35
Studieteknik Andra workshopen STUDIETEKNIK Så lyckas du med dina studier HÅKAN FLEISCHER STUDIETEKNIK

Studieteknik - Workshop nr 2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Liten repetition om att arbeta med anteckningar. Vi pratar om akademiskt skrivande och om studieteknik. Vi pratar också om stresshantering och om att bygga hållbara, motiverande planer.

Citation preview

Studieteknik Andra workshopen

STUDIETEKNIKSå lyckas du med dina studier

HÅKAN FLEISCHER

STUDIETEKNIK

Förstår du den här texten?

Den är och kan delas in i flera olika områden, som alla påverkar varandra. Det är känt sedan länge inom forskningen att den är indelad i två halvor: den och den. Studier har visat att den av, och att den i ett mönster. Det innebär också att om du förvärvar en på sida av, drabbas på sida, exempelvis så att du blir eller. På sätt blir av av på.

Tänkte väl det. Samma text med nyckelord

Den mänskliga hjärnan är komplex och kan delas in i flera olika områden, som alla påverkar varandra. Det är känt sedan länge inom forskningen att den mänskliga hjärnan är indelad i två halvor: den vänstra hjärnhalvan och den högra hjärnhalvan. Studier har visat att den vänstra hjärnhalvan styr höger sida av kroppen, och att den högra hjärnhalvan styr vänstra sidan av kroppen i ett korsvis mönster. Det innebär också att om du förvärvar en skada på vänster sida av hjärnan, drabbas kroppsfunktioner på höger sida, exempelvis så att du blir paralyserad eller tappar rörlighet. På motsvarande sätt blir vänstra sidan av kroppen påverkad av skador på höger hjärnhalva.

Nyckelorden understrukna

Den mänskliga hjärnan är komplex och kan delas in i flera olika områden, som alla påverkar varandra. Det är känt sedan länge inom forskningen att den mänskliga hjärnan är indelad i två halvor: den vänstra hjärnhalvan och den högra hjärnhalvan. Studier har visat att den vänstra hjärnhalvan styr höger sida av kroppen, och att den högra hjärnhalvan styr vänstra sidan av kroppen i ett korsvis mönster. Det innebär också att om du förvärvar en skada på vänster sida av hjärnan, drabbas kroppsfunktioner på höger sida, exempelvis så att du blir paralyserad eller tappar rörlighet. På motsvarande sätt blir vänstra sidan av kroppen påverkad av skador på höger hjärnhalva.

Slutresultat

  108 ord blev 31 i tidigare exemplet

  Viss återupprepning finns – kan reduceras ytterligare.

  Tecken kan ersätta ord, ex -> för ”leder till”.

  Slutresultat: 22 ord. Ca 20%.

Hjärnan komplex. 2 halvor: vänstra + högra. Vänstra styr höger sida kroppen & vice versa. Skada vänster -> höger kropp påverkad/paralyserad. Vice versa.

Paretodiagram: Ta reduktionen ett steg till (nu 6 ord)

Kreativt skrivande

  Helhetsbilden först – skapa ramarna

  Välj avsnitt att fokusera på

  Utveckla den kreativt – huvudinnehåll

  Utvärdera och arrangera

  Skriv respektive stycke

  Bind samman förra stycket med nästa – visa hur det hänger ihop

En generell modell för textens uppbyggnad

  Inledning

  Bakgrund

  Syfte/frågeställningar

  Metod

  Resultat

  Diskussion

Argumenterande text - förarbete

  Hisstestet   Vad är problemet

  Varför är det ett problem?

  Hur ska jag lösa problemet?

  Vad kommer konsekvenserna av lösningen bli?

Övning

  Formulera ett problemområde

  Sätt upp en struktur med punkter för respektive rubrik

Argumentationsschema

  För varje stycke   Vilken tes driver vi – vilket är påståendet (T)

  Vilka argument för respektive mot finns (P, C)

  Sätt upp ett logiskt schema

  Skriv dig igenom punkt för punkt

Övning argumetation

  Ta en av punkterna i övningen tidigare

  Utveckla ett argumentationsschema som visar i tur och ordning hur ni skall skriva stycket

Akademiska presentationer

•  Analysera uppgiften

•  Finn material

•  Strukturera och få ordning

•  Använd språk

•  Manus och repetition

•  Framförande

Intrapersonell kommunikation Den inre dialogen styr om du hanterar studiestress

Den inre dialogen

Några negativa förvrängningar

  Svart eller vitt

  Övergeneralisering

  Mentalt filter

  Felaktiga slutsatser

  Etikettering/Skuld

  Förstoring och förminskning

  Katastroftänkande

  Borden

Stress

  Adrenalinutsöndring

  Ormen i gräset

  Problem: För många ormar i gräset

  Sambandet mellan prestation och upplevd stressnivå   Rutinarbetets adrenalinsänkning

  Adrenalinhöga jobb

Kontrollera befintlig stressnivå

Adrenalin-score: På en skala mellan 1-10, var befinner jag mig just nu?

  1: Fullständigt uttråkad, ineffektiv för att jag inte orkar jobba

  10: Överstressad, presterar dåligt

  Om ineffektiv: Vad gör jag just nu?

Höja adrenalinet

  Musik med hög takt i

Mindful multi-tasking   Allt som ger sensorisk stimulans fungerar!

  Målbilder med stark energi i

  Öka kroppstempot

Sänka adrenalinet

  Minska antalet samtidiga uppgifter

  Lugn instrumental musik, Barock

Four-Corner Breathing   Lugnar

Exernaliserar tanken

Power-Break

  Rädslor eller oro: Sänk adrenalinet genom reframing

FEAR-tekniken

Övning adrenalin och stress

  Vilka möjligheter till adrenalinkontroll har ni som studenter?

  Hur brukar ni göra för att sänka?

  Behöver ni höja?

  Vilka livsstilar stimulerar en jämn nivå?

Jämn adrenalin-nivå

  Insikten om att det inte finns några misslyckanden, utan bara lektioner

  Kosthållning och vikt

  Motion och kondition

  Att utvecklas spirituellt

  Sömn

  Andra behov: Sex, tillhörighet etcetera

Gör jag rätt saker?

När det är trögt…

  Vi agerar på känsla, inte behov   Behöver man en BMW

  Behöver man bo på 400 kvm?

  Vi har två motorer:   Önskan att undgå obehag

  Viljan att uppnå njutning

Motivera

  Skillnaden mellan nuet och önskat läge skapar motivation

  Om vi förstärker och gör skillnaden större, dvs ser i ett långt tidsperspektiv, blir motivationen ÄNNU större.

  The Dickens Pattern:   Identifiera grundläggande värde – fråga, fråga, fråga!   Koppla nuvarande beteende till smärta. Se vad det leder

till i förlängningen, om 1 år, 5 år, 10 år.   Koppla önskat beteende till njutning (dvs uppfyllande

av värde). Se de positiva effekterna om 1 år, 5 år, 10 år.

Motivation och motiverande inre dialog för bättre studier

Vad är motivation? När är vi motiverade?

Motivation som operativsystem

  Motivation 1.0   Överlevnad

  Motivation 2.0   Morot eller piska

  Motivation 3.0   Inre motivation

Inre motivation

  Autonomi   4 komponenter

  Bemästrande Mindset

  Uthållighet

  Syfte/meningsfullhet   Kopplat till ett värde

Faktorer som får oss att genomdriva beteenden

Personlig motivation Besök det framtida jaget

Vad leder det felaktiga beteendet till?

Syften: Identifera weak spots och starka strategier

Personlig handlingskraft   Skill scan

Lär dig – på riktigt, inte bara I teorin, nya beteenden

Fortsättning

  Social motivation Omvänd dina medmänniskor till stödjare Undersök hur framgångsrika vänner gör/gjort

Sociala möjligheter Skaffa proffs-stöd: coach, mentor, stödgrupp (tänk viktväktarna)

Strukturell motivation Vad kan du bygga in i miljön som ökar motivation

Strukturella möjligheter Bygg staket runt frestelser Bygg in hjälpmedel i den omedelbara miljön

Fortsättning

Identifiera weak spots

Identifera så kallade Vital Behaviours

Vitala beteenden

  Äggklocksmetoden

  Rätt self-talk

  Att verkligen unna sig rekreation varje dag utan att känna sig skyldig

  En bra studiemiljö, såväl mentalt som fysiskt

  Ergonomi

  Att prioritera

Sammanfattning   Ta ett helhetsgrepp om studierna

  Använd SITRA

  Du skall för allt du läser, varje föreläsning du går på, veta exakt vad syftet är

  Anpassa metoden

  Använd kreativa grepp när minnet sviker

  Håll dig på banan genom att ha goda mål uppsatta

  Påminn dig om målen

  Håll dig motiverad med rätt self-talk

Feedback mottages Mail: [email protected] Twitter: @hakanfleischer