FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET TEL 08-665 11 00 WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingJamal Malik arbetar som chai-walla på ett call center iBombay där hans uppgift består i att köra te-vagnen ochservera dem som arbetar.

En dag tar han emot ett samtal från det populära TV-programmet "Vem vill bli miljonär" och snart, mot alla

odds, intar den nu 18-årige pojken, uppvuxen på Bom-bays gator, den heta stolen med chans att vinna 20 miljo-ner rupier.

Till publikens förvåning och programledarens illa doldaförtrytelse klarar Jamal fråga efter fråga i tävlingen. Hansavancemang väcker misstankar och när inspelningenavslutas för dagen blir Jamal förd till polisen, som redanbestämt sig för att hans talang handlar om fusk och intedrar sig för att använda några medel i jakten på ett erkän-nande om hur detta gått till. Men Jamal har ingen kum-pan eller hemlig metod, vad han har är lärdomar och erfa-renheter han skaffat sig på gatorna och i gränderna,bland sopor och hemlösa, ensamma barn, gangstrar ochhallickar. I återblickar berättas historien om Jamals livsom vävs samman med svaren på frågorna.

Jamal och hans äldre bror Salim möter den föräldralösaflickan Latika som slår följe med dem. De kallar henne"den tredje av de tre musketörerna", även om de inte kankomma på namnet på denna. En dag på soptippen blir detre barnen upptäckta av Maman, som utger sig för attdriva ett barnhem och tar dem med sig. Men snart stårdet klart att han har annat för ögonen än barnens bästa,han använder dem för att tigga pengar åt honom på sta-dens gator. När Salim blir beordrad att hälla syra i sinbrors ögon, för att på så vis bättra på hans potential somtiggare, tar han istället sin bror i försvar och flyr hals överhuvud. Kvar lämnas, till Jamals bestörtning, Latika.

Bröderna reser på tågtak runt i Indien, livnär sig som

Slumdog Millionaire

Trainspottingregissören Danny Boyles moderna saga,om hur en ung kille från Bombays slumområden trium-ferar i en frågesport på TV, väcker känslor. De åttaoscarstatyetterna filmen belönades med betyder inteatt kritiken är enbart positiv - tvärtom. Filmen om slum-men, slumpen och drömmen är lika mycket en film omrepresentation, kunskap och sanning. Oavsett vad mantycker om “Slumdog Millionaire” är det i sanning enangelägen film, förpackad i en färgstark och inbju-dande form.

Observera att filmen har en 15-års gräns (som ju integäller i så kallat slutna visningar, alltså för skolbiovis-ningar) orsakad av en scen. Men det är upp till dig somlärare att se filmen innan och själv bedöma graden avstyrkan i denna scen i relation till vad eleverna kan tän-kas hantera.

Rekommenderad från åk 8 / gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

ELSA COJNBY

frågan, där filmens ramberättelse tar sin början. Som Jamal förutsett tittar Latika på programmet. När

Salim, som fortfarande arbetar för Javed, ser med vilkenkärlek Latika alltjämt följer Jamal, drabbas han av ångestoch ber om ursäkt för allt vad han gjort mot henne. Hanger henne sin telefon och sina bilnycklar och uppmanarhenne att fly.

I den heta stolen ställs Jamal inför frågan värd 20 miljo-ner rupier; vad hette den sista av de tre musketörerna?Jamal har aldrig vetat svaret och gör det inte nu hellermen han har kvar livlinan "ring en vän". I Salims bil, påsätet bredvid föraren ringer telefonen.

Kvar i huset har Salim fyllt ett badkar med pengar ochligger med ett draget vapen bland alla sedlar och inväntaren ursinnig Javed.

Latika, som i ilfart kör Salims bil, hinner precis besvarasamtalet på hans telefon och får fram att hon är i säkerhetinnan det bryts. I tv-studion chansar Jamal på det kor-rekta svaret ("Aramis") och vinner samtidigt som Salimskjuts till döds i badkaret.

Samma kväll återförenas Jamal och Latika på tågstatio-nen.

Filmens kuliss: IndienRepubliken Indien kallas ofta "världens största demokrati"och är världens näst folkrikaste land. Fyra stora religio-ner, hinduismen, buddhismen, sikhismen och jainismen,uppstod i landet som inte har mindre än tjugotre officiellaspråk (och hundratals talade). Den största delen avbefolkningen talar hindi och hinduismen är den i särklassstörsta religionen, följd av islam. När landet blev själv-ständigt 1947, efter mer än hundra år av brittiskt styre,delades Indien i det huvudsakligen hinduiska Indien ochdet huvudsakligen muslimska Pakistan.

Trots att olika religioner och folkgrupper mestadelslever fredligt sida vid sida i det mångkulturella Indienförekommer oroligheter. Landet har varit föremål för

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET TEL 08-665 11 00 WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

försäljare och ficktjuvar och guidar västerländska turisterkring Taj Mahal. Men trots att åren går kan Jamal integlömma Latika. När de återser sin "syster" i Bombay harhon vuxit upp till en ung vacker kvinna, en värdefull inve-stering för Maman som planerar att tjäna stora pengar påhennes oskuld. För att frita Latika från Maman skjuterSalim förtryckaren - men med dubbla syften. Han ger sig ilag med en rivaliserande ledare Javed, och ger sig själv påLatika, som skyddas av en förtvivlad Jamal. När Salim rik-tar pistolen mot sin lillebror bönfaller Latika Jamal attlämna dem och offrar sig för den "bror" som alltid älskathenne. Jamal blir lämnad själv.

Några år senare har Jamal fått arbete på callcentret ochfår åter kontakt med sin bror. Salim är nu en fullfjädradgangster och Latika är sedan länge ute ur hans liv. Dockblir Jamal snart varse att hans kärlek fortfarande finnsinom räckhåll, hon lever nu tillsammans med den brutaleJaved och genom att följa sin bror till huset där knark-kungen bor får han så tillfälle att återse henne. Jamalnästlar sig in som köksarbetare hos Javed för att vara näraLatika och försöka förmå henne att lämna sin våldsammeman. Hon försöker få honom att förstå att det är omöjligtoch ber honom att lämna och glömma henne för gott.Men Jamal insisterar och säger att han kommer att väntapå henne varje dag klockan fem på Bombays störstatågstation, Chhatrapati Shivaji Terminus (C.S.T.), i för-hoppning om att hon ändrar sig.

En dag kommer Latika till stationen men innan honhinner förenas med Jamal tillfångatas hon av Salim, somför henne tillbaka. Javed misshandlar henne illa och närhan flyttar med henne till ett nytt hus förlorar hon än engång kontakten med Jamal.

I ett desperat försök att återse sin kärlek anmäler sigJamal till tv-programmet Vem vill bli miljonär, som hanvet att Latika följer.

När den sällsamma historien rullas upp under polisför-höret tillåts Jamal att återvända till finalen för den sista

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

många omfattande upplopp och terrordåd. I filmenbevittnar Jamal och Salim hur deras mamma mördas.Scenariot, som har en verklig förlaga, omtalas som"upploppen i Bombay". I december 1992 och januari 1993dog 900 personer under oroligheter mellan hinduer ochmuslimer. Vid ett bombdåd som följde på oroligheterna,den 12 mars 1993, dödades ytterligare 250 personer.Händelserna ledde fram till att många flyttade och Bom-bays demografi förändrades radikalt.

• Vad gör Indien till en demokrati värd namnet?

• Förstod du vad som hände Jamals mamma? Vilkadödade henne och varför?

Enligt beräkningar från SIDA bor en fjärdedel av världensfattiga i Indien. Landet har omkring 390 miljoner invå-nare som beräknas leva på mindre än en USD per dag ochcirka 800 miljoner på mindre än 2 USD per dag (ca 14kronor).

Trots att Bombay är en av Indiens rikaste städer inhyserden nästan hälften av sina nära 20 miljoner invånare i detsom kallas "slummen".

• Vad är "slum"? Finns det slumområden i Sverige? Vadkännetecknar eftersatta områden i det svenska samhället?

• Tänkte du på några konsekvenser av det brittiska styret,som blir synliga i filmen? Vad är det t ex för ställe somJamal arbetar på?

• Jamal pratar väldigt bra engelska, vilket kan tyckas litemärkligt. Hur ser skolväsendet ut i Indien (för de barnsom har möjlighet att gå i skolan), finns det allmän skol-plikt och på vilket språk sker undervisningen?

Ödet, Gud och slumpenFilmen öppnas med frågan "How did he do it?" och svar-salternativen lyder; a) han fuskade, b) han hade tur, c)han är ett geni, eller d) det var ödet. Om vi tvekar över fil-

mens betydelse får vi även det korrekta svaret serverat islutsekvensen; an lyckades därför att det var hans öde.

Men vad är då "ödet"? En människas öde kan förståssom hennes samlade upplevelser och erfarenheter, menbegreppet används specifikt för att hänvisa till ett förutbe-stämt förlopp. Ödet är således utanför individens kon-troll, något som refererar till en större världsordning, detsom står "skrivet i stjärnorna". Att kämpa emot ödet ärolönt eftersom det är oföränderligt, vare sig vi vill ellerinte förverkligar vi ofrivilligt vårt öde. Argumentationsa-nalytiskt är påståendet förstås ogiltigt, argumentet finns itesen och går aldrig att motbevisa.

• Tror du på ödet? Hur förhåller sig ödet till "den fria vil-jan"? Tror du på den fria viljan? Är "slump" och ödesamma sak?

• Ibland hör man att någon t ex har "tur i spel". Vad är"tur"? Tror du att vissa har mer tur än andra? Vad har san-nolikhet med slump och tur att göra (har det det?)?

• Att Jamal hade fuskat, eller att han var ovanligt smart,hade kunnat vara rationella förklaringar till hans fram-gång. Vad betyder det att något är rationellt? Kan man haolika uppfattning om vad som är irrationellt?

I filmen, som är alltigenom fiktiv, finns framförallt enscen som av många uppfattas som mindre realistisk ochrationell än de andra. Det är den blå pojken, den lillaguden Rama, som uppenbarar sig för bröderna när de flyrsin mammas mördare. Händelsen hjälpte Jamal att be-svara frågan i heta stolen, men kanske hjälpte Ramage-stalten honom på fler sätt; pojken hade sin vänstra handhöjd med handflatan utåt. Gesten kallas abhaya mudraoch betyder välsignelse och beskydd, även om den oftastgörs med höger hand.

• Hur tolkade du scenen; var det en hallucination? Ettutklätt barn? Eller var det Rama själv? Varför tolkar duscenen så som du gör?

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

• Rama är en av Guden Vishnus s.k. "avatarer" eller inkar-nationer. Vilka andra hinduiska gudar känner du till ochvad symboliserar de?

Tron på en redan bestämd, predestinerad, framtid kopplasofta till religiösa föreställningar, men man får vara försik-tig med hur man använder begreppen. "Ödet" i striktbemärkelse går inte att påverka. Tvärtemot vad mångatror så har t ex karma, som hinduer traditionellt tror på,alltså inte med öde att göra. Karma är utbetalningen förde gärningar som begåtts i tidigare liv och således motive-rad av sambandet mellan orsak och verkan.

Livsåskådning, dygd och dharmaÄven om svaret på hur Jamal lyckades är "ödet" och oav-sett om man finner en motsättning mellan ödestro ochmoraliskt ansvar, är Jamal är renhjärtad ung man. Hanlever efter det motto han frågas om, "endast sanningensegrar", och berättelsen om hans liv har påfallande likhe-ter med berättelserna om den hinduiske guden Rama.

Om idealmannen Rama och hans ideala hustru Sita kanman läsa i den populära Ramayana, som betonar vikten avtrohet, kärlek och sanning och visar hur det goda kanbesegra det onda. Den ädle Rama tvingas ihärdigt sökaoch kämpa för att återfå sin älskade Sita efter att hon kid-nappats. De hårda och ärofyllda prövningar han bestårmotsvaras av idealhustruns fullständiga trofasthet, tillgi-venhet och den renhet hon lyckas bibehålla, trots bortrö-vandet.

• Hur skulle du beskriva Jamal, vilka karaktärsegenskaperhar han? Hur skulle du beskriva Latika? Och Salim?

• Hur lär vi känna de olika karaktärerna? Minns dunågon/några speciella scener i början av filmen som lätana de olika personligheterna?

• Förändras Jamal eller någon av de andra karaktärernaunder berättelsen, tycker du?

• Känns karaktärerna trovärdiga? Är de förenklade ochensidiga eller komplexa och väl sammansatta? Motivera!

• Jamal och Salim har muslimska rötter. Gör eller säger denågot i filmen som vittnar om deras inställning till reli-gion? Är de troende?

• Latika är passiv och självuppoffrande. Det är egenskapersom anses värdefulla hos kvinnor. Vad som är rättfärdigtoch dygdigt skiljer sig alltså åt för olika personer, eller? Hur anser du att människor ska leva? Vilka dygder skulledu vilja betona?

Att Salim "straffas för sina synder" - vilket en västerländskläsning av filmen skulle antyda - kommer knappast somen förvåning. Man kan lätt få en känsla av att karaktärer-nas "öden" har med deras dygdighet att göra, även om detstår i kontrast med filmens tema. Vad man däremot intekan argumentera emot är att karaktärernas olika dygd ärderas öde (!).

• Vad är moral? Är moral någonting allmängiltigt ochobjektivt eller kan man tala om moralisk relativism? Kan

samma handling vara olika moralisk beroende på sam-manhang och motiv? Kan du komma på något exempelfrån filmen?

• Vilka är de sju kristna dygderna? Hur lyder de tio budor-den?

• Vad är dharma? Hur samverkar dharma och karma?

• Vilka rättesnören och upphöjda dygder finns inomislam? Inom judendom?

Filmens form och sammanhangDanny Boyles genombrott “Trainspotting” ekar onekligen i“Slumdog Millionaire”, som även bär andra av regissörenskännetecken. Själv uppger Boyle att inledningen är inspi-rerad av den indiska filmen “Black Friday” (2004) somhandlar om de upplopp i Bombay som Boyle och manus-författaren Simon Beaufoys skrivit in i adaptionen avVikas Swarups berättelse. Boyle ger fler referenser till denIndiska filmhistorien; den autograf som Jamal i unga år -och i sann Trainspottinganda - kämpar för att få tag i ärBollywood-stjärnan Amitabh Bachchans. Förutom i fråganom filmen “Zanjeer” (Prakash Mehra, 1973), är Bachchanen av huvudrollerna i den banbrytande “Deewaar” (YashChopra, 1975) - som handlar om två bröder som, liktJamal och Salim, växer upp och väljer skilda vägar i livet.

Boyle leker också med Bollywoodgenren och låter fil-mens skådespelare dansa till eftertexterna och tonerna av"Jai Ho" (ung. "seger för dig"). Dansen är rent performativoch utanför filmens universum (diegesis) och de ungaskådespelarna som gestaltat Jamal och de andra i barn-domsåren dansar sida vid sida med karaktärernas äldreuttolkare.

• Indien är ett av världens mest filmproducerande länder.Även om begreppet Bollywoodfilm är vedertaget är detinte helt okontroversiellt, ibland används det felaktigt omall indisk film och som ett nedlåtande uttryck om någotsom snarare än att vara ett eget uttryck, försöker kopieraHollywood. Vad syftar benämningen Bollywood egentli-gen på? Vilka kännetecken har det som kallas Bollywood-film?

Boyles färgstarka och flashiga formspråk passar bra ihopmed filmens berättarstruktur. Han använder en tydlig ochenkel ramberättelse, flashbacks och montagesekvenser föratt berätta en komprimerad och fartfylld historia, ackom-panjerad av ett minst lika färgstarkt ljudspår. Ironiskt nogfungerar den passiva Latika som filmens motor, i och medatt hon får fart på Jamal vilket motiverar och håller ihopberättelsen.

• Tänkte du på något speciellt med filmens stil? Var fotot,klippningen, kamerarörelser och ljudspår nedtonat ochmaskerat eller framträdande? Vilken effekt hade det påberättelsen, anser du? Svarar förpackningen mot inne-hållet?

RepresentationJamals framgångar i heta stolen får folk att samlas framförtv-apparaterna. Han blir en folkhjälte och hans triumf ärmer än en individuell sådan. I filmen, i filmens diegesis,

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

vittnar Jamals seger om hopp och om att eländiga villkordrastiskt kan förändras. Men hur är det i "den verkligavärlden", vad säger filmen om Jamal, om Indien, fattig-dom och möjligheter till oss? Åsikterna går isär. Det ärinte bara priser och lovord som regnat över filmen, dethar även haglat kritik och Boyles film har onekligen väcktont blod i många läger, av många olika orsaker. Filmenvisar upp sidor av landet som kanske annars inte syns,men hur gör den det - och varför?

• Många anser att filmen trivialiserar Indiens sociala pro-blem och vad det innebär att vara fattig. Kan du instäm-ma i kritiken? Varför/varför inte?

• Vad menas med att något skildras "realistiskt"? Vad ärsocialrealism? Kan man ge en realistisk och romantiseradbild av något på samma gång?

• Vad är "populärkultur"? Ge olika exempel på hur mankan definiera begreppet!

• “Slumdog Millionaire” är en feelgoodfilm med verklig-hetens misär och orättvisa som kuliss, är det problema-tiskt anser du? Kräver ämnet en annan seriositet eller ärdet tvärtom bra att filmen populariserar ett ämne för attnå en stor publik?

• Hur skiljer sig “Slumdog Millionaire” från klassiska verksom t ex “Oliver Twist” av Charles Dickens? Hur är det medandra uppmärksammade estetiserande filmer om slum ochsegregation, som t ex “Medan vi faller” (“La Haine”,Mathieu Kassovitz , FR 1995) och “Guds stad” (“Cidade deDeus”, Fernando Meirelles, BRA 2002) - finns det någonavgörande skillnad i hur de förhåller sig till de sociala pro-blem som gestaltas?

"Poverty porn" skrev en kolumnist i London Times ochSalman Rushdie kallar filmen för ett slags "slumturism".

Båda är upprörda över den sensationalism och exotismsom filmen frossar i. “Slumdog Millionaire” är gjord av envästerländsk regissör (som aldrig tidigare varit i landet hanporträtterar, anmärker Rushdie) för en västerländsk publikoch använder Indien, landets befolkning, geografi, kulturoch sociala problem som ett buffébord för att berätta enbanal och smaskig berättelse. Förstått i termer av postkolo-nial teori innebär tolkningsföreträdet en fortsättning påvästvärldens koloniala projekt att definiera - och formulera- "Indien".

Makten att producera och definiera "kunskap" är alltså enviktig del av det (post-)koloniala projektet. “Slumdog Milli-onaire” är lägligt nog uppbyggd kring en frågesport ochintrigen tar sin början i det faktum att en fattig pojke frånslummen besitter mer kunskap än någon kunnat tro.

Regissören Danny Boyle under inspelningen

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET TEL 08-665 11 00 WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

• Men vad är kunskap? Vilka erfarenheter och lärdomarerkänns som "Kunskap"? Är kunskap någonting absolut?

• Krävs det att en indisk gatupojke ska känna till en fransk1800-talsförfattare för att han ska anses begåvad? Fråganär intressant även om man vänder på den; krävs det attA.R.Rahman, som ligger bakom filmens soundtrack, ska fåtvå Oscars för att en västerländsk publik ska höra hansstorhet? Vilken kunskap och vilka kulturella referenser till-skrivs värde? Vem har makten att definiera (och därmedproducera!) "kunskap"?

• Uppfattningen om "absolut kunskap" står i kontrast motexempelvis Charles Darwins påpekande om det naturligaurvalet. Hur skulle kunskap kunna förstås utifrån hans per-spektiv?

• Försvarare av filmen menar att kritiken filmen får utståär ofrånkomlig med tanke på regissörens nationalitet ochIndiens komplexa förhållande till den forna kolonialmak-ten. Oavsett perspektiv och kontext synliggör filmen fak-tiska problem och ger en röst åt personer som annars intekommer till tals. Men gör den det? Det förutsätter inte baraen viss substans i berättelsen utan även en tro på represen-tation som praktik.

• Kan en person eller en situation generaliseras till att säganågot mer än om det specifika? Kan en individ någonsinrepresentera något annat än sig själv utan att samtidigtberövas det som gör individen till just det hon är?

Filmen och framtidenNedbruten i sina beståndsdelar sticker måhända “SlumdogMillionaire” i ögonen. Att hänvisa till ödet och slumpen ifråga om fattigdom och möjligheter till förändring i ettland där minst en fjärdedel av befolkningen lever underden fattigdomsgräns som har satts till en US-dollar perdag, är i sanning provocerande. Av dessa beräknas inte ensen procent ta sig över fattigdomsgränsen varje år. Iställetfortsätter populationen att öka och med den andelen fat-tiga - nationell ekonomisk tillväxt till trots.

• Sett i förhållande till verkligheten skulle Jamal ha variten av de 10 miljoner indier som årligen lyckas komma övergränsen för akut fattigdom. Hans öde bar alltså med siglöftet om förändring och en bättre framtid, men hur gårdet för alla andra? Är det deras öde att vara - och förbli -fattiga? Är det inte ett uppgivet och kanske rentutav farligtförhållningssätt till sociala problem och orättvisor?

• Kan ödet legitimera vad som kallas "status quo"? (Vadmenas med status quo?) Vilka förklaringar till fattigdomhittar du? Vilka insatser kan förbättra och lösa förhållan-dena, så som du ser det?

• Något som filmen inte berör, men som ofta förknippasmed Indien och landets historia och population, är kastvä-sendet. Vad är det och hur tillkom det?

• Hur påverkar kastväsendet individen och det indiskasamhället idag? Kan man bryta sig ur sin kast?

• Filmskaparna har donerat pengar till utsatta områden iBombay för att förbättra möjligheten till hälsovård ochutbildning. Har du förslag på vad mer de skulle kunnagöra? Kanske med filmmediets hjälp?

Tips• Läs filmens litterära förlaga och jämför med filmen! Hurhar förlagan omarbetats? Varför, tror du? Är det något dusaknar? Är andemeningen densamma?

• Ta fram låttexterna på filmens soundtrack och se hur deöverensstämmer med filmens handling och tema. Tillför denågot nytt? Förklarar de något? (Texterna finns översattatill engelska.)

Storbritannien, USA 2008

Producent: Christian Colson

Manus: Simon Beaufoy efter en roman av Vikas Swarup

Regi: Danny Boyle

Foto: Anthony Dod Mantle

Klippning: Christopher Dickens

Scenografi: Mark Digby

Musik: A R Rahman

I rollerna

Jamal Malik – Dev Patel

Prem Kumar – Anil Kapoor

Latika – Freida Pinto

Poliskommissarien – Irrfan Khan

Salim – Madhur Mittal

Jamal som yngre – Tanay Hemant Chheda

Latika som yngre – Tanvi Ganesh Lonkar

Javed – Mahesh Manjrekar

Tekniska uppgifter

Speltid: 120 min

Format: Scope 2,35:1

Ljudsystem: Dolby Digital

Censur: Från 15 år

Svensk premiär: 6 mars 2009

Distribution

Svensk Filmindustri, 169 86 Stockholm tel 08-680 35 00, fax 08-680

37 83 epost: sffilm@sf.se

Redaktion: Andreas Hoffsten, Barn & Ungdom, Svenska Filminstitu-

tet, juni 2009

Produktionsuppgifter