperatur på lagret och lagerhusets passning på axeln, såväl som förspänningen av lagret. Dessutom analyserar programmet, vid varje punkt i spindelns arbetscykel, effekten av den yttre belast-ningen på axeln och lagren samt levererar exakt information om varje kontakt för varje rullkropp i varje lager. Programmet stödjer analys av maskinspindlar och innehåller detaljerade modeller av superprecisions-lager. Lanseringen av SKF Spindle Simulator 2009 var en milstolpe för SKF eftersom det är det första simulerings programmet som har lanserats till SKFs slutkunder.

SKF Interactive Engineering Catalogue är ett enkelt onlineverktyg för att välja lager och göra beräkningar. Verktyget, som är fritt att använda och finns på www.skf.com, innehåller lagerbeteckningar, mått och ritningar på lagerenheter, lagerhus, glidlager och tätningar. Även en modul för att beräkna friktionsmoment för energieffektiva lagerkonstruktioner ingår. Beräkningsmodellen tar hänsyn till den geometriska optimeringen i lagren för att minska friktion, såväl som förbättrade ytegenskaper och användning av smörjmedel med låg friktion i SKFs energieffektiva lager.

Tribologi och smörjningInteraktionen mellan smörjmedel och lagerstål är av stor vikt och avgörande när lager arbetar med minimal smörj-ning. Den kemiska sammansättningen och de mekaniska egenskaperna i det reaktionslager som bildas av interakt-

ionen mellan smörjmedlet och lagerstålet påverkar i hög grad lager-prestanda. Att förstå dessa sammanhang är därför mycket viktigt för SKF. Att förstå, förutsäga och kontrollera driftförhållanden bidrar till att minska lagerfriktion och nötning samt förlänga brukbarhetstiden.

Professor Stathis Ioannides, en av världens främsta experter på tribologi som har arbetat för SKF i nästan 30 år, mottog utmärkelsen Leonardo da Vinci Award i maj 2010 för sitt systematiska arbete att kombinera tribologisk teori med tekniska och praktiska aspekter i samband med konstruktion av nya rullningslager inom verkstads-industrin.

28

TillverkningSKF utvecklar kontinuerligt sin tillverkning för att uppnå optimal investering i utrustning och rörelsekapital per producerad enhet och minska energianvändningen, vilket resulterar i stärkt kvalitet, för-bättrad kundservice och minskade koldioxidutsläpp. Six Sigma spelar en viktig roll i arbetet att öka effektiviteten i tillverkningen. Alla pro-jekt för ständiga förbättringar förs samman under konceptet SKF Bridge of Manufacturing Excellence för att säkerställa en enhetlig implementering genom hela koncernen.

Forskning och utveckling inom tillverkningSKFs forskning och utveckling inom den egna tillverkningen fokuserar på att utveckla och införa ny teknik som ökar driftsäkerheten och flexibiliteten samt minskar kostnader och förbättrar miljöprestanda. Några exempel:• Bättre produktprestanda för stål och värmebehandling. Under

senare år har betydande investeringar gjorts i värmebehandlings-utrustning i många av SKFs fabriker.

• Effektivare materialanvändning i alla steg i tillverkningsprocessen ger mindre spill, lägre variationer och mindre mängd överflödigt material.

• Intelligent maskinbearbetning samt inbyggda sensorer och mät-utrustning ger jämnare och tillförlitligare tillverkningsprocesser.

• Avancerad intelligent teknik för avsyningssystem och mätning innebär bättre kontroll över tillverkningsprocessen.

• Nya processer för ökad hållbarhet genom lägre energi- och vatten-förbrukning samt mindre mängd andra processämnen och avfall.

• Nya metoder för effektiv tillverkning som resulterar i bättre utnytt-jande av maskinutrustning såväl som mer engagerade medarbetare.

Forskning inom livscykelhanteringEn ökande andel av SKFs forskningsprojekt fokuserar primärt på att förbättra miljöprestandan hos kundens inbyggnader över hela livs-cykeln. Det innebär att beakta alla miljökonsekvenser av en produkt eller tillverkningsprocess, oavsett var i livscykeln dessa uppstår.

För att stödja denna positiva utveckling och främja teknik med bättre miljöprestanda bedriver SKF forskning inom livscykelhante-ring. Avsikten är att ständigt öka kunskaperna om miljöaspekterna hos SKFs produkter och tillverkningsprocesser samt att omsätta dessa kunskaper praktiskt i förbättrade metoder och verktyg i det dagliga arbetet.

Konventionella metoder för miljöanalys, såsom livscykelanalys och miljöriskanalys, används för att greppa den komplexa och holistiska aspekten av miljöpåverkan. I det forskningsarbete inom livscykelhant-ering som SKF bedriver tillsammans med namnkunniga universitet och industriinstitut vidareutvecklas dessa analysmetoder för att överensstämma bättre med industrins behov.

Teknik för intelligent kvalitetskontrollSKFs strävan efter noll spill och noll fel har lett fram till utvecklingen av avancerad teknik för kontroll av produkter och komponenter. Genom att tillföra intelligens till kontrollen kan SKF idag använda information som genereras för att förbättra styrningen och verifier-ingen av tillverkningsprocesser. Detta kan användas i tillämpningen av ickeförstörande testförfaranden, såsom visuella system, virvel-strömmar, ultraljud och annan teknik som bygger på magnetiska egenskaper hos det värmebehandlade stålet. Genom att kombinera kvalitetskontroll med artificiell intelligens ökar möjligheterna att upptäcka materialdefekter och förbättra processtyrningen, såväl som att definiera och förutsäga produktegenskaper.

”Till nära slutlig form”Formningsprocesser ”till nära slutlig form” används i ett antal tillverk-ningsprocesser, från smidning och pressning till valsning av ringar och rullkroppar. Dessa processer innebär effektivare materialanvändning i hela produktionen, vilket ökar effektiviteten i SKFs tillverkning, såväl som betydligt minskade miljöeffekter genom kortare tillverknings-cykler.

SKFs engagemang inom motorsport inkluderar ett tekniskt sam-arbete inom Formel 1 med Scuderia Ferrari. Detta samarbete, som har varat sedan 1947, ger SKF möjlighet att utveckla produkter för ytterst krävande fordonsapplikationer. SKF samarbetar också med andra stall inom Formel 1 för att utveckla och tillhandahålla

komponenter för krävande ingenjörstekniska applikationer såsom hjul, koppling och växellåda.

Under 2010 utökades engagemanget ytterligare inom Formel 1 och SKF fick möjlighet att utveckla och testa material, såsom pulver-metallkomponenter, för att uppnå högre hårdhet och hållfasthet.

SKF bidrar också med kunskap och teknisk service inom vidareut-veckling av systemet för återvinning av rörelseenergi för tillämpning inom Formel 1. Systemet ska användas i mästerskapen i Formel 1 2011 och andra motorsporttävlingar. Detta mekaniska system, som är utvecklat av Williams Hybrid Power, är konstruerat med en sväng-hjulsmotor/generator som lagrar energin och utrustat med smorda och tätade speciallager från SKF för att klara de krävande driftför-hållandena. Genom att medverka i utvecklingen av dessa utmanande högteknologiska applikationer har SKF kunnat stödja flera tekniska framsteg inom lagerkomponenter för eldrivna fordonsmotorer.

SKF har även tillhandahållit tekniskt stöd till utvecklingen av nya sportbilskoncept och specialmodeller av serietillverkade bilar, alla med syfte att uppnå lägre energianvändning och samtidigt högre prestanda.

Teknik inom motorsport

Förvaltningsberättelse • SKF – the knowledge engineering company

29 Förvaltningsberättelse • Nya produkter och lösningar 2010

Nya produkter och lösningar 2010

Fyrradiga koniska rullager i utförande SKF Explorer har utvecklats för att ge fördelar som större bärförmåga, längre brukbarhetstid, snabbare och enklare underhåll samt bättre tätning. Dessa lager används i lagerarrangemang för valvsverk, speciellt i arbetsvalsar i varmvalsverk.

SKF MetroCon är en komplett tjänst för hissar och rulltrappor och omfattar en inledande kund-behovsanalys för att definiera förbättringar, tillhandahållande och installation av ett system för tillståndskontroll, analys av maskindata på plats eller på distans, plus rekommendationer för ständiga förbättringar av till-förlitlighet. Varje servicepaket kan anpassas efter specifika kund- och driftskrav.

SKFs service för kranar tillämpar SKFs kunskap i att hant era kranar i tunga industrier. Tjänsten är en kom b in-ation av SKFs kundbehovsanalys för kranar och en bedömning av hur kritisk den är. Kunden får en rapport som identifierar eventuella förbättringar av kranunderhåll samt SKFs rekommendationer för åtgärder, tjänster och produkter för att åstadkomma dem. Tjänsten riktar sig mot marin, offshore-, stål- och hamnindustrier.

SKF Engineering Simulation Services ger en exakt, kostnads-effektiv diagnos av konstrukt ions- och maskin problem. SKFs ingenjörer samlar in maskindata och använder den för en om fattande simulerings-analys med hjälp av SKFs egna programvara.

SKFs lösningar för pumpar i extrema förhållanden är avsedda för pumpar i djupa vatten och i låga temperaturer, som hanterar kondenserade gaser, med fokus på olje- och gasindustrin. Lösningarna inkluderar flera avancer-ade lagermaterial och lagerkonstruk-tioner med syfte att ge kunden utom-ordentlig prestanda och tillförlitlighet i krävande, avsides belägna miljöer.

SKFs hydrauliska smörjapparat säker-ställer att bussningar i utrustningar som hydrauliska hammare automatiskt får rätt mängd smörjmedel av rätt typ vid rätt tid och smörjer kontinuerligt kom-ponenter medan de är i drift. Denna lösning som är enkel att bygga in har en patenterad pumpkonstruktion med hög tillförlitlighet. Damm och föroreningar minimeras för att maskiner ska gå längre utan ständiga stopp. Dessutom undviks säkerhetsriskerna som manuell smörjning innebär.

Med den nya generationen av SKF SPEEDI-SLEEVE slithylsa får man en snabb och enkel lösning på problemet med slitage av tätningars motytor. Samma tätnings storlek kan användas och axeln behöver inte demonteras. Samtidigt ökar tätningssystemets effekt ivitet. Slithylsans yta är speciellt utveckl ad för att tätningen ska arbeta under optimala förhåll anden. Detta result erar i ökad brukbarhetstid och effektivitet för hela systemet.


Att noggrant rikta upp axlar är viktigt för att förhindra maskinhaverier, minska oplanerade produktionsstopp och spara energi. SKFs axeluppriktningsverktyg TKSA 40 kan spara inställningar och resultat i ett internminne. De kan också laddas ner till en dator via en USB-kabel. Filer sparas lätt utan behov av någon speciell programvara. SKFs laserverktyg för axeluppriktning innebär snabbare, enklare och exaktare uppriktning än traditionella metoder.

TKGT 1 analyssats för fett är en ny metod för att snabbt och enkelt bedöma konditionen på fetter direkt ute på fältet. Användare kan bedöma tillståndet både för nytt och använt fett. Tre olika tester ingår: konsistens, oljeblödningsegen-skaper och bedömning av föroreningar. Detta ger en god förståelse av fettets kondition och möjliggör beslut direkt ute på fältet.

SKF Lubrication Planner är en programvara med vilken man kan undvika oplanerade maskinstillestånd genom att göra en komplett kartläggning av smörj-punkter och enkelt och tillförlitligt ta fram sin egen plan för smörjning. Det är också möjligt att skapa ett färg kodat identifieringssystem med hattar och etiketter, TLAC 50, som skyddar smörjnipplar från yttre föroreningar.

SKFs senaste generation av hjullagerenheter, XTracker med låg friktion, ger förbättrad prestanda tack vare optimerad inre geo metri, optimerad fettmängd och överlägsen bearbetning/topografi av löpbanor tillsammans med en tätning med låg friktion. X-Tracker minskar koldioxidutsläpp från medelstora bilar med upp till 1,3 g/km och friktion med upp till 25%, jämfört med konventionella hjullager enheter. Lösningen kan anpassas till alla fordonsapplikationer.

SKF erbjuder ett nytt produktsortiment av kundanpassade kamrulleenheter, lager och tätningar för direktinsprutningssystem för bensin och diesel. Det är en kostnadseffektiv lösning som bidrar till minskad energiförbruk-ning och koldioxidutsläpp.

SKF erbjuder en optimerad lösning för hög tätningsprestanda i hjul-lagerenheter med minskad friktion och förbättrad tillförlitlighet och robusthet som resultat.


SKFs sensorlagerenhet för kommutering är konstruerad för tekniska lösningar i start/stopp-system i mikrohybrid- och mildhybridapplikationer. Enheten har utvecklats för att möta marknadens efterfrågan på exakta, repeterbara positions-mätningar för elmotorer med permanentmagnet. Fördelarna är att enheten lätt kan integreras och passas in i en kunds applikation samt har en robust och kompakt konstruktion som kan sitta nära en elmotorer utan att påverkas av de omgivande magnetfälten.

SKF kan nu ersätta magnetgummi med plastferrit för ABS-omkodare i hjullagerenheter. Plastferriten är övergjuten med metall i ett enda moment. Tillverkningsprocessenminskar den negativa miljöpåverkan genom att inget klister används.

SKFs envägskoppling används i motorer med elstart för att intermittent överföra vridmoment till vevaxeln. Enheten ökar tillförlitligheten och minskar monteringstiden. Den integrerar också många komponenter vilket leder till en viktminskning på 10-20% jämfört med konventionella konstruktioner.

SKF kan nu erbjuda en remskiveenhet för generatorer i motorer. Denna enhet är in tegr erad med SKFs teknik för envägskoppling. Den minskar belastningen på drivremmar som alstras av motorns acyclism och förlänger därmed drivremmens livslängd.

SKFs stödenhet för tvättmaskinstrummor bidrar till att sänka kostnader samt energi- och vatten-förbrukning för frontmatade tvättmaskiner. Det är en inbyggd, tätad enhet tillverkad med en snabbare, enklare, gjutningsprocess. Lager med låg friktion och tätningar ingår. Enheten är konstruerad för att motstå höga temperaturer vid plastinjektion, höga varvtal och ojämn viktfördelning.

SKFs motortätningar med låg friktion sänker koldioxidutsläpp och minskar bränsleförbrukningen tack vare den låga friktionen (upp till 55% lägre än standardtätningar).

SKF har utökat och kompletterat sitt sortiment för fordonseftermarknaden med frihjulsremskivor för generatorers hjälpdriftssystem. Erbjudandet omfattar nu lösa drivrremmar, lösa remskivor och kompletta satser som Multi-V-satsen där frihjulsremskivor ingår.

32

SpårkullagerVinkelkontakt-

kullager

Koniskt rullagerNålrullager

Axialkullager

Cylindriskt rullager Sfäriskt kullager

Sfäriskt rullager

Hjullagerenhet

Förvaltningsberättelse • SKFs marknader

SKFs marknader

Marknaden för lagerVärldsmarknaden för lager definieras i allmänhet som den globala försäljningen av rullningslager innefattande kul- och rullager av olika slag samt monterade lagerenheter. Marknaden återhämtade sig drast iskt under 2010 och SKF uppskattar att den globala marknaden för rullningslager uppgick till 300-310 miljarder kronor, vilket är en ökning med runt 20% från 2009.

Efterfrågan på rullningslager till fordonsapplikationer, som började avta 2008, började återhämta sig mot slutet av 2009, tack vare stöd från olika statliga stimulansåtgärder. Fordonsmarknaderna planade emellertid ut under andra halvåret 2010. De industriella OEM- och eftermarknaderna fortsatte att vara starka tills början av 2009 men försvagades därefter under året. De började återhämta sig kraftigt under andra halvåret av 2010.

Marknaden för lager till OEM-företag i fordonssegmentet, inklusive två- och trehjulingar, stod för strax över 30% av världsefterfrågan under 2010. De industriella OEM-marknaderna, omfattande tillverk-are av lätt och tung maskinutrustning för industri samt flygindustri, tunga arbetsfordon och järnvägsfordon, stod för knappt 40% av världsefterfrågan. Försäljning via återförsäljare (industriell distribu-tion och den oberoende fordonseftermarknaden) svarade tillsammans för totalt 30% av den globala lagerförsäljningen, varav 25% var relat-erade till fordonseftermarknaden och 75% till allmän industri.

Asiens nuvarande andel av världsmarknaden är drygt 45%, jämfört med mindre än 30% för tio år sedan. Kina har vuxit snabbt under senare år och står nu för nästan 25% av den globala efterfrågan. Japans andel av världsmarknaden för lager har sjunkit och den inhemska japanska efterfrågan är nu runt 15% av världsmarknaden. Andra asiatiska marknader med ansenlig lagertillverkning och betydande tillväxt under senare år är Indien, Thailand, Indonesien, Malaysia och Sydkorea.

Den kinesiska lagermarknaden, som är den största och snabbast växande tillväxtmarknaden, är mycket fragmenterad med internat-ionella såväl som många lokala tillverkare. SKF är det ledande lager-företaget, med både importerade och lokalt tillverkade produkter.

Europa står för cirka 30% av världsmarknaden, med Tyskland ensamt representerande runt 10% av världsmarknaden. Nord- och Sydamerika representerar idag mindre än 25% av den globala efter-frågan, varav USA, Kanada och Mexiko tillsammans står för nästan 85%.

I Sydamerika är Brasilien den dominerande marknaden med mer än 60% av den regionala efterfrågan.

SKF är världsledande på lager. I Västeuropa är SKF tätt följt av tyska Schaeffler-koncernen med bland annat varumärkena INA och FAG. SKF är den näst största lagerleverantören i Nordamerika efter det marknadsledande amerikanska företaget Timken. SKF är den ledande leverantören i Asien, utom i Japan där de inhemska tillverkarna NSK, NTN och JTEKT är de ledande leverantörerna.

Det radiella spårkullagret är det mest förekommande rullnings-lagret och det står för nästan 30% av världens totala efterfrågan på lager. Andra viktiga typer av kullager är vinkelkontaktkullager, sfäriska kullager, axialkullager och hjullagerenheter för fordonshjul.

Användningsområdena för rullager har utvecklats gynnsammare under senare år än för kullager och står nu för mer än hälften av den globala försäljningen av rullningslager. Efterfrågan på monterade lager, eller lagerenheter, varierar mellan 5% och 10% på de lokala marknaderna.

Rullager benämns efter rullarnas form, såsom cylindriska rullager, nålrullager, koniska rullager och sfäriska rullager. Alla dessa finns i utförande för laster som verkar mot axeln (radiallager) och för belastning i axelns riktning (axiallager). Det finns också lager som samtidigt innehåller både kulor och rullar. Den största rullager-familjen är koniska rullager med nästan 20% av världsmarknaden. Försäljningen av dessa har minskat under de senaste två decennierna i takt med att hjullagerenheter med inbyggda lager i hög grad har ersatt koniska rullager i applikationer för fordonshjul. Under senare år har dock efterfrågan åter stigit till följd av ökad tillverkning av tunga arbetsfordon i samband med investeringar i infrastruktur samt till-växt på vindkraftsmarknaden.

33 Förvaltningsberättelse • SKFs marknader

Marknaden för smörjsystemAutomatiska smörjsystem eller centralsmörjsystem förser rörliga delar, främst lager, med exakt rätt mängd smörjmedel – olja eller fett – för att minimera friktion och nötning. Dessa system betraktas allt oftare som kritiska för att förbättra produktivitet, driftsäkerhet, energieffektivitet, miljöprestanda och underhåll av fordon och maskin-utrustning. Automatiska smörjsystem innefattar bland annat pumpar, behållare, ventiler, rör, kontaktdon för mätningssystem samt styrsys-tem, där konstruktions- och installationstjänster spelar en viktig roll.

Den globala och de regionala marknaderna för automatiska smörjsystem återhämtade sig starkt under 2010, från nedgången på 35-40% under 2009. Även om efterfrågan ännu inte nått upp till 2008 års nivåer räknar SKF med att världsmarknaden uppgår till nästan 25 miljarder kronor, vilket är en ökning med 25% från 2009. Stor processutrustning inom industrisegment som cement-, gruv-, mineralbearbetnings, stål- och pappersindustrin står för nästan 50% av den globala efterfrågan, medan fordon, såsom arbetsfordon inom jordbruk-, gruv- och byggindustrin samt lastbilar och släp, såväl som maskinutrustning i industrin såsom verktygsmaskiner och tryckpres-sar, står för vardera runt 25% av marknaden. Fördelat över regioner svarar Europa för nästan 40%, Nord- och Sydamerika för 25% samt Asien och resten av världen för 35% av marknaden.

Genom förvärvet 2010 av Lincoln Holdings Enterprises stärkte SKF (sedan tidigare en stark leverantör av oljebaserade smörjsystem) sin ställning inom fettbaserade smörjsystem och utökade sin portfölj med ett antal smörjverktyg och smörjutrustningar såsom slangrullar, dispenseringssystem, mätare och mätinstrument.

Marknaden för smörjsystem är mycket fragmenterad med få verkligt internationella leverantörer och ett stort antal små och medelstora aktörer. SKFs största konkurrenter inkluderar Baier & Köppel (BEKA, Tyskland), Groeneveld-koncernen (Nederländerna), Bijur Delimon (USA), Graco Inc. (USA), Dropsa (Italien) och Woerner (Tyskland).

Marknaden för ställdon och rörelsestyrningMarknaden för ställdon och rörelsestyrning omfattar många olika produkter, i vilka mekaniska komponenter och system samt elektriska drivenheter och intelligenta styrenheter kombineras för att åstad-komma olika typer av linjära rörelser. Denna marknad återhämtade sig under 2010, speciellt inom vissa nyckelsegment såsom halvledare och verktygsmaskiner, och beräknas uppgå till runt 65 miljarder kronor globalt. Nästan hälften av marknaden finns i Asien, medan Europa står för en tredjedel samt Nord- och Sydamerika för återstoden. Konkurrensen är fragmenterad med ett stort antal leverantörer med varierande bakgrund och erbjudanden – allt från tillverkare av mekaniska komponenter till specialister på motorer, programvara eller styrutrustningar. De största konkurrenterna är LINAK, Danmark, inom ställdon och THK, Japan, inom linjär rörelse. En tydlig utveckling är att industrin i ökande grad använder mekatroniklösningar som en följd av allt hårdare krav vad gäller tillförlitlighet, flexibilitet, ägande-kostnad, energieffektivitet och miljöpåverkan.

SKF tillhandahåller ett omfattande sortiment av mekatroniska komponenter, moduler och delsystem för många industri- och konsumentapplikationer, som erbjuder betydande kundfördelar. SKF är främst inriktat på olje- och gasindustrin, medicinteknisk industri och fabriksautomation. SKF är en ledande leverantör av ställdons-system, rullskruvar och magnetlager inklusive styrsystem, driv-enheter och höghastighetsmotorer. SKF levererar också linjära styrenheter, rullskruvar och kompletta system, såsom elektroniska styrsystem till flyg industrin samt för tunga arbetsfordon och fordons applikationer.

Ställdon för linjär rörelse

SKFs centralsmörjsystem

34 Förvaltningsberättelse • SKFs marknader

Marknaden för polymertätningar SKF är ett ledande företag på den globala marknaden för polymer-tätningar. Under lågkonjunkturen 2009 föll marknaden med uppskatt-ningsvis 20% till 55-60 miljarder kronor. Marknaden återhämtade sig under 2010 och uppgick till runt 70 miljarder kronor.

Det finns olika sätt att segmentera marknaden för polymertät-ningar. Den kan klassas efter typ av rörelse, såsom roterande, fram- och tillbakagående eller statiska tätningar. Den kan också klassas efter det material som tätningarna i huvudsak är gjorda av, till exem-pel gummitätningar och PTFE-tätningar. En annan vanlig segment-ering är utifrån olika kundgrupper, såsom fordonstätningar, industri-tätningar eller tätningar för flygindustri. SKF har en betydande närvaro i alla dessa tre kundgrupper.

Asien står för runt 40% av marknaden för industritätningar. Rest-erande andel delas nästan lika mellan Europa samt Nord- och Syd-amerika. Kina och Indien växer snabbt och väntas öka mer än Europa samt Nord- och Sydamerika under de närmaste åren. Lokal närvaro för att kunna betjäna den asiatiska marknaden är avgörande. Genom egna tätningsfabriker i Kina, Indien och Sydkorea har SKF en god täckning på de asiatiska marknaderna. SKF investerar kontinuerligt för att ytterligare stärka sin närvaro i Asien.

Industritätningar kan vidare delas in i transmissionstätningar, tätningar för fluidkraftteknik och tätningar för vätskehanteringsteknik.

Som lagerleverantör har SKF en hög och välmeriterad kompetens inom polymertätningar för transmissionsindustrin och företaget är idag en ledande aktör på denna marknad. Majoriteten transmissions-tätningar görs för roterande applikationer, där de huvudsakliga produktgrupperna är radial- och axialtätningar såväl som slithylsor. Utöver denna typ av polymertätningar används mekaniska glidrings-tätningar och labyrinttätningar i stor utsträckning inom transmiss-ionsmarknaden, men för dessa produkter har SKF en begränsad ställning idag.

Tätningar för fluidkraftteknik används både i mobila och stationära applikationer, exempelvis i tunga arbetsfordon, gruvindustri och annan

tung industri. SKF har en stark ställning inom tunga arbetsfordon som står för den största delen av marknaden. Runt 80% av alla tätningar för vätskemaskin görs för fram- och tillbakagående rörelser, med hydraulik- och pneumatiktätningar som de främsta produkterna.

Asien står för runt 50% av marknaden för fordonstätningar medan Europa samt Nord- och Sydamerika tillsammans svarar för resten, med en något högre andel för Europa. De applikationer inom fordons-tätningar som SKF fokuserar på inkluderar motorer, chassin, hjulupp-hängning, servostyrning, transmission och hjulsystem. Transmissions-tätningar, exempelvis axeltätningar och kolvar med integrerad tätning, står för den största delen av marknaden. De flesta applikationer inom fordonsindustrin handlar om roterande eller statisk rörelse. SKF har en stark ställning inom alla roterande applikationer, inklusive inbyggda tätningar i hjullagerenheter.

För flygindustrimarknaden tillhandahåller SKF radialtätningar för bland annat rotorsystem, motorer, växellådor, transmissioner och reservkraftsystem. SKFs kunskaper inom tätningar tillämpas också för att utveckla och sälja precisionsprodukter av elastomerer till-verkad genom att skikta elastomerer mellan shims av metall. Denna specialkonstruerade produkt har förmåga att ta upp hög belastning samtidigt som de dämpar och/eller kontrollerar stora utböjningar som inträffar samtidigt i flera riktningar. Den används därför i stor utsträckning i helikoptrar.

Tyska Freudenberg Group med sin japanska samarbetspartner NOK (Nippon Oil Seal Co) är den största leverantören på världsmark-naden för polymertätningar i alla segment. Inom industritätningar är Trelleborg AB och Parker Hannifin också viktiga aktörer. I fordons-segmentet är Federal Mogul, Dana, Elring Klinger och Bruss andra stora aktörer. För precisionsprodukter av elastomerer är Lord och Paulstra (tillhörande Hutchinson) de största leverantörerna. Överlag är SKF en av de ledande globala aktörerna, med ett starkt erbjudande inom de flesta applikationer i varje segment.

Radialtätning med tätningsläpp av gummi

Radialtätning med tätningsläpp av PTFE

Radialtätning med metallmantel

Kompakt kolvtätning Kolvtätning

Transmissions-tätning

SKF ROTOSTAT tätningsmodul med sensor

Ventilskaftstätning för höga tryck

Kolv med integrerad tätning Framgaffeltätning

35

SKF Microlog för anläggningsoptimering

Förvaltningsberättelse • SKFs marknader

Marknaden för anläggningsoptimeringProdukter och tjänster inom anläggningsoptimering är en omfattande marknad som växer snabbt, främst till följd av ökande global kon-kurrens inom kapitalintensiva industrier. Genom att införa system för anläggningsoptimering är det möjligt att höja kapaciteten, kvaliteten och produktiviteten i befintlig produktionsutrustning, minska energi användningen och förbättra produktkvaliteten såväl som resultaten inom hälsa, säkerhet och miljö.

Tillväxtmarknaderna fortsätter att öka starkast och står nu för nästan 50% av världsmarknaden, varav Asien står för nästan 30% och Latinamerika runt 20%. Nordamerika och Europa svarar tillsammans för knappt 50%. Under senare år har industrisegment såsom livs-medel, transporter och läkemedel ökat sin användning av dessa tek-niska lösningar och därmed följt den tunga processindustrins exempel. Den starka efterfrågan på tillväxtmarknaderna har också lett till en betydande ökning inom kraftgenerering samt olje- och gasindustrin, främst i Asien och Mellanöstern.

Ökande global efterfrågan har åter satt fokus på produktions-optim ering. Till följd av drastiska omstruktureringar under den senaste lågkonjunkturen har kunder kraftigt skurit ned på sina egna resurser för att uppnå driftsäkerhet i sina anläggningar. Dessutom

går utveckl ingen ständigt mot ökade inköp av tjänster, både av kostnadsskäl och för att kompetensen finns ute på marknaden. Detta inkluderar en ökande användning av tjänster som erbjuder program-vara och diagn ostik på distans för kunder.

Tillverkningsindustrin globalt strävar mot en ökad integrering av tekniska processer och affärsprocesser, exempelvis integrering av trådlösa system i maskinutrustning och underhålls system i fabriker. Också den allt större bristen på och kostnaden för energi och rent vatten leder till att tillverkare efterfrågar nya lösningar för att angripa dessa problem. Dessutom innebär den fortsatta konsolideringen av kapitalintensiva industrier att leverantörer måste kunna tillhandahålla verkligt globala lösningar, med identiskt innehåll och identisk kvalitet på alla geografiska marknader.

SKF är en ledande global aktör på denna snabbväxande marknad. Genom att kombinera sina ingående kunskaper om industriella maskiner samt kraven på ekonomisk, teknisk och miljömässig håll-barhet kan SKF, med sin lokala marknadsnärvaro, leverera effektiva övervakningsinstrument och skräddarsydda programvarulösningar till kunder över hela världen. Störst konkurrent på marknaden är Bently-Nevada som ingår i GE Energy.

SKF har aktivt bidraget som medlem i ISOs tekniska kommitté ända sedan den bildades 1949 för att utforma standarder för lagerindustrin. De flesta standardiseringsprojekten för rullningslager har initierats av SKF-ingenjörer. SKF är engagerat i många standard iseringsorgan:

ISO (International Organization for Standardization) ANSI (American National Standards Institute)DIN (Deutsches Institut für Normung)CEN (European Committee for Standardization)BSI (British Standards Institute)SIS (Swedish Standards Institue)

Internationella standarder

36 Förvaltningsberättelse • Förvaltningsberättelse för moderbolaget, AB SKF och Hållbarhet

HållbarhetRedovisningHållbarhet är både ett sätt att arbeta inom SKF och en av koncernens fastställa drivkrafter som är nödvändig för att uppnå långsiktig till-växt. Sedan 2002 är hållbarhetsredovisningen integrerad i SKFs finansiella årsredovisning. SKF har införlivat hållbarhetsaspekterna i verksamheten som affärsomsorg, miljöomsorg, medarbetaromsorg och samhällsomsorg.

Värderingar och principer för god affärssed, etik samt åtaganden inom miljö- och samhällsomsorg framgår av ett antal formella dokum ent såsom SKF Commitment och SKFs etiska riktlinjer samt andra koncernpolicies, vilka stödjer internationella principer såsom de form uleras i exempelvis UN Global Compact.

AffärsomsorgGrundläggande för SKFs affärsomsorg är att företaget ska uppnå sina långsiktiga finansiella mål och ge god avkastning till sina aktieägare genom att investera i medarbetarna och verksamheten och samtidigt upprätthålla god affärsetik och leverera värde till sina kunder.

SKF förväntar sig hög integritet och etiska affärsmetoder, inte enbart från företagsledning och medarbetare utan också från sina affärspartner. Särskilda kriterier för affärspartner finns beskrivna i SKFs etiska riktlinjer för auktoriserade återförsäljare samt SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer.

Satsningen BeyondZero, som lanserades 2005, definierar kon cern-ens strategi för att tackla miljöutmaningar genom ansträngningar för att minska miljöpåverkan från SKFs alla verksamheter och samtidigt erbjuda innovativ teknik, produkter och tjänster som levererar kund-värde genom minskad miljöpåverkan. Det förstnämnda kräver att SKF utvärderar och angriper de direkta och indirekta miljö effekt erna till följd av koncernens globala tillverkning, medan det senare fokuserar på att förbättra kundernas miljöprestanda med hjälp av SKFs lösningar i olika inbyggnader och industrier.

Utvecklingen av SKFs sortiment av energieffektiva lager, som stöds av programmet EU-Life, har framgångsrikt tydliggjort hur innovation från SKF levererar både miljömässiga och ekonomiska besparingar till kunderna.

MiljöomsorgUnder 2010 investerade SKF 121 Mkr (44) i förbättringar av in- och utomhusmiljö.• MiljötillståndSKFs verksamhet påverkar miljön genom energianvändning, avfall, utsläpp i luft och vatten samt buller.

Verksamhet som kräver miljötillstånd äger rum i alla länder där SKF har tillverkning. I Sverige innehade koncernen den 31 december 2010 miljötillstånd omfattande 8,6% av den totala tillverkningsvolymen i

Förvaltningsberättelse för moderbolaget, AB SKFAB SKF, organisationsnummer 556007-3495, som är moderbolag i SKF-koncernen, är ett registrerat svenskt aktiebolag med säte i Göteborg. Huvudkontorets adress är AB SKF, 415 50 Göteborg.

Bolaget utför tjänster av koncerngemensam karaktär. Den rappor-terade omsättningen avser tjänster som fakturerats till dotterföretag. Kostnader fakturerade från dotterföretag är inkluderade i beloppet för kostnader för utförda tjänster och uppgick till 1 288 Mkr (1 201).

Utdelningar från dotterföretag uppgick till 1 945 Mkr (2 941).Investeringar i dotterföretag uppgick till 5 089 Mkr (2 625) varav

2 Mkr (5) var relaterade till förvärv från företag inom SKF-koncernen och 5 087 Mkr (2 620) till kapitaltillskott till befintliga dotterföretag.

Risker och osäkerheter i koncernens verksamhet finns beskrivna i koncernens förvaltningsberättelse. Moderbolagets finansiella ställ-ning är beroende av dotterföretagens finansiella ställning och utveck-ling. En allmän nedgång i efterfrågan på koncernens produkter och tjänster kan innebära lägre vinstutdelningar till moderbolaget liksom behov av nedskrivningar av de bokförda värdena av dotterföretags-aktier. Genom den breda spridning av marknader, geografiskt såväl

som verksamhetsmässigt som dotterföretagen opererar på bedöms risken som liten för att moderbolagets ställning skall påverkas negativt.

Uppgifter om riktlinjer för ersättning till koncernledningen åter-finns i koncernens förvaltningsberättelse, sidorna 38-39.

AB SKFs bolagsstyrningsrapport är skild från årsredovisningen och återfinns på sidorna 40-48.

Koncernens system för intern kontroll och riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovisningen beskrivs i bolagsstyrnings-rapporten under rubriken ”Intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen”, sidan 48.

Uppgifter enligt årsredovisningslagens 6 kapitel, § 2a återfinns i koncernens förvaltningsberättelse.

Förslag till vinstutdelningFritt eget kapital i moderbolaget uppgick till 9 434 Mkr. Styrelsen har beslutat att rekommendera årsstämman en utdelning på 5,00 kronor per aktie för 2010 i enlighet med sammanställningen presenterad på sidan 105. Förslaget är föremål för beslut vid årsstämman i april 2011.

37 Förvaltningsberättelse • Hållbarhet

verksamheterna i Göteborg, Katrineholm och Hofors. Tillstånden avser tillverkning av lager, lagerhus och kopplingar. SKF mottog inga direktiv av betydelse från miljömyndigheterna 2010. Inga tillstånd var föremål för granskning eller ny behandling under 2010. • MiljöledningssystemSKF har en koncerngemensam certifiering enligt den internationella standarden för miljöledningssystem ISO 14001. Alla enheter omfattas av denna certifiering som vid slutet av 2010 omfattade 98 enheter i 29 länder. Nyförvärvade företag certifieras enligt en separat plan.• Miljömål SKF har som mål att minska de årliga koldioxidutsläppen från energi-användningen i sina fabriker med 5%, oavsett om produktionsvolymen ökar. Utsläppsökningen 2010 var 9% (inklusive påverkan av inköpta frivilliga utsläppsminskningar) jämfört med en minskning på 18% 2009.

SKF har också fastställt som mål att till 2012 minska koncernens användning av lösningsmedel med ytterligare 50% och öka återvin-ningen av slipmull till 80%. Koncernen har identifierat 14 SKF-enheter belägna i områden med svår vattenbrist och definierat vattenbespar-ingsmål för dessa enheter för 2010 och framåt. • Nya anläggningarSKF har beslutat att alla nya anläggningar som byggs för koncernen ska konstrueras och byggas i enlighet med det globalt erkända amerikanska miljöklassningssystemet för byggnader LEED, eller liknande standard. Avsikten med beslutet är att garantera att alla nya SKF-anläggningar uppnår en miljöprestanda av världsklass i alla avseenden.• DeponierMånga SKF-fabriker har lämnat olika typer av avfall till godkända deponier. Till följd av striktare lagstiftning och föreskrifter – somliga med retroaktiv verkan – är några SKF-företag för närvarande involv-erade i sanering av gamla deponier, varav de flesta inte har använts på många år. Erforderliga avsättningar har gjorts för att täcka dessa kostnader.

Medarbetaromsorg• Hälso- och säkerhetscertifieringSedan slutet av 2005 är SKF-koncernen certifierad enligt den internationella standarden för arbetsmiljöledning OHSAS 18001. Vid slutet av 2010 omfattade certifikatet 98 enheter i 29 länder.• Mot noll olyckorSKFs satsning att uppnå noll arbetsrelaterade skador och sjukdomar gör framsteg och ges högsta prioritet. Av totalt 210 enheter fullgjorde 105 enheter minst ett år med noll olyckor och olycksfrekvensen var 1,18 för 2010, jämfört med 1,29 för 2009. För mer information, se sidan 139.• ArbetsklimatanalysSKF har genomfört en årlig koncernomfattande arbetsklimatanalys sedan 2007. Undersökningen syftar till att få medarbetarnas åter-koppling på SKFs prestanda med avseende på företagets grund-värderingar och viktiga fokusområden.

SamhällsomsorgSKFs program för samhällsomsorg gjorde goda framsteg under 2010. Med verksamhet i mer än 130 länder uppmuntras SKF-enheter att engagera sig aktivt i det lokala samhället genom ideellt arbete, sponsring av idrottsaktiviteter, utbildning och praktik samt hjälp till underprivilegierade lokala samhällen. För 2010 har 25 länder sänt in rapporter om sina samhällsinsatser, vilka totalt motsvarar ett bidrag på runt 21 Mkr.

HållbarhetsindexFör elfte året i följd ingick SKF i Dow Jones hållbarhetsindex och för tionde året i följd i FTSE4Good Index Series.

Mer information om externa utmärkelser och erkännanden till SKF över hela världen återfinns på sidan 145. Den fullständiga hållbarhets-redovisningen 2010 börjar på sidan 122.

Projektet SKF Hope School startade i oktober 2006 och är ett av de sätt som SKF stödjer skolgång och utbildning på i Kina. Tre skolor har öppnats sedan dess: i Gansu, Anhui och Yunnan. Bilden är tagen vid SKF Hope School i Lancang County, i Yunnanprovinsen.

38 Förvaltningsberättelse • Styrelsens för AB SKF förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till koncernledningen

Styrelsens för AB SKF förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till koncernledningenInledning Styrelsen för AB SKF har beslutat att förelägga årsstämman nedan-stående riktlinjer för ersättning till SKFs koncernledning. Med kon-cernledningen avses VD och övriga medlemmar av ledningsgruppen. Riktlinjerna tillämpas med avseende på medlem i koncernledningen som utses efter riktlinjernas antagande och i övrigt i den mån in gångna avtal så medger.

Riktlinjerna avser att säkerställa att SKF-koncernen kan attrahera och behålla marknadens bästa arbetskraft för att därigenom stödja SKF-koncernens affärsidé och strategi. Ersättning till medlem i koncernledningen ska utformas efter marknadsmässiga villkor och samtidigt stödja aktieägarintresset.

Den totala ersättningen till medlem i koncernledningen består huvudsakligen av följande komponenter: fast lön, rörlig lön, prestat-ionsaktier, pensionsförmåner, villkor för uppsägning och avgångs-vederlag samt övriga förmåner såsom tjänstebil. Dessa komponenter ska skapa en balanserad ersättning som återspeglar såväl individuell prestation och ansvar som SKF-koncernens övergripande resultat.

Fast lön Den fasta lönen för medlem i koncernledningen ska grundas på mark-nadsmässiga förutsättningar. Den fastställs med hänsyn tagen till kompetens, ansvarsområde och prestation. SKF-koncernen använder ett internationellt välkänt utvärderingssystem, International Position Evaluation (IPE), för att fastställa befattningens omfattning och ansvarsnivå. Marknadsundersökningar av lönenivåer genomförs regelbundet. Koncernledningsmedlemmens prestation utvärderas regelbundet och resultatet används som utgångspunkt vid den årliga lönerevisionen.

Rörlig lön Den rörliga lönen för medlem i koncernledningen baseras på ett prestationsrelaterat program. Programmet syftar till att motivera och belöna värdeskapande insatser för att stödja operationella och finansiella mål.

Det prestationsrelaterade programmet är huvudsakligen baserat på SKF-koncernens kortsiktiga resultat, fastställt enligt SKFs fin-ansiella styrmodell, Total Value Added (TVA). TVA är en förenklad så kallad economic value-added model. Denna modell syftar till att förbättra rörelseresultatet, reducera kapitalet och skapa en lönsam tillväxt. TVA är rörelseresultatet minskat med kapitalkostnaden före skatt i det land där verksamheten bedrivs. Utvecklingen av TVA-resultaten för SKF-koncernen korrelerar väl med aktiekursens utveckling över en längre tidsperiod.

Den rörliga lönen enligt programmet är maximerad till en viss pro-cent av den fasta årslönen. Procentsatsen är knuten till varje individs position och varierar mellan 40% och 70% för personer i koncern-ledningen.

Om SKF-koncernens resultat inte är i enlighet med kraven i det rörliga löneprogrammet utbetalas ingen rörlig lön. Den maximala rörliga lönen kommer inte att överstiga 70% av den totala fasta års lönen för medlemmarna i koncernledningen.

PrestationsaktierVid SKFs årsstämmor 2008, 2009 och 2010 beslutades om prest-ationsbaserade aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckel-personer (SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008, 2009 respektive 2010). Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2011. Villkoren för föreslaget SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2011 är i allt väsentligt desamma som villkoren för SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008, 2009 och 2010 som är en del av riktlinjerna för ersättning till koncernledningen som beslutades på årsstämmorna 2008, 2009 och 2010.

Programmet föreslås omfatta högst 310 ledande befattnings-havare och nyckelpersoner i SKF-koncernen, inklusive koncern-ledningen, med möjlighet till vederlagsfri tilldelning av SKF B-aktier.

Antalet aktier som kan komma att tilldelas ska vara relaterat till graden av uppfyllnad av det TVA-mål som styrelsen fastställt för räkenskapsåret 2011, samt utvecklingen av TVA för räkenskapsåret 2013 jämfört med räkenskapsåret 2011. Högst 1 000 000 SKF B-aktier kan komma att tilldelas under programmet.

Baserat på TVA för räkenskapsåret 2011 kan deltagarna i pro-grammet preliminärt komma att tilldelas ett antal aktier per person, vilket kan uppgå till högst följande antal aktier per person inom de olika nyckelgrupperna:• Koncernchef och verkställande direktör 10 000 aktier• Divisionschefer och vice verkställande direktör 5 000 aktier• Övriga medlemmar i koncernledningen 3 500 aktier• Chefer för större affärsområden

och övriga senior managers 1 250 - 1 800 aktier

Efter utgången av räkenskapsåret 2013 görs en jämförelse mellan TVA för räkenskapsåret 2011 och TVA för räkenskapsåret 2013. För-ändringen i TVA mellan de två räkenskapsåren anges i procent. Slutlig tilldelning av aktier fastställs genom att det preliminära antalet till-delade aktier multipliceras med förändringen i TVA i procent. Om förändringen är positiv kommer således deltagarna att erhålla fler aktier i slutlig tilldelning än vad som tilldelades preliminärt, medan om förändringen är negativ kommer deltagarna att erhålla färre aktier i slutlig tilldelning än vad som tilldelades preliminärt. Slutlig tilldelning kan dock i intet fall överstiga 200% av det preliminära antalet tilldelade aktier per person. Deltagarna i programmet kan således i slutlig till-delning erhålla högst följande antal aktier per person inom de olika nyckelgrupperna: • Koncernchef och verkställande direktör 20 000 aktier • Divisionschefer och vice verkställande direktör 10 000 aktier• Övriga medlemmar i koncernledningen 7 000 aktier• Chefer för större affärsområden och

övriga senior managers 2 500 - 3 600 aktier

Deltagarna ska inte erlägga någon betalning för sina rättigheter under programmet.

Under antagande att maximalt antal aktier tilldelas under SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2011 och en aktiekurs om

39 Förvaltningsberättelse • Styrelsens för AB SKF förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till koncernledningen

Utnämnande av styrelseledamöter och kallelse till bolagsstämma

Förutom ledamöter och suppleanter utsedda i särskild ordning ska bolagets styrelse bestå av lägst fem och högst tio ledamöter med högst fem suppleanter.

På årsstämman ska bland annat antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter bestämmas, samt val genomföras av styrelse-ledamöter och styrelsesuppleanter.

Kallelse till årsstämma samt kallelse till extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordningen kommer att behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast tre veckor före stämman.

180 kronor, beräknas kostnaderna, inklusive sociala avgifter, uppgå till cirka 216 miljoner kronor. På basis av en aktiekurs om 230 kronor, beräknas kostnaderna, inklusive sociala avgifter, uppgå till cirka 276 miljoner kronor. Därtill beräknas de administrativa kostnaderna uppgå till cirka 2 miljoner kronor.

Övriga förmåner SKF-koncernen tillhandahåller övriga förmåner till medlem i koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av övriga förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde som i princip ska motsvara vad som är sedvanligt på marknaden.

Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, sjukvårds-försäkring och hemservice.

Pension SKF-koncernen eftersträvar att så långt som möjligt utforma pensionsplaner med avgiftsbaserade lösningar, vilket innebär att en premie betalas som utgör en viss procent av den anställdes årslön. Åtagandet begränsas i dessa fall till att betala avtalad premie till försäkringsbolag som tillhandahåller en pensionsförsäkring.

Medlem i koncernledningen har i normalfallet utöver en grund-pension – som för svenskar i normalfallet utgör ITP-pension – en premiebaserad tilläggspensionsplan. I denna tilläggsplan tillförsäkras medlemmar i koncernledningen möjlighet att intjäna pensionsrätt på den del av den fasta årslönen som överstiger nivån för grund-pensionen. Pensionsåldern för medlem i koncernledningen är i normalfallet 62 år.

Uppsägningstider och avgångsvederlag Medlem av koncernledningen kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på bolagets initiativ ska anställningen upphöra omgående. Den anställde ska dock erhålla avgångsvederlag i relation till antalet tjänsteår, dock maximalt två fasta årslöner.

Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna för ersättning Styrelsen får frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna för ersättning, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Beredning av frågor om ersättning till koncernledningen AB SKFs styrelse har tillsatt en ersättningskommitté. I kommittén ingår maximalt fyra styrelseledamöter. Ersättningskommittén bereder alla ärenden gällande dels riktlinjer för ersättning till kon-cernledningen, dels anställningsvillkor för verkställande direktören.

Riktlinjer för ersättning till koncernledningen presenteras för styrelsen som förelägger årsstämman förslag till sådana riktlinjer för godkännande. Verkställande direktörens anställningsvillkor ska godkännas av styrelsen.

Information om tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning Strukturen på tidigare beslutade ersättningar till koncernledningen som inte har förfallit till betalning stämmer i huvudsak överens med dessa riktlinjer. Följande ska dock noteras: • Årsstämmorna 2008, 2009 och 2010 beslutade om SKFs Presta-

tionsbaserade Aktieprogram 2008, 2009 och 2010, med villkor som i allt väsentligt är desamma som villkoren för föreslaget SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2011.

I början av 2011 genomfördes tilldelning av aktier i SKFs Presta-tionsbaserade Aktieprogram 2008. Det kommer inte att ske någon tilldelning av aktier i SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2009 till följd av att TVA-målet för räkenskapsåret 2009 inte uppnåtts. Eventuell tilldelning av aktier i SKFs Prestationsbaserade Aktie-program 2010 kommer att ske 2013.

• Pensionsvillkoren för verkställande direktören redovisas på sid. 88 i årsredovisningen.

• Vissa av medlemmarna i koncernledningen har förmånsbaserade pensionslösningar.

• Vissa av medlemmarna i koncernledningen har, om anställningen upphör på bolagets initiativ, rätt att erhålla avgångsvederlag som inte är relaterat till antalet tjänsteår, dock uppgående till maximalt två årslöner.

Riktlinjer för ersättning till koncernledningen 2010 och ersättning till koncernledningen 2010, se not 25 i Noter till koncernens bokslut.

Innehåll42 Inledning

42 Valberedning

43 Allmäntombolagetsledning

43 Styrelsen

47 Verkställandedirektörochkoncernchef

48 Bolagetsrevisor

48 Finansiellrapportering

48 Internkontrollochriskhanteringavseende

denfinansiellarapporteringen

49 Revisorsyttrandeombolagsstyrningsrapporten

Bolagsstyrnings-rapport

42

Bolagsstyrningsrapport


Aktieägarna genom bolagsstämma

Valberedning Externa revisorer

StyrelseErsättningskommitté Revisionskommitté

Koncernstaber Divisioner

VD och koncernchef Koncernledning

Internrevision

Styrningsstruktur

InledningSKFtillämparprincipernaförgodbolagsstyrningsomettinstrumentförökadkonkurrenskraftochförattfrämjakapitalmarknadensför-troendeförSKF.Detinnebärblandannatattverksamhetenorganis-eraspåetteffektivtsättmedklaraochtydligaansvarsområden,attdenfinansiellarapporteringenpräglasavöppenhetsamtattbolagetiallaavseendenuppträdersomettansvarsfulltföretag.

DeavSKFtillämpadeprincipernaförbolagsstyrningutgårfrånsvensklagstiftning,främstaktiebolagslagenochårsredovisnings-lagen,samtNASDAQOMXStockholmABs(Stockholmsbörsen)regelverk.

Uppgifterenligtårsredovisningslagens6kapitel,§6,punkterna3-6,återfinnspåföljandesidorikoncernensförvaltningsberättelse.•Årsredovisningslagens6kapitel,§6,punkt3;sesidan11•Årsredovisningslagens6kapitel,§6,punkt4;sesidan12•Årsredovisningslagens6kapitel,§6,punkt5;sesidan39•Årsredovisningslagens6kapitel,§6,punkt6;sesidan22

SvenskkodförbolagsstyrningDensvenskakodenförbolagsstyrning(”Koden”)introduceradesursprungligenden1juli2005.EnrevideringavKodenträddeikraftden1juli2008ochgälldetill31januari2010.Den22december2009presenteradeKollegietförSvenskBolagsstyrningännuenrevideringavKoden.DennyarevideradeKodenträddeikraftden1februari2010ochinfördesienlighetmedsärskildaövergångs-regler.KodenfinnstillgängligpåKollegietförSvenskBolagsstyrningshemsida,www.bolagsstyrning.se.

DetärgodsedpåaktiemarknadenförsvenskabolagvarsaktierärupptagnatillhandelpåenregleradmarknadatttillämpaKoden.SKFtillämparKodenochdennabolagsstyrningsrapportharupprättatsienlighetmedKodenochårsredovisningslagen.VidareharSKFtill-handahållitinformationpåbolagetswebbplatsienlighetmedKodenskrav.Årsstämman2010genomfördesocksåienlighetmedKodensföreskrifter.Bolagetsrevisorhargranskatdennabolagsstyrnings-rapport.

ValberedningABSKFsårsstämmavåren2010beslötattbolagetskullehaenvalberedningbeståendeavenrepresentantförenvaravdefyratillröstetaletstörstaaktieägarnajämtestyrelseordföranden.Vidbild-andetavvalberedningenskulleägarförhållandenapersistabank-dageniaugusti2010avgöravilkasomärdetillröstetaletstörstaägarna.Namnenpådefyraägarrepresentanternaskulleoffentlig-görassåsnartdeutsetts,docksenastsexmånaderföreårsstämman2011.Valberedningensmandatperiodsträckersigframtilldessattnyvalberedningutsetts.

Iettpressmeddelandedateratden27september2010meddeladesattenvalberedningbeståendeavföljandeaktieägarrepresentanterjämtestyrelseordförandenutsettsinförårsstämman2011:•ClaesDahlbäck,FoundationAssetManagement•HansSterte,SkandiaLiv•RamsayBrufer,Alecta•MarianneNilsson,SwedbankRoburfonder

43Bolagsstyrningsrapport

AB SKFs styrelsemedlemmar besökte SKFs anläggningar i Indien i september. Här ses de vid SKF College i Pune som öppnade 2006 i syfte att erbjuda ett brett program av kvalitetsutbildningar. SKF College i Pune är ett av koncernens fem SKF College och spelar en viktig roll i ledarskapsutbildningen för SKF Indien. Visionen för SKF College globalt är att tillhandahålla hållbar utbildning i världsklass till organisationen runt om i världen.

Valberedningensuppgifterärattarbetaframförslagiföljandefrågor,vilkaskaföreläggasårsstämman2011förbeslut:• förslagtillstämmoordförande•förslagtillstyrelse•förslagtillstyrelseordförande•förslagtillstyrelsearvode•förslagtillrevisorsarvode•förslagrörandevalberedninginförårsstämman2012

Valberedningensförslagoffentliggörssenastisambandmedkallelsentillårsstämman2011.

AllmäntombolagetsledningBolagsstämmanärbolagetshögstabeslutsfattandeorgan.Års-stämmanskahållasinomsexmånaderfrånräkenskapsåretsslut.Vidårsstämmanutövaraktieägarnasinrösträttavseendet.ex.styrelsenssammansättning,antagandeavriktlinjerförersättningtillkoncernledningenochvalavexternarevisorer.SKFharutfärdatA-ochB-aktier.EnA-aktieberättigaraktieägarentillenröstochenB-aktietillentiondelsröst.

Bolagetsstyrelseansvararförbolagetsorganisationochförvalt-ningenavbolagetsangelägenheter.Styrelseordförandensrollärattledastyrelsensarbeteochbevakaattstyrelsenfullgörsinauppgifter.Styrelsenfastställervarjeårenarbetsordningförsittinternaarbeteochskrivnainstruktioner,vilkaredovisasmeridetaljnedanunderrubriken”Styrelsensarbete”.

Bolagetsverkställandedirektörochtillikakoncernchefutsesavstyrelsenochsköterdenlöpandeförvaltningenavbolagetsverksam-hetenligtstyrelsensriktlinjerochanvisningar.Blandannatförutsätter

investeringarochförvärvövervissabeloppsnivåer,liksomutnämn-andenavvissaledandebefattningshavare,styrelsensgodkännande.Tillsittförfogandeharverkställandedirektörenenkoncernledning.

SKFsverksamhetärorganiseraditredivisioner:IndustrialDivision,AutomotiveDivisionochServiceDivision.Därutöverfinnssjukoncern-stabsenheter:GroupFinanceandIT,GroupTechnologyDevelopmentandQuality,GroupLegal,GroupHumanResourcesandSustainability,GroupBusinessDevelopment,GroupDemandChainandGroupCommunication.Sesidorna148-149iÅrsredovisningen2010.

Varjedivisionhardetoperativaansvaretförsinverksamhet.Detfinnspolicysochinstruktionerförattsäkerställaattfrågoravväsentligbetydelseunderställsverkställandedirektörenoch/ellerstyrelsen.

StyrelsenStyrelsenssammansättningFörutomdesärskilttillsattaledamöternaochsuppleanternaska,enligtSKFsbolagsordning,styrelsenbeståavminstfemochhögsttioledamötersamtmaximaltfemsuppleanter.Ledamöternaväljsårligenpåårsstämmanförperiodentillochmedföljandeårsstämma.

InformationomdenavårsstämmanbeslutadeersättningentillstyrelsensledamöterfinnsiÅrsredovisningen2010,not25iNotertillkoncernensbokslut.

ABSKFsårsstämma,somhöllsvåren2010,valdetiostyrelse-ledamötersamtblanddemstyrelsensordförande.Därutöverhartvåledamöterochtvåsuppleanterutsettsavdeanställda.Medundantagförverkställandedirektöreningåringenavstyrelsensledamöteribolagetsledning.

44 Bolagsstyrningsrapport

Styrelsensledamöterden31december2010

Hans-OlovOlssonLedamotsedan2007Född1941Utbildningocharbetslivserfarenhet:MasterofScience,Göteborgsuniversitet,ochEkonomiehedersdoktor,HandelshögskolanvidGöteborgsuniversitet.VerkställandedirektörochstyrelseordförandeiVolvoCars2000-2006samtledamotiFordManagementBoard2006.FöredettaordförandeiTeknik-företagenochföredettaviceordförandeiSvensktNäringsliv.Uppdrag:StyrelseordförandeiChalmersTekniskaHögskolaAB,vicestyrelse-ordförandeiVolvoCarCorporation,styrelseledamotiElandersABsamtledamotiRotschildEuropeanAdvisoryBoard.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):2000SKFB

WinnieKinWahFokLedamotsedan2004Född1956Utbildningocharbetslivserfarenhet:BachelorofCommerce,UniversitetetiNewSouthWales,Australien,ochSeniorAdvisoriInvestorABochHusqvarnaAB.Uppdrag:StyrelseledamotiVolvoCarCorporationochG4Splc.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):4600SKFA

LenaTreschowTorellLedamotsedan2007Född1946Utbildningocharbetslivserfarenhet:Ph.D.Göteborgsuniversitet.ProfessorvidUppsalauniversitetochsedanvidChalmerstekniskahögskola,Göteborg.Vice-rektorförChalmerstekniskahögskola,Göteborg,1995-1998ochforsknings-chefvidJointResearchCentre,EU-kommissioneniBryssel,1998-2001.Verk-ställandedirektörförKungl.Ingenjörsvetenskapsakademien(IVA)2001-2008ochfrån2009akademiensordförande.Uppdrag:VicestyrelseordförandeiMicronicLaserSystemsABochiABÅF.StyrelseledamotiSAABAB,InvestorAB,DagensIndustriABochStiftelsenChalmerstekniskahögskola.OrdförandeiEuropeanCouncilofAppliedSciencesandEngineeringochordförandeiMISTRA,Stiftelsenförmiljöstrategiskforskning.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):0

LeifÖstlingOrdförande,ledamotsedan2005Född1945Utbildningocharbetslivserfarenhet:Civilingenjör,Chalmerstekniskahögskola,civilekonom,HandelshögskolanvidGöteborgsuniversitet,samtverkställandedirektörochkoncernchefiScaniaABsedan1994.Uppdrag:StyrelseledamotiISSA/S,ScaniaABochSvensktNäringslivsamtordförandeiTeknikföretagen.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):20000SKFB

UllaLitzénLedamotsedan1998Född1956Utbildningocharbetslivserfarenhet:Civilekonom,HandelshögskolaniStockholm,MBAfrånMassachusettsInstituteofTechnology,direktörochmedlemiledningsgruppeniInvestorAB1996-2001,samtverkställandedirektörWCapitalManagementAB(helägtavWallenbergstiftelserna)2001-2005.Uppdrag:StyrelseledamotiAtlasCopcoAB,BolidenAB,AlfaLavalAB,HusqvarnaABochNCCAB.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):34000SKFB

TomJohnstoneLedamotsedan2003Född1955VerkställandedirektörochkoncernchefiABSKF.Förytterligareinformationsesidan47.


LarsWedenbornLedamotsedan2008Född1958Utbildningocharbetslivserfarenhet:Civilekonom,Uppsalauniversitet.ViceverkställandedirektörochfinansdirektörförAlfredBerg1991-2000,samtviceverkställandedirektörochfinansdirektörförInvestorAB2000-2007.FörnärvarandeverkställandedirektörförFAM(FoundationAssetManagement)ägtavWallenbergstiftelserna.Uppdrag:StyrelseordförandeiNASDAQOMXNordicLtd.samtstyrelse-ledamotiNASDAQOMXGroupUSAochGrandHotel.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):10000SKFA,1500SKFB

JoeLoughreyLedamotsedan2009Född1949Utbildningocharbetslivserfarenhet:BachelorofScience-exameninationalekonomiochafrikanskastudier,NotreDameuniversitet.EttflertalchefsposterinomCumminsunder35år,densistasomvicestyrelseordförandeiCumminsInc.2008-2009,verkställandedirektörochkoncernchefförCumminsInc.2005-2008samtchefförCumminsEngineBusiness1999-2005.Uppdrag:StyrelseledamotiHillenbrand,Inc.,VanguardGroup,OxfamAmericaochLuminaFoundationforEducation.StyrelseordförandeiConexusIndiana,ordförandeiAdvisoryCouncilförCollegeofArtsandLettersochledamotiKelloggInstituteofInternationalStudiesAdvisoryBoard,NotreDameuniversitet.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):5000SKFB

PeterGrafonerLedamotsedan2008Född1949Utbildningocharbetslivserfarenhet:Tekniskdoktorsexamen,Dortmundsuniversitet.BrownBoveri&Cie,flertaletchefspositionerinomAEG,verkställandedirektörförMannesmannVDOAG1996-2000ochviceverkställandedirektörförLindeAG2000-2001.Uppdrag:StyrelseledamotiSymriseAG,styrelseordförandeiVTITechnologiesOyochiFashionStyleS.á.r.l.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):0

JoukoKarvinenLedamotsedan2010Född1957Utbildningocharbetslivserfarenhet:MasterofScience,Tamperetekniskauniversitet.AnställdiABBGroupLimitedsedan1987ochharinnehaftettflertalinternationellabefattningar;chefförAutomationTechnologyProductsDivisionochledamotiABBExecutiveCommittee2000-2002.VerkställandedirektörförPhilipsMedicalSystems,USA,2002-2006ochmedlemavledningsgruppeniRoyalPhilipsElectronics,Nederländernafrån2006.VerkställandedirektörförStoraEnsoOyjsedanmars2007.Uppdrag:StyrelseledamotiFinnishForestIndustriesFederationochiConfederationofEuropeanPaperIndustries(CEPI),ledamotivalbered-ningenförConfederationofFinnishIndustries(EK),ledamotiBusinessCo-OperationCouncilochmedordförandeiForestIndustryTaskForce,EU-RussiaIndustrialists’RoundTable(IRT).Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):0

46 Bolagsstyrningsrapport

MariePeterssonSuppleantsedan2008Född1971Utbildningocharbetslivserfarenhet:AnställdiSKF-koncernensedan1989.Uppdrag:StyrelseledamotiVerkstadsklubbenvidSKFiGöteborg.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):0

JeanetteStenborgSuppleantsedan2005Född1967Utbildningocharbetslivserfarenhet:AnställdiSKF-koncernensedan1987.Uppdrag:StyrelseledamotUnionenvidSKFiGöteborg.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):0

LennartLarssonLedamotsedan2004Född1948Utbildningocharbetslivserfarenhet:AnställdiSKF-koncernensedan1965.Uppdrag:OrdförandeiUnionenvidSKFiGöteborg.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):8SKFB

Arbetstagarrepresentanter

KennetCarlssonLedamotsedan2008ochsuppleant2001-2008Född1962Utbildningocharbetslivserfarenhet:AnställdiSKF-koncernensedan1979.Uppdrag:OrdförandeiVerkstadsklubbenvidSKFiGöteborgsamtiSKFsFackligaVärldsråd.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes):100SKFA

RevisorThomasThiel,Auktoriseradrevisor

KPMGAB


KravpåoberoendeStyrelsenharbedömtsuppfyllaKodenskravpåoberoende.AvtabellennedanframgårstyrelseledamöternasoberoendebedömtutifrånKodeniförhållandetill(i)bolagetoch(ii)störreaktieägare.

Årsstämmovaldaledamotensnamn

Oberoendeiför-hållandetillbolaget/

bolagsledningen

Oberoendeiförhållandetillbolagetsstörre

aktieägare

LeifÖstling • •UllaLitzén • •TomJohnstone •WinnieKinWahFok • •Hans-OlovOlsson • •LenaTreschowTorell • •PeterGrafoner • •LarsWedenborn •JoeLoughrey • •JoukoKarvinen • •

StyrelsensarbeteStyrelsenhöllåttamötenunder2010.Styrelsensledamöterhardeltagitimötenaenligtföljande:

LedamotensnamnNärvaro/totala

antaletmöten

LeifÖstling 8/8UllaLitzén 8/8TomJohnstone 8/8WinnieKinWahFok 8/8Hans-OlovOlsson 8/8LenaTreschowTorell 8/8PeterGrafoner 8/8LarsWedenborn 7/8JoeLoughrey 8/8JoukoKarvinen(invaldapril2010) 6/8LennartLarsson 8/8KennetCarlsson 8/8JeanetteStenborg 8/8MariePetersson 5/8

Styrelsenfastställervarjeårenarbetsordningförsittinternaarbete.Dennaarbetsordningföreskriverblandannat:•antalstyrelsemötenochnärdessaskahållas• frågorsomnormaltskaingåistyrelsensdagordning•vilkaexternarevisionsrapportersomläggsframförstyrelsen.

Styrelsenharocksåutfärdatskriftligainstruktionergällande:•närochhurinformationsomkrävsförstyrelsensutvärderingav

bolagetsochkoncernensfinansiellaställningskasammanställasochrapporterastillstyrelsen

•fördelningavarbetsuppgiftermellanstyrelsenochverkställandedirektören.

Frågorsomstyrelsenhandlagtunder2010omfattarblandannatmarknadsutsikter,finansiellrapportering,kapitalstruktur,förvärvochavyttringaravföretag,koncernensstrategiskainriktningochaffärs-plansamtledningsfrågor.

ErsättningskommittéABSKFsstyrelsehartillsattenersättningskommittésombeståravstyrelseordförandenLeifÖstlingsamtstyrelseledamöternaHans-OlovOlsson,PeterGrafonerochJoukoKarvinen.Ersättnings-kommitténberederärendengällanderiktlinjerförersättningtillkoncernledningenochanställningsvillkorförverkställandedirektören.

Riktlinjerförersättningtillkoncernledningenskatillställasstyrelsensomskalämnaförslagpåsådanaersättningsriktlinjertillårsstämmanförgodkännande.Anställningsvillkorenförverkställandedirektörenskagodkännasavstyrelsen.

Ersättningskommitténharunder2010sammanträtttvågånger.Kommittéledamöternaharvaritnärvarandevidmötenaenligtföljande:


antaletmöten

LeifÖstling 2/2Hans-OlovOlsson 2/2PeterGrafoner 2/2JoukoKarvinen(invaldapril2010) 1/2

RevisionskommittéABSKFsstyrelsehartillsattenrevisionskommitté.RevisionskommitténbeståravUllaLitzén,ordförande,samtstyrelsensordförande,LeifÖstling,ochstyrelseledamotenLarsWedenborn.Revisionskommitténsuppgifteromfattarblandannatattförberedanomineringavexternarevisorer,granskaomfattningenavdenexternarevisionen,utvärderadeexternarevisorernasarbete,översiktligtgranskadenfinansiellainformationenochdeninternafinansiellakontrollen.

Revisionskommitténharunder2010sammanträttsexgånger.Kommittéledamöternaharvaritnärvarandevidmötenaenligtföljande:


antaletmöten

LeifÖstling 6/6UllaLitzén 6/6LarsWedenborn 5/6

UtvärderingStyrelseledamöternautvärderarkvalitetenpåstyrelsensarbetegenomattettfrågeformulärfyllsi.Resultatetdiskuterasdärefterpåettstyr-elsemöte.Valberedningenhartagitdelavresultatetavutvärderingen.

VerkställandedirektörochkoncernchefTomJohnstoneLedamotiABSKFsstyrelsesedan2003Född1955Utbildningocharbetslivserfarenhet:MasterofArtsdegree,UniversitetetiGlasgow,samtHonoraryDoctorsdegreeiBusinessAdministration,UniversitetetiSouthCarolina,USA.EttflertalledandebefattningarinomSKF-koncernen,senastviceverkställandedirektörförABSKFochchefförAutomotiveDivision.Uppdrag:StyrelseledamotiInvestorAB,HusqvarnaABochChalmerstekniskahögskola.Aktieinnehav(egetoch/ellernärståendes)ibolaget:133995SKFB.Väsentligaaktieinnehavellerdelägarskap(egetoch/ellernärståendes)iföretagsombolagetharbetydandeaffärsförbindelsemed:1000ABBLtd,3500VolvoB,600ElectroluxB,4800HusqvarnaBoch990HusqvarnaA.

Bolagsstämmovalda

ledamotensnamn

48

Uppföljning

Kontrollstrukturer

Riskbedömning

Kontrollmiljö

Information och kommunikation


BolagetsrevisorRevisornhartilluppgiftattpåaktieägarnasvägnargranskabolagetsårsredovisningochbokföringsamtstyrelsensochverkställandedirektörensförvaltning.

Revisornutsesavårsstämmanvartfjärdeår.ABSKFsårsstämmavåren2009beslötattväljaomKPMGsomrevisortillochmedårsstämman2013.KPMGvarnärvarandevidårsstämman.ThomasThielärhuvudsansvarigrevisor.ThomasThielärävenansvarigförrevisioneniettantalandranoteradebolag,tillexempelRatosochSwedishMatch.

Revisornskaenligtårsstämmansbeslutersättasförutförtarbeteenligtgodkändräkning.

SKFharenprocessdärsamtligauppdragsomavsesutförasavdevaldarevisorernautvärderasmotoberoendereglernaochgodkännselleriförekommandefallavstyrksenligtreglerfastställdaavrevisions-kommittén.KPMGharenmotsvarandeprocessochavgerdessutomvarjeårenskriftligförsäkrantillstyrelsenattrevisionsbolagetäroberoendeiförhållandettillSKF.

KPMGhardesenastetvåårenhaftbegränsadeuppdragutöverrevisionenför2009–2010.Dessauppdragharfrämstavsettskatte-rådgivningochutfärdandeavintyg.DetsammanlagdaarvodetförKPMGstjänsterutöverrevisionharunder2010uppgåtttill5Mkrochunder2009till4Mkr.

FinansiellrapporteringStyrelsenansvararförattdokumenterahurkvalitetenibolagetsfinansiellarapporteringsäkerställsochhurbolagetkommunicerarmedbolagetsrevisor.

Revisionskommitténbistårstyrelsengenomattberedaarbetetmedattkvalitetssäkrabolagetsfinansiellarapportering.Detgörsblandannatgenomattrevisionskommitténgranskardenfinansiellainformationenochbolagetsinternafinansiellakontroller.

Styrelsenharsammanträffatmedbolagetsrevisorengångunder2010ochhartagitdelavrevisionenochdessresultat.Vidareharrevisionskommittén,inomramenförsittarbetemedattblandannatgranskaomfattningenavochutvärderadeexternarevisorernasarbete,träffatrevisorernaisambandmedtrerevisionskommitté-möten.Härutöverharrevisorernatillställtbådestyrelsenochrevisions-kommitténskriftliginformationomblandannatrevisionensplaneringochgenomförandesamtbedömningavbolagetsrisksituation.

InternkontrollochriskhanteringavseendedenfinansiellarapporteringenSKFtillämparramverket”InternalControl-IntegratedFramework”,lanserat1992avTheCommitteeofSponsoringOrganizationsoftheTreadwayCommission(COSO).InomområdetIT-säkerhettillämparSKFdelaravCobiT-standarden.COSObeståravfemkomponentersomärrelateradetillvarandraochettantalmålmåsteuppfyllasförvarjekomponent:

Kontrollmiljönärdenkomponentsomutgörgrundenfördeövrigakomponenterna.SKFhargenompolicies,instruktionerochorganis-ationsstrukturdokumenteratuppdelningenavansvarinomhelaSKF-organisationen.Dettareflekterasiattpoliciesochinstruktioner,närsåärtillämpligt,ärbaseradepåinternationelltaccepteradestand-arderoch/ellerbästaarbetssätt.Policiesochinstruktionerutvärderasårligen.

SKFärettprocessorienteratbolagochharintegreratriskbedöm-ningenmedaffärsprocessernasåsomtillexempelaffärsplanering.Separatafunktionerellertvärfunktionellaledningsorganövervakarsamtligaväsentligariskområden.

InomområdetkontrollstrukturerharSKFtidigareidetaljdokument-eratallakritiskafinansiellaprocesserochkontrollerförmoderbolagetochallaväsentligadotterbolagvilketomfattaröver70%avkoncernensomsättningochnettotillgångar.Under2008implementeradeSKFdessakravsåsomkoncernstandardomfattandeävenmindredotter-bolag.Dokumentationsstandardenkräverenutförligriskbedömningpåkoncern-ochdotterbolagsnivåinomområdetfinansiellrapportering.Närenväsentligriskidentifierasvidtasåtgärderföratteliminerariskenellerreduceradentillenacceptabelnivå.Denfinansiellaprocess-ochkontrolldokumentationengranskasårligen.

SKFharinformations-ochkommunikationssystemochprocesserisyfteattsäkerställaenkomplettochkorrektfinansiellrapportering.Redovisnings-ochrapporteringsinstruktioneruppdaterasvidbehovochutvärderasminstengångperår.Dessainstruktionerhargjortstillgängligatillallaberördaanställdasamtkompletteratsmedutbild-ningochenkontinuerliginformationomändringariredovisnings-och/ellerrapporteringskraven.

Dokumentationavfinansiellaprocesserochkontroller,dokumenta-tionrörandeCOSO-komponenternaföruppföljning,informationochkommunikation,finansiellriskbedömning,kontrollmiljösamttestochgranskningsprotokolllagrasiettdärföravsettIT-system.DettamöjliggörenrealtidsuppföljningochgranskningonlineavSKFskontrollsystemavseendedenfinansiellarapporteringen.

ImplementeringenavCOSO-ramverketgenomfördesunder2005.DettaarbeteharihuvudsakbeståttienanpassningavprocesserochkontrollbeskrivningartillengemensamstandardienlighetmedkraveniCOSO.Vidarehararbetetbeståttiattimplementeraettomfattandesystemförföretagsledningenstestavkontrollerna.EfterSKFsavregistreringfrånSecurities&ExchangeCommission(SEC)2007beslutadesattSKFskullevidareutveckladetinternakontroll-systemetförfinansiellrapportering.DetinternakontrollsystemetharuppdateratsmedbeaktandeavdeerfarenhetersomerhållitsisambandmedSOX404.SKFharnuinrättatdetomarbetadekontrollsystemetsomkoncernstandard,vilketinnebärattävendebolagsomtidigareinteomfattadesavSOX404-projektetnukommerattomfattasavkontrollsystemet.SKFharimplementeratettriskbaseratårligttest-programförkritiskakontroller.Testprogrammetomprövasvarjeårochsedan2009omfattardetävenbolagsomtidigarevaritundan-tagnafrånSOX404-projektet.

SKFhareninternrevisionsfunktionvarsfrämstauppgiftärattgenomårligatestertillseattramverketförinternkontrollefterlevs.Internrevisionsfunktionenrapporterardirekttillkoncernensfinans-direktörochtillhandahållerregelbundetrapportertillstyrelsensrevisionskommitté.Styrelsenerhållerregelbundnafinansiellarapporterochkoncernensfinansiellaställningochutvecklingdiskuteraspåvarjemöte.Styrelsensrevisionskommittégranskarallakvartals-ochårsbokslutinnandessapublicerasexternt.

Stockholmden1februari2011Styrelsen

49

Revisorsyttrandeombolags-styrningsrapporten

Revisorsyttrande

Detärstyrelsensomharansvaretförbolagsstyrningsrapportenförår2010påsidorna40–48ochförattdenärupprättadienlighetmedårsredovisningslagen.

Somunderlagförvårtuttalandeomattbolagsstyrningsrapportenharupprättatsochärförenligmedårsredovisningenochkoncern-

redovisningen,harvilästbolagsstyrningsrapportenochbedömtdesslagstadgadeinnehållbaseratpåvårkunskapombolaget.

Vianserattenbolagsstyrningsrapportharupprättats,ochattdesslagstadgadeinformationärförenligmedårsredovisningenochkoncernredovisningen.

Göteborgden28februari2011KPMGAB

ThomasThielAuktoriserad revisor

TillårsstämmaniABSKF,orgnr556007-3495

Innehåll

51 Koncernensfinansiellarapporter52 Koncernensresultaträkningarochkoncernensrapporter övertotalresultatet53 Kommentarertillkoncernensresultaträkningar54 Koncernensbalansräkningar55 Kommentarertillkoncernensbalansräkningar56 Koncernenskassaflödesanalyser57 Kommentarertillkoncernenskassaflödesanalyser58 Koncernensförändringaravegetkapitalsamtkommentarer

59 Notertillkoncernensfinansiellarapporter59 Not1. Redovisningsprinciper67 Not2. Segmentsinformation68 Not3. Förvärvavverksamheter70 Not4. Tillgångarsominnehasförförsäljning70 Not5. Forskningochutveckling70 Not6. Kostnaderperkostnadsslag71 Not7. Övrigarörelseintäkterochrörelsekostnader71 Not8. Finansiellaintäkterochfinansiellakostnader72 Not9. Skatter73 Not10. Immateriellatillgångar75 Not11. Materiellaanläggningstillgångar76 Not12. Gemensamtstyrdaföretagochintresseföretag77 Not13. Varulager77 Not14. Finansiellatillgångar79 Not15. Övrigakortfristigafordringar79 Not16. Aktiekapital80 Not17. Resultatperaktie80 Not18. Avsättningarförersättningartillanställda efteravslutadanställning84 Not19. Övrigaavsättningar84 Not20. Finansiellaskulder85 Not21. Leasing

85 Not22. Övrigakortfristigaskulder86 Not23. Ställdasäkerheterocheventualförpliktelser86 Not24. Närstående87 Not25. Ersättningartillledandebefattningshavare91 Not26. Ersättningartillrevisorer91 Not27. Medelantalanställda92 Not28. Finansiellriskhantering

95 Moderbolagetsfinansiellarapporter95 Moderbolagetsresultaträkningarochrapporterövertotalresultatet96 Moderbolagetsbalansräkningar97 Moderbolagetskassaflödesanalyser98 Moderbolagetsförändringaravegetkapital99 NotertillModerbolagetsfinansiellarapporter99 Not1. Redovisningsprinciper99 Not2. Finansiellaintäkterochfinansiellakostnader100 Not3. Bokslutsdispositionerochobeskattadereserver100 Not4. Skatter100 Not5. Materiellaanläggningstillgångar101 Not6. Aktierochandelaridotterföretagochintresseföretag103 Not7. Andralångfristigavärdepappersinnehav103 Not8. Avsättningarförpensionerochliknandeförpliktelser104 Not9. Lån104 Not10. Löner,ersättningar,medelantalanställdasamt könsfördelningblandledandebefattningshavare104 Not11. Sjukfrånvaro104 Not12. Närstående105 Förslagtillvinstdisposition106 Revisionsberättelse

Finansiellarapporter

52

Koncernensresultaträkningar

Koncernensrapporterövertotalresultat

Januari–december

Mkr Not 2010 2009

Försäljning 2 61 029 56227Kostnadförsåldavaror 5, 6 -44 216 -45024Bruttoresultat 16 813 11203

Försäljningskostnader 6 -7 729 -7512Administrationskostnader 6 -493 -403Övrigarörelseintäkter 7 527 460Övrigarörelsekostnader 7 -666 -534Resultatfrångemensamtstyrdaföretagochintresseföretag 12 0 -11Rörelseresultat 8 452 3203

Finansiellaintäkerochkostnader,netto 8 -903 -906Resultat före skatt 7 549 2297

Skatter 9 -2 253 -592Årets resultat 5 296 1705

Årets resultat hänförligt till:AktieägareiABSKF 5 138 1642Minoritetsintressen 158 63

Resultatikronorperaktie 17 11,28 3,61Resultatikronorperaktieefterutspädning 17 11,28 3,61

Januari–december

Mkr Not 2010 2009

Årets resultat 5 296 1705

Övrigt totalresultatValutaomräkningsdifferens -1 660 -798Finansiellatillgångarsomkansäljas 14

Förändringavverkligtvärde 169 134Kassaflödessäkringar 28

Förändringavverkligtvärde 30 16Återföringavkassaflödessäkringar -12 166

Aktuariellavinsterochförluster,netto 18 -616 -888Skatthänförligtillövrigttotalresultat 9 56 105Övrigt totalresultat, netto -2 033 -1265Årets totalresultat 3 263 440

Periodens totalresultat hänförligt till: AktieägareiABSKF 3 131 412Minoritetsintressen 132 28

Koncernensresultaträkningarochkoncernensrapporterövertotalresultat

53

Belopp inom parentes visar motsvarande värden 2009.

AllmäntLincolnIndustrialingårikoncernensbalansräkningperden31december2010,meninteikoncernensresultaträkning2010.Lin-colnsresultatkommerattinkluderasikoncernensresultaträkningfrånochmedden1januari2011.

FörsäljningFörsäljningenuppgicktill61029Mkr(56227).Försäljningsökningenvar8,6%jämförtmed2009ochförklaradesavvolym14,1%,pris-ochmixeffekt1)0,1%ochvalutaeffekter-5,6%.Säkringarsomuppfyllerkravenförsäkringsredovisningharpåverkatförsäljningenmed10Mkr(-166).

RörelseresultatRörelseresultatetuppgicktill8452Mkr(3203),vilketgavenrörelse-marginalpå13,8%(5,7).Engångspostersompåverkaderörelseresul-tatetförhelåretuppgicktillcirka190Mkr,varavcirka90Mkrrelate-radetillomstruktureringsprogramsomtillkännagavsunder2010ochcirka100MkrrelateradetillförvärvetavLincolnIndustrial,sombeskrivsinot3.

Valutakursernaförhelåret2010,inklusiveomräkningseffekterochtransaktionsflöden,hadeennegativeffektpårörelseresultatetmedcirka400Mkr.

Kostnadförsåldavaror,försäljnings-ochadministrationskostnaderuppgicktill52438Mkr(52939).Kostnadernafördeladespå35%(37)ersättningartillanställdainklusivesocialaavgifter,34%(34)förbrukatmaterialochkomponenter,27%(25)övrigainköptatjänster,nyttig-heterochvaroroch4%(4)avskrivningarochnedskrivningar.

Övrigarörelseintäkterochövrigarörelsekostnaderinkluderadevalutakursvinsteroch-förlusterpåfordringarochskulderavrörelse-karaktär,vinsterochförlustervidförsäljningavanläggningstillgångar,företagochverksamhetersamthyresintäkterochförvärvsrelateradekostnader.Förytterligaredetaljer,senot7.

Resultat före skattResultatföreskattuppgicktill7549Mkr(2297).Finansiellaintäkterochkostnader,netto,uppgicktill-903Mkr(-906)ochinkluderde225MkrhänförligatillenförlustpåenräntebärandefordranpåOvako.Räntekostnaderhänförligatillersättningarefteravslutadanställningpåverkadefinansnettotnegativtmed267Mkr(357).

Årets resultatResultatefterskattuppgicktill5296Mkr(1705).Verkligskattesatsuppgicktill29,8%(25,8).

Värden per kvartalMkr Kvartal1 Kvartal2 Kvartal3 Kvartal4 Helår 2010

Försäljning 14446 15709 15465 15409 61 029Rörelseresultat 1702 2239 2309 2202 8 452Resultatföreskatt 1504 2047 1950 2048 7 549Resultatikronorperaktie 2,27 3,09 3,05 2,87 11,28Resultatikronorperaktieefterutspädning 2,27 3,09 3,05 2,87 11,28

1)Mixeffektavservolymförändringarmellankundsegmentochproduktermedolikaprisnivåer.

Kommentarertillkoncernensresultaträkningar

Försäljning Resultat före skatt

Varulager, %av försäljning

Soliditet, %

Investeringar i materiellaanläggningstillgångar

Utbetald utdelningper A- och B-aktie, kronor

Skuldsättningsgrad, % Nettoskuldsättning/eget kapital, %

-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

65 -2 8

38

5 75

2

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

100908

2 53

1

1 97

5

1 65

1

0

1

2

3

4

5

111009

3,50

3,50

5,00

Kassaflöde efter investeringar, före finansiering

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100908

63 3

61

56 2

27

61 0

29

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

6 86

8

2 29

7

7 54

9

0

5

10

15

20

25

100908

24,0

20,9

21,1

0

10

20

30

40

50

100908

35,1

35,8

36,0

0

10

20

30

40

50

60

100908

50,1

49,3

48,6

0

20

40

60

80

100

100908

84,2

68,9 80

,5



Soliditet, %




-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

65 -2 8

38

5 75

2

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

100908

2 53

1

1 97

5

1 65

1

0

1

2

3

4

5

111009

3,50

3,50

5,00


0

20 000

40 000

60 000

80 000

100908

63 3

61

56 2

27

61 0

29

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

6 86

8

2 29

7

7 54

9

0

5

10

15

20

25

100908

24,0

20,9

21,1

0

10

20

30

40

50

100908

35,1

35,8

36,0

0

10

20

30

40

50

60

100908

50,1

49,3

48,6

0

20

40

60

80

100

100908

84,2

68,9 80

,5

54

Koncernensbalansräkningar

31december

Mkr Not 2010 2009

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarGoodwill 10 6 309 2759Övrigaimmateriellatillgångar 10 4 164 1255Materiellaanläggningstillgångar 11 12 922 13933Andelarigemensamtstyrdaföretagochintresseföretag 12 87 87Långfristigafinansiellatillgångar 14 1 257 1363Uppskjutnaskattefordringar 9 1 695 1665Övrigalångfristigatillgångar 18 67 52

26 501 21114OmsättningstillgångarVarulager 13 12 879 11771Kundfordringar 14 9 859 8800Aktuellaskattefordringar 261 406Övrigakortfristigatillgångar 15 2 190 3141Tillgångarsominnehasförförsäljning 4 388 43Övrigakortfristigafinansiellatillgångar 14 751 1310Likvidamedel 14 2 395 4430

28 723 29901Summa tillgångar 55 224 51015

EGET KAPITAL OCH SKULDER Aktiekapital 16 1 138 1138Överkursfond 564 564Reservfinansiellatillgångarsomkansäljas 434 265Säkringsreserv 61 47Omräkningsreserv -1 127 669Balanseradevinstmedel 17 865 14728Eget kapital hänförligt till aktieägare i AB SKF 18 935 17411Eget kapital hänförligt till minoritetsintressen 959 869

19 894 18280Långfristiga skulderLångfristigafinansiellaskulder 20 10 850 8987Avsättningarförersättningartillanställdaefteravslutadanställning 18 7 093 7020Uppskjutnaskatteskulder 9 2 132 754Övrigalångfristigaavsättningar 19 1 560 1521Övrigalångfristigaskulder 62 78

21 697 18360Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 20 4 476 3989Aktuellaskatteskulder 842 565Kortfristigaavsättningar 19 602 1328Övrigakortfristigafinansiellaskulder 20 1 325 2018Övrigakortfristigaskulder 22 6 082 6475Skulderrelateradetilltillgångarsominnehastillförsäljning 4 306 –

13 633 14375Summa eget kapital och skulder 55 224 51015

Koncernensbalansräkningar

55


Tillgångar och skulderSKF-koncernensbalansräkningperden31december2010inkluderarLincolnIndustrial,vilketförvärvades28december2010.LincolnIndustrialstotalatillgångar,enligtpreliminärförvärvsanalys,var8779Mkr,varav7032Mkrvarhänförligatillimmateriellatillgångarinklusivegoodwill.FörvärvetavLincolnIndustrialbeskrivsinot3.

Varulagretuppgicktill12879Mkr(11771).Varulagretiprocentavförsäljningenuppgicktill21,1%(20,9).Koncernensmålär18%.

Kundfordringarnauppgicktill9859Mkr(8800).Dengenom-snittligakredittidenunder2010var58dagar(58).Koncernensmålär57dagar.Kundfordringariprocentavförsäljningenuppgicktill16,2%(15,7).

Koncernenssoliditetuppgicktill36,0%(35,8),vilketliggernäradetgenomsnittligamåletom35%.Skuldsättningsgradenuppgicktill

48,6%(49,3).Koncernensmåläratthaenskuldsättningsgradpåcirka50%.Nettoskuldsättning/egetkapitalvar80,5%(68,9).

Under2010harkoncernensegetkapitalminskatgenomomräk-ningseffektermed1796Mkr(842)pågrundavenstarkarekronaden31december2010jämförtmed2009.TillaktieägarnaiABSKFharunder2010utdelats1594Mkr(1594)somordinarieutdelning.Förytterligaredetaljer,senot16.

FinansieringVidutgångenav2010uppgicktotalaräntebärandelåntill11796Mkr(10750).Ersättningartillanställdaefteravslutadanställning,netto,uppgicktill7047Mkr(6993).Finansiellatillgångaruppgicktill4403Mkr(7103).Avdessautgjorde3146Mkr(5740)kortfristigafinans-iellatillgångar.Förändringenavräntebärandenettoskuldunder2010framgåravkoncernenskassaflödesanalyser.

Kommentarertillkoncernensbalansräkningar



Soliditet, %




-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

65 -2 8

38

5 75

2

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

100908

2 53

1

1 97

5

1 65

1

0

1

2

3

4

5

111009

3,50

3,50

5,00


0

20 000

40 000

60 000

80 000

100908

63 3

61

56 2

27

61 0

29

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

6 86

8

2 29

7

7 54

9

0

5

10

15

20

25

100908

24,0

20,9

21,1

0

10

20

30

40

50

100908

35,1

35,8

36,0

0

10

20

30

40

50

60

100908

50,1

49,3

48,6

0

20

40

60

80

100

100908

84,2

68,9 80

,5



Soliditet, %




-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

65 -2 8

38

5 75

2

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

100908

2 53

1

1 97

5

1 65

1

0

1

2

3

4

5

111009

3,50

3,50

5,00


0

20 000

40 000

60 000

80 000

100908

63 3

61

56 2

27

61 0

29

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

6 86

8

2 29

7

7 54

9

0

5

10

15

20

25

100908

24,0

20,9

21,1

0

10

20

30

40

50

100908

35,1

35,8

36,0

0

10

20

30

40

50

60

100908

50,1

49,3

48,6

0

20

40

60

80

100

100908

84,2

68,9 80

,5



Soliditet, %




-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

65 -2 8

38

5 75

2

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

100908

2 53

1

1 97

5

1 65

1

0

1

2

3

4

5

111009

3,50

3,50

5,00


0

20 000

40 000

60 000

80 000

100908

63 3

61

56 2

27

61 0

29

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

6 86

8

2 29

7

7 54

9

0

5

10

15

20

25

100908

24,0

20,9

21,1

0

10

20

30

40

50

100908

35,1

35,8

36,0

0

10

20

30

40

50

60

100908

50,1

49,3

48,6

0

20

40

60

80

100

100908

84,2

68,9 80

,5



Soliditet, %




-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

65 -2 8

38

5 75

2

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

100908

2 53

1

1 97

5

1 65

1

0

1

2

3

4

5

111009

3,50

3,50

5,00


0

20 000

40 000

60 000

80 000

100908

63 3

61

56 2

27

61 0

29

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

6 86

8

2 29

7

7 54

9

0

5

10

15

20

25

100908

24,0

20,9

21,1

0

10

20

30

40

50

100908

35,1

35,8

36,0

0

10

20

30

40

50

60

100908

50,1

49,3

48,6

0

20

40

60

80

100

100908

84,2

68,9 80

,5

56

Koncernenskassaflödesanalyser

Januari–decemberMkr Not 2010 2009

Operativa aktiviteterRörelseresultat 8 452 3203Justering för Avskrivningarochnedskrivningar 6 1 992 2171 Nettovinst(-)/förlustvidförsäljningavmateriella

anläggningstillgångarochaktier -5 29 Övrigaejkassaflödespåverkandeposter -696 1263

Betaldskatt -1 722 -1068Tillskotttillfonderadeplanerochbetaldersättningtillanställdaefteravslutadanställning -466 -528Gemensamtstyrdaföretagochintresseföretag -2 -3

Förändring av rörelsekapital Varulager -1 438 2793 Kundfordringar -1 315 1809 Leverantörsskulder 809 -630Övrigarörelserelateradetillgångarochskulder,netto 728 -896Ränteinbetalningar 160 456Ränteutbetalningar -357 -676Övrigafinansiellaposter -589 78Nettokassaflöde från operativa aktiviteter 5 551 8001

InvesteringsaktiviteterInvesteringariimmateriellatillgångar 10 -46 -55Investeringarimateriellaanläggningstillgångar 11 -1 651 -1975Försäljningavmateriellaanläggningstillgångar 95 18Förvärvavverksamheterochminoritetsintressen,nettoavförvärvade

likvidamedel 3 -6 799 -241Försäljningavverksamheterochaktier 12 4Nettokassaflöde använt för investeringsaktiviteter -8 389 -2249Nettokassaflöde efter investeringar, före finansiering -2 838 5752

FinansieringsaktiviteterUpptagandeavmedel-ochlångfristigalån 4 654 1533Betalningavmedel-ochlångfristigalån -2 321 -3306Förändringavkortfristigalån -52 -275Övrigtinklusivebetalningavfinansiellaleasingskulder -11 -6UtdelningtillABSKFsaktieägare -1 594 -1594Utdelningtillminoritet -28 -35Investeringifinansiellaochövrigatillgångar -788 -2831Försäljningavfinansiellaochövrigatillgångar 996 2461Nettokassaflöde använt för finansieringsaktiviteter 856 -4053

Ökning(+)/minskning(-) av likvida medel -1 982 1699

Likvidamedel1januari 4 430 2793Kassaflödeseffekt,exklusiveförvärvadeverksamheter -2 265 1699Kassaflödeseffekt,förvärvadeverksamheter 3 283 –Valutakurseffekter -53 -62Likvida medel 31 december 2 395 4430

Koncernenskassaflödesanalyser

57

Förändring av räntebärande nettoskuld (Mkr)

2010Utgående

balans

Kassa-påverkande

förändringarFörvärvade

verksamheter

Ickekassa-påverkande

förändringarValutakurs-

effekt

2010Ingående

balans

Lån1) 11 796 2281 – 54 -1289 10750Ersättningartillanställdaefteravslutad

anställning,netto3)7 047 -466 163 1127 -770 6993

Övrigafinansiellatillgångar,övrigatillgångar2) -1 013 208 -2 217 76 -1512Likvidamedel -2 395 2265 -283 – 53 -4430Räntebärande nettoskuld 15 435 4288 -122 1398 -1930 11801


2009Utgående

balans

Kassa-påverkande

förändringarFörvärvade

verksamheter

Ickekassa-påverkande

förändringarValutakurs-

effekt

2009Ingående

balans

Lån1) 10750 -2048 – 26 -675 13447Ersättningartillanställdaefteravslutad

anställning,netto 6993 -528 – 1520 -322 6323Övrigafinansiellatillgångar,övrigatillgångar2) -1512 -370 – -9 35 -1168Likvidamedel -4430 -1699 – – 62 -2793Räntebärandenettoskuld 11801 -4645 – 1537 -900 15809

1)Inkluderarejderivat,senot20.2)Övrigafinansiellatillgångarinkluderarejaktier,likvidamedel,derivatochinkluderarövrigalångfristigatillgångarförutomförmånsbestämdatillgångar.3)ExkluderarbeloppklassificeradesomTillgångarsominnehasförförsäljning.Senot4.


AllmäntKassaflödesanalysenharjusteratsföromräkningseffektersomupp-ståttnärutländskadotterföretagensbalansräkningarharomräknatstillSEK,dådessainteutgörkassaflöden.

Kassaflöde efter investeringar, före finansieringKassaflödeefteroperativainvesteringarförefinansiering,somärdetfrämstakassaflödesmåttetförkoncernen,uppgicktill-2838Mkr(5752).Exkluderasförvärvpå6799Mkr,huvudsakligenförvärvetavLincolnIndustrialför6764Mkr,uppgickdettill3961Mkr(5993).

Nettokassaflöde från operativa aktiviteterBruttokassaflödet,definieratsomrörelseresultatplusavskrivningarochnedskrivningar,uppgicktill10444Mkr(5374).Bruttokassaflödetuppgicktill17,1%(9,6)avkoncernensförsäljning.Förbättringenberoddefrämstpåettförbättratrörelseresultat.

Övrigaejkassaflödespåverkandeposterjusterasprimärtförspecifikakostnaderdärkassaflödetejännuharuppstått.Demestsignifikantakostnadernaavserersättningartillanställdaefteravslutadanställningsamtövrigaavsättningar.

Nettokassaflöde använt för investeringsaktiviteterKoncernensinvesteringarimateriellaanläggningstillgångaruppgicktill1651Mkr(1975).Avdettabeloppkancirka121Mkr(44)hänförastillinvesteringarförattförbättradeninternaochexternamiljön.

Under2010betaladeSKF-koncernen6799Mkr(241)vidförvärvavverksamheterochminoritetsintressen,varav6764MkravsågLincolnIndustrial,senot3.

Kassaflödeseffekt från finansieringsaktiviteter Deräntebärandelånenuppgicktilltotalt11796Mkr(10750)vidåretsslut.UnderåretharSKF-koncernenarrangeratnylångsiktigfinans-ieringom100Meur.Ytterligare400MeurlånadesgenombefintligakreditfaciliteterisambandmedförvärvetavLincolnIndustrial.Lånpåmotsvarande132Meurrespektive100Meurharåterbetalatsunderåret.

Ersättningartillanställdaefteravslutadanställning,netto,uppgicktill7047Mkr(6993).Ränteutbetalningarnaunderåretuppgicktill357Mkr(676)ochränteinbetalningarnatill160Mkr(456).

Förändringavlikvidamedelvar-2035Mkr(1637).Under2010påverkadeslikvidamedelmed-53Mkr(-62)avvalutakursförändringariframföralltUSDochEUR.

Kommentarertillkoncernenskassaflödesanalyser

Styrelsensförslagtillvinst-dispositionförår2010,vilketärföremålförgodkännadepåårsstämmaniapril2011,inkluderarenordinarieutdelningom5,00kronorperaktie,senot16.



Soliditet, %




-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

65 -2 8

38

5 75

2

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

100908

2 53

1

1 97

5

1 65

1

0

1

2

3

4

5

111009

3,50

3,50

5,00


0

20 000

40 000

60 000

80 000

100908

63 3

61

56 2

27

61 0

29

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

6 86

8

2 29

7

7 54

9

0

5

10

15

20

25

100908

24,0

20,9

21,1

0

10

20

30

40

50

100908

35,1

35,8

36,0

0

10

20

30

40

50

60

100908

50,1

49,3

48,6

0

20

40

60

80

100

100908

84,2

68,9 80

,5



Soliditet, %




-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

65 -2 8

38

5 75

2

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

100908

2 53

1

1 97

5

1 65

1

0

1

2

3

4

5

111009

3,50

3,50

5,00


0

20 000

40 000

60 000

80 000

100908

63 3

61

56 2

27

61 0

29

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

6 86

8

2 29

7

7 54

9

0

5

10

15

20

25

100908

24,0

20,9

21,1

0

10

20

30

40

50

100908

35,1

35,8

36,0

0

10

20

30

40

50

60

100908

50,1

49,3

48,6

0

20

40

60

80

100

100908

84,2

68,9 80

,5



Soliditet, %




-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

65 -2 8

38

5 75

2

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

100908

2 53

1

1 97

5

1 65

1

0

1

2

3

4

5

111009

3,50

3,50

5,00


0

20 000

40 000

60 000

80 000

100908

63 3

61

56 2

27

61 0

29

0

2 000

4 000

6 000

8 000

100908

6 86

8

2 29

7

7 54

9

0

5

10

15

20

25

100908

24,0

20,9

21,1

0

10

20

30

40

50

100908

35,1

35,8

36,0

0

10

20

30

40

50

60

100908

50,1

49,3

48,6

0

20

40

60

80

100

100908

84,2

68,9 80

,5

58

Koncernensförändringaravegetkapital

EgetkapitalhänförligttillaktieägareiABSKF

MkrAktie-kapital

Överkurs-fond

Reservfinansiellatillgångarsomkan

säljasSäkrings-

reserv

Om-räknings-

reserv

Balan-seradevinst-medel Delsumma

Minoritets-intressen Total

Ingående balans1/1/2009 1138 564 128 -86 1511 15495 18750 939 19689Åretsresultat – – – – – 1642 1642 63 1705Övrigt totalresultat

Valutaomräkningsdifferens – – – – -763 – -763 -35 -798Förändringavverkligtvärdeavfinansiellatillgångar

somkansäljasochkassaflödessäkringar – – 134 16 – – 150 – 150Återföringavkassaflödessäkringar – – – 166 – – 166 – 166Aktuariellavinsterochförluster – – – – – -888 -888 – -888Skatthänförligtillövrigttotalresultat – – – -49 -84 238 105 – 105

Inlösenavaktieoptioner – – – – – -12 -12 – -12Utdelningar – – – – – -1594 -1594 -35 -1629Utköpavminoritetsintresse – – 3 – 5 -153 -145 -63 -208Utgående balans 31/12/2009 1 138 564 265 47 669 14 728 17 411 869 18 280

Åretsresultat – – – – – 5 138 5 138 158 5 296Övrigt totalresultat

Valutaomräkningsdifferens – – – – -1 634 – -1 634 -26 -1 660Förändringavverkligtvärdeavfinansiellatillgångar

somkansäljasochkassaflödessäkringar – – 169 30 – – 199 – 199Återföringavkassaflödessäkringar – – – -12 – – -12 – -12Aktuariellavinsterochförluster – – – – – -616 -616 – -616Skatthänförligtillövrigttotalresultat – – – -4 -169 229 56 – 56

Prestationsbaseradeaktieprogram,netto1) – – – – – 8 8 – 8Utdelningar – – – – – -1 594 -1 594 -28 -1 622Utköpavminoritetsintresse – – – – 7 -28 -21 -14 -35Utgående balans 31/12/2010 1 138 564 434 61 -1 127 17 865 18 935 959 19 894

1)Senot25fördetaljer.

Koncernensförändringaravegetkapital

Reserv finansiella tillgångar som kan säljasFörändringarivärderingavfinansiellatillgångarsomkansäljasharackumuleratsidennareserv.Senot1förredovisningsprinciper.

SäkringsreservSäkringsreservenackumuleraraktiviteterrelateradetillkassaflödes-säkringar,bådeförändringariverkligtvärdeochbeloppsomflyttatstillresultaträkningen.Senot1förredovisningsprinciperochnot28fördetaljeröveraktiviteterunderåret.

OmräkningsreservKursdifferensersomärhänförligatillomräkningavkoncernensutländskadotterbolagsfunktionellavalutortillSEKackumulerasiomräkningsreserven.Ävenvinsterochförlusterisäkrings-instrumentsomuppfyllerkravenförsäkringavnettoinvesteringariutländskaverksamheterredovisasmotomräkningsreservennettoavskatt.Senot28.Vidförsäljningavenutländskverksamhetredo-visasdenackumuleradeomräknadevalutaeffekteniresultaträkningenochinkluderasivinstenellerförlustenvidförsäljningen.

59

Notertillkoncernensfinansiellarapporter

Väsentliga redovisningsprinciper

Redovisning KoncernredovisningenförABSKFochdessdotterbolagärupprättadienlighetmedInternationalFinancialReportingStandards(IFRS)sådanadeantagitsavEuropeiskaUnionen(EU).KoncernenföljerävenRådetförfinansiellrapporteringsRFR1Kompletteranderedovisnings-reglerförkoncernersamttillämpligauttalanden(UFR).

ModerbolagetABSKFsårsredovisningundertecknadesavstyrelsenden1februari2011.Resultat-ochbalansräkningarnasamtdekon-solideraderesultat-ochbalansräkningarnaskafastställasavårs-stämmansomhållsden28april2011.

Koncernensfinansiellarapporterärbaseradepåanskaffnings-kostnadominteannatangesiredovisningsprincipernanedan.

Konsolidering Koncernredovisningenomfattarmoderbolaget,ABSKF,ochdeföre-tagivilkaABSKFdirektellerindirektharettbestämmandeinflytande.Bestämmandeinflytandedefinierassomrättenattutformaettföre-tagsfinansiellaochoperativastrategierisyfteatterhållaekonomiskafördelar.Dettauppnåsvanligtvisominnehavetmotsvararmerän50%avröstetalet.ABSKFochdessdotterföretagtillsammansbetecknasnedansom”SKF-koncernen”eller”koncernen”.

Egetkapitalikoncernenomfattaregetkapitalimoderbolagetochdendelavegetkapitalidotterföretagensomtillkommitefterförvärvet.

Minoritetsintressenredovisassomenseparatkategoriidetegnakapitaletmedderasandelavåretsresultatochtotalresultatseparatspecificerat.

Mellanhavandeninomkoncernenochorealiseradeinternvinsterharelimineratsikoncernensbokslut.

Rörelseförvärv och goodwillAllarörelseförvärvredovisasenligtförvärvsmetoden.Vidförvärvs-tidpunktenvärderasförvärvadetillgångar,skulderocheventual-förpliktelser(identifierbaranettotillgångar)tillverkligtvärde,vilketkräverattuppskattningargörs.

Värderingavförvärvadmark,byggnaderochutrustninggörsantingenavenexternpartellerinterntbaseratpåtillgängliginforma-tionpåmarknaden.Redovisningenavfinansiellatillgångarochskulder(inklusiveersättningartillanställdaefteravslutadanställning),liksomvarulager,baseraspåtillgängligmarknadsinformation.Verkligtvärdeförväsentligaimmateriellaanläggningstillgångartasframantingenmedhjälpavenoberoendevärderingsexpertellerinterntgenomattallmäntaccepteradevärderingsmetoderanvänds,vilkavanligtvisbaseraspåuppskattadeframtidakassaflöden.

Förvärvsrelateradekostnaderkostnadsförsdådeuppstårochingårinteiköpeskillingen.

Detövervärdesomuppstårnäranskaffningsvärdetöverstigerdetverkligavärdetnettoavidentifierbaratillgångar,skulderocheventual-förpliktelser,redovisassomgoodwill.Omdettaverkligavärdeöver-stigeranskaffningsvärdetkrediterasdettaöverskottresultaträkningenidenperiodförvärvetgjordes.

Förvärvsanalysen,(metodenförattallokeraanskaffningsvärdettillförvärvadeidentifierbaranettotillgångarochgoodwill),skaenligtIFRSvaraslutfördinomtolvmånaderfrånförvärvsdagen.Dåförvärvsana-

lysenhargranskatsochgodkäntsavledningenallokerasgoodwilltilldekassagenererandeenheter,vilkaförväntaskunnatillgodogörasigsynergiernahänförligatillförvärvet.Goodwillskrivsinteav,mentestasförnedskrivningårligenochdåenindikationpånedskrivnings-behovfinns.

Redovisning av andelar i gemensamt styrda företag och intresseföretagFöretagdärkoncernenharettbetydandeinflytandebetecknassomintresseföretag.Ettbetydandeinflytandeinnebärmöjlighetenattpåverkadenfinansiellaochdriftsmässigastyrningenavföretagetochuppnåsvanligtvisnärkoncernensröstinnehavuppgårtillminst20%ochhögst50%.Innehaviintresseföretagredovisasenligtkapitalandels-metoden.

Andelariföretagivilkakoncernen,sominvesteraretillsammansmedandrainvesteraregenomettkontraktsavtal,harettgemensamtbestämmandeinflytandeöverdeekonomiskaaktiviteternaiföretaget,definierassomgemensamtstyrdaföretag.Denhärtypenavandelarredovisasenligtkapitalandelsmetoden.

Enligtkapitalandelsmetodenskadetikoncernenredovisadevärdetpåinnehavetigemensamtstyrdaföretagochintresseföretagmot-svarasavkoncernensandeliföretagetsegnakapital,beräknatenligtkoncernensredovisningsprinciper,ochinkluderaeventuellgoodwillsamtandraeventuellajusteringartillverkligtvärdesomuppkomvidinvesteringstillfälletefteravdragförnedskrivningar.Koncernensandelavresultatetidessaföretagbaseraspåderasresultatföreskattrespektiveskatter.

KlassificeringDebalanspostersomrubricerassomomsättningstillgångarochkort-fristigaskulderförväntasåterfåsellerbetalasinomentolvmånaders-period.Allatillgångarochskuldersomförväntasåterfåsellerbetalassenareklassificerassomlångfristiga.Ingaandraskulderänlån,finan-siellleasingochvissaderivatinstrumentförväntasförfallatillbetalningsenareänfemårefterbalansdagen.

SegmentsinformationKoncernenhartrerörelsesegment,IndustrialDivision,ServiceDivisionochAutomotiveDivision.

Rörelsesegmentidentifierasbaseratpådeninternastrukturenavkoncernensaffärsverksamhetervarsrörelseresultatregalbundetföljsuppavkoncernenshögsteverkställandebeslutsfattareisyfteattför-delaresurserochbedömaresultat.KoncernensinternarapporteringochföljaktligeninformationtillhögsteverkställandebeslutsfattareäruppdeladiIndustrialDivision,ServiceDivisionsamtAutomotiveDivi-sionochÖvrigaverksamheter.Dessautgörspecifikakundgrupper,vilkarepresenterargrupperavlikartadeindustri-ochfordonsproduk-ter.

Industrimarknadenkaraktäriserasavenmångfaldavkunder.Dockfinnstvåsärskildakundgrupperinomindustrimarknaden,industriellaOEM-företag(OriginalEquipmentManufacturers)ocheftermark-nadskunder.IndustrialDivisionochServiceDivisionsäljerbådatillindustrimarknaden.IndustrialDivisionansvararfrämstförförsälj-ningentillindustriellaOEM-företag,medanServiceDivisionfrämstansvararföreftermarknadskunderna.

1 Redovisningsprinciper

Belopp i Mkr där annat ej anges. Belopp inom parentes anger motsvarande värden 2009.

NoterKoncernen

60

AutomotiveDivisionansvararförallförsäljningtillfordonsmarkna-den,vilkeninkluderardeOEM-företagsomtillverkarbilar,lastbilarochliknandefordon.Deninkluderarävenkunderpåeftermarknadensomförserservicemarknadenförfordonmedkomplettareparations-satser.

PrincipernaförattmätakoncernenssegmentbaseraspådeIFRS-principersomappliceratsidekonsolideradefinansiellarapporterna.Försäljningochandratransaktionermellansegmentbaseraspåmarknadsmässigavillkor.

Segmentstillgångarinkluderarallarörelsetillgångarsomanvändsochstyrsavettsegmentochbestårhuvudsakligenavmateriellaochimmateriellaanläggningstillgångar,externakundfordringar,varu-lager,övrigafordringar,förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter.

Segmentskulderinkluderarallarörelseskuldersomanvändsochstyrsavettsegmentochbestårhuvudsakligenavexternaleverantörs-skulder,övrigaavsättningar,upplupnakostnaderochförutbetaldaintäkter.

Segmentresultatrepresenterardetresultatdivisionenssysselsattakapitalgenererarochinkluderarvissacentraltallokeradegemen-sammakostnader.

Avstämningspostertillkoncernensbeloppärfrämstrelateradetillelimineringarvidkonsolidering,icke-fördeladepostersamtvissatidsskillnader.Icke-fördeladeposterinkluderarallaskatteposterochposteravfinansiell,räntebärandekaraktär,inklusivetillgångarochavsättningarrelateradetillersättningartillanställdaefteravslutadanställning.Icke-fördeladeposterinkluderarävenvalutakursdiffe-renserrelateradetillkundfordringarochleverantörsskuldersamtposterhänförligatillvissacentralagemensammaaktiviteter,inklu-siveforskningochutveckling.Dessutomförekommertidsskillnaderhänförligatillvinstallokeringsomärrelateradtillinternförsäljning.

Asymmetriskafördelningar,vilkapåverkarsegmentenärfrämsthänförligatillavsättningarförersättningartillanställdaefteravslutadanställning,dessaavsättningarfördelasintetillsegmententrotsattdeicke-finansiellakostnadernahänförligatilldessaavsättningarfördelas.DärtillfördelasintefordringarochskuldersomuppstårvidinternförsäljningmellansegmentendådessaöverlåtesviafactoringtillSKFTreasuryCenter,koncernensinternbank,ochdärigenombliravfinansiellkaraktär.

Omräkning av utlandsverksamheterABSKFsfunktionellavalutaärsvenskakronorsomävenärrapporte-ringsvalutaförkoncernen.

Allautländskadotterföretagrapporterarisinfunktionellavaluta,vilkenärdenvalutasomanvändsiföretagetsprimäraekonomiskaomgivning.Vidkonsolideringenharallabalansposteromräknatstillsvenskakronormedbalansdagskurser.Resultatposterharomräknats

medgenomsnittskurser.Omräkningsdifferensersomärettresultatavdennaomräkningredovisasviaövrigttotalresultatiomräknings-reserveniegetkapital.Sådanaomräkningsdifferenserredovisasiresultaträkningenvidavyttringenavdenutländskaverksamheten.

Omräkning av poster i utländsk valutaTransaktioneriutländskvalutaomvärderasenligtgällandevaluta-kurserpertransaktionsdag.

Tillgångarochskulderiutländskvaluta,främstkundfordringarochleverantörsskuldersamtlånharomräknatsmedbalansdagenskurs.Rörelserelateradekursdifferenserfrånkundfordringar,leverantörs-skulderochövrigatillgångarochskulderingåriövrigarörelseintäkterochövrigarörelsekostnader.Kursdifferenserfrånövrigafinansiellatillgångarochskulderingårifinansiellaintäkterochfinansiellakost-nader.

IntäkterIntäkterbeståravförsäljningavvarorellertjänsteridennormalaverksamheten.Serviceintäkterdefinierassomfaktureradeaffärs-aktivitetersominteinkluderarfysiskaprodukterellerdärdenfysiskaproduktenharenunderordnadbetydelseikontraktetvidjämförelsemedservicen.Försäljningenredovisassomnettoavvolymrabatterochreturer.Upplupnakundrabatterredovisassomenminskningavförsälj-ningsintäktenisammaperiodsomförsäljningenredovisas.

Intäkterredovisasnärderiskerochfördelarsomärförknippademedägandetialltväsentligtharöverförtstillköparen.Intäkterfrånförsäljningavvarorochtjänsterredovisasnär(1)överenskommelsemedkundföreligger,(2)leveransharskettellertjänsterharutförts,(3)prisetärfastellerfastställbartoch(4)inkasseringavfordranärskäligensäkerställd.

Generelltanvändskontraktellerkundorderförattavgöraomenöverenskommelseföreligger.Skeppningsdokumentochkundacceptanvändsiförekommandefallförattverifieraleverans.Huruvidaprisetärfastellerfastställbartavgörsbaseratpåbetalningsvillkorenförtransaktionen.Möjlighetenförinkasseringuppskattasfrämstbaseratpåkundenskreditvärdighet,vilkenbedömsgenomkreditkontrollochrutinerförgodkännandesamtbaseratpåkundensbetalningshistorik.Rutinerförgodkännandeinkluderarledningensgodkännandeavnyakunder.

Intäkterfrånserviceoch/ellerunderhållskontrakt,därtjänstenlevererastillkundentillettfastpris,redovisaslinjärtöverkontraktetslöptidellergenomsuccessivvinstavräkningbaseratpårelationenmellanandelennedlagdakostnaderiförhållandetilluppskattadetotalakost-nader.Eventuellaförväntadeförlusterpåkontraktredovisastillsinhelhetidenperioddåförlustenblirtroligochkanuppskattas.

1 Redovisningsprinciper (forts.)

ValutakurserResultat-ochbalansräkningarförutländskadotterföretaginedanståendeländerharomräknatstillsvenskakronorenligtföljandekurser:

Genomsnittskurs Balansdagskurs

Land Enhet Valuta 2010 2009 2010 2009

Kina 1 CNY 1,07 1,12 1,03 1,06EMU-länderna 1 EUR 9,54 10,62 9,00 10,33Indien 100 INR 15,78 15,75 15,14 15,42Japan 100 JPY 8,26 8,18 8,34 7,82Storbritannien 1 GBP 11,15 11,89 10,53 11,44USA 1 USD 7,23 7,65 6,80 7,20

NoterKoncernen

61

Materiella anläggningstillgångarMaskiner,tekniskaanläggningar,mark,byggnader,verktyg,inventa-rierochfordonärredovisadetillanskaffningsvärdeefteravdragförackumuleradeavskrivningarochnedskrivningar.Låneutgifterinklu-derasianskaffningsvärdetavmateriellaanläggningstillgångaridetfalltillgångenspåbörjandedatumärden1januari2009ellersenareochidefalltillgångentarbetydandetidianspråkattfärdigställaföravseddanvänding.Koncernenanseratttidöverstigandeettårärattansesombetydandetid.

Principenförkomponentindeladavskrivningavmateriellaanlägg-ningstillgångartillämpas.Detinnebärattvarjedelavenmateriellanläggningstillgångmedettanskaffningsvärdesomärbetydandeiförhållandetilltillgångenssammanlagdaanskaffningsvärdeskaskrivasavseparat.Avskrivningarskerlinjärtochberäknaspåtillgångarnasursprungligaanskaffningsvärde.Avskrivningssatsernabaseraspåtillgångarnasuppskattadenyttjandeperiodersomomprövasårligen.Nyttjandeperiodernabaseraspådenuppskattadetidsperiodsomtillgångengenererarintäkterochärtillstordelbaseradpåhistoriskaerfarenheteravnyttjandetavlikartadetillgångarsamtteknologiskutveckling.Nyttjandeperiodernauppgårtill:• 33årförbyggnaderochanläggningar,•10-20årförmaskinerochtekniskaanläggningar,•10årförstyrsysteminommaskinerochtekniskaanläggningar,•4-5årförverktyg,inventarierochfordon.Avskrivningaringårikostnadförsåldavaror,försäljnings-elleradministrationskostnaderberoendepåvariverksamhetentillgångenanvänts.

Tillgångar som innehas för försäljning Tillgångarochavyttringsgrupperklassificerassomtillgängligaförförsäljningnärdeomedelbartkansäljasibefintligtskickochefterattföretagsledningenhartagitställningtillenförsäljning.Enförsäljningförväntaskunnabligenomfördinomettår.

Anläggningstillgångarochavyttringsgruppervärderastilldetlägstaavdetredovisadevärdetochdetverkligavärdetefteravdragförför-säljningskostnader.Avskrivningarskerintepåmateriellaanläggnings-tillgångarsomklassificeratssomtillgängligaförförsäljningdåderasredovisadevärdenhuvudsakligenkommerattåtervinnasgenomenförsäljning.

Immateriella tillgångar utöver goodwillImmateriellatillgångarutövergoodwillärredovisadetillursprungliganskaffningskostnadefteravdragförackumuleradeavskrivningarochnedskrivningar.Avskrivningskerlinjärtochbaseraspåtillgång-arnasnyttjandeperiodersomomprövasårligen.Nyttjandeperioderbaseraspåhistoriskaerfarenheteravnyttjandeavlikartadetill-gångar,användningsområdeochävenandraspecifikaegenskaperhostillgången.Nyttjandeperiodernaär:•upptill11årförpatentochliknanderättigheter,•vanligen4årförmjukvara,•vanligen10-15årförkundrelationer,•vanligen3-7årförutveckling,•vanligen3till5årförövrigaimmateriellatillgångar,•obegränsadenyttjandeperioderförimmateriellatillgångardärdet

intefinnsnågonförutsägbargränsfördentidsperiodundervilkentillgångenförväntasgenereranettoinbetalningar.Sådanatillgångarskrivsinteavmennedskrivningsprövasårligenochnärdetfinnsenindikationpåattdetredovisadevärdetkanhaminskat.

Avskrivningaringårikostnadförsåldavaror,försäljnings-elleradministrationskostnaderberoendepåvariverksamhetentillgång-arnaanvänts.

Internt utvecklade immateriella tillgångarKoncernensmestväsentligainterntgeneradeimmateriellatillgångarärhänförligatillproduktutvecklingochmjukvaraförinterntbruk.Kostnaderunderutvecklingsfasenaktiverassomimmateriellatill-gångarnärdeenligtledningensbedömningärsannoliktattdekommerresulteraiframtidaekonomiskafördelarförkoncernenochkostnadernaunderutvecklingsfasenkanmätaspåetttillförlitligtsätt.Koncernentillämparstringentakriterier,vilkamåsteuppfyllasinnanettutveckl-ingsprojektresulterariaktiveringaventillgång.Kriteriernainkluderarförmåganattavslutaprojektet,bevisförattprojektetärteknisktgenom-förbartochattenmarknadexisterarsamtattavsiktochmöjlighetattanvändaellersäljatillgångenföreligger.Vidutvärderingenavproduktutvecklingsprojektbetraktarledningenförekomstenavenkundordersomettsignifikantbevispåtekniskochekonomiskgenom-förbarhet.Vidutvärderingavmjukvaraavseddförinterntbrukbetraktarledningennyfuktionalitetoch/ellerhöjdprestandaattvarastarkabevispåattframtidaekonomiskafördelarkommerattuppnås.

Allaandraforskningskostnadersåvälsomutvecklingskostnadersominteuppfyllerkriteriernaföraktiveringbelastarresultatetnärdeuppstårochredovisassomkostnadförsåldavaroriresultaträkningen.

LeasingEttleasingavtalsom,enligtledningensbedömning,ialltväsentligtöver-fördeekonomiskafördelarochriskersomförknippasmedägandettillkoncernen,definierassomettfinansielltleasingavtal.Finansiellaleasingavtalredovisasinitialtsomenmateriellanläggningstillgångupptagentilldetdiskonteradenuvärdetavleasingavgifterunderleasingperiodenochsomenfinansiellleasingskuld.Finansiellalea-singavtalskrivsavlinjärtochenligtsammaprinciperförnyttjande-periodsomtillämpasförmateriellaanläggningstillgångarsomägsavkoncernen.Leasingavgifternafördelasmellanräntaochamorteringavskulden.Räntanfördelasöverleasingperiodensåattvarjeredovisningsperiodbelastasmedettbeloppsommotsvararenfasträntesatspådenskuldsomredovisasunderperioden.

Övrigaleasingavtalredovisassomoperationellaleasingavtalochleasingavgifternakostnadsförsiresultatetlinjärtöverleasingperioden.

VarulagerVarulagretharvärderatstilldetlägstaavanskaffningsvärdeochnettoförsäljningsvärde.AnskaffningsvärdeberäknasienlighetmedFIFU-metoden(förstinförstut).Råmaterialochinköptafärdigaproduktervärderastillanskaffningskostnad.Produkteriarbeteochegentillverkadefärdigaproduktervärderastilltillverkningskostnad.Itillverkningskostnadeninräknasdirekthänförligakostnadersåsommaterialochlönsåvälsomrelevantatillverkningsomkostnader.

Nettoförsäljningsvärdetdefinierassomförsäljningsprisreduceratförkostnaderförfärdigställandesamtförsäljningskostnader.Dåverkligaförsäljningspriserochförsäljningskostnaderinteärkända,användsledningensbedömningbaseradpåaktuellapriserochkostnadsnivåer.Nedskrivningtillnettoförsäljningsvärdetinkluderarnedskrivningarpågrundavtekniskochkommersiellinkuranssomgörsindividuelltirespektivedotterbolagochberäknasmedhänsyntillomsättningshastighetenperlagerpost.

Långfristiga ersättningar till anställdaLångfristigaersättningartillanställdaärersättningarvilkabådeintjänasochutbetalasunderanställningsperiodensamtförväntasreglerassenareäntolvmånaderefterattdeintjänatsmenföreavslutadanställning.Dennatypavförmånerinkluderarprogramfördeltidspensionering,ersättningarisambandmedjubileerellerandraersättningartillpersonalsomvaritanställdunderlångtid.Samtligasådanaersättningarberäknasmeddensåkallade”ProjectedUnit

NoterKoncernen

62

CreditMethod”ochskäligaantagandengörs.Beräkningarnaärdesammasombeskrivsunderersättningartillanställdaefteravslutadanställningmedundantagförattaktuariellavinsterochförlusterredovisasdirektiresultatet.

Finansiella tillgångar och skulderAllmäntEttfinansielltinstrumentärvarjeformavavtalsomgerupphovtillenfinansielltillgångiettföretagochenfinansiellskuldellerettegetkapital-instrumentiettannatföretag.Finansiellatillgångarbestårspecifiktavlikvidamedel,kundfordringar,övrigafinansiellatillgångar,aktierochderivattillgångar.Finansiellaskuldermaterialiserasgenomkravpååterbetalningavkontanterelleravandrafinansiellatillgångar.Specifiktinkluderarskuldernalån,leverantörsskulder,finansiellaleasingskulder,obligationerochderivatskulder.

RedovisningFinansiellatillgångarochskulderredovisasibalansräkningennärkoncernenblirpartiinstrumentetsavtalsmässigavillkor.Finansiellatillgångarochskulderredovisaspålikviddagenmedundantagförderivat,vilkaredovisaspåaffärsdagen.Finansiellainstrumentredovisasinitialttillverkligtvärdevilketvanligtvismotsvararanskaff-ningskostnadvidanskaffningstillfället.Transaktionskostnaderingårideninitialavärderingenförfinansiellatillgångarochskuldersomintevärderastillverkligtvärdeviaresultaträkningen.Kvittningavfinansi-ellaskulderochtillgångarskerendastnärdetfinnsenkontrakts-mässigmöjlighetochdåavsiktenärkvitteringavbruttobeloppen.

VärderingEfterföljandevärderingäravhängigavklassificeringenavdefinans-iellainstrumentenikategorier,vilkabestämtsavledningenenligtnedan:

•FinansiellatillgångarsomkansäljasInvesteringariaktiersomärstrategiskaochobligationer,medundan-tagförobligationersominnehasavSKFTreasuryCentre,kategorise-rassomfinansiellatillgångarsomkansäljas.Förändringariverkligtvärde,redovisasdirektiövrigttotalresultatfördessainstrument,undantagetnedskrivningarsomredovisasiresultaträkningen.Reverseringavnedskrivningarredovisasiresultaträkningenförobli-gationermendirektiövrigttotalresultatförinvesteringariaktier.Närdessafinansiellainstrumentavyttrastasdenackumuleradevinstenellerförlustenbortfrånfinansiellatillgångarsomkansäljasreservenochredovisasiresultaträkningen.Verkligtvärdeförnoteradeaktierochobligationerbaseraspåsistanoteradeköpkurs.Onoteradeaktierredovisastillanskaffningsvärdesedanderasverkligtvärdeintekanberäknaspåetttillförlitligtsätt.

•LånefordringarochkundfordringarFinansiellatillgångarkategoriseradesomlånefordringarochkund-fordringarharfastställbarainbetalningarochärintenoteradepånågonmarknadsplats.Ikategorinlånefordringarochkundfordringarinkluderasplaceringarförvilkakoncernenförväntarsigattåterfåhuvudsakligenheladeninitialainvesteringen,beståendefrämstavmedelsomdeponeratshoshyresvärdarochandraleverantöreravtjänster,kundfordringar,lånefordringarochbankmedel.

Lånefordringarochkundfordringarvärderastillupplupetanskaff-ningsvärdesomberäknasmedeffektivräntemetoden.Nedskrivningar

görsomledningenbedömeratttillräckligaobjektivabeläggföreliggersomindikeraratttillgångensredovisadevärdeharminskat.Borttagandeavtillgångeninomkategorinlånefordringarochkundfordringarfrånbalansräkningenskervideneventuellkonkurs.Verkligtvärdeharlämnatssomupplysningfördessafinansiellainstrumentochvärdenaharberäknatsmedhjälpavvärderingsteknikochdåfrämstgenomdiskonteradekassaflödenbaseradepåobserverbarmarknadsinfor-mation.

•Finansiellatillgångarvärderadetillverkligtvärdeviaresultat-räkningen

Dennakategoribeståravtvåundergrupper:finansiellatillgångarsominnehasförhandelochandrafinansiellatillgångarsominitialtvaltsattplacerasidennakategori.Verkligtvärdeavtillgångarnaidessaundergrupperärbaseradepånoterademarknadskurserellerharfastställtsmedvärderingsteknikochdåfrämstgenomdiskonteradekassaflödenbaseradepåobserverbarmarknadsinformation.

Finansiellainstrumentvärderastillverkligtvärdeviaresultaträk-ningenomkoncernenstyrochförvaltardessatillgångarbaseratpåverkligtvärde.Derivatärkategoriseradesominnehavförhandelomdeinteäravseddaförsäkringsredovisning.

•FinansiellaskuldervärderadetillverkligtvärdeviaresultaträkningenDerivatmednegativtverkligtvärdeärkategoriseradesominnehavförhandelomdeinteäravseddaförsäkringsredovisning.

•ÖvrigafinansiellaskulderLånochövrigafinansiellaskulder,förutomderivat,värderastillupp-lupetanskaffningsvärdesomberäknasmedeffektivräntemetoden.Finansiellaskuldersomsäkratsförförändringariverkligtvärdegenomsäkringsredovisningvärderastillverkligtvärde.Verkligtvärdeharlämnatssomupplysningfördessafinansiellainstrumentochvärdenaharberäknatsmedhjälpavvärderingsteknikochdåfrämstgenomdiskonteradekassaflödenbaseradepåobserverbarmarknads-information.

Verkligt värde hierarkiFinansiellainstrumentvärderadetillverkligtvärdeklassificerasienhierarki,vilkenvisarbetydelsenavdenindatasomanvändsvidvärde-ringen.Inivå1finnsfinansiellainstrumentmedettnoteratprispåenaktivmarknad.Nivå2inkluderarfinansiellainstrumentmedinfor-mationbaseradpåobserverbarmarknadsdataförutomettnoteratprispåenaktivmarknad.Nivå3inkluderarfinansiellainstrumentdärinformationenintebaseraspåobserverbarmarknadsdata.

Borttagande från balansräkningenFinansiellatillgångartasbortfrånbalansräkningennärdeavtals-enligarättigheternatillkassaflödenaupphörtelleröverförtssamtnärialltväsentligtävenderiskerochfördelarsomärförknippademedägandetavdenfinansiellatillgångenöverförts.Finansiellaskuldertasbortfrånbalansräkningennärdeutsläcks.

Avsättning för osäkra fordringarLedningenupprätthållerenreservförosäkrafordringar,avseendebefaradeförlustersomuppståridefallkunderintekanreglerasinaskulder.Dåledningenutvärderarbehovetavenreserveringbaserasbedömningenpååldersanalysavfordringarna,nedskrivningshistorik,kundernaskreditvärdighetsamtändradebetalningsvillkor.


NoterKoncernen

63

Likvida medelLikvidamedelbeståravkassamedel,tillgodohavandenhosbanker,kortfristigaplaceringarsamtandralikvidatillgångarmedenåterstå-endelöptidunderstigandetremånadervidanskaffningstidpunkten.

SäkringsredovisningAllmäntSKF-koncernentillämparsäkringsredovisningförattminskariskerhänförligatillvolatilitetibalansposterochframtidakassaflöden,vilkaannarsskullepåverkaresultaträkningen.Enskillnadgörsmellansäkringavkassaflödeochverkligtvärdebaseratpåkaraktärenavdensäkradeposten.Koncernentillämparävensäkringsredovisningförattminskariskerhänförligatillnettoinvesteringariutlandsverksamhet.Derivatsomutgöreffektivaekonomiskasäkringar,menförvilkasäkrings-redovisningenligtIAS39intetillämpas,redovisaspåsammasättsomtrading-instrument.Förändringariverkligtvärdeavekonomiskasäkringarredovisasomgåendesomenfinansiellintäktellerkostnadiresultaträkningen.

KassaflödessäkringSäkringsredovisninghartillämpatsmedderivatinstrumentsomeffektivtmotverkarvariationerikassaflödetfrånprognostiseradförsäljningochelförbrukning.Valutaterminerharanväntssomsäkringsinstrumentförprognostiseradförsäljningochel-derivatförprognostiseradelkonsumtion.Förändringariverkligtvärdeavdessaderivatinstrumentsomidentifieratssomsäkringsinstrumentochsomuppfyllerkriteriernaförsäkringavframtidakassaflödenredovisasisäkringsreserveniegetkapitalviaövrigttotalresultat.

Deackumuleradevinsternaellerförlusternaisäkringsreservenomklassificerastillresultaträkningenochredovisaspåradenförför-säljningrespektivekostnadförsåldavarorisammaperiodsomdenprognostiseradeexternaförsäljningenrespektiveelförbrukningenpåverkarresultaträkningen.Närettsäkringsinstrumentellersäk-ringsförhållandeavslutasmendensäkradetransaktionenfortfarandeväntasinträffa,kvarstårdeackumuleradevinsternaochförlusternaisäkringsreservenochredovisasiresultaträkningennärdenavtaladeellerprognostiseradetransaktionenredovisasiresultaträkningen.Omdensäkradetransaktionendäremotintelängreförväntasinträffaomklassificerasdeackumuleradevinsternaochförlusternaisäkringsreserventillfinansiellaposteriresultaträkningen.

Säkring av verkligt värdeSäkringsredovisninghartillämpatsmedderivatinstrumentsomeffektivtmotverkarexponeringenförförändringariverkligtvärdevidupplåningiutländskvaluta.Exponeringenförvaluta-ochränteriskerharsäkratsmedvaluta-ochränteswapar.Förändringariverkligtvärdeavdessaderivatinstrumentsomidentifieratssomsäkrings-instrumentochuppfyllerkravenförsäkringaravverkligtvärderedo-visassomenfinansiellpostiresultaträkningen.Detredovisadevärdetavdensäkradepostenjusterasfördenvinstellerförlustsomärhän-förligtilldensäkraderisken.Vinstenellerförlustenredovisasinomfinansiellaposteriresultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhetSäkringsredovisninghartillämpatsmedfinansiellainstrumentsomeffektivtmotverkarkoncernensexponderingföromräkningseffektersomuppstårvidomräkningavutländskadotterbolagsresultatochnettotillgångartillmoderbolagetsfunktionellavaluta.Vinsterochför-lusterisäkringsinstrumentsomuppfyllerkravenförsäkringavnetto-investeringarredovisasiomräkningsreserveniegetkapitalviaövrigttotalresultat.

Aktierelaterade ersättningar Koncernensaktierelateradeersättningsprogramreglerasmedegetkapitalinstrument.Utfärdadeinstrumentutgörsavaktier,ochverkligtvärdeärmarknadsvärdetvidtilldelningenminskatmednuvärdetavframtidautdelningarvilkadeanställdaintekommeratttadelavförränaktiernaerhållits.Utdelningarärredovisadesomersättningtillanställdaskiltfrånkostnadernaföraktieprogrammet.

Denberäknadekostnadenförprogrammen,vilkenärbaseradpåinstrumentensverkligavärdevidtilldelningenochförväntatantalinstrumentsomkommeratttilldelas,redovisasunderintjänande-periodensomenoperativkostnadmedmotsvarandejusteringavegetkapital.Kostnadenförprogrammenjusterasårligenförattöverensstämmameddetantalaktiersomförväntasbliintjänade.

FörattfullgöraABSKFsåtagandenienlighetmedSKFsprestations-baseradeaktieprogram2008ingickSKFInternationalABettequityswap-avtalmedenfinansiellinstitution.AvtaletinkluderarmöjlighetenattfråndenfinansiellainstitutionenfåSKF-aktiertilldeladedeltagarnaiprogrammet.DådenfinansiellainstitutionensanskaffningavSKFB-aktier,endasturettredovisningsperspektiv,kanjämställasmedåterköpavegnaaktierenligtIAS32,redovisasskillnadenmellandetverkligavärdetvidtilldelningenochprisetpåaktiensomenminskningavegetkapital.

Enavsättninggörsförförväntadesocialakostnadersomkoncernenskaerläggafördeaktierelateradeersättningsprogrammen.AvsättningenbaseraspåmarknadsprisetförSKFsB-aktievidvarjerapporterings-tillfälleochredovisasunderintjänandeperioden.

Enmindredelavarvodettillmoderbolagetsstyrelseutgörsavenaktierelateradersättningsomreglerasmedkontanter.Avsättningfördennakostnadskerlöpandeunderåretsamtidigtsomtjänsternaintjänas.Skuldenomvärderastillverkligtvärdepåbokslutsdagenocheffektenavomvärderingenredovisasiresultaträkningen.

Resultat per aktieResultatperaktieberäknasgenomattåretsresultathänförligttillmoderbolagetsaktieägaredividerasmeddetgenomsnittligaantaletuteståendeaktierunderperioden.

Vidberäkningavresultatperaktieefterutspädningjusterasdetgenomsnittligaantaletuteståendeaktierunderperiodenförsamtligapotentiellautspädandestamaktier.

InkomstskatterAllmäntSkatterbeståravaktuellskattberäknadpådetskattepliktigaresult-atet,uppskjutenskattochandraskattersåsomförmögenhetsskatt,faktiskochmöjliginnehållenskattpååretsutdelningarochförväntadeutdelningarfrånkoncernensdotterbolagsamtjusteringavaktuellskattavseendetidigareår.Inkomstskattredovisasiresultaträkningenomdenintekanhänförastillentransaktionsomredovisatsdirektmotövrigttotalresultatelleregetkapital,ivilkafalldenredovisasmotövrigttotalresultatelleregetkapital.

Väsentligabedömningaravledningenkrävsvidberäkningavskatteskulderochskattefordringarochföruppskjutenskattföravsättningarochfordringar.Processeninnebärbedömningavkon-cernensskatteexponeringavaktuellskattochattfastställatempo-räraskillnadersomskapasavolikaskatte-ochredovisningsregler.Ledningenbedömersärskiltsannolikhetenattuppskjutnaskatte-fordringarkanavräknasmotöverskottvidenframtidabeskattning.

Aktuell skattAllaföretaginomkoncernenberäknarinkomstskatterienlighetmeddeskattereglerochförordningarsomgällerideländerdärvinstenbeskattas.Avsättninghargjortsikoncernenförskatterpådotter-

NoterKoncernen

64

bolagensskattepliktigavinsterinnevarandeår,vilkaförväntasutdelastillmoderbolagetnästkommandeår.Däremotinteförskattsomkanuppståvidutdelningavresterandedisponiblavinstmedeliutländskadotterföretagdådessakandelasutskattefrittellerförattkoncerneninteavserattgöranågrainternautdelningarinomöverskådligframtid.

Uppskjutna skatterKoncernenanvänderbalansräkningsmetodenförattberäknaupp-skjutnaskattersominnebärattuppskjutnaskattefordringaroch-skulderskavärderasefterdepåbalansdagenbeslutadeelleravise-radeskattesatsersomförväntasgällafördenperioddåtillgångenrealiserasellerskuldenregleras.Skattesatsernaappliceraspådeexisterandeskillnadernamellanentillgångsellerenskuldsredovis-ningsmässigarespektiveskattemässigavärde,samtpåunderskotts-avdrag.Dessaunderskottsavdragkanutnyttjasförattminskafram-tidabeskattningsbarainkomster.Uppskjutnaskattefordringarärredovisadeidenmånledningenanserdetsannoliktatttillräckligaskattepliktigaöverskottkommerattfinnassommedgerredovisningavsådanafordringar.

Övriga skatterÖvrigaskatteravserskattersominteharkaraktäravinkomstskatterochinteskaredovisaspåannanplatsiresultaträkningen.

Nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångarTillgångar med begränsade nyttjandeperioderImmateriellatillgångarochmateriellaanläggningstillgångarprövasförnedskrivningomnågonhändelseinträffarelleromständighetförändrassomindikerarattdetredovisadevärdetinteärmöjligtattåtervinna.Prövninggörsvanligenpådenkassagenererandeenhetsomentillgångtillhörmenkanävengörasförenindividuelltillgång.Faktorersomansesvaraavbetydelseär:•Försämratrörelseresultatjämförtmedhistoriskaochbudgeterade

rörelseresultat,•Väsentligtförsämradindustri-ellerekonomiskutvecklingiomvärlden,•Betydandeförändringardärplanerfinnsattavslutaelleromstruk-

tureraverksamhetendärtillgångarnafinns.Närdetfinnsenindikationpåattdetredovisadevärdetinteärmöjligtattåtervinnaenligtdeovanståendefaktorerna,analyseraslönsamhe-teninomdenkassagenererandeenhetdärtillgångenanvänds.Detgörsförattytterligarefåbekräftatattindikationenärkorrekt.Närenindikationärbekräftadredovisasennedskrivningavdenberördakas-sagenererandeenhetenellerdenindividuellatillgångenmeddetbeloppsomdetredovisadevärdetöverstigeråtervinningsvärdetmed.

Immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioderGoodwillochövrigaimmateriellatillgångarmedobegränsadenyttjandeperiodernedskrivningsprövasårligenochdådetfinnsenindikationpåattnedskrivningsbehovföreligger.Prövningenutförspådenlägstakassagenererandeenhetsnivåellergrupperavkassa-genererandeenheterpåvilkendessatillgångarkontrollerasförinternstyrning.Ideflestafallinnebärdetförvärvsnivånmenitaktmedattfullintegrationuppnåsövergårdetiställettillprodukt-ellerunderlig-gandesegmentsnivå.Nedskrivningredovisasomdetredovisadevär-detöverstigeråtervinningsvärdet.Nedskrivningenreducerarförstdetredovisadevärdetavgoodwillochdärefterövrigaimmateriellatillgångarochmateriellaanläggningstillgångarbaseratpåderasredovisadevärden.

Beräkning av återvinningsvärdeÅtervinningsvärdeärdethögstaavuppskattatverkligtvärdeminusförsäljningskostnaderochnyttjandevärde.

Förattuppskattanyttjandevärdetanvändsendiskonteradkassa-flödesmodell.Denhäruppskattningeninnehållerenviktigkällatillosäkerhetdådeuppskattningarochantagandensomanvändsidendiskonteradekassaflödesmodellenärförenademedosäkerhetomframtidahändelserochmarknadsförhållandenochdärförkanverkligtutfallavvikaväsentligt.Uppskattningarnaochantagandenahardockgranskatsavledningenochöverensstämmermedinternaprognoserochframtidsutsikterförverksamheten.

Dendiskonteradekassaflödesmodelleninnefattarprognostiseringavframtidakassaflödenfrånrörelseninkluderandeuppskattningaravintäktsvolymer,produktionskostnaderochbehovavsysselsattkapital.Fleraantagandengörs,avvilkademestväsentligaärtillväxttaktenförintäkterochdiskonteringsräntan.

Prognosernaavframtidarörelsekassaflödenbaseraspåföljandetidsramar:• budgetar och strategiska planer för en treårsperiodmotsvarande

ledningensuppskattningaravframtidaintäkterochrörelsenskost-nadermedhjälpavtidigareårsutfall,allmännamarknadsförhållan-den,branschutvecklingochprognoserochannantillgängliginfor-mation,

• ytterligare sju år extrapolerademedtillväxtfaktorerbestämdapåindividuellkassagenererandeenhetsnivåspeglandeenkombinationavprodukt-,bransch-ochlandspecifikatillväxtfaktorer,

• efter vilket ett slutvärde beräknasbaseratpåGordonGrowth-modellensominkluderarentillväxtfaktorsommotsvararförväntadinflationidetlanddärtillgångenanvänds.

Prognoseravframtidakassaflödenfrånrörelsenärjusteradetillnuvärdemedenlämpligdiskonteringsränta.DiskonteringsräntantarsomutgångspunktSKF-koncernensmarginellaupplåningsränta,justeradfördetaktuellalandetsriskpremie,omtillämpligt,ochdensystematiskariskenidenkassagenererandeenhetenvidtidpunktenförutvärderingen.Ledningenbaserardiskonteringsräntanpådeninneboenderisksomfinnsidenaktuellaaffärenochiliknandebranscher.

AvsättningarGenerelltsettredovisasenavsättningdådetfinnsettåtagandesomföljdaveninträffadhändelse,därdetärtroligtattettutflödeavresurserkommerattkrävasförattregleraåtagandetsamtentill-förlitliguppskattningavbeloppetkangöras.Avsättninggörsmeddetbeloppsomärdenbästauppskattningenavdetsomkrävsförattregleradenbefintligaförpliktelsenpåbalansdagen.Dådetfinnsenosäkerhetiuppskattningarnaavseendekommandehändelserutanförkoncernenskontrollkandetverkligautfalletavvikaväsentligt.

Dåenförpliktelseintemöterkriteriernaförattredovisasibalans-räkningenkandenbetraktassomeneventualförpliktelseattupplysaom.Dessaförpliktelserhärrörfråninträffadehändelserochderasförekomstkommerattbekräftasendastavattenellerfleraosäkraframtidahändelser,sominteheltliggerinomkoncernenskontroll,inträffarelleruteblir.Eventualförpliktelsernainkluderarävenbefintligaförpliktelserdärettutflödeavresurserinteärtroligtellerentillräckligttillförlitliguppskattningavbeloppetintekangöras.

Avsättningar för omstrukturering inklusive ersättningar vid uppsägningarAvsättningarföromstruktureringar,vilkaväsentligtändrardetsättpåvilketSKF-koncernenverkar,redovisasnärenutförligochformellomstruktureringsplanharfastställtsochdennaharblivitoffentligt


NoterKoncernen

65

tillkännagiven,varvidtydligaförväntningarskapaspåattplanenkom-merattgenomföras.Avsättningarföromstruktureringarinkluderaroftaersättningarviduppsägningar,vilkakanvaraantingenfrivilligaellerofrivilliga.Ersättningarviduppsägningarredovisasienlighetmedovanstående,utomidefalldetfinnsettkravomtjänstgöringkopplattillersättningen,varvidkostnaderfördelasöverdenperiodtjänsternautförs.

Avsättningarföromstruktureringarinnebäruppskattningaromtidpunktenochkostnadenfördeplanerade,framtidaaktiviteterna.Demestbetydandeuppskattningarnaavserdekostnadersomkrävsföravgångsvederlagellerandraförpliktelserisambandmedupp-sägning,liksomkostnaderföruppsägningavavtalochandrakostnaderförutträdande.Sådanauppskattningarbaseraspåaktuelltlägeiför-handlingarmeddepåverkadeparternaoch/ellerderasrepresentanter.

Avsättningar för rättsprocesserAvsättningarförrättsprocesseräruppskattningaravdetframtidakassaflödesomärnödvändigtförattregleraförpliktelserna.Sådanauppskattningarbaseraspårättsprocessensbeskaffenhet,denlegalaprocessenochdentroligaomfattningenpåskadornasamtprocessensfortskridande.Vidarebeaktasävenåsikterochuppfattningarfråninternaochexternajuridiskarådochandrarådgivareavseendeutgångenavprocessensamterfarenheterfrånliknandefall.

Avsättningar för garantierAvsättningarförgarantieräruppskattningaromutfalletavgjordagarantianspråk,vilkaärresultatavdefektaprodukter.Dessainklude-raruppskattningaravmöjligaanspråkfrånföretagetskunderellerkunderskunderförskadororsakadepågrundavsådanadefektersamtmöjligaanspråkförföljdskador.Antagandenbehövergörasbådeförattavgörasannolikhetenförpositivautfalligarantitvister,kost-nadersomuppkommervidersättningavdendefektaproduktensamtkompensationtillkunderförskadororsakadeavföretagetsprodukter.Avsättningarförgarantieruppskattasmedhjälpavstatistikövertidig-areanspråk,förväntadekostnaderföråtgärdersamtdengenom-snittligatidsåtgångenmellandetattfeletuppstårochanspråkriktasmotföretaget.

Ersättningar till anställda efter avslutad anställningAvsättningarförförpliktelserhänförligatillersättningartillanställdaefteravslutadanställningsamteventuellatillgångarunderförmåns-bestämdaplaneruppkommernärförpliktelsernaärförmånsbestämdaochantingenofonderadeellerexterntfonderade.Fördeplanersomärofonderadebetalasförmånernaurtillgångarnafråndetbolagsomharingåttiplanen.Avsättningenibalansräkningenutgörsavnuvärdetavdeförmånsbestämdaförpliktelsernajusteratföroredovisadekostnaderförtjänstgöringundertidigareperioder.

Fördeplanersomärfonderadehållsdetillgångarsomhörtillplan-ernaavskildafrånkoncernenstillgångar,iexterntförvaltadefonder.Skuldellertillgångsomredovisasibalansräkningen,somhänförsigtillfonderadeplaner,representerardetbeloppvarmedmarknads-värdetpåförvaltningstillgångaröver-ellerunderstigerdeförmåns-bestämdaförpliktelsernasnuvärde,justeratförkostnaderavseendetjänstgöringundertidigareperioder.Emellertidredovisasennetto-tillgångendastidenutsträckningdenrepresenterarframtidaekonom-iskafördelarsomärmöjligaförkoncernenattutnyttja,tillexempeliformavreduceradeframtidaavgifterelleråterbetalningaviplanenansamlademedel.Närsådanaöverskottinteärmöjligaattutnyttjasåredovisasdeej,utanupplysesominot.

Ensåkallad”Projectedunitcreditmethod”användsförattberäknanuvärdetavförmånsbestämdaförpliktelserochkostnaderavseende

tjänstgöringunderinnevarandeperiodoch,dådetärtillämpligt,kostnaderavseendetjänstgöringundertidigareperioder.Beräkningarskerkvartalsvisförkoncernensstörstaplanerochskerårligenförövrigaplaner.Externaaktuarieranvändsfördessaberäkningar.

Deantagandensomanvändsförattberäknaförpliktelsernaochkostnadernavarierarmeddeekonomiskafaktorersomspeglarför-hållandenaideländerdärdeförmånsbestämdaplanernaärbelägnaochjusterasförattreflekteramarknadsförhållandenavidberäknings-tidpunkten.Tillföljdavförändrademarknads-ochekonomiskaför-hållandenkanemellertiddeverkligakostnadernaochförpliktelsernasomplanengerupphovtillväsentligtavvikafrånuppskattningarnabaseradepågjordaantaganden.

Demestkänsligaantagandenagällerdiskonteringsränta,förväntadavkastningpåtillgångar,framtidalöneökningarochutvecklingenavkostnaderförsjukvård.Valetavdiskonteringsräntabaseraspåavkastningenpåhögkvalitativa,AA-klassificeradeföretagscertifikat-index,vilkaharförfallotidersomöverensstämmermedlöptidenibolagensförpliktelser.Iländerdärdetintefinnsnågonbredmarknadförsådanavärdepapper,främstSverige,användsstatsobligationer.Denförväntadeavkastningenpåtillgångarnabaseraspåmarknadensförväntningar(ibörjanavrespektiveperiod)påavkastningunderheladenaktuellaförpliktelsenslivslängd.Vidberäkningenavdenlång-siktigaavkastningenpåtillgångarnabeaktarledningenhistoriskaavkastningarochframtidaförväntadeavkastningar,baseradepådenaktuellamarknadsutvecklingenförvarjetillgångsklass,liksommål-sättningenmedfördelningeniportföljen.Antagandenomlöneökningspeglartidigareerfarenheteravkortsiktigaförändringar,prognoserförkommandevillkorsförändringarochförväntadinflation.Trendenförutvecklingenavkostnaderförsjukvårdberäknasbaseratpåhisto-riskakostnader,prognoserförkommandevillkorsförändringarochenbedömningavsannolikakortsiktigatrender.

Aktuariellavinsterellerförlusteruppkommerhuvudsakligenvidförändringaravaktuariellaantagandensamterfarenhetsbaseradjustering,somärskillnadenmellanaktuariellaantagandenochfaktisktutfall.Deredovisasdirektiövrigttotalresultatochomklassifi-cerasaldrigtillresultaträkningen.

Förallaförmånsbestämdaplanerbestårdenaktuariellakostnaden,sombelastarresultatet,avkostnadavseendetjänstgöringunderinne-varandeperiod,räntekostnad,förväntadavkastningpåförvaltnings-tillgångar(endastfonderadeplaner),kostnadavseendetjänstgöringundertidigareperioder,reduceringarsamtregleringar.Kostnadenförtjänstgöringundertidigareperiodersomavserförändradepensions-villkorrealiserasnärdessaförbättringarblivitoantastbaraelleramorterasunderperiodenframtillsdettasker.

Räntekostnaderochdenförväntadeavkastningenpåtillgångarna,idenutsträckningdetäckerräntekostnadernafördeförmånsbestämdaplanerna,klassificerassomfinansiellakostnader.Övrigakostnadersåvälsomallåterståendeförväntadavkastningpåtillgångarnasamtallaavgiftsbestämdakostnader,fördelasuttillverksamheternaba-seratpådenanställdesplatsiorganisationen,inomtillverkning,försäljningelleradministration.

Ovannämndaredovisningsprincipförförmånsbestämdaplanertillämpasendastikoncernredovisningen.Moderbolagetochdotter-företagfortsätterattanvändaenlokalberäkningförpensions-avsättningarsamtpensionskostnaderisinarespektivelokalabokslut.

Vissakoncernbolagharavgiftsbestämdaplanersomavserersätt-ningartillanställdaefteravslutadanställningdärkoncerneninteharnågraförpliktelserattbetalautförmånerefterattpremierinbetalatstilldentredjepartsomansvararförplanen.Sådanaplanerredovisassomenkostnadnärpremieinbetalningsker.

NoterKoncernen

66


EnandelavITP-planernaiSverigefinansierasgenomförsäkrings-premiertillAlecta.Dettaarrangemangutgörenförmånsbestämdplansomomfattarfleraarbetsgivare.Alectakaninulägetintetill-handahålladeninformationsomkrävsförattredovisaplanensomenförmånsbestämdplan.SomenkonsekvenshäravredovisasITP-planerförsäkradehosAlectasomavgiftsbestämdaplaner.

Kritiska redovisningsprinciper, uppskattningar och antaganden

Vidupprättandeavdefinansiellarapporternamåsteföretagsledningengörauppskattningarochbedömningarsompåverkarredovisadetillgångs-ochskuldposterrespektiveintäkts-ochkostnadsposter.Dessauppskattningarkanvarabaseradepåhistoriskaerfarenheter,övrigainterna/externakällor,och/ellerantagandensomledningenbedömervararimligaunderrådandeomständigheter.Dessaupp-skattningarutgörgrundenförbedömningarröranderedovisadevärdenpåtillgångarochskulder,idefalldessainteutanvidarekanfastställasgenominformationfrånandrakällor.Faktisktutfallkanskiljasigfråndessauppskattningarsomkanhaenbetydandeinverkanpåkoncernensfinansiellarapporter.

Företagsledningenanserattföljandebetydelsefullaredovisnings-principerinnefattardemestkritiskabedömningarochuppskattningarsomledningengörisambandmedupprättandeavdefinansiellarap-porterna,därenannanbedömningelleruppskattningkanmedföraväsentligaförändringarfördetredovisaderesultatet.Demestbety-delsefullabedömningarochuppskattningarsomgörsinomdessaområdenredogörsförisinhelhetibeskrivningarnaavrespektiveredovisningsprincipinot1:•bedömningaravsannolikhetenattuppskjutnaskattetillgångarkan

realiseras.Senot9.•uppskattningarochviktigaantagandenvidberäkningenavåter-

vinningsvärdeisambandmednedskrivningstesteravgoodwillochövrigaimmateriellatillgångarmedobegränsadenyttjandeperioder.Senot10.

•diskonteringsräntaförersättningartillanställdaefteravslutadanställning.Senot18.

Nya redovisningsprinciper 2010

IASBhargettutfleranyaellerförbättringaravredovisningsprincipersomträderikraft1januari2010.IngenavdessaharhaftnågonmateriellpåverkanpåSKF-koncernensfinansiellarapporter.

IFRS som givits ut men ännu ej trätt i kraft

FöljandehargivitsutavIASBochträderikraftfrånochmed1januari2011.Ingenavdessaförväntashanågonmaterielleffektpåkoncer-nensfinansiellarapporter.

• IAS24”Upplysningaromnärstående–omarbetaddefinitionavnärstående”,förenklarupplysningarnaförstatligabolagsamtomarbetardefinitionenavnärståendeföretag.

• IAS32”Finansiellainstrument:klassificeringavteckningsrätter”,förtydligarhurteckningsrätternoteradeienannanvalutaänägarensfunktionellavalutaskaredovisas.

• IFRIC14”Begränsningenavenförmånsbestämdtillgång,lägstafonderingskravochsamspeletdememellan”,tilläggsomavserförskottsbetalningaravpensionspremierföratttäckalägstafonderingskravsamtIFRIC14”Förtidabetalningavlägstafonde-ringskrav”skildrarredovisningavfrivilligaförtidabetalningartilllägstafonderingskrav.

• IFRIC19”Regleringavfinansiellaskuldermedegetkapitalinstru-ment”,förtydligarredovisningenavtransaktionerivilkafinansiellaskulderheltellerdelvisreglerasgenomattlåntagarenemitteraregetkapitalinstrumenttilllångivaren.

• IASBs”Årligaförbättringar(maj2010)”,inkluderarförbättringartillIFRS3,IFRS7,IAS1,IAS27,IAS34samtIFRIC13.

FöljandereglerochtolkningarhargettsutavIASBochgällerförräkenskapsårefter2011somnoterat.Påverkanpåkoncernenharännuintefastställts.*IFRS9”Finansiellainstrument–redovisningochvärdering”förenklarredovisningavfinansiellatillgångargenomattkrävaattendasttillåtaenmetodförattbestämmaomenfinansielltillgångärvärderadutifrånanskaffnings-ellerverkligtvärde.Metodenbase-raspåhurettföretagförvaltarsinafinansiellainstrumentochvadsomkännetecknardefinansiellatillgångarnaskontraktsenligakas-saflöden.Förfinansiellaskulderharredovisningochvärderingflyt-tatsfrånIAS39tillIFRS9.Denviktigasteskillnadenärdensåkall-lade”FairValueOption”regelnförfinansiellaskuldersomkräverattomettföretagväljerattvärderaenskuldtillverkligtvärdemåstedelenavförändringeniverkligtvärdesomförklarasavförändringaravbolagetskreditratingredovisasitotalresultatetiställetföriresultaträkningen.ReglerförborttagandeavfinansiellainstrumentfrånbalansräkningenharocksåflyttatsfrånIAS39tillIFRS9.(2013)*IFRS7”Överföringavfinansiellatillgångar”erfordrarupplysningarvidöverföringaravfinansiellatillgångarsamtupplysningaromeventuellexponeringföråterståenderisker,såvälsomdefalldåintäkterfrånöverföringaravtillgångarinteharfördelatsjämtunderperioden.(2012)*IAS12”Återvinningavunderliggandetillgångar”gerenpraktisklösningförutvärderingavåtervinningavtillgångargenomattintro-duceraettantagandeomattåtervinnandeavdetbokfördavärdetnormaltsettskergenomenförsäljning.(2012)

*DessaharännuejgodkäntsavEU.

NoterKoncernen

67 NoterKoncernen

Avskrivningar Nedskrivningar Investeringar

Mkr 2010 2009 2010 2009 2010 2009

IndustrialDivision 913 957 121 50 1 021 1486ServiceDivision 117 147 30 6 106 66AutomotiveDivision 694 769 47 128 593 579Övrigaverksamheter 53 60 – – 58 35Elimineringarochicke-fördeladeposter 17 53 – 1 -81 -136

1 794 1986 198 185 1 697 2030

SKF-koncernenärrepresenteratimerän130länderochharmerän100tillverkningsplatsersamtsäljbolagsomstödsavåterförsäljarepåcirka15000platser.SKF-koncernenverkarhuvudsakligengenomtredivisioner:IndustrialDivision,ServiceDivisionochAutomotiveDivision.Divisionernafokuserarvarochenpåspecifikakundgrupper,vilkarepresenterargrupperavlikartadeindustri-ochfordonsproduktervärldenöver,senot1.

IndustrialDivisionbetjänarindustriellaOEM-företag(OriginalEquipmentManufacturer)iett30-talglobalakundsegment,medettbrettutbudaverbjudandensomiallthögregradfokuserarpåenergi-effektivitet.Divisionenskunskapochlösningarbyggerocksåpåtill-verkningenavettbrettsortimentlagersåsomsfäriskaochcylindriskarullager,vinkelkontaktkullager,medelstoraspårkullager,superpreci-sionslager,magnetlagersåvälsomsmörjsystem,linjäraprodukter,elektroniskastyrsystemochkopplingar.

ServiceDivisionbetjänardenglobalaindustriellaeftermarknadenochtillhandahållerprodukterochkunskapsbaseradetjänsterförattökaeffektivitetenikundersproduktionsutrustning.LösningarnabyggerpåSKFskunnandeomlager,tätningar,smörjsystem,meka-tronikochtjänster.KundernabetjänasavSKFochdessnätavmerän7000auktoriseradeåterförsäljare.Divisionenharfemcenterförtillståndsövervakningsomutvecklarochtillverkarvärldsledandemaskin-ochprogramvara.ServiceDivisionansvararocksåförallSKFsförsäljningpåvissamindremarknader.DetväxandenätverketavSKFSolutionFactorykommerattutgöradenframtidainfra-

strukturenförattlevererakompletta,integreradelösningarochtjänstersominrymmerallaSKFsteknikplattformar.

AutomotiveDivisionbetjänartillverkareavbilar,lättaochtungalastbilar,släp,bussar,tvåhjulingarochfordonseftermarknadensamtstödjerderasansträngningaratttillhandahållainnovativaochhållbaralösningartillglobalamarknader.Divisionentillhandahållerdessutomlösningarförhushållsmaskiner,elverktygochelmotorer.InomAutomotiveDivisionutvecklarochtillverkarSKFlager,tätningarochdärtillrelateradeprodukterochtjänster.Produkterinkluderarhjul-lagerenheter,koniskarullager,småspårkullagerochtätningarsamtmekaniskaochelektriskaproduktertillmotor,styrningochdrivlina.Förfordonseftermarknadentillhandahållerdivisionenkomplettareparationssatser,inklusiveettsortimentavdrivaxlarochdrivknutar.

Övrigaverksamheteromfattarverksamhetersomförvaltasutanfördetredivisionerna,främstPEERBearingCompany,SKFLogisticServicessamtövrigasmåverksamheter,såvälsomverksamhetersomharavyttrats.PEERBearingcompanytillverkarfrämstspårkullager,lagerförjordbruksmaskiner,monteradeenheterochkoniskarullagertillkunderfrämstiNordamerika.SKFLogisticServicestillhandahållerlagerhållningstjänster,transporter,paketeringochlagerstyrningförSKF-koncernenöverhelavärlden,baseratpåskarvlösainformations-ochkommunikationssystem.

Tidigarepubliceradesiffrorharförjämförbarheträknatsomförattstämmaöverensmeddenaktuellaorganisationen2010.

2 Segmentsinformation

FörsäljningFörsäljninginkl.internförsäljning

BidragtillResultatföreskatt

Mkr 2010 2009 2010 2009 2010 2009

IndustrialDivision 19 424 19534 29 607 28546 3 498 1551ServiceDivision 22 029 19599 22 408 19957 3 036 2585AutomotiveDivision 18 231 16051 21 989 19103 1 859 -785Övrigaverksamheter 1 345 1043 3 851 3212 341 158Delsummarörelsesegment 61 029 56227 77 855 70818 8 734 3509Elimineringaravinternförsäljning – – -16 826 -14591 – –Tidsskillnaderiinternförsäljningochövrigt – – – – -39 -370Elimineringarochicke-fördeladeposter,netto – – – – -243 64Finansnetto – – – – -903 -906

61 029 56227 61 029 56227 7 549 2297

Tillgångar Skulder

Mkr 2010 2009 2010 2009

IndustrialDivision 28 000 20147 4 608 4181ServiceDivision 6 992 6438 1 867 1619AutomotiveDivision 11 624 12140 3 590 4067Övrigaverksamheter 1 566 1497 614 495Delsummarörelsesegment 48 182 40222 10 679 10362Finansiellaposterochskatteposter 6 359 9174 22 242 19344Övrigaicke-fördeladeposter 683 1619 2 409 3029

55 224 51015 35 330 32735

68

3 Förvärv av verksamheter

Mkr 2010 2009

Verkligt värde av förvärvade nettotillgångarAnläggningstillgångar,exklusivegoodwill 3 501 –Omsättningstillgångar 1 389 –Långfristigaskulder -1 388 –Kortfristigaskulder -344 –Resterandeminoritetsinnehav 35 211

3 193 211Goodwill 3 889 21Köpeskilling 7 082 232AvgårFörvärvadelikvidamedel -283 –Betalningavköpeskillinghänförligtillföregåendeårsförvärv – 9Kassaflödeseffekt 6 799 241

NoterKoncernen

Geografiska upplysningarFörsäljningenligtkundens

geografiskaläge Anläggningstillgångar

Mkr 2010 2009 2010 2009

Sverige 1 900 1579 1 402 1435Europaexl.Sverige 26 109 26848 8 143 9931Nordamerika 10 783 9893 9 315 2203Asien/Stillahavsområdet 16 412 12723 4 006 3802Övriga 5 825 5184 782 818Elimineringar – – -145 -130

61 029 56227 23 503 18059

Försäljningfördelasenligtkundensgeografiskaläge.Avkoncernenstotalaförsäljningenligtkundensgeografiskalägeär15,7%(15,6)hänförligttillUSA,12,9%(10,9)tillKinaoch12,8%(13,8)tillTyskland.

Koncernensanläggningstillgångar,vilkadefinierasattexkluderafinansiellatillgångar,uppskjutnaskattefordringarochtillgångar

relateradetillersättningtillanställdaefteravslutadanställningfördelaseftervardegeografisktsettärbelägna.Avkoncernenstotalaanläggningstillgångar,definieradeenligtovan,är39,4%(11,8)belägnaiUSA,9,0%(13,9)iTyskland,8,9%(13,9)iFrankrike,8,3%(9,9)iKinaoch7,2%(13,5)iItalien.

Koncernenhadeunder2010ennegativtkasseflödeseffektav6799MkravseendeförvärvetavLincolnIndustrialsamtavreste-randeminoritetiBergerVogeldärbådaingåriIndustrialDivisionen.Resterande49%avBergerVogel,Italien,förvärvadesaugusti2010för35Mkr,vilketdirektbelastadedetegnakapitalet.Koncernensursprungligainvesteringgjordes2004.FörvärvetavLincolnIndustrialför6764Mkrärbeskrivetnedan.

2009hadekoncernenenkassaflödeseffektpå241MkrsomvarrelateradtillförvärvetavdetresterandeminoritetsintressetiSKFPolysealochenradavuppskjutnabetalningarförförvärvgjordatidigareår.Resterande49%iSKFPolysealiUSAförvärvadesför209Mkriapril2009.SKFPolysealverkarinomAutomotiveDivisionen.Helabeloppetbelastadeegetkapital.Koncernensursprungligainvesteringgjordes2006.

Förvärv av Lincoln Industrial Den28december2010förvärvadekoncernen100%avaktiernaiLincolnHoldingEnterprisesInc(LincolnIndustrial)frånHarbourGroup.LincolnIndustrialärenledareinomkonstruktion,tillverkningochleveransavavanceradesmörjsystem,smörjverktygochsmörj-utrustning.FöretagetharsitthuvudkontoriSt.Louis,MissouriiUSA.

LincolnIndustrialstrefrämstaproduktlinjeromfattarautomatise-radesmörjsystem,slangrullarochsmörjsprutor,medfokuspåfett-baseradesystem.Försäljningenkommerfrämstfrånautomatiseradesmörjsystemochrelateradeprodukter.Destörstamarknadernafinnsinomsegmentenindustri,energi,tungaarbetsfordon,gruvor,jordbrukochstål.Avdenglobalaförsäljningenkommerrunt50%frånNord-amerika,25%frånEuropaoch20%frånAsien/Stillahavsområdet.Företagetharcirka2000anställdaochfabrikeriUSA,AsienochEuropa.

LincolnIndustrialkommerattvaraendelavennyskapadaffärs-enhetförsmörjsysteminomSKFsIndustrialDivision.FörvärvetavLincolnIndustrialärilinjemedSKFsstrategiochföljerenradförvärvinomsektornförsmörjsystemunderdesenastesexåren.LincolnIndustrialkompletterarSKFsnuvarandesmörjsystemverksamhetmycketväl,medbegränsadöverlappningavprodukterochgeografisktäckning.FörvärvetfrämjarSKFsstrategiytterligareblandannatgenomattdet: • förbättrarsmörjsystemplattformengenomLincolnIndustrials

kompletterandeproduktsortiment.Smörjsystemärettmycketviktigtområdeförattminskafriktion

•ökardengeografiskanärvaronmedförsäljningiNordamerikaochAsien

69 NoterKoncernen

•utvidgarverksamheteninomfordonseftermarknadeniUSA•utökartillverkningengenomLincolnIndustrialsstarkanärvaro

somtillverkareiUSAochAsien. SKFförväntarsigbetydandesynergiergenomökadförsäljningochförbättradeffektivitet.

LincolnIndustrialingårikoncernensbalansräkningperden31december2010,meninteikoncernensresultaträkning2010.Derasresultatkommerattinkluderasikoncernensresultaträkningfrånochmedden1januari2011.

Enpreliminärallokeringavförvärvsprisethargjortstilldeidentifierbaraförvärvadetillgångarnaochdeövertagnaskulderna(nettotillgångarna).Allaallokeringarärpreliminäraiavvaktanpådenslutligarevisionen.Värderingenavtillgångarnaförväntasvaraavslutadiandrakvartalet2011.Depreliminäravärdenaföljernedan:

MkrVerkliga värden av nettotillgångarna:Varumärken 1020Kundrelationer 1836Övrigaimmateriellatillgångarinkl.patent 287Materiellaanläggningstillgångar 358Kundfordringar 441Varulager 648Övrigatillgångar 300Uppskjutnaskatter -1225Pensioner -163Övrigaskulder -344

3158Goodwill 3889Köpeskilling 7047

Avgår:Förvärvadelikvidamedel -283Kassaflödeseffekt 6 764

Förvärvsprisetkommerattjusterasenbartfördeslutligarevideradenivåeravkassa,rörelsekapitalochskuldsättningsgrad.Förvärvetbetaladesgenombefintligkassaochbefintligakreditlöften.Kostnaderom100Mkrrelateradetillförvärvetingickikoncernensresultaträk-ning,varav80Mkrinkluderadesiövrigarörelsekostnaderoch20Mkriförsäljningskostnader.

Kundfordringaruppkommerfråndennormalaaffärsverksamhetenochinkluderarenreserveringförosäkrafordringaravungefär16Mkr.

FörvärvetinkluderarallaverksamheterochvarumärkenavseendeLincoln,AlemiteochReelcraft.Dessavarumärkenvärderadesidenpreliminäraförvärvsbalansentill1020Mkrochanseshaobegränsadenyttjandeperioderdåkoncernenavserattmarknadsföradessavaru-märkeninomenöverskådligframtid.Preliminäravärdenallokeradestillövrigasignifikantaimmateriellatillgångarsåsomkundrelationermedenförväntadlivslängdom15år.

Goodwillförväntasintevaraskattemässigtavdragsgill.Denpre-liminäragoodwillenhänförsigtillLincolnIndustrialsförväntadeför-mågaattkontinuerligtförnyasinteknologi,vilketledertillförbättradeförsäljningsmöjligheter,samtderasförmågaattkontinuerligtpresterabrafinansiellaresultat.

Proforma intäkter och resultatOmLincolnIndustrialförvärvatsden1januari2010,hadekoncernensintäkteruppgåtttill63858Mkr,ochåretsresultatskullehavarit5509Mkr.DenorevideradeproformainformationentarhänsyntillLincolnIndustrialsresultaträkningför2010exklusivederasförvärvs-relateradekostnaderochfinansiellakostnader,samtjusteradfördeextraavskrivningarochkostnaderförvarulagersomuppstårgenomvärderingentillverkligavärdenienlighetmedIFRS3.Dessutomharfinansiellakostnaderjusteratsförattåterspeglaförändringenikoncernensräntebärandenettoskuldorsakadavbetalningenavköpeskillingen.Skatterharbeaktatsisamtligaproformajusteringar.

70

5 Forskning och utveckling

Utgifternaförforskningochutvecklinguppgicktill1184Mkr(1217).Koncerneningickkontraktattpåuppdragavexternakunderutveckla

ochtillverkaprototyperavolikaprodukter.Utgifterhänförligatillsådanakontraktuppgicktill3Mkr(8).

6 Kostnader per kostnadsslag

Mkr 2010 2009

Ersättningartillanställdainklusivesocialaavgifter 18 155 19305Förbrukatmaterialochkomponenter,inklusiveförbrukningsmaterial 19 373 16348Förändringiprodukteriarbeteochfärdigavaror -1 259 1910Avskrivningarochnedskrivningar 1 992 2171Övrigakostnader,främstköptatjänster,nyttigheterochvaror 14 177 13205Totala rörelsekostnader 52 438 52939

Avskrivningar och nedskrivningarredovisas som (Mkr)

2010Avskrivningarav materiella anläggnings-

tillgångar

Avskrivningar av immateriella

tillgångar Nedskrivningar Totalt

Kostnadförsåldavaror 1 562 59 72 1 693Försäljningskostnader 81 88 126 295Administrationskostnader 1 3 – 4

1 644 150 198 1 992

NoterKoncernen

4 Tillgångar som innehas för försäljning

Mkr 2010 2009

Tillgångar som innehas för försäljningMateriellaanläggningstillgångar 184 –Varulager 143 –Kundfordringarochövrigafordringar 61 –

388 –

Skulder relaterade till tillgångar som innehas för försäljningAvsättningarförersättningartillanställdaefteravslutadanställning 89 –Leverantörsskulder 145 –Övrigaavsättningarochskulder 72 –

306 –

TillgångarsominnehasförförsäljninginkluderarAutomotiveDivisionssmidesverksamhetiVillarPerosa,ItalienochiTudela,

Spanien.Bådaförsäljningarnaväntasvaragenomfördaibörjanav2011.

Avskrivningar och nedskrivningarredovisas som (Mkr)

2009Avskrivningaravmateriellaanläggnings-

tillgångar

Avskrivningaravimmateriella

tillgångar Nedskrivningar Totalt

Kostnadförsåldavaror 1675 58 153 1886Försäljningskostnader 88 130 32 250Administrationskostnader 1 34 – 35

1764 222 185 2171

71

7 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Mkr 2010 2009

Övriga rörelseintäkterValutakursvinsterpåfordringarochskulderavrörelsekaraktär 423 358Vinstvidförsäljningavmateriellaanläggningstillgångar 31 27Övrigt 73 75

527 460Övriga rörelsekostnaderValutakursförlusterpåfordringarochskulderavrörelsekaraktär -512 -439Förlustvidförsäljningavmateriellaanläggningstillgångar -14 -20Förvärvsrelateradekostnader(LincolnIndustrial) -80 –Övrigt -60 -75

-666 -534

8 Finansiella intäkter och finansiella kostnader

Finansnetto per slag (Mkr) 2010 2009

Ränteintäkter 218 347Räntekostnader -368 -588Nettovinster/förluster Räntenettohänförligtillersättningartillanställdaefteravslutadanställning -267 -357 Kursvinsteroch-förluster,netto -178 -176 Utdelningar 4 3 Övrigafinansiellaintäkterochkostnader -312 -135Finansnetto -903 -906

Redovisat som:Finansiellaintäkter 391 587Finansiellakostnader -1 294 -1493Finansnetto -903 -906

Senot1förenbeskrivningavkategoriernaförfinansiellainstrument.Nettovinster/förlusterärhuvudsakligenrelateradetillvaluta-

kursdifferenserochförändringariverkligtvärdeförutomförkategorinÖvrigaickefinansiellatillgångar/skulder.Densistnämdakategorininkluderarräntenettothänförligttillersättningartillanställdaefteravslutadanställningochränteeffektenfråndiskonteringavövriga

avsättningar.Nettovinster/förlusterförlånefordringarochkund-fordringarinkluderarenförlustav225Mkrrelateradetilldenränte-bärandefordranpåOvako.

2009inkluderadedennakategorienförlustav16Mkravseendenedskrivningaravfinansiellafordringar.

Övrigafinansiellaintäkterochkostnaderärhuvudsakligenrelateradetillförlustenav225MkravseendedenräntebärandefordranpåOvakoochränteeffektenfråndiskonteringavövrigaavsättningar.

Övrigafinansiellaintäkterochkostnader2009inkluderaderänte-effektenfråndiskonteringavövrigaavsättningar,avgifterisambandmedåterbetalningavlånmed28Mkroch16Mkravseendened-skivningaravfinansiellafordringar.

2010 2009

Totalt finansnetto per kategori av finansiella instrument (Mkr)Ränte-

intäkterRänte-

kostnader

Netto vinster/

förlusterRänte-

intäkterRänte-

kostnader

Nettovinster/

förluster

Finansiellatillgångar/skuldervärderattillvärkligtvärdeviaresultaträkningen

Finansiellatillgångar/skuldersominitialtvärderatstillverkligtvärde 11 – 12 20 – -2 Derivatsomanvändsförhandel1) 27 -15 -907 21 – -127 Derivatsomanvändsförsäkringsredovisning 100 -81 -358 290 -82 -687Lånefordringarochkundfordringar 80 – 419 16 – 413Finansiellatillgångarsomskasäljas – – 4 – – 3Övrigafinansiellaskulder – -272 431 – -506 183Övrigaickefinansiellatillgångar/skulder – – -354 – – -448

218 -368 -753 347 -588 -6651)Derivatsomanvändsförhandelavserframföralltderivatförekonomiskasäkringarsomminskareffektenavpostersomingårikategoriernalånefordringarochkundfordringarochiöverigafinansiellaskulder.

NoterKoncernen

72

Avstämning mellan lagstadgad skatt och verklig skatt i Sverige (Mkr) 2010 2009

Skatt beräknad efter svensk skattesats -1 985 -604Skillnad mellan skattesats i Sverige och utlandet -212 -8Övriga skatter -51 -30Skatteavdrag och liknande poster 97 154Icke avdragsgilla/skattepliktiga resultatposter -90 -68Effekt av underskottsavdrag -62 -110Aktuell skatt hänförlig till tidigare år -14 -23Övrigt 64 97Verklig skatt -2 253 -592

Ökningen i uppskjutna skatteskulder på immateriella och andra tillgångar orsakades främst av immateriella tillgångar förvärvade som en del av Lincoln Industrial.

Outnyttjade uppskjutna skattefordringarSKF-koncernen hade totalt outnyttjade uppskjutna skattefordringar om 249 Mkr (276), varav 113 Mkr (165) var hänförliga till underskotts-avdrag och 136 Mkr (111) hänförliga till andra temporära skillnader. Dessa har inte redovisats på grund av osäkerhet om framtida vinster. Outnyttjade uppskjutna skattefordringarna om 35 Mkr är hän förliga

UnderskottsavdragVissa dotterföretag hade den 31 december 2010 underskottsavdrag som uppgick till 1 632 Mkr (2 409), vilka kan utnyttjas för att reducera framtida beskattnings-bara inkomster. Dessa underskotts avdrag förfaller enligt följande:

till underskottsavdrag som kommer att förfalla mellan 2011 och 2015. Resterande del av de outnyttjade uppskjutna skattefordring-arna kommer att förfalla efter 2016 och/eller kan eventuellt utnyttjas i all evighet.

Förändringen av outnyttjade skattefordringar som reducerade aktuell skattekostnad var 11 Mkr (3) och relaterade till nyttjande av underskottsavdrag. Förändringen av outnyttjade skattefordringar som påverkade uppskjuten skatt i resultaträkningen var 4 Mkr (-22), som en följd av en ändrad bedömning av framtida nyttjande-möjligheter av skattefordringar.

2011 762012 1312013 1682014 2102015 1542016 och senare 893

Skatt redovisad i övrigt totalresultat inkluderar 229 Mkr (238) hän-för liga till aktuariella vinster och förluster, -4 Mkr (-49) hänförliga till

kassaflödessäkringar och -169 Mkr (-84) hänförliga till säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet.

2010 2009

Uppskjutna skatter per slag, brutto (Mkr)Uppskjutna

skattefordringarUppskjutna

skatteskulderUppskjutna

skattefordringarUppskjutna

skatteskulder

Immateriella och övriga tillgångar -83 1 402 -98 241Materiella anläggningstillgångar -63 1 151 -74 1 337Varulager -392 502 -404 429Kundfordringar -37 49 -31 47Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning -1 523 16 -1 575 22Upplupna kostnader och övriga kostnader -753 30 -797 39Underskottsavdrag -257 – -387 –Övriga -26 421 -90 430Uppskjutna skatter brutto -3 134 3 571 -3 456 2 545

Uppskjutna skatter netto redovisat i koncernens balansräkningar -1 695 2 132 -1 665 754

9 Skatter

2010 2009

Skattekostnader (Mkr)Resultat-

räkningenÖvrigt total

resultat Total skattResultat-

räkningenÖvrigt total

resultat Total skatt

Aktuell skattekostnad -1 904 -163 -2 067 -1 065 -145 -1 210Uppskjuten skatt -298 219 -79 503 250 753Övriga skatter -51 – -51 -30 – -30

-2 253 56 -2 197 -592 105 -487

Noter Koncernen

Den svenska företagsskatten uppgick till 26,3% (26,3) och den verkliga skatte satsen uppgick till 29,8% (25,8). Det fanns inga materiella förändringar av skattesatser som påverkade uppskjuten skatt för 2010 och 2009.

73

Mkr

2009Utgående

balansAvskriv -

ningarFörvärvade

verksamheter AvyttringarNed-

skrivningar ÖvrigtOmräknings-

effekter

2009Ingående

balans

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningarGoodwill 293 – – – – – -11 304Patent, varumärken och liknande rättigheter 214 39 – – – – -12 187Mjukvara 478 55 – -47 32 1 -3 440Kundrelationer 269 87 – – – – -13 195Hyresrätter 14 4 – – – – -1 11Aktiverad utveckling 90 13 – – 28 2 -4 51Övriga immateriella tillgångar 109 24 – – 7 -1 -6 85

1 467 222 – -47 67 2 -50 1 273

Redovisat värde 4 014 -167 21 – -67 -171 -256 4 654

1) Inkluderar justeringar relaterade till förvärvet av PEER 2008.

10 Immateriella tillgångar

Mkr

2010Utgående

balansInves-

teringarFörvärvade



effekter

2010Ingående

balans

AnskaffningsvärdenGoodwill 6 726 – 3 889 – – – -215 3 052Patent, varumärken och liknande rättigheter 1 540 – 1 038 – – – -56 558Mjukvara 456 3 – -37 – 2 -9 497Kundrelationer 2 651 – 1 836 -2 – – -88 905Hyresrätter 30 – – – – 3 -1 28Aktiverad utveckling 262 30 – – – – -37 269Övriga immateriella tillgångar 452 13 269 – – -4 2 172

12 117 46 7 032 -39 – 1 -404 5 481

Mkr

2010Utgående

balansAvskriv-

ningarFörvärvade



effekter

2010Ingående

balans

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningarGoodwill 417 – – – 131 – -7 293Patent, varumärken och liknande rättigheter 225 33 – – – – -22 214Mjukvara 447 15 – -36 – – -10 478Kundrelationer 332 66 – -2 19 – -20 269Hyresrätter 17 4 – – – – -1 14Aktiverad utveckling 96 16 – – – – -10 90Övriga immateriella tillgångar 110 16 – – – – -15 109

1 644 150 – -38 150 – -85 1 467

Redovisat värde 10 473 -104 7 032 -1 -150 1 -319 4 014

Mkr

2009Utgående

balansInves-

teringarFörvärvade


skrivningar Övrigt 1)Omräknings-

effekter

2009Ingående

balans

AnskaffningsvärdenGoodwill 3 052 – 21 – – -197 -195 3 423Patent, varumärken och liknande rättigheter 558 1 – – – 24 -33 566Mjukvara 497 7 – -47 – 1 -6 542Kundrelationer 905 – – – – – -51 956Hyresrätter 28 6 – – – – -1 23Aktiverad utveckling 269 20 – – – – -14 263Övriga immateriella tillgångar 172 21 – – – 3 -6 154

5 481 55 21 -47 – -169 -306 5 927

Noter Koncernen

74

Goodwill och varumärken för ovan, specifikt angivna, kassagenere-rande enheter är de enda enskilda immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod som är väsentliga för SKF-koncernen. ”Övriga kassagenererande enheter” betraktas som individuellt ej signifikanta. Återvinningsvärdena för ”Övriga kassagenererande enheter” är beräknade med samma diskonterade kassaflödesmodell och antaganden som beskrivs i not 1. De värden som tilldelats de viktiga antagandena och andra parametrar i beräkningen har bestämts per individuell kassagenererande enhet. För en beskrivning av modellen samt antaganden, se not 1.

Varumärkena i Lincoln Industrial och PEER har obegränsade nytt-jandeperioder. SKF-koncernen avser att fortsätta marknadsföra de varumärkena inom överskådlig framtid.

Lincoln Industrial, PEER-koncernen, S2M-koncernen, ABBA- koncernen, SNFA-koncernen och SKF Sealing Solutions NAFör att fastställa återvinningsvärdena för de här kassagenererande enheterna har nyttjandevärdet använts förutom för Lincoln Industrial som är värderat till verkligt värde då förvärvet skedde 28 december

2010 till marknadsvärde. Som beskrivits i not 1, är de mest väsentliga antagandena vid fastställande av nyttjandevärdet diskonteringsränta och tillväxttakt. Med tillväxttakt avses både den tillväxtfaktor som används för att beräkna slutvärdet och tillväxttakten för intäkter. Den genomsnittliga tillväxttakten för intäkter, som använts för de första två tidsramarna, vilka täcker en tioårsperiod, var 14% (13) för PEER, 17% (19) för S2M, 9% (11) för ABBA, 8% (5) för SNFA och 4% (2) för SKF Sealing Solutions. De tillväxtfaktorer som använts för att beräkna slutvärdet var 3% (3) för ABBA och 2,5% (2,5) för de andra kassagene-rerande enheterna. Diskonteringsräntan före skatt var 13% (14) för PEER, 11% (13) för S2M, 9% (11) för ABBA, 11% (13) för SNFA and 13% (14) för SKF Sealing Solutions.

KänslighetsanalysEtt antal känslighetsanalyser har gjorts för att utvärdera om rimliga ogynnsamma förändringar skulle leda till nedskrivning. Analysen fokuserade på försämring av genomsnittliga tillväxttakten för intäkter samt ökade diskonteringsränta med 1 procentenhet. Inga indikationer på nedskrivningar förelåg.

2010 inkluderade investeringar i aktiverad mjukvara och utveckling med 28 Mkr (20) vilka var internt genererade.

Nedskrivningar av immateriella tillgångar under 2010 uppgick till 150 Mkr. Den största var 75 Mkr och avsåg nedskrivning av goodwill inom vissa delar av Industrial Divisions mekatronikverksamhet, vilken påverkades av betydligt minskade volymer och intäkter. Ned-skrivningen baserades på nyttjandevärde beräknat med en diskonter-ingsränta på 9% (11). Återstående nedskrivningar under 2010 var

individuellt inte signifikanta. Nedskrivningarna avsåg främst goodwill i Service Divisions verksamheter i Europa och Industrial Divisions spindelverksamhet i Nordamerika, vilka påverkades av minskande orderböcker och ökade risker i vissa kontrakt.

Nedskrivningar under 2009 uppgick till 67 Mkr. De största var 32 Mkr relaterade till mjukvaror och 26 Mkr till ett utvecklingsprojekt, där man i båda fall inte nådde upp till de förväntade fördelarna.

Kassagenererande enheter med väsentliga goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder

Varumärke Goodwill

Mkr 2010 2009 2010 2009

Lincoln Industrial (förvärvad 2010) 1 020 – 3 889 –PEER-koncernen (förvärvad 2008) 169 182 237 250S2M-koncernen (förvärvad 2007) – – 269 309ABBA-koncernen (förvärvad 2007) – – 251 248SNFA-koncernen (förvärvad 2006) – – 352 404SKF Sealing Solutions NA (förvärvad 1990) – – 252 225Övriga kassagenererande enheter – – 1 059 1 323Totalt 1 189 182 6 309 2 759

Noter Koncernen

10 Immateriella tillgångar (forts.)

75

11 Materiella anläggningstillgångar

Mkr

2010Utgående

balansInveste-

ringarFörvärvade



effekter

2010Ingående

balans

AnskaffningsvärdenByggnader 5 898 153 66 -57 – 104 -572 6 204Mark och markanläggningar 933 1 146 -14 – 16 -76 860Maskiner och andra tekniska anläggningar 22 568 552 124 -1 017 – 40 -2 369 25 238Inventarier, verktyg och installationer 3 047 136 15 -182 – -55 -294 3 427Pågående nyanläggningar 1 610 809 7 -3 – -976 -111 1 884

34 056 1 651 358 -1 273 – -871 -3 422 37 613

Mkr

2010Utgående

balansAvskriv-

ningarFörvärvade



effekter

2010Ingående

balans

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningarByggnader 2 917 182 – -49 – -22 -326 3 132Markanläggningar 174 11 – -11 – – -24 198Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 631 1 194 – -996 46 -530 -1 730 17 647Inventarier, verktyg och installationer 2 412 257 – -168 2 -135 -247 2 703

21 134 1 644 – -1 224 48 -687 -2 327 23 680

Redovisat värde 12 922 7 358 -49 -48 -184 -1 095 13 933

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 2010 uppgick till 48 Mkr och var främst relaterade till Automotive Divisionens smides-verksamheten i Villar Perosa, Italien, som också var klassificerad som tillgångar som innehas för försäljning, vid årets slut. Se not 4.

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick 2009 till 118 Mkr och är huvudsakligen relaterade till omstruktureringar inom Automotive Divisionens verksamhet i Frankrike i linje med koncernens mål att anpassa den samlade kapaciteten till marknads-läget. En nedskrivning på 94 Mkr gjordes avseende produktions-

anläggningen för DGBB i Fontenay, Frankrike där 46 Mkr är hän-förliga till fabriks byggnaden och 48 Mkr är hänförliga till maskiner och utrustningar. Produktionen fortsatte i fabriken under 2009 till november 2009, då den stängdes. Dessutom togs en nedskrivning på 21 Mkr på maskiner i vissa HUB kanaler som stängdes i St. Cyr anläggningen.Dessa nedskivningar reducerade det bokförda värdet av tillgångarna till noll, då de förväntades nedmonteras, kasseras eller på annat sätt utrangeras med litet eller inget restvärde.

Mkr

2009Utgående

balansInveste-

ringarFörvärvade


skrivningar Övrigt1)Omräknings-

effekter

2009Ingående

balans

AnskaffningsvärdenByggnader 6 204 324 – -62 – 9 -295 6 228Mark och markanläggningar 860 44 – -15 – 7 -42 866Maskiner och andra tekniska anläggningar 25 238 622 – -740 – 516 -1 286 26 126Inventarier, verktyg och installationer 3 427 168 – -174 – 96 -158 3 495Pågående nyanläggningar 1 884 817 – -31 – -645 -83 1 826

37 613 1 975 – -1 022 – -17 -1 864 38 541

Mkr

2009Utgående

balansAvskriv-

ningarFörvärvade



effekter

2009Ingående

balans

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningarByggnader 3 132 186 – -36 46 -5 -158 3 099Markanläggningar 198 15 – -13 – 1 -11 206Maskiner och andra tekniska anläggningar 17 647 1 300 – -763 72 39 -917 17 916Inventarier, verktyg och installationer 2 703 263 – -169 – -26 -129 2 764

23 680 1 764 – -981 118 9 -1 215 23 985

Redovisat värde 13 933 211 – -41 -118 -26 -649 14 556

1) Materiella anläggningstillgångar som innehas för försäljning redovisas under “Övrigt”, se not 4.

Noter Koncernen

76

12 Gemensamt styrda företag och intresseföretag

Investeringar i gemensamt styrda företag och intresseföretag (Mkr) 2010 2009

Investeringar i gemensamt styrda företag 60 60Investeringar i intresseföretag 27 27

87 87

Resultat från gemensamt styrda företag och intresseföretag (före skatt) (Mkr) 2010 2009

Gemensamt styrda företag 3 -4Intresseföretag -3 -7

0 -11

Noter Koncernen

Gemensamt styrda företags och intresseföretags finansiella information i sammandrag (Mkr) 2010 2009

Anläggningstillgångar 180 191Omsättningstillgångar 193 177Summa tillgångar 373 368

Eget kapital 231 226Långfristiga skulder 25 28Kortfristiga skulder 117 114Summa eget kapital och skulder 373 368

Försäljning 1 135 980Resultat före skatt 14 -8

Leasing som ingick i materiella anläggningstillgångar (Mkr) 2010 2009

AnskaffningsvärdenByggnader 86 90Mark och markanläggningar 14 16Maskiner och andra tekniska anläggningar 2 5Inventarier, verktyg och installationer 2 1

104 112Ackumulerade avskrivningarByggnader 12 7Maskiner och andra tekniska anläggningar – 2Inventarier, verktyg och installationer 2 2

14 11

Redovisat värde 90 101

Taxeringsvärden för svenska fastigheter

Mark och markanläggningar 88 94Byggnader 474 472

562 566

11 Materiella anläggningstillgångar (forts.)

Investeringar i gemensamt styrda företag inkluderade International Component Supply Ltda i Brasilien. Investeringar i intresseföretag inkluderade primärt CoLinx i USA och Economos Singapore Pte Ltd.

77

13 Varulager

Mkr 2010 2009

Råvaror och förnödenheter 3 794 3 387Produkter i arbete 1 615 1 652Färdiga varor 7 470 6 732

12 879 11 771

Värdet på varulagret är nedskrivet till nettoförsäljningsvärde med 1 147 Mkr (1 269). Förändringen av nedskrivningen till netto- försäljningsvärde har påverkat årets resultat med 181 Mkr (314).

Återföring av tidigare nedskrivning till nettoförsäljningsvärde har gjorts med 33 Mkr (79).

14 Finansiella tillgångar

Förfallit till betalning, netto efter reservering

Kundfordringar enligt förfall (Mkr) Bokfört värde Ej förfallit 1-30 dagar 31-60 dagar 61-90 dagar > 91 dagar

2010 9 859 8 665 846 197 65 862009 8 800 7 685 750 182 57 126

Bokfört värde för kundfordringar reflekterar verkligt värde.Den genomsnittliga kredittiden under 2010 var 58 dagar (58).

Koncernens mål är 57 dagar. Kundfordringar i procent av försälj-ningen uppgick till 16,2% (15,7).

Kundfordringar inkluderar fordringar sålda med regressrätt, vilka

uppgick till 146 Mkr (117). Risken för utebliven betalning för dessafordringar har ej överförts på sådant sätt att de finansiella tillgång-arna uppfyller kraven för borttagande från balansräkningen.

Tabellen nedan visar hur reserverna för kreditförluster avseende kundfordringar har utvecklats under året.

Specifikation av reserv för kreditförluster (Mkr) 2010 2009

Ingående balans 1 januari 266 281 Avsättning 56 61 Återföring -47 -30Resultatpåverkan 9 31Nyttjade reserver -5 -34Omräkningsdifferenser -7 -12Utgående balans 31 december 263 266

Noter Koncernen

78

Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde, vilka inkluderar kolumnerna Tillgångar som kan säljas, Verkligt värde via resultat-räkningen och Derivat för säkringsredovisning i tabellen ovan, är specificerade nedan utifrån hierarkin som visar relevansen av de indata som använts i beräkningen av verkligt värde. Nivå 1 inkluderar finansiella tillgångar med ett känt marknadsvärde. Nivå 2 inkluderar

finansiella tillgångar med indata baserade på observerbar data annan än kända marknadsvärden. Nivå 3 inkluderar indata som varken är baserade på marknadsvärden eller andra observerbara data. Värden för aktier inkluderar 25 Mkr redovisade till anskaffningsvärde och är därför ej med i specifikationen nedan.

2009 Övriga finansiella tillgångar per kategori

MkrLånefordringar och

kundfordringarTillgångar som

kan säljas TotaltAv vilka

kortfristiga

Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Identifierade initialt

Innehas förhandel

Derivat för säkrings-

redovisning

Lånefordringar 451 – – – – 451 23Aktier – 504 – – – 504 –Övriga värdepapper – – – 299 – 299 –Obligationer – 21 140 – – 161 140Kundfordringar 8 800 – – – – 8 800 8 800Depositioner 414 – 162 – – 576 576Likvida medel 2 817 – 1 613 – – 4 430 4 430Derivat (not 28) – – – 287 395 682 571Redovisat värde 12 482 525 1 915 586 395 15 903 14 540Verkligt värde 12 464 525 1 915 586 395 15 885

14 Finansiella tillgångar (forts.)

2010 Övriga finansiella tillgångar per kategori

Lånefordringar och kundfordringar

Tillgångar som kan säljas

Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

TotaltAv vilka

kortfristigaMkrIdentifierade

initialtInnehas för

handel

Derivat försäkrings-

redovisning

Lånefordringar 180 – – – – 180 32Aktier – 670 – – – 670 –Övriga värdepapper – – – 341 – 341 –Obligationer – 18 135 – – 153 135Kundfordringar 9 859 – – – – 9 859 9 859Depositioner 320 – – – – 320 320Likvida medel 1 847 – 548 – – 2 395 2 395Derivat – – – 245 99 344 264Redovisat värde 12 206 688 683 586 99 14 262 13 005Verkligt värde 12 203 688 683 586 99 14 259

Verkligt värde värdering av finansiella tillgångar (Mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 2010 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 2009

Verkligt värde via resultaträkningen Övriga värdepapper 358 – 118 476 300 – 139 439 Likvida medel 548 – – 548 1 775 – – 1 775 Derivat som innehas för handel – 245 – 245 – 287 – 287Tillgångar som kan säljas Aktier 645 – – 645 476 – – 476 Obligationer 18 – – 18 21 – – 21Derivat för säkringsredovisning – 99 – 99 – 395 – 395Total 1 569 344 118 2 031 2 572 682 139 3 393

Verkligt värde värdering av finansiella tillgångar i nivå 3 (Mkr)

2010Utgående

balans UttagValutakurs

effekt

2010Ingående

balans

Vinst/förlust hänförlig till

tillgångar inkluderade i

utgående balans

Totalresultat

FinansnettoÖvrigt total-

resultat

Verkligt värde via resultaträkningen Övriga värdepapper 2010 118 5 – -9 -17 139 5 Övriga värdepapper 2009 139 5 – -9 – 143 5

Noter Koncernen

79

En A-aktie har en röst och en B-aktie har en tiondels röst. På AB SKFs årsstämma den 18 april 2002 beslutades att införa ett omvandlings-förbehåll som innebar rätt att omvandla A-aktier till B-aktier. Sedan dess har 182 021 143 A-aktier omvandlats till B-aktier.

UtdelningspolitikSKF-koncernens utdelningspolitik är baserad på principen att den totala utdelningen ska anpassas till resultatutveckling och kassaflödes-utveckling med beaktande av koncernens utvecklingsmöjligheter och finansiella ställning. Det är styrelsens uppfattning att ordinarie utdelningen ska uppgå till cirka hälften av koncernens genomsnittliga nettovinst under en konjunkturcykel.

När SKF-koncernens finansiella ställning överträffar målen för kapitalstrukturen, se not 28, kan en extra utdelning utöver den ordinarie genomföras. Detta kan göras i form av en högre utdelning,

ett inlösenprogram eller ett återköp av företagets egna aktier. En lägre utdelningsnivå kan däremot anses mer lämplig under perioder av större osäkerhet.

UtdelningStyrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en utdelning på 5,00 kronor (3,50) per aktie att utbetalas till aktieägare den 6 maj 2011. Den föreslagna utdelningen för 2011 utbetalas till alla aktie-ägare registrerade i Euroclear Sweden ABs aktiebok och Förvaltnings-förteckning per den 3 maj 2011. Den totala föreslagna utdelningen att utbetalas uppgår till 2 277 Mkr.

Utdelningen måste godkännas av aktieägare vid årsstämman och har inte tagits upp som en skuld i balansräkningen.

Den 7 maj 2010 utbetalades en utdelning på 3,50 kronor (3,50) per aktie till aktieägarna.

16 Aktiekapital

Antal utestående aktier Aktiekapital (Mkr)A-aktier B-aktier Totalt1)

Ingående balans 1/1/2009 47 746 034 407 605 034 455 351 068 1 138Omvandlade A-aktier till B-aktier -2 325 030 2 325 030 – –Utgående balans 31/12/2009 45 421 004 409 930 064 455 351 068 1 138

Omvandlade A-aktier till B-aktier -505 400 505 400 – –Utgående balans 31/12/2010 44 915 604 410 435 464 455 351 068 1 138

1) Kvotvärdet för alla aktier är 2,50 kronor.

15 Övriga kortfristiga fordringar

Mkr 2010 2009

Förskott till leverantörer 145 146Förutbetalda kostnader 397 434Upplupna intäkter 136 196Övriga kortfristiga fordringar 1 512 2 365

2 190 3 141

Noter Koncernen

80

18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Belopp redovisat i koncernens balansräkning (Mkr)

2010 2009

Pensioner Övrigt Totalt Pensioner Övrigt Totalt

Nuvärde av ofonderade förpliktelser 966 1 762 2 728 935 1 943 2 878Nuvärde av fonderade förpliktelser 13 520 165 13 685 13 494 169 13 663Avgår: Verkligt värde på förvaltningstillgångar -9 189 -79 -9 268 -9 466 -86 -9 552Underskott 5 297 1 848 7 145 4 963 2 026 6 989Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring

under tidigare perioder 0 -9 -9 8 -4 4Nettoskuld i balansräkningen 5 297 1 839 7 136 4 971 2 022 6 993

Belopp som redovisas i balansräkningen Övriga långfristiga tillgångar -46 – -46 -27 – -27Skulder relaterade till tillgångar som innehas för försäljning – 89 89 – – –Avsättningar 5 343 1 750 7 093 4 998 2 022 7 020Nettoskuld i balansräkningen 5 297 1 839 7 136 4 971 2 022 6 993

17 Resultat per aktie

2010 2009

Årets resultat hänförligt till aktieägare i AB SKF (Mkr) 5 138 1 642Genomsnittligt antal ordinarie utestående aktier 455 351 068 455 351 068Resultat i kronor per aktie 11,28 3,61

Utspädande aktier av aktieoptionsprogrammet 2003 – 14 468Genomsnittligt antal utspädande aktier 455 351 068 455 365 536Resultat i kronor per aktie efter utspädning 11,28 3,61

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, pensionerKoncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal dotterbolag där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på deras pensionsgrundande inkomst samt antal tjänstgöringsår. De största planerna finns i Sverige, Tyskland, Storbritannien och USA. Den svenska planen, som utgör ett tillägg till landets socialförsäkrings system, är resultatet av överenskommelser mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Planerna i T yskland, Storbritannien och USA är utformade som ett tillägg till dessa länders socialförsäkringssystem.

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, övrigtHuvuddelen av övriga ersättningar till anställda efter avslutad anställning hänför sig till planer för hälsovård samt engångsersätt-ningar vid pensionering och anställnings upphörande.

Dotterbolag i USA har en hälsovårdsplan som täcker huvuddelen av deras tjänstemän och arbetare i USA. Genom dessa planer tillhanda-hålls vissa hälsovårds- och livförsäkringsförmåner för pensionerad personal. Bolaget är berättigad till en subvention enligt den amerikanska Medicare Program Part D, för kostnader avseende receptbelagda läkemedel, för vissa deltagare inom programmet. Den 31 december 2010 uppgick denna ersättningsrätt till 31 Mkr (33).

Noter Koncernen

Genomsnittligt antal ordinarie utestående aktier i beräkningen av resultat i kronor per aktie för 2010 beaktar inte det equity swap-avtal som ingåtts i förhållande till SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008, se not 1 ”Aktierelaterade ersättningar”. Om avtalet hade be-aktats, skulle genomsnittligt antal ordinarie utestående aktier minska med 9 750 aktier. Detta skulle inte ha någon påverkan på resultat i kronor per aktie. Equity swap-avtalet har ingen påverkan på genom-snittligt antal utspädande aktier eller resultat i kronor per aktie efter utspädning.

Ingen tilldelning kommer att ske av prestationsaktier för SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2009 eftersom målet för TVA (Total Value Added) inte var uppfyllt för räkenskapsåret 2009.

Således påverkas inte resultat i kronor per aktie av det programmet. TVA beskrivs på sidan 22 under ”Finansiell styrmodell”.

Framtida tilldelning av aktier i enlighet med SKFs Prestationsbase-rade Aktieprogram 2010 förutsätter att samtliga villkor för programmet uppfylls. Således anses dessa aktier inte vara utspädande för närvar-ande, men de kan bli utspädande i framtiden beroende på om villkoren är uppfyllda och hur de eventuellt tilldelade aktierna anskaffas.

Den utspädande effekten av optioner under 2009 baserades på genomsnittligt marknadspris för SKF B-aktien och lösenpriserna på option erna. Det fanns inga utestående aktieoptioner per den 31 december 2010.

Se not 25 för mer information angående prestationsaktier och optioner.

81

Specifikation av totala kostnader för ersättningar efter avslutad anställning (Mkr) 2010 2009

Kostnader avseende förmånsbestämda planerKostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 371 355Ränta på förpliktelsen 787 867Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar -598 -587Reduceringar 0 -35Övrigt inklusive kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år 8 11Kostnader för förmånsbestämda planer 568 611Kostnader för avgiftsbestämda planer 329 316Totala kostnader 897 927

VaravBelopp som belastat rörelseresultat 630 570Belopp som belastat finansiella kostnader 267 357Totala kostnader 897 927

Noter Koncernen

Geografisk fördelning av förpliktelsers nuvärden (Mkr) 2010 2009

Europa 9 530 10 253Nord- och Sydamerika 6 660 6 087Övriga världen 223 201

16 413 16 541Geografisk fördelning av förvaltningstillgångars verkliga värde (Mkr)Europa 4 888 5 237Nord- och Sydamerika 4 249 4 197Övriga världen 131 118

9 268 9 552Specifikation av förvaltningstillgångar (Mkr)Statsobligationer 2 067 2 010Företagscertifikat 2 090 1 764Aktier 3 832 4 104Fastigheter 850 987Övrigt, i huvudsak kontanter och andra finansiella fordringar 429 687

9 268 9 552

SKF-koncernen strävar efter att balansera risken i investeringar i förvaltningstillgångar genom målsättningen att 30-50% ska utgöras av aktier och resterande del av investeringar med lägre risk, så som företagscertifikat och statsobligationer.

Det verkliga värdet på fastigheter i specifikationen av förvaltnings-tillgångar ovan inkluderar 80 Mkr (90) avseende byggnader i USA samt Schweiz där koncernen är leasetagare under operativa leasingavtal. Leasingkostnaderna för koncernen under dessa leasing-avtal var 10 Mkr (10).

Åtagandet i de italienska dotterbolagen omfattar ersättning när anställning upphör, TFR, vilken betalas ut som ett engångsbelopp vid avslutad anställning. I enlighet med ny italiensk lag gäller TFR förpliktelsen att betala de intjänade förmånerna som uppstått fram till 31 december 2006 och är därmed återspeglad i koncernens balansräkning. Från och med 1 januari 2007 ska det italienska dotterbolaget betala bidraget avseende tjänstgöring till en social-försäkringsfond som bestäms av de anställda.

Dotterbolag i Frankrike finansierar en pensionsplan i enlighet med en fransk nationell överenskommelse mellan arbetsgivare och arbets-tagare där ett engångsbelopp utbetalas vid pension. En reducering av pensionsplanen uppkom under 2009 till följd av omstrukturering av aktiviteter.

82

för dem som deltar och därför bokförs premier betalda till Alecta som en del av avgiftsbestämda planer. Årsavgifter för pensionsförsäkringarvar 2010 och 2009 ej av materiell karaktär.

Alectas överskott i form av den så kallade kollektiva konsoliderings-nivån uppgick till 146% (141). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkrings åtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

KänslighetsanalysEn ökning av diskonteringsräntan med 1 procentenhet skulle minska det totala nuvärdet av förpliktelser med ungefär 1 400 Mkr. En minskning av diskonteringsräntan med 1 procentenhet skulle öka det totala nuvärdet av förpliktelser med ungefär 1 700 Mkr.

Förändringar i nuvärdet av förpliktelser (Mkr) 2010 2009


Ingående balans 1 januari 14 429 2 112 16 541 13 547 2 293 15 840Ränta på förpliktelsen 705 82 787 762 105 867Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 341 30 371 324 31 355Reduceringar 0 0 0 8 -43 -35Aktuariella vinster (-)/förluster 728 22 750 1 175 61 1 236Avgifter från deltagare i planen 32 12 44 44 12 56Utbetalda ersättningar -773 -161 -934 -792 -221 -1 013Förvärv 326 16 342 – – –Övrigt (inkluderar omklassificeringar) 29 12 41 -1 12 11Valutakursdifferenser -1 331 -198 -1 529 -638 -138 -776Utgående balans 31 december 14 486 1 927 16 413 14 429 2 112 16 541

Förändringar i förvaltningstillgångars verkliga värde (Mkr) 2010 2009


Ingående balans 1 januari 9 466 86 9 552 9 428 87 9 515Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 595 3 598 583 4 587Aktuariella vinster/förluster(-) 138 1 139 348 -1 347Avgifter från arbetsgivaren 86 1 87 98 – 98Avgifter från deltagare i planen 22 – 22 28 – 28Utbetalda ersättningar -532 -1 -533 -556 – -556Förvärv 179 – 179 – – –Övrigt (inkluderar omklassificeringar) -17 – -17 -15 1 -14Valutakursdifferenser -748 -11 -759 -448 -5 -453Utgående balans 31 december 9 189 79 9 268 9 466 86 9 552

Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar 737 934

Ackumulerade aktuariella vinster och förlusterAckumulerade aktuariella vinster och förluster redovisade i balanserade vinstmedel uppgick till 2 687 Mkr (2 071) inklusive sociala avgifter.

Förväntat kassaflödeKassaflödet 2011 förväntas uppgå till 478 Mkr, vilket inkluderar såväl avgifter betalda till fonderade planer som betalningar gjorda av bolagen till ofonderade och delvis fonderade planer.

Planer som omfattar flera arbetsgivareSKF-koncernen har åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänste män i Sverige, vilka tryggas genom en försäkring i Alecta. Det är en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte tillhandahålla specifika förmånsbestämda belopp

18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning (forts.)

Noter Koncernen

83

Väsentliga vägda genomsnittliga antaganden vid årets slut 2010 2009

DiskonteringsräntaEuropa 4,8 4,8

Nord- och Sydamerika 5,3 6,0 Övriga världen 4,9 5,0

Förväntad avkastning av förvaltningstillgångar Europa 5,0 5,0 Nord- och Sydamerika 7,4 8,9 Övriga världen 6,2 6,2

Årlig löneökningEuropa 3,4 3,4

Nord- och Sydamerika 5,0 5,0 Övriga världen 7,3 5,0

Årlig ökning av sjukvårdskostnader USA 8,75 9,0

En procentenhets ökning av antagna sjukvårdskostnader Effekt på sammanlagda kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period och räntekostnader 4 4

Effekt på ackumulerad förmånsbestämd förpliktelse 63 53

En procentenhets minskning av antagna sjukvårdskostnaderEffekt på sammanlagda kostnader avseende tjänstgöring under innevarande

period och räntekostnader -4 -3Effekt på ackumulerad förmånsbestämd förpliktelse -56 -47

Under 2010 skedde en omfördelning i USAs pensionsplan, från aktier till investeringar med lägre risk, vilket resulterade i en minskning av den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar.

Historisk information (Mkr) 2010 2009 2008 2007 2006

Totalt nuvärde av förmånsbestämda planer 16 413 16 541 15 840 14 099 15 017Verkligt värde på förvaltningstillgångar -9 268 -9 552 -9 515 -10 697 -10 644Underskott 7 145 6 989 6 325 3 402 4 373

Erfarenhetsbaserad justering avseende förvaltningsskulderna, förluster/vinster(-) 131 -41 94 171 -220

Erfarenhetsbaserad justering avseende förvaltningstillgångarna, förluster (-)/vinster -139 358 -2 492 -11 472

Erfarenhetsbaserade justeringar är en del av aktuariella vinster och förluster som uppstår på grund av skillnaden mellan aktuariella antaganden gjorda i början av perioden och faktisk erfarenhet under perioden.

Noter Koncernen

Den årliga ökningstakten för sjukvårdskostnader antogs vara 8,75% vid utgången av 2010 och förväntas sjunka 0,25% per år fram till 2027 då den förväntas vara 4,50%.

84 Noter Koncernen

19 Övriga avsättningar

Mkr

2010 Utgående

balans

Årets avsätt-ningar

Ianspråk-taget

under året

Återföringoutnyttjade

belopp Övrigt

Om-räknings-

effekter

2010Ingående

balans

Omstruktureringsåtgärder 431 146 -656 -80 -19 -105 1 145Miljöåtaganden 87 3 -7 -3 – -6 100Garantiåtaganden 256 102 -61 -37 19 -31 264Övriga långfristiga ersättningar till anställda 401 60 -111 -3 -4 -47 506Övrigt 987 318 -105 -48 -15 3 834

2 162 629 -940 -171 -19 -186 2 849

20 Finansiella skulder

2010 2009

Mkr FörfalloårRedovisat

värdeVerkligt

VärdeRedovisat

värdeVerkligt

Värde

Långfristiga finansiella skulder 1 500 Mkr (utestående 556 Mkr) 2011 – – 561 561 500 Meur (utestående 396 Meur) 2013 3 681 3 796 4 261 4 273 150 Meur (utestående 50 Meur) 2013 450 450 1 548 1 548 130 Meur 2014 1 170 1 176 1 343 1 343 400 Meur 2014 3 601 3 602 – – 100 Meur 2015 895 895 – – 100 Meur 2016 900 900 1 033 1 033 Övriga långfristiga lån 2011-2016 152 153 232 232 Derivat som innehas för handel 1 1 9 9Delsumma lånfristiga finansiella skulder 10 850 10 973 8 987 8 999

Kortfristiga finansiella skulder 250 Meur (utestående 132 Meur) 2010 – – 1 371 1 371 1 500 Mkr (utestående 556 Mkr) 2011 556 557 – – Medellångfristiga lån > 3 månader 26 25 35 35 Leverantörsskulder 2011 4 476 4 476 3 989 3 989 Kortfristiga lån =< 3 månader 366 366 366 366 Derivat som innehas för handel 137 137 170 170 Derivat för säkringsredovisning 240 240 76 76Delsumma kortfristiga finansiella skulder 5 801 5 801 6 007 6 007

16 651 16 774 14 994 15 006

Omstruktureringar innefattar bland annat förflyttning och stängning av verksamheter samt väsentliga omorganisationer som förväntas bli genomförda inom 18 månader.

Under 2010 togs omstruktureringskostnader om cirka 90 Mkr avseende anpassning av produktionskapaciteten i Sverige, vilket främst påverkade Industrial Division. Ytterliggare cirka 35 Mkr kostnads-fördes avseende omstrukturerings program i Frankrike och Italien, annonserade i 2009. Vidare åter fördes en del av de omstrukture-ringskostnader som togs i Tyskland 2009 på grund av snabbare återhämtning inom vissa marknader.

Miljö- och garantiavsättningar baserar sig på åtaganden som vid balansdagens slut ännu inte var avslutade. Övriga långfristiga ersättningar till anställda avser i huvudsak ersättningar i samband med jubileer samt program för deltidspensionering. Dessa omfattar anställda i vissa länder och förväntas bli reglerade innan anställning upphör. Övriga avsättningar hänför sig främst till rättsprocesser, försäkringar och dumping.

85

22 Övriga kortfristiga skulder

Mkr 2010 2009

Upplupna lönekostnader 1 376 1 098Semesterersättning 576 591Sociala kostnader 437 411Skulder till gemensamt styrda företag och intresseföretag 7 11Övriga kortfristiga skulder 1 674 2 465Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 012 1 899

6 082 6 475

Nettokostnaden för operativa leasingavtal var 551 Mkr (500). De mest signifikanta operativa leasingavtalen inkluderar hyra av byggnader, kontorslokaler och maskiner främst i USA, Sverige, Tyskland och

Belgien. Villkorade hyror, intäkter från uthyrning i andra hand och framtida minimileaseavgifter avseende finansiella leasingavtal var obetydliga för de år som presenteras.

21 Leasing

Framtida minimiåtaganden avseende leasingavtal per 31 december (Mkr)

2010 2009Finansiella

leasingavtalOperativa

leasingavtalFinansiella

leasingavtalOperativa

leasingavtal

Inom ett år 9 384 12 357Senare än ett år men inom fem år 29 859 39 794Senare än fem år 43 478 58 504Totalt 81 1 721 109 1 655Avgår: Ränta -11 -17Nuvärde av minimibetalningar enligt finansiella leasingavtal 70 92Avgår: Kortfristig del -6 -8Långfristig del 64 84

Noter Koncernen

Endast derivat är klassade som ”Finansiell skuld värderad till verkligt värderad via resultaträkningen” och faller inom nivå 2 i verkligt värde hierarkin för både 2010 och 2009. Se not 1 för en beskrivning av verkligt värde hierarkin. Resten av alla finansiella skulder är klassad som ”Övriga finansiella skulder”.

Lånen om 150 Meur och 400 Meur kan återbetalas vid valfri tid-punkt före förfallodagen. Lånet på 100 Meur med förfallodatum 2016 kan återbetalas när som helst från och med 2010. För samtliga övriga lån i tabellen ovan anges det förfallodatum då koncernen tidigast är förpliktigad att återbetala lånen.

166 Meur av obligationslånet om 396 Meur och ett av lånen på 100 Meur har säkrats med valuta- och ränteswapar. Den fasta EUR-räntan har swapats till rörlig 3 månaders SEK-ränta. Av obligations-lånet om 556 Mkr löper 445 Mkr med en rörlig 3 månaders ränta och 111 Mkr med fast ränta. Lånedelen med fast ränta har säkrats med

ränteswapar. Den fasta SEK-räntan har swapats till rörlig 3 månaders SEK-ränta. I not 28 lämnas ytterligare upplysningar om dessa obligationslån som är föremål för säkring av verkligt värde.

30 Meur av lånet om 130 Meur har säkrats med valuta-och ränte-swapar. Den fasta EUR-räntan har swapats till rörlig 3 månaders SEK-ränta.

Lånet om 100 Meur, 100 Meur utav lånet om 130 Meur, 234 Meur av obligationslånet om 396 Meur, lånet om 50 Meur och lånet om 400 Meur utgör säkringsinstrument vid säkringar av nettoinveste-ringar i utländska verksamheter, se not 28. Verkligt värde för dessa EUR-lån uppgick till 8 074 Mkr.

För derivaten lämnas ytterligare upplysningar i not 28. De metoder som använts för fastställande av verkligt värde beskrivs i not 1. För räntorna om lånerna lämnas ytterligare upplysningar i not 9 av moderbolaget.

86

23 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Följande panter har ställts som säkerhet för lån och andra åtaganden (Mkr) 2010 2009

Fastighetsinteckningar 28 30Företagsinteckningar 46 67

74 97

Inteckningar tas upp till nominella värden. De ställda panterna utgjorde säkerhet för lån och andra åtaganden om 11 Mkr (25) den 31 december.

Eventualförpliktelser till nominellt värde (Mkr) 2010 2009

Garantier 40 43Övriga ansvarsförbindelser 21 10

61 53

24 Närstående

2010 2009

SKF-koncernens transaktioner med närstående (Mkr)Intresse-

företagGemensamt

styrda företagIntresse-

företagGemensamt

styrda företag

Försäljning av varor och tjänster 31 – 42 –Inköp av varor och tjänster 115 438 138 349

Fordringar per 31 december 5 – 20 –Skulder per 31 december 2 1 8 –

Under 2007 transfererade Knut och Alice Wallenbers stiftelse sitt aktieinnehav i AB SKF till Foundation Asset Management Sweden AB (”FAM”).

FAMs uppdrag är att via samordning på ett effektivt sätt skapa en god och uthållig avkastning till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (“Stiftelserna”). Målet med Stiftel-serna är att stödja forskning och utbildning genom anslag, primärt till

svenska universitet. SKF-koncernen har inga indikationer på att FAM har anskaffat ägarskapet i moderbolaget i annat syfte än investerings-syfte. Inga signifikanta transakationer har identifierats utöver aktie-utdelning som betalats ut till FAM under året. Vid utgången av 2010 är FAM den största aktieägaren i moderbolaget och innehar 28,6% (28,5) av rösterna och 12,0% (12,0) av aktiekapitalet.

I not 25 beskrivs transaktioner med ledande befattningshavare. För en lista över dotterföretag, se not 6 till moderbolagets finansiella rapporter.

Övriga åtagandenI samband med Oy Ovako Abs försäljning av sina operativa verksamheter 2006 till tredje part, behövde de tre ägarna AB SKF, Wärtsilä Oyj Abp och Rautaruukki Abp ställa ut en skadeståndsgaranti till köparen, vilket

är brukligt vid liknande transaktioner. Eventuella krav som uppstår kommer att regleras i enlighet med ett avtal som finns mellan ägarna.

Noter Koncernen

87

Löner och andra ersättningar till SKFs styrelse, verkställande direktör och koncernledning

Riktlinjer för ersättning till koncernledningenAB SKFs årsstämma fastställde i april 2010 styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till koncernledningen, vilka sammanfattas nedan.

Med koncernledningen avses VD och övriga medlemmar av ledningsgruppen. Riktlinjerna tillämpas med avseende på medlem i koncernledningen som utses efter riktlinjernas antagande och i övrigt i den mån ingångna avtal så medger.

Riktlinjerna avser att säkerställa att SKF-koncernen kan attrahera och behålla marknadens bästa arbetskraft för att därigenom stödja SKF-koncernens affärsidé och strategi. Ersättning till medlem i koncernledningen ska utformas efter marknadsmässiga villkor och samtidigt stödja aktieägarintresset.

Den totala ersättningen till medlem i koncernledningen består huvudsakligen av följande komponenter: fast lön, rörlig lön, presta-tionsaktier, pensionsförmåner, villkor för uppsägning och avgångs-vederlag samt övriga förmåner såsom tjänstebil. Dessa komponenter ska skapa en balanserad ersättning som återspeglar såväl individuell prestation och ansvar som SKF-koncernens övergripande resultat. Fast lön Den fasta lönen för medlem i koncernledningen ska grundas på mark-nadsmässiga förutsättningar. Den fastställs med hänsyn tagen till kompetens, ansvarsområde och prestation. SKF-koncernen använder ett internationellt välkänt utvärderingssystem, International Position Evaluation (IPE), för att fastställa befattningens omfattning och ansvarsnivå. Marknadsundersökningar av lönenivåer genomförs regelbundet. Koncernledningsmedlemmens prestation utvärderas regelbundet och resultatet används som utgångspunkt vid den årliga lönerevisionen.

Rörlig lön Den rörliga lönen för medlem i koncernledningen baseras på ett prestationsrelaterat program. Programmet syftar till att motivera och belöna värdeskapande insatser för att stödja operationella och finansiella mål.

Det prestationsrelaterade programmet är huvudsakligen baserat på SKF-koncernens kortsiktiga resultat, fastställt enligt SKFs finans-iella styrmodell, Total Value Added (TVA). TVA är en förenklad så kallad economic value-added model. Denna modell syftar till att förbättra marginalerna, reducera kapitalet och skapa en lönsam till-växt. TVA är det operativa resultatet minskat med kapitalkostnaden före skatt i det land där verksamheten bedrivs. Utvecklingen av TVA-resultaten för SKF-koncernen korrelerar väl med aktiekursens utveckling över en längre tidsperiod.

Den rörliga lönen enligt programmet är maximerad till en viss procent av den fasta årslönen. Procentsatsen är knuten till varje individs position och varierar mellan 40% och 70% för personer i koncernledningen.

Om SKF-koncernens resultat inte är i enlighet med kraven i det rörliga löneprogrammet utbetalas ingen rörlig lön. Den maximala rörliga lönen kommer inte att överstiga 70% av den totala fasta årslönen för medlemmarna i koncernledningen.

PrestationsaktierÅrsstämman beslutade om införande av SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2010. Villkoren för SKFs Prestationsbaserade Aktie-program 2010 är i allt väsentligt desamma som villkoren för SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008 respektive 2009 som är en del av principerna för ersättning till koncernledningen som beslutades på årsstämman 2008 respektive 2009 och som sammanfattas i not 25 i Noter till koncernens bokslut i årsredovisningen 2009. Program-met omfattar högst 310 ledande befattningshavare och nyckel-personer i SKF-koncernen inklusive koncernledningen med möjlighet till vederlagsfri tilldelning av SKF B-aktier.

Antalet aktier som kan komma att tilldelas ska vara relaterat till graden av uppfyllnad av finansiellt mål som styrelsen uppställt i enlig-het med koncernens styrmodell TVA och avse perioden 2010 till och med 2012 och uppgå till högst 1 000 000 SKF B-aktier.

Deltagarna i programmet kan erhålla högst följande antal aktier per person inom de olika nyckelgrupperna:• Koncernchef och verkställande direktör – 20 000 aktier• Divisionschefer och vice verkställande direktör – 10 000 aktier• Övriga medlemmar i koncernledningen – 7 000 aktier• Chefer för större affärsområden och övriga senior managers –

2 500 - 3 600 aktierDeltagarna ska inte erlägga någon betalning för sina rättigheter

under programmet.Under antagande att maximalt antal aktier tilldelas under SKFs

Prestationsbaserade Aktieprogram 2010 och en aktiekurs om 125 kronor, beräknas kostnaderna, inklusive sociala avgifter, uppgå till cirka 150 miljoner kronor. På basis av en aktiekurs om 175 kronor, beräknas kostnaderna, inklusive sociala avgifter, uppgå till cirka 210 miljoner kronor. Därtill beräknas de administrativa kostnaderna uppgå till cirka 3 miljoner kronor.

Övriga förmåner SKF-koncernen tillhandahåller övriga förmåner till medlem i koncern-ledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av övriga förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde som i princip ska motsvara vad som är sedvanligt på marknaden.

Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, sjukvårdsförsäkring och hemservice.

Pension SKF-koncernen eftersträvar att så långt som möjligt utforma pensionsplaner med avgiftsbaserade lösningar, vilket innebär att en premie betalas som utgör en viss procent av den anställdes årslön. Åtagandet begränsas i dessa fall till att betala avtalad premie till försäkringsbolag som tillhandahåller en pensionsförsäkring.

Medlem i koncernledningen har i normalfallet utöver en grund-pension – som för svenskar i normalfallet utgör ITP-pension – en premiebaserad tilläggspensionsplan. I denna tilläggsplan tillförsäkras medlemmar i koncernledningen möjlighet att intjäna pensionsrätt på den del av den fasta årslönen som överstiger nivån för grundpensionen. Pensionsåldern för medlem i koncernledningen är i normalfallet 62 år.

25 Ersättningar till ledande befattningshavare

Noter Koncernen

88

Uppsägningstider och avgångsvederlag Medlem i koncernledningen kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på bolagets initiativ ska anställningen upphöra omgående. Den anställde ska dock erhålla avgångsvederlag i relation till antalet tjänsteår, dock maximalt två fasta årslöner.

Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna för ersättning Styrelsen får frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna för ersättning, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Beredning av frågor om ersättning till koncernledningenAB SKFs styrelse har tillsatt en ersättningskommitté. I kommittén ingår maximalt fyra styrelseledamöter. Ersättningskommittén bere-der alla ärenden gällande dels riktlinjer för ersättning till koncern-ledningen, dels anställningsvillkor för verkställande direktören.

Riktlinjer för ersättning till koncernledningen presenteras för styrelsen som förelägger årsstämman förslag till sådana riktlinjer för godkännande. Verkställande direktörens anställningsvillkor ska godkännas av styrelsen.

StyrelsenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode i enlighet med årsstämmans beslut. Vid AB SKFs årsstämma 2010 beslutades om ett fast arvode till styrelsen om 3 500 000 kronor, att fördelas med 900 000 kronor till ordföranden och med 325 000 kronor till envar av övriga stämmovalda ledamöter, som ej är anställd i bolaget. Vidare beslutades om ett arvode motsvarande värdet av 3 200 B-aktier i bolaget för styrelsens ordförande samt 1 200 B-aktier i bolaget för envar av övriga stämmovalda styrelseledamöter, som ej är anställd i bolaget. Denna ersättning baseras på den genomsnittliga senaste betalkursen för SKFs B-aktie på NASDAQ OMX Stockholm AB, under de fem börsdagarna närmast efter publiceringen av bokslutskommun-ikén för räkenskapsåret 2010. Slutligen beslutades om ett arvode för kommittéarbete om 650 000 kronor, att fördelas med 150 000 kronor till revisionskommitténs ordförande, med 100 000 kronor till envar av övriga ledamöter i revisionskommittén och med 75 000 kronor till envar av ledamöterna i ersättningskommittén.

Verkställande direktören och koncernchefenTom Johnstone, verkställande direktör och koncernchef för AB SKF, erhöll under 2010 lön och andra ersättningar från bolaget om sam-manlagt 8 071 074 kronor, varav 256 500 kronor utgjorde långsiktig rörlig lön beslutad 2007. Därtill var Tom Johnstone berättigad till kortsiktig rörlig lön om 2 220 960 kronor baserad på 2009 års resultat. Den kortsiktiga rörliga lönen utbetalades emellertid inte till Tom Johnstone utan omvandlades till ytterligare pensionspremie. Tom Johnstones fasta årslön för 2011 kommer att uppgå till 10 000 000 kronor.

Den rörliga lönen under 2010 baserades på ett prestationsbaserat program bestående av två delar, en kortsiktig och en långsiktig del, och beräknades utifrån SKF-koncernens resultat i enlighet med koncernens finansiella styrmodell benämnd Total Value Added, TVA. TVA är en förenklad ”economic value-added model”, se sidan 22.

Under början av 2011 kommer Tom Johnstone att tilldelas 3 330 SKF B-aktier enligt SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008. SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram beskrivs vidare på sidorna 87 och 90.

Vid eventuell uppsägning från AB SKFs sida av Tom Johnstone utgår avgångsvederlag uppgående till maximalt två årslöner.

Tom Johnstones pensionsålder är 60 år. Tom Johnstone har rätt till en livslång förmånsbestämd ålderspension uppgående till 40% av 3 507 178 kronor motsvarande 1 402 871 kronor per år. Beloppet 3 507 178 kronor ska indexeras i enlighet med inkomstbasbeloppet (definierat enligt 1 kap 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundande ålderspension) dock maximalt med 5% för ett enskilt år. Den förmåns-bestämda pensionen intjänas successivt enligt de principer som all-mänt tillämpas inom bolaget. Pensionen är därefter inte villkorad av framtida anställning. Härutöver ska AB SKF erlägga en årlig premie till Tom Johnstones framtida pensionsförmåner motsvarande 35% av skillnaden mellan Tom Johnstones fasta årslön och det belopp på vilket Tom Johnstones förmånsbestämda ålderspension beräknas enligt ovan. Denna del av Tom Johnstones pension är avgiftsbestämd. Kostnaden för Tom Johnstones samtliga pensionsförmåner under 2010 uppgick till 4 437 727 kronor. KoncernledningenSKFs koncernledning, vid årets slut 13 personer, erhöll under 2010 (exklusive verkställande direktören) lön och andra ersättningar mot-svarande sammanlagt 52 981 776 kronor, varav 44 703 351 kronor utgjorde fast årlig lön, 786 209 kronor långsiktig rörlig lön beslutad 2007 och 7 492 216 kronor kortsiktig rörlig lön baserad på 2009 års resultat. De fasta lönebeloppen avser de personer som under året tillkommit respektive lämnat koncernledningen, och redovisas med de belopp som berörda personer uppburit under den period respektive individ varit med i koncernledningen.

Den rörliga lönen för koncernledningen baserades på ett presta-tionsbaserat program bestående av två delar, en kortsiktig och en långsiktig del, och beräknades i huvudsak utifrån SKF-koncernens resultat i enlighet med koncernens finansiella styrmodell benämnd Total Value Added (TVA). TVA är en förenklad ”economic value-added model”, se sidan 22.

Under början av 2011 kommer koncernledningen att tilldelas 16 421 SKF B-aktier enligt SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008. SKFs Prestationsbaserade Aktieoptionsprogram beskrivs vidare på sidorna 87 och 90.

Vid eventuell uppsägning från bolagets sida av personer i koncern-ledningen utgår avgångsvederlag uppgående till maximalt två årslöner.

Under 2003 beslutade styrelsen om införande av en premiebase-rad avgiftsbestämd tilläggspensionsplan för koncernledningen i de svenska bolagen inom SKF-koncernen. Sedan 2005 är pensionsåldern 62 år. Verkställande direktören omfattas inte av denna pensionsplan. Planen berättigar berörda högre chefer till ett tillägg till den ålders-pension som följer av ITP-planen. Premier baserade på respektive individs pensionsberättigande lön (dvs. i normalfallet den fasta månads-lönen exklusive semestertillägg, omräknad till årslön) överstigande 30 inkomstbas belopp betalas för de chefer som omfattas av den premie-baserade planen. Några medlemmar i koncernledningen anställda före år 2005 har förmånsbaserade ålderspensionslöften hänförliga till tidigare pensionsplaner. Koncernledningsmedlemmar omfattas aldrig av både förmånsbaserad pension och premiebaserad pension för samma del av deras pensionslöfte.

25 Ersättningar till ledande befattningshavare (forts.)

Noter Koncernen

89

Fast lön och övriga förmåner 1) / fasta styrelsearvoden

Kortsiktig rörlig lön /rörligt styrelsearvode

Långsiktig rörlig lön / Prestationsbaserade

Aktieprogram Ersättningar för kommittéarbete

Brutto-pensions- kostnad2)

Belopp i kronor

Utbetalat belopp 2010 3)

Kostnads-fört belopp

2010 3)

Utbetalat belopp 2010

avseende 2009 3)


2010 3)

Utbetalat belopp 2010

avseende tidigare år 3)


2010 3)

Utbetalat och kostnads-

fört belopp 2010 3)


2010 3)

Styrelse för AB SKFLeif Östling 900 000 900 000 369 024 586 624 – – 175 000 –Ulla Litzén 325 000 325 000 138 384 219 984 – – 150 000 –Winnie Fok 325 000 325 000 138 384 219 984 – – – –Hans-Olov Olsson 325 000 325 000 138 384 219 984 – – 75 000 –Lena Treschow Torell 325 000 325 000 138 384 219 984 – – – –Peter Grafoner 325 000 325 000 138 384 219 984 – – 75 000 –Lars Wedenborn 325 000 325 000 138 384 219 984 – – 100 000 –Joe Loughrey 325 000 325 000 138 384 219 984 – – – –Jouko Karvinen 162 500 325 000 – 229 920 – – 75 000 –

Koncernchef 7 814 574 7 996 985 2 220 960 4) 5 670 960 256 500 779 333 – 4 437 727

Koncernledning 5) 44 703 351 46 365 685 7 492 216 18 671 659 786 209 3 756 760 – 22 945 463

varav AB SKF 31 340 046 32 901 931 5 503 204 13 872 320 475 081 3 167 954 – 17 767 835

Total 55 855 425 57 862 670 11 050 888 26 699 051 1 042 709 4 536 093 650 000 27 383 190

varav AB SKF 42 492 120 44 398 916 9 061 876 21 899 712 731 581 3 947 288 650 000 22 205 562

1) Övriga förmåner inkluderar tjänstebostad, tjänstebil och liknande förmåner. 2) Avser betalda premier under premiebaserade planer samt bruttokostnad under förmånsbestämda planer.3) Utbetalat belopp är hänförligt till kassautflödet och är de belopp som en person erhåller under ett specifikt kalenderår. Beloppen inkluderar

ersättningar för tjänstgöring under det angivna kalenderåret, såsom lön, men kan också inkludera ersättningar för tjänstgöring ett tidigare år då utbetalningen skett efter årets slut, t.ex. programmen för rörlig lön.

Kostnadsfört belopp är primärt hänförligt till koncernens kostnader för tjänster utförda av en person under ett specifikt kalenderår, men kan också inkludera justeringar eller återföringar avseende tidigare år. Följaktligen kan skillnader uppstå mellan utbetalda belopp och kostnadsförda belopp då kostnaden kan uppkomma under ett annat kalenderår än det kalenderår då utbetalningen sker till personen. Den största skillnaden rör rörliga löner och rörliga styrelsearvoden, men skillnader finns även avseende upplupen semester och ackumulerad ledighet. Däremot finns inga skillnader avseende ersättning för kommittéarbete.

4) Den kortsiktiga rörliga lönen utbetalades inte till koncerchefen utan omvandlades till ytterligare pensionspremie.5) Exklusive koncernchefen. Inkluderar personer som under året tillkommit respektive lämnat koncernledningen, redovisade med belopp som

berörda personer uppburit under den period respektive individ varit med i koncernledningen och inkluderar endast ersättning i deras egenskap av medlem i koncernledningen.

Noter Koncernen

90

Specifikation av AB SKFs personaloptionsprogramTeoretiskt Antal Optioner Genom- Antal

Antal Lösen- värde vid utestående Optioner som som snittlig utestående SKF B-aktietilldelade Antal pris tilldelning Period för optioner1) förfallit totalt utnyttjats kurs optioner1) slutkursoptioner personer Kr Kr utnyttjande 1 jan. (varav under året) under året Kr 31 dec. 31 dec.

Tilldelning 20032010 – – – – – – – – – – –2009 3 944 338 330 47,91 8,28 2005-09 694 230 343 133 (119 462) 574 768 70,00 – 123,60

1) Med optioner avses det antal befintliga SKF B-aktier som optionerna ger innehavarna rätt att förvärva.

25 Ersättningar till ledande befattningshavare (forts.)

Noter Koncernen

SKFs Prestationsbaserade AktieprogramVid AB SKFs årsstämmor 2008, 2009 och 2010 beslutades om SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008, 2009 och 2010. Alla tre programmen omfattar var för sig högst 310 ledande befattnings-havare och nyckelpersoner i SKF-koncernen, inklusive koncern-ledningen, och ger dessa möjlighet att vederlagsfritt tilldelas SKF B-aktier. Det antal aktier som kan komma att tilldelas ska vara relaterat till graden av uppfyllnad av finansiellt mål som styrelsen uppställt i enlighet med koncernens styrmodell, Total Value Added (TVA) och som avser perioden 2008 till och med 2010 för SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008, perioden 2009 till och med 2011 för SKFs Prestations baserade Aktieprogram 2009 och perioden 2010 till och med 2012 för SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2010.

Under respektive program kan högst 1 000 000 SKF B-aktier till-delas. Deltagarna ska inte erlägga någon betalning för sina rättigheter under programmen, och ska erhålla kompensation i kontanter mot-svarande den utdelning som betalats ut under den treåriga beräknings-perioden. Tilldelning av aktier för utsätter normalt att de personer som omfattas av respektive program är anställda i SKF-koncernen under hela mätperioden.

Under början av 2011 kommer tilldelning av aktier ske enligt SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008. Totalt kommer 116 790 SKF B-aktier att tilldelas enligt villkoren för programmet, baserat på graden av uppfyllnad av TVA-målet för räkenskapsåret 2008, samt en ökning i TVA om 33,3% (räkenskapsåret 2010 jämfört med räkenskapsåret 2008). Det kommer inte att ske någon tilldelning av aktier i SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2009 till följd av att TVA-målet för räkenskapsåret 2009 inte uppnåtts. Uppfylls samtliga i SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2010 uppställda villkor, ska tilldelning av aktier ske efter utgången av den treåriga mätperioden, dvs. under 2013.

För ytterligare information om SKFs Prestationsbaserade Aktie-program, se sida 87.

Kostnader för SKFs Prestationsbaserade AktieprogramSKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008, 2009 och 2010 regleras med eget kapital-instrument och koncernen redovisar programmen i enlighet med IFRS 2.

Kostnaden för SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008, 2009 och 2010 redovisas som en operativ kostnad under intjänande-perioden 2008-2010, 2009-2011 och 2010-2012 och en mot-

svarande ökning av eget kapital. Kostnaden är baserad både på det verkliga värdet av SKF B-aktien vid tilldelningen och det antal aktier som förväntades bli intjänade den 31 december vardera år. Verkliga värdet av SKF B-aktien vid tilldelningen har fastställts till 104 kronor för SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2008, 80 kronor för SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2009 och 141 kronor för SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2010. Under 2010 uppgick kostnaden till 31 Mkr exklusive sociala avgifter avseende 2008 respektive 2010 års program. Inga kostnader uppkom under 2009.

För att fullgöra AB SKFs åtaganden i enlighet med SKFs Prestations-baserade Aktieprogram 2008 ingick SKF International AB ett equity swap-avtal med en finansiell institution. Avtalet inkluderar en möjlighet att få SKF-aktier levererade av den finansiella institutionen till deltag-arna i programmet. Verkligt värde av equity swap-avtalet var -22 Mkr den 31 december 2010 och redovisades direkt i eget kapital.

Ett belopp om 10 Mkr (2) har avsatts för sociala avgifter avseende samtliga program som ska erläggas av arbetsgivaren när aktierna tilldelas. De sociala avgifterna har beräknats för det antal aktier som förväntas bli intjänade och har baserats på värdet av SKF B-aktien den 31 december 2010, 191,60 kronor.

Aktierelaterad ersättning som regleras med kontanterStyrelsen för AB SKF tilldelades ett arvode motsvarande 12 800 SKF B-aktier (11 600) vid årsstämman i april 2010. Denna ersättning baseras på den genomsnittliga senaste betalkursen för SKFs B-aktie på NASDAQ OMX Stockholm AB under de fem börsdagarna närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén för räkenskapsperioden 2010.

AB SKFs personaloptionsprogramAB SKFs personaloptionsprogram introducerades år 2000 och tilldelningar gjordes från 2001 till 2003. Från och med år 2004 omfattar ersättningen till koncernledningen inte någon tilldelning av personaloptioner. Följaktligen erhöll koncernledningen inte några personaloptioner baserat på 2010 års resultat.

Under 2009 utnyttjades de sista optionerna vilket redovisades som en minskning i eget kapital av 13 Mkr av vilket 3 Mkr var hänförligt till ledande befattningshavare.

91

Könsfördelning i styrelse och koncernledning 2010 2009

KoncernenAntal

personerVarav

mänAntal

personerVaravmän

Moderbolagets styrelse inklusive koncernchef 12 75% 11 73%Koncernledning inklusive koncernchef 13 77% 13 77%

Moderbolaget

Moderbolagets styrelse inklusive koncernchef 12 75% 11 73%Koncernledning inklusive koncernchef 11 73% 10 70%

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvalt-ning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av

26 Ersättningar till revisorer

Ersättningar till koncernens revisorer uppgår till följande (Mkr) 2010 2009

Revisionsarvoden 35 39Revisionsrelaterade arvoden 2 3Skattearvoden 3 4Övriga arvoden till revisorer 1 –

41 46Moderbolagets andel (Mkr)Revisionsarvoden 3 2Revisionsrelaterade arvoden 1 1Skattearvoden – –Övriga arvoden till revisorer – –

4 3

iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är klassat som revisionsrelaterade arvoden, skattearvoden eller övriga arvoden. Vid årsstämman 2009 valdes KPMG AB till revisor i AB SKF till och med årsstämman 2013.

27 Medelantal anställda

2010 2009Antal

anställdaVarav

mänAntal

anställdaVarav män

Moderbolaget i Sverige 223 56% 220 55%Dotterföretag i Sverige 2 813 82% 2 800 82%Dotterföretag utomlands 37 170 78% 35 510 79%

40 206 79% 38 530 79%

Geografisk fördelning av medelantal anställda i utländska dotterföretag

2010 2009Antal

anställdaVarav

mänAntal

anställdaVarav män

Frankrike 3 552 78% 3 752 80%Italien 4 131 77% 4 132 78%Tyskland 5 153 87% 5 352 87%Övriga Västeuropa exklusive Sverige 3 580 83% 3 395 83%Central- och Östeuropa 3 662 64% 2 975 66%USA 4 091 74% 3 829 75%Kanada 200 77% 200 77%Latinamerika 2 772 80% 2 414 81%Asien 9 759 80% 9 026 79%Mellanöstern och Afrika 270 75% 435 74%

37 170 79% 35 510 79%

Noter Koncernen

92

SKF-koncernens övergripande finansiella mål är att skapa värde för sina aktieägare. Avkastningen på aktieägarnas investering i SKF bör långsiktigt överstiga den riskfria räntan med runt fem procentenheter. Detta utgör grunden för koncernens finansiella mål och finansiella styrmodell. SKF-koncernen definierar sitt förvaltade kapital som sysselsatt kapital. Ett av koncernens långfristiga finansiella mål är att uppnå en avkastning på sysselsatt kapital på 27%. Målet för SKF-koncernens kapitalstruktur är – en skuldsättningsgrad på runt 50%, vilket motsvarar – en soliditet på runt 35%, eller – en nettoskuldsättning på runt 80%.

2010 2009

Totalt eget kapital, Mkr 19 894 18 280Skuldsättningsgrad, % 48,6 49,3Soliditet, % 36,0 35,8Nettoskuldsättningsgrad, % 80,5 68,9Avkastning på sysselsatt kapital, % 24,0 9,1

En definition av nyckeltalen ovan återfinns på sidan 154.

Syftet med såväl den kapitalstruktur som uppställts som mål som den aktuella är att uppnå en lämplig balans mellan eget kapital och låne finansiering. På så sätt säkerställs en finansiell flexibilitet för koncernen som möjliggör fortsatta investeringar i verksamheten med bibehållet starkt kreditbetyg. Koncernens policy och struktur för lånefinansiering beskrivs längre fram i noten.

SKF-koncernens verksamhet är utsatt för olika slags finansiella risker: marknadsrisker (valuta-, ränte- och övriga prisrisker), likviditetsrisker och kreditrisker, som alla diskuteras nedan.

Koncernen har en finanspolicy som definierar valuta-, ränte-, kredit- och likviditetsrisker och fastställer ansvar och befogenheter för hanteringen av dessa risker. Finanspolicyn uttrycker syftet att eliminera eller minimera risker och att bidra till en förbättrad avkast-ning genom aktiv hantering av riskerna. Hanteringen av riskerna och ansvaret för den totala finansverksamheten är till största delen centraliserad till SKF Treasury Centre, koncernens internbank.

Finanspolicyn fastställer de finansiella riskmandat samt de instru-ment som är tillåtna i hantering av finansiella risker. Derivat instru -ment används i huvudsak för att minska koncernens exponering mot fluktuationer i valutakurser och räntor. Koncernen använder också derivatinstrument för trading med de begränsningar som fastställts i koncernens policy.

Marknadsrisk – ValutariskSKF-koncernen är utsatt för valutakursförändringar i framtida betal-ningsflöden hänförliga till såväl kontrakterade som förväntade kom-mersiella åtaganden samt lån och placeringar i utländsk valuta, en så kallad transaktionsexponering. Koncernens bokslut påverkas också av omräkningseffekter vid omräkning av utländska dotter bolags resultat och nettotillgångar till svenska kronor, så kallad exponering av eget kapital.

TransaktionsexponeringTransaktionsexponering uppstår främst vid koncerninterna trans-aktioner mellan tillverkande SKF-bolag och SKFs försäljningsbolag belägna i andra länder vilka i sin tur säljer produkterna till sina kunder på den lokala marknaden. Försäljningen till slutkunder sker normalt i lokal valuta. Koncernens huvudsakliga kommersiella valutaflöden hänför sig främst till export från Europa till Nordamerika och Asien

samt till flöden inom Europa. De valutakurser och betalningsvillkor som tillämpas för internhandeln mellan koncernbolagen fastställs av SKF Treasury Centre. Valuta exponeringen och risken minskas väsentligt genom att de interna transaktionerna kan nettas mot varandra. I några länder kan det förekomma att försäljning till externa kunder sker i annan valuta än den lokala. De betalningsflöden som hanteras av SKF Treasury Centre kunde genom nettning reduceras från 53 383 Mkr (46 150) till 5 338 Mkr (5 718). Detta belopp utgjorde koncernens huvudsakliga transaktionsexponering och exkluderar säkringseffekter.

Koncernens policy har varit att säkra valutaflöden i genomsnitt tre till tolv månader. Säkringsredovisning enligt de krav som ställs i IAS 39 har endast tillämpats för USD.

Nettovalutaflöden (Mkr) 2010 2009

USD 5 587 4 785CAD 366 269EUR -3 702 -2 026Övriga 1) 3 087 2 690SEK -5 338 -5 7181) Övriga består av 14 olika valutor.

Som framgår av tabellen ovan består SKF-koncernens huvud-sakliga transaktionsexponering av USD och USD-relaterade valutor samt EUR och EUR-relaterade valutor. Av denna anledning begrän-sas känslighetsanalysen till att endast omfatta USD och EUR. Effek-terna av exponeringen av det egna kapitalet vid omvärderingen av dotterbolagens balansräkningar till kronor har inte beaktats.

Känslighetsanalysen är baserad på samma nettovalutaflöden 2011 som för 2010 och visar att en 10% starkare SEK gentemot USD skulle ha en negativ påverkan på resultatet före skatt med cirka 326 Mkr (289), inkluderat säkringstransaktioner. Utestående säkringar vid årsskiftet täcker cirka 75% av 6 (4) månaders netto flöden i USD.

Känslighetsanalysen är baserad på samma nettovalutaflöden 2011 som för 2010 och visar att en 10% starkare SEK gentemot EUR skulle ha en positiv påverkan på resultatet före skatt med cirka 368 Mkr (203).

En känslighetsanalys baserad på de utestående positionerna den 31 december visar att resultatet före skatt skulle ha försämrats eller förbättrats med 10 Mkr (6) om valutakursen för SEK hade stärkts res-pektive försvagats med 10% gentemot alla övriga valutor och säkrings-reserven i eget kapital skulle ha ökat med 81 Mkr (81) respektive minskat med 81 Mkr (81).

Exponering av eget kapitalKoncernens bokslut påverkas också av omräkningseffekter vid omräkningen av utländska dotterbolags resultat och nettotillgångar till SEK. För att reducera omräkningseffekter kan koncernen i enlighet med fastställd policy säkra upp till 9 000 Mkr av sitt nettoinnehav i utländska dotterbolag.

Marknadsrisk – Ränterisk SKF-koncernen definierar ränterisk som koncernens risk för ofördel-aktiga fluktuationer i kassaflödet då räntenivån ändras. Vid årsskiftet uppgick de totala räntebärande skulderna till 18 889 Mkr (17 770) och de totala räntebärande tillgångarna till 3 454 Mkr (5 969). Över-skottslikviditet och upplåning har koncentrerats till SKF Treasury Centre. Genom matchning av löptider för placeringar och lån kan kon-cernens exponering för ränteförändringar reduceras. SKF-koncernens

28 Finansiell riskhantering

Noter Koncernen

93

målsättning är att ha relativt korta räntelöptider på räntebärande tillgångar och skulder.

Exponeringen för valuta- och ränterisk vid upplåning i utländsk valuta har hanterats med valuta- och ränteswapar för lån i EUR med fast ränta som bytts mot lån i SEK med rörlig ränta och med EUR rörlig ränta som bytts mot SEK rörlig ränta. Koncernen har också ränte-swapar för lån i SEK med fast ränta som bytts mot rörlig SEK ränta.

Baserat på nettot av de ränte bärande finansiella skulderna per den 31 december skulle en ofördelaktig förändring av räntenivån med 1% minska resultatet efter skatt med 106 Mkr (62).

Marknadsrisk – PrisriskMarknadsrisker inkluderar också andra prisrisker och för SKF- koncernen är risken för fluktuationer i aktiekurser och index på börsen den mest relevanta risken.

Per den 31 december hade SKF-koncernen ett innehav i noterade aktier, kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas, till ett belopp av 645 Mkr (476). Om aktiekursen hade varit 10% högre/ lägre per den 31 december skulle eget kapital ha ökat/minskat med 65 Mkr (48).

LikviditetsriskLikviditetsrisk, även kallad finansieringsrisk, utgörs av risk för att koncernen skulle få problem att anskaffa medel för att möta åtaganden.

Enligt koncernens policy ska SKF-koncernen, utöver befintlig låne-finansiering, ha en betalningsberedskap i form av tillgänglig likviditet och/eller långsiktiga kreditlöften. Den 31 december 2010 hade kon-cernen, utöver egen likviditet, tillgängliga kreditlöften om 500 Meur fördelade på 10 banker vilka löper ut 2014 och tillgängliga kreditlöf-ten om 3 000 Mkr som löper ut 2017. Av dessa användes 400 Meur i samband med förvärvet av Lincoln.

Ett gott kreditbetyg är viktig för hantering av likviditetsrisk. Kon-cernen har ett kreditbetyg för långa krediter om A- och A3 från Stan-dard & Poor’s respektive Moody’s Investor Service.

Nedanstående tabell visar SKF-koncernens kontraktsenliga och odiskonterade räntebetalningar och återbetalningar av finansiella skulder. Dessutom inkluderas derivat med positiva och negativa betalningsflöden.

Alla finansiella instrument med avtalade betalningar per den 31 december 2010 är inkluderade i analysen. Planerade framtida skulder är inte inkluderade. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Skulder har inkluderats i den period när återbetalning tidigast kan krävas.

2010 Kassaflöde

Mkr 2011 2012 2013-20152016 och

senareLån -1 243 -313 -9 271 -1 879Leverantörsskulder -4 476 – – –Derivat Utflöde -31 891 -147 -163 – Inflöde 31 995 153 164 –Total -5 615 -307 -9 270 -1 879

2009 Kassaflöde

Mkr 2010 2011 2012-20142015 och

senareLån -1 278 -895 -7 708 -1 077Leverantörsskulder -3 989 – – –Derivat Utflöde -23 975 -93 -182 – Inflöde 24 122 154 300 –Total -5 120 -834 -7 590 -1 077

KreditriskKreditrisk innebär exponering för förluster ifall en motpart till ett finansiellt instrument inte kan möta sina åtaganden. SKF-koncernen är exponerad för kreditrisk genom sina operativa verksamheter och vissa av sina finansiella verksamheter. I enlighet med koncernens policy avseende kreditrisken för finansiella verksamheter handlar koncernen endast med väletablerade internationella finansiella insti-tutioner. Majoriteten av dessa har tecknat ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association, Inc.). Transaktioner görs inom fastställda limiter och exponering per motpart analyseras kontinuerligt.

På den operativa nivån analyseras kundfordringar löpande inom koncernen. Koncernens risker avseende kundfordringar är begränsad, i huvudsak beroende på dess geografiskt och industriellt diver sifierade kunder. Kundfordringar är föremål för kreditkontroll, och rutiner för godkännande finns i alla koncernbolag.

Koncernens maximala exponering för kreditrisk uppgick till 13 592 Mkr (15 399). Exponeringen baserades på bokfört värde för alla finansiella tillgångar med undantag för koncernens aktieinnehav. SKF-koncernen har inga signifikanta utestående finansiella garantier som kan öka kreditrisken. Koncernen har inte heller något innehav av ställda säkerheter som kan reducera den utestående kreditrisken per balansdagen.

SäkringsredovisningSäkringar av verkligt värdeSKF-koncernen har under 2010 och 2009 säkrat verkligt värderisken avseende obligationer med fast ränta (säkrade posten) till ett belopp om 266 Meur (250 Meur) med valuta- och ränteswapar. Lån i EUR med fast EUR-ränta har bytts mot lån i SEK med rörlig SEK-ränta. Förändringar i verkligt värde av den säkrade posten, vilka beror på förändringar i EUR-swapkurvan, balanseras genom den motsatta värdeförändringen i ränteswaparna. Syftet med denna säkrings transaktion var att konvertera EUR-obligationer med fast ränta till obligationer med rörlig SEK-ränta och således säkra verkligt värde av dessa finansiella skulder.

Av obligationslånet om 556 Mkr består 111 Mkr med fast ränta som har konverterats till rörlig ränta med ränteswapar i syfte att säkra verkligt värde för lånet med fast ränta mot förändringar i SEK-swap-kurvan.

Effektiviteten i säkringsförhållandet testas framåtriktat med den sk “critical terms match”-metoden. Effektivitetstesten görs retroaktivt vid varje balansdag med den sk ”dollar offset”-metoden. Denna metod jämför förändringar i verkligt värde av den säkrade posten uttryckt i en valutaenhet med förändringar i verkligt värde i säkringsderivatet uttryckt i en valutaenhet. Förändringar i de två transaktionerna beräknas på de utestående kassaflödena i början och slutet av test-perioden justerat för upplupna räntor. Alla säkringsrelationer var effektiva inom ett spann mellan 80% och 125%. Vid effektivitets-mätningen var inte ändringar i kreditvärdig het beaktade vid beräkning av förändring av verkligt värde.

Tabellen över derivat (under avsnittet för derivat) visar att SKF- koncernen hade designerade räntederivat för säkringar av verkligt värde till ett nettobelopp om -163 Mkr (343) per den 31 december 2010.

Noter Koncernen

94

Tabellen nedan visar räntekostnaden som redovisats för säkringar av verkligt värde.

Mkr

Finansiellkostnad

2010

Finansiellkostnad

2009

Finansiella skulder (säkrade poster) 23 36Valuta- och ränteswapar (säkringsinstrument) -21 -27

Skillnad (ineffektivitet) 2 9

KassaflödessäkringarUnder år 2010 använde sig koncernen av valutaterminskontrakt för att säkra valutaexponeringen.

För säkring av valutarisk i den framtida försäljningen hänförlig till förändringar i USD-kursen tillämpade koncernen kassaflödes-säkringar. Sannolik prognostiserad försäljning i USD utgjorde säkrad post under 2010 liksom 2009.

Under 2010 redovisade koncernen kursförluster som uppgick till 4 Mkr (vinst om 3) i säkringsreserven via övrigt totalt resultat. Dessa kursförluster baserades på omvärdering av valutaderivat till verkligt värde och beloppet utgjorde den effektiva delen i säkrings relationen. Under 2010 har vinster om 10 Mkr (kostnader om 166) omklassifice-rats från säkrings reserven via övrigt totalt resultat till årets försälj-ning. På balansdagen fanns inte någon materiell ineffektivitet avse-ende utestående säkringsförhållanden.

Säkringsredovisning tillämpades också vid säkring av prognostise-rad elkonsumtion. El-derivat användes av fabrikerna i Sverige för att minska exponeringen för fluktuationer i elpriser.

Under 2010 redovisade koncernen en vinst om totalt 34 Mkr (vinst om 6) i säkringsreserven via övrigt totalt resultat. Vinsten baserades på omvärdering av el-derivaten till verkligt värde och beloppet utgjorde den effektiva delen av säkringarna. Under året omklassifice-rades en vinst om 2 Mkr (förlust om 7) från säkringsreserven i eget kapital till årets kostnad för sålda varor. Den ineffektiva delen av säk-ringarna uppgick till 3 Mkr och redovisades som en finansiell kostnad.

I tabellen nedan visas de kontraktsenliga förfallen för säkrings- instrumenten. Vinster/förluster i säkringsinstrumenten redovisas i resultatet i samma period som de prognostiserade säkrade posterna påverkar resultaträkningen, se not 1.

Nominellt värde2011 2012

Q1 Q2 Q3 Q4 Totalt

Valutaderivat, Musd 1) 152 62 6 – – 220El-derivat, Meur 2 2 1 1 – 6

1) För majoriteten av USD-kontrakten redovisas effekten i resultatet 3 månader efter förfall. Den genomsnittliga kursen för utestående säkringskontrakt i USD var 7,0518.

En tabell med verkligt värde för utestående derivat på balansdagen visas nedan i avsnittet för derivat.

Säkringar av nettoinvesteringar Under 2010 säkrade koncernen totalt 884 Meur (484) av sina netto-investeringar i utländska verksamheter mot förändringar i växel-kursen EUR/SEK. Som säkringsinstrument användes EUR-lån, se not 20. Resultatet av säkringarna uppgick till 641 Mkr (320) före skatt för 2010 och redo visades direkt i omräkningsreserven via övrigt totalt resultat. Inget värde har återanvänts från övrigt totalt resultat till resultat räkningen 2010 eller 2009.

DerivatNedanstående tabell visar derivat per balansdagen redovisade som tillgångar i not 14 och skulder i not 20. Dessa derivat är uppdelade på derivat som ingår i säkringsrelation (säkringar av verkligt värde, kassaflödes säkringar) i enlighet med IAS 39 och övriga derivat. Övriga derivat kan också vara inbäddade (en komponent av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat).

Derivat (Mkr) Kategori 2010 2009

Ränte- och valutaswapar Säkringar av verkligt värde Säkringsredovisning -163 343 Ekonomiska säkringar Innehas för handel 3 9Valutaterminer och valutaoptioner Kassaflödessäkringar Säkringsredovisning -2 -14 Ekonomiska säkringar och handel Innehas för handel 105 88Elterminer Kassaflödessäkringar Säkringsredovisning 24 -10Inbäddade derivat Innehas för handel -1 11 -34 427

28 Finansiell riskhantering (forts.)

Noter Koncernen

95

Moderbolagets resultaträkningar

Januari – december

Mkr Not 2010 2009

Nettoomsättning 1 683 1 623Kostnad för sålda tjänster 5, 8, 12 -1 683 -1 623Bruttoresultat 0 0

Administrationskostnader 5, 8, 12 -213 -101Övriga rörelseintäkter 0 8Övriga rörelsekostnader -14 -8Rörelseresultat -227 -101

Resultat från andelar i koncern företag 2 1 925 2 761Finansiella intäkter 2 295 522Finansiella kostnader 2 -502 -681Resultat efter finansiella poster 1 491 2 501

Bokslutsdispositioner 3 -178 -145Resultat före skatter 1 313 2 356

Skatter 4 157 99Årets resultat 1 470 2 455

Moderbolagets resultaträkningar

Moderbolagets rapporter över totalresultat

Januari – december

Mkr Not 2010 2009

Årets resultat 1 470 2 455

Övrigt totalresultatFinansiella tillgångar som kan säljas 7 169 134Övrigt totalresultat 169 134Årets totalresultat 1 639 2 589

96

31 december

Mkr Not 2010 2009

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar 5 4 10Aktier och andelar i dotterföretag 6 22 257 17 211Långfristiga fordringar hos dotterföretag 10 591 8 614Andelar i intresseföretag 6 15 15Andra långfristiga värdepappersinnehav 7 645 476Uppskjutna skattefordringar 4 25 23

33 537 26 349OmsättningstillgångarKortfristiga fordringar hos dotterföretag 2 616 3 472Övriga kortfristiga fordringar 132 200Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 9Likvida medel – 0

2 752 3 681Summa tillgångar 36 289 30 030

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapitalBundet eget kapitalAktiekapital (455 351 068 aktier, kvotvärde 2,50 kronor per aktie) 1 138 1 138Bundna reserver 918 918

2 056 2 056Fritt eget kapitalFond för verkligt värde 425 256Balanserade vinstmedel 7 539 5 441Årets resultat 1 470 2 455

9 434 8 15211 490 10 208

Obeskattade reserver 3 1 417 1 240

AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 8 162 144Övriga avsättningar 3 7

165 151Långfristiga skulderLångfristiga lån 9 10 581 8 602Långfristiga skulder till dotterföretag 0 12

10 581 8 614Kortfristiga skulderKortfristiga lån 9 556 1 361Leverantörsskulder 17 17Kortfristiga skulder till dotterföretag 11 792 8 075Aktuella skatteskulder 42 184Övriga kortfristiga skulder 29 19Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 200 161

12 636 9 817

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 36 289 30 030

Ställda säkerheter 0 0Ansvarsförbindelser 5 5

Moderbolagets balansräkningar

Moderbolagets balansräkningar

97

Moderbolagets kassaflödesanalyser


2010Utgående

balansValuta-

kurseffektFörändring

av poster

2010Ingående

balans

Lån, lång- och kortfristiga 11 137 -1 200 2 374 9 963Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 162 – 18 144Skulder till dotterföretag, lång- och kortfristiga 11 671 – 4 058 7 613Fordringar hos dotterföretag, lång- och kortfristiga -11 297 1 224 -2 392 -10 129Likvida medel – – 0 0Räntebärande nettoskuld 11 673 24 4 058 7 591


2009Utgående

balansValuta-

kurseffektFörändring

av poster

2009Ingående

balans

Lån, lång- och kortfristiga 9 963 -684 -1 770 12 417Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 144 – -11 155Skulder till dotterföretag, lång- och kortfristiga 7 613 – 704 6 909Fordringar hos dotterföretag, lång- och kortfristiga -10 129 691 1 720 -12 540Likvida medel 0 – 4 -4Räntebärande nettoskuld 7 591 7 647 6 937

Januari – decemberMkr 2010 2009

Operativa aktiviteterRörelseresultat -227 -101Justering för Avskrivningar och nedskrivningar 1 1 Nettovinst (-) vid försäljning av materiella tillgångar -2 – Nettovinst (-) vid försäljning av aktier 4 0

Betald skatt -418 -4Utbetalda pensioner och liknande förpliktelser -21 -14Kostnader för lösen av optioner – -11

Förändring av rörelsekapitalLeverantörsskulder 0 -15Övriga rörelserelaterade tillgångar samt skulder, netto 3 207 3 343

Ränteinbetalningar 292 519Ränteutbetalningar -470 -642Övriga finansiella intäkter/kostnader -29 -27Nettokassaflöde från operativa aktiviteter 2 337 3 049

InvesteringsaktiviteterInvesteringar i materiella tillgångar 1 0Försäljning av materiella tillgångar 8 0Utdelningar erhållna från dotterföretag 1 945 2 941Försäljning av dotterföretag 18 1Investeringar i dotterföretag -5 089 -2 623Försäljning av aktier – 4Nettokassaflöde använt för investeringsaktiviteter -3 117 323Nettokassaflöde efter investeringar, före finansiering -780 3 372

FinansieringsaktiviteterUpptagande av medel- och långfristiga lån 4 642 1 475Betalning av medel- och långfristiga lån -2 268 -3 257Utdelning till aktieägarna -1 594 -1 594Nettokassaflöde använt för finansieringsaktiviteter 780 -3 376Ökning(+)/minskning(-) av likvida medel 0 -4Likvida medel 1 januari 0 4Likvida medel 31 december 0 0

Moderbolagets kassaflödesanalyser

98

Moderbolagets förändringar av eget kapital

MkrAktie-

kapital 1) ReservfondBundet

eget kapitalFritt eget

kapital Totalt

Ingående balans 1/1/2009 1 138 918 2 056 6 202 8 258Årets resultat – – – 2 455 2 455Övrigt totalresultat Förändringar av verkligt värde av tillgångar som kan säljas – – – 134 134Inlösen av aktieoptioner, netto – – – -11 -11Erhållna koncernbidrag – – – 1 337 1 337Lämnade koncernbidrag – – – -26 -26Skatt på koncernbidrag, netto – – – -345 -345Utdelning till aktieägarna – – – -1 594 -1 594Utgående balans 31/12/2009 1 138 918 2 056 8 152 10 208

Årets resultat – – – 1 470 1 470Övrigt totalresultat Förändringar av verkligt värde av tillgångar som kan säljas – – – 169 169Kostnader för prestationsaktieprogram – – – 31 31Erhållna koncernbidrag – – – 1 645 1 645Lämnade koncernbidrag – – – -8 -8Skatt på koncernbidrag, netto – – – -431 -431Utdelning till aktieägarna – – – -1 594 -1 594Utgående balans 31/12/2010 1 138 918 2 056 9 434 11 490

1) Aktiekapitalets fördelning på olika aktietyper framgår av not 16 till koncernens finansiella rapporter.

Bundet eget kapital inkluderar aktiekapital och reservfond som inte kan utdelas till aktieägarna.Fritt eget kapital inkluderar upparbetade vinstmedel som kan utdelas till aktieägarna, samt fond för verkligt värde vilket ackumulerar förändringarna av verkligt värde av investering i aktier. Se moderbolagets balansräkningar för en specifikation av fritt eget kapital.

Moderbolagets förändringar av eget kapital

99

Noter till moderbolagets finansiella rapporterBelopp i Mkr där annat ej anges. Belopp inom parentes anger motsvarande värden 2009.

RedovisningModerbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med Årsredo-visningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR2 ”Redovisning för juridisk person” samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen från Redovisnings rådet för finansiell rapporte-ring RFR2 innebär att årsredovisningen så långt som det är möjligt överensstämmer med IFRS. Lokal svensk lagstiftning möjliggör inte att IFRS kan följas helt. Nedan beskrivs skillnaden mellan moder bolagets och koncernens redovisningsprinciper. För beskrivning av koncernens redovisningsprinciper, se not 1 till koncernens finansiella rapporter.

Avsättningar till anställda efter avslutad anställningKoncernen tillämpar IAS 19 Ersättning till anställda, men i moder-bolaget tillämpas liksom tidigare år FARs Rekommendation RedR Nr 4 Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad.

Investeringar i dotterbolagAktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för nedskrivningar.

Obeskattade reserverSkattelagstiftningen i Sverige medger avsättning till obeskattade reserver. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses. För den händelse att verksamheten skulle gå med förlust kan dock de obeskattade reserverna tas i anspråk för att täcka förlusten utan att någon beskattning blir aktuell. Koncern bidrag redovisas i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande RFR 2 som eget kapital.

Principer med påverkan på presentation och upplysningIAS 1 ”Utformning av finansiellarapporter; omarbetad utformning”, införde främst ett krav att presentera transaktioner som inte berör aktieägare separat i det egna kapitalet. Moderbolaget har valt att presentera sådana transaktioner i ” moderbolagets rapporter över total resultat” där individuella poster redovisas brutto och om någon skatteeffekt redovisas separat som en ackumulerad post. Tidigare presenterades transaktioner som inte berör aktieägare netto efter skatt i moderbolagets förändringar av eget kapital. 2009 har räknats om i enlighet med den nya principen.

1 Redovisningsprinciper

2 Finansiella intäkter och finansiella kostnader

Mkr 2010 2009

Resultat från andelar i koncernföretagUtdelningar från dotterföretag 1 945 2 941Övriga finansiella intäkter från dotterföretag 4 1Nedskrivning av investeringar i dotterföretag -24 -181

1 925 2 761Finansiella intäkterRänteintäkter hänförliga till dotterföretag 292 518Externa ränteintäkter 0 1Övriga finansiella intäkter 3 3

295 522Finansiella kostnaderRäntekostnader hänförliga till dotterföretag -182 -150Externa räntekostnader -288 -492Övriga finansiella kostnader -32 -39

-502 -681

Övriga finansiella intäkter från dotterföretag avser koncerninterna vinster vid aktieavyttringar samt likvidationsöverskott.

Noter Moderbolaget

100

5 Materiella anläggningstillgångar

Mkr

2010 Utgående

balans Investeringar Avyttringar

2009 Utgående

balans

AnskaffningsvärdeByggnader 4 – -5 9Mark och markanläggningar 0 – -2 2Inventarier, verktyg och installationer 13 1 – 12

17 1 -7 23

Mkr

2010 Utgående

balans Avskrivningar Avyttringar

2009 Utgående

balans

Ackumulerade avskrivningarByggnader 1 0 -1 2Mark och markanläggningar 0 – – 0Inventarier, verktyg och installationer 12 1 – 11

13 1 -1 13

Redovisat värde 4 10

Avskrivningar har inkluderats i administrationskostnader.Taxeringsvärden för de svenska fastigheterna är 3 Mkr (9) varav 1 Mkr (2) är hänförbara till mark och markanläggningar.

4 Skatter

Till resultat före skatt hänförlig (Mkr) 2010 2009

Aktuell skatt 155 101Uppskjutna skatter 2 -2

157 99 Skatt hänförlig till inlösen av aktieoptioner, redovisat i fritt eget kapital, uppgår till 0 Mkr (1). Skatten på koncernbidrag är 431 Mkr (345).

Uppskjutna skatter, netto, per slag (Mkr) 2010 2009

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 23 21Övrigt 2 2Uppskjutna skattefordringar 25 23

Avstämning mellan den lagstadgade skatten i Sverige och skatter (Mkr) 2010 2009

Skatt beräknad efter svensk skattesats -345 -620Ej skattepliktiga utdelningar och andra finansiella intäkter 512 774Övriga icke avdragsgilla och icke skattepliktiga resultatposter, netto -10 -55Skatter 157 99

Den svenska företagsskatten uppgick till 26,3% under 2010 och 2009.

Noter Moderbolaget

3 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Bokslutsdispositioner (Mkr) 2010 2009

Förändring av periodiseringsfonder -179 -145Förändring avskrivningar utöver plan 1 0

-178 -145Obeskattade reserver (Mkr)

Ackumulerade avskrivningar utöver plan 1 2Periodiseringsfonder 1 416 1 238

1 417 1 240

101

2010 2009

Namn och säteOrganisations-

nummer Antal andelar

Proc- entuellt innehav

Bokförtvärde Antal andelar

Proc- entuelltinnehav

Bokförtvärde

TillverkningsföretagSKF USA Inc., Pa., USA – 1 000 100 2 234 1 522 651 99,9 862SKF Österreich AG, Österrike – 200 100 176 200 100 176SKF Española S.A., Spanien – 3 650 000 100 383 3 650 000 100 383SKF Polska Spólka Akcyjna, Polen – 3 701 466 90,6 156 3 701 466 90,6 156SKF Bearings Bulgaria EAD, Bulgarien – 24 664 309 100 183 23 664 309 100 183SKF Ukraine, Ukraina – 821 379 918 99,8 113 481 829 623 99,7 34SKF Actuators AB, Göteborg 556020-4207 – – – 1 000 100 7SKF do Brasil Limitada, Brasilien – 243 461 248 99,9 538 237 130 248 99,9 538SKF Argentina S.A., Argentina – 890 144 2,4 3 890 144 2,4 3SKF India Ltd., Indien – 246 390 480 46,7 94 24 639 048 46,7 94 SKF Couplings Systems AB, Hofors 556019-4150 7 500 100 259 75 000 100 259SKF Sealing Solutions AB, Landskrona 556133-3625 10 000 100 18 10 000 100 27SKF Transmission AB, Jönköping 556219-5296 – – – 16 000 100 2SKF Automotive Components Corporation, Republiken Korea – – – – 3 035 000 100 74SKF Sealing Solutions Korea Co., Ltd., Republiken Korea – 153 200 51,0 15 153 320 51,0 15PT. SKF Indonesia, Indonesien – 76 380 85,8 35 76 380 85,8 35SKF de Mexico S.A. de C.V., Mexiko – 108 224 966 32,3 65 108 264 952 32,3 65SKF Technologies (India) Private Limited, Indien – 626 500 101 78,3 187 626 500 101 78,3 187

Försäljningsföretag SKF Danmark A/S, Danmark – 5 100 7 5 100 0 SKF Norge A/S, Norge – 50 000 100 0 50 000 100 0 Oy SKF Ab, Finland – 48 100 100 12 48 400 100 12 SKF Logistics Services Belgium – 29 907 952 99,9 6 236 167 587 99,9 6 236 SKF Portugal-Rolamentos, Lda., Portugal – 61 601 95.0 4 61 601 95,0 4 SKF Ložiska, a.s., Tjeckien – 430 100 10 430 100 10 SKF Svéd Golyóscsapágy Zrt., Ungern – 20 100 0 20 100 0 SKF Canada Limited, Kanada – 100 000 76,9 0 100 000 76,9 0 SKF del Peru S.A., Peru – 2 564 903 99,9 0 2 565 160 100 0 SKF Chilena S.A.I.C., Chile – 88 192 100 0 88 192 100 0 SKF Venezolana S.A., Venezuela – 194 832 100 35 194 832 100 0 SKF South East Asia & Pacific Pte Ltd., Singapore – 1 000 000 100 0 1 000 000 100 0 PT. Skefindo Primatama, Indonesien – 5 5,0 1 100 5,0 1 SKF Pakistan Private Limited, Pakistan – 1 781 295 100 2 1 781 293 100 2 SKF New Zealand Limited, Nya Zeeland – 375 000 100 0 375 000 100 0 SKF Lubrication Competence Center Nordic Region AB,

Linköping 556124-6082 1 000 100 8 1 000 100 8 SKF Eurotrade AB, Göteborg 556206-7610 83 500 100 12 83 500 100 12SKF Multitec AB, Helsingborg 556236-4595 29 500 100 5 29 500 100 5 Monitoring Control Center MCC AB, Kiruna 556644-8295 3 375 67,5 1 3 375 67,5 1SKF Condition Monitoring Center, (Luleå) AB, Luleå 556236-9263 5 000 100 10 5 000 100 10Transport 10 802 9 401

6 Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag

Betydande aktier och andelar i dotterföretag specificeras nedan. Investeringar i intresseföretag var 15 Mkr (15) och inkluderar 50% innehav i AEC Japan Co. Ltd och ett 30% innehav i Endorsia.com International AB.

Aktier och andelar i dotterföretagden 31 december (Mkr) 2010 Förvärv

Ned-skrivningar

Avyttringar och kapital-

nedsätt-ningar 2009 Förvärv

Ned-skrivningar

Avyttringar och kapital-

nedsätt-ningar 2009

Aktier och andelar i dotterföretag 22 257 5 089 -25 -18 17 211 2 625 -181 -1 14 768

Noter Moderbolaget

102

Dotterföretagsinnehav i större koncernföretag

Namn och säte (procentuellt innehav) 2010Ägt av

dotterföretag i:

SKF GmbH, Schweinfurt, Tyskland 100 Nederländerna

SKF Industrie S.p.A, Turin, Italien 100 Nederländerna

SKF France S.A., Montigny-le-Bretonneux, Frankrike 100 Frankrike

Société de Mécanique S.A, Vernon, Frankrike 99,4 Frankrike

SKF (U.K.) Ltd., Luton, Storbritannien 100 Storbritannien

SKF China Ltd., Hong Kong, Kina 100 Kina

SKF India Ltd., Mumbai, Indien 0,4 Sverige

SKF India Ltd., Mumbai, Indien 6,5 Storbritannien

Officine Meccaniche di Villar Perosa S.r.l., Villar Perosa, Italien 100 Italien

RFT S.p.A., Turin, Italien 100 Italien

Willy Vogel AG, Berlin, Tyskland 100 Tyskland

SKF Aerospace France, Saint-Vallier-sur-Rhône, Frankrike 100 Frankrike

SKF Argentina S.A., Buenos Aires, Argentina 97,5 Schweiz

SKF de Mexico S.A. de C.V., Puebla, Pue, Mexiko 67,6 Mexiko

SKF Canada Ltd., Scarborough, Kanada 23,1 Nederländerna

SKF Sealing Solutions GmbH, Leverkusen-Opladen,Tyskland 100 Tyskland

SKF Bearing Industries (Malaysia), Sdn.Bhd., Nilai, Malaysia 100 Nederländerna

SKF Linearsysteme GmbH, Schweinfurt, Tyskland 100 Tyskland

SKF Japan Ltd., Tokyo, Japan 100 Nederländerna

SKF B.V., Nieuwegein, Nederländerna 100 Nederländerna

SKF Bearing Services Taiwan Ltd., Taipei, Taiwan 100 Nederländerna

SKF Sverige AB, Göteborg 100 Sverige

SKF Mekan AB, Katrineholm 100 Sverige

Economos Austria GmbH, Judenburg, Österrike 100 Österrike

SNFA SA, Valenciennes, Frankrike 100 Frankrike

Lincoln Industrial, USA 100 USA

SKF Taiwan Co, Ltd., Taipei, Taiwan 100 Taiwan

ABBA Linear Technology Co, Ltd., Taipei, Taiwan 99,3 Taiwan

Dalian SKF Wazhou Bearings Co, Ltd., Wufangtium, Kina 51,0 Kina Beijing Nankou SKF Railway Bearings Co, Ltd., Peking, Kina 51,0 Kina SKF Sealing Solutions (Wuhu) Co. Ltd., Anhui, Kina 100 Kina

2010 2009

Namn och säteOrganisations-

nummer Antal andelar


Bokförtvärde Antal andelar


Bokförtvärde

Transport – 10 802 9 401

Övriga företagTrelanoak Limited., Storbritannien – 6 965 000 100 120 6 965 000 100 120SKF Holding Maatschappij Holland B.V., Nederländerna – 60 002 100 5 042 60 002 100 5 042SKF Belgium NV/SA, Belgien – 650 505 99.9 3 593 – – –

SKF Verwaltungs AG, Schweiz – 500 100 502 500 100 502SKF Holding Mexicana, S.A. de C.V., Mexiko – 2 268 763 98.0 104 2 268 763 98,0 120SKF (China) Investment Co. Ltd., Folkrepubliken Kina – 133 400 100 935 133 400 100 935SKF Korea LTD, Republiken Korea – 128 667 100 74 – – –

SKF Treasury Centre Asia & Pacific Pte Ltd., Singapore – 61 500 000 100 468 1 100 468SKF South Africa (Pty) Ltd., Sydafrika – 1 422 480 100 43 300 100 43SKF Australia (Manufacturing) Pty. Ltd., Australien – 96 500 100 0 96 500 100 0SKF (Thailand) Ltd, Thailand – 1 847 000 92.4 37 1 847 000 92,4 37Scandrive Control AB,Göteborg 556354-1548 – – – 5 000 100 8SKF International AB, Göteborg 556036-8671 20 000 100 320 20 000 100 320Återförsäkringsaktiebolaget SKF, Göteborg 516401-7658 30 000 100 125 30 000 100 125SKF Förvaltning AB, Göteborg 556350-4140 124 500 99.9 40 124 500 99,9 40Bagaregården 16:7 KB, Göteborg 916622-8529 99.9 521) 99,9 501) Övriga innehav 0 0

22 257 17 211

1) Som nominellt värde upptas moderbolagets andel av kommanditbolagets egna kapital.

6 Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag (forts.)

Noter Moderbolaget

103

7 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Namn och säteProcentuellt

innehavAntalaktier Valuta

Nominelltvärde i lokal

valuta, miljoner

2010 Bokfört

värde, Mkr

2009 Bokfört

värde, Mkr

Wafangdian Bearing Company Limited, Kina 19,7 79 300 000 CNY 33 586 456NN, Inc., USA 4,5 700 000 USD 2 59 20

645 476

8 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Belopp redovisat i balansräkningen (Mkr) 2010 2009

Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser 169 164Avgår: verkligt värde av förvaltningstillgångar -156 -149Nettoförpliktelse 13 15

Nuvärde av ofonderade pensionsförpliktelser 149 129Nettoskuld i balansräkningen 162 144

Av nettoskulden för pensioner är 162 Mkr relaterade till Tryggande-lagen.

Förändring av pensionsåtaganden för året (Mkr) 2010 2009

Ingående balans 1 januari 144 155Pensionskostnad exklusive räntekostnad 41 23Räntekostnad 5 6Avkastning på förvaltningstillgångarna -7 -26Pensionsutbetalningar -21 -14Utgående balans 31 december 162 144

Specifikation av periodens kostnader avseende pensioner (Mkr)Pensionskostnad exklusive räntekostnad 41 26Räntekostnad 5 6Avkastning på förvaltningstillgångarna -7 -26Kostnader för pensionering i egen regi 39 6

Kostnader under DC planer 39 44Totala kostnader 78 50

Beräkningen av ofonderade pensionsplaner har skett i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter, FFFS 2007:24 och FFFFS 2007:31. Diskonteringsräntan för ITP-planen uppgår till 4,0% (4,0) och för andra

förmånsbestämda planer till 3,6% (3,5). Nästa års förväntade utbetal-ningar avseende pensioner i egen regi beräknas uppgå till 25 Mkr.

Noter Moderbolaget

Alla tjänstemän anställda i bolaget omfattas av den kollektivavtals-reglerade ITP-planen. Dessutom har bolaget ett kompletterande avgiftsbestämd, (DC) system för en begränsad grupp av chefer.

Detta DC-system ersätter den tidigare supplementära förmåns-bestämda planen som från 2003 är stängd för nya deltagare.

104

9 Lån

2010 2009

Mkr Förfall RäntaRedovisat

värdeVerkligt

värdeRedovisat

värdeVerkligt

värde

Obligationslån 250 Meur (Utestående 132 Meur) 2010 3,00 – – 1 361 1 371485 Mkr (Utestående 111 Mkr) 2011 5,40 111 112 111 116500 Meur (Utestående 396 Meur) 2013 4,25 3 565 3 796 4 124 4 273

Övriga lång- och kortfristiga lån1 015 Mkr (Utestående 445 Mkr) 2011 2,06 445 445 445 445150 Meur (Utestående 50 Meur) 2013 1,30 450 450 1 547 1 547130 Meur 2014 3,78 1 170 1 176 1 342 1 342400 Meur 2014 1,25 3 601 3 602 – –100 Meur 2015 2,95 895 895 – –100 Meur 2016 1,41 900 900 1 033 1 033

11 137 11 376 9 963 10 127

De belopp som förfaller till betalning inom ett år redovisas under kortfristiga lån. För samtliga lån har verkligt värde beräknats genom diskontering av lånens framtida kassaflöden till marknadsränta för respektive löptid.

11 Sjukfrånvaro

2010 2009

Total sjukfrånvaro i % av total ordinarie arbetstid 1,2% 1,3%• sjukfrånvaro män 0,5% 1,2%• sjukfrånvaro kvinnor 2,1% 1,4%• anställda –29 år 1,1% 1,4%• anställda 30 –49 år 0,7% 1,3%• anställda 50 år + 2,3% 1,3%• långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i % av total sjukfrånvaro 39,2% 50%

12 Närstående

Information om försäljning till och inköp från dotterföretag är inkluderade i kostnad för sålda tjänster som uppgår till 1 288 Mkr (1 201). Finansiella intäkter från och finansiella kostnader till dotterföretag och intresseföretag framgår av not 2. Fordringar på

och skulder till dotterföretag och intresseföretag framgår av balans-räkningen.

Transaktioner med ledande befattningshavare redogörs för i not 25 av koncernens finansiella rapporter.

För uppgift om ersättningar till ledande befattningshavare samt könsfördelning bland ledande befattningshavare se not 25 till koncernens finansiella rapporter.

Mkr 2010 2009

Löner och andra ersättningar 259 211Sociala kostnader (varav pensionskostnader) 177 (78) 137 (50)

Se not 27 för uppgift om medelantal anställda och not 26 för ersättningar till revisorer.

10 Löner, ersättningar, medelantal anställda samt könsfördelningbland ledande befattningshavare

Noter Moderbolaget

105 Förslag till vinstdisposition

Förslag till vinstdisposition

Balanserad vinst från föregående år Kr 7 538 891 329Årets resultat Kr 1 470 006 669Fritt eget kapital Kr 9 008 897 998

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till aktieägare utdelas kr 5,00 per aktie1) Kr 2 276 755 3402)

att som kvarstående vinstmedel balanseras Kr 6 732 142 658Kr 9 008 897 998

1) Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 3 maj 2011.2) Styrelsens yttrande: Styrelsen anser att föreslagen utdelning är försvarlig i relation till de krav som koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer

på koncernens egna kapital samt koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Resultatet av moderbolagets, AB SKFs, och koncernens verksamhet under 2010 och ställningen vid samma års utgång framgår av resultaträkningarna

och balansräkningarna med noter.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige, respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och ger en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen respektive koncernförvaltningsberättelsen ger

en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 1 februari 2011

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning har avgivits den 28 februari 2011.

KPMG AB

Thomas ThielAuktoriserad revisor

Lena Treschow Torell (Styrelseledamot)Peter Grafoner (Styrelseledamot)Lars Wedenborn (Styrelseledamot)Joe Loughrey (Styrelseledamot)Jouko Karvinen (Styrelseledamot)

Lennart Larsson (Styrelseledamot) Kennet Carlsson (Styrelseledamot)Jeanette Stenborg (Styrelsesuppleant) Marie Petersson (Styrelsesuppleant)

Leif Östling (Ordförande)Ulla Litzén (Styrelseledamot)Tom Johnstone (VD och koncernchef, styrelseledamot)Winnie Fok (Styrelseledamot)Hans-Olov Olsson (Styrelseledamot)

106

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bok-föringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AB SKF för år 2010. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 8-39 och 50-105. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskaps handlingarna och förvaltningen och för att årsredovis-ningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo-visningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkstäl-lande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelse-fulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt

att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvars-frihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verk-ställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisnings-lagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisnings-lagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovis-ningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvars-frihet för räkenskapsåret.

Till årsstämman i AB SKF, Org nr 556007-3495

Göteborg den 28 februari 2011

KPMG AB

Thomas ThielAuktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

107

Utmärkelser

Utmärkelser

SKFs produkter, lösningar och tjänster är mycket uppskattade. Nedan följer en lista på ett antal utmärkelser erhållna under 2010:

• 2009 Advanced Safety Production Unit Award, Dalian Government, Kina

• Best Supplier of the Year 2008-09, Elgi, Indien

• Best Supplier Award, Hanbell, Kina

• Best Manager Award 2009, Dalian Personnel Bureau, Dalian Labor and Social Security Bureau, Kina

• 2010 Best Overall Supplier, Goldwind, Kina

• Best Product of the Year 2010, The Golden Mousetrap Award, Design News, USA

• Best Brand in Corporate Branding, Asia Pacific Brands Foundation, Malaysia

• Best Supplier of the year 2010, APP China Group, Kina

• Best Company Award, Korean authorities, Sydkorea

• Best Kaizen Award, Toyota, Indien

• Best Performance in Qualità, FIAT, Argentina

• Best Vendor of AHM Tahun 2010, Honda AHM, Indonesien

• Best Quality and Delivery Performance, Chemco Harapan Nusantara, Indonesien

• Caterpillar MQ11005 Supplier Certification Award (gold level), Caterpillar, Polen

• Dalian Xinghai Friendship Award, Dalian Government, Kina

• The Employment Relationship “AA” Trustworthy Unit Award, Dalian Municipal Government, Kina

• FIAT Qualitas award 2010, FIAT, Brasilien

• Gold Level Green Building Certification to LEED-NC, LEED, Ryssland

• Gjuteribranchens Energipris 2010, Gjuteribranchen, Sverige

• Liaoning Friendship Award, Liaoning Provincial People’s Government, Kina

• Leadership Award for sustainability, Johnson Controls, USA

• NAPA Canada 95% Club Award, NAPA Canada, Kanada

• Outstanding Q1 supplier, Deutsche Bahn AG, Tyskland

• Oustanding Supplier Award, Qingjiang Motor (QJEM), Kina

• Preferred Supplier Award, Bosch, Tyskland

• Partner-level Supplier Award, John Deere, USA

• Preferred Employer Award 2009, Dalian Personnel Bureau, Dalian Labor and Social Security Bureau, Kina

• Platinum Level LEED Certification for Commercial Interiors, US Green Building Council, USA

• Supplier 6 Sigma Assessment, Caterpillar, Polen

• Supplier Quality Excellence Recertification Process MQ11005 Silver for SKF Slewing Bearings, Caterpillar, Frankrike/Belgien

• Silver Award – TKED1, Terotech Maintenance fair, Slovenien

• Sona Kaizen Trophy, TPM Conference, Indien

• The Supply Chain Distinction Award 2010, World Trade Group, Spanien

• The 2010 Supply Chain Operational Excellence Award, Global Supply Chain Council, Kina

• Svenska Exportpriset 2010, Svenska Handelskammareni Tyskland, Exportrådet och Svenska Ambassaden, Tyskland

• Vendor Awards 2010 – Best Supply Category, Honda AHM, Indonesien

• VW Group Award 2010, Volkswagen, Mexiko

SKFs divisioner

Innehåll

110 Industrial Division och Service Division

betjänar den industriella marknaden

112 Industrial Division

114 Service Division

116 Den industriella marknaden

118 Automotive Division

SKFs verksamhet är indelad i tre divisioner som var och en fokuserar på

specifika kundgrupper världen över. Divisionerna är ömsesidigt beroende och

förser varandra med produkter, tjänster och kunskap för att varje division

ska kunna betjäna sina respektive slutkunder.

Verksamheten är indelad i runt 40 kundsegment, varav några exempel

är bilar och lätta lastbilar, vindkraft, järnvägsindustri, verktygsmaskiner,

medicinteknisk industri, livsmedelsindustri och pappersindustri.

110 Industrial och Service Division

Industrial Division och Service Division betjänar den industriella marknaden

Industrial DivisionIndustrial Division betjänar industriella OEM-företag (original equipment manufacturers) i ett 30-tal globala kundsegment, med ett brett utbud av erbjudanden som i allt högre grad fokuserar på energieffektivitet. Divisionens kunskap och lösningar bygger också på tillverkningen av ett brett sortiment lager – såsom sfäriska och cylindriska rullager, vinkelkontaktkullager, medelstora spårkullager, superprecisionslager, magnetlager – såväl som smörj system, linjära produkter, elektroniska styrsystem och kopplingar.

Service DivisionService Division betjänar den globala industriella eftermarknaden och tillhandahåller produkter och kunskapsbaserade tjänster för att öka effektiviteten i kunders produktionsutrustning. Lösningarna bygger på SKFs kunnande om lager, tätningar, smörjsystem, mekatronik och tjänster. Kunderna betjänas av SKF och dess nät av mer än 7 000 auktoriserade återförsäljare. Divisionen har fem center för tillstånds-övervakning som utvecklar och tillverkar världsledande maskin- och programvara. Service Division ansvarar också för all SKFs försäljning på vissa mindre marknader. Det växande nätverket av SKF Solution Factory kommer att utgöra den framtida infrastrukturen för att leverera kompletta, integrerade lösningar och tjänster som inrymmer alla SKFs teknikplattformar.

Industrial Division och Service Division betjänar den globala industriella marknaden och dess kunder med produkter, tjänster och lösningar. Divisionerna har ett nära samarbete för att på bästa sätt tillgodose kundernas behov – från OEM-företag till slutanvändare.

Eftersom varje bransch är unik betjänar båda divisionerna hela den industriella marknaden men tillför värde i olika stadier i produktionsutrustningars livscykel. Det gör att SKF kan skräddarsy tekniska lösningar för att tillgodose de specifika kraven i varje bransch.

Industrial Division

Service Division

0

10 000

20 000

30 000

40 000

201020092008

Rörelseresultat Mkr*Försäljning Mkr*

Försäljning Försäljning inkl.intern försäljning

0

1 000

2 000

3 000

4 000

201020092008

19 5

34 28 5

46

1 55

1

Registrerat antal anställda*

0

500

1 000

1 500

2 000

2010200920080

5 000

10 000

15 000

20 000

201020092008

1 46

3 17 8

53

Investeringar i materiella anläggningstillgångar Mkr*

22 9

31

33 9

36 4 01

0

1 73

1

19 4

29

* Tidigare publicerade siffror har omräknats för att överensstämma med organisationen 2010.

19 4

24

29 6

07 3 49

8

1 00

0

19 9

22


Särskild tillverkningsindustri 12%Energi 15%Allmän industri 21%

Tunga arbetsfordon 8%

Järnväg 11%Tung tillverkningsindustri 9%Flygindustri 16%Övrigt 8%

Västeuropa 55%

Asien/Stillahavsområdet 27%

Försäljning per geografiskt område

Nordamerika 18%

Service

0

6 000

12 000

18 000

24 000

201020092008



0

1 000

2 000

3 000

4 000

201020092008

19 5

99

19 9

57

2 58

5


0

25

50

75

100

2010200920080

2 000

4 000

6 000

8 000

201020092008

61

5 72

5



21 8

38

22 2

49

3 36

2

99

6 01

722 0

29

22 4

08

3 03

6 103

5 83

2

Service ochservicerelateradeprodukter

Service ochservicerelateradeprodukter 17%

Lager och lagerenheter, transmissionsprodukter,tätningar, smörjsystem, system för linjära rörelseroch ställdon 83%


Asien/Stillahavs-området 33%

Mellanöstern/Afrika 8%

Latinamerika 12%Östeuropa 9%

Västeuropa 25%

Nordamerika 13%


111 Industrial och Service Division

Allmän industriHydraulik och pneumatik, industriella växellådor och materialhantering.

Särskild tillverkningsindustriLivsmedel, verktygsmaskiner, marin industri, medicin och hälsovård, tryckerier och förpackningsindustri samt textil.

Tung tillverkningsindustriMetallbearbetning (stål), gruvindustri, massa och papper.

FlygindustriLager, strukturkomponenter och tätningar till tillverkare av både flygmotorer och flyg planskroppar.

JärnvägAxelboxar och sensorförsedda lagerlösningar för passagerarvagnar, godsvagnar, lok, motorvagnståg, höghastighetståg och annan järnvägsindustri.

Tunga arbetsfordonEntreprenadmaskiner, jord- och skogs bruksmaskiner samt gaffeltruckar.

Energi Förnybar energi (huvudsakligen vindkraft), olja och gas samt maskiner för icke-förnybar energi.

Övrigt Övriga verksamheter.

Segment

0

10 000

20 000

30 000

40 000

201020092008



0

1 000

2 000

3 000

4 000

201020092008

19 5

34 28 5

46

1 55

1


0

500

1 000

1 500

2 000

2010200920080

5 000

10 000

15 000

20 000

201020092008

1 46

3 17 8

53


22 9

31

33 9

36 4 01

0

1 73

1

19 4

29


19 4

24

29 6

07 3 49

8

1 00

0

19 9

22


Särskild tillverkningsindustri 12%Energi 15%Allmän industri 21%

Tunga arbetsfordon 8%

Järnväg 11%Tung tillverkningsindustri 9%Flygindustri 16%Övrigt 8%

Västeuropa 55%

Asien/Stillahavsområdet 27%


Nordamerika 18%

Service

0

6 000

12 000

18 000

24 000

201020092008



0

1 000

2 000

3 000

4 000

201020092008

19 5

99

19 9

57

2 58

5


0

25

50

75

100

2010200920080

2 000

4 000

6 000

8 000

201020092008

61

5 72

5



21 8

38

22 2

49

3 36

2

99

6 01

722 0

29

22 4

08

3 03

6 103

5 83

2

Service ochservicerelateradeprodukter

Service ochservicerelateradeprodukter 17%

Lager och lagerenheter, transmissionsprodukter,tätningar, smörjsystem, system för linjära rörelseroch ställdon 83%



Mellanöstern/Afrika 8%

Latinamerika 12%Östeuropa 9%

Västeuropa 25%

Nordamerika 13%


112 Industrial Division

Industrial Division

Fokus för divisionen under 2010:• Genererade rekordhöga vinstnivåer under marknadens

återhämtning• Ökade försäljningen och närvaron på snabbväxande

marknader i Asien• Investerade i nya fabriker i Indien och Ryssland• Offentliggjorde bygget av en ny fabrik i Kina – invigs i slutet av 2011• Köpte det amerikanska smörjsystemsföretaget Lincoln Industrial• Inledde flera nya strategiska samarbeten• Fortsatte implementeringen av Manufacturing Excellence.

Försäljningen 2010 uppgick till 19 424 Mkr, (19 534), en minskning med 0,6%. Försäljning inklusive intern försäljning uppgick till 29 607 Mkr (28 546). Rörelseresultatet var 3 498 Mkr (1 551), med en rörelsemarginal på 11,8% (5,4). Rörelseresultatet inkluderar omstruktureringskostnader och engångsposter på cirka 80 Mkr (310). Försäljningsminskningen kan hänföras till organisk tillväxt 6,0% och valutaeffekter 6,6%.

När böckerna stängdes efter ett av de tuffaste åren hittills startade Industrial Division ett nytt kapitel 2010. Detta blev verkligen ett år av förbättrad lönsamhet och återhämtade volymer tack vare återhämtning och tillväxt i de flesta regioner och segment.

Försäljningen i Nordamerika och Asien steg påtagligt under året, med en positiv utveckling i bland annat segmenten anläggningsmaskiner, hydraulik och pneumatik, industriella växellådor, jordbruksmaskiner samt massa och papper. Den europeiska marknaden var svag under första och andra kvartalet men volymerna återhämtade sig senare under året och nådde högre nivåer än för samma period ett år tidigare.

Gasa och bromsaVi fortsatte att vara försiktigt optimistiska i divisionen under 2010. Vi behövde bromsa på vissa områden under vägledning av programmet 3C – kund, kostnad, kassaflöde. Samtidigt har det varit viktigt att våga gasa på områden där vi har noterat potential eller tillväxt. Vi ökade vår närvaro i Asien, investerade i nya fabriker och förvärvade ett stort amerikanskt smörjsystemsföretag för att utöka vår verksamhet inom smörjsystem.

Viktiga nyheter 2010 per kundsegment:

Flygindustri – på väg att lyftaFlygindustrimarknaden var fortsatt svag i början av 2010 till följd av att den drabbades av lågkonjunkturen nästan ett helt år efter de flesta andra branscher. Orderingången för SKFs lager, komponenter och styrutrustning för flygplan, helikoptrar och jetmotorer vände i slutet av året och en full återhämtning av marknaden väntas under 2011.

För två av SKFs främsta kunder, Boeing och Airbus, ökade takten i flygplanstillverkningen något. Segmentet för affärsflyg var fortsatt stabilt, inklusive affärsjetplan med stora kabiner. Det kommersiella helikoptersegmentet nådde bottennivåer, medan segmentet militärhelikoptrar var relativt starkt.

I en satsning för att ytterligare utöka sin amerikanska verksamhet inom flygmotorsegmentet investerade SKF mer än 17 miljoner dollar i bygget av en ny värmebehandlingsanläggning i Falconer, New York.

I september tilldelades SKF Aerospace Global Certificate (i serien AS/EN9100) av det opartiska certifieringsorganet Lloyd’s. Detta certifikat uppmärksammar företag som bedriver verksamhet på ett stort antal orter med ett harmoniserat arbetssätt överallt och med en global företagsledning. Ytterst få sådana certifikat utfärdas.

Järnväg – på rätt spårDe långsiktiga drivkrafterna för en positiv utveckling inom järnvägsindustrin består. Under 2010 påverkades branschen emellertid negativt i Europa av lågkonjunkturen, främst inom fraktsegmentet, till följd av svag efterfrågan på transporter. Vissa investeringar i passagerarsegmentet sköts upp till följd av ekonomiska åtstramningar på en del marknader. Kina och Indien utvecklades båda starkt tack vare investeringar i förbättrad infrastruktur och i rullande material.

SKF invigde sin nya fabrik för järnvägslager i Tver, Ryssland, i juli. Fabriken ska tillverka den nya generationen fabrikssmorda, kompakta koniska rullagerenheter. Investeringen stärker SKFs ställning ytterligare som leverantör till Rysslands järnvägar (RZD). Anläggningen är en av de första LEEDcertifierade fabrikerna i Europa.

SKF utökade sitt nät av serviceverkstäder för järnväg. SKF har nu sju Railway Service Centres i full drift runt om i världen.

SKF presenterade sin samarbetsmodell inom livscykelhantering vid världens största järnvägsmässa, InnoTrans i Berlin.

Flera nya order tecknades under 2010, inklusive en affär med Changchun Railway Vehicles Co.,Ltd (CRC) till ett ordervärde av 6,8 miljoner euro. SKF förnyade också sitt kontrakt med den kinesiska loktillverk aren CSR Zhuzhou Electric Locomotive Co., Ltd (ZELC) på lager för samtliga axelboxar och drivsystem under 2010, till ett ordervärde av 14 miljoner euro. Indian Railways utökade sin order från 2009 av seende tätningar för att renovera koniska lagerenheter i godsvagnar och beställde ytterligare 177 000 enheter, allt som allt 767 000 e nheter. Det är den största enskilda ordern som den indiska järnvägen har placerat hos någon enskild leverantör av tätningar.

Energi – snurrar vidare Efter två år av minskad global efterfrågan på energi inleddes en viss, om än ojämn, återhämtning under 2010. Europa samt Nord och Sydamerika släpade fortfarande efter, medan efterfrågan i Asien, med Kina och Indien i spetsen, uppvisade störst ökning.

Verksamheten utvecklades positivt i den traditionella energisektorn, men inom förnybar energi drabbades leveranserna under 2010 fortfarande av allmän överkapacitet och neddragning av varulager i vindkraftsindustrin. Vindkraftsverksamheten går dock fortfarande starkt i Kina och landet blev SKFs största enskilda marknad inom vindkraftssegmentet.

En av världens största tillverkare av vindturbiner, Goldwind i Kina, lanserade sin nya 2,5 MW vindturbin under 2010. SKF har samarbetat nära med Goldwind för att utveckla turbinen, som är utrustad med vårt pålitliga lager SKF Nautilus. Kinas andra stora turbintillverkare, Sinovel, har också valt SKF Nautilus för sin nya generation 3 MW

113 Industrial Division 113

vindturbiner. I en satsning för att tillgodose det ökande behovet av SKF Nautilus i Kina och andra länder i Asien startade SKF lokal till-verkning av dessa lager vid fabriken i Dalian under året.

Under 2010 levererade SKF prototyper av lager för växellådor från fabriken i Dalian för användning i tillverkningen och monteringen av växellådor från Hansen till vindkraftsindustrin i Kina. Hansen tillverkar växellådorna vid sin fabrik i Tianjin. Med lokal tillverkning och lokal anskaffning av komponenter från SKFs verksamhet i Kina kan Hansen betjäna den kinesiska marknaden bättre och därmed stödja sin marknadsstrategi i Kina.

SKF tecknade ett fyraårigt kontrakt värt 20 miljoner euro med WinWinD, en finsk tillverkare av vindturbiner. Det huvudsakliga lagret till företagets 3 MW vindturbiner kommer att vara SKF Nautilus. Det nya kontraktet ger också SKF rollen som utvecklingspartner till WinWinD inom smörjning, tätningar och tillståndsövervakning.

SKF visade upp sitt totalerbjudande för vindkraftsindustrin viktig-aste aktörer på de båda mässorna Husum Wind Energy i Tyskland och China Wind Power i Beijing under 2010.

Smörjsystem – vi bygger ut plattformenSKF har utökat sin smörjsystemsverksamhet under ett antal år nu. Förvärv av smörjsystemsföretag som Vogel och Safematic har inne-burit att SKF kan erbjuda både automatiska smörjsystem och central-smörjsystem. SKFs försäljning av smörjsystem förbättrades påtagligt under 2010 efter en betydande nedgång under 2009.

Det senaste förvärvet, amerikanska Lincoln Industrial, kompletterar SKFs befintliga smörjsystemsverksamhet både när det gäller geograf-isk täckning försäljningsmässigt samt teknik och tillverkning, främst i Nordamerika och Asien. Dessutom får SKF bättre tillgång till mark-nad erna för smörjverktyg och smörjutrustning via Lincoln Industrial.

SKF mottog en betydande order från Voith Paper i Kina under 2010 avseende leverans av ett smörjsystem med cirkulerande olja samt ingenjörstjänster och service (rörledningar). Kunden önskade ett sys-tem med högt lokalt innehåll och valde SKF eftersom flera kompon enter och tjänster levereras från Kina och lokala underleverantörer.

Allmän industri – kundframgångarTillverkaren av jordbruksmaskiner John Deere placerade SKF USA Inc. i sin högsta leverantörsklass, som Partner-level Supplier för 2010, i företagets Achieving Excellence Program. SKF valdes för sin förmåga att leverera produkter och tjänster av över lägsen kvalitet såväl som sitt åtagande för ständiga förbättringar.

SKFs rullskruvsteknik hjälpte den stora tyska kunden H&T ProduktionsTechnologie att utveckla ett nytt sortiment pressar kallat Servo Press. Den nya tekniken förbättrar effektiviteten, flexibiliteten och precisionen i pressningsprocessen med en påtagligt minskad energianvändning. Med den nya pressen, som drivs av en elektromekanisk lösning med SKFs rullskruvar, kan användaren minska sina produktionskostnader och tillverka ett större antal olika produkter. H&T erbjuder Servo Press i sju olika storlekar, alla utrust-ade med SKFs rullskruvs- och lagerteknik.

SKF och Sandvik Mining and Construction tecknade ett långsiktigt strategiskt samarbetsavtal under 2010. De viktigaste områdena i samarbetet är globala leveranser av SKFs produkter, omfattande forskning och utveckling med avseende på Sandviks teknik och SKFs produkter samt minskade totala ägandekostnader mellan företagen.

Tillverkning – Manufacturing Excellence: resan fortsätterManufacturing Excellence började verkligen bära frukt under 2010. Det var divisionens enskilt största satsning under året och alla större fabriker har nu påbörjat implementeringen.

De stora volymrasen under 2009 gjorde det tydligt att framtiden alltid är osäker och att flexibilitet därför är av avgörande vikt. Flexi-bilitet är ledordet i allting vi gör. Manufacturing Excellence har hjälpt oss att minska spill och avfall, förbättra kvaliteten och korta led-tiderna. Vi har dessutom uppnått en bättre arbetsmiljö och nöjdare medarbetare.

Ständiga förbättringar handlar om just det – ständigt arbete – och vi har en lång resa framför oss, men en resa som vi tror innebär en stor potential för oss. Förutom implementeringen av Manufacturing Excellence i alla större fabriker under året, byggdes även nya fabriker.

Den nya fabriken i Ahmedabad, Indien, startade sin produktion i april och betjänar kundsegment såsom järnväg, vindkraft och tung industri med mellanstora till stora lager av olika typer. Den totala investeringen var 450 Mkr och fabriken byggdes enligt LEED, i syfte att uppnå högsta möjliga miljöprestanda.

SKF fortsatte också sin expansion i Kina. En ny fabrik för mellan-stora lager håller på att byggas i Dalian, som ett komplement till SKFs befintliga fabrik där för stora lager, och ska tas i drift under 2011.

Vi vänder blad till 2011När vi nu går in i ett nytt årtionde finns några kritiska framgångs-faktorer framför andra. Först och främst måste vi fortsätta vårt fokus i Asien. En expansion där kräver mer än att bara investera i tillverk-ning; det kräver också en infrastruktur med hänsyn till IT, leverans-kedja, personal, varumärkesvård och mycket mer. Och vi har inte tid att tveka – tempo är avgörande om vi ska kunna ta tillvara mer på den asiatiska marknaden.

Vi måste sträva efter ett effektivare kundarbete för att hjälpa våra kunder att bygga och tillvarata värde. Att tillhandahålla fler energi-effektiva erbjudanden, fler lösningar samt delta i de tidiga stadierna av konstruktion och produktutveckling är avgörande för att förstå kundernas behov och utveckla nya affärer med dem.

Till sist har lågkonjunkturen framför allt lärt oss vikten av att hitta en balans mellan att bromsa på vissa områden och gasa på andra. Vi måste alltid fråga oss vad vi kan göra bättre och sträva efter ständiga förbättringar. Vi kommer att fortsätta arbetet med Manufacturing Excellence – om vi kan bli resurssnålare och flexiblare i hela divisionen, från fabriksgolvet till kontoret, kommer vi att vara mycket bättre förberedda inför nya utmaningar framöver.

Henrik Lange President, Industrial Division


Service Division

Försäljningen 2010 uppgick till 22 029 Mkr, (19 599), en ökning med 12,4%. Försäljning inklusive intern försäljning uppgick till 22 408 Mkr (19 957). Rörelseresultatet var 3 036 Mkr (2 585), med en rörelse-marginal på 13,5% (13,0). Försäljningsminskningen kan hänföras till organisk tillväxt 16,1% och valutaeffekter -3,7%.

Efter de svåra utmaningarna under lågkonjunkturen 2009 blev 2010 ett framgångsrikt år för Service Division. I stort sett åter-hämtade sig de mogna marknaderna i Europa och Nordamerika från nedgången. På tillväxtmarknaderna växte vår verksamhet snabbt, snabbare än marknaden. Ekonomierna i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina var speciellt starka. Inom många industrier skedde en intres-sant utveckling, vilket medförde nya affärsmöjligheter, framför allt inom vindkraft, olja och gas samt gruvindustri, där stora investeringar ägde rum runtom i världen. Detta ledde till ett ökat intresse för våra lösningar för att hjälpa företag att förbättra sin driftsäkerhet samt anställdas hälsa och säkerhet.

Två kontrastrika år Ett stort antal av våra kunder gick från att dra ned kapacitet och stänga fabriker under 2009 till att kämpa hårt för att möta efter-frågan under 2010. Den nya situationen lyfte frågan om oplanerade driftstopp ännu högre upp på kundernas dagordning. Därmed kunde vi bidra och hjälpa dem att hålla maskinerna igång.

Ett viktigt mål är att bli ”kunskapspartner” för våra kunder och få mesta möjliga användning av hela vår portfölj av produkter och lösningar från SKFs fem teknikplattformar. Avgörande för att åstad-komma det är våra nyckelkundsansvariga team, bemannade från olika funktioner och geografiska regioner. Varje team arbetar på regional, nationell och global nivå för att stödja industriledande kunder, oavsett var eller när dessa behöver stöd.

För att verkligen visa värdet som vi levererar kan SKFs program-vara för dokumenterade lösningar beräkna besparingar som är möjliga att realisera genom att använda våra produkter och tjänster, vilket på så sätt hjälper kunder att minska sina kostnader. Under 2010 offentliggjordes att SKF hade dokumenterat mer än 14 500 Mkr som kunder hade sparat genom att använda SKFs lösningar. De beräknade besparingarna 2010 uppgick till 2 700 Mkr.

Ett växande återförsäljarnätDet finns få platser i världen man kan åka till som inte har en SKF-auktoriserad återförsäljare. Tack vare dessa når SKF hela den globala industriella eftermarknaden, vilket säkerställer att vi kan leverera värde till våra kunder, överallt.

Efterfrågan på produkter och tjänster via SKFs återförsäljare ökade under 2010, dock från en lägre nivå. Flera återförsäljare utnyttjade nedgången för att bearbeta nya kunder och marknader, vilket i sin tur gynnade SKF. På vissa nyckelmarknader minskade man sina varulager påtagligt, en aktivitet som bör avslutas i början av 2011.

Vi fortsatte att utöka vårt nät med nya återförsäljare med expert-kunskaper inom andra plattformar än lager, såsom smörjsystem och tätningar, eller inom vissa specialiserade branscher, exempelvis jordbruksmaskiner. Dessa nya återförsäljare tillför kunskap till SKFs kunder inom sina speciella områden.

Vi har fortsatt att arbeta i global skala för att hjälpa återförsäljarna att bredda sina erbjudanden genom att tillhandahålla verktyg och metoder för att lösa nya problem och leverera mer värde – och doku-mentera det. SKFs mervärdesprogram för återförsäljare är ett verktyg utvecklat av SKF som hjälper återförsäljare att identifiera och mäta det värde de levererar till kunderna. Verktyget finns nu tillgängligt på 18 språk.

Antalet certifierade underhållspartner (CMP) växer. CMP-program-met innebär en unik affärsmodell som utnyttjar synergier mellan SKF och CMP-företagen för att utveckla ett starkt serviceerbjudande som ger slutkunderna rätt lösning för varje problem. CMP-företagens lokala kompetens och kundkännedom förenat med SKFs globalt ledande ställning inom driftsäkerhetsteknik utgör grunden för CMP-modellen och säkerställer att kunden får hög kvalitet och kostnads-effektiv besiktnings- och underhållsservice. För andra året i rad hölls arbetsseminarier i Asien för att ytterligare stärka CMP-nätet i denna region.

Elmotorer är en av nyckelapplikationerna med högsta rapporterade driftincidenter. De 56 verkstäder som har genomgått SKFs special-utbildning i elmotorreparationer kan erbjuda kunder rätt erfarenhet och expertis för att snabbt och effektivt diagnostisera och reparera el motorer – en service som slutkunderna anser mycket värdefull. För att säkerställa att kvalitetsnivån upprätthålls granskas och omcertifieras alla verkstäder regelbundet.

SKF Distributor College, som närmar sig 10-årsjubileum, fortsatte att växa under 2010 – antalet utfärdade certifikat är nu närmare 100 000. Syftet är att göra det enklare för återförsäljarna att stödja sina kunder med hjälp av utbildning och korrekt användning av SKFs produkter och tjänster. SKF Distributor College erbjuder mer än 34 kurser på över 14 språk.

Med andra ord stod våra återförsäljare sida vid sida med oss under 2010 i SKFs strävan att vara ”the knowledge engineering company”.

Optimera maskinprestandaAffärsområdet SKF Reliability Systems erbjuder anläggningsoptimer-ing – det vill säga lösningar för att optimera maskinprestanda så att anläggningar ska kunna öka produktionen till oförändrade eller till och med lägre kostnader. Lösningarna omfattar maskinvara och program-

Fokus för divisionen under 2010:• Utökade nätverket av SKF Solution Factory med 9 nya, vilket

ger totalt 17 SKF Solution Factory globalt• Byggde ut vårt återförsäljarnät med nya specialiserade

kanaler för att komma våra kunder närmare • Tydligt fokus på globalt viktiga industrier genom resurs-

anpassning för att bättre betjäna kunder • Utveckling av nya produkter och tjänster för att hjälpa kunder

med sina miljöutmaningar• Fortsatta ansträngningar globalt för att göra kunder

medvetna om att förfalskade produkter förekommer och motverka handeln med sådana produkter.


Kanada

USAMexiko

Colombia

Brasilien

Sydafrika

StorbritannienSverige

TysklandFrankrike

ItalienTurkiet

Ryssland

Indien

Tianjin, KinaShanghai, Kina

Taiwan

vara, såväl som konsulttjänster, mekanisk service, förutsägbart och förebyggande underhåll, tillståndsövervakning, beslutsstödssystem och prestationsbaserade kontrakt.

Två viktiga utvecklingstrender bidrog till ett starkt resultat för SKF Reliability Systems 2010. Som tidigare nämnts fokuserade industrin återigen på att optimera produktionen till följd av den ökade globala efterfrågan. Dessutom ökade industrin sina inköp av externa tjänster.

Vi har utökat antalet SKF-center för tillståndsövervakning som erbjuder maskin- och programvara för bärbara online-system. Ett nytt center öppnades i Singapore under året för att betjäna den växande asiatiska marknaden.

Under 2010 tecknade vi ett antal spännande nya kontrakt med kunder. Exempelvis utökades samarbetet med det brasilianska gruv-företaget Vale avseende en lång rad produkter och tjänster, såsom SKFs lösningar för datainsamling, online-system och programvara för tillståndskontroll samt lager. I Zambia skrevs ett treårigt kontrakt på en lösning för förutsägande underhåll till gruvföretaget Konkola Copper Mines Plc. (KMC), som ska ge tidiga varningar om försämringar i maskiner och annan utrustning för att optimera driftsäkerheten.

Vi expanderar infrastrukturen för kunskapFör att bättre betjäna våra kunder invigde vi den första SKF Solution Factory 2008 där vi kombinerar SKFs expertis inom alla tekniska plattformar och därigenom tillhandahåller skräddarsydda tjänster och lösningar till kunder. Under 2010 utökades snabbt nätet av SKF Solu-tion Factory, till totalt 17 stycken runtom i världen vid slutet av året.

Ett av många företag som drog nytta av detta koncept under 2010 var företaget SEW-Eurodrive, specialister inom drivsystemsautoma-tion. Företaget skickade ett antal maskinspindlar av olika utförande till SKF Solution Factory i Tianjin, Kina, för rekonditionering. Detta beräknas sänka kostnaderna för SEW-Eurodrive med nära 50% och minska rekonditioneringstiden med över 50%, jämfört med om utrustningen hade skickats till Europa.

SKF Solution Factory fungerar ofta som kunskapsnav för återför-säljare, dit de kan bjuda in kunder för att med egna ögon se hela SKFs utbud av kunskap och expertis. En av våra största återförsäljare bjöd in 250 kunder till sin lokala SKF Solution Factory 2010. SKF Solution Factory utgör också ett nätverk där kunskap och expertis sprids och dokumenteras. Denna kunskap kommer sedan våra kunder tillgodo.

SKF Economos, specialiserade inom svarvade och skräddarsydda hydrauliska tätningar, införlivades i Service Division under 2010. Flera av SKF Economos enheter har integrerats i verksamheten SKF Solution Factory.

Framtiden Vi kommer att fortsätta att vässa våra verktyg i syfte att leverera värde till våra kunder runtom i världen. Det betyder ytterligare förstärkning och utökning av samarbetet med våra återförsäljare, såväl som utbyggnad av vårt nät av SKF Solution Factory – 2015 siktar vi mot att ha totalt runt 30 sådana. I nära samarbete med Industrial Division kommer vi dessutom att öka vårt fokus på till-växtbranscher där vi kan tillföra värde till kunder genom hela livscykeln för deras produkter och anläggningar.

Vi kommer att stärka relationerna med våra industriledande kunder via våra nyckelkundsansvariga team för att säkerställa att vi fortsätter att sänka deras kostnader och öka deras driftsäkerhet. Vi kommer också att mobilisera våra möjligheter att hålla jämn takt med tillväxten på snabbväxande marknader, med extra fokus på Asien.

Till sist gäller för Service Division att inte bara leverera värde – utan att göra det ständigt, dag ut och dag in.

Vartan VartanianPresident, Service Division

SKF Solution Factory


Från specifikation och konstruktion, hela vägen till tillverkning och testning, bidrar Industrial Division med att specificera de rätta kom -p onenterna från början eller konstruera nya produkter för att möta speci fika krav. SKF Engineering Consultancy Services och Six Sigma- specialister kan bistå vid konstruktion och tillverkning. SKFs specialister på energiteknik och hållbara lösningar inom SKFs anläggningar möjlig-gör dessutom hjälp till kunder att förbättra sin miljöprestanda i tillverk-ningen och samtidigt spara pengar genom minskad energianvändning.

När en produkt väl har tillverkats, installerats och tagits i drift påbörjas den fas där Service Division träder in och erbjuder ett antal mekaniska underhållstjänster för att kunden ska få ut mesta möjliga värde av sin produktionsutrustning under hela dess livslängd. Under

normal drift bidrar metoden för anläggningsoptimering till att höja produktiviteten i utrustningen och möjligheten att sänka underhålls-kostnaderna. När behovet av underhåll är identifierat erbjuds ett brett utbud av specialverktyg samt mekanisk underhålls- och reparations-service.

En utrustnings livscykel ”sluts” när den konstrueras om. Genom att kombinera vår erfarenhet och kunskap från alla faserna i livscykeln – från utveckling till eftermarknadsservice – kan SKF bidra till ständiga förbättringar av produktionsutrustningar.

Följande två exempel visar hur livscykelhantering tillämpas på den industriella marknaden:

Varje industrigren är unik med egna krav och olika utmaningar när det gäller vad som produceras och hur produktionen sker. Tillsammans betjänar SKFs Service Division och Industrial Division den industriella marknaden men injicerar värde i olika stadier av produktionsutrustningens livscykel.

Den industriella marknaden

Ökat värde i varje stadium av utrustningens livscykelTeknik och tjänster från SKF hjälper kunderna att optimera maskinens konstruktion och prestanda under hela dess livscykel samt minskar energianvändningen och sänker den totala ägandekostnaden.

Specifika

tion

Konstruktion och utveckling Tillverkning och testning

Underhåll och reparation Drift och övervakning Installation och id

riftta

gnin

g

Livscykelhantering


VindkraftsindustriVindkraftparker drivs ofta på otillgängliga platser och under tuffa väderförhållanden – allt fler installeras ute till havs med allt större utmaningar som följd.

Divisionerna arbetar tätt tillsammans med kunder i olika stadier av vindkraftparkers livscykel i syfte att uppnå högsta möjliga driftsäker-het och prestanda. I samarbete med företag som utvecklar turbiner och växellådor tar Industrial Division fram innovativ teknik för att förbättra kundernas produkter. Ett exempel är lagret SKF Nautilus som är skräddarsytt för att klara de tuffa väderförhållanden som vindturbiner utsätts för dagligen.

Med hjälp av SKFs djupa förståelse för växellådor i vindturbiner och de svåra driftsförhållandena som dessa utsätts för hjälper Service Division vindkraftsoperatörer och ägare att övervaka och underhålla vindturbiner. Behovet av effektivare övervakning inspirerade till utvecklingen av systemet SKF WindCon som gör det möjligt för oper-atören att övervaka en turbin eller en hel vindkraftpark och förutsäga när underhåll kommer att behövas. Ett ökande antal OEM-företag bygger idag in SKF WindCon i sina lösningar. Data insamlad av syste-met kan analyseras på distans från SKFs särskilda servicecenter för vindkraft eller från lokala övervakningscenter.

Efter ett besök vid SKFs servicecenter för vindkraft i Tyskland genomförde en av Kinas största vindkraftsoperatörer, Guohua Energy Investment Company, ett fälttest av 11 stycken SKF WindCon i tre olika regioner i Kina. Testet var framgångsrikt och företaget install-erade därefter ytterligare 58 system samt beställde 180 system till nya vindturbiner som togs i drift under 2010.

Under 2010 invigde också SKF ett servicecenter för vindkraft vid SKF Solution Factory i Shanghai – det tredje centret i sitt slag – för att möta den accelererande utvecklingen av storskaliga vindkraftsprojekt i Asien och Stillahavsområdet, speciellt i Kina.

SKF WindLub är ett centralsmörjsystem för vindturbiner som för-länger brukbarhetstiden och sänker driftkostnaderna genom att förse turbinerna med exakt rätt mängd smörjmedel av rätt typ, på rätt punkter vid rätt tidpunkter. I fördelarna med att använda rätt smörj-medel ingår enklare underhåll och mindre miljöpåverkan.

Olja och gasDen globala efterfrågan på olja och gas förväntas öka med 30% under de kommande 20 åren. Utmaningarna inom denna industri växer, bland annat i och med nya, krävande utvinningsmiljöer, såsom djup-havsborrning, såväl som stränga regelverk vad gäller hälsa, säkerhet och miljö. Med hjälp av kunskaperna inom SKFs fem teknikplattformar, 25 års erfarenhet från olje- och gasindustrin samt SKFs globalt utvecklade infrastruktur för ingenjörsteknik, service och logistik kan SKF hjälpa sina kunder att nå förbättringar i varje fas – från borrtorn till raffinering.

SKFs teknik finns integrerad i ett stort antal utrustningar inom pneumatik och hydraulik, krafttransmisson och specialapplikationer såsom borrningsverktyg. Specialkonstruerade lager och tätningar samt särskilda materiallösningar ger bättre motståndskraft vid höga varvtal, temperaturer och tryck och bidrar till hög prestanda för borrsträngar i driftförhållanden med borrlera. SKF kan utrusta turbomaskiner med varvtalsreglerade drivsystem och magnetlager-system som är mycket driftsäkra och underhållssnåla. Under 2010 lanserade SKF sin lösning för skruvpumpar för undervattensbruk, ett speciallager som bidrar till säker och tillförlitlig oljeutvinning på så mycket som 3 000 meters djup.

På servicesidan erbjuder SKF en mängd lösningar. För oljefält ute till havs finns bland annat lösningar som ökar tillförlitlighet och säker-het och samtidigt minskar underhålls- och totala ägandekostnader. Utrustning som kranar, kompressorer, generatorer och motorer utsätts för tung belastning och mycket krävande driftförhållanden. SKFs system för tillståndsövervakning utgör en central del för förut-sägande underhåll i all sådan utrustning. Apparater är bärbara och/eller trådlösa enligt kundens önskemål.

En kund i olje- och gasindustrin som använder SKFs kunskaper är olje- och gasföretaget Total E&P Indonesie, ett dotterbolag till det franska olje- och gasföretaget Total E&P. Total E&P Indonesie har skrivit kontrakt med SKF för att ta fram sitt första program för kombinerad underhålls- och besiktningsstrategi till en av deras nya gasutvinnings- och förädlingsanläggningar i Indonesien. En viktig del i projektet handlar om att definiera och formulera specifika under hålls -planer för varje anläggningsdel – vad ska göras, när, hur och med vilka verktyg och vilken utrustning – samt att utveckla ett övergripande smörjschema.


Automotive Division

Automotive Division betjänar tillverkare av bilar, lätta och tunga lastbilar, släp, bussar, tvåhjulingar och fordons-eftermarknaden samt stödjer deras ansträngningar att tillhandahålla innovativa och hållbara lösningar till globala marknader. Divisionen tillhandahåller dessutom lösningar för hushållsmaskiner, elverktyg och elmotorer. Inom Automotive Division utvecklar och tillverkar SKF lager, tätningar och därtill relaterade produkter och tjänster. Produkter inkluderar hjullagerenheter, koniska rullager, små spårkullager och tätningar samt mekaniska och elektriska produkter till motor, styrning och drivlina. För fordonseftermarknaden tillhandahåller divisionen kompletta reparationssatser, inklusive ett sortiment av drivaxlar och drivknutar.

Under 2010 fortsatte Automotive Division att fokusera på:• utveckling av energieffektiva produkter och lösningar • effektiv och konkurrenskraftig tillverkning• försäljning av värdehöjande lösningar och förbättrad

pris/produkt-mix• snabbväxande marknader, främst Asien och Latinamerika• fordonseftermarknaden

Under året genomfördes också:• utveckling av internt utbildningsprogram för att stärka

relationerna med nyckelkunder• anpassning av tillverkningskapaciteten till nya, högre

efterfrågenivåer• anpassning av den interna organisationen till nya trender

på marknaden.

Två nya affärsenheter bildades: SKF Powertrain and Electrical, med fokus på ny drivteknik för både konventionella förbränningsmotorer såväl som el- och hybridsystem. Den andra nya affärsenheten, SKF Two-Wheeler med säte i Asien, vänder sig till den snabbväxande tvåhjulingsmarknaden.

Lågkonjunkturen som inleddes 2008 fortsatte att dra ned efter-frågan markant till mycket låga nivåer i början av 2009 och i en takt som ingen tidigare hade upplevt. Efterfrågan började återhämta sig

i vissa segment under tredje kvartalet 2009 och i början av 2010, då kunder började investera igen för att komma ikapp med alla behov som hade blivit eftersatta. Divisionen upplevde en påtagligt ökad efterfrågan under 2010 och försäljningen uppgick till 18 231 Mkr (16 051), en ökning med 13,6% från 2009. Försäljningsökningen kan hänföras till organisk tillväxt 20,2% och valutaeffekter -6,6%.

Försäljningen, inklusive intern försäljning, uppgick till 21 989 Mkr (19 103). Rörelseresultatet var 1 859 Mkr (-785) med en rörelse-marg inal på 8,5% (-4,1). Rörelseresultatet och rörelsemarginalen ökade till rekordnivåer tack vare de kraftfulla åtgärderna för att minska divisionens kostnader, öka tillverkningen i lågkostnadsländer samt skapa en bättre produkt- och segmentmix i försäljningen.

Med stigande efterfrågan för våra produkter och lösningar under 2010 i alla segment och regioner, och speciellt med den starka till-växten i Asien, har vi under året anpassat våra processer i leverans-kedjan och ökat vår kapacitet, efter neddragningarna 2009, för att säkerställa hög leveransförmåga och service till våra kunder. För att stödja tillväxten i Asien kommer vi att bygga två nya fabriker i regionen – en tätningsfabrik i Mysore, Indien, och en fabrik för fordonslager i Jinan, Kina.

I linje med vår strategi att avyttra delar som inte ingår i vår huvud-sakliga verksamhet har vi sålt två av våra smidesverksamheter: den i Tudela, Spanien, har sålts till Korea Parts & Fasteners Española S.L. och den i Villar Perosa, Italien, till Neumayer Tekfor Holding GmbH.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

201020092008


Försäljning Försäljning inkl.intern försäljning-800-400

0400800

1 2001 6002 000

201020092008

16 0

51 19 1

03

-785


0

500

1 000

2010200920080

5 000

10 000

15 000

20 000

201020092008

592 13

480



538

666 14

960

17 8

86 21 6

77

1 85

9

14 4

69

60018

231 21

989

Latinamerika 11%



Nordamerika 19%

Östeuropa 1%

Västeuropa 52%

Övrigt 10%

Fordonseftermarknad 31%

Personbilar 43%Lastbilar 12%

Tvåhjulingar 4%



Automotive Division fortsatte att dra nytta av SKF Bridge of Manu-facturing Excellence under 2010 genom att tillämpa konceptets prin-ciper att ta eget ansvar och vara uppmärksam, skapa en attityd av ”agera nu – lös problemet permanent”, motivera medarbetarna att ”se med egna ögon” samt uppmuntra till ytterligare kompetensutveckling.

Segmentet personbilarDen globala biltillverkningen återhämtade sig påtagligt, med en ökning på runt 20% under 2010 från 2009 och en total tillverknings-volym av runt 70 miljoner fordon. Att minska koldioxidutsläppen kvarstår som en viktig utmaning för personbilstillverkarna och teknik-utveckling pågår i branschen inom olika områden för att minska utsläppen från fordon. OEM-företagen satsar på utveckling av hel-elektriska bilar, såväl som hybrider, för många marknader runt om i världen och fokuserar bland annat på att förbättra nuvarande drivsystem, exempelvis med tillägg av nya start/stopp-funktioner.

Med hjälp av simuleringsprogramvara samt energieffektiva lager och tätningar från SKF kan biltillverkare optimera arkitekturen i driv-lina, motor och hjulsystem och därigenom minska koldioxidutsläppen. Många nya lösningar utvecklades för divisionens kunder under året, inklusive lågfriktionslagret X-Tracker. Dessutom används nu vår programvara SKF Seal Designer av SKFs ingenjörer, för analys och konstruktion av tätningslösningar i olika fordonssegment.

Vi mottog flera nya tätningsorder under 2010 för motor, trans-miss ion och hjulsystem. I Europa skrev vi ett nytt kontrakt med Isuzu för leverans av SKFs motortätning med låg friktion. Denna tätnings-lösning, som lanserades 2010, minskar friktionen väsentligt och sänker därmed bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen.

Nya kontrakt skrevs med PSA under 2010 på både axeltätningar och ventilskaftstätningar för tillverkarens nya 3-cylindersmotor samt lager för den remdrivna startgeneratorn i den nya dieselhybridplatt-formen som levereras av Bosch. Vi förser också PSA med lagerenheter för hjulsystem, hjulupphängning, transmission, motor och koppling.

Vår verksamhet fortsatte att växa på tillväxtmarknaderna. I Kina mottog vi nya order från ett antal inhemska OEM-företag såsom Shanghai Automotive, Guangzhou Automotive, Geely Automobile och Beijing Automotive, i första hand för applikationer som hjulupphäng-ning, växellåda och hjulsystem. I Indien beställde Maruti-Suzuki order på en hjullagerlösning med optimal prestanda för framhjulen i två av deras prestigefyllda globala modeller.

Vi fortsatte att lansera nya lösningar för start/stopp-funktioner under året, inklusive SKFs sensorlager för kommutering, som an vänds för nästa generation start/stopp-system. Ett sådant system innebär att motorn stängs av vid rött ljus eller trafikstockningar och startar igen, snabbt och tyst, när föraren lägger i en växel eller släpper bromsen. Vi mottog också nya order på SKFs rotorpositionerings-lager, bland annat till Valeos start/stopp-system i-StARS.

SKF levererar både tätningar och koniska rullager för släpvagnsaxlar till Guangdong Fuwa Engineering Manufacturing Co. Ltd. i Kina, världens största tillverkare av släpvagnsaxlar.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

201020092008


Försäljning Försäljning inkl.intern försäljning-800-400

0400800

1 2001 6002 000

201020092008

16 0

51 19 1

03

-785


0

500

1 000

2010200920080

5 000

10 000

15 000

20 000

201020092008

592 13

480



538

666 14

960

17 8

86 21 6

77

1 85

9

14 4

69

60018

231 21

989

Latinamerika 11%



Nordamerika 19%

Östeuropa 1%

Västeuropa 52%

Övrigt 10%

Fordonseftermarknad 31%

Personbilar 43%Lastbilar 12%

Tvåhjulingar 4%



Flera globala OEM-företag utökade sitt samarbete med oss under 2010. Volkswagen beställde nya hjullagerenheter såväl som lager för drivlineapplikationer och vi är mycket glada för att vi tilldelades VW Group Suppliers Award i Nordamerika. Flera nya beställningar gjordes också av General Motors på olika hjullagerlösningar, inklusive X-Tracker för flera av deras storsäljande modeller.

Många applikationer utvecklas för tävlingsbilar och motorarenan utgör en viktig testmiljö för nya lösningar som senare kan tillämpas på standardbilar i OEM-företagens serietillverkning. Under året mottog vi flera nya order för elektriska applikationer. Tesla Motors, USA, fortsatte att beställa lager för hjulsystem och elmotorer till sin hel-elektriska sportbil Roadster.

Segmentet lastbilar Den globala tillverkningen av medeltunga och tunga lastbilar (över 6 ton) återhämtade sig påtagligt under året och steg med 35% från 2009 till en total tillverkningsvolym av cirka 2,5 miljoner fordon.

Utsläppslagstiftning fortsatte att vara en viktig faktor för lastbils-tillverkare världen över. Under året var bränsleekonomi och låg total ägandekostnad fortsatt prioriterade frågor för åkerierna och vi levererade framgångsrikt energieffektiva lösningar för både mindre friktion och lägre vikt till ett antal lastbilstillverkare (också på snabb-växande marknader).

Samarbetet med Guangdong Fuwa Engineering Manufacturing Co. Ltd., världens största tillverkare av släpvagnsaxlar, stärktes ytterligare genom nya leveranser av koniska rullager. Under året började vi också leverera tätningar till Fuwa, med säte i södra Kina, för företagets nya europeiska släpvagnsaxel.

I Europa stärkte vi vår ställning inom motorer för yrkesfordon genom att teckna nya kontrakt på ventilskaftstätningar med flera stora lastbilstillverkare. Ventilskaftstätningar bidrar till att öka

motorns verkningsgrad och minska partikelutsläppen samt hjälpa åkerierna att hantera framtida utsläppslagstiftning. Tillsammans med Daimler AG, Tyskland, utvecklade SKF en konisk rullagerenhet för företagets motorplattform för tunga lastbilar. Denna skräddar-sydda lagerenhet är konstruerad för att klara tung belastning och minskar koldioxidutsläppen genom att minska friktion och bränsle-förbrukning väsentligt.

Fordonseftermarknaden (VSM) SKFs sortiment för fordonseftermarknaden över hela världen utökades under 2010. Antalet reparationssatser uppgår nu till mer än 18 000.

Verksamheten växte betydligt på fordonseftermarknaden under 2010, där SKF redan tidigare är väl etablerat och har en stark marknadsställning. Ett antal aktiviteter ägde rum för att öka SKFs marknadsandel både på mogna och snabbväxande marknader. I Kina har återförsäljarnätet dubblerats under de senaste två åren till 40 återförsäljare idag. I Indien växer antalet återförsäljare kontinuerligt för att betjäna den växande fordonseftermarknaden. Tillsammans med vårt väl utvecklade återförsäljarnät har vi dragit nytta av marknadstillväxten och framgångsrikt introducerat ett antal nya reparationssatser och produkter under året.

I Nordamerika lanserades bland annat reparationssatsen för driv-lina, avsedd för både lätta och tunga fordon. I Europa lanserades rem-skivor för frihjulsgenerator, vilket gör SKF till den första leverantören med en komplett produktportfölj för drivremssystem.

I Mexiko växte VSM-verksamheten påtagligt via befintliga kunder 2010. Genom fokus på identifiering av kundernas viktigaste behov, aktiv kataloganvändning och hög leveransprecision, i kombination med ett utökat produktsortiment, kommer vi närmare våra kunder och åstadkommer betydande tillväxt.

Försäljningen till eftermarknaden ökade avsevärt under 2010. SKF Vehicle Service Market erbjuder nu över 18 000 reparationssatser till återförsäljare, distributörer och verkstäder över hela världen.

121 Annual Automotive Division

Segmentet tvåhjulingarBränsle- och motoreffektivitet var prioriterade områden på tvåhjulings-marknaden 2010. Asien var fortsatt den största tillväxtregionen och vår nya fabrik i Haridwar, Indien, invigdes i april.

Efterfrågan ökade dramatiskt och för att möta tillväxten beslutade vi att bygga ut vår kapacitet ytterligare i regionen genom investeringar i befintliga anläggningar.

En av de värdehöjande produkter som lanserades 2010 var SKFs envägskoppling, en lättviktsenhet konstruerad för att förhindra start-motorfel som kan uppstå genom bakåtrotation. Bestående av en komplett enhet sänker den också kundens tillverkningskostnader.

Vår fabrik i Bengaluru, som tillverkar produkter för tvåhjulingar, mottog i augusti 2010 en nationell utmärkelse från Confederation of Indian Industry i kategorin Lean Manufacturing Organizations. Utmärkelsen är ett erkännande av våra ständiga ansträngningar att minska koldioxidutsläppen och vår miljöpåverkan.

Samarbetena med våra globala kunder fortsatte att utvecklas. Vi mottog bland annat nya order på leveranser till ytterligare marknader för Honda och åtnjuter nu ställningen som en av företagets främsta leverantörer.

I Europa mottog vi nya order på gaffeltätningar för den främre hjul-upphängningen för terrängmotorcyklar från WhitePower Suspension Austria. Tätningarna förbättrar gaffelprestandan när det gäller minskad friktion och bättre smutsskydd samt minimerar risken för ryckvis fjädring. Gaffeltätningarna spelar också en viktig roll för att öka komfort och körkänsla.

Segmentet elektrisk industriUnder året lanserade SKF den nya stödenheten för tvättmaskins-trummor, en värdehöjande lösning för frontmatade tvättmaskiner som minskar energianvändningen genom energieffektiva lager och lågfriktionstätningar samt ger exakt uppriktning av axeln. En annan fördel är den mekaniska integrationen av trumma och vattenbehål-lare. Tester av produkten inleddes av en större maskintillverkare under året.

I Europa är vi för närvarande den största leverantören av lager- och tätningslösningar för tvättmaskinerna från Whirlpool Europe.

FramtidenVi såg en kraftig tillväxt 2010 och räknar med att efterfrågan ska fortsätta att öka 2011, om än i lägre takt.

Regionalt har Asien varit, och kommer att vara, världens största tillväxtregion under många år framöver. Vi kommer därför att bygga ut vår tillverkning med nya fabriker och ökad kapacitet. Bygget av två nya fabriker i Kina och Indien kommer att starta 2011, med pro-duktionsstart 2012. Kapacitetsökningen vid våra befintliga fabriker kommer att fortsätta, speciellt i Mexiko och Indien. Vår fortsatta etablering av tillverkning på snabbväxande marknader kommer också att minska kostnader och öka servicegraden ytterligare till vår växande kundbas i dessa regioner.

Divisionen är väl positionerad för att dra fördel av den starka till-växttrenden vi ser globalt tack vare vår stora tillverkningsbas, starka marknadsnärvaro och omfattande produktutvecklingsportfölj.

Tryggve SthenPresident, Automotive Division

Fabriken i Haridwar i Indien invigdes i april och kommer främst att betjäna tillverkare av tvåhjulingar i Uttarakhand, ett framväxande industricentrum, och ytterligare bidra till den växande fordonseftermarknaden.

Sustainability Report • Shares and shareholders

Innehåll

124 SKFCare

125 Externa principer126 Affärsomsorg

126 SKFs policies och etiska regler126 Etiskt ansvarstagande i försörjningskedjan128 BeyondZero129 Marknadsföring och kommunikation130 Miljöomsorg

130 Lagefterlevnad130 Policy för miljö, hälsa och säkerhet (MHS)130 ISO 14001 miljöledningssystem131 Klimatförändring136 Materialförbrukning136 Kemikalieanvändning136 Ämnen som skadar ozonskiktet136 REACH137 Vatten – förbrukning och utsläpp137 Avfallshantering/återvinning137 Förpackningsmaterial137 Biologisk mångfald

138 Medarbetaromsorg

138 Mänskliga rättigheter och arbetsrätt 139 Arbetsmiljö139 Noll olyckor och OHSAS 18001140 Hälsa och motion140 Utbildning och utveckling141 Samhällsomsorg

141 Social policy141 Naturkatastrofer141 Skolgång och yrkesutbildning141 Idrott142 Hjälp till människor143 Sponsring144 Organisation,intressentengagemangochutmärkelser

144 Organisation144 Intressentengagemang och andra samarbeten145 Utmärkelser146 Hållbarhetsredovisning2010

147 Revisorsrapportöveröversiktliggranskning avhållbarhetsredovisning

Hållbarhets-redovisning

124 Hållbarhetsredovisning • SKF Care

SKF Care – vår ledstjärna

SKFärfastbeslutetattarbetaförattuppnåhållbarhet–intebaraföratttaansvarutanocksåsomenavdrivkrafterna–Lönsamhet,Kvalitet,Innovation,SnabbhetochHållbarhet.SKFdefinierarhållbarhetsomSKFCare,somomfattaraffärsomsorg,miljöomsorg,medarbetaromsorgochsamhällsomsorg.

125

Ett tydligt bevis för det var när företaget under lågkonjunkturen tog speciellt ansvar för att minimera antalet och effekten av förlorade arbetstillfällen i samband med nödvändig omstrukturering. Med hjälp av konstruktivt samarbete med fackliga organisationer och myndig-heter kunde SKF använda flexibla arbetstider, förkortad arbetstid samt andra lösningar och därigenom hålla ner antalet uppsägningar till ett absolut minimum.

Tillväxt och expansion i sin tur, för med sig andra utmaningar vad gäller hållbar utveckling, till exempel ökade behov av energi och resurser. SKF tog olika steg under 2010 för att möta dessa utmaningar, bland annat:

• introducerade nya krav, såsom det amerikanska miljöklassnings-systemet för byggnader LEED för att säkerställa miljöprestanda av världsklass i nya fastigheter inom koncernen,

• fortsatte den framgångsrika lanseringen av uppmärksammade produkter som förbättrar miljöprestandan för koncernens kunder,

• behöll prioritet och fokus på etablerade satsningar under SKF Care, såsom livscykelhantering, energistyrning och minskad kolintensitet samt projekt inom samhällsomsorg.

Ett resultat av det konsekventa arbetet enligt SKF Care under denna exceptionellt utmanande tid är den tydliga uppmärksamhet och styrka som detta synsätt har vunnit internt. Aldrig tidigare har SKF Care varit så starkt förankrat i hela organisationen, med påföljd att SKF har gjort ytterligare betydande framsteg på vägen mot hållbar tillväxt.

ExternaprinciperEtt grundläggande krav för all verksamhet i SKF är att respektera lagar och förordningar samt följa god affärssed och samtidigt uppnå finansiella mål. SKFs värderingar, principer och ansvar gentemot sina intressenter finns redovisade i ett antal formella dokument såsom SKFs etiska riktlinjer och andra koncernpolicies.

SKF är anslutet till Global Compact sedan september 2006. Det betyder att SKF inte bara ansluter sig till de tio fastställda principerna för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption, utan

också till kravet att på ett tydligt och öppet sätt kommunicera hur detta arbete framskrider via sin årliga Communication of Progress Report, dvs. Hållbarhetsredovisningen (inkluderad i Årsredovisningen).

SKF är också anslutet till principerna i OECDs riktlinjer för multinationella företag samt ILO-deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetet. OECDs riktlinjer betonar vikten av ett ansvarsfullt företagande i och med den betydelsefulla roll som multinationella företag har för att bidra till hållbar utveckling via sina internationella investeringar, globala inköp och anlitande av under-leverantörer över hela världen.

Business Charter for Sustainable Development publicerades för mer än tio år sedan av Internationella handelskammaren (ICC) och antogs tidigt av SKF. SKF tillämpar försiktighetsprincipen för alla pro-dukter och tjänster såsom ICC-programmet föreskriver. Regelbunden utvärdering av miljörisker samt program för förebyggande åtgärder ingår i koncernens miljöledningssystem. SKF inför nu dessutom livscykelperspektiv i sin organisation med syftet att förstå miljö-konsekvenserna av olika faser i en produkts hela livscykel och för de material som används i tillverkningen av produkten. Den samlade kunskapen hjälper SKF att arbeta på ett förebyggande och system-atiskt sätt för att förbättra sin miljöprestanda i alla faser av en produkts hela livscykel.

Hälso- och säkerhetsaspekter i SKFs produkter och tjänster är också av kritisk betydelse och beaktas i produktutvecklingen. För vissa branscher såsom flyg-, fordons- och järnvägsindustrin måste SKF uppfylla strikta bransch- eller kundkrav i fråga om kvalitet och produktsäkerhet. SKFs produkter är föremål för regelbundna certifi-eringsrevisioner av kunder och oberoende part, såväl som otaliga laboratorie- och fälttester, för att säkerställa att de uppfyller standar-der som ISO/TS 16949, IRIS och AS 9100. Säkerhetsinformation och handhavandeanvisningar för SKFs produkter finns dokumenterade på olika sätt, bland annat i SKF handbok för skötsel och underhåll av rullningslager som tillhandahålls till kunder, både av säkerhetsskäl och för att uppnå högsta möjliga produktprestanda.

Medan den globala lågkonjunkturen 2009 resulterade i dramatiska volymtapp för koncernen visade sig 2010 vara ett år av stark återhämtning och god, lönsam tillväxt. De utmaningar och åtgärder som har krävts för att hantera dessa två konjunkturcykler har naturligtvis skilt sig åt väsentligt. Principerna definierade som SKF Care – vägledningen för hur organisationen bedriver affärsverksamhet från ett socialt, etiskt och miljömässigt perspektiv – har emellertid inte rubbats under denna period.

Hållbarhetsredovisning • SKF Care

126 Hållbarhetsredovisning • Affärsomsorg

Affärsomsorg

Affärsomsorg i SKF handlar om att utveckla värdet för aktieägarna, leverera produkter och tjänster av hög kvalitet till kunder, upprätthålla god affärssed, säkerställa etiskt ansvarstagande genom hela leveranskedjan samt utveckla miljö-vänlig teknik. SKFs övergripande finansiella mål är att skapa värde för sina aktieägare, se sidan 21. Detta mål ska uppfyllas av verksamheten på ett sätt som respekterar principerna i SKF Care. SKFs strategiska fokus på kunder, teknik, tillverkning och marknader återfinns i avsnittet SKF – the knowledge engineering company på sidan 24. Nedan beskrivs SKFs processer för att stärka efterlevnad av SKFs etiska riktlinjer och policies inom SKF såväl som hos samarbetspartner.

SKFspoliciesochetiskariktlinjerSKF tillämpar principerna för god bolagsstyrning genom att upprätt-hålla en effektiv organisation med tydliga ansvarsområden, öppen finansiell rapportering och ansvarsfullt företagande. De av SKF tilläm-pade principerna för bolagsstyrning utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, samt regelverket från NASDAQ OMX Stockholm. SKFs bolagsstyrningsrapport återfinns på sidan 40.

God internkontroll är nödvändig för att uppnå affärsmål och mot-svara förväntningarna från aktieägare, kunder, leverantörer och andra externa parter. Den är också nödvändig för att trygga koncern-ens tillgångar och säkerställa att alla beslutsunderlag håller högsta möjliga kvalitet.

2008 skärpte SKF den interna kontrollen genom införandet av SKF Internal Control Standard, SICS, som gäller för alla bolag, divisioner, affärsområden, avdelningar och funktioner inom koncernen. Målet är att säkerställa att ett grundläggande, enhetligt system för intern kontroll upprätthålls i hela SKF-koncernen.

Revisionsutskottet i SKFs styrelse, Group Audit samt finansorganisa-tionerna i bolagen, divisionerna och koncernen övervakar att ställda krav beträffande intern kontroll upprätthålls, bland annat genom regelbundna revisioner.

Riskbedömningar med avseende på otillåtna affärsmetoder görs varje år av Group Audit. Dessa bygger på det korruptionsindex som organisationen Transparency International har upprättat, såväl som på andra internt fastställa riskparametrar. Bedömningarna används främst som underlag för beslut om vilka juridiska enheter som ska granskas.

Den utbildning på detta område som påbörjades av Group Audit under 2008 fortsatte att genomföras under 2010. Utbildningen täcker olika typer av otillåtet agerande, riskhantering och SKFs policy för anmälan av misstänkta oegentligheter (whistle-blowing). Alla lokala ledningsgrupper samt personal med särskilt ekonomiansvar ska genomgå utbildningen.

Koncernen tar alla anmälningar om eventuella överträdelser på stort allvar. Utredningar och undersökningar genomförs omedelbart och i mer väsentliga fall anlitas även externa revisorer. Ett fall av oegentligheter uppdagades under 2010, vilket ledde till att en SKF- anställd blev avskedad.

SKFs etiska riktlinjer gavs ut 2002, uppdaterades och publicerades på nytt 2007 i skriften ”SKFs åtagande”. Skriften finns utgiven på 18 språk och täcker SKFs vision, affärsidé, drivkrafter och etiska riktlinjer. Den har distribuerats till alla medarbetare. Innehållet har också presenterats och diskuteras i lokalt anordnade seminarier för medarbetare.

2004 införde SKF internrevision för att kontrollera efterlevnad av de etiska riktlinjerna i alla enheter. Kontrollen var integrerad i revi-sionsprocesserna för ISO 14001 och OHSAS 18001, och varje enhet granskades vartannat år av koncernens revisionsgrupp. Revisions-processen förbättrades 2008 genom att rutiner infördes för riskbe-dömning av andra än enbart finansiella riskfaktorer, såsom principer för mänskliga rättigheter, god affärssed, miljöfrågor samt hälso- och säkerhetsrisker (MHS). Målet är att anpassa revisionsfrekvensen efter risknivå och därigenom prioritera högriskenheter (såsom nyförvärvade enheter) framför enheter som länge har uppvisat goda resultat. Kontroll sker fortfarande formellt vartannat år men kan variera från varje eller vart tredje år beroende på den bedömda risken. Se sidan 138 för en sammanfattning av revisionsresultat för 2010.

Förutom etiska riktlinjer har SKF en antikorruptionspolicy och en koncernpolicy avseende gåvor och andra förmåner i samband med affärskontakter och affärsrelationer, i syfte att främja fri och rättvis handel såväl som hederlighet och integritet i alla affärsrelationer. Group Legal ansvarar för alla dessa policies.

EtisktansvarstagandeileverantörskedjanSKF gör inköp globalt för sina tillverkningsenheter och andra opera-tiva enheter runt om i världen. Inköp av produkter av hög kvalitet från leverantörer som agerar ansvarsfullt är ett krav för att säkerställa att SKFs produkter och tjänster tillgodoser eller överträffar kundernas krav och tillverkas i enlighet med SKFs etiska riktlinjer.

SKF inrättade en kommitté för affärsetik i leverantörsledet under 2009. Kommitténs främsta ansvar är att definiera strategi och besluta

127Hållbarhetsredovisning • Affärsomsorg

om rätt åtgärder när kritiska avvikelser har påvisats. Ett särskilt affärssystem infördes också 2009, och vidareutvecklades 2010, för att stödja processen att säkerställa etiskt ansvarstagande inom SKFs leverantörskedja.

SKF-koncernens inköpspolicy slår fast att alla leverantörer till SKF ska uppvisa hög standard i fråga om ansvarstagande enligt princi-perna i SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer. Policyn omfattar även alla SKF-medarbetare i deras kontakter med leverantörer och potentiella leverantörer.

För att informera alla leverantörer om att alla affärer med SKF ska ske i enlighet med dessa krav finns en tydlig hänvisning till SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer i SKF-koncernens allmänna inköpsvillkor. För att säkerställa att leverantörer ansluter sig till kraven har ett antal rutiner, verktyg och metoder utvecklats, vilka beskrivs nedan.

SKF kräver att alla nya leverantörer av direkta material måste god-kännas av SKF genom revision på plats enligt SKFs frågeformulär och rutiner för kvalitetsgranskning av externa leverantörer. Kriterier för hur väl leverantörerna lever upp till SKFs MHS-standard och etiska riktlinjer ingår i revisionen.

Enligt SKFs rutiner åläggs nya leverantörer att också följa kraven definierade i SKFs kvalitetsstandard för leverantörer (tillgänglig på www.skf.com). Genom att underteckna denna bekräftar lever an-törerna att de antar SKFs etiska riktlinjer, SKFs MHS-policy och konceptet Noll avvikelser som standarder för sin verksamhet.

Nuvarande leverantörer är indelade i två kategorier: • strategiska leverantörer utifrån storleken på inköpen eller potentiell

risk för SKFs kunder, • övriga leverantörer.

Sedan 2006 har alla strategiska leverantörer uppmanats att utfärda etiska riktlinjer i linje med SKFs och vara certifierade enligt 14001. Vid slutet av 2010 hade 121 av 156 strategiska leverantörer tagit fram egna etiska riktlinjer i linje med SKFs, och 109 av dem var ISO 14001-certifierade.

Strategiska leverantörer som av SKF bedöms som energiintensiva (som använder mycket energi med miljöpåverkan som följd) innefattas av SKFs krav på koldioxidrapportering (se sidan 135).

SKFs strategiska leverantörer är dessutom föremål för regelbunden revision (minst en gång vart tredje år), i vilken ingår ett avsnitt om efterlevnad av MHS-kraven och de etiska riktlinjerna.

För SKFs övriga (ej strategiska) leverantörer togs ett riskutvärde-ringsverktyg fram under 2008 i samarbete med Corporate Sustaina-bility, Group Legal, Group Demand Chain och en oberoende part. Detta verktyg hjälper SKF att identifiera högriskleverantörer, vilka blir föremål för ytterligare granskning. Leverantörer utvärderas utifrån aspekter som geografiskt läge, antal anställda samt riskexponering vad gäller miljö, hälsa och säkerhet samt brott mot mänskliga rättig-heter och arbetsrätt.

Vid slutet av 2010 hade mer än 2 500 riskbedömningar av lever an-törer och underleverantörer genomförts i regioner med potentiellt hög risk för överträdelser av mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Baserat på resultatet har leverantörerna med högst risk granskats av SKF. Under året reviderades 25 leverantörer eller underleverantörer i Kina och 15 stycken i Indien. Ett antal SKF-medarbetare i regioner där SKF gör stora inköp (Asien, Nord- och Sydamerika, Europa och Östeuropa) har fått formell utbildning i revision av leverantörer med avseende på etiska riktlinjer.

SKF integrerar livscykelperspektiv i produktutvecklingen

Under de senaste fem åren har SKF samlat kunskap och data genom ett stort antal livscykelanalyser (LCA) av SKFs produkter, processer och lösningar. Med hjälp av dessa har SKF utvecklat verktyg för att integrera livscykelperspektiv inom produkt-utveckling och påbörjat anpassningen av processen. Dessa verktyg och anpassningar introducerades och började tillämpas under 2010.

128128 Hållbarhetsredovisning • Affärsomsorg

Tydliga rutiner är på plats för att dokumentera och åtgärda avvikel-ser som påvisas vid revisioner eller andra besök hos leverantörer. Det är viktigt för SKF att formulera förbättringsmål tillsammans med lågpresterande leverantörer. SKF fastställer tydliga kriterier för sina leverantörer och beroende på hur bristfällig efterlevnaden är ges underpresterande leverantörer en tidsfrist för att införa åtgärder mot bristerna. I ett fall har inköpen stoppats som en följd av leverantörens ovilja att införa relevanta förbättringsåtgärder.

Utöver utbildning och aktiviteter vid olika leverantörskonferenser för att öka medvetenheten, utdelas även utmärkelsen SKF Supplier Excellence Award till leverantörer med överlägsen prestanda i fråga om kvalitet, kostnad, leverans, innovation och ledning/hållbarhet. För mer information om aktiviteter för etiskt ansvarstagande i leverantörs-kedjan, se portalen för leverantörer på www.skf.com.

BeyondZeroKonceptet BeyondZero lanserades 2005 och det beskriver SKFs över-gripande strategi för miljömässig hållbarhet. Konceptet består av två parallella delar:

• minska den negativa miljöpåverkan från SKFs verksamheter,• utveckla och erbjuda ny teknik, nya produkter och tjänster med

högre miljöprestanda (positiv miljöpåverkan) till kunder.

Den första delen handlar om att minska miljöeffekterna från SKFs verksamheter, såsom koldioxidutsläpp från tillverkningen av SKFs produkter. Information om hur SKF arbetar för att minska de negativa miljöeffekterna finns i avsnittet Miljöomsorg i denna rapport.

Den andra delen av BeyondZero uppmärksammar att kunder i alla segment och branscher är föremål för alltmer omfattande krav från olika håll att minska sin miljöpåverkan från produkter, tjänster och processer. SKFs stora bredd med avseende på industriell och geogra-fisk täckning, tillsammans med koncernens unika ingenjörskunnande, sätter företaget i en exceptionellt stark position att tillföra värde genom att hjälpa kunder att möta dessa utmaningar.

Genom att kombinera dessa aspekter beskriver BeyondZero kon-cernens ambition att uppnå en positiv nettoeffekt på miljön (exempel-vis lägre koldioxidutsläpp i atmosfären än vad som varit fallet utan SKFs bidrag).

BeyondZero är mycket nära kopplat till livscykelperspektiv, ett syn-sätt som skapar förståelse för miljöeffekterna av en produkt från vag-gan till graven (från råmaterialutvinning till tillverkning, användning, avveckling och slutdeponering). Om beslutsfattare (exempelvis pro-duktutvecklare och konstruktörer) endast beaktar en fas i livscykeln riskerar de att missa viktiga miljöeffekter från andra faser. Livscykel-perspektiv skapar också konkurrensfördelar eftersom det möjliggör kvantifiering av miljöeffekterna vilket kan hjälpa till att identifiera

Gruv- och mineralindustrin i Kina använder stora mängder energi och står för en betydande del av landets koldioxid-utsläpp. Flera kilometer långa transportörsystem används för att förflytta bear betad malm, och för en enda kilometer krävs runt 6 000 lager. Friktionen i varje lager ökar mängden energi som måste tillföras till motorerna som driver systemet. Genom att arbeta tillsammans med ingenjörer och underhålls-avdelningar hos kunder i den kinesiska gruvindustrin under 2009 och 2010 lyckades SKF påvisa fördelarna med energi-effektiva SKF E2-lager genom energibesparingar och minsk a- de koldioxidutsläpp. Som ett resultat har SKF tagit hem en betydande mängd nya order för att ersätta mindre effektiva lager med energieffektiva lager i gruvor runt om i Kina, från Inre Mongoliet till Hunan. SKFs lösning möjliggör en minsk-ning av koldioxidutsläppen med mer än 400 ton för en typisk 6,3 kilometer lång transportör under en femårsperiod.

Energibesparingar och minskad kolintensitet i kinesisk gruvindustri med SKFs energieffektiva (E2) lager

129Hållbarhetsredovisning • Affärsomsorg

kostnadsbesparingar såväl som minskad miljöpåverkan för koncernen och dess kunder. Detta är skälet till varför SKF fortsatt investerar i att införa och integrera livscykelhantering i affärsprocesser – såsom exemplifieras på föregående sida.

Många exempel på kundlösningar som ger en positiv miljöpåverkan återfinns i de tre avsnitten om divisionerna i denna rapport (sidorna 108-121). De två exempel som beskrivs nedan illustrerar tydligt SKFs grundläggande sätt att hjälpa kunder att minska miljöeffekterna.

För det första utvecklar SKF produkter som har specifikt högre miljöprestanda i sig själva. Ett exempel är SKF energieffektiva lager (E2) som tilldelades Svenska Innovationspriset 2009 och som minskar friktionen med minst 30% jämfört med standardlager, vilket är direkt överförbart till energibesparingar för kunderna.

För det andra tillhandahåller SKF olika tekniska lösningar som möjlig gör minskad miljöpåverkan genom våra kunders specifika appli-kationer, exempelvis SKFs produkter och tjänster för vindkraftsindu-strin eller lösningar för automatiska start/stopp-system i fordon.

SKFs strategi är att ha en central roll inom den starkt växande miljöteknikutvecklingen, från att tillhandahålla kunskap och lösningar som bidrar till framväxandet av teknik för förnybara energislag till att leverera direkt energibesparande lösningar till befintlig industri-infrastruktur.

MarknadsföringochkommunikationFör att säkerställa trovärdighet har SKF en koncernpolicy för kom-munikation som täcker företagets ansvar för att tillhandahålla konsekvent och faktamässigt korrekt information till intressenter.

Särskilda direktiv för kommunikation med avseende på reklam och PR, krishantering, marknadskommunikation och sponsring finns tillgängliga via intranätet. All information från SKF-koncernen, samt spridningen av denna, ska följa lokal lagstiftning samt allmänt vedertagna etiska och kulturellt betingade normer.

Utöver SKFs kommunikationspolicy och särskilda direktiv för kommunikation finns även SKF-koncernens allmänna policy för registrerade varumärken, policyn för varumärket SKF och internet-policyn. Alla SKF-verksamheter är föremål för revision med avseende på SKFs varumärkesidentitet. Denna revision sker integrerat med intern revision av ISO 14001, OHSAS 18001 och etiska riktlinjer.

Varumärket SKF är en av företagets viktigaste tillgångar. Målet är att stärka uppfattningen om SKF som ett varumärke av högsta kvalitet och säkerställa att detta inte enbart representerar SKFs produkter, service och lösningar utan också ”the knowledge engineering company”.

SKFs kunskap och lösningar hjälper till att utvinna mer vågenergi

Genom att arbeta tillsammans med forsknings- och utveckl ingsavdelningen hos en kund i Storbritannien har SKFs ingenjörer bidragit med kunskap och lösningar som möjliggör en innovativ teknologi vilken i sin tur är avgör-ande för utvinning av våg energi. Den innovativa tekniken har utvecklats av MacTaggart Scott, det världskända företaget inom marin teknik. Trots att den ännu bara finns som prototyp klarar utrustningen att öka mängden vågkraft som omvandlas till användbar energi väsentligt jämfört med befintliga lösningar. SKFs kunskap och lösningar har tillämpats i flera avseenden, inklusive den elektromagnetiska styrningen av pumpar, lager samt tillhörande ingenjörstekniska analys.

Mer information om hur SKF stödjer olika industrier med lösningar som är miljömässigt värdeökande finns på www.skf.com.

130 Hållbarhetsredovisning • Miljöomsorg

Miljöomsorg

Det är allmänt känt att industriverksamhet har en negativ miljöpåverkan. SKFs strategi BeyondZero syftar till att bryta det mönstret genom att förse SKFs kunder med innovativa produkter och lösningar som innebär miljövinster. Samtidigt är koncernens grundläggande åtagande att ständigt arbeta för att minska miljöpåverkan från den egna verksamheten sedan länge en del av företagets strategi och kommer att vara så under lång tid framöver.

Vid en tillbakablick kan man se hur detta åtagande har varit och fort-sätter att vara pådrivande för förändringsarbetet i företaget. Det startade med utgivandet av en miljöpolicy på 1980-talet och fortsatte med certifiering enligt den internationella standarden för miljöled-ningssystem ISO 14001 på 1990-talet, och koncernen fokuserar nu på att mäta, påverka och minska de olika miljöeffekterna från fabriker och andra enheter. Under det senaste årtiondet har detta arbete, som i stor utsträckning påverkas av livscykelperspektivet, stadigt utökats till att omfatta leverantörer av energi, material, komponenter och tjänster. Under 2010 gjordes ytterligare framsteg både med avseende på förbättringar i SKFs egna verksamheter och ansträngningarna att påverka och styra aktiviteter som ligger utanför företagets direkta ansvar.

LagefterlevnadI alla länder där SKF har verksamhet finns liknande lagstiftning för miljö, hälsa och säkerhet. Den huvudsakliga skillnaden mellan länder är i vilken utsträckning lagstiftningen upprätthålls. SKFs policy är att försäkra sig om att gällande lagstiftning alltid efterlevs, oavsett var SKF-enheten finns och hur väl lagen upprätthålls av myndigheterna.

SKF har en strikt process för att förhindra utsläpp av miljöföroren-ingar från sina tillverkningsprocesser. I likhet med andra sedan länge etablerade industriföretag är SKF emellertid involverat i olika åtgärder som härrör från äldre verksamhet. Till följd av skärpta lagar och förord-ningar – vissa med retroaktiv effekt – är några SKF-företag för närvar-

ande inblandade i sanering av gamla deponier, av vilka de flesta inte har använts på många år. Merparten gäller så kallade Superfunds i USA.

I de flesta av dessa fall var SKF USA ett av många företag som tidigare deponerade avfall och SKFs andel är i allmänhet mycket liten, några procent eller mindre. Därutöver pågår några saneringsaktiviteter i Italien avseende föroreningar i mark och grundvatten. Erforderliga avsättningar har gjorts för att täcka dessa utgifter.

Två SKF-enheter har också betalat vite under 2010 på grund av smärre överträdelser av administrativ karaktär.

Före varje förvärv eller avyttring genomförs noggranna under-sökningar för att avgöra om sanering krävs. Potentiella skyldigheter identifierade i en preliminär undersökning (fas I) kan bli föremål för ytterligare undersökning (fas II).

Policyförmiljö,hälsaochsäkerhet(MHS)SKF gav ut sin första miljöpolicy 1989. Policyn revideras regelbundet och uppdaterades 1994 och 1999. Den uppdaterades även 2001 för att öka betoningen på hälsa och säkerhet. SKFs MHS-policy beskriver företagets åtagande att både kort- och långsiktigt bidra till att skydda miljön såväl som tillhandahålla en säker arbetsplats för medarbetarna.

Minimikravet är att lagar och förordningar rörande miljö, hälsa och säkerhet ska följas, men policyn kräver också att SKF-enheter tar hänsyn till dessa viktiga frågor i alla affärsaktiviteter och affärsbeslut.

ISO14001miljöledningssystemÅr 1998 var SKF den första internationella lagertillverkaren som erhöll global certifiering enligt ISO 14001, den internationella stand-arden för miljöledningssystem. Syftet med en global certifiering är att alla SKFs tillverkningsenheter, teknik- och utvecklingscenter samt logistikcenter tvingas att upprätthålla hög prestanda oavsett geo-grafisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden i landet.

Det koncernomfattande SKF-certifikatet omfattade 98 enheter i 29 länder vid slutet av 2010. Nya företag som tillkom i koncernens ISO 14001-certifikat under 2010 var Rosario (Argentina), SKF Solution Factory i Shanghai och Tianjing (Kina), SKF Industry Services i Shanghai (Kina), Haridwar (Indien), Poggio Rusco (Italien), Tver (Ryssland), och Ladson (USA).

De företag som förvärvats under 2010 har fått en tidsfrist för att införa ledningssystemet och uppfylla SKF-koncernens krav och stan-darder. Tidtabellen för nyförvärvade företag finns på www.skf.com.

131Hållbarhetsredovisning • Miljöomsorg

SKFantarvärldsledandemiljöklassningssystemavseendeuppförandeavnyabyggnaderochstörrerenoveringsprojektavbefintligabyggnaderFör att möta de ständigt ökande behoven i SKFs globala kundbas och därigenom fortsätta koncernens positiva utveckling måste SKF bygga nya tillverkningsenheter och andra anläggningar. Tillväxten av den globala ekonomin är sådan att dessa enheter i många fall byggs i länder där byggstandarder och bygglagstiftning är bristande jämfört med exempelvis EU-området. SKF kräver emellertid att alla nya byggnader, oavsett var, ska konstrueras och byggas enligt högsta standard i fråga om miljöprestanda.

Därför beslutade SKFs koncernledning under 2010 att alla större byggprojekt* för eller av koncernen måste genomföras enligt det amerikanska miljöklassningssystemet för byggnader, LEED eller liknande standard. Beslutet byggde på mycket positiva erfarenheter från ett antal pilotprojekt (se exempel). LEED är den mest vedertagna globala byggstandarden av det här slaget, med ett holistiskt synsätt på hållbart byggande och som täcker miljöaspekter från ritbordet till konstruktion och uppförande. Med hjälp av denna enhetliga standard säkerställer SKF minsta möjliga miljöpåverkan såväl som driftskost-nader tack vare minskad användning av energi och andra resurser. LEED är en så kallad poängbaserad standard, med vissa obligatoriska kategorier samt andra där olika höga poäng kan uppnås om en specifik miljö teknik eller miljöförbättrande lösning används. Ett visst antal

poäng krävs för att uppnå grundcertifiering. Vid tillräckligt höga poäng, enligt verifiering av US Green Building Council (USGBC), kan silver, guld eller den högsta nivån, platina, också uppnås.

Då LEED är en allmän standard kan den omöjligt täcka in alla miljöaspekter som är specifika för just SKFs tillverkningsprocesser. Eftersom miljöpåverkan från dessa processer kan vara betydande arbetar SKF med att också ta fram en SKF-specifik kategori kallad ‘Sustainable Factory Rating’ (SFR), som ska följa formatet och de allmänna princip erna i LEED men gälla särskilda SKF-relaterade aspekter.

KlimatförändringSKF har fastställt att koldioxid är den mest betydande växthusgasen från verksamheten. Från de huvudsakliga direkta och indirekta pro-cesserna genereras även utsläpp av andra växthusgaser, men vanligt-vis i proportion till koldioxidutsläppen.

SKF-koncernen mäter och redovisar koldioxidutsläpp enligt GHG-protokollet. Detta delar in en organisations växthusgasutsläpp i tre kategorier: • kategori 1 – direkta utsläpp från förbränningsprocesser på plats,• kategori 2 – indirekta utsläpp i samband med energiförsörjning,

i huvudsak el, till SKFs anläggningar,• kategori 3 – alla övriga utsläpp, till exempel de som härrör sig till

logistik- eller leveranskedjan.

SKFs nya fabrik för lager till den ryska järnvägsindustrin är den första guldcertifierade LEED-byggda fabriken i Ryssland

Olika nivåer av LEED-certifikat

Arbetet med att konstruera och bygga SKFs nya lagerfabrik i Tver, Ryssland, startade 2008. Fabriken kommer att tillhanda-hålla den senaste tekniken inom axellager och tillhörande tjänster för det snabbt växande ryska järnvägsnätet. Som en del av koncernens utvärdering av LEED-standarden för nybyggen beslutades att följa denna standard, med målet att uppnå certifiering (tillsammans med andra projekt i Indien och USA). Resultatet blev att anläggningen tilldelades guld-certifiering i slutet av 2010 – den första i sitt slag i Ryssland och den första för en fabrik i Europa. Fastigheten i sig använ-der 40% mindre energi för belysning, värme och ventilation jämfört med basnivån enligt LEED. Den har också ett stort antal tekniska lösningar som minimerar förbrukningen av energi, vatten och material. För mer information se:

http://www.skf.com/portal/skf/home/sustainability.

*med en golvyta större än 1 000 m2


Åtgärderförattminskadirektaochindirektautsläppfråntillverkning(kategori1och2)Under 2006 presenterade SKF målet att minska utsläppen enligt kategori 1 och 2 med 5% per år i absoluta termer. Den till målet kopp-lade koncernstrategin går ut på att minska både energiintensiteten i tillverkningen och kolintensiteten i den energi som används. Energi-intensitet definieras som summan av all energi i alla former som används vid SKFs tillverkningsenheter dividerad med den totala redo-visade tillverkningsvolymen i koncernen. Kolintensitet definieras som summan av all koldioxid som släpps ut i förhållande till den mängd energi som förbrukas.

Genom att minska kol- och energiintensitet i tillverkningen förbätt-rar SKF inte bara sina miljöresultat utan minskar också tillhörande kostnader och finansiella risker. Energikostnader och prisvariationer har ökat betydligt under senare år (en utveckling som högst troligen fortsätter på medellång och lång sikt), varför det är ännu viktigare att minska energianvändningen som en åtgärd för att spara kostnader.

MinskadenergiintensitetvidSKFsanläggningarÅr 2007 etablerade koncernen ett nätverk av energisamordnare vid alla anläggningar med en årlig energianvändning på mer än 0,2 GWh. Under 2008 infördes en standardiserad metodik samt verktyg för att hjälpa dessa och andra i tillverkningen att identifiera och införa energi-sparande åtgärder. I ett särskilt framtaget utbildningsprogram över-fördes denna kompetens till energisamordnarna. För att ytterligare driva på arbetet utsågs personer med ett övergripande ansvar för energieffektivisering i Industrial Division och Automotive Division, de två divisioner i vilka SKFs tillverkning i huvudsak bedrivs. Dessa per-soner har arbetat för att se till att enheterna har tillräckliga resurser och erforderlig kompetens för att kunna genomföra ständiga förbätt-ringar vad gäller energianvändning. Under 2009 utvecklade SKF en särskild nyckelparameter för energi som inte är direkt relaterad till produktionen – så kallad bakgrundsenergi. Denna parameter är ett verktyg för att mäta och styra energianvändning på enhets- och divisionsnivå.

SKF fortsatte arbetet med att utveckla sin energistyrning under 2010. Bland annat bildades en ny enhet kallad Energy Competence Center (ECC) inom Service Divison med uppgift att tillhandahålla expertis och stöd till SKFs anläggningar runt om i världen. Åtta fabri-ker fick assistans med sin energistyrning från ECC under året och fler blir aktuella under 2011 och framåt. Som ett resultat av ECCs arbete, såväl som många projekt vid enskilda enheter, har ett stort antal energibesparande planer och projekt definierats. Under 2010 certifie-rades också för första gången en SKF-enhet enligt den nya europe-iska standarden för energiledning, EN 16001. Det var SKF Mekan i Sverige som erhöll EN 16001-certifikat genom att anpassa sitt MHS-system till att inkludera denna standard.

MinskadkolintensitetvidSKF-anläggningar(kategori1och2–direktaochindirekta)På senare år har SKF arbetat för att säkerställa leveranser av el som genererar lägre koldioxidutsläpp eller inga alls där elmarknaden erbjuder sådana alternativ. SKF köper redan certifierad förnybar energi till alla sina verksamheter i Sverige, Nederländerna, Tyskland och Belgien, och fortsätter att samarbeta med elleverantörer på andra marknader för att hitta sätt att få fram och uppmuntra utveckling av koldioxidneutral energi. SKF har för avsikt att använda koncernens köpkraft för att påverka kolintensiteten inom energiproduktion, och trots att många projekt inom förnybar energi är relativt omogna anser SKF att koncernen genom aktiv medverkan i dessa projekt kan bidra väsentligt till fortsatt utveckling och förbättring.

Utöver inköp av energi som ger upphov till låga koldioxidutsläpp har SKF genomfört ett antal undersökningar och projekt för att hitta andra lösningar som kan minska kolintensiteten i fabrikerna. En tydlig slutsats från dessa är att storskaliga direkta investeringar för att producera förnybar energi (så att exempelvis en hel fabrik blir själv-försörjande på el) för närvarande inte passar för SKF. Direkta investe-ringar i mindre projekt för förnybar energi, i syfte att demonstrera

US Green Building Council (USGBC) tilldelade SKFs nya huvud kontor i USA den högsta certifieringsnivån för LEED. Karaktären på projektet gjorde att det var standarden för Commercial Interiors som följdes. Fastigheten har bland annat:• ett omfattande system för utvinning av geotermisk energi, som minskar

kostnaderna för uppvärmning och luftkondi tionering med mer än 30%,• miljöklassade (lågemitterande) möbler, återanvända och renoverade i

enlighet med standarden Greenguard,• nyttjande av dagsljus samt högeffektiv belysning, som sammantaget

sänker energianvändningen för belysning med 30-40% jämfört med traditionella belysningssystem,

• golv och dörrar certifierade enligt Forest Stewardship Council för ansvarsfullt skogsbruk,

• vattensnåla VVS-installationer som ger 44% lägre vatten förbrukning än traditionella installationer. Detta beräknas spara runt 1 miljon liter vatten per år.

Mer information finns på www.skf.com

SKFs nya huvudkontor i USA tilldelas LEED platinum-certifiering

Poul Jeppesen, VD för SKF USA Inc. (andra från vänster), och Pennsylvanias guvernör Edward G. Rendell vid öpp-ningsceremonin av anläggningen.


och bidra till ny teknik på området, kan dock vara genomförbara. SKF fortsätter att utvärdera och införa olika lösningar lämpade för sådana förnybara energikällor som finns naturligt på olika verksamhetsorter runt om i världen. Nyligen genomförda projekt är till exempel installa-tionen av solpaneler på SKF Logistics Services anläggning i Tyskland, finns beskrivna i tidigare årsredovisningar. Under 2010 installerade SKF geotermiska värmepumpar vid anläggningar i USA och Kina, som klarar att värma eller kyla byggnaderna med minimal energianvändning.

Resultat2010kategori1och2kolintensitetDen djupa lågkonjunkturen i kombination med den snabba återhämt-ningen medförde att koncernens mål att minska koldioxidutsläppen med 5% i absoluta tal från 2009 till 2010 inte var möjligt att uppnå. Istället fastställde koncernen ett engångsmål för 2010 innebärande minst en genomsnittlig årlig minskning på 5% utslaget över perioden 2009 till 2010, med utgångpunkt från 2008 års nivå. Trots fortsatt högt fokus och prioritet på att minska energi- och kolintensiteten ökade koncernens koldioxidutsläpp i kategori 1 och 2 mer än den totala energiförbrukningen under 2010. Med andra ord ökade koncernens kolintensitet.

Denna ökning av kolintensiteten berodde på expansionen av SKFs tillverkningskapacitet och produktion på de snabbväxande markna-derna – främst Kina och Indien. Takten i SKFs produktionsökning i dessa områden har varit sådan att, trots tillämpning av bästa arbets-sätt och teknik, en viss ökning av det totala energibehovet har varit oundviklig. Eftersom inköpt el står för 70% av det totala energibehovet i tillverkningen, och den främsta energikällan för el på dessa marknader är kol, är koldioxidutsläppen per genererad enhet el många gånger högre än i Sverige eller andra länder i Europa (där mindre kolintensiva energikällor används i högre utsträckning). Detta problem har varit förenat med bristen på kommersiellt tillgängliga kolsnåla energi-alternativ på dessa marknader och effekterna av den högre energi-användningen där har därför fått oproportionerligt stor effekt på koncernens totala utsläpp.

Som nämnts använder SKF redan koldioxidneutral energi i om-fattande utsträckning i de länder (främst inom EU) där så är möjligt, varför ytterligare betydande minskningar av kolintensiteten i de regionerna inte var realistiska.

SKF gjorde emellertid 2006 utfästelsen att minska koldioxidutsläp-pen i absoluta termer, samtidigt som företaget genomförde en offensiv plan för organisk tillväxt. Koncernen fastställde detta utmanande mål eftersom det speglar den grundläggande globala frågan om hur vi ska säkerställa minskningar i energirelaterade koldioxidutsläpp och sam-tidigt uppnå en balanserad ekonomisk utveckling, och SKF är fort-farande fast beslutet att möta denna utmaning.

Mot bakgrund av dessa frågor beslutade koncernen att den enda praktiska möjligheten att uppnå målet för 2010 var att köpa ett antal certifikat för kompensation av koldioxidutsläpp. För att säkerställa kvalitet och trovärdighet vad gäller typ av utsläppscertifikat anlitades ett externt miljökonsultföretag. Med hjälp av dess rekommendation samt SKFs egen kunskap och nätverk på den asiatiska industrimark-naden har utsläppscertifikat av typen Voluntary Emission Reduction (VER) som är utfärdade enligt Voluntary Carbon Standard (VCS) av det statligt ägda Steel Authority of India Limited köpts. VCS har utvecklats av International Emission Trading Association, World Business Council for Sustainable Development samt regeringar och frivilligorganisationer, som en flexibel mekanism för frivilliga köp av utsläppscertifikat och därigenom bidrag till utsläppsminskningar.

De VER-certifikat som SKF har köpt är kopplade till två separata stålverk i Indien. I båda fallen går intäkterna från SKFs certifikat till att säkerställa betydande och specifika projektinvesteringar i energi-effektivitet – och således bidra till att minska koldioxidutsläpp. De köpta certifikaten har verifierats av externa miljökonsulter i enlighet med de internationellt vedertagna kraven i VCS.

Innan beslutet togs att köpa VER-enheter utvärderade koncernen ett antal alternativa möjligheter, inklusive köp av så kallade Certified Emissions Reductions såsom definierade under FNs Clean Develop-ment Mechanism. Dessa utsläppsrätter är utformade för den mycket

Med hjälp av principerna och verktygen för Six Sigma kunde SKFs produktionsingenjörer vid fabriken för stora lager i Dalian identifiera betydande energi besparingar. Genom nog grann mätning och analys av olika komplexa process-parametrar i utrustningen för värmebehandling uppnåddes årliga elbesparingar med 2,9 GWh, motsvarande utsläpp av 2 500 ton koldioxid.

Energioptimering i värmebehandlingsprocessen vid SKF Dalian i Kina har minskat de årliga koldioxidutsläppen med 2 500 ton


Resultat för 2009

400 000

440 000

480 000

520 000

560 000

600 000

1009080706

30x25Stapelbredd 72x80

1009080706

Ton

kold

ioxi

d

‹ Resultat före inköpta VER-certifikat

‹ Resultat efter inköpta VER-certifikat motsvarande 40 000 ton

Resultat Målsättning

större marknaden för klimatkompensering, som domineras av bolag som är tvingade att uppnå utsläppsminskningar enligt lagkrav. Denna marknad är av sådan natur att även om SKF inte köper CER-enheter kommer dessa utsläppsrätter att efterfrågas av företag som pekas ut i lagkraven. Å andra sidan, om SKF köpte sådana utsläppsrätter skulle den relativt ringa mängden som SKF behövde innebära en obetydlig påverkan på marknadspriset. Därför drog SKF slutsatsen att köp av VER-certifikat (där marknaden helt och hållet är beroende av frivilliga köpare) skulle ha en mer direkt och betydande effekt på utsläppen.

Totalt har SKF köpt VER-certifikat motsvarande 40 000 ton kol-dioxid, och när dessa dras av från koncernens utsläpp på 508 300 ton summeras utsläppen i kategori 1 och 2 till 468 300 ton för 2010, vilket medför att det fastställda engångsmålet för 2010 som beskrivs ovan på minst 5% i årlig reduktion uppnås.

Åtgärderförattmätaochminskaandraindirektautsläpp(kategori3)AffärsresorAffärsresor är nödvändiga för en multinationell organisation som SKF och resulterar oundvikligen i koldioxidutsläpp. Även om dessa utsläpp är relativt små i förhållande till utsläppen från koncernens tillverkning och logistikverksamhet fortsätter SKF att arbeta för att minimera dem. SKFs globala verksamhet innebär att flygresor står för de över-lägset största utsläppen vad gäller affärsresor.

Under 2008 började SKF mäta koldioxidutsläppen från sina flyg-resor i Europa och USA. Data från andra regioner har ännu inte inkluderats på grund av det stora antalet resebyråer som används i dessa regioner, vilket gör det mycket komplicerat att sammanställa data. Totalt uppmättes koldioxidutsläpp från flygresor under 2010 till 18 680 ton, en ökning med 47% från 2009.

Ökningen är inte förvånande mot bakgrund av att SKF som svar på den globala lågkonjunkturen införde starka begränsningar av affärs-resandet under 2009. Endast de mest brådskande och viktiga resorna företogs under den perioden, och andra aktiviteter såsom interna möten ägde rum med SKFs utrustning för webb- och videokonferenser.

Samtidigt som företaget inser de många fördelarna med sådan utrustning står det också klart att människor måste träffas person-ligen ibland för att säkerställa ett effektivt globalt samarbete. När konjunkturen började förbättras under 2010 beslutade därför SKF att släppa vissa av begränsningarna, vilket ledde till ökade affärsresor.

Utnyttjandet av SKFs system för webbkonferenser har emellertid fortsatt att öka under 2010, med fler än 43 000 hållna möten. Många av dessa möten skulle tidigare inneburit ytterligare resor med mot-svarande koldioxidutsläpp.

LogistikSKF Logistics Services började redovisa och aktivt arbeta för utsläpps-minskningar från sina transporter (från SKF till kund) under 2008. Sedan dess har SKF utökat redovisningens omfattning och utvecklat ansträngningarna för att uppnå förbättringar. För 2010 rapporterades

Siffror för 2006-2009 är justerade för förvärv enligt GHG-protokollet.

Webbkonferenser i SKF

SKFs medarbetare uppmuntras att noga utvärdera den bästa mötes-formen i samarbetet med kollegor, kunder och leverantörer. För situationer när personliga möten inte är nödvändiga har koncernen ett antal webb- och videokonferensverktyg.

Med fler än 70 moderna anläggningar för webb- och videokonferenser på SKF-enheter i 23 olika länder drar koncernen ökad nytta av denna teknik för att förbättra effektiviteten samt minska koldioxidutsläpp och kostnader.

SKF håller upp till 1 300 webbkonferenser varje vecka. Därigenom kan kollegor, affärspartners och kunder utbyta idéer och information med minsta möjliga miljöpåverkan och samtidigt frigöra många timmars restid till värdefull fritid eller arbetstid.

Videokonferens

Resultatför2010koldioxidutsläppkategori1och2(tusenton)


utsläpp för globala flyg- och sjötransporter samt express- och väg-transporter inom EU. Vägtransporter på marknader utanför Europa har ännu inte inkluderats till följd av svårigheterna att få fram tillför-litliga data från logistikföretag i dessa områden. Rapporterings-perioden har under 2010 reviderats för att omfatta fjärde kvartalet föregående år till och med tredje kvartalet innevarande år. Denna för ändring var nödvändig då det tar mer än tre månader att få tillgång till all data.

Under 2010 genomförde SKF ytterligare åtgärder för att minska växthusgasutsläppen och andra utsläpp relaterade till koncernens vägtransporter. Att ha en hög fyllnadsgrad i lastbilar som levererar SKFs varor är avgörande från ett ekonomiskt såväl som miljömässigt perspektiv. Ett fyllt lastutrymme innebär minsta möjliga bränsleför-brukning per viktenhet gods. Därför har SKF arbetat hårt med att få företagets transportleverantörer att optimera denna viktiga parame-ter. Under 2010 resulterade ansträngningarna i en fyllnadsgrad på 77%, jämfört med 72% under 2009, vilket innebar minskade koldioxid-utsläpp per ton-kilometer med 12%. Under 2010 tecknades också nya kontrakt med vägtransportföretag, som innehöll definierade krav i fråga om bränsleförbrukning. Avtalen kräver att bränsleförbruk-ningen inte får överstiga 32 liter per 100 km, vilket är fullt möjligt i moderna lastbilar genom så kallad eco-driving.

Järnvägstransporter är generellt mycket effektivare än väg-transporter från energisynpunkt. Därför fortsätter SKF att undersöka möjligheterna till att öka andelen järnvägstransporter. Ett exempel är när SKF i juni 2010 började använda järnväg för transporter mellan fabriken i Göteborg och företagets europeiska logistikcenter i Belgien. Av den totala fraktvolymen mellan de två orterna har 48% flyttat från väg till järnväg, vilket har minskat koldioxidutsläppen med 230 ton.

Under 2010 fortsatte SKFs nära samarbete med externa nätverk, såsom Nätverket för Transporter och Miljön (NTM) samt Clean Ship-ping Initiative. Genom dessa samarbeten har SKF fått tillgång till specialistkunskap såväl som möjligheten att förena sig med lika-

sinnade organisationer och aktivt verka för högre miljöprestanda i transportnäringen. SKFs huvudsakliga fokus för att minska miljöpå-verkan från flyget är att undvika detta transportsätt så mycket som möjligt, vilket ger betydande kostnadsbesparingar såväl som miljö-vinster när företaget har den möjligheten.

SKFs mätningar av logistikrelaterade utsläpp inkluderar koldioxid (CO2), kolmonoxid (CO), kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), partiklar (PM) och kolväten (HC). Sedan de inleddes 2008 har mätningarna utökats (de omfattar fler transportförbindelser runt om i världen). Under 2010 uppgick de totala koldioxidutsläppen relaterade till SKF Logistics Services transporter, inom omfattningen som beskrivits ovan, till 48 200 ton för en fraktad vikt av totalt 401 270 ton. Under 2009 var den fraktade vikten 289 000 ton och koldioxidutsläppen 41 000 ton. Detta innebär en reducering motsvarande drygt 15% per ton transporterat gods.

Inköpta komponenter och råmaterialSKF fortsatte att betona vikten av minskad energianvändning och motsvarande koldioxidutsläpp för koncernens leverantörer under 2010. Utifrån de senaste årens erfarenheter, och för att effektivisera insatserna, reviderade SKF sitt fokus under 2009 till att omfatta enbart energiintensiva strategiska leverantörer. Denna begränsning har möjliggjort en högre grad av engagemang och stöd till dessa leve-rantörers arbete att minska sina koldioxidutsläpp. SKF kräver bland annat att de redovisar både kvantitativa och kvalitativa data för energi-styrning och koldioxidutsläpp så att deras miljöresultat kan utvärde-ras. Av de 44 strategiska leverantörer som definieras som energi-intensiva har 39 uppfyllt SKFs krav fullt ut. Den svenska leverantören Arvika Smide AB tilldelades 2010 års hållbarhetspris till leverantörer – SKF Supplier Award for Sustainability. En av motiveringarna var Arvika Smides starka fokus på att minska sin energianvändning och energirelaterade koldioxidutsläpp.

%avfraktatgodsiviktpertransportsättfrånfjärdekvartalet2009tilltredjekvartalet2010

%avkoldioxidutsläpppertransportsättfrånfjärdekvartalet2009tilltredjekvartalet2010

2%

23%

57%

18%

• Väg

• Sjöfart

• Express

• Luftfart

2%

31%

67%

Även om SKFs flygburna godstransporter utgör mindre än 2% av de totala årliga transporterna så genererar dessa 57% av koncernens transportrelaterade koldioxidutsläpp. Sjöfrakt är generellt mindre kolintensivt än väg- eller flygfrakt, men till följd av de långa avstånden är det ändå, med 23%, den näst största källan för koncernens transportrelaterade koldioxid-utsläpp. Normala väg- och expresstransporter står för resterande 20%.


Metall som råmaterial (tusen ton)

602

625

600*

0

200

400

600

800

1009080706

387

* Data för 2008 har ändats på grund av uppdatering av SKF Lüchows råmaterialinköp

547

Användning av flyktiga organiska lösningsmedel, VOC (ton)

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

1009080706

1 90

0

1 60

0

1 40

0

1 10

0

1 15

0

MaterialförbrukningSKF använder olika typer av material såsom metall, gummi, lösnings-medel, hydraulolja och fett. Metallanvändningen 2010 ökade med 42% jämfört med 2009 till 547 000 ton, vilket är förknippat med produktionsökningen.

Genom SKF Manufacturing Development Centre drivs utvecklingen av ett antal lösningar som syftar till att kunna tillämpa ”till nära slutlig form” på SKFs produktsortiment. Lösningarna innefattar användning av pulvermetallurgi för formning av råämnen och komponenter med mycket hög formprecision (vilket innebär att ytterst lite material behöver avverkas), såväl som optimering av ett antal mer konventio-nella formningsprocesser för att uppnå samma mål.

Förutom uppenbara kostnads- och kvalitetsförbättringar innebär detta även betydande miljöfördelar, bland annat genom minskad användning och hantering av råmaterial, mindre restmaterial samt mindre åtgång av energi och förnödenheter i tillverkningsprocessen.

KemikalieanvändningSKF hade ett mål att minska användningen av lösningsmedel med 25% under en femårsperiod utifrån 2002 års nivå och i relation till till-verkningsvolymer. Målet var inkluderat i miljöledningssystemet för att överensstämma med EU-direktivet 1999/13/EC avseende begräns-ning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar. Detta mål uppnåddes framgångsrikt 2007 med en sänkning med 29% från 2002 års nivå samtidigt som tillverkningsvolymen steg mer än 30%. Ett nytt mål

fastställdes därför som innebär att SKF strävar efter en minskning i absoluta termer med 50% till 2012, jämfört med 2007 års nivå. Trenden med minskad användning av lösningsmedel bröts under 2010. Resultatet blev en ökning av användningen med 6%, vilket dock är avsevärt lägre än ökningen i produktionsvolym.

SKF arbetar med att avskaffa all användning av utrustning som innehåller polyklorerade bifenyler (PCB) vid alla tillverkningsenheter. PCB är klassad som en mycket giftig och hälsofarlig organisk förening. PCB är borttaget från alla enheter utom i Lutsk, Ukraina, där ett antal transformatorer innehållande PCB finns. Transformatorer fria från PCB har beställts och ett program för att systematiskt byta ut dessa kommer starta under 2011.

ÄmnensomskadarozonskiktetSKF har registrerat användningen av ämnen som skadar ozonskiktet under många år, med hänvisning till Montrealprotokollet. Använd-ningen av sådana ämnen har stadigt minskat under flera år till följd av ett antal lokala projekt för att fasa ut dem. Sammantaget har de mest skadliga ämnena ersatts med mindre skadliga eller så har använd-ningen helt upphört tack vare ändrade tillverkningsprocesser.

REACHEU:s kemikalieförordning REACH (Registration, Evaluation, Authori-zation and Restriction of Chemical substances) antogs av Europa-parlamentet och EUs ministerråd i december 2006. Bestämmelserna enligt förordningen trädde i kraft i juni 2007.

Effektiv vattenanvändning vid SKF Bengaluru

Med hjälp av flera tekniska lösningar i kombination, såsom uppsamling av regnvatten och återvinning av avloppsvatten, minskade SKF Bengaluru sin vattenförbrukning med mer än 50% under 2010.

137

Vattenförbrukning (miljoner kubikmeter)

0

2

4

6

8

10

1009080706

7,1

7,0 7,

6

6,9

8,3

Återvinningsgrad slipmull (%)

65 67 64

0

20

40

60

80

1009080706

70

67

SKF är i huvudsak en nedströmsanvändare av kemikalier enligt förordningens definition och säkerställer efterlevnad genom kom munikation både uppåt och nedåt i leveranskedjan. Detta för att säkerställa att de kemikalier som används i SKFs produkter och till-verkning är registrerade och säkra att använda. Genom en inrättad styrgrupp kommunicerar SKF kraven enligt REACH internt och externt, inklusive till leverantörer och kunder för att verifiera efterlevnad av kemikaliereglerna.

Vatten–förbrukningochutsläppEftersom SKFs fabriker till största delen är belägna i industri-områden sker vattenförsörjningen i hög utsträckning via kommunala vattenledningssystem. Till följd av detta mäter SKF den totala vatten-förbrukningen och inte uttag från brunnar etc. Koncernens vatten-förbrukning 2010 var 8,3 miljoner kubikmeter, jämfört med 6,9 miljo-ner kubikmeter 2009.

SKF har fastställt specifika mål för minskad vattenförbrukning vid anläggningar i områden med vattenbrist.

Som en del av SKFs globala ISO 14001-system är alla operativa enheter skyldiga att följa lokala regler och förordningar. Detta gäller även hantering av avloppsvatten. Vissa enheter har infört slutna system eller installerat reningsverk, såsom exemplet på föregående sida från Bengaluru, Indien.

Avfallshantering/återvinningAlla SKF-enheter strävar efter att minimera avfall och öka återvin-ning, både av miljö- och kostnadsskäl. All metallskrot från SKFs verk-samhet återvinns, totalt 128 000 ton under 2010.

En vanlig restprodukt från SKFs tillverkning är slipmull. SKF strä-var efter att uppnå en återvinningsgrad på minst 80% för all slipmull till 2012. För 2010 var återvinningsgraden i hela koncernen 67%. Den minskade andelen jämfört med 2009 är till största delen beroende på enheten i Pune, Indien, där återvinning förbjudits, samt enheten i Gainesville, USA, där det anlitade återvinningsföretaget inte längre tar emot slipmull.

Vissa SKF-enheter har tagit initiativ till att donera pengar från återvinning av restmaterial till lokala välgörenhetsorganisationer.

FörpackningsmaterialSKF har mycket strikta kriterier och krav för förpackningsmaterial och förpackningsprocesser. Enligt företagets förpackningsstandard S9 måste allt förpackningsmaterial uppfylla miljö- och avfallslagstift-ning, såsom EU-direktivet 94/62/EC, samt lokala lagar och krav. S9 definierar också specifikationer och krav för olika typer av för pack-ningsmaterial och tillhörande produkter.

SKF-koncernens standardpallbox (GSP-box) – inklusive pallbotten, lock och pallkrage – är den transportbehållare som främst används, både internt och externt. Med en teknisk livslängd på 7-10 år används och återanvänds pallboxarna i alla in- och utgående transporter.

SKF Logistics Services förser komponentleverantörer med GSP-boxar, och dessa används även när produkterna slutligen skeppas till kunderna. Att återanvända förpackningar minskar avfallet. En depo-neringsavgift återbetalas när pallboxarna returneras till SKF Logistics Services.

BiologiskmångfaldVid slutet av 2010 täckte SKFs tillverkningsenheter, teknik- och utvecklingscenter samt logistikcenter runt 800 hektar mark. SKF har inga aktiviteter i skyddade områden och inte heller i områden av särskilt värde för biologisk mångfald.

Hållbarhetsredovisning • Miljöomsorg

138 Hållbarhetsredovisning • Medarbetaromsorg

Medarbetaromsorg

SKFs medarbetaromsorg betonar företagets fokus på program för personlig och yrkesmässig utveckling och att samtidigt tillhandahålla en god arbetsmiljö för att därigenom attrahera och behålla de bästa medarbetarna.

För att uppnå det måste SKF som arbetsgivare först och främst respektera och skydda varje medarbetares rätt till bland annat jäm-ställdhet, rättvis behandling, föreningsfrihet samt säkra och trygga arbetsförhållanden. Olika verktyg och processer, såsom revisioner av efterlevnaden av SKFs etiska riktlinjer, ”whistle-blower” med avse-ende på etiska riktlinjer samt fackliga råd, har införts för att säker-ställa att SKFs åtagande följs i hela företagets verksamhet, oavsett var i världen den bedrivs.

I enlighet med SKFs etiska riktlinjer måste koncernen sträva efter att erbjuda medarbetarna tillfälle till fortbildning för att kunna öka sin arbetstillfredsställelse och sina möjligheter till större ansvar.

Mer information om SKFs olika program för medarbetar- och kom-petensutveckling finns i ett avsnitt under Utbildning och utveckling.

MänskligarättigheterocharbetsrättAtt upprätthålla och skydda principer för mänskliga rättigheter och arbetsrätt är av yttersta vikt för SKF. Att definiera affärsetiska princi-per i officiella policydokument möjliggör systematisk efterlevnadskon-troll och riskidentifiering. Därför utgav SKF sina etiska riktlinjer 2002. Dessa täcker företagets ansvar gentemot sina intressenter och gäller för alla SKFs verksamheter över hela världen. De har även använts som referens vid upprättandet av andra policydokument såsom SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer samt SKFs etiska riktlinjer för återförsäljare, enligt vilka SKFs affärspartner åläggs samma höga nivå av affärsetiskt ansvar. För mer information om SKFs etiska riktlinjer och anslutning till internationella externa principer, se sidorna 125 och 126.

Revision av etiska riktlinjer infördes 2004 för att säkerställa att SKFs globala enheter har relevanta kontrollrutiner införda med avse-ende på efterlevnad av riktlinjerna. Kontroller genomförs årligen i ett urval av enheter. Under 2010 granskades 25 enheter, varav tio i Europa, sju i Asien, tre i Nordamerika, två i Ryssland och tre i Latin-amerika. Tre överträdelser av arbetstidslagstiftning rapporterades, varav en i Kina, en i Indien och en i Sydkorea. Åtgärder vidtogs i alla tre fallen, för vilka dokumentation har lämnats till revisorn. Bortsett från dessa tre fallen med överträdelser, upptäcktes även smärre oegent-ligheter gentemot SKFs etiska riktlinjer. Förbättringsåtgärder har genomförts.

Revisionsprocessen förstärktes under 2008 genom införandet av ett icke-finansiellt riskutvärderingsverktyg för bedömning av andra än finansiella risker. Riskutvärderingen sker med hjälp av ett formulär för egenkontroll som varje SKF-enhet ska besvara och som omfattar principer för mänskliga rättigheter, arbetsrätt och åtgärder mot mut-

0

20

40

60

80

100 91 94 95 93 96 96

Andel anställda kvar i SKF-anställning per region, %

42x33 mm

8080

Asien

Europ

a

Östeuro

pa

Latin

ameri

ka

Nordam

erika

Afrika

0

20

40

60

80

100

% av SKF-enheter per region med oberoende fackförening

52

0

28

100

100

88

42x33 mm

8080

Europ

a

Östeuro

pa

Latin

ameri

ka

Nordam

erika

Afrika

Asien

0

20

40

60

80

100

16

100

48

33

0

20

% av SKF-enheter per region med hiv/aids-program

42x33 mm

8080

Europ

a

Östeuro

pa

Latin

ameri

ka

Nordam

erika

Afrika

Asien

139Hållbarhetsredovisning • Medarbetaromsorg

Olycksfrekvensen inom koncernen beräknas enligt följande formel:

Olycksfrekvens = R x 200 000 / Hdär R = antal registrerbara olyckoroch H = totalt antal arbetstimmar

brott samt miljö-, hälso- och säkerhetsprestanda. Mer information finns på sidan 126 under SKFs policies och etiska riktlinjer.

Alla medarbetare har också tillgång till en rutin för att rapportera beteenden eller ageranden som bryter mot de etiska riktlinjerna. Rapporteringen sker anonymt. Detta görs via e-post till företagets kontaktperson för ”whistle-blowing”, med adress till koncernens Senior Vice President, People and Business Excellence. Alla anmäl-ningar utreds omedelbart. Av anonymitetsskäl och hänsyn till de medarbetare som har använt rutinen redovisar inte SKF antalet anmälningar eller vad dessa har handlat om.

Frågor rörande större förändringar i SKF, såsom förvärv eller avyttring av verksamheter, diskuteras och löses alltid i en öppen och konstruktiv anda tillsammans med fackliga ledare lokalt samt i SKFs globala och europeiska råd. SKF undertecknade ett internationellt ramavtal om arbetsrätt och mänskliga rättigheter i sitt globala råd 2003. Företagsledningen och fackföreningarna har ett aktivt och positivt samarbete för att säkerställa en hög anslutning till avtalet. Som en del av företagsbesiktningen (due diligence) vid större förvärvs-processer, undersöker SKF till exempel sakfrågor relaterade till mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Den exakta metoden att an-gripa dessa sakfrågor anpassas till de särskilda förhållandena för varje enskilt förvärv.

ArbetsmiljöSKF genomför en årlig medarbetarundersökning globalt, kallad arbetsklimatanalys, med syfte att kontinuerligt förbättra arbets-miljön. Undersökningen mäter medarbetarnas återkoppling på hur väl SKF presterar med avseende på företagets värderingar och viktiga fokusområden såsom verksamhet, hållbarhet och kunskapsspridning. Undersökningen ger också återkoppling med avseende på förtroende, samarbete, personlig utveckling och ständiga förbättringar inom arbetsgrupper och avdelningar. Cheferna leder sedan uppföljande diskussioner med sina arbetsgrupper för att identifiera och införa förbättringsplaner.

Under 2010 inkom svar från 65 länder. Till följd av att 2009 års arbetsklimatanalys hade anpassats för att få medarbetarnas åter-koppling med avseende på den rådande lågkonjunkturen har 2010 års resultat jämförts med 2008 års resultat. En generell förbättring noteras för alla undersökta parametrar, speciellt för aspekterna etiska affärsmetoder och rättvisa, relationen till närmaste chef samt SKFs arbete för ständiga förbättringar. Medarbetarna gav SKF högsta betyg med avseende på fokus i verksamheten för att möta kundernas krav och förväntningar samt vikten av SKFs vision.

Utöver arbetsklimatanalysen samlar SKF också in och samman-ställer data varje år med avseende på personalomsättning, mångfald (enheter med kvinnor i lokala ledningsgrupper), oberoende fackliga organisationer, föreningsfrihet samt skyddskommittéer. Uppgifterna inhämtas från alla tillverknings- och logistikenheter samt service- och utvecklingscenter och sammanställs på koncern- och regionnivå.

Andelen medarbetare med heltidsanställning under 2010 var 97%. Personalomsättningen var 5%. Vid slutet av 2010 var 30% av styrel-sens medlemmar och 23% av koncernledningens medlemmar kvinnor. På lokal nivå hade 72% av SKF-enheterna minst en kvinna i ledande ställning.

SKF har 66 landchefer globalt, representerande 49 olika national-iteter. SKF värdesätter kulturell mångfald, och företaget rekryterar, utvecklar och befordrar de bästa lokala förmågorna till att leda sina lokala och globala affärsenheter. Kulturell mångfald främjas också genom att medarbetare erbjuds internationella uppdrag eller utbild-ningsprogram i andra länder.

Lediga jobb inom SKF annonseras på intranätet. Alla medarbetare har rätt till en rättvis och öppen behandling av sin ansökan till dessa jobb.

SKFs lönesystem är baserat på en rättvise- och likalönsprincip. Jämförelser mellan lön till män och kvinnor finns tillgängliga vid de lokala enheterna men är inte sammanställda på koncernnivå.

NollolyckorochOHSAS18001SKF lanserade målet Noll olyckor år 2000 med åtagandet att sträva efter att förhindra alla arbetsplatsolyckor i hela SKF. Uppfattningen att olyckor kan undvikas och att en olycksfri arbetsmiljö är möjlig att åstadkomma har resulterat i stora framsteg genom åren.

Under 2010 uppnådde 105 av 210 SKF-enheter över hela världen noll rapporterade olyckor under fyra kvartal i följd eller längre. Olycksfrekvensen 2010 var 1,18, vilket är avsevärt lägre jämfört med 13,78 när SKF startade mätningarna 1994.

Olycksfrekvensen för alla SKF-enheter följs upp kvartalsvis och rapporteras till koncernledningen och styrelsen för granskning. Kon-cernens mål stärktes ytterligare när SKF ansökte om certifiering för hela koncernen enligt den internationella standarden för arbetsmiljö-ledning OHSAS 18001. SKF var den första stora lagertillverkaren som redan 2005 uppfyllde kraven för och certifierades enligt denna standard. Alla SKF-enheter över hela världen ska hålla samma höga standard för arbetsmiljöledning.

42x33 mm

8080

0

20

40

60

80

100

56

100

70 67

100

78

% av SKF-enheter per region med kvinnor i ledningsgruppen

Europ

a

Östeuro

pa

Latin

ameri

ka

Nordam

erika

Afrika

Asien

8080

Olycksfrekvens för SKF-koncernen

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

20102009200820072006

1,72

1,53

1,54

1,29

35x33 mm

1,18

140 Hållbarhetsredovisning • Medarbetaromsorg

SKFs koncernomfattande certifikat täckte 98 enheter i 29 länder vid slutet av 2010. För nyförvärv finns en plan för inkludering liknande den för ISO 14001. Som en del av kraven enligt OHSAS 18001 måste alla SKF-enheter ha hälso- och säkerhetskommittéer med represent-anter från både ledning och medarbetare.

Alla nya medarbetare måste genomgå en arbetsmiljöutbildning. Regelbundna utvärderingar av risker och faror i arbetsmiljön är också ett krav enligt OHSAS 18001.

HälsaochmotionSKF eftersträvar inte bara en säker arbetsplats för sina medarbetare. Lika viktigt är att också främja hälsa och motion.

Av SKFs tillverkningsenheter, teknik- och utvecklingscenter samt logistikcenter har nu 26% policies eller program mot hiv/aids. SKFs skilda program mot hiv/aids, med utbildning för medarbetare och det lokala samhället bland annat i Sydafrika och Indonesien, finns beskrivna i tidigare hållbarhetsredovisningar och även på SKFs webbplats.

Ett antal andra program för stöd till medarbetare erbjuds i olika länder, såsom tillgång till gratis rådgivning av tredje part, barnomsorg, friskvård, hushållstjänster och regelbundna hälsokontroller. I många länder ingår även avlönat ideellt arbete som en del av medarbetar-programmet, antingen genom ideellt arbete med lön en dag per år eller genom projekt för samhällsomsorg som är införlivade i före-tagets aktiviteter. För mer information om SKFs samhällsomsorg-sprogram, se avsnittet Samhällsomsorg.

UtbildningochutvecklingAlla SKF-medarbetare har rätt till en individuell utvecklingsplan som uppdateras årligen genom utvecklingssamtal med respektive chef. Varje medarbetares kompetensprofil utvärderas under utvecklings-samtalet utifrån jobbprofilen. Utbildningsplaner för kompetens-utveckling och personlig utveckling införs därefter i den individuella planen.

Anpassat efter koncernens strategiska mål erbjuds medarbetarna ett utbud av utbildningsprogram med fokus på yrkesmässig kompetens

(till exempel försäljning och marknadsföring, teknik, produkter och plattformar, leveranskedja och tillverkning), ledarskapsutveckling och personalledning (till exempel förhandlingsteknik, kommunikation och planering) och andra strategiska områden såsom Six Sigma, kvalitet, affärsjuridik och ekonomi.

Med hjälp av olika tekniska hjälpmedel och metoder – webb-konferenser, e-utbildning, klassrumsundervisning, grupparbeten, projektarbeten och handledning – strävar SKFs utbildnings- och utvecklingsprogram efter att höja kvaliteten i lärandeprocessen. Chefers engagemang och stöd genom handledning är viktigt för att medarbetarna ska uppnå varaktig personlig och kompetensmässig utveckling och beteendeförändring.

För att uppnå målet att göra utbildning tillgänglig till en rimlig kostnad för alla SKF-organisationer, vilket är speciellt utmanande på vissa snabbväxande marknader, strävar SKF efter att öka antalet utbildningar som bygger på egna koncept, eller koncept under licens, och som kan spridas med hjälp av lokala kursledare, interna eller externa. Etableringen av SKF College i Argentina, Kina och Indien, utöver enheterna i Sverige och USA, möjliggör för SKF att anpassa utbildningen till lokala förhållanden och genomföra kurser på lokala språk med lokala ledare. Detta minskar behovet av långa resor och att vara borta från arbete och familj samt drar ned höga kostnader för utländska kursledare.

Som en del av SKFs chefsutveckling har utbildningsprogrammet Global Leadership Programme, en långsiktig utbildning som erbjuds kandidater med potential att nå ledande poster, förändrats och omstartats för att säkerställa att det speglar verksamhetens aktuella behov. Målet med alla chefsprogram är att utveckla framtida chefer och stärka det globala ledarskapet i SKF-koncernen.

SKF har under 2010 infört ett projekt kallat HR Transformation med fokus på att utveckla och sprida kunskap bland koncernens med-arbetare globalt. Mer finns att läsa i intervjun med Eva Hansdotter, Senior Vice President, People and Business Excellence, på sidan 19.

Efter utbildningsprogrammet i hållbarhet 2006 föreslog medarbetarna vid SKF i engelska Luton ett gym på arbetsplatsen. Den lokala arbetsgruppen för hållbar utveckling förverkligade idén, som har ett tydligt stöd i företagets princip om medarbetaromsorg.

I april 2008 invigdes gymmet i Luton. Det är öppet dygnet runt och gratis för alla Lutonbaserade medarbetare och underentreprenörer. Gymmet har blivit en stor framgång och förändrat de anställdas sätt att använda sin tid i anslutning till arbetstiden.

I samband med projektet grundades Luton Sports Committee med ansvar för kvalitet och säkerhet i gymmet. Kommittén har också startat andra motionsaktiviteter för de anställda, såsom yoga, badminton och bordtennis. Ett tydligt resultat är att fler medarbetare i Luton väljer att planera in någon fysisk aktivitet under sin arbetsdag.

Tillgång till motionsanläggning, på arbetsplatsen eller externt, erbjuds också i andra länder, till exempel Sverige, Tyskland och Österrike.

Gym på arbetsplatsen för SKF-anställda

141Hållbarhetsredovisning • Samhällsomsorg

Samhällsomsorg

Med över 40 000 medarbetare globalt, varav mer än en tredjedel i Central- och Östeuropa, Latinamerika, Asien samt Mellanöstern och Afrika, gör SKF strategiska investeringar i dessa regioner i form av teknik, kapacitet och hjälp till människor att utvecklas. Att tillhandahålla trygg, långsiktig anställning och vara en ansvarsfull samhällsmedborgare är viktigt och SKFs långsiktiga åtagande och ambition är att finna sätt att växa och utvecklas med det lokala samhället. Detta åtagande framgår av det stora antal samhällsprojekt som drivs av SKF över hela världen för att främja utbildning, hälsa, idrott samt hjälp till underprivilegierade.

SocialpolicySKF utgav sin sociala policy 2006 för att främja medarbetarnas en-gagemang i angelägna lokala samhällsprojekt. Sedan 2008 är varje landchef ålagd att ta fram en årlig samhällsomsorgsplan. Som grund för denna ska den lokala ledningen utvärdera och definiera vilket stöd som bäst motsvarar behoven och bidrar till utvecklingen i det lokala samhället.

Tjugofem länder inkom med rapporter över samhällsstödjande aktiviteter 2010. Aktiviteterna representerade ett sammanlagt stöd på runt 21 Mkr, varav 16 Mkr i form av ekonomiska bidrag till olika lokala välgörenhetsorganisationer såväl som idrotts-, kultur- och utbildningsaktiviteter. Mer än 4 Mkr donerades för att hjälpa under-privilegierade eller offer för naturkatastrofer. Den resterande delen utgjordes av så kallade in-kind-bidrag samt volontärsarbete.

Vissa av dessa samhällsprojekt har lyfts fram i denna och tidigare hållbarhetsredovisningar. Ytterligare beskrivning finns på www.skf.com.

NaturkatastroferI början av 2010 skakades världen av nyheten om jordbävningskata-strofen i Haiti. Som ett av regionens fattigaste länder har Haiti länge varit drabbat av politisk instabilitet, sociala problem och miljöförstö-ring. SKF har ingen verksamhet i Haiti men donerade cirka 200 000 kronor till SOS Barnbyar för deras räddningsarbete, främst i form av

att bygga tillfälliga bostäder för föräldralösa barn och skaffa grund-läggande förnödenheter som mat och medicin till landets familjer.

En jordbävning av liknande omfattning drabbade Chile ungefär en månad senare. SKF-enheter i de närliggande länderna organiserade genast hjälpsändningar med mat, kläder och ekonomiskt stöd.

Under sommaren drabbades Tjeckien av svåra översvämningar. SKFs enhet i landet donerade 20 000 kronor, samt hjälp i form av ideellt arbete från tio anställda, för att hjälpa de lokala invånarna i Chrastava, en av städerna som skadats svårt av vattenmängderna.

SkolgångochyrkesutbildningSKF värdesätter kunskap och aspirerar på att vara ett kunskapsföre-tag, något som bidrar till företagets ledande ställning i sin bransch. Lika viktigt för att utrota fattigdom, är kunskap och utbildning. Därför har SKF genom åren engagerat sig aktivt i och bidragit till skolgång och utbildning i det lokala samhället i form av stipendier, yrkesutbild-ning, mentorskap och sponsring av andra utbildningsaktiviteter.

Ett exempel är samarbetet mellan SKF Bengaluru, Indien, och Samarthanam, en stiftelse för handikappade, för att tillhandahålla yrkesutbildning till människor med synnedsättning eller andra fysiska handikapp. Utbildningsprogrammet TechVision är en fyra månader lång utbildning omfattande kurser i data, engelska och personlig utveckling. SKF-medarbetare besöker regelbundet skolan och träffar lärare i olika frågor rörande arbetslivet, exempelvis företagskultur, förväntningar, affärsprocesser och affärsetik. SKF har också hjälpt till att ordna en extern kursledare som lär eleverna intervjuteknik vilket i sin tur ger dem större självförtroende.

Fler exempel på SKFs samhällsomsorgsprojekt i andra länder, till exempel Kina, Pakistan, Filippinerna och Turkiet, finns i tidigare års hållbarhetsredovisningar på www.skf.com.

IdrottGothia Cup är ett årligt evenemang som SKF har sponsrat sedan 2006, med över 30 000 deltagande ungdomar från hela världen. Det är världens största fotbollsturnering för flickor och pojkar mellan 11 och 19 år. Utöver att vara huvudsponsor organiserar SKF också lokala miniturneringar kallade Meet the World för ungdomar som inte har råd att resa till Sverige. Under 2010 spelades denna turnering i 17 länder. För mer information om Meet the World eller Gothia Cup, besök www.skf.com.

142 Hållbarhetsredovisning • Samhällsomsorg

Efter veckor av kraftigt monsunregn översvämmades mycket stora områden i Pakistan, uppskattningsvis 20% av landets yta.I en direkt och lokalt organiserad hjälpkampanj uppmunt-r ade SKF Pakistan sina anställda att skänka två bruttodags-löner eller mer, med ytterligare lika mycket i bidrag från före-

taget som den totala summan. Alla medarbetare deltog i kampanjen. SKFs verksamheter i andra länder – Australien, Taiwan och SKF Asia Pacific i Singapore – skänkte också pengar, vilket gav bidrag till hjälparbetet på totalt 30 000 euro.

Med denna donation kunde SKF Pakistan starta ett hjälp-projekt i Dadu, Sindh, en jordbruksregion där varken myndig-heter eller frivilligorganisationer fanns på plats.

I projektets inledande fas sattes hundra tält upp till 200 familjer som hade förlorat sina hem i byn. Sjukvårdsläger med läkare och mediciner, en ambulans, vattenrening, myggnät och tillfällig elförsörjning var en del av de faciliteter som områdets invånare fick tillgång till i det de kallade ”SKF-byn”. Med tanke på att det skulle ta lång tid att bygga upp byn permanent igen ordnades också en lekplats, en böneplats och en provisorisk skola.

Mer än sex månader har gått sedan översvämningarna drabbade landet. Behovet av hjälp och stöd lokalt är fortfarande akut. SKF har fortsatt sitt arbete och utökat stödet till tre när-liggande byar. Runt 200 hus har byggts och SKF planerar också att inrätta en skola och en sjukvårdsklinik för byborna som stöd för återuppbyggnaden.

Hjälp till hundratals familjer i Pakistan

SKFs lokala turnering inför Gothia Cup, Meet the World, arrangera-des i Indonesien för första gången 2010. Åtta lag med totalt 120 ung-domar inbjöds och det vinnande laget sponsrades av SKF för att tävla i Gothia Cup i Sverige. Tvådagarsturningen uppmärksammades av lokala media och samlade många lokala åskådare, inklusive familjer och vänner till barnen samt volontärer från SKF. Det vinnande laget bjöds också in till den svenska ambassadören Ewa Polanos residens före sin avresa till Sverige och den spännande upplevelsen att tävla i Gothia Cup.

Människor med funktionshinder kan ha svårt att utöva vissa idrot-ter, till exempel segling. Sailability World Inc. (www.sailability.org) är en frivilligorganisation som underlättar för seglare med funktions-hinder. SKF Business Technology Park (BTP) i Nederländerna stödjer denna satsning, inte bara med ekonomiska bidrag utan också med ingenjörskunskap. Tillsammans med volontärerna i organisationen utvecklar SKFs mekatronikexperter lösningar för att de handikappade seglarna ska kunna utöva sin sport bekvämare och säkrare.

HjälptillmänniskorHiv och aids är fortfarande ett stort problem i Kenya som ett av landets största sjukdomar. Runt 1,4 miljoner människor i Kenya lever med hiv och aids. Detta är mer än ett hälsoproblem eftersom det också påverkar landets långsiktiga ekonomiska och sociala utveckling.

Förutom att SKF Kenya – som medlem i Swedish Workplace hiv/aids Programme (SWHAP) – erbjuder sina anställda olika program bildade företaget också en förening kallad Neighbours Against Aids

(NAA) tillsammans med andra företag i regionen. Det primära målet för detta initiativ är att minska smittspridningen och stödja dem som är sjuka eller indirekt drabbade.

De första tre åren efter projektstarten 2002 fokuserades aktivite-terna på att skapa medvetenhet bland medarbetare och deras familjer. Därefter utökades successivt aktiviteterna till att stödja människor i närområdet genom till exempel ett projekt för att hjälpa 40 familjer i ett slumområde nära SKFs kontor.

Ett sjukvårdsläger inrättades nyligen dit 410 människor från slum-men kom för att få behandling av olika sjukdomar. De mer allvarliga fall som upptäcktes vidarebefordrades genast till sjukhus. Kvinno kliniken i Nairobi inbjöds också för att hålla information om bröstcancer under en dag i lägret. Ideellt arbetande läkare och sjuksköterskor samt farma-ceuter, såväl som ett antal läkemedelsbolag, har lagt tid och skänkt pengar för att bidra till ett lyckat projekt med goda resultat.

I flera andra länder, såsom England och Italien, har SKF startat betalda volontärprojekt för anställda så att de kan delta i lokala sam-hällsomsorgsprojekt. SKF organiserar också insamlingar av mat, kläder och böcker till välgörande ändamål och många SKF-medarbetare deltar i välgörenhetsarbete i lokala välgörenhets- och hälsoorganisationer. I exempelvis USA bidrar ett antal SKF-enheter med frivilliginsatser för välgörenhetsarrangemang såsom Breast Cancer Walk (Hebron), Relay for Life (Hobart, Seneca, Gainesville), Bowl-a-thon for Friends of Hospice (Kulpsville), Red Cross Blood Drive (San Diego), the SKF United Way Campaign (Elgin) och många fler. Totalt bidrog SKFs fabriker och kontor i USA med närmare 1,7 miljoner kronor under 2010.

143Hållbarhetsredovisning • Samhällsomsorg

I maj 2010 tecknade SKF ett ramavtal med State Forestry Administration of China (SFA) på 60-årsdagen av de diplom-atiska förbindelserna mellan Sverige och Kina. Avtalet inleder ett femårigt återplanteringsprojekt i landet.

Kina strävar efter att öka sin skogsareal till mer än 26% 2050. Tillsammans med SFA genomförde SKF ett pilot projekt

i Fuxin County, Liaoning-provinsen, i nordöstra Kina. Områ-det, som består av kuperad terräng med dålig jordmån, har tidigare drabbats hårt av de frekventa sandstormarna från den näraliggande Horqin-öknen.

Med SKFs ekonomiska stöd kunde den lokala skogsstyrel-sen sommaren 2010 plantera mer än 300 000 plantor på en total yta av 260 hektar. Lärdomarna och erfarenheterna från pilotprojektet bildar en grund för att vidareutveckla skogsprojektet (the SKF Forest) under 2011-2014.

”Vi hoppas det här projektet ska bidra väsentligt till utveck-ling av både det lokala samhället och miljön. Allt eftersom projektet växer skapas fler arbetstillfällen för lokalbefolk-ningen, som för närvarande lever under existensminimum. När träden väl växer kommer de att förhindra jorderosion till följd av sandstormar och skyfall. Den planterade jorden kommer också att spela en viktig roll för vattenbalansen och bilda skydd för den lokala floran och faunan.

Lika viktigt är att detta projekt förhoppningsvis kommer att vara ett sätt att utbyta kunskap och kompetens mellan den svenska och kinesiska skogbrukssektorn”, säger Tom Johnstone, vd och koncernchef för SKF.

SKFs skogsprojekt (The SKF Forest)

SponsringGöteborgspriset för hållbar utvecklingSKF är en av sponsorerna av det internationella Göteborgspriset för hållbar utveckling. Priset på 1 Mkr ges varje år till individer eller organisationer som har bidragit på ett betydande sätt till hållbar utveckling. 2010 års pris tilldelades Ken Sherman och Randal Arauz för deras respektive arbete för att skydda den marina miljön och för-hindra hajfensfiske (shark finning) – fenorna avlägsnas och hajkroppen kastas i havet.

Tidigare vinnare inkluderar Al Gore, Gro Harlem Brundtland, the Forest Stewardship Council och KRAV, kaffekollektivet Abahuzamu-gambi i Rwanda samt ingenjörerna vid Toyota, Takeshi Uchiyamada, Takehisa Yaegashi and Yuichi Fujii, som utvecklade världens första hybridbil, Toyota Prius.

Shell Eco-marathonShell Eco-marathon är ett årligt utbildningsevenemang som organ-iseras av Shell tillsammans med partners, bland andra SKF, för att främja högre energieffektivitet genom innovation och kreativitet. Deltagande lag från olika skolor och universitet i hela Europa tävlar i att konstruera, bygga och köra fordon, där vinnaren är den som tar sig längst sträcka med lägsta energianvändning. 2010 års tävling ägde rum i Lausitzring, Tyskland.

Som en av sponsorerna erbjöd SKF Tyskland lagen teknisk rådgiv-ning med avseende på konstruktion och val av lager samt tillhandahöll bland annat lager och smörjfett.

Joachim Seubert, försäljningschef för SKF Automotive Car Busi-ness Unit kommenterade: ”Shell Eco-Marathon är ett slags Formel 1

för energieffektiva fordon. Grundidén överensstämmer med SKFs filosofi: att hela tiden erbjuda biltillverkare mindre och mindre friktion och därmed mindre och mindre koldioxidutsläpp och energianvänd-ning. Med våra energieffektiva produkter och vårt SKF-kunnande kan vi minska friktionen med upp till 30% och koldioxidutsläppen med upp till 8 gram/kilometer.”

Switzerland Solar ImpulseSKF deltar i flygplansprojektet Solar Impulse, det första flygplanet byggt för att flyga både dag och natt utan bränsle och utan utsläpp. Projektet är ett exempel på den enorma potential som finns i för-nybara energislag, i det här fallet solkraft.

Projektet har som mål att få fram ett flygplan som kan starta och flyga runt hela jorden, framdrivet enbart av solenergi. SKF deltar i utvecklingen av detta unika flygplan och bidrar med produkter och ingenjörskunskap inom lagerteknik, analytisk modellering och virtuell testning.

Konstruktionen av flygplanet kräver avancerad teknik och forskning inom kompositstrukturer, lätta material och energilagring. I projektets första fas tillhandahåller SKF specialanpassade spårkullager i hybrid-utförande till planets primära propellerdrivlina.

Prototypen är framtagen för att visa på möjligheten att flyga natte-tid. Den genomförde framgångsrikt sin första dag-natt-dag flygning sommaren 2010. Efter att ha passerat denna milstolpe ska ett andra flygplan byggas med målet att flyga runt jorden i fem etapper under fem dagar och fem nätter år 2013.

144

Organisation, intressentengagemang och utmärkelser

Hållbarhetsredovisning • Organisation, intressentengagemang och utmärkelser

Organisation2010 rapporterade avdelningen SKF Corporate Sustainability till chefen för Group Human Resources and Sustainability och var ansvarig på koncernnivå för policies, strategier och mål avseende hållbar utveckling inom SKF. Avdelningen stödjer också SKFs organis-ation i arbetet att införliva SKF Care som arbetssätt i alla verksam-heter och samarbetar med andra avdelningar såsom Group Legal, Group Human Resources och Group Demand Chain för att införa SKFs värderingar och principer i olika verksamhetsprocesser.

Implementeringen av initiativ för hållbar utveckling vilar på varje division och organisationen i varje land. Uppföljning av resultat relaterade till hållbar utveckling för koncernen rapporteras till koncernledningen varje kvartal, inklusive rapporter om olyckor och koldioxidutsläpp. Koncernledningen hålls också uppdaterad på årlig basis om SKFs ledningssystem ISO 14001 och OHSAS 18001 samt nyckelindikatorer.

Divisionscheferna och personalcheferna i varje division uppdateras regelbundet om resultaten av koncernens internrevision avseende miljö, hälsa och säkerhet samt etiska riktlinjer.

I varje land där koncernen har tillverknings- eller logistikcenter finns en landssamordnare som övervakar miljö, hälsa och säkerhet (MHS) vid enheterna i samarbete med lokala MHS-samordnare. Landssamordnarna utgör även länk till koncernstaben och ett antal av dem är medlemmar i koncernens revisionsgrupp för MHS-frågor, vilken granskar alla SKF-enheter för att säkerställa efterlevnad av koncernens standarder och nationell lagstiftning.

Vid SKF-enheter med en årlig energianvändning överstigande 0,2 GWh finns sedan 2008 också energisamordnare. Alla tre divis-ioner har dessutom utsett en chef med ansvar för MHS-resultat på

divisionsnivå. Nära samarbete mellan olika delar av organisationen säkerställs genom ledningssystem och regelbundna möten. Den årliga MHS-konferensen 2010 ägde rum i Shanghai. Samtliga lands-samordnare och chefer på koncern- och divisionsnivå med direkt MHS-ansvar deltog. Deltagarna diskuterade de viktigaste utmaning-arna för att säkerställa fortsatt goda MHS-resultat, enades om vik-tiga aktiviteter för det kommande året och uppdaterade varandra om utvecklingen, internt och externt, på MHS-området.

IntressentengagemangochandrasamarbetenMånga intressenter såsom aktieägare, analytiker, kunder, med-arbet are, nationella och lokala myndigheter är intresserade av SKFs hållbarhetsresultat. SKF välkomnar även återkoppling från andra intressentgrupper.

Dialoger med olika intressenter genom bland annat diskussioner, besök, enkäter och e-post/webbkommunikation utgör viktig informa-tion för SKF i arbetet att ständigt förbättra hållbarhetsresultaten och kommunikationen av dessa.

SKF kommunicerar aktivt sina initiativ och resultat inom hållbarhet till sina intressenter. Det sker löpande via olika kanaler såsom press-meddelanden, hållbarhetsredovisning (inkluderad i årsredovisningen), företagets webbplats, konferenser och möten. Aktiv och öppen kom-munikation säkerställer och underbygger SKFs åtagande och integritet när det gäller företagets satsningar på hållbar utveckling.

SKF håller också årliga möten i sina globala och europeiska fackliga råd, där representanter för de anställda möter företagsledningen för att diskutera frågor av vikt för koncernen och medarbetarna. Det senaste mötet ägde rum i september 2010 i Göteborg.

145Hållbarhetsredovisning • Organisation, intressentengagemang och utmärkelser

Ett exempel på SKFs kommunikation med intressenter är initiativet till och utvecklingen av konceptet Responsible Demand Chain. SKFs uppfattning att det fanns ett behov att ta itu med etikfrågor i leveran-törsledet fick stöd från investerarhåll. Denna bekräftelse på behovet att fokusera på denna aspekt stärkte SKF i sitt beslut att etablera detta koncept. Etiska åtaganden och ansvarsfullhet i leverantörsledet, såväl som förväntningar på leverantörernas hållbarhetsprestanda, betonas systematiskt vid SKFs leverantörskonferenser. Lokala leverantörskonferenser hölls i olika länder 2010.

Förutom möten och konferenser är enkäter från investmentföre-tag, finansanalytiker, ideella organisationer och högskolestudenter, viktiga för återkoppling om SKFs hållbarhetsresultat. SKFs hållbar-hetsredovisning granskas av en oberoende extern part för att säker-ställa att informationen till intressenter är tydlig och tillförlitlig.

Aktivt deltagande i olika näringslivsorganisationer, såsom Confe-rence Board, nätverket Global Compact, olika europeiska nätverk för hållbart företagande och Teknikföretagen, ger SKF möjlighet att utbyta erfarenheter och idéer med andra internationella företag om hur man kan bidra till en miljömässigt balanserad och socialt sund ekonomisk utveckling.

UtmärkelserDow Jones Sustainability Index (DJSI) är internationellt erkänt för att ge fondförvaltare investeringsindex och riktmärkesanalyser för ledande företag inom hållbar utveckling. Det första DJSI-resultatet publicerades 1999, och 2010 ingick SKF i DJSIs världsindex och det europeiska hållbarhetsindexet DJSI Europe, för elfte året i följd. 2010 års bedömning omfattar 58 sektorer. Endast 10% av de internationella företag som bedömts som de bästa i världen när det gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat ingår i indexet. SKF har utvalts att ingå i sektorn för verkstadsindustri.

SKF har också ingått i FTSE4Good Index Series alltsedan de första resultaten publicerades 2001. SKF är också utvalt att ingå i Ethibel PIONEER och Ethibel EXCELLENCE Investment Registers (se www.ethibel.org) sedan 28 januari 2005, vilket åter bekräftades den 17 december 2010. Dessa hållbarhetsindex övervakar sedan dess SKF med avseende på ansvarsfullt företagande.

Deltagare i den årliga MHS-konferensen som hölls i Shanghai i december 2010

146

Hållbarhetsredovisning 2010

Hållbarhetsredovisning

Hållbarhetsredovisningen 2010 täcker rapporteringsperioden januari till december 2010 (om inget annat anges). Sedan 2000 tillämpar SKF riktlinjerna för hållbarhetsredovisning utgivna av Global Reporting Initiative (GRI). Denna rapport är inget undantag och bygger på G3- riktlinjerna från GRI, där SKF rapporterar alla profilupplysningar, ledningens styrning av hållbarhetsfrågor, resultatindikatorer och tilläggsindikatorer.

SKF tillämpar GRIs riktlinjer för att definiera innehållet. Utifrån bedömningen av rapportens betydelse har alla resultatindikatorer noga utvärderats. De som bedöms vara av betydande vikt för SKFs ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, såväl som hållbar-hetsprestanda, är inkluderade i hållbarhetsredovisningen.

När det gäller principen att inkludera intressenter gör SKF det på olika sätt och tar hänsyn till deras åsikter samt tillgodoser deras behov av information genom hållbarhetsredovisningen. SKFs håll-barhetsredovisning ska spegla företagets huvudsakliga ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, och på så sätt göra det möjligt för intressenter att bedöma SKFs hållbarhetsprestanda för 2010.

Förklaringar till indikatorer, för vilka statistiksammanställningar avviker från det specificerade protokollet för indikatorn eller som bedöms vara av mindre betydelse för SKFs rapportering, finns till-gängliga i G3 Index Table intill webbversionen av SKFs årsredovisning (inkluderande hållbarhetsredovisning), på www.skf.com (Investors/Reports).

Principen för att säkerställa rapportering av hög kvalitet i termer av precision, jämförbarhet, tydlighet, tidsmässig relevans och tillför-litlighet, är viktig för SKF. För att leva upp till denna princip har SKF förelagt sina rapporter till tredje part för bestyrkande sedan mer än 10 år. Hållbarhetsredovisningen 2010 har varit föremål för en översiktlig granskning i enlighet med Far RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning.

Revisorernas rapport över granskning av hållbarhetsredovisning finns att läsa på sidan 147.

Med hänsyn till kriterierna för tillämpningsnivå av GRI G3-riktlin-jerna bedöms rapporten uppfylla tillämpningsnivån A+, vilket bekräf-tas av externa revisorer i deras bestyrkande.

RapporteringensomfattningSKFs hållbarhetsredovisning är integrerad i årsredovisningen för att betona att hållbarhetsfrågor är inbyggda i hela SKFs verksamhet. Finansiella resultat och hållbarhetsresultat har integrerats i SKFs årsredovisning sedan 2002. Rapportens finansiella avsnitt omfattar alla enheter i koncernen.

Följande är en sammanfattning av 2010 års direkt genererade och distribuerade ekonomiska resultat, i enlighet med G3-riktlinjerna:

• Försäljning 61 029 Mkr• Kostnader för sålda varor, försäljnings- och administrations-

kostnader 52 438 Mkr varav lönekostnader och sociala avgifter 35%• Utdelning till AB SKFs aktieägare och minoritetsägare 1 594 Mkr• Skatter 2 253 Mkr

SKFs hållbarhetsredovisning för 2009 publicerades i mars 2010.Omfattningen av 2010 års rapport har ändrats enligt följande:• Tilläggen av SKFs fabriker i Haridwar (Indien), Ladson (USA) och

Monroe (USA). Data från dessa enheter var konsoliderade i SKF-koncernens redovisning för första gången 2010.

SammanställningochrapporteringavdataAlla miljöresultat som rapporteras i SKFs hållbarhetsredovisning under Miljöomsorg har sammanställts med hjälp av ett webbaserat rapporteringsverktyg. Rapporteringen täcker koncernens alla till-verkningsenheter, teknik- och utvecklingscenter samt logistikcenter. Säljenheter är inkluderade i de fall de finns i samma anläggning som en tillverknings- eller logistikenhet. Separata säljkontor är exklud erade till följd av deras låga miljöpåverkan. Samriskbolag är inklud erade i de fall SKF har ledningskontroll.

Data inrapporteras av lokala operativa enheter, sammanställs för hela enheten och därefter för landet/divisionen samt på koncernnivå. Data bestyrks på varje nivå innan de vidarebefordras till externa revi-sorer för bestyrkande. Rapporteringen av växthusgasutsläpp sker enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Reporting) utgivet av World Business Council for Sustainable Development och World Resource Institute.

Hälso- och säkerhetsdata rapporteras också in kvartalsvis via ovan nämnda webbaserade verktyg. SKF tillämpar standarden från USAs motsvarighet till Arbetsmiljöverket (US Occupational Safety and Health Administration, OSHA) för att definiera vilka olyckor som ska registreras och för formler för beräkning av olycksfrekvens.

Information rörande SKF-koncernens medarbetare under avsnittet Medarbetaromsorg samlas in en gång om året och sammanställs från nivån lokala operativa enheter. Ytterligare information som stöd för SKFs hållbarhetsredovisning finns tillgänglig på www.skf.com, under rubriken ”Topics Related to Annual Report”. Detta inkluderar: Bolags-ordning, SKFs etiska riktlinjer, SKFs MHS-policy, koldioxidrapportering, miljöresultat, utmärkelsen Noll olyckor, SKFs tillverkningsenheter den 31 december 2010 och anpassningstabellen för och GRI G3-rikt-linjerna (GRI Index Table).

147

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning

Hållbarhetsredovisning • Bestyrkanderapport

TillläsarnaavSKFshållbarhetsredovisning2010:

InledningVi har fått i uppdrag av SKFs styrelse och verkställande direktör att översiktligt granska innehållet i SKFs hållbarhetsredovisning 2010. Hållbarhetsredovisningen återfinns på sidorna 122-146 i SKFs Årsredovisning 2010 inkluderande Hållbarhetsredovisning och på SKFs hemsida i ”Information relaterad till Årsredovisning inkl. Hållbarhetsredovisning 2010”, i form av Miljöresultat, data, Koldioxid-utsläpp, data, Utmärkelser för Noll olyckor och Anpassning till GRI G3 Guide lines, GRI Index Table (www.skf.com, Investors och Rapporter). Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhets-redovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.

DenöversiktligagranskningensinriktningochomfattningVi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av Far. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransk-ningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De gransknings -åtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredo-visningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bl a omfattat följande:• Uppdatering av vår kunskap och förståelse för SKFs organisation.• Bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende

intressenternas informationsbehov. • Intervjuer med externa intressenter för att säkerställa att SKF

besvarar viktiga intressenters frågeställningar i hållbarhets-redovisningen.

• Intervjuer med ansvariga chefer, på koncernnivå och affärsområdes-nivå samt genomgång av interna dokument för att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig.

• Utvärdering av design för de system och processer som använts för att inhämta, hantera och validera hållbarhetsinformation.

• Analytisk granskning av rapporterad information.• Genomgång på stickprovsbasis av underliggande dokumentation

som legat till grund för hållbarhetsinformation och data i hållbar-hetsredovisningen.

• På förhand tillkännagivna besök vid SKFs anläggningar i Kina, Tyskland och Spanien. Intervjuer med ledningen och nyckel-personer i syfte att säkerställa att väsentliga förhållanden är beaktade i hållbarhetsredovisningen och att hållbarhetsrelaterad data rapport eras på ett i allt väsentligt enhetligt sätt och överens-stämmer med fastställda kriterier.

• Genomgång av kvalitativ information och uttalanden samt genomgång av redogörelsen för efterlevnad av lagar, tillstånd och villkor relaterade till hållbarhet.

• Bedömning av SKFs uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer.

• Övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier.

• Avstämning av finansiell information med företagets årsredovisning för år 2010.

Göteborg den 10 mars 2011KPMG AB

Thomas Thiel Karin Sivertsson Auktoriserad revisor Specialistmedlem i Far

SlutsatsGrundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledningen att anse

att SKFs hållbarhetsredovisning 2010 inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

148 148

Tom Johnstone Tore Bertilsson Henrik Lange Vartan Vartanian

Tryggve Sthen Alan Begg Carina Bergfelt

Koncernledning per den 31 december 2010

Tom Johnstone*President och Chief Executive OfficerFödd 1955Master of Arts degree, universitetet i Glasgow, Honorary Doctor’s degree in Business Administration, universitetet i South Carolina, USAAnställd sedan 1977Tidigare befattningar inom SKF: Vice vd AB SKF och President Automotive Division samt flera andra befattningar.Styrelseledamot i Investor AB, Husqvarna AB och Chalmers tekniska högskolaAktieinnehav i SKF: 133 995

Tore Bertilsson*Executive Vice President och Chief Financial OfficerFödd 1951Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitetAnställd sedan 1989Tidigare befattningar inom SKF: Director, SKF TreasuryStyrelseledamot i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, AB Ludvig Svensson, PRI Pensionsgaranti och Ågrenska ABAktieinnehav i SKF: 15 000

Henrik Lange*President, Industrial DivisionFödd 1961Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitetAnställd sedan 2003 samt 19882000.Tidigare befattningar inom SKF: Senior Vice President, Group Business Development samt flera andra befattningar.Styrelseledamot i Teknikföretagen, GU School of Executive Education och Partnertech ABAktieinnehav i SKF: 2 000

Vartan Vartanian*President, Service DivisionFödd 1953Bachelor of Applied SciencesMechanical Engineering, universitetet i TorontoAnställd sedan 1990Tidigare befattningar inom SKF: Area Director, Europe och flera andra befattningar.Styrelseledamot i Endorsia.com International ABAktieinnehav i SKF: 10 216

Tryggve Sthen*President, Automotive DivisionFödd 1952Civilingenjör teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings Tekniska HögskolaAnställd sedan 2003Styrelseledamot i Green Cargo

Alan BeggSenior Vice President, Group Technology Development and QualityFödd 1954Masters degree och PhD, universitetet i CambridgeAnställd sedan 2007Ledamot i Royal Academy of Engineering, StorbritannienStyrelseledamot i NV Bekaert SA

Från den 1 januari 2011Senior Vice President, Group Technology Development

Carina BergfeltGeneral CounselFödd 1960Juristexamen, Lunds universitetAnställd sedan 1990Tidigare befattningar inom SKF: Legal Counsel, styrelsens sekreterare sedan 1996.Styrelseledamot i Aktiemarknadsbolagens Förening och Göteborgs Symfoniker ABAktieinnehav i SKF: 1 000

Från den 1 januari 2011Senior Vice President, Group Legal and Sustainability

Koncernledning

* medlem i Group Executive Committee

149 149

Eva Hansdotter Magnus Johansson Rakesh Makhija

Manfred Neubert Bo-Inge Stensson Ingalill Östman

Eva HansdotterSenior Vice President, Group Human Resources and SustainabilityFödd 1962Kandidatexamen informationssystem, Göteborgs universitetAnställd sedan 1987Tidigare befattningar inom SKF: Human Resources Director, Industrial Division och flera andra befattningar.Ledamot i SNS förtroenderådAktieinnehav i SKF: 1 000

Från den 1 januari 2011Senior Vice President, Group People and Business Excellence

Magnus JohanssonSenior Vice President, Group Business Development and Government RelationsFödd 1955Kandidatexamen i beteendevetenskap, Göteborgs universitetAnställd sedan 2004 samt 19812002Tidigare befattningar inom SKF: President, SKF China Co Ltd. samt flera andra befattningar.Styrelseledamot i Wafangdian Bearing Co, Ltd. och Västsvenska Industri och Handelskammaren

Från den 1 januari 2011Senior Vice President, Group Demand Chain

Rakesh MakhijaPresident, AsiaFödd 1951Bachelor of Technology in Chemical Engineering, Indian Institute of Technology, New Delhi, IndiaAnställd sedan 2002Tidigare befattningar inom SKF: Managing Director, SKF India Ltd.Styrelseledamot i Kennametal India Ltd.

Manfred NeubertPresident, SKF GmbHFödd 1953Master of Economics, Business AdministrationAnställd sedan 2004Styrelseledamot i WEHACO HannoverLedamot i WEHACO Hannover, Employers association German Metal IndustryAktieinnehav i SKF: 800

Bo-Inge StenssonSenior Vice President, Group Demand Chain Född 1961Civilingenjör industriell ekonomi, Linköpings Tekniska HögskolaAnställd sedan 2006Aktieinnehav i SKF: 600

Från den 1 januari 2011Senior Vice President, Group Purchasing

Ingalill ÖstmanSenior Vice President, Group CommunicationsFödd 1956Civilingenjör maskinteknik, Luleå Tekniska UniversitetAnställd sedan 2008Styrelseledamot i SOIC AB, FKG och Näringslivets Internationella Råd, NIRAktieinnehav i SKF: 2 000

Från den 1 januari 2011Senior Vice President, Group Communications and Government Relations

Koncernledning

Från den 1 februari 2011

Poul JeppesenPresident, North America

Född 1953Engineering , Aalborg Technical College ochBusiness Administration, Silkeborg Business SchoolAnställd sedan 1982Styrelseledamot i NAM (National American Manufacturers), MAPI (Manufacturing Alliances), ABMA, American Bearing Manufacturers Association, Family Answers (Charity Organization)

150 SKFs plattformar

Inriktningen på plattformar och segment är specifik för SKF och baserad på kombinationen av starkt teknikfokus från plattformarna och starkt kundfokus från segmenten. SKF har definierat runt 40 kundsegment som företaget verkar inom. Exempel på dessa är personbilar och lätta lastbilar, vindkraft, järnväg, verktygsmaskiner, medicin, livsmedel och massa och pappersindustri. Utifrån god förståelse för nuvarande och framtida kunders behov och utmaningar använder SKF sitt kunnande från alla eller vissa av plattformarna för att utveckla skräddarsydda erbjudanden till varje kundsegment. På så sätt kan SKF erbjuda sina kunder specifika produkter, lösningar och tjänster som förbättrar prestanda, minskar energi användning och minskar totala kostnader, samtidigt som de ger SKF ett högre värde och bättre priskvalitet.

Lager och lagerenheterDet breda sortiment av lagertyper som SKF tillverkar världen över erbjuder kunderna både standardlösningar och skräddarsydda lösningar med hög kvalitet, hög prestanda och låg friktion, för både kritiska och standardapplikationer. Enheter består av produktkombinationer som integreras i lösningar som används i applikationer där det krävs en kompakt och lätt konstruktion, och samtidigt hög prestanda.

Tätningar SKF erbjuder innovativa lösningar inom elastomerer eller bearbetade plaster som tillgodoser behoven av tätningar i olika industrier för stillastående ytor, roterande maskindelar, fram och återgående rörelser och lagertätningar.

ServiceServiceplattformen levererar värde genom att hantera hela livscykeln i en viss anläggning. Konstruktions stadiet täcks in av olika aspekter av teknisk rådgivning samt forsknings och utvecklingstjänster. Tiden då anläggningen är i drift, vilket utgör den största delen av livscykeln, täcks in av en rad lösningar som omfattar service och service relaterade produkter som fokuserar på underhållsstrat egi, förut sägande underhåll samt underhålls och logistiktjänster. Den sista delen i livscykeln täcks in av service och servicerelaterade produkter som fokuserar på uppgraderingar, renoveringar, montering och demontering av lager, uppriktning, balansering och kontroll efter utfört underhåll. SKF tillhandahåller en lång rad utbildningar över hela världen, både i egna lokaler och hos kunder.

SmörjsystemSKF erbjuder produkter, lösningar och omfattande stöd, rådgivning, utvärderingar och analyser inom industrismörjmedel, smörjutrustning och automatiska smörj system.

Mekatronik Plattformen mekatronik stärker kund värdet genom att kombinera SKFs gedigna erfarenhet inom mekanik med elektronik. Plattformen täcker system för fleraxlig precisionspositionering, intelligent övervakning och elektroniska applikationer samt komponenter som kul och rullskruvar, ställ don, skenstyrningar och sensormoduler. Flera mekaniska och elektroniska produkter kombineras i moduler och delsystem för att tillgodose unika behov inom specifika industrier där SKF har specialistkunskap.

SKFs plattformar

151 SKFs plattformar

CentralväxelPinjongenheter i hybridutförande

Hjulupphängning• Inbyggda intelligenta hjullager

enheter med sensorer

• Kassettätningar

ChassismörjningCentralsmörjsystem

MotorhuvElektromekaniska ställdon

En hjullastare kan utrustas med flera produkter, lösningar och tjänster från de fem teknkplattformarna, se exempel nedan.

152

Ordlista

Ordlista

Andel anställda kvar i SKF-anställning1 (R)/(registrerat antal anställda per 31 Dec – nyanställda under året + R)R = antal anställda som slutat under året

ArbetsklimatanlysEn årlig medarbetarundersökning bland alla anställda som syftar till att få deras återkoppling på SKFs prestanda med avseende på företagets värderingar och viktiga fokusområden.

BeyondZeroEtt koncept, lanserat 2005, som definierar SKFs åtagande om att uppnå visionen att bidra till en positiv nettoeffekt på miljön. Detta åtagande är vägledande för SKFs utveckling och tillhandahållande av nya miljöbeaktande, energieffektiva produkter och tjänster, såväl som införande av effektiva energibesparingsprogram i den egna verksamheten.

Deponi Avskilt område för slutförvaring av avfall.

ElastomerSyntetiskt gummi.

Energiintensitet Summan av all energi i alla former som används i tillverkningen dividerad med total redovisad tillverkningsvolym.

FlödeseffekterFöretag med internationell handel riskerar att valutaförändringar ger en effekt på värdet av transaktionsflöden.

Friktion En kraft som motarbetar rörelsen mellan två kontaktytor. Friktion är komplext och beräknas med hjälp av en empirisk faktor. Friktion förbrukar energi och alstrar värme i roterande maskiner.

Gigawattimme (GWh) En miljon kilowattimmar (kWh). Mått på elektrisk energimängd.

GHG-protokoll GHGprotokollet (GHG Protocol Corporate Standard) tillhandahåller standarder och

riktlinjer för företag och andra organisationer i deras kartläggning av växthusgasutsläpp. Genom standardiser ade förfaringssätt och principer ger det en tydlig och öppen rapporteringsstruktur.

Hjullagerenhet Lättmonterad, kompakt lagerenhet för bilhjul. Den består av ett tvåradigt vinkelkontaktkullager med inbyggda tätningar och kan förses med sensorer för system för låsningsfria bromsar och antisladd bland annat.

Integrerad underhållslösning Ett integr erat underhållskontrakt är en utökning av konceptet för problemfri drift och omfattar bl.a. utbildning, installationsövervakning, fel orsaksanalys och tillståndsövervakning av roterande maskindelar.

ISODen internationella standardiseringsorganisationen (ISO) är en instans för fastställande av internationella standarder, bestående av representanter från olika nationella standardiseringsorganisationer. ISO utfärdar globala standarder för industri och handel.

KoldioxidEn vanlig gas med den kemiska formeln CO2. Gasen genereras genom olika processer i naturen och vid förbränning av de flesta typer av bränslen. Koldioxid är en bidragande orsak till växthuseffekten.

KolintensitetSumman av all koldioxid som släpps ut i samband med energianvändning.

Kullager gentemot rullager Den stora skillnaden när det gäller dessa två lagertyper är att kullager alstrar mindre friktion än rullager, medan rullager har högre bärförmåga.

Leadership in Energy & Environmental Design (LEED)Ett internationellt erkänt miljöcertifieringssystem för byggnader. En oberoende part verifierar att en byggnad eller ett samhälle har konstruerats och byggts med hjälp av strategier avsedda att åstadkomma energibesparingar, effektivt vattenutnyttjande,

minskning av koldioxidutsläpp, förbättrad inomhuskvalitet, tillvaratagande av resurser och medvetenhet om miljökonsekvenser.

Linjära produkter Vanlig benämning på komponenter, enheter och system för linjär rörelse. De omfattar linjärlager, skenstyrningar, kulbussningar m.m.

Livscykelanalys Systematisk analys av all miljöpåverkan som en produkt ger upphov till under hela sin livscykel, dvs. från råvara till slutdeponering efter brukbarhetstidens slut.

OEM-kunder (Original Equipment Manufacturers) De kunder som köper lager för att bygga in i sina egna produkter, t.ex. tillverkare av bilar, köksmaskiner och växel lådor.

OHSAS 18001(Occupational Health and Safety Assessment Series) Arbetsmiljölednings system som syftar till att kontrollera hälso och säkerhetsrisker samt förbättra prestanda på området. Jämförbart med ISO 14001 (Environmental Management System).

OlycksfrekvensOlycksfrekvensen för koncernen beräknas enligt följande formel:Olycksfrekvens = R x 200 000 / Hdär R = antal registrerbara olyckoroch H = totalt antal arbetstimmarDenna formel är framtagen av Occupational Safety and Health Administration (OSHA), USAs motsvarighet till Arbetsmiljöverket.

OmräkningseffekterRisken att ett företags aktier, tillgångar, skulder och inkomster förändras som ett resultat av översättningen av utländsk valuta till SEK.

Omställning I en tillverkningskanal måste maskinerna ställas om mellan tillverkningen av olika lagerstorlekar. Att minska omställningstiden innebär att man ökar tillgängligheten av storlekar och därmed förbättrar kundservicen. Ytterligare en fördel är att förrådshållningen kan hållas på ett minimum.

153 Ordlista

REACHKemikalieförordningen REACH trädde i kraft 1 juni 2007 och syftar till registrering, värdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Information om all användning eller import av kemikalier ska registreras i en central databas hos den europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA).

Restprodukt Annan produkt än huvud produkten från en tillverkningsprocess. Den kan ha ett positivt nettovärde. Restprodukter utan positivt nettovärde är avfall.

Sanering Upprensning av förorenad mark eller vatten.

Sfäriskt kullagerLagertyp som uppfanns av SKFs grundare Sven Wingquist 1907 och som löste ett av de största problemen inom industrin vid den tiden – de ständiga avbrotten i produktionen på grund av att lagren skar. Axlarna var inte tillräckligt noggrant upp riktade för de stela kullager som normalt användes och lagren skar på grund av snedställning. Det två radiga sfäriska kullagret klarade av snedställning utan att minska bruk barhetstiden och löste därmed problemet.

SKF CareHållbarhet är en av SKFs fem drivkrafter tillsammans med lönsamhet, kvalitet, innovation och snabbhet. SKFs syn på hållbar finansiell och operativ prestanda fokuserar på begreppet SKF Care, innefattande affärsomsorg, miljöomsorg, medarbetaromsorg och samhällsomsorg.

SKF Internal Control Standard (SICS)En finansiell intern kontrollstandard, bas erad på COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) och utvecklad av SKF, för att säkerställa att ett grundläggande, enhetligt system för finansiell internkontroll upprätthålls i hela SKFkoncernen.

SKF Solution FactorySKF Solution Factory kombinerar SKFs expertis inom alla teknikplattformar med verkstadsservice och tillhandahåller skräddarsydd service och lösningar till kunder. Därmed förs många av SKFs lagertjänster och integrerade värdehöjande lösningar närmare kunderna, till exempel rekonditionering och kundanpassning, inbyggnadstekniska tjänster, spindelreparationer, smörj applikationer och mekanisk service – montering, uppriktning och balansering – samt fjärr övervakning och utbildning.

Smörjmedel Fett, olja eller annat ämne som underlättar ytors rörelser i förhållande till varandra, till exempel i ett lager.

Stora lager Sortimentet omfattar både standard lager och lager skräddarsydda för specifika inbyggn ader. Lager med en ytter diameter på mer än 420 mm anses som stora. Lagren finns i både metriska mått och tummått.

Superfunds Amerikansk beteckning för gammal deponi eller anläggning med förorenad mark eller grundvatten, där sanering krävs enligt en federal lag. Finansieringen av saner ingen görs av dem som orsakat föroreningen.

SuperprecisionslagerSKFs omfattande sortiment av superprecision slager är konstruerat för verktygsmaskinspindlar och andra applikationer som kräver extra hög precision vid extremt höga varvtal. Varje lagertyp har inbyggda unika egenskaper som gör dem lämpade för olika specifika drift förhållanden.

Teknik för elektroniskt styrda system (by-wire) I elektroniska styrsystem ersätts den mekaniska styrningen av elektronisk styrning.

Six SigmaSKF Six Sigma är ett program för ständiga förbättringar inom SKF avsett att minska spill och avfall samt brister i alla verksamhetspro

cesser. Projekt inom SKF Six Sigma leds av noggrant utbildade svartbältare och grönbältare. Svartbältare är ålagda att driva två projekt per år och grönbältare ett projekt per år. I Six Sigmaprogrammet finns ett antal verktyg och metoder, allt från traditionell DMAIC och Design

for Six Sigma till Lean och andra metoder för avfallsminskning. Grundläggande för Six Sigmaförbättringar är att de är fakta baserade och hållbara samt bidrar till affärsmålen.

Design for Six Sigma (DfSS) En metodik som fokuserar på att utveckla nya produkter och tjänster med optimal prestanda för marknaden.

Lean Six Sigma En metodik som kombinerar verktygen från resurssnål tillverkning och Six Sigma. Resurssnål tillverkning fokuserar på

hastighet och spill, Six Sigma på variation och kvalitet – resultatet är bättre kvalitet snabbare.

Six Sigma for Growth Ett synsätt där man fokuserar på kund en och inriktar sig på tillväxtområden som marknads föring, försäljning och distribution.

Transactional Six Sigma Fokuserar på processer som utförs av männ iskor, till exempel inom service, försäljning och personal.

154

DefinitionerNyckeltalDe flesta dotterföretag inom SKFkoncernen rapporterar resultat och balansräkningar tolv gånger per år. Vid beräkning av de flesta nyckeltal har de faktiska genomsnittsvärden som därvid uppstått använts. Beräkningen av nyckeltal utifrån de värden som presenteras i de finansiella rapporterna kan därför ge värden som avviker från de presenterade.

1. Andel eget riskbärande kapital Eget kapital och avsättningar för uppskjutna skatter, i procent av balansomslutningen vid årets slut.

2. Soliditet Eget kapital, i procent av balansom slutningen vid årets slut.

3. SkuldsättningsgradLån plus avsättningar till anställda efter avslutad anställning, netto, i procent av summan av lån, avsättningar till anställda efter avslutad anställning, netto, och eget kapital, allt beräknat vid årets slut.

4. Nettoskuldsättning/eget kapitalTotala kortfristiga finansiella tillgångar, exklusive derivat minus lån och avsättningar till anställda efter avslutad anställning, i procent av eget kapital, allt beräknat vid årets slut.

5. Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av tolv månaders genomsnittliga balansomslutning.

6. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av tolv månaders genom snittliga balansomslutning exklusive icke räntebärande skulder.

7. Avkastning på eget kapitalResultat efter skatt, i procent av tolv månaders genomsnittligt eget kapital.

8. Rörelsemarginal Rörelseresultat, i procent av försäljningen.

9. Kapitalomsättning Försäljning dividerad med tolv månaders genomsnittliga balans omslutning.

10. Resultat i kronor per aktie Resultat efter skatt och minoritetsintressen dividerat med ordinarie antal aktier.

11. DirektavkastningUtdelning i procent av börskurs vid årets slut.

12. P/E-talBörskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

13. Medelantal anställdaTotalt antal utförda arbetstimmar av alla anställda dividerat med normal full arbetstid under året.

14. Eget kapital per aktieEget kapital exklusive minoritetsintressen dividerat med ordinarie antal aktier.

DefinitionerDefinitioner

Tillståndsövervakning Genom att regelbundet mäta vibrationer i lager och maskiner kan man kontrollera underhållsfaktorer som påverkar lagrens brukbarhetstid och maskinens gång. Instrument och programvaror för till stånds övervakning bidrar till tidig upptäckt av lager och maskinproblem och gör det möjligt för tekniker att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra problem som kan resultera i oplanerad stilleståndstid.

TribologiTribologi är den tekniska vetenskapen om ytor som nöts mot varandra under rörelse och som undersöker principerna för friktion, smörjning och nötning.

SKF Business ExcellenceSKF Business Excellence lanserades 2010 och innebär att man drar nytta av de anställdas och samarbetspartners kunskap samt företagets teknik för att på det mest effektiva sättet leverera värde till kunderna. Det bygger vidare på många av de initiativ som har startats av

SKFkoncernen under ett antal år, det senaste var SKF Manufacturing Excellence. Med Business Excellence utvidgar SKF erfarenheten från tillverkningssidan till andra processer och verksamheter inom koncernen. Business Excellence handlar mer än om bara resultat – det utmanar organisationen att tänka efter om man åstadkommer rätta resultat på bästa möjliga sätt. SKF Manufacturing Excellence fokuserar på att minska spill och få bort aktiviteter som inte tillför något värde. Själva hjärtat i systemet är de anställda inom produktionsprocessen.

155

SKFs finansiella webbsida

Aktiekursen just nu

Finansiell dataTabellerDiagramStatistik

Kvartals-rapporteringSamlad information vid kvartalsrapportering

BolagsstyrningÅrsstämmaStyrelsenStyrelsekommittéerKoncernledning Finansiell

utveckling och mål

Ofta besökta sidor

Nyheter koncernen

Om SKFs verksamhetMål och måluppfyllelseStrategiRiskhanteringKänslighetsanalysFörvärv och avyttringarTillverkningsenheter

SKF-aktienStörsta aktieägarnaAktiekursTotalavkastningUtdelning

SKFs finansiella webbsida – www.skf.com/investors – innehåller detaljerad och uppdaterad finansiell information, såväl som information om SKFs mål och strategier, bolagsstyrning, koncernrelaterade nyheter m.m. På webbsidan finns även en prenumerationsservice för den som önskar prenumerera på pressmeddelanden och rapporter via epost. Nedan visas ett urval av webbsidans rubriker och funktioner.

RapporterFinansiella rapporter Årsredovisningar sedan 1907

Hållbarhet

SKFs finansiella webbsida

156 156 SKFs globala kampanj 2010

SKFs globala kampanj 2010

Cementtillverkare är under ständig press att förbättra produktiviteten och samtid igt minska kostnaderna och miljöpåverkan. Man förbrukar stora mängder el och bränsle. För att bidra till att lösa dessa miljömässiga och ekonomiska utmaningar, tillämpar Keith Meyers SKFs metoder för förbättrad energianvändning i tillverkningsprocessen. Result aten är imponerande. En cementtillverkare minskade energiförbrukningen med 8%, vilket motsvarar elförbrukningen för tusentals hushåll, och ökade utrustningens totala effektivitet med 12%.

Detta är ett bra exempel på det vi kallar ”knowledge engineering”. Och ännu ett sätt att tillämpa SKFs kunskap genom att utnyttja vårt breda sortiment av produkter och tjänster för att öka effektivitet, spara energi och minska kostnader. Läs mera på www.skf.com.The Power of Knowledge Engineering

Visit us at www.skf.com

Verkliga energibesparingar

Cementtillverkare är under ständig press att förbättra produktiviteten och samtidigt minska kostnaderna och miljöpåverkan. Man förbrukar stora mängder el och bränsle. För att bidra till att lösa dessa miljömässiga och ekonomiska utmaningar, tillämpar Keith Meyers SKFs metoder för förbättrad energianvändning i tillverkningsprocessen. Resultaten är imponerande. En cementtillverkare minskade energiförbrukningen med 8%, vilket motsvarar elförbrukningen för tusentals hushåll, och ökade utrustningens totala effektivitet med 12%. Detta är ett bra exempel på det vi kallar ”knowledge engineering”. Och ännu ett sätt att tillämpa SKFs kunskap genom att utnyttja vårt breda sortiment av produkter och tjänster för att öka effektivitet, spara energi och minska kostnader. Läs mera på www.skf.com.

The Power of Knowledge Engineering

Förbättra produktiviteten, minska kostnaderna

Keith Meyers, ingenjör, SKF

SKF värmekamera

Denna kampanj har använts på viktiga marknader globalt för att demonstrera SKFs verkliga ”Power of Engineering” genom att visa hur företagets ingenjörer hjälper till att skapa nya lösningar på kundproblem, lösningar som förbättrar effektivitet och produktivitet samt minskar miljöpåverkan.

157 157 SKFs globala kampanj 2010

Sänk dagens utsläpp med morgondagens tätning

Tillverkare av tunga lastfordon står inför en ny utmaning. Den nya utsläppslagstiftningen Euro 6 kommer drastiskt att minska de tillåtna utsläppen från dieselmotorer. SKF-ingenjören Lisa Karlsson erbjuder en lösning: SKFs nya ventilskaftstätning för högt tryck som gör det möjligt att minska genom-blåsningsgaser och koldioxidutsläpp. Resultatet är ökad motoreffektivitet och förbättrad bränsle-ekonomi. Detta är ett bra exempel på det vi kallar ”knowledge engineering”. Och ännu ett sätt att tillämpa SKFs kunskap genom att utnyttja vårt breda sortiment av produkter och tjänster för att öka effektivitet, spara energi och minska kostnader. Läs mera på www.skf.com


Nya utsläppsstandarder Lisa Karlsson, ingenjör, SKF Ventilskaftstätning för höga tryck

Cour

tesy

of S

cani

a


Lantbrukare strävar ständigt efter att förbättra kvaliteten och renheten på sina produkter. För att bidra kan SKFs försäljningsingenjör Maurizio Giovannelli erbjuda en lösning: individuellt upp- hängda harvtallrikar monterade med engångs-smorda SKF Agri Hub. Tack vare denna innovation kan lantbrukarna arbeta effektivt istället för att ägna tid åt smörjpumpen. Samtidigt minskar risken för att smörjfett ska förorena åkrarna. Detta är ett bra exempel på det vi kallar ”knowledge engineering”. Och ännu ett sätt att tillämpa SKFs kunskap genom att utnyttja vårt breda sortiment av produkter och tjänster för att öka effektivitet, spara energi och minska kostnader. Läs mera på www.skf.com.


Vårt recept på ett nyttigare bröd

Inget smörjmedelsläckage Maurizio Giovannelli, SKF SKF Agri Hub

Att segla under en klarare blå himmel

Visste du att sjöfart är det mest energieffektiva alternativet för långdistanstransporter? Fast man kan ändå förbättra de stora tvåtakts dieselmotorer som driver de allra största containerfartygen på världshaven. SKFs produktchef Jan Ruiter har en lösning: SKF centralsmörjsystem för cylindrar som hjälper till att minska kolidioxidutsläpp med 30%. Inget dåligt sätt att bekämpa klimatförändringen.

Detta är ett bra exempel på det vi kallar Knowledge Engineering. Och ännu ett sätt att tillämpa SKFs kunskap genom att utnyttja vårt breda sortiment av produkter och tjänster för att öka effektivitet, spara energi och minska kostnader. Läs mera på www.skf.com


Minskad CO2 Jan Ruiter, SKF SKF centralsmörjsystem


Stränggjutning

Modernt stål gör det möjligt för arkitekter att skapa de mest fantasifulla konstruktioner. SKF-ingenjörer som Dario Rodriguez arbetar med stålverk för att utveckla innovativa lösningar som hjälper till att framställa sådant stål. Ett exempel är SKF ConRo som är en eftersmörj-ningsfri rullinje till stränggjutningsmaskiner. Den har konstruerats för att ge längre brukbar-hetstid och sänkta driftskostnader. Detta är ett bra exempel på det vi kallar Knowledge Engineering. Och ännu ett sätt att tillämpa SKFs kunskap genom att utnyttja vårt breda sortiment av produkter och tjänster för att öka effektivitet, spara energi och minska kostnader. Läs mera på www.skf.com


Nya höjder för stålproduktion

Dario Rodriguez, SKF SKF ConRo

Buteljerings- linjer som flödar utan vatten

Smörjer utan vatten Frédéric Rousseau, SKFSKFs system för torrsmörjning

Transportband i buteljeringsanläggningar smörjs vanligtvis av en blandning av vatten och smörjmedel. Tusentals liter vatten förorenas och slösas bort varje dag. Men SKF-ingenjören Frédéric Rousseau har en smart lösning där man inte använder något vatten alls. SKFs system för torrsmörjning kan spara 90 m3 vatten per buteljeringslinje varje månad. Detta är ett bra exempel på det vi kallar Knowledge Engineering. Och ännu ett sätt att tillämpa SKFs kunskap genom att utnyttja vårt breda sortiment av produkter och tjänster för att öka effektivitet, spara energi och minska kostnader. Läs mera på www.skf.com



Allteftersom vindkraften får fart, söker turbin-tillverkare efter sätt att göra produktionen effektivare och billigare. SKF-ingenjören Matthias Hofmann har en lösning: SKF Nautilus som är ett specialutvecklat lager för huvudaxeln på vindkraftverk. Den här innovationen möjliggör en mycket kompakt konstruktion av maskinhuset där huvudväxel lådan eller en direktdriven generator är monterade nära rotornavet. Resultatet är en dramatisk minskning av storlek, vikt, underhåll och turbinkostnader. Detta är ett bra exempel på det vi kallar Knowledge Engineering. Och ännu ett sätt att tillämpa SKFs kunskap genom att utnyttja vårt breda sortiment av produkter och tjänster för att öka effektivitet, spara energi och minska kostnader. Läs mera på www.skf.com


Kompakt turbin Matthias Hofmann, SKF SKF Nautilus

Kompaktare vindkraftverk och sänkta kostnader

Tillverkare av tunga lastfordon står inför en ny utmaning. Den nya utsläppslagstiftningen Euro 6 kommer drastiskt att minska de tilllåtna utsläppen från dieselmotorer. SKFingenjören Lisa Karlsson erbjuder en lösning: SKFs nya ventilskaftstätning för högt tryck som gör det möjligt att minska genomblåsningsgaser och koldioxidutsläpp. Resultatet är ökad motoreffektivitet och förbättrad bränsleekonomi.

Lantbrukare strävar ständigt efter att förbättra kvaliteten och renheten på sina produkter. För att bidra kan SKFs försäljningsingenjör Maurizio Giovannelli erbjuda en lösning: individuellt upphängda harv tallrikar monterade med engångssmorda SKF Agri Hub. Tack vare denna innovation kan lantbrukarna arbeta effektivt istället för att ägna tid åt smörjpumpen. Samtidigt minskar risken för att smörjfett ska förorena åkrarna.

Visste du att sjöfart är det mest energieffektiva alternativet för långdistanstransporter? Fast man kan ändå förbättra de stora tvåtakts dieselmotorer som driver de allra största containerfartygen på världshaven. SKFs produktchef Jan Ruiter har en lösning: SKF centralsmörjsystem för cylindrar som hjälper till att minska kolidioxidutsläpp med 30%. Inget dåligt sätt att bekämpa klimatförändringen.

Transportband i buteljeringsanläggningar smörjs vanligtvis av en blandning av vatten och smörjmedel. Tusentals liter vatten förorenas och slösas bort varje dag. Men SKFingenjören Frédéric Rousseau har en smart lösning där man inte använder något vatten alls. SKFs system för torrsmörjning kan spara 90 m3 vatten per buteljeringslinje varje månad.

Allteftersom vindkraften får fart, söker turbintillverkare efter sätt att göra produktionen effektivare och billigare. SKFingenjören Matthias Hofmann har en lösning: SKF Nautilus som är ett specialutvecklat lager för huvudaxeln på vindkraftverk. Den här innovationen möjliggör en mycket kompakt konstruktion av maskinhuset där huvudväxellådan eller en direktdriven generator är monterade nära rotornavet. Resultatet är en dramatisk minskning av storlek, vikt, underhåll och turbinkostnader.

Modernt stål gör det möjligt för arkitekter att skapa de mest fantasifulla konstruktioner. SKFingenjörer som Dario Rodriguez arbetar med stålverk för att utveckla innovativa lösningar som hjälper till att framställa sådant stål. Ett exempel är SKF ConRo som är en eftersmörjningsfri rullinje till stränggjutningsmaskiner. Den har konstruerats för att ge längre brukbarhetstid och sänkta driftskostnader.

158

Sjuårsöversikt SKF-koncernen

Mkr där ej annat anges 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004

ResultatinformationFörsäljning 61 029 56 227 63 361 58 559 53 101 49 285 44 826Rörelsens kostnader -52 438 -52 939 -55 618 -51 036 -47 110 -44 215 -40 461Övriga rörelseintäkter/kostnader – netto -139 -74 -34 19 -22 85 72Resultat från gemensamt styrda företag och intresseföretag 0 -11 1 -3 738 172 -3Rörelseresultat 8 452 3 203 7 710 7 539 6 707 5 327 4 434Finansiella intäkter och kostnader – netto -903 -906 -842 -401 -320 -74 -347Resultat före skatt 7 549 2 297 6 868 7 138 6 387 5 253 4 087Skatter -2 253 -592 -2 127 -2 371 -1 955 -1 646 -1 111Årets resultat 5 296 1 705 4 741 4 767 4 432 3 607 2 976

Hänförligt till:Aktieägare i AB SKF 5 138 1 642 4 616 4 595 4 317 3 521 2 926Minoritetsintresse 158 63 125 172 115 86 50

BalansinformationImmateriella tillgångar 10 473 4 014 4 654 3 516 2 586 1 583 1 079Uppskjutna skattefordringar 1 695 1 665 1 342 886 745 738 619Materiella anläggningstillgångar 12 922 13 933 14 556 11 960 11 388 11 119 11 012Finansiella och övriga långfristiga tillgångar1) 1 411 1 502 1 366 2 643 2 032 2 531 773Varulager 12 879 11 771 15 204 11 563 9 939 9 931 8 985Kortfristiga finansiella tillgångar 13 005 14 540 15 668 14 169 17 848 13 020 10 971Övriga kortfristiga fordringar 2 839 3 590 3 310 2 365 2 100 1 571 1 446Summa tillgångar 55 224 51 015 56 100 47 102 46 638 40 493 34 885

Eget kapital 19 894 18 280 19 689 19 009 19 706 17 961 17 099Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 7 093 7 020 6 356 4 600 5 145 5 562 4 805Uppskjutna skatter 2 132 754 1 210 1 652 1 130 862 958Övriga avsättningar 2 162 2 849 2 339 2 067 1 919 2 210 1 927Finansiella skulder 16 651 14 994 18 549 13 015 12 754 8 215 5 014Övriga skulder 7 292 7 118 7 957 6 759 5 984 5 683 5 082Summa eget kapital och skulder 55 224 51 015 56 100 47 102 46 638 40 493 34 885

Nyckeltal1) (i procent där annat ej anges) Avkastning på totalt kapital 16,8 6,5 16,1 17,1 16,1 14,8 12,9Avkastning på sysselsatt kapital 24,0 9,1 24,0 24,9 23,0 21,9 19,0Avkastning på eget kapital 28,4 9,0 26,3 24,6 23,5 20,6 18,0Rörelsemarginal 13,8 5,7 12,2 12,9 12,6 10,8 9,9Kapitalomsättning, ggr 1,19 1,04 1,25 1,25 1,22 1,31 1,26Andel eget riskbärande kapital 39,9 37,3 37,3 44,0 44,7 46,5 51,8Skuldsättningsgrad 48,6 49,3 50,1 36,9 38,6 34,5 25,7Soliditet 36,0 35,8 35,1 40,5 42,3 44,4 49,0

Investeringar och anställdaInvesteringar i materiella anläggningstillgångar 1 651 1 975 2 531 1 907 1 933 1 623 1 401Forsknings- och utvecklingskostnader 1 184 1 217 1 175 900 875 837 784Patent – antal förstagångsansökningar 251 218 179 186 175 176 189Medelantal anställda 40 206 38 530 43 201 41 645 39 780 37 454 38 502Registrerat antal anställda den 31 december 44 742 41 172 44 799 42 888 41 090 38 748 39 867

1) Se sidan 154 för definitioner av nyckeltal.

Sjuårsöversikt SKF-koncernen

159

Treårsöversikt SKF-divisioner/segment1)

Mkr där ej annat anges 2010 2009 2008

Industrial DivisionFörsäljning 19 424 19 534 22 931Försäljning inkl. internförsäljning 29 607 28 546 33 936Rörelseresultat 3 498 1 551 4 010Rörelsemarginal2) 11,8% 5,4% 11,8%Tillgångar och skulder, netto 23 392 15 966 18 224Registrerat antal anställda 19 922 17 853 19 429

Service DivisionFörsäljning 22 029 19 599 21 838Försäljning inkl. internförsäljning 22 408 19 957 22 249Rörelseresultat 3 036 2 585 3 362Rörelsemarginal2) 13,5% 13,0% 15,1%Tillgångar och skulder, netto 5 125 4 819 5 661Registrerat antal anställda 5 832 5 725 6 017

Automotive DivisionFörsäljning 18 231 16 051 17 886Försäljning inkl. internförsäljning 21 989 19 103 21 677Rörelseresultat 1 859 -785 538Rörelsemarginal2) 8,5% -4,1% 2,5%Tillgångar och skulder, netto 8 034 8 073 10 015Registrerat antal anställda 14 469 13 480 14 960

1) Tidigare publicerade siffror har för jämförbarhet räknats om för att överensstämma med den aktuella organisationen 2010. Vissa affärsområden har flyttats mellan divisionerna och mellan övriga verksamheter/koncerngemensamma aktiviteter och divisionerna.

2) Rörelsemarginal är beräknad på försäljning inkl. intern försäljning.

Treårsöversikt SKF-divisioner/segment och data per aktie

Data per aktieDefinitioner, se sid. 154Kronor per aktie om ej annat anges 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004

Resultat per aktie 11,28 3,61 10,14 10,09 9,48 7,73 6,42 Utdelning per A- och B-aktie 5,001) 3,50 3,50 5,00 4,50 4,00 3,00 Utdelning totalt, Mkr 2 2771) 1 594 1 594 2 277 2 049 1 821 1 366 1 138 Inlösen per aktie 5,00 10,00 6,25Inlösen totalt, Mkr 2 277 4 554 2 846Köpkurs för B-aktien den 31 december

på NASDAQ OMX Stockholm 191,60 123,60 77,25 104,79 113,22 99,80 60,83 Eget kapital per aktie 42 38 41 40 42 38 36Direktavkasning (B fria), % 2,61) 2,8 4,5 4,8 4,0 4,0 4,9 Direktavkasning (B fria) inkl inlösen, % 9,5 12,8 46,0P/E tal, B (börskurs/resultat per aktie) 17,0 34,2 7,6 10,4 11,9 12,9 9,5 Kassaflöde, efter investeringar,

före finansiering per aktie -6,23 12,63 0,14 4,67 4,74 5,25 -2,05

1) Enligt styrelsens förslag för år 2010.

160

Övrig information

ÅrsstämmaÅrsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 4, Göteborg, torsdagen den 28 april 2011 kl. 14.30. Årsstämman är det huvudsakliga tillfället för aktieägarna att kommunicera direkt med koncernledningen och styrelsen.

För att äga rätt att deltaga i stämman ska aktieägare dels vara registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 20 april 2011; dels anmäla sig hos bolaget senast onsdagen den 20 april 2011, antingen via internet www.skf.com eller under adress:

AB SKFc/o Computershare ABBox 610182 16 Danderydeller per telefon 031337 25 50(kl. 09:0016:00)

Vid anmälan, som helst bör vara skriftlig, uppges namn, adress, telefon och personnummer, registrerat aktieinnehav samt eventuella biträden. Sker deltagande med stöd av fullmakt, ska fullmakten insändas i original före årsstämman.

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste tillfälligt låta registrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga i stämman. Sådan tillfällig ägar registrering, så kallad rösträttsregistrering, ska vara verkställd senast onsdagen den 20 april 2011. Detta innebär att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan om rösträttsregistrering till för valtaren.

Andelsägare i SKF AllemansfondAndelsägare i SKF Allemansfond är välkomna att närvara vid årsstämman, men har ingen rösträtt.

Anmälan görs på telefon 031337 25 50 senast onsdagen den 20 april 2011.

Utbetalning av utdelningStyrelsen föreslår en utdelning om 5,00 kronor per aktie för 2010. Som avstämningsdag för rätt till utdelning för 2010 föreslås den 3 maj 2011. Under förutsättning att årsstämman be slutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelningen att sändas ut av Euroclear fredagen den 6 maj 2011.

Ekonomisk information och rapporteringAB SKF publicerar följande ekonomiska rapporter under verksamhetsåret 2011:

Bokslutskommuniké för 2010 1 februariÅrsredovisning 2010 11 marsKvartalsrapport 2011 19 aprilHalvårsrapport 2011 15 juliNiomånadersrapport 2011 19 oktober

Rapporterna finns på svenska och engelska. Rapporterna publiceras på SKFs webbplats www.skf.com under Investors och Rapporter. För dem som vill ha pressmeddelanden och delårsrapporter som epost finns en prenumerationsservice på webbplatsen under Investors, välj Prenumerera.

Årsredovisningen skickas till de aktieägare som anmält att de så önskar.

Rapporterna kan också beställas från:SKF Investor Relations

Anna Alte415 50 Göteborgtel: 031337 19 88fax: 031337 17 22epost: [email protected]

Kontaktpersoner:Ingalill ÖstmanSenior Vice President, Group Communicationsepost: [email protected]

Marita BjörkHead of Investor Relationsepost: [email protected] (Investors)

SKF Group Headquarters415 50 Göteborgtel 031337 10 00www.skf.comOrg. nr. 5560073495

Rob JenkinsonDirector, Corporate Sustainability SKF (UK) LimitedSundon Park RoadLuton LU3 3BLtel: +441582 496317epost: [email protected]

Framtidsinriktad informationDenna rapport innehåller framtidsinriktad information som baseras på SKFledningens nuvarande förväntningar. Även om ledningen bedömer att förväntningarna som framgår av sådan framtidsinriktad information är rimliga, kan ingen garanti lämnas på att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan framtida utfall variera väsentligt jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bl a förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valutakurser och andra faktorer som omnämns i förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning.

Övrig information

VisionAtt förse världen med SKFs kunskap

AffärsidéAtt stärka SKFs globala ledarskap och bibehålla en lönsam tillväxt genom att vara det självklara valet:

• för våra kunder, återförsäljare och leverantörer

• för våra medarbetare

• för våra aktieägare

Drivkrafter• Lönsamhet

• Kvalitet

• Innovation

• Snabbhet

• Hållbarhet

Värderingar• Ansvar och befogenheter

• Etik och moral

• Öppenhet

• Lagarbete

Följande information, som är relaterad till SKF Årsredovisning 2010

inkluderande Hållbarhetsredovisning, finns på www.skf.com,

välj Investors och Rapporter.

• Bolagsordning

• SKF Etiska riktlinjer

• SKFs policy för miljö, hälsa och säkerhet

• Koldioxidutsläpp, data

• Miljöresultat, data

• Utmärkelser för Noll olyckor

• Tillverkningsenheter per den 31 december 2010

• Anpassning till GRI G3 Guidelines (GRI Index Table)

SKF är huvud-sponsor i världens största ung doms-

turnering i fotboll – Gothia Cup. En mötesarena där flickor och pojkar, oavsett social bak grund, kultur och religion, möts och spelar fotboll.

Meet the World är lokala miniturner-ingar inför Gothia Cup, som startades

2007 av SKF för att skapa fler globala mötesplatser. Dessa turneringar spelas i flera länder runt om i världen. 58 Meet the World-turneringar har hittills genomförts i 28 länder med cirka 12 000 deltagare. Det vinnande laget i varje land blir sponsrat av SKF med resa till Sverige, laguniformer och spelavgiften i Gothia Cup. Cirka 1 000 ungdomar tillhörande vinnande lag har kommit till Göteborg för att tävla. SKFs huvudkontor samt lokala SKF-bolag ansvarar, tillsammans med Gothia Cup, för Meet the World-turneringarna.

På omslaget:Syahrian Abimanyu, Indonesien

SKF-anställda på bilderna i denna rapport är:Sidan 2-3 Från vänster: Pradip Parmar, Nikolett Orosz, Johan Gavin, Haiyan Wang, Linn Leo, Arabinda Nath och Fumiko Miura O’KeefeSidan 22 – SKF Treasury Centre i GöteborgFrån vänster: Fumiko Miura O’Keefe, Peter Fredriksson, Håkan Backlund Faugust, Anders Hellström och Stefan NobelSidan 26 – Global Technical Centre China i ShanghaiYuan Zhi MinSidan 120 – SKF Vehicle Parts i GöteborgFrån vänster: Linn Leo och Carina MagnussonSidan 121 – Fabriken i Haridwar, IndienFrån vänster: Vinayak Choubey och Devendra SinghSidan 138Pratik Shah från Ahmedabad. Indien

® SKF, AXLETRONIC, MICROLOG, SKF RELIABILITY SYSTEMS, SPEEDI-SLEEVE, WINDLUB och QUICKLUBär registrerade varumärken som tillhör SKF-koncernen.

TM BeyondZero, SKF EXPLORER och X-TRACKER är varumärken som tillhör SKF-koncernen.© SKF-koncernen 2011Eftertryck – även i utdrag – får ske endast med SKFs skriftliga medgivande i förväg.Uppgifterna i denna trycksak har kontrollerats med största noggrannhet, men SKF kaninte påta sig något ansvar för eventuell förlust eller skada, direkt, indirekt eller somen konsekvens av användningen av informationen i denna trycksak.

Rapporten är ursprungligen skriven på engelska och översatt till svenska.

PUB GCR/R1 11425 SV · Mars 2011

Produktion: AB SKF och AdmarcoFoto: SKF-koncernen, Anna Hult, Göran Wink/Scania och Getty Images.Vissa bilder används under licens från Shutterstock.com.Papper: Arctic Silk+, FSC-certifieratTryck: Billes, FSC-certifierat

Årsredovisning 2010 inkluderande Hållbarhetsredovisning

Aktiebolaget SKF • 415 50 Göteborg • Telefon 031-337 10 00 • www.skf.com

SKF Årsredovisning 2010

Documents

Årsredovisning 2010