Uthållig tillväxt – uppdatering Underlag info r ra dslag 5 – kommunal reflektion

Förbundsstyrelsen antog 2006-05-16 dokumentet Uthållig tillväxt - mål och

strategier med fokus på hållbar regional struktur. Avsikten är nu att, efter

rådslag i regionens kommuner uppdatera Uthållig tillväxt. Förbundsstyrelsen

har inför dessa rådslag också väckt frågan om hur sociala aspekter kan

inkluderas och hur miljöfrågan kan fördjupas i de regionala strategierna.

Denna rapport är ett underlag och ett arbetsmaterial inför rådslagen i

kommunerna, med en delrapport om utvecklingen inom de fem mål och

strategiområdena i Uthållig tillväxt som presenteras under rubriken

Lägesrapport. De aspekter som presenteras är alla viktiga för regionens

utveckling och alla kan analyseras mer och djupare. Vår förhoppning är att det

ska vara intressant att göra sådana fördjupningar i olika aspekter efter

diskussionerna i rådslagen.

Utöver delrapporten av utvecklingen i de fem mål och strategiområdena

innehåller materialet två avsnitt som väcker frågor kring en socialt

sammanhållen Göteborgsregion och ett avsnitt om vad klimatfrågan innebär

för Göteborgsregionen.

En sammanfattning av materialet finns på nästa sida.

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 2

Göteborgsregionens kommunalförbund – GR

Göteborgsregionens kommunalförbund är en samarbetsorganisation för 13

kommuner i Västsverige. GRs uppgift är att verka för samarbete över

kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom

regionen.

Göteborgsregionens

kommunalförbund

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 3

Uthållig tillväxt - Lägesrapport 2012

Stora och täta regioner har generellt växt mer och snabbare trots nedgången i

ekonomin 2006-2009. Det gäller också för Göteborgsregionen, som står sig

bra i jämförelse med regioner i Europa. För en fortsatt tillväxt i en global värld

är det fortsatt viktigt att regionen är tillgänglig och uppkopplad mot världen.

Sida 5.

Befolkningen i regionen växer stadigt och blir allt mer rörlig.

Arbetsmarknadsregionen har expanderat. Det finns potential för att

arbetsmarknadsregionen växer ytterligare men det är beroende av

infrastrukturens utveckling. Sida 8.

Vi är på god väg att nå målet som innebär ytterligare 40 000 arbetsplatser och

30 000 boende i kärnan. Befolkningen har också ökat i sammanhängande

stadsområdet och stråken. Utvecklingen av arbetsplatser är fortfaranade

påverkad av nedgången 2008-2009. Sida 10.

I regionen mår vi generellt bra, men sociala skillnader består. Regionens

befolkning uppskattar och värdesätter närheten till kust och skog. Vi har

tillgång till rent vatten men miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppfylls

inte. Sida 12.

Vi närmar oss målet om en högre andel kollektivtrafik, och biltrafiken över

älven och på leder centralt i regionen ökar inte lika mycket som tidigare.

Infrastrukturinvesteringar är planerade och på gång men senare än målet. Mer

insatser behövs för att klara krav på kapacitet och robusthet. Sida 14.

En socialt sammanhållen region

Det är inte vägarna som håller samman regionen, utan människorna som rör

sig på dem. Framtiden kräver att vi värnar den sociala utvecklingen – villkoren

för samspelet mellan människor. Ett underlag för att gemensamt diskutera

vilka frågor som är angelägna att arbeta med för en socialt sammanhållen

region. Sida 16.

Klimatfrågan för Göteborgsregionen

Sedan 2007 har klimatfrågan blivit alltmer aktuell och konkret. Med allt större

säkerhet har sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och global

uppvärmning bekräftats. Göteborgsregionen ligger inte i fas med de nationella

klimatmålen. Regionen är också utsatt för klimatförändringarnas effekter med

t ex extrema väderhändelser. Ett underlag för att gemensamt diskutera

klimatfrågan för Göteborgsregionen. Sida 18.

Uthållig tillväxt

Mål och strategier

med fokus på hållbar

regional struktur

• Vi vill stimulera en

fortsatt befolknings-

tillväxt och samtidigt

ta vara på de möjlig-

heter en fortsatt

regionförstoring ger

•Vi vill skapa en stark

och långsiktigt hållbar

regional struktur som

utgår från storstads-

områdets möjligheter

•Vi vill stärka de

kvaliteter som gör att

vi vill bo, leva och

verka i Göteborgs-

regionen

•Vi vill utveckla en

långsiktigt hållbar

infrastruktur med en

attraktiv kollektivtrafik

•Vi vill fördjupa sam-

arbetet ytterligare

mellan alla inblandade

aktörer

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 4

Uthållig tillväxt –

lägesrapport 2012

Vad har hänt i Göteborgsregionen sedan 2006? En rad faktorer har påverkat

läget fram tills idag, både lokalt, regionalt och globalt. Här presenteras några

bilder som speglar Göteborgsregionens utveckling i de fem mål- och

strategiområdena i Uthållig tillväxt.

Inom Göteborgsregionen har samarbetet konkretiserats och fördjupats. 2008

beslutades en strukturbild för Göteborgsregionen – en överenskommelse om

att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt

hållbar. GR har också stärkt samarbetet kring skol- och utbildningsfrågorna

samt tagit fram ett kunskapsunderlag kring socialt hållbar utveckling. Andra

viktiga beslut som kan nämnas är framtagandet av K2020 – Kollektivtrafik-

program för Göteborgsregionen, plattform för nyanlända, avtal om

Västsvenska paketet och deltagande i Mistra Urban Futures.

Vi har sedan 2006 påverkats av bl a en finanskris, Lehman Brothers konkurs

och en lågkonjunktur som inledningsvis drabbade den västsvenska

fordonsindustrin hårt och många ser växande osäkerheter. I Sverige har vi haft

två nationella val, 2006 och 2010. Klimatfrågan har fått tydligare fokus sedan

2007 då FNs klimatpanel med stor säkerhet visade på sambandet mellan

utsläpp av växthusgaser och ett förändrat klimat.

”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en

region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett

gemensamt, mål-inriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt

arbeta för att möta framtidens utmaningar.

Vi ser ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt som förutsättningar för ett

fortsatt välstånd – det goda livet - för alla. Göteborgsregionen ska vara en

stark utbildnings- och kulturregion. Teknologi, kreativitet, öppenhet och

mångfald är viktiga drivkrafter för regionens utveckling.

Vårt arbete utgår från Vision Västra Götaland – Det goda livet. Det innebär

att vi vill verka för enutveckling i balans mellan de ekonomiska, sociala och

miljömässiga dimensionerna och en tillämpning av perspektiven; den

gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.”

Ur Uthållig tillväxt

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 5

Göteborgsregionen

– en tillväxtregion i Europa

Stora och täta regioner växer snabbare. Närmarknad, storlek och

mångfald är avgörande attraktionsfaktorer för en storstadsregion i

Europa. Kontakter och relationer mellan människor i skilda delar av vår

värld ökar i omfattning och intensitet. För en fortsatt uthållig och hållbar

tillväxt i en globaliserad värld blir det allt viktigare för Göteborgsregion

att vara tillgänglig och uppkopplad mot världen.

Världen har växt med 50 procent på tio år, mätt i BNP. Det är en snabbare

tillväxt än tidigare år. Sverige ligger över Europasnittet när det gäller tillväxt,

bl.a. beroende på framgångsrik export och IT-telekombransch samt även en

portion tur. Graden av export och handel ökar allt mer. Exporten som andel

av BNP har ökat från 40 till 50 procent under de senaste tio åren. 15 procent

av Sveriges export tillverkas i Göteborgsregionen och 30 procent av all import

och export i landet går via Göteborgs hamn.

Globaliseringen går snabbare än förväntat och innebär en oändlig marknad

med enorm konkurrens och ett ökat utländskt ägande i företag verksamma i

Göteborgsregionen, ca 75 000 människor i regionen jobbar i utlandsägda

företag. Vi märker också av den globala konkurrensen när t.ex. Astra Zeneca

väljer att stänga anläggningar i Sverige. Allt detta ställer krav på oss.

Göteborgsregionen måste finnas med på den globala marknaden och vara

uppkopplad mot den.

Stora regioner växer

Är det sant att stora och täta regioner växer snabbare? Enligt den nya

ekonomiska geografin är närmarknad, storlek och mångfald avgörande

attraktionsfaktorer. Skillnaderna mellan små och stora städer är större idag. På

kortare sikt är det uppenbart att invånare och jobb fortsätter att koncenteras

och allt mer till storstadsregionerna. Befolkningen har ökat med ca 300 000

personer i Sveriges tre storstadsregioner sedan 2006. Denna ökning ser ut att

Källa SCB

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 6

fortsätta. Större arbetsmarknadsregioner uppvisar ett genomsnittligt lägre

ohälsotal sett till hela befolkningen. Det är även en starkare löneutveckling

och en större produktivitet i stora regioner. Stora regioner har även lägre

arbetslöshet, och nya jobb skapas främst i storstadsregioner. Siffror visar att

det sedan 2006 har skapats ca 115 000 nya jobb i de tre storstadsregionerna, ca

500 000 sedan 1993. Både densitet och geografi spelar in här.

En större arbetsmarknad med ökat utbud, större mångfald och fler branscher

ger också fler möjligheter till jobb. Idag har vi ca 750 branscher i Göteborg,

vilket får betecknas som ett minimum för att upprätthålla mångfald. Men det

ska vara spets i branscherna också. Regioner med många kluster och branscher

genererar fler innovationer. Det finns ett tydligt samband mellan klusterstyrka

och patent/innovationer.

Slutsatsen blir att stora regioner är fortsatta vinnare i kunskapsekonomin. Här

finns en närhet till mångfald i alla dess dimensioner. Det är storstädernas

dragningskraft. Det finns olika typer av kunder, feedback, kultur,

specialisering och kunskapskluster. De större regionerna är också globala

noder. Tillgänglighet och att vara uppkopplad mot världen är än viktigare.

Kanaler ut i världen som t.ex. flygplats och hamn behövs. Ett Göteborg utan

Landvetter och hamnen kommer väldigt snabbt att bli omsprunget.

Är Göteborgsregionen en tydlig tillväxtregion i Europa? En internationell

utblick visar att vi ligger bland topp 20 när det gäller tillväxt räknat i BRP. Vi

ligger bland topp 30 i produktivitetstillväxt. BRP per capita är dock på

genomsnittlig nivå. Vi ligger i BAK Basels undersökning på femte plats när

det gäller tillväxtpotential. Det syns idag en nedgång i företagens FoU per

capita i regionen, men Göteborgsregionen står sig bra internationellt sett.

Jämfört med Stockholms- och Malmöregionen hade Göteborgsregionen den

högsta tillväxten i lönesumma 2000-2011, både totalt och i privat sektor. När

det gäller åren 2006-2011 var tillväxten av lönesumman lägre, då

tjänstesektorn inte riktigt hängde med. 2011 skedde en återhämtning och vi

fick den högsta tillväxten för både privata och tjänsteföretag. Även när det

Rapporter och

analysmaterial BRG

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 7

gäller lönesummans totala andel i Göteborgsregionen ser vi en svag

förskjutning mot tjänster under 2006 till 2011, i förhållande till andra sektorer

som t.ex. industrin.

En stark utbildningsregion

Utbildningssamarbetet i Göteborgsregionen har stärkts och levererar. I

jämförelse med de andra två storstadsregionerna har vi bl.a. högst andel elever

som är behöriga till gymnasieskolan, lägst kostnad per elev i grundskola och

gymnasium samt högst andel 20-åringar med grundläggande behörighet till

universitet och högskola. Göteborgregionens befolkning är också, likt övriga

storstadsregioner, mer välutbildad jämfört med Sverige som helhet.

Med den studerande i centrum har GR etablerat en för landet unik samverkan

på utbildningsområdet, vilken idag inbegriper alla skolformer, från förskola

till vuxenutbildning. Verksamheter som i flertalet medlemskommuner utgör

över 50 % av den samlade omsättningen. Runt 210 000 studerande i alla

åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare omfattas av

GR utbildning

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 8

samarbetet i kommunala såväl som fristående skolor. Exempelvis finns

samverkansavtal för alla skolformer, över 1 200 skolor får sin

läromedelsförsörjning genom GR, drygt 6 000 företag och över 10 000 elever

deltar i arbetslivssatsningar och mer än 50 000 skolledare och lärare erbjuds

kompetensutveckling inom ramen för det regionala samarbetet. Ett

regiongemensamt arbete på det livslånga lärandets område som ska stödja

skolområdets aktörer i att åstadkomma högsta kvalitet och bästa

kostnadseffektivitet.

Regionen växer

Befolkningen växer med jämna steg och blir allt mer rörlig.

Arbetsmarknadsregionen har expanderat, främst söderut och fler

pendlar både till och från Göteborg. Potentialen finns för att

arbetsmarknadsregionen ska växa ytterligare men beror av

infrastrukturens utveckling.

Vi vill stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de

möjligheter en fortsatt regionförstoring ger.

Befolkningsökningen inom Göteborgsregionen ska vara minst

8000 invånare per år.

Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare

1,5 miljoner invånare.

Ur Uthållig tillväxt

Målet innebär att regionens befolkning ska öka med 8000 invånare varje år

och att den lokala arbetsmarknaden ska omfatta närmare 1,5 miljoner invånare

år 2020. Sedan 2006 har befolkningen i regionen ökat med totalt ca 50 000

invånare och med en årlig takt som överträffat målen. Ungefär hälften av

befolkningsökningen beror på att fler flyttar till än från regionen även om

Göteborgsregionen i jämförelse med Stockholm och Malmö har lägre

inflyttning. Vi ser också att flyttnettot för högutbildade minskat de sista åren,

även om det fortfarande är positivt. Göteborgsregionen tappar högutbildade

främst till Stockholm t ex ingenjörer, datatekniker och ekonomer. Av alla som

flyttar in till Göteborgsregionen bosätter sig flest i kärnan och

sammanhängande stadsområdet.

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 9

För att uppnå målet om 1,5 miljoner invånare i arbetsmarknadsregionen

behövs en ökad rörlighet i form av fler pendlare till och från Göteborgs-

regionen. Mellan 2003 och 2010 har fler västsvenskar börjat pendla till arbete

i annan kommun, vilket är en indikator på att rörligheten ökar och att

arbetsmarknaden växer. Göteborgs arbetsmarknadsregion har vuxit sedan

2006 och nu ingår Varberg och Falkenberg. En lokal arbetsmarknadsregion är

dock ett statistiskt begrepp; om 20 procent av kommunens sysselsatta pendlar

ut från kommunen är kommunen en del av en annan kommuns arbetsmarknad.

Från ett tillväxtperspektiv är det viktiga att förutsättningarna för rörlighet i

regionen förbättras, inte att den statistiska gränsen om 20 procent nås med

liten marginal.

Källa SCB

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 10

Vad kan vi då säga om utvecklingen framöver? Om vi tittar på trender för

resandet så ligger det närmast att Mark åter integreras i Göteborgsregionen. Vi

ser också att allt fler pendlar mellan Göteborg och Uddevalla, och bara 300

fler pendlare krävs för att Uddevalla kommun skall bli en del av Göteborgs

arbetsmarknadsregion. Hur snabbt de nya järnvägsförbindelserna mellan

Trollhättan och Göteborg ger ett effekter för ökad pendling är svårt att säga,

men om antalet pendlare från Trollhättan ökar med 600 personer integreras

Trollhättan med omnejd i Göteborgsregionen. Allt fler pendlar mellan

Göteborg och Borås med olika trafikslag. Dock krävs att ytterligare 2000 fler

pendlar ut från Borås för att Borås lokala arbetsmarknad ska bli en del av den

större regionen och i detta stråk ligger infrastrukturinvesteringarna längre fram

i tiden. Vår bedömning är dock att målet om 1,5 miljoner invånare kan nås

någon gång efter 2020.

Benägenheten att pendla långt skiljer sig åt beroende på kön och

utbildningsnivå och även om alla grupper har ökat sin arbetsmarknadsregion

sedan 1993 har t ex män fortfarande en mycket större benägenhet att pendla

långt till arbete än kvinnor.

Befolkningen ökar i kärnan,

stadsområdet och stråken

Vi är på god väg att nå målet som innebär att vi vill uppnå 40 000 arbets-

platser och 30 000 boende i kärnan men befolkningen ökar även i stråken.

Utvecklingen av arbetsplatser har påverkats av nedgången 2006-2009

Vi vill skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från

storstadsområdets möjligheter:

Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional

kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva

regiondelscentrum.

Kärnan ska stärkas med ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000

boende fram till 2020. Det innebär att stråk och regiondelscentrum till

samma tidpunkt ska stärkas med minst 40 000 arbetsplatser och 90 000

boende.

Den långsiktiga inriktningen ska vara att skapa en befolkningsmässig

balans nord – syd med älven och Säveån som mittaxel.

Ur Uthållig tillväxt

2008 godkände GR:s styrelse en strukturbild för Göteborgsregionen – en

överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala

strukturen är långsiktigt hållbar. Strukturbilden, innebär en utveckling i

Göteborgsregionen i tydliga stråk och med en stark kärna, en levande kust och

gröna kilar. Strukturbilden syns tydligt i de översiktsplaner som antagits i

Strukturbild för

Göteborgsregionen

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 11

kommunerna under de senaste åren. Befolkningen i Göteborgsregionen ökar i

kärnan och längs stråken, framför allt nära järnvägsstationerna.

Ett delmål är en befolkningsmässig balans mellan nord och syd, med Göta älv

och Säveån som mittaxel. Här finns dock en fortsatt obalans, befolkningen har

ökat mer i de södra delarna av regionen.

Bostadsbyggandet i Göteborgsregionen håller inte jämna steg med

befolkningsutvecklingen. Det byggs ungefär en bostad per tre invånare. I

medeltal bor vi därför fler per bostad, men även här kan vi anta att

skillnaderna ökar. Liknande mönster kan skönjas i Stockholmsregionen.

Bostadsbyggandet följer delvis strukturbilden; vi bygger nära

järnvägsstationen, i kärnan och i det sammanhängande stadsområdet, men

bostadsbebyggelse tillkommer även utanför stråken, främst vid kusten.

Antalet arbetsplatser som tillkommit i den regionala strukturen 2007 – 2010

har påverkats av nedgången 2009. Mellan dessa år har kärnan dock fått ett

tillskott av ca 6500 sysselsatta, medan utvecklingen i stråken varit svagare.

Antal boende

(röda cirklar i

kartan till

vänster) och

antal arbets-

platser (gröna

cirklar i kartan

till höger) per

SAMS-område.

Storleken på

cirkeln

representerar

antal boende.

Kä

lla S

CB

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 12

Det finns dock anledning att tro att regionens goda utveckling under 2011 gett

ett tillskott av arbetsplatser även i andra delar av regionen än kärnan. Liksom

för bostäder har antalet sysselsatta ökat mer i den södra halvan av regionen.

Vi ser en relativt låg produktion av kontorslokaler i Göteborgsområdet jämfört

med övriga storstadsområden, och frågan är om vi bygger tillräckligt för

framtidens jobb.

Vi gillar Göteborgsregionen men

livskvalitet och miljöstatus varierar

I regionen mår vi generellt bra, men sociala skillnader består. Regionens

befolkning uppskattar och värdesätter närheten till kust och skog. Vi har

tillgång till rent vatten men miljökvalitetsnormen för kvävedioxid

uppfylls inte.

Vi vill stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i

Göteborgsregionen

Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas till vara för att utveckla

regionens attraktionskraft. Samtidigt ska till-gängligheten till dessa

miljöer säkras.

Stads- och andra tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt

stads- och vardagsliv.

Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren

luft och friskt vatten.

Ur Uthållig tillväxt

Att mäta trivsel och livskvalitet är svårt och för att följa upp målen om en

attraktiv storstadsregion som ger möjligheter till ett rikt stads- och vardagsliv

krävs utvecklade indikatorer och mätmetoder. En indikator på att regionens

miljöer är attraktiva är dock att befolkningen ökar, många väljer att bo här och

att flytta hit. En annan är att regionen är ett attraktivt besöksmål för turister. Vi

ser att antalet besöksnätter ökar i Göteborgsregionen. Ett tredje mått kan vara

hur bra regionens invånare trivs med livet. SOM-institutets mätningar av

livstillfredsställelse och nöjdhet visar att de allra flesta i Göteborgsregionen är

nöjda eller mycket nöjda med livet. I varje undersökning mellan 2006 och

2011 är det dock runt 8 procent som svarat att de inte är nöjda med livet, ett

svar som har samband med arbetslöshet och ohälsa. Siffror från Välfärdsbilder

i Göteborgsregionen 2012 visar också att den socioekonomiska kraften ser

olika ut mellan olika kommuner och stadsdelar. Skillnader som inte verkar

minska.

Närheten till kust, hav, sjö och skog ökar ett områdes attraktivitet och trivsel

och ett av målen i uthållig tillväxt är att tillgängligheten till dessa områden ska

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 13

säkras. Att det gröna och blå är viktigt för många visar sig i att 8 av 10 har

varit ute i naturen den senaste månaden och att många anger att närheten till

grönska är en viktig faktor för en trivsam boendemiljö. Några fler områden i

regionen har sedan 2006 skyddats som naturreservat.

Alla ska tillförsäkras ren luft och rent vatten. Vad gäller partiklar i luften har

vi sett minskade halter, men för halterna av kvävedioxid pekar inte trenden åt

rätt håll. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås inte. I

Göteborgsregionen har vi rent och bra vatten i kranen men systemet är sårbart.

Att bada vid regionens många badplatser är också säkert, badvattnet håller i de

flesta fall bra kvalitet. Den ekologiska och kemiska vattenstatusen i våra sjöar

är i de flesta fall god, medan mätningen vid kusten bara visar en måttlig status.

Sedan 2006 har utsläppen av växthusgaser och dess påverkan på klimatet fått

allt större fokus och sedan några år finns uppgifter om växthusgasutsläppen

inom Göteborgsregionens gränser. Vi ligger inte i fas med EU:s, Sveriges eller

VGR:s uppsatta klimatmål om att minska de totala utsläppen. Mellan åren

1990 och 2010 har växthusgasutsläppen inom GR-området istället ökat med

3,4 procent. Ser man istället till utsläpp per person i GR, så minskade däremot

utsläppen med 13 procent mellan 1990 och 2010, vilket förklaras av att

regionen på de tjugo åren fått fler invånare.

Luftvårdsprogrammet

i Göteborgsregionen

Vattenvård i GR

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 14

Allt fler åker kollektivt

Vi närmar oss målet om en högre andel kollektivtrafik 2020.

Infrastrukturinvesteringar är på gång men senare än målet. Mer insatser

krävs för att klara krav på kapacitet och robusthet.

Vi vill utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv

kollektivtrafik

Marieholmsförbindelsen och Västlänken ska vara utbyggda senast 2015

och Götalandsbanan senast 2020.

K2020 ska vara genomförd senast 2020. Minst 40 procent av resorna i

Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025.

Hamnbanan ska vara utbyggd i nytt läge senast 2020.

Landvetter flygplats ska 2020 ha minst 6 000 000 resande/år.

Ur Uthållig tillväxt

Resvanorna i Göteborgsregionen har förändrats något sedan 2006, men att

mäta hur vi väljer att resa är osäkert och kostsamt. Inom Västsvenska paketet

kommer det senare under hösten 2012 att publiceras säkrare resvane-

undersökningar för Göteborgsregionen. Enligt Barometern från Svensk

kollektivtrafik är det görs i Västra Götalandsregionen ca 22-26 procent av

resorna med kollektivtrafiken. Inom Göteborgsregionen är andelen som reser

med kollektivtrafik högre. Även antalet resor med kollektivtrafik ökar, liksom

utbudet av kollektivtrafik. Procentuellt sett ökar resorna mest inom

regiontrafiken, kanske som en effekt av en ökad långväga pendling.

Biltrafikflödet vid de fasta mätpunkterna i Göteborg har sedan 2006 ökat

marginellt. Sett över en längre tidsperiod har dock trafiken över Göta älv och

Göteborgs kommungräns tydligt ökat.

K2020 – Målbild för

kollektivtrafiken

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 15

Målsättningen i Uthållig tillväxt är att Västlänken och Marieholms-

förbindelsen ska stå klara 2015 samt Götalandsbanan och K2020 ska vara

genomförda senast 2020. Marieholmsförbindelsen och delar av K2020

genomförs inom ramen för Västsvenska paketet. Byggstart för Marieholms-

tunneln är planerad till 2015. Utbyggnad av Hamnbanans kapacitet är

finansierad, och planeras i befintligt läge med en ny järnvägsbro över

Marieholm. Under sommaren 2012 kom besked om finansiering av en del av

Götalandsbanan, från Bollebygd till Landvetter. För att säkerställa en robust

och hållbar infrastruktur med attraktiv kollektivtrafik krävs dock ytterligare

investeringar i väg och järnvägssystemet i hela Göteborgsregionen.

Göteborgs hamn är Nordens största och spelar en stor roll för regionens

tillväxt. Antalet containers som passerar hamnen har ökat från 615 000 till 887

000 mellan 2001 och 2011. Allt större andelar av containertrafiken går på

järnväg och hamnbanan är hårt belastad. Flygtrafiken på Landvetter flygplats

ger regionen en viktig internationell tillgänglighet, 73 procent av alla resor

från flygplatsen är utrikes resor. Resandet från och till flygplatsen har ökat,

och under 2011 reste 4,9 miljoner resenärer via 47 direkta flyglinjer. Dock

gick antalet linjer 2012 ner till 35, bland annat beroende på Skyways konkurs.

Samarbete viktigt för en fortsatt regional

utveckling och konkurrenskraft

GR och dess medlemskommuner ingår i en rad nätverk och samarbeten

och arbetar aktivt för att förstärka samverkan inom många områden.

Vi vill fördjupa samarbetet ytterligare mellan alla inblandade aktörer

Tillväxt- och strukturfrågor ska prioriteras i GRs och BRGs arbete.

Samarbetsformerna med Västra Götalandsregionen och Region Halland

ska utvecklas, liksom med de övriga kommun-/kommunalförbunden i

utvalda frågor.

Nätverksarbetet i transportinfrastrukturfrågor ska stärkas. Nya nätverk

ska etableras i frågor som identifieras som vik-tiga för

Göteborgsregionens utveckling.

Samarbetet på nationell respektive internationell nivå ska fortsätta.

Ur Uthållig tillväxt

Ett stort antal aktörer är aktiva i att utveckla Västsverige och

Göteborgsregionen och ett utvecklat samarbete är nödvändigt för att kunna

möta framtidens krav. Samarbetet har många ansikten och tar sig olika former

beroende på frågor som uppstår.

Inom GR samverkar kommunerna inom de flesta områden i nätverk,

överenskommelser, projekt och bolag, men samarbetet är minst lika aktivt

med och mellan organisationer utanför kommunsfären.

Några exempel på

samarbeten:

Beredningen för hållbar

utveckling BHU

Västsvenska paketet

Mistra Urban Futures

Samarbete för

vuxenutbildning

Praktikplatsen

FoU projekt i

samverkan

Vård och

omsorgscollage

Nätverk GR

samhällsbyggnad

Nätverk GR utbildning

Nätverk GR sociala

området

Nätverk GR

arbetsmarknad

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 16

En socialt sammanhållen

Göteborgsregion

GR:s arbete grundar sig i en insikt om vikten av regionala samband där kärna

och omland stöder varandra. Under det senaste decenniet har samarbetet kring

gemensamma frågor stärkt regionens utveckling – en stark regional struktur

skapar förutsättningar för lokala kvaliteter.

En regional struktur handlar inte enbart om trafikinfrastruktur – det är inte

vägarna som håller samman regionen, utan människorna som rör sig på dem.

Framtiden kräver att vi värnar den sociala utvecklingen – villkoren för

samspelet mellan människor. GRs förbundsstyrelse har tagit fram ett

kunskapsunderlag om ”Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen”. En

socialt hållbar utveckling är beroende av samhällets förmåga att skapa

strukturella förutsättningar för ett gott liv. Men vad är ett gott liv? Och för

vem?

Samhällets sammanhållning är beroende av relationer mellan människor som

bygger upp en social gemenskap utanför familjen eller den närmaste kretsen

av vänner. Det handlar om relationen till grannar eller kollegor, men

framförallt om relationen och tilliten till människor man inte känner. Det

enskilt största hotet mot en socialt hållbar utveckling är den accelererande

segregationen med ökade klyftor och geografisk polarisering. I en segregerad

region minskar möjligheterna till spontana möten mellan olika grupper.

Räckvidden och framförallt spännvidden på dessa sociala nätverk – dvs.

relationer mellan människor med olika bakgrund, ålder och socioekonomisk

tillhörighet – är avgörande för att människor ska kunna leva ett gott liv. Ur en

regional infallsvinkel urskiljs följande grundläggande aspekter för en socialt

hållbar utveckling:

En attraktiv livsmiljö som möjliggör ett gott boende och plats att

mötas.

Människors möjligheter att finna mål och mening handlar om både

sysselsättning/arbete och delaktighet i samhället.

En god välfärd är avgörande för människors känsla av trygghet och

rättvisa, vilket i sin tur är nödvändigt för en välfungerande demokrati.

Sammanhållningen i regionen är ömsesidigt beroende av samtliga

ovanstående aspekter och grundläggande för en socialt hållbar

utveckling.

De sociala sambanden över kommungränserna blir allt mer framträdande och

ställer nya krav på kommunerna att hantera problemlösning på olika nivåer, i

olika konstellationer och med olika metoder. För kommunerna och för GR

handlar arbetet för en socialt hållbar utveckling inte enbart om traditionella

socialtjänstfrågor, eller ens enbart om kommunernas välfärdsuppdrag. För att

Kunskapsunderlag

Socialt hållbar

utveckling i

Göteborgsregionen

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 17

nå visionen om en hållbar utveckling måste även arbetet med

utvecklingsfrågor genomsyras av hänsyn till den sociala dimensionen, såväl

som till de ekonomiska och miljömässiga dimensionerna.

GR har sedan 1997 tagit fram ”Välfärdsbilder” som visar hur

medlemskommunerna och Göteborgsregionen utvecklas när det gäller ett

urval av parametrar (se figur nedan). Dessa visar att trots framsteg på vissa

områden så ökar de sociala skillnaderna i Göteborgsregionen.

Ovan syns ett utdrag ur välfärdsbilder 2012, två spindeldiagram som visar

bilden för Göteborgsregionen som helhet jämfört med riket som helhet (den

orange ringen). Göteborgsregionen har tillexempel en högre medelinkomst än

riket och ett lägre ohälsotal. För förklaringar av mått och spindeldiagram för

respektive kommun se ”Välfärdsbilder”.

Det behövs därför en gemensam diskussion för att identifiera frågor…

…som är angelägna att driva gemensamt och där GR bedöms vara en

bra plattform för det fortsatta arbetet.

…av kommungemensam karaktär men där GR inte är den självklara

plattformen.

…som bäst främjas i den enskilda kommunen men där ett fördjupat

erfarenhetsutbyte och/eller forsknings- och utvecklingsarbete är

önskvärt.

Välfärdsbilder för

Göteborgsregionen

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 18

Klimatfrågan för

Göteborgsregionen

Göteborgsregionen har speciella förutsättningar när det gäller att

klara klimatutmaningarna. Regionen växer och har därmed kraft

och möjlighet att omforma sig. Vi har strukturer som är

fossilberoende, men är samtidigt rustade med visioner och

strategier som visar vägen ur beroendet. Västsverige har också ett

näringsliv med industrigrenar som är centrala för

klimatomställningen globalt och lokalt. Göteborgsregionen är

särskilt utsatt för klimatförändringar och översvämningsrisker. De

här förutsättningarna är på gott och ont, men det ger oss möjligheter

att göra skillnad och visa vägen för andra i världen.

Uthållig tillväxt och miljön

I mål och strategidokumentet Uthållig tillväxt poängteras den viktiga balansen

mellan den miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionen. Dokumentet

har mål om att stärka kvaliteter som ren luft, friskt vatten, tillgänglighet till

kust och grönområden, liksom att skapa hållbara strukturer och

transportsystem. Sedan år 2006 då Uthållig tillväxt antogs har insikten om

klimatfrågans betydelse ökat. Oftast hänger klimatutmaningens effekter och

åtgärder väl ihop med de för bra luft- och vattenkvalitet, biologisk mångfald,

god bebyggelsestruktur och hållbara transporter.

Klimatfrågan rymmer mycket och är alltjämt aktuell

Kunskapen om vad vi behöver göra och konsekvenserna av

klimatförändringarna vilar på slutsatser från FN:s klimatpanel. Med allt större

säkerhet slås sambandet mellan utsläpp och uppvärmning fast.1 Utsläppen av

koldioxid med fossilt ursprung (kol, olja, naturgas) ökar växthuseffekten

genom ett nettotillskott av växthusgaser i atmosfären. I framtidens

Göteborgsregion kan vi på grund av ett förändrat klimat förvänta oss betydligt

fler extrema vädersituationer med översvämningar och värmeböljor.2

Lösningarna och konsekvenserna av klimatfrågan griper in i flera

samhällsområden som energi- och resursförbrukning, säkerhet och hälsofrågor

och inte minst konsumtion och livsstilsfrågor.

GR ligger inte i fas med klimatmålen

Det finns olika sätt att räkna ut Göteborgsregionens klimatpåverkan. Det

traditionella sättet är att titta på utsläppen som sker inom Göteborgsregionens

yta. Ett annat sätt är att beräkna konsumtionsutsläppen, det vill säga utsläpp

1 FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden. Naturvårdsverket, rapport

5677 (2007) 2 Klimatanalys för Västra Götalands län, SMHI, rapport 2011-45 (2011)

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 19

som är orsakade av Göteborgsregioninvånares konsumtion av varor och

tjänster.

Sedan några år finns uppgifter om växthusgasutsläppen inom

Göteborgsregionens gränser. Det viktigaste budskapet som går att utläsa är att

vi inte ligger i fas med EU:s, Sveriges eller VGR:s uppsatta klimatmål om att

minska de totala utsläppen. Mellan åren 1990 och 2010 har

växthusgasutsläppen inom Göteborgsregionen istället ökat med 3,4 procent.3

Per person i Göteborgsregionen minskade däremot utsläppen med 13 procent

mellan 1990 och 2010, vilket förklaras av att regionen på de tjugo åren fått

150 000 fler invånare.4

Hur vi lever och handlar påverkar

Under 2012 kom för första gången tidsserier med beräkningar av vilka utsläpp

som en medelsvensks konsumtion orsakar, siffror som troligen stämmer väl

för ”medel-göteborgsregionsinvånaren”. Utsläppen räknas fram genom att

exporten dras av, men import och internationella transporter tas med.

Resultaten visar att konsumtionsutsläppen ökar, även räknat per person.

Visserligen minskar utsläppen inom Sverige, men de ökar desto mer

utomlands eftersom vi importerar och reser mer.5 Konsumtionsperspektivet

sätter fokus på hur vi som individer reser, bor, äter och shoppar. Mellan

tummen och pekfingret ger vår livsstil en klimatpåverkan som är fem gånger

högre än vad som är hållbart.6

Storstadsregioner har fördelar

Under 2012 har också de första jämförelserna kommit mellan storstädernas

konsumtionsutsläpp. Storstäder har genomgående lägre utsläpp för boende och

transporter, vilket pekar på fördelarna med att bo tätt, men bilden är inte helt

entydig t ex har Stockholmarna högre konsumtionsutsläpp än genomsnittet.

Göteborgarens konsumtion ger däremot upphov till utsläpp under rikssnittet.7

Industri och tunga transporter är en stor del av problemet och

lösningen

Ökningen av de geografiska utsläppen i Göteborgsregionen går främst att

härleda till tunga transporter och industrin. Sektorer som är utmärkande för

vår region. Av de runt 7,5 miljoner ton växthusgaser som släpps ut varje år så

står energi- och industriproduktion för ungefär hälften. 8 Lite förenklat är det

Göteborgs raffinaderier och kraftvärmeverk som tillsammans med

3 Länsstyrelsen, RUS, nationell emissionsdatabas,

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus (sept 2012) 4 SCB, www.scb.se och Länsstyrelsen, RUS, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus

(sept 2012) 5 Konsumtionsbaserade miljöindikatorer. Naturvårdsverket, rapport 6483 (2012)

6 Konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket, rapport 5903 (2008)

7 Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av fyra svenska kommuners

totala konsumtion, SEI (2012) 8 Länsstyrelsen, RUS, nationell emissionsdatabas,

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus (sept 2012)

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 20

Stenungsunds kemiföretag står för stora delar av utsläppen.9 Alltså dels lokal

energiproduktion som använder naturgas och dels två tunga industrigrenar

som nästan uteslutande har fossila bränslen som råvara. Här finns några av de

stora utmaningarna och möjligheterna i regionen. Redan nu tas steg mot

fossilfria lösningar genom planer på storskalig biogasproduktion, visionen om

hållbar kemi 2030 och nya biodrivmedel som produceras i vår region.

Göteborgsregionen är också hemvist för Nordens logistiknav och en

fordonsindustri för bilar, lastbilar och bussar. Våra initiativ kan flytta stora

mängder gods från väg till järnväg och vatten och fordonsindustrin bidrar till

att vägtrafiken får mer och mer miljöanpassade fordon.

Vi måste hantera effekterna

Klimatförändringarna har redan börjat visa sig i Västsverige. Beräkningar för

Västra Götaland visar att kraftiga regn blivit vanligare. Under det innevarande

seklet förväntas klimatet förändras, och medeltemperatur öka med 4-6°C och

nederbörden med 10-30 procent. Havsnivån beräknas stiga cirka en meter,

men dämpas ett par decimeter av landhöjningen längs kustzonen i

Göteborgsregionen. Det är framförallt på vintern som temperaturen och

nederbörden förväntas öka, men inte i form av snö. Perioden med snötäckt

mark minskar en månad. På sommarhalvåret ökar risken för värmeböljor och

de katastrofliknande episoder som drabbat Sydeuropa kan bli verklighet även

här.10

Det här sätter vårt samhälle på stora prov. Förtätningen behöver innehålla

både byggnader och grönska för att kyla staden. Bebyggelsen måste anpassas

för att hantera högre vattennivåer. Kajkanter och stränder måste stå emot

vatten och ökade risker för skred. Men för att vattnet ska tas om hand måste

det också kunna sippra ner och översvämma på andra ställen. Detta kommer

kräva ännu mer mellankommunala samarbeten. De gröna och blå strukturerna

har inte bara ett värde i form av biologiskt liv och som plats för rekreation.

Vårt beroende av naturens tjänster har inte varit så tydliga på länge.

Vi har börjat – räcker det?

Vad är det då för region vi behöver bygga för att klara alla dessa utmaningar?

På många sätt har vi redan svaren på frågan. Strukturbildens idé om att bygga

tätare i kärnan, stadsområdet och längs huvudstråken ger på sikt allt fler

möjlighet att utnyttja hållbar infrastruktur. Att välja motsatsen gör det svårt att

klara klimatutmaningen, med en ökad spridning av bostäder, handel och

service i bilberoende lägen. Storskaliga satsningar på kollektivtrafik krävs

också för att fånga upp en ökad regional pendling. Västsvenska paketet är ett

första steg mot ett hållbart transportsystem. Arbetet med kretslopps- och

klimatanpassade system för värme, vatten, avfall, avlopp med mera måste

fortsätta - ett komplext och på många sätt osynligt klimatarbete.

9 Naturvårdsverket, SMP https://smp2.naturvardsverket.se och Länsstyrelsen, RUS

(se adress ovan) 10

Klimatanalys för Västra Götalands län, SMHI, rapport 2011-45 (2011)

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 21

Många kommuner i Göteborgsregionen är långt framme. Det finns gott om

enskilda spetsexempel inom energisnålt nybyggande och renoverande, god

stadsplanering, biogasproduktion och fiffiga avfallssystem. Vi ser också

generella höjningar av miljöstandarden med energikrav på nybyggnation,

fordonsflottor med miljöbilar och höga ambitionsnivåer inom avfallsområdet.

Trenden är att samarbeta mer över kommungränserna genom att koppla ihop

allt från rör till cykelbanekartor och nya idéer. Olika miljöaspekter samverkar

nästan alltid positivt. Lyckas vi bygga den täta, gröna, nära och uthålliga

regionen så har den alla chanser att bli människovänligare på många sätt.

Tätortsmiljöerna kan få en bättre ljudmiljö och luftkvalitet. Barn och andra

kan röra sig friare och säkrare. Naturvärdena i form av gröna kilar och

kustzonen bevaras i högre utsträckning vilket gör naturen tillgänglig och

regionen mer attraktiv.

- Vilka miljö- och klimatfrågor är angelägna att driva gemensamt och

där GR kan vara en bra plattform för det fortsatta arbetet?

- Vilka miljö- och klimatfrågor är av kommungemensam karaktär men

där GR inte är den självklara plattformen?

- Vilka miljö- och klimatfrågor främjas bäst i den enskilda kommunen

men skulle gynnas av ett fördjupat erfarenhetsutbyte och/eller