Årsredovisning - Swedbank

Swedbank A

B Å

rsredovisning 20

10

Årsredovisning2010

1 Ekonomiskt sammandrag och viktiga händelser 2010

2 Swedbank i korthet

4 VD har ordet

7 Finansiella mål

8 Värdegrund, strategi och prioriteringar

12 Varumärket

14 Så styr vi banken

16 Omvärld och marknad

18 Ekonomisk redogörelse

22 Svensk bankrörelse

24 Stora företag & Institutioner

26 Baltisk bankrörelse

28 Kapitalförvaltning

30 Ryssland & Ukraina

32 Ektornet

34 Koncernfunktioner

35 Koncernens risker och riskkontroll

42 Hållbar utveckling

44 Våra medarbetare

46 Prestationsbaserad ersättning inom Swedbank

47 Aktierna och ägarna

Finansiella rapporter:

koncernen

51 Resultaträkning

52 Rapport över totalresultat

53 Balansräkning

54 Förändringar i eget kapital

55 Kassaflödesanalys

56 Noter

152 Styrelsens och VD:s underskrift

153 Revisionsberättelse

154 Bolagsstyrningsrapport

162 Styrelse

166 Koncernledning

167 Årsstämma

168 Marknadsandelar

170 Fem år i sammandrag – koncernen

172 Två år i sammandrag – affärsområden

178 Definitioner

180 Adresser

Innehåll

Finansiell information 2011

Delårsrapport Kv1 28 april

Delårsrapport Kv2 21 juli

Delårsrapport Kv3 25 oktober

Årsstämma

Årsstämman 2011 äger rum fredagen

den 25 mars på Cirkus i Stockholm.

Swedbanks årsredovisning erbjuds alla nya aktieägare och distribueras till de som aktivt har valt att få den.

Delårsrapporterna trycks inte, men finns tillgängliga på www.swedbank.se/ir. Här kan också årsredovisningen beställas.

FÖ

rV

ALt

nIn

GS

Be

rÄ

tt

eL

Se

Moderbolaget

123 Resultaträkning


125 Balansräkning



128 Noter

Swedbank Årsredovisning 2010

Ekonomiskt sammandrag och viktiga händElsEr 2010 1

%

Räntabilitet, eget kapital

20

15

10

5

0

–5

–10

–152006 2007 2008 2009 2010

mkr

Årets resultat

12 000

8 000

4 000

0

–4 000

–8 000

–12 0002006 2007 2008 2009 2010

kronor

Utdelning

10

8

6

4

2

0 20092006

Preferensaktie

* Föreslagen utdelning

Stamaktie

2007 2008 2010*

0,00 0,00

9,00

4,80

2,10

8,25

Årets resultat uppgick till 7 444 mkr (–10 511).

Resultat per aktie var 6,43 kr (–10,66).

Räntabiliteten på eget kapital var 8,1 procent (–12,5).

Räntenettot minskade med 21 procent till 16 329 mkr (20 765).

Provisionsnettot ökade med 22 procent till 9 525 mkr (7 825).

Nettoresultat finansiella poster minskade med 13 procent till 2 400 mkr (2 770).

Kostnaderna minskade med 1 procent till 17 642 mkr (17 848).

Kreditförluster netto uppgick till 2 810 mkr (24 641).

Affärsvolymer – Utlåningen till allmänheten* minskade med

4 procent till 1 146 mdkr.

– Inlåningen från allmänheten* ökade med 4 procent till 517 mdkr.

– Förvaltat kapital ökade med 11 procent till 755 mdkr.

Riskvägda tillgångar minskade med 10 procent till 541 mdkr.

Kärnprimärkapitalrelationen ökade enligt Basel 2 till 13,9 procent (12,0).

Styrelsen föreslår en utdelning på 2,10 kr per stamaktie och 4,80 per preferensaktie för räkenskapsåret 2010 (0).

Ekonomiskt sammandrag 2010 Viktiga händelser 2010

*Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

Kvartal 1 Årsstämman 2010 valde Lars Idermark till ny ordförande och Siv Svensson och Göran Hedman till nya ledamöter i styrelsen.

Affärsområdet Stora företag & Institutioner skapades för att förstärka erbjudandet och bättre tillvarata affärsmöjligheter inom dessa kundgrupper.

Kvartal 2 Swedbank lämnade det statliga garantiprogrammet.

Catrin Fransson utsågs till ny chef för Svensk bankrörelse.

Kvartal 3 Swedbanks styrelse beslutade att förändra det prestationsbaserade ersättningsprogrammet för 2010. Det nya programmet är det första i sitt slag på den svenska bankmarknaden.

Thomas Eriksson tillträdde som ny VD för Swedbank Robur.

Mikael Björknert utsågs till chef för den nya koncernfunktionen Group Business Support och medlem av koncernledningen.

Swedbank och sparbankerna beslutade tillsammans med Danske Bank, Handelsbanken, Nordea och SEB att etablera ett bolag med ansvar för en gemensam infrastruktur för bankernas automatverksamhet i Sverige.

Baltisk bankrörelse redovisade vinst för första gången sedan fjärde kvartalet 2008.

Kvartal 4 Swedbank förvärvade resterande 49 procent i First Securities i Norge.

Nya samarbetsavtal slöts med sparbankerna. Avtalen träder i kraft 1 juli 2011.


2 swEdbank i korthEt

Swedbank i korthet Swedbank är banken för de många hushållen och företagen. Vi erbjuder ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter. Utgångspunkten är en traditionell bankmodell som fokuserar på nära kund relationer och rådgivningstjänster, där kundernas behov står i centrum. Vi arbetar målmedvetet för att värna en sund och hållbar finansiell situation för våra kunder.

* Utlåning till och inlåning från allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal.** Andelen räknas på ovanstående angivna affärsområden, d.v.s. exklusive Koncernfunktioner.

antal kontor

andel avswedbankstotala utlåning

andel av swedbanks resultat före kreditförluster och nedskriv-ningar **

volymer *

kunder

marknader

intäkteroch resultat

verksamhet

svensk bankrörelse stora företag & institutioner baltisk bankrörelse

Sverige är Swedbanks största marknad. Våra kunder erbjuds ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter genom drygt 340 kontor och kontantservice via ett stort antal butiker. Samarbetet med sparbankerna adderar ytterligare närmare 260 kontor. Genom internetbanken, med drygt 20 miljoner besök per månad, telefonbanken och mobilbanken är banken öppen dygnet runt. Swedbank Hypotek samt dotterbanken i Luxemburg, med representationskontor i Spanien, ingår i affärs området.

Inom Stora företag & Institutioner har vi samlat vårt nordiska och baltiska storkundserbjudande för företag, finansiella institutioner, organisationer och banker. Definitionen för stora företag är de som har en omsättning som överstiger 2 mdkr per år eller företag med mer komplexa behov. Affärsområdet bildades 2010 och tidigare Swedbank Markets ingår som en fullt integrerad del. Detsamma gäller First Securities som sedan november 2010 är helägt av Swedbank. Affärsområdet har en stark ställning inom aktie, ränte och valutaområdet och är även en betydande leverantör av finansieringslösningar.

Baltisk bankrörelse erbjuder ett brett utbud av finansiella produkter och banktjänster till privat och företagskunder i Estland, Lettland och Litauen. Baltisk bankrörelse erbjuder sina tjänster genom ett omfattande kontorsnät samt genom sin telefon och internetbank. Swedbank har ledande positioner inom flera av de viktigaste marknadssegmenten på de baltiska marknaderna, med den största marknadsandelen i Estland.

Ca. 600 (inkl. sparbankerna) 220

Utlåning 873 mdkr Inlåning 347 mdkr(varav privat 583 mdkr) (varav privat 250 mdkr)

Privat 4,1 miljoner Företag och organisationer 419 000

Sverige, Luxemburg och Spanien Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, USA, Ryssland och Kina

Intäkter Årets resultat16 203 mkr 5 301 mkr

Estland, Lettland och Litauen

Utlåning 130 mdkr Inlåning 74 mdkr


Intäkter Årets resultat6 306 mkr 2 307 mkr


Intäkter Årets resultat6 187 mkr –7 mkr

66%

52% 21%

23%

24%

10%


swEdbank i korthEt 3

Swedbank har över 9,6 miljoner privatkunder och drygt

700 000 företags och organisationskunder som

betjänas genom drygt 900 kontor i 13 länder, huvud

sakligen på de fyra hemmamarknaderna: Sverige,

Estland, Lettland och Litauen. Swedbank är en fullsorti

mentsbank där tyngdpunkten i verksamheten ligger på

traditionella produkter och tjänster. Swedbank är den

största banken i Sverige räknat till antal kunder och är

ledande inom många marknadssegment.

Banken består av sex affärsområden som stöds av

Koncernfunktioner.

Läs mer om våra marknadsandelar på sid 168.

Fakta 2010 2009

Räntabilitet, % 8,1 –12,5

Primärkapitalrelation (Basel 2), % 15,2 13,5

Kärnprimärkapitalrelation (Basel 2), % 13,9 12,0

K/Ital 0,57 0,51

Kreditförlustnivå, netto, % 0,20 1,74

Andel osäkra fordringar, brutto, % 2,53 2,85

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB, mkr 7 444 –10 511

Riskvägda tillgångar (Basel 2), mdkr 541 603

Totala tillgångar, mdkr 1 716 1 795

Utlåning till allmänheten, mdkr * 1 146 1 192

Inlåning från allmänheten, mdkr * 517 497

* Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

kapitalförvaltning ryssland & Ukraina Ektornet

Kapitalförvaltning omfattar dotterkoncernen Swedbank Robur som erbjuder drygt 150 fonder, diskretionär kapitalförvaltning och förvaltning av pensionskapital. Robur är den överlägset största aktören inom ansvarsfulla investeringar i Sverige. Bland kunderna finns såväl privatpersoner som företag, institutioner, kommuner, landsting, stiftelser och försäkringsbolag. Produkterna säljs och distribueras huvudsakligen av Svensk och Baltisk bankrörelse samt av sparbankerna i Sverige, men även via tredjepartsdistributörer och direkt till institutionella kunder. Marknadsandelen i Sverige är 24 procent.

Affärsområdet bildades i april 2010 som ett resultat av organisationsförändringar i Swedbankkoncernen och omfattar Swedbanks bankverksamhet i Ryssland och Ukraina. Swedbanks produkter och tjänster erbjuds till såväl privat som företagskunder. Beslutet att ändra verksamhetsfokus i Ryssland till att stödja företagskunder på hemmamarknaderna innebär att erbjudandet till privatkunder successivt kommer att avvecklas. I slutet av 2010 hade Swedbank 5 kontor i Ryssland och 92 kontor i Ukraina.

Ektornet är ett självständigt dotterbolag till Swedbank och förvärvar, förvaltar och utvecklar bankens övertagna egendom, främst fastigheter. Syftet är att över tiden återvinna ett så stort värde som möjligt men också att minimera kostnaderna för att äga tillgångarna. En betydande del av fastighetsinnehavet finns i de baltiska länderna, men även i Norden, USA och Ukraina. Huvudkontoret ligger i Stockholm och de övertagna fastigheterna förvaltas genom lokala dotterbolag med egna resurser och fastighetskompetens.

Sverige, Estland, Lettland och Litauen Ryssland och Ukraina Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt Finland, Norge, Ukraina och USA

Förvaltat kapital736 mdkr


Intäkter Årets resultat1 608 mkr 575 mkr

Intäkter Årets resultat680 mkr 419 mkr

Intäkter Årets resultat118 mkr –212 mkr

97

1%

5% –1% –1%

Privat 103 000 Företag och organisationer 18 000



4 vd har ordEt

Vid inledningen av 2010 såg vi med ödmjukhet och tillförsikt

på framtiden. Vår målsättning var att lägga grunden till en

kundnära och långsiktigt hållbar bank och att visa vinst för

helåret.

Jag är därför mycket stolt över det vi tillsammans lyckats

uppnå och att vi kunnat dra konstruktiva lärdomar av krisen

och bygga nytt inför framtiden. Jag vill tacka alla bankens

medarbetare för varje individuellt bidrag till det som vi nu kan

summera till:

• ettbibehållethögtförtroendeförbankenhoskundermed

en personlig rådgivare,

• atthagåttfrånenförlustpådrygt10mdkrtillenvinstpå

7,4 mdkr,

• atthatagitnerrisknivånväsentligtochattSwedbankidag

är en av Europas högst kapitaliserade banker,

• attvi–idialogmedmedarbetarna–omformuleratbankens

syfte, värderingar och vision,

• attSwedbankochsparbankernanuharennyavtalsgrund

för ett hållbart och dynamiskt samarbete,

• enmerochmerkundorienteradorganisationsombättre

kan möta kunderna där de befinner sig.

Swedbank står nu starkare än på länge och möjligheterna är

större att fritt kunna välja bankens egen väg och vidareut

veckla Swedbanks särskilda identitet. Vi arbetar målmedvetet

och med övertygelse med ett antal teman som också kommer

att prägla 2011.

En hållbar och stresstålig finansiering

Vi har arbetat hårt för att återvinna marknadens förtroende

och Swedbank är idag en starkare och mer motståndskraftig

bank än på flera år. En viktig läxa från finanskrisen, för såväl

Swedbank som andra banker, är att ha full kontroll över

likviditetsrisken och att säkra finansieringen över en längre

tid, snarare än att maximera lönsamheten i det korta per

spektivet. Bankbranschen bör själv söka långsiktig stabilitet

och transparens, annars riskerar vi återkommande kriser med

efterföljande regleringar som kan komma att hämma såväl

branschen som realekonomin.

Swedbanks styrelse har antagit nya mål gällande bankens

riskaptit och risktolerans och dessa bildar hörnstenar för att

säkerställa att Swedbank står starkt även framöver. Våra

stresstester visar att banken har en motståndskraft med

VD har ordet

tillfredsställande kapitalisering, även under mycket svaga

makroekonomiska förhållanden. Under året som gått har

Swedbank tillhört de banker i Europa som haft god tillgång till

de internationella upplåningsmarknaderna. Utgångsläget idag

är starkt och bankens relativa upplåningskostnad har förbätt

rats jämfört med andra nordiska banker. Givet bankens

risknivå och stora och stabila inlåningsbas, inte minst bland

privatpersoner, har vi som ambition att banken över tiden ska

ha den lägsta upplåningskostnaden relativt konkurrenter.

vi ser till våra kunders behov

Kunder med en personlig bankkontakt har genom krisen haft

ett fortsatt högt förtroende för banken. Vi arbetar nu på flera

fronter för att öka det generella förtroendet för banken

ytterligare. Det gör vi genom att alltid se till kundernas

långsiktiga intresse, även när vi kommer med kärva besked.

Det betyder att vi ibland tar diskussioner offentligt, i den

politiska debatten. Ett exempel är bolånen. Det är oroande att

kreditexpansionen bland svenska hushåll de senaste tio åren

har varit fyra gånger så stor som den ekonomiska tillväxten.

Att köpa en bostad är många hushålls största affär. En hög

belåningsgrad och lån med enbart rörlig ränta kan då leda till

problem när ränteläget skärps, om man inte byggt buffertar

genom att löpande amortera och spara. I de baltiska länderna

är trygghetssystemen vid sjukdom, ålderdom och arbetslös

het svagare än i Sverige. Risken för överbelåning är därför

högre, särskilt om sjunkande priser, högre räntor och inkomst

bortfall skulle sammanfalla.

I samband med att vi initierade debatten om bolånen i

Sverige ställde banken också högre krav på bland annat

belåningsgrad vid låneansökan. Detta innebar att Swedbank

under en period tappade nästan hälften av sin andel av

nyförsäljningen. Nu när våra argument fått fäste och bolåne

”Utgångsläget idag är starkt och bankens relativa upplåningskostnad har förbättrats jämfört med andra nordiska banker.”


vd har ordEt 5

taket införts i Sverige har försiktigheten vid kreditgivning

blivit mer allmänt accepterad och spridd.

För företagskunder med mer komplexa behov har banken

samlat kompetensen inom ett affärsområde – Stora företag &

Institutioner. Här erbjuder vi våra kunder sektorspecifik

expertis och ett brett utbud av kapitalmarknadstjänster, som

även stödjer övriga kundsegment.

En effektiv organisation

Vi arbetar målmedvetet för att förbättra organisationen och öka

intjäningsförmågan. Bankens styrmodell och organisationsstruk

tur har arbetats igenom för att skapa mer rationella processer.

Förflyttningen från produkt till rådgivningsorganisation

kräver att varje medarbetare i kundledet har rätt stöd och

kompetens. I slutändan är det dock medarbetarnas engage

mang som avgör hur vi lyckas. I Swedbank ska man därför

kunna växa både professionellt och som människa. Medar

betarundersökningar och studenters rankningar av de mest

attraktiva arbetsplatserna tyder på att vi är på rätt väg.

Bankers kärnkompetens är att bedöma och prissätta risk.

Blir priset för högt, går våra kunder till konkurrenterna och

sätts priset för lågt, kan vi etablera ohållbara beteenden som

senare drabbar både våra kunder och banken. Här är riskpro

cessernas effektivitet och träffsäkerhet avgörande. Det

behövs en kombination av god riskkontroll och professionell

avvägning, som underlättas av en nära kundrelation.

Swedbanks breda kundbas utgör den kritiska massa som

behövs för utveckling av nya innovativa lösningar och auto

matisering av exempelvis vardagstransaktioner. För en bank

”Förflyttningen från produkt till rådgivningsorganisation kräver att varje medarbetare i kund ledet har rätt stöd och kompetens. I slutändan är det dock medarbetarnas engagemang som avgör hur vi lyckas.”

VD och koncernchef Michael Wolf


6 vd har ordEt

som vill välkomna alla är det särskilt viktigt att frigöra så

mycket tid som möjligt för det personliga mötet.

Sparbankerna är Swedbanks största partner med omkring

30 procent av Swedbanks svenska affärsvolymer. Därför är

jag särskilt glad över de nya samarbetsavtal som banken slutit

med dem, och som jag är övertygad om kommer att öka den

affärsmässiga dynamiken. Vår gemensamma historia, målbild

och affärsstrategi kommer att stärka oss och gynna kunderna.

swedbank – en del av samhället

Swedbank får sin unika kraft från kombinationen samhälls

nytta och affärsmässighet. Swedbank har varit en del av det

lokala samhället och verkat nära sina kunder i två sekel.

I Sverige har exempelvis projektet Unga Jobb under 2010

bidragit till 1 500 praktikplatser hos Swedbank, sparbankerna

och våra företagskunder. Swedbank stödjer Ung Företagsam

het som var bland de första att ge ut ekonomiska läromedel i

Estland, Lettland och Litauen. I Estland och Lettland är banken

också drivande för att stödja studenter som vill ta lärarjobb i

områden med särskilt utsatta barn inom ramen för projektet

Teach First. Andra exempel är att banken stödjer ungdoms

idrott och medverkar i Arenabyggen. För Swedbank som når så

många människor är samhällsutvecklingen avgörande för bankens

utveckling. Säkert kan Swedbank göra ännu mer och bli ännu

bättre. Viljan finns från minsta kontor till ledning och styrelse.

Utsikter inför 2011

Under 2010 byggde vi inför framtiden. 2011 blir ett spän

nande år på många sätt. Ekonomierna på Swedbanks hemma

marknader har börjat komma igång igen efter krisen. Estland

är från årsskiftet 2010/2011 med i eurosamarbetet. Behovet

av företagsfinansieringar förväntas öka i Norden och Balti

kum. En försämrad omvärldskonjunktur kan dock förändra

denna bild.

Diskussionen om lagom skuldsättning och ökat sparande lär

fortsätta, liksom diskussionen om rätt regleringar på finans

marknaden.

En fortsatt ekonomisk återhämtning kommer att vara

gynnsam för Swedbank genom högre räntenivåer och fortsatt

stärkt kreditkvalitet. För 2011 förväntar sig Swedbank en

tillväxt på svenska hypotekslån som är i linje med eller något

högre än den nominella BNPtillväxten. Vidare förväntar vi oss

att företagsutlåningen i Sverige kommer att växa måttligt

och att utlåningsvolymerna i Baltisk bankrörelse bottnar

under året. Omprissättningen av företagslån som inte når upp

till önskad avkastning tillsammans med förfall av statligt

garanterad upplåning kommer att ge stöd åt räntenettot.

Kostnader exklusive rörliga personalkostnader förväntas vara

stabila.

Vi förväntar oss en successiv förbättring av resultatet före

kreditförluster och nedskrivningar. Kreditförluster förväntas

vara låga med potential för återvinningar i de baltiska län

derna, Ryssland och Ukraina.

Vi är snart i halvtid i den omfattande förändringsprocess

som initierades när jag tillträdde. Arbetet kommer att fort

sätta ytterligare ett antal år för att säkerställa utvecklingen

mot en stabil och uthållig lönsamhet.

Ett varmt tack till alla medarbetare, ägare, styrelse och

andra som gör fortsättningen möjlig och lovande.

Stockholm i februari 2011

michael wolf

Verkställande direktör och koncernchef

”Under året har vi – i dialog med medarbetarna – omformulerat bankens syfte, värderingar och vision.”


FinansiElla mål 7

Finansiella mål

Kapitalisering kärnprimärkapitalrelationen ska vara minst 13 procent fram till 2013.

långsiktigt ska kärnprimärkapitalrelationen inte understiga 10 procent.

Som en följd av osäkerheten i den ekonomiska och regulatoriska utvecklingen

kommer banken att hålla en kärnprimärkapitalrelation över 13 procent fram till

2013. Baserat på koncernens riskaptit ska kärnprimärkapitalrelationen långsik

tigt inte understiga 10 procent. Detta bedöms vara tillräckligt för att motstå

ett mycket stressat scenario enligt bankens årliga interna kapitalutvärdering

(IKU) och samtidigt vidmakthålla tillräckligt med kapital för att säkerställa

bankens kapitalmarknadsupplåning. Per den 31 december 2010 uppgick

bankens kärnprimärkapitalrelation till 13,9 procent.

UtdelningUtdelningen ska uppgå till 50 procent av årets resultat,

under förutsättning att banken uppfyller sina kapitaliseringsmål.

Efter 2008 såg framtidsutsikterna mycket svaga ut och Swedbank hade

precis genomfört en nyemission. För 2009 redovisade Swedbank en förlust.

Swedbank gav som en följd av detta ingen utdelning för 2008 och 2009. I

början av 2011 ändrade Swedbanks styrelse sin utdelningspolicy till att uppgå

till 50 procent av årets resultat från tidigare 40 procent. Policyn ändrades

mot bakgrund av Swedbanks starka kapitalisering, en förväntad återhållsam

kreditefterfrågan samt fokus på fortsatt kapitaleffektivisering.

Bankens styrelse föreslår årsstämman att besluta om en kontant utdelning

uppgående till 4,80 kr per preferensaktie och 2,10 kr per stamaktie för 2010.

Detta motsvarar en utdelningsgrad på 40 procent (0).

Utveckling

%

Räntabilitet på eget kapital, %

20

15

10

5

0

–5

–10

–152006 2007 2008 2009 2010 Mål

Mål 15 procent

%

Kärnprimärkapitalrelation, % (Basel 2)

15

12

9

6

3

02006* 2007

*Basel 2 trädde i kraft 1 feb. 2007

2008 2009 2010 Mål

Mål fram till 2013: 13 procentMål från 2013: 10 procent

Räntabilitet räntabiliteten på eget kapital ska uppgå till 15 procent.

Efter ett redovisat negativt resultat för 2009 förbättrades Swedbanks resultat

successivt under 2010. För helåret var räntabiliteten 8,1 procent. För att nå

ränta bilitetsmålet behöver banken öka intäkterna och bli mer effektiv. Ränta

biliteten påverkas även av bankens kapitalisering. Räntabilitetsmålet är

anpassat efter Swedbanks marknadsposition, riskprofil och marknadsförut

sättningarna på våra hemmamarknader.

swedbanks finansiella mål

Swedbanks styrelse beslutade i början av 2011 att införa ett räntabilitetsmål och ett kapitaliseringsmål samt att ändra bankens utdelningspolicy. Den nya utdelningspolicyn börjar gälla för verksamhetsåret 2011.

kronor

Utdelning

10

8

6

4

2

0 20092006

Preferensaktie

* Föreslagen utdelning

Stamaktie

2007 2008 2010*

0,00 0,00

9,00

4,80

2,10

8,25


8 syFtE och värdEgrUnd

Ryssland

Vårt syfte

En sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen

Det går en röd tråd genom bankens historia, från den första

Sparbanken 1820, via 1900talets jordbrukskassor, till

nuvarande relationsbank för såväl privatpersoner som

företag. Närheten till kunden och det lokala samhället har

varit i fokus ända sedan starten. Syftet när sparbankerna

grundades var att bidra till ökat välstånd och en tryggare

tillvaro genom finansiell planering. Swedbanks syfte idag

är att vi ska främja en sund och hållbar ekonomi för de

många hushållen och före tagen. Detta innebär att

vi genom proaktivitet, rådgivning och utbildning arbetar för

att uppmuntra en sund ekonomisk situation för såväl våra

kunder som för samhället i stort. Med en sund ekonomi menar

vi att denna ska vara i balans både på kort och på lång sikt. Med

hållbar menar vi ett sätt att agera som säkerställer en långsik

tig nytta för människor, oss själva och samhället i stort, ur ett

socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Vår värdegrundEnkel

Vår service och våra

medarbetare ska vara

tillgängliga och enkla att

förstå. Allt vi gör, gör vi med kunden i

centrum. Våra råd är anpassade efter

kundens behov och vi tillhandahåller de

ekonomiska verktyg som våra kunder

behöver för att hantera utmaningar och

möjligheter i livet. Vi ska skapa en vänlig

och okomplicerad bankupplevelse för alla.

Omtänksam

Vi är engagerade i att

stärka den långsiktiga

ekonomiska hälsan hos

människor, företag och samhälle. Vi

erbjuder innovativa och hållbara ekono

miska lösningar. Våra medarbetare är

hjälpsamma och pålitliga. Vi ska hålla

vad vi lovar. Vi hjälper våra kunder att

fatta välgrundade beslut och att nå sina

mål på ett hållbart sätt.

Öppen

Vi ska agera som en rak, ärlig

och pålitlig partner. Kunder

och andra intressenter ska

känna sig bekväma och trygga med våra

tjänster och vårt uppförande. Vi tycker om

att bli utmanade med nya idéer, nya

människor och nya sätt att tjäna våra

kunder och samhället på.

Swedbank har idag fyra geografiska hemmamarknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. För att stödja hemmamarknadsaffären finns Swedbank även etablerad på angränsande marknader som Finland, Norge, Danmark och Ryssland samt vissa andra länder som USA, Kina, Luxemburg och Spanien. Swedbank bedriver även bankverksamhet i Ukraina.

Vision

Vi möjliggör för människor, företag och samhällen att växaSwedbank – beyond financial growth


stratEgi 9

Vår strategi

Uppföljning prioriteringar 2010

Prioriteringar 2011

•Swedbank – en bank för de många

Swedbank är en bank för de många, med andra ord en inklu

derande, snarare än en exkluderande bank. Vi eftersträvar

stora kundbaser, långsiktiga kundrelationer samt höga

marknadsandelar på våra hemmamarknader. Swedbank finns

till för de många hushållen och företagen. Genom stora

kundbaser och affärsvolymer, samordning och effektiva

processer uppnår vi kostnadseffektivitet. Målsättningen är

att leverera service på det mest effektiva sättet, både

avseende kvalitet och kostnad.

• Närhet till våra kunder

Vår övertygelse är att en traditionell bankmodell fokuserad

på nära kundrelationer och rågivningstjänster bäst främjar

Swedbanks syfte. Utgångspunkten för en sådan rådgivning

är alltid kundernas behov, inte bankens produkter.

Närhet till kunden och en hög servicenivå möjliggörs genom

ett väl utbyggt kontorsnät i kombination med väl utvecklade

internet, telefon och mobilbanker samt uttagsautomater.

Att genom olika kanaler alltid vara tillgänglig för kunden på

dennes villkor tillmäts större strategisk betydelse än att

samtliga finansiella tjänster hanteras och förvaltas i egen

regi. Fonder, sakförsäkringar samt betal och kreditkort är

exempel på finansiella tjänster från andra leverantörer som

erbjuds de svenska kunderna. Servicen förstärks genom vårt

samarbete med till exempel sparbanker och franchisetagare i

Swedbank Fastighetsbyrå, Swedbank Juristbyrå och Swed

bank Företagsförmedling samt olika former av leverantörs

samarbeten.

• Decentraliserat beslutsfattande

All affärsverksamhet i Swedbank styrs lokalt med decentrali

serat beslutsfattande, så nära kunden som möjligt. De lokala

organisationerna som har kund och kreditansvar stöttas av

gemensamma produktsystem, beslutsstödssystem och

regelverk. Att samordna produktutveckling och produktion

över såväl affärsområden som över hela koncernen är en

viktig del i detta.

Decentraliserat beslutsfattande ställer höga krav på

styrning och uppföljning men också på kontinuerlig kompe

tensutveckling och betydande investeringar i vidareutbild

ning av medarbetarna.

Prioriteringarna för 2011 går från krishantering till att

optimera den operationella effektiviteten, samtidigt som

vi ska växa i områden där vi ser tillväxtpotential.

• Kunden i fokus

• Tillväxt inom utvalda segment

• Kvalitet och effektivitet

• Robust balansräkning med låg risk

• En låg risknivå

Swedbank ska ha en låg risknivå. Swedbanks riskprofil ska

långsiktigt styras så att primärkapitalrelationen inte minskar

med mer än tre procentenheter under ett scenario med

mycket stressade förhållanden, enligt bankens årliga interna

kapitalutvärdering (IKU). En klar majoritet av exponeringen

ska utgöras av mogna marknader, såsom Sverige. God risk

spridning uppnås via en bred kundbas av privatpersoner och

företag från många olika branscher. Banken ska även ha en

uthållig balans mellan ut och inlåning på alla marknader.

Kundernas kassaflöde, återbetalningsförmåga och säkerheter

ska alltid utgöra grundvalarna i kreditgivningen. God intern

kontroll gällande kredit, marknads och operativa risker

säkerställer den långsiktigt eftersträvade riskprofilen.

2010 års prioriteringar syftade till att sänka riskerna i

banken, anpassa verksamheten till lägre affärsvolymer

och ta ett helhetsgrepp om ansvar, styrning och kontroll.

Att öka kundnöjdheten, som sjunkit under den finansiella

krisen, var också en central prioritering.

Läs mer på sidan 10

Läs mer på sidan 11


10 UppFöljning prioritEringar 2010

Uppföljning prioriteringar 2010

KundnöjdhetEfter det kraftiga fallet under 2009 var kundnöjdheten svagt stigande på de flesta av våra delmarknader under 2010. Det finns dock fortfarande betydande förbättringspotential innan vi når önskvärda nivåer.

Genom nya servicekoncept inom Svensk bankrörelse förbättrar vi servicen och ger kunderna en bättre helhetssyn över sin ekonomi. På motsvarande sätt har vi samlat våra bästa och mest användbara tjänster för småföretagare. Koncepten har inneburit ett tydligare kunderbjudande med ökad försäljning och högre intäkter som följd.

I Baltisk bankrörelse har det pågått ett arbete för att successivt ställa om organisationen från att vara produktstyrd till att bli kundstyrd.

Lägre risknivåFörbättrade makroekonomiska förutsättningar, tillsammans med ett aktivt arbete för att minska kredit och likviditetsrisker ledde till att den totala risknivån minskade avsevärt under året.

Sedan slutet av 2008 har exponeringen mot Östeuropa minskat med mer än 100 mdkr. Samtidigt har företagsutlåningen mot övriga länder (främst Sverige) minskat med cirka 60 mdkr medan den svenska privata hypoteksutlåningen ökat med cirka 65 mdkr. Detta har inneburit att kreditrisken minskat avsevärt och att beroendet av icke

säkerställd upplåning minskat med cirka 150 mdkr. Därtill har Estlands inträde i Eurosamarbetet bidragit till att minska riskerna ytterligare.

Utlåningen i Sverige stod den 31 december 2010 för 86 procent av bankens totala utlåning, jämfört med 83 procent den sista december 2009.

Som en följd av att inflödet av nya osäkra fordringar varit lågt under året har kreditförlusterna successivt minskat, för att under fjärde kvartalet visa nettoåtervinningar.

IntjäningÅrets resultat ökade med cirka 18 mdkr, främst som en följd av lägre kreditförluster.

Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar minskade med 21 procent under året. Räntenettot har varit under press som en följd av ett lågt ränteläge samt minskade utlåningsvolymer i framförallt de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Därtill var de tradingrelaterade intäkterna under 2009 ovanligt höga till följd av mycket gynnsamma marknadsförutsättningar. Under andra kvartalet 2010 bottnade Swedbanks räntenetto. Riksbanken har börjat höja reporäntan, vilket i första hand stärkt

räntenettot i Svensk bankrörelse. Även Baltisk bankrörelse har sett en positiv trend i räntenettot till följd av att de lokala räntorna fallit. Kreditefterfrågan bland företag i Sverige ökade successivt under året och även i de baltiska länderna märks en ökande efterfrågan.

Under året minskade kostnaderna med 200 mkr samtidigt som rörliga personalkostnader ökade med 323 mkr. Minskningen består främst av valutaeffekter samt fortsatt anpassning av kapaciteten till lägre affärsvolymer i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Antalet anställda i koncernen minskade under året med 2 053 till 17 224.

Likviditet och kapitaliseringDen genomsnittliga löptiden för kapitalmarknadsupplåning förlängdes med ytterligare 6 månader och var i slutet av året 27 månader. Under året har Swedbank dessutom stärkt likviditetsbufferten avsevärt. Bankens lägre risk nivå i kombination med ett aktivt arbete att kommunicera utvecklingen till marknaden har lett till stort intresse från skuldinvesterare att köpa Swedbanks olika obligationer. I april lämnade banken det statliga garantiprogrammet. Ingen upplåning har gjorts under den statliga garantin sedan sommaren 2009. Samtliga repor mot riksbanker förföll under året samtidigt som den statligt garanterade

upplåningen minskade från cirka 240 mdkr till cirka 150 mdkr, varav hälften förfaller under 2011. Idag utgörs Swedbanks beroende av kapitalmarknadsupplåning i huvudsak av säkerställda obligationer, vilka har varit en relativt stabil upplåningsform genom krisen. Den starka inlåningsbasen gör att beroendet av icke säkerställd upplåning är begränsat. Detta ger förutsägbarhet, trygghet och konkurrenskraft.

Kärnprimärkapitalrelationen ökade från 12,0 till 13,9 procent under året (Basel 2). Detta var ett resultat av årets vinst samt att riskvägda tillgångar minskat med 62 mdkr.

Index kundnöjdhet, privat

100

80

60

40

20

0Sverige Estland Lettland Litauen

20102006 2007 2008 2009

Utlåning i Östeuropa/eget kapital

300

250

200

150

100

50

0

%

Q4 08 Q2 09 Q4 09 Q2 10

* Exklusive Estland

Q4 10 Q4 10*

Räntenetto

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

mkr

Q4 09 Q1 10 Q2 10 Q3 10 Q4 10

Genomsnittlig duration på kapitalmarknadsupplåning

30

25

20

15

10

5

0

månader

Q4 09 Q1 10 Q2 10 Q3 10 Q4 10

För att bättre kunna möta kraven från större företag och institutioner med mer komplexa behov, bildades under året affärsområdet Stora företag & Institutioner. Där har en ny sektorindelad kundorganisation skapats för att stärka konkurrenskraften ytterligare. I november förvärvades de resterade 49 procenten av den norska investmentbanken First Securities. Genom förvärvet förstärks vår kompetens och vårt erbjudande av kapitalmarknadsrelaterade tjänster till såväl privatkunder som företag och institutioner.

Arbetet med att öka graden av styrning och uppföljning har möjliggjort en mer decentraliserad organisation där beslutskraften, med större beslutsmandat och snabbare beslut, flyttats närmare kund.


prioritEringar 2011 11

Prioriteringar 2011

Kunden i fokus• Förbättra kundnöjdheten

• aktivt arbeta för att matcha kompetensen hos våra

anställda med kompetensefterfrågan hos våra kunder

Swedbank söker ömsesidigt fördelaktiga och långsiktiga

kundrelationer. För att öka kundvärdet i våra tjänster

investerar vi i kunskapsutveckling hos våra rådgivare, både

på bredden och på djupet. Vi ska bli ännu bättre på att ge

rådgivning till våra kunder med mer avancerade behov.

Genom erbjudanden som är anpassade till kundernas behov

och situation kommer Swedbank att kunna tillhandahålla

en större andel av deras totala bankaffär. För att förenkla

för kunder att genomföra sina dagliga bankaffärer ska vi

fortsatta förbättra våra internet och telefonbaserade

tjänster. Genom en fortsatt ökad grad av styrning och

uppföljning decentraliserar vi affärsbesluten och flyttar

dem så nära kunden som möjligt.

Kvalitet och effektivitet

• minska de operationella riskerna

• inte öka kostnaderna (exklusive rörliga

personalkostnader)

Våra höga marknadsandelar på samtliga fyra hemmamark

nader innebär att vi har möjlighet att utnyttja storskalig

hetsfördelar. Vi kommer att ta tillvara dessa fördelar

genom att ytterligare integrera olika delar av koncernen

vars historia inkluderar olika banker, segment och geogra

fier. Genom att rationalisera, standardisera och förenkla

processer inom IT, support och produktutveckling, kommer

vi att kunna förbättra kvalitet och effektivitet samtidigt

som vi minskar komplexiteten och de operativa riskerna.

En ny organisation, Group Business Support, som är fullt

verksam från 1 januari 2011, har ansvaret för att konso

lidera dessa enheter i koncernen. Vi ska även fortsatt ha

stort kostnadsfokus och söka nya vägar att göra våra

affärer mer kostnadseffektiva.

Tillväxt inom utvalda segment• öka andelen av nyförsäljningen mot mellanstora

företag och private banking-kunder

• minska antalet exponeringar där den riskjusterade

avkastningen inte når upp till önskad nivå

Swedbank eftersträvar en hållbar tillväxt. Detta innebär

att Swedbank inte kommer att växa snabbare än vad vi

anser vara uthålligt både för våra kunder och oss själva,

oavsett marknadens tillväxt. Vi kommer att fortsätta

satsa på våra servicekoncept inom Svensk bankrörelse.

Genom att investera i kapitalmarknadskompetens och

produkter breddar och stärker vi vårt erbjudande mot

såväl företag som privatpersoner. Detta kommer att

underlätta djupare och mer omfattande kundrelationer

och öka vår andel av tjänster som inte är lånebaserade.

Vi ska också stärka bankens erbjudande inom sparande

så att det inkluderar fler försäkrings och investerings

lösningar.

Robust balansräkning med låg risk

• Ersätta förfallande statligt garanterad upplåning

med i första hand säkerställda obligationer

• Förbättra swedbanks kreditbetyg

Eftersom Swedbank är beroende av kapitalmarknadsupp

låning kommer vi att hålla kvaliteten på våra tillgångar på

en hög nivå. Vi fortsätter att bygga en gemensam kredit

kultur i hela koncernen som till stora delar bygger på vår

svenska kreditkultur. Ett utökat fokus på kreditportfölj

hantering kommer att ytterligare minska tillgångsriskerna.

Kapitalmarknadsupplåningen sker främst via stabila

upplåningsformer såsom säkerställda obligationer med

AAArating. Att säkerställa kvaliteten i säkerhetspoolen

för säkerställda obligationer är därför mycket viktigt.

Swedbank har den största inlåningsbasen på samtliga

hemmamarknader. Storleken på inlåningen kommer att

begränsa den potentiella utlåningstillväxten. Beroendet

av icke säkerställd upplåning ska begränsas och matchas

mot tillgångar med motsvarande förfalloprofil.


12 varUmärkEt

kampanjens budskap

Det nya kommunikationskonceptet har inledningsvis berättat om

bankens syfte och vision. Fortsättningsvis kommer den moderna

rådgivningsbanken att stå i fokus för berättelserna i vår anime

rade värld ”Livet under Eken”.

Budskapsförståelsen för den inledande varumärkeskampanjen

var hög och överensstämde väl med den övergripande budskaps

strategin för banken.

Vårt varumärke

Banken har varit en del av det lokala samhället och vi har verkat

nära våra kunder i två sekel. Det är i dessa möten med kunder

som våra värderingar speglats och bankens varumärke formats.

I en allt mera konkurrensintensiv marknadssituation ökar

betydelsen av ett tydligt kommunicerat och väl differentierat

bankvarumärke. De associationer som präglar Swedbanks

varumärke är därför betydelsefulla för vilka kunder banken kan

attrahera, liksom för vår förmåga att öka lojaliteten till banken

bland existerande kunder.

Swedbank har en unik erfarenhet av att kombinera samhälls

nytta och affärsmässighet. Vi uppvisar ett brett och lokalt

förankrat samhällsengagemang. Våra kundrelationer ska präglas

av öppenhet, enkelhet och omtanke. Det är denna bild av banken

som vi vill lyfta fram i de pågående aktiteterna och laddningen av

Swedbanks varumärke.

livet under Eken – vårt nya kommunikationskoncept

Med avstamp i bankens syfte, värderingar och vision har bankens

nya kommunikationskoncept ”Livet under Eken” utvecklats under året.

Konceptet förmedlar en bank som är stabil och anrik och

likt en ek står för en hållbar tillväxt. De olika karaktärerna i

reklamen symboliserar bankens breda målgrupper och den

inledande kommunikationen tar fasta på bankens långlivade

tradition som folkbildare. Genom att i modern tappning knyta an

till de behov kunder har av finansiella tjänster för att leva ett

tryggt liv, låter vi karaktärerna dramatisera våra helkundslöften

som en modern relationsbank. Bankens syfte understryks

ytterligare i de sponsoraktiviteter som riktas mot behov hos barn

och ungdomar.

läs mer om swedbanks samhällsengagemang på sid 42.


varUmärkEt 13

I jämförelse med liknande varumärkeskampanjer i Sverige uppvisade ”Livet under Eken”konceptet avsevärt högre andel (31%) personer som

såväl observerat kampanjen som kunnat återge vem som varit avsändare och som förstått budskapet, än vad som är normalfallet (9%).

Har sett kampanjen och ochVet vem som är avsändare Har förstått budskapet

45% 13%54% 36% 31% 9%

Teach First är ett nationellt initiativ i

Estland och Lettland för att höja kvalite

ten på undervisningen i de båda länderna.

Via Teach First möter skolbarnen unga,

entusiastiska nyutexaminerade lärare, som

rekryteras från universitet och högskolor.

Dessa bidrar till skolungdomarnas lärande

under två år.

Angels over Latvia. Varje år i december

stödjer Swedbank välgörenhetskampanjen

”Änglar över Lettland”. Målet är att få

gåvor och donationer till barn som på

grund av ärftlig sjukdom eller olycka är

i behov av långsiktig vård eller rehabili

tering och vars kostnader inte stöds av

statliga hälsoprogram.

Genom entreprenörprogrammet Make the

Stars Shine är Swedbank med och identi

fierar och ger unga företagare stöd vid

uppstarten av sina projekt. Banken

stödjer också på sina hemmamarknader

uppkomsten av studentföretag genom

att förmedla företagarerfarenhet från

näringslivet.

sponsring, några exempel

swedbank gör sponsorinsatser på samtliga hemmamarknader inom sport,

kultur och samhälle, såväl lokalt som regionalt.

Swedbanks aktuella kampanj

Jämförbara kampanjer


14 så styr vi bankEn

Så styr vi bankenUnder året har ett omfattande arbete initierats i banken med syfte att ta ett fastare helhetsgrepp om ansvar, styrning och kontroll. Det utgår från bankens verksamhetssyfte; att främja en sund och hållbar ekonomisk utveckling för de många hushållen och företagen – liksom för banken i sig. Helhets greppet innefattar riskstyrning, hållbarhetsarbete och medarbetarutveckling.

En sund och hållbar ekonomisk utveckling

Swedbanks syfte är att främja en sund och hållbar ekonomisk

utveckling för de många hushållen och företagen. För att

kunna göra detta måste banken i sig ha en sund och långsik

tigt hållbar ekonomi. Swedbank har sedan lång tid tillbaka en

aktiv roll som positiv kraft i samhället, inte minst det lokala

samhället. Genom att konsekvent leverera mot vårt verksam

hetssyfte kommer vi här att spela en fortsatt viktig och

dynamisk roll.

Våra grundvärderingar har inte ändrats mycket genom åren

– vi är enkla, öppna och omtänksamma. Det gör det möjligt att

varje dag leva upp till vårt syfte. Vår omvärld är däremot

komplex och föränderlig och som rättesnöre i den dagliga

verksamheten har vi tydliggjort hur vi ska agera genom

bankens Uppförandekod.

Swedbanks Uppförandekod reglerar våra mellanhavanden

med kunder, aktieägare och ägda bolag, medarbetare och

kollegor, partners och leverantörer, konkurrenter och myndig

heter samt allmänhet och samhälle. Koden är inte ett verktyg för

att bygga bankens kultur, utan ett redskap för att bevara den.

styrning och ansvar

Utöver det legala ansvar som styrelse och VD har i koncernen

och de olika dotterbolagen, har en ny styrningsmodell börjat

implementeras. Med tydliga rollbeskrivningar bygger denna på

decentralisering och delegering av befogenheter och ansvar, i

syfte att en större del av besluten ska fattas så nära affärerna

och kunderna som möjligt.

Styrningsmodellen förutsätter tydliga mål och strategier,

policys och riktlinjer som klargör hur banken arbetar i olika

avseenden, en effektiv operationell struktur samt en enkel

och tydlig rapporteringsstruktur. Målet är en organisation,

som snabbt och effektivt svarar på förändringar i kundbehov

och marknadsbeteenden och därmed allt bättre levererar på

vårt verksamhetssyfte. Våra rapporteringsrutiner säkerställer

att vi får nödvändig information för att navigera effektivt i en

föränderlig omvärld.

Banken är organiserad i sex affärsområden, som är en mix

av geografiska verksamhetsområden och marknadsområden:

Svensk bankrörelse, Stora företag & Institutioner, Baltisk

bankrörelse, Kapitalförvaltning, Ryssland & Ukraina samt

Ektornet. Affärsområdesansvariga rapporterar löpande till VD,

ansvarar för att strategier och affärsplaner genomförs och

har inom dessa ramar fullt operativt ansvar.

Därutöver finns sju koncernfunktioner, som verkar tvärs

över affärsområdena; Ekonomi och finans, Risk, Compliance,

Corporate Affairs, HR, Juridik och Group Business Support

(GBS), som är fullt verksam från 1 januari 2011. Koncernfunk

tionerna ska säkerställa att högeffektiva och gemensamma

standards och rutiner upprätthålls inom de olika ansvarsom

rådena. I tillägg kommer GBS att säkerställa operationell

excellens i bankens verksamhet.

Koncernledningen och affärsledningen säkerställer att

organisationen i sin helhet presterar i enlighet med mål, strate

gier och policys; den förra är rådgivande och den senare ett

diskussions och förankringsforum. Viktiga kommittéer är ”Asset

and Liablity Committee” (ALCO), som behandlar frågor som rör

balansräkning, likviditet och finansiell risk, och koncernens

”Group Risk and Compliance Committee”, vars ansvar är att

effektivisera och hantera frågor inom området operativ risk och

compliance, samt koncernledningens ersättningskommitté, som

tar fram förslag på ersättningssystem och lämnar förslag till

rörlig ersättning för medarbetarna till styrelsens kompensa

tionsutskott.

Som en balanskraft till delegering har ett regelverk för

”eskalering” etablerats. Där tydliggörs under vilka omständig

heter olika frågor ska lyftas till närmast högre nivå, eller till

VD och styrelse, för eventuell översyn av mål och strategier.

Detta säkerställer att de ytterst ansvariga för bankens

verksamhet bibehåller nödvändig övergripande kontroll.

Vid sidan av VD:s styrningsmodell arbetar internrevision,

som är en från VD oberoende granskningsfunktion direkt

underställd styrelsen.

ansvarsfull riskhantering

Riskhantering är kärnan i all bankverksamhet, och att ha en

väl avvägd riskexponering är en grundläggande strategisk

fråga som avgör bankernas intjäning. Finanskrisen tydlig

gjorde att riskexponeringen blivit ohälsosamt hög i branschen.

Detta var fallet även i Swedbank, som expanderat kraftigt

internationellt under åren före krisen. Utifrån strategin en låg

risknivå (se sid 9) arbetade Swedbank under 2010 med att


så styr vi bankEn 15

Kultur vi bygger vidare på en företagskultur base-rad på våra värderingar och vårt syfte. varje medar-betare ska ha utrymme att utvecklas och uppmunt-ras att rapportera om eventuella missförhållanden utan risk för repressalier.

Vision & mål swedbank grundades med syfte att bidra till ökat välstånd och en tryggare tillvaro genom finansiell planering. detta är fortfarande plattformen för all vår verksamhet, och de mål vi formulerar återkopplar till detta.

Strategi & riskaptit våra strate-gier är de vägval vi gör för att nå våra mål. ramarna för affärspla-neringen sätts genom vår risk-aptit, som säkerställer att våra beslut och handlingar optimerar risker och affärsmöjligheter.

Styrelse & kommittéer över-gripande ansvar för swedbank ligger hos styrelsen. det är styrel-sen som sätter mål och fastställer strategier och riktlinjer för hur verksamheten ska styras. För att effektivisera styrelsearbetet har ett antal kommittéer etablerats i särskilt viktiga frågor.

Ansvarsfördelning och organisation delegering är en viktig del av swed-banks styrmodell. kontoren ska ha tydliga mandat att effektivt svara mot kundernas önskemål och behov. stor vikt läggs vid att överbrygga komplice-rade strukturer och främja samarbete och kunskapsutbyte, enheter och affärsområden emellan.

Rapportering och uppföljning att ha ett välfungerande system för uppfölj-ning är en trygghet för medarbetarna och en kvalitetsstämpel på banken som helhet. rapporterna ska möjliggöra uppföljning av såväl framstegen gentemot våra affärsmål som andra viktiga förändringar som krävs för utvärdering och beslut om eventuella kurskorrigeringar.

Riskhantering i all bank-verksamhet är riskhantering en del av det dagliga arbetet. vi identifierar, bevakar och svarar löpande mot risker inom ramen för den riskaptit som definierats.

Medarbetare vi främjar en kultur av engagemang där varje medarbetare förstår företaget, vårt syfte och våra mål, bran-schen i sin helhet, de mark-nader vi verkar på liksom de utmaningar och risker vi ställs inför.

Information & kommunikation vi ska hålla en löpande dialog med våra intres-senter och tillhandahålla tillförlitliga rapporter med operationell, finansiell och compliance-relaterad information.

Styrning, hållbarhet och intern

kontroll

Information & kommunikation

Vision & mål

Strategi & riskaptit

Styrelse & kommittéer

Ansvars - fördelning och organisation

Rapportering och

uppföljning

Riskhantering

Medarbetare

sänka risken (se sid 10), vilket ledde till en bättre riskbalans.

Med en lägre kreditrisknivå i banken ligger vårt fokus nu på

operationell risk. Genom att rationalisera, standardisera och

förenkla processer inom IT, support och produktutveckling

kommer vi att kunna förbättra kvalitet och effektivitet, men

också minska komplexiteten. Även de organisatoriska föränd

ringarna med tydliga och gemensamma riktlinjer och effektiva

kontrollfunktioner i samband med att affärsbesluten flyttats

närmare kunden sänker den operativa risken. Ersättningspro

grammen har utformats i samma syfte (se vidare sid 46).

Liksom vår riskhantering ser vi vårt hållbarhetsarbete som

en integrerad del av affärsverksamheten. Swedbank har ett

omfattande engagemang i olika samhällsfrågor och har

exempelvis gått i bräschen för en ansvarsfull bolånepolitik och

tagit olika initiativ för ”unga jobb” (se vidare sid 42).

Att säkerställa rätt kompetenser är en av Swedbanks

viktigaste framtidsfrågor, och avgörande för att leva upp till

bankens syfte, mål och strategier. Omställningen från en

produktorganisation till en rådgivningsorganisation medför

stora utmaningar. Att upprätthålla engagemang, fokus och

motivation hos alla anställda baseras i denna process på en

djup förståelse för bankens syfte och strategier (se vidare

sidorna 8–9).

Kultur

se vidare:

• verksamhetssyfte, vision och värderingar – sid 8

• Prioriteringar 2010 och 2011 – sidorna 10–11

• Hållbarhet – sid 42

• Våra medarbetare och prestationsersättning – sid 44

• Riskhantering – sid 35, samt separat riskrapport 2010, www.swedbank.se/ir

• Bolagsstyrningsrapport – sid 154


16 omvärld och marknad

Omvärld och marknad Världsekonomin återhämtade sig snabbare än förväntat under 2010. Den europeiska skuldkrisen med risk för förnyad oro på de globala finansmarknaderna, stigande råvarupriser och överhettningsrisker i tillväxtekonomierna innebär dock att den globala konjunkturuppgången alltjämt vilar på en ostadig grund.

allmän ljusning, men fortsatta orostecken

Världsekonomin har under 2010 återhämtat sig snabbare än

förväntat från finanskrisen och dess efterföljande effekter på

den reala ekonomin. Den starkaste expansionen sker i tillväxt

ekonomierna med Kina i spetsen. I länder med stora privata eller

offentliga skuldberg, såsom Irland, Grekland och Portugal har

BNPtillväxten varit modest och kommer även framgent att

vara svag när omfattande utgiftsnedskärningar genomförs

under 2011 för att minska den snabbt växande statsskulden.

De nordiska länderna och Tyskland har uppvisat en konjunktur

förstärkning som varit högre än EUgenomsnittet. De finans

politiska utmaningarna med risk för förnyad oro på de globala

finansmarknaderna, stigande råvarupriser och överhettnings

risker i tillväxtekonomierna innebär dock att den globala

konjunkturuppgången alltjämt vilar på en ostadig grund.

ojämn återhämtning på swedbanks hemmamarknader

Efter de kraftiga produktionsfallen under 2009 har en kon

junkturförbättring inletts både i Sverige och i de baltiska

ekonomierna. Den starkaste återhämtningen under året

skedde i Sverige där BNP steg med drygt 5 procent, vilket

innebär att i stort sett hela produktionsfallet har återtagits.

För de baltiska länderna är det dock långt kvar till tidigare

produktionsnivåer där skuldavveckling och/eller budget

konsolidering håller tillbaka återhämtningstakten.

De främsta drivkrafterna bakom den starka uppgången i

svensk ekonomi kommer från industrin som gynnas av en

växande global efterfrågan på insats och investeringsvaror.

En stark exportvolymökning och en kraftig industriproduk

tionstillväxt har även satt igång företagens nyinvesteringar.

Den högre aktivitetsnivån i näringslivet har följts av ett ökat

nyanställningsbehov både inom den privata tjänstesektorn

och i industrin, vilket har pressat ned den öppna arbetslös

heten till 7,1 procent i slutet av förra året. De offentliga

statsfinanserna stärktes under 2010, och hör idag till de

starkaste inom EU. Det ökade resursutnyttjandet i svensk

ekonomi och hushållens växande skulduppbyggnad bidrog till

att Riksbanken gradvis höjde styrräntan från 0,25 procent till

1,25 procent i december 2010. Den högre skuldsättnings

graden innebär en risk för en lägre framtida konsumtion när

ränteläget gradvis höjs det närmaste året. En penningpolitisk

åtstramning i Sverige och sunda offentliga finanser har stärkt

den svenska kronan, vilket kan ge negativa effekter för

landets exportföretag under 2011, samtidigt som den globala

tillväxten förväntas växa i en lägre takt jämfört med i fjol.

Tillväxten i de baltiska länderna drivs framförallt av en

exportledd återhämtning samtidigt som konkurrenskraften

har stärkts till följd av sjunkande arbetskraftskostnader och

en ökad produktivitet. Den inhemska efterfrågan – konsum

tion och investeringar – fortsatte dock att vara svag. Finans

politiska åtstramningar och en hög arbetslöshet håller tillbaka

hushållens konsumtionsutrymme även om en viss förbättrad

detaljhandelsförsäljning skedde under senare delen av 2010.

De högre livsmedels och energipriserna innebär dock en risk

för att hushållens konsumtionsmöjligheter begränsas. Euroin

förandet i Estland vid årsskiftet 2010/2011 innebär positiva

effekter i form av lägre affärsrisker och ett ökat förtroende

för den estniska ekonomin. I Lettland och Litauen planeras

fortsatta budgetsaneringar de närmaste åren för att uppfylla

Maastrichtkriterierna och för att nå ett framtida medlemskap

i EMU 2014.

%

20

15

10

5

0EstlandSverige Lettland Litauen

Arbetslöshet

2009 2010200820072006

%

15

10

5

0

–5

–10

–15

–20EstlandSverige Lettland Litauen

BNP-utveckling

2009 2010200820072006


omvärld och marknad 17

banksektorns utveckling

Med den finansiella krisen föll förtroendet för banksektorn runt

om i världen och bankernas roll i samhället har under året ifråga

satts och diskuterats i högre grad än tidigare. Under försommaren

2010 genomförde den europeiska banktillsynskommitten CEBS

stresstester på de europeiska bankerna. Samtliga fyra svenska

storbanker som deltog klarade testerna väl.

Direkt före den finansiella krisen visade den nordiska bankindu

strin en hög lönsamhet, i många fall med en avkastning på eget

kapital på över 20 procent. Detta möjliggjordes av effektiva

banker med konkurrenskraftiga K/Ital och låga kreditförluster.

I och med finanskrisen ökade kreditförlusterna kraftigt, och i

kombination med rekordlåga räntor försämrades lönsamheten

dramatiskt, i synnerhet för banker med tung exponering mot

Baltikum, Östeuropa och i viss mån Danmark. Som en reaktion

på detta har nordiska banker förstärkt sin kapitalisering, och i

Sverige har majoriteten av bankerna genomfört åtminstone en

nyemission. Idag har de svenska bankerna en primärkapitalrela

tion som ligger bland de högsta i Europa. De internationella

kraven på kapitaltäckningsgrad kommer att öka i och med

introduktionen av Basel 3, vilket kommer att ske stegvis med

början 2013. Detta tillsammans med risk för fortsatt volatilitet

på den globala kapitalmarknaden gör en hög kapitalisering

nödvändig för att bankerna ska förbli stabila och kunna garantera

finansiering, också i ett scenario av dämpad ekonomisk tillväxt.

Från mitten av året har räntorna börjat röra sig uppåt.

Detta ger förutsättningar för en successivt förbättrad

lönsamhet för banksektorn som helhet. I oktober 2010 förföll

de lån som de svenska bankerna tagit till fast ränta av Riks

banken. Att inga lån förnyades återspeglar att riskerna i den

svenska banksektorn har minskat.

konkurrensen på swedbanks hemmamarknader

I en internationell jämförelse är banksektorn tämligen koncen

trerad på Swedbanks hemmamarknader.

I Sverige stod Swedbank, Handelsbanken, Nordea, SEB och

Danske Bank enligt Riksbanken för cirka 85 procent av in

och utlåningen 2010. Dessa så kallade storbanker erbjuder

ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter, och

konkurrerar inom alla viktiga produktsegment. Swedbank är

störst inom retail banking och har en ledande marknadsposi

tion vad gäller bolån (27 procent), inlåning från privatkunder

(24 procent) samt fondförvaltning (24 procent). På den

svenska företagsmarknaden låg bankens marknadsandel på

17 procent inom såväl utlåning som inlåning i slutet av 2010.

Konsumenternas rörlighet mellan aktörerna har under de

senaste åren ökat något på en annars stabil bankmarknad.

Under det senaste året har det funnits en tendens bland

bankkunderna att i större utsträckning vända sig till stor

bankerna som en följd av turbulensen hos några av de

mindre aktörerna.

I Estland är koncentrationen inom banksektorn ännu högre

än i Sverige. Marknaden domineras av utländska bolag och

tillsammans kontrollerar Swedbank, SEB, Nordea och Sampo

(Danske Bank) omkring 90 procent av marknaden. Swedbanks

marknadsandel var 55 procent när det gäller inlåning från

privatkunder och 47 procent för utlåning. På den estniska

företagsmarknaden låg bankens marknadsandel på 40 procent

både för utlåning och inlåning.

Lettland har en mer fragmenterad bankmarknad, där lokala

banker står för 30 till 50 procent av de olika segmenten. 2010

stod Swedbank för 23 procent av hushållsinlåningen och 27

procent av hushållsutlåningen i landet. På företagssidan

uppgick bankens marknadsandel till 21 procent gällande

utlåning respektive 10 procent för inlåning.

Bankmarknaden i Litauen har en struktur, som i likhet med

den svenska, domineras av ett mindre antal aktörer. Swedbank

stod för 32 procent av hushållsinlåningen och 26 procent av

hushållsutlåningen. På företagsmarknaden uppgick bankens

marknadsandel till 21 procent inom utlåning och 22 procent

inom inlåning.

I samtliga av de baltiska länderna har konkurrensen återigen

ökat i takt med att ekonomierna återhämtat sig och lönsam

heten har förbättrats tack vare betydligt lägre kreditförluster.

Sverige privatmarknad, inlåning, %

18

16

16

14

12

24

SEB

Sparbankerna

Övriga

Nordea

Handelsbanken

Swedbank

Sverige privatmarknad, bostadslån, %

24

15

13

13

8

27

SBAB

Övriga

SEB

Nordea

Handelsbanken

Swedbank

Estland total inlåning, %

46

20

17

9

8

Swedbank

Nordea

Övriga

Sampo

SEB

Estland privatmarknad, bostadslån, %

47

21

13

10

9Sampo

Övriga

Nordea

SEB

Swedbank

Lettland total inlåning, %

12

10

10

9

6

39

14

Parex BankRietuma Bank

CitadeleSEB

Aizkraukles BankaSwedbank

Övriga

Lettland privatmarknad, bostadslån, %

17

1516

109

33

27

Parex BankHipotieku bank

Aizkraukles BankaÖvriga

SEBDnB Nord

Nordea Swedbank

Litauen total inlåning, %

22

19

14

10

7

28

Sampo

DnB Nord

Sanoras

Övriga

SEB

Swedbank

Litauen privatmarknad, bostadslån, %

25

30

17

17

11

25

Sampo

Övriga

DnB Nord

Swedbank

SEB

marknadsandelar

Källor: Statistiska Centralbyrån, Estonian Central Bank, Association of Commercial Banks of Latvia, The Financial and Capital Market Commission (Lettland), Association of Lithuanian Banks, offentliga kvartalsrapporter samt Swedbank estimat.

18 förvaltningsberättelse


ekonomisk utveckling 2010

Årets resultat var en vinst på 7 444 mkr jämfört med en

förlust på 10 551 mkr föregående år. Det var framförallt

betydligt lägre kreditförluster som vände resultatet. Ränta

biliteten på eget kapital uppgick till 8,1 procent (–12,5).

K/Italet var 0,57 (0,51).

Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt

exklusive engångsposter minskade med 20 procent till 13 344

mkr. Svensk bankrörelse redovisade lägre resultat före förlus

ter, nedskrivningar och engångsposter till följd av lägre allmänt

ränteläge och minskad företagsutlåning. Stora företag &

Institutioner, vars intäkter under 2009 gagnades av osedvan

ligt gynnsamma marknadsförutsättningar, redovisade den

största resultatminskningen av affärsområdena. Baltisk

bankrörelse lyckades till stor del kompensera lägre intäkter, till

följd av minskande affärsvolymer och lägre allmänt ränteläge,

med kostnadsminskningar. Kapitalförvaltning redovisade

förbättrat resultat före engångsposter som ett resultat av

större förvaltningsvolym. Koncernfunktioner redovisade

förbättrat resultat hos Group Treasury, bland annat på grund

av värderingseffekter från basisspreadar och återköpta

förlagslån. När kapitalmarknadsupplåningen sker i euro swap

pas denna vanligtvis till svenska kronor. Dessa swappar

värderas till marknadspris. Historiskt har volatiliteten i swap

kostnaden varit låg. Under 2010 har kostnaden ökat väsent

ligt, vilket medfört en positiv värderingseffekt, samtidigt som

upplåningskostnaderna i svenska kronor ökar. Intäkterna,

exklusive engångsposter, uppgick till 30 986 mkr, en minskning

med 11 procent. Valutakursförändringar, framförallt den

svenska kronans förstärkning mot euron och de baltiska

valutorna, minskade de redovisade intäkterna med 923 mkr.

Ekonomisk redogörelseSwedbanks vinst uppgick till 7,4 mdkr för helåret, vilket är en förbättring med 18 mdkr jämfört med 2009. Det förbättrade resultatet berodde främst på väsentligt lägre kreditförluster i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Under andra halvåret 2010 hade det högre allmänna ränteläget en positiv påverkan på Swedbanks räntenetto. Trenden är fortsatt positiv.

Räntenettot minskade med 4 436 mkr eller 21 procent.

Faktorer som påverkat räntenettot negativt var framförallt

lägre utlåningsvolymer, netto, förlängd duration av kapital

marknadsupplåningen, ökade kostnader för likviditetsreserver

samt lägre allmänt ränteläge. Därtill kan räknas lägre avkast

ning på placeringsportföljen, som används för räntesäkring av

lågförräntande inlåningskonton och eget kapital, mismatch

mellan upplåning och utlåning (nos och svanseffekter) samt

mindre gynnsamma tradingförutsättningar. Trenden för

räntenettot vände dock under andra halvåret.

Utlåningen har minskat med 46 mdkr eller 4 procent på ett

år. Volymminskningen återfinns i de baltiska länderna, Ryss

land och Ukraina. I Sverige och de övriga nordiska länderna

minskade företagsutlåningen medan hypoteksutlåningen till

privatpersoner ökade. Denna mixförskjutning har inneburit

lägre räntenetto, då räntemarginalerna är lägre i Sverige än

i de andra länderna och dessutom lägre på hypotekslån än på

företagsutlåning.

Resultat före kreditförluster ochnedskrivningar, exklusive engångsposterper affärsområde, mkr 2010 2009

Svensk bankrörelse 7 530 7 820

Stora företag & Institutioner 3 104 5 070

Baltisk bankrörelse 3 403 3 391

Ryssland & Ukraina –191 623

Kapitalförvaltning 752 553

Ektornet –152 –26

Koncernfunktioner –1 102 –1 310

Summa exkl. valutakurseffekter 13 344 16 121

Valutakurseffekter 491

Summa 13 344 16 612

Engångsposter per affärsområde (AO)mkr AO

2010 helår

2009 helår

Intäkter

Kontorsförsäljningar SB 3 397

VISA Sweden SB 322

Återbetalning fondavgifter KF –540

Återbetalning fondavgifter BB –88

Tallinnbörsen BB 15

EADR R&U –6

Aktia K 24

MasterCard BB 55

Summa intäkter 58 124

Kostnader

Upplösning bonusreserv BB –198

Summa kostnader 0 –198

Nedskrivningar

Nedskrivning av goodwill SF&I 5

Nedskrivning av goodwill R&U 14 1 300

Summa nedskrivningar 14 1 305

Skatt

Kontorsförsäljningar SB 1 105

Återbetalning fondavgifter KF –150

Upplösning bonusreserv BB 28

MasterCard BB 2

Summa skatt 3 –17

Periodens resultat 41 –966

förvaltningsberättelse 19


Operationell struktur Koncernen

Swedbank är organiserad i sex affärsområden: Svensk bankrörelse, Stora företag & Institutioner, Baltisk bankrörelse, Kapitalförvaltning, Ryssland & Ukraina och Ektornet. Affärsområdena stöds av Koncernfunktioner. I noterna K27 och K28 redovisas innehavet av aktier i intresse och koncernföretag.

IntäktsanalysKoncernen, mkr 2010 2009

Utlåning och inlåning 16 690 17 628

Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter 3 871 7 091

Kapitalförvaltning 3 966 3 237

Betalningar och kort 3 346 3 258

Försäkringar 936 915

Intresseföretag 624 544

Övriga intäkter 1 776 1 286

Stabilitetsavgift –223 –224

Engångsposter 58 124



Summa intäkter 31 044 34 782

Provisionsnettot ökade med 14 procent, exklusive engångs

kostnad för återbetalning av fondförvaltningsarvoden i

Kapitalförvaltning förra året. Kapitalförvaltningsprovisioner

ökade med 25 procent till följd av aktierelaterad värdeökning

på förvaltat kapital.

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade

med 13 procent. Utfallet från tradingverksamheten inom Stora

företag & Institutioner under 2009 var dock mycket högt på

grund av mycket gynnsamma marknadsförutsättningar. Inom

Group Treasury (Koncernfunktioner) påverkades nettoresultat

finansiella poster till verkligt värde positivt av marknadsvärde

ring av upplåningsverksamheten, vilket delvis beskrivits

tidigare. Resultatpåverkan från dessa värdeförändringar är liten

över tiden, men volatiliteten kan vara stor mellan kvartalen.

Kostnaderna var oförändrade, exklusive återförda bonus

reserveringar i Baltisk bankrörelse förra året och exklusive

valutakurseffekter. Rörliga personalkostnader uppgick till

340 mkr (215). Av rörliga personalkostnader utgjorde kostna

den för ”Ersättningsprogram 2010” 255 mkr. Avsättningen

grundas på ett bedömt prestationsbelopp om 386 mkr,

inklusive sociala avgifter, varav 214 mkr avser kontantutbe

talning och 172 mkr avser uppskjuten ersättning i form av

aktier. Av aktiebeloppet har 12/50, det vill säga 41 mkr,

belastat årets resultat. Resterande 131 mkr kommer att

periodiseras fram till och med februari 2014.

Kostnader för problemkrediter och övertagna panter i

FR&R samt Ektornet uppgick till 714 mkr (427). Kostnaderna

i Baltisk bankrörelse, exklusive FR&R, minskade med 605 mkr

eller 20 procent räknat i lokal valuta. I Ryssland & Ukraina var

kostnadsminskningen, exklusive FR&R, 318 mkr eller 28 procent

VD och Koncernchef

Styrelsen

Svensk bankrörelse

Ryssland & Ukraina

Stora företag & Institutioner

Baltisk bankrörelse

Intern revision

Kapitalförvaltning

Ektornet

Koncern funktioner



räknat i lokal valuta. Antalet heltidstjänster har på ett år

minskat med 2 049, varav 1 625 i Ryssland & Ukraina, 508 i

Baltisk bankrörelse och 167 i Svensk bankrörelse. Samtidigt

ökade antalet anställda med 111 personer inom Ektornet, 96

inom Stora företag & Institutioner, 22 inom Koncernfunktioner

samt 22 inom Kapitalförvaltning.

KostnadsanalysKoncernen, mkr 2010 2009

Återförd bonusreservering –198

FR&R och Ektornet 714 427

Svensk bankrörelse 8 616 8 592

Stora företag & Institutioner 3 151 2 805

Baltisk bankrörelse 2 472 3 077

Ryssland & Ukraina 814 1 132


Övrigt och elimineringar 1 019 827

Ordinarie bankverksamhet 16 928 17 187



Summa kostnader 17 642 17 848

Nedskrivning av immateriella tillgångar hänförlig till den

ryska bankverksamheten har skett med 14 mkr under första

kvartalet samt 23 mkr avseende ett dotterföretag inom den

baltiska koncernen under tredje kvartalet. Föregående år

skrevs 1 300 mkr ned hänförligt till den ukrainska bankverk

samheten och 5 mkr hänförligt till den ryska investment

bankingverksamheten.

Kreditförlusterna netto sjönk till 2 810 mkr (24 641), varav

Baltisk bankrörelse stod för 3 363 mkr (14 888). Av de redo

visade kreditförlusterna utgjorde 1 405 mkr (21 794) reser

veringar, netto, varav individuella reserveringar för osäkra

fordringar 3 143 mkr (17 042) och portföljreserveringar för

lån som individuellt inte bedöms osäkra –1 738 mkr (4 752).

Bortskrivningar, netto, uppgick till 1 405 mkr (2 847). Kredit

förlustnivån sjönk till 0,20 procent (1,74).

Skattekostnaden uppgick till 2 472 mkr, motsvarande en

effektiv skattesats på 25 procent.

övriga händelser

Vid Swedbanks årsstämma den 26 mars nyvaldes Lars Ider

mark, Siv Svensson och Göran Hedman till nya ledamöter i

Swedbanks styrelse. Ledamöterna Ulrika Francke, Berith

HägglundMarcus, Anders Igel, Helle Kruse Nielsen, Pia

Rudengren, Anders Sundström och KarlHenrik Sundström

omvaldes. Lars Idermark valdes till ny ordförande. Han ersatte

Carl Eric Stålberg, som varit ordförande sedan 2002.

förslag till disposition av bankens vinst

Enligt Swedbanks utdelningspolicy ska utdelningen uppgå

till omkring 40 procent av årets resultat för 2010 exklusive

engångseffekter. Den årliga utdelningens storlek tar sin

utgångspunkt i den senaste utdelningen och bestäms med

hänsyn till förväntad resultatutveckling, det kapital som

bedöms nödvändigt för att utveckla verksamheten samt

marknadens avkastningskrav. Styrelsen föreslår årsstämman

att besluta om en utdelning på 2,10 kr (0) per stamaktie och

4,80 (0) per preferensaktie för räkenskapsåret 2010. Vid

utdelning har preferensaktie företrädesrätt till utdelning om

4,80. För mer information om företrädesrätten, se sidan 48.

till årsstämmans förfogande står (mkr):

Årets resultat hänförligt till aktieägarna 7 072

Balanserade medel 15 038

Summa att disponera 22 110

styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas (mkr):

Kontant 2,10 kronor per stamaktie 2 000

Kontant 4,80 kronor per preferensaktie 995

I ny räkning balanseras 19 115

Förslaget baseras på samtliga utestående stam och

preferensaktier den 31 december 2010.

Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder

värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet

med netto –871 mkr.

Utsikter för 2011

En fortsatt ekonomisk återhämtning kommer att vara gynn

sam för Swedbank genom högre räntenivåer och fortsatt

stärkt kreditkvalitet. För 2011 förväntar sig Swedbank en

tillväxt på svenska hypotekslån som är i linje med eller något

högre än den nominella BNPtillväxten. Vidare förväntar vi oss

att företagsutlåningen i Sverige kommer att växa måttligt

och att utlåningsvolymerna i Baltisk bankrörelse bottnar

under året. Omprissättningen av företagslån som inte når upp



till önskad avkastning tillsammans med förfall av statligt

garanterad upplåning ger stöd åt räntenettot. Kostnader

exklusive rörliga personalkostnader förväntas vara stabila.

Vi förväntar oss en successiv förbättring av resultatet före

kreditförluster och nedskrivningar. Kreditförluster förväntas

vara låga med potential för återvinningar i de baltiska

länderna, Ryssland och Ukraina.

rating

Den 23 februari 2010 bekräftade ratinginstitutet Standards &

Poor’s Swedbank AB:s och Swedbank Hypotek AB:s långfris

tiga rating A och kortfristiga rating A1. Standard & Poor’s

ändrade utsikten från negativ till stabil.

Den 22 juni bekräftade Moody’s Swedbank AB:s och Swed

bank Hypotek AB:s långfristiga rating A2 och den kortfristiga

ratingen P1 och ändrade utsikten från negativ till stabil.

Den 16 augusti bekräftade Standard & Poor’s sin AAA

rating avseende Swedbank Hypotek AB:s program för säker

ställda obligationer med stabil utsikt. Samtidigt togs de

säkerställda obligationerna bort från Standard & Poor’s

bevakningslista.

Den 6 oktober återtog ratinginstitutet Fitch, på bankens

begäran, sin bevakning av Swedbank AB. Fitch tilldelade

Swedbank AB betyget A för långfristig rating och F1 för

kortfristig rating med stabil utsikt.

På bankens begäran tog Moody’s den 12 oktober bort sin

rating avseende bankens dotterbolag i Ryssland och Ukraina.

Den 16 november placerade Moody’s Swedbank AB och

Swedbank Hypotek AB på bevakning för möjlig uppgradering.

Händelser efter 31 december 2010

Swedbanks styrelse beslutade i början av 2011 att införa ett

räntabilitetsmål och ett kapitaliseringsmål samt att ändra

bankens utdelningspolicy.

läs mer om de nya finansiella målen på sid 7.

För att effektivt kunna hantera Swedbanks kapitalisering

inom ramen för bankens riskaptit och kapitaliseringsmål har

styrelsen föreslagit att årsstämman ger styrelsen bemyndi

gande att besluta om återköp av egna stam och/eller prefe

rensaktier på upp till 10 procent av samtliga aktier (inklusive

förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen).

swedbanKs rating

Swedbank ABSwedbank

Hypotek ABSäkerställda obligationer

Rating Utsikt Rating Utsikt Rating Utsikt

Standard & Poor’s

Kort A1 Stabil A1 Stabil

Lång A Stabil A Stabil AAA Stabil

Moody’s

Kort P1 Stabil P1 Stabil

Lång A2 Stabil A2 Stabil Aaa –*

Finansiell styrka (BFSR) D+ Stabil

Fitch

Kort F1 Stabil

Lång A Stabil

BFSR = Bank financial strength rating

* Baserat på Moody’s ratingmetodik för säkerställda obligationer används ingen utsikt.



Svensk bankrörelseSvensk bankrörelse levererade ett starkt resultat för 2010. Aktiviteter för att stärka bankens rådgivningstjänster och erbjudanden stod i fokus under året.

stärkt lokal beslutskraft och ökat kundfokus

Under 2010 har delar av den lokala kontorsadministrationen

centraliserats för att på så sätt frigöra tid och resurser till ett

mer kundfokuserat arbete med stärkt beslutskraft. Utgångs-

punkten för arbetet med att öka den lokala beslutskraften är

att besluten ska fattas lokalt, så nära kunden som möjligt.

Mandaten för kontorschefer har därför ökat och förtydligats.

Decentraliseringen som inleddes 2009 och fullföljdes 2010

innebär att varje kontorschef rapporterar direkt till närmsta

regionchef, som i sin tur sitter i den svenska ledningsgruppen.

Hållbar utlåning

Vi har ett ansvar att belysa de risker som vi ser för våra

kunders långsiktiga ekonomiska situation. Under 2009 tog vi

därför en tydlig position på den svenska bolånemarknaden

genom att engagera oss i en debatt om kundernas risktagande

när de lånar till sin bostad. Vi införde samtidigt strängare krav

på bland annat belåningsgrad för bolån, genom att generellt

erbjuda 75 procent bottenlån och 10 procent topplån. Detta

ledde till minskade andelar av nyförsäljningen. I samband med

att bolånetaket infördes under hösten 2010, vilket gjorde att

alla aktörer tvingades agera utifrån samma regler, har vår

andel av nyförsäljningen kommit tillbaka. Samtidigt har en

ut ökad rådgivning kring bolån fört med sig bra diskussioner

med kunderna. Kreditkvaliteten i bolånestocken är betryg-

gande. Att fortsätta ge adekvat rådgivning kring bolån och

samtidigt ta hänsyn till de makroekonomiska variablerna

kommer att vara lika viktigt under kommande år, även om

detta kan innebära lägre marknadsandelar.

segmentering av kunderbjudanden

För att kunna ge våra kunder råd som rör hela deras ekonomi

behöver vi mer tid för varje kund. Via en tydlig segmentering

med olika koncept för olika kundgrupper som alla innehåller ett

servicelöfte från bankens sida, kommer vi att bättre kunna

hjälpa våra kunder att nå en hållbar finansiell situation – vare

sig det gäller företag eller privatpersoner. Arbetet inleddes under

2010 med lansering av konceptet Nyckelkund som mottogs

mycket väl med över 200 000 Nyckelkunder.

Swedbank har starka traditioner kring samhällsansvar och

etik. Tillsammans med sparbankerna startade vi satsningen

”Unga Jobb” som genererat över 1 500 praktikplatser runt

om i landet, såväl hos Swedbank och sparbankerna som hos

våra kunder.

övriga händelser

Under året har avtalen med de fristående sparbankerna

förlängts. Samarbetet med sparbankerna är väsentligt för

vår gemensamma distribution som bland annat innebär att vi

tillsammans finns på över 600 platser i Sverige. Avtalen börjar

gälla den 1 juli 2011.

Under året har kontorsstrukturen förändrats genom att

42 kontor har slagits ihop till större enheter.

Swedbank och sparbankerna har tillsammans med övriga

storbanker bildat ett bolag som ska skapa en gemensam

infrastruktur för bankernas uttagsautomater i Sverige.

Catrin Fransson tillträdde som chef för affärsområdet

under året.

I den årligen återkommande studentundersökningen

Företagsbarometern som genomförs av Universum kommer

Swedbank på femte plats när studenterna rankar framtida

arbetsgivare. Bland företagen i finansbranschen är Swedbank

på första plats.

Prioriteringar 2011

Arbetet med att gå från transaktion till relation med våra

kunder är fortsatt prioriterat. Via segmentering och erbjudan-

det av koncept som Nyckelkund, Premium och Private Banking

på privatsidan samt Bättre Affärer på företagssidan ska vi

fördjupa våra kunders relation till Swedbank. Speciella fokus-

områden är affluent-kunder (privatkunder med god ekonomi)

och Private Banking på privatsidan samt små och medelstora

företag (SME) och Midcorp (företag med en omsättning på

minst 100 mkr) på företagssidan.

Som ett led i att frigöra tid för rådgivning och relations-

skapande med kunderna kommer vi att arbeta aktivt för att

minska hanteringen av kontanter i Sverige. Det finns idag i

många fall enkla och lättillgängliga alternativ till kontanter.

Minskad kontanthantering ligger också i linje med Swedbanks

vision om ett hållbart samhälle då miljöpåverkan minskar och

säkerheten för både anställda och kunder ökar.

• stärkt lokal beslutskraft och ökat kundfokus

• Hållbar utlåning

• segmentering för att kunna erbjuda servicelöften

Prioriteringar 2010



Ekonomisk översikt

Resultatet för 2010 uppgick till 5 301 mkr (5 710).

Räntenettot minskade med 10 procent jämfört med före-

gående år. Nedgången berodde främst på det lägre ränteläget

men också på högre upplåningskostnader och på att företags-

utlåningen minskade.

Den totala inlåningsvolymen ökade med 9 procent. Swed-

banks andel av hushållens inlåning var oförändrat 24 procent,

jämfört med början av året. Swedbanks andel av företags-

inlåningen stärktes. På en marknad med minskande volymer

under året ökade bankens andel till 17 procent (16).

Swedbanks utlåning till privatpersoner ökade med drygt 5

procent, jämfört med en total marknadstillväxt på 9 procent.

Tillväxten avsåg uteslutande bostadslån. Sedan senare delen

av 2009 sker en successivt ökande andel av nyutlåningen till

räntor bundna längre än 3 månader. Swedbanks marknads-

andel avseende bostadsutlåning var vid årsskiftet 27 procent

(28). Bankens kreditpolicy är fortsatt restriktiv.

Utlåningsvolymen till företag minskade med 2 procent och

marknadsandelen avseende företagsutlåningen uppgick till

17 procent (18).

Provisionsnettot var 17 procent högre än föregående år.

Den positiva börsutvecklingen samt tydligare kunderbjudan-

den, med god försäljning som följd, bidrog till ökningen. De

kunder som anslutit sig till Swedbanks nya servicekoncept har

valt att använda bankens tjänster och produkter i större

utsträckning än tidigare.

Swedbank Försäkring gjorde under 2010 ett av sina bästa

år någonsin, mätt i lönsamhet och premieinkomst. Bolagets

förvaltade kapital uppgick till närmare 100 miljarder kronor

per den 31 december 2010 (80).

Kostnaderna var i nivå med motsvarande period föregående

år. Antalet anställda minskade med 167.

Kreditkvaliteten var fortsatt god, såväl inom privat- som

företagsmarknaden. Kreditförlusterna var fortsatt låga och

minskade jämfört med föregående år. Andelen osäkra fordringar

uppgick till 0,18 procent och kreditförlustnivån var 0,03 procent.

affärsvolymer

Andel av Swedbanks resultat före kreditförluster och nedskrivningar 52%

mdkr 2010 2009

Utlåning 897 876

Inlåning 347 318

Fond och Försäkring 275 253

Övriga placeringsvolymer 17 22

Riskvägda tillgångar (Basel 2) 222 244

Summa tillgångar 1 006 956

nyckeltal

2010 2009

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 24,0 27,8

K/I-tal 0,54 0,50

Kreditförlustnivå, % 0,03 0,10

Andel osäkra fordringar, % 0,18 0,23

Kundnöjdhet *

Andel nöjda privatkunder, % 70 70

Andel nöjda företagskunder, % 68 65

VOICE-index 783 785

Heltidstjänster 5 571 5 738

* Enligt SKI.

resultaträkning i sammandrag

mkr 2010 2009

Räntenetto 10 100 11 166

Provisionsnetto 4 292 3 672

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 184 150



Personalkostnader 3 964 3 972

Övriga kostnader 4 706 4 686


Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 7 533 8 539

Nedskrivning av immateriella tillgångar

Nedskrivning av materiella tillgångar

Kreditförluster, netto 272 833

Rörelseresultat 7 261 7 706

Skatt 1 951 1 988

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 5 301 5 710

Minoriteten 9 8

svensk bankrörelse

Sverige är Swedbanks största mark-

nad med 4,1 miljoner privatkunder och

drygt 400 000 företags- och organi-

sationskunder. Genom Swedbanks

340 kontor och sparbankernas 257

kontor erbjuder vi våra kunder ett

komplett utbud av finansiella tjänster

och produkter. Kontorsnätet komplet-

teras med kontantservice via ett stort

antal butiker. Genom internetbanken,

med drygt 20 miljoner besök per

månad, samt genom telefonbanken

och mobilbanken är banken öppen

dygnet runt. Swedbank Hypotek samt

dotterbanken i Luxemburg, med

representatonskontor i Spanien, ingår

också i affärsområdet.

för mer information om

marknadsandelar, se sid 168.



Stora företag & InstitutionerFör att stärka storkundserbjudandet bildades under 2010 affärsområdet Stora företag & Institutioner. Affärsområdet består av ett antal team speciali-serade inom olika sektorer. Indelningen syftar till att fördjupa expertkunska-pen och bättre kunna tillgodose kundernas varierade önskemål och behov.

stärkt erbjudande för kunder med mer komplexa behov

Som ett led i bankens ambition att stärka erbjudandet till

stora företag och institutioner bildades affärsområdet Stora

företag & Institutioner i mars 2010. Affärsområdet består av

samtliga verksamheter som tidigare rymts inom Swedbank

Markets med tillägg av Stora företag, Trade Finance samt

Swedbanks filialer utanför Sverige och Baltikum. Definitionen

för stora företag är de som har en omsättning som överstiger

2 mdkr per år eller företag med mer komplexa behov. Detta

kan exempelvis vara ett företag som är verksamt i mer än ett

land eller är i behov av mer avancerade valuta-, options- eller

strukturerade finansieringslösningar.

ökat fokus på rådgivning

Med Swedbanks nya affärsmodell flyttas fokus från enskilda

produktområden till värdeskapande rådgivning. Inom Stora

företag & Institutioner betyder detta att stärka kundrelatio-

nerna genom förbättrat försäljningsarbete med kundteam

specialiserade på olika sektorer, samt mer kundanpassad

affärsutveckling och uppföljning. En förutsättning för detta är

att skapa tydliga roller och ansvar och strukturera verksamhe-

ten utifrån kundernas behov och situation. Genom att utöka

mandatet för de kundansvariga och samtidigt stärka det

administrativa stödet i form av bättre processer och IT-sys-

tem, kan vi nu erbjuda kunderna skräddarsydda lösningar som

är mer anpassningsbara till förändringar i omvärlden.

vidareutveckling av vårt nordisk/baltiska

erbjudande samt utökad sektorkompetens

Arbetet med att ytterligare förbättra servicen till företag och

institutioner genom att stärka det nordisk/baltiska kunderbju-

dandet har fortsatt under 2010. Målet är att väsentligt öka

antalet kundrelationer där banken agerar huvudleverantör. En

etablering i Finland påbörjades redan under slutet av 2009 då

ett team bestående av aktiemäklare och analytiker rekryterades.

Under 2010 har Helsingforskontoret utökats med ett handlar-

team inriktat på kundhandel inom ränte- och valutaområdet.

Detta tillsammans med förvärvet av resterande delen i den

norska investmentbanken First Securities, tidigare delägd, har

förstärkt bankens nordisk/baltiska erbjudande. Vi kan idag

erbjuda kunderna tillgång till rådgivning och expertis omfat-

tande hela den nordiska och baltiska aktie-, derivat- och

kapitalmarknaden.

Till analysverksamheten har en ny ledning rekryterats med

uppgift att ytterligare stärka Swedbanks analysprodukt.

Verksamheten täcker över 170 bolag på de nordiska och

baltiska marknaderna. I undersökningsföretaget Starmines

ranking gällande rekommendations- och prognosförmåga

inom området små och stora bolag rankas Swedbank högt.

Vidare utsågs Swedbank till vinnare i AQ Researchs undersök-

ning rörande träffsäkerhet i rekommendationer avseende de

30 mest omsatta bolagen på NASDAQ OMX, Stockholm. First

Securities erhöll under året sex topplaceringar i affärstidning-

en Kapitals ranking av norska aktörer, bland annat för bästa

makro-, strategi- och kreditanalytiker.

För att säkerställa en djup kunskap inom olika branscher och

därmed kunna erbjuda en mer proaktiv rådgivning har kund-

organisationen inom Stora företag organiserats i sektorerna:

Fastigheter, Industri, Shipping & Offshore, Service, Detaljhan-

del, Telekom, Energi och Hälsovård. Området Institutioner

omfattar sektorerna Finansiella Institutioner, Banker och

Organisationer. Detta ger ett större erbjudande med bättre

förutsättningar för ökade rådgivningsbaserade intäkter.

Prioriteringar 2011

Implementeringen av den rådgivningsfokuserade affärsmo-

dellen kommer att fortgå. Distributionskapaciteten ska utökas

och erbjudanden, rutiner och processer ska utvecklas ytter-

ligare, med målet att skapa värde för kunderna och deras

verksamheter. Ambitionen är att både fördjupa och bredda

relationen med företag och institutioner på den nordisk/

baltiska finans- och kapitalmarknaden, men också att kunna

attrahera internationella investerare som önskar investera på

dessa marknader. Förvärvet av First Securities har tillfört

affärsområdet spetskompetens och erfarenhet avseende den

norska marknaden samt inom analys, investment banking och

kundbearbetning generellt. Integreringen av First Securities

kommer att fortsätta under 2011.

• stärkt erbjudande för kunder med mer komplexa behov

• ökat fokus på rådgivning

• vidareutveckling av vårt nordisk/baltiska erbjudande samt utökad sektorkompetens

Prioriteringar 2010



Ekonomisk översiktResultatet för 2010 uppgick till 2 307 mkr (2 946).

Räntenettot minskade med 24 procent jämfört med föregå-

ende år, vilket till största delen beror på minskade ränteintäk-

ter relaterade till trading och kapitalmarknadsprodukter samt

lägre utlåningsvolymer.

Utlåningen minskade med 20 mdkr. Utlåningen till stora

företag minskade under årets tre första kvartal som en följd

av att Swedbank har fokuserat på riskjusterad avkastning.

Exponeringar där önskad avkastning inte kunnat nås har, där

möjlighet funnits, avvecklats. Aktivitetsnivån mot såväl

befintliga som nya kunder ökade under fjärde kvartalet och

nyutlåningen ökade jämfört med tredje kvartalet.

Provisionsnettot ökade med 22 procent under året. Ökning-

en är främst en följd av ökade lånesyndikeringar och att

aktiviteten inom området sammanslagningar och förvärv har

stabiliserats på en högre nivå än under föregående år. Detta

har ökat efterfrågan inom förvärvsfinansieringar.

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade

med 44 procent. Föregående års trading- och kapitalmarknads-

intäkter tillkom under exceptionellt gynnsamma marknadsför-

hållanden med tydligt fallande räntetrend och kraftigt mins-

kade kreditspreadar. Detta bidrog till en kraftig ökning av

framförallt nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

men även av räntenettot.

Totala kostnader exklusive avsättningar till resultatbase-

rade ersättningar ökade med 242 mkr. Kostnadsökningen är

huvudsakligen en följd av ökat antal anställda och högre

IT-kostnader. Avsättningen för rörliga personalkostnader

ökade med 58 mkr.

De riskvägda tillgångarna hänförliga till affärsområdet

minskade med 7,9 mdkr och uppgick den 31 december till

156,3 mdkr.

affärsvolymer

nyckeltal


mdkr 2010 2009

Utlåning * 130 150

Inlåning * 74 69


Övriga placeringsvolymer 23 28


Summa tillgångar 430 438


2010 2009


K/I-tal 0,51 0,36



VOICE-index 764 782


mkr 2010 2009



Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 1 446 2 583

Övriga intäkter 88 108






Nedskrivning av immateriella tillgångar 5

Nedskrivning av materiella tillgångar 7

Kreditförluster, netto –1 1 093


Skatt 768 996


Minoriteten 30 63

stora företag & institutioner

Inom Stora företag & Institutioner har

Swedbank samlat sitt nordiska och

baltiska storkundserbjudande för

företag, finansiella institutioner,

organisationer och banker med en

omsättning som överstiger 2 mdkr

eller med mer komplexa behov. Affärs-

området bildades 2010 och tidigare

Swedbank Markets ingår som en fullt

integrerad del. Detsamma gäller First

Securities som sedan november 2010

är helägt av Swedbank.

För att garantera maximalt kund-

fokus och kvalitetssäkrad leverans är

affärsområdet organiserat i 11

sektorer. Samtidigt som teamen

bygger upp en unik industrikompetens

tillförs kontinuerligt spetskompetens

via affärsområdets produktspecialister

inom cash management, trade finance,

corporate finance, värdepappers-

service och kapitalförvaltning. Affärs-

området har en stark ställning inom

aktie-, ränte- och valutaområdet, både

avseende mäkleri och analys. Banken

är även en betydande leverantör av

finansieringslösningar.

I uppdraget ligger också att serva

Svensk och Baltisk bankrörelse samt

sparbankerna.




Baltisk bankrörelseDe baltiska ekonomierna har börjat återhämta sig efter den djupa recessionen. Prioriteringarna skiftade under året från krishantering till att utveckla och implementera en långsiktigt hållbar strategi med fokus på lönsamhet. Starka kundrelationer och närhet till kunden är hörn stenarna i denna strategi.

Under 2010 flyttade fokus gradvis över från krishantering

med inriktning på kreditkvalitet och kostnadsbesparingar till

att bygga en långsiktigt hållbar bank med förbättrad lönsam-

het. Att öka kundernas förtroende för banken och att stärka

positionerna inom nyckelsegment var av högsta prioritet.

Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella

frågor (ECOFIN) beslutade under året att bevilja Estlands

inträde i EMU från den 1 januari 2011. Swedbank har arbetat

med förberedelser för inträdet sedan 2009.

riskhantering

Under 2010 arbetade riskorganisationen i första hand med att

omstrukturera lån där låntagarna fått betalningsproblem. I de

fall där en omstrukturering inte bedömts vara framgångsrik

har banken arbetat för att rädda så stora värden som möjligt

genom realisering av panter.

Swedbanks särskilda avdelningar för rekonstruktion och

återvinning i de baltiska länderna, BFR&R, har under den

ekonomiska recessionen haft ansvaret för att hantera ett

stort antal företagslån där låntagarna haft ekonomiska

problem, särskilt inom fastighetssektorn. Organisationen har

arbetat för att hitta ekonomiska lösningar som varit hållbara

både för kunden och för banken. Under 2010 påbörjades en

förflyttning av lån, som under krisen hanterats och rekonstru-

erats av BFR&R, tillbaka till den ordinarie bankverksamheten.

Denna överflyttning kommer att fortsätta under 2011.

ny försäljnings- och kundserviceorganisation

Införandet av en mer kundorienterad affärsmodell fortsatte

under året. Stärkta interna koncerngemensamma processer,

tillsammans med en ökad grad av formalisering och uppfölj-

ning möjliggör ökad beslutskraft hos de som har den direkta

kundkontakten.

I syfte att vara med och bidra till en hållbar ekonomisk

utveckling hos våra kunder etablerades institutet för privat-

ekonomi i Estland, Lettland och Litauen under året. Institutet

för privatekonomi ger genom folkbildning kunderna möjlighet

till en ökad förståelse för sin ekonomi.

Produktivitetsförbättringar

Under 2009 gjordes stora anpassningar av kapaciteten som

en följd av att den ekonomiska aktiviteten sjönk. Personal-

styrkan minskades och antalet kontor reducerades.

Under 2010 har framförallt aktiviteter relaterade till

produktivitets- och kvalitetsförbättringar genomförts,

exempelvis standardisering av produkter, tjänster, processer

och arbetsroller.

Prioriteringar 2011

Baltisk bankrörelses strategiska prioriteringar syftar till att

möjliggöra en kundorienterad verksamhet som bygger på

långsiktiga helkundsrelationer. Detta innebär att en förflytt-

ning görs från transaktion till relation där rådgivning står i

fokus. För att nå denna långsiktigt önskvärda position ska vi

fördjupa kännedomen om kunderna och deras behov så att vi

kan möta dem med relevanta erbjudanden. Kompetensen hos

våra rådgivare kommer också att stärkas.

Att möta kundernas behov och beteende via rätt typ av

kanal är viktigt för att kunna erbjuda rätt typ av service.

Därför kommer vi att gå igenom strukturen för distributions-

kanalerna, och investeringar kommer att göras i de elektro-

niska kanalerna.

Swedbank kommer att fortsätta verka nära de estniska,

lettiska och litauiska regeringarna, centralbankerna och

kapitalmarknaderna för att främja ekonomisk hållbarhet och

ökat förtroendet för regionen. Att bygga upp starka relationer

med samhällets aktörer är fortfarande högt prioriterat.

• riskhantering

• implementering av den nya försäljnings- och kundserviceorganisationen

• Produktivitetsförbättringar

Prioriteringar 2010



Ekonomisk översiktBaltisk bankrörelse uppvisade en förlust för helåret på 7 mkr,

jämfört med en förlust på 9 758 mkr under 2009. I lokal valuta

uppvisade affärsområdet en vinst på 10 miljoner EUR. Det

förbättrade resultatet berodde främst på väsentligt lägre

kreditförluster.

Räntenettot var oförändrat i lokal valuta jämfört med

2009. Under fjärde kvartalet gjordes en omklassificering

av straffavgifter och dröjsmålsräntor i enlighet med

koncernens redovisningsprinciper. Förändringen ökade

räntenettot med 191 mkr och minskade övriga intäkter

med motsvarande belopp. Den årliga minskningen av

räntenettot exklusive omklassificeringen var 5 procent.

Baltisk bankrörelse gynnades av låga lokala räntor och en

starkare Euribor-ränta.

Utlåningsvolymerna till allmänheten minskade med 12

procent i lokal valuta. Trots en ökad försäljningsaktivitet

avseende nyutlåningen under andra halvåret 2010 fortsatte

trenden med lägre belåning hos företag och privatpersoner

i de baltiska länderna.

Inlåningen ökade med 3 procent i lokal valuta, där Litauen

stod för den största ökningen.

Provisionsnettot förbättrades med 3 procent i lokal valuta.

Provisionsintäkter från betaltjänster ökade mest, i linje med

den ekonomiska återhämtningen.

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde föll

med 47 procent jämfört med 2009, räknat i lokal valuta.

Detta beror framförallt på orealiserade värdeminskningar

vid marknadsvärdering av räntebärande värdepapper.

Kostnaderna minskade med 9 procent i lokal valuta. Under

2009 gjordes en upplösning av reserver för resultatbaserade

ersättningar på 198 mkr. Borträknat detta minskade kostna-

derna med 14 procent i lokal valuta. Under 2010 har fokus

legat på fortlöpande produktivitetsförbättringar och som ett

resultat av effektivitetsökningar översteg kostnadsminsk-

ningen minskningen i totala intäkter under året.

Kreditförlustnivån minskade markant under året och har

fluktuerat omkring noll avseende samtliga tre länder under

andra halvåret 2010.

affärsvolymer

nyckeltal


mdkr 2010 2009

Utlåning * 130 170

Inlåning * 93 103





2010 2009

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % –0,0 –31,6

K/I-tal 0,44 0,45


Andel osäkra fordringar, brutto,% 15,54 14,23

Kundnöjdhet *

Andel nöjda privatkunder, Estland 6,5 5,6

Andel nöjda företagskunder, Estland 6,1 6,0

Andel nöjda privatkunder, Lettland 6,2 5,2

Andel nöjda företagskunder, Lettland 5,3 4,9

Andel nöjda privatkunder, Litauen ** 49 50

Andel nöjda företagskunder, Litauen ** 59 51

VOICE-index 831 796


* Enligt TRIM index. Skala 1-10, där 10 är högsta poäng. ** Skala1-100.

mkr 2010 2009











Nedskrivning av materiella tillgångar 261 223

Kreditförluster, netto 3 363 14 888

Rörelseresultat –189 –11 073

Skatt –182 –1 315

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB –7 –9 758

baltisk bankrörelse

Baltisk bankrörelse erbjuder ett brett

utbud av produkter och banktjänster,

inklusive bolån, utlåning till företag

och privatkunder, spar- och transak-

tionskonton, livförsäkring och leasing

i Estland, Lettland och Litauen. Baltisk

bankrörelse har cirka 5,7 miljoner

privat- och företagskunder och

erbjuder sina tjänster genom ett

omfattande kontorsnät med 220

kontor och genom sin telefon- och

internetbank.

Swedbank har ledande positioner

inom flera av de viktigaste marknads-

segmenten på de baltiska markna-

derna, med den största marknads-

andelen i Estland.

för mer information om

marknadsandelar, se sid 168.




KapitalförvaltningSwedbank Robur är en av Nordens största kapitalförvaltare. Affärsområdet har under 2010 byggt vidare på de organisatoriska förändringar som initiera-des 2009. Syftet är att effektivisera och förenkla interna processer och rutiner, samt tydliggöra erbjudandet mot kund.

tydligare produkterbjudande

Målet för Swedbank Robur är att öka värdet i kunderbjudandet

och att därmed stärka marknadspositionen som en ledande

aktör både bland befintliga kunder och avseende tillväxten av

nytt förvaltat kapital. För att uppnå detta ska förvaltnings-

kompetensen och fonderbjudandet tydliggöras.

Swedbank Robur arbetar främst med tre kategorier av

kunder: institutioner, kunder genom Swedbanks och sparban-

kernas kontorsnät samt tredjepartsdistributörer. Varje kund-

grupp har sina specifika behov och under året har ett intensivt

arbete pågått för att anpassa såväl produktutbud och pakete-

ring som servicen till de olika kundgrupperna. Målet är att öka

försäljning och lönsamhet inom samtliga distributionskanaler.

I början av året inleddes ett arbete med att se över förvalt-

ningsprocessen, som numera utgår från en så kallad alpha- och

betaseparering. Ambitionen med den aktiva alphaförvaltningen

är att leverera en högre avkastning efter avgifter än ett givet

jämförelseindexet. Målet med betaförvaltningen är att

leverera en avkastning efter avgifter som motsvarar relevant

index. Tidigare har förvaltningen varit uppdelad på marknader

och geografier.

För att tydliggöra fondutbudet så att man som kund förstår

vad man kan förvänta sig av sitt sparande har en kategorisering

av fonderna påbörjats. Fonderna kategoriseras utifrån till-

gänglighet, förutsägbarhet och god riskjusterad avkastning.

Med tillgänglighet avses innehav på unga marknader (emer-

ging markets) eller mer svåråtkomliga marknader, exempelvis

på grund av olika restriktioner. Betaförvaltningen står för

förutsägbarheten, och god riskjusterad avkastning avser

alphaförvaltningen, med tydligt aktiva fonder och högre

avkastningskrav. Kategoriseringen kommer att vara klar under

2011 och förvaltningsorganisationen anpassas successivt för

att återspegla de nya produktkategorierna.

Ett kommande europeiskt regelverk för fonder kommer att

göra det möjligt att efter halvårsskiftet 2011 erbjuda en och

samma fond i olika länder samt att slå samman fonder på ett

enklare sätt än tidigare. Detta kommer att göra det lättare att

anpassa utbudet till efterfrågan. Swedbank Robur förvaltar

drygt 150 fonder och målet är att minska dessa med ungefär

30 procent, vilket beräknas ta några år.

integrering av den baltiska verksamheten

Under 2009 genomfördes den organisatoriska förändringen

som samordnar Swedbanks verksamheter inom kapitalför-

valtning i Swedbank Robur. Fokus under 2010 har varit att

integrera själva förvaltningen och de olika administrativa

systemen in i den svenska verksamheten, vilket innebär att all

förvaltning sker i Sverige. Lettland och Litauen är integrerade,

medan integreringen av det estniska fondbolaget kommer ske

under 2011, i och med Estlands inträde i EMU. Målet med

omorganisationen är att samordna kunderbjudandet, för-

bättra riskkontrollen och dra nytta av skalfördelar.

fortsatt fokus på riskkontroll

Vi ska ytterligare stärka styrningen och kontrollen. Arbetet

med riskkontroll som startade 2009 har därför varit i fokus

även under 2010. En mängd processer har gåtts igenom för

att skapa metoder för ökad effektivitet och kvalitet samt för

att minska den operativa risken. Detta har lett till att proces-

ser förändrats, att kontrollfunktioner har stärkts samt att

kontroller automatiserats.

övriga händelser

Thomas Eriksson tillträdde under hösten som ny VD för

Swedbank Robur och som affärsområdeschef.

Swedbank Robur fick ett antal utmärkelser under året,

Banco Ideell Miljö utsågs till årets etikfond av fondmarknaden.se.

I Dagens Industris och Morningstars utnämning av årets

stjärnförvaltare tog Robur en andraplats i kategorin Sverige-

fonder, små och medelstora bolag, samt en tredjeplats i

kategorin Norden.

Prioriteringar 2011

Anpassningen av förvaltningsorganisationen till de nya

processerna fortsätter under 2011. Detta gäller även arbetet

med att anpassa produktutbud, paketering och service till de

olika kundkategorierna. Till prioriteringarna hör att öka

försäljningen också utanför hemmamarknaderna och Norden.

Arbetet med att attrahera och behålla kompetens och att

utveckla ledarskapet fortsätter, med fokus på att utveckla den

interna kulturen.

• tydligare produkterbjudande och vidareutvecklad förvaltningsprocess

• integrering av den baltiska verksamheten

• fortsatt fokus på riskkontroll

Prioriteringar 2010



Ekonomisk översikt

Årets resultat uppgick till 575 mkr (–50).

Fondmarknaden i Sverige mätt som bruttosparande

växte med 110 mdkr jämfört med förra året och uppgick till

709 mdkr. Nettosparandet på den svenska fondmarknaden

uppgick till 86 mdkr, vilket är en minskning med 22 procent

jämfört med 2009. Det totala bruttoinflödet till Swedbank

Robur uppgick till 96 mdkr, medan nettoflödet var –3,8 mdkr.

Svensk bankrörelse stod för ett negativt nettoflöde på 4,5

mdkr, inklusive försäkringssparande och PPM, medan tredje-

partsförsäljning bidrog med ett positivt nettoflöde.

I den diskretionära förvaltningen hade Swedbank Robur

positiva nettoflöden från institutionella kunder om 12,3 mdkr.

Intäkterna ökade med 22 procent, exklusive återbetalda

fondarvoden på 628 mkr på grund av felaktigt uttagna

fondförvaltningsarvoden föregående år. Intäktsökningen

beror på större förvaltat kapital, främst på grund av på ökade

marknadsvärden. Positiva nettoflöden från institutionell

försäljning och tredjepartsförsäljning bidrar också till

intäktsökningen. Intäkter från diskretionär förvaltning

exklusive Swedbank Roburs fonder uppgick till 139 mkr (119).

Under 2009 reserverades 20 mkr för eventuella särskilda

avgifter till Finansinspektionen till följd av uteblivna flagg-

ningar. Avgifterna understeg 1 mkr varför mellanskillnaden

på 19 mkr påverkade provisionsnettot positivt under året.

5 procent av rörelseresultatet kom från verksamheterna i

de baltiska länderna.

Kostnaderna för 2010 ökade med 13 procent jämfört med

föregående år. Detta som en följd av den resursförstärkning som

sker för att säkra regelefterlevnad, riskhantering och kontroll.

Utöver kostnaderna för nya tjänster ökade IT-investeringarna.

nyckeltal

Marknadsdata


2010 2009

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 35,4 –3,3

K/I-tal 0,53 1,10

VOICE-index u.s. 744

Heltidstjänster 313 291

mkr 2010 2009

Räntenetto –17 –23

Provisionsnetto 1 592 655



Summa intäkter 1 608 690

Personalkostnader 440 340

Övriga kostnader 416 416

Summa kostnader 856 756

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 752 –66



Kreditförluster, netto

Rörelseresultat 752 –66

Skatt 177 –16

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 575 –50

Kapitalförvaltning

Swedbank Robur är ett helägt dotter-

bolag till Swedbank. Det bildades

1967 och är därmed ett av de äldsta

fondbolagen i Sverige. Swedbank

Robur finns representerat på Swed-

banks hemmamarknader och erbjuder

drygt 150 fonder, diskretionär kapital-

förvaltning och förvaltning av pen-

sionskapital. Swedbank Robur är den

överlägset största aktören inom

ansvarsfulla investeringar i Sverige.

Vid årsskiftet uppgick det förvaltade

kapitalet med någon form av etikkrite-

rier till 280 mdkr, vilket utgör mer än

en tredjedel av det totala förvaltade

kapitalet. Bland Swedbank Roburs

kunder återfinns bland annat privat-

personer, företag, institutioner,

kommuner, landsting, stiftelser och

försäkringsbolag. Antalet kunder i

Sverige uppgick till cirka 2,8 miljoner

och marknadsandelen var 24 procent.

Kunderna i de baltiska länderna var

omkring 1,1 miljoner. Totalt förvaltat

kapital uppgick till 736 mdkr.

Swedbank Robur är miljöcertifierat,

har miljö- och etikfrågor i ägarpolicyn

samt har skrivit på FN-initiativet

Principles for Responsible Investments.

Ägarstyrning är en integrerad del av

Swedbank Roburs investeringsprocess,

där ett djupt engagemang för etik- och

miljöfrågor är en viktig del.

mdkr 2010 2009

Nysparande netto fonder –4 20

Nysparande marknadsandel fonder, % neg. 15

Fondförmögenhet 484 448

Marknadsandel i fondförmögenhet, % 24 27

Totalt förvaltat kapital, inkl. diskretionärt 736 670




Ryssland & UkrainaI linje med vår övergripande strategi att fokusera på våra hemmamarknader har omstruktureringen av verksamheten i Ryssland och Ukraina fortsatt under 2010. Detta innebär ändrat verksamhetsfokus i Ryssland till att i första hand stödja bankens företagskunder på hemmamarknaderna. I Ukraina anpassades verksamheten till lägre affärsvolymer.

Ekonomierna i Ryssland och Ukraina visade tecken på åter-

hämtning under 2010. Industriproduktionen ökade och

arbetslösheten minskade i båda länderna. Återhämtningen är

även synlig inom banksektorn där utlåningsvolymerna har

ökat, i första hand utlåningen till företag. Swedbank har

agerat mycket restriktivt. Nyutlåningen har varit blygsam, och

fokus har istället legat på att anpassa organisationen i Ukraina

och Ryssland till lägre affärsvolymer genom anpassning av

struktur och kostnader. Ytterligare förstärkning av riskorga-

nisationen samt arbetet med att återvinna befarade kredit-

förluster har varit prioriterade områden.

förändrat verksamhetsfokus i ryssland

I början av 2010 beslutades att ändra verksamhetsfokus för

Swedbank Ryssland till att i första hand stödja Swedbanks

företagskunder på hemmamarknaderna, Sverige, Estland,

Lettland och Litauen. Genomförandet av förändringen påbör-

jades under andra kvartalet. Privatkundsverksamheten

kommer successivt att upphöra och utlåningen inom företags-

segmentet kommer främst att ske mot kunder på hemma-

marknaderna. Detta ledde till att utlåningen till privatpersoner

minskade med 15 procent, eller 257 mkr under året.

För att anpassa kostnaderna till den nya, mer fokuserade,

strategin minskade antalet anställda med 50 procent till 284

och antalet kontor minskade med 3 till 5. Anpassningen

fortsätter under 2011.

Elena Lozovaya tillträdde som ny VD för Swedbank Ryss-

land under 2010.

anpassning till lägre affärsvolymer i Ukraina

I Ukraina är anpassningen av organisationen nu i stort sett

genomförd. Antalet kontor har minskat från över 200 i början

av 2009 till 92 vid utgången av 2010. Antalet anställda

minskade under året med 1 326 till 1 554.

riskhantering

Swedbanks särskilda avdelning för rekonstruktion och åter-

vinning, FR&R, etablerades under året i Ukraina. Enheten har

arbetat med omstruktureringar av lån, vilket har bidragit till

återvinningar av tidigare gjorda reserveringar.

Kreditkvaliteten i utlåningsportföljen förväntas stärkas

ytterligare då Swedbank ställer höga kvalitetskrav på nyut-

låning till små och medelstora företag.

Prioriteringar 2011

Den pågående förändringen av verksamhetsfokus i Ryssland,

där privatkundserbjudandet successivt upphör och företags-

erbjudandet riktas företrädesvis mot kunder på hemmamark-

naderna, fortsätter under 2011.

I Ukraina fortsätter arbetet med att optimera den nuva-

rande strukturen och förbättra effektivitet och kvalitet i

processerna.

Arbetet med att omstrukturera lån och skapa återvinningar

inom de särskilda riskavdelningarna, de så kallade FR&R-

enheterna, är fortsatt högprioriterat för affärsområdet.

• förändring av verksamhetsfokus i ryssland

• anpassning av organisation och kostnader till lägre affärsvolymer

• riskhantering

Prioriteringar 2010



Ekonomisk översikt

Periodens vinst uppgick till 419 mkr, jämfört med en förlust på

8 423 mkr under motsvarande period föregående år. Förbätt-

ringen beror framförallt på en stabilisering av kreditkvaliteten

och kostnadsnedskärningar i såväl Ukraina som Ryssland.

Nedskrivning av materiella tillgångar om 254 mkr avseende

övertagen egendom och stängda kontor gjordes under fjärde

kvartalet. Detta var i linje med den strategiska ompositione-

ringen under året på båda marknaderna.

Räntenettot för perioden var 64 procent lägre än motsva-

rande period föregående år. Detta är ett resultat av amorte-

ringar, osäkra fordringar och begränsad nyutlåning.

En anpassning till lägre affärsvolymer gjordes genom att

minska kostnaderna med 28 procent jämfört med samma

period 2009.

Nettoåtervinningar om 859 mkr från ett antal framgångs-

rika omstruktureringar samt lägre portföljreserveringar

kompenserade mer än väl nedskrivningen av materiella

tillgångar, främst avseende övertagna tillgångar i Ukraina.

affärsvolymer

mdkr 2010 2009

Utlåning * 15 20

Inlåning * 3 7




nyckeltal

2010 2009


K/I-tal 1,28 0,66

Kreditförlustnivå, % –4,35 21,72


VOICE-index 718 694



mkr 2010 2009

Räntenetto 638 1 766

Provisionsnetto 81 101

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde –71 –44





Summa kostnader 871 1 212

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar –191 625

Nedskrivning av immateriella tillgångar 14 1 300



Rörelseresultat 400 –8 676

Skatt –19 –251

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 419 –8 423

Minoriteten –2

ryssland & Ukraina

Affärsområdet omfattar Swedbanks

bankverksamhet i Ryssland och

Ukraina och bildades i april 2010 som

ett resultat av organisationsföränd-

ringar i Swedbankkoncernen. Innan

förändringen hette affärsområdet

Internationell bankrörelse och inklude-

rade då även filialerna i Norden, USA

och Kina, som nu flyttats till Stora

företag & Institutioner.

Swedbank erbjuder för närvarande

produkter och tjänster både för

privat- och företagskunder i Ryssland

och Ukraina. Beslutet att ändra

verksamhetsfokus i Ryssland till att

stödja företagskunder på hemma-

marknaderna innebär att man succes-

sivt kommer att avveckla erbjudandet

till privatkunder.

I slutet av 2010 hade Swedbank

fem kontor i Ryssland och 92 kontor i

Ukraina.

Andel av Swedbanks resultat före kreditförluster och nedskrivningar –1%



övertagande av fastigheter 2010

Verksamheten inom Ektornet har under 2010 framförallt varit

inriktat på att bygga upp en effektiv organisation med fung-

erande processer, främst kring övertagande av fastigheter.

Ektornet finns representerat i Norden, Baltikum, USA och

Ukraina och förbereder för en organisation i Ryssland. Olika

lagstiftning, skatteregler och möjligheter till återvinning, samt

det faktum att de olika marknaderna befinner sig i olika faser

av återhämtning, försvårar en samlad bedömning av värdet på

fastighetsbeståndet. Varje delmarknad bedöms därför var för

sig. Vid årsskiftet hade Ektornet övertagit fastigheter till ett

värde av 2 872 (517) mkr, se specifikation per marknad på

nästa sida. Fastigheter för ytterligare 255 mkr har förvärvats,

men ännu inte tillträtts, främst i Lettland. Härutöver har

andelar i ett lägenhetsprojekt i USA övertagits, värderat till

183 mkr. Totalt uppgår därmed övertagen egendom till

3 310 mkr. Övertagandet väntas fortgå fram till 2013 och

värdet av de övertagna tillgångarna beräknas uppgå till mellan

5 och 10 mdkr, varav de baltiska länderna uppskattas stå för

cirka två tredjedelar.

Fastighetsbeståndet i de tre baltiska länderna består

huvudsakligen av mindre enheter, främst ägarlägenheter, och

ett antal större projektfastigheter. Processen för dessa

innehav är att förvalta och i vissa fall slutföra projekten.

Det svenska fastighetsbeståndet består i dagsläget av en

större butiksfastighet i Västerås och av ett antal bostads-

rättslägenheter i Karlskrona, som löpande säljs av. I Norge

består beståndet av en golf- och hotellanläggning i Kragerö,

EktornetEktornet är ett självständigt dotterbolag till Swedbank med uppdrag att förvalta koncernens övertagna tillgångar, vilka främst utgörs av fastigheter. Affärsområdet fungerar också som rådgivningsfunktion för övriga delar av Swedbank i frågor kring exempelvis rekonstruktioner.

sydväst om Oslo. Denna innefattar ägarlägenheter, tomtmark,

golfbana och hotell. Försäljning av tomter och lägenheter

pågår, medan driften av hotellet sköts i samarbete med

Choice Hotels. En översyn av affärsmodellen pågår. Det finska

beståndet består av fem större kontorsfastigheter, varav tre

i Helsingfors, en i Tammerfors och en i Uleåborg.

I USA har Ektornet dels en utvecklingsfastighet med attrak-

tiva byggrätter i centrala Los Angeles, som är uthyrd för parke-

ring, och dels en andel i ett ägarlägenhetskonsortium i Miami.

Båda enheterna är ute till försäljning.

Det ukrainska beståndet består av en butiks-/kontors fastighet.

resultatutveckling

Då en stor del av fastighetsbeståndet utgörs av icke intäkts-

genererande objekt väntas kassaflöde och driftresultat vara

negativt under de närmaste åren. Resultatet för 2010 var

–212 mkr (–20) och beräknas för 2011 vara negativt om cirka

200–300 mkr. Resultatet är dock i stor utsträckning beroende

av försäljningsaktiviteter, vilka successivt kommer att öka.

Under året har fastigheter, främst bestående av mindre och udda

objekt, sålts för 84 mkr, med ett försäljningsresultat på 17 mkr.

Ektornet redovisar fastigheter till anskaffningsvärde och

inte till verkligt värde, varför endast nedskrivningar redovisas.

Fastigheterna värderas årligen, vilket innebär att fastigheter

förvärvade tidigare år omvärderas. För fastigheter som

förvärvats under året anses värderingen i samband med

förvärvet fortfarande gälla, om inget väsentligt hänt som

påverkat denna. Värderingarna baseras på fastigheternas

Ektornet arbetar långsiktigt med att utveckla övertagna tillgångar för att så långt som möjligt kunna återvinna de värden som skrivits ner i samband med att banken tog in och förde över tillgångarna till Ektornet.

långsiktighet i hanteringen av övertagna tillgångar

värdeskapande avyttringintag

Ektornet tar över fastigheterna, ofta genom ett exekutivt auktionsförfarande. Detta sker till marknadsmässiga villkor baserad på en extern eller i vissa fall intern marknadsvärdering. Vid värde-ringen beaktas fastigheternas utveck-lingspotential i ett femårsperspektiv.

Under den värdeskapande fasen arbetar Ektornet med olika metoder för att skapa ett så stort värde som möjligt genom marknadsföring, uthyrning, försäljning och fastig-hetsutveckling. Samtidigt förbereds genomförandet av exitstrategin.

Återvinning görs när Ektornet har lyckats skapa en värdeökning och avyttrar tillgången.

Den totala återvinningen får maximalt motsvara det ursprungliga lånebeloppet och bankens kostnader samt kostnader och investeringar under den tid Ektornet innehaft fastigheten.



ektornetEktornet förvärvar, förvaltar och utvecklar bankens över-

tagna fastigheter. Syftet är att över tiden återvinna ett så

stort värde som möjligt men också att minimera kostnaderna

för att äga tillgångarna. Detta görs genom utveckling och

andra värdeskapande åtgärder. En betydande del av fastig-

hetsinnehavet finns i de baltiska länderna, men även i Norden,

USA och Ukraina.

Ektornet har ett nära samarbete med bankens lokala FR&R-

enheter och bidrar med fastighetsexpertis för att skapa

proaktiva lösningar, exempelvis tidig rådgivning i rekonstruk-

tioner. Syftet är att undvika en utveckling som leder till ett

övertagande av fastigheterna.

Ektornet grundades formellt under 2009 och verkar som ett

självständigt affärsområde inom Swedbank. Huvudkontoret

ligger i Stockholm. De övertagna fastigheterna förvaltas

genom lokala dotterbolag med egna resurser och fastighets-

kompetens.

nyckeltal

2010 2009

Bokfört värde, mkr 2 872 517

- Estland 469 150

- Lettland 851 64

- Litauen 206 –

- Sverige 270 –

- Norge 116 173

- Finland 765 –

- USA 122 130

- Ukraina 73 –

Markyta, hektar 563

Projektfastigheter (IAS 2) yta, kvm 257 510

Förvaltningsfastigheter (IAS 40) yta, kvm 339 029

Antal fastigheter 1 951 198

Vakansgrader IAS 40, % 50

Antal anställda 150 39

Mark, 357 mkr

Övrigt, 24 mkr

Bostäder,789 mkr

Butik,456 mkr

Industri-fastigheter 150 mkr

Hotell & konferens, 95 mkr

Bokfört värde per typ av fastighet, mkr

Kontor, 1 001 mkr

Estland, 469 mkr

Ukraina, 73 mkr

USA, 122 mkr

Sverige, 270 mkr

Lettland, 851 mkr

Litauen, 206 mkr

Finland, 765 mkr

Norge, 116 mkr

Bokfört värde per land, mkr

Förvaltnings-fastigheter,

1 779 mkr

Fastigheter värderade som varulager 1 093 mkr

Bokfört värde per redovisnings-klassificering, mkr


mkr 2010 2009


Provisionsnetto


Övriga intäkter 108





Resultat före kreditförluster och nedskrivningar –152 –26

Nedskrivningar av immateriella tillgångar

Nedskrivningar av materiella tillgångar 85


Rörelseresultat –237 –26

Skatt –25 –6

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB –212 –20

utvecklingspotential i ett femårsperspektiv. Totalt gjordes

nedskrivningar om 85 mkr under året, vilket belastat resulta-

tet. Värderingarna indikerade även övervärden, vilka inte

redovisas.

Utveckling av fastighetsbeståndet 2011

Fokus under 2011 kommer att vara att utveckla och förvalta

beståndet med värdeskapande åtgärder. Ambitionen är att

genom marknadsföring, uthyrning och fastighetsutveckling

höja värdet på respektive objekt. Det kan också handla om att

bygga färdigt fastigheter som ännu inte är färdigställda.

Syftet är att fastigheten ska kunna säljas till ett högre värde

när marknaden blir mer likvid och att så långt som möjligt

kompensera för de kreditförluster som banken realiserat i

samband med reserveringen samt att täcka de investerings-

och utvecklingskostnader som förvaltningen genererat. Över

tiden möjliggörs då en återvinning.



KoncernfunktionerKoncernfunktioner är en självständig enhet som fungerar som administrativt stöd åt övriga delar av banken. Under året bildades Group Business Support som ska ansvara för bankens produkter och produktion.

bildandet av group business support

I koncernfunktioner ingår Ekonomi & Finans, Risk, Corporate

Affairs (kommunikation, strategisk marknadsföring och

samhällskontakter), HR, Juridik och Compliance samt Group

Business Support, fullt verksam från 1 januari 2011 .

Koncernfunktionerna har till uppgift att stödja och ta

tillvara skalfördelar inom bankens affärsverksamhet. Att ta

fram koncernövergripande riktlinjer och processer samt att

sammanställa, analysera och lämna information till VD och

styrelse ingår också. Koncernfunktioner omfattar 2 698

heltidstjänster.

Swedbank har under året genomfört flera organisationsför-

ändringar, varav bildandet av Group Business Support är den

mest genomgripande. Group Business Support ska ansvara för

bankens produkter och produktion, IT, intern service samt

processeffektivisering. Syftet med den nya koncernövergri-

pande organisationen är att vara ett stöd för affären, vilket i

sin tur ska öka såväl leveranskvaliteten gentemot kunderna

som effektiviteten i koncernen. Under 2010 har den koncern-

övergripande IT-organisationen och de två produktenheterna

för kort och betalningar integrerats i Group Business Support.

Integreringen av övriga enheter kommer att ske under 2011.

Group IT är efter omorganisationen en av de största

IT-verksamheterna i Norden och Baltikum med cirka 1 650

anställda och en omsättning på 2,8 mdkr. Swedbanks totala

IT-kostnader 2010 uppgick till 3,4 mdkr eller 19 procent av de

totala kostnaderna. Av IT-kostnaderna avsåg 27 procent

systemutveckling.

förstärkning av group treasury

Group Treasury, som är en del av Ekonomi & Finans, har till

uppgift att säkerställa att koncernen har tillräcklig likviditet

för att bidra till finansiell stabilitet, fastställa internräntor till

grund för affärsverksamheten och att genom upplåning på

kapitalmarknaderna täcka Swedbanks och dotterbolagens

finansieringsbehov. Vidare hanterar och finansierar enheten

koncernens strategiska aktie- och räntebärande innehav,

bedömer koncernens kapitalbehov och bereder förslag avse-

ende framtida kapitalisering genom exempelvis program för

återköp av egna aktier eller emission av förlagslån. Group

Treasurys organisation och processer har förstärkts kraftigt

under året. Group Treasury hanterade vid årsskiftet kapital-

marknadsupplåning om 762 mdkr.

övrigt

Representationskontoret i Japan stängdes under året.

• bildandet av group business support

• förstärkning av group treasury

Prioriteringar 2010



Riskhantering i SwedbankAtt förebygga och hantera risk är centralt i Swedbanks verksamhet. Riskhanteringen tar sin utgångspunkt i affärsverksamheten, exempelvis i möten med kunder, och inkluderar alla medarbetare. Inom Swedbank finns en särskild riskorganisation som säkerställer att riskarbetet sker effektivt och enligt en koncerngemensam process.

I all finansiell verksamhet uppstår risker. Swedbank ska ha en

låg risknivå. En stark gemensam riskkultur inom banken, med

beslutsfattande och ansvar nära kunden, är grunden för ett

väl fungerande riskarbete och i förlängningen en god riskjus-

terad avkastning. En klar majoritet av kreditexponeringen ska

utgöras av mogna marknader, såsom exempelvis Sverige.

Genom en bred kundbas bland privatpersoner och företag i

många olika branscher uppnår Swedbank en god riskspridning.

Som finansiell partner ligger det i bankens intresse att

kunderna inte tar onödigt stora risker. Därför är kundmötet av

största vikt. Vid det personliga mötet ges möjlighet till

rådgivning kring kundens hela ekonomiska situation. Kundens

återbetalningsförmåga analyseras i första hand med fokus på

kassaflöde, men också på säkerheter och utgör grunden i all

kreditgivning. Bankens långsiktigt önskvärda riskprofil

säkerställs genom en god riskkultur, tydliga riktlinjer för

verksamheten samt en stark intern kontroll av kredit-,

marknads- och operativa risker.

CRO

Riskkontroll Kredit FR&R

Riskorganisationen, som är organiserad under bankens koncern-

riskchef (CRO), utgörs av tre specialiserade enheter: organisatio-

nen för riskkontroll, kreditorganisationen samt Swedbanks

särskilda enheter för hantering av problem krediter (FR&R).

swedbanks riskhantering bygger på tre försvarslinjer

En framgångsrik riskhantering kräver att det finns en stark

riskkultur och ett gemensamt arbetssätt som genomsyrar hela

banken. Swedbanks riskhantering bygger på tre försvarslinjer

samt en väl utvecklad riskprocess. Styrelsen har antagit en

policy för Enterprise Risk Management (ERM) vilken beskriver

riskramverket samt roller och ansvar inom riskhanteringen.

Utöver detta ramverk, och som skydd för oförutsedda förluster,

håller Swedbank dessutom en kapitalbuffert. ERM-policyn

innehåller även riktlinjer för storleken på bufferten utifrån

bankens aktuella risktagande.

Tre nivåer av riskhantering

Affärsverksamhet Risk- och kontrollfunktioner

Internrevision

Första försvarslinjen:ägande av risk

Andra försvarslinjen:riskkontroll

Tredje försvarslinjen:risksäkring

Risk

första försvarslinjen – verksamhetens riskhantering

Swedbanks affärsenheter och dotterbolag har det fulla

ansvaret för de risker som den egna verksamheten skapar.

Kontoren är närmast kunderna och känner därför kunden och

den specifika marknaden bäst. Det är också där de kan bedöma

risken bäst. Genom att ha delegerat ansvaret kan organisationen

fortare reagera om problem uppstår. Det finns tydliga rutiner

och processer för hur krediter ska godkännas, följas upp samt

hanteras om låntagaren får betalningsproblem. Bankens

särskilda enheter för problemkrediter arbetar med de enskilda

företag som bedöms kunna få ekonomiska problem, för att så

tidigt som möjligt finna en lösning som både hjälper kunden

och minskar bankens risk.

Riskhanteringen är baserad på tydliga mål och strategier,

policys och riktlinjer som klargör hur banken arbetar i olika

avseenden, en effektiv operationell struktur samt en enkel

och tydlig rapporteringsstruktur. Som stöd vid kreditgivningen

finns standardiserade riskklassificeringsverktyg.

andra försvarslinjen – Kredit, riskkontroll och Compliance

Andra försvarslinjen är funktionerna för Kredit, Riskkontroll

samt Compliance. Dessa funktioner ska upprätthålla principer

och ramverk för riskhantering och underlätta riskbedömning.

De ska också främja en sund riskkultur och på så sätt stärka

affärsverksamheten genom att stödja och utbilda medarbe-

tare i bankens affärsområden. Dessa funktioner har förstärkts

i efterdyningarna av finanskrisen. Riskkontroll och Compliance

utför också oberoende uppföljning.



Kreditorganisationen utfärdar interna regelverk för kredit-

givning, exempelvis krav på kassaflöde och säkerheter hos

kunden samt strukturen på beslutsman daten i organisationen.

Branschexpertis inom olika områden finns centralt för att

stödja affärsverksamheten och riskbedömningen, exempelvis

av enskilda större kundengagemang. För större krediter som

överstiger vissa nivåer sker besluten i kreditkommittéer vilka

leds av kredit organisationen. Dessa beslut tas i kreditkommit-

téer för att skapa en dualitet med affärssidan.

Den från affärsverksamheten oberoende Riskkontrollen på

koncernnivå ansvarar för identifiering, kvantifiering, analys

och rapportering av samtliga risker. Koncernens Riskkontroll

gör regelbundet analyser av hur händelser i omvärlden och

samhällsekonomin kan påverka koncernen. Arbetet sker i en

matrisorganisation där specialiserade enheter för varje

riskslag arbetar med metodutveckling och konsolidering på

koncernnivå. I alla affärsenheter och dotterbolag finns även en

lokal Riskkontroll som identifierar, analyserar och rapporterar

risker. Alla risker bedöms med utgångspunkt i sannolikheten

för att en händelse kommer att inträffa och vilka konsekven-

ser det i så fall får.

Som ett komplement genomförs stresstester som bedömer

effekten av mer dramatiska, men möjliga förändringar i

omvärlden, till exempel effekten av fallande bostadspriser,

ökad arbetslöshet och låg eller negativ ekonomisk tillväxt.

Stresstesterna bidrar till en bedömning om huruvida åtgärder

behöver vidtas för att minska risken i koncernen.

I varje större affärsenhet finns lokala compliancefunktioner

som identifierar och rapporterar risker relaterade till regel-

efterlevnad och som hjälper ledningen att hantera dessa risker.

tredje försvarslinjen – internrevision

Internrevisionen, som är en oberoende granskningsfunktion

direkt underställt styrelsen, utför regelbunden granskning av

såväl ledning som riskkontroll och andra interna kontroller.

Internrevisionens arbete syftar även till att skapa värde

genom att bidra till bestående förbättringar i verksamheten.

Risk Beskrivning

Kreditrisk Risken för att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran.

Marknadsrisk Risken för att förändringar i räntor, valuta- och aktiekurser leder till att nettot av Swedbanks tillgångar och skulder, inklusive derivat, faller i värde.

Likviditetsrisk Risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.

Operativ risk Risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser.

Övriga risker Innefattar intjäningsrisk, försäkringsrisk, pensionsrisk, strategisk risk, ryktesrisk och säkerhetsrisk.

bankens risktagande

Inom ramen för en banks verksamhet uppkommer en mängd

olika risktyper, såsom kreditrisk, operativ risk, marknadsrisk

och likviditetsrisk. För Swedbank, med en kundbas bestående

av främst privatpersoner och små och medelstora företag, är

kreditrisk den dominerande risken.

Kreditrisker återfinns på balansräkningens tillgångssida.

Varje gång banken lånar ut pengar innebär det en risk för att

kunden får svårighet att fullfölja sina åtaganden gentemot

banken. Bankens lönsamhet och finansiella ställning påverkas

av risken i kundernas verksamhet. Kundernas verksamhet är i

sin tur beroende av makroekonomiska och politiska förutsätt-

ningar. Som en konsekvens av detta varierar kreditförlusterna

med konjunkturcykeln.

Swedbanks utlåning till allmänheten består till stor del av

bolån i Sverige, med mycket låg risk. Dessa finansieras huvud-

sakligen genom kapitalmarknadsupplåning i form av säkerställda

obligationer. Utlåningen till företag domineras av små och

medelstora företag i Sverige som till stor del finansieras med

inlåning från allmänheten. Här är risknivån högre, men fortfa-

rande relativt låg. I övrig utlåning (de baltiska länderna, Ryssland

och Ukraina) är risken högre även om det föreligger skillnader

mellan länderna. Estland, som ansluts till eurosamarbetet 2011,

har återhämtat sig snabbast av de baltiska länderna och bedöms

ha en lägre riskbild än Lettland och Litauen. Risknivån i Ryssland

och Ukraina bedöms vara högre än i de baltiska länderna.

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

SkulderTillgångar

Bolån Sverige

Övrig utlåning företag Sverige och Norden

Övrig utlåning privat Sverige

Eget kapital

Säkerställdaobligationer

Statsgaranteradupplåning

Inlåning Sverige och Norden

Inlåning Baltikum, Ryssland och Ukraina

Senior icke säkerställd skuldUtlåning Baltikum,

Ryssland och Ukraina

1 600

1 800

Övriga tillgångar Övriga skulder

mdkr

Swedbank – förenklad balansräkning

Efterställda skulder

Övriga skulderÖvriga tillgångar



Andelen inlåning i förhållande till utlåning är för närvarande

relativt låg i vissa av dessa länder, och vi arbetar aktivt med att

förbättra balansen mellan ut- och inlåning för att uppnå en

hållbar tillväxt på alla marknader.

Banken arbetar kontinuerligt med de operativa riskerna för

att förbättra processer, tillgänglighet och säkerhet. Metoderna

som används för att identifiera operativa risker och följa upp

åtgärdsplaner är väl etablerade.

Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak i anslutning

till de finansiella produkter som banken erbjuder för att möta

kundernas behov och för att finansiera verksamheten. Ränte-

risken, som är den relativt största marknadsrisken, uppstår

som en naturlig del i bankens verksamhet på såväl tillgångs-

som skuldsida, exempelvis genom att kunderna efterfrågar

olika räntebindning på in- respektive utlåning. Banken centra-

liserar all ränterisk till ett fåtal affärsenheter i syfte att

hantera denna risk effektivt, dels genom att eftersträva en

löptidsmatchning, dels med hjälp av derivatinstrument.

Valutakursrisker uppstår främst genom bankens internatio-

nella verksamhet.

Tillgången till långfristig finansiering är avgörande för att

på ett fullgott sätt kunna hantera Swedbanks likviditetsrisker.

Swedbank har därför etablerat en väl diversifierad upplåning

genom ett antal kort- respektive långfristiga upplåningspro-

gram på ett antal kapitalmarknader. Swedbanks säkerställda

obligationer, som har en direkt säkerhet i bostadsutlåning i

Sverige med låg risk, bidrar starkt till bankens finansiering.

Utöver detta finns en likviditetsreserv, vilken består av

värdepapper med hög kreditvärdighet som är pantsättnings-

bara i centralbanker eller avyttringsbara på mycket kort sikt.

I samband med finanskrisen blev det uppenbart hur viktig en

god likviditetshantering och finansieringsstrategi är, men

också att omvärldens bild av risken i kreditportföljen är en

avgörande faktor för en banks möjlighet att finansiera sig.

Utveckling 2010Under 2010 minskade den totala risknivån i banken betydligt.

Sedan slutet av 2008 har exponeringen mot Östeuropa minskat

med mer än 100 mdkr. Samtidigt har företagsutlåningen mot

övriga länder (främst Sverige) minskat med cirka 60 mdkr

medan den svenska privata hypoteksutlåningen ökat med cirka

65 mdkr. Detta har lett till att kreditrisken minskat avsevärt.

Samtidigt har upplåningssituationen och likviditeten förbätt-

rats. Behovet av icke säkerställd finansiering har minskat med

cirka 150 mdkr och den genomsnittliga löptiden i upplåningen

har förlängts. Ett arbete med att förtydliga Swedbanks riskap-

tit gentemot bankens styrelse och VD har pågått under året.

Inom kreditorganisationen har processer för att bestämma

nivåer för risktagande utvecklats för att förbättra kontrollen

av låneportföljen. I tillägg till detta har arbetssättet för att

sammankoppla bankens tillgångar och skulder ur ett riskhän-

seende förfinats.

Kreditrisk

Under 2010 fortsatte arbetet med att minska riskerna i

koncernen, vilket initierades 2009. Detta skedde framförallt

genom att minska koncernens utlåning utanför Sverige, det

vill säga i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland. Riskredu-

ceringen fortgick på ett mer selektivt sätt under 2010, i takt

med att bankens kreditkvalitet stabiliserades. Företagsutlå-

ningen i Sverige minskade under 2010, men minskningstakten

avtog successivt under året. Samtidigt fortsatte utlåningen

att öka i segment med historiskt lägre risk, framförallt hypo-

teksutlåning till privatkunder i Sverige.

I takt med att situationen stabiliserats och förbättrats har

Swedbanks vilja att selektivt öka utlåningen på företagssidan

ökat, framförallt i Norden samt inom vissa områden i de

baltiska länderna. Efterfrågan på krediter i de baltiska län-

–500

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

Q4 10Q3 10Q2 10Q1 10Q4 09

Svensk bankrörelse Stora företag & InstitutionerBaltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Övrigt


mkr

0

400

200

600

800

1 000

mdkr

Utlåning till allmänheten

Privat

Sverige Baltikum, Ryssland & Ukraina

Företag

Q4 08 Q4 10 Q4 08 Q4 10



derna är dock fortfarande begränsad medan den svenska

marknaden visar på en ökad aktivitet.

Swedbanks bolån i Sverige är den del av kreditportföljen som

uppvisade starkast tillväxt under 2010. Regleringen avseende

bostadslån i Sverige blev hårdare under året i samband med att

Finansinspektionen introducerade ett bolånetak på maximalt

85 procent av fastighetens värde. Swedbanks kreditpolicy är

restriktiv och utöver Finansinspektionens nya regler skärpte

Swedbank kraven beträffande hypotekslån ytterligare i

december 2010. Till exempel har kraven på såväl de ränteut-

gifter som hushåll ska klara av i förhållande till aktuella mark-

nadsräntor som amorteringskraven för topplån höjts. Mer än

hälften av Swedbank Hypoteks bolånekunder amorterar på

sina bottenlån. Återbetalningsförmågan hos kunder som

beviljades bolån under såväl 2010 som 2009 var i genomsnitt

högre än mellan 2004 och 2008.

Swedbank mäter kundernas återbetalningsförmåga genom

en intern rating av kunderna. I Sverige förbättrades den

interna ratingen bland Swedbanks företagskunder under den

senare delen av året. I de baltiska länderna försämrades

ratingen i början av 2010 men under andra halvåret skedde en

stabilisering. Ett flertal stresstester har genomförts under

året, vilka visar att såväl banken i sin helhet som kreditport-

följen har en god förmåga att stå emot kraftigt försämrade

ekonomiska förutsättningar. I Swedbanks interna kapitalut-

värdering (IKU) för 2010 översteg kärnprimärkapitalrelationen

kraven enligt regelverken betydligt. I den europeiska banktill-

synskommitténs (CEBS) stresstester av europeiska banker

uppvisades ett liknande resultat för Swedbank, liksom för de

övriga större svenska bankerna. Utöver ovanstående

stresstester utförde Swedbank ett antal interna stresstester.

Inom fastighetssidan testades bland annat Swedbanks

svenska hypoteksportfölj och portfölj för kommersiella

fastigheter vilka resulterade i låga kreditförluster.

Osäkra fordringar minskade under 2010 i samtliga baltiska

länder samt i Ryssland och Ukraina. Utvecklingen var särskilt

tydlig under andra halvåret och osäkra fordringar minskade till

följd av amorteringar från kunder, omstruktureringar och

bortskrivningar. Det lägre inflödet av nya osäkra fordringar,

tillsammans med att banken nu har arbetat igenom hela

kreditportföljen, framförallt engagemangen med förhöjd risk,

ledde till att arbetet inom FR&R och dessa enheter har börjat

anpassas till den förbättrade kreditkvaliteten.

Kreditförlusterna minskade väsentligt i de baltiska län-

derna, med en successiv förbättring under året. I Ryssland och

Ukraina gjordes nettoåtervinningar under hela 2010, vilket

bidrog positivt till resultatet för dessa två länder. Detta var en

följd av förbättrade makroekonomiska förutsättningar samt

ett aktivt arbete med problemkrediter. Osäkra fordringar och

kreditförluster i den svenska verksamheten var fortsatt

mycket låga.

Banken arbetar med att förbättra styrningen av kreditport-

följen. En funktion för detta ändamål har etablerats under året

och processer har utvecklats för att bestämma nivåer för

risktagandet i relation till bankens riskaptit. Detta sker såväl

genom restriktioner för att minska exponeringen mot olika

risktyper som genom implementering av processer för att

motverka ett alltför högt risktagande. Ytterligare en åtgärd

för att förbättra kreditkvaliteten har varit ett fortsatt fokus

på riskjusterad avkastning (RAROC).

Under 2010 fortsatte arbetet med att skapa en koncern-

övergripande harmonisering av regelverk och arbetsprocesser

inom banken. För att förbättra och anpassa kreditgivningspro-

cessen till den nya affärsstrukturen har en ny struktur för

kreditkommittéer skapats under året. I den nya strukturen

säkerställs dualiteten mellan enheterna som arbetar med

omstruktureringsarbete (FR&R) och kreditorganisationen i

samband med FR&R-ärenden.

–100

–50

0

–200

–150

mkr

–250

Group Treasury

Baltisk bankrörelseStora företag & InstitutionerTotalt Swedbank

100104

100204

100304

100404

100504

100604

100704

100804

100904

101004

101104

101204

Swedbanks marknadsrisker, uttryckta i VaRfördelade på risktagande enheter 2010

20

40

60

100

80

–20

–40

0

Swedbank trading, dagligt resultat och VaR

mkr

–80

–60

Dagligt resultat Swedbank trading VaR

100104

100204

100304

100404

100504

100604

100704

100804

100904

101004

101104

101204



Marknadsrisk

Swedbanks marknadsrisker bedöms vara låga. De dominerande

marknadsriskerna är av strukturell eller strategisk natur och

relaterar framförallt till ränterisk i Swedbanks utlåningsverk-

samhet och till valutarisk kopplad till Swedbanks innehav i de

baltiska länderna, Ryssland samt Ukraina. Devalveringsrisken

minskade under året i takt med återhämtningen i de baltiska

länderna. I samband med att den estniska valutan (EEK)

konverterades till EUR i januari 2011 minskade bankens öppna

valutaposition, vilket också innebar ett lägre kapitalkrav för

marknadsrisker. Swedbanks tradingverksamhet genererade

ett gott resultat hänförligt till såväl framgångsrikt riskta-

gande som solid intjäning i kundrelaterad handel.

likviditetsrisk

De kreditvärdighetsproblem som ett antal europeiska stater

uppvisade under 2010 skapade oro på de internationella

finansmarknaderna. Emellertid har den svenska statens

robusta och väl balanserade finansiella situation inneburit att

Sveriges ställning på kreditmarknaderna stärkts. Swedbank

har tillsammans med övriga nordiska aktörer stått starka i

turbulensen och dragit fördel av att primärt vara verksamma

på de nordiska marknaderna. Den förbättrade kvaliteten på

bankens tillgångar, minskningen av de riskvägda tillgångarna

och den stärkta kapitalbasen ledde till att bankens risknivå

reducerades betydligt under året. Swedbank stärkte sin

likviditet genom att fortsätta bygga upp likviditetsreserven

och förlänga den genomsnittliga löptiden på all kapitalmark-

nadsupplåning under året. Swedbank valde att lämna det

statliga garantiprogrammet i april 2010, men har inte emitte-

rat under programmet sedan sommaren 2009. I slutet av 2010

placerade ratinginstitutet Moody’s Swedbank AB och Swed-

bank Hypotek AB på bevakning för möjlig uppgradering.

Swedbank emitterade totalt 265 mdkr i långfristiga skuld-

instrument under 2010. Banken har fortsatt att vara aktiv i

flera kapitalmarknader för att diversifiera sin upplåning.

Merparten av emissionerna var säkerställda obligationer.

Totalt genomfördes 10 publika emissioner på de internatio-

nella marknaderna varav fyra avsåg säkerställda obligationer

i Euromarknaden, fem avsåg säkerställda obligationer i den

schweiziska marknaden och en emission var en senior icke-

säkerställd obligation i Euromarknaden. Emissioner har

dessutom gjorts löpande på den svenska marknaden. Utöver

de publika emissionerna har även så kallade private place-

ments i olika valutor och löptider genomförts.

Totala förfall under 2010 uppgick till nominellt 137 mdkr.

Banken har löpande under året fortsatt att refinansiera förfal-

lande säkerställda obligationer i förtid på den svenska marknaden.

Den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknadsupp-

låning, inklusive kortfristig upplåning och interbankinlåning

förlängdes från cirka 22 månader per den 31 december 2009

till 27 månader per den 31 december 2010. Den genomsnittliga

löptiden för säkerställda obligationer uppgick till 38 månader.

Under 2011 förfaller totalt nominellt 180 mdkr i långfristig

upplåning, varav 80 mdkr avser upplåning som gjorts genom

det statliga garantiprogrammet. Förfall på den svenska säker-

ställda obligationsmarknaden uppgår till 71 mdkr.Därutöver

förfaller eller är föremål för förtidsinlösen nominellt 7 mdkr i

efterställd upplåning.

Vid årets slut hade Swedbank en likviditetsreserv som

uppgick till cirka 369 mdkr, varav 109 mdkr utgjordes av

likvida instrument med AAA-rating samt inlåning i central-

banker. Cirka 200 mdkr av reserven utgjordes av outnyttjat

utrymme i säkerhetspoolen för emission av säkerställda

obligationer. Utöver likviditetsreserven håller banken bety-

dande likviditet utplacerad i interbankmarknaden. Alla värde-

papper i reserven är pantsättningsbara hos centralbanker.

När bankens likviditetssituation utvärderas så analyseras,

utöver likviditetsreserven, även en överlevnadsperiod under

ett stressat scenario. Överlevnadsperioden är definierad som

en tidsperiod med positiva ackumulerade kassaflöden och tar

hänsyn till koncernens totala kontraktsenliga kassaflöden. Per

den 31 december 2010 hade banken en tillräcklig likviditets-

buffert för att möta sina kassaflöden under mer än 24 måna-

der. Vid beräkningen av överlevnadsperioden antas att banken

inte har någon tillgång till kapitalmarknaderna, det vill säga

ingen lång- eller kortfristig skuld kan nyemitteras eller re-

finansieras. Dessutom inkluderas kassaflöden från koncernens

innehav av värdepapper som är likvida på kapitalmarknaderna

och pantsättningsbara hos centralbanker.

Operativ risk

Den aggregerade risknivån i koncernen var fortsatt högre än

normalt under 2010. De främsta orsakerna var omfattande

organisationsförändringar, risker i den svenska IT-verksamhe-

ten och externa risker i främst Östeuropa. Det omfattande

arbetet med att reducera risknivån har dock burit frukt då den

uppåtgående trenden är bruten. Under 2011 förväntas en

normalisering av risknivån.

Under året har två större incidenter inträffat. I maj upptäckte

Swedbank i Estland ett omfattande bedrägeri. Förlusten

uppgår till 68 miljoner kronor. I november inträffade ett

omfattande dataavbrott som påverkade främst Swedbanks

svenska system (bland annat uttags- och insättningssystem,

uttagsautomater, kortsystem och internetbank). Vid avbrottet

aktiverades bankens krisgrupper och reservrutiner. Bankens

kunder hölls skadefria. Swedbank har sedan dess gjort en

noggrann genomgång och förbättringsbehov har identifierats.

Under året har ett antal externa händelser haft begränsad

påverkan på banken, exempelvis askmolnet till följd av vulkan-

utbrottet på Island, förhöjt terrorhot mot bland annat Sverige

samt några tillfälliga ändringar gällande reserekommendationer

från svenska UD. Samtliga händelser har hanterats inom

bankens ordinarie rutiner.



Swedbank arbetar proaktivt med säkerhetsarbete och

kontinuitetsplanering för att höja skyddsnivån och förmågan

att hantera extraordinära händelser. Swedbanks krisgrupper

har under 2010 övats i krisledning.

Kapitalplanering

Alla banker påverkas av makroekonomiska förändringar.

Sådana omvärldsförändringar går inte till fullo att förebygga

med en god riskkultur och riskhantering. Den finansiella krisen

har dramatiskt ändrat synen på bankers kapitalisering bland

tillsynsmyndigheter, ratinginstitut och skuldinvesterare,

exempelvis:

• Fokus på eget kapital vid bedömning av bankers

överlevnadsförmåga.

• Skärpta krav på förlagslån som får ingå som primärt eller

supplementärt kapital.

• Mer dynamiskt kapitaltäckningsregelverk där olika typer av

kapitalbuffertar som tillåts variera över tiden introduceras.

• Ökat fokus på stresstester av balansräkningen, som ett

verktyg för att bedöma kapitalbehov (motsvarande den

interna kapitalutvärderingen enligt Pelare 2).

För att säkerställa att banken fungerar väl även under

ogynnsamma omständigheter håller Swedbank ett kapital,

som förutom det legala kapital som krävs även innehåller en

extra kapitalbuffert. Kapitalplaneringen och arbetet med att

upprätthålla en tillfredsställande kapitalisering är avgörande

för att kunna upprätthålla marknadens förtroende för banken

och därmed bibehålla tillgången till kapitalmarknadsfinansiering.

Swedbank genomför stresstester för att identifiera potenti-

ella effekter vid möjliga, om än osannolika, negativa scenarier

och för att bedöma om kapitalbufferten vid varje tidpunkt är

tillfredsställande. Banken initierar också åtgärder för att

hantera eller minska de negativa effekterna.

För att säkra en långsiktig stabilitet i balansräkningen utgår

Swedbanks kapitalmål och kapitalplanering från kärnprimärka-

pitalet (eget kapital med vissa avdragsposter), medan förlags-

lånen kan ses mer som ett skydd för skuldinvesterare (och

skattebetalare) i händelse av likvidation. Nivån på icke-kärn-

primärkapital blir därför en funktion av den buffert av eget

kapital som banken bedömer att den behöver hålla för att

säkerställa finansiell stabilitet även i ett stressat scenario.

I början av 2011 beslutade Swedbanks styrelse att bankens

riskprofil långsiktigt ska styras så att kärnprimär-

kapitalrelationen inte minskar med mer än tre procentenheter

under ett scenario med mycket stressade förhållanden, enligt

bankens årliga interna kapitalutvärdering (IKU).

Baserat på koncernens riskaptit har styrelsen i sina finan-

siella mål även beslutat att kärnprimärkapitalrelationen inte

långsiktigt ska understiga 10 procent. Detta bedöms vara

tillräckligt för att motstå ett mycket stressat scenario (IKU)

och samtidigt vidmakthålla tillräckligt med kapital för att

säkerställa bankens kapitalmarknadsupplåning.

Som en följd av osäkerheten i den ekonomiska och regulato-

riska utvecklingen kommer banken att hålla en kärnprimärka-

pitalrelation över 13 procent fram till 2013.

Kapital och kapitaltäckning

I Swedbanks finansiella företagsgrupp ökade kärnprimärkapi-

talet med 3,0 mdkr till 75,5 mdkr under året. Hybridkapitalet

minskade till följd av inlösen av hybridlån under första kvarta-

let med 2,3 mdkr till 6,9 mdkr, och utgjorde cirka 8 procent av

primärkapitalet vid utgången av 2010. Det supplementära

kapitalet minskade till följd av inlösen och återköp av eviga och

tidsbundna förlagslån med 5,9 mdkr till 20,2 mdkr. Minskningen

av efterställda skulder, det vill säga hybridkapital och supple-

mentärt kapital, är ett led i Swedbanks aktiva arbete med att

hantera bankens kapitalstruktur, och följer av bankens fokus

på kärnprimärkapitalet för att säkra en långsiktig stabilitet i

balansräkningen.

Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 13,9

procent per den 31 december (12,0 procent 31 december

2009) och primärkapitalrelationen förbättrades till 15,2

procent (13,5). Kapitaltäckningsgraden var 18,4 procent

(17,5). Med övergångsregler var kärnprimärkapitalrelationen

10,1 procent (9,2), primärkapitalrelationen 11,0 procent (10,4)

och kapitaltäckningsgraden 13,3 procent (13,5).

Riskvägda tillgångar minskade med 62 mdkr eller 10

procent från årsskiftet till 541 mdkr. Minskningen är framför

allt hänförlig till minskade riskvägda tillgångar för kreditrisker,

som under året minskade med 12 procent eller 63 mdkr, varav

25 mdkr avser företagsexponeringar i den svenska verksam-

heten och 22 mdkr avser företagsexponeringar i den baltiska

13%

10%

7%

Kapitalhantering – kärnprimärkapital

Kapitalöverskott

Krav enligt regelverk

Riskkapital(IKU-buffert)

Extra buffert till följd av rådande

omständigheter



verksamheten. Minskade exponeringsvolymer, migration

mellan riskklasser samt nya fallissemang bidrog till minskning-

en. Av den totala förändringen i riskvägda volymer förklaras

–25,6 mdkr av valutakurseffekter.

Utveckling av regelverk

Två huvudområden avseende förändringar i regelverk påverkar

svenska finansiella institut och finansiella marknader. Det ena

området är utvecklingen av Basel 3, ett regelverk utvecklat av

Baselkommitten och Financial stability Board, som syftar till

att undvika en ny bankkris. En starkare kapitalbas med mer

kapital och av högre kvalitet än som krävs för närvarande samt

tydliga krav på bankens likviditetsreserv och finansiering är

viktiga byggstenar i regelverket som ska implementeras

stegvis under en sexårsperiod med början år 2013.

Det andra området är utvecklingen av en gemensam

finansiell marknad inom EU. Detta omfattar harmoniserade

regelverk för banker, försäkringsbolag och finansiella markna-

der samt utveckling av nya institutioner inom EU för övergri-

pande bevakning av det finansiella systemet och samordning

av tillsynen. Integrationstakten har accelererat under de

senaste åren och som en följd av detta drivs implementeringen

av Basel 3 främst av EU:s institutioner.

nya baselregler gällande kapital och

dess påverkan på swedbank

I december offentliggjordes det slutgiltiga, föreslagna regel-

verket för Basel 3. Som en följd av ökade kapitalkrav för

handelslager och motpartsrisker beräknas Swedbanks risk-

vägda tillgångar öka med knappt 3 procent under Basel 3,

jämfört med Basel 2. Förändringar i beräkningen av kärnpri-

märkapital, i första hand relaterat till minoritetsintressen,

investeringar i aktier i finansiella institut som inte konsolide-

rats och uppskjutna skattefordringar, beräknas minska

koncernens kärnprimärkapital med mindre än 1 procent.

Den uppskattade negativa påverkan på Swedbanks kärn-

primärkapitalrelation beräknas inte överstiga 0,5 procent-

enheter. Det föreslagna kravet på leverage ratio (primärkapital/

totala tillgångar) anses inte innebära någon restriktion för

Swedbanks kapitalplanering.

0

200

300

100

400

500

603541600

mdkr

Riskvägda tillgångar (Basel 2)

Svensk bankrörelse


Baltisk bankrörelseRyssland & Ukraina

Övrigt

2009 2010

165

164

244

136

156

222

0

200

300

100

400

500

603541600

mdkr

Riskvägda tillgångar per risktyp (Basel 2)

Kreditrisk

Marknadsrisk

Operativ risk

2009 2010

5332

5185729

455

0

5

10

15

20

%

Kapitalbas (Basel 2)

Kärnprimärkapitalrelation

Primärkapitalrelation

Kapitaltäckningsgrad

2009 2010

17,5%

13,5%

12,0%

18,4%15,2%

13,9%



Swedbanks hållbarhetsarbeteSwedbanks syfte är att främja en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Att hållbarhet ingår i bankens syfte är lika mycket en spegling av historien som det är en deklaration inför framtiden. Med rötter i sparbanksrörelsen och Jordbrukskassan har Swedbank starka traditioner kring samhällsansvar och etik.

Swedbanks hållbarhetsarbete tar sig bland annat uttryck i

kreditgivningen till privatpersoner. Som de många hushållens

och företagens bank har vi ett ansvar att tydliggöra eventu-

ella risker för våra kunders långsiktiga ekonomiska situation.

Därför införde vi våren 2009 strängare krav på bland annat

belåningsgraden för bolån och engagerade oss i en debatt om

kundernas risktagande när de lånar pengar till sin bostad.

Som en konsekvens av debatten har vi sett ett ändrat

kundbeteende mot längre räntebindningstider och en större

vilja att amortera.

institutet för Privatekonomi i estland,

lettland och litauen

I flera decennier har Institutet för Privatekonomi i Sverige

granskat privatekonomiska frågor och på olika sätt spridit

kunskap om privatekonomi till allmänheten. Under 2010

etablerades Institutet för Privatekonomi i Estland, Lettland

och Litauen. Verksamheten har samma syfte och uppdrag på

bankens alla fyra hemmamarknader. Det innebär att utifrån

ett individ- och hushållsperspektiv analysera faktorer som

påverkar privatpersoners ekonomi och att arbeta med folkbild-

ning. Institutets vision är att privatpersoner får en bättre

ekonomi genom att bättre förstå förutsättningarna i olika

skeden i livet och vilka möjligheter man har.

Unga Jobb och regional samhällsutveckling

Ungdomsarbetslösheten har ökat i finanskrisens spår samti-

digt som klyftan mellan ungdomar som kommer in på arbets-

marknaden och åldersavgångar förväntas växa under 2010-

talet. Under året startade Swedbank och sparbankerna därför

satsningen Unga Jobb. Syftet med Unga Jobb är att använda

Swedbank och sparbankernas breda kontaktnät för att erbjuda

praktikplatser till ungdomar mellan 18 och 24 år. Via initiativet

uppmanar Swedbank samtliga kontorschefer att identifiera

möjligheter för unga att göra praktik, både på det egna

kontoret och hos bankens företagskunder. Sedan starten har

projektet resulterat i 1 500 praktikplatser på externa företag

och 150 inom Swedbank.

Swedbanks starka lokala förankring och tradition av

samhällsengagemang leder ofta till att banken får en central

position i lokalsamhällenas näringslivsutveckling. Ett exempel

på hur banken stödjer lokalt näringsliv är Arena för tillväxt, ett

samarbete mellan Swedbank, Sveriges Kommuner och Lands-

ting samt ICA. Arena för tillväxt arbetar med att stimulera

lokalt och regionalt tillväxtarbete. Det görs genom att sprida

kunskap och erbjuda handfast processtöd. Alla engagemang är

efterfrågestyrda och ägs av uppdragsgivarna. Sedan starten

för tio år sedan har Arena för tillväxt genomfört mindre eller

större insatser i ett 150-tal av Sveriges 290 kommuner.

ansvarsfull kapitalförvaltning

Swedbank Robur är en av Nordens ledande aktörer inom

ansvarsfulla placeringar. Tack vare en tidig satsning på analys

och förvaltning inom detta område, kan fondbolaget idag

erbjuda ett brett sortiment av produkter med inriktningen

ansvarsfullt företagande och miljöteknik. Genom Swedbank

Roburs ansvarsfulla fonder erbjuds placeringar i bolag som

tydligt visar att de kan hantera sina sociala, etiska och miljö-

mässiga risker.

Swedbank Robur har undertecknat FN:s globala riktlinjer för

ansvarsfull kapitalförvaltning, PRI (Principles for Responsible

Investments). Detta innebär bland annat att fondbolaget ska

verka för en ökad nivå av öppenhet kring miljömässiga och

sociala aspekter samt runt ägarstyrning i de företag man

investerar. Fondbolagets syn på ansvarsfullt företagande

uttrycks också genom Swedbank Roburs ägarpolicy.

Swedbank Robur beslutade i augusti 2010 att i sina

ansvarsfulla fonder avstå från placeringar i oljebolag som

utvinner olja ur oljesand. Detta eftersom Swedbank Robur

anser att oljesandsutvinning under nuvarande former inte är

förenligt med en hållbar energiutvinning.

”Mer än en kvarts miljon hållbarhetsanalyser genom-förs årligen bland Swed-banks företagskunder.”



swedbank och klimatfrågan

Den finansiella sektorn har en avgörande roll för att mildra

klimateffekterna och bygga lösningar anpassade för en hållbar

utveckling. Finansbranschen är bedömare och prissättare av

risker och en viktig kanal för investeringar. Swedbank har

under många år arbetat aktivt med att ta miljöansvar, vilket

också är en del av bankens affärer.

För Swedbanks privatkunder i Sverige erbjuds bland annat

förmånligare lån till energibesparingar. För företagskunder

erbjuder vi miljöbilslån. Under 2009-2010 erbjöds privatkun-

der i Estland förmånligare lån till kunder som vill låna till

klimat- och energismarta hus. För Swedbanks företagskunder

prövas alla lån över 1 miljon kronor enligt en systematisk

hållbarhets analys. Mer än en kvarts miljon analyser genomförs

årligen. Bankens svenska verksamhet delar ut ett årligt

hållbarhetspris. 2010 gick det till företaget Inrego vars

affärsidé är att återvinna och vidaresälja persondatorer.

Genom Världsnaturkorten skänker Swedbank 50 öre till

Världsnaturfonden (WWF) varje gång kunden betalar med sitt

kort och kortinnehavaren bidrar dessutom med 25 kronor av

årsavgiften. Sammanlagt skänktes 7,1 mkr till WWF.

Swedbank är sedan 2003, som första och enda börsnote-

rade bank i Norden, miljöcertifierad enligt ISO 14001. Banken

har miljö- eller hållbarhetsredovisat sedan 1995. Under åren

2000–2003, 2009 och 2010 rapporterar banken enligt Global

Reporting Initiatives (GRI) internationellt erkända standard.

Under 2009 påbörjades en kartläggning av miljöpåverkan för

Swedbanks baltiska och internationella verksamheter enligt

de koncerngemensamma rutinerna. Kartläggningen kommer

att pågå fram till 2013. För mer information se,

www.swedbank.se/miljo och www.swedbank.com/csr.

Miljöpåverkan genom egna interna aktiviteter, Sverige

2010 2009 2008 2007

Antal anställda i miljöcertifierade verksamheter 8 203 9 025 9 408 9 551

Inköpt mängd papper, kuvert och blanketter, ton 557 912 1 157 1 146

Inköpt mängd papper, kuvert och blanketter, ton CO2e ** 279 456 578 573

Bra Miljöval el, GWh * 66,8 69,3 71,1 73,6

Elförbrukning samt kyla och värme, ton CO2e ** 11 761 12 201 12 484 12 975

Flygresor, ton CO2e ** 8 195 8 257 7 175 6 219

Bilresor, ton CO2e ** 1 745 1 923 1 886 1 897

Hyrbilsresor, ton CO2e ** 259 301 324 341

Taxiresor, ton CO2e ** 229 239 232 245

Tågresor, ton CO2e ** 2 2 2 3

Värdetransporter, ton CO2e ** 635 560 406 566

Totalt CO2e *** 23 105 23 939 23 087 22 819

Miljöpåverkan genom produkter och tjänster, Sverige

Produkt Produktbeskrivning 2010 2009 2008

Miljöanalys vid kreditgivning

Banken genomför miljöanalyser på kredit-engagemang över 1 mkr.

277 150 företagskunder * 276 653 företagskunder * 287 400 företagskunder *

Miljö- och etikfonder

Bedömningar rörande mänskliga rättigheter samt etiska och miljömässiga aspekter påverkar valet av investering.

280 mdkr *** 248 mdkr ** 50 mdkr

energilån Energilånet erbjuder förmånlig finansiering för investeringar i uppvärmningssystem avseende energisparande åtgärder såsom bergvärme, jordvärme eller solenergi.

1 075 lån volym 80 mkr

916 lån volym 69 mkr

818 lånvolym 60,7 mkr

världsnaturkort 25 kr av årsavgiften för WWF-korten går till Världsnaturfonden. Banken bidrar med 50 öre per kortköp.

7,1 mkr 6,6 mkr 5,8 mkr

* Utöver debiterad elförbrukning ingår även uppskattning av elförbrukning där Swedbank inte förfogar över avtalet med energibolaget. I de omkring två tredjedelar av avtalen som Swedbank förfogar över nyttjas enbart Bra Miljöval El. ** Sedan 2010 tas hänsyn till livscykelutsläpp av alla växthusgaser. Tidigare siffror har reviderats.*** CO2e, eller koldioxidekvivalenter, är olika gasers växthuseffekt uttryckt i motsvarande mängd koldioxidutsläpp. Detta är en gemensam måttenhet som gör klimatpåverkan från olika växthusgaser jämförbara.Swedbanks svenska verksamhet har klimatkompenserat för sina tjänsteresor under 2009 genom det Gold Standard och CDM-certifierade vindkraftsprojektet Yangjiayao i Kina. I tabellen redovisas bruttoutsläpp utan hänsyn tagen till klimatkompenseringen.

* Totalt antal företagskunder i svensk verksamhet. ** Volymökningen beror främst på god avkastning, köpet av Banco Fonder AB och en inkludering av diskretionära förvaltningsuppdrag. *** Förvaltat kapital i fonder med långtgående krav på företags ansvar och arbete med hållbarhetsfrågor uppgick till drygt 26 miljarder.



Våra medarbetareAtt säkerställa rätt kompetenser är en av Swedbanks viktigaste framtidsfrågor. Utmaningen ligger också i att styra om organisationen från produktfokus till rådgivningsfokus med inriktning på kunden. Att upprätthålla engagemang, fokus och motivation hos våra medarbetare grundas i denna process på deras förståelse för bankens syfte och strategier.

arbetet 2010 och framtida utmaningar

Swedbank har under 2010 implementerat en ny affärsmodell,

baserad på ett tydligare rådgivningsfokus. Modellen syftar till

att en större del av besluten ska fattas så nära affärerna och

kunderna som möjligt. Den bygger på decentralisering med

tydliga rollbeskrivningar och delegering av befogenheter och

ansvar. Denna styrningsmodell förutsätter tydliga mål och

strategier och ställer nya krav på ledarskap och kompetens

bland medarbetarna. Den förändring av ledningsstrukturen som

påbörjades under 2009 för att flytta beslutskraften närmare

affären omfattar nu större delen av banken. Ett gediget arbete

med att formulera nya rollbeskrivningar och tydliggöra ansvars-

mandat för medarbetare på andra nivåer i banken har också

inletts. Målet är en organisation som snabbt och effektivt

svarar på förändringar i kundbehov och marknadsbeteenden.

En viktig del i framtagningen av den nya affärsmodellen har

varit det strategiarbete som initierades 2009 kring vidareut-

vecklingen av Swedbanks värdegrund. De tre ledorden enkel-

het, omtanke och öppenhet är kärnan i den nya värdegrunden

och kommer från våra medarbetare, som via enkäter har fått

delge sina synpunkter och tankar i sammanhanget. Dessa har

sedan legat till grund för den nya plattformen, som innefattar

vision, syfte och värderingar. Godkännande och beslut om den

nya värdegrunden fattades av styrelsen under sommaren, och

implementeringen inleddes under hösten med hjälp av ambas-

sadörer i alla delar av organisationen.

I en relationsbank där kundrelationer och rådgivning sätts

i centrum är det viktigt att medarbetarna är lyhörda för

kundernas önskemål och behov, och inte enbart fokuserar på

bankens produkter. Målet är än mer involverade och engage-

rade medarbetare som tar ett helhetsgrepp om kundens

situation. Medarbetarna behöver förstå hur denna roll är

kopplad till bankens syfte och framtida utmaningar, och hur de

själva tillför värde i strävan mot de övergripande målen. För

att säkerställa enhetlighet och hjälpa medarbetarna i det

dagliga arbetet har en uppförandekod tagits fram. Denna

innehåller riktlinjer för hur vi beter vi oss mot våra kunder och

mot varandra. Utbildning i uppförandekoden kommer att ske

genom e-undervisning och i dialog mellan medarbetare och

chefer under 2011.

Som ett led i strategiarbetet och förflyttningen mot en mer

decentraliserad affärsmodell har vi under året gjort en kart-

läggning över befintliga kompetenser i organisationen och

identifierat såväl kompetensutvecklings- som rekryteringsbe-

hov framöver. En översyn av tidigare ledarutvecklingsprogram

har gjorts och ett nytt program, mer inriktat på värderingar

och kommunikativt ledarskap, kommer att genomföras för

samtliga chefer i banken under 2011.

Swedbanks hemmamarknader, Sverige och de baltiska

länderna, befinner sig i olika stadier av den ekonomiska cykeln,

vilket resulterar i olika HR-utmaningar. I Sverige är en av de

stora utmaningarna de närmaste åren den generationsväxling

som kommer av att en stor grupp 40-talister går i pension.

Detta har ökat konkurrensen om arbetskraft på marknaden.

I de baltiska länderna är konkurrensen om arbetskraften redan

stor, trots omfattande arbetslöshet. I kölvattnet av de senaste

årens recession har många välutbildade i arbetsför ålder

lämnat de baltiska länderna för en mer attraktiv arbetsmark-

nad utanför Baltikum. Samtidigt befinner sig bank- och

finanssektorn i regionen i en tillväxtfas, till skillnad från den

mer mogna marknaden i Sverige. Detta gör det emellanåt

också svårt att hitta personer med rätt utbildning.

Framgångsrik rekrytering och en effektiv rekryteringspro-

cess är en förutsättning för Swedbanks fortsatta framgång.

Det är viktigt att vi identifierar vilka kompetenser som är

relevanta för bankens utveckling på de olika marknaderna och

anpassar våra budskap därefter. För att öka vår attraktions-

kraft och nå ut till framtida medarbetare nyttjar vi olika

sociala medier. Under året etablerades också en funktion inom

enheten ledarskapsutveckling som aktivt kommer att arbeta

med att leta nyckelkompetenser, såväl inom som utanför

Swedbank, i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

swedbank som arbetsplats

Ett framgångsrikt HR-arbete handlar inte bara om att attra-

hera talanger, utan också om att behålla duktiga medarbetare.

Swedbanks övertygelse är att medarbetare som kan, vill och

vågar, ger uthålliga resultat och en bra sammanhållning. Vi

skapar en stimulerande arbetsmiljö där initiativ, öppenhet och

eget ansvarstagande uppmuntras. När finansiella produkter

blir alltmer generiska ska vi attrahera våra kunder med

kompetens, omtanke och hållbar rådgivning.

Förutsättningar för chefer och medarbetare att prestera

väl och utvecklas i sitt arbete skapas genom kontinuerliga



uppföljningar och målstyrda utvecklingssamtal. Alla medarbe-

tare ska känna att de har förutsättningar att förverkliga sina

mål inom banken. Swedbank erbjuder en stor intern arbets-

marknad med goda utvecklingsmöjligheter. Under 2010 har

den internationella rörligheten bland chefer och specialister

ökat och allt fler av bankens medarbetare tillägnar sig interna-

tionell kompetens genom arbete över landsgränserna. Detta

gynnar såväl banken i stort som de enskilda medarbetarna.

För att inspirera unga medarbetare i Swedbank att disku-

tera karriärfrågor och utveckla sig vidare finns nätverket

Young Professionals där yngre medarbetare får möjlighet att

knyta kontakter, bygga nätverk och få kunskaper om banken.

För femte året i rad har medarbetarundersökningen Voice

genomförts i hela koncernen (exklusive Swedbank Robur för år

2010). Resultatet uppgick till 786 (776) vilket är det bästa

resultatet sedan Swedbank började med medarbetarundersök-

ningar. Snittet i Europas finanssektor var 700. Undersökningen

visar att förtroendet för koncernledningen har ökat och att

medarbetarna känner sig mer motiverade. Svarsfrekvensen

bland samtliga drygt 17 000 medarbetare var 88 procent,

vilket var något bättre än året innan.

Swedbank ser jämställdhet och mångfald som framgångs-

faktorer och självklara delar i verksamheten. Vi eftersträvar

en jämn fördelning mellan kvinnor och män med olika erfaren-

heter och bakgrund. Ett exempel på detta är telefonbanken i

vår svenska verksamhet där det talas omkring 30 språk.

Genom att värdesätta olikheter bland medarbetarna skapas en

miljö där var och en får möjlighet att utnyttja sin fulla poten-

tial. Detta ger konkurrensfördelar och stödjer Swedbanks

målsättning att vara en god kraft i samhället. 2010 rankades

Swedbank som den mest jämställda banken i Sverige i Folk-

sams jämställdhetsindex. Utmärkelsen bekräftar att banken

har en bra och varierad kompetens avseende kön, ålder och

utbildning samt att rörligheten på de olika positionerna i såväl

ledningsgrupp som styrelse är god. Swedbank har även fått

Anna Collerts jämställdhetspris, en utmärkelse som delas ut till

ett bolag i finansbranschen som utmärker sig genom sitt

arbete med jämställdhet.

Swedbank deltar aktivt i olika nätverk för ungdomar och

studenter. Detta ger en viktig kontaktyta samtidigt som vi får

möjlighet att stödja ungdomar i deras utveckling och karriär-

val. Under 2009 startade Swedbank i samarbete med sparban-

kerna projektet Unga Jobb i Sverige. Läs mer om Unga Jobb på

sidan 42. I de baltiska länderna stödjer vi Ung Företagsamhet

som var bland de första att ge ut ekonomiska läromedel i

regionen. I Estland och Lettland stödjer banken också studen-

ter som vill ta lärarjobb i områden med särskilt utsatta barn

inom ramen för projektet Teach First. I Universums årliga

Företagsbarometer rankas Swedbank på plats fem bland

svenska studenter, vilket är branschbäst även i år.

Koncernen 2010 2009

Antal anställda, medeltal 19 542 22 350

Antal anställda vid årets slut 20 639 21 770

Antal heltidstjänster 17 224 19 277

Sjukfrånvaro, % * 2,8 3,1

Långtidsfriska, % * 77,1 74,8

Personalomsättning Svensk bankrörelse, % 7,9 6,7

Personalomsättning Stora företag & Institutioner, % 9,5 8,2

Personalomsättning Baltisk bankrörelse, % 11,1 16,0

Personalomsättning Ryssland & Ukraina, % 44,2 26,0

Personalomsättning Kapitalförvaltning, % 5,0 3,4

Personalomsättning Gemensam Service, % 6,7 4,5

Total personalomsättning, % 15,7 13,9

* Avser svenska verksamheten.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

Antal heltidstjänster i koncernen

BaltikumSverige Övrigt

20102006 2007 2008 20090

20

40

60

80

100

%

Chefer i Swedbank 2010

Kvinnor Män

Sverige Estland Lettland Litauen

56

44

31

69

34

66

42

58

Ålder

Ålders- och könsfördelning av anställda i koncernen, 31 december 2010

420246 1614121086 %

25–2930–3435–3940–4445–4950–5455–59

60–

–24

Män Kvinnor

Utfall VOICE-undersökning 2010 2009 2008

Svensk bankrörelse 783 785 781

Stora företag & Institutioner 764 782 782

Baltisk bankrörelse 831 796 737

Ryssland & Ukraina 718 694 694

Swedbank Robur u.s. 744 722

Group Business Support 753 800 u.s.

Koncernstaber 770 803 u.s.

Internrevision 730 710 u.s.

Snitt Swedbank 786 776 752

Snitt i finanssektorn (Europa) 700 700 u.s.

Best performers 820 820 u.s.



Prestationsbaserad ersättning inom SwedbankEfter finanskrisen har Swedbanks styrelse ägnat stort fokus åt frågan om rörliga ersättningar och deras påverkan på bankens resultat och risktagande. Styrelsen beslutade under 2010 om långtgående förändringar i bankens prestationsbaserade ersättningsprogram, vilket omvandlar en del av den rörliga ersättningen till inlåsta aktier.

En väl fungerande marknadsmässig ersättningsstruktur är en

viktig komponent för stabilitet och sunt risktagande i banken.

En ersättningsmodell ska vara tydlig, konsekvent och resul-

tatbaserad samt skapa goda förutsättningar för att rekrytera

och behålla kompetent personal. Den ska också harmoniera

med bankens värderingar. Syftet är att stimulera till värde-

höjande resultat för banken, våra aktieägare, medarbetare

och kunder.

arbetet kring rörliga ersättningar

Swedbank insåg tidigt behovet av att reformera systemen för

rörliga ersättningar inom finanssektorn. I september 2009

beslutade styrelsen om en ny incitamentspolicy för rörliga

ersättningar där såväl den långsiktiga affärsstrategin som

aktieägarnas intressen och bankens risktolerans togs i beak-

tande. I januari 2010 fattade styrelsen det unika beslutet att

återkalla all rörlig ersättning för 2009 mot bakgrund av

bankens förluster och behovet av statligt stöd.

Den 1 januari 2010 trädde Finansinspektionens regler för

rörliga ersättningar (FFFS 2009:6) i kraft. Under sommaren

presenterade även EU nya regler gällande rörliga ersättningar,

vilka kommer att träda i kraft i Sverige den 1 mars 2011.

Dessa båda regelverk ställer bland annat krav på att en del av

den rörliga ersättningen utbetalas i aktier eller andra finan-

siella instrument. Vi delar uppfattningen att aktie ägarnas och

medarbetarnas intressen är förenade, och att man bör skapa

incitament som tydliggör denna koppling. Med de båda nya

regelverken som grund beslutade styrelsen i augusti 2010 om

ett nytt prestations- och aktiebaserat ersättningsprogram,

Program 2010. Detta gäller retroaktivt från och med 1 januari

2010 under förutsättning av godkännande av Årsstämman

2011. I det nya programmet, som ersätter äldre program, går

vi längre än vad regelverken kräver, exempelvis genom att

skjuta upp den aktiebaserade delen för både de som anses

utgöra risktagare och de som inte gör det. Målet har varit att

förena regelverkskraven med våra värderingar som utgör en

del av de kvalitativa utvärderingskriterierna. Mer information

om programmet finns i not K14.

Programmens omfattning

Program 2010 omfattar cirka 6 400 deltagare vilka utvärde-

ras utifrån bestämda prestationsmål. I Program 2011 kommer

cirka 10–20 procent av medarbetarna att utvärderas utifrån

bestämda individuella prestationsmål medan de bredare

personalkategorierna kommer att omfattas av ett kollektivt

ersättningsprogram för rörliga löner, vilket baseras på generell

prestationsutvärdering.

resultatandelssystem

För bankens anställda i Sverige finns resultatandelsstiftelsen

Kopparmyntet som är en av de större aktieägarna i Swedbank.

För 2010 kommer det inte att ske några avsättningar till

Kopparmyntet.

fffs 2009:6 föreskriver att företag ska ha en

ersättningspolicy som främjar en effektiv riskhan-

tering och motverkar ett överdrivet risktagande,

samt specificerar vilka personer i företaget som ska

anses vara risktagare. reglerna ställer krav på att

den rörliga ersättningen för dessa risktagare delvis

ska skjutas upp och kunna tas tillbaka av företaget.

finansinspektionen förväntas förtydliga och

komplettera det befintliga regelverket genom att

bland annat specificera kraven på riskanpassning av

företagens ersättningssystem samt införa ett krav

på att minst hälften av den rörliga ersättningen för

vissa personalkategorier ska bestå av aktier eller

andra finansiella instrument.



Aktierna och ägarna

Swedbank har två aktieslag, stamaktier (A-aktier) och prefe-

rensaktier. Swedbanks A-aktier är sedan 1995 noterade på

NASDAQ OMX, Stockholm, på listan för stora bolag. Preferens-

aktierna emitterades vid nyemissionen 2008. A- och prefe-

rensaktier har lika rösträtt. A-aktierna utgör 82 procent av

antalet aktier. I USA finns ett så kallat ADR-program etablerat

i samarbete med den amerikanska investmentbanken JP Morgan.

Detta gör det möjligt för investerare i USA att genom depå-

bevis investera i Swedbanks A-aktie på den amerikanska

OTC-marknaden, utan att behöva registrera sig hos VPC eller

köpa svenska kronor.

Marknadsinformation

Under 2010 steg OMX Stockholm 30 index med 21 procent

och OMX Nordic Banks med 23 procent. Swedbanks A-aktie

steg 32 procent och preferensaktien 36 procent under året.

Vid utgången av 2010 hade Swedbanks marknadsvärde ökat

till 109 mdkr (82). Swedbank var ett av de högst omsatta

bolagen på NASDAQ OMX, Stockholm, under året med en

omsättningshastighet för A-aktien på 172 procent (445 pro-

cent). Omsättningshastigheten på NASDAQ OMX, Stockholm,

som helhet uppgick till 95 procent (119 procent). I och med att

börsmonopolet avskaffades i november 2007 sker en allt

större del av handeln i Swedbanks aktier utanför NASDAQ

OMX, Stockholm. Under 2010 skedde 27,8 procent av omsätt-

ningen i A-aktien och 17,3 procent av omsättningen i prefe-

rensaktien utanför primärmarknaden, varav Boat, Chi-X, Bats

Europe och Burgundy hörde till de marknadsplatser med högst

omsättning. Den totala omsättningen i Swedbanks A-aktie

uppgick till 212 mdkr och omsättningen i preferensaktien till

5,2 mdkr under 2010.

Swedbanks aktiekapital uppgick den 31 december 2010

till 24 351 mkr, fördelat på 952 323 439 A-aktier och

207 266 738 preferensaktier.

etiska investerare

Etiska investerare inriktar sig på olika hållbarhetsaspekter

av ett företag, bland annat hur miljöfrågor, mänskliga rättig-

heter och risk hanteras. Det finns idag ett flertal fonder och

aktieindex för företag som uppfyller en viss hållbarhetsnivå.

Swedbanks A-aktie ingår i exempelvis FTSE4Good, ett index

för etiska och hållbarhetsinriktade investeringar. Under 2010

fick Swedbank 68 poäng av 100 möjliga av Dow Jones

Sustaina bility Index, medelpoängen i branschen ligger på 50.

Utdelning

Enligt Swedbanks nuvarande utdelningspolicy ska utdelningen

uppgå till omkring 40 procent av årets resultat efter skatt,

0

50

100

150

200

250

2006 2007 2008 2009 20100

10 000 000

20 000 000

30 000 000

40 000 000

50 000 000

60 000 000

70 000 000

Omsatt antal A-aktier

Omsatt antal preferensaktier

A-aktien

Preferensaktien

OMX Stockholm Banks Index

OMX Stockholm 30 Index

Swedbanks aktiekursutveckling på NASDAQ OMX, Stockholm jämfört med indexKälla: NASDAQ OMX Nordic

2010 var ett turbulent år på NASDAQ OMX, Stockholm, där större delen av handeln i Swedbanks aktier sker. A-aktien uppvisade under året en god om-sättningshastighet, och intresset från utländska ägare växte markant.

NASDAQ OMX, Stockholm

62,5%

Andel av omsättningen 2010 i Swedbank A, %

Övriga 0,8%

Turquoise 2,7%

Burgundy 3,7 %

Bats Europé 4,6%

Chi-X 12,7%

Boat 13,0%

NASDAQ OMX, Stockholm

82,72%

Andel av omsättningen 2010 i Swedbank preferensaktie, %

Boat 16,64%

Burgundy 0,61 %

Övriga 0,03% Käl

la: F

ides

sa F

ragm

enta

tion

Inde

x



exklusive engångsposter. Utdelningens storlek tar sin ut-

gångspunkt i den senaste utdelningen och bestäms med

hänsyn till förväntad resultatutveckling, det kapital som

bedöms nödvändigt för att utveckla verksamheten samt

marknadens avkastningskrav. All utdelning är villkorad av

bolagsstämman, vilket dock kräver att det finns utdelnings-

bara medel. Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret

2010 på 2,10 kronor (0) per A-aktie och 4,80 kronor (0) per

preferensaktie. I början av 2011 ändrade Swedbanks styrelse

sin utdelningspolicy till att uppgå till 50 procent av årets

resultat. Detta gjordes mot bakgrund av Swedbanks starka

kapitalisering, en förväntad återhållsam kreditefterfrågan

samt fokus på fortsatt kapitaleffektivisering.

Preferensaktierna har företräde till en årlig, icke-kumulativ,

utdelning om upp till 4,80 kronor per preferensaktie. I den mån

det efter detta återstår medel att dela ut ska A-aktie får

vinstutdelning upp till samma belopp som preferensaktie.

Härefter fördelas eventuell återstående utdelning lika mellan

samtliga aktier oavsett aktieslag. Icke-kumulativ innebär att

man under kommande år inte kan tillgodoräkna sig utebliven

utdelning från föregående år. Som aktieägare kan man frivil-

ligt begära omvandling av sina preferensaktier till A-aktier

under februari och augusti månad varje år. Samtliga utestå-

ende preferensaktier kommer automatiskt att omvandlas till

A-aktier under 2013. Under februari 2010 omvandlades

12 362 751 preferensaktier till A-aktier och under augusti

7 105 preferensaktier.

Mer information om omvandling finns på www.swedbank.se/ir

under Swedbanks aktier.

ägarstruktur

Per den 31 december 2010 hade Swedbank 333 145 aktie-

ägare (346 272), av dessa utgjordes 91,5 procent av aktieägare

med ett innehav om 1 000 aktier eller mindre och knappt 0,1

procent av ägarna stod för en ägarandel uppgående till drygt

80 procent av bolaget. Swedbanks största aktieägare per den

31 december 2010 var en ägargrupp bestående av Folksam,

KPA och Förenade Liv. Det utländska ägandet i Swedbank har

ökat under året och utgör nu 34,2 procent (23,8), av dessa

står USA och Storbritannien för den största ägarandelen med

11,9 respektive 9,8 procent.

Aktiestatistik 2010 ** 2009 ** 2008 2007 2006

A-aktien

Högsta kurs *, kr 99,50 77,10 148,74 226,69 202,83

Lägsta kurs *, kr 61,45 14,72 24,82 136,41 133,23

Kurs den sista december *, kr 93,80 71,00 36,73 145,56 197,66

Antal omsatta aktier/handelsdag, miljoner 10,7 14,5 6,5 4,1 2,9

Värde omsatta aktier, mkr/handelsdag 838 751 773 949 627

Omsättningshastighet, % 283 544 302 195 140

Preferensaktien

Högsta kurs *, kr 99,60 76,60 39,04

Lägsta kurs *, kr 62,50 14,89 35,24

Kurs den sista december *, kr 95,90 70,50 36,73

Antal omsatta aktier/handelsdag, miljoner 0,25 0,50 0,24

Värde omsatta aktier, mkr/handelsdag 20,4 22,3 10,7

Omsättningshastighet, % 31 45 23

Totalt börsvärde den sista december, mdkr 109 82 32 94 128

ISIN-kod A-aktien: SE0000242455

ISIN-kod Preferensaktien: SE0002687749

* Justerat för nyemission ** Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på samtliga marknadsplatser inklusive OTC-handel.Källa NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com och Fidessa Fragmentation Index, http://fragmentation.fidessa.com/fragulator/

Data per aktie, kronor 2010 2009 2008 2007 2006

Resultat per aktie före och efter utspädning 1) 2) 6,43 –10,66 16,51 18,52 16,80

Eget kapital per aktie före och efter utspädning 81,84 77,33 121,39 131,96 116,37

Substansvärde per aktie före och efter utspädning 1) 81,55 79,58 125,78 129,66 115,29

Kassaflöde per aktie 1) 1,45 64,56 –66,15 31,70 –10,86

Kontantutdelning per stamaktie 2,10 3) 0,00 0,00 9,00 8,25

Kontantutdelning per preferensaktie 4,80 3) 0,00 0,00

Direktavkastning, %, stamaktie 2,2 0,0 0,0 4,9 3,3

Direktavkastning, %, preferensaktie 5,0 0,0 0,0

P/E-tal 1) 2) 14,6 –6,7 2,7 7,9 11,8

Börskurs/Eget kapital per aktie, % 114,60 91,80 36,60 138,70 213,50

1) Då villkoren för konvertering av preferensaktier till stamaktier är tvingande inkluderas preferensaktierna vid beräkning av nyckeltal. 2) Jämförelsetal har omräknats till följd av emissionselement. 3) Styrelsens förslag.



övrigt

Swedbank bedriver, i egenskap av värdepappersinstitut,

värdepappersrörelse avseende bland annat handel med finan-

siella instrument för egen räkning. Här finns behovet att

förvärva egna aktier för att underlätta verksamheten. Års-

stämman 2010 beslöt därför att banken under tiden fram till

årsstämman 2011 löpande skulle få förvärva egna aktier till ett

antal som innebär att det samlade innehavet av sådana aktier

vid var tid inte överstiger 1 procent av samtliga aktier i banken

samt, att detta sker till ett pris motsvarande marknadspris.

För att effektivt kunna hantera Swedbanks kapitalisering

inom ramen för bankens riskaptit och kapitaliseringsmål har

styrelsen föreslagit Årsstämman 2011 att ge styrelsen

bemyndigande att besluta om återköp av egna A- och/eller

preferensaktier på upp till 10 procent av samtliga aktier

(inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen) .

Styrelsen har under året fattat beslut om ett nytt presta-

tions- och aktiebaserat ersättningsprogram, under förutsätt-

ning att detta godkänns av Årsstämman 2011. Programmet

kommer i så fall att gälla retroaktivt från och med den 1 januari

2010. Läs mer om programmet på sidan 46 och i not K14.

information till aktieägarna

Swedbank erbjuder årsredovisningen till samtliga nya aktie-

ägare och distribuerar den till dem som aktivt valt att motta

den. Delårsrapporterna trycks inte, men finns tillgängliga på

www. swedbank.se/ir tillsammans med övrig information i

samband med kvartalsrapporteringen. Här kan också års-

redovisningen beställas.

Antal aktieägare den 31 december 2010

Storleksklasser Antal ägare Andel, % Antal aktier Andel, %

1—100 151 171 45,4 7 414 590 0,6

101—500 122 548 36,8 29 113 383 2,5

501—1 000 30 951 9,3 22 650 733 2,0

1 001—2 000 15 989 4,8 22 502 257 1,9

2 001—5 000 8 268 2,5 25 635 585 2,2

5 001—10 000 2 033 0,6 14 672 603 1,3

10 001—100 000 1 629 0,5 45 087 820 3,9

100 001—500 000 266 0,1 63 274 652 5,5

500 001— 290 0,1 929 238 554 80,1

Totalt 333 145 100 1 159 590 177 100

Aktiekapitalets utveckling

Kvotvärde per aktie, kronor

Tillkommande/ återköpta

antal aktierAntal

preferensaktierAntal

A-aktierAktiekapital

mkrÅr Transaktion

1999 Fondemission 20 175 936 281 527 808 843 10 556

2004 Återköp av egna aktier 20 –14 937 531 512 871 312 10 556

2005 Nyemission 20 2 502 100 535 373 412 10 606

2006 Makulering av aktier 20 515 373 412 10 307

2006 Fondemission 21 515 373 412 10 823

2008 Nyemission 21 257 686 706 * 257 686 706 515 373 412 16 234

2009 Omvandling av preferens -aktier till stamaktier 21 38 050 112 219 636 594 553 423 524 16 234

2009 Nyemission 21 386 530 059 219 636 594 939 953 583 24 351

2010 Omvandling av preferens -aktier till stamaktier 21 12 369 856 207 266 738 952 323 439 24 351

* Emitterade och fullt betalda preferensaktier uppgick vid årsskiftet 2008 till 194 985 456.

Största aktieägare den 31 december 2010, ägargrupperade* enligt Euroclear

Andel av kapital och röster, % 2010

Folksam – KPA – Förenade Liv 9,3

Sparbanks-Gruppen – Medlemsbanker 7,4

Swedbank Robur Fonder 4,4

ALECTA PENSIONSFÖRSÄRKING 3,1

CEVIAN CAPITAL II MASTER FUND L.P. 3,0

AMF – Försäkring och Fonder 2,3

Sparbanks-Gruppen – Stiftelser – ej medlemmar 2,3

JPM CHASE NA 2,0

Nordea fonder 2,0

FSPA Resultatandelsstiftelser 1,9

CBLDN-LIVFORSAKRINGSAB SKANDIA 1,8

Afa Försäkring 1,8

Handelsbanken fonder 1,6

SEB Investment Management 1,5

JPM CHASE NA 1,3

15 största ägarna 45,8

Antal aktieägare 333 145

* Ägare i gemena bokstäver är grupperade ägare.

Källa: Euroclear Sweden AB


Utländskaägare

34,2%

Ägarkategorier31 december 2010

Svenska juridiska personer55,6%

Svenskaprivatpersoner

10,2%


51 Resultaträkning


53 Balansräkning



Inledande noter

56 Not 1 Företagsinformation

56 Not 2 Redovisningsprinciper

64 Not 3 Risker

64 Kreditrisker

74 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingobjekt

75 Likviditetsrisker

77 Marknadsrisker

81 Operativa risker

81 Övriga risker

82 Not 4 Kapital

82 Intern kapitalutvärdering

83 Kapitaltäckningsanalys

85 Not 5 Rörelsesegment

87 Not 6 Geografisk fördelning

89 Not 7 Produktfördelning

90 Not 8 Kundkategorier

Resultaträkning

91 Not 9 Räntenetto

92 Not 10 Provisionsnetto

92 Not 11 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

93 Not 12 Försäkringsnetto

93 Not 13 Övriga intäkter

93 Not 14 Personalkostnader

97 Not 15 Övriga allmänna administrationskostnader

98 Not 16 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar

98 Not 17 Nedskrivningar av materiella tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt

98 Not 18 Kreditförluster, netto

98 Not 19 Skatt

101 Not 20 Resultat per aktie

Totalresultat

102 Not 21 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

Balansräkning

102 Not 22 Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m.

102 Not 23 Utlåning till kreditinstitut

103 Not 24 Utlåning till allmänheten

104 Not 25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

104 Not 26 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

104 Not 27 Aktier och andelar

105 Not 28 Aktier och andelar i intresseföretag

106 Not 29 Derivat

107 Not 30 Immateriella anläggningstillgångar

110 Not 31 Materiella tillgångar

111 Not 32 Övriga tillgångar

111 Not 33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

111 Not 34 Skulder till kreditinstitut

111 Not 35 In- och upplåning från allmänheten

111 Not 36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken

111 Not 37 Emitterade värdepapper

111 Not 38 Korta positioner värdepapper

112 Not 39 Pensionsavsättningar

114 Not 40 Försäkringsavsättningar

114 Not 41 Övriga skulder och avsättningar

114 Not 42 Upplupna kostnader och förinbetalda intäkter

114 Not 43 Efterställda skulder

115 Not 44 Eget kapital

115 Not 45 Verkligt värde för finansiella instrument

118 Not 46 Omklassificering av finansiella tillgångar

Kassaflödesanalys

119 Not 47 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

Övriga noter

119 Not 48 Utbetald och föreslagen utdelning

119 Not 49 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

120 Not 50 Operationell leasing

120 Not 51 Rörelseförvärv

120 Not 52 Förändring av ägarandel i dotterföretag

121 Not 53 Närstående och andra betydande relationer

121 Not 54 Känslighetsanalys

121 Not 55 Händelser efter 31 december 2010

Rapporter och noter Koncernen

RäKNINGAR KONcERNEN 51


mkr Not 2010 2009

Ränteintäkter 45 869 56 399

Räntekostnader –29 540 –35 634

Räntenetto 9 16 329 20 765

Provisionsintäkter 13 099 11 397

Provisionskostnader –3 574 –3 572

Provisionsnetto 10 9 525 7 825

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 11 2 400 2 770

Försäkringspremier 1 536 1 617

Försäkringsavsättningar –924 –970

Försäkringsnetto 12 612 647

Andel av intresseföretags resultat 28 624 866

Övriga intäkter 13 1 554 1 909


Personalkostnader 14 9 392 9 201

Övriga allmänna administrationskostnader 15 7 300 7 758

Summa allmänna administrationskostnader 16 692 16 959

Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 16 950 889



Nedskrivning av immateriella tillgångar 30 37 1 305

Nedskrivning av materiella tillgångar 17 600 449

Kreditförluster, netto 18 2 810 24 641

Rörelseresultat 9 955 –9 461

Skatt 19 2 472 981

Årets resultat 7 483 –10 442

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 7 444 –10 511

Minoriteten 39 69

kr 2 010 2 009

Resultat per aktie 20 6,43 –10,66

Resultaträkning, koncernen

52 RäKNINGAR KONcERNEN


Rapport över totalresultat, koncernen

mkr Not 2010 2009

Årets resultat redovisat över resultaträkningen 7 483 –10 442

Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet –4 218 –1 852

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter:

Vinster/förluster uppkomna under perioden 2 420 1 312

Kassaflödessäkringar:

Vinster/förluster uppkomna under perioden 149 –574

Omfört till resultaträkningen, räntenetto 806 817

Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finanisella poster till verkligt värde 37

Andel av intresseföretags övrigt totalresultat:

Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet –39 57

Kassaflödessäkringar 9 –15

Skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat 21 –890 –397

Årets övrigt totalresultat, efter skatt –1 763 –615

Årets totalresultat 5 720 –11 057

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 5 693 –11 138

Minoriteten 27 81



mkr Not 2010 2009 1/1/2009

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 17 109 37 879 29 060

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 22 34 924 88 724 27 978

Utlåning till kreditinstitut 23 166 417 92 131 128 536

Utlåning till allmänheten 24 1 187 226 1 290 667 1 287 424

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 25 96 652 81 891 105 716

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 26 100 628 78 194 51 638

Aktier och andelar 27 6 181 9 505 6 557

Aktier och andelar i intresseföretag 28 2 710 2 740 1 987

Derivat 29 65 051 72 969 128 055

Immateriella anläggningstillgångar 30 15 794 17 555 19 577

Materiella tillgångar 31 5 679 3 815 3 274

Aktuella skattefordringar 1 156 881 1 718

Uppskjutna skattefordringar 19 1 218 1 209 62

Övriga tillgångar 32 8 611 9 806 13 619

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33 6 325 6 721 6 489

Summa tillgångar 1 715 681 1 794 687 1 811 690

Skulder och eget kapital

Skulder

Skulder till kreditinstitut 34 136 766 231 687 316 730

In- och upplåning från allmänheten 35 534 237 504 424 508 456

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 36 100 988 80 132 52 074

Emitterade värdepapper 37 686 517 703 258 593 365

Korta positioner värdepapper 38 34 179 40 411 53 172

Derivat 29 65 935 72 172 116 720

Aktuella skatteskulder 317 1 495 1 190

Uppskjutna skatteskulder 19 1 734 720 1 769

Pensionsavsättningar 39 1 342 1 735 1 853

Försäkringsavsättningar 40 2 100 4 160 3 734

Övriga skulder och avsättningar 41 14 270 12 136 18 348

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 42 15 074 14 400 13 062

Efterställda skulder 43 27 187 37 983 44 755

Summa skulder 1 620 646 1 704 713 1 725 228

Eget kapital 44

Minoritetskapital 138 304 232

Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 94 897 89 670 86 230

Summa eget kapital 95 035 89 974 86 462

Summa skulder och eget kapital 1 715 681 1 794 687 1 811 690

Vid ordinarie årsstämma 25 mars 2011 ska balansräkning och resultaträkning fastställas.

Balansräkning, koncernen

54 RäKNINGAR KONcERNEN


Förändringar i eget kapital, koncernen

Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank ABMinoritets

kapitalTotalt eget

kapital

mkrAktie

kapital

Övrigt tillskjutet

kapital*Ej registrerade aktier

Omräkningsdifferens

dotter och intresse

företag

Säkring av nettoin

vestering i utlandsverk

samhet

Kassa flödes

säkringBalanserad

vinst Totalt

Ingående balans 1 januari 2009 14 918 8 939 3 010 3 951 –2 905 –958 59 275 86 230 232 86 462

Utdelningar –45 –45

Registrering av aktier 1 316 1 694 –3 010

Nyemission 8 117 6 957 15 074 39 15 113

Kostnader i samband med nyemission –438 –438 –438

Tillskott 3 3

Intresseföretags köp av aktier i Swedbank AB –58 –58 –58

Rörelseavyttring –6 –6

Årets totalresultat –1 808 978 203 –10 511 –11 138 81 –11 057

varav redovisat över resultaträkningen –10 511 –10 511 69 –10 442

varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt –1 808 1 312 266 –230 12 –218

varav skatt redovisat över övrigt totalresultat –334 –63 –397 –397

Utgående balans 31 december 2009 24 351 17 152 2 143 –1 927 –755 48 706 89 670 304 89 974

Ingående balans 1 januari 2010 24 351 17 152 2 143 –1 927 –755 48 706 89 670 304 89 974

Utdelningar –75 –75

Aktierelaterade ersättningar till anställda 31 31 31

Intresseföretags köp av aktier i Swedbank AB –50 –50 –50

Intresseföretags avyttring av aktier i Swed-bank AB 50 50 50

Förändring av ägarandel i dotterföretag –497 –497 –124 –621

Tillskott 6 6

Årets totalresultat –4 245 1 783 711 7 444 5 693 27 5 720

varav redovisat över resultaträkningen 7 444 7 444 39 7 483

varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt –4 245 2 420 964 –861 –12 –873

varav skatt redovisat över övrigt totalresultat –637 –253 –890 –890

Utgående balans 31 december 2010 24 351 17 152 –2 102 –144 –44 55 684 94 897 138 95 035

* Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Kostnader i samband med nyemission inkluderar en positiv aktuell skatteeffekt med 156 mkr 2009.



Kassaflödesanalys, koncernen

mkr Not 2010 2009

Den löpande verksamheten


Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 47 4 969 26 624

Betalda skatter –3 368 –2 204

Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut –81 818 55 188

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten 57 969 –20 765

Ökning/minskning av innehav av värdepapper för handel 20 965 –88 307

Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer 68 270 –2 846

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut –78 287 –80 967

Ökning/minskning av övriga fordringar 1 726 47 587

Ökning/minskning av övriga skulder –14 243 –51 509

Kassaflöde från den löpande verksamheten –13 862 –126 660

Investeringsverksamheten

Rörelseförvärv –52

Avyttringar av intresseföretag 140 59

Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –2 411 –751

Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 3 463 26

Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 192 –718

Finansieringsverksamheten

Emission av räntebärande värdepapper 261 697 332 568

Återbetalning av räntebärande värdepapper –222 899 –191 640

Emission av certifikat m.m. 284 652 366 267

Återbetalning av certifikat m.m. –329 099 –387 040

Förändring av ägarandel i dotterföretag –621

Nyemission 17 252

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –6 270 137 407

Årets kassaflöde –18 940 10 029

Likvida medel vid årets början 37 879 29 060


Valutakursdifferenser i likvida medel –1 830 –1 210

Likvida medel vid årets slut 17 109 37 879

Kommentarer till kassaflödesanalys i koncernenKassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid åretsbörjan och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finan-sieringsverksamheten.

Den löpande verksamhetenKassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justeringgörs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar iden löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår iden normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten ochkreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksam-heten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 45 835 mkr (55 072) samt ränteut-betalningar med 30 817 mkr (38 817). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

InvesteringsverksamhetenInvesteringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samtandra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter, förvaltningsfastigheter och

inventarier, och strategiska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses innehav av räntebärande värdepapper som hålles till förfall samt strategiska aktieinnehav i andra företag än dotter- och intresseföretag. Under 2010 förvärvades andra anläggningstillgångar med 2 411 mkr. Innehav av obligationer förföll med 3 463mkr. Därutöver avyttrades Bergslagens Sparbank AB för 140 mkr. Under 2009 förvärvades finansiella anläggningstillgångar för 91 mkr. Det väsentligaste förvärvet utgjordes av Banco Fonder AB som förvärvades i januari kontant för 87 mkr. I förvärvet ingick 35 mkr i likvida medel vilket nettoredovisas på raden rörelseförvärv. Under 2009 avyttrades aktier mot en sammanlagd erhållen försäljningslikvid på 59 mkr. Försäljning-arna utgjordes av Privatgirot, 7 mkr, EADR, 2 mkr, Aktia, 50 mkr.

Likvida medelLikvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbank, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbank. Likvida medel i kassaflö-desanalysen definieras i enlighet med IAS 7, och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som likviditet. I tidigare finansiella rapporter har även nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar samt i centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostadsobligationer med beaktande av repor och blankning ingått. Jämförelsetal har räknats om.

56 noter Koncernen


noterAngivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

K1 Företagsinformation

K2 redovisningsprinciper

Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2010 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 22 februari 2011. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm med adress Brunkebergstorg 8 105 34 Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen nasdaq oMX nordic i Stockholm inom segmentet nordic Large cap. Koncernens erbjuder finansiella tjänster och produkter på hemmamarknaderna Sverige, estland, Lettland och Litauen. Verksamhet beskrivs ytterligare i Förvaltnings berättelsen.

Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 25 mars 2011.

INNEHÅLL

1 GrUnDer FÖr reDoVISnInGen 56

2 FÖrÄnDrADe reDoVISnInGSPrIncIPer 56

3 BetYDAnDe reDoVISnInGSPrIncIPer 57

3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1) 57

3.2 Koncernredovisning (IFrS 3, IAS 27) 57

3.3 tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) 57

3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IAS 39) 57

3.5 Finansiella instrument, värdering (IAS 39) 58

3.6 Leasingavtal (IAS 17) 59

3.7 Intresseföretag (IAS 28) 59

3.8 Joint venture (IAS 31) 60

3.9 Immateriella tillgångar (IAS 38) 60

3.10 Materiella tillgångar (IAS 2, 16, 40) 60

3.11 Låneutgifter (IAS 23) 60

3.12 Avsättningar (IAS 37) 60

3.13 Pensioner (IAS 19) 60

3.13 Försäkringsavtal (IFrS 4) 60

3.15 Intäkter (IAS 18) 60

3.16 Aktierelaterade ersättningar (IFrS 2) 60

3.17 nedskrivningar (IAS 36) 61

3.18 Skatt (IAS 12) 61

3.19 Likvida medel (IAS 7) 61

3.20 rörelsesegment (IFrS 8) 61

4 nYA StAnDArDer ocH toLKnInGAr 61

5 BetYDAnDe BeDÖMnInGAr ocH UPPSKAttnInGAr 62

5.1 Bedömningar 62

5.2 Uppskattningar 62

1 GRUNDER föR REDOVISNINGENDe finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättad enligt av eU antagna internationella redovisningsstandarder – International Financial reporting Standards – IFrS samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och dess tolkningar av International Financial reporting Interpretations committe (IFrIc). Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för noterade företags koncernredovisning i takt med att eU godkänner dem. Med fullständiga finansiella rapporter avses:

• rapport över balansräkning per periodens slut,• rapport över totalresultat för perioden,• rapport över förändringar i eget kapital för perioden,• rapport över kassaflöden för perioden, samt• noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och

annan förklarande information.

I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation rFr 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utgiven av rådet för finansiell rapportering, uttalanden från rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut samt värdepappersbolag (ÅrKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25.

redovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden. efterföljande värdering av finansiella instrument sker till stor del till verkligt värde. redovisade värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning till verkligt värde har justerats för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken.redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljonerkronor (mkr) om inget annat anges.

2 föRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPERIASB utfärdade under 2008 en omarbetad IFrS 3, rörelseförvärv samt därav följande ändringar i IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter, IAS 28 Innehav i intresseföretag och IAS 31 Andelar i Joint Ventures. Ändringarna antogs av eU under 2009 och ska senast tillämpas för förvärv av ägarandelar med förvärvsdatum under räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 och därefter.

Den omarbetade standarden IFrS 3 fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden ska tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. exempelvis redovisas samtliga kostnader som uppkommer för att förvärva en rörelse till verkligt värde på förvärvsdagen, inklusive villkorade köpeskillingar redovisade som skuld och som därefter omvärderas med påverkan på resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. enligt den omarbetade standarden ska samtliga förvärvsrelaterade kostnader kostnadsföras jämfört med tidigare principer då sådana kostnader ökade anskaffnings-värdet för den förvärvade rörelsen. De intagna ändringarna i IAS 27 kräver fortsätt-ningsvis att förändringar av ägarandelar i dotterföretag där majoritetsägaren inte förlorar bestämmande inflytande redovisas som transaktioner med eget kapitalägare, det vill säga i eget kapital. Standarden anger också att när ett moderföretag förlorar bestämmande inflytande ska eventuell kvarvarande ägarandel omvärderas till verkligt värde och vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Ändringarna i standarderna tillämpas inte retroaktivt, varför någon omräkning inte varit tillåten.

Swedbank har inte genomfört några rörelseförvärv under 2010 varför den omarbetade standarden IFrS 3 inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter 2010.

Koncernen har däremot tillämpat ändringarna i IAS 27 under 2010 i samband med Swedbank AB:s förvärv av ägarandelar utan bestämmande inflytande i dotterföretaget First Securities AS. Förvärvet, uppgående till 621 mkr, har i enlighet med de nya reglerna i IAS 27 redovisats som en transaktion med eget kapitalägare. Det innebar en reduktion med 497 mkr av balanserade vinstmedel inom eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. enligt tidigare redovisningsprinciper skulle motsvarande post istället ha redovisats som en ökning av goodwill. effekterna av förvärvet redovisas i not K52.

Övriga nya, omarbetade eller ändrade standarder från IASB eller tolkningar från IFrIc har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Swedbank har tidigare presenterat de finansiella rapporterna för koncernen respektive moderbolaget bredvid varandra. Från och med årsredovisningen 2010 presenteras istället de finansiella rapporterna för koncernen respektive moderbolaget i separata avsnitt, först koncernen och därefter moderbolaget. Det nya presentationssät-tet avser att öka tydligheten och möjligheten att använda relevanta rubriceringar utifrån presentationen av koncernen respektive moderbolaget. Detta har inneburit att koncernbalansräkningen kompletterats med ett antal nya rader avseende skulder, till vilka belopp omklassificerats från tidigare presenterade balansposter. noter till aktuella

noter Koncernen 57


ett antal upplåningstransaktioner har i de finansiella rapporterna sedan december 2008 felaktigt i notapparaten presenterats som att de var innehav för handel. Dessa transaktioner har dock utgjort övriga finansiella skulder som varit föremål för säkringsredovisning enligt metoden för verkligt värde säkring. Jämförelsetalen i de följande noterna har i förekommande fall korrigerats. Korrigeringen av jämförelsetalen i noterna har inte haft någon påverkan på redovisat resultat, balansräkning eller eget kapital. De belopp med vilka korrigering gjorts framgår av respektive not.

Ny uppställningsform Tidigare uppställningsform

mkr Not 2009 2009-01-01 2009 2009-01-01

Skulder

Korta positioner värdepapper K38 40 411 53 172

Pensionsavsättningar K39 1 735 1 853

Försäkringsavsättningar K40 4 160 3 734

Övriga skulder och avsättningar K41 12 136 18 348

Övriga skulder 52 230 71 335

Avsättningar 6 212 5 772

Summa 58 442 77 107 58 442 77 107

rader har anpassats. till följd av ändringarna i balansräkningens uppställning presenteras även balansräkningen i början av den närmaste jämförelseperioden, det vill säga per 2009-01-01. efterföljande tabell sammanfattar förändringarna.I årsredovis-ningen 2010 har också ordningsföljden för noter till viss del ändrats. I huvudsak har noter avseende risk- och kapitalupplysningar flyttats fram till början. Noter som inte direkt är relaterade till enskilda balans- eller resultatposter har flyttats till slutet. noterna har också i viss mån omarbetats och kompletterats i syfte att förbättra informationslämnandet.

3 BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)Finansiella rapporter är ett strukturerande återgivande av ett företags finansiella ställning och finansiella resultat. Syftet är att ge information om företagets ställning, finansiella resultat och kassaflöden, som är användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem. Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter. Swedbank presenterar rapporten över totalresul-tat i form av två rapporter. en separat resultaträkning redovisas som innehåller alla intäkts- och kostnadsposter i resultatet såvida inte en särskild IFrS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga intäkts- och kostnadsposter redovisas i övrigt totalresultat.

rapporten över totalresultatet innehåller resultat som redovisats över resultaträk-ningen samt ingående komponenter i övrigt totalresultat.

3.2 Koncernredovisning (IfRS 3, IAS 27)Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där moderbolaget har bestämmande inflytande, det vill säga rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier för att uppnå ekonomiska förmåner från dess aktiviteter. Dessa företag, dotterföretag, har intagits i koncernredo-visningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande uppnås och har exkluderats från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphört. Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet, överförd ersättning värderad till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarförbindelserna redovisas som goodwill. om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. I den överförda ersättningen (köpeskillingen) ingår verkligt värde av överförda tillgångar, skulder och de aktier som i förekommande fall emitterats av koncernen samt även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas som kostnad när de uppkommer. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade dotterföreta-gets nettotillgångar. ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner med koncernens eget kapitalägare i deras egenskap av ägare. Vid förvärv av andelar från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling för andelarna och den förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare som balanserade vinstmedel. De redovisade värdena för innehav med och utan bestämmande inflytande justeras så att de återspeglar förändringarna i deras relativa innehav. Vinster och förluster avseende försäljning av andelar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Vid försäljning av andelar som innebär att koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen redovisas i sin helhet i resultaträkningen. Det verkliga värdet utgör därefter anskaffningsvärde för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet i det tidigare dotterföretaget. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt

totalresultat, redovisas som om koncernen direkt avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna vilket kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras endast en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses den valuta som främst används i en verksamhets kassaflöden. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakur-sen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Utestående terminskontrakt värderas till balansdagens terminskurser. Innehav av utländska sedlar värderas till köpkurser för sedlar per balansdagen. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, inklusive valutakomponenten i terminskontrakt, och icke monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursför-ändring inom nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.

tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i Övrigt totalresultat. I konsekvens härmed förs även valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen till Övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas i resultaträkningen inom nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräkningsdiffe-renser och valutakursdifferenser i resultaträkningen.

3.4 finansiella instrument (IAS 32, IAS 39)Merparten av koncernens poster i balansräkningen avser finansiella instrument. ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument i ett annat företag.

exempel på en finansiell tillgång eller skuld är kontanter respektive avtal om att erhålla eller erlägga kontanter eller andra finansiella tillgångar. Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på olika rader som allmänhet eller kreditinstitut beroende på vem som är motpart. Har det finansiella instrumentet ingen specifik motpart eller då det är noterat på en marknad rubriceras de finansiella instrument i balansräkningen som olika typer av värdepapper. Finansiella skulder där fordringsägare är sämre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som efterställda skulder. ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av exempelvis valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida tidpunkt. Derivat redovisas på egna rader i balansräkningen, antingen som tillgång eller skuld beroende på om avtalet har ett positivt eller negativt verkligt värde. Avtalsenliga upplupna räntor redovisas på separata rader i balansräkningen. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen påaffärsdag då avtal ingåtts om förvärv, förutom avtal i värderingskategorin lånefordringar som redovisas på likviddag. Borttagande av finansiella tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden förfallit eller i allt väsentligt överförts till annan part.

58 noter Koncernen


Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.

Inbäddade derivatett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det sammansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för ett fristående derivat. ett inbäddat derivat skiljs från värdkontraktet och redovisas separat som Derivat i balansräkningen då dess ekonomiska egenskaper inte är nära förknippade med värdkontraktets, under förutsättning att det sammansatta finansiella instrumentet inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

ÅterköpstransaktionerMed en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid är exponerad emot värdepapprets värdeförändringsrisk. erhållen likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålt värdepapper redovisas även som ställd pant. erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten.

VärdepapperslånVärdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovisas på affärsdag som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen.

3.5 finansiella instrument, värdering (IAS 39)Koncernens finansiella instrument indelas i värderingskategorierna:• finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen, • lånefordringar,• investeringar som hålles till förfall, samt• övriga finansiella skulder.

några enstaka och beloppsmässigt obetydliga innehav har kategoriserats som finansiella tillgångar som kan säljas, benämnt Värderingskategori, tillgängliga för försäljning. Initialt värderas samtliga finansiella instrument till verkligt värde. Det bästa belägget för verkligt värde vid första redovisningstillfället är transaktionspriset. För finansiella instrument som därefter inte värderas till verkligt värde via resultaträkning-en görs även tillägg eller avdrag för direkta transaktionskostnader för att anskaffa eller ge ut det finansiella instrumentet. efterföljande värdering sker beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. I noter till poster i balansräkningen med finansiella instrument framgår hur redovisat värde fördelar sig på olika värderingskategorier. Kategoriindelning redovisas även i efterföljande tabell.

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningenFinansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen omfattar instrument som innehas för handel och samtliga derivat, exklusive derivat som säkringsredovisas. Finansiella instrument som innehas för handel har förvärvats i syfte att säljas eller återköpas inom kort tid alternativt ingår i en portfölj för vilka det finns ett mönster av kortfristiga realiseringar av resultat. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Handel. till kategorin hänförs också andra finansiella instrument som vid första redovisningstillfället valts att oåterkalleligt redovisas till verkligt värde, den så kallade verkligt värde optionen. Valet att oåterkalleligt värdera finansiella instrument till verkligt värde används i koncernen för avskilda portföljer av utlåning, emitterade värdepapper och inlåning, då de tillsammans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens sammantagna ränterisk.

finansiella tillgångar

Värderingskategorier 2010Säkrings-

instrument Verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar Hålles till förfall Totalt

mdkr Derivat Handel övrigt

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 17 17

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 34 1 35

Utlåning till kreditinstitut 40 126 166

Utlåning till allmänheten 41 505 641 1 187

obligationer och andra räntebärande värdepapper 92 5 97

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 101 101

Aktier och andelar 6 0 6

Derivat 5 60 65

Övriga finansiella tillgångar 14 14

Summa 5 273 606 798 6 1 688

finansiella skulder

Värderingskategorier 2010Säkrings-

instrument Verkligt värde via resultaträkningenövriga finansiella

skulder Totalt

mdkr Derivat Handel övrigt

Skulder till kreditinstitut 20 117 137

In- och upplåning från allmänheten 17 11 506 534

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 101 101

emitterade värdepapper 72 108 507 687

Korta positioner värdepapper 34 34

Derivat 4 62 66

efterställda skulder 27 27

Övriga finansiella skulder 25 25

Summa 4 205 220 1 182 1 611

noter Koncernen 59


Kännetecknande för de finansiella instrumenten som omfattas är att de enligt kontraktet har fast räntesats. Valet görs för att eliminera redovisningsmässig volatilitet som annars uppstår till följd av att olika värderingsprinciper normalt sett används för derivat och övriga finansiella instrument. Även finansiella skulder inom försäkringsrörel-sen, där kunden bär placeringsrisken, kategoriseras på samma sätt då korresponderande tillgångar också värderas till verkligt värde. Innehav av aktier och andelar som inte är intresseföretag eller avsedda för handel har koncernen valt att kategorisera till verkligt värde via resultaträkningen då innehaven hanteras och utvärderas utifrån verkligt värde. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Övrigt. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras i möjligaste mån på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. Skillnader som uppkommer vid första redovisningstillfället mellan transaktionspris och värde enligt värderingsmodell, så kallade dag 1-vinster eller förluster, redovisas i resultaträkningen endast i de fall värderingsmodellen baserats enbart på observerbara marknadsdata. I annat fall periodiseras skillnaden över det finansiella instrumentets löptid. Vid värdering av utlåning till verkligt värde, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart. Värdeförändring redovisas i resultaträkningen inom nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. För finansiella instrument i handelsverksamhet innehåller koncernens resultatpost även aktieutdelningar. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. Även värdeförändring på finansiella skulder till följd av koncernens förändrade kreditvärdighet redovisas separat vid förekomst. Värdenedgång hänförlig till gäldenärens eller emittentens betalningsförmåga hänförs till Kreditförluster, netto.

Värderingskategori, lånefordringarUtlåning till kreditinstitut och allmänheten som kategoriseras som lånefordringar redovisas i balansräkningen på likviddag. Dessa lånefordringar upptas till upplupet anskaffningsvärde så länge det inte finns objektiva belägg som tyder på att en lånefordran eller grupp av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov. Lånefordran redovisas första gången till anskaffningsvärde, vilket utgörs av utbetalt lånebelopp med avdrag för erhållna avgifter och tillägg för kostnader som utgör en integrerad del i avkastningen. Den räntesats som ger lånefordrans anskaffningsvärde som resultat vid beräkning av nuvärdet av framtida betalningar utgör den effektiva anskaffningsräntan. Lånefordrans upplupna anskaffningsvärde beräknas genom att diskontera de kvarvarande framtida betalningarna med den effektiva anskaffningsräntan. Som ränteintäkt redovisas erhållna räntebetalningar samt förändringen av lånefordrans upplupna anskaffningsvärde under perioden, vilket medför att en jämn avkastning erhålls. På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades första gången, som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas tillförlitligt, sker nedskrivning. nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga effektiva ränta. Koncernen bedömer först om objektiva belägg finns för nedskrivning på individuell lånefordran. Lånefordringar för vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer med likartade kreditriskegenskaper. Dessa portföljer bedöms därefter kollektivt ifall objektiva belägg för nedskrivning finns. eventuell nedskrivning beräknas då för portföljen i sin helhet. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk som individuellt identifierats ha objektiva belägg för nedskrivning värderas individuellt utifrån förlustrisken i portföljen som helhet. om nedskrivningsbehovet minskar i efterföljande perioder återförs tidigare gjord nedskrivning. Lånefordran redovisas dock aldrig till ett högre värde än vad det upplupna anskaffningsvärdet varit om nedskrivningen inte gjorts. nedskrivningar på lånefordringar redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto, vilket antingen sker som reserveringar för individuellt osäkra lån, portföljreserveringar eller som bortskrivningar av osäkra lån. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster. redovisat värde på låneford-ringar är upplupet anskaffningsvärde reducerat med bortskrivningar och reserveringar. reserveringar för sannolika förluster för garantier och andra ansvarsförbindelser redovisas på skuldsidan. osäkra lån är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. en lånefordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar.

Värderingskategori, hålles till förfallVissa finansiella tillgångar som förvärvats i syfte att innehas till förfall har kategorise-rats som investeringar som hålles till förfall. Dessa har fastställd löptid, är inte derivat och är noterade på en marknad. Investeringarna redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med eventuellt avdrag för nedskrivningsbehov. Värdering sker på samma sätt som för lånefordringar.

Omklassificering av finansiella tillgångarFinansiella tillgångar, exklusive derivat, som inte längre uppfyller kriterierna för handel kan omklassificeras från värderingskategorin Finansiella instrument till verkligt värde under förutsättning att extra ordinära förutsättningar föreligger. Vid en omklassifice-ring till värderingskategorin Investeringar som hålles till förfall krävs också att intentionen och förmågan finns att inneha investeringen till förfall. tillgångarnas verkliga värde vid tidpunkten för omklassificering anses fortsättningsvis utgöra anskaffningsvärde.

Värderingskategori, övriga finansiella skulderFinansiella skulder som inte redovisas inom finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet beräknas på samma sätt som för lånefordringar.

Säkringsredovisning till verkligt värdeSäkringsredovisning till verkligt värde tillämpas i vissa fall när ränteexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredovis-ningen medför att den säkrade risken i det säkrade instrumentet också omvärderas till verkligt värde. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. en förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

KassaflödessäkringDerivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassaflöden till följd av ränte- och valutaförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas i Övrigt totalresultat. eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. när ett prognostiserat kassaflöde leder till redovisning av en ickefinansiell post tas uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet bort från Övrigt totalresultat och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. en förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhetSäkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamhet i annan funktionell valuta än rapporteringsvaluta omräknas. Finansiella skulder som upptagits i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet som bestämts vara effektiv redovisas i Övrigt totalresultat. eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. en förutsättning för att säkringsredo-visning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeför-ändringar

3.6 Leasingavtal (IAS 17)Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. redovisat värde motsvarar nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Skillnaden mellan alla framtida leasingbetalningar, bruttofordran, och nuvärdet av framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering så att den finansiella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen. ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernen är leasetagare i operationella leasingavtal. Leasingavgiften för dessa avtal kostnadförs linjärt över leasingperioden. Koncernen är också leasegivare i några beloppsmässigt oväsentliga operationella leasingavtal.

3.7 Intresseföretag (IAS 28)Investeringar i intresseföretag, företag där ägaren har betydande inflytande men inte kontroll, konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till intresseföretaget ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av.

60 noter Koncernen


Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoinveste-ringen i intresseföretaget för att fastställa eventuellt nedskrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på egen rad. Andel av intresseföretagets skatt redovisas i resultaträkningen som skatt.

Intresseföretagens rapporteringsdatum och redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens.

3.8 Joint venture (IAS 31)Investering i ett joint venture redovisas i balansräkningen som Aktier och andelar i intresseföretag i enlighet med kapitalandelsmetoden, se Intresseföretag ovan. Med joint venture avses ett avtalsbaserat förhållande där koncernen tillsammans med ytterligare part gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och där parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten.

3.9 Immateriella tillgångar (IAS 38)GoodwillGoodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av företaget. en kassagenererande enhet är inte större än en rörelsegren i segmentrappor-teringen. nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den Kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. redovisad nedskrivning återförs inte.

övriga immateriella tillgångarImmateriella tillgångar värderas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. nyttjandeperiod för immateriella tillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. nyttjandeperiod och avskriv-ningsmetod omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer.

3.10 Materiella tillgångar (IAS 2, 16, 40)för eget brukMateriella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redovisas initialt till anskaffningsvärde. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning påbörjas då tillgången är färdig att tas i bruk och sker systematiskt över respektive komponents nyttjandepe-riod ned till bedömt restvärde. Avskrivningsmetoden återspeglar hur tillgångens värde successivt förbrukas. nyttjandeperiod, restvärde och avskrivningsmetod omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. redovisade värden prövas för nedskrivning ifall händelser eller omständigheter indikerar ett lägre återvinningsvärde. rörelsefastigheter omklassificeras till förvaltningsfastigheter när det är en förändring i användandet som tar sig uttryck i att fastigheten inte längre används för eget bruk.

för skyddande av fordranMateriella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redovisas som varulager, såvida de inte anses vara förvaltningsfastigheter. Förvaltningsfastighe-ter är fastigheter som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring eller en kombination av dessa, snarare än för eget bruk eller för försäljning i den löpande verksamheten. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj-ningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp, kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms realiseras vid en försäljning. Förvaltningsfastigheter redovisas initialt till anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris, alternativt verkligt värde ifall relevant inköpspris saknas samt kostnader som är direkt hänförbara till inköpet. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar på samma sätt som för rörelsefastigheter.

3.11 Låneutgifter (IAS 23)Låneutgifter aktiveras då de är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång. Med låneutgifter avses ränta och andra kostnader som uppkommer vid upptagande av lån. en kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en

betydande tid i anspråk att färdigställa och är avsedd för användning eller försäljning. Kvalificerade tillgångar kan vara immateriella tillgångar eller materiella anläggningstill-gångar. Övriga låneutgifter redovisas som kostnader i den period de uppkommer.

3.12 Avsättningar (IAS 37)en avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras. Uppskattat utflöde nuvärdesberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

3.13 Pensioner (IAS 19)Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen ingen ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit credit Method. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjänsteperioder. Från avsättningen avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna samt ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust. resultaträkningen, personalkostnader, belastas med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. nettot av aktuariella vinster och förluster resultatredovisas först när det överstiger tio procent av det högsta värdet av nuvärdet av förpliktelserna eller värdet av förvaltningstillgång-arna. resultatredovisningen sker över de anställdas återstående tjänstgöringstid. Avsättning för löneskatt görs nominellt baserat på skillnaden mellan koncernens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till underlag för verklig löneskatt.

3.14 försäkringsavtal (IfRS 4)Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället redovisas som finansiella instrument. För försäkringsavtal med betydande försäkrings-risk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultaträkningen redovisas erhållna premier och avsättningar på egna rader.

3.15 Intäkter (IAS 18)Principer vid intäktsredovisning för finansiella instrument beskrivs i avsnittet Finansiella instrument, värdering (IAS 39). ränteintäkter och räntekostnader för finansiella instrument beräknade enligt effektivräntemetoden redovisas inom räntenetto.

Värdeförändringar och utdelningar på aktier i värderingskategorin Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen samt alla valutakursförändringar mellan funktionella och andra valutor redovisas inom nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Arvode för olika tjänsteuppdrag kunder tillhandahålls redovisas som intäkt när tjänsten utförs. Sådana intäkter redovisas både inom Provisionsintäkter och inom Övriga rörelseintäkter. exempel på provisionsintäkter är betalningsförmedling, kapitalförvaltningsarvode och courtage. Provisionskostnader är transaktionsberoende och är direkt relaterade till intäkter inom Provisionsintäkter. Övriga intäkter innehåller även realisationsresultat vid avyttring av ägarandelar i dotterföretag och intresseföre-tag i den mån de inte representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring av materiella tillgångar.

3.16 Aktierelaterade ersättningar (IfRS 2)Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera trans-aktionerna med de anställda med egna eget kapitalinstrument redovisas det som aktierelaterade ersättningar. Det innebär att verkligt värde på den tjänstgöring som berättigar de anställda till tilldelning av eget kapitalinstrument redovisas som kostnader vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsvarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel. För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna eget kapitalinstrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade eget kapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för eget kapitalinstrumenten beräknas per tilldelningstidpunkten. Med tilldelningstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid tilldelningstidpunkten tilldelas de

noter Koncernen 61


anställda rättigheterna till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade eget kapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänande perioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många eget kapitalinstrument som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget kapital. tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreg-lerad aktierelaterad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning av sociala avgifter.

3.17 Nedskrivningar (IAS 36)För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt andra standarder bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. tillgångar med obestämbar löptid nedskrivningsprövas löpande oavsett om det finns indikationer på att tillgångarna minskat i värde eller inte.

en tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonterings-faktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. en bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. nedskrivningar av goodwill återförs inte. nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella tillgångar.

3.18 Skatt (IAS 12)Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader och som ska betalas i framtiden.

Uppskjuten skatteskuld redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisasdå det bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna.

Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skattefordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i Övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

3.19 Likvida medel (IAS 7)Likvida medel består av kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, då centralbanken är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens och tillgodohavandet kan disponeras fritt.

3.20 Rörelsesegment (IfRS 8)SegmentrapporteringSegmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare.

Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras.

redovisningsprinciperna för ett rörelsesegment utgörs av redovisningsprinciperna ovan jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten medan alla kostnader inom It och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till

rörelsesegmenten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt oecD:s riktlinjer för internprissättning.

Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelseseg-ment baserat på kapitaltäckningsreglerna enligt Basel 2 och bedömt ianspråktaget kapital.

räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på rörelseresultatet med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital.

4 NYA STANDARDER OCH TOLKNINGARInternational Accounting Standard Board (IASB) och International Financial reporting Interpretations committee (IFrIc) har utfärdat nedan angivna standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som ska tillämpas för 2011 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av eU om förändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFrS. Swedbank har därför i årsredovisningen 2010 inte tillämpat nedanstående förändringar.

Ändring av finansiella instrument: Upplysningar (IfRS 7)Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2011 eller senare. eU har ännu inte godkänt ändringen, vilken medför ytterligare krav på att lämna kvantitativa och kvalitativa upplysningar vid borttagande av finansiella tillgångar ur balansräkning-en, då företaget behåller engagemang i borttagen finansiell tillgång. om en överföring av finansiella tillgångar inte resulterar i borttagande i sin helhet ska även upplysningar lämnas om det.

financial Instruments: Recognition and Measurement (IfRS 9)Den nya standarden avseende redovisning och värdering av finansiella instrument har inte antagits av eU. Det finns heller ingen tidplan för när ett sådant godkännande kan förväntas.

Standarden är en fullständig omarbetning och ska ersätta den nuvarande standarden IAS 39, Finansiella instrument: redovisning och värdering. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorier för redovisning är till upplupet anskaffningsvärde respektive verkligt värde via resultaträkningen. reglerna för finansiella skulder motsvarar befintliga regler i IAS 39 med ett tillägg avseende hur egen kreditrisk ska presenteras när finansiella skulder värderas till verkligt värde. Förändring av egen kreditrisk för finansiella skulder som valts att värderas till verkligt värde, enligt den så kallade verkligt värde optionen, ska normalt presenteras i övrigt totalresultat och inte i den traditionella resultaträk-ningen. Detta under förutsättning att inte ytterligare inkonsekvenser uppstår i presentationen av eventuella eliminerande värdeförändringar.

Standarden kommer att kompletteras med nya regler för nedskrivningar av finansiella tillgångar kategoriserade som finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaff-ningsvärde, nya regler för säkringsredovisning samt med nya regler för borttagande från balansräkningen.

IFrS 9 kommer troligen att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare.

Ändring av Inkomstskatter (IAS 12)Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2012 eller senare. eU har ännu inte godkänt ändringen, vilken beskriver hur uppskjutna skatter ska värderas när förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde.

Ändring av Upplysningar om närstående (IAS 24)Ändringen godkändes av eU 2010 och tillämpas på räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2011 eller senare. Ändringen klargör definitionen av närstående parter för att under- lätta identifieringen av sådana relationer och eliminerar inkonsekvenser i tillämpningen.

Ändring av finansiella instrument: Klassificering (IAS 32)Ändringen godkändes av eU 2009 och tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 januari 2011 eller senare. Ändringen avser klassificering av teckningsrätter som ett företag ger ut, där teckningsbeloppet är bestämt i annan valuta än bolagets funktionella valuta. Dessa kommer att vara ett eget kapitalinstrument om de ges ut pro rata till existerande aktieägare.

Ändring av förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav (IfRIC 14)Ändringen godkändes av eU 2010 och tillämpas på räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2011 eller senare. Ändringen ger vägledning vid bedömning av återvinningsvärdet för en nettopensionstillgång.

62 noter Koncernen


Utsläckning av finansiella skulder med eget kapitalinstrument (IfRIC 19)tolkningen godkändes av eU 2010 och tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 juli 2010 eller senare. tolkningen redogör för hur ett företag ska redovisa omförhandlade villkor för en finansiell skuld som resulterar i att företaget emitterar eget kapitalinstrument till en långivare och som helt eller delvis utsläcker den finansiella skulden.

förbättringar av IfRSFörbättringarna ska börja tillämpas vid varierande tidpunkter med tidigas på räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2010 eller senare. Förändringarna har inte godkänts av eU. Förbättringarna omfattar tillägg till nuvarande standarder, huvudsakligen i syfte att ta bort inkonsekvenser samt klargöra formuleringar.

Påverkan på Swedbanks finansiella rapporterDen nya standarden IFrS 9, Financial Instruments kommer att påverka Swedbanks finansiella rapportering. omfattningen av påverkan går för närvarande inte att bedöma då värderingen av Swedbanks finansiella tillgångar till stor del är beroende av hur säkringsredovisningsregler samt hur reglerna för nedskrivning av finansiella tillgångar kategorisera till värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde slutligen utformas. en bedömning kan således inte göras före resterande delar är utfärdade. De övriga utfärdade förändringarna som ska börja tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2010 eller senare bedöms inte ha någon väsentligpåverkan för Swedbanks finansiella rapporter.

5 BETYDANDE BEDöMNINGAR OCH UPPSKATTNINGARPresentationen av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFrS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Företagsledningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar, inklusive de som berör verkligt värde på finansiella instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar, nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar, uppskjutna skatter, pensionsavsättningar och aktierelaterade ersättningar. Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna. Utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.

5.1 BedömningarInvesteringsfonderFöretag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning efter i förväg bestämda och av Finansinspektionen godkända fondbestämmelser. tillgångar-nas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. till följd av att beslut beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna anses inte koncernen ha någon möjlighet att kontrollera eller dominera beslutsfattande i investeringsfonderna för att uppnå ekonomiska förmåner. Koncernens ersättning och risk är begränsad till avgiftsuttaget. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonder för att säkra åtaganden mot kunder. Andelar i investeringsfonderna representerar enligt koncernens bedömning inget inflytande, oavsett om andelsinne-havet överstiger 50 procent eller ej. Sammantaget utgör ovan nämnda förhållanden grunden för att investeringsfonderna inte konsolideras. tillgångarna i fonder där koncernens andelsvärde översteg 50 procent uppgick per årsskiftet till 34 miljarder kronor (35). Per årsskiftet redovisade koncernen en tillgång för dessa fonder motsvarande koncernens andelsvärde, 22 miljarder kronor (22), i balansräkningen som Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken om koncernen istället bedömt att bestämmande inflytande förelåg så skulle tillgångar motsvarande 34 miljarder kronor (35) ha konsoliderats och redovisats i koncernens balansräkning utifrån typ av tillgång.

finansiella instrumentnär finansiella instrument värderas till verkligt värde används i första hand noteradepriser på aktiva marknader. när finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsrisker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar varandra. På eventuellt öppna nettopositioner tillämpas köp- och säljkurs utifrån vad som är tillämpligt, det vill säga köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta positioner. Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas.

Saknas noterade priser på aktiva marknader används istället olika värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inaktiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodell behöver användas. Företagsled-ningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade och är föremål för oberoende riskkontroll.

Företagsledningen har bedömt valmöjligheten att värdera finansiella instrument till verkligt värde som den mest rättvisande redovisningen för delar av koncernens utlåningsportföljer med avtalsmässig fast ränta, då ränterisken är säkrad med hjälp av emitterade värdepapper och derivat. Bedömning görs också för vilka finansiella instrument säkringsredovisning ska användas. I båda fallen görs bedömningen utifrån att undvika så kallad redovisningsmässig volatilitet i möjligaste mån. redovisningsmäs-sig volatilitet saknar ekonomisk relevans och uppstår då finansiella instrument värderas med olika värderingsprinciper trots att de ekonomiskt säkrar varandra.

SkattFör moderbolagets estniska dotterföretag Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning endast om utdelning lämnas. till följd av att moderbolaget styr tidpunkten för eventuell utdelning och att bedömning gjorts att utdelning inte sker inom överskådlig framtid har ingen uppskjuten skatt reserverats. när bedömning görs att utdelning ska ske reserveras uppskjuten skatt på förväntad utdelning. Ifall största möjliga utdelning beslutats för dotterföretaget skulle koncernen belastas med en beräknad skattekostnad på 1 676 mkr.

5.2 UppskattningarFöretagsledningen gör olika uppskattningar och antaganden om framtiden för att fastställa värden på vissa tillgångar och skulder.

Reserveringar för kreditförlusterFordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde prövas ifall förlusthändelse har inträffat. Först prövas individuell fordran och därefter grupper av fordringar med likartade kreditegenskaper och som inte identifierats individuellt. Med förlusthändelse avses händelse som inträffat efter det att fordran lämnades och som har en negativ inverkan på framtida förväntade kassaflöden. Att fastställa inträffad förlusthändelse för grupp av fordringar medför större osäkerhet då ett flertal olika händelser, såsom makroekonomiska faktorer, kan ha påverkan. exempel på förlusthändelser är försenade eller uteblivna betalningar, beviljade eftergifter till följd av låntagarens ekonomiska svårigheter, konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, lokal ekonomisk utveckling som har koppling till uteblivna betalningar såsom ökning av arbetslöshet, minskning av fastighetspriser eller råvarupriser. Individuell fordran med inträffad förlusthändelse klassificeras som osäker fordran. Företagsledningen anser att fordringar där betydande förändringar av lånevillkor gjorts till följd av låntagarens ekonomiska svårigheter och fordringar med förfallna obetalda belopp äldre än 60–90 dagar med automatik innebär att fordran är osäker. Antalet dagar varierar i koncernen utifrån kundbeteende och indrivningsprocesser för olika marknader.

För att sådan fordran inte ska anses vara osäker krävs säkerheter som på ett betryggande sätt täcker både kapital, upparbetade och framtida räntor samt avgifter. Då förlusthändelse inträffat uppskattas när i framtiden lånets kassaflöde erhålls samt dess mest sannolika storlek. För osäkra fordringar anses inte ränta erhållas utan enbart kapital eller del därav. För grupper av lånefordringar baseras uppskattningarna på historiska värden och erfarenhetsmässiga justeringar av dessa till aktuell situation.

reservering för kreditförluster görs för skillnaden mellan uppskattat värde, det vill säga uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta, och redovisat värden enligt avtalsenliga kassaflöden.

Antaganden om när i tiden ett kassaflöde erhålls samt dess storlek avgörs såledesreserveringarnas storlek. Besluten om reserveringarna fattas därför baserat på olikaberäkningar och företagsledningens bedömningar av de aktuella marknadsförut-sättningarna.

Företagsledningen anser att uppskattningar avseende reserveringar är väsentliga till följd av dess betydande beloppsmässiga storlek samt den komplexitet som inbegrips i att göra uppskattningarna.

Under 2010 stabiliserades det ekonomiska läget i Baltikum och i Ukraina. Koncernens reserveringar i den baltiska delen minskade under året från 15 276 mkr till 13 082 mkr och i den ukrainska delen under året från 6 390 mkr till 5 196 mkr. reserveringsförändringarna baserades på de förluster som företagsledningen antog vara mest sannolika mot bakgrund av de gällande ekonomiska utsikterna inom intervallet för rimligt möjliga antaganden. osäkra lån, brutto, minskade i den baltiska delen under året från 26 571 mkr till 22 510 mkr och i den ukrainska delen under året från 8 180 mkr till 7 957 mkr. till följd av mer stabila ekonomiska förutsättningarna var subjektiviteten vid fastställandet av värdet på säkerheterna för dessa lån mindre än under 2009. en generell värdenedgång av återbetalningsförmågan med ytterligare 10 procent skulle ha inneburit ökade reserveringar med 2 179 mkr, varav 293 mkr i estland, 632 mkr i Lettland, 383 mkr i Litauen, 520 mkr i Ukraina och 111 mkr i ryssland. Koncernens portföljreservering, för lån som inte klassats som osäkra minskade och uppgick per årsskiftet till 3 297 mkr (5 135).

Nedskrivningsprövning av goodwillGoodwill prövas minst årligen för nedskrivning. Prövningen sker genom att återvin-ningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Företagsledningens prövningar görs genom att beräkna nyttjandevärdet.

noter Koncernen 63


Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassagenererande enheten som goodwillen avser och allokerats till samt när i tiden kassaflödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsnivåer. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsledningens egna antaganden. Koncernens goodwill uppgick per årsskiftet till 13 733 mkr (15 368), varav 11 005 mkr (12 624) avser investeringen i den baltiska verksamheten. till följd av stabilisering av ekonomin under 2010 i de baltiska länderna bygger beräkningen för denna del på mer stabila framtidsprognoser än vad som var fallet under 2009. Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. en nedskrivning av goodwill påverkar dock varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. till och med 2001 hade 60 procent av den baltiska verksamheten förvärvats. Under 2005 förvärvades resterande 40 procent. Merparten eller 9 771 mkr (11 186) av goodwillen uppkom i och med förvärvet av återstående minoritet och motsvarade då 40 procent av verksamhetens totala värde. Företagsledningens antaganden vid beräkningen av nyttjandevärdet per årsskiftet 2010 ledde inte till något nedskrivningsbehov. Även om diskonteringsfaktorn höjts med en procentenhet eller antagandet om tillväxt sänkts med en procentenhet så skulle inget nedskrivningsbehov uppkomma, förutom för investeringen i Lettland. Förändras diskonteringsfaktorn enligt ovan så uppkommer nedskrivningsbehov för investeringen i Lettland med 725 mkr.

Nedskrivningsprövning av förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheterFörvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Då indikation om värdenedgång finns prövas ifall nedskrivning behöver ske. Prövningen görs genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde och försäljningsvärde, beräknas. nyttjandevärdet för förvaltningsfastig-heter och i vissa fall rörelsefastigheter har fastställts av oberoende externa värderings-företag.

Förvaltningsfastigheter värderade baserat på externa värderingar uppgick vidårsskiftet till 2 165 mkr (842).

Nettoförsäljningsvärde för fastigheter redovisade som varulagerFastigheter som redovisas som varulager värderas till det lägsta värdet av anskaff-ningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet. nettoförsäljningsvärdet har fastställts av oberoende externa värderingsföretag. redovisat värde för fastigheter värderade som varulager uppgick vid årsskiftet till till 1 172 (220) mkr.

Värdering av uppskjutna skattefordringarUppskjutna skattefordringar representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra outnyttjade skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar kan endast redovisas i den mån de kan utnyttjas emot framtida skattemässiga intäkter. Företagsledningen gör därför antaganden om hur stora dessa framtida skattemässiga intäkter förväntas bli.

Antagandena påverkar således koncernens resultat och finansiella ställning. redovisat värde påverkar däremot inte kapitaltäckningsgraden då uppskjutna skattefordringar är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. till följd av det ekonomiska och även till viss del skatterättsliga osäkra läge som råder i Ukraina har företagsledningen ansett antagandet att enbart redovisa uppskjutna skattefordringar motsvarande uppskjutna skatteskulder i den ukrainska verksamheten som mest realistiskt. ej redovisad uppskjuten skattefordran utifrån per årsskiftet gällande skattelagstiftning uppgick till 890 mkr (1 264) , varav 806 mkr (1 104) avsåg skattemässiga förlustavdrag. ej redovisad uppskjuten skattefordran i övriga delar av koncernen uppgick till 248 mkr (373), varav 124 mkr (275) avsåg Litauen. Uppskjuten skattefordran för skattemässiga underskottsavdrag har redovisats med 1 026 mkr (1 030). redovisad uppskjuten skattefordran motiveras med att företagsledningen uppskattar att aktuella verksamheter kommer att skapa tillräckliga skattepliktiga överskott inom en inte allt för lång framtid. efter företagsledningens vidtagna åtgärder, såsom kostnadsreduceringar, för att förbättra lönsamheten redovisar de aktuella verksamheterna vinst redan under andra halvåret 2010. Utifrån den nu bedrivna verksamheten förväntas merparten av underskottsavdragen bli utnyttjade inom ramen för koncernens finansiella treårs planer.

finansiella instrument värderade till verkligt värdenär finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodellerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfärdade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. I not K45 redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer, noterade priser, värderingsmodell med observerbar marknadsdata samt värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Per årsskiftet uppgick värdet av finansiella instrument värderade med egna antaganden som är betydande till 700 mkr (711). Vid en förändring av ett eget antagande med 0,10 procentenheter hade värdet förändrats med 1 mkr.

förmånsbestämda pensionerFör pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Antagandena revideras varje år eller oftare då väsentlig förändring skett. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensione-ringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbe-loppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonteringsränta. Då verkligt utfall avviker ifrån gjorda antaganden uppstår så kallade erfarenhetsmässiga aktuariella vinster eller förluster. Ackumulerad nettoresultat av erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster uppgick per årsskiftet till en vinst på 765 mkr (346). när antaganden ändras uppstår också aktuariella vinster eller förluster. totalt uppgick koncernens aktuariella vinster och förluster per årsskiftet till en förlust på 2 265 mkr (2 006). Ökningen av den aktuariella förlusten uppstod främst till följd av att diskonteringsräntan sänktes med 0,25 procentenheter till 3,50 % samtidigt som en aktuariell vinst uppstod då faktisk avkastning översteg förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Vid en sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenhe-ter ökar pensionsavsättningen med cirka 715 mkr. Då koncernen tillämpar den så kallade korridormetoden resultatredovisas endast den delen av nettot som överstiger 10 procent av det högsta värdet av förvaltningstillgångar eller pensionsskuld. Överskju-tande del resultatredovisas under de anställdas återstående tjänstgöringstid. en ytterligare sänkning av diskonteringsräntan hade därför endast inneburit en marginell resultatförändring för 2011.

Aktierelaterade ersättningar Vid beräkningen av den kostnad som ska redovisas för ersättningar till anställda som slutligen regleras i form av stamaktier i Swedbank AB uppskattar företagsledningen hur många stamaktier som kommer att regleras. De anställda tilldelas villkorade rättigheter att erhålla stamaktier, vilket exempelvis innebär att den anställde fortsatt ska ha ett anställningsförhållande vid tidpunkten för reglering för att erhålla stamaktierna, annars förfaller rättigheten. Företagsledningen beräknar också det verkliga värdet för de rättigheter som tilldelas de anställda och som ger de anställda villkorad rätt att utan kostnad erhålla stamaktier i Swedbank AB. Beräkningen baseras på noterat pris för stamaktien då rättigheten i princip berättigar till samma egenskaper som en stamaktie. Kostnaden för Program 2010 förväntas totalt uppgå till 109 mkr, varav 31 mkr redovisats under 2010. till kostnaden kommer sociala avgifter som slutligen beräknas på de reglerade aktiernas verkliga värde.

64 noter Koncernen


K3 risker

risk definieras som en potentiell negativ påverkan på ett företag och kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten för att en händelse inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på företaget.

Styrelsen har antagit en policy för enterprise risk Management (erM) vilken beskriver riskramverket samt roller och ansvar inom riskhanteringen. Swedbank identifierar kontinuerligt de risker som dess verksamhet medför och har utformat en process för hur riskerna ska hanteras. Processen beskrivs i Swedbanks erM-policy och omfattar åtta steg: att förebygga risker, identifiera risker, kvantifiera risker, analysera risker, föreslå åtgärder, kontrollera och övervaka, rapportera risker samt att följa upp hanteringen av risken. Processen är generell och spänner över samtliga riskområden samtidigt som de konkreta aktiviteterna anpassas till respektive riskområde, för att skydda Swedbank mot oönskat risktagande. riskprocessen resulterar även i en beskrivning av Swedbanks riskprofil, som sedan ligger till grund för Swedbanks interna kapitalutvärderingsprocess. Kapitalutvärderingsprocessen innebär att utvärdera behovet av kapital med utgångs-punkt i Swedbanks samlade risknivå och beslutade affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank samtidigt även under besvärliga omvärldsförhållanden uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapitalmarknaderna.

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser mot koncernen och att ställda säkerheter ej täcker fordran. Motpartsrisk uppkommer som en effekt av att en affärsmotpart i en finansiell transaktion eventuellt inte fullföljer sina åtaganden. risken uttrycks oftast som nuvarande marknadsvärde av kontraktet justerat med ett tillägg för framtida möjliga rörelser i de underliggande riskfaktorerna. Kreditrisk innefattar även koncentrationsrisk, som bland annat utgörs av stora exponeringar eller koncentration i kreditportföljen till vissa regioner eller branscher. Koncentrationsrisk hanteras i arbetet med Swedbanks interna kapitalutvärdering (IKU), se vidare not K4. Koncernen analyserar och följer upp kreditrisker utifrån ett internt riskklassificerings-system i syfte att säkerställa att kreditriskerna inte överstiger önskade nivåer.

riskklassificeringssystemet är en central del av kreditprocessen och omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. riskklassificeringssystemet utgör således ett affärsstödjande redskap som möjliggör en effektiv beslutsprocess.

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkten för:

• riskbedömning och kreditbeslut• övervakning och hantering av kreditrisker• beräkning av riskjusterad lönsamhet• analys av riskprofilen i Swedbanks kreditportföljer• utveckling av kreditstrategier med påföljande Riskhanteringsaktiviteter• rapportering av kreditrisker till styrelse, VD och koncernledning• beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering.

riskklass prövas och fastställs i samband med kreditbeslut. Den påverkar också kraven på djup i analys och dokumentation samt styr på vilket sätt uppföljning av kunden ska ske. Detta gör att lågriskaffärer kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. riskklassificeringen ingår också som en central del i uppföljning av enskilda kreditexpo-neringar. Systemet reglerar uppföljningsprocesserna på olika sätt, där till exempel en svag riskklass medför särskild prövning och därefter beslut om eventuella åtgärder. risk-klassificeringen ingår som en central del i uppföljningen av kreditexponeringar. Swedbank har fått godkänt av Finansinspektionen för den så kallade IrK-metoden, vilken används för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. IrK-metoden används för huvuddelen av utlåning till allmänheten med undantag för utlåning till stater samt kreditportföljerna i Ukraina och ryssland. För de exponeringar IrK metoden inte tillämpas, används istället extern klassificering och då främst Finansinspektionens schablonmetod alternativt är icke riskklassificerade. riskklassificeringens mål är att förutsäga fallissemang inom 12 månader. Klassificeringen uttrycks på en skala med 23 klasser, där 0 representerar störst risk och 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang. efterföljande tabell beskriver koncernens riskklassificering och hur den relaterar till sannolikheten för fallissemang inom 12 månader (PD) samt indikativ rating enligt Standard & Poor’s. Av de totala IrK-klassade exponeringarna ligger 74 procent inom riskklasserna 13-21, så kallad investment grade, där risken för fallissemang anses vara låg. Av exponeringarna har 40 procent åsatts riskklass 18 eller högre, som motsvarar A rating från de stora ratinginstituten. exponeringsbeloppen avser finansiell företagsgrupp och totalt belopp avviker också därav emot koncernens redovisade värden.

Riskklass enligt IRK-metoden

Intern rating PD (%)Indikativ rating

Standard & Poor’s

Fallerade Fallerad 100 D

Hög risk 0–5 >5,7 c till B

Förhöjd risk 6–8 2,0–5,7 B+

normal risk 9–12 0,5–2,0 BB- till BB+

Låg risk 13–21 <0,5 BBB- till AAA

För att uppnå en så stor exakthet i mätningen som möjligt har en mängd olika modeller för riskklassificering av motparter eller kredittagare alternativt kontrakt utvecklats. De tester som genomförts har visat att modellerna har en hög tillförlitlighet. Utöver dessa är metoder och rutiner för konstruktion och underhåll av modellerna samt rutiner för riskklassificering i kreditverksamheten nödvändiga för att skapa en helhet. De tre delarna, metoder vid konstruktion, modeller samt rutiner för åsättande av riskklass, hålls samman av ett antal styrande dokument, utfärdade av styrelsen, verkställande direktören, koncernkreditchefen och chefen för koncernens riskkontroll. Med modell för riskklassificering avses regler för hur en kund/ motpart åsätts riskklass. Modellerna är i huvudsak av två slag. Den ena bygger på statistisk metod, vilket förutsätter tillgång till stor mängd information om motparter samt tillräckligt stor andel av information om motparter som fallerat. I de fall statistisk metod inte är tillämplig skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom experters bedömningar. Modellerna valideras såväl vid nykonstruktioner som löpande. Valideringen tar fasta på att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. Modellerna ger normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt. Med tanke på att kreditengagemangen oftast har längre löptid, utvärderas modellerna även på längre sikt. Sammanfattningsvis har de valideringar som hittills gjorts visat att modellerna är mycket tillförlitliga. en försämrad riskklass kan också medföra en inträffad förlusthändelse och att redovisning av kreditförlust sker.

Risk Beskrivning

Kreditrisk risken för att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran.

Likviditetsrisk risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.

Marknadsrisk risken för att förändringar i räntor, valuta- och aktiekurser leder till att nettot av Swedbanks tillgångar och skulder, inklusive derivat, faller i värde.

Operativ risk risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser.

övriga risker Innefattar intjäningsrisk, försäkringsrisk, pensionsrisk, strategisk risk, ryktesrisk och säkerhetsrisk.

noter Koncernen 65


Svensk bankrörelse %

Stora företag & Institutioner %

Baltisk bankrörelse %

Ryssland & Ukraina % övriga % Totalt %

Exponerat belopp

Låg risk 734 693 46,7 247 822 15,8 43 693 2,8 257 0,0 1 026 465 65,2

normal risk 133 645 8,5 42 555 2,7 22 724 1,4 3 0,0 198 927 12,6

Förhöjd risk 52 027 3,3 10 196 0,6 30 127 1,9 1 0,0 92 351 5,9

Hög risk 18 591 1,2 579 0,0 20 233 1,3 39 403 2,5

Fallerade 3 319 0,2 3 198 0,2 17 107 1,1 23 624 1,5

Icke riskklassificerade 5 154 0,3 8 554 0,5 10 086 0,6 5 163 28 957 1,8

Schablonmetoden 41 354 2,6 80 636 5,1 22 400 1,4 16 624 1,1 2 399 0,2 163 413 10,4

Summa 988 783 62,9 393 540 25,0 166 370 10,6 16 624 1,1 7 823 0,2 1 573 140 100,0

Hushåll % företag % Institut % Stater % övriga % Totalt %

Exponerat belopp

Låg risk 704 062 44,8 177 447 11,3 144 956 9,2 1 026 465 65,2

normal risk 82 997 5,3 115 262 7,3 668 0,0 198 927 12,6

Förhöjd risk 31 400 2,0 60 434 3,8 517 0,0 92 351 5,9

Hög risk 18 122 1,2 21 201 1,3 80 0,0 39 403 2,5

Fallerade 9 241 0,6 14 084 0,9 299 0,0 23 624 1,5

Icke riskklassificerade 28 957 1,8 28 957 1,8


Summa 856 598 54,5 394 023 25,0 149 644 9,5 61 151 3,9 111 724 7,1 1 573 140 100,0


Maximal kreditriskexponering fördelad utifrån rating 2010Låg risk PD

<0,5Normal risk PD 0,5—2,0

förhöjd risk PD 2,0—5,7

Hög risk PD >5,7

fallerade PD 100,0

Icke riskklassificerade

Schablon- metoden Totalt belopp

Exponerat belopp 1 026 465 198 927 92 351 39 403 23 624 28 957 163 413 1 573 140

66 noter Koncernen



Maximal kreditriskexponering fördelad utifrån rating 2009Låg risk PD

<0,5Normal risk PD 0,5—2,0

Förhöjd risk PD 2,0—5,7

Hög risk PD >5,7

Fallerade PD 100,0

Icke risk-klassificerade

Schablon- metoden Totalt belopp

Exponerat belopp 943 855 216 590 112 470 49 447 22 725 36 288 236 371 1 617 746

Svensk bankrörelse %

Stora företag & Institutioner %

Baltisk bankrörelse %

Ryssland & Ukraina % Övriga % Totalt %

Exponerat belopp

Låg risk 697 249 43,1 184 514 11,4 61 730 3,8 362 0,0 943 855 58,3

normal risk 141 805 8,8 45 631 2,8 29 154 1,8 216 590 13,4

Förhöjd risk 58 638 3,6 14 559 0,9 39 271 2,4 2 0,0 112 470 7,0

Hög risk 21 643 1,3 2 512 0,2 25 292 1,6 49 447 3,1

Fallerade 3 212 0,2 2 408 0,1 17 105 1,1 22 725 1,4

Icke riskklassificerade 8 592 0,5 27 696 1,7 36 288 2,2


Summa 1 061 711 65,6 298 735 18,5 201 378 12,4 22 196 1,4 33 726 2,1 1 617 746 100,0

Hushåll % Företag % Institut % Stater % Övriga % Totalt %

Exponerat belopp

Låg risk 678 097 41,9 192 279 11,9 73 479 4,5 943 855 58,3

normal risk 89 886 5,6 124 430 7,7 2 274 0,1 216 590 13,4

Förhöjd risk 35 250 2,2 75 178 4,6 2 042 0,1 112 470 7,0

Hög risk 21 683 1,3 26 984 1,7 780 0,0 49 447 3,1

Fallerade 8 306 0,5 13 983 0,9 436 0,0 22 725 1,4

Icke riskklassificerade 36 288 2,2 36 288 2,2


Summa 844 011 52,2 441 034 27,3 83 570 5,2 187 022 11,6 62 109 3,8 1 617 746 100,0

noter Koncernen 67


Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning 2010

Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 614 2 948 4 982 3 381 611 398 1 745 275 90 25 39 17 109

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 24 243 117 893 380 1 280 8 011 34 924

Utlåning till kreditinstitut 99 320 10 62 231 1 350 352 4 962 10 351 14 402 17 567 17 810 166 416

Utlåning till allmänheten 1 015 013 57 919 37 023 35 477 6 220 6 337 16 968 5 845 5 363 1 005 56 1 187 226

obligationer och andra räntebärande värdepapper 72 310 288 20 7 2 8 907 92 409 3 702 10 915 96 652

Derivat* 27 320 75 221 85 13 3 569 3 909 379 6 147 23 335 65 051

Övriga finansiella tillgångar 7 032 948 734 499 86 75 4 269 1 27 11 4 13 687

Ansvarsförbindelser och åtaganden

Garantier 17 829 2 106 768 633 569 153 1 140 14 249 60 1 799 25 321

Löften 142 451 6 180 3 018 3 259 480 485 8 608 126 5 483 466 4 825 175 382

Summa 1 408 131 70 475 46 945 44 466 9 329 8 182 51 449 20 612 26 402 28 983 66 794 1 781 768

% av total 79 4 3 2 1 0 3 1 1 2 4 100

* Av Swedbank AB ingångna nettningsavtal medför att kreditexponeringen reduceras till 16 368 mkr.

Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning 2009

Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 17 912 7 275 5 083 3 414 2 343 437 1 033 219 105 10 49 37 879

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 72 920 180 2 271 208 3 949 411 8 785 88 724

Utlåning till kreditinstitut 19 815 971 19 2 246 545 9 612 12 573 542 12 692 33 116 92 131

Utlåning till allmänheten 1 065 790 72 156 51 391 45 551 9 793 8 676 17 006 3 274 6 094 2 032 8 904 1 290 667

obligationer och andra räntebärande värdepapper 62 654 271 12 31 12 3 691 355 3 832 11 033 81 891

Derivat* 36 647 377 2 193 168 2 825 1 116 1 042 7 320 21 282 72 970

Övriga finansiella tillgångar 10 620 774 648 1 218 174 377 1 191 1 15 9 11 15 038

Ansvarsförbindelser och åtaganden

Garantier 19 754 2 352 1 148 628 1 017 1 625 21 241 19 2 383 29 188

Löften 138 473 7 628 4 659 5 240 1 174 1 232 9 577 816 5 960 1 746 5 617 182 122

Summa 1 444 585 90 833 66 285 58 540 16 747 11 487 50 509 18 019 14 764 27 660 91 180 1 890 610

% av total 76 5 4 3 1 1 3 1 1 1 5 100

* Av Swedbank AB ingångna nettningsavtal medför att kreditexponeringen reduceras till 15 417 mkr.

68 noter Koncernen


Räntebärande värdepapper, geografisk fördelning 2010

Sverige Estland Lettland Litauen Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 24 243 117 893 380 1 280 8 011 34 924

Stater 23 452 117 893 1 252 7 747 33 461

Kommuner 791 28 819

Övriga 380 264 644

obligationer och andra räntebärande värdepapper 72 310 288 20 7 2 8 907 92 409 3 702 10 915 96 652

Bostadsinstitut 60 904 3 335 64 239

Banker 2 940 7 2 6 500 92 211 951 6 568 17 271

Andra finansiella företag 3 463 2 335 516 6 314

Icke finansiella företag 5 003 288 13 5 2 2 407 198 416 496 8 828

Summa 96 553 288 137 900 382 10 187 92 409 3 702 18 926 131 576

% av total 74 0 0 1 0 8 0 0 3 14 100

Räntebärande värdepapper, geografisk fördelning 2009

Sverige Estland Lettland Litauen Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 72 920 180 2 271 208 3 949 411 8 785 88 724

Stater 72 909 180 2 271 3 922 411 8 785 88 478

Kommuner 11 27 38

Övriga 208 208

obligationer och andra räntebärande värdepapper 62 654 271 12 31 12 3 691 355 3 832 11 033 81 891

Bostadsinstitut 48 315 6 371 54 686

Banker 6 405 17 12 31 1 873 242 1 280 3 458 13 318

Andra finansiella företag 2 060 91 12 128 0 1 452 1 029 4 772

Icke finansiella företag 5 874 163 1 690 113 1 100 175 9 115

Summa 135 574 271 192 2 302 220 7 640 766 3 832 19 818 170 615

% av total 80 0 0 1 0 5 0 2 12 100

noter Koncernen 69


Utlåning till allmänhet och kreditinstitut, redovisat värde 2010

Lån som inte är osäkra Osäkra lån Totalt

Före portföljreserveringarPortfölj-

reserveringarEfter portfölj- reserveringar

Före reserveringar

Reserve-ringar

Efter reser-veringar

Betalande Förfallna

Geografisk fördelning

Sverige 975 878 1 708 992 976 594 1 882 1 100 782 977 376

estland 54 300 1 827 633 55 494 4 722 2 297 2 425 57 919

Lettland 30 876 1 209 724 31 361 11 259 5 597 5 662 37 023

Litauen 30 638 2 120 337 32 421 6 529 3 494 3 035 35 456

ryssland 5 356 30 121 5 265 1 939 984 955 6 220

Ukraina 3 468 108 490 3 086 7 957 4 706 3 251 6 337

norge 16 798 5 16 803 403 238 165 16 968

Danmark 2 253 10 2 263 12 3 10 2 273

Finland 5 363 5 363 5 363

USA 1 005 1 005 1 005

Övriga 56 56 56

Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal 1 125 992 7 017 3 297 1 129 712 34 703 18 418 16 285 1 145 996

Sektor/bransch

Privatpersoner 646 945 3 885 534 650 296 9 799 3 744 6 055 656 351

Hypoteksutlåning, privat 609 263 3 219 264 612 218 6 834 2 612 4 222 616 440

Övrigt, privat 37 682 666 270 38 078 2 965 1 132 1 833 39 911

Företagsutlåning 479 047 3 132 2 763 479 416 24 904 14 674 10 230 489 646

Jordbruk, skogsbruk och fiske 58 706 96 86 58 716 710 335 375 59 091

tillverkningsindustri 27 591 214 519 27 286 5 138 3 095 2 043 29 329

offentliga tjänster och samhällsservice 15 805 318 46 16 077 133 39 94 16 171

Byggnadsverksamhet 11 971 114 159 11 926 2 325 1 502 823 12 749

Handel 22 083 170 307 21 946 2 862 1 818 1 044 22 990

transport 12 013 554 137 12 430 1 182 551 631 13 061

Sjötransport 15 719 120 15 599 40 34 6 15 605

Hotell och restaurang 6 700 57 87 6 670 530 290 240 6 910

Informations och kommunikationsverksamhet 2 209 5 33 2 181 66 31 35 2 216

Finans och försäkring 10 681 5 31 10 655 148 109 39 10 694

Fastighetsförvaltning 144 818 534 829 144 523 8 766 5 093 3 673 148 196

Bostadsrättsföreningar 71 880 64 71 816 32 19 13 71 829

Företagstjänster 27 860 92 158 27 794 747 528 219 28 013

Övrig företagsutlåning 51 010 974 187 51 797 2 225 1 230 995 52 792


Säkerheter

Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 727 847 3 247 327 730 767 10 370 4 349 6 021 736 788

Övriga fastigheter 154 019 1 464 1 174 154 309 14 117 7 666 6 451 160 760

Kommuner etc 23 427 40 4 23 463 41 6 35 23 498

Företagshypotek 11 976 14 54 11 936 1 226 659 566 12 502

Borgen 22 703 31 48 22 686 989 678 311 22 997

Blanco 97 849 346 108 98 087 2 533 1 942 591 98 678

Övriga säkerheter 88 172 1 875 1 583 88 464 5 428 3 119 2 309 90 773


riksgäldskontoret 1 1 1

Utlåning till svenska kreditinstitut 51 285 51 285 51 285

Utlåning till utländska kreditinstitut 75 136 75 136 75 76 –1 75 135

Utlåning till riksgäldskontoret, återköpsavtal 19 778 19 778 19 778

Utlåning till svenska kreditinstitut, återköpsavtal 14 705 14 705 14 705

Utlåning till utländska kreditinstitut, återköpsavtal 25 291 25 291 25 291

Utlåning till svensk allmänhet, återköpsavtal 15 666 15 666 15 666

Utlåning till utländsk allmänhet, återköpsavtal 5 785 5 785 5 785

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1 333 639 7 017 3 297 1 337 359 34 778 18 494 16 284 1 353 643

70 noter Koncernen


Utlåning till allmänhet och kreditinstitut, redovisat värde 2009

Lån som inte är osäkra Osäkra lån Totalt

Före portföljreserveringarPortfölj-

reserveringarEfter portfölj-reserveringar

Före reserveringar

Reserve-ringar

Efter reser-veringar

Betalande Förfallna

Geografisk fördelning

Sverige 973 852 2 017 1 144 974 726 2 444 1 208 1 237 975 960

estland 66 977 2 967 740 69 204 5 465 2 513 2 952 72 156

Lettland 42 898 2 438 1 157 44 179 13 401 6 189 7 212 51 391

Litauen 39 806 2 717 668 41 855 7 705 4 009 3 696 45 551

ryssland 8 940 99 257 8 782 2 238 1 227 1 011 9 793

Ukraina 6 698 188 1 162 5 724 8 180 5 228 2 952 8 676

norge 16 834 16 834 498 326 172 17 006

Danmark 3 258 2 3 256 20 2 18 3 274

Finland 6 094 6 094 6 094

USA 2 032 2 032 2 032

Övriga 264 264 264


Sektor/bransch

Privatpersoner 633 805 5 925 780 638 950 9 585 3 689 5 896 644 845

Hypoteksutlåning, privat 585 534 4 248 447 589 335 5 867 1 925 3 942 593 277

Övrigt, privat 48 270 1 677 333 49 614 3 718 1 764 1 954 51 568

Företagsutlåning 533 848 4 501 4 349 534 000 30 366 17 013 13 353 547 353

Jordbruk, skogsbruk och fiske 57 183 300 111 57 372 790 338 452 57 825

tillverkningsindustri 32 675 445 1 152 31 968 4 911 2 817 2 094 34 062

offentliga tjänster och samhällsservice 15 710 90 28 15 772 72 52 20 15 792

Byggnadsverksamhet 12 585 220 232 12 573 2 972 1 903 1 069 13 642

Handel 27 217 381 621 26 977 3 345 2 057 1 288 28 265

transport 14 895 580 253 15 222 1 478 713 765 15 988

Sjötransport 13 417 0 11 13 406 37 36 1 13 407

Hotell och restaurang 7 240 77 126 7 191 679 318 361 7 552

Informations och kommunikationsverksamhet 1 805 16 9 1 812 60 26 34 1 845

Finans och försäkring 9 931 8 39 9 900 108 72 36 9 936

Fastighetsförvaltning 160 773 776 895 160 654 12 207 6 481 5 726 166 380

Bostadsrättsföreningar 70 872 70 872 41 23 18 70 890

Företagstjänster 37 577 426 196 37 807 808 638 170 37 977

Övrig företagsutlåning 71 967 1 182 676 72 473 2 858 1 539 1 319 73 792


Säkerheter

Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 706 866 4 385 1 870 709 381 11 147 4 476 6 671 716 052

Övriga fastigheter 160 906 2 433 163 339 16 937 7 776 9 161 172 501

Kommuner etc 27 704 60 7 27 757 29 1 28 27 785

Företagshypotek 14 784 18 352 14 450 1 294 601 693 15 143

Borgen 26 787 78 26 865 1 344 612 732 27 597

Blanco 124 646 611 1 386 123 871 2 665 2 119 546 124 417

Övriga säkerheter 105 961 2 841 1 514 107 287 6 534 5 117 1 418 108 703


riksgäldskontoret 60 001 60 001 60 001

Utlåning till svenska kreditinstitut 40 924 40 924 40 924

Utlåning till utländska kreditinstitut 30 745 30 745 181 181 30 745

Utlåning till riksgäldskontoret, återköpsavtal 19 235 19 235 19 235

Utlåning till svenska kreditinstitut, återköpsavtal 9 041 4 9 037 9 037

Utlåning till utländska kreditinstitut, återköpsavtal 11 421 11 421 11 421

Utlåning till svensk allmänhet, återköpsavtal 10 594 10 594 10 594

Utlåning till utländsk allmänhet, återköpsavtal 8 643 8 643 8 643

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1 358 257 10 426 5 133 1 363 550 40 132 20 883 19 250 1 382 798

noter Koncernen 71


Osäkra, förfallna och omstrukturerade lån 2010

Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Totalt

Osäkra lån

redovisat värde före reserveringar 1 956 4 722 11 259 6 529 1 939 7 958 403 12 34 778

reserveringar 1 176 2 297 5 596 3 494 984 4 706 238 3 18 494

redovisat värde efter reserveringar 781 2 425 5 662 3 035 955 3 251 165 10 16 284

Andel osäkra lån, netto % 0,08 4,15 15,20 8,51 12,68 42,87 0,97 1,20

Andel osäkra lån, brutto % 0,20 7,69 25,85 16,52 22,44 62,26 2,34 2,53

redovisat värde för osäkra lån som under perioden återfått status normal 2 433 252 485 120 1 292

Förfallna lån som inte är osäkra

Värderingskategori, lånefordringar

Kapitalfordran med förfallet belopp, 752 1 827 1 209 2 120 30 108 5 10 6 061

5–30 dagar 249 779 856 1 681 18 67 5 10 3 665

31–60 dagar 306 734 316 384 6 41 1 787

mer än 60 dagar 197 314 37 55 6 609

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Kapitalfordran med förfallet belopp, 956 956

5–30 dagar 466 466

31–60 dagar 248 248

mer än 60 dagar 242 242

Summa 1 708 1 827 1 209 2 120 30 108 5 10 7 017

Lån som omstrukturerats under perioden och som inte är osäkra eller förfallna

redovisat värde före omstruktureringen 452 1 776 2 841 1 122 176 6 367

redovisat värde efter omstruktureringen 409 1 776 2 840 1 122 176 6 323

osäkra lån är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. ett lån är inte osäkert om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. ovan specificeras reserver som gjorts för osäkra lån samt för övriga delar av utlåningen där förlusthändelser inträffat men där individuella lån ännu inte har identifierats. exempel på förlusthändelser är uteblivna eller försenade betalningar, det är sannolikt att låntagaren går i konkurs, inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivvna betalningar, såsom försämring i tillgångsvärden. redovisat värde för osäkra lån motsvarar huvudsakligen säkerhetens värde i de till säkerheter finns. omstrukturerade lån avser lån där någon förändring gjorts i kontraktsvillkoren till följd av kundens försämrade återbetalningsförmåga. Vanliga villkorsändringar är olika former av betalningsanstånd. Villkorsändringar kan vara så betydande att lånen också bedöms som osäkra, vilket är fallet om omstruktureringen medför att lånets redovisade värde minskar oaktat engångseftergifter.

72 noter Koncernen


Osäkra, förfallna och omstrukturerade lån 2009


Osäkra lån

redovisat värde före reserveringar 2 625 5 465 13 401 7 705 2 238 8 180 498 20 40 132

reserveringar 1 389 2 513 6 189 4 009 1 227 5 228 326 2 20 883

redovisat värde efter reserveringar 1 236 2 952 7 212 3 696 1 011 2 952 172 18 19 249

Andel osäkra lån, netto % 0,13 4,01 13,97 8,10 9,31 33,13 1,01 0,56 1,39

Andel osäkra lån, brutto % 0,27 7,11 22,72 15,32 18,13 53,46 2,87 0,62 2,85

redovisat värde för osäkra lån som under perioden återfått status normal 174 99 54 20 347



Kapitalfordran med förfallet belopp, 995 2 968 2 438 2 717 99 188 9 404

5–30 dagar 239 1 924 1 121 1 872 57 118 5 332

31–60 dagar 673 919 1 065 711 31 70 3 469

mer än 60 dagar 83 126 252 133 10 0 603


Kapitalfordran med förfallet belopp, 1 022 1 022

5–30 dagar 542 542

31–60 dagar 222 222


Summa 2 017 2 968 2 438 2 717 99 188 10 426

Lån som omstrukturerats under perioden och som inte är osäkra eller förfallna

redovisat värde före omstruktureringen 2 131 2 725 4 415 4 106 865 2 120 16 362

redovisat värde efter omstruktureringen 2 131 2 725 4 415 4 106 865 2 120 16 362

noter Koncernen 73


Reserveringar lån 2010


Ingående balans 2 538 3 253 7 346 4 677 1 484 6 390 326 4 26 017

nya reserveringar 1 025 415 1 373 1 253 56 627 4 749

Ianspråktagande av tidigare gjorda reserveringar –356 –124 –1 099 –702 –128 –2 410

Återvinningar av tidigare gjorde reserveringar –80 –239 –96 –574 –536 –80 –1 –1 606

Portföljreservering för lån som inte är osäkra –59 –107 –433 –331 –136 –672 –1 738

Valutakursdifferenser –899 –269 –769 –491 –299 –486 –8 –3 220

Utgående balans 2 167 2 930 6 321 3 831 1 105 5 196 238 3 21 791

total reserveringsgrad för osäkra lån, % (Inklusive portföljreservering i relation till lån som individuellt klassats som osäkra) 115 62 56 59 57 65 59 21 63

reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % 58 49 50 54 51 59 59 21 53

Reserveringar lån 2009


Ingående balans 1 856 1 299 1 566 710 218 572 132 1 6 354

nya reserveringar 1 678 1 381 5 939 2 909 567 4 484 202 1 17 159

Ianspråktagande av tidigare gjorda reserveringar –172 –63 –116 –113 –3 –468

Återvinningar av tidigare gjorde reserveringar –119 –53 –65 –5 –51 –10 –303

Portföljreservering för lån som inte är osäkra 48 893 621 1 421 136 1 633 1 4 752

Valutakursdifferenser –752 –204 –598 –245 564 –247 5 1 –1 477

Utgående balans 2 538 3 253 7 346 4 677 1 484 6 390 326 4 26 017

total reserveringsgrad för osäkra lån, % (Inklusive portföljreservering i relation till lån som individuellt klassats som osäkra) 96 60 55 61 66 78 65 18 65

reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % 49 46 46 52 55 64 65 10 52

Koncentrationsrisk, kundexponering

2010 2009

Antal 1

exponeringar > 20 % av kapitalbasen

exponeringar mellan 10 % och 20 % av kapitalbasen 10 124

Summa 10 124

Utnyttjande av 800 % limiten, % 10

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde motsvarar återköpsavtalens redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 0 mkr (1 300). Inga av dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.

74 noter Koncernen


egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingobjekt

Koncernen övertar egendom i syfte att minimera kreditförluster. Fastigheter övertas både i syfte att omgående avyttras och i syfte att innehas i ett längre perspektiv för att erhålla hyresintäkter och värdestegring

2010 Intäkter Kostnader Avskrivningar NedskrivningarVinst/förlust vid

avyttring Resultat

Fastigheter redovisade som varulager 47 107 60

Förvaltningsfastigheter 100 81 21 204 –206

Fordon 41 219 –1 –261

Summa 100 122 21 470 106 –407

2010 2009

Antal Redovisat värde Verkligt värde Antal Redovisat värde Verkligt värde

Estland


Förvaltningsfastigheter 55 214 215 106 152 152

Fordon 318 41 41 278 37 37

Summa 868 511 515 384 189 189

Lettland

Fastigheter redovisade som varulager 1 173 646 648 1 50 50


Fordon 456 82 82 1 168 132 132

Övrigt 13 25 25

Summa 1 695 1 035 1 043 1 242 246 246

Litauen


Förvaltningsfastigheter 83 114 114

Fordon 723 203 285 275 679 679

Summa 1 000 410 491 275 679 679

Ryssland


Fordon 4 3 3 96 22 22

Summa 6 4 4 96 22 22

Ukraina


Summa 888 419 419 710 11 11

Sverige

Fastigheter redovisade som varulager 18 55 55 2 84 84

Förvaltningsfastigheter 1 216 216

Aktier och andelar 1 2 2 207 207

Fordon 20 4 4

Övrigt 24 6 6

Summa 64 282 282 2 291 291

Övriga länder

Fastigheter redovisade som varulager 43 122 122 2 64 64


Aktier och andelar 1 183 183

Summa 52 1 185 1 252 81 303 303

Summa 4 573 3 846 4 007 2 790 1 741 1 741

noter Koncernen 75


Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2010Betalbar på

anfordran < 3 mån 3 mån—1 år 1—5 år 5—10 år > 10 år

Utan löptid/Diskonterings-

effekt Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 17 109 17 109

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 14 312 5 665 4 485 5 622 1 551 3 289 34 924

Utlåning till kreditinstitut 40 857 115 288 2 167 6 459 114 603 929 166 417

Utlåning till allmänheten 33 540 121 708 65 538 170 432 90 347 707 114 –1 453 1 187 226

obligationer och andra räntebärande värdepapper 7 666 24 259 58 784 4 240 34 1 669 96 652

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 436 1 111 5 943 6 101 26 648 60 389 100 628

Aktier och andelar 8 891 8 891

Derivat 8 21 740 13 806 17 244 1 661 73 10 519 65 051

Immateriella anläggningstillgångar 15 794 15 794

Materiella tillgångar 5 679 5 679

Övriga tillgångar 17 280 30 17 310

Summa 91 514 298 430 112 576 263 347 108 085 736 023 105 706 1 715 681

Skulder

Skulder till kreditinstitut 55 208 69 864 8 971 2 880 391 13 –561 136 766

In och upplåning från allmänheten 441 015 63 165 23 492 6 219 256 90 534 237

emitterade värdepapper m.m. 93 774 150 389 388 992 45 557 13 207 –5 402 686 517

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 483 1 325 6 973 7 358 31 818 53 031 100 988

Derivat 8 19 653 14 471 26 256 7 310 1 922 –3 685 65 935

Övriga skulder 63 571 2 467 1 310 1 668 69 016

efterställda skulder 17 364 8 942 881 27 187

eget kapital 95 035 95 035

Summa 496 231 310 510 201 115 432 630 79 904 55 992 139 299 1 715 681

Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker uppstår genom att förfallotidpunkter för koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte sammanfaller. Koncernen definierar likviditetsrisk som risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Koncernen bedriver en aktiv likviditetshantering för att undvika sådana risker.

Hanteringen av likviditetsrisker utgör ett väsentligt inslag i Swedbanks verksamhet. Således mäts, kontrolleras och prognostiseras likviditetsrisken kontinuerligt. På Swedbank är likviditetsriskhanteringen centraliserad. Group treasury har det övergripande ansvaret för att hantera koncernens likviditet inom av styrelsen uppsatta ramar. I hanteringen upprätthålls bland annat en likviditetsreserv som under året har byggts upp vidare, i syfte att skapa en betalningsberedskap både för sådana betalningsåtaganden som kan uppkomma under dagen och för de som förfaller längre fram i tiden. Likviditetsreserven utgörs av såväl likvida medel och högkvalitativa, likvida värdepapper pantsättningsbara i centralbanker som av andra likvida tillgångar. Därtill sker en löpande uppföljning av koncernens likviditetssituation, och koncernens upplåning planeras på ett sådant sätt att alltför stora kortfristiga finansieringsbehov undviks.

en förbättrad internprissättningsmetod reflekterande likviditetsrisk, har utvecklats under 2010. Vidare har ett projekt med syfte att förbättra Swedbanks likviditetshantering startats upp under året.

Uppföljning samt limitering av likviditetsrisker sker på total koncernnivå och nedbrutet på enskilda enheter och valutor. På koncernnivå använder sig Swedbank av limiter baserade på en så kallad överlevnadsperiod, vilken innebär den period under vilken det ackumulerade kassaflödet, inklusive likviditetsreserven är positivt utan

tillgång till kapitalmarknaden. Individuella valutor limiteras genom att begränsa hur stora negativa kassaflöden tillåts vara under till exempel en enskild dag eller andra bestämda tidsperioder. Swedbank genomför även stresstester av likviditeten på regelbunden basis i syfte att öka beredskapen samt säkerställa att banken klarar av situationer där till exempel olika finansieringskällor inte fungerar.

Goda relationer med investorer och en aktiv marknadsföring av koncernen som låntagare på världens viktiga kapitalmarknader är av strategisk betydelse för koncernens likviditetssituation. Swedbank arbetar därför aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin väldiversifierade upplåningsbas, både avseende antalet marknader och antalet investerare. Genom att aktivt använda olika finansieringsprogram i flera valutor och med olika löptider i stora delar av världen kan Swedbank erbjuda skuldinvesterare många alternativ till investeringar och upprätthålla en väl diversifierad upplåningsbas. Swedbank har under det gångna året påtagligt förstärkt sin likviditet och förlängt skuldsidans förfallostruktur genom en aktiv bearbetning av olika finansieringsmarknader

LöptidsöversiktI löptidsöversikten fördelas odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där återbetalningstidpunkten kan bero på olika optionaliteter, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas tillsammans med poster utan avtalad förfallotidpunkt där förväntad realisationstidpunkt inte fastställts i kolumnen Utan löptid/värdeförändring.

76 noter Koncernen



Återstående löptid 2009Betalbar på

anfordran < 3 mån 3 mån—1 år 1—5 år 5—10 år > 10 år

Utan löptid/Diskonterings-

effekt Totalt

Tillgångar


Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 68 807 5 769 1 116 4 145 5 902 2 985 88 724

Utlåning till kreditinstitut 18 017 61 726 6 989 3 274 117 690 1 318 92 131

Utlåning till allmänheten 33 797 188 270 61 090 199 735 106 511 692 364 8 900 1 290 667


Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 178 987 4 862 4 776 21 914 45 477 78 194

Aktier och andelar 12 245 12 245

Derivat 4 116 29 419 27 778 24 783 2 997 832 –16 956 72 969




Summa 93 809 374 285 131 343 275 308 120 665 721 800 77 477 1 794 687

Skulder

Skulder till kreditinstitut 105 592 20 648 102 123 1 979 497 80 768 231 687

In och upplåning från allmänheten 413 940 49 472 33 300 7 260 225 227 504 424

emitterade värdepapper m.m. 80 758 169 542 399 930 27 347 14 785 10 896 703 258

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 186 1 073 5 276 5 287 23 489 44 821 80 132

Derivat –180 34 761 26 454 28 496 3 709 –117 –20 951 72 172

Övriga skulder 58 342 10 152 1 979 2 351 2 233 75 057

efterställda skulder 1 259 22 403 12 992 1 329 37 983


Summa 519 352 244 167 343 903 444 920 61 819 53 689 126 837 1 794 687

Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.

Emission av värdepapper

Omsättning under året 2010 2009

Statligt garanterade lån

Ingående balans 60 689 79 472

emitterat 140 406

Återbetalat –60 689 –160 574

Marknadsvärdeförändring 156

Valutakursförändring 1 229

Utgående balans 60 689

Övriga certifikat


emitterat 284 652 215 133

Återbetalat –268 179 –226 466

Marknadsvärdeförändring –1 519 23

Valutakursförändring –463 736

Utgående balans 64 375 49 884

Säkerställda obligationslån


emitterat 237 958 169 962

Återköpt –57 635 –80 348

Återbetalat –103 351 –19 275

Marknadsvärdeförändring –7 975 –203



Statligt garanterade obligationslån


emitterat 131 301

Återbetalat –14 035 –921

Marknadsvärdeförändring 342 1 004

Valutakursförändring –11 849 –10 092


Övriga räntebärande obligationslån


emitterat 23 524 3 622

Återköpt –33

Återbetalat –18 128 –56 169

Marknadsvärdeförändring 264 –580

Valutakursförändring –3 152 –682


Strukturerade produkter



Återköpt –4 901 –10 522


Marknadsvärdeförändring 1 217 –4

Valutakursförändring –4 –50


Summa emitterade värdepapper 686 517 703 258

noter Koncernen 77


MarknadsriskerMed marknadsrisker avses ränte, valutakurs och aktiekursrisker. riskerna mäts med hjälp av modellbaserad riskmätning och med traditionella känslighetsmått.

Hantering av marknadsriskerKoncernens aktivitet på olika finansiella marknader motiveras i första hand av viljan att långsiktigt tillfredsställa kundernas behov och underlätta koncernens egen finansiering, i andra hand av att skapa avkastning genom positionstagning. risktagandet vägs alltid mot förväntad avkastning. Marknadsrisker uppkommer såväl i koncernens tradingverksamhet, det vill säga i samband med handel på de finansiella marknaderna, som strukturellt i den övriga bankverksamheten. Hanteringen av marknadsrisker kan därför delas upp i dessa två huvudområden. Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om risklimiter som begränsar det finansiella risktagandets art och storlek. enbart så kallade risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit ett riskmandat från VD, är tillåtna att ta finansiella risker. riskerna i dessa enheter mäts, följs upp och rapporteras dagligen till VD och ledande befattningshavare inom koncernen. Varje risktagande enhet har beslutade limiter för olika riskslag som systematiskt följs upp med en daglig rutin. De dominerande marknadsriskerna inom koncernen är av strukturell eller strategisk natur och hanteras centralt av Group treasury med uppdraget att minimera eventuell negativ påverkan på Swedbanks resultat och eget kapital. ett exempel på strukturella risker är ränterisker som uppstår då räntebindningen i Swedbanks utlåning inte stämmer överens med räntebindningen i dess finansiering. ett annat exempel är valutakursrisker som uppkommer när inlåningen och utlåningen inte är denominerad i samma valuta. Strategiska risker utgörs främst av valutakursrisker kopplade till innehaven i de utländska verksamheterna där det inte är möjligt att valutasäkra risken. Den internationella expansionen under de senaste åren har inneburit att valutakursrisken, inklusive strategisk valutakursrisk, har vuxit. Valutaexponeringen har dock minskat under året i takt med en ekonomisk återhämtning i Baltikum. Denna har kommit att innebära en minskad risk för devalvering. Valutaexponeringen minskade ytterligare då estniska kroon konverterades till euro under januari 2011. Marknadsriskerna i Swedbanks tradingverksamhet är låga i förhållande till koncernens totala risker vilket speglas av att dess andel av totalt riskvägt belopp vid beräkning av kapitaltäckning uppgår till cirka 5,4 procent per 31 december 2010.

Mätning av riskMarknadsriskerna i Swedbank mäts med hjälp av Var, modellbaserad riskmätning som är en internationell standard, och med traditionella känslighetsmått och stresstester. Swedbanks Varmodell uppfyller ställda myndighetskrav. Var innebär att man, utifrån en modell för hur marknadsräntor, aktiekurser, valutakurser och implicita volatiliteter varierar, skattar en sannolikhetsfördelning för resultatutfallet i koncernens portfölj. Detta görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljen får ligga orörd över en viss tidshorisont.

I koncernens Varmodell skattas sannolikhetsfördelningen dagligen med så kallad Monte carlosimulering, baserat på marknadsprisförändringar under det senaste året. Horisonten är en handelsdag. Med sannolikhetsfördelningen som grund beräknas sedan riskmåttet Var. Måttet anger en med aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffas med låg sannolikhet. Koncernen använder 99 procent Var, vilket innebär att den potentiella förlusten kommer att överstiga Varbeloppet med 1 procents sannolikhet över vald tidshorisont. eftersom modellens scenarier baseras på historik kommer sådan samvariation mellan marknadspriser som uppträder regelmässigt, exempelvis hur olika räntor erfarenhetsmässigt rör sig i förhållande till varandra, att beaktas när Varsiffran beräknas. Modellen ger därför en rikare och mer nyanserad bild av risken än de rena känslighetsmåtten. en annan fördel med Var är att olika slags marknadsrisker kan jämföras och sammanfattas med ett enda mått.

Koncernens Varmodell utvärderas kontinuerligt genom så kallad hypotetisk backtesting, som är ett systematiskt sätt att i efterhand undersöka om den sannolikhetsfördelning över möjliga portföljresultat som modellen genererat var korrekt. Inom tradingverksamheten används även det dagliga resultatet för att utvärdera Var i så kallad faktisk backtestning. Det hypotetiska backtestingresultatet beräknas som portföljens värdeförändring över en dag då positionerna hålls konstanta men marknadspriserna uppdateras. Backtestingresultatet jämförs sedan med Var och om detta görs för ett stort antal dagar kan modellens tillförlitlighet utvärderas. Inom koncernen sker daglig hypotetisk backtesting för koncernen som helhet och för enskilda risktagande enheter. resultatet av backtestingen analyseras, kommenteras och rapporteras till VD månadsvis. Samtliga backtestinggenomslag av Var för positioner i handelslagret rapporteras till Finansinspektionen.

en svaghet med Varmåttet är att de historiskt uppmätta samband som beräkningen bygger på ibland sätts ur spel till exempel vid stressituationer på de finansiella marknaderna. Beräkningen av Var kompletteras därför med regelbundet utförda stresstest som beskriver koncernens möjliga förlustpotential om det skulle inträffa så exceptionella marknadsstörningar att de historiska marknadsmönstren bryter samman. Koncernen genomför dels ett antal standardiserade stresstester på regelbunden basis, dels genomförs ad hocstresstester utifrån identifierade framtida scenarier när så anses lämpligt.

Var exkluderar här marknadsrisker inom Swedbank Ukraina samt strategiska valutakursrisker. För Swedbank Ukraina blir Var missvisande på grund av illikvida och outvecklade finansiella marknader i Ukraina. Avseende de strategiska valutakursriskerna är ett Varmått baserat på en tidshorisont på en dag inte relevant. ränterisken (i termer av Var) minskade under första halvåret, vilket förklaras av en ökad finansiering. en fortsatt uppbyggnad av koncernens likviditetsreserv samt en förlängd duration i Swedbank Hypotek under andra halvåret, innebar istället en ökning av ränterisken, nästan tillbaka till den nivå som rådde i början på året. På grund av en lägre likviditet på den svenska aktiemarknaden under 2010, har positionstagandet präglats av en högre grad av konservatism, vilket också framgår av nedanstående tabell. Swedbanks Var under 2010 var något lägre jämfört med motsvarande period 2009.

VaR per riskkategori

Jan-dec 2010 (2009) 2010 2009

mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec

ränterisk 127 (129) 50 (83) 81 (108) 110 120

Valutakursrisk 19 (14) 2 (1) 7 (7) 7 7

Aktiekursrisk 12 (25) 2 (7) 6 (14) 6 8

Diversifiering –32 (–33) –2 (–8) –12 (–19) –14 –14

Totalt 126 (135) 52 (83) 82 (110) 109 121

De redovisade riskerna inkluderar positioner som inte marknadsvärderas och därför inte får ett direkt genomslag på koncernens resultat.

Marknadsrisker tradingverksamhettradingverksamhet bedrivs inom Swedbank Markets och syftar i första hand till att tillfredsställa kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risknivån i verksamheten är låg.

Swedbanks tradingverksamhet har haft ett framgångsrikt år. trots besvärliga marknadsförhållanden har tradingverksamheten lyckats behålla risker på en stabil nivå med få stora förluster i kombination med en god intjäning. Detta är typiskt för en tradingverksamhet som bedrivs med låg risk och primärt baseras på kunders efterfrågan på finansiella lösningar och placeringar. Var inom tradingverksamheten har under året varit som högst 50 mkr som lägst 19 mkr och i genomsnitt 32 mkr. Antalet förlustdagar uppgick till 48 st.

DerivatDerivat är finansiella instrument vars verkliga värde huvudsakligen beror på värdeförändringar i en underliggande tillgång. Dessa används i koncernen inom Swedbank Markets, Group treasury och i vissa dotterföretag, främst i Swedbank Hypotek. Inom Swedbank Markets används derivat dels i syfte att möta kundernas behov, dels i market making aktiviteter samt för att täcka och ta marknadsriskpositioner. Aktierelaterade derivat används bland annat för att riskavtäcka emitterade warranter och aktieindexobligationer. Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte och valutakursrisker som är förknippade med de tjänster koncernen erbjuder kunderna eller med verksamhetens finansiering. Derivat påverkar koncernens finansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i räntor, valuta och aktiekurser. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras och följs upp inom den övergripande hanteringen av finansiella risker. De kassaflöden som uppkommer genom koncernens derivat bevakas och följs upp på samma sätt som övriga kassaflöden inom koncernen.

I not K29, Derivat, redovisas koncernens samtliga derivat per den 31 december 2010, fördelade i grupperna ränte, valuta och aktiederivat m.m. Kontrakt med positiva marknadsvärden är summerade för sig och kontrakt med negativa värden för sig. I tabellen anges dessutom hur stor andel av koncernens derivat som är avräknade mot en clearingorganisation. Kontrakt med positivt marknadsvärde medför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är avräknat mot en clearingorganisation har koncernen en fordran på denna. clearinginstitutet hanterar och reducerar motpartsrisker genom tagande av marginalsäkerheter och löpande likvidavräkning. Motpartsrisken i dessa kontrakt blir därför negligerbar och anses inte utgöra någon kreditrisk för koncernen. ej heller ingår dessa kontrakt i riskvägt belopp vid beräkning av kapitalkrav för motpartsrisker. För övriga kontrakt, så kallade otcderivat, medför ett positivt marknadsvärde en kreditrisk. För att reducera kreditrisken i otcderivat har koncernen som regel avtal med motparterna som medger nettning, det vill säga att i händelse av motparts obestånd skall koncernens samtliga derivat med motparten ses som en helhet så att eventuella transaktioner med negativa marknadsvärden avräknas mot transaktioner med positiva marknadsvärden och på så sätt reducera kreditexponeringen till derivatens samlade nettovärde.

78 noter Koncernen


ränterisker

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, (mkr) om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.

2010 < 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor –104 –120 –672 –422 995 –128 –11 –91 54 –499

Utländsk valuta –165 89 61 –2 29 3 27 –196 –124 –278

Summa –269 –31 –611 –424 1 024 –125 16 –287 –70 –777

I ovanstående tabell har delar av inlåning från allmänheten som är betalbar på anfordran åsatts en räntebindning på mellan 2 och 3 år.

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Svenska kronor 63 –102 –287 –9 –37 –99 2 –65 54 –480

Utländsk valuta –188 85 72 98 116 16 77 –29 20 267

Summa –125 –17 –215 89 79 –83 79 –94 74 –213


Svenska kronor –347 66 101 –255 883 –262 6 –66 41 167

Utländsk valuta –54 –100 77 29 –44 –16 66 –201 –150 –393

Summa –401 –34 178 –226 839 –278 72 –267 –109 –226



Svenska kronor –142 –65 –82 14 7 –116 129 72 39 –144

Utländsk valuta –77 –94 16 36 8 6 74 –10 12 –29

Summa –219 –159 –66 50 15 –110 203 62 51 –173

Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra relevanta riskfaktorer.

Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat av att räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inklusive derivat inte sammanfaller. Koncernens räntebundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. ränterisken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de finansierats med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingått swapavtal där koncernen betalar bunden ränta. Den större delen av utlåning i koncernen med bunden ränta har kreditavtal där låntagaren inte har rätt att lösa lånet i förtid utan att ersätta koncernen för eventuella förluster som uppstår på grund av att räntan förändrats sedan lånet betalats ut, så kallad ränteskillnadsersättning. Även kontoinlåningen kan ur ränterisksynpunkt ses som delvis räntebunden, eftersom det finns stora volymer inlåning som löper med en rörlig ränta som inte bedöms kunna sänkas om styrräntorna skulle sänkas. Detta kan påverka räntenettot negativt om räntorna faller, men moderbolaget har valt att positionera sig för att reducera sådana negativa effekter.

ränterisk mäts i koncernen för alla positioner, såväl de som tas upp till verkligt värde i redovisningen som de som tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen har dessutom beslutat att i ränteriskmätningen åsätta delar av moderbolagets inlåning en duration på mellan två och tre år.

en höjning av samtliga marknadsräntor (inklusive realräntor) med en procentenhet skulle den 31 december 2010 ha medfört en minskning av värdet av koncernens räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 777 mkr (226). Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 499 mkr (167) medan positioner i utländsk valuta skulle få en värdeminskning med 278 mkr (393). Förändringen förklaras av en förlängd duration i Swedbank Hypoteks portfölj samt en fortsatt uppbyggnad av koncernens likviditetsportfölj.

Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat av finansiella transaktioner den 31 december 2010 ha minskat med 213 mkr (173). Det finns även derivat som är säkringsredovisade enligt kassaflödessäkring. en räntehöjning med en procentenhet skulle medföra en värdeökning redovisad i övrigt totalresultat på dessa derivat med 188 mkr (341).

ränteförändringar påverkar även räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna tillgångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning koncernen förmår anpassa räntorna på in och utlåning med rörlig ränta. För redovisning av räntenettorisken (mätt som känsligheten för en varaktig förändring av samtliga räntor med en procentenhet) hänvisas till not K54.

noter Koncernen 79


Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder inklusive derivat kan variera på grund av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer. Koncernens valutakursrisker hanteras genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta anpassas till önskad nivå. Anpassningen sker i huvudsak genom användande av derivat såsom räntevalutaswappar och valutaterminer.

en stor del av Swedbank AS utlåning sker i euro medan inlåningen (ca 2/3) huvudsakligen är denominerad i de lokala valutorna (estniska kroon, lettiska lat och litauiska litas, innan konverteringen av estniska kroon till euro). Därtill är en stor del av Swedbank AS likviditetsreserv placerad i värdepapper denominerade i euro, vilket ger upphov till en tillgångsposition i euro och en ungefär lika stor skuldposition i de lokala valutorna. Den 31 december uppgick denna position till 48 mdr. Valutorna i de baltiska länderna är låsta mot euron (lettiska lat tillåts fluktuera två procent gentemot euron). Värdet av den estniska valutan baserades på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euron var fastställd och fixerad enligt estnisk lag i väntan på det planerade inträdet i eurozonen vid årsskiftet. Liknande arrangemang finns i Lettland och Litauen.

Swedbank Ukraina har valutaexponeringar till följd av att in och utlåning har olika valutasammansättning. en stor del av utlåningen sker i amerikanska dollar, en mindre del i ukrainska hryvnia och en liten del i euro. Bankens inlåning är främst denominerad i

hryvnia men med en betydande del amerikanska dollar. Swedbank rysslands utlåning är också till stor del denominerad i amerikanska dollar medan inlåningen är främst denominerad i ryska rubel. Swedbank Hypoteks upplåning i utländsk valuta är i sin helhet swappad till svenska kronor.

För att reducera valutakursrisken är koncernens utländska strategiska innehav som regel finansierade i respektive lands valuta eller i en valuta som är knuten till landets valuta. Undantagen är innehavet i Swedbank Ukraina som är denominerat i den ukrainska valutan hryvnia men finansierat med svenska kronor liksom innehavet i Swedbank ryssland som är denominerat i ryska rubel men delvis finansierat med svenska kronor. till viss del begränsas valutakursrisken i dessa strategiska innehav av skuldpositioner i lokala valutor inom respektive utländsk enhet. Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och därtill hörande säkringar, är begränsad. en kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på 60 mkr (–5). en kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på –/+ 877 mkr efter skatt.

Valutakursrisker

Valutafördelning

2010 SEK EUR USD GBP EEK LVL LTL RUB UAH Övriga Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 522 666 192 32 2 695 4 719 3 254 614 331 2 084 17 109

Utlåning till kreditinstitut 87 649 61 247 12 727 127 104 207 166 1 112 1 259 1 819 166 417

Utlåning till allmänheten 978 616 128 344 40 418 716 5 620 2 948 7 063 1 379 901 21 221 1 187 226

räntebärande värdepapper 104 247 13 709 2 918 29 45 365 381 9 882 131 576

Övriga ej valutafördelade tillgångar 213 353 213 353

Summa 1 386 387 203 966 56 255 875 8 448 7 919 10 848 3 105 2 872 35 006 1 715 681

Skulder

Skulder till kreditinstitut 78 898 24 560 26 399 341 355 189 11 4 6 009 136 766

In och upplåning från allmänheten 412 340 36 939 14 893 848 24 410 10 571 25 588 968 968 6 712 534 237

emitterade värdepapper och efterställda skulder 380 204 189 883 103 857 5 477 420 33 863 713 704

Övriga ej valutafördelade skulder 235 939 235 939


Summa 1 202 416 251 382 145 149 6 666 24 410 10 926 26 197 979 972 46 584 1 715 681

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat 79 701 89 045 5 876 10 164 2 736 895 –1 958 –982 11 761

nettopositioner i valuta 32 285 151 85 –5 798 –271 –14 454 168 918 183 13 267

nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på 18 431 mkr (19 862) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.

80 noter Koncernen


Valutafördelning


Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

Utlåning till kreditinstitut 54 261 21 737 8 337 217 1 920 185 85 156 28 5 205 92 131

Utlåning till allmänheten 1 025 282 169 162 49 912 914 9 202 3 991 8 091 201 265 23 647 1 290 667

räntebärande värdepapper 135 525 24 583 2 080 201 163 298 220 7 545 170 615


Summa 1 456 342 215 482 60 329 1 131 11 323 4 339 8 474 357 513 36 397 1 794 687

Skulder

Skulder till kreditinstitut 184 742 5 989 28 523 882 955 112 24 2 10 458 231 687

In och upplåning från allmänheten 373 855 35 824 15 027 1 555 33 173 9 797 26 505 2 183 1 243 5 262 504 424

emitterade värdepapper och efterställda skulder 386 601 183 258 135 547 7 569 834 326 27 106 741 241



Summa 1 262 533 225 071 179 097 10 006 34 962 9 909 26 831 2 207 1 245 42 826 1 794 687

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat 40 881 118 613 8 913 18 532 5 651 4 077 2 899 2 184 6 429

nettopositioner i valuta 31 292 –155 38 –5 107 81 –14 280 1 049 1 452 0 14 370

nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på 19 862 mkr (20 711) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.

Aktiekursrisker

Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra relevanta riskfaktorer. exponering för aktiekursrisker uppstår i koncernen till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Koncernens aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad. Positionerna i tradingverksamheten finns i Swedbank Markets och är normalt sådana att endast begränsade förluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar bland annat till att skapa likviditet åt koncernens kunder. Inom

koncernen mäts och limiteras aktiekursrisk med avseende på sämsta utfall i 63 olika scenarier där aktiekurser och implicita volatiliteter förändras. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och de implicita volatiliteterna maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken och det värsta utfallet är limiterat. Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet i rimliga scenarier innebära en värdeförändring på tradingverksamhetens positioner med –13 mkr (–21).

noter Koncernen 81


operativa risker

Övriga risker

operativ risk definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser.

Hantering av operativa risker

Operativa riskerKoncernens riskkontroll ansvarar för en enhetlig och koncernövergripande mätning och rapportering av operativa risker till styrelsen, VD samt koncernledningen. en analys av risknivån i alla stora affärsenheter genomförs kvartalsvis och rapporteras till lokal ledning samt till styrelsen, VD och koncernledningen. Styrelsens Policy för operativa risker kräver att en låg risknivå upprätthålls. risktagandet ska begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart. operativa risker som kan skada koncernens anseende och varumärken ska särskilt beaktas och begränsas. Åtgärder införs för att minska alla risker som inte anses godtagbara. De centrala delarna i detta regelverk består av styrelsens övergripande erM policy, styrelsens policy för operativa risker och VD:s instruktion för hantering av operativa risker. eftersom operativa risker utgör ett omfattande område berörs operativa risker och deras hantering även i andra områdens instruktioner och policys, till exempel avseende säkerhet, kontinuitet, krishantering, och compliance.

regelverken för operativ risk innehåller bland annat:• Grundprinciper• Swedbanks risktolerans• Beskrivning av organisation och ansvarsförhållanden• Rapporteringskrav• Metoder och tekniker för hantering av operativ risk.

Compliance compliancerisk avser risken att koncernen genom att bryta mot lagar, förordningar eller policys (externa och interna) inte uppfyller de krav på kvalitet och uppförande som förväntas av kunder och tillsynsmyndigheter.

Swedbanks interna regelverk innehåller regler för hantering av compliancerisker. Den centrala delen av det interna regelverket är VD:s complianceinstruktion. Syftet med de interna reglerna är att säkerställa att banken vid var tid uppfyller de krav på kvalitet och uppförande som förväntas av kunder och tillsynsmyndigheter.

Säkerhet och kontinuitetArbetet med säkerhet och kontinuitet omfattar de analyser, den planering och de riskminimerande åtgärder som görs i hela organisationen för att kontrollera och hantera risker. Swedbank arbetar förebyggande med säkerhet för att skydda alla typer av tillgångar, dvs människor, materiella och immateriella tillgångar, genom att använda/nyttja både tekniska, organisatoriska, samt administrativa åtgärder. Swedbanks modell för säkerhetsarbete baseras på den internationella standarden ISo/Iec 27002:2005 riktlinjer för styrning av informationssäkerhet. Swedbankkoncernen koordinerar aktiviteter för att förhindra och/eller förbättra förmågan att hantera allvarliga händelser – som till exempel störningar i Itsystemen, naturkatastrofer, oroligheter på den finansiella marknaden och pandemier – som kan påverka Swedbanks förmåga att tillhandahålla service och erbjudanden.

Principerna för säkerhets respektive kontinuitetsarbete samt incident och krishantering definieras i koncernövergripande regelverk. Det finns en koncernövergripande grupp för krishantering som koordinerar och kommunicerar både internt och externt. Förutom detta finns också kontinuitetsplaner för affärskritisk verksamhet och för samhällskritiska tjänster. Planerna beskriver hur Swedbank ska agera om ett allvarligt avbrott inträffar. Swedbank har också, för stora delar av verksamheten, försäkringsskydd med tyngdpunkt på katastrofskydd. Målet med det kontinuerliga riskreduceringsarbetet inom Swedbank är att upprätthålla och förstärka koncernens förtroende och rykte genom att bland annat skydda liv, hälsa, värden och information.

Kapitalkrav för operativa riskerSwedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick till 4 565 mkr (4 244).

Swedbank har etablerade processer för övervakning, hantering och förebyggande av övriga risker för vilka banken bedöms vara exponerad. För vissa av dessa har Swedbank beräknat och allokerat kapital, se vidare not K4 Kapital, Intern kapitalutvärdering.

82 noter Koncernen


K4 Kapital

Intern kapitalutvärdering

SyfteDen interna kapitalutvärderingen syftar till att säkerställa att koncernen har en adekvat kapitalisering för att täcka sina risker samt bedriva och utveckla verksamheten.

MätningSwedbank upprättar och dokumenterar egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas därför alla relevanta risker som uppkommer inom koncernen.

Väsentliga risker som har identifierats och för vilka koncernen har allokerat kapital är• kreditrisk (inklusive koncentrationsrisk)• marknadsrisk (inklusive ränterisk i övrig verksamhet)• operativ risk• intjäningsrisk• pensionsrisk• strategisk risk

Andra risker beaktas också. För att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt att koncernen även under besvärliga omvärldsförhållanden kommer att uppfylla det legala minimikapitalkravet koncernen lyder under och för att fortsatt ha tillgång till kapitalmarknaderna görs regelbundet scenariobaserade simuleringar och stresstester. Analyserna ger en helhetsbild över de viktigaste riskerna koncernen är exponerad för genom att kvantifiera inverkan på rapport över totalresultat och balansräkning samt kapitalbas och riskvägda tillgångar beräknade enligt regler för kapitaltäckningskrav. Affärsenheterna är engagerade i uppskattningen av riskerna och i införlivandet av resultaten i affärsstrategierna.

Givet oroligheterna och den stora osäkerheten i den globala ekonomin baseradesutvärderingen 2010 på exceptionellt negativa scenarier. Metodiken utgör underlag förproaktiv risk och kapitalhantering.

Den interna kapitalutvärderingen baseras på två olika modeller, Building blockmodellenrespektive Scenariomodellen. Building block är en statistisk modell med en utvärderingshorisont på ett år, medan Scenariomodellen är en dynamisk modell med en flerårig utvärderingshorisont. De två modellerna representerar Swedbanks uppfattning om kapitalbehovet och kan därför avvika emot legalt kapitalkrav. Det slutliga kapitalbehovet enligt den interna kapitalutvärderingen ges av en kombination av de båda modellerna samt kvalitativa aspekter.

Internt kapitalbehovPer årsskiftet 2009 var det totala kapitalbehovet enligt dessa modeller 87,6 mdkr.totalt kapital uppgick vid samma tidpunkt till 105,8 mdkr. I 2010 års utvärdering konstaterades att koncernens kapitalbuffert var tillräcklig för att upprätthålla en primärkapitalrelation överstigande minimikapitalkraven även vid en osannolik men ändå möjlig makroekonomisk utveckling som är extremt ogynnsam för koncernen. De ekonomiska förutsättningarna var fortsatt mycket osäkra och omvärldens syn på bankers behov av kapitalisering har stärkts kontinuerligt.

noter Koncernen 83


Kapitaltäckningsanalys

regler om kapitaltäckning uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i koncernens verksamhet. enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar ska kapitalbasen minst motsvara summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kapitaltäckningskvoten, det vill säga kapitalbasen dividerat med kapitalkravet, ska därmed överstiga 1,0. reglerna gäller både för enskilda institut och i förekommande fall finansiella företagsgrupper. Fördjupad information (Pelare 3) om Swedbanks kapitaltäckning 2010 finns att läsa på www.swedbank.com.

Finansiell företagsgrupp

Kapitaltäckning 2010 2009

Kapitalbas 99 687 105 785

Kapitalkrav 60 035 62 757

Överskott eller underskott av kapital 39 652 43 028

Kapitaltäckningskvot 1.66 1,69

riskvägt belopp 750 440 784 469

Kärnprimärkapitalrelation, % 10,1 9,2

Primärkapitalrelation, % 11,0 10,4

Kapitaltäckningsgrad, % 13,3 13,5


Kapitalbas 2010 2009

Primärt kapital 82 385 81 689

Supplementärt kapital 20 203 26 062

varav eviga förlagslån 2 458 4 273

Summa primärt och supplementärt kapital 102 588 107 751

Avräkning aktier m.m.* –2 901 –1 966

Summa 99 687 105 785

*Specifikation av företag som medför avdrag från kapitalbasen. Sparia Försäkrings AB, Swedbank Försäkrings AB, Swedbank Life Insurance Se och Swedbank Varakindlustus AS.


Primärt kapital 2010 2009

eget kapital hänförligt till aktieägarna enligt i koncern/årsredovisningen redovisad balansräkning 94 897 89 670

Minoritetskapital 138 304

Föreslagen utdelning –2 995

Justeringar för den finansiella företagsgruppen

Dekonsolidering av försäkringsföretag –1 395 –1 130

Intresseföretag konsoliderade enligt förvärvsmetoden 1 332 1 659

Värdeförändring i egen kreditvärdighet

Goodwill –12 966 –14 594

Övriga avdragsposter

Uppskjuten skattefordran –1 213 –1 206

Immateriella tillgångar –1 794 –2 352

Avdrag IrK, reserveringar överskott/underskott –534 –309

Kassaflödessäkringar 44 769

Avdrag aktieinnehav** –34 –340

Summa kärnprimärkapital 75 470 72 471

Primärkapitaltillskott* 6 915 9 218

Summa primärt kapital 82 385 81 689

*Primärkapitaltillskott är eviga förlagslån som har sådan villkor att de efter godkännande av Finansinspektionen får räknas in.tillskottets förmånsrätt är efterställd all annan inlåning och upplåning. räntebetalning är fastställd enligt avtalet men får bara ske om det finns utdelningsbara medel. tillskottet redovisas i balansräkningen som skuld. Primärkapitaltillskotten inräknas i kapitalbasen enligt övergångsregler i FFFS 2010:10.

**Företag som medför avdrag från primärt kapital är BGc Holding AB & International credit Bureau.

I den finansiella företagsgruppen Swedbank ingick den 31 december 2010 Swedbank koncernen med följande undantag: i koncernredovisningen konsolideras intresseföretagen entercard (koncern), Sparbanken rekarne AB, Färs och Frosta Sparbank AB, Swedbank Sjuhärad AB, Vimmerby Sparbank AB, Bankernas Depå AB och Bankernas automatbolag AB enligt kapitalandelsmetoden. I finansiell företagsgrupp konsolideras de fullt ut enligt förvärvsmetoden utom entercard som konsolideras enligt klyvningsmetoden. Försäkringsföretag, Swedbank Försäkrings AB, Sparia Försäkrings AB, Swedbank Life Insurance Se samt Swedbank Varakindlustus AS, vilka ingår i koncernredovisningen, ingår inte i finansiell företagsgrupp. De omfattas av solvensregler istället för kapitaltäckningsregler.

84 noter Koncernen


2010

Kreditrisker enligt IRK Finansiell företagsgruppExponerat belopp efter

kreditriskskydd Genomsnittlig riskvikt Kapitalkrav

Institutsexponeringar 146 519 14% 1 630

Företagsexponeringar 397 770 75% 23 800

Hushållsexponeringar 845 823 10% 7 059

Värdepapperiseringar 3 535 12% 33

Motpartslösa exponeringar 16 080 90% 1 156

Summa 1 409 727 30% 33 678

2009

Kreditrisker enligt IRK Finansiell företagsgruppExponerat belopp efter

kreditriskskydd Genomsnittlig riskvikt Kapitalkrav

Institutsexponeringar 79 011 29% 1 834

Företagsexponeringar 447 223 77% 27 581

Hushållsexponeringar 833 222 11% 7 407

Värdepapperiseringar 6 753 12% 64

Motpartslösa exponeringar 48 381 29% 1 111

Summa 1 414 590 34% 37 997


Kapitalkrav 2010 2009

Kreditrisker 36 401 41 451

risker i handelslagret 897 1 111

Avvecklingsrisker 0 0

Valutakursrisker 1 443 1 468

operativa risker 4 565 4 244

tillägg övergångsregler 16 729 14 483

Summa 60 035 62 757


Kapitalkrav för kreditrisker 2010 2009

Kreditrisker enligt schablonmetoden 2 723 3 454

Kreditrisker enligt IrK 33 678 37 997

varav institutsexponeringar 1 630 1 834

varav företagsexponeringar 23 800 27 581

varav hushållsexponeringar 7 059 7 407

varav värdepapperisering 33 64

varav motpartslösa exponeringar 1 156 1 111

Summa 36 401 41 451


Kapitalkrav för risker i handelslagret 2010 2009

ränterisker 611 711

varav för specifik risk 611 711

varav för generell risk

Aktiekursrisker 25 73

varav för specifik risk 2 19

varav för generell risk 16 54

varav positioner i fonder 6

varav optioner för vilka kapitalkravet är lika med optionens marknadsvärde 1

råvarurisk 2

Kapitalkrav enligt Varberäkning* 259 327

Summa 897 1 111

* Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i handelslagret samt Swedbank AS kapitalkrav för generell ränterisk och valutakursrisk i handelslagret beräknas enligt Varmodell.


Kapitalkrav för operativa risker 2010 2009

Företagsfinansiering 1

Handel och finansförvaltning 60 285

Hushållsbank 2 987 2 660

Storkundsbank 987 860

Betalning och avveckling 263 247

Administrationsuppdrag 28 38


Privatkundsmäkleri 5

Summa 4 565 4 244

Kapitalkrav för operativa risker beräknas enligt schablonmetoden.

noter Koncernen 85


K5 rörelsesegment

rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten, medan alla kostnader inom It och övrig Koncernfunktioner samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt oecD:s riktlinjer för internprissättning.

Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment baserat på kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital.

räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på rörelseresultatet med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital.

Svensk bankrörelse är det dominerande affärsområdet i Swedbank. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för stora företag och finansiella

institutioner. Bankens tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, telefonbanken och internetbanken samt sparbankernas distributionsnät. I affärsområdet ingår även ett antal dotterbolag.

Stora företag & Institutioner har kundansvaret för stora företag, finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading och kapitalmarknadsprodukter. Verksamheten bedrivs i moderbanken i Sverige, i filialer i norge, Danmark, Finland, USA och Kina, i dotterbolagen First Securities i norge och Swedbank First Securities LLc i new York samt trading och kapitalmarknadsverksamheten i dotterbankerna i estland, Lettland och Litauen.

Baltisk bankrörelse består av Baltisk bankrörelse affärsverksamhet och investering. Baltisk bankrörelse bedriver affärsverksamhet i estland, Lettland och Litauen. Bankens tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, telefonbanken och internetbanken. I Baltisk

2010Svensk

bankrörelse

Stora företag & Institu-

tionerBaltisk

bankrörelseRyssland &

UkrainaKapitalför-

valtning EktornetKoncern-

funktioner Eliminering Totalt

räntenetto 10 100 2 817 3 771 638 –17 –21 –942 –17 16 329

Provisionsnetto 4 292 1 955 1 533 81 1 592 31 41 9 525

nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 184 1 446 341 –71 9 31 460 2 400

Andel av intresseföretags resultat 624 624

Övriga intäkter 1 003 88 542 32 24 4 333 –3 964 2 166

Summa intäkter 16 203 6 306 6 187 680 1 608 118 3 882 –3 940 31 044

varav interna intäkter 1 491 408 1 047 –1 711 1 663 –2 898

Personalkostnader 3 964 1 489 1 019 368 440 74 2 046 –8 9 392

Övriga kostnader 4 421 1 658 1 546 425 366 172 2 644 –3 932 7 300

Avskrivningar 285 55 164 78 50 24 294 950

Summa kostnader 8 670 3 202 2 729 871 856 270 4 984 –3 940 17 642

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 7 533 3 104 3 458 –191 752 –152 –1 102 13 402

nedskrivning av immateriella tillgångar 23 14 37

nedskrivning av materiella tillgångar 261 254 85 600

Kreditförluster, netto 272 –1 3 363 –859 35 2 810

Rörelseresultat 7 261 3 105 –189 400 752 –237 –1 137 9 955

Skatt 1 951 768 –182 –19 177 –25 –198 2 472

Minoritetens andel 9 30 39

Årets resultat hänförligt till aktieägarna 5 301 2 307 –7 419 575 –212 –939 7 444

Utlåning* 896 876 309 854 131 794 15 119 1 353 643

Aktier i intresseföretag* 1 350 61 4 1 295 2 710

Övriga tillgångar* 107 567 120 105 40 663 2 341 1 873 3 410 83 369 359 328

Summa tillgångar* 1 005 793 430 020 172 461 17 460 1 873 3 410 84 664 1 715 681

Inlåning, från allmänheten* 347 027 91 127 92 783 3 300 534 237

Övriga skulder* 636 170 322 334 45 264 10 658 –300 1 776 70 645 1 086 547

Summa skulder* 983 197 413 461 138 047 13 958 –300 1 776 70 645 1 620 784

Allokerat eget kapital 22 596 16 559 34 414 3 502 2 173 1 634 14 019 94 897

Summa skulder och eget kapital 1 005 793 430 020 172 461 17 460 1 873 3 410 84 664 1 715 681

Osäkra fordringar, brutto 1 602 770 22 510 9 896 34 778

Riskvägda tillgångar 221 974 156 315 135 642 17 966 3 358 3 634 2 438 541 327

räntabilitet på allokerat eget kapital, % 24,0 13,8 –0,0 11,0 35,4 –25,2 –9,5 8,1

Utlåning/inlåning 251 176 141 378 222

Kreditförlustnivå, % 0,03 0,00 2,05 –4,35 0,20

total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 99 106 58 64 63

Andel osäkra fordringar, brutto, % 0,18 0,25 15,54 46,20 2,53

K/Ital 0,54 0,51 0,44 1,28 0,53 2,29 1,28 0,57

Heltidstjänster 5 571 1 229 5 416 1 847 313 150 2 698 17 224

* exklusive koncerninterna mellanhavanden.

86 noter Koncernen


2009Svensk

bankrörelse

Stora företag & Institu-

tionerBaltisk

bankrörelseRyssland &

UkrainaKapitalför-

valtning EktornetKoncern-

funktioner Eliminering Totalt

räntenetto 11 166 3 712 4 235 1 766 –23 –1 –80 –10 20 765

Provisionsnetto 3 672 1 609 1 655 101 655 86 47 7 825

nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 150 2 583 719 –44 42 2 –683 1 2 770

Andel av intresseföretags resultat 864 1 1 866

Övriga intäkter 1 345 108 762 14 16 4 456 –4 145 2 556

Summa intäkter 17 197 8 012 7 372 1 837 690 1 3 780 –4 107 34 782

varav interna intäkter 1 318 462 1 207 –1 676 1 882 –3 193

Personalkostnader 3 972 1 316 1 158 511 340 2 1 912 –10 9 201

Övriga kostnader 4 505 1 550 1 978 618 368 25 2 811 –4 097 7 758

Avskrivningar 181 36 198 83 48 343 889

Summa kostnader 8 658 2 902 3 334 1 212 756 27 5 066 –4 107 17 848

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 8 539 5 110 4 038 625 –66 –26 –1 286 16 934

nedskrivning av immateriella tillgångar 5 1 300 1 305

nedskrivning av materiella tillgångar 7 223 219 449

Kreditförluster, netto 833 1 093 14 888 7 782 45 24 641

Rörelseresultat 7 706 4 005 –11 073 –8 676 –66 –26 –1 331 –9 461

Skatt 1 988 996 –1 315 –251 –16 –6 –415 981

Minoritetens andel 8 63 –2 69

Årets resultat hänförligt till aktieägarna 5 710 2 946 –9 758 –8 423 –50 –20 –916 –10 511

Utlåning* 876 418 315 181 171 432 19 767 1 382 798

Aktier i intresseföretag* 1 425 5 1 1 309 2 740

Övriga tillgångar* 78 528 122 418 52 895 4 459 1 883 713 148 253 409 149

Summa tillgångar* 956 371 437 599 224 332 24 227 1 883 713 149 562 1 794 687

Inlåning, från allmänheten* 317 811 76 813 103 100 6 700 504 424

Övriga skulder* 618 083 347 294 91 866 14 702 358 421 127 869 1 200 593

Summa skulder* 935 894 424 107 194 966 21 402 358 421 127 869 1 705 017

Allokerat eget kapital 20 477 13 492 29 366 2 825 1 525 292 21 693 89 670

Summa skulder och eget kapital 956 371 437 599 224 332 24 227 1 883 713 149 562 1 794 687

Osäkra fordringar, brutto 2 062 1 081 26 571 10 418 40 132

Riskvägda tillgångar 243 742 164 178 165 417 23 600 2 465 526 3 503 603 431

räntabilitet på allokerat eget kapital, % 27,8 19,7 –31,6 –230,5 –3,3 –117,6 –7,3 –12,5

Utlåning/inlåning 269 217 164 276 240

Kreditförlustnivå, % 0,10 0,39 6,67 21,72 1,74

total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 98 78 57 76 65

Andel osäkra fordringar, brutto, % 0,23 0,34 14,23 37,69 2,85

K/Ital 0,50 0,36 0,45 0,66 1,10 27,00 1,34 0,51



bankrörelse investering redovisas effekterna av Swedbanks ägande i Swedbank AS i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på övervärden i utlånings och inlåningsportföljen identifierade vid förvärvet 2005.

Affärsområdet ryssland & Ukraina omfattar Swedbankkoncernens bankverksamheter i ryssland och Ukraina. Affärsområdet inkluderar även en ledningsfunktion med stabsfunktioner.

Kapitalförvaltning omfattar Swedbank robur koncernen med verksamhet inom fondförvaltning, institutionell och diskretionär kapitalförvaltning. Kapitalförvaltning finns representerat på Swedbanks fyra hemmamarknader.

ektornet är ett självständigt dotterbolag till Swedbank AB. Syftet med verksamheten är att förvalta och utveckla koncernens övertagna tillgångar för att minimera förlusterna och om möjligt åstadkomma långsiktigt återvinningsvärde. Majoriteten av panterna är fastigheter och större delen av dessa kommer att finnas i de baltiska länderna, men även i norden, USA och Ukraina.

Koncernfunktioner består av It, supportfunktioner samt koncernledning och koncernstaber, inklusive Group treasury och koncernens eget försäkringsföretag Sparia.

Indelningen av rörelsesegment har förändrats under 2010. Förändringarna följer de organisationsförändringar som har genomförts i Swedbanks affärsområdesorganisation. Jämförelsetal har räknats om. Från Svensk bankrörelse har de största företagskunderna flyttats till det nya affärsområdet Stora företag & Institutioner. Finansavdelningen inom Swedbank Hypotek har flyttats till Group treasury inom Gemensam service och koncernstaber.Swedbank Babs kortinlösenaffär har fördelats på Stora företag & Institutioner respektive Svensk bankrörelse istället för att i sin helhet redovisas inom Svensk bankrörelse. Den stödjande kort och betalningsverksamheten har flyttats från Svensk bankrörelse och Baltisk bankrörelse till Gemensam service och koncernstaber. I det nya affärsområdet Stora företag & Institutioner ingår förutom stora företag från Svensk bankrörelse, de internationella filialerna från tidigare Internationell bankrörelse samt det gamla affärsområdet Swedbank Markets. I det nya affärsområdet ryssland & Ukraina ingår verksamheten i nämnda länder.

noter Koncernen 87


K6 Geografisk fördelning

2010 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Övrigt Totalt

räntenetto 10 840 1 609 1 121 1 077 210 428 1 044 16 329

Provisionsnetto 7 202 706 495 505 32 48 537 9 525

nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 1 761 210 233 114 –95 26 151 2 400


Övriga intäkter 1 499 1 242 326 3 30 65 2 166

Summa intäkter 21 657 2 526 2 091 2 022 150 532 2 066 31 044

Personalkostnader 7 114 566 329 406 166 182 629 9 392

Övriga kostnader 5 525 157 605 585 164 184 80 7 300

Avskrivningar 536 169 61 54 26 52 52 950

Summa kostnader 13 175 892 995 1 045 356 418 761 17 642

resultat före kreditförluster och nedskrivningar 8 482 1 634 1 096 977 –206 114 1 305 13 402

nedskrivning av immateriella tillgångar 23 14 37

nedskrivning av materiella tillgångar 2 31 61 207 –3 256 46 600

Kreditförluster, netto 275 968 1 720 676 –271 –588 30 2 810

Rörelseresultat 8 205 612 –685 94 54 446 1 229 9 955

Skatt 2 339 –3 –89 –64 8 4 277 2 472


Årets resultat hänförligt till aktieägarna 5 829 615 –596 158 46 442 950 7 444

Utlåning* 1 164 424 58 636 37 504 35 807 7 536 7 589 42 147 1 353 643

Aktier i intresseföretag* 1 896 4 810 2 710

Övriga tillgångar* 291 671 23 222 9 210 11 288 806 1 610 21 521 359 328


Inlåning från allmänheten* 423 370 42 447 20 397 32 383 1 072 2 022 12 546 534 237

Övriga skulder* 979 534 27 656 12 696 4 739 5 896 5 022 51 004 1 086 547

Summa skulder* 1 402 904 70 103 33 093 37 122 6 968 7 044 63 550 1 620 784

Allokerat eget kapital* 55 087 11 759 13 621 9 973 1 374 2 155 928 94 897

Summa skulder och eget kapital* 1 457 991 81 862 46 714 47 095 8 342 9 199 64 478 1 715 681

Osäkra fordringar, brutto 1 957 4 722 11 259 6 529 1 939 7 957 415 34 778


räntabilitet på allokerat eget kapital, % 12,1 5,0 –4,2 1,5 2,8 19,9 36,0 8,1

K/I-tal 0,61 0,35 0,48 0,52 2,37 0,78 0,37 0,57


Den geografiska fördelningen har främst skett utifrån var verksamheten bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment.


I den geografiska fördelningen har immateriella tillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i.

88 noter Koncernen


2009 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Övrigt Totalt

räntenetto 13 429 1 339 1 533 1 382 743 1 030 1 309 20 765


nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 1 497 293 463 265 97 –133 288 2 770


Övriga intäkter 1 799 66 255 442 9 10 –25 2 556

Summa intäkter 22 789 2 371 2 801 2 622 876 977 2 346 34 782



Avskrivningar 423 211 75 65 20 63 32 889

Summa kostnader 12 565 893 1 284 1 322 463 550 771 17 848

resultat före kreditförluster och nedskrivningar 10 224 1 478 1 517 1 300 413 427 1 575 16 934

nedskrivning av immateriella tillgångar 5 1 300 1 305

nedskrivning av materiella tillgångar 6 5 63 154 221 449

Kreditförluster, netto 1 602 2 646 6 891 5 355 1 326 6 455 366 24 641

Rörelseresultat 8 616 –1 173 –5 437 –4 209 –918 –7 549 1 209 –9 461

Skatt 2 206 6 –836 –454 –11 –178 248 981


Årets resultat hänförligt till aktieägarna 6 405 –1 179 –4 601 –3 755 –907 –7 371 897 –10 511

Utlåning* 1 145 998 74 071 51 672 45 692 11 438 8 910 45 017 1 382 798

Aktier i intresseföretag* 2 087 5 1 647 2 740

Övriga tillgångar* 333 954 29 007 9 630 15 534 2 671 1 800 16 553 409 149


Inlåning från allmänheten* 384 597 47 902 20 785 34 191 3 555 2 830 10 564 504 424

Övriga skulder* 1 040 401 43 553 31 593 18 094 9 264 6 405 51 283 1 200 593

Summa skulder* 1 424 998 91 455 52 378 52 285 12 819 9 235 61 847 1 705 017

Allokerat eget kapital* 57 041 11 628 8 924 8 941 1 290 1 476 370 89 670

Summa skulder och eget kapital* 1 482 039 103 083 61 302 61 226 14 109 10 711 62 217 1 794 687

Osäkra fordringar, brutto 2 627 5 465 13 401 7 705 2 238 8 180 516 40 132


räntabilitet på allokerat eget kapital, % 13,7 –10,4 –45,9 –38,9 –55,7 –362,3 32,5 –12,5

K/I-tal 0,55 0,38 0,46 0,50 0,53 0,56 0,33 0,51


Den geografiska fördelningen har främst skett utifrån var verksamheten bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment.


noter Koncernen 89


K7 Produktfördelning

2010 FinansieringSparande & Placeringar

Betalningar & Kort

Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt

räntenetto 11 671 1 966 3 652 1 268 –2 228 16 329


nettoresultat finansiella poster till verkligt värde –1 23 60 2 128 190 2 400


Övriga intäkter 304 663 634 36 529 2 166

Summa intäkter 12 584 6 931 7 723 4 586 –780 31 044

Summa kostnader 5 076 4 171 4 704 2 892 799 17 642

resultat före kreditförluster och nedskrivningar 7 508 2 760 3 019 1 694 –1 579 13 402

nedskrivning av immateriella tillgångar 37 37

nedskrivning av materiella tillgångar 471 129 600

Kreditförluster, netto 2 823 –7 –1 –5 2 810

Rörelseresultat 4 214 2 760 3 026 1 695 –1 740 9 955

Skatt 1 167 665 617 309 –286 2 472

Minoritetens andel 3 –11 41 6 39

Årets resultat hänförligt till aktieägarna 3 044 2 106 2 409 1 345 –1 460 7 444

Utlåning 1 145 891 548 207 204 1 353 643

Inlåning 285 592 231 493 153 918 671 003

Fonder 503 713 503 713

Privat- och indexobligationer 23 925 23 925

Diskretionär förvaltning 251 580 251 580

Allokerat eget kapital 50 084 3 798 6 710 5 555 28 750 94 897

räntabilitet på allokerat eget kapital, % 6,6 63,6 41,6 25,6 –4,8 8,1

K/I-tal 0,40 0,60 0,61 0,63 –1,02 0,57

2009 FinansieringSparande & Placeringar

Betalningar & Kort

Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt

räntenetto 13 176 1 503 4 949 2 095 –958 20 765

Provisionsnetto 9 3 586 3 488 629 113 7 825

nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 42 13 3 007 –292 2 770


Övriga intäkter 507 620 630 –5 804 2 556

Summa intäkter 14 020 5 751 9 105 5 726 180 34 782

Summa kostnader 5 611 4 264 4 967 2 565 441 17 848

resultat före kreditförluster och nedskrivningar 8 409 1 487 4 138 3 161 –261 16 934

nedskrivning av immateriella tillgångar 1 305 1 305

nedskrivning av materiella tillgångar 197 252 449

Kreditförluster, netto 24 383 191 67 24 641

Rörelseresultat –16 171 1 487 3 947 3 094 –1 818 –9 461

Skatt –592 317 816 551 –111 981

Minoritetens andel –7 –9 82 3 69

Årets resultat hänförligt till aktieägarna –15 572 1 179 3 131 2 461 –1 710 –10 511

Utlåning 1 192 198 376 190 224 1 382 798

Inlåning 256 211 240 525 239 375 736 111

Fonder 458 318 458 318

Privat- och indexobligationer 30 371 30 371

Diskretionär förvaltning 222 222 222 222

Allokerat eget kapital 40 362 2 228 4 957 2 476 39 647 89 670

räntabilitet på allokerat eget kapital, % –36,7 52,9 63,2 99,4 –5,3 –12,5

K/I-tal 0,40 0,74 0,55 0,45 2,45 0,51

90 noter Koncernen


K8 Kundkategorier

I produktområdesredovisningen har resultat och affärsvolymer fördelats på fem huvudsakliga produktområden. (1) Finansiering:• boendefinansiering• konsumentkrediter• kreditkort(inklusiveEnterCard)• företagsfinansiering• leasing• kreditgarantier• övrigafinansieringsprodukter

(2) Sparande & Placeringar • sparkonton• fond-ochförsäkringssparande• pensionssparande• institutionellkapitalförvaltning• övrigasparande-ochplaceringsprodukter

I fördelningen per kundkategori har resultat och affärsvolymer fördelats på fyra olika kategorier.

(1) Privatkunder:• PrivatpersonermedPrivateBanking-avtaleller

personlig bankman• Övrigaprivatpersoner(breddmarknadskunder)

(2) Företagskunder• Småföretaginklusivepersonligaföretagare• Småochmedelstoraföretaginklusiveorganisationer,

kommuner och landsting med personlig bankman• Storaföretag,koppladetilldenorganisatoriska

enheten Stora företag

(3) Betalningar & Kort• transaktionskonton• kontanthantering• nationellabetalningar• internationellabetalningar• dokumentbetalningar• bankkort• kortinlösen• andrabetalningsprodukter

(4) Handel & Kapitalmarknadsprodukter • aktiehandel• struktureradeprodukter• corporatefinance• förvaringstjänster• räntehandel• valutahandel• övrigakapitalmarknadsprodukter

(3) Kreditinstitut• Bankerochandrakreditinstitut• Trading&CapitalMarkets-verksamheten

inklusive positionsresultat.• Sparbanksaffärenmedsåväladministrativa

tjänster som sparbankernas kunders affärer i Swedbank Hypotek, Swedbank robur, Swedbank Försäkring mm.

(5) Övrigt • fastighetsmäkleri• fastighetsförvaltning• sakförsäkringar• juridiskatjänster• bankfack• administrativatjänster• egenfinansförvaltning• andelavintresseföretagsresultat• realisationsvinster• goodwill• övrigt

engångsposter ingår generellt i Övrigt, t ex återbetalda fondförvaltningsarvoden samt Visa- och Mastercard-intäkter, trots att dessa skulle gå att hänföra till produktområden.

nedskrivningar av materiella tillgångar redovisas inom Finansieringar när nedskrivningen avser övertagna panter. nedskrivning av egna fastigheter ingår i Övrigt.

(4) Övrigt • Egenfinansförvaltning•Fastighetsbyrån• Juristbyrån• EnterCard• Goodwillochövriganedskrivningaravkoncernen

egna tillgångar• Posteravengångskaraktär• Övrigtdärdetintegårattredovisaintäkteroch

kostnader på kundnivå.

2010 Privat Företag Kreditinstitut Övrigt Totalt

räntenetto 7 177 8 751 2 213 –1 812 16 329

Provisionsnetto 5 123 3 265 453 684 9 525

nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 247 682 1 479 –8 2 400


Övriga intäkter 469 350 868 479 2 166

Summa intäkter 13 016 13 048 5 148 –168 31 044

Summa kostnader 8 660 5 336 2 860 786 17 642

resultat före kreditförluster och nedskrivningar 4 356 7 712 2 288 –954 13 402

nedskrivning av immateriella tillgångar 37 37

nedskrivning av materiella tillgångar 11 395 93 101 600

Kreditförluster, netto 965 1 878 –33 2 810

Rörelseresultat 3 380 5 439 2 228 –1 092 9 955

Skatt 692 1 236 609 –65 2 472

Minoritetens andel 29 6 4 39

Årets resultat hänförligt till aktieägarna 2 688 4 174 1 613 –1 031 7 444

Utlåning 523 651 488 196 341 796 1 353 643

Inlåning 302 851 223 615 144 537 671 003

Fonder 220 680 201 122 81 911 503 713

Privat- och indexobligationer 15 104 8 821 23 925

Diskretionär förvaltning 158 916 91 411 1 253 251 580

Allokerat eget kapital 10 332 38 299 13 617 32 649 94 897

räntabilitet på allokerat eget kapital, % 22,4 11,9 12,1 –3,2 8,1

K/I-tal 0,67 0,41 0,56 –4,68 0,57

noter Koncernen 91


K9 räntenetto

2010 2009

Medelsaldo RäntaGenomsnittlig

årlig ränta,% Medelsaldo RäntaGenomsnittlig

årlig ränta,%

Utlåning till kreditinstitut 182 646 785 0,43 139 081 684 0,49

Utlåning till allmänheten* 1 222 955 37 518 3,07 1 270 736 46 943 3,69

räntebärande värdepapper 129 977 1 295 1,00 126 290 2 447 1,94

Summa räntebärande tillgångar 1 535 578 39 598 2,58 1 536 107 50 074 3,26

Derivat 81 333 6 066 103 385 6 167

Övriga tillgångar 161 855 205 141 874 158

Summa tillgångar 1 778 766 45 869 2,58 1 781 366 56 399 3,17

Skulder till kreditinstitut 212 335 1 244 0,59 307 713 3 207 1,04

Inlåning från allmänheten 520 004 4 272 0,82 484 842 6 341 1,31

varav insättargarantiavgifter 431 417

emitterade värdepapper 711 066 21 576 3,03 653 456 21 756 3,33

varav provisioner statsgaranterad upplåning 1 584 1 802

efterställda skulder 32 374 1 408 4,35 42 749 1 970 4,61

Summa räntebärande skulder 1 475 779 28 500 1,93 1 488 760 33 274 2,24

Derivat 76 921 755 97 543 2 094

Övriga skulder 134 586 285 110 891 266

varav avgift statlig stabiliseringsfond 223 224

Summa skulder 1 687 286 29 540 1,75 1 697 194 35 634 2,10

Eget kapital 91 480 84 172

Summa skulder och eget kapital 1 778 766 29 540 1,66 1 781 366 35 634 2,00

Summa räntenetto 16 329 20 765

Placeringsmarginal 0,92 1,17

ränteintäkter osäkra fordringar 535 505

ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 14 504 11 519

räntekostnader på finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 23 645 22 978

räntebärande värdepapper redovisas i denna not netto med avdrag för korta positioner i värdepapper. Kontraktsenliga upplupna räntor på osäkra fordringar periodiseras inte.

* Under 2010 gjordes en omklassificering av straffavgifter och dröjsmålsräntor i Baltikum i enlighet med koncernens redovisningsprinciper med 191 mkr vilket ökade ränteintäkter och minskade övriga intäkter.

92 noter Koncernen


K10 Provisionsnetto K11 nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

Provisionsintäkter för kapitalförvaltning belastades 2009 med 540 mkr i kompensation till svenska kunder för att de fondförvaltningsarvoden som tagits ut sedan 2004 inte varit i överensstämmelse med fondbestämmelserna i två av Swedbank roburs fonder (RysslandsfondenochMixfonden).Vidarebelastadesprovisionsintäkterförkapitalför-valtning med 88 mkr under 2009 i kompensation till estländska kunder för fonden Private Debt Fund med anledning av att det varit otydliga regelverk kring hur intressekonflikter ska hanteras.

2010 2009


Handel och derivat

Aktier och relaterade derivat 792 1 195

varav utdelning 201 197

räntebärande värdepapper och relaterade derivat* –11 609 –9 523

Andra finansiella instrument –16 14

Summa –10 833 –8 314

Övrigt

Aktier 61 16

varav utdelning 6 5

Lån –5 417 45

Finansiella skulder 16 744 10 046

Summa 11 388 10 107

Säkringsredovisning till verkligt värde*

Säkringsinstrument* –1 348 908

Säkrad post* 1 579 –1 112

Summa 231 –204

Ineffektiv del vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet 3

Ineffektiv del av kassaflödessäkring –37

Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 9 71

Värderingskategori lånefordringar 106 161

Valutakursförändring 1 499 983

Summa 2 400 2 770

Fördelning på affärssyfte

Finansiella instrument för handelsrelaterad verksamhet 2 307 3 087

Finansiella instrument som avses innehas kontraktsenlig löptid 93 –317

varav värdeförändring öppen ränteposition, Swedbank Hypotek –312 –293

Summa 2 400 2 770

2010 2009

Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner 2 530 2 710

Kortprovisioner 3 011 2 764

Kapitalförvaltningsprovisioner 4 076 2 714

Livförsäkringsprovisioner 479 390

courtage 587 652

Övriga värdepappersprovisioner 191 143

corporate finance 314 221

Utlåningsprovisioner 670 563

Garantiprovisioner 216 278

Inlåningsprovisioner 65 70

Fastighetsförmedlingsprovisioner 164 146

Sakförsäkringsprovisioner 54 32

Övriga provisioner 742 714

Summa 13 099 11 397

2010 2009

Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner –783 –801

Kortprovisioner –1 412 –1 285

Kapitalförvaltningsprovisioner –110 –77

Livförsäkringsprovisioner –209 –160

courtage –10 –24

Övriga värdepappersprovisioner –227 –271

Utlånings- och garantiprovisioner –77 –93

Övriga provisioner –746 –861

Summa –3 574 –3 572

2010 2009

Provisionsnetto

Betalningsförmedlingsprovisioner 1 747 1 909

Kortprovisioner 1 599 1 479


Livförsäkringsprovisioner 270 230

courtage 577 628


corporate finance 314 221


Garantiprovisioner 216 278


Fastighetsförmedlingsprovisioner 164 146



Summa 9 525 7 825

* enligt beskrivning under förändrade redovisningsprinciper, not K2, har flytt skett mellan dessa rader avseende historiska siffror. Av nedanstående tabell framgår belop-pen som flyttats för respektive rad.

2009

Justering enligt beskrivning under redovis-ningsprinciper

Före justering Justering

Efter justering


Handel och derivat

räntebärande värdepapper och relaterade derivat –9 722 199 –9 523

Summa –9 722 199 –9 523

Säkringsredovisning till verkligt värde

Säkringsinstrument –340 1 248 908

Säkrad post 335 –1 447 –1 112

Summa –5 –199 –204

noter Koncernen 93


K12 Försäkringsnetto K13 Övriga intäkter

K14 Personalkostnader

Under 2009 såldes det ukrainska inkassoföretaget european Agency for Debt recovery till tAS Group. Försäljningen innebar en realisationsförlust på 6 mkr.

SwedbankABsålde2009tillsammansmedövrigasvenskabankersittaktieinnehaviPrivatgirotABtillBancTec.Realisationsvinstenuppgicktill2mkr.

SwedbankABöverlätunder2009fyrakontortillSparbankenNord,trekontortillSparbanken Dalsland, två kontor till Sparbanken rekarne, ett kontor till tidaholms Sparbank och ett kontor till Sparbanken 1826. Överlåtelserna gav realisationsvinster på 397 mkr.

2010 2009

Försäkringspremier

Livförsäkring 1 150 1 184

varav låneskydd 221 247

varav övriga 929 937

Skadeförsäkring 386 433

Summa 1 536 1 617

2010 2009

Försäkringsavsättningar

Livförsäkring –739 –733

varav låneskydd –150 –144

varav övriga –589 –589

Skadeförsäkring –185 –237

Summa –924 –970

2010 2009

Försäkringsnetto

Livförsäkring 411 451

varav låneskydd 71 103

varav övriga 340 348

Skadeförsäkring 201 196

Summa 612 647

2010 2009

realisationsresultat vid försäljning av dotter- och intresseföretag 3

Kontorsöverlåtelse 397

Fastighetsintäkter 124 13

Sålda tillgångar värderade som varulager 105 54

varav försäljningsintäkt 1 391 743

varav kostnader för sålda varor –1 286 –689

It-tjänster 818 821

Övriga rörelseintäkter 507 621

Summa 1 554 1 909

2010 2009

Löner och arvoden 6 182 6 062

ErsättningariformavaktieriSwedbankAB 31

Socialförsäkringsavgifter 1 839 1 827

Pensionskostnader* 1 019 980

Avsättning resultatandelssystem 2

Utbildningskostnader 88 99

Övriga personalkostnader 233 231

Summa 9 392 9 201

varav resultatbaserade personalkostnader 340 17

varav kostnader för personalomställning 173 106

* Pensionskostnader specifieras i not K39.

94 noter Koncernen


Information angående ledande befattningshavareMedledandebefattningshavare(nyckelpersoner)avsesstyrelseledamöterochverkställande direktör tillika koncernchef samt personer i koncernledningen. Med andra ledande befattningshavare avses här personer i koncernledningen som är direktrappor-terande till verkställande direktören.

Styrelsens ersättningsutskott, bestående av minst två och högst fem styrelseledamöter, granskar årligen riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare och bereder ett förslag till styrelsen. Med detta förslag som grund föreslår styrelsen varje år riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för godkännande på årsstämman. Utifrån av årsstämman beslutade riktlinjer fattar styrelsen varje år beslut om ersättningsvillkor till verkställande direktör, andra ledande befattningshavare och chefen för internrevision.

Vid lönesättningen ska varje ledande befattningshavares ersättning bedömas i enlighet med en etablerad, strukturerad benchmark-process för att avgöra och jämföra löne- och förmånsnivåer. ersättningspaket för ledande befattningshavare kan bestå av huvudkompo-nenternagrundlön,STI-program(kortsiktigtincitamentsprogram),LTI-program(långsiktigtincitamentsprogram),förmånerochpension.

2010 2009

Löner och arvoden

Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande

befattningshavareAntal

personer TantiemÖvriga

anställda Summa

Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande

befattningshavareAntal

personer TantiemÖvriga

anställda Summa

Sverige 88 76 4 420 4 508 76 73 1 3 928 4 005

Danmark 20 20 24 24

estland 4 7 412 416 3 8 417 420

Finland 31 31 9 9

Lettland 4 6 253 257 5 4 316 321

Litauen 5 8 285 290 4 5 342 346

Luxemburg 2 1 48 50 1 1 53 54

norge 7 3 6 273 286 6 1 2 437 445

ryssland 20 12 117 137 24 16 166 190

Ukraina 14 13 130 144 33 23 167 200

USA 2 1 30 32 6 2 29 35

Övriga länder 11 11 13 13

Summa 146 127 6 6 030 6 182 158 133 3 5 901 6 062

Styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, VD och vVD, nuvarande och tidigare 2010 2009

Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner 18 30

Antal personer 19 27

Lämnade lån 181 240

Antal personer 75 88

Pensionskostnaderna är exklusive löneskatt. Förpliktelser avseende pensioner för verkställande direktören och vice verkställande direktörer, nuvarande och tidigare, har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggande förpliktelseruppgicktill456mkr(456).Koncernenharinteställtpant,annansäkerheteller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befattningshavare.

Totala ersättningar till ledande befattningshavare (nyck-elpersoner) 2010 2009

Kortfristiga ersättningar 57 49

ersättningar efter avslutad anställning 20 20

ersättningar vid uppsägning 4

Summa 81 69

Utestående mellanhavanden med ledande befattningshavare(nyckelpersoner)

Lämnade lån 67 47

rörliga ersättningar i form av StI- och LtI-program ska vara kopplade till relevanta, förutbestämda och mätbara kriterier, utformade med syfte att främja koncernens långsiktiga värdeskapande. För rörlig ersättning som utgår kontant ska gränser för det maximala utfallet fastställas för varje enskild ledande befattningshavare. Styrelsen ska även överväga förbehåll som ger möjlighet att återkräva sådan ersättning, i den mån den utbetalats på grundval av sådana uppgifter som senare visat sig vara uppenbart felaktiga. Minst 60 procent av rörlig ersättning ska skjutas upp i minst tre år och villkoras av att den kriterieuppfyllelse på vilken ersättningen grundas visat sig långsiktigt hållbar och av att koncernens ställning inte försämrats väsentligt. om villkoren för utbetalning inte är uppfyllda ska den uppskjutna ersättningen bortfalla helt eller delvis.

Vid tidpunkten för årsstämman 2010 hade det inte antagits något StI-program. Styrelsen har emellertid rätt att besluta om StI-program för respektive ledande befattningshavare. För närvarande har koncernen inte antagit något LtI-program. Varje LtI-program måste godkännas av årsstämman.

All fast ersättning utbetalas av moderbolaget i enlighet med ingångna avtal. Arvode till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Utbetalning av rörlig ersättning i enlighet med StI-program eller LtI-program, ska godkännas av styrelsen för varje enskilt program.

noter Koncernen 95


tabellen inkluderar ersättningar under året som utgått från samtliga koncernföretag, såväl svenska som utländska, och avser ersättningar den tid personerna ingått i koncernledningen,exklusiveverkställandedirektör.För2010harThomasBackteman,HåkanBerg,GöranBronner,MarieHallanderLarsson,CeciliaHernqvist,ErkkiRaasukeochAnnikaWijkströmingåttikoncernledningenhelaåret.MikaelBjörknert,Stefancarlsson, Kjell Hedman, catrin Fransson och Magnus Geeber har ingått i koncernled-ningen delar av året.

Den31dec2010ingickThomasBackteman,HåkanBerg,MikaelBjörknert,GöranBronner,StefanCarlsson,CatrinFransson,MagnusGeeber,MarieHallanderLarsson,CeciliaHernqvist,erkki raasuke och Annika Wijkström i koncernledningen.

resultatfört belopp för rörlig ersättning för andra ledande befattningshavare uppgick till 0tkr(–955).

Pensionsutfästelser till andra ledande befattningshavare, vid årsskiftet elva personer, utgår en förmånsbe-stämd livsvarig pension till två personer från 60 års ålder och till sex personer från 62 års ålder. en person har 62 års pensionsålder och en premie på 35% av lönen upp till max 80 inkomstbasbelopp till en premiebestämd försäkring. en person har 65 års pensionsålder och ett bestämt belopp på 945 000 kr per år till en premiebestämd försäkring. en person har 65 års pensionsålder och ingen utfästelse om pension. För de åtta personer med förmånsbestämt pensionslöfte görs avdrag för tidigare intjänad pensionsrätt och förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantastbara sedan de intjänats.

Ersättningar till verkställande direktör 2009-01-01–2009-04-30, tkr 2010 2009

TillJanLidén

Fast ersättning, lön 2 667

Övriga ersättningar/förmåner 79

Summa 2 746

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 1 277

Ersättningar till verkställande direktör från 2009-03-01, tkr 2010 2009

till Michael Wolf

Fast ersättning, lön 8 000 8 000

Övriga ersättningar/förmåner 160 188

Summa 8 160 8 188

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 3 200 3 200

2010 2009

Styrelsearvoden och ersättningar, tkr

Styrelse-arvode

varav för utskotts-

arbeteStyrelse-

arvode

varav för utskotts-

arbete

Årligt styrelsearvode beslutat av bolagsstämman

carl erik Stålberg, styrelsens ordförande 2010-01-01–2010-03-26 1 700 350

Lars Idermark, styrelsens ordförande från 2010-03-26 1 700 350

Anders Sundström, vice ordförande 1 025 350 1 025 350

Ulrika Francke, styrelseledamot 825 425 825 425

Göran Hedman, styrelseledamot (nyval2010) 650 250

BerithHägglund-Marcus, styrelseledamot 525 125 525 125

Anders Igel, styrelseledamot 500 100 500 100

Helle Kruse nielsen, styrelseledamot 500 100 500 100

Pia rudengren, styrelseledamot 650 250 650 250

Karl-Henrik Sundström, styrelseledamot 525 125 525 125

Siv Svensson, styrelseledamot (nyval2010) 525 125

Summa 7 425 2 200 6 250 1 825

Under året har inga kostnader redovisats för tidigare styrelse, utöver vad som anges nedan. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter, förutom för carl erik Stålberg.

Ersättningar till styrelsens ordförande 2010-01-01 - 2010-03-26, tkr 2010 2009

till carl eric Stålberg

Fast ersättning, lön 769 3 075

Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden 464 1 700


Summa 1 248 4 835

varav pensionsgrundande ersättning 769 3 075

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 638 2 556

carl eric Stålberg har rätt till förmånsbestämd pension från 60 års ålder. Pensions-rätten uppgår till intjänad del av 75 procent av tidigare lön. Intjänandedelen bestäm-des av anställningstidens längd i månader dividerat med 360. Moderbolaget bestred därjämte en pensionspremie uppgående till 360 tkr per år. Samordning med tidigare intjänade pensionsförmåner sker ej. I samband med att carl eric Stålberg avgick som styrelsens ordförande erhöll han ett avgångsvederlag om 4 256 tkr.

Ersättningar till styrelsens ordförande från 2010-03-26, tkr 2010 2009

till Lars Idermark

Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden 1 275

Övriga ersättningar/förmåner

Summa 1 275

varav pensionsgrundande ersättning

Pensionskostnad, exklusive löneskatt

Michael Wolf var anställd hela året och tillträdde den 1 mars 2009 som verkställande direktör. Michael Wolfs anställningsvillkor innehåller inga inslag av rörliga lönedelar i form av bonus etc. Den ordinarie pensionsålder är 60 år. Michael Wolf disponerar för avgiftsbestämda prensionsändamål ett årligt premiebelopp på 3 200 tkr. Vid upp sägning från moderbolagets sida utgår till Michael Wolf lön under uppsägningstiden som är 12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag om 12 månader. Avräkning sker om Michael Wolf erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Michael Wolfs sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.

JanLidénavgicksomverkställandedirektördensistafebruari2009.EfterJanLidenspensionsavgång den sista april 2009 har banken inga förpliktelser gentemot honom.

Ersättning till andra ledande befattningshavare, mkr 2010 2009

Fast ersättning, lön 39 28

rörlig ersättning, tantiem och bonus


Summa 40 29

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 16 13

Antal personer per 31 december 11 8

96 noter Koncernen


För två personer av de åtta med förmånsbestämda pensionslöften har 2004 års pensions-medförande lön i den förmånsbestämda pensionen låsts, uttryckt i inkomstbasbelopp, och därutöver utgår en kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp motsvarande 35 procent av lönedelar som ej tryggats i det förmåns bestämda löftet.

För sex personer av de åtta med förmånsbestämda pensionslöften utgår kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp som motsvarar 35 procent av lönedelar mellan 30 och 80 inkomstbasbelopp.

Uppsägningsvillkor Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår lön under uppsägningstiden, som är 6–12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12 månader. Avräkning sker för inkomst erhållen från nytt arbete. För en ledande befattningshavare är avgångsvederlaget pensionsmedförande Vid uppsägning från ledande befattningshavares sida är uppsägnings-tiden högst 12 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas om inte uppsägningen är orsakad av ett grovt avtalsbrott från bankens sida.

Begränsningar till följd av avtal med Riksgälden enligt avtal med riksgälden har koncernen bland annat åtagit sig att tillse att det följande skall gälla för de fem högst betalda ledande befattningshavarna:•Fastlönellerandrafastaersättningartillenvissbefattningshavarefårfördenaktuella

befattningen inte överstiga den ersättningsnivå som beslutats före den 20 oktober 2008.•Rörligersättning,däriblandoptionerm.m.,fårintebeslutasunderdentidsperiodunder

vilkenavtaletmedRiksgäldengäller(’’Avtalsperioden’’)ochomständigheterhänförligatillAvtalsperioden får inte beaktas när rörlig ersättning skall beräknas till följd av tidigare ingångna avtal och inga rörliga ersättningar som beslutats före Avtalsperioden får verkställas eller utbetalas under Avtalsperioden.

•Föravtalomavgångsvederlagskallintegällaförmånligarevillkoränenligtgällanderiktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.

Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd omersättningspolicy(FFFS2009:6)ärpubliceradpåSwedbankswebbplats.

Kortsiktigt incitamentsprogram Program 2010VillkorSwedbanks styrelse beslöt under 2010 om ett prestationsbaserat ersättningsprogram för2010(”Program2010”),somreglerasmedbådekontanterochaktier.Programmetomfattar breda personalkategorier och är ett resultat av koncernens arbete med att anpassa ersättningsstrukturen till en ny syn på rörlig ersättning som vuxit fram efter finanskrisen. Ledande befattningshavare omfattas inte av ersättningsprogrammet.Program 2010 innebär att i den mån vissa i förväg bestämda prestationsmål uppnås under 2010 kan de anställda som omfattas av programmet i början av 2011 tilldelas en extra ersättning. Motsvarande 40-60 procent av ersättningen utges i form av kontanter och utbetalas i början av 2011. resterande del av ersättningen tilldelas i form av villkorade rättigheter, prestationsrätter, som ger deltagarna möjlighet att i februari 2014utankostnaderhållastamaktieriSwedbankAB.

Program 2010 särskiljer risktagare från icke-risktagare. risktagare föreslås erhålla 60 procent av ersättningen i form av prestationsrätter medan icke-risktagare föreslås erhålla 40 procent av ersättningen i from av prestationsrätter.

Varje prestationsrätt ger innehavaren en rätt att utan kostnad erhålla en stamaktie i SwedbankABvidregleringstidpunktenifebruari2014,underförutsättningattdeltagarendå fortsatt är anställd. eftersom prestationsrätterna inte berättigar till utdelningar kompenseras innehavarna med ytterligare prestationsrätter motsvarande de utdelningar som stamaktier berättigat till fram till regleringstidpunkten. Att ersättningen skjuts upp till

Ersättningsprogram 2010 2010

redovisad kostnad avseende ersättnings som regleras med aktier i SwedbankAB 31

redovisad kostnad för sociala avgifter 10

redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 140

redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del 74

Totalt redovisad kostnad 255

totalt förväntat antal prestationsrättigheter att tilldela, miljoner st 1,3

Förväntat antal prestationsrätter som förfaller till följd av personalomsättning, miljoner st 0,0

Antal prestationsrättigheter som ligger till grund för redovisad kostnad, miljoner st 1,3

Förväntat verkligt värde per prestationsrätt vid värderingstidpunkten, kr 102

Verkligt värde för en prestationsrätt motsvaras av förväntad kurs för en stamaktie vid tilldelningstidpunkten, då en prestationsrätt ger rätt till en stamaktie kompletterat med stamaktier motsvarande värdet av den utdelning som stamaktierna berättigat till under intjäningsperioden.

2014 möjliggör en senare utvärdering av att utfallet som ersättningen baserats på var långsiktigt hållbar. Anses inte så vara fallet har styrelsen ensidig rätt att ändra villkoren och reducera antalet stamaktier som prestationsrätterna berättigar till.

Värdet av den estimerade ersättningen för Program 2010, såväl kontanter som prestationsrätter, uppgick till 388 mkr inklusive sociala avgifter, varav redovisad kostnad 2010 uppgick till 255 mkr. tilldelningen av den aktierelaterade ersättningen beräknas medföra en utspädning med dryga 0,1 %.

Styrelsens beslut att en del av ersättningen ska vara uppskjuten och slutligen utgå i form av aktier har fattats under förutsättningen av ett godkännande av årsstämman 2011. Skulle inte årsstämman inte godkänna den aktierelaterade ersättningen kan ersättning komma att utbetalas i kontanter.

C-aktierSwedbanks åtagande att se till att stamaktier överlåts utan kostnad till de berättigade enligt Program 2010 föreslås uppfyllas genom införande av ett särskilt aktieslag, c-aktier. c-aktierna ges ut efter årsstämmans beslut 2011 genom en riktad nyemission tillettsärskiltförändamåletanlitatfinansielltinstitut,varefterSwedbankABåterköperaktierna och omvandlar dessa till stamaktier följt av leverans till berättigade innehavare av prestationsrätter.

Redovisning av aktierelaterad ersättningDåregleringenavstamaktieriSwedbankABärförutsattattinnehavarenavprestations-rätterna fortsatt är anställd vid regleringstidpunkten periodiseras den aktierelaterade ersättningen under cirka 50 månader, från 2010 till och med februari 2014.

Varje prestationsrätt har värderats baserat på bedömd kurs för stamaktien vid tilldelningen 2011, eftersom varje prestationsrätt berättigar till en stamaktie med kompensationstillägg för utdelningar som prestationsrätterna inte berättigat till. redovisad kostnad för Program 2010 kan förändras under perioden fram till februari 2014 till följd av att prestationsrättens värde först fastställs vid årsstämman 2011 samt att antalet prestationsrätter löpande omprövas. Sociala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknadsvärdet och fastställs slutligen vid regleringstid-punkten.

noter Koncernen 97


K15 Övriga allmänna administrationskostnader

Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar per anställd 2010 2009

SwedbankAB 8 352 8 454

SwedbankHypotekAB 173 165

SwedbankFinansAB 301 276

SwedbankRoburAB 117 123

SwedbankJuristbyråAB 6 5

SwedbankFastighetsbyråAB 39 28

SwedbankFöretagsförmedlingAB 3 4

SwedbankCardServicesAB 82 79

ÖlandsBankAB 59 59

EktornetAB 160 15

Swedbank Luxembourg S.A. 70 71

SwedbankBaltikum 7 441 8 250

Swedbank russia 327 573

JSCSwedbankUkraine 2 135 3 915

eADr Ukraine 69

First Securities ASA 267 251

Swedbank First LLc 10 13

Summa 19 542 22 350

varav i

Sverige 8 960 9 025

Danmark 34 37

estland 2 827 3 015

Finland 31 9

Japan 1 2

Kina 19 20

Lettland 1 893 2 312

Litauen 2 811 2 965

Luxemburg 70 71

norge 403 300

ryssland 330 576

Ukraina 2 137 3 988

USA 26 30

Summa 19 542 22 350

Antalarbetadetimmar(tusental) 30 971 35 417

Könsfördelning 2010 2009

Procent Kvinnor Män Kvinnor Män

Samtliga anställda 67 33 64 36

Styrelseledamöter 32 68 28 72

Övriga ledande befattnings-havare inkl. VD 19 81 30 70

2010 2009

Fastighetskostnader 55 50

Hyror, övriga lokalkostnader 1 324 1 522

Datakostnader 1 634 1 818

tele, porto 271 321

Konsulter och köpta tjänster 1 698 1 654

resor 229 217

representation 98 104

Materialkostnader 248 258

reklam, Pr, marknadsföring 360 433

Värdetransport, larm 440 480

reparation och underhåll 200 186

Övriga administrationskostnader 400 445

Övriga rörelsekostnader 343 270

Summa 7 300 7 758

Ersättning till revisorer 2010 2009

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte

revisionsuppdraget 33 32

Annan revisionsverksamhet 7 10

Skatterådgivning 1 1

Övriga 1 2

Ersättning till övriga


Annan revisionsverksamhet 1 1

Skatterådgivning 0 0

Övriga 1 4

Summa 46 53

Internrevision 67 69

Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster 17 224 19 277

Personalomsättning, % 2010 2009

Svensk bankrörelse 7,9 6,7

Storaföretag&Institutioner 9,5 8,2

Baltiskbankrörelse 11,1 16,0

Ryssland&Ukraina 44,2 26,0

Kaptalförvaltning 5,0 3,4

ektornet 84,6 0,0

Gemensam service 6,7 4,5

Personalomsättning, totalt 15,7 13,9

Konsulter och köpta tjänster med anknytning till hantering av problemengagemang och övertagnapanteringårmed261mkr(240).Kostnaderförövertagenegendomingårmed122mkr(67)iövrigaadministrationskostnader.Iövrigarörelsekostnaderingårenrealisationsförlustmed3mkrvidavyttringavaktieriintresseföretagetBergslagenSparbankAB.

Könsfördelning 2010 2009

Procent Kvinnor Män Kvinnor Män

Sverige 55 45 55 45

Danmark 53 47 51 49

estland 75 25 75 25

Finland 39 61 53 47

Japan 50 50

Kina 53 47 63 37

Lettland 75 25 75 25

Litauen 76 24 78 22

Luxemburg 33 67 35 65

norge 27 73 20 80

ryssland 63 37 65 35

Ukraina 69 31 66 34

USA 29 71 37 63

98 noter Koncernen


K18 Kreditförluster, netto

K16 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar

K17 nedskrivning av materiella tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt

K19 Skatt

Avskrivningar 2010 2009

Inventarier 511 510

rörelsefastigheter 51 62

Förvaltningsfastigheter 21 2

Immateriella anläggningstillgångar 367 315

Summa 950 889

2010 2009

Reserveringar för lån som individuellt bedömts osäkra

reserveringar 3 507 14 505

Återvinningar av tidigare gjorda reserveringar –1 605 –303

reserveringar för homogena grupper av osäkra lån, netto 1 235 2 654

Summa 3 137 16 856

Portföljreserveringar för lån som individuellt inte bedömts osäkra –1 738 4 752

Bortskrivningar av osäkra lån

Konstaterade kreditförluster 4 373 3 531

Ianspråktagande av tidigare reserveringar –2 410 –468

Återvinningar –558 –216

Summa 1 405 2 847

Kreditförluster för ansvarsförbindelser och övriga kreditriskexponeringar 6 186


Kreditförluster fördelade per värderingskategori

Lånefordringar 2 709 24 599

Verkligt värde via resultaträkningen 101 42

Summa 2 810 24 641

Kreditförluster fördelade per låntagarkategori

Kreditinstitut –32 181

Allmänheten 2 842 24 460

Summa 2 810 24 641

Kreditförluster,netto,minskademed21831mkr(ökademed21485),varav11526mkr(ökademed13088)iBaltiskbankrörelse,1597mkr(ökademed1201)iRyskbankrörelseoch7044mkr(ökademed6107)iUkrainskbankrörelse.

Skattekostnad 2010 2009

Skatt avseende tidigare år 106 –13

Aktuell skatt 2 455 4 001

Uppskjuten skatt –89 –3 007

Summa 2 472 981

Positiv aktuell skatt redovisad direkt i eget kapital uppgick 2009 till 156 mkr.

Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan:

2010 2009

mkr procent mkr procent

Utfall 2 472 24,8 981 –10,4

26,3 % på resultatet före skatt 2 618 26,3 –2 488 –26,3

Skillnad 146 1,5 –3 469 –36,7

Skillnaden består av följande poster:

Skatt tidigare år –106 –1,1 13 0,1

ej skattepliktiga intäkter/ ej avdragsgilla kostnader –61 –0,6 –230 –2,4

ej redovisad del av uppskjuten skattefordran 168 1,7 –1 566 –16,6

ej avdragsgill nedskrivning goodwill –3 –315 –3,3

Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar –1 –1

ej tidigare aktiverade underskottsavdrag 3

Annan skattebas i försäkringsrörelsen 22 0,2 25 0,3

Avvikande skattesatser i andra länder 109 1,1 –1 268 –13,4

Schablonintäkt periodiseringsfond –4 –31 –0,3

Kreditförluster ryssland och Ukraina 3

omvärdering av uppskjutna skatter till följd av ändrad skattesats i Litauen –157 –1,7

Övrigt, netto 19 0,2 58 0,6

Summa 146 1,5 –3 469 –36,7

Nedskrivningar 2010 2009


Förvaltningsfastigheter 204 64

Fastigheter värderade som varulager 47 24

Leasingobjekt, återtagna kontrakt 219 140

Summa 600 449

Återtagna leasingobjekt redovisas i balansräkningen som övriga tillgångar. nedskriv-ningar av rörelsefastigheter har främst skett i Ukraina i samband med verksamhets-neddragningar.

noter Koncernen 99


Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet och kassaflödessäkring redovisas direkt i övrigt totalresultat då värdeförändringen på säkringsinstrumenten också redovisas direkt i övrigt totalresultat. Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver i intresseföretag ingår i balansräkningsraden Aktier och andelar i intresseföretag.

Swedbank AS betalar inkomstskatt i estland först när vinstmedel utdelas. Skattesatsen för 2010 är 21 procent. Kvarvarande vinstmedel i Swedbank AS beräknas, om de blev föremål för utdelning, medföra en skattekostnad på 1 676 mkr. någon uppskjuten skatt

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats

Avdrag för vilka upp-skjuten skatt inte

redovisats

Förfallotidpunkt Lettland Litauen

2013 3 199 3 199

2017 4 213 4 213

2018 688 688

2019 126 126

2020 229 229

Utan förfallotidpunkt 2 647 1 937 710

Summa 11 102 4 901 1 937 4 264

när koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas prognostiseras framtida skattepliktiga överskott. Uppskjuten skatte-fordran redovisas endast i den omfattning sådana skattepliktiga överskott kan fastställas med rimlig säkerhet. Koncernen förväntar att nästan 70 procent av de skattemässiga underskott som utgör underlag för redovisad uppskjuten skattefordran utnyttjas före 2013 års utgång, det vill säga inom ramen för koncernens finansiella treårsplaner. Samtliga skattemässiga underskott för vilka uppskjuten skattefordran redovisats finns inom koncernens hemmamarknader. respektive verksamhet redovisar positivt resultat andra halvåret 2010.

har inte redovisats för dessa till följd av att moderbolaget kan styra tidpunkten för utdelning och det förväntas inte ske inom överskådlig framtid. eventuella framtida utdelningar bedöms kunna erhållas ur framtida vinster.

Merparten av ej redovisad del av uppskjuten skattefordran, avser Ukraina 890 mkr (1264),Litauen124mkr(275)ochRyssland77mkr(89).Fordranärejredovisadtillföljdav osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras och osäkerhet om skatterättsligt läge i Ukraina. Se även not 2, redovisningsprinciper.

2010

Uppskjutna skattefordringar Ingående balans ResultaträkningÖvrigt

totalresultatValutakurs-differenser Utgående balans

Avdragsgilla temporära skillnader

reserveringar för kreditförluster 433 –221 212

Övrigt 115 –73 42

Underskottsavdrag 2 253 –24 –169 2 060

Andra framtida skattemässiga avdrag 45 –3 42

ej redovisad del av uppskjuten skattefordran –1 637 499 –1 138

Summa 1 209 178 –169 1 218

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

obeskattade reserver 1 613 –4 –29 1 580

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet –421 672 251

Pensionsavsättningar –451 27 –424

Kassaflödessäkringar –265 118 251 104

Immateriella anläggningstillgångar 296 7 303

Underskottsavdrag –8 8

Övrigt –44 –67 31 –80

Summa 720 89 923 2 1 734

100 noter Koncernen


2009

Uppskjutna skattefordringar Ingående balans ResultaträkningÖvrigt

totalresultatValutakurs-differenser Utgående balans


reserveringar för kreditförluster 433 433

Övrigt 62 57 –4 115

Underskottsavdrag 2 253 2 253

Andra framtida skattemässiga avdrag 45 45

ej redovisad del av uppskjuten skattefordran –1 637 –1 637

Summa 62 1 151 –4 1 209

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

obeskattade reserver 3 167 –1 554 1 613

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet –1 044 623 –421

Pensionsavsättningar –483 32 –451

Kassaflödessäkringar –332 67 –265

Immateriella anläggningstillgångar 250 46 296

Underskottsavdrag –8 –8

Övrigt 211 –372 117 –44

Summa 1 769 –1 856 690 117 720

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats

Avdrag för vilka uppskjuten skatt

inte redovisats

Förfallotidpunkt Lettland Litauen Ryssland

2013 3 689 3 689

2017 4 824 4 824

2018 39 39

2019 135 135

Utan förfallotidpunkt 2 128 1 989 139

Summa 10 815 4 824 1 989 39 3 963

noter Koncernen 101


K20 resultat per aktie

resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående stamaktier. resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier.

Under 2009 emitterade moderbolaget stamaktier. emissionen fulltecknades och sammantaget emitterades 386 530 059 aktier med kvotvärdet 21 kronor vardera. I samband med nyemissionen identifierades ett fondemissionselement, vilket innebär att vägt genomsnittligt antal aktier vid beräkning av resultat per aktie har justerats. Under 2008 emitterade moderbolaget preferensaktier. Sammantaget emitterades257 686 706 aktier med kvotvärdet 21 kronor vardera. 62 701 250 preferensaktierregistrerades först 19 januari 2009. Övriga preferensaktier var registrerade perårsskiftet 2008. eftersom preferensaktierna medför en tvingande konvertering tillstamaktier ingår preferensaktierna i antalet vid beräkning av resultat per aktie iutestående stamaktier före utspädning redan från tidpunkten då kontraktet ingåtts. Konverteringen får därför ingen effekt vid beräkningen av resultat per aktie. Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram, Program 2010, ger upphov till potentiella stamaktier från dagen då rättigheterna till dessa stamaktier tilldelats. eftersom ersättningsprogrammet är villkorat ett godkännande av årsstämman 2011 anses rättigheterna tilldelade först efter stämmans beslut. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädningen kommer dessa potentiella stamaktier först att ingå under 2011, således har de inte påverkat resultat per aktie efter utspädning för 2010. Förväntat antal potentiella stamaktier till följd av Program 2010 påverkar nyckeltalet marginellt.

2010 2009

Periodens resultat hänförligt till Swedbanks aktieägare 7 444 –10 511

Vägt genomsnittligt antal aktier före justering för nyemission, fondemissionselement och innehav av egna aktier, före och efter utspädning 1 159 590 177 773 060 118

Effektavfondemissionselement2009(1,21) 161 056 891

effekt av nyemission 2009 53 125 185

Intresseföretags innehav i Swedbankaktier –1 116 000 –771 608

Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning av resultat per aktie, före och efter utspädning 1 158 474 177 986 470 586

resultat per aktie före och efter utspädning, kr 6,43 –10,66

102 noter Koncernen


x

K21 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

K22 Belåningsbarastatsskuldförbindelserm.m.

K233 Utlåning till kreditinstitut

2010 2009

Belopp före skatt

Uppskjuten skatt Aktuell skatt

Belopp efter skatt

Belopp före skatt

Uppskjuten skatt Aktuell skatt

Belopp efter skatt

Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet –4 218 –4 218 –1 852 –1 852

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter 2 420 –679 42 1 783 1 312 –623 289 978

Kassaflödessäkringar 955 –251 704 280 –67 213

Andel av intresseföretags övrigt totalresultat –30 –2 –32 42 4 46

Övrigt totalresultat –873 –932 42 –1 763 –218 –686 289 –615

Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp

2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009


Handel

Svenska staten 23 454 72 909 19 995 23 227 72 681 19 748 20 182 69 957 16 790

Svenska kommuner 792 11 643 794 11 630 842 11 635

Utländska stater 8 741 14 408 5 385 8 749 14 403 5 298 8 697 14 241 5 217

Övriga utländska emittenter 671 235 662 672 235 670 666 250 672

Summa 33 658 87 563 26 685 33 442 87 330 26 346 30 387 84 459 23 314

Värderingskategori, hålles till förfall*


Summa 1 266 1 161 1 293 1 266 1 161 1 293 1 233 1 113 1 241

Summa 34 924 88 724 27 978 34 708 88 491 27 639 31 620 85 572 24 555

*Verkligtvärdepåinvesteringarsomhållestillförfalluppgicktill1242mkr(1160).

2010 2009 1/1/2009


Svenska banker 50 849 39 458 55 575

Svenska kreditinstitut 435 1 142

Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 5 746

Utländska banker 74 582 30 626 33 344

Utländska banker, återköpsavtal 5 032

Utländska kreditinstitut 19 298

Utländska kreditinstitut, återköpsavtal 1 544

Summa 125 866 71 245 101 539


Handel

Svenska banker 2 18 3 378

Svenska banker, återköpsavtal 1 942 8 564 204

Svenska kreditinstitut 305

Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 12 763 477 1 373

Utländska banker 553 101

Utländska banker, återköpsavtal 25 291 11 421 22 042

Summa 40 551 20 886 26 997

Summa 166 417 92 131 128 536

2010 2009 1/1/2009

Efterställda fordringar

Intresseföretag 120 320 200

Övriga företag 57 62 56

Summa 177 382 256

noter Koncernen 103


K24 Utlåning till allmänheten

2010 2009 1/1/2009


Svensk allmänhet 448 142 412 274 439 980

Svensk allmänhet, återköpsavtal 7 082

Utländsk allmänhet 193 353 241 837 317 836

Utländsk allmänhet, återköpsavtal 1 295 3 730

Summa 641 495 655 406 768 628


Handel

Svensk allmänhet 4 7 069

Svensk allmänhet, återköpsavtal 35 444 29 829 23 126

Utländsk allmänhet 2 3 882

Utländsk allmänhet, återköpsavtal 5 785 7 347 2 953

Övrigt


Summa 545 731 635 261 518 796

Summa 1 187 226 1 290 667 1 287 424

Maximal kreditriskexponering för utlåning värderad till verkligt värde motsvarar redovisat värde.

2010 2009 1/1/2009

Efterställda fordringar

Övrigt 308 348

Summa 308 348

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009

< 1 år < 1 år 1—5 år 1—5 år > 5 år > 5 år Summa Summa

Bruttoinvestering 10 544 14 177 14 862 22 088 2 926 3 585 28 332 39 850

ej intjänade finansiella intäkter 826 1 489 759 1 151 423 1 710 2 008 4 350

nettoinvestering 9 718 12 688 14 103 20 937 2 503 1 874 26 324 35 499

reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter 952 2 087

Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna. Finansiell leasing ingår i Utlåning till allmänheten och avser fordon, maskiner, båtar m.m.

104 noter Koncernen


K25 obligationer och andra räntebärande värdepapper

K26 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

K27 Aktier och andelar


2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009


Handel

Svenska bostadsinstitut 60 904 48 315 50 531 61 566 47 976 49 137 61 780 46 187 48 396

Svenska finansiella företag 6 402 7 494 3 373 6 413 7 249 3 443 6 402 6 997 3 280

Svenska icke-finansiella företag 5 005 6 823 22 007 4 992 6 777 22 029 5 002 6 813 22 203

Utländska finansiella företag 16 291 9 372 19 791 16 103 9 386 19 991 16 204 9 350 20 191

Utländska icke-finansiella företag 3 539 2 239 1 545 3 441 2 234 1 662 3 590 2 253 1 757

Summa 92 141 74 243 97 247 92 515 73 622 96 262 92 978 71 600 95 827

Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall *

Utländska bostadsinstitut 3 335 6 371 7 579 3 335 6 371 7 579 3 335 6 446 7 730

Utländska finansiella företag 892 1 224 867 891 1 224 867 892 1 250 917

Utländska icke-finansiella företag 284 53 23 284 53 23 285 53 23

Summa 4 511 7 648 8 469 4 510 7 648 8 469 4 512 7 749 8 670

Summa 96 652 81 891 105 716 97 025 81 270 104 731 97 490 79 349 104 497

varav efterställt 200 200

varav noterat 114 328 40 942 98 023

*Verkligtvärdepåinvesteringarsomhållestillförfalluppgicktill4456mkr(7321).Redovisatvärdeunderstigernominelltbeloppförsamtligavärdepapper.

2010 2009 1/1/2009


Övrigt

Fondandelar 91 218 72 507 50 176

räntebärande värdepapper 1 315 919 373

Aktier 8 095 4 768 1 089

Summa 100 628 78 194 51 638

Redovisat värde Anskaffningsvärde

2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009


Handel

Handelslager 5 333 5 511 3 936 5 200 5 623 4 126

Fondandelar 164 3 811 2 300 160 3 698 2 591

För skyddande av fordran 570 108 190 575 108 191

Övrigt

Kreditinstitut 24 25 79 25 27 35

Övriga aktier 34 1 2 36 4

Summa 6 125 9 456 6 507 5 996 9 456 6 947

Värderingskategori, tillgängliga för försäljning

Bostadsrätter 29 30 31 29 30 30

Övrigt 27 19 19 27 16 15

Summa 56 49 50 56 46 45

Summa 6 181 9 505 6 557 6 052 9 502 6 992

varav onoterat 295 441 282

onoterat innehav har värderats till senaste transaktionspris. Innehav i värderingskategorin tillgängliga för försäljning har värderats till anskaffningsvärde då något annat mer tillförlitligt verkligt värde inte ansetts kunna fastställas.

noter Koncernen 105


K28 Aktier och andelar i intresseföretag

2010 2009 1/1/2009

Anläggningstillgångar


Övriga intresseföretag 326 545 120

Summa 2 710 2 740 1 987


Under året tillkommande 34 100

Förändring av ackumulerade resultatandelar 218 603

Under året nedskrivet

Under året avgående –243 –7

omräkningsdifferens eget kapital intresseföretag –39 57


2010 Firmanamn, säte

Organisations- nummer Antal Redovisat värde

Anskaffnings- värde Kapitalandel, %

Årets andel av intresseföretags

resultat före skatt

Kreditinstitut

EnterCardHoldingAB,Stockholm 556673-0585 3 000 1 210 420 50,00 409

Färs&FrostaSparbankAB,Lund 516401-0091 1 478 700 408 257 30,00 59

SparbankenRekarneAB,Eskilstuna 516401-9928 865 000 176 125 50,00 24

SwedbankSjuhäradAB,Borås 516401-9852 950 000 523 287 47,50 86

VimmerbySparbankAB,Vimmerby 516401-0174 340 000 67 41 40,00 6

Övriga 4

Summa 2 384 1 130 588

Övriga intresseföretag

BDBBankernasDepåAB,Stockholm 556695-3567 13 000 7 3 20,00

BGCHoldingAB,Stockholm 556607-0933 29 177 56 10 29,18 6

FinansiellID-TeknikBIDAB,Stockholm 556630-4928 12 735 16 4 28,30 4

RosengårdInvestAB,Malmö 556756-0528 2 500 4 5 25,00 –1

VISA Sweden, Stockholm 801020-5097 143 39,10 –1

BABBankernasAutomatbolagAB,Stockholm 556817-9716 750 14 15 20,00

UCAB,Stockholm 556137-5113 2 000 19 20,00 20

Ägda av dotterföretag

AS Sertifitseerimiskeskus, tallin 10747013 5 918 4 25,00

BabsPaylinkAB,Stockholm 556567-2200 4 900 62 49,00 25

HemnetSverigeAB,Stockholm 556536-0202 25 1 25,00

Övriga –17

Summa 326 37 36

Summa 2 710 1 167 624

röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen.

Samtliga aktier är onoterade.

Innehavet i entercard är ett joint venture.

Intresseföretagenssammanlagdatillgångarochskulderper31december2010uppgicktill59072mkr(48019)respektive51595mkr(43418),samtintäkterochresultatför2010uppgicktill5088mkr(4656)respektive1386mkr(917).

106 noter Koncernen


K29 Derivat

Nominellt belopp 2010 Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

< 1 år 1-5 år > 5 år 2010 2009 2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009

Derivat i säkringsredovisning

Verkligt värde säkring

ränterelaterade kontrakt

Swappar* 58 408 66 188 5 072 129 667 226 065 2 938 4 963 2 798 185

Valutarelaterade kontrakt

Swappar* 4 746 17 619 1 340 23 704 24 385 2 048 351 440 790

Summa 63 154 83 807 6 412 153 371 250 450 4 986 5 314 3 238 975Kassaflödessäkringar


Swappar 2 849 6 527 9 376 18 801 328 798 902


Swappar 10 453 22 220 32 673 3 611

Summa 2 849 16 980 22 220 42 049 18 801 3 939 798 902

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet


Swappar 915 915 6 186

Summa 915 915 6 186

Övriga derivat


optioner 974 037 300 315 48 882 1 323 233 834 907 1 279 1 039 871 1 264 776 464

terminer 4 324 091 1 314 541 5 638 632 5 330 042 4 067 6 261 20 507 3 854 5 946 21 245

Swappar* 638 051 1 238 798 397 503 2 274 353 2 153 949 33 274 46 599 59 830 35 150 47 336 56 415

Övriga 10 10 93


optioner 37 806 44 37 852 33 463 396 275 264 355 398 220

terminer 922 506 7 336 7 929 849 739 708 10 250 9 108 37 891 12 052 13 240 38 343

Swappar* 7 437 200 928 57 474 265 839 250 502 10 193 4 458 10 577 9 765 4 458 7 585

Övriga 773 92 865 26 14 3 4 10 3 4

Aktierelaterade kontrakt

optioner 41 862 10 144 45 605 97 611 170 556 2 312 3 274 4 112 1 683 1 597 1 019

terminer 482 3 484 296 3 4 66 10 12 4

Swappar 259 13 7 478 7 750 1 005 679

Övriga 999 999 303 69 12 36 70 11 35

Summa 6 948 313 3 072 214 556 949 10 577 477 9 513 752 62 955 71 033 134 158 64 892 73 777 125 334

nettningsavtal –2 896 –3 378 –9 516 –2 896 –3 378 –9 516

Totalt 10 773 811 9 783 003 65 051 72 969 128 066 65 935 72 172 116 720

varav clearat 236 119 2 133 210 2 979 3 804 10 470 3 589 4 108 9 650

Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte- och valutarisker. ränteswappar, som säkrar ränteriskkomponenten i vissa lånefordringar och efterställda skulder, redovisas ibland som säkringsinstrument i säkringsredovisning till verkligt värde. Derivaten redovisas till verkligt värde med värdeförändring via resultaträkningen på samma sätt som för övriga derivat. I not K11 nettoresultat finansiella poster till verkligt värde framgår säkringarnas eventuella ineffektivitet då derivatets värdeförändring redovisas tillsammans med värdeförändringen på den säkrade riskkomponenten. ränte- och

* enligt beskrivning under förändrade redovisningsprinciper, not K2, har flytt skett mellan dessa rader avseende historiska siffror. Av nedanstående tabell framgår beloppen som flyttats för respektive rad.

valutaswappar säkrar ibland även framtida prognostiserade räntebetalningar, så kallade kassaflödessäkringar. Framtida kassaflödena som swapparna säkrar redovisas nedan. Då derivaten redovisas som säkringsinstrument redovisas förändringen av verkligt värde i Övrigt totalresultat. Även värdeförändring på derivat som används för att säkra nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas i Övrigt totalresultat. eventuell ineffektivitet i säkringsredovisningen redovisas i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkringsredo-visning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.

Förfallostruktur avseede framtida säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar< 1 år 1–3 år 3–5 år 5–10 år > 10 år

negativa kassaflöden (skulder) 507 10 566 1 611 14 442 9 496

ovanstående framtida kassaflöden, uttryckta i SeK, är exponerade för variation hänförlig till ändrade räntesatser och/eller ändrade valutakurser.

Dessa framtida kassaflöden är säkrade med derivat, vilka redovisas som kassaflödessäkringar, med motsatta kassaflöden som eliminerar variationerna.

Justering enligt beskrivning under redovisningsprinciper Nominellt belopp 2009 Positiva marknadsvärden 2009 Negativa marknadsvärden 2009

Ränterelaterade kontrakt under Verkligt värde säkringFöre

justering JusteringEfter

justeringFöre


justeringFöre


justering

Swappar 136 175 89 890 226 065 2 455 2 508 4 963

Valutarelaterade kontrakt under Verkligt värde säkring

Swappar 1 053 23 332 24 385 62 289 351 790 790

ränterelaterade kontrakt under Övriga derivat

Swappar 2 243 839 –89 890 2 153 949 49 107 –2 508 46 599

Valutarelaterade kontrakt under Övriga derivat

Swappar 273 834 –23 332 250 502 4 747 –289 4 458 5 248 –790 4 458

noter Koncernen 107


K30 Immateriella anläggningstillgångar

Obestämbar period Bestämbar period

2010 Goodwill KundbasInternt utvecklad

programvara Övrigt Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 17 765 2 048 617 765 21 195

nyanskaffningar via rörelseförvärv

nyanskaffningar genom intern utveckling 131 131

nyanskaffningar via separata förvärv 211 211

Avyttringar och utrangeringar –77 –77

Valutakursdifferenser –1 739 –128 –20 –1 887

Anskaffningsvärde vid årets utgång 16 026 1 920 748 879 19 573

Avskrivningar vid årets ingång –658 –191 –280 –1 129

Årets avskrivningar –122 –87 –158 –367

Avyttringar och utrangeringar 9 30 39

Valutakursdifferenser 79 6 85

Avskrivningar vid årets utgång –701 –269 –402 –1 372

Nedskrivningar vid årets ingång –2 397 –114 –2 511

Årets nedskrivningar –37 –37

Avyttringar och utrangeringar

Valutakursdifferenser 141 141

Nedskrivningar vid årets utgång –2 293 –114 –2 407

Redovisat värde 13 733 1 105 479 477 15 794

Obestämbar period Bestämbar period

2009 Goodwill KundbasInternt utvecklad

programvara Övrigt Totalt


nyanskaffningar via rörelseförvärv 87 87

nyanskaffningar genom intern utveckling 92 92

nyanskaffningar via separata förvärv 181 181

Avyttringar och utrangeringar –2 –63 –65

Valutakursdifferenser –944 –63 –35 –1 046


Avskrivningar vid årets ingång –554 –111 –301 –966


Avyttringar och utrangeringar 63 63


Avskrivningar vid årets utgång –658 –191 –280 –1 129

Nedskrivningar vid årets ingång –1 403 –1 403

Årets nedskrivningar –1 191 –114 –1 305

Avyttringar och utrangeringar

Valutakursdifferenser 197 197

Nedskrivningar vid årets utgång –2 397 –114 –2 511

Redovisat värde 15 368 1 276 426 485 17 555

För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet systematiskt över nyttjandeperioden. Med systematisk avskrivning avses såväl linjär som ökande eller minskande avskrivning. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. nyttjandeperiod och avskrivningsperiod har

ändrats under året för enstaka tillgångar, vilket medförde en extra kostnad på 49 mkr. något nedskrivningsbehov fanns inte. Vid 2007 års förvärv av JSc Swedbank bedömdes en del av anskaffningsvärdet utgöra värdet av det förvärvade företagets kundbas. Värdet skrevs under 2009 ned med 114 mkr till 0 mkr.

108 noter Koncernen


Nyttjandevärde Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas förväntade framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida förväntade kassaflödena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklusive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BnP som branschtillväxt och utveckling av riskvägda tillgångar. Den ekonomiska planeringen sker ner på lägre nivå än den kassagenererande enheten med kompletta balans- och resultaträkningar, kassaflödesanalyser samt med relevanta nyckeltal. nödvändiga förutsättningar i planneringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern information. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av långsiktiga antaganden om tillväxt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar. till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncernen anser att en primärkapitalrelation om 10 % är rimlig lägsta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt underskott beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller behöva skjutas till som

kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde. Diskonteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder. eventuell erforderlig anpassningen av diskonteringsräntan fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet befinner sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med unik diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar baseras på förväntad inflation, förväntad real BnP-tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i. I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon förväntad ökning i marknadsandelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt inom banksektorn i förhållande till BnP-tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet och anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befinner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens sammansättning av balansräk-ning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjligaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslighet beskrivs i nedanstående tabell. Modellen för att beräkna nyttjandevärdet har modifierats och förbättrats jämfört med den modell som användes föregående år, vilket också inneburit att använda antaganden i modellen anpassats. Antagandena har också anpassats utifrån förutsättningar per den 31 december 2010.

Redovisat värde

Specifikation av immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Anskaffningsår 2010 2009 1/1/2009

Goodwill

Swedbank robur AB 1995 328 328 328

Föreningsbanken AB 1997 1 342 1 342 1 342

Swedbank Försäkring AB 1998 651 651 651

Kontoret i Bergsjö 1998 13 13 13

Ölands Bank AB 1998 9 9 9

FSB Bolåndirekt Bank AB 2002 159 159 159

Svenska kyrkans fondaktiebolag 2005 3 3 3

Söderhamns Sparbank AB 2007 24 24 24

Sverige 2 529 2 529 2 529

varav bankrörelse 2 198 2 198 2 198

varav övrigt 331 331 331

Swedbank AS 1999 1 088 1 245 1 324

Swedbank AS 2000 11 13 13

Swedbank AB 2001 135 147 156

Swedbank Liising AS 2004 14 15

Swedbank AS 2005 9 771 11 186 11 897

AS Hansa Leasing russia 2005 19 21

Baltikum 11 005 12 624 13 426

varav allokerat till:

bankrörelse i estland 3 814 4 399 4 680

bankrörelse i Lettland 3 849 4 407 4 686

bankrörelse i Litauen 3 342 3 818 4 060

JSc Swedbank 2007 1 150

european Agency for Debts recovery 2008 2

Ukraina 1 152

oAo Swedbank 2005 13 15

ZAo Swedbank Markets 2008 5

Ryssland 13 20

First Securities ASA 2005 199 202 181

Norge 199 202 181

Summa 13 733 15 368 17 308

noter Koncernen 109


Vid en rimlig förändring av ovanstående antaganden så skulle det inte uppkomma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet förutom för Lettland. Vid en rimlig förändring av diskonteringsfaktorn (+1 procentenhet) så skulle ett nedskrivnings-behov uppkomma om 725 mkr i Lettland. För övriga kassagenererande enheter finns det fortfarande utrymme kvar även om en sådan rimlig förändring av antagandena inträffar som åskådliggjorts i tabellen, det vill säga både en ökning av diskonteringsfaktor (+1 procentenhet) och en sänkning av tillväxtantagandet (-1 procentenhet). en rimlig förändring av förväntad nettovinstmarginal i Lettland skulle medföra att ett nedskrivningsbehov uppkommer. För övriga kassagenererande enheter är det koncernens bedömning att det finns utrymme för en rimlig förändring av detta antagande utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov.

Baltiska länderredovisad goodwill uppgick sammantaget till 11 005 mkr. Prövning för nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen. Ländernas ekonomier har stabiliserats och återhämtat sig under 2010. Återhämtningen förväntas fortsätta under åren 2011 till 2013. Det medför att enheternas förbättrade lönsamhet under 2010 förväntas fortsätta och normaliseras under koncernens treåriga finansiella planeringsperiod, inklusive en normalisering av marginaler och kreditförlustnivå. riskvägda tillgångar i den lettiska verksamheten bedöms dock i princip vara oförändrade även under planeringsperioden. Initial antagen

tillväxt efter upprättade finansiella treårsplaner baseras på företagsledningens bästa bedömning av inflation, real BnP tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna har gjorts med utgångspunkt från externa källor. Därefter antas en linjär reduktion av årlig tillväxt under perioden mellan år 2014 till år 2048 från 7 % ner till 3 %, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen marknad. Initial diskonteringsfaktor för motsvarande period inkluderar landspecifik riskpremie som därefter konvergerar linjärt emot 5 % som anses vara relevant för en mogen marknad. riskpremierna härleds från externa källor. Diskonteringsräntan före skatt för perioden uppgick till cirka 12 procent.

Ukrainaredovisad goodwill avseende JSc Swedbank uppgick till 0 mkr efter nedskrivning under 2009 med 1 191 mkr. nedskrivningen förklarades av kraftigt försämrad lönsamhet i enheten, bland annat som följd av den finansiella turbulensen i landet som rådde 2009. Innehavet i european Agency for Debts recovery har avyttrats under 2009.

Övriga kassagenererande enheterÖvrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 530 mkr. något nedskrivningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt har antagits vara 3 procent och lägsta diskonteringsfaktor har fastställts till 9 procent, eller 12 procent före skatt.

Kassagenererande enhet

Goodwill redovisat

värde, mkrRWA tillväxt

2011–2013, %RWA tillväxt

2014–2048, %

Genomsnittlig RWA tillväxt

2014–2048, %RWA tillväxt

2049–, %

Bankrörelse

estland 3 814 5,4 7,0–3,1 4,9 3,0

Lettland 3 849 0,2 7,0–3,1 4,1 3,0

Litauen 3 342 11,1 7,0–3,1 4,9 3,0

Sverige 2 198 1,4 3,0–3,0 3,0 3,0

Diskonteringsfaktor 2011–2013 %

Diskonteringsfaktor 2014–2048 %

Genomsnittlig diskonteringsfaktor

2014–2048, %Diskonteringsfaktor

2049–, %

Bankrörelse

estland 10,3 10,3–9,0 9,4 9,0

Lettland 12,0 12,0–9,0 10,0 9,0

Litauen 11,3 11,3–9,0 9,8 9,0

Sverige 9,0 9,0–9,0 9,0 9,0

Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde

Kassagenererande enhet

Nettotillgång inklusive goodwill, redovisat

värde, mkr Nyttjandevärde, mkr

Sänkning av antagan-de om tillväxt med

1 procentenhet

Höjning av diskonte-ringsfaktor med 1 procentenhet

Bankrörelse

estland 9 229 15 244 –1 136 –2 110

Lettland 10 078 10 391 –429 –1 038

Litauen 8 639 13 046 –894 –1 715

Sverige* 23 763 31 289 132 –2 757

* Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk kontorsrörelse.

110 noter Koncernen


K31 Materiella tillgångar

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

2009Fastigheter redovisade

som varulager Inventarier RörelsefastigheterFörvaltnings-

fastigheter Totalt


nyanskaffningar 218 566 232 876 1 892

Avyttringar och utrangeringar –768 –188 –956

Valutakursdifferenser –110 –172 –282


Avskrivningar vid årets ingång –3 128 –352 –3 480




Avskrivningar vid årets utgång –3 047 –259 –2 –3 308

Nedskrivningar vid årets ingång –27 –27

Årets nedskrivningar –24 –221 –64 –309

Avyttringar och utrangeringar 24 24

Nedskrivningar vid årets utgång –221 –91 –312

Redovisat värde 220 1 320 1 433 842 3 815

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

2010Fastigheter redovisade

som varulager Inventarier RörelsefastigheterFörvaltnings-

fastigheter Totalt


nyanskaffningar 1 141 494 47 1 337 3 019

Avyttringar och utrangeringar –181 –368 –204 –1 –754

Valutakursdifferenser –8 –164 –238 33 –377

Anskaffningsvärde vid årets utgång 1 172 4 329 1 518 2 304 9 323

Avskrivningar vid årets ingång –3 047 –259 –2 –3 308



Valutakursdifferenser 107 9 –3 113

Avskrivningar vid årets utgång –3 213 –292 –26 –3 531

Nedskrivningar vid årets ingång –221 –91 –312

Årets nedskrivningar –47 –130 –204 –381

Avyttringar och utrangeringar 47 351 182 580

Nedskrivningar vid årets utgång –113 –113

Redovisat värde 1 172 1 116 1 226 2 165 5 679

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms i snitt vara fem år och deras restvärde bedömsvara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt iresultaträkningen under nyttjandeperioden. någon indikation på nedskrivningsbehovper balansdagen fanns inte. Inom inventarierna ingår operationella leasingavtal,främst fordon, med ett ackumulerat anskaffningsvärde på 271 mkr (213) och medackumulerade avskrivningar på 131 mkr (73). Framtida minimileaseavgifter uppgår till102 mkr (89), varav 91 mkr (84) erhålls senare än ett år men inom fem år.

enskilda byggnadskomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. restvärdet bedöms vara noll. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Bedömda nyttjandeperioder har i enstaka fall ändrats. nedskrivningar har under året skett främst för förvaltningsfastigheter i Ukraina i samband med verksamhetsneddragningar. Förvaltningsfastigheter förvaltade av ektornet uppgick till 1 779 mkr (517).

noter Koncernen 111


K38 Korta positioner värdepapper2010 2009 1/1/2009


Handel

Aktier 183 192 112

räntebärande värdepapper 33 996 40 219 53 060

Summa 34 179 40 411 53 172

varav egna emitterade aktier 62 48 30

varav egna emitterade räntebärande värdepapper 1 106 4 292 10 372

K32 Övriga tillgångar

K34 Skulder till kreditinstitut

K35 In- och upplåning från allmänheten

K37 emitterade värdepapper

K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken

2010 2009 1/1/2009

Fondlikvidfordringar* 1 361 4 884 7 720

Övrigt** 7 250 4 922 5 899

Summa 8 611 9 806 13 619

Brutto, fondlikvidfordringar 9 856 6 951 9 563

* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.

** reserv för kreditförluster ingår med 108 mkr (93) i koncernen och avser främst kundfordringar. Övertagen egendom för skyddande av fordran uppgick till 30 mkr (1) i koncernen.

2010 2009 1/1/2009

Upplupna ränteintäkter 5 076 5 232 3 984

Övrigt 1 249 1 489 2 505

Summa 6 325 6 721 6 489

2010 2009 1/1/2009

Värderingskategori, övriga finansiella skulder

Svenska banker 100 886 132 443 191 673

Svenska kreditinstitut 2 061 3 422 7 361


Utländska kreditinstitut 1 577 770 2 444

Summa 117 003 213 403 290 801


Handel

Svenska banker 39 41

Svenska banker, återköpsavtal 2 677 5 730 8 624

Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 5 630 1 335


Summa 19 763 18 284 25 929

Summa 136 766 231 687 316 730

2010 2009 1/1/2009


Inlåning svensk allmänhet 392 301 356 145 324 035

Inlåning utländsk allmänhet 112 830 121 819 125 298

Upplåning 732 187 17

Summa 505 863 478 151 449 350


Handel

Inlåning svensk allmänhet, återköpsavtal 17 146 7 689 30 940

Övrigt*


Summa 28 374 26 273 59 106

Summa 534 237 504 424 508 456

*nominellt belopp uppgår till 11 269 18 332 27 794

2010 2009 1/1/2009


Övrigt

Fondförsäkringssparande 94 153 78 300 51 653

Livförsäkringssparande 6 835 1 832 421

Summa 100 988 80 132 52 074

2010 2009 1/1/2009


certifikat 11 532 62 780 16 170

Säkerställda obligationer 304 617 143 991 10

Värdeförändring till följd av säkrings-redovisning till verkligt värde 153

Andra räntebärande obligationslån* 190 842 211 786 145 743

Värdeförändring till följd av säkrings-redovisning till verkligt värde* 224 1 990 561

Övrigt 41 542 807

Summa 507 256 421 242 163 291


Handel

certifikat 51 423 28 001 87 691

Övrigt 20 491 36 424 34 523

Övrigt **

certifikat 1 420 19 792 36 069

Säkerställda obligationer 105 752 197 229 271 226

Andra räntebärande obligationslån* 175 532 523

Övrigt 38 43

Summa 179 261 282 016 430 075

Summa 686 517 703 258 593 366

varav statsgaranterat 156 045 242 275 139 767

** nominellt belopp uppgår till 111 490 209 705 265 848

omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not K3, risker.

* enligt beskrivning under förändrade redovisningsprinciper, not K2, har 172 473 mkr flyttats från jämförelsetalen för Andra räntebärande obligationslån under kategorin Handel. Av detta belopp har 170 467 mkr flyttats till Andra räntebärande obliga-tionslån och 2 007 mkr flyttats till Värdeförändring till följd av säkringsredovisning till verkligt värde under kategorin övriga finansiella skulder.

112 noter Koncernen


K39 Pensionsavsättningar

2010 2009 1/1/2009

Avsättningar för pensioner 1 341 1 400 1 495

Uppskjuten löneskatt avseende avsättningar för pensioner 321 335 358

Summa 1 662 1 735 1 853

Belopp redovisade i balansräkningen för förmånsbestämda pensionsförplikelser 2010 2009 1/1/2009

Fonderade pensionsförpliktelser 16 286 15 146 15 243

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –12 680 –11 740 –10 798

Summa 3 606 3 406 4 445

ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust –2 265 –2 006 –2 950

Avsättningar för pensioner 1 341 1 400 1 495

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2010 2009

tjänstgöringskostnad under innevarande period 513 491

ränta på pensionsavsättningen 569 572

Förväntad avkastning på förvaltnings-tillgångar –475 –546

resultatredovisad aktuariell nettoförlust 33 93

Pensionskostnad förmånsbestämda planer 640 610

erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner 210 202

Löneskatt 192 167

Summa pensionskostnad 1 042 979

Förändringar av fonderade förmånsbestämda pensionsförpliktelser 2010 2009

Ingående förpliktelser 15 146 15 243

tjänstgöringskostnad under innevarande period 513 491

ränta på pensionsavsättningen 569 572

Aktuariella vinster och förluster, netto 551 –696

Pensionsutbetalningar –488 –472

Valutakursdifferenser –5 8

Utgående förpliktelser 16 286 15 146

Förändringar av förvaltningstillgångar 2010 2009

Ingående verkligt värde 11 740 10 798

Förväntad avkastning på förvaltnings-tillgångar 475 546

Aktuariella vinster och förluster, netto 258 155

Pensionspremier och avsättningar till stiftelser 698 708

Pensionsutbetalningar –488 –472

Valutakursdifferenser –3 5

Utgående verkligt värde 12 680 11 740

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick till 733 mkr (701). Kon-cernen förväntas tillskjuta cirka 700 mkr (720) under 2011 för att trygga förmåns-bestämda pensionslöften. I utgående förvaltningstillgångar ingår aktier i Swedbank AB med 0 mkr (179), banktillgodohavande med 996 mkr (577) samt av koncernen emitterade räntebärande värdepapper med 43 mkr (37).

Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en avsättning och i resultaträkningen i sin helhet som personalkostnader. Koncernen beräknar avsättningar och kostnader för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt egna antaganden om framtida utveckling. Det verkliga värdet av tryggande som skett avräknas ifrån avsättningarna. om verkligt utfall avviker från i beräkningen fastställda antaganden eller om antaganden förändras uppstår aktuariella vinster eller förluster. Aktuariella vinster och förluster resultatförs först då det ingående värdet överstiger 10 procent av det högsta värdet av antingen pensionsförpliktelserna eller förvaltningstill-gångarna. I koncernen redovisas också en avsättning för löneskatt på skillnaden mellan koncernens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till grund för årets löneskatteberäkning.

Beroende på svårigheten att fastställa när skillnaden blir föremål för verklig löneskattebetalning värderas avsättningen till dess nominella värde. näst intill samtliga anställda i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensions-plan benämnd BtP (Bankernas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Pensionsplanen innehåller även en komplette-rande ålderspension som inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. För personer i ledande ställning finns individuella förmånsbestämda pensionslöften. Koncernens pensionsförpliktelser tryggas främst genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretag men även stiftelsetryggande förekommer. Dessutom finns en mindre förmånsbestämd pensionsplan för anställda i det norska dotterföretaget First Securities ASA. Planens utgående pensionsskuld per årsskiftet uppgick till 69 mkr (64).

Förvaltningstillgångarna uppgick till 44 mkr (50). Beloppen redovisas nedan tillsammans med den svenska pensionsplanen. några andra förmånsbestämda planer finns inte i koncernen.

noter Koncernen 113


Ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust 2010 2009

Ingående aktuariell nettoförlust 2 006 2 950

Pensionsförpliktelser

Årets aktuariella nettoförlust till följd av ändrade antaganden 715

Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettovinst –164 –696

resultatredovisad aktuariell nettoförlust –33 –93

Förvaltningstillgångar

Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettovinst –258 –155

Valutakursdifferenser –1

Utgående aktuariell nettoförlust 2 265 2 006

Koncernen tillämpar den så kallade korridorregeln. tillämpningen innebär att aktuariella nettoförluster resultatredovisas då den ingående aktuariella nettoförlusten överstiger 10 procent av det högsta värdet av pensionsförpliktelser eller förvaltningstillgångar. Överskjutande belopp resultatförs under de anställdas återstående tjänstgöringstid. Då koncernens aktuariella nettoförlust vid utgången av 2010 överstiger gränsbeloppet medför det att koncernens resultaträkning 2011 kommer att belastas med 1/14 av överskjutande belopp eller med 46 mkr.

Korridorregel 2011 2010 2009

Ingående aktuariell nettoförlust 2 265 2 006 2 950

Korridorbelopp 1 629 1 515 1 524

Överskott 636 492 1 426

Förväntad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid 14 år 15 år 15 år

resultatredovisad aktuariell nettoförlust 46 33 95

Aktuariella antaganden, procent 2010 2009

Diskonteringsränta 1 januari 3,75 3,75

Diskonteringsränta 31 december 3,50 3,75

Förväntad avkastning på förvaltnings-tillgångar 4,00 5,00

Framtida årliga löneökningar 1 januari 4,00 4,00

Framtida årliga löneökningar 31 december 4,00 4,00

Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 2,00 2,00

Framtida årliga förändringar av inkomst-belopp 1 januari 3,00 3,00

Framtida årliga förändringar av inkomst-belopp 31 december 3,00 3,00

Anställdas val att utnyttja option till tidigare pensionsavgång 20,00 20,00

Personalomsättning 3,50 3,50

när kostnaden för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. räntan fastställs utifrån en marknadsränta med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen baserar, för de svenska förmånsbestämda löftena, sitt ränteantagande på realränteobligation 3104, eftersom värdepappret handlas aktivt och har en löptid som är nära pensionsförpliktelsernas. en sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pensionsavsättningen med cirka 715 mkr och en ökning av pensionskostnaden med 24 mkr. Ifall ökningen medför aktuariell förlust utöver korridorbelopp tillkommer en resultatredovisning av den aktuariella förlusten motsvarande 51 mkr. tillgångar som finns avsatta för att trygga pensionsförpliktelserna placeras i olika finansiella instrument. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar speglar den förväntade avkastningen dessa finansiella instrument förväntas ha i årligt genomsnitt under återstående löptid.

Antagandet baseras på den blandning av finansiella instrument som ska finnas och är efter avdrag för omkostnader och avkastningsskatt. Antagandet sänktes för 2010 från 5 procent till 4 procent. Detta då den planerade placeringsinriktingen medför mindre andel aktieplaceringar. Vid årsskiftet var tillgångarna placerade i aktier motsvarande 28 procent (41) och i räntebärande värdepapper motsvarande 72 procent (59). Vid beräkning av den förväntade avkastningen, som redovisas i resultaträkningen, tas också hänsyn till förändringar av tillgångarna till följd av under året gjorda inbetalningar och pensionsutbetalningar. Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneglidning. De slutliga förmånerna enligt BtP styrs utifrån inkomstbasbeloppet.

Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedömas. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då sådan uppräkning historiskt sett alltid har skett. BtP innehåller en möjlighet för anställda att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. eftersom det är en fri valmöjlighet för den anställde görs ett antagande för ett sådant framtida utfall.

Förtida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare ochanställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen.

Historik 2010 2009 2008 2007 2006 2005

Fonderade pensionsförpliktelser 16 286 15 146 15 243 15 018 13 691 12 939

Förvaltningstillgångarnas verkliga värden –12 680 –11 740 –10 798 –10 380 –10 213 –9 670

Summa 3 606 3 406 4 445 4 638 3 478 3 269

Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettovinst (+)/nettoförlust (–)

Pensionsförpliktelser 164 696 396 –6 175 70

Förvaltningstillgångar 258 155 –324 –581 –124 153

114 noter Koncernen


K40 Försäkringsavsättningar

K41 Övriga skulder och avsättningar K43 efterställda skulder

K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Avsättningar för försäkringsavtalKoncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkringsrisk är annan risk än finansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäkringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på försäkringstagaren.

Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäkringstagarna. Avsättningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet som ska betalas ut. Avsättningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rapporterats. till grund för avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av förväntat skadeutfall baserat på tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäkringsavtal. Antaganden görs om räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader.

Livförsäkring Skadeförsäkring Totalt

2010 2009 2010 2009 2010 2009

Ingående balans 4 029 3 627 107 4 160 4 160 3 734

Avsättningar 739 733 237 924 924 970

Utbetalningar –2 541 –309 –212 –2 732 –2 732 –521

Valutakursdifferenser –237 –22 –1 –252 –252 –23

Utgående balans 1 990 4 029 131 2 100 2 100 4 160

2010 2009 1/1/2009

Fondlikvidskulder* 5 007 763 5 364

ej registrerade aktier 34 179 40 411 53 172

Övriga skulder 8 618 11 056 12 799

reserveringar för garantier 311 204 74

Övriga avsättningar 14 113 111

Summa 48 129 52 547 71 520

Brutto, fondlikvidskulder 7 613 2 830 7 208

* redovisas i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.

2010 2009 1/1/2009

Upplupna räntekostnader 11 773 11 069 8 107

Övrigt 3 301 3 331 4 955

Summa 15 074 14 400 13 062

2010 2009 1/1/2009


Förlagslån 17 273 23 551 29 326

Värdeförändring till följd av säkrings redovisning till verkligt värde 567 885 904

Summa förlagslån 17 840 24 436 30 230

eviga förlagslån 8 940 12 961 13 471

varav primärkapitaltillskott 6 915 9 218 9 709

Värdeförändring till följd av säkrings-redovisning till verkligt värde 407 586 1 054

Summa eviga förlagslån 9 347 13 547 14 525

Summa 27 187 37 983 44 755

noter Koncernen 115


K45 Verkligt värde för finansiella instrument

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrumentnedan redogörs för en jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt definitionen i IAS 39.

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrumentnär koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen. Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer. Verkligt värde för finansiella instrument som klassat till nivå 1 fastställs utifrån noterade marknadspriser på en aktiv marknad.Verkligt värde för finansiella instrument som klassats till nivå 2 fastställs utifrån värderingsmodeller som baseras på observerbar marknadsdata. Vid värdering av ränte- och valutarelaterade derivat utan optionsinslag, lån och inlåning beräknas nuvärdet av de kassaflöden som sammanhänger med det finansiella instrumentet. Använd räntekurva för diskontering av kassaflöden är baserad på observerbar marknadsdata,

det vill säga härledd från noterade relevanta räntor för respektive löptid som kassa-flödena erhålls eller betalas. Värdering av optioner sker enligt allmänt accepterade värderingsmodeller, såsom Black & Scholes. Modellerna uppdateras med för värderingen relevant observerbar marknadsdata för bland annat räntor, valutor, kreditrisk, volatilitet, korrelationer och marknadslikviditet. Verkligt värde för finansiella instrument som klassats till nivå 3 fastställs också utifrån värderingsmodellerna baserat i huvudsak på observerbar marknadsdata, men där det finns inslag av egna uppskattningar som anses betydande för värderingen.

För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde. redovisade värden och verkliga värden överensstämmer till väldigt stor del beroende på den höga andelen finansiella instrument som redovisas till dess verkliga värde.

K44 eget kapital

Företrädesemission 2009Ägare av aktier i Swedbank AB per den 18 september 2009 erbjöds att under perioden 22 september till 6 oktober 2009 teckna 386 530 059 stamaktier till kursen 39 kronor per aktie. emissionen fulltecknades och slutfördes den 26 november 2009.

PreferensaktierUnder 2008 erbjöds innehavare av stamaktier att teckna 257 686 706 preferensaktier till kursen 48 kronor per aktie. Under förutsättning att årsstämman beslutar om vinstutdelning har ägare till preferensaktie förtur till en årlig, icke-kumulativ, utdelning om upp till 4,80 kronor. Beslutas högre utdelning till stamaktie utgår motsvarande utdelning även för preferensaktie. Ägare till preferensaktie har under februari och augusti varje år med början augusti 2009 möjlighet att frivilligt begära omvandling av preferensaktie till stamaktie. Begäran får bara avse ägares hela innehav. om ägare dessförinnan inte begärt omvandling kommer samtliga utestående preferensaktier att omvandlas till stamaktier under månaden närmast efter den månad i vilken årsstämma hålls år 2013. Preferensaktie har lika rösträtt som stamaktie.

2010 2009 1/1/2009

Bundet eget kapital

Aktiekapital, stamaktier 19 999 19 739 10 823

Aktiekapital, preferensaktier 4 352 4 612 4 095

reservfond 9 848 9 749 9 362

Övriga fonder 9 439 10 108 9 854

ej registrerade aktier 3 010

Summa 43 638 44 208 37 144

Fritt eget kapital

Valutaomräkning av utlandsverksamhet –2 246 216 1 046

Kassaflödessäkringar –44 –755 –958

Överkursfond 13 083 13 083 4 871

Balanserad vinst 40 466 32 918 44 127

Summa 51 259 45 462 49 086

Minoritetskapital 138 304 232


Periodens förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFrS framgår av rap-porten Förändringar i eget kapital. I moderbolaget redovisas enligt FFFS 2008:25 ej registrerade aktier som skuld. I samband med emissionen av preferensaktier 2008 debiterades 3 010 mkr via avräkningsnota. Dessa var kontant betalda den 7 januari, tre bankdagar efter affärsavslut, och registrerade den 19 januari 2009.

Stamaktier

Antal 2010 2009 1/1/2009

Beslutade och fullt betalda 952 323 439 939 953 583 515 373 412

Intresseföretags innehav av aktier –600 000 –300 000

Utestående 951 723 439 939 653 583 515 373 412

Ingående balans 939 653 583 515 373 412

omvandling från preferensaktier 12 369 856 38 050 112

Företrädesemission 386 530 059

Intresseföretags förvärv av aktier –300 000 –300 000

Utgående balans 951 723 439 939 653 583

Kvotvärde per aktie är 21 kronor.

Preferensaktier

Antal 2010 2009 1/1/2009

Beslutade 207 266 738 219 636 594 257 686 706

varav emitterade, registrerade och kontant betalda 207 266 738 219 636 594 194 985 456

varav emitterade, ej registrerade och debiterade via avräkningsnota 62 701 250

Intresseföretags innehav av aktier –516 000 –816 000

Utestående 206 750 738 218 820 594 257 686 706

Ingående balans 218 820 594 257 686 706

omvandling till A-aktier –12 369 856 –38 050 112

Intresseföretags förvärv av aktier –816 000

Intresseföretags avyttring av aktier 300 000

Utgående balans 206 750 738 218 820 594

Kvotvärde per aktie är 21 kronor.

116 noter Koncernen


2010 2009 1/1/2009

Verkligt värdeRedovisat

värde SkillnadVerkligt

värdeRedovisat


värdeRedovisat

värde Skillnad

Tillgångar

Finansiella tillgångar enligt IAS 39

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 17 109 17 109 37 879 37 879 29 060 29 060

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 34 900 34 924 –24 88 724 88 724 27 849 27 978 –129

varav verkligt värde via resultaträkningen 33 658 33 658 87 563 87 563 26 686 26 686

varav hålles till förfall 1 242 1 266 –24 1 161 1 161 1 164 1 293 –129

Utlåning till kreditinstitut 166 417 166 417 92 131 92 131 128 536 128 536

varav lånefordringar 125 866 125 866 71 245 71 245 101 539 101 539


Utlåning till allmänheten 1 185 826 1 187 226 –1 400 1 292 807 1 290 667 2 140 1 289 675 1 287 424 2 251

varav lånefordringar 640 095 641 495 –1 400 657 546 655 406 2 140 770 879 768 628 2 251


obligationer och räntebärande värdepapper 96 597 96 652 –55 82 214 81 891 323 105 716 105 716


varav investeringar som hålles till förfall 4 456 4 511 –55 7 971 7 648 323 8 469 8 469

Finanisella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 100 628 100 628 78 194 78 194 51 638 51 638

Aktier och andelar 6 181 6 181 9 505 9 505 6 576 6 557 19

varav verkligt värde via resultaträkningen 6 124 6 124 9 456 9 456 6 527 6 508 19

varav tillgängliga för försäljning 57 57 49 49 49 49

Derivat 65 051 65 051 72 969 72 969 128 055 128 055

Övriga finansiella tillgångar 13 687 13 687 15 038 15 038 17 604 17 604

Summa 1 686 396 1 687 875 –1 479 1 769 461 1 766 998 2 463 1 784 709 1 782 568 2 141

Aktier och andelar i intresseföretag 2 710 2 710 2 740 2 740 1 987 1 987

Icke finansiella tillgångar 25 096 25 096 24 949 24 949 27 135 27 135

Summa 1 714 202 1 715 681 –1 479 1 797 150 1 794 687 2 463 1 813 831 1 811 690 2 141

2010 2009 1/1/2009

Verkligt värdeRedovisat


värdeRedovisat


värdeRedovisat

värde Skillnad

Skulder

Finansiella skulder enligt IAS 39

Skulder till kreditinstitut 136 770 136 766 4 231 687 231 687 316 721 316 730 –9

varav övriga finansiella skulder 117 007 117 003 4 213 403 213 403 290 792 290 801 –9


In- och upplåning från allmänheten 534 237 534 237 504 424 504 424 508 456 508 456

varav övriga finansiella skulder 505 863 505 863 478 151 478 151 449 350 449 350


emitterade värdepapper 687 451 686 517 934 704 336 703 258 1 078 593 286 593 365 –79

varav övriga finansiella skulder 508 190 507 256 934 422 320 421 242 1 078 163 212 163 291 –79


Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 100 988 100 988 80 132 80 132 52 074 52 074

efterställda skulder 25 845 27 187 –1 342 37 983 37 983 47 001 44 755 2 246

varav övriga finansiella skulder 25 845 27 187 –1 342 37 983 37 983 47 001 44 755 2 246

Derivat 65 935 65 935 72 172 72 172 116 720 116 720

Korta positioner värdepapper 34 179 34 179 40 411 40 411 53 172 53 172


Övriga finansiella skulder 25 397 25 397 22 888 22 888 26 269 26 269

Summa 1 610 802 1 611 206 –404 1 694 033 1 692 955 1 078 1 660 527 1 658 369 2 158

Icke finansiella skulder 9 440 9 440 11 758 11 758 13 687 13 687

Summa 1 620 242 1 620 646 –404 1 705 791 1 704 713 1 078 1 674 214 1 672 056 2 158

noter Koncernen 117


2010

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 33 658 33 658

Utlåning till kreditinstitut 6 40 545 40 551

Utlåning till allmänheten 24 545 707 545 731

obligationer och andra räntebärande värdepapper 69 126 22 324 691 92 141


Finanisella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 100 628 100 628

Derivat 2 997 62 054 65 051

Summa 212 240 670 953 691 883 884

Skulder

Skulder till kreditinstitut 19 763 19 763


emitterade värdepapper 72 880 106 381 179 261

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 100 988 100 988

Derivat 3 615 62 311 9 65 935

Korta positioner värdepapper 34 162 17 34 179

Summa 110 657 317 834 9 428 500

2009

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 87 563 87 563

Utlåning till kreditinstitut 20 886 20 886

Utlåning till allmänheten 635 261 635 261

obligationer och andra räntebärande värdepapper 68 649 4 933 661 74 243


Finanisella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 78 194 78 194

Derivat 3 850 69 110 9 72 969

Summa 247 579 730 323 670 978 572

Skulder



emitterade värdepapper* 111 468 170 548 282 016

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 80 132 80 132

Derivat 4 118 68 013 41 72 172

Korta positioner värdepapper 40 411 40 411

Summa 155 997 363 250 41 519 288

* enligt beskrivning under förändrade redovisningsprinciper, not K2, har jämförelsetalen för raden emitterade värdepapper justerats med 142 332 mkr under nivå 3 ovan och 30 143 mkr under nivå 2 ovan.

Finansiella instrument redovisade till verkligt värdeefterföljande tabeller redovisar beloppsmässiga fördelningar på de tre olika värderings-nivåerna för finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar, certifikat och standardiserade derivat där det noterade priset använts vid värderingen. egna emitterade värdepapper som handlas på aktiv marknad ingår även i denna grupp.

nivå 2 innehåller i huvudsak mindre likvida obligationer, utlåning, upplåning, skulder i försäkringsverksamheten vars värde direkt är kopplat till specifik tillgångs värde och derivat som värderas baserat på observerbara noteringar. För mindre likvida obligationsinnehav sker justering för kreditspread baserat på observerbar marknadsdata såsom marknaden för kreditderivat. För utlåning till allmänhet, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmargi-nalen för senast genomförda transaktion med samma motpart. Det är merparten av hypoteksutlåning till privatpersoner samt viss annan utlåning med avtalad fast ränta inom Svensk Bankrörelse som värderas till verkligt värde. egna emitterade värdepapper som inte är noterade men som värderas enligt noterade priser för likvärdiga noterade obligationer ingår även dessa i nivå 2.

nivå 3 innehåller i huvudsak företagsobligationer. För företagsobligationerna där det inte finns någon observerbar notering för aktuell kreditspread används ett rimligt antagande om denna spread, såsom jämförelse med liknande motparter där det finns observerbar notering av kreditspread. en ökning av den antagna kreditspreaden med 0,10 procentenheter skulle medföra en negativ värdeeffekt med 1 mkr.

Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 3 anses den ersättning som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna

uppkomma en skillnad mellan detta verkliga värde och verkligt värde vid den tidpunkten enligt värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar koncernen sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga ackumulerade skillnader som inte redovisats i resultaträkningen.

Det har under året inte förekommit några betydande överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2.

Värdeförändringar för utlåning till allmänhet värderad i enlighet med verklig värde optionen och som härrör från förändringar i låntagarens kreditrisk uppgick under perioden till –101 mkr (–8) och redovisades som kreditförluster. Ackumulerat uppgick sådana värderförändringar till –125 mkr (–16). Beloppet beräknas utifrån skillnaden mellan aktuell uppskattad återbetalningsförmåga för låntagaren jämfört med uppskattad återbetalningsförmåga för låntagaren vid lånetillfället. Övrig förändring av verkligt värde betraktas som hänförlig till marknadsrisker.

Värdeförändring för egna emitterade värdepapper i nivå 2, vilka är värderade i enlighet med verkligt värde optionen, och som härrör från egen förändrad kreditrisk uppgick under perioden till –85 mkr (71). Värdeförändringen redovisades som nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Den ackumulerade värdeförändringen uppgick till –13 mkr (71). Förändring som hänförs till egen kreditrisk har fastställs genom att beräkna skillnaden i värde baserat på aktuella priser från externa parter avseende egen kreditrisk i egna icke noterade emissioner i förhållande till värde baserat på priser avseende egen kreditrisk för egen icke noterad emission vid emissionstillfället.

I efterföljande tabell framgår finansiella instrument redovisade till verkligt värde per årsskiftet fördelat per värderingsnivå.

118 noter Koncernen


K46 omklassificering av finansiella tillgångar

Swedbank valde per 1 juli 2008 att omklassificera vissa räntebärande värdepapper som på grund av då rådande extraordinära marknadsförhållanden var illikvida. Marknadsför-hållandena betecknades av extrem turbulens, bristande likviditet och avsaknad av noterade priser på aktiva marknader. Innehavet, enligt tabell nedan, omklassificerades från innehav för handel till värderingskategorin hålles till förfall då instrumenten inte längre innehas i handelssyfte utan då ledningen istället avser och har förmågan att inneha dem till slutförfall. Finansiella instrument i värderingskategorin innehas för handel redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Finansiella instrument i kategorin hålles till förfall redovisas till upplupet anskaffnings-värde med avdrag för nedskrivningar. något nedskrivningsbehov fanns inte per sista december, vilket innebär att samtliga kontraktsenliga kassaflöden förväntas erhållas. Av nedanstående innehav uppgår instrumenttyperna residential Mortgage Backed Securities (rMBS) och commercial Mortgage Backed Securities (cMBS) till 80 procent av exponeringen och resterande 20 procent består av en företagsobligation utgiven av företag som kontrolleras av amerikanska staten.

2010

Nivå 3 Tillgångar Skulder

Ingående balans 670 41

Årets köp 37

Årets försäljningar/förfall –14

Överfört från nivå 3 –48 –75

Vinst eller förlust 46 43

varav i resultaträkningen 46 43


totalt resultat redovisat i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 46 43

varav finansiella instrument som innehas per balansdagen 15 7

2009

Nivå 3 Tillgångar Skulder

Ingående balans 664 2

Årets köp 6

emitterat 32

Vinst eller förlust 7

varav i resultaträkningen 7


totalt resultat redovisat i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 7

varav finansiella instrument som innehas per balansdagen 7

2009

Justering enligt beskrivning under redovisningsprinciper Före justering Justering Efter justering

Ingående balans 60 743 –60 741 2

emitterat 82 836 –82 804 32

Vinst eller förlust –1 247 1 254 7

varav i resultaträkningen –1 247 1 254 7

Utgående balans 142 332 –142 291 41

totalt resultat redovisat i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde –1 247 1 254 7

varav finansiella instrument som innehas per balansdagen –1 247 1 254 7

2010 2009 2008 30/6/2008 2007

redovisat värde 4 287 7 203 8 138 7 376 7 563

nominellt belopp 4 332 7 306 8 328 7 558 7 618

Verkligt värde 4 140 6 872 7 988 7 376 7 563

Vinst/förlust som redovisas i resultaträkningen –187 –56

Vinst/förlust som skulle redovisas i resultaträkningen om tillgången inte omklassificerats –147 –332 –150 –187 –56

effektivränta per dagen för omklassificeringen, % 5,62

redovisade ränteintäkter efter omklassificering 70 185 160

Första halvårets värdenedgång 2008 uppgick till 187 mkr. Andra halvårets värdenedgång uppgick till 150 mkr.

nominellt belopp och redovisat värde påverkas av ändrade valutakurser. redovisat värde påverkas också av periodisering av underkurs enligt effektivräntemetoden.

noter Koncernen 119


K47 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

K48 Utbetald och föreslagen utdelning

K49 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2010 2009

Periodiserade uppläggningsavgifter 498 497

orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar 630 –1 302

realisationsvinst/realisationsförlust dotter- och intresseföretag 3 –3

realisationsvinst/realisationsförlust fastigheter och inventarier –2 –397

outdelad kapitalandel intresseföretag –441 –822

Av- och nedskrivningar på materiella anläggnings tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt 1 183 572

Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 404 1 620

nedskrivning av lån 3 370 24 857

Förändring av avsättningar försäkringsavtal –1 994 453

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 288 –377

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 039 1 566

Övrigt –9 –40

Summa 4 969 26 624

2010 2009

Stamaktier kr per aktie totalt kr per aktie totalt

Utbetald utdelning

Föreslagen utdelning 2,10 2 000

2010 2009

Preferensaktier kr per aktie totalt kr per aktie totalt

Föreslagen utdelning 4,80 995

Preferensaktier ger företräde till utdelning avseende 2010 motsvarande 4,80 kr per aktie. Styrelsen föreslår att en utdelning på 2,10 per stamaktie och 4.80 per prefe-rensaktie ges 2011 för räkenskapsåret 2010, vilket motsvarar 2 995 mkr.

Ställda panter

För egna skulder ställda säkerheter 2010 2009 1/1/2009

Statspapper och obligationer pantsatta hos riksbanken 27 926 23 678

Statspapper och obligationer pantsatta hos utländska centralbanker 3 611 7 185

Statspapper och obligationer pantsatta för skulder till kreditinstitut, repor 17 759 12 126 22 902

Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänheten, repor 17 146 6 635 11 214

Statspapper och obligationer pantsatta för derivat 425

Lånefordringar, utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer* 640 207 610 456 567 363

Finansiella tillgångar pantsatta för försäkringssparare 99 475 80 647 52 904

Kontanter 12 038 9 065 7 847

Summa 790 236 746 856 693 518

redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen 2010 till 563 284 mkr (477 210).

* Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive upplupen ränta.

Övriga ställda säkerheter 2010 2009 1/1/2009

Värdepapperslån 521 593 347

Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 1 079 1 742 2 908

Kontanter 274 265 164

Summa 1 874 2 600 3 420

Ansvarsförbindelser

Nominella belopp 2010 2009 1/1/2009

Kreditgarantier 7 742 12 457 16 825

Övriga fullgörandegarantier 15 415 16 504 22 864

Accepterade och endosserade växlar 171 227 235

Beviljade ej disponerade remburser 1 672 1 878 3 138

Övriga ansvarsförbindelser 321 349 799

Summa 25 321 31 415 43 860

reservering för befarade kreditförluster –311 –224 –74

Åtaganden


Beviljade ej utnyttjade krediter 114 920 126 190 131 361

Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 60 462 55 932 68 282

Summa 175 382 182 122 199 643

nominellt belopp för ränte–, aktie– och valutarelaterade kontrakt framgår av not K29 Derivat.

Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta återköps-transaktioner, där koncernen säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar att värdepappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i balansräk-ningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant. Säkerheter i form av lånefordringar består av krediter som lämnats med pant i fastigheter. Krediterna utgör säkerhetsmassa för emitterade säkerställa obligationer. Koncernen köper fondandelar för att säkerställa identisk förpliktelse gentemot kunder. Fondandelarna är pantsatta för kundernas räkning. Koncernen kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller också att tillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att koncernens skulle hamna på obestånd.

120 noter Koncernen


K50 operationell leasing K51 rörelseförvärv

K52 Förändring av ägarandel i dotterföretag

2010 KostnaderIntäkter

vidareuthyrning Total

2011 765 22 743

2012 566 36 530

2013 461 48 413

2014 275 24 251

2015 229 5 224

2016 114 114

2017 77 77

2018 75 75

20219 eller senare 70 70

Summa 2 632 135 2 497

2009 KostnaderIntäkter

vidareuthyrning Total

2010 767 19 748

2011 562 10 552

2012 460 92 368

2013 268 5 263

2014 226 4 222

2015 114 114

2016 109 109

2017 76 76

2018 71 71


Summa 2 721 130 2 591

Redovisat i koncernen vid för-

värvstidpunkten

Redovisat i det förvärvande

företaget vid för-värvstidpunkten

tillgångar 52 52

Skulder 22 22

Dotterföretagets nettotillgång 30 30

Immateriella anläggningstillgångar, kundavtal 78

Uppskjuten skatt –21

Summa 87

Anskaffningsvärde, kontanter 87

Kassaflöde

Förvärvad likviditet i dotterföretaget 35

erlagt kontant –87

netto –52

Från förvärvstidpunkten har det förvärvade företaget bidragit med 16 mkr till Årets resultat 2009 och med 89 mkr till intäkterna 2009.

Koncernens eget kapital har till följd av transaktionen påverkats på följande sätt: 2010

redovisat värde för minoriteten, 49 %, före förvärvet 124

redovisat värde för minoriteten, 0 %, efter förvärvet 0

Förändring av redovisat värde för balanserade vinstmedel hänförligt till aktieägarna –497

Anskaffningsvärde, kontanter 621

Kassaflöde 621

Avtalen avser i huvudsak lokaler där koncernen är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan.

Med rörelseförvärv avses förvärv av verksamheter där moderbolaget direkt eller indirekt får kontroll över den förvärvade verksamheten.

Rörelseförvärv under 2009Swedbank robur AB förvärvade den 20 januari 2009 samtliga aktier i Banco Fonder AB. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp.

noter Koncernen 121


K54 Känslighetsanalys

1) Beräkningen utgår från antagandet att marknadsräntorna stiger (sjunker) med en procentenhet och därefter ligger kvar på denna nivå i ett år och att koncernens balansräkning i princip är oförändrad under perioden. Beräkningen antager också att inlåningsräntorna är trögrörliga vid förändrade marknadsräntor vilket återspeglar det faktiska agerandet.

2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- och valuta positioner.

3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank roburs aktiefonder.

4) Kalkylränta för 2010 är 4,00 procent (3,50).

K55 Händelser efter 31 december 2010

Swedbanks styrelse beslutade i början av 2011 att införa ett räntabilitetsmål och ett kapitaliseringsmål samt att ändra Swedbanks utdelningspolicy.

För att effektivt kunna hantera Swedbanks kapitalisering inom ramen för uppsatta kapitaliseringsmål har styrelsen föreslagit att årsstämman ger styrelsen bemyndigande att besluta om återköp av egna stam- och/eller preferensaktier upp till 10 procent (inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen) av samtliga aktier.

Förändring 2010 2009

Räntenetto, 12 månader 1)

Höjda räntor + 1 %–enhet 1 413 1 720

Sänkta räntor – 1 %–enhet –1 730 –584

Värdeförändring 2)

Marknadsränta + 1 %–enhet –213 –173

– 1 %–enhet –49 195

Aktiekurser +10% 16 12

–10% 5 –6

Valutakurser +5% 60 –5

–5% 91 29

Övrigt

Börsutveckling 3) +/– 10 % +/–287 +/–259

Personalförändring+/– 100 per-

soner +/–51 +/–45

Löneförändring +/– 1 %–enhet +/–85 +/–88

osäkra fordringar 4) +/– 1 mdkr +/–40 +/–35

Kreditförlustnivå +/– 0,1 %–enhet +/–1 354 +/–1 383

Genom samarbetet får Swedbanks svenska kunder tillgång till ett rikstäckande kontorsnät. Samtidigt får sparbankerna och de delägda bankerna möjligheter att erbjuda sina kunder Swedbank AB:s och dess dotterföretags produkt- och tjänsteutbud. tillsammans svarar sparbankerna och de delägda bankerna för ungefär 30% av koncernens produktförsäljning på den svenska marknaden. Förutom i marknads- och produktfrågor sker ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och de delägda bankerna och tillhandahåller ett brett sortiment av It-tjänster. Samarbetet skapar möjligheter att fördela utvecklingskostna-der på en större affärsvolym.

Sparbankerna, Sparbanksstiftelserna och de delägda bankerna utgör tillsammans en av de största aktie-ägargrupperna i Swedbank med sammanlagt 9,7 procent av rösterna.

Färs & Frosta Sparbank AB Intresseföretaget Färs & Frosta Sparbank AB innehar 3 720 000 aktier i Swedbank AB, bland annat i samband med de två nyemissionerna. Koncernens andel av dessa aktier har i koncernredovisningen reducerat eget kapital med 58 mkr.

Svenska sparbanksakademinSwedbank har en röstandel om 17,5 procent i den ideella föreningen SparbanksAkade-min. Koncernen har inga lån lämnade till föreningen. Koncernen har inte heller utfärdat garantier eller ställt säkerheter till förmån för föreningen.

IntresseföretagAktier och andelar i intresseföretag framgår av not K28.

Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretagen med 4,8 mkr (50) och utfärdat garantier och ställt säkerheter till förmån för intresseföretagen med 115 mkr (538).

Koncernen har sålt tjänster till intresseföretagen i form av framför allt utveckling av produkter och system samt viss marknadsföring. Koncernens kostnader till övriga intresseföretag utgörs främst av betalningsförmedling. De delägda bankerna säljer produkter som tillhandahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i stycket Sparbankerna och delägda banker.

Ledande befattningshavare m.m.Upplysningar framgår av not K14 Personalkostnader.

Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa närstående anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster.

Sparbankerna och delägda bankerSamarbetet mellan Swedbank och de 62 sparbankerna, varav fem av Swedbank delägda banker, i Sverige regleras i ett huvudavtal om samarbete till vilket det finns ett antal underavtal rörande specifika verksamheter. Under 2010 har förhandlingarna slutförts om ett nytt avtal som träder i kraft den 1 juli 2011, med en löptid om sex år. Det nya avtalet förutsätter, i enlighet med det förra, att sparbankerna har ett visst basutbud av tjänster och produkter samt tillgång till kompetens på vissa områden. två små sparbanker uppfyller för närvarande inte angivna förutsättningar. Dessa sparbanker har i stället tecknat clearingavtal med Swedbank.

Intresseföretag

Tillgångar 2010 2009

Utlåning till kreditinstitut 8 497 7 778

Utlåning till allmänheten 1 466 1 357

obligationer och andra räntebärande värdepapper 200 200

Övriga tillgångar 9 26

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9

Summa 10 172 9 370

Skulder


In- och upplåning från allmänheten 36 13

emitterade värdepapper m.m. 3 600

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 127 160

Summa 6 817 4 124


Garantier 123 500 93 500

Intäkter och kostnader

ränteintäkter 151 35

räntekostnader 105 25

erhållna utdelningar 42 44

Provisionsintäkter 20 1

Provisionskostnader 300 448

Övriga intäkter 129 –26

Övriga allmänna administrationskostnader 29

K53 närstående och andra betydande relationer

123 Resultaträkning


125 Balansräkning



Inledande noter

128 Not 1 Redovisningsprinciper

129 Not 2 Risker

129 Kreditrisker

130 Likviditetsrisker

131 Marknadsrisker

133 Not 3 Kapitaltäckningsanalys

134 Not 4 Geografisk fördelning av intäkter

Resultaträkning

134 Not 5 Räntenetto

135 Not 6 Erhållna utdelningar

135 Not 7 Provisionsnetto

135 Not 8 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

135 Not 9 Övriga intäkter

136 Not 10 Personalkostnader

136 Not 11 Övriga allmänna administrationskostnader

137 Not 12 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar

137 Not 13 Kreditförluster, netto

137 Not 14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

137 Not 15 Bokslutsdispositioner

137 Not 16 Skatt

Totalresultat

138 Not 17 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

Balansräkning

138 Not 18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

138 Not 19 Utlåning till kreditinstitut

138 Not 20 Utlåning till allmänheten

139 Not 21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

139 Not 22 Aktier och andelar

140 Not 23 Aktier och andelar i intresseföretag

141 Not 24 Aktier och andelar i koncernföretag

142 Not 25 Derivat

143 Not 26 Immateriella anläggningstillgångar

143 Not 27 Materiella tillgångar

143 Not 28 Övriga tillgångar

143 Not 29 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

144 Not 30 Skulder till kreditinstitut

144 Not 31 In- och upplåning från allmänheten

144 Not 32 Emitterade värdepapper

144 Not 33 Övriga skulder

145 Not 34 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

145 Not 35 Avsättningar

145 Not 36 Efterställda skulder

146 Not 37 Obeskattade reserver

146 Not 38 Eget kapital

147 Not 39 Verkligt värde för finansiella instrument

149 Not 40 Omklassificering av finansiella tillgångar

Kassaflödesanalys

150 Not 41 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

Övriga noter

150 Not 42 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

151 Not 43 Operationell leasing

151 Not 44 Närstående och andra betydande relationer

Rapporter och noter Moderbolaget

RäKNINGAR MODERBOLAGEt 123


mkr Not 2010 2009

Ränteintäkter 24 428 31 498

Räntekostnader –17 094 –21 936

Räntenetto 5 7 334 9 562

Erhållna utdelningar 6 6 230 1 493

Provisionsintäkter 6 149 5 522

Provisionskostnader –1 314 –1 562

Provisionsnetto 7 4 835 3 960




Personalkostnader 10 6 540 6 136

Övriga allmänna administrationskostnader 11 4 785 4 880

Summa allmänna administrationskostnader 11 325 11 016

Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 12 350 359




Kreditförluster, netto 13 –11 2 536

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 14 394 7 114


Bokslutsdispositioner 15 –10 –5 039

Skatt 16 1 794 2 155

Årets resultat 7 072 –832

Resultaträkning, moderbolaget

124 RäKNINGAR MODERBOLAGEt


Rapport över totalresultat, moderbolaget

mkr Not 2010 2009

Årets resultat redovisat över resultaträkningen 7 072 -832

Kassaflödessäkringar

Vinster/förluster uppkomna under perioden –214 –573

Omfört till resultaträkningen, räntenetto 806 790

Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finanisella poster till verkligt värde 37

Lämnade koncernbidrag –9

Skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat 17 –155 –64

Årets övrigt totalresultat, efter skatt 437 181

Årets totalresultat 7 509 –651



mkr Not 2010 2009 1/1/2009

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 4 702 19 238 8 561

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 18 25 539 76 866 24 056

Utlåning till kreditinstitut 19 478 941 464 458 522 327

Utlåning till allmänheten 20 324 662 413 350 397 515

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 21 130 657 185 985 237 610

Aktier och andelar 22 5 306 5 227 4 132

Aktier och andelar i intresseföretag 23 1 168 1 271 1 266

Aktier och andelar i koncernföretag 24 48 833 44 492 43 379

Derivat 25 80 325 80 438 133 982

Immateriella anläggningstillgångar 26 882 1 034 1 186


Aktuella skattefordringar 1 075 665 1 693

Uppskjutna skattefordringar 16 196 349 365


Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 29 8 205 11 038 15 197

Summa tillgångar 1 118 504 1 310 857 1 401 820

Skulder och eget kapital

Skulder

Skulder till kreditinstitut 30 190 710 339 875 425 284

In- och upplåning från allmänheten 31 437 870 394 054 393 079

Emitterade värdepapper m.m. 32 273 819 340 929 278 051

Derivat 25 72 639 82 460 136 639

Aktuella skatteskulder 758 1 091 195

Övriga skulder 33 43 630 50 431 71 447

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 4 647 5 060 7 234

Avsättningar 35 206 772 135

Efterställda skulder 36 27 661 37 151 42 677

Summa skulder 1 051 940 1 251 823 1 354 741

Obeskattade reserver 37 805 816 5 855

Eget kapital 38

Aktiekapital 24 351 24 351 14 918

Andra fonder 6 489 6 489 6 489

Balanserad vinst 34 919 27 378 19 817


Summa skulder och eget kapital 1 118 504 1 310 857 1 401 820

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 42

Vid ordinarie årsstämma 25 mars 2011 ska balansräkning och resultaträkning fastställas.

Balansräkning, moderbolaget

126 RäKNINGAR MODERBOLAGEt


Förändringar i eget kapital, moderbolaget

mkrAktie-

kapitalÖverkurs-

fondReserv-

fondKassaflödes-

säkringBalanserad

vinst Totalt

Ingående balans 1 januari 2009 14 918 4 871 6 489 –930 15 876 41 224

Nyemission 9 433 8 650 18 083

Kostnader i samband med nyemission –438 –438

Årets totalresultat 187 –838 –651

varav redovisat över resultaträkningen –832 –832

varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt 254 –9 245

varav skatt redovisat över övrigt totalresultat –67 3 –64

Utgående balans 31 december 2009 24 351 13 083 6 489 –743 15 038 58 218

Ingående balans 1 januari 2010 24 351 13 083 6 489 –743 15 038 58 218

Aktierelaterade ersättningar till anställda 32 32

Årets totalresultat 437 7 072 7 509

varav redovisat över resultaträkningen 7 072 7 072

varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt 592 592

varav skatt redovisat över övrigt totalresultat –155 –155

Utgående balans 31 december 2010 24 351 13 083 6 489 –306 22 142 65 759

Kostnader i samband med nyemission 2009 inkluderar en positiv aktuell skatteeffekt med 156 mkr.



Kassaflödesanalys, moderbolaget

mkr Not 2010 2009

Den löpande verksamheten


Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 41 1 358 10 728

Betalda skatter –2 383 –214

Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut –44 961 –8 684

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten 75 081 5 250

Ökning/minskning av innehav av värdepapper för handel 100 464 –7 564

Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer 26 516 30 102

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut –142 875 –90 963

Ökning/minskning av övriga fordringar –984 59 265

Ökning/minskning av övriga skulder –10 365 –63 578

Kassaflöde från den löpande verksamheten 10 707 –69 374

Investeringsverksamheten

Förvärv av/tillskott till dotterföretag eller intresseföretag –5 097 –7 015

Avyttring av dotterföretag eller intresseföretag 140 135

Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –121 –34 901

Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 52 828 42 408

Utdelningar och koncernbidrag 1 261 194

Kassaflöde från investeringsverksamheten 49 011 821

Finansieringsverksamheten

Emission av räntebärande värdepapper 27 025 147 986

Återbetalning av räntebärande värdepapper –72 180 –71 928

Emission av certifikat m.m. 252 177 265 276

Återbetalning av certifikat m.m. –281 276 –279 356

Nyemission 17 252

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –74 254 79 230


Likvida medel vid årets början 19 238 8 561


Likvida medel vid årets slut 4 702 19 238

Kommentarer till kassaflödesanalysKassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamhetenKassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kredit-institut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 27 154 mkr (35 056) samt ränteut-betalningar med 16 524 mkr (21 147). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

InvesteringsverksamhetenInvesteringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska finansiella tillgångar, tillskott till dotter- och intresseföretag samt andra anläggningstill-gångar. Under 2010 förvärvades Swedbank Försäkring AB för 1 996 mkr. Återstående minoritet i First Securites AS förvärvades för 621 mkr och återstående minoritet i OAO Swedbank förvärvades för 137 mkr. tillskott har lämnats till dotterföretag med 2 320 mkr. Aktieinnehav i intresseföretaget Bergslagens Sparbank AB såldes för 140 mkr.

Likvida medelLikvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbank, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbank. Likvida medel i kassaflödes-analysen definieras i enlighet med IAS 7, och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som likviditet. I tidigare finansiella rapporter har även nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar samt i centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostadsobligationer med beaktande av repor och blankning ingått. Jämförelsetal har räknats om.

128 noter moderbolaget


noterangivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

M1 redovisningsprinciperGRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

moderbolaget följer som huvudregel IFrS och de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för på sidan 56-63. moderbolaget behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med lag om årsredovisningi kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅrKl), Finansinspektionens föreskrifter ochallmänna råd FFFS 2008:25 samt rekommendation rFr 2 redovisning för juridiska personer, utgiven av rådet för finansiell rapportering. moderbolagets årsredovisning är därför upprättad enligt IFrS så lång det är förenligt med ÅrKl, rFr 2 och Finansinspek-tionens föreskrifter. de mest väsentliga principiella avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och koncernens redovisningsprinciper avser redovisning av:

• valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska dotter- och intresseföretag,

• intresseföretag,• goodwill och internt genererade immateriella tillgångar,• obeskattade reserver och koncernbidrag samt• rörelsesegment.

rubriceringar i räkningar följer ÅrKl och Finansinspektionens föreskrifter, varför de i vissa fall avviker emot rubriceringar i koncernens räkningar.

VÄSENTLIGA SKILLNADER I MODERBOLAGETS REDOVSNINGSPRINCIPER JÄMFÖRT MED KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhetValutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende nettoinvesteringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas i moderbolaget till anskaffningsvärde.

Intresseföretag Investeringar i intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträk-ningen inom erhållna utdelningar.

Dotterföretagandelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom erhållna utdelningar.

Immateriella tillgångarmoderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt genererade immateriella tillgångar redovisas i resultaträkningen som kostnad.

Pensionermoderbolaget redovisar pensionskostnader enligt tryggandelagen, vilket medför att även förmånsbestämda pensionsplaner redovisas som avgiftsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna.

Obeskattade reserver och koncernbidragPå grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbola-get inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och resultaträkningen. erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom erhållna utdelningar.

Rörelsesegmentmoderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för koncernen. geografisk fördelning av intäkter redovisas däremot.

noter moderbolaget 129


Reserveringar

2010 2009


nya reserveringar 301 848

Ianspråktagande av tidigare gjorda reserveringar –344 –163

Återvinningar av tidigare gjorda reserveringar –156 –88

Portföljreservering för lån som inte är osäkra –323 272

Valutakursdifferenser –35 –7


total reserveringsgrad osäkra lån, % (Inklusive portföljreser-vering i relation till lån som individuellt klassats som osäkra) 96 103

reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % 63 57

Koncentrationsrisk

2010 2009

antal 1 1

exponeringar > 20 % av kapitalbasen

exponeringar mellan 10 % och 20 % av kapitalbasen 10 045 9 302

Summa 10 045 9 302

Utnyttjande av 800 % limiten, % 12 10

Osäkra, förfallna och omstrukturerade lån

2010 2009

Osäkra lån

redovisat värde före reserveringar 2 054 3 619

reserveringar 1 288 2 533

redovisat värde efter reserveringar 766 1 086

andel osäkra lån, netto % 0,16 0,22

andel osäkra lån, brutto % 0,43 0,28

redovisat värde för osäkra lån som under perioden återfått status normal 146 133



Kapitalfordran med förfallet belopp,

5–30 dagar 117 65

31–60 dagar 199 618


Summa 340 708

Lån som omstrukturets under perioden och som inte är osäkra eller förfallna

redovisat värde före omstruktureringen 316 2 131

redovisat värde efter omstruktureringen 314 2 131

osäkra lån är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. ett lån är inte osäkert om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. ovan specificeras reserver som gjorts för osäkra lån samt för övriga delar av utlåningen där förlusthändelser inträffat men där individuella lån ännu inte har identifierats. exempel på förlusthändelser är uteblivna eller försenade betalningar, det är sannolikt att låntagaren går i konkurs, inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar, såsom försämring i tillgångsvärden. redovisat värde för osäkra lån motsvarar huvudsakligen säkerhetens värde i de fall säkerheter finns. omstrukture-rade lån avser lån där någon förändring gjorts i kontraktsvillkoren till följd av kundens försämrade återbetalningsförmåga.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkorUtlåning i form av återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde motsvarar återköpsavtalens redovisade värden. moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 0 mkr (1 300). Inga av dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.

M2 risker

Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller.

Kreditrisker



likviditetsrisker

I löptidsöversikten fördelas odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amor-tering utifrån amorteringsplan. Skulder, där återbetalningstidpunkten kan bero på olika optionaliteter, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonterade kassaflöden, redovisas tillsammans med poster utan avtalad förfallotidpunkt där förväntad realisations-tidpunkt inte fastställts i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt.


Återstående löptid 2010

Betalbar på anfordran < 3 mån 3 mån—1 år 1—5 år 5—10 år > 10 år

Utan löptid/ Diskonterings-

effekt Totalt

Tillgångar


belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 7 869 4 223 3 527 5 365 1 266 3 289 25 539

Utlåning till kreditinstitut 41 050 254 283 68 002 113 142 1 861 603 478 941

Utlåning till allmänheten 30 873 86 053 28 076 95 908 30 413 53 339 324 662

obligationer och andra räntebärande värdepapper 9 247 29 346 84 923 4 514 2 627 130 657

aktier och andelar 55 307 55 307

derivat 22 253 17 412 25 343 3 563 753 11 001 80 325


materiella tillgångar 450 450

Övriga tillgångar 10 929 2 684 3 426 17 039

Summa 76 625 390 634 149 743 322 843 45 716 55 961 76 982 1 118 504

Skulder

Skulder till kreditinstitut 55 116 108 458 19 324 7 812 190 710


emitterade värdepapper 81 794 74 143 114 650 160 3 072 273 819

derivat 19 711 17 189 29 366 7 492 1 759 –2 878 72 639

Övriga skulder 44 703 3 300 144 1 899 50 046

efterställda skulder 17 364 8 942 1 355 27 661


Summa 435 182 299 039 122 559 156 761 25 032 10 724 69 207 1 118 504

merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.


Återstående löptid 2009

Betalbar på anfordran < 3 mån 3 mån—1 år 1—5 år 5—10 år > 10 år

Utan löptid/ Diskonterings-

effekt Totalt

Tillgångar


belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 62 584 1 439 432 3 982 5 444 2 985 76 866




aktier och andelar 50 990 50 990

derivat 295 30 969 30 361 30 141 4 163 1 408 –16 899 80 438


materiella tillgångar 528 528

Övriga tillgångar 13 733 2 972 1 265 17 970

Summa 69 452 515 883 319 233 249 651 50 000 64 245 42 393 1 310 857

Skulder



emitterade värdepapper 64 776 76 644 197 855 879 775 340 929

derivat –180 34 880 32 362 32 501 3 969 –125 –20 947 82 460

Övriga skulder 51 485 4 770 2 1 913 58 170

efterställda skulder 1 259 22 403 12 992 497 37 151


Summa 462 097 259 105 250 723 258 340 27 261 12 875 40 456 1 310 857

merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.



Emission av värdepapper


Statligt garanterade certifikat


emitterat 93 134

Återbetalat –52 642 –106 353

marknadsvärdeförändring –69

Valutakursförändring 1 229


Övriga certifikat


emitterat 252 177 171 221

Återbetalat –226 901 –173 003

marknadsvärdeförändring 3 26

Valutakursförändring –463 735


Statligt garanterade obligationslån


emitterat 130 074


marknadsvärdeförändring 341 1 004

Valutakursförändring –11 849 –10 091


ränterisker

marknadsrisk

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.


Svenska kronor –227 –92 –221 –254 1 242 –15 –161 –90 23 205

Utländsk valuta –105 120 28 –4 59 12 64 –64 20 130

Summa –332 28 –193 –258 1 301 –3 –97 –154 43 335



Svenska kronor 11 5 –52 114 –7 –18 –161 –89 23 –174

Utländsk valuta –171 90 74 97 116 15 69 –48 20 262

Summa –160 95 22 211 109 –3 –92 –137 43 88


Svenska kronor –300 –99 –221 –2 960 –202 110 10 –1 255

Utländsk valuta 5 –36 20 31 1 4 72 –11 12 98

Summa –295 –135 –201 29 961 –198 182 –1 11 353



Svenska kronor –70 –64 –75 249 55 –139 114 11 –1 80

Utländsk valuta –1 –87 19 33 4 6 74 –10 12 50

Summa –71 –151 –56 282 59 –133 188 1 11 130


Övriga räntebärande obligationslån




marknadsvärdeförändring 706 –590

Valutakursförändring –3 418 –164


Strukturerade produkter



Återköpt –4 896 –10 262


marknadsvärdeförändring 1 217


Summa emitterade värdepapper 273 819 340 929



Valutakursrisker

Valutafördelning


Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 491 152 10 4 2 045 4 702

Utlåning till kreditinstitut 342 253 111 507 22 944 51 69 3 253 1 861 478 941

Utlåning till allmänheten 248 546 23 468 28 623 707 1 184 297 62 21 775 324 662

räntebärande värdepapper 130 574 12 801 2 863 9 959 156 197


Summa 877 866 147 928 54 440 762 1 253 300 315 35 640 1 118 504

Skulder

Skulder till kreditinstitut 116 344 39 583 28 077 572 6 134 190 710


emitterade värdepapper och efterställda skulder 79 437 97 504 102 579 5 477 16 484 301 481



Summa 798 514 145 415 138 623 6 612 143 29 197 1 118 504

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat –18 500 84 282 5 935 27 600 –1 243 –297 151 975 –6 443

nettopositioner i valuta –15 987 99 85 27 600 9 3 323 975 13 107

Valutafördelning


Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 3 152 14 788 11 5 1 282 19 238

Utlåning till kreditinstitut 336 350 99 971 22 657 257 15 4 2 394 4 808 464 458

Utlåning till allmänheten 320 678 34 336 33 121 886 4 24 325 413 350

räntebärande värdepapper 217 065 34 772 1 897 9 117 262 851


Summa 1 028 205 183 867 57 686 1 148 15 4 2 398 39 532 1 310 857

Skulder

Skulder till kreditinstitut 246 294 52 317 29 727 1 280 27 7 10 223 339 875

In- och upplåning från allmänheten 372 958 7 638 7 308 1 237 1 50 4 862 394 054

emitterade värdepapper och efterställda skulder 102 735 116 505 133 847 7 087 17 906 378 080



Summa 920 835 176 460 170 882 9 604 1 27 7 50 32 991 1 310 857

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat –11 890 113 228 8 496 31 474 23 5 706 1 042 –5 259

nettopositioner i valuta –19 271 21 35 31 488 1 054 1 042 14 369



M3 Kapitaltäckningsanalys

Kapitaltäckning 2010 2009

Kapitalbas 85 170 91 992

Kapitalkrav 32 779 37 204

Överskott eller underskott av kapital 52 391 54 788

Kapitaltäckningskvot 2,60 2,47

riskvägt belopp 409 740 465 046

Kärnprimärkapitalrelation, % 15,0 12,3

Primärkapitalrelation, % 16,7 14,3

Kapitaltäckningsgrad, % 20,8 19,8

Kapitalbas 2010 2009

Primärt kapital 68 386 66 595

Supplementärt kapital 19 685 25 952

varav eviga förlagslån 2 431 4 243

Summa primärt och supplementärt kapital 88 071 92 547

avdrag aktieinnehav * –2 901 –555

Summa 85 170 91 992

*Företag som medför avdrag från kapitalbasen är Sparia Försäkrings ab och Swed-bank Försäkring ab.

Primärt kapital 2010 2009

eget kapital hänförligt till aktieägarna enligt i årsredovisningen redovisad balansräkning 65 759 58 218

Föreslagen utdelning –2 995

74 procent av periodiseringsfond 535 526

goodwill –689 –813

Övriga avdragsposter

Uppskjuten skattefordran –196 –349

Immateriella tillgångar –192 –220

avdrag IrK, reserveringar överskott/underskott –1 053 –723

Kassaflödessäkringar 307 743

avdrag aktieinnehav * –5 –5

Summa kärnprimärkapital 61 471 57 377

Primärkapitaltillskott** 6 915 9 218

Summa primärt kapital 68 386 66 595

* Företag som medför avdrag från primärt kapital är bgC Holding ab.

** Primärkapital består huvudsaklingen av eget kapital med justeringar för vissa tillgångar som inte får räknas in samt vissa avdrag. Primärkapitaltillskott är eviga förlagslån som har sådan villkor att de efter godkännande av Finansinspektio-nen får räknas in.tillskottets förmånsrätt är efterställd all annan inlåning och upplåning. räntebetalning är fastställd enligt avtalet men får bara ske om det finns utdelningsbara medel. tillskottet redovisas i balansräkningen som skuld. Primärka-pitaltillskotten inräknas i kapitalbasen enligt övergångsregler i FFFS 2010:10.

Kapitalkrav 2010 2009

Kreditrisker 28 733 33 017

risker i handelslagret 853 893

Valutakursrisker 730 840

operativa risker 2 463 2 454

Summa 32 779 37 204

Kapitalkrav för kreditrisker 2010 2009

Kreditrisker enligt schablonmetoden 9 032 10 941

Kreditrisker enligt IrK 19 701 22 076

varav institutsexponeringar 1 736 2 324

varav företagsexponeringar 15 350 16 915

varav hushållsexponeringar 2 128 2 273

varav värdepapperisering 33 64

varav motpartslösa exponeringar 454 500

Summa 28 733 33 017

Kapitalkrav för risker i handelslagret 2010 2009

ränterisker, specifik risk 587 568

aktiekursrisker, generell risk 1 1

råvarurisk 2

Kapitalkrav enligt Var-beräkning * 263 324

Summa 853 893

* Kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i handelslagret beräknas enligt Var-modell.

Kapitalkrav för operativa risker 2010 2009

Handel och finansförvaltning 691 811

Hushållsbank 1 433 1 341

Storkundsbank 269 231

betalning och avveckling 55 51

administrationsuppdrag 15 15

Privatkundsmäkleri 5

Summa 2 463 2 454

Kapitalkrav för operativa risker beräknas enligt schablonmetoden.

2010 2009

Kreditrisker enligt IRKExponerat belopp efter

kreditriskskyddGenomsnittlig

riskvikt KapitalkravExponerat belopp efter

kreditriskskyddGenomsnittlig

riskvikt Kapitalkrav

Institutsexponeringar 152 312 14% 1 736 87 218 33% 2 324

Företagsexponeringar 281 280 68% 15 350 299 866 71% 16 915

Hushållsexponeringar 94 033 28% 2 128 97 415 29% 2 273

Värdepapperiseringar 3 535 12% 33 6 753 12% 64

motpartslösa exponeringar 5 686 100% 454 8 552 73% 500

Summa 536 846 46% 19 701 499 804 55% 22 076



M4 geografisk fördelning av intäkter

M5 räntenetto

2010 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Totalt

ränteintäkter 21 991 1 918 35 27 423 34 24 428

erhållna utdelningar 6 230 6 230

Provisionsintäkter 6 020 62 9 14 41 3 6 149

nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 1 106 18 –1 57 3 1 182


Summa intäkter 36 679 1 999 44 40 520 40 39 322

2009 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Totalt

ränteintäkter 27 624 3 002 44 120 663 45 31 498

erhållna utdelningar 1 493 1 493

Provisionsintäkter 5 357 80 12 4 63 7 5 522

nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 386 107 1 93 587


Summa intäkter 36 567 3 191 56 124 819 52 40 809

den geografiska fördelningen har främst skett utifrån var verksamheten bedrivs.

2010 2009

Genomsnittligårlig ränta, %

Genomsnittligårlig ränta, %Medelsaldo Ränta Medelsaldo Ränta

Utlåning till kreditinstitut 517 860 6 988 1,35 585 326 10 439 1,78

Utlåning till allmänheten 356 527 8 379 2,35 381 336 10 235 2,68

räntebärande värdepapper 205 292 3 032 1,48 232 156 6 030 2,60

Summa räntebärande tillgångar 1 079 679 18 399 1,70 1 198 819 26 704 2,23

derivat 95 607 5 923 110 967 4 757


Summa tillgångar 1 252 006 24 428 1,95 1 388 457 31 498 2,27

Skulder till kreditinstitut 296 629 1 553 0,52 432 912 3 920 0,91

Inlåning från allmänheten 416 538 2 295 0,55 374 891 2 776 0,74

varav avgift insättningsgaranti 213 223

emitterade värdepapper 304 326 8 242 2,71 346 553 10 201 2,94

varav provisioner statsgaranterad upplåning 3 276 1 696

efterställda skulder 32 302 1 405 4,35 41 195 1 949 4,73

Räntebärande skulder 1 049 795 13 495 1,29 1 195 551 18 846 1,58

derivat 89 595 3 427 113 134 2 911

Övriga skulder 51 089 172 33 596 179

varav avgift statlig stabiliseringsfond 147 161

Summa skulder 1 190 479 17 094 1,44 1 342 281 21 936 1,63

Eget kapital 61 527 46 176

Summa skulder och eget kapital 1 252 006 17 094 1,37 1 388 457 21 936 1,58

Summa räntenetto 7 334 9 562

Placeringsmarginal 0,59 0,69

ränteintäkter osäkra fordringar 21 26

ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 15 785 20 837

räntekostnader på finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 12 722 16 624



M6 erhållna utdelningar

M9 Övriga intäkter

M7 Provisionsnetto

M8 nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

Provisionsintäkter 2010 2009

betalningsförmedlingsprovisioner 1 836 1 822


livförsäkringsprovisioner 549 431

Courtage 363 389

Övriga värdepappersprovisioner 187 122

Corporate finance 46 43


garantiprovisioner 184 179

Kortprovisioner 497 473




Summa 6 149 5 522


betalningsförmedlingsprovisioner –639 –585

Kapitalförvaltningsprovisioner –51 –44

livförsäkringsprovisioner –4 –5


Utlånings- och garantiprovisioner –65 –70

Kortprovisioner –97 –83


Summa –1 314 –1 562


betalningsförmedlingsprovisioner 1 197 1 237


livförsäkringsprovisioner 545 426

Courtage 363 389


Corporate finance 46 43


garantiprovisioner 184 179

Kortprovisioner 400 390




Summa 4 835 3 960

2010 2009


Handel och derivat

aktier och relaterade derivat 542 891

räntebärande värdepapper och relaterade derivat –526 697

Summa 16 1 588

Övrigt

aktier –6

lån –198 –345

Finansiella skulder 289 120

Summa 91 –231


Säkringsinstrument –335 786

Säkrad post 564 –959

Summa 229 –173

Ineffektiv del vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet 131

Ineffektiv del av kassaflödessäkring –37

Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 120 71

Valutakursförändring 726 –762

Summa 1 182 587

Jämförelsetal har justerats enligt beskrivning i koncernens redovisningsprinciper, se Förändrade redovisningsprinciper sidan 56.

2010 2009

aktier och andelar 382 178

aktier och andelar i intresseföretag 42 44

aktier och andelar i koncernföretag * 5 806 1 271

Summa 6 230 1 493

* varav genom koncernbidrag 3 427 1 218

2010 2009

realisationsresultat vid försäljning av dotter- och intresseföretag 22 13

Kontorsöverlåtelse 5 434

Fastighetsintäkter 1 1

realisationsresultat vid försäljning av fastigheter, inventarier m.m. 1

It-tjänster 1 074 1 051

Övriga rörelseintäkter 230 210

Summa 1 333 1 709

Under 2010 avyttrade Swedbank ab sitt aktieinnehav i intresseföretaget bergs-lagens Sparbank ab, vilket medförde en realisationsvinst med 22 mkr. Under 2009 avyttrades aktieinnehaven i intresseföretagen nCSd Holding ab, 6 mkr, och Privat-girot ab, 7 mkr.

2009

JusteringFöre


justering


Handel och derivat

räntebärande värdepapper och relaterade derivat 498 199 697

Summa 498 199 697


Säkringsinstrument –462 1 248 786

Säkrad post 488 –1 447 –959

Summa 26 –199 –173



Styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, VD, vVD, nuva-rande och tidigare och motsvarande befattningshavare 2010 2009

Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner 18 37

antal personer 13 13

lämnade lån, mkr 80 64

antal personer 17 15

Sjukfrånvaro, % 2010 2009

total sjukfrånvaro 2,9 3,0

varav långtidssjukfrånvaro, som andel av total sjukfrånvaro 45,1 52,3

Sjukfrånvaro för kvinnor 3,7 3,8

Sjukfrånvaro för män 1,8 1,9

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre 2,6 2,3

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år 2,5 2,7

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre 3,4 3,5

2010 2009

Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Samtliga anställda 55 45 56 44

Styrelseledamöter 50 50 58 42

Övriga ledande befattningshavare inkl. Vd 33 67 45 55

mer information om ersättning till ledande befattningshavare och ersättningsprogram Program 2010 framgår i not K14.

Ersättningsprogram 2010 2010

redovisad kostnad avseende ersättning som regleras med aktier i Swedbank ab 25

redovisad kostnad för sociala avgifter 8

redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 115

redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del 61

Totalt redovisad kostnad 209

totalt förväntat antal prestationsrättigheter att tilldela, milj 1,0

Förväntat antal prestationsrätter som förfaller till följd av personalomsättning, milj 0,0

antal prestationsrättigheter som ligger till grund för redovisad kostnad, milj 1,0

Förväntat verkligt värde per prestationsrätt vid värderingstidpunkten, kr 102

Verkligt värde för en prestationsrätt motsvaras av förväntad kurs för en stamaktie vid tilldelningstidpunkten, då en prestationsrätt ger rätt till en stamaktie kompenserat med stamaktier motsvarande värdet av den utdelning som stamaktierna berättigat till under intjäningsperioden.

M11 Övriga allmänna administrationskostnader

2010 2009

Hyror, övriga lokalkostnader 840 873

datakostnader 1 288 1 276

tele, porto 158 175

Konsulter och köpta tjänster 946 955

resor 148 147

representation 42 41

materialkostnader 211 213

reklam, Pr, marknadsföring 215 244

Värdetransport, larm 378 409

reparation och underhåll 154 158

Övriga administrationskostnader 277 279

Övriga rörelsekostnader 128 110

Summa 4 785 4 880

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte AB 2010 2009


annan revisionsverksamhet 5 6

Skatterådgivning 1

Övriga 1

Summa 21 23

Internrevision 52 48

M10 Personalkostnader2010 2009

löner och arvoden 3 984 3 717

ersättningar i form av aktier i Swedbank ab 25

Socialförsäkringsavgifter 1 320 1 201

Pensionskostnader 987 988

Utbildningskostnader 67 74

Övriga personalkostnader 157 156

Summa 6 540 6 136

varav resultatbaserade personalkostnader 201 18

varav kostnader för personalomställning 111 37

2010

Löner och arvoden

Styrelse, VD och vVDsamt övriga ledande

befattningshavareÖvriga

anställda Totalt

Sverige 61 3 816 3 877

danmark 20 20

norge 31 31

USa 14 14

Finland 32 32

Övriga länder 10 10

Summa 61 3 923 3 984

2009

Löner och arvoden

Styrelse, VD och vVDsamt övriga ledande

befattningshavareÖvriga

anställda Totalt

Sverige 47 3 562 3 609

danmark 24 24

norge 34 34

USa 22 22

Finland 10 10

Övriga länder 18 18

Summa 47 3 670 3 717



M13 Kreditförluster, netto

M12 avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar


Inventarier 192 200



Summa 350 359

2010 2009

Reserveringar för individuellt värderade osäkra lån

reserveringar 299 831

Återvinningar av tidigare gjorda reserveringar –156 –88

reserveringar för homogena grupper av osäkra lån, netto 2 17

Summa 145 760

Portföljreserveringar för lån som individuellt inte bedömts osäkra –323 272

Bortskrivningar av osäkra lån

Konstaterade kreditförluster 734 1 058

Ianspråktagande av tidigare reserveringar –344 –163

Återvinningar –139 –63

Summa 251 832

Kreditförluster för ansvarsförbindelser och övriga kreditriskexponeringar –84 672


Kreditförluster fördelade per värderingskategori

lånefordringar –69 2 500

Verkligt värde via resultaträkningen 58 36

Summa –11 2 536

Kreditförluster fördelade per låntagarkategori

Kreditinstitut –32 167

allmänheten 21 2 369

Summa –11 2 536

M15 bokslutsdispositioner

M14 nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

2010 2009

Aktier och andelar i dotterföretag

ektornet ab, Stockholm 222

JSC Swedbank, Kiev 5 814

nordic Foodservice Investment, Stockholm 1

oao Swedbank, moskva 492

Swedbank First Securities llC, new York 19

Swedbank Juristbyrå ab, Stockholm 3

Swedbank Företagsförmedling ab, Stockholm 4

Zao Swedbank, moskva 14

Lån utgörande nettoinvestering

JSC Swedbank, Kiev –347 1 286

Summa 394 7 114

nedskrivningarnas storlek motsvarar skillnaden mellan redovisat värde före nedskriv-ning och investeringarnas nyttjandevärde. I dessa fall motsvarar nyttjandevärdet det koncernmässiga värdet.

Obeskattade reserver 2010 2009

Överavskrivningar inventarier 10 13

Överavskrivningar rörelsefastigheter 2

Periodiseringsfond, upplösning 5 024

Summa 10 5 039

M16 Skatt

Skattekostnad 2010 2009

Skatt avseende tidigare år 13 –216

aktuell skatt 1 784 2 422

Uppskjuten skatt –3 –51

Summa 1 794 2 155

Positiv aktuell skatt redovisad direkt i eget kapital uppgick 2009 till 156 mkr.

2010 2009

mkr procent mkr procent

Utfall 1 794 20,2 2 155 162,8

26,3 % på resultatet före skatt 2 332 26,3 348 26,3

Skillnad 538 6,1 –1 807 –136,5

Skillnaden består av följande poster

Skatt tidigare år –13 –0,1 216 16,3

ej skattepliktiga intäkter/ej avdrags-gilla kostnader –30 –0,3 –168 –12,7

ej skattepliktiga utdelningar 685 7,7 26 2,0

ej avdragsgill goodwillavskrivning –32 –0,4 –32 –2,4

Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar 5 0,1 1 0,1

Schablonintäkt periodiseringsfond –4 –0,1 –31 –2,3

ej avdragsgill nedskrivning av aktier –195 –2,2 –1 869 –141,3

Kreditförluster Ukraina och ryssland 105 1,2

lämnade koncernbidrag 17 0,2

Övrigt, netto 50 3,8

Summa 538 6,1 –1 807 –136,5

2010

Uppskjutna skattefordringarIngående

balansResultat-

räkningÖvrigt total-

resultatUtgående

balans


Kassaflödessäkring 265 –156 109

Pensioner 89 2 91

Övrigt –5 1 –4

Summa 349 3 –156 196

2009

Uppskjutna skattefordringarIngående

balansResultat-

räkningÖvrigt total-

resultatUtgående

balans


Kassaflödessäkring 332 –67 265

Pensioner 77 12 89

Övrigt –44 39 –5

Summa 365 51 –67 349



M18 belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

M19 Utlåning till kreditinstitut M20 Utlåning till allmänheten


2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009


Handel

Svenska staten 23 089 72 864 19 870 22 864 72 637 19 624 19 821 69 913 16 668

Svenska kommuner 722 6 643 724 6 630 772 6 635


Övriga utländska emittenter 28 27 413 28 27 421 28 26 421

Summa 25 539 76 866 24 056 25 328 76 639 23 707 22 299 73 881 20 647

2010 2009 1/1/2009


Svenska banker 48 903 37 118 60 328




Utländska banker, återköpsavtal 823

Utländska kreditinstitut 668 290

Utländska kreditinstitut, återköpsavtal 1 544

Summa 391 469 400 666 388 464


Handel

Svenska banker 3 378

Svenska banker, återköpsavtal 1 942 8 564 204

Svenska kreditinstitut 45 579 43 330

Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 14 112 477 108 239

Utländska banker 548


Summa 87 472 63 792 133 863

Summa 478 941 464 458 522 327

Efterställda fordringar 2010 2009 1/1/2009

Koncernföretag 5 930 6 995 7 202

Intresseföretag 120 320 200

Övriga företag 57 62 56

Summa 6 107 7 377 7 458

2010 2009 1/1/2009



Svensk allmänhet, återköpsavtal 7 082

Utländsk allmänhet 57 714 70 440 90 780

Summa 218 907 274 200 340 037


Handel

Svensk allmänhet 4 7 069

Svensk allmänhet, återköpsavtal 35 444 29 829 23 126

Utländsk allmänhet 3 882

Utländsk allmänhet, återköpsavtal 5 764 7 347 2 953

Övrigt


Summa 105 755 139 150 57 478

Summa 324 662 413 350 397 515

maximal kreditriskexponering för utlåning värderad till verkligt värde motsvarar redovisat värde.

Efterställda fordringar 2010 2009 1/1/2009

Övrigt 308 348

Summa 308 348

M17 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

2010 2009

Belopp före skatt

Uppskjuten skatt

Aktuell skatt

Belopp efter skatt

Belopp före skatt

Uppskjuten skatt

Aktuell skatt

Belopp efter skatt

Kassaflödessäkringar 592 –155 437 254 –67 187

Koncernbidrag –9 3 –6

Övrigt totalresultat 592 –155 437 245 –67 3 181



M21 obligationer och andra räntebärande värdepapper

M22 aktier och andelar

Redovisat värde Anskaffningsvärde

2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009


Handel

Handelslager 5 198 5 055 3 826 5 064 5 156 3 965

För skyddande av fordran 2 103 186 2 103 186

Övrigt


Övriga aktier 31 33

Summa 5 255 5 183 4 091 5 124 5 286 4 186

Värderingskategori, tillgängliga för försäljning

bostadsrätter 28 28 28 28 28 28

Övrigt 23 16 13 23 16 13

Summa 51 44 41 51 44 41

Summa 5 306 5 227 4 132 5 175 5 330 4 227

varav onoterat 53 147 227

onoterat innehav har värderats till senaste transaktionspris. Innehav i värderingskategorin tillgängliga för försäljning har värderats till anskaffningsvärde då något annat mer tillförlitligt verkligt värde inte ansetts kunna fastställas.

Emitterade av andra än offentliga organ Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp

2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009

Värderingskategori, verkligt värde via resultat-räkningen

Handel


Svenska finansiella företag 6 049 7 280 3 094 6 060 7 037 3 168 6 016 6 784 2 998

Svenska icke-finansiella företag 4 580 6 318 21 621 4 567 6 274 21 652 4 565 6 313 21 827


Utländska icke-finansiella företag 3 463 2 131 1 292 3 364 2 125 1 383 3 472 2 145 1 416

Summa 115 870 96 847 162 925 116 414 96 244 161 361 113 342 94 255 160 795

Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall *



Utländska icke-finansiella företag 952 948 3 163 952 948 3 163 967 976 3 207

Summa 14 787 89 138 74 685 14 787 89 138 74 685 14 831 89 241 74 938

Summa 130 657 185 985 237 610 131 201 185 382 236 046 128 173 183 496 235 733

varav efterställt 200 200

varav noterat 124 957 176 581 230 209

* Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 14 728 mkr (89 455). redovisat värde understiger eller är lika med nominellt belopp för samtliga värdepapper.



M23 aktier och andelar i intresseföretag

Anläggningstillgångar 2010 2009 1/1/2009


Övriga intresseföretag 38 23 18

Summa 1 168 1 271 1 266


Under året tillkommande 15 6

Under året avgående –118 –1



Organisations- nummer Antal

Redovisat värde

Anskaffnings-värde

Kapital- andel, %

Kreditinstitut

enterCard Holding ab, Stockholm 556673–0585 3 000 420 420 50,00

Färs & Frosta Sparbank ab, lund 516401–0091 1 478 700 257 257 30,00

Sparbanken rekarne ab, eskilstuna 516401–9928 865 000 125 125 50,00

Swedbank Sjuhärad ab, borås 516401–9852 950 000 287 287 47,50

Vimmerby Sparbank ab, Vimmerby 516401–0174 340 000 41 41 40,00

Summa 1 130 1 130

Övriga intresseföretag

bankernas automatbolag ab, Stockholm 556817–9716 15 000 000 15 15 20,00

bdb bankernas depå ab, Stockholm 556695–3567 13 000 3 7 20,00

bgC Holding ab, Stockholm 556607–0933 29 177 11 11 29,18

Finansiell Id-teknik bId ab, Stockholm 556630–4928 12 735 4 23 28,30

rosengård Invest ab, malmö 556756–0528 2 500 5 5 25,00

Upplysningscentralen, Stockholm 556137–5113 2 000 0 0 20,00

Summa 38 61

Summa 1 168 1 191



M24 aktier och andelar i koncernföretag

Anläggningstillgångar 2010 2009 1/1/2009


Utländska kreditinstitut 26 014 25 633 24 499

Övriga företag 7 921 3 961 3 982

Summa 48 833 44 492 43 379


Under året tillkommande 5 082 6 990

Under året nedskrivet –741 –5 828

Under året avgående –49



Organisations- nummer Antal

Redovisat värde

Anskaffnings-värde

Kapital- andel, %

Svenska kreditinstitut

Swedbank Finans ab, Stockholm 556131–3395 345 000 415 415 100

Swedbank Företagskredit ab, Stockholm 556204–2340 200 000 20 120 100

Swedbank Hypotek ab, Stockholm 556003–3283 23 000 000 14 328 14 328 100

Ölands bank ab, borgholm 516401–0034 780 000 135 135 60

Summa 14 898 14 998

Utländska kreditinstitut

Swedbank aS, tallinn 10060701 943 232 436 22 919 22 919 100

First Securities aS, oslo 980645487 1 560 021 934 1 000 100

oao Swedbank, moskva 1027739131529 28 000 000 969 1 460 100

JSC Swedbank, Kiev 19356840 544 091 614 703 1 080 9 858 100

Swedbank First Securities llC, new York 20–416–7414 67 18 37 67

Swedbank (luxembourg) S.a., luxemburg 302018–5066 299 999 94 138 100

Summa 26 014 35 412

Övriga bolag

ektornet ab, Stockholm 556788–7152 5 000 000 1 433 1 655 100

Fr & r Invest, Stockholm 556815–9718 10 000 000 10 10 100

Frir rUS ooo, moskva 11107746962377 1 166 166 100

ooo leasing, moskva 1047796412531 2 139 139 100

mandab ab, Stockholm 556318–3119 500 5 230 100

Sparia Försäkrings ab, Stockholm 516401–8631 30 000 555 595 100

Swedbank administration ab, Stockholm 556284–5387 10 000 6 6 100

Swedbank babS Holding ab, Stockholm 556691–3579 1 000 55 55 100

Swedbank Fastighetsbyrå ab, Stockholm 556090–2115 130 000 5 5 100

Swedbank Företagsförmedling ab, Stockholm 556184–2120 20 000 2 6 100

Swedbank Försäkring ab, Stockholm 516401–8292 150 000 2 346 2 346 100

Swedbank Juristbyrå ab, Stockholm 556576–8891 5 000 1 9 100

Swedbank robur ab, Stockholm 556110–3895 10 000 000 3 197 3 197 100

Övriga 1 20 100

Summa 7 921 8 439

Summa 48 833 58 849

röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga bolag är onoterade.



Justering Nominellt belopp 2009 Positiva marknadsvärden 2009 Negativa marknadsvärden 2009


Efter justering


Efter justering


Efter justering

ränterelaterade kontrakt under Verkligt värde säkring

Swappar 20 712 89 890 110 602 1 402 2 508 3 910

Valutarelaterade kontrakt under Verkligt värde säkring

Swappar 1 053 23 332 24 385 62 289 351 790 790

ränterelaterade kontrakt under Övriga derivat

Swappar 2 659 768 –89 890 2 569 878 56 623 –2 508 54 115

Valutarelaterade kontrakt under Övriga derivat

Swappar 371 897 –23 332 348 565 5 891 –289 5 602 8 120 –790 7 330

M25 derivat

moderbolagets principer och hantering avseende derivat är desamma som koncernens, se not K29.

Nominellt belopp/ återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

< 1 år 1–5 år > 5 år 2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009 2010 2009 1/1/2009

Derivat i säkringsredovisning

Verkligt värde säkring


Swappar 58 408 66 188 5 072 129 667 110 602 72 866 2 938 3 910 2 798


Swappar 4 746 17 619 1 340 23 704 24 385 1 558 2 048 351 429 790

Summa 63 154 83 806 6 411 153 371 134 987 74 424 4 986 4 261 3 228 790

Kassaflödessäkringar


Swappar 2 849 6 527 9 376 18 801 26 577 328 798 902

Summa 2 849 6 527 9 376 18 801 26 577 328 798 902

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet


Swappar 915 915 993 6 186

Summa 915 915 993 6 186

Övriga derivat


optioner 974 037 298 299 48 882 1 321 217 828 079 160 428 1 279 1 034 868 1 264 776 466

terminer 4 321 591 1 314 533 5 636 124 5 186 013 5 982 882 4 062 6 252 20 445 3 849 5 946 21 245

Swappar 704 498 1 456 005 459 583 2 620 086 2 569 878 2 784 088 38 471 54 115 66 568 40 239 54 931 65 029


optioner 37 670 44 37 715 33 436 12 026 393 275 247 352 398 205

terminer 926 060 7 407 7 933 474 745 865 782 658 10 304 9 118 37 737 12 091 13 283 39 047

Swappar 41 780 236 049 104 716 382 545 348 565 252 720 20 478 5 602 10 447 15 072 7 330 18 252

aktierelaterade kontrakt

optioner 41 441 9 571 45 605 96 618 169 318 75 414 2 234 3 155 3 746 1 650 1 574 1 005

terminer 481 3 483 296 431 3 4 27 10 12 4

Swappar 259 13 7 478 7 750 1 005 679

Summa 7 047 816 3 321 923 666 272 11 036 011 9 881 450 10 050 647 78 229 79 555 140 084 75 207 84 250 145 253

Totalt 7 114 734 3 412 257 672 683 11 199 674 10 035 238 10 152 641 83 220 83 816 143 498 75 534 85 838 146 155

varav clearat 236 119 2 133 210 165 548 2 979 3 804 10 470 3 589 4 108 9 650

Förfallostruktur avseede framtida säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar

upp till 1år 1–3 år 3–5 år

negativa kassaflöden (skulder) 23 56 74

ovanstående framtida kassaflöden, uttryckta i mkr, är exponerade för variation hänförlig till ändrade räntesatser och/eller ändrade valutakurser.

dessa framtida kassaflöden är säkrade med derivat, vilka redovisas som kassa-flödessäkringar, med motsatta kassaflöden som eliminerar variationerna.




M26 Immateriella anläggningstillgångar2010 2009

Goodwill Kundbas Övrigt Totalt Goodwill Kundbas Övrigt Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 2 202 41 324 2 567 2 202 41 314 2 557

nyanskaffningar via separata förvärv 7 7 11 11

avyttringar och utrangeringar –3 –3

Valutakursdifferenser –3 –3 2 2

Anskaffningsvärde vid årets utgång 2 202 41 328 2 571 2 202 41 324 2 567

Avskrivningar vid årets ingång –1 389 –19 –125 –1 533 –1 266 –13 –92 –1 371

Årets avskrivningar –123 –6 –28 –157 –123 –6 –29 –158

Valutakursdifferenser 1 1 –4 –4

Avskrivningar vid årets utgång –1 512 –25 –152 –1 689 –1 389 –19 –125 –1 533

Redovisat värde 690 16 176 882 813 22 199 1 034

goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriel-la anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet systematiskt över nyttjandeperioden. med systematisk avskrivning avses såväl

linjär som ökande eller minskande avskrivning. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. något nedskrivningsbehov fanns inte.

M27 materiella tillgångar2010 2009

Omsättnings-tillgångar Anläggningstillgångar

Omsättnings-tillgångar Anläggningstillgångar

Fastigheter redovisade

som varulager InventarierRörelse-

fastigheter Totalt

Fastigheter redovisade

som varulager InventarierRörelse-

fastigheter Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 5 2 443 24 2 472 2 486 24 2 510

nyanskaffningar 1 121 122 5 181 186

avyttringar och utrangeringar –5 –77 –82 –223 –223

Valutakursdifferenser –1 –1 –1 –1

Anskaffningsvärde vid årets utgång 1 2 486 24 2 511 5 2 443 24 2 472

Avskrivningar vid året ingång –1 932 –10 –1 942 –1 942 –10 –1 952

Årets avskrivningar –192 –1 –193 –200 –1 –201

avyttringar och utrangeringar 75 75 211 211

Valutakursdifferenser –1 –1 –1 1

Avskrivningar vid årets utgång –2 050 –11 –2 061 –1 932 –10 –1 942

Nedskrivningar vid årets ingång 2 2

Årets nedskrivningar 2 2

avyttringar och utrangeringar –2 –2

Nedskrivningar vid årets utgång 2 2

Redovisat värde 1 436 13 450 3 511 14 528

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms i snitt vara fem år och deras restvärde bedöms vara noll liksom föregående år. det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resul-taträkningen under nyttjandeperioden. någon indikation på nedskrivningsbehov per

balansdagen fanns inte. enskilda byggnadskomponenter för rörelsefastigheter skrivs av under nyttjandeperioden. restvärdet bedöms vara noll. mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

M28 Övriga tillgångar

2010 2009 1/1/2009

Fondlikvidfordringar * 87 3 928 7 259

Koncernbidrag 3 427 1 265 830

Övrigt 4 049 725 1 904

Summa 7 563 5 918 9 993

brutto fondlikvidfordringar 2 693 5 995 9 103


M29 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2010 2009 1/1/2009

Upplupna ränteintäkter 7 063 9 788 13 346

Övrigt 1 142 1 250 1 851

Summa 8 205 11 038 15 197



M31 In- och upplåning från allmänheten

2010 2009 1/1/2009



Inlåning utländsk allmänhet 13 186 10 568 8 292

Summa 409 496 367 781 333 974


Handel

Inlåning svensk allmänhet, återköpsavtal 17 146 7 689 30 939

Övrigt *


Summa 28 374 26 273 59 105

Summa 437 870 394 054 393 079

* nominellt belopp uppgår till 11 269 18 332 27 794

M30 Skulder till kreditinstitut

2010 2009 1/1/2009


Svenska banker 99 708 131 200 191 032



Utländska kreditinstitut 51 660 303

Summa 170 947 321 630 399 396


Handel

Svenska banker, återköpsavtal 2 677 5 730 8 624



Summa 19 763 18 245 25 888

Summa 190 710 339 875 425 284

M32 emitterade värdepapper

2010 2009 1/1/2009


Certifikat 11 532 62 780 16 170

andra räntebärande obligationslån * 190 149 211 734 139 107

Värdeförändring till följd av säkringsredo-visning till verkligt värde * 224 1 990 561

Summa 201 905 276 504 155 838


Handel

Certifikat 51 423 28 001 87 691

Övrigt 20 491 36 424 34 522

Summa 71 914 64 425 122 213

Summa 273 819 340 929 278 051

omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not m2 likviditetsrisker, sidan 131.

* Jämförelsetal har justerats enligt beskrivning i koncernens redovisningsprinciper, se Förändrade redovisningsprinciper sidan 56. För 2009 har 172 473 mkr flyttats från andra räntebärande obligationslån under kategorin Handel. av detta belopp har 170 467 mkr flyttats till andra räntebärande obligationslån och 2 007 mkr har flyttats till Värdeförändring till följd av säkringsredovisning till verkligt värde under kategorin övriga finansiella skulder.

M33 Övriga skulder

2010 2009 1/1/2009

Fondlikvidskulder * 3 341 470 4 956

ej registrerade aktier 3 009

Koncernskulder 1 093 1 098 1 681

Korta positioner aktier 183 192 112

varav egna emitterade aktier 62 48 30

Korta positioner räntebärande värdepapper 33 996 40 218 53 060

varav egna emitterade räntebärande värdepapper 1 106 4 292 10 372

Övrigt 5 017 8 453 8 629

Summa 43 630 50 431 71 447

brutto, fondlikvidskulder 5 947 2 537 6 800




Specifikation av efterställda skulder

Tidsbundna förlagslån

LöptidRätt till förtidsinlösen

för Swedbank AB ValutaNominellt

belopp, miljRedovisat

belopp, mkr Kupongränta, %

1989/2019 SeK 111 133 11,00

2006/2016 2011 SeK 685 685 rörlig

2006/2016 2011 SeK 89 90 4,23

2006/2016 2011 SeK 1890 1 890 rörlig

2006/2016 2011 SeK 600 600 rörlig

2006/2016 2011 gbP 120 1 279 5,25

2006/2016 2011 USd 75 507 rörlig

2006/2016 2011 eUr 136 1294 rörlig

2007/2017 2012 SeK 725 753 5,9

2007/2017 2012 SeK 374 374 rörlig

2007/2017 2012 USd 400 2 704 rörlig

2007/2017 2012 eUr 382 3 730 5,57

2007/2017 2012 noK 156 187 5,36

2008/2018 2013 eUr 400 4 088 7,38

Summa 18 314

M35 avsättningar

M34 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

M36 efterställda skulder

2010 2009 1/1/2009

Upplupna räntekostnader 3 306 3 876 5 261

Övrigt 1 341 1 184 1 973

Summa 4 647 5 060 7 234

2010 2009 1/1/2009

avsättningar för pensioner 1 2 3

reserveringar för garantier 143 702 68

Övrigt 62 68 64

Summa 206 772 135

2010 2009 1/1/2009


Förlagslån 17 747 22 803 27 248

Värdeförändring till följd av säkrings- redovisning till verkligt värde 567 885 904

Summa förlagslån 18 314 23 688 28 152

eviga förlagslån 8 940 12 877 13 471

varav primärkapitaltillskott 6 915 9 218 9 709

Värdeförändring till följd av säkrings- redovisning till verkligt värde 407 586 1 054

Summa eviga förlagslån 9 347 13 463 14 525

Summa 27 661 37 151 42 677



M37 obeskattade reserver M38 eget kapital

Ackumulerade överavskrivningar

Periodiserings-fond Total

Ingående balans 2009 100 5 755 5 855

Upplösning –15 –5 024 –5 039



Upplösning –10 –10


Periodiseringsfond 2010 2009 1/1/2009

avsättning 2004 3 000

avsättning 2007 2 024

avsättning 2008 731 731 731

Summa 731 731 5 755

2010 2009 1/1/2009

Bundet eget kapial

aktiekapital, stamaktier 19 999 19 739 10 823

aktiekapital, preferensaktier 4 352 4 612 4 095

reservfond 6 489 6 489 6 489

Summa 30 840 30 840 21 407

Fritt eget kapital

Kassaflödessäkringar –306 –743 –930

Överkursfond 13 083 13 083 4 871

balanserad vinst 22 142 15 038 15 876

Summa 34 919 27 378 19 817


Periodens förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFrS framgår av rap-porten Förändringar i eget kapital. I moderbolaget redovisas enligt FFFS 2008:25 ej registrerade aktier som skuld. I samband med emissionen av preferensaktier 2008 debiterades 3 009 mkr via avräkningsnota. dessa var kontant betalda den 7 januari, tre bankdagar efter affärsavslut, och registrerade den 19 januari 2009.

Eviga förlagslån





1996/evigt 2011 JPY 10 000 844 4,35

1997/evigt 2012 USd 50 364 8,01

1997/evigt 2012 USd 105 780 7,50

1998/evigt 2028 JPY 5 000 444 5,00

Summa 2 432

Eviga förlagslån med sådana villkor att de av Finans-inspektionen godkänts som primärkapitaltillskott





2004/evigt 2016 gbP 200 2 270 5,75

2005/2035 * 2015 JPY 14 000 1 110 4,00

2007/evigt 2017 SeK 2 000 2 145 6,67

2008/evigt 2018 SeK 873 855 8,28

2008/evigt 2013 SeK 536 535 rörlig

Summa 6 915

* räntan är i USd.

Vissa förlagslån används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. I moderbolaget redovisas valutakomponenten för dessa skulder till anskaffningsvärde, medan den redovisas till balansdagskurs i koncernen.



M39 Verkligt värde för finansiella instrument

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrumentnedan redogörs för en jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för moderbolagets finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt definitionen i IaS 39.

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrumentnär moderbolaget fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen. metoderna är uppdelade på tre olika nivåer. Verkligt värde för finansiella instrument som klassats till nivå 1 fastställs utifrån noterade marknadspriser på en aktiv marknad. Verkligt värde för finansiella instrument som klassats till nivå 2 fastställs utifrån värderingsmodeller som baseras på observerbar marknadsdata. Vid värdering av ränte- och valutarelaterade derivat utan optionsinslag, lån och inlåning beräknas nuvärdet av de kassaflöden som sammanhänger med det finansiella instrumentet. använd räntekurva för diskontering av kassaflöden är baserad på observerbar marknadsdata,

det vill säga härledd från noterade relevanta räntor för respektive löptid som kassaflödena erhålls eller betalas. Värdering av optioner sker enligt allmänt accepterade värderingsmodeller, såsom black & Scholes. modellerna uppdateras med för värderingen relevant observerbar marknadsdata för bland annat räntor, valutor, kreditrisk, volatilitet, korrelationer och marknadslikviditet. Verkligt värde för finansiella instrument som klassats till nivå 3 fastställs också utifrån värderingsmodellerna baserat i huvudsak på observerbar marknadsdata, men där det finns inslag av egna uppskattningar som anses betydande för värderingen.

För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde. redovisade värden och verkliga värden överensstämmer till väldigt stor del beroende på den höga andelen finansiella instrument som redovisas till dess verkliga värde.

2010 2009 1/1/2009

TillgångarVerkligt

värdeRedovisat


värdeRedovisat


värdeRedovisat

värde Skillnad

Finansiella tillgångar enligt IAS 39

belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 25 539 25 539 76 866 76 866 24 056 24 056





Utlåning till allmänheten 324 662 324 662 413 350 413 350 397 515 397 515



obligationer och räntebärande värdepapper 130 598 130 657 –59 186 302 185 985 317 238 847 237 610 1 237


varav investeringar som hålles till förfall 14 728 14 787 –59 89 455 89 138 317 75 922 74 685 1 237

aktier och andelar 5 306 5 306 5 227 5 227 4 132 4 132


varav tillgängliga för försäljning 51 51 44 44 41 41

derivat 80 325 80 325 80 438 80 438 133 982 133 982

Övriga finansiella tillgångar 19 328 19 328 34 944 34 944 33 958 33 958

Summa 1 064 699 1 064 758 –59 1 261 585 1 261 268 317 1 354 817 1 353 580 1 237

Aktier och andelar i intresseföretag 1 168 1 168 1 271 1 271 1 266 1 266

Aktier och andelar i koncernföretag 48 833 48 833 44 492 44 492 43 379 43 379

Icke finansiella tillgångar 3 745 3 745 3 826 3 826 3 595 3 595

Summa 1 118 445 1 118 504 –59 1 311 174 1 310 857 317 1 403 057 1 401 820 1 237

2010 2009 1/1/2009

SkulderVerkligt

värdeRedovisat


värdeRedovisat


värdeRedovisat

värde Skillnad

Finansiella skulder enligt IAS 39

Skulder till kreditinstitut 190 710 190 710 339 875 339 875 425 284 425 284






emitterade värdepapper 274 989 273 819 1 170 340 929 340 929 277 885 278 051 –166

varav övriga finansiella skulder 203 075 201 905 1 170 276 504 276 504 155 672 155 838 –166


efterställda skulder 26 290 27 661 –1 371 37 151 37 151 44 924 42 677 2 247

varav övriga finansiella skulder 26 290 27 661 –1 371 37 151 37 151 44 924 42 677 2 247

derivat 72 639 72 639 82 460 82 460 136 639 136 639

Skulder inlånade värdepapper 34 179 34 179 40 410 40 410 53 172 53 172


Övriga finansiella skulder 13 514 13 514 14 988 14 988 23 539 23 539

Summa 1 050 191 1 050 392 –201 1 249 867 1 249 867 1 354 522 1 352 441 2 081

Icke finansiella skulder 2 353 2 353 2 772 2 772 8 155 8 155

Summa 1 052 544 1 052 745 –201 1 252 639 1 252 639 1 362 677 1 360 596 2 081



2010 2009

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 25 539 25 539 76 866 76 866

Utlåning till kreditinstitut 87 472 87 472 63 792 63 792

Utlåning till allmänheten 105 755 105 755 139 150 139 150

obligationer och andra räntebärande värdepapper 92 244 22 935 691 115 870 72 502 23 684 661 96 847

aktier och andelar 5 135 120 5 255 5 055 128 5 183

derivat 2 997 77 328 80 325 3 850 76 579 9 80 438

Summa 125 915 293 610 691 420 216 158 273 303 333 670 462 276

Skulder

Skulder till kreditinstitut 19 763 19 763 18 245 18 245

In– och upplåning från allmänheten 28 374 28 374 26 273 26 273

emitterade värdepapper 71 914 71 914 64 425 64 425

derivat 3 615 69 015 9 72 639 4 118 78 301 41 82 460

Skulder inlånade värdepapper 34 162 17 34 179 40 410 40 410

Summa 37 777 189 083 9 226 869 44 528 187 244 41 231 813

2010 2009

Nivå 3 Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder


Årets köp 37 6

emitterat 32

Årets försäljningar/förfall –14

Överfört från nivå 3 –48 –75

Vinst eller förlust 46 43 7

varav i resultaträkningen 46 43 7


totalt resultat redovisat i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 46 43 7

varav finansiella instrument som innehas per balansdagen 15 7 7

Finansiella instrument redovisade till verkligt värdeefterföljande tabeller redovisar beloppsmässiga fördelningar på de tre olika värderings-nivåerna för finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, obligationer, statsskuldsväxlar, certifikat och standardiserade derivat där det noterade priset använts vid värderingen.

nivå 2 innehåller i huvudsak mindre likvida obligationer, utlåning, upplåning och derivat som värderas baserat på observerbara noteringar. För mindre likvida obligationsinnehav sker justering för kreditspread baserat på observerbar marknadsdata såsom marknaden för kreditderivat. För utlåning till allmänhet, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmargi-nalen för senast genomförda transaktion med samma motpart. egna emitterade värdepapper som inte är noterade men som värderas enligt noterade priser för likvärdiga noterade obligationer ingår även dessa i nivå 2.

nivå 3 innehåller i huvudsak företagsobligationer. För företagsobligationerna där det inte finns någon observerbar notering för aktuell kreditspread används ett rimligt

antagande om denna spread, såsom jämförelse med liknande motparter där det finns observerbar notering av kreditspread. en ökning av den antagna kreditspreaden med 0,10 procentenheter skulle medföra en negativ värdeeffekt med 1 mkr.

då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 3 anses den ersättning som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. då det skulle kunna uppkomma en skillnad mellan detta verkliga värde och verkligt värde vid den tidpunkten enligt värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar moderbolaget sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga ackumulerade skillnader som inte redovisats i resultaträkningen.

det har under året inte förekommit några betydande överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2.

I efterföljande tabell framgår finansiella instrument redovisade till verkligt värde per årsskiftet fördelat per värderingsnivå.

Justering Skulder 2009

Före justering Justering Efter justering

Ingående balans 60 845 –60 843 2

emitterat 82 868 –82 836 32

Vinst eller förlust –1 240 1 247 7

varav i resultaträkningen –1 240 1 247 7

Utgående balans 142 474 –142 433 41

totalt resultat redovisat i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde –1 240 1 247 7

varav finansiella instrument som innehas per balansdagen –1 240 1 247 7




M40 omklassificering av finansiella tillgångar

Swedbank valde per 1 juli 2008 att omklassificera vissa räntebärande värdepapper som på grund av då rådande extraordinära marknadsförhållanden var illikvida. marknadsför-hållandena betecknades av extrem turbulens, bristande likviditet och avsaknad av noterade priser på aktiva marknader. Innehavet, enligt tabell nedan, omklassificerades från innehav för handel till värderingskategorin hålles till förfall då instrumenten inte längre innehas i handelssyfte utan då ledningen istället avser och har förmågan att inneha dem till slutförfall. Finansiella instrument i värderingskategorin innehas för handel redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkning-

en. Finansiella instrument i kategorin hålles till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar. något nedskrivningsbehov fanns inte per sista december, vilket innebär att samtliga kontraktsenliga kassaflöden förväntas erhållas. av nedanstående innehav uppgår instrumenttyperna residential mortgage backed Securities (rmbS) och Commercial mortgage backed Securities (CmbS) till 80 procent av exponeringen och resterande 20 procent består av en företagsobliga-tion utgiven av företag som kontrolleras av amerikanska staten.

2010 2009 2008 30/6/2008 2007

redovisat värde 4 287 7 203 8 138 7 376 7 563

nominellt belopp 4 332 7 306 8 328 7 558 7 618

Verkligt värde 4 140 6 872 7 988 7 376 7 563

Vinst/förlust som redovisas i resultaträkningen –187 –56

Vinst/förlust som skulle redovisas i resultaträkningen om tillgången inte omklassificerats –147 –332 –150 –187 –56

effektivränta per dagen för omklassificeringen, % 5,62

redovisade ränteintäkter efter omklassificering 70 185 160

Första halvårets värdenedgång 2008 uppgick till 187 mkr och andra halvårets värdenedgång 2008 uppgick till 150 mkr.

nominellt belopp och redovisat värde påverkas av ändrade valutakurser. redovisat värde påverkas också av periodisering av underkurs enligt effektivräntemetoden.



M41 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

M42 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2010 2009

Periodiserade uppläggningsavgifter 216 174

orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar 1 293 158

realisationsvinst/realisationsförlust dotter- och intresseföretag –22 –15

realisationsvinst/realisationsförlust fastigheter och inventarier –7 –433

av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 193 201

av- och nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar 394 7 114

av- och nedskrivningar på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 157 158

nedskrivning av lån 149 2 599

Utdelning koncernföretag* –3 427 –1 217

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 2 833 4 160

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –415 –2 176

Övrigt –6 4

Summa 1 358 10 728

* avser netto mellan ej inbetald utdelning redovisad som intäkt för räkenskapsåret och under detta år inbetald utdelning från föregående räkenskapsår.

Ställda panter

För egna skulder ställda säkerheter 2010 2009 1/1/2009

Statspapper och obligationer pantsatta hos riksbanken 17 749 137 998 227 405

Statspapper och obligationer pantsatta hos utländska centralbanker 11 539 25 403 12 105

Statspapper och obligationer pantsatta för skulder till kreditinstitut, repor 19 874 12 148 25 343

Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänheten, repor 17 146 7 689 31 034

Statspapper och obligationer pantsatta för derivat 425

Kontanter 12 038 9 065 7 847

Summa 78 346 192 303 304 160

redovisat värde för skulder där pant ställts uppgick i moderbolaget 2010 till 78 346 mkr (192 303).

Övriga ställda säkerheter 2010 2009 1/1/2009

Värdepapperslån 521 593 347

Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 1 897 1 737 2 838

Kontanter 171 185 164

Summa 2 589 2 515 3 350

Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta åter-köpstransaktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar att värdepgappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant. moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. generellt gäller också att tillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att moderbolaget skulle hamna på obestånd.



Kreditgarantier 440 288 387 025 11 361

Övriga fullgörandegarantier 15 308 19 082 22 740

accepterade och endosserade växlar 171 227 235

beviljade ej disponerade remburser 1 492 1 616 2 213

Övriga ansvarsförbindelser 62 96 314

Summa 457 321 408 045 36 862

reservering för befarade kreditförluster –143 –702 –68

Åtaganden


beviljade ej utnyttjade krediter 90 331 92 346 85 719

beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 56 886 59 180 71 606

Summa 147 217 151 526 157 325

nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not m25 derivat.



M43 operationell leasing

M44 närstående och andra betydande relationer

2010 KostnaderIntäkter vidare-

uthyrning Total

2011 653 59 594

2012 500 46 454

2013 406 38 368

2014 227 21 206

2015 189 18 171

2016 79 79

2017 80 80

2018 80 80

2019 77 77


Summa 2 300 182 2 118

2009 KostnaderIntäkter vidare-

uthyrning Total

2010 641 57 584

2011 491 44 447

2012 401 37 364

2013 222 21 201

2014 184 17 167

2015 76 76

2016 76 76

2017 76 76

2018 73 73


Summa 2 308 176 2 132

Dotterföretag Intresseföretag

2010 2009 2010 2009

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 319 267 377 862 8 497 7 778

Utlåning till allmänheten 12 790 16 842 1 466 1 357

obligationer och andra räntebärande värdepapper 38 122 109 985 200 200

derivat 15 743 8 176


Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 869 487 9

Summa 395 279 522 612 10 169 9 368

Skulder

Skulder till kreditinstitut 58 647 114 799 3 054 3 951

In- och upplåning från allmänheten 6 743 3 442 30

derivat 6 967 10 454

Övriga skulder 1 522 1 594

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4

Summa 73 883 130 289 3 085 3 951


garantier 435 452 381 982 123 500 93 500

derivat, nominellt belopp 479 997 152 812

Intäkter och kostnader

ränteintäkter 8 262 13 075 73 15

räntekostnader 3 306 2 285 52 13

erhållna utdelningar 2 379 53 42 44

Provisionsintäkter 853 700 10



Övriga allmänna administrationskostnader 23 19 29

avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt. det

sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke upp-sägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan.


152 StyrelSenS och VD:S unDerSkrift

Styrelsens och VD:s underskrift

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att

årsredovisningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning

i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspek-

tionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) samt

RFR 2 Redovisning för juridiska personer och ger en rättvi-

sande bild av moderbolagets ställning och resultat och att

förvaltningsberättelsen ger en rätt visande översikt över

utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat

samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som

företaget står inför.

Stockholm den 22 februari 2011

Lars Idermark Anders Sundström

Ordförande Vice ordförande

Ulrika Francke Göran Hedman Berith Hägglund-Marcus

Anders Igel Helle Kruse Nielsen Pia Rudengren

Karl-Henrik Sundström Siv Svensson

Kristina Janson Jimmy Johnsson

Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Michael Wolf

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 februari 2011

Deloitte AB

Svante Forsberg

Auktoriserad revisor

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att

koncernredovisningen har upprättats enligt International

Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av

EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och

resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en

rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verk-

samhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker

och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen

står inför.


reViSionSberättelSe 153

Revisionsberättelse

till årsstämman i Swedbank Ab (publ),

organisationsnummer 502017-7753.

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och

bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning i Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2010.

Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den

tryckta versionen av detta dokument på sidorna 18–152. Det

är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att

internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de

antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av

koncernredovis ningen. Vårt ansvar är att uttala oss om

årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på

grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i

Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen

för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att

årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller

väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett

urval av underlagen för belopp och annan information i räken-

skapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis-

ningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens

tillämpning av dem samt att bedöma de betydelse fulla upp-

skattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort

när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen

samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovis-

ningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt

uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut,

åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om

någon styrelseledamot eller verkställande direktören är

Stockholm den 22 februari 2011

Deloitte AB

Svante Forsberg

Auktoriserad revisor

ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om

någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat

sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank-

och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinsti-

tut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att

vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger

en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet

med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har

upprättats i enlighet med internationella redovisningsstan-

darder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredo-

visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en

rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvalt-

ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och

koncern redovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen

och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen,

disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvalt-

ningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och

verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

rapport om bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva-

ret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 154–165 och för

att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Som underlag för vårt uttalande om en bolagsstyrnings-

rapport har upprättats och är förenlig med årsredovisningens

övriga delar, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt

dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lag-

stadgade information är förenlig med årsredovisningens och

koncernredovisningens övriga delar.

154 bolAgSStyrningSrApport


BolagsstyrningsrapportSwedbanks bolagsstyrning syftar till stärkt lönsamhet och en styrning foku-serad på nära kundrelationer och rådgivningstjänster. Detta sker genom en decentraliserad affärsmodell där affärsbesluten fattas så nära kunden som möjligt. Bolags styrningen inom Swedbank omfattar väl avvägda regler och principer rörande ledning, kontroll och ansvarsfördelning mellan ägarna, sty-relsen och den verkställande direktören. Syftet är att upprätthålla förtroen-det hos kunder och allmänhet, samt att bidra till att skapa en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen.

Swedbank är en bank för de många, med andra ord en inklude-

rande, snarare än en exkluderande bank vars kärnverksamhe-

ter erbjuder ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter

till privatpersoner och företag. Swedbanks övertygelse är att

en traditionell bankmodell fokuserad på nära kundrelationer

och rådgivningstjänster bäst främjar bankens syfte. Utgångs-

punkten för sådan rådgivning är alltid kundernas behov, inte

bankens produkter.

Swedbankkoncernen har fyra geografiska hemmamarkna-

der: Sverige, Estland, Lettland och Litauen, samt verksamhet i

Finland, Norge, Danmark, USA, Kina, Luxemburg, Spanien,

Ryssland och Ukraina. Swedbank har över 9,6 miljoner privat-

kunder och drygt 700 000 företagskunder. Antalet kontor i

Sverige (inklusive sparbankerna) uppgår till cirka 600 och i de

baltiska länderna till över 220.

Swedbanks aktier är noterade på NASDAQ OMX, Stockholm,

sedan 1995. Antalet aktieägare uppgick den 31 december

2010 till 333 145. Största aktieägare var en ägargrupp

bestående av Folksam, KPA och Förenade Liv med en ägaran-

del på 9,3 procent av kapital och röster. Sammanlagt 304 670

aktieägare eller 91,5 procent av ägarna hade 1 000 aktier eller

färre. Utländska ägare stod för en ägarandel om 34,2 procent.

Närmare information om aktieägare och aktieinnehav finns på

sidorna 47-49.

bolagsstyrning i Swedbank

God bolagsstyrning är nödvändig för att uppnå och bevara

allmänhetens förtroende för Swedbank. Värdegrunden inom

Swedbank bygger på enkelhet, öppenhet och omtanke och är

grundvalen för förtroendet för Swedbank. Dessa värderingar

är kopplade till syfte, mål och strategier och fungerar som

vägledare i styrningen av banken och hur bankens medarbe-

tare agerar i det dagliga arbetet.

Bolagsstyrningen inom Swedbank tar sin utgångspunkt i

gällande externa regelverk, såsom aktiebolagslagen, årsredo-

visningslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse,

Swedbanks bolagsordning, Svensk kod för bolagsstyrning

(Koden), Finansinspektionens regler samt interna policys och

instruktioner. Genom dessa fördelas ansvaret för styrning,

kontroll och uppföljning av verksamheten mellan ägarna,

styrelsen och den verkställande direktören. Det är styrelsen

som fastställt principerna för bolagsstyrningen, vilka granskas

årligen för att säkerställa att de är lämpliga, effektiva och

överensstämmer med den senaste utvecklingen inom områ-

det. Styrelsen och verkställande direktören styr i sin tur

verksamheten genom en styrningsmodell som bland annat

består av ett antal policys och instruktioner. Denna beskriver

ansvarsfördelningen inom koncernen för att skapa starka

koncerngemensamma processer med syftet att upprätthålla

förtroende hos kunder och allmänhet samt att bidra till att

skapa en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och

företagen.

Strukturen för bolagsstyrning och styrningsfilosofi innefattar:

• Ägarna genom bolagsstämma

• Styrelsen

• Verkställande direktören

• Affärsområden

• Koncernfunktioner, såsom oberoende riskkontroll och

compliance

• Internrevision

Se illustrationen på nästa sida för en närmare beskrivning.

bolAgSStyrningSrApport 155


Vd och Koncernchef

Styrelsen

Revisions- & Compliance-

utskott

Koncern- funktioner

Risk- & Kapitalutskott

Kommitéer

Ersättnings - utskott

Aktieägaregenom bolagstämma

1. BolagsstämmaAktieägarnas inflytande i Swedbank utövas på bolagsstämman, vilken är bankens högsta beslu-tande organ. Utöver årsstämma kan extra bolags-stämmor hållas.

Bolagsstämman beslutar bland annat om:• val av styrelse och styrelsens arvode,• ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och

verkställande direktören,• ändringar i bolagsordningen,• val av revisor,• resultat- och balansräkning,• disposition av bankens vinst eller förlust, samt• godkänner principer för ersättningar till verk-

ställande direktören och vissa andra ledande befattningshavare genom antagande av rikt-linjer om ersättning för dessa.

2. ValberedningenNominering av styrelseledamöter, inklusive sty-relseordförande och revisorer, sker genom valbe-redningen. Valberedningen är bolagsstämmans organ och utgörs av styrelsens ordförande och vanligtvis de fyra aktieägare med störst innehav.

3. Externa revisorer Den externa revisorn utses av bolagsstämman och nomineringen sker via valberedningen. Revi-sorn granskar Swedbanks årsredovisning och bo-lagsstyrningsrapport samt styrelsens och verk-ställande direktörens förvaltning. Vid årsstämman föredrar revisorn revisionsberättelsen och beskri-ver granskningsarbetet.

4. StyrelsenStyrelsen utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandatperiod på ett år. Styrelsen har det övergripande ansvaret att förvalta Swedbanks angelägenheter i såväl bolagets som samtliga aktieägares intresse. I styrelsens uppgifter ingår bland annat att fastställa verksamhetsmål och strategi, tillsätta och utvärdera verkställande di-rektören, se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten, att lagar och regler följs samt att säkerställa att informa-tionsgivningen präglas av öppenhet och är korrekt.

Styrelsen utfärdar policys som gäller för samtliga bolag i koncernen efter fastställande i respektive bolag. Styrelsen har fastställt en övergripande upp-förandekod och riktlinjer för intern styrning och kontroll. Policys och instruktioner på styrelse- och verkställande direktörsnivå följer en fastställd struktur. Detsamma gäller för regler utfärdade av Swedbanks koncernfunktioner. Härutöver har styrelsen fastställt policys inom bland annat etik, finansiell rapporte-ring, riskhantering och kommunikation. Ett koncerngemensamt regelverk finns för internredovisningsprinciper, planerings- och uppföljningsprocesser samt rapportrutiner. På bolagsnivå finns mer detaljerade instruktioner om praktiska konterings- och avstämningsrutiner.

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delege-ras. Däremot har styrelsen utskott som följer upp, bereder och utvärderar frågor inom sina respek-tive områden inför beslut i styrelsen.

4.1 RISK- oCH KAPItAlUtSKottEtförebereder ärenden inom marknadsrisk, kredit-risk, likviditet och upplåning samt kapitalfrågor.

4.2 ERSättNINgSSUtSKottEt behandlar ersättningsfrågor och säkerställer bland annat att ersättningssystemen stämmer överens med en effektiv riskhantering och inte uppmanar till överdrivet risktagande.

4.3 REVISIoNS- oCH ComPlIANCEUtSKottEtska genom sitt arbete och i dialog med såväl ex-ternrevisorn som chefen för internrevision och koncernledningen ge styrelsen ökade möjligheter till information om eventuella brister i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll.

5. Internrevision Internrevisorn, som är direkt underställd styrel-sen, granskar och utvärderar effektivitet, styr-ning, riskhantering och kontroll i koncernen. Internrevisionen rapporterar regelbundet till styrelsen, revisionsutskottet, verkställande direk-tören samt till den externa revisorn samt arbetar i förebyggande syfte med att föreslå förbättringar i den interna kontrollen.

6. Verkställande direktör och koncernchef Verkställande direktören tillika koncernchefen ansvarar för den löpande förvaltningen av Swed-bank i enlighet med lagar och förordningar samt inom de ramar som styrelsen fastlagt. Ansvarsför-delningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår, bland annat av styrelsens arbetsordning respektive styrelsens instruktion för verkställande direktören. Verkställande direk-tören leder arbetet i koncernledningen och fattar beslut efter samråd med dess ledamöter. Koncern-ledningen består av chefer för Swedbanks affärs-områden och koncernfunktioner.

7. KulturSwedbanks kultur bygger på enkelhet, öppenhet och omtanke. Affärsmodellen baseras på ett tyd-ligt rådgivningsfokus, där besluten fattas så nära affärerna och kunderna som möjligt. modellen bygger på decentralisering med tydliga rollbe-skrivningar och delegering av befogenheter och ansvar.

8. Affärsområden Verkställande direktören har beslutat att Swed-bank ska organiseras i ovanstående sex affärsom-råden. Chefen för respektive affärsområde är ansvarig för affärsområdets verksamhet, och stöds bland annat av koncernfunktioner.

9. KoncernfunktionerHär ingår även koncernledningen. I koncernfunk-tionernas uppgift ingår att ta fram koncernge-mensamma policys, för fastställande av styrelsen, och koncernövergripande instruktioner, vilka fast-slås antingen av styrelsen eller verkställande di-rektören. Syftet med de koncernövergripande reglerna och processerna är att stödja den verk-ställande direktören och koncernens affärsverk-samhet samt att tydliggöra Swedbanks vision, syfte och värderingar. Koncernfunktionerna ansvarar även för att sammanställa, analysera och lämna information till verkställande direktören och styrelsen. Kontrollfunktionerna utgörs bland annat av Ekonomi & Finans, Risk och Compliance som gör löpande uppföljningar av verksamheten.

10. Information till kapitalmarknadenSwedbank ska ge såväl aktieägare som analytiker och andra intressenter snabb, tydlig, konsekvent och samtidig information om koncernens verksam-het och finansiella ställning. Koncernens informa-tionspolicy ingår i den interna kontrollmiljön, och säkerställer att Swedbank uppfyller de krav som ställs på börsnoterade bolag. Delårsrapporter, årsredovisning, bokslutkommunikéer och press-meddelanden publiceras på koncernens hemsida.

Externa revisorer

1

4

6

3

9 10

4.1 4.2 4.3

Affärsområden

Svensk bankrörelse

Stora företag & Institutioner Ektornet


Ryssland & Ukraina

Kapital-förvaltning

8

Info till finansmarknaden

7 7

Intern- revision

5

Valberedning2



bolagsstämma

Bolagsstämman är bankens högsta beslutande organ. Här

utövas aktieägarnas inflytande i Swedbank.

Årsstämman 2010 hölls fredagen den 26 mars i Stockholm.

Totalt närvarade 726 aktieägare, personligen eller via ombud.

Dessa representerade närmare 53 procent av rösterna i banken.

Normalt hålls årsstämma före april månads utgång, och om

särskilda skäl finns senast den sista juni. Årsstämma hålls

normalt i Stockholm, tid och plats publiceras i Swedbanks

bokslutskommuniké och på hemsidan. Kallelse, som vanligtvis

sker fem veckor före stämman, publiceras i Dagens Nyheter,

Svenska Dagbladet, Post- och Inrikes Tidningar och minst

ytterligare en tidning, vanligen Dagens Industri, samt på

bankens hemsida. De senaste bolagsstämmorna har publicering

även skett i Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet.

Swedbank är ett avstämningsbolag, vilket innebär att

aktieboken förs av Euroclear Sweden AB. Alla aktieägare som

är direkt registrerade i aktieboken den femte vardagen före

stämman och som anmält sitt deltagande till Swedbank i tid

har rätt att delta i stämman. Aktieägare kan antingen

närvara vid bolagsstämman själv eller genom ombud och får

ta med sig biträden. Det finns möjlighet att anmäla sig till

stämman på flera olika sätt, via telefon, brev eller mejl.

Swedbank har två aktieslag, stamaktier och preferensaktier,

vilka har lika rösträtt.

Aktieägare som vill få ett ärende behandlat på årsstämman

måste skriftligen begära detta hos styrelsen. En sådan

begäran måste vara styrelsen tillhanda normalt senast sju

veckor före stämman.

Årsstämman genomförs på svenska och simultantolkas till

engelska. Material inför och i samband med stämman, även

stämmoprotokollet, är på svenska men översätts till engelska.

Handlingarna hålls tillgängliga på hemsidan.

Några av de beslut som fattades på Årsstämman 2010

var följande:

• fastställande av årsredovisning,

• att ingen utdelning för räkenskapsåret 2009 skulle

ske till aktieägarna,

• val av styrelseledamöter och styrelseordförande,

• val av revisor,

• ersättning till styrelse och revisor,

• återköp av aktier för värdepappersrörelsen,

• riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare,

• principer för utseende av valberedning.

Vid Årsstämman 2010 närvarade samtliga styrelseledamöter

och samtliga ledamöter i koncernledningen samt den huvud-

ansvarige revisorn.

Valberedning

Valberedningen är bolagsstämmans organ som bland annat

nominerar styrelseledamöter och föreslår arvode. Vid Års-

stämman 2010 fattades beslut om de principer som gäller för

utseende av valberedning inför stämman 2011. Dessa innebär

bland annat att valberedningen ska bestå av fem ledamöter,

vilka utgörs av styrelsens ordförande och de fyra aktieägare

med störst aktieinnehav, utifrån känt aktieägande den sista

bankdagen i augusti 2010. Detta förutsätter dock att dessa

önskar utse en ledamot. Största ägare kan också bestå av en

grupp aktieägare, under vissa förutsättningar. Om en ledamot

lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört ska, om

valberedningen så beslutar, denna antingen ersättas med en

representant för samme aktieägare eller en person som

representerar den aktieägare som storleksmässigt står näst i

tur och som inte redan har utsett ledamot till valberedningen.

Valberedningen utser inom sig ordförande. Styrelsens ordfö-

rande får inte vara ordförande i valberedningen. Valberedning-

ens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valbered-

ning är konstituerad. Ingen ersättning för arbete eller nedlagda

kostnader utgår till ledamot av valberedningen. Valberedningen

har rätt att på bankens bekostnad engagera rekryteringskon-

sult eller andra externa konsulter om detta anses nödvändigt

för att kunna fullgöra sina uppgifter.

Till valberedningens uppgifter hör att, i förekommande fall,

inför kommande bolagsstämma lämna förslag till beslut om:

• val av stämmoordförande,

• arvode till styrelseledamöter och revisor,

• val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor,

• principer för utseende av valberedning.

Utgångspunkten för styrelsens sammansättning är att den

ska präglas av mångsidighet och bredd avseende ledamöter-

nas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Sammansättningen

tar också hänsyn till bankens verksamhet, utvecklingsskede

och framtida inriktning. Samtidigt som det är viktigt att

styrelsen har ägarförankring är behovet av oberoende i

förhållande till såväl banken och bankledningen som bankens

större aktieägare viktig.

Valberedning inför Årsstämman 2011 består av Lennart

Anderberg, utsedd av ägargruppen Föreningen Sparbanksin-

tressenter, tillika ordförande i valberedningen, Christer Gardell,

utsedd av ägargruppen Cevian, Anders Sundström, utsedd av

ägargruppen Folksam och styrelseledamot i Swedbank, Rose

Marie Westman, utsedd av Alecta Pensionsförsäkring och Lars

Idermark, styrelseordförande i Swedbank. Valberedningen har

haft flertalet kontakter sinsemellan och 10 möten.



Valberedningens arbete under mandatperioden

• Tagit del av utvärderingen av styrelsens arbete, baserad

dels på samtal mellan ordföranden och varje styrelseleda-

mot och dels på en skriftlig enkät.

• Huvudansvarig revisor har redogjort för sin syn på banken,

styrelsen och ledningen.

• Tre styrelseledamöter har var för sig, utan närvaro av

styrelsens ordförande och vice ordförande, redogjort för sin

syn på verksamheten och styrelsens arbete.

• Valberedningen har sett över behovet av kompetens och

diskuterat styrelsens sammansättning med hänsyn till

Swedbanks strategier.

• Nominerat styrelseledamöter, inklusive styrelseordförande.

• Tagit ställning till kandidaternas oberoende.

• Lämnat förslag på styrelsearvode och arvode till revisorn.

• Sett över och lämnat förslag till principer för utseende till

valberedning.

Styrelse

Styrelsen har det övergripande ansvaret att förvalta Swed-

banks angelägenheter i såväl bolagets som aktieägarnas

intresse. Styrelsen består av tio bolagsstämmovalda ledamö-

ter. Styrelsens sammansättning uppfyller Kodens krav med

avseende på ”oberoende ledamöter”. Detta innebär att

majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i

förhållande till Swedbank och koncernledningen, samt att

minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhål-

lande till Swedbank och koncernledningen även är oberoende i

förhållande till Swedbanks större aktieägare. En jämn könsför-

delning eftersträvas över tiden, fördelningen i nuvarande

styrelse är 50/50. Vid Årsstämman 2010 utökades styrelsen

med två ledamöter jämfört med antalet ledamöter som valdes

av stämman 2009. Vid Årsstämman 2010 valdes tre nya

ledamöter; Lars Idermark, Göran Hedman och Siv Svensson.

Lars Idermark utsågs till styrelseordförande av stämman.

I styrelsen ingår även två arbetstagarrepresentanter och

suppleanter i enlighet med särskild överenskommelse med

Finansförbundet respektive Akademikerföreningen.

Verkställande direktören är inte medlem av styrelsen men

närvarar vid styrelsens möten, utom vid ärenden där denne är

jävig eller där det i övrigt inte är lämpligt att denne närvarar,

som till exempel vid utvärderingen av verkställande direktö-

rens arbete. Chefen för internrevision och styrelsens sekrete-

rare, tillika bankens chefsjurist, närvarar vid styrelsens möten,

vilket däremot suppleanterna (arbetstagarrepresentanterna)

normalt inte gör.

För styrelsens sammansättning på sidorna 162-165.

Ansvarsfördelning

Styrelsen utser och entledigar verkställande direktören samt

har det slutgiltiga avgörandet vid utseendet/entledigandet av

koncernfinanschefen och koncernriskchefen. Arbetsfördel-

ningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkstäl-

lande direktören framgår av styrelsens arbetsordning och

styrelsens instruktion för verkställande direktören. Härutöver

finns särskilda instruktioner för styrelsens utskott, mer om

utskottens arbete finns längre fram i bolagsstyrningsrappor-

ten. Styrelsen har också en oberoende granskningsfunktion till

sitt förfogande i form av internrevisionen. Denna är direkt

underställd styrelsen.

Styrelsens ordförande har vissa angivna ansvarsområden,

vilka bland annat innefattar följande:

• att följa verkställande direktörens arbete, vara diskussions-

partner och utgöra stöd till denne samt övervaka att styrel-

sens beslut, instruktioner och anvisningar implementeras,

• organisera och leda styrelsens arbete och uppmuntra en

öppen och konstruktiv diskussion i styrelsen samt att

initiera utveckling av styrelsens kompetens i frågor av

betydelse för verksamheten, inklusive utvärdering av

styrelsens arbete.

utvärdering av styrelsen och styrelsens ordförande

Styrelsen gör årligen en utvärdering av styrelsearbetet,

arbetsformerna och därmed sammanhängande frågor.

Utvärderingen 2010 skedde genom en skriftlig enkät och

djupintervju av styrelsens ordförande och varje enskild

styrelseledamot. En sammanställning av resultatet har

presenterats för styrelsen.

Styrelsens arbete

Under 2010 hölls 19 möten i styrelsen, varav 3 per capsulam.

Alla möten utom ett hölls i Stockholm. Styrelsen fastställer

varje år en årsplan för sitt arbete där man bestämmer vilka

fördjupningsfrågor som ska behandlas. Aktuella frågor under

2010 har bland annat varit:

• ersättningsfrågor i syfte att främja långsiktighet,

• fortsatt utveckling av bankens strategi avseende decentra-

lisering, kundfokus och varumärkesplattform,

• den löpande verksamhetens risker och kapitalsituation, där

den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKU) är en

central del. I denna process säkerställs att Swedbank är

adekvat kapitaliserat för att såväl täcka risker som att

sköta och utveckla verksamheten,

• styrdokumenten för den övergripande bolagsstyrningen har

setts över för att ytterligare tydliggöra vikten av god

internkontroll och riskhantering,

• utvärdering av verkställande direktören, prestationer och

resultat.

Ingen avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga

under året. Göran Hedman har valt att inte närvara vid

diskussioner i styrelsen om det nya sparbanksavtalet. Under

2010 rapporterade revisorn vid fyra av styrelsens möten. Vid

ett av dessa möten närvarade varken verkställande direktören

eller annan person från koncernledningen.

Inför varje styrelsesammanträde distribueras förslag till

dagordning tillsammans med fördjupningsmaterial. Handling-

arna distribueras normalt en vecka i förväg. Materialet till

styrelsemöten sparas elektroniskt, även sådana handlingar

som inte biläggs protokoll.



De av Årsstämman 2010 nyvalda styrelseledamöterna

Göran Hedman, Lars Idermark och Siv Svensson har genom-

gått introduktionsutbildning i Swedbanks regi och även

deltagit i börsens utbildning.

risk- och kapitalutskott

Styrelsens Risk- och Kapitalutskott har till uppgift att stödja

styrelsen i riskarbetet. Det är dock styrelsen som har det

yttersta ansvaret för bankens risktagande och bedömning av

kapitalbehov. Styrelsen ska se till att riskerna inom verksam-

heten är identifierade och definierade samt att risktagandet

mäts och kontrolleras enligt lag och koncernens policys på

risk- och kapitalområdet. Genom risk- och kapitalpolicyn anger

styrelsen riktlinjer till verkställande direktören angående

riskstyrning och riskhantering, riskkontroll, risk- och kapitalut-

värdering samt kapitalhantering inom banken. Policyn beskri-

ver sambandet mellan risk och kapital samt hur risk- och

kapitalhantering ska stödja affärsstrategin. Utskottets

uppgift är att förbereda ärenden inom dessa områden inför

behandling av styrelsen. Härutöver tillstyrker utskottet

strategier inom riskområdena inför behandling av styrelsen.

Utskottet följer upp, bereder och beslutar i förekommande fall,

inom följande områden:

• marknadsrisk,

• kreditrisk,

• likviditet och upplåning (till exempel limiter för

likviditetsrisk),

• kapital (till exempel uppföljning av kapitalbasen,

riskvägda tillgångar och styrmodeller i anslutning därtill).

En närmare beskrivning av de olika riskområdena finns i

riskavsnittet på sidan 35 och framåt.

Risk- och Kapitalutskottet består av högst fem ledamöter

som styrelsen utser inom sig. Verkställande direktören är inte

ledamot av utskottet men närvarar normalt vid utskottets

möten. Om någon av de närvarande reserverar sig mot ett

beslut ska dock ärendet hänskjutas till styrelsen för avgörande.

Vid val av ledamöter till utskottet tas särskild hänsyn till

kompetens och erfarenhet av risker. För information om

ledamöterna i utskottet se sidorna 162-165.

några aktuella frågor under 2010

• Intern kapitalutvärdering (IKU)

• Genomförda stresstester på olika kreditportföljer

• Upplåningsrelaterade frågor

• Kapitalrelaterade frågor

ersättningssutskott

Styrelsens ersättningsutskott följer upp, utvärderar och

förbereder ersättningsfrågor inför beslut i styrelsen. Dess-

utom säkerställer utskottet bland annat att ersättningssyste-

men stämmer överens med en effektiv riskhantering och att

de är utformade för att minska risken för överdrivet riskta-

gande samt att de står i överensstämmelse med Koden,

gällande föreskrifter från Finansinspektionen samt andra

tillämpliga regler.

Arbetet i ersättningsutskottet innefattar bland annat

frågor såsom:

• lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för

ledande befattningshavare, enligt riktlinjer antagna av

årsstämman, samt för chefen för internrevision,

• styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för

ersättning till ledande befattningshavare,

• styrelsens ersättningspolicy för koncernen och övriga

relaterade dokument,

• beslut enligt policys inom ersättningsområdet,

• övriga ersättningsfrågor som avviker från fastställda

policys eller i övrigt är av principiell karaktär.

Utskottet består av minst två och högst fyra styrelseledamöter.

För information om ledamöterna i utskottet se sidorna

162-165.

Aktuella frågor under 2010

Under 2010 har utskottet behandlat frågan om att införa ett

prestations- och aktiebaserat ersättningsprogram i syfte att

harmonisera de anställdas intresse med aktieägarnas, moti-

vera till långsiktigt värdeskapande i banken och skapa goda

förutsättningar för att rekrytera och behålla kompetent

personal. Styrelsen har godtagit programmet under förutsätt-

ning av godkännande av Årsstämman 2011. Under förutsätt-

ning att årsstämman godkänner programmet kommer detta

att gälla från och med den 1 januari 2010. För mer information

se sidan 46 samt not K14. Härutöver har utskottet bland

annat behandlat frågor rörande:

• ny ersättningspolicy för koncernen,

• ledarskapsplanering samt principiella frågor kring pension

och kollektivavtalsförhandlingar.

För information om ersättningar till styrelsen, verkställande

direktören och andra ledamöter i verkställande ledningen,

sidorna 162–165, samt not K14.



revisions- och complianceutskott

Styrelsens Revisions- och Complianceutskott är ett beredande

organ till styrelsen. Utskottets huvudsakliga uppgift är att

genom sitt arbete och i dialog med såväl externrevisorn som

chefen för internrevisionen och koncernledningen ge styrelsen

god tillgång till information om verksamheten. Fokus är de

interna kontroll- och styrningsprocesserna, huruvida dessa är

tillräckliga samt att övervaka effektiviteten i Swedbanks

internrevision. Informationen omfattar även den finansiella

rapporteringen, vad gäller kvaliteten och att rapporteringen i

sig är upprättad i överensstämmelse med gällande lagar,

tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på note-

rade bolag. Inom området för compliance (regelefterlevnad)

omfattar informationen aktiviteterna inom Swedbank och

huruvida dessa utförs i enlighet med såväl externa lagar och

regelverk som interna policys och instruktioner. Fokus läggs

främst på identifiering av eventuella brister i rutiner och

organisation, utifrån styrning, riskhantering och kontroll.

Revisions- och Complianceutskottet granskar också att

revisorns arbete bedrivits effektivt och i övrigt tillfredsstäl-

lande. Utskottet föreslår, baserat på sin granskning, åtgärder

som fastställs av styrelsen där det bedöms erforderligt.

Revisions- och Complianceutskottet består av högst fyra

styrelseledamöter. Chefen för internrevisionen är adjungerad

ledamot av utskottet. Vid val av leda möter till utskottet tas

särskild hänsyn till kompetens och erfarenhet inom redovis-

ningsområdet. Två ledamöter har specifik redovisningskompe-

tens genom tidigare arbetslivserfarenhet. För information om

ledamöterna i utskottet se sidorna 162-165.

internrevision

Internrevisionen är en, av den verkställande ledningen,

oberoende granskningsfunktion, vilken är direkt underställd

styrelsen. Internrevisionens uppgift är att granska och

utvärdera effektivitet, styrning, riskhantering och kontroll i

koncernen. Funktionen arbetar proaktivt med att föreslå

förbättringar i den interna kontrollen. Granskningen samman-

fattas kvartalsvis i rapporter till styrelsen, revisionsutskottet,

verkställande direktören samt till den externa revisorn.

All revisionsverksamhet i koncernen är samordnad, det vill

säga granskning planeras, genomförs och rapporteras med

gemensamma angreppssätt och metoder.

revisorer

Den externa revisorn utses av bolagsstämman och nominering

sker via valberedningen. Revisorn har inför styrelsen redogjort

för sin granskning och sina iakttagelser fyra gånger under

innevarande mandatperiod, varav en gång i verkställande

direktörens frånvaro. Härutöver träffar revisorn regelbundet

styrelsens ordförande samt ordföranden i Revisions- och

Complianceutskottet. Swedbanks delårsrapporter granskas

översiktligt av bankens revisor.

I enlighet med bankens bolagsordning ska Swedbank ha

lägst en och högst två auktoriserade revisorer. Utsedd revisor

är Deloitte AB, Sverige, med auktoriserade revisorn Svante

Forsberg som huvudansvarig för revisionen. Svante Forsberg

har lett revisionsuppdraget för Swedbank sedan 2010. Vid

sidan av Swedbank är hans väsentliga revisionsuppdrag i

företagen Alliance Oil, Black Earth Farming, Fabege, Lannebo

Fonder, Max Matthiessen och Skandia Liv. Svante Forsberg har

inga uppdrag i andra företag som påverkar hans oberoende som

revisor i Swedbank. Ersättningar till koncernens revisor redovi-

sas i not K15. Finansinspektionen, som är Swedbanks tillsyns-

myndighet, har inte tillförordnat någon revisor för 2010.

Verkställande direktören och koncernledning

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvalt-

ningen av Swedbank. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen

och verkställande direktören framgår bland annat av styrelsens

arbetsordning respektive styrelsens instruktion för verkstäl-

lande direktören, externa regler samt interna policys och regler.

Verkställande direktören fastställer också koncernövergri-

pande regler för intern kontroll. Som stöd i den interna kon-

trollen har verkställande direktören ett antal uppföljande

enheter inom koncernen, främst Ekonomi & Finans, Risk och

Compliance. Uppföljning sker månatligen genom skriftliga

rapporter och fördjupade uppföljningsmöten med cheferna för

de olika gruppfunktionerna och med affärsområdena. Se mer

information i Styrelsens rapport om intern kontroll avseende

den finansiella rapporteringen på sidan 161.

Verkställande direktören leder arbetet i koncernledningen

(Group Executive Committee) och fattar beslut efter samråd

med dess ledamöter. Koncernledningen utgörs av (I) verkstäl-

lande direktören, (II) chefen för Baltisk bankrörelse, (III) chefen

för Svensk bankrörelse, (IV) chefen för Stora företag &

Institutioner, (V) chefen för Stora företag, (VI) chefen för

Ryssland & Ukraina, (VII) chefen för Group Business Support,

(VIII) koncernfinanschefen, (IX) koncernriskchefen, (X) kon-

cernpersonalchefen, (XI) koncernkommunikationsdirektören

och (XII) koncernchefsjuristen, totalt tolv ledamöter. Chefen

för koncerncompliance är adjungerad i koncernledningen.

Koncernledningen har möten normalt fyra gånger per månad.

Verkställande direktören ser till att utvärdering av övriga

ledande befattningshavare sker och ansvarar för och ser till

att koncernen har en strategi för kompetensförsörjning.

Under senare delen av 2009 införde Swedbank en ny

ledningsstruktur som ett steg i arbetet att flytta ansvar och

befogenheter närmare bankens kunder och därmed göra

Swedbank till en mer kundorienterad bank.



På koncernnivå finns också en ”Asset and Liability commit-

tee” som behandlar frågor som rör balansräkning, likviditet

och finansiell risk, en ”Group Risk and Compliance Committee”,

som har till uppgift att effektivisera och hantera frågor inom

området för operativ risk, samt en ersättningskommitté som

tar fram förslag på ersättningssystem och lämnar förslag till

rörlig ersättning för medarbetarna till styrelsens ersättnings-

utskott.

exempel på aktuella frågor under 2010

• Strategiprocess för såväl banken som helhet som

på affärsområdesnivå.

• Sänkt risknivå genom minskad andel utlåning i Ryssland

& Ukraina samt i de baltiska länderna.

• Fortsatt arbete med den decentraliserade affärsmodellen,

vilken kräver en ökad grad av styrning och uppföljning,

effektiva processer och stärkt administrativt stöd.

• Framtida upplåningsstrategi med hänsyn tagen till kom-

mande regelverk kring Basel 3.

• Implementering av syfte och värderingar.

• Ökat fokus på leveranskvalitet och effektivitet avseende

produkter och IT genom skapandet av Group Business

Support.

Affärsområden

Verkställande direktören har beslutat att Swedbank ska vara

organiserad i följande sex affärsområden: Svensk bankrörelse,

Stora företag & Institutioner, Baltisk bankrörelse, Kapitalför-

valtning, Ryssland & Ukraina samt Ektornet. Chefen för

respektive affärsområde är ansvarig för affärsområdets

verksamhet. Affärsområdena stöds av ett antal koncernfunk-

tioner. Svensk bankrörelse är det dominerande affärsområdet i

Swedbank. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder

med undantag för stora företag och finansiella institutioner.

Bankens tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, telefon-

banken och internetbanken samt sparbankernas distributions-

nät. I affärsområdet ingår även ett antal dotterbolag. Inom

Stora företag & Institutioner har Swedbank samlat sitt

nordiska och baltiska storkundserbjudande för företag,

finansiella institutioner, organisationer och banker. Affärsom-

rådet erbjuder också tjänster och produkter inom aktie-, ränte-

och valutaområdet samt olika finansieringslösningar. First

Securities som sedan november 2010 är helägt av Swedbank

ingår i affärsområdet. Baltisk bankrörelse ansvarar för privat-

och företagskunder i de baltiska länderna Estland, Lettland

och Litauen. Bankens tjänster och produkter erbjuds genom

det egna kontorsnätet, telefonbanken och internetbanken.

Kapitalförvaltning omfattar Swedbank Robur-koncernen med

verksamhet inom fondförvaltning samt institutionell och

diskretionär kapitalförvaltning. Kapitalförvaltning finns

representerat på Swedbanks fyra hemmamarknader. Affärs-

området Ryssland & Ukraina omfattar koncernens ryska och

ukrainska bankverksamheter. Ektornet, som också är ett

självständigt dotterbolag till Swedbank, förvärvar, förvaltar

och utvecklar bankens övertagna egendom, i huvudsak

fastigheter. Huvudkontoret ligger i Stockholm och de över-

tagna fastigheterna förvaltas genom lokala dotterbolag.

Närmare information om Swedbanks affärsområden finns på

sidorna 22–33.

koncernfunktioner

Swedbank har koncernfunktioner inom Ekonomi & Finans, Risk,

Corporate Affairs (kommunikation, strategisk marknadsföring

och samhällskontakter), HR, Juridik, Compliance och Group

Business Support, fullt verksam från 1 januari 2011. Group

Business Support kommer att ansvara för bankens produkter

och produktion, IT, intern service samt processeffektivisering.

Till koncernfunktionernas uppgifter hör att skapa och följa

upp koncerngemensamma arbetssätt. De ansvarar också för

att sammanställa och analysera rapportering till verkställande

direktören och styrelsen. Koncernfunktionerna stödjer på

detta sätt verkställande direktören i hans uppdrag att säker-

ställa styrning och uppföljning, bland annat utifrån Swed-

banks vision, syfte och värderingar. De gemensamma arbets-

sätten utgör ett stöd för affärsverksamheten samt underlättar

erfarenhetsutbyte mellan bankens olika marknader.

En del i koncernfunktionernas arbete är att utarbeta

skriftliga ramverk för verksamheten. De koncerngemensamma

ramverken fastställs av styrelsen eller den verkställande

direktören. De ramverk som utgör grunden för det mer

detaljerade regelverket framgår av bankens uppförandekod

som fastställts av styrelsen. Regelverket finns tillgängligt för

alla medarbetare på intranätet och hålls löpande uppdaterat.

ytterligare information om bolagsstyrning

På Swedbanks hemsida, www.swedbank.se under fliken Om

Swedbank finns en särskild avdelning för bolagsstyrnings-

frågor vilken bland annat innehåller:

• Swedbanks bolagsordning,

• valberedningens principer och arbete,

• information om Swedbanks årsstämmor från och med 2002,

• information om policys och riktlinjer.



Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska

aktiebolagslagen, Finansinspektionens författningssamling

och i Koden. Koden innehåller krav på årlig extern informa-

tionsgivning om hur den interna kontrollen avseende den

finansiella rapporteringen är organiserad. Kontrollen syftar till

att ge rimlig säkerhet i den finansiella rapporteringen. Den

finansiella rapporteringen omfattar delårsrapporter, boksluts-

kommuniké och större delen av årsredovisningen. Nedanstå-

ende information beskriver dock inte kvaliteten i kontrollen.

ramverk

Swedbanks arbete med intern kontroll av den finansiella

rapportering är utformat efter COSO-ramverket (The Commit-

tee of Sponsoring Organisations of the Treadway Commission).

Ramverket baseras på fem internkontrollkomponenter,

beskrivna enligt nedan.

kontrollmiljö

Det yttersta ansvaret för den interna kontrollen av den

finansiella rapporteringen har Swedbanks styrelse. Styrelsens

Revisions- och Complianceutskott har till uppgift att övervaka

såväl den finansiella rapporteringen som effektiviteten i

Swedbanks interna kontroll, internrevision och riskhantering.

Styrelsen har sett över styrdokumenten för den övergripande

bolagsstyrningen under året för att tydliggöra vikten av god

internkontroll och riskhantering. Det finns en särskild kon-

cernövergripande instruktion för internkontroll, fastställd av

verkställande direktören som ansvarar för att erforderlig

organisation finns. Detta, tillsammans med övriga styrande

dokument i verksamheten, utgör bankens ramverk för den

interna kontrollen av den finansiella rapporteringen.

riskbedömning

Riskbedömning av den finansiella rapporteringen syftar till

att fastställa väsentliga risker som påverkar rapporteringen

i koncernens bolag, affärsområden och processer. Utgångs-

punkten i riskbedömningen är väsentlighet, ur ett balans- och

resultaträkningsperspektiv, och komplexitet, ur ett process-

perspektiv. Riskbedömning ligger sedan till grund för arbetet

med att förbättra den interna kontrollen gällande de finan-

siella rapporteringsprocesserna. Baserat på riskbedömningen

utförs en uppföljning av kontrollmiljön via självutvärderingar.

kontrollaktiviteter

Koncernen har övergripande kontrollaktiviteter som är

gemensamma för flera processer. Banken arbetar kontinuer-

ligt med att utvärdera, förbättra och dokumentera kontrollen

i alla väsentliga processer. Kontrollaktiviteter förknippade

med den finansiella rapporteringen görs på flera nivåer. Ett

koncerngemensamt regelverk finns för internredovisnings-

principer, planerings- och uppföljningsprocesser samt rap-

portrutiner. Den centrala ekonomiavdelningen ansvarar för

att bankens redovisningsinstruktioner är uppdaterade, att de

kommuniceras och att de görs tillgängliga för de rapporte-

rande enheterna.

För att säkerställa korrekt tillämpning av bankens redovis-

ningsregelverk har ekonomiledningen regelbunden intern

uppföljning med de lokalt redovisningsansvariga, då även

aktuella redovisnings- och rapporteringsfrågor adresseras.

Swedbank har en central värderingsgrupp, vars syfte är att se

till att en gemensam och korrekt värdering av tillgångar och

skulder, värderade till verkligt värde, görs. Hos de lokala och

centrala controller- och ekonomiavdelningarna utförs kontrol-

ler främst genom avstämningar mellan reskontror och huvud-

bok, rutiner för att säkerställa existens av tillgångar och

skulder samt att tillgångar, skulder och affärstransaktioner

blivit korrekt bokförda. Analyser av räkenskapsutfall mot

budget presenteras månadsvis för Swedbanks ledning.

information och kommunikation

Främsta kommunikationskanalen inom Swedbank är det

koncerngemensamma intranätet. På intranätet publiceras

policys, instruktioner, direktiv och manualer. Regelverket för

den finansiella rapporteringen finns tillgängligt på intranätet.

Respektive land har härutöver egna intranät där nationella

redovisningsrutiner finns tillgängliga. Vid misstanke om

bedrägeri eller andra typer av oegentligheter har medarbe-

tarna också möjlighet att anonymt slå larm via en så kallad

whistleblower-funktion. Whistleblower-anmälningarna

hanteras av Compliance.

uppföljning

I verksamhetsuppföljningen rapporteras och utvärderas

lönsamhet, effektivitet, risk, försäljning och marknadsandelar,

kundtillfredsställelse samt medarbetarskap. Varje månad sker

också fördjupade uppföljningsmöten mellan de rapporterande

enheterna och verkställande direktören, koncernfinanschefen

och koncernriskchefen. Uppföljningen av den interna kontrollen

avseende den finansiella rapporteringen utförs av Ekonomi &

Finans. Övriga kontrollfunktioner inom Swedbank är Compli-

ance och Risk som gör löpande uppföljningar av den interna

kontrollen. På styrelsens uppdrag granskar och utvärderar

också internrevisionen hur styrning, riskhantering och intern-

kontroll är organiserad och hur den fungerar.


162 bolagsstyrningsrapport

lars idermark anders sundström Ulrika Francke

Född 1957Ordförande sedan 2010

Född 1952Vice ordförande sedan 2009

Född 1956Styrelseledamot sedan 2002

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 143 A-aktier och 0 preferensaktier

Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 11 000 A-aktier och16 000 preferensaktier

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 050 A-aktier och 3 300 preferensaktier

Styrelsen, ordförande Ersättningsutskottet, ordförande Risk- och Kapitalutskottet, ordförande

Närvaro: 13/13 8/8 9/9Totalt arvode: 1 350 000 100 000

250 000

Styrelsen, vice ordförande Ersättningsutskottet, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

Närvaro: 17/19 10/12 10/12Totalt arvode: 675 000 100 000

250 000

Styrelsen, ledamot Revision- och Complianceutskottet, ordf. Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

Närvaro: 18/19 7/7 12/12Totalt arvode: 400 000 175 000

250 000

Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.

Anders Sundström är verkställande direktör i Folksam ömsesidig sakförsäkring och Folksam ömsesidig livförsäkring som har omfattande affärsförbindelser med Swedbank. Vid en samlad bedömning av samtliga omständighe-ter, där bl.a. har beaktats det samarbetsavtal som föreligger mellan banken och Folksam rörande bl.a. sakförsäkring och kapitalför-valtning och särskilt omfattningen och arten av samt det sätt på vilket dessa affärsför-bindelser förvaltas, är Anders Sundström att anse som oberoende i förhållande till banken, bankledningen och bankens större aktieägare.


Master Business Administration Studier i samhällsvetenskap Universitetsstudier

Operativ: 7 år, Bankstyrelse: 10 år Operativ: 2 år, Bankstyrelse: 8 år Bankstyrelse: 16 år

VD och Koncernchef Posten AB fr.o.m. 1 mars 2011VD och koncernchef Kooperativa Förbundet Ek För VD Andra AP-fonden Ställföreträdande VD och koncernchef,

Capio AB VVD och ställföreträdande VD och koncernchef, FöreningsSparbanken AB (Swedbank) Ekonomi- och finansdirektör och VVD, Föreningsbanken AB VD och koncernchef, LRF Holding AB

VD, Folksam ömsesidig sakförsäkring och Folksam ömsesidig livförsäkringArbetsmarknadsminister – Näringsminister – Socialminister Kommunalråd, Piteå KommunRiksdagsledamot Ordförande Sparbanken Nord VD Sparbanken Nord

VD och koncernchef, Tyréns ABVD och koncernchef, SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB Borgarråd och Förvaltningschef, Stockholms Stad VD, Fastighets AB Brommastaden

Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, ledamot

Forsikrings-Aktieselskabet ALKA (DK), ledamot Bommersvik Aktiebolag, ordförande Förenade Liv Gruppförsäkrings AB, ordförande Försäkringsförbundets Serviceaktiebolag,

SFAB, ledamot Sveriges Försäkringsförbund, ledamot ICMIF (Storbritannien), ledamot Arbetsgivarföreningen KFO, ledamot KFO-Service Aktiebolag, ledamot

Konsumentkooperationens pensionsstiftelse, ordförande KPA AB, ordförande KPA Pensionsförsäkring AB, ordförande Stiftelsen Nils Adlers Stipendiefond, ledamot

Hexagon AB, ledamot STD Svensk Teknik och Design, ledamot Stiftelsen Nils Adlers stipendiefond, ledamot Stockholm Stad Fullmäktige, suppleant Stockholm Stads Brandförsäkringskontor, ledamot Stockholms Stadsteater Aktiebolag, ordförande Tyréns AB, ledamot.

Aktieinnehav

Födelseår

I Swedbank som

Ledamotens oberoende

Utbildning

Bankspecifik erfarenhet

Arbetslivserfarenhet

Andra uppdrag

Styrelse


bolagsstyrningsrapport 163

göran Hedman berith Hägglund-Marcus anders igel




Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 85 A-aktier och24 preferensaktier

Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 450 A-aktier och 0preferensaktier

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 7 500 A-aktier och 0 preferens-aktier

Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

Närvaro: 13/13 9/9Totalt arvode: 400 000 250 000

Styrelsen, ledamot Revisions- och Complianceutskottet, ledamot


Styrelsen, ledamot Ersättningsutskottet, ledamot


Göran Hedman är VD i Sparbanken i Enköping. Göran Hedman anses vid en samlad bedöm-ning av samtliga omständigheter inte vara oberoende i förhållande till Swedbank, varvid det samarbetsavtal som finns mellan Swedbank och Sparbanken i Enköping har vägts in vid bedömningen. Göran Hedman anses vara oberoende i förhållande till bankled-ningen och bankens större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken ochbankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.


Gymnasieutbildning Civilekonom Civilingenjör och civilekonom

Operativ: 36 år, Bankstyrelse: 8 år Bankstyrelse: 17 år Bankstyrelse: 2 år

VD, Sparbanken i EnköpingChef vid koncernkredit analysenheten, FöreningsSparbanken AB (Swedbank) Vice koncernkreditchef, Föreningsbanken AB Ledande befattningar, Föreningsbanken AB

Director HR Group Staff & Functions, AB ElectroluxVVD, Electrolux IT VD och ledamot, Electrolux IT Solutions Sverige AB Organisations- och marknadsansvarig Norden, Electrolux-Euroclean Logistikansvarig Norden, Electrolux-Euroclean Ansvarig marknadssupport Norden, Electrolux-Euroclean Ekonomi- och administrationsansvarig Svenska Civilingenjörsförbundet Finansiell controller, Bonnier Group – Åhlen & Åkerlunds Förlag AB

EgenföretagareVD och koncernchef Telia Sonera AB VD och koncernchef, Esselte AB VVD, Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Sparbanken i Enköping, styrelseledamot Handelskammaren Uppsala, ledamot

Muscito Group AB, ledamot Stiftelsen Nils Adlers Stipendiefond, ledamot

Stiftelsen Nils Adlers Stipendiefond, ledamot Konsultverksamhet inom Telecom

Industriell rådgivare till EQT Egenföretagare

Aktieinnehav

Födelseår

I Swedbank som


Utbildning



Andra uppdrag


164 bolagsstyrningsrapport

Kristina Janson Jimmy Johnsson Helle Kruse nielsen

Född 1953Arbetstagarrepresentant sedan 2009

Född 1976Arbetstagarrepresentant sedan 2010




Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 2 500 A-aktier och5 000 preferensaktier

Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresen-tant sedan 2009. Suppleant, arbetstagar-representant 2007–2009 Totalt arvode: Inget arvode

Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant

Totalt arvode: Inget arvode

Styrelsen, ledamot Ersättningsutskottet, ledamot


Ej tillämplig. Ej tillämplig. Oberoende i förhållande till banken ochbankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.

Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning Civilekonom

Operativ: 38 år Operativ: 11 år Bankstyrelse: 3 år

Swedbank Försäkring AB, systemansvarigSwedbank Robur AB. systemansvarig Lux Svenska AB, försäljare AB Norrtälje Bilcentral, försäljare

EgenföretagareChef för den europeiska divisionen”Food” Mars Inc. VD för de skandinaviska bolagen inom Mars koncernen Marknadsdirektör, Denofa och Lilleborg, Norge

FöreningsSparbanken ABs resultatandels-stiftelse Kopparmyntet, ledamot Stiftelsen Guldeken, ledamot SPK Sparinstitutens Pensionskassa, ledamot

Aker BioMarine ASA, ledamot Oriflame Cosmetics SA, ledamot Gumlink A/S, ledamot New Wave Group AB, ledamot Stiftelsen Nils Adlers Stipendiefond, ledamot Lantmännen, ledamot

Styrelse, forts.

Aktieinnehav

Födelseår

I Swedbank som


Utbildning



Andra uppdrag


bolagsstyrningsrapport 165

pia rudengren Karl-Henrik sundström siv svensson





Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 9 750 A-aktier via Alma Patria AB och 0 preferensaktier

Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 1 500 A-aktier och0 preferensaktier

Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot









Civilekonom Examen i företagsekonomi Examen i internationell ekonomi

Bankstyrelse: 2 år Bankstyrelse: 2 år Operativ: 25 år, Bankstyrelse: 1 år

EgenföretagareVVD, W Capital Management AB CFO, Investor AB

Finansdirektör (CFO), VVD, NXP SemiconductorsFinansdirektör (CFO) och VVD, Telefonaktiebolaget LM Ericsson Chef för Global Services, Telefonaktiebolaget LM Ericsson Chef för Australien och Nya Zeeland, Telefonaktiebolaget LM Ericsson

VD Sefina Finance ABVD Sefina Svensk Pantbelåning AB VVD och regionbankschef Norr- och Mellan-Sverige, Nordea AB Group controller och Nordic Head of Global Operation Services, Nordea AB Group Controller, MeritaNordbanken AB Administrativ chef, PK Fondkommission AB

Duni AB, ledamot Metso Oyj, ledamot Social Initiative AB, ledamot Tikkurila Oyj, ledamot WeMind Digital Psykologi AB, leda-mot Stiftelsen Nils Adlers Stipendiefond, ledamot

Exencotech AB, ledamot Stiftelsen Nils Adlers Stipendiefond, ledamot

Svenska Pantbanksföreningen, vice ordförande

Aktieinnehav

Födelseår

I Swedbank som


Utbildning



Andra uppdrag


166 Koncernledning

Koncernledning

Född 1963Anställd sedan 2008

I Swedbank som:VD och koncernchef

Aktieinnehav:Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 38 500 A-aktier och43 000 preferensaktier

Utbildning:Civilekonom


I Swedbank som:Koncernkommunikationsdirektör




I Swedbank som:Chef för Baltisk bankrörelse


Utbildning:Jur.kand.


I Swedbank som:Koncernriskchef

Aktieinnehav:Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 110 000 A-aktier och 90 000 preferensaktier via bolag



I Swedbank som:Koncernpersonaldirektör

Aktieinnehav:Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 0 A-aktier och 0preferensaktier

Utbildning:Marknadsekonom, IHMFil.kand. psykologi, pedagogik


I Swedbank som:Chef för Koncernstab Juridik


Utbildning:Jur.kand.

Född 1971Anställd i Koncernen sedan 1994

I Swedbank som:Koncernfinanschef

Aktieinnehav:Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 24 000 stamaktier och0 preferensaktier



I Swedbank som:Chef för Ryssland & Ukraina

Aktieinnehav:Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 6 500 stamaktier och1 000 preferensaktier

Utbildning:Fil.kand.


I Swedbank som:Chef för Svensk bankrörelse

Aktieinnehav:Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 3 150 A-aktier och300 preferensaktier



I Swedbank som:Chef för Stora företag & Institutioner


Utbildning:MBA och B Sc.

Född 1966Anställd sedan augusti 2010

I Swedbank som:Chef för Group Business Support




I Swedbank som:Chef för Stora företag

Aktieinnehav:Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 0 A-aktier och0 preferensaktier

Utbildning:Gymnasieekonom

Michael Wolf

thomas backteman göran bronner

Håkan berg

Mikael björknert

stefan carlsson

catrin Fransson cecilia Hernqvist

erkki raasuke

annika WijkströmMarie Hallander larsson

Magnus gagner-geeber


ÅrsstäMMa 167

Årsstämma

Årsstämman äger rum på Cirkus i Stockholm, fredagen den 25

mars 2011.

anmälan

Aktieägare som vill deltaga i årsstämman ska:

• delsvarainfördidenavEuroclearSwedenAB(Euroclear)

förda aktieboken den 19 mars 2011. Eftersom avstäm-

ningsdagen är en lördag måste aktieägare se till att vara

införda i aktieboken senast den 18 mars 2011.

• delsanmälasittdeltagandeochdetantalbiträden(högst

två) som aktieägaren eventuellt avser medföra i god tid

före stämman och helst senast den 21 mars 2011.

Anmälan görs antingen per brev till Swedbanks huvudkontor,

Box 7839, 103 98 Stockholm eller per telefon 08-402 90 60

märkt ”Swedbanks årsstämma” eller via internet http://www.

swedbank.se/ir under rubriken Årsstämma. I anmälan ska

namn, personnummer/organisationsnummer, adress och

telefonnummer uppges. Deltagande kan ske med stöd av

fullmakt, om fullmakten är högst ett år gammal, och skickas till

Swedbank i god tid före årsstämman och helst senast den 21

mars 2011. Om fullmaktsgivaren är juridisk person ska även

registreringsbevis eller annan handling utvisande firmateck-

nares behörighet insändas.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste,

för att äga rätt att deltaga i årsstämman, tillfälligt registrera

aktierna i eget namn i den av Euroclear förda aktieboken.

Sådan omregistrering bör göras i god tid före Avstämnings-

dagen hos förval taren. Eftersom avstämningsdagen är en

lördag måste aktieägare underrätta förvaltaren i god tid före

denna dag så att omregistreringen är genomförd senast den

18 mars 2011.

Kallelse och ärenden

Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman före-

kommande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen

publiceras senast den 25 februari i bland annat Dagens

Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Från

nämnda datum finns kallelsen även tillgänglig via internet

http://www.swedbank.se/ir under rubriken Årsstämma.

Utdelning

Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om en

utdelning på 2,10 kr per stamaktie och 4,80 per preferens-

aktie. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 30 mars

2011. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till

utdelning blir därmed den 25 mars 2011. Beslutar årsstämman

enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att

utbetalas genom Euroclears försorg den 4 april 2011.


168 Marknadsandelar

Marknadsandelar

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr

Sverige 2010 2009 2008 2007 2010 2009 2008 2007

Privatmarknaden

Inlåning 24 24 24 26 245 223 216 215

Utlåning 26 26 27 26 642 609 571 498

varav hypoteksutlåning 27 28 29 29 549 519 483 444

Individuellt pensionssparande* 44 41 36 36 26 24 18 23

Indexobligationer** 16 22 24 27 19 28 28 29

Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. 3 751 3 715 3 637 3 498

* Exklusive Sparbankernas innehav i Swedbank Robur och värdena för 2010 avser september.** Inklusive emitterat från Svensk Exportkredit under 2010.

Företagsmarknaden

Inlåning 17 16 14 16 123 115 96 94

Utlåning 17 18 18 19 308 324 347 328


Baltikum 2010 2009 2008 2007 2010 2009 2008 2007

Privatmarknaden

Estland

Inlåning 55 55 56 62 20 21 22 19

Utlåning 47 48 49 49 29 34 38 31


Bankkort (antal tusen) 62 63 64 65 1 123 1 165 1 187 1 151

Lettland

Inlåning 23 23 24 28 10 11 13 13

Utlåning 27 27 28 27 20 25 28 23


Bankkort (antal tusen) 39 38 37 37 938 941 931 892

Litauen

Inlåning 32 32 32 36 25 24 26 24

Utlåning 26 26 26 29 21 22 24 18


Bankkort (antal tusen) 40 39 35 34 1 719 1 671 1 497 1 310


Baltikum 2010 2009 2008 2007 2010 2009 2008 2007

Företagsmarknaden

Estland

Inlåning 40 43 43 48 21 25 25 24

Utlåning 40 41 42 44 31 40 48 41

Lettland

Inlåning 10 11 11 11 9 8 10 9

Utlåning 21 24 26 26 24 34 44 34

Litauen

Inlåning 22 21 21 21 12 9 9 10

Utlåning 21 22 23 25 26 30 39 33


Marknadsandelar 169

Marknadsandelar sverige

10

20

30

006 07 08 09 10

Privatmarknad, bostadslån

Swedbank 27%

SBAB 8%

Nordea 15%

Handelsbanken 24%

Övriga 13%SEB 13% 10

20

30

006 07 08 09 10

Företagsmarknaden, utlåning

Swedbank 17%

Danske Bank 7%

Nordea 17%

Handelsbanken 23%

Sparbankerna 4%

Övriga 19%

SEB 13%

10

20

30

00706 08 09 10

Privatmarknaden, inlåning

Swedbank 24%

Nordea 16%Handelsbanken 18%

Sparbankerna 14%Övriga 16%

SEB 12%

10

20

30

006 07 08 09 10

Privatmarknaden, utlåning

Swedbank 26%

SBAB 6%

Nordea 14%

Handelsbanken 22%

Sparbankerna 4%

Övriga 16%

SEB 12%10

20

30

00706 08 09 10

Företagsmarknaden, inlåning

Swedbank 17%Danske Bank 9%

Nordea 21%Handelsbanken 20%

Sparbankerna 6%Övriga 6%

SEB 21%

20

40

60

00706 08 09 10

Estland, inlåning

Swedbank 46%

Sampo 17%

Övriga 17%

SEB 20%10

20

30

40

006 07 08 09 10

Lettland, inlåning

Swedbank 14%

Citadele 10%

Aizkraukles Banka 12%

Parex Bank 6%

Övriga 39%

Rietuma Bank 9%

SEB 10%

10

20

30

40

006 07 08 09 10

Litauen, inlåning

Swedbank 28%

Sanoras 14%

Sampo 7%

Övriga 19%SEB 22%

DnB Nord 10%

10

20

30

40

006 07 08 09 10

Litauen, utlåning

Swedbank 23%

Sanoras 5%Sampo 7%

Övriga 20%

SEB 30%

DnB Nord 15%10

20

30

40

006 07 08 09 10

Lettland, utlåning

Swedbank 23%

Nordea 14%DnB Nord 11%

Övriga 37%

SEB 15%20

40

60

00706 08 09 10

Estland, utlåning

Swedbank 43%

Sampo 11%

Övriga 22%SEB 24%

10

20

30

40

006 07 08 09 10

Lettland, bostadslån

Swedbank 27%

Hipotieku bank 3%Aizkraukles Banka 9%

Parex Bank 3%

Övriga 10%

Nordea 17%DnB Nord 16%SEB 15%

10

20

30

40

006 07 08 09 10

Litauen, bostadslån

Swedbank 25%

Sampo 11%Övriga 17%

SEB 30%

DnB Nord 17%20

40

60

00706 08 09 10

Estland, bostadslån

Swedbank 47%

Sampo 9%

Övriga 23%SEB 21%

Marknadsandelar Baltikum

Källor: Statistiska Centralbyrån, Estonian Central Bank, Association of Commercial Banks of Latvia, The Financial and Capital Market Commission (Lettland),

Association of Lithuanian Banks, offentliga kvartalsrapporter samt Swedbank estimat.


170 FeM år i saMMandrag

Fem år i sammandrag

Nyckeltal 2010 2009 2008 2007 2006

Lönsamhet

Räntabilitet på eget kapital, % 8,1 –12,5 15,2 18,9 19,3

Avkastning på totalt kapital, % 0,40 –0,58 0,64 1,02 1,10

K/I-tal 0,57 0,51 0,50 0,51 0,52

Placeringsmarginal, % 0,92 1,17 1,33 1,25 1,23

Kapitaltäckning 1)

Primärkapitalrelation, Basel 2, % 15.2 13,5 11,1 8,5 6,5

Kapitaltäckningsgrad, Basel 2, % 18.4 17,5 15,2 12,7 9,8

Kapitaltäckningskvot, Basel 2 2.30 2,19 1,90 1,59 1,22

Primärkapitalrelation, % 11.0 10,4 8,4 6,2 6,5

Kapitaltäckningsgrad, % 13.3 13,5 11,6 9,3 9,8

Primärkapital, mkr 82 385 81 689 74 155 50 920 47 497

Kapitalbas, mkr 99 687 105 785 102 943 76 456 70 930

Riskvägda tillgångar, mkr 750 440 784 469 916 113 822 363 726 712

Kreditkvalitet

Kreditförlustnivå, % 0,20 1,74 0,24 0,07 –0,02

Andel osäkra lån, % 2,53 2,85 0,74 0,23 0,15

Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % 53 52 30 43 50

Total reserveringsgrad för osäkra lån, % 63 65 60 120 195

Kundnöjdhet

Andel nöjda privatkunder, Sverige, % 2) 70 70 71 70 71

Andel nöjda företagskunder, Sverige; % 2) 68 65 71 71 68

Index privatkunder, Estland 3) 6,5 5,6 8,2 8,2 8,5

Index företagskunder, Estland 3) 6,1 6,0 8,2 8,4 8,1

Index privatkunder, Lettland 3) 6,2 5,2 7,7 7,8 6,6

Index företagskunder, Lettland 3) 5,3 4,9 9,0 9,0 6,5

Index privatkunder, Litauen 3) 49 50 80 84 83

Index företagskunder, Litauen 3) 59 51 87 89 89

Antalsuppgifter 2010 2009 2008 2007 2006

Privatkunder, miljoner 9,6 9,5 9,4 9.3 8,9

Företag- och organisationskunder, tusen 710 670 660 512 459

Internetbankskunder, miljoner 4) 6,4 5,6 5,2 4.8 4,3

Telefonbankskunder, miljoner 4) 3,9 3,8 3,8 3,5 3,0

Anställda 17 224 19 277 21 280 22 148 17 399

Kontor 4) 924 1 020 1 181 1 213 1 051

Insättnings- och uttagsautomater 4) 2 633 2 421 2 361 2 562 2 376

1) Inklusive totalt tecknat kapital, 2008. Fr.o.m. 2007 enligt nytt regelverk, 2005–2006 enligt äldre regelverk. 2) Enligt SKI. 3) Enligt TRIM, skala 1 till 10 respektive 1 till 100 4) Inklusive sparbanker och delägda banker.


FeM år i saMMandrag 171

Resultaträkningmkr 2010 2009 2008 2007 2006

Räntenetto 16 329 20 765 21 702 19 157 15 977


Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 2 400 2 770 2 351 1 691 2 738

Försäkringsnetto 612 647 452 548 264

Andel av intresseföretags resultat 624 866 512 424 222

Övriga intäkter 1 554 1 909 2 616 1 224 1 127

Summa intäkter 31 044 34 782 36 463 32 924 29 197



Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 950 889 972 705 659

Summa kostnader 17 642 17 848 18 058 16 719 15 139

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 13 402 16 934 18 405 16 205 14 058

Nedskrivning av immateriella tillgångar 37 1 305 1 403

Nedskrivning av materiella tillgångar 600 449 27

Kreditförluster 2 810 24 641 3 156 619 –205

Rörelseresultat 9 955 -9 461 13 819 15 586 14 263

Skatt 2 472 981 2 880 3 450 3 211

Årets resultat 7 483 -10 442 10 939 12 136 11 052

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 7 444 -10 511 10 887 11 996 10 880

Minoriteten 39 69 52 140 172

Balansräkningmkr 2010 2009 2008 2007 2006

Utlåning till kreditinstitut 166 417 92 131 128 536 174 014 161 097


Räntebärande värdepapper

Belåningsbara statsskuldsförbindelser 34 924 88 724 27 978 37 134 23 024

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 96 652 81 891 105 716 78 358 76 576

Aktier och andelar

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 100 628 78 194 51 638 69 324 65 008

Aktier och andelar 12 852 9 505 6 557 6 101 5 610

Aktier och andelar i intresseföretag 2 710 2 740 1 987 2 193 1 971

Derivat 65 051 72 969 128 055 36 984 23 864

Övrigt 55 892 77 866 73 799 68 589 49 520

Summa tillgångar 1 715 681 1 794 687 1 811 690 1 607 984 1 352 989


Inlåning och upplåning från allmänheten 534 237 504 424 508 456 458 375 400 035

Emitterade värdepapper m.m. 686 517 703 258 593 365 673 116 561 208

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 100 988 80 132 52 074 69 819 65 289

Derivat 65 935 72 172 116 720 36 267 31 607

Övrigt 69 016 75 057 93 128 98 563 69 506

Efterställda skulder 27 187 37 983 44 755 39 736 34 425

Eget kapital 95 035 89 974 86 462 68 323 60 277

Summa skulder och eget kapital 1 715 681 1 794 687 1 811 690 1 607 984 1 352 989


172 Två år i saMMandrag

Två år i sammandrag

Svensk bankrörelse

mkr 2010 2009




Försäkringsnetto 274 267

Andel av intresseföretags resultat 624 864

Övriga intäkter 729 1 078



Resultatbaserade personalkostnader 43 7

Datakostnader 715 807







Kreditförluster, netto 272 833


Skatt 1 951 1 988


Minoriteten 9 8

Intäktsposter

Intäkter från externa kunder 14 712 15 879

Intäkter från transaktioner med andra rörelsesgrenar 1 491 1 318

Affärsvolymer, mdkr

Utlåning 897 876

Inlåning 347 318


Övrig placeringsvolym 17 22

Riskvägda tillgångar 222 244

Summa tillgångar 1 006 956

Summa skulder 983 936

Allokerat eget kapital, mkr 22 596 20 477


Nyckeltal


K/I-tal 0,54 0,50




Två år i saMMandrag 173



mkr 2010 2009




Försäkringsnetto

Andel av intresseföretags resultat




Resultatbaserade personalkostnader 254 196



Avskrivningar 55 36







Skatt 768 996


Minoriteten 30 63

Intäktsposter


Intäkter från transaktioner med andra rörelsesgrenar 408 462


Utlåning 130 150

Inlåning 74 69








Nyckeltal


K/I-tal 0,51 0,36







mkr 2010 2009




Försäkringsnetto 317 368

Andel av intresseföretags resultat 1




Resultatbaserade personalkostnader –13 –203









Rörelseresultat –189 –11 073

Skatt –182 –1 315

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB –7 –9 758

Minoriteten

Intäktsposter


Intäkter från transaktioner med andra rörelsesgrenar 1 047 1 207


Utlåning till allmänheten 130 170

Inlåning 93 103





Allokerat eget kapital (årsgenomsnitt), mkr 35 950 30 912


Nyckeltal


K/I-tal 0,44 0,45






Kapitalförvaltning

mkr 2010 2009


Provisionsnetto 1 592 655


Försäkringsnetto





Resultatbaserade personalkostnader 49



Avskrivningar 50 48


Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 752 –66




Rörelseresultat 752 –66

Skatt 177 –16

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 575 –50

Minoriteten

Intäktsposter


Intäkter från transaktioner med andra rörelsesgrenar –1 711 –1 676






Summa skulder



Nyckeltal


K/I-tal 0,53 1,10




Ryssland & Ukraina

mkr 2010 2009

Räntenetto 638 1 766


Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde –71 –44

Försäkringsnetto





Resultatbaserade personalkostnader –9

Datakostnader 23 32


Avskrivningar 78 83

Summa kostnader 871 1 212

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar –191 625

Nedskrivning av immateriella tillgångar 14 1 300



Rörelseresultat 400 –8 676

Skatt –19 –251

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 419 –8 423

Minoriteten –2

Intäktsposter

Intäkter från externa kunder 680 1 837

Intäkter från transaktioner med andra rörelsesgrenar


Utlåning 15 20

Inlåning 3 7



Summa skulder 14 21

Allokerat eget kapital (årsgenomsnitt), mkr 3 814 3 655


Nyckeltal

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 11 –230

K/I-tal 1,28 0,66

Kreditförlustnivå, % –4,35 21,72





Ektornet

mkr 2010 2009


Provisionsnetto


Försäkringsnetto


Övriga intäkter 108



Resultatbaserade personalkostnader

Datakostnader


Avskrivningar 24


Resultat före kreditförluster och nedskrivningar –152 –26




Rörelseresultat –237 –26

Skatt –25 –6

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB –212 –20

Minoriteten

Intäktsposter

Intäkter från externa kunder 118 1

Intäkter från transaktioner med andra rörelsesgrenar




Summa skulder 2

Allokerat eget kapital, mkr 842 17


Nyckeltal

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % –25,2 –117,6

K/I-tal 2,29 27,00


178 deFiniTioner

Definitioner

andel osäkra lån, netto Redovisat värde för osäkra lån, netto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten.

andel osäkra lån, brutto Redovisat värde för osäkra lån, brutto, i förhållande till redovi-sat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklu-sive reserveringar.

antal anställda Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånva-rande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

avkastning på totalt kapital Årets resultat i relation till genomsnittlig balansomslutning.

Börskurs/eget kapital Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.

direktavkastning Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång.

duration Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknade betalningsflödet uttryckt i antal år.

eget kapital per aktie Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.

kapitalbas Summan av primärt och supplementärt kapital minus poster enligt 3 kap. 5-8 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.

kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i relation till riskvägt belopp.

kapitaltäckningskvotKapitalbas i relation till kapitalkrav.

kassaflöde per aktieÅrets kassaflöde i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier.

k/i-talKostnader i relation till intäkter.

kreditförluster, netto Konstaterade och reserveringar för kreditförluster med avdrag för återvinningar samt årets nettokostnad avseende kreditför-luster för garantier och andra ansvarsförbin delser.

kreditförlustnivå Kreditförluster netto i förhållande till ingående balans för utlåning till kreditinstitut och allmänheten.

kärnprimärkapitalPrimärkapital med avdrag för kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.

kärnprimärkapitalrelationKärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp.

omstrukturerat lånEtt lån där villkoren har förändrats till mer fördelaktiga för gäldenären, till följd av gäldenärens finansiella svårigheter.

osäkra lån Lån där det, på individuell nivå, finns objektiva belägg för inträffad förlusthändelse och denna förlusthändelse har en påverkan på exponeringens kassaflöde. Osäkra lån, brutto, med avdrag för reserveringar för individuellt värderade lån utgör osäkra lån netto.

P/e-talBörsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat hänförligt till aktieägarna.

Placeringsmarginal Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning.

PrimärkapitalEget kapital med avdrag för föreslagen utdelning, uppskjutna skattefordringar och immateriella tillgångar samt vissa andra justeringar. Kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapital-basen som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapital-täckning och stora exponeringar tillkommer.

Primärkapitalrelation Primärkapital i relation till riskvägt belopp.

reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån Reserveringar för individuellt värderade osäkra lån i relation till osäkra lån brutto.

resultat per aktie före utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier, inklusive emissionselement.


deFiniTioner 179

resultat per aktie efter utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier, inklusive emissions-element.

riskvägt belopp Kapitalkrav för kreditrisk, marknadsrisk och operationell risk enligt kapitaltäckningsregler multiplicerat med 12,5.

räntabilitet på eget kapital Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genom-snittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna.

räntebindningstid Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.

substansvärde per aktie Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skill naden mellan bokfört värde och verkligt värde på tillgångar och skulder i relation till det utgående antalet utestående aktier.

supplementärt kapital Tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående löptiden understiger fem år, eviga förlagslån samt kapitaltill-skott och reserver som får ingå i kapitalbasen som supplemen-tärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Total reserveringsgrad osäkra fordringar Samtliga reserveringar för fordringar i relation till osäkra fordringar brutto.

Utlåning/inlåningUtlåning till allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgäldskontoret i relation till inlåningen från allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgäldskontoret.


180 adresser

HUvUdkonTorSwedbank ABOrg.nr 502017–7753Säte: StockholmBesöksadress: Brunkebergstorg 8Postadress: 105 34 StockholmTelefon: 08-585 900 00Spärr av kort: 08-411 10 11Telefonbanken: 0771-22 11 22Telefax: 08-796 80 92Swift: SWEDSESSe-post: [email protected]

danMarkSwedbankKalvebod Brygge 45DK-1560 Köpenhamn VTelefon: +45 88 97 9000Swift: SWEDDKKKe-post: [email protected]

esTlandSwedbank ASLiivalaia 8EE-15040 TallinTelefon: +372 6310 310Telefax: +372 6310 410Swift: HABAEE2Xe-post: [email protected]

FinlandSwedbankBesöksadress:Mannerheimvägen 14 BPostadress: PO Box 1107FIN-00101 HelsingforsTelefon: +358 20 74 69 100Telefax: +358 20 74 69 101Swift: SWEDFIHHe-post: [email protected]

kinaSwedbankCitigroup Tower 601No. 33 Huayuanshiqiao Road200122 ShanghaiTelefon: +86 21 386 126 00Telefax: +86 21 386 127 11Swift: SWEDCNSHwww.swedbank.cn

leTTlandAS SwedbankBalasta dambis 1ALV-1048 RigaTelefon: +371 67 444 444Telefax: +371 67 444 344Swift: HABALV22e-post: [email protected]

liTaUenSwedbank ABKonstitucijos pr. 20ALT-03502 VilniusTelefon: +370 5 268 44 44Telefax: +370 5 268 47 00Swift: HABALT22e-post: [email protected]

lUxeMBUrgSwedbank S.A.Besöksadress:8–10 Avenue de la GareLuxemburgPostadress: PO Box 1305L-1013 LuxemburgTelefon: +352 404 94 01Telefax: +352 40 49 07Swift: BNELLULLe-post: [email protected]

norgeSwedbankBesöksadress: Filipstad Brygge 1,Aker BryggePostadress: PO Box 1441 VikaN-0115 OsloTelefon: +47 23 11 62 00Telefax: +47 23 11 62 01Swift: SWEDNOKKe-post: [email protected]

First Securities ASBesöksadress: Filipstad Brygge 1,Aker BryggePostadress: PO Box 1441 VikaN-0115 OsloTelefon: +47 23 23 80 00Telefax: +47 23 23 80 01Swift: FISANOK1www.first.no

rysslandOAO Swedbank5 Lesnaya125047 MoskvaTelefon: +7 495 777 63 63Telefax: +7 495 777 63 64Swift: HABARUMMe-post: [email protected]

sPanienSwedbank S.A.Representative Office SpainCentro Comercial Plaza, Oficina 16ES-29660 Nueva Andalucia (Marbella)Telefon: +34 952 81 48 62Telefax: +34 952 81 93 86e-post: [email protected]

sverigeStora Företag & InstitutionerBesöksadress: Regeringsgatan 13Postadress: 105 34 StockholmTelefon: 08-585 918 00e-post: [email protected]

Swedbank Fastighetsbyrå ABBesöksadress:Klarabergsviadukten 80Postadress: Box 644101 32 StockholmTelefon: 08-545 455 00e-post: [email protected]

Swedbank Finans ABBesöksadress: Junohällsvägen 1Postadress: 105 34 StockholmTelefon: 08-585 922 00e-post: [email protected]

Swedbank Företagsförmedling ABBesöksadress:Södra Hamngatan 19–21Postadress: 411 14 GöteborgTelefon: 031-739 01 70e-post:[email protected]

Swedbank Hypotek ABBesöksadress: Brunkebergstorg 8Postadress: 105 34 StockholmTelefon: 08-585 900 00www.swedbank.se/hypotek

Swedbank Juristbyrå ABBesöksadress:Klarabergsviadukten 80, 6 trPostadress: Box 371101 27 StockholmTelefon: 08-545 451 00www.juristbyran.com

Swedbank Robur ABBesöksadress: Malmskillnadsgatan 32Postadress: 105 34 StockholmTelefon: 08-585 924 00e-post: [email protected]

UkrainaJSC Swedbank30 S Petlyura streetUA-01032 KievTelefon: +38 044 590 00 00Swift: KPRVUAUKe-post: [email protected]

UsaSwedbank New York BranchOne Penn Plaza, 15th floorNew York, NY 10119Telefon: +1 212 486 84 00Telefax: +1 212 486 32 20Swift: SWEDUS33www.swedbank.us

Swedbank First Securities LLC570 Lexington Avenue, 35th floorNew York, NY10022Telefon: +1 212-906 08 00Telefax: +1 212-759 92 05www.swedbank.us

Adresser

Produktion: Intellecta Corporate • Foto: Tina Axelsson och Björn Terring/Link Image • Tryck: Intellecta Infolog, Solna

Swedbank A

B Å

rsredovisning 20

10

kontAktperSoner Anna SundbladPresschefTelefon: 08-585 921 07e-post: [email protected]

Johannes Rudbeck Chef InvesterarrelationerTelefon: 08-585 933 22e-post: [email protected]

51

81

00

00

Documents

Årsredovisning - Swedbank