Click here to load reader

Struktnytt nr7

  • View
    226

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Nummer sju av Strukturinvests kundtidning.

Text of Struktnytt nr7

  • Strukt-nytt STRUKTURINVESTS KUNDTIDNING NR 7 | DECEMBER 2014

    Intresset har va-rit bra trots att produkten r ny fr marknaden. Martin Fredriksson, Apikal

    Ett r som utmanade oss och tvingade oss tnka i nya banor. Vi sammanfattar ret som gtt

  • 2Strukturinvest Fondkommission r ett oberoende vrdepappersbolag speciali-serat p utveckling och implementering av finansiella investeringslsningar. Vi har skapat en marknadsnra verk-samhet som tillgodoser och r lyhrd fr marknadens skiftande behov och vi arbetar fr att skapa attraktiva kombinationer av avkastning och risk, med investerarens intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission har en genomgende hg kvalitetsniv p svl produkter som service, med syfte att lngsiktigt skapa en nytta som vertrf-far vad vriga aktrer i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fondkom-mission str under Finansinspektionens tillsyn.

  • 3Slutet gott, allting gottnnu ett hndelserikt r brjar g mot sitt slut. Under ret har Strukturinvest firat fem r, givit ut omkring 200 publika placeringar och lanserat en nyutgva av Guide till Strukturerade Placeringar som r del av vr utbildningssatsning inom ramen fr Strukturakade-min. 2014 var ett r som prglades av historiskt lga rn-tor, blandade tillvxtprognoser och stor geopolitisk oro. Aktiemarknaden har under ret utvecklats positivt trots en hel del oro i omvrlden och nya kursrekord har ntts. I detta nummer av Struktnytt tittar vi tillbaka p ret som gtt, bde p marknaden verlag och p hur det speglats i vrt produktutbud. Ett bitvis utma-nande klimat i form av lga rntor har tvingat oss att vara innovativa och vrida nnu ett varv p parame-trarna fr att skapa attraktiva placeringar. Bland rets produktinnovationer kan nmnas duo-autocalls med endast tv underliggande tillgngar samt buffertstruk-turen som ett alternativ fr att konstruera kursfalls-skydd i autocalls och indexbevis. Om det senare kan du lsa en frdjupning i ett utdrag ur Strukturakademin som du finner p sidan 14.

    I detta nummer mter du ocks Martin Fredriksson som sedan ett par mnader tillbaka r ny VD fr Api-kal Fastighetspartner. Martin berttar om de transak-tioner som bolaget genomfrt hittills och hur Apex-obligationerna modifierats fr att ka transparensen gentemot investerarna. Vidare berttar vi om hur frndringar i avdrags-rtten fr privat pensionssparande gr investerings-sparkonto till en n mer frmnlig sparform och om Strukturinvests nyligen lanserade mnadssparande i fonder. Strukturinvest nskar dig en god jul och ett gott nytt r!

    Innehll Strukt-nytt nr 7Brsrekord, rntechocker och oroshrdar vi sammanfattar ret som gtt ..........................................4Stort intresse fr Apikals fastighetsobligationer ................8Frndrad avdragsrtt fr privat pensionssparande ....10Mnadsspara i fonder hos Strukturinvest ........................12Strukturakademin Del 19: Buffertbarrir ...........................14rets bsta filmer, bcker och skivor ..................................22

  • 4Brsrekord, rntechocker och oroshrdar vi sammanfattar ret som gtt

  • 5

  • 66

    ret brjar g mot sitt slut. 2014 var ett r som prglades av historiskt lga rntor, blandade tillvxtprognoser och stor geopolitisk oro. Det var ett r som utmanade oss och tvingade oss tnka i nya banor, vilket lett fram till ett antal nya produktinnovationer.

    I rets frsta mnandsbrev skrev vi att 2013 prgla-des av en frsiktigt stigande optimism och ret avslu-tades med ytterligare signaler om att vrldsekonomin blir allt mer robust. Den frsiktiga optimismen har knnetecknat ven 2014. P mnga hll i vrlden gr den ekonomiska utvecklingen t rtt hll, men styrkan skiljer sig t mellan olika marknader.

    Att USA ligger lngre fram n Europa i terhmt-ningen har varit ptagligt under de senaste ren, ngot som ocks synts tydligt i penningpolitiken. Den ameri-kanska centralbanken agerade kraftfullt efter finans-krisen; rntan har varit nrmare noll sedan december 2008 och utver det har centralbanken ytterligare intervenerat p rntemarknaden genom att kpa egna obligationer. I takt med att den amerikanska ekono-min terhmtat sig har centralbankens stimulanser gradvis minskat fr att under hsten avslutas helt. Nedtrappningarna av de amerikanska stimulanserna skapade en viss oro p tillvxtmarknader. Syftet med att stdkpa obligationer r att driva ner rnteniv-erna. Med minskade stimulanser och stigande rntor blir det mer attraktivt att placera i USA, vilket ledde till stora kapitalutflden frn tillvxtlnder i brjan av ret och kraftigt frsvagade valutor. Bland annat fll den argentinska peson med 11 procent en enskild dag sedan centralbanken inte lngre hade rd att stdkpa den egna valutan.

    P den hr sidan av Atlanten har stimulanserna inte varit lika kraftfulla. terhmtningen har inte heller varit lika stark. Det har satt press p centralbankerna att agera ytterligare, vilket de ocks gjort under ret. Den europeiska centralbanken snkte rntan vid tv tillfllen och rntan ligger nu p 0,05 procent. Deposit-rntan r negativ vilket innebr att bankerna mste betala fr att stta in pengar hos centralbanken. Syftet r att stimulera utlningen. ECB kommer ocks inleda obligationskp som en ytterligare stimulanstgrd. Ocks den svenska Riksbanken snkte rntan vid tv tillfllen under ret, frn 0,75 procent till 0,25 procent i juli och sedan till 0 procent i oktober. Rntesnk-ningarna motiverades framfrallt av en svag inflation som ligger lngt under inflationsmlet. Att Sverige nu har en lgre rnta n Eurozonen glder de svenska ex-portbolagen d rnteskillnaden br ha en frsvagande effekt p den svenska kronan. Rntesnkningen kar dock riskerna frknippade med hushllens hga skuld-sttning. Finansinspektionen presenterade i november

    ett frslag om amorteringskrav ner till 50 procent av bostadens vrde fr nya ln. Syftet r att dmpa de snabba prisuppgngarna p fastighetsmarknaden och frhindra en framtida fastighetskrasch.

    Under vren blossade konflikten mellan Ryssland och Ukraina upp. Rysslands annektering av Krimhalvn mttes av kraftiga reaktioner frn omvrlden. I takt med att konflikten intensifierats har EU och USA:s sanktioner mot Ryssland trappats upp och Ryssland har uteslutits ur G8-gruppen. Sanktionerna har varit knnbara. Den ryska centralbanken har reviderat ner tillvxtprognosen fr 2014, kapital har fldat ut ur lan-det och rubeln har frsvagats kraftigt. Den frsvagade valutan har lett till stigande priser p importerade varor, som livsmedel, vilket blivit mrkbart fr ryska konsumenter. I oktober var inflationen drygt 8 procent p rsbasis och rubeln hade frsvagats med 35 procent mot dollarn. Centralbanken hjde d styrrntan till 9,5 procent fr att stdja valutan. Den oljeberoende ryska ekonomin pressas ocks av att oljepriset fallit ner till den lgsta nivn sedan 2010 som fljd av konjunktu-rell oro samt ett utbudsverskott. Utver konflikten i Ryssland och Ukraina har IS framryckningar i Mel-lanstern, stridigheter mellan Israel och Palestina och den snabba spridningen av ebolaviruset sptt p den geopolitiska oron ytterligare. Tillvxtprognoserna har varit varierande och den allmnna synen p vrlds-ekonomin r alltjmt frsiktigt positiv med ett antal risker som drjer sig kvar. Internationella valutafonden snkte den globala tillvxtprognosen till 3,3 procent 2014 och 3,8 procent 2015.

    Tittar man p utvecklingen p aktiemarknaden har den verlag varit skakig men positiv. Trots blandade prognoser har flertalet brser stigit och toppnoteringar har noterats bde p den svenska och amerikanska brsen. Den svenska brsen har klttrat uppt trots ett antal strre eller mindre bakslag. I mitten av oktober dk brsen ner till den lgsta noteringen p ett r, men terhmtade sig sedan. Aktiemarknaden har ftt std av den expansiva penningpolitiken med lften om fort-satt lga rntor och riktade stimulanser som gynnar fretagen genom en kad potentiell efterfrgan, men ocks aktier som investeringsform relativt rntepap-per.

    Hur har detta klimat d pverkat Strukturinvest i ar-betet med att utveckla strukturerade placeringar? Nr rntan faller stiger obligationspriset, vilket gr att det finns mindre pengar att kpa exponering i form av optioner fr. Fljden blir en lgre deltagandegrad i kapitalskyddade placeringar, vilket man kan hantera p olika stt. Ett stt r att teckna placeringen med verkurs, ett annat r att snka den kapitalskyddade nivn. Vi har i de flesta fall valt alternativet att snka kapitalskyddet till 90 procent, vilket ger en billigare obligation och drmed lite mer pengar att kpa optio-ner fr. Genom att anvnda en sk in-the-money-option kompenserar man till viss del fr det lgre kapitalskyd-det p s vis att avkastningen i de flesta scenarier kom-

  • 7mer att vara identisk med den i en 100 procent kapital-skyddad placering.

    Fr autocalls r det framfrallt volatiliteten som pverkar placeringens villkor. Under de senaste ren har volatiliteten fallit som fljd av en kad finansiell stabilitet efter krisren. Det pverkar villkoren i autocalls negativt och vi har p senare tid sett lgre kupongniver n fr ett par r sedan. Gllande struk-turer har vi framfrallt gjort combo-autocalls med en hgre ackumulerande kupong som betalas ut vid frfall och en lgre utbetalande kupong som betalas ut i intervallet mellan kupongbarrir och autocallbar-rir. Vi har ocks gjort ett antal sk duo-autocalls, med endast tv underliggande tillgngar, vilket ger en lgre risk i placeringen. Under hsten lanserade vi buffert-bevis samt buffertautocalls. I dessa skapas kursfalls-skyddet med en out-of-the-money-option istllet fr en barriroption. Placeringarna fungerar precis som en vanlig autocall eller indexbevis under frutsttning att riskbarriren inte bryts. Skulle barriren brytas ser riskprofilen dock annorlunda ut d frlusten motsvarar nedgngen frn barriren istllet fr nedgngen frn startvrdet, vilket normalt r fallet. Det innebr att frlusten i detta fall blir mindre. Du kan lsa mer om buffertstrukturen p sid 14.

    Efter sommaren lanserade vi en favorit