Stockholms Kommunvattentornet.bostadsratterna.se/system/files/... · Lagen om energideklarationer (SFS 2006:985) infördes under 2006. Lagen syftar på att främja en effektiv energianvändning

1

Nabo Group AB

nabo 26543, FE 617

107 76 Stockholm

Tel (vxl): +46 10 288 00 00

Email: [email protected] www.nabo.se

Energideklaration Fastighetsbeteckning

Kassaboken 1 & Avslutet 1

Stockholms Kommun

2

Kontaktuppgifter leverantör:

Företag: Nabo Group AB

Kontaktperson: Jan Andersson

Adress: Nabo 26543, FE 617, 107 76 Stockholm

Telefonnummer: +46 8 505 353 62

E-postadress: [email protected]

Kontaktuppgifter beställare:

Förening: Brf Vattentornet i Vällingby

Kontaktperson: Fredrik Helderyd / Monika Wallenius

Adress: Järvsögränd 19, 162 62 Vällingby

Telefonnummer:

E-postadress:

3

1 Inledning .................................................................................................................................................. 4

1.1 Bakgrund och syfte ................................................................................................................................ 4

1.2 Energiklassning ...................................................................................................................................... 5

2. Sammanfattning ...................................................................................................................................... 6

3. Fastighetsbeskrivning .............................................................................................................................. 7

3.1 Allmänt om fastigheten ......................................................................................................................... 7

3.2 Inomhusklimat ....................................................................................................................................... 8

4. Energibalans ............................................................................................................................................ 9

4.1 Faktorer som påverkat energianvändningen ........................................................................................ 9

4.1.1 El ................................................................................................................................................... 9

6. Slutsats & Åtgärdsrekommendation ...................................................................................................... 14

7. Bilaga – Boverkets Energideklaration ..................................................................................................... 15

4

1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte Lagen om energideklarationer (SFS 2006:985) infördes under 2006. Lagen syftar på att främja en effektiv

energianvändning och god inomhusmiljö i byggnader, vilket skall utföras var 10:e år enligt lagkrav. Lagen

innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att deklarera sina byggnader med hjälp av en

oberoende expert. Deklarationen registreras sedan elektroniskt av energiexpert i ett register upprättat av

Boverket för ändamålet. I vissa byggnader ska resultatet av energideklarationen anslås på väl synlig plats i

byggnaden, lämpligtvis i husets entré.

Energideklarationen ska ge en representativ bild av byggnadens energianvändning, genom beskrivning av hur

mycket energi som årligen tillförts samt till vilka processer som använder den. Förslag på hur byggnadens

energiprestanda kan förbättras med beaktande av god inomhusmiljö.

5

1.2 Energiklassning Från och med den 1 januari 2014 visar energideklarationens sammanfattning byggnadens energiklass i en skala

från A till G. Energideklarationer utförda före detta datum saknar denna energiklassning.

Energiklassningen av byggnader har samma utformning som kan ses på vitvaror, tex kylskåp och tvättmaskin.

Den stora skillnaden är att de vitvaror som säljs idag är nya med modern teknik och de får därmed bra

energiklassning.

Den äldre sammanfattningen som introducerades i samband med uppstarten av energideklarationerna innehöll

totalt sju energinivåer. Från låg till hög energianvändning. De nya energiklasserna är också sju till antalet men

sträcker sig från A till G. Däremot är inte skalorna densamma.

Det betyder till exempel att om din byggnad tidigare hamnat på energinivå fyra i förra energiklassningen så får

den nödvändigtvis inte energiklass D i den nya energiklassningen.

Figur 1: Nuvarande energiklassning, där C motsvarar krav på energiprestanda enligt nuvarande byggnorm

(Boverkets Byggregler).

Byggnadens primärenergital

Primärenergitalet är måttet på en byggnads energiprestanda och som infördes i Boverkets byggregler den 1 juli

2017 (BFS 2017:5, BBR 25). Kravet på en ny byggnads energiprestanda i Boverkets byggregler är i

primärenergital. Detta beräknas med utgångspunkt i den levererade energin till byggnaden.

Specifik energianvändning användes i Boverkets byggregler mellan 2006 och den 1 juli 2017. De två måtten

primärenergital och specifik energianvändning har inte använts samtidigt i de svenska reglerna.

Primärenergitalet infördes som en del av införandet av EU:s energiprestandadirektiv i svenska byggregler.

Den specifika energianvändningen definierades som levererad energi till byggnaden dividerad med Atemp. Det

var olika krav på specifik energianvändning beroende på om byggnaden betraktades som elvärmd eller ej.

Primärenergitalet EPpet utgår också från levererad energi till byggnaden men där varje energibärare (el,

fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas) har en viktningsfaktor, en primärenergifaktor. Denna faktor anger

hur mycket energi som krävts för att exempelvis leverera 1 kWh el till byggnaden. Primärenergin är ett mått på

vilka resurser som behöver tillföras energisystemet för att uppfylla byggnadens energibehov.

Energin för varje energibärare (el, fjärrvärme etc.) multipliceras med primärenergifaktorn och adderas.

Summan divideras med Atemp för att få primärenergitalet. Enheten är kWh/m2 och år.

Mer information går att finna i Boverkets Byggregler avsnitt 9:12 Definitioner

https://www.boverket.se/Resources/constitutiontextstore/BBR/PDF/Konsoliderad_BBR_2011-

6.pdf#9_12_Definitioner

https://www.boverket.se/Resources/constitutiontextstore/BBR/PDF/Konsoliderad_BBR_2011-6.pdf#9_12_Definitioner

https://www.boverket.se/Resources/constitutiontextstore/BBR/PDF/Konsoliderad_BBR_2011-6.pdf#9_12_Definitioner

6

2. Sammanfattning Brf Vattentornet i Vällingby utförde sin första och föregående energideklaration 2009-07-22, dvs lite mer än 10

år sedan.

I Föregående energideklaration går det att läsa att respektive hushåll ansvarar för sitt eget

uppvärmningssystem och betalar för dess energianvändning. Föreningen består av 2st fastigheter Avslutet 1

och Kassaboken 1, taxerade med nybyggnadsåret 1958.

Vid föregående energideklaration konstaterades det att enbart 3st hushåll hade gått över till bergvärmepump,

övriga hushåll hade kvar elpanna eller gas. Vid denna energideklaration har energistatistik inhämtats 15st

hushåll och av dessa har 3st bergvärmepump, 1st luft-vattenvärmepump, övriga har elpanna. För att kunna få

en energifördelning över fastighetens totala kvadratmeter har ett snittvärde per kvadratmeter tagits av

respektive energikälla och fördelats ut på byggnadens totala yta.

Nybyggnadskravet för ett renodlat flerbostadshus i Stockholm skall vid dags datum hålla en energiprestanda

(primärenergital) om 90 kWh/kvm.

De byggnader som har lokaler kan ge en viss avvikelse på kravet av specifik energiprestanda vid nybyggnation

då en annan beräkningsformel används.

7

3. Fastighetsbeskrivning

3.1 Allmänt om fastigheten Brf Vattentornet är en bostadsrättsförening i Vällingby i Stockholms Kommun. Föreningen består av 2st

fastigheter med totalt 4st huskroppar med hushåll. Totalt består föreningen av 30st hushåll med varierande

storlek. Respektive hushåll ansvarar och betalar själv för sin värmekälla, därför varierar installationerna och kan

vara elpanna eller värmepump. Fastigheten är ursprungligen byggd 1958.

Registrerade adresser på fastigheten hos Lantmäteriet: Fastighet Avslutet 1

Bollnäsbacken 2-18, 162 62 Vällingby

Fastighet Kassaboken 1

Järvsösgränd 3-25, 162 62 Vällingby

Timrågatan 116-124, 162 62 Vällingby

Järvsögränd 27-33. 162 62 Vällingby

Nybyggnadsår: 19358

Verksamhet: Flerbostadshus.

8

3.2 Inomhusklimat Riksdagen har tagit fram ett antal miljömål om sunt inomhusklimat och dessa miljömål omfattar bland annat

funktionskontroll av ventilationssystem och radonmätning.

Då fastigheten är taxerad som småhusenhet utan avancerat ventilationssystem med till och frånluftsfläktar är

föreningen befriad från den obligatoriska ventilationskontrollen som finns för flerbostadshus. Det är dock inget

som hindrar föreningen från att utföra en inofficiell ventilationskontroll bara för att kontrollera hur

ventilationen fungerar i respektive hushåll. Då fastigheten har självdrag som ventilationssystem så är systemet

väldigt sårbart vid ombyggnationer och det är lätt att påverka självdraget negativt vid felaktig renovering. Har

något hushåll installerat ett eget FTX-aggregat så kan OVK-pliktig förekomma på detta system.

Självdragsventilation är den vanligaste och äldsta typen av bostadsventilation. Principen bygger enkelt uttryckt

på, att den stigningskraft som sker då uppvärmd luft stiger upp igenom ventilationskanaler ut ur bostaden ger

ett undertryck och ny luft fylls på genom ventiler eller otätheter. Självdragsventilation är extremt

väderberoende och fungerar bäst vid den kallare årstiden då skillnaden mellan inne- och yttertemperatur är

som störst.

Tex. Kan installation av 3-glas fönster påverka självdragssystemet negativt om inte nya friskluftsventiler

monteras och i rätt storlek.

Självdragsventilation där uteluft/friskluft tar sig in via ventiler i fönster.

Föreningen saknar dokumentation när senaste OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) utfördes. En kontroll

mot Stadsbyggnadskontoret som är tillsynsmyndighet, så finns det ett OVK-ärende inkommet under 1999, dock

går det inte att se det digitalt p.ga. PUL. För fastigheter med mekanisk frånluft eller självdrag är

besiktningsintervallet vart 6:e år och för mekaniskt till och frånluftsystem vart 3:e år. I och med att fastigheten

är en bostadsrättsförening där många lägenhetsinnehavare själva renovera sina lägenheter så kan felaktiga

installationer och ombyggnationer sker, därför är det viktigt att kontrollerna utförs med jämna mellanrum för

att säkerhetsställa att fastigheten har fullgod ventilation.

Föreningen har även utfört ett antal radonmätningar i fastigheten vid varierande tillfällen. I Stockholm Stads

digitala radonregister går det att se aktuella mätvärdena vid respektive mätpunkt.

Mer information om mätningarna finns att läsa i Stockholms Stads radonregister som går att nå på följande

hemsida http://radon.miljo.stockholm.se

http://radon.miljo.stockholm.se/

9

4. Energibalans En energibalans har upprättats för att fördela tillförd energi samt fastighetens energianvändning. I samband

med detta utförs även normalisering av byggnadens energi till värme och varmvatten enligt BEN2 (BFS 2017:6) .

4.1 Faktorer som påverkat energianvändningen

4.1.1 El Respektive hushåll står i dagsläget för sitt eget elabonnemang. Föreningen har inför denna energideklaration

inhämtat energistatistik från så många hushåll som möjligt. Den totala energianvändningen varierar väldigt

mycket beroende på storlek på hushållet och antalet. Huskroppen som internt har nummerserie A är på

125kvm bostadsyta och ca 40 kvm biyta i källaren. Nummerserie B är på 113 kvm och en biyta på ca 6 kvm.

Nummerserie C är på 125kvm och ca 20 kvm biyta i källaren.

Inhämtad energistatistik tillhandahållen från styrelsen.

Bostad A1 A2 A5 Adress: Bollnäsbacken 18 Bollnäsbacken 16 Bollnäsbacken 10 Värmesystem Bergvärme Bergvärme Elpanna Antal boende 4 4 4 kWh 13 261 14 731 33 225

Bostad B1 B4 B6 B7 B9

Adress: Timrågatan 126 Timrågatan 120 Timrågatan 116 Järvsögränd 27 Järvsögränd 31

Värmesystem Elpanna Elpanna Elpanna Elpanna Elpanna

Antal boende 4 2 6 3 2

kWh 23 509 20 229 12 900 22 712 16 758

Bostad C2 C4 C7 C9 C10

Adress: Järvsögränd 23 Järvsögränd 19 Järvösgränd 13 Järvsögränd 9 Järvsögränd 7

Värmesystem Bergvärme Elpanna Elpanna Elpanna Elpanna

Antal boende 1 4 5 2 3

kWh Saknas 21 476 29 107 19 260 19 440

C11 C12

Järvösgränd 5 Järvsögränd 3

Elpanna Luft-vattenvärmepump

4 4

22 300 14 000

10

5. Fastställande av energianvändning

Fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. Då energianvändningen

baseras på ett antal referenshushåll så kan den faktiska energianvändningen för byggnaden vara annorlunda.

Då respektive hushåll kan påverka sin egen energianvändning hushållsel, varmvatten, inomhustemperatur,

värmekälla.

Bollnäsbacken 2-18 (3st referenshushåll)

Data Fördelning utifrån

uppmätta värden

Normalisering före

normalårskorrigering

Normalisering efter


A-temp (m2) 1 320

Innetemperatur(ºC) 20

El (kWh/år) 61 217

Uppvärmning Elpanna (kWh/år) 24 200 66 550

128 178 Uppvärmning Bergvärme (kWh/år) 15 900 43 725

Varmvatten (kWh/år) 6 417 17 646 17 646

Hushållsel (kWh/år) 14 700 39 600 39 600

Summa (kWh/år) 145 824

Energiprestanda (kWh/m2,år)

Specifik energianvändning

93

Energiprestanda (Primärenergital) 148 kWh/år

Referensvärde liknande byggnader: 148 kWh/år

Referensvärde nybyggnadskrav: 90 kWh/år

Energiklass: E

11

Järvsögränd 3-25 (6st referenshushåll)


uppmätta värden

Normalisering före


Normalisering efter


A-temp (m2) 1 740


El (kWh/år) 125 583

Uppvärmning Elpanna (kWh/år) 70 183 140 366

177 850 Uppvärmning Luft-vatten (kWh/år) 6 287 12 574






121




Energiklass: F

12

Timrågatan 116-126 (3st referenshushåll)


uppmätta värden

Normalisering före


Normalisering efter


A-temp (m2) 714


El (kWh/år) 56 638

Uppvärmning Elpanna (kWh/år) 30 613 61 226 71 198






125




Energiklass: F

13

Järvsögränd 27-33 (2st referenshushåll)


uppmätta värden

Normalisering före


Normalisering efter


A-temp (m2) 476


El (kWh/år) 39 470

Uppvärmning Elpanna (kWh/år) 24 520 49 040 54 647






145




Energiklass: G

14

6. Slutsats & Åtgärdsrekommendation Underlag till energiprestanda grundar sig på de uppgifter energiexperten har tillhandahållit från föreningens

representant. Underlaget baseras på vad medlemmarna själva har rapporterat in till föreningen.

Då energideklarationernas beräkningar styrs utifrån förutbestämda formler så kan referensvärden såsom

primärenergital och specifik energianvändning skilja sig väldigt mycket beroende på hur mycket energi till

värmepump respektive elpanna varje huskropp har haft.

Energiprestandan och energiåtgången för respektive hushåll är också väldigt varierande beroende på vilken typ

av värmekälla som finns. Bortsett från det så påverkar även inomhustemperatur, varmvattenanvändning och

hushållsel och antalet kvadratmeter som värms upp. Ingen separat mätning av el för enbart varmvatten och

uppvärmning finns inte. En del modernare värmepumpar och elpannor kan ha dessa funktioner inbyggda i

pannan.

Det går att se stora energibesparingar i de hushåll där bergvärmepump alternativt luft-vattenvärmepump har

installerats. I de tillhanda hållna referenshushållen så ligger energianvändningen ca 250% lägre jämfört med

motsvarande hushåll med samma förutsättningar och elpanna.

Förslag till energibesparingar kvarligger från föregående energideklaration där det rekommenderas att

installera bergvärmepump i de hushåll som inte har utfört detta. I föregående energideklaration nämns det att

enbart gavelhushållen har tillåtelse att installera luft-vattenvärmepump ifall det fortfarande är aktuellt. I annat

fall kan det vara intressant att ta in offert på luft-vattenvärmepump i förhållande till bergvärmepump då de

blivit så energieffektiva att den merkostnad som bergvärmepumpen inte blir kostnadseffektiv.

Vid platsbesiktningen så konstaterades det referenshushållets vind inte var tilläggsisolerad. Ytan är inte så stor

och i de fall där bergvärmepump har installerats så blir återbetalningstiden relativt lång, däremot ifall det finns

elpanna kvar så kan det vara aktuellt att se över denna åtgärd, då åtgärdskostnaden är lägre än installation av

värmepump, räkna med mellan 500-1 000kr per kubikmeter lösull som behöver sprutas upp. Ca 15 – 20 000 kr

per hushåll.

En del hushåll har installerat 3-glas fönster vilket i sig ger en bra energibesparing ifall värmepump inte har

installerats. Denna åtgärd är dock inte så kostnadseffektiv men det finns många andra synergieffekter som kan

vara minst lika viktiga såsom minskat buller och minskat underhåll (utvändigt). Vid installation av 3-glas fönster

är det dock viktigt att säkerhetsställa att tillräckligt mängd friskluft erhålls så att självdrag kan fortsätta vara

intakt

15

7. Bilaga – Boverkets Energideklaration

Documents

Stockholms Kommunvattentornet.bostadsratterna.se/system/files/... · Lagen om energideklarationer (SFS 2006:985) infördes under 2006. Lagen syftar på att främja en effektiv energianvändning