Anneli Anhelm

SmeBox stål och applikationer

Att köpa en stålbit

Kemisk sammansättning

Mekaniska egenskaper

Slagseghet

Hårdhet

Härdbarhet

Svetsbarhet

Lämplighet för galvanisering

Dimension

Längd

Rakhet

Ett gäng toleranser

Ändutförande

Vikt

Märkning

Lastning

Etc.

Kemisk sammansättning

• Antalet kemiska ämnen som kunder / normer specificerar varierar mellan 3

och 10

• Ämnena samverkar mer eller mindre

• Förhoppningsvis återspeglar analysen egenskaperna kunden vill ha

– har kunden "full koll" eller

– skapar tidigare leveranser "det perfekta materialet"?

Mekaniska egenskaper

När vi pratar egenskaper menar vi oftast mekaniska egenskaper

dvs dragprov och slagprov

Slagprov

• Kravet anges i J (Joule) vid en

viss temperatur

• Anger materialets förmåga att

absorbera energi

• Flera definitioner av omslag från

sprött till segt brott

– 50% av brottytan är seg

(svårbedömt!)

– 27 J

Seg brottyta

Spröd brottyta

Hårdhet 1(2)

Stålkula

• Brinell (HB)

• Rockwell B (HRB)

Spetsig diamant

• Vickers (HV) - kvadratisk

• Rockwell C (HRC)- kon

Brinell Vickers

Hårdhet 2(2)

• För mjuka material, alltså i varmvalsat tillstånd, används HB eller möjligen HRB

– Stora intryck = jämna värden

• För härdade material används HRC eller HV med hög belastning

– Mindre intryck, men ger ändå en samlad bild av hårdheten

• För hårdhetsprofiler används HV med låg belastning (1kg eller lägre)

– Mycket små intryck, men man ser variationer

Svetsbarhet

Kolekvivalenten CEV ger en fingervisning om svetsbarheten d.v.s. om

materialet kan svetsas utan särskilda förberedelser

CEV = C + Mn/6 + (Ni+Cu)/15 + (Cr+Mo+V)/5

Främst för mikrolegerade stål (ur EN10025-2)

S235 upp till 40 mm tjocklek CEV max 0.35

över 40 mm CEV max 0.38

S275 upp till 40 mm tjocklek CEV max 0.40

över 40 mm CEV max 0.42

S355 upp till 30 mm tjocklek CEV max 0.45

över 30 mm CEV max 0.47

Förvärmning vid svetsning

Svetsning

Felaktigt val av material

och svetsparametrar

För hög kolekvivalent för

att svetsa utan förvärmning

Kunden ville ha hög Rel och

bra svetsbarhet dvs ville ha

hög legeringshalt, men ändå

inte

Varmförzinkning 1(3)

Klass Si Si+2,5*P P

1 ≤ 0,03% ≤ 0,090

2

speciella

zink-

legeringar

≤ 0,35%

3 0,14 –

0,25%

≤ 0,035%

• Kallas också galvanisering (efter

Luigi Galvani, italiensk

vetenskapsman) när skiktet läggs

på elektrokemiskt

• EN10025-2 har tre klasser för att

definiera hur stålet ska vara

Vi klarar klass 3 och har ett antal stålsorter anpassade för det

Varmförzinkning 2(3)

• Lägre Si (< 0.14%) kan resultera

varierande tjocklek och dålig

vidhäftning (Sandelin-effekten)

p.g.a. hög reaktivitet

• Högre Si (upp till 0.40%) ger

tjocka skikt vilket ger bra

korrosionsskydd, men de blir inte

så snygga (vägräcken)

Varmförzinkning 3(3)

Sandelineffekt

Vill man inte ha!

Bra skikt

Fyra olika lager

Viktigt att kiselhalten blir rätt!

Varför då och vad gör de egentligen för nytta?

Legeringsämnen

Är järn och stål samma sak?

• Järn är ett grundämne, Fe

• Stål är en blandning, en legering,

med järn som bas

• Våra stål har max 5%

legeringsämnen, oftast lägre

Vad blandar vi i stålet?

• ALLTID KOL (C) !

– Utan kol inget stål

• Salt

• Ett par nödvändiga

ämnen t.ex. kisel och

mangan

• Lök och vitlök

....föroreningar typ fosfor,

koppar och tenn m.fl.

….klor i vattnet, jord på

grönsakerna, etc.

• Legeringsämnen i olika

mängder (Cr, V, Mo, B)

• Kryddor

• Grönsaker

• Frikadeller

• Örter

• Annat gott

…men vi kommer inte ifrån…

Kol 1(2)

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90

Dra

gp

rov (M

Pa

)

kolhalt (%)

Dragprov på kolstålmedelvärden för alla dimensioner

Rel

Rm

• Utan kol inget stål!

• Är överlägset det ämne som

påverkar egenskaperna mest

både i varmvalsat och

värmebehandlat tillstånd

• Vi jobbar i intervallet 0,03 – 0,85

%, medel 0,30 % C

Kol 2(2)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90

Fö

rlä

ng

nin

g (%

)

kolhalt (%)

Dragprov medelvärden för alla dimensionerMer kol ger högre brottgräns

Ju högre hårdhet / brottgräns

desto sämre seghet

Kisel

• Tätar stålet dvs tar bort syret = inga bubblor kvar (killed)

• Neutral vad gäller svetsning

– Används för att få upp de mekaniska egenskaperna utan att försämra svetsbarheten

• Kontrollerad halt krävs för varmförzinkning

Mangan 1(2)

• Efter kol det viktigaste och vanligaste legeringsämnet

• Specificeras alltid!

• Viktig för skärbarhet (MnS)

• Brist på Mn i svavelhaltigt material ger rödskörhet = materialet spricker när det är varmt (egentligen är det järnsulfid som smälter)

• Legeringsnivå hos oss 0,5– 1,70 %

Mangan 2(2)

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

4 6 8 10 12 14 16 18

Dra

gp

rov (

MP

a)

Tjocklek (mm)

Jämförelse kolstål med manganstålkolhalt 0,48 %

Rm Mn =1,30%

Rm Mn = 0,75 %

Re Mn = 1,30 %

Re Mn=0,75%

Krom

• Krom är det "klassiska"

legeringsämnet för att öka

hårdhet och härdbarhet ordentligt

• Krom och mangan kan ibland

"kompensera" för varandra

• Vi har en resthalt på ca 0,14 %

Cr, legerar 0,25 -1,20 % (en

stålsort har 4 %)

Nickel

• Används för förbättrad seghet

• Skapliga kvantiteter kan och

måste tillsättas = kostar pluring

• Vi har en resthalt på ca 0,14 % Ni

legerar 0,50 -1,60 % Ni men få

stålsorter är Ni-legerade hos oss.

Molybden

• Det tunga artilleriet

– Liten tillsats –stor effekt

• Används för att toppa egenskaperna då man tillsatt Mn och Cr, men behöver ännu mera kraft i materialet

• Segrar kraftigt!

• Legeras hos oss vanligen 0,15 – 0,25 %, enstaka fall upp till 0,60 %

segringar

• Rent järn stelnar först

• De tyngre ämnena (legeringar

och residualer) blir kvar –

atomerna rör sig långsamt

• De sist stelnade områdena har

högre koncentrationer av de

långsamma ämnena

segringar

mikrosegringar

Vanadin 1(2)

• Ekonomiskt och modernt, små tillsatser = mikrolegerat

300

350

400

450

500

550

600

650

700

750

14 24 34 44 54 64 74 84 94

Dra

gp

rov (M

Pa)

Diameter (mm)

C35 utan och med 0,05 % vanadin

Rel med V

Rm med V

Rel

Rm

Vanadin 2(2)

0,50

0,55

0,60

0,65

0,70

0,75

0,80

14 24 34 44 54 64 74 84 94

Dra

gp

rov

(MP

a)

Diameter (mm)

C35 utan och med 0,05 % vanadin

Re/Rm med V

Re/Rm

Påverkar brottgränsen, men mest använd för att "peta upp" sträckgränsen

Legeringsnivå 0,05 -0,20 %,

Niob

• Starkare partikelbildare än vanadin, men måste valsas vid

låg temperatur för att få effekt

• Effekt? Små korn!

0

25

50

75

100

125

150

J

Steel grade 9660 (SB27M12CB)35,5Ø - Charpy KV-40, KV-60

KV-40 KV-60

900˚C, 450˚C

900˚C, 465˚C

900˚C, 475˚C

950˚C, 450˚C

950˚C, 475˚C

900˚C, 470˚C

Bor

• 20 ppm B motsvarar 0,4 % Cr

eller 0,3% Mo

• Väldigt flexibla och tåliga vad

gäller värmebehandling

• Mjuka efter valsningen, men kan

bli rejält hårda efter härdning så

länge som boreffekten finns

• Vi gillar bor!

Var var vi?

....föroreningar typ fosfor,

koppar och tenn m.fl.

….klor i vattnet, jord på

grönsakerna, etc.

Klara med det viktigaste!

…men vi kommer inte ifrån…

Fosfor

• Pest och pina

• Orsakar SPRÖDHET och sprickor framför allt vid härdning

• Ökar varmvalsad hårdhet rejält

• Resthalt 0,013 %, krav ofta max 0,030 %

• Kommer med skrotet i form av gjutjärn och jord(!) men gjutjärnet behövs som kolbärare vid EAF

• Aldrig bra……

……..om man inte pratar väderbeständiga stål

Koppar

• Kan orsaka rödskörhet vid halter > 0,40 % enligt EN10025-2 dvs kopparföreningar smälter i korngränserna

• Tillsammans med fosfor, tenn och antimon så ger koppar också ett sprött material

• Ger högre hårdhet

• Kommer att öka allteftersom återvinningen ökar

• Resthalt idag ca 0,21 % Cu

Aluminium

• Kornstorlek

• Kornstorlek

• Kornstorlek och alltså bra slagseghet

……tror våra kunder!

Tänk om det vore så enkelt!

Kornstorlek

• Anges ofta med ASTM (American Standard of Testing and Materials)

• Ett högt ASTM tal betyder små korn, vanligt krav är minst 6

ASTM

Storlek i mm eller μm

Vad påverkar slagsegheten?

• Allt som gör stålet hårdare gör det sprödare

• Undantagen är

– små korn

– nickel i mängd över 1 %

• Små korn kan man få genom att

– ha partiklar som håller i korngränserna vid hög temperatur (Al, Ti, V eller Nb)

– slutvalsa vid låg temperatur (SP)

Vanligt krav: aluminium min 0,020 % för aluminiumnitrider

Aluminium – tvåfalt bekymmer

Djupa ämnessprickor på stål utan

nitridbildare och medelhöga kolhalter,

typiskt kolstål över 0,40 % C

I kombination med svavel som ger

gjutbarhetsbekymmer

AlN-sprickor på C45 som uppstår på svalbädden.

Botemedel är tillsats av titan 0,015 – 0,030 %, men titan inte alltid tillåtet

Aluminium, svavel och syre… ….och kalcium

Knepigt att få det rätt!

Kladd

Kladd

Rinner som vatten

Normal lugn gjutning

Stoppar

positioner

Kokill-

nivåer

Gjutlådevikt

Gjuthastighet

Gjutning med variationer

Gjuthastighet

Stoppar

positioner

Kokill-

nivåer

Gjutlådevikt

Aluminium

• Våra kunder som vill ha finare

korn genom att önska aluminium

får fler slagger förutom fina korn!

• Aluminium påverkar inte

härdbarheten särskilt mycket

• Vi har fina korn utan aluminium

på många stålsorter eftersom vi

valsar vid rätt låg temperatur!

Svavel

• Påverkar inte hårdhet eller dragprovresultaten

• Förorening? Hmmpf, specas ganska ofta

• Bildar slagger och då blir det genast tal om skärbarhet

Skärbarhet

• Samlingsbegrepp för

spånavverkning och materialets

lämplighet att låta sig avverkas

• Samspel mellan

– arbetsmaterial

– maskin

– verktyg

Hårdhet

Hårdhet

Skärhastighet

(temperatur)

Metallurgernas

område

Lösegg

Plastisk

deformation

S235, Al Kullager

Vad kan metallurgerna göra?

– Tillsätta svavel för att bilda A-slagger

– Kalciumbehandling för D-slagger (M /SBM-behandling)

– Blylegera = automatstål, friskärande stål

– Tillsätta Vismut, Tellur, Selen etc. sk mischmetaller

Slagger?

Mikroslagger dvs små slagger som bildas i stålet vid stelning

A – plastiska sulfider (MnS) – blir långa och utdragna

B - spröda oxider (Al2O3) – hårda och sliter mycket (slippapper)

C – silikater med hård kärna, mjukt hölje

D- odeformerbara komplexa oxider med Ca, Al, O, Si och S

Mikroslagger

• Ett antal metoder finns: SS111116, DIN 50602, ASTM E45, ISO 4967

SS111116

Vad ska A-slagger vara bra för? • A-slaggerna (MnS) är bra för spånbrytningen

– långa korkskruvar trasslar ihop sig och stockar till, MnS bryter dem

• Bra vid långsamma förlopp

– Borrning är ett exempel

• Första steget man tar om skärbarheten är knepig – alla kan tillsätta

svavel

• Normal S-halt 0,020 – 0,035%

Vill man inte ha!

Irriterande!!!!

Vad ska D-slaggerna vara bra för?

• Slaggerna bildar en skyddande,

smörjande film på verktyget

– Verktyget tål högre temperatur

– Man kan köra fortare, mer, tuffare

– TIDSBESPARING

• De andra mikroslaggtyperna

”försvinner” eller minskas

avsevärt eftersom de ingår i D-

slaggerna

– Inga slitande slagger finns i stålet

Vad händer vid M-behandlingen?

• Vid M-behandling vill vi ha

MASSOR av D-slagger så vi

behöver

– Aluminium

– Syre

– CaSi

– S

• När och i vilken ordning man

tillsätter ämnena spelar stor roll

Skillnaden mellan en omelett och en sufflé är

inte så mycket ingredienserna utan

tillagningssättet

….och lite metallografi

Värmebehandling

H2O och Fe

H2O

• Finns i gasform (ånga),

flytande form (vatten) och

fast form (snö)

• Den fasta formen är uppbyggd

av kristaller

Fe

• Finns i gasform, flytande form

och två fasta former (ferrit och

austenit)

• Den fasta formen är uppbyggd

av kristaller

Järnets kristallformer

• BCC = body centered cubic eller kubiskt rymdcentrerat

• Kallas ferrit eller α-järn

• Den stabila formen vid temperaturer under 911 °C för rent järn, stabil upp till 727 °C för kolstål

• Byggstenen är 2,87 Å

• Utrymmet mellan atomerna är litet, ingen löslighet av kol.

BCC

Järnets kristallformer

• FCC = face centered cubic eller kubiskt ytcentrerat

• Kallas för austenit eller γ-järn

• Stabil över 911 °C för rent järn

• Börjar bildas vid 727 °C för kolstål

• Byggstenen är 3,57 Å

• Mellanrummen är rymliga och kolatomer får plats i gittret

FCC

Värmebehandling

• Man utnyttjar det faktum att järn finns i två fasta faser för att få fram andra

egenskaper. Fasomvandlingen är det intressanta och riktigt användbara

• Temperaturområdet mellan 600 och 1000 täcker för kolstål i princip alla

sammansättningar

• Man kan göra stålet

mjukare

hårdare

segare

men inte allt samtidigt!

Strukturer i kolstål under 700 °C 1(3)

Utan kol inget stål = kol finns alltid med

Ferrit är den stabila formen, men ingen plats för kolatomer

Vart tar kolatomerna vägen????????

De bildar skivor av järnkarbid, Fe3C, cementit, som varvas med

ferriten (typ wienerbröd) och strukturen kallas perlit eller bainit

Strukturer i kolstål under 700 °C 2(3)

• Ferrit och cementit finns i olika fördelningar beroende på kolhalt

Som ferrit + perlit i stål med kol under 0,8 %

Som cementit + perlit i stål med kol över 0,8% (överkurs)

• Brytpunkten vid 0,8 % C kallas för det eutektoida kolhalten och där är strukturen rent perlitisk

• Ferriten är mjuk, perlit är hårdare (skärbarhet och spånbrytning!)

• Bainit är riktigt hårt

• Ju snabbare materialet svalnar desto finare struktur blir det och fin struktur ger högre hårdhet

Strukturer i kolstål under 700 °C 3(3)

• Strukturen består av ferrit (vit) och perlit (mörk)

S235 med <0,05% C

S355J2 med 0,2% C

C45 med 0,45% C

Mjukglödgning 1(2)

• Principen är att hålla så hög temperatur att cementitplattorna drar ihop

sig och blir till kulor (ytenergin minskar)

• Kallas ofta för sfärodisering

Aluminiumlegering

Mjukglödgning 2(2)

• Tiden vid temperatur är åtskilliga timmar

• Resultatet blir att hårdheten sjunker

Stål som mjukglödgas

Normalisering 1(2)

• Man värmer upp stålet till austenit och låter det svalna långsamt

• Nya korn bildas vid uppgången och nedgången dvs det blir många fler korn = kornen blir små

• Små korn är bra för slagsegheten!

samma stål

före och efter normalisering

samma förstoring!

Normalisering 2(2)

• Man påverkar de mekaniska egenskaperna inklusive sträck- och

brottgräns

• Klena dimensioner svalnar fortare efter valsning = de mekaniska

egenskaperna påverkas mycket av normalisering

• Grova dimensioner förändras mindre

• Man kan säga att normalisering tar bort svalningshastighetens

inverkan på dimensionerna

Normaliservalsat material

• EN10025-2 säger

• Alltså att om värdena är innanför gränserna både i varmvalsat tillstånd och efter normalisering så är det normaliservalsat

• Man behöver alltså inte nödvändigtvis genomföra värmebehandlingen "normalisering" för +N

• Klarar vi detta? Jajemen för allt upp till S355

Härdning 1(2)

• Principen är att värma så högt att alla legeringsämnen löses upp i

austeniten och sedan kyla snabbt för att få dem att ”frysa inne”

• Den kylda strukturen kallas martensit och är en deformerad BCC

Härdning 2(2)

• Man kan kyla med vatten, polymer eller olja, men luft är ovanligt!

Låg kolhalt Hög kolhalt

Anlöpning

• Man värmer upp materialet och

låta en del av kolet ta sig ut ur

martensiten och bilda karbider =

materialet blir segare

(seghärdning)

• Hårdheten sjunker, men hur

mycket beror på temperatur och

tid

EN10025-2 En fin standard!

Gammal och ny standard

• EN10025 +A1

• Från 1990 med tillägg 1993

• Täcker olegerat konstruktionsstål

och maskinstål

• EN 10025-1, EN10025-2, -3,-4,,

• Från 2004

• Täcker varmvalsade

konstruktionsstål i sex delar

• EN10025-1 anger allmänna

tekniska leveransvillkor

• Olegerat finns i EN10025-2

Gemensamt är sättet att ange hållfasthetsklass och slagseghet

Skillnaderna är

• att den gamla specificerade desoxidationsmetoden i namnet (G3/G4),

i den nya finns en tabell, men inget otätat material tillåts längre

• halterna av max P och S har sänkts i den nya, N höjts

EN10027-1

• Beskriver hur stålsortsnamn kan anges –värd att studera!

Ovako och EN10025-2

• Viktig standard!

• Vi har

– 3 varianter av S235 (JR, J0 och J2, C, varmförzinkining)

– 1 stackare S275

– 6 varianter av S355 (JR, J0, J2, J4, K2, C, +N, +AR, SBM och svavellegerade…..)

– 1 enda på S450J0

– E295, E295GC och E360GC är inga kioskvältare men finns

• Vi gör kundanpassade normer så fort man frångår standarden, men årsvolymen för en helt egen stålsort är minst 300 ton

kolstål

Enkla, billiga, lätta att tillverka

Många leverantörer

Standardiserade stålsorter

Induktionshärdning enkel och möjlig

om bara en del behöver bli hårt

Standarderna har stort kolintervall =

olika beteende mellan charger och

leverantörer

Varmvalsad seghet är dålig (framför allt

C45 och uppåt)

Fördelar för kunden Nackdelar

Varför kolstål från SmeBox?

• Många rejält insnävade och kundspecifika varianter = lika från gång till gång

– 5 st C35

– 9 st C45

• Flera nivåer på skärbarhetsbehandlingar

– ”light” –variant till lastbilstillverkare gav mycket bättre struktur = bättre seghet på

färdig produkt

– Klassisk behandling ger stor effekt på skärbarheten

• Snäva toleranser

• Fina ytor

kolstål

C ≈ 0,16 % C ≈ 0,35 % C ≈ 0,45 %

C ≈ 0,60 % C ≈ 0,85 % C ≈ 0,45 %

låglegerade stål

Kan styra egenskaperna bra ex.vis hög

hårdhet+ hög seghet

Olika möjligheter att värmebehandla utan att

skapa ”äggskal”

Snäva härdbarhetskrav ger förutsägbara

formförändringar som kan hanteras effektivt,

men få leverantörer klarar dessa

Mycket tradition i materialval – utnyttjar man

legeringarna eller betalar man bara för dem?

Kräver alltid värmebehandling ,ofta i olja

p.g.a. legeringsinnehållet

Relativt dyrt material och dyr värme-

behandling

Alla använder samma stål!

Hög hårdhet betyder ökad känslighet för

anvisningar såsom ytfel, repor och avkolning

Fördelar för kunden Nackdelar

Varför låglegerade stål från SmeBox?

• Specialprofiler är extra intressanta då materialpriset är högt

• Snäv kemisk analys = förutsägbart värmebehandlingsrespons

– 9 st 51CrV4

• Kostnadseffektiv rutt

• Väldigt fina ytor

låglegerade stål

seghet hårdhet

Fjäderstål (Cr och Si)

Varför inte låglegerat från SmeBox?

• Ingen vakuumavgasning

– Vissa slaggkrav omöjliga att uppfylla utan vakuum (väte fixas genom glödgning, men påverkar inte syre exempelvis)

• Reduktionsgraden på grova dimensioner

– Ju mer legerat, desto känsligare för en dålig nedvalsningsgrad

– Blir bättre med 200 x 200 mm ämne

– Om inga kundkrav finns – pass på vid Ø 70 mm och uppåt

• Litet ämnesformat ger tydlig segring / bandning då legeringshalterna ökar

– Ger ojämna egenskaper

– Misstas för sprickor vid magnetpulverprovning (Mo-legerat)

– Bättre med ny omrörning (EMS) men finns alltid till viss grad

reduktionsgrad

• För att vara någorlunda säker på att porerna valsas ihop finns interna regler

– De är baserade på erfarenhet, inte någon teori

• Kunder har ibland krav (6:1 eller 8:1) på stål där vi inte har det

General demands

(customer approval needed for exceptions)

steel type example min

mild S235JR, S275J0, grade A 3.5:1

general construction 2132, S355JR 4.0:1

carbon steel for hardening C35, C45, C60 4.5:1

micro alloyed S355J2, 280X, SB400-SB690

low alloyed C < 0.2%, boron 16MnCr5, SB27M12CB, SB24M13B 5.0:1

spring steel, low alloyed 51CrV4, 52CrMoV4, 56SiCr7, 42CrMo4 7.0:1

Special rules

(unless other demands are specified by the customer)

application valid min

fork material for everything 4.0:1

forging if important deformation of stressed areas is done, otherwise general rules

3.0:1

cold drawing mild, micro, boron low alloyed

4.8:1 6.2:1

Ibland fungerar det ändå inte!

reduktionsgrad 5,7 : 1 i stålsort 16MnCr5

mikrolegerade stål

Kräver ingen värmebehandling utan

används oftast varmvalsade

Många har god slagseghet

Kan ersätta gamla låglegerade stål

(som måste värmebehandlas) =

billigare process

Kan sätthärdas

Många stål är svetsbara

Många olika ståltyper finns –

skräddarsydda för olika applikationer

Alla stål är inte svetsbara – mycket

hög sträckgräns och god svetsbarhet

fungerar inte!

En djungel av stålsorter, få finns i

standarderna

Fördelar för kunden Nackdelar

Varför mikrolegerade stål från SmeBox?

• Stort program!

– Sträckgränser mellan 355 och 690 MPa varmvalsat

• Snäva gränser på analysen ger lika egenskaper från gång till gång

• Normaliservalsar upp till S420 dvs vi kan erkänna +N utan

värmebehandling

• Flera skärbarhetsförbättrade stål inkl. två från Imatra med mycket höga

svavelhalter

mikrolegerade stål

borstål

Billigare än låglegerat, men kan ändå

få samma egenskaper

– stålet är billigare

– värmebehandlingen billigare

Stor flexibilitet vad gäller egenskaper ,

värmebehandlingen styr mot antingen

hög hårdhet (WR) eller bra seghet

Måste alltid härdas för att få ut

egenskaperna

Varmvalsad seghet är mycket dålig

TiN-partiklar gör att skärbarheten inte

är superbra!

Få stålsorter är standardiserade

Fördelar för kunden Nackdelar

Varför borstål från SmeBox?

• Stort program! !

• Snäva gränser på analysen ger lika egenskaper från gång till gång

• Utvecklingen av Niob-legerade stål

• WR-stål

borstål

WR-stål

Glidande nötning

Varför gör vi inte alla typer av stål?

• Förhållandevis litet ämnesformat gör att nedvalsningsgraden inte blir

tillräcklig för högre legerade stålsorter

– Klena dimensioner blir bättre och är en möjlighet

– Nya strängen med nytt format!

• Förhållandevis litet ämnesformat gör att vi är känsliga är igensättningar

under gjutningen så alltför höga svavel- och aluminiumhalter gillar vi inte

• Minsta årsvolym är 300 ton (3 charger) eller en charge under ett kvartal

Stål

• Vi är duktiga på stålsorter med balanserade legeringsnivåer där

innehållet utnyttjas fullt ut, ingen "överlegering"

– Mikrolegerat där egenskaperna är viktiga

– Borstål där vi har en full palett att erbjuda

• Vi gör tillräckligt rent stål utan vakuum för högt påkända fjädrar

• Vi tillverkar skärbarhetsbehandlat stål

• Vem tror att alla tänkbara kombinationer av legeringsämnen har

provats?