90
I Förstudie Energiekonomi Nationella Regionalfondsprogrammet

)|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

I

Förstudie Energiekonomi Nationella Regionalfondsprogrammet

Page 2: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

II

1 Sammanfattning

Bakgrunden till denna förstudie är att små och medelstora företag inte realiserar möjliga effektiviseringsåtgärder i full utsträckning. De tar vanligen inte hänsyn till den samlade effekten av de positiva effekter som åtgärderna medför. Exempel på sådana andra effekter är minskad miljöpåverkan, starkare konkurrenskraft och förbättrad arbetsmiljö.

Målet med denna förstudie har varit att samla kunskap om hur små och medelstora företag lättare, bättre och mer komplett ska kunna värdera åtgärder för energieffektivisering, och att de ska bli bättre på att bedöma olika alternativ och att väga dessa mot varandra. Förstudien har undersökt om det går att lyfta fram och sprida ny kunskap för att förstärka drivkrafterna hos små och medelstora företag och företagsnära aktörer, för att därmed öka genomförandet av lönsam energieffektivisering. Målet har också varit att skapa ett underlag för att Energimyndigheten i ett genomförandeprojekt ska kunna driva ett fortsatt arbete för ökad energieffektivitet och stärkt konkurrenskraft för små och medelstora företag.

Förstudien har fokuserat på några av de faktorer som påverkar beslutsfattande om energieffektivisering och som samlats inom begreppet energiekonomi. Följande sju delområden har inkluderats i begreppet energiekonomi i denna förstudie.

mervärden för energieffektivisering

kravställande inom leverantörsled

banker och finansinstitut

hållbarhetslagen

upphandling

ledningsgrupper samt

ekonomisk revision

Genom litteraturstudier och samtal med företrädare för företag och organisationer har området energiekonomi undersökts och analyserats utifrån små och medelstora företags perspektiv.

Energimyndigheten ser att det finns en outnyttjad potential för lönsam energieffektivisering i små och medelstora företag. Slutsatserna från denna förstudie visar att Energiekonomi kan bidra till en utveckling mot en ökad realisering av denna potential. Förstudien har tydligt visat att det finns flera olika drivkrafter som behöver stödjas för att små och medelstora företag ska vilja och kunna utvecklas inom området. Exempel på sådana drivkrafter är förväntningar på

Page 3: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

III

ökade krav på hållbarhetsredovisning, starkare konkurrenskraft till följd av aktivt miljö- och hållbarhetsarbete och möjligheter till kostnadsminskningar.

I analysen av den insamlade informationen konstaterar arbetsgruppen att en väsentlig ökning av energieffektiviseringen i små och medelstora företag knappast kommer att ske enbart med hjälp av understödjande av de identifierade drivkrafterna. Det finns en rad hinder vars inverkan också måste minskas signifikant. Några hinder är begränsade kunskaper, brist på resurser för omvärldsbevakning och brist på verktyg och metodstöd anpassade för målgruppen. Energimyndigheten kan här spela en viktig roll för att driva på utvecklingen. Inte minst eftersom Energimyndigheten redan arbetar med flera olika projekt som riktas till målgruppen små och medelstora företag. Dessa pågående projekt är dock huvudsakligen inriktade på genomförande av energikartläggningar.

Det finns således underlag för ett projekt som syftar till att vidareutveckla området energiekonomi som både kan stärka små och medelstora företag och minska klimatpåverkan från deras energianvändning.

Page 4: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

IV

Innehåll

1 Sammanfattning ................................................................................ ii

2 Inledning ............................................................................................ 1 2.1 Bakgrund ................................................................................................ 1 2.2 Mål ......................................................................................................... 3 2.3 Målgrupp ................................................................................................ 4 2.4 Metodik .................................................................................................. 4 2.5 Medverkande ......................................................................................... 4

3 Resultat av förstudien ....................................................................... 6 3.1 Måluppfyllelse ....................................................................................... 6

Förväntade resultat .................................................................... 6 3.1.13.2 Kopplingar till andra pågående projekt.................................................. 7 3.3 Genomförda förstudieaktiviteter ............................................................ 9 3.4 Nuläge .................................................................................................. 11

Låg genomförandegrad av lönsamma åtgärder ....................... 11 3.4.1 Exempel på hur företag resonerar om energiekonomi............. 13 3.4.2 Exempel på hur branschorganisationer resonerar om 3.4.3

energiekonomi ......................................................................... 14 Ledningsgrupper ...................................................................... 18 3.4.4 Mervärden ................................................................................ 21 3.4.5 Kravställande inom leverantörsled .......................................... 30 3.4.6 Hållbarhetslagen ...................................................................... 34 3.4.7 Banker och finansinstitut ......................................................... 36 3.4.8 Ekonomisk revision ................................................................. 44 3.4.9

Upphandling ............................................................................ 46 3.4.10 Goda exempel på initiativ ........................................................ 49 3.4.11

3.5 Slutsatser .............................................................................................. 51

4 Förslag till genomförandeprojekt inom området energiekonomi ................................................................................. 55

5 Referenser ........................................................................................ 56

Bilagor ..................................................................................................... 58

Page 5: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

1

2 Inledning

2.1 Bakgrund

Energimyndigheten noterar att det finns en potential för ökad energieffektivisering i små och medelstora företag (SMF) som samtidigt kan medföra flera andra positiva effekter. Förutom minskad energianvändning och därmed minskad miljöpåverkan kan effektivare energianvändning i industrisektorn samtidigt bland annat bidra till att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft och förbättra arbetsmiljön hos dessa företag. Energimyndigheten har identifierat sju områden med behov av utveckling för att främja ökad energieffektivisering. Dessa områden är:

Mervärden Leverantörsled Upphandling Ledningsgrupper Banker och finansinstitut Hållbarhetslagen Ekonomisk revision

I det här sammanhanget har Energimyndigheten valt att använda samlingsnamnet energiekonomi för att beskriva dessa områden. Begreppet syftar till att beskriva att energieffektivisering inte enbart handlar om att införa ny teknik eller nya sätt att använda energikrävande utrustning i samhället. Det är en rad andra aspekter som måste inkluderas, och sambanden är komplexa. Begreppet innefattar även en del beteendevetenskap.

Aktuell forskning visar att insikten om möjligheten till lönsam effektivisering inte med automatik leder till genomförande. Det är därför viktigt att undersöka vilka drivkrafter som leder till handling. Eftersom små och medelstora företag prioriterar sin kärnverksamhet står de ofta inför en utmaning när det gäller att möta en samhällsutveckling som går allt snabbare. Det innebär att det finns behov av stöd för att utveckla företagens förmåga att ta in ny teknik och annan relevant utveckling. Energimyndigheten bedömde därmed att det fanns ett behov att i en förstudie undersöka de sju nämnda delområdena närmare. I korthet har de sju delområdena omfattat följande:

Mervärden Kunna förstå, inkludera, visualisera, kvantifiera och kommunicera mervärden i samband med energieffektivisering eller annat miljöarbete. En energieffektiviseringsåtgärd medför nästan alltid större värden än enbart kostnadsbesparingen för minskade kilowattimmar, t.ex., högre industriell produktionseffektivitet, bättre inomhusmiljö eller lägre koldioxidutsläpp.

Page 6: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

2

Leverantörsled Underlätta för små och medelstora företag att såväl ställa krav som att anpassa sig till krav inom den etablerade formen av leverantörsled. I detta ingick att undersöka vilka krav som ställs i nuläget och att bedöma hur kraven kan komma att se ut framöver med hänsyn till en förändrad omvärld.

Upphandling Ha tillgång till rutiner och enkla verktyg för upphandling så att små och medelstora företag i alla typer av sammanhang investerar kostnadseffektivt. Energikrävande utrustning har ofta en livslängd på mer än 20 år. Det är därför viktigt att förstå att investeringen i sig ofta utgör en mindre del av den totala livscykelkostnaden.

Ledningsgrupper Bidra till ökad kunskap och bättre beslutsunderlag för energieffektiviseringsåtgärder. Det har historiskt varit svårt att nå ledningsgrupper med energieffektiviseringsbudskap, och därmed svårt att förstå dessa gruppers behov av kunskap och information om energianvändning. En effektiv resursanvändning är en kritisk faktor för hur framgångsrikt ett företag kan bli, det gäller för alla storlekar på företag. En viktig fråga att besvara i detta sammanhang är vilka faktorer som avgör om ett område blir en strategisk fråga för ett företag.

Banker, finansinstitut I detta delområde har ingått att undersöka hur samverkan mellan den finansiella sektorn och små och medelstora företag kan utvecklas avseende energieffektivisering och andra miljö- och klimataspekter. Viktiga frågor för ömsesidigt utbyte är till exempel lånevillkor anpassade till små och medelstora företag och lämpliga indikatorer i samband med de mindre företagens årsredovisningar.

Hållbarhetslagen Många små och medelstora företag behöver få en ökad kunskap om hållbarhetslagen, som nu gäller för stora företag, för att se hur lagen kan bidra till att utveckla nyttan för dem, t.ex. avseende kopplingarna mellan hållbarhet och affärsnytta samt hur ökade hållbarhetskrav påverkar företagens verksamhet. Detta delområde har avsett att undersöka hur små och medelstora företag kan få bättre förutsättningar att anpassa sin verksamhet till skärpt lagstiftning inom energi- och miljöområdet.

Ekonomisk revision Detta delområde har innefattat att undersöka om det går att utveckla den klassiska ekonomiska revisionen till att även inkludera energi- och klimataspekter på ett sätt som är avpassat efter små och medelstora företags villkor. Genom att sammanlänka finansiell och icke-finansiell information skapas en högre kunskapsnivå samt revisionsbevis av hög kvalitet och tillförlitlighet, vilket kan gynna SMF i diskussioner med kunder och finansiärer. Utvecklingen ligger i linje med den som drivs på global nivå avseende integrerad rapportering (Integrated Reporting), där företag ska kunna redovisa sitt samlade resultat och sin påverkan. Utvidgad redovisnings- och revisionsrekommendation avseende energi innebär också en potentiell affärsmöjlighet för revisionsföretagen, det vill säga både beställare och leverantörer kan utvecklas.

Page 7: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

3

2.2 Mål

Målet med denna förstudie var bland annat att skapa kunskap om hur små och medelstora företag lättare och bättre ska kunna värdera interna energieffektiviseringsprojekt, och att bli bättre på att bedöma olika projektalternativ och väga dem mot varandra. Förstudien har undersökt om det inom området energiekonomi går att lyfta fram och sprida ny kunskap för att förstärka drivkrafterna hos små och medelstora företag och företagsnära aktörer för att därmed öka genomförandet av lönsam energieffektivisering.

De frågeställningar som förstudien skulle besvara var följande:

Kan energiekonomiområdet utvecklas för små och medelstora företag? Vilka drivkrafter hos små och medelstora företag kan göra att företagen vill

utvecklas inom energiekonomiområdet? Har små och medelstora företag behov av att Energimyndigheten utvecklar sin

roll inom energiekonomiområdet? Hur passar energiekonomiprojektet ihop med övriga projekt inom det nationella

regionalfondsprogrammet och kan synergier skapas? I det fall förstudien identifierade behov av stöd skulle förstudien även analysera vilken/vilka typer av stöd som bör ges.

Resultaten av förstudien var avsedda att ligga till grund för Energimyndighetens strategi inom energiekonomi för målgruppen små och medelstora företag. Syftet med förstudien var också att den skulle resultera i underlag om vilka områden som ska prioriteras med hänsyn till omvärldsläget och tillgängliga resurser.

I det fall förstudien visade på en stor potential för små och medelstora företag att arbeta med energiekonomi skulle förstudien också redovisa hur ett genomförandeprojekt inom ramen för Tillväxtverkets nationella regionalfond kan utformas. Förstudien var en förutsättning för att kunna bedöma hur ett upplägg för ett genomförandeprojekt bör utformas. De delområden som har ingått i förstudien har möjlighet att erbjuda ett bättre beslutsunderlag för små och medelstora företag i deras arbete med hållbar energianvändning och miljöfrågorna i stort.

De analyserade frågorna är komplexa. Ett eller flera genomförandeprojekt kan utveckla interaktionen mellan olika aktörer i samhället och skapa nya affärsmodeller med syfte att underlätta energieffektivisering, till exempel genom ökat kunnande om energiaspekten hos banker, revisorer med flera eller genom nya samarbetsformer mellan olika typer av aktörer. Andra resultat från genomförandeprojekt kan vara verktyg som förenklar för små och medelstora företag, eller information och utbildningspaket anpassade till dem.

Page 8: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

4

2.3 Målgrupp

Den huvudsakliga målgruppen för denna förstudie är små och medelstora företag. Inom respektive delområde som ingår i förstudien har följande specifika målgrupper identifierats:

Ledningsgrupper inom företagen Energi- och miljöansvariga Ansvariga för verksamhetssystem och ledningssystem (t.ex. miljö- eller

energiledningssystem) Inköpsansvariga Ekonomiansvariga

Därtill tillkommer de externa aktörer som berörs inom de olika delområdena, till exempel större företag som ställer krav på små underleverantörer i leverantörskedjan, banker och finansinstitut, revisorer och universitet.

2.4 Metodik

Arbetet med förstudien har utgått från de sju identifierade delområdena mervärden, leverantörsled, upphandling, ledningsgrupper, banker och finansinstitut, hållbarhetslagen samt ekonomisk revision. Delområdena överlappar i många fall varandra. Det innebär att flera av de genomförda aktiviteterna har omfattat flera av förstudiens delområden.

Inledningsvis genomfördes kartläggningar av befintlig kunskap genom litteraturstudier och genom kontakter med olika organisationer.

För att fördjupa kunskapen om små- och medelstora företags förutsättningar och prioriteringar inom energi- och miljöområdet har ett antal möten genomförts. Dessa kontakter har omfattat deltagande i regionala nätverksträffar för energieffektivisering i små- och medelstora företag, platsbesök hos tillverkande företag och möten med branschorganisationer.

Slutligen analyserades den insamlade informationen och behov av insatser för att stimulera små och medelstora företag att utveckla arbetet med energieffektivisering.

2.5 Medverkande

Medarbetare i förstudien, externa parter samt intervjuade personer har varit:

I projektgruppen deltog Maja Dahlgren (Energimyndigheten, projektledare), Glenn Widerström (Energimyndigheten), Kristina Landfors (WSP Sverige AB) samt Agneta Persson (WSP Sverige AB, numera Anthesis Group).

Samarbete har skett mellan denna förstudie om Energiekonomi och projektet Energitjänster, där båda projekten är finansierade inom Nationella Regionalfondsprogrammet. Deltagare från projektet Energitjänster var Kristin Jonson

Page 9: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

5

(Energimyndigheten), Linnea Svanström (Energieffektiviseringsföretagen, EEF), Mikael Gustavsson (EEF) samt Lotta Bångens (EEF).

Dialoger med företag har hållits genom nätverksträffar inom det Nationella Regionalfondsprogrammet Energieffektiviseringsnätverken. Deltagande från det projektet var Erika Strömvall, Max Ohlsson samt Albin Carlén (samtliga Energimyndigheten).

Kartläggning av SMFs tankar om mervärden kopplade till åtgärder i energieffektivisering gjordes i samarbete med projektet Innovativ utvärdering, även det finansierat av Nationella Regionalfondsprogrammet. Ansvarig projektledare för det projektet är Åke Axenbom (Energimyndigheten).

Page 10: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

6

3 Resultat av förstudien

3.1 Måluppfyllelse

Som nämnts i inledningen av denna rapport var målen med förstudien att besvara flera olika frågeställningar om hur små och medelstora företag kan utvecklas inom området energieffektivisering. En av frågeställningarna var att undersöka vilka drivkrafter hos små och medelstora företag som kan leda till att företagen vill utvecklas inom området. En annan frågeställning för projektet var att undersöka om energiekonomiområdet kan utvecklas för små och medelstora företag och i så fall vilka behov av stöd som Energimyndigheten skulle kunna bidra med. En tredje frågeställning var att undersöka hur ett eventuellt genomförandeprojekt passar in bland övriga projekt inom det nationella regionalfondsprogrammet och om synergier kan skapas med andra program.

Inom ramen för förstudien har dessa frågeställningar bearbetats på olika sätt, bl.a. genom litteraturstudier och intervjuer med företrädare för små-och medelstora företag och branschorganisationer. Den genomförda analysen har resulterat i en ökad kunskap och förståelse för de uppsatta frågeställningarna, och frågorna har i huvudsak kunnat besvaras. Resultatet av förstudien presenteras i kapitel 3.4 Slutsatser.

Förväntade resultat 3.1.1

Förstudien förväntades ge flera resultat. Dessa beskrivs nedan tillsammans med en beskrivning av hur väl de har uppnåtts.

Strategi för arbete med energiekonomi Förstudien förväntades resultera i en strategi för hur Energimyndighetens framtida arbete med energiekonomi ska bedrivas, så att nyttan för små och medelstora företag tydliggörs, men också hur Energimyndigheten ska prioritera inom arbetsfältet. Förstudien har visat att det finns flera frågeställningar inom energiekonomi som bör utvecklas och där Energimyndigheten har en viktig roll för att den utvecklingen ska komma till stånd. En fråga som genomsyrar hela energiekonomiområdet är hur alla de företagsnyttor som energieffektivisering medför kan synliggöras för beslutsfattare i små och medelstora företag. Här kan bland annat en utveckling av mervärdesanalys spela en central roll.

De frågeställningar som har identifierats behöver besvaras och konkreta verktyg och effektiva metoder som stöd för små och medelstora företag behöver utvecklas. Genom samverkan med de pågående projekt inom energieffektivisering i små och medelstora företag som Energimyndigheten driver kan drivkrafter för energieffektivisering förstärkas och hinder undanröjas eller minskas.

Förslag på genomförandeprojekt

Page 11: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

7

Förstudien förväntades också leda till att Energimyndigheten ska kunna ge förslag på genomförandeprojekt inom ramen för Tillväxtverkets nationella regionalfond. Förstudien har identifierat ett behov som skulle kunna fyllas genom ett genomförandeprojekt. Detta behov beskrivs i kapitel Fel! Hittar inte referenskälla. Förslag om genomförandeprojekt.

Stöd för lärande hos SMF En allt snabbare förändringstakt är vardag för företagen. Eftersom små och medelstora företag har begränsade resurser för annat än kärnverksamheten finns ett behov att stödja dem i lärandeprocessen att hantera samhällsförändringar. Resultatet av förstudien visar att SMF har behov av stöd om de ska lägga ett större fokus på ökad energieffektivisering, Behovet av stöd är generellt men varierar mellan olika branscher och företag.

Ökad kunskap inom området energiekonomi Förstudien förväntades utreda ett antal frågetecken om energiekonomi som finns idag, bl.a. behov av stöd hos små och medelstora företag samt statligt ansvar. Ett par av de delområden som ingick i förstudien visade sig inte vara intressant att utveckla till större grad i ett genomförandeprojekt, men intressanta att följa. Detta gällde främst finansiering och hållbarhetslagen. Finansieringsområdet hanteras bättre inom andra projekt på myndigheten, och delområde hållbarhetslagen verkar inte ha påverkat SMF till någon större omfattning i nuläget.

I kapitel 3 Nuläge presenteras sammanställningar av den information som har inhämtats för respektive delområde. Arbetet med förstudien har sammanfattningsvis nått målet om att öka kunskapen inom området energiekonomi utifrån små och medelstora företags perspektiv.

3.2 Kopplingar till andra pågående projekt

Utöver denna förstudie genomför Energimyndigheten flera andra projekt som har bäring på ökad energieffektivisering i små och medelstora företag. Bland dessa pågående projekt kan nämnas:

Energimyndighetens övergripande satsning på energieffektivisering i företag

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att stötta små och medelstora företag i arbetet med att effektivisera sin energianvändning genom stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Satsningen görs inom ramen för Nationella regionalfondsprogrammet där Tillväxtverket är förvaltande myndighet och pågår till och med år 2020.

Syftet med Energimyndighetens arbete inom Nationella regionalfondsprogrammet är att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi och öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivitet i företagen. Energieffektivisering i små och medelstora företag ska främjas inom alla branscher på olika sätt bland annat genom ekonomiska stöd till företag, bildandet av nätverk med mera.

Energikartläggningsstöd

Page 12: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

8

Under perioden 2010-2014 genomförde Energimyndigheten ett program med energikartläggningsstöd för små och medelstora företag. Hur stor energieffektivisering som har uppnåtts genom programmet har analyserats under 2017. En ny etapp av energikartläggningsstödet pågår nu. Stödet innebär att små och medelstora företag kan söka upp till 50 000 kronor i stöd för att genomföra en energikartläggning som ger svar på hur mycket energi som årligen tillförs och används för att driva företagets verksamhet. Kartläggningen ska också innehålla förslag på hur företaget kan energieffektivisera processer och hjälputrustning så att mindre energi behövs.

Energinätverken

För att skynda på energieffektiviseringen i små och medelstora företag stödjer Energimyndigheten regionala nätverk som samordnas av de regionala energikontoren och länsstyrelserna. Ett energieffektiviseringsnätverk är ett regionalt företagsnätverk som små och medelstora företag kan gå med i för att få hjälp och stöd i sitt arbete med att sänka energianvändningen i företaget. Nätverken kan bestå av 8 - 16 företag med en energianvändning över en gigawattimme (GWh). En nätverkskoordinator utsedd av Energimyndigheten leder nätverken och har en energiexpert kopplat till sig som ger stöd och råd. Nätverken kommer att arrangera ett flertal träffar per år. Nätverken startades upp under 2016 och projektet ska pågå under fyra år.

Miljöstudier

Små och medelstora företag har också möjlighet att ansöka om ett bidrag som får användas till att göra en djupare analys eller studie och därigenom förbereda en investering som leder till effektivare användning av energi. Bidraget kan antingen finansiera internt arbete eller användas för att köpa in till exempel extern konsult eller utrustning. Studien kan handla om mätning eller visualisering av energi, teknikutveckling eller att företaget vill studera hur det kan arbeta mer systematiskt och strukturerat med energianvändningen.

Incitament för energieffektivisering

Via projektet Incitament för energieffektivisering kombineras den sedan tidigare lagstadgade miljötillsynen i små och medelstora företag med energieffektivisering. De företag som omfattas av miljötillsyn har tidigare fått besök av tillsynspersonal men framöver kommer denna personal ha mer kunskap för att kunna ge råd till företagen om energieffektivisering. Projektet drivs av Energimyndigheten och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden via det Nationella regionalfondsprogrammet.

Inom projektet kartlägger Energimyndigheten tillsammans med länsstyrelserna kunskapsbehovet om energieffektivisering hos små och medelstora företag samt höjer kommuners och länsstyrelsers kompetens inom energiområdet. Detta för att tillsynspersonalen ska kunna erbjuda den information och de verktyg som de tillståndspliktiga små och medelstora företagen behöver för att arbeta med sin energieffektivisering.

Projektet pågår under perioden 2016–2019 och är indelat i fyra faser. Fas ett innebär att landets länsstyrelser kartlägger hur de själva och kommunerna arbetar med energifrågan

Page 13: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

9

tillsammans med företag. Detta innebär att de företag som faller under länsstyrelsens och kommunens tillsyn kartläggs. SMF identifieras sedan inom denna grupp.

I fas två hålls två seminarier för tillsynspersonal. Vidare tas metoder, verktyg och kommunikationsmaterial fram för att utbilda och informera företagen.

I fas tre använder tillsynspersonalen den kunskap de byggt upp i den andra fasen och börjar arbeta med att hjälpa och stödja SMF via tillsynskanalerna. Slutligen utvärderas projektet och avslutas i den fjärde projektfasen.

Innovativ utvärdering

Projektet ”Innovativ utvärdering” ska utveckla och tillämpa effektiva metoder för uppföljning av Energimyndighetens samtliga projekt som får stöd inom Nationella regionalfondsprogrammet. Projektet underlättar för en effektiv löpande utvärdering av dessa projekt genom att erbjuda gemensamma indikatorer för uppföljning, vilka kan bli jämförda över tid och mellan projekt. Det är innovativt genom att det kombinerar framtagna modeller, indikatorer och mer klassiskt statistiska metoder som underlag för utvärdering.

Visualisering av mervärden för energieffektivisering

Under 2016 och 2017 utvecklades på Energimyndighetens uppdrag ett verktyg för visualisering av de mervärden som följer av åtgärder för energieffektivisering i offentlig sektor. Verktyget baseras på IEAs rapport ”Capturing the multiple benefits of energy efficiency” (2014) och har anpassats till en svensk kontext.

Guide för energieffektivisering

Under 2016 och 2017 tog Energimyndigheten fram en guide för energieffektivisering för bland andra små och medelstora företag. Guiden, som har en brittisk förlaga, syftar till att underlätta för företag att realisera en större andel av den outnyttjade potentialen för energieffektivisering. Guiden innehåller konkreta vägledningar och exempel från företag som genomfört olika energiåtgärder.

3.3 Genomförda förstudieaktiviteter

Litteraturstudier Inom de av förstudiens delområden det har varit möjligt har litteraturstudier genomförts. Existerande litteratur om ämnet har inhämtats och sammanfattats. Sammanfattningarna finns redovisade under respektive delområde.

Lägesbeskrivningar Flera lägesbeskrivningar har genomförts för att ge en bild av det aktuella sakområdet. Sammanfattningar av läget finns presenterade under respektive delområde. De mer omfattande lägesbeskrivningarna återfinns som bilagor till förstudierapporten.

Medverkan på träffar för Energieffektiviseringsnätverken Projektdeltagare i förstudien har medverkat vid sju nätverksträffar inom det Nationella Regionalfondsprogrammet Energieffektiviseringsnätverk. Några av presentationerna

Page 14: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

10

och dialogerna genomfördes via Skype och några på plats. De nätverk som besöktes varierade med avseende på typ av företag, vilket också innebar att frågorna behövde anpassas och svaren varierade något. De genomförda presentationerna gav en snabb introduktion till ämnet energiekonomi, och övergick sedan till att ställa frågor om de deltagande nätverksföretagens behov och erfarenheter, specifikt avseende mervärden av energieffektivisering, kravställande inom leverantörsled, samt finansieringsmöjligheter. Tillsammans med projektgruppen för Energieffektiviseringsnätverken beslutades det att övriga delområden inte skulle tas upp på nätverksträffarna.

Möten med branschorganisationer Deltagare i projektet träffade också representanter för olika branschorganisationer för att skapa en bild av vilka behov som branschorganisationerna bedömer att deras medlemmar har avseende ämnesområdet energiekonomi. Mötena samordnades med projektet Energitjänster för att minska belastningen på branschorganisationerna när flera av Energimyndighetens projekt vill träffa dem. Möten har genomförts med branschorganisationerna Fastighetsägarna, Teknikföretagen, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige och Swerea SWECAST.

Noteringar från träffarna med branschorganisationerna redovisas i avsnitt 3.3.1.

Företagsbesök Inom ramen för förstudien har två tillverkande företag besökts. Syftet var att föra en dialog om hur företagen ser på energi- och miljöfrågor kopplat till sin verksamhet för att få en djupare förståelse för enskilda företags förutsättningar. I avsnitt 3.3.1 ges en beskrivning av de företag som har besökts, deras verksamhet och noteringar från de förda samtalen.

Samtal med Almi Ett möte har hållits med Almi under våren 2017 där Carina Nordström, affärsområdeschef lån och Ulf Söderberg, specialkrediter deltog.

Samtal med BeBo Under våren 2017 har samtal förts med Göran Werner som är koordinator för BeBO, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus.

Samtal med EEF EnergiEffektiviseringsFöretagen, EEF, är en gemensam plattform för företag som erbjuder tjänster och produkter inom energieffektivisering. Kontinuerliga möten har hållits med flera medarbetare inom EEF under förstudiens gång. Gemensamma möten med branschorganisationer har också hållits tillsammans med EEF.

Samtal med revisorer Inom branschorganisationen FAR som samlar lönekonsulter, redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare finns ett nätverk för miljöengagerade revisorer som kallas MER. Jämte ordinarie revisoruppgifter utför dom rådgivning inom hållbarhet, miljö och energi. Samtal har förts med några av de revisorer (se referenser i slutet av rapporten) som ingår eller ingått i nätverket för att få en bild av hur de ser på hållbarhetsredovisning för små och medelstora företag.

Page 15: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

11

Frågor i företagsenkäten för Innovativ utvärdering Förstudien infogade två frågor om mervärden i den företagsenkät som skickades ut och besvarades av ett antal SMF som del av basmätningen i projektet Innovativ utvärdering. Resultaten från enkätsvaren presenteras i del 3.3.3. Mervärden.

Workshop för Guiden för Energieffektivisering Energimyndigheten har i ett separat projekt finansierat framtagningen av en guide för energieffektivisering för företag. Projektet startades i september 2016. Inom ramen för detta projekt genomfördes bl.a. två workshopar där representanter för flera branschorganisationer deltog.

Medverkan i workshop om cirkulära finansieringslösningar Genom medverkan i workshoppen ”Cirkulära finansieringslösningar” som ägde rum den 9 juni 2016 på WSP Sveriges kontor i Malmö kompletterades bilden av möjliga finansieringslösningar med information om möjliga finansieringsinstitut. Här gavs även en inblick i olika finansieringslösningar som används i olika länder. På träffen medverkade bland annat Almi, Europeiska investeringsbanken och Energimyndigheten.

Medverkan i konferensen eceee Industrial Efficiency 2016 Under konferensen var mervärden ett ämne som presenterades och diskuterades, både av forskare samt företag. Maja Dahlgren från Energimyndigheten höll i en inledning till en ”plenary” där det framhävdes att sambandet mellan effektivisering mellan olika resurser måste ses som ett sammantaget grepp, och att energieffektivisering därför inte borde ses som en isolerad aktivitet.

3.4 Nuläge

I detta avsnitt presenteras en generell bild av förutsättningar för genomförande av energieffektiviseringsåtgärder för små och medelstora företag i Sverige. Inledningsvis beskrivs hur stor del av potentialen för energieffektivisering inom små och medelstora företag som realiseras i dagsläget. Därefter beskrivs litteraturstudier och genomförda lägesbeskrivningar inom förstudiens olika fokusområden. Varje avsnitt avslutas med en reflektion över de behov av utveckling som har identifierats under arbetet med denna förstudie.

Låg genomförandegrad av lönsamma åtgärder 3.4.1

I ett nyligen genomfört projekt har Energimyndigheten analyserat hur stor energieffektivisering som har uppnåtts genom Energimyndighetens program för Energikartläggningsstöd. Analysen visar att energikartläggningsstödet har fungerat som en katalysator för energieffektivisering för många av de deltagande företagen.

Programmet genomfördes under perioden 2010-2014. Merparten av de 768 företag som erhöll stöd för energikartläggning är små och medelstora företag. Energimyndigheten har fått fullständiga slutrapporter från 622 av de deltagande företagen. De företag som har slutrapporterat sitt energikartläggningsstöd hade en total energianvändning före åtgärder på 4,7 TWh/år, och den sammantagna identifierade energieffektiviseringspotential som redovisades av dessa företag var 490 GWh/år.

Page 16: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

12

Den identifierade energieffektiviseringspotentialen utgör således drygt 10 procent av den totala energianvändningen för de företag som har slutrapporterat. I jämförelse med erfarenheter från tidigare energikartläggningsaktiviteter är den identifierade energieffektiviseringspotentialen låg.1 I analysen av utfallet av programmet med energikartläggningsstöd nämns flera tänkbara anledningar till att den identifierade potentialen är låg, bl.a. att de konsulter som genomfört kartläggningarna av olika skäl kan ha varit försiktiga i sina bedömningar av vilka åtgärder de valt att föreslå, och att de energieffektiviseringsåtgärder som identifierades vid kartläggningen har lönsamhetsberäknats med payoff-metoden, vilken kan ge ett missvisande resultat. Vidare nämns det i rapporten att det är möjligt att inte alla identifierade åtgärder har redovisats i företagens läges- och slutrapporter.

Av den totala identifierade energieffektiviseringspotentialen har 156 GWh/år realiserats hos de företagen som har slutredovisat sitt energikartläggningsstöd. Det motsvarar 32 procent av den redovisade identifierade potentialen, och cirka 3 procent av företagens totala energianvändning.

Sammanställningen av energikartläggningsstödet visar att energieffektiviseringspotentialen varierar mellan olika branscher, med företagens storlek (antal anställda) och med företagens årliga energianvändning. Räknat per företag var den genomsnittliga identifierade energieffektiviseringen vid kartläggningarna 790 MWh/år och den genomsnittliga kostnaden för att genomföra åtgärderna uppgick till 440 000 kr/år och företag.

De energieffektiviseringsåtgärder som identifierades inom programmet med energikartläggningsstöd delades in i 15 olika kategorier. Kategorierna lokalvärme, ventilation, belysning, produktionsprocesser och tryckluft stod för 80 procent av såväl den identifierade potentialen som genomförda åtgärder. De hade också den högsta beräknade kostnadseffektiviteten per investerad krona.

Av sammanställningen framgår att företagens främsta drivkrafter är ekonomiska incitament. Att spara pengar, öka vinsten i företaget och förbättrad ekonomi nämns i mer än hälften av fallen som primär drivkraft. Näst efter ekonomi nämner företagen miljö som drivkraft för energieffektiviseringsarbetet. Exempel på andra drivkrafter som företagen nämnde är att vara självförsörjande på energi, att man har ägarkrav avseende energi och/eller miljöpolicy och ett ökat fastighetsvärde.

Energikartläggningarna har bidragit till ett stort intresse för energieffektivisering. Det visade sig bland annat genom att många av företagen har genomfört åtgärder utöver de som identifierades vid energikartläggningarna och att mer än 80 procent av företagen rapporterade att de har fortsatt med ett löpande energieffektiviseringsarbete efter det att identifierade åtgärder har genomförts.

1 Som en jämförelse nämns det så kallade Höglandsprojektet, som omfattade 359 småländska företag. Där identifierades en energieffektiviseringspotential på 21 procent för el och 23 procent för övriga energikällor (Thollander, 2006). Vidare nämns ett projekt med åtta företag i Oskarshamn där en energieffektiviseringspotential på 48 procent el respektive 40 procent för övriga energikällor identifierades (Trygg L, 2006).

Page 17: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

13

Analysen visade att de hinder som anges för att genomföra energieffektiviseringsåtgärder är också främst av ekonomisk karaktär. Området ekonomi tillsammans med personalbrist, tidsbrist och brist på interna resurser utgör mer än två tredjedelar av de hinder företagen uppger att de upplever.

Exempel på hur företag resonerar om energiekonomi 3.4.2

Inom ramen för förstudien besöktes två tillverkande företag i februari 2017. Syftet var att föra en dialog om hur företagen ser på energi- och miljöfrågor kopplat till verksamheten, för att därmed få en djupare förståelse för enskilda företags förutsättningar. De båda besökta företagen har ansökt och beviljats stöd från Energimyndigheten inom det Nationella regionalfondsprogrammets projekt Miljöstudier för utredning av energiåtgärder. Vid båda företagsbesöken medverkade det besökta företagets VD och ytterligare en person i ledande befattning. Flera av de områden som inkluderas i begreppet energiekonomi behandlades och slutsatserna från platsbesöken presenteras nedan.

AnVa Polytech AB har sin produktion förlagd till Sunne. I anläggningen produceras formsprutade gummiprodukter, från idé till färdig produkt. Företaget har 96 anställda.

Företagets VD beskriver att konkurrensen i branschen är hård, inte minst från östra Europa. AnVa har en tydlig strategi som syftar till att skapa konkurrensfördelar genom att satsa på miljö- och hållbarhetsfrågor. Energi är viktig fråga för AnVa och de arbetar med ett helhetsperspektiv istället för med enstaka åtgärder.

Företagsledningen är tydlig med att förändringar är en förutsättning för överlevnad och de arbetar med mål och uppföljning, exempelvis för att minska kassationen i produktionen. AnVa har ett arbetssätt som kallas ”Vårt sätt” som genomsyrar verksamheten. Fokus ligger på att undvika slöseri i vardagen. De har därför infört ett system för att involvera personalen i att föreslå förbättringar, för att sedan mäta och belöna förbättringsförslag. Företagsledningen ser det som en nödvändighet att de personligen driver på hållbarhetsarbetet för att företaget ska nå önskat resultat. Genom att ledningen visar att detta är prioriterat sporras ett engagemang inom hela företaget.

När det gäller krav från leverantörer, t.ex. hållbarhetskrav, upplever AnVas företagsledning att vissa kunder ställer höga krav och att kraven ökar. En del kunder nöjer sig med att leverantörer följer ISO-standard, medan främst större kunder ställer mer specifika krav som ibland är betydligt högre. Det är vanligt att kunderna kontrollerar kraven på plats och genom rapportering i en kundportal.

AnVa bedriver ett systematiskt arbete med energieffektivisering och de genomför löpande åtgärder. En inhyrd konsult har i uppdrag att uppdatera den tidigare genomförda energikartläggningen.

De använder sig sällan av LCC-beräkningar, vilket de intervjuade företagsrepresentanterna upplever som en brist.

AnVas företagsledning ser en tydlig koppling mellan energieffektivisering och de olika förbättringsåtgärder de jobbar med inom verksamheten. De upplever dock inte något behov av att kunna räkna på de olika värdena. Sammantaget menar de att

Page 18: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

14

energieffektivisering och förbättring av produktionen får en positiv inverkan på flera sätt. De ser inga motsättningar mellan hållbarhet och företagande, tvärtom ser man hållbarhet som en förutsättning för framgångsrikt företagande.

Perfekta Industrier AB är en mekanisk industri som bearbetar gjutna detaljer till en färdig produkt för slutkunden. De har 49 anställda och befinner sig i en expansiv fas. De har nyligen bytt lokaler och verksamheten är belägen i Arvika. Ledningen för Perfekta Industrier framhåller att konkurrensen i branschen är hård men att de ser det som ett framgångskoncept att vara en pålitlig leverantör och därigenom vinna kundernas förtroende.

Inom Perfekta startas för närvarande ett förbättringsarbete, och här anser företagsledningen att kommunikationen med personalen är viktig. Ledningen lyfter fram att energieffektivisering kan fungera som en inkörsport för att väcka medarbetarnas engagemang för förbättringar även inom produktionen. Perfektas energiarbete håller på att utvecklas. De har sett goda resultat av åtgärder på värme och ventilationssystem och håller nu på att undersöka stilleståndsförluster.

Perfektas företagsledning upplever sällan de krav som ställs på miljö eller hållbarhet i leverantörsleden som hårda. Vanligtvis räcker det att hänvisa till standarder. Det finns dock kunder som ställer höga hållbarhetskrav, och Perfektas företagsledning tror att kraven kommer att öka i framtiden. Eftersom Perfekta är ett litet företag har de svårt att i sin tur ställa egna krav på sina underleverantörer. Det är istället så att de krav som ställs på Perfekta förs vidare till underleverantörerna.

Perfektas ledning anser att det är de som ansvarar för att energifrågan ska komma upp på agendan inom företaget och att de måste visa sin personal att det är viktigt med ständiga förbättringar. Företagsledningen ser det som en framgångsfaktor att skapa delaktighet bland sina anställda. De använder sig idag av bildskärmar i anläggningen där alla i produktionen kan följa olika parametrar som exempelvis energianvändning.

Perfektas företagsledning ser kopplingar mellan energieffektivisering och olika mervärden kopplat till produktionen. De påpekar samtidigt att det kan vara svårt att beräkna värdet av dessa mervärden eftersom det ofta handlar om komplexa samband, men det viktiga för dem är att energieffektiviseringens sidoeffekter påverkar i positiv riktning.

Slutligen påpekar Perfektas ledningsrepresentanter att företagets arbete med energieffektivisering har resulterat i ett intresse både från kommunen och från kunder, vilket de anser vara mycket positivt.

Exempel på hur branschorganisationer resonerar om energiekonomi 3.4.3

För att få ett helhetsperspektiv över hur energieffektivisering kan främjas hos små och medelstora företag har förstudiens arbetsgrupp genomfört dialoger med ett antal branschorganisationer. Nedan presenteras noteringar från de genomförda mötena. I slutet av avsnittet presenteras även arbetsgruppens reflektioner från mötena.

Teknikföretagen och Innovations- och Kemiindustrierna

Page 19: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

15

I samtal med Teknikföretagen samt Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige (IKEM) framkom det att medlemsföretagen kontaktar branschorganisationerna främst angående lagar och skatter. Representanterna för dessa branschorganisationer menade att de inte är bra på att kommunicera om energifrågor med sina medlemmar. De menar att det är mycket mer effektivt när medlemmarna kommunicerar sinsemellan, eftersom de tenderar att lyssna mer på varandra än på branschorganisationerna. Representanterna för branschorganisationerna framhöll goda exempel bland företagen som en effektiv informationsspridningsmetod. Det ger företagen möjligheten att fråga varandra om råd. Enligt branschrepresentanterna krävs ”mer sälj än teknisk information”.

Representanterna för branschorganisationerna var osäkra över vilka företagsrepresentanter som bör kontaktas angående energifrågor. Företagsledning och underhållspersonalen till exempel har olika förutsättningar.

Energieffektivisering kommer sällan upp som ett prioriterat arbetsområde i företagens ledningsgrupper. De frågor som företagen dagligen står inför är kompetensförsörjning samt digitalisering som effektiviserar produktionen. De är också mer intresserade av kraven som ställs på produkterna, än på själva produktionen. En fråga som alltid går direkt till företagsledningen är skatter.

Swerea SWECAST

Raul Carlsson är chef för en grupp som arbetar med utvecklingsfrågor vid sidan om kärnverksamheten materialforskning, till exempel viss produktionsutveckling samt energieffektivisering, inom Swerea SWECAST.

Sedan 2014 har Swerea SWECAST som forskningsorganisation för gjuteriteknik och branschorganisationen Svenska Gjuteriföreningen valt att verka mer fristående från varandra. Branschorganisationens organisation är liten. Deras uppgift är att ta tillvara medlemmarnas intressen nationellt och internationellt. De ska också fånga upp medlemmarnas önskemål om utveckling i vissa områden, som skattenivåer och val av forskningsområden.

Swerea SWECASTs tidigare arbetssätt inom energieffektivisering har varit att genomföra projekt i syfte att utveckla medlemsföretagens kunskap och konkurrenskraft. Deras nya sätt att arbeta på innebär att de utvecklar gjuteritekniken, ofta inom statliga forskningsprogram, och endast arbetar med till exempel energieffektiviseringsfrågor om behovet har kanaliserats från medlemsföretagen via Gjuteriföreningen. Som en följd av denna förändring har de två energiansvariga som tidigare arbetade på Swerea SWECAST slutat. Möjligheten finns dock fortfarande att anlita dem i deras nya roller. Den betydande förändringen är att Swerea SWECAST ska arbeta mer affärsorienterat än tidigare.

Trots att gjuteribranschen är relativt liten är den intressant ur ett energiperspektiv, eftersom den är energiintensiv. Gjuteribranschen är en mogen industri. Den teknik som används har i många fall varit likartad under flera hundra år. Branschen utgörs till stor del av småföretag. Konkurrensen från Asien och delar av Europa under främst de senaste 20 åren har bidragit till att Swerea SWECAST och Svenska Gjuteriföreningen

Page 20: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

16

har arbetat hårt för en förnyelse av branschen, bland annat genom mer effektiv energianvändning samt bättre inre och yttre miljö.

Raul Carlsson arbetade tidigare inom transport- och logistiksektorn och har stor erfarenhet av att arbeta med livscykelanalyser, LCA. Han är expert på standardisering inom materialflödesanalys MFCA som följer standarderna ISO 14051-14052. Med denna utgångspunkt fördes en diskussion om leverantörskedjan, supply chain. Under 1990-talet arbetade Raul Carlson med ekodesign inom tågindustrin, specifikt med miljökravspecifikationer för tåg. Hans erfarenhet är att detta är en framkomlig väg, men han tror att det behövs en utveckling av standarder med avseende på indikatorer i leverantörskedjan i ett generellt perspektiv, för både stora och små företag. Han menar att det vore lämpligt att utveckla energidelen i leverantörskedjan. Under mötet fördes även en kort diskussion om möjligheterna till framtida samarbete om detta mellan RISE2 och Energimyndigheten.

Under diskussionen om finansiering och indikatorer framkom det att Raul Carlsson representerade Swerea SWECAST i framtagandet av ISO14033 som omfattar miljöledningssystem och kvantitativ miljöinformation, som är ett sätt att samla energidata inom hållbarhetsredovisningen. Han menar att indikatorer för energieffektivisering inom hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har stor potential till utveckling, även för de mindre företagen. Av intresse i detta sammanhang är också att Swerea SWECAST har tagit fram en databas med olika nyckeltal för energieffektivisering. Hållbarhetsredovisning har också koppling till området miljöinformatik som Raul Carlsson har god kunskap om. Ett samarbete med Swerea SWECAST kan vara lämpligt om Energimyndigheten får möjlighet att utveckla energiekonomiområdet för SMF.

Raul Carlsson bekräftar den bild som även tecknas av andra aktörer om att ledningsgruppernas engagemang har stor betydelse för energieffektivisering i små och medelstora företag. Det gäller att hitta rätt ingång för att frågor ska ses som viktiga, till exempel hållbarhet och energieffektivisering. Att tjäna mer pengar ses ofta som viktigare än att spara, även om vinsten skulle vara lika stor. Utveckling, innovation och affärer är bra sätt att involvera företagens ledningsgrupper menar Raul Carlsson. Genom sin expertroll inom området materialflöden, till exempel inom ISO14051 som räknar allt spill, menar han att detta område har potential att inkludera energieffektivisering och hållbarhet, och därigenom öka ledningsgruppernas intresse.

När det gäller mervärden menar Raul Carlsson att man behöver gå försiktigt fram. Även om innehållet i mervärden inte är nytt för företagen, så kan begreppet hindra företagens förståelse för konceptet initialt. Det kan behövas en process och diskussion innan det finns acceptans för ett standardiserat sätt att värdera mervärden. Branschens mognad kan i detta fall vara konserverande, dvs ett hinder för ökad energieffektivisering. Varma material har hanterats på ungefär samma sätt i hundratals år. Digitalisering kan vara en väg till förnyelse, eftersom företagen måste börja tänka annorlunda. Som exempel på mervärde nämnde Raul Carlsson ett aktuellt projekt på Swerea SWECAST där 2 Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE, Research Institutes of Sweden – Sveriges forsknings- och innovationspartner för näringsliv och samhälle.

Page 21: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

17

gjutgodset kunde meddela ”hur det mådde” (sina egenskaper i realtid), vilket skulle kunna innebära stora processförbättringar och besparingar i material.

Fastighetsägarna Stockholm

Anni Carpelan är utvecklingschef för fastighetsägarna Stockholm. Fastighetsägarna är en branschorganisation för fastighetsägare, och deras avdelning i Stockholm har en stor andel mindre fastighetsägare. Fastighetsägarna Sverige har drygt 17 000 medlemmar, varav cirka 4500 inom Fastighetsägarna Stockholm och här är hälften privata fastighetsägare och hälften bostadsrättsföreningar.

Som branschförening arbetar de med näringspolitik och opinionsbildning, kompetensutveckling, kommunikation samt medlemsservice. Fastighetsägarna Stockholm har en hållbarhetsansvarig, men ingen anställd med direkt kunskap om energiområdet.

Eftersom medlemmarna ofta är mindre fastighetsägare kan det vara svårt att nå ut med kommunikationsinsatser. Inom Fastighetsägarna pågår för närvarande en diskussion om vilken roll de ska ha som branschorganisation. En viktig fråga för dem är att se till att medlemmarna är uppdaterade i för dem viktiga frågor. Det finns ett allmänt energiintresse bland de enskilda fastighetsägarna, men det är svårt för dem att ha kunskap inom alla frågor och de behöver vägledning. Enligt Anni Carpelan får hon inte många frågor inom miljö och energiområdet. Det handlar mer om praktiska frågor, som balkonger och säkerhetsdörrar.

Även om Fastighetsägarna ser hållbarhet som en viktig fråga så konstaterar Carpelan att medlemmarna främst kan ses som småföretag, och därmed inte direkt berörs av den nya hållbarhetslagen. Inte heller krav inom leverantörsled har någon stor aktualitet för Fastighetsägarnas medlemmar, inte som för tillverkningsföretag eller företag som distribuerar eller säljer konsumtionsvaror som mat, kläder och möbler.

Anni Carpelan kände initialt inte igen begreppet mervärden av energieffektivisering, men efter en introduktion till själva konceptet kände hon igen frågan. Hon menade att det är klart att mervärden är viktiga för organisationens medlemmar. Men det behövs en ökad kunskap och medvetenhet om begreppet. Detsamma gäller enligt Carpelan verktyg vid upphandling, och hon menar att mervärden och upphandling ofta hör ihop.

Avslutningsvis var Anni Carpelan positiv till samverkan med både Energimyndigheten och Energieffektiviseringsföretagen (EEF). Fastighetsägarna har ett gott förtroende hos sina medlemmar och kan nå ut till dem med information, såväl skriftlig som muntlig på seminarier o.s.v. Men de har inte kunskap om hållbarhet och resurseffektivisering eller resurser att driva dessa frågor. Goda exempel kan vara en fråga att samarbeta kring.

Reflektioner från möten med branschföreningar

Efter att ha träffat flera branschföreningar inom branscher där det finns många små och medelstora företag framträder ett mönster. Sedan 1980-talet och fram till idag har både företagens och deras branschorganisationers organisation effektiviserats och skurits ner allt mer. Detta gäller även energifrågorna, trots en ökande kunskap om energianvändningens klimateffekter och behovet av resurseffektivisering för hållbar

Page 22: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

18

utveckling, inkluderat energieffektivisering. I större företag finns ofta energiansvariga utsedda, men de har ofta även andra uppgifter jämte den funktionen och har svårt att hinna med energifrågorna.

För de mindre företagen är det än mer besvärligt, ofta finns där varken kompetens eller tid för att hantera eller utveckla energifrågorna. Denna utveckling över tid gäller även branschorganisationerna. Från att många av dem tidigare hade en stab som arbetade med miljö- och energifrågor så har de idag kanske en person som har detta ansvar samtidigt som de har många andra uppgifter.

I Sverige finns kommunala energi- och klimatrådgivare, regionala energikontor, länsstyrelserna samt Energimyndigheten som har ett utpekat ansvar för att främja energifrågor. Men i jämförelse med branschorganisationerna har dessa aktörer svårare att nå ett lika stort förtroende och att nå ut på ett effektivt sätt.

Ledningsgrupper 3.4.4

Många företag genomför redan idag energieffektiviseringsåtgärder som bidrar till ökad konkurrenskraft. Det är dock styrkt att bara en del av den lönsamma potentialen för effektivisering realiseras. Skälen till att företag missar dessa lönsamma möjligheter är flera, men ledningsgruppers kunskap och prioritering är avgörande för ett framgångsrikt energiarbete. Att närmare förstå hur ledningsgrupper i små- och medelstora företag ser på energieffektivisering har därför utgjort en central del i denna förstudie.

Sammanfattning om varför arbete med ledningsgrupper är viktigt för energieffektivisering Energimyndighetens erfarenhet av Programmet för Energiintensiv industri (PFE) visade på varför det är viktigt att arbeta med ledningsgrupper i koppling till energieffektivisering. Även fast PFE var inriktat mot just energiintensiva, ofta stora, industrier, antas det i denna förstudierapport att liknande slutsatser kan dras för små och medelstora företag. Följande text är hämtad från Energimyndighetens rapport 10 år med PFE: Resultat, erfarenheter och slutsatser, ER-nummer 2016-28 (sidorna 33-37):

En utmaning för att få till stånd ett långsiktigt energieffektiviseringsarbete är att få gehör hos företagets ledning. PFE (Programmet för Energiintensiv industri) innebar att ett avtal med staten slöts, vilket gjorde att arbete med energieffektivisering fick högre status, och blev därmed en del av en ledningsfråga…

…Programmets konstruktion och skatteincitamentet gjorde energieffektivisering till en

strategisk fråga i företagen. Eldsjälarna tilltalades av programmet och spred kunskap om

möjligheten att delta. Eftersom skatter alltid är en ledningsfråga i företagen och

energiledningssystemet kräver ledningens genomgång och representant, blev

energiledningsarbetet genom PFE känt av, och en fråga för företagsledningen…

…För att ett energiledningssystem ska leda till en väsentlig förbättring av energiintensiva

företags energiprestanda är Energimyndighetens erfarenhet och lärdom från PFE-

programmet att det måste integreras i företagets styrning, affärsmodell och företagskultur

snarare än att drivas som ett energiprojekt med början och slut…

Tillsammans med erfarenheter från andra riktade insatser, akademiska studier och

vetskapen att kunskap och insikt inte automatiskt leder till handling har

Page 23: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

19

Energimyndigheten tagit fram illustrationen av energiarbetets olika steg, se figur 7 nedan.

Modellen används av Energimyndigheten som grund både för kommunikationen av hur

enskilda företag kan arbeta och vilka stödjande insatser som kan komma att behövas för

att nå ökad energieffektivitet.

Figur 7 (i citerad text): Organisatoriska beteendeförändringar baserat på Energimyndighetens lärdomar från PFE.

I steg ett behöver företag och organisationer göras medvetna om möjligheterna att arbeta

med en effektivare energianvändning.

Steg två är att öka företagens kunskap om sin energianvändning. Det innebär att företag

behöver genomföra en kartläggning av företagets energianvändning som ett

beslutsunderlag för vidare arbete.

För att sedan förändra beteenden, individuellt och organisatoriskt, är Energimyndighetens

erfarenhet att företaget behöver systematisera sitt arbetssätt genom att t.ex. införa ett

energiledningssystem (steg tre).

Genom att företaget integrerar sitt energiledningssystem och andra likande

ledningssystem i företagets styrning och affärsplan befästs beteendeförändringarna och

kan aktivt kommuniceras till interna och externa intressenter (steg fyra).

Proaktiva företag kan därefter gå vidare och arbeta för att även minska

energianvändningen hos leverantörer och kunder samt arbeta med energiutbyte med

samhället (steg fem).

Hela processen är en form av organisatoriskt lärande som Energimyndigheten genom

PFE-programmet arbetat med att stimulera. Rapporterade resultat, enkäter och

erfarenheter från olika intressentdialoger visar att programmet lett till bestående

beteendeförändringar.”

Uppmärksamhet

Kunskap

Önskad attityd

Önskat beteende

Vidmakthållet beteende

Begränsad kännedom om energianvändningen

Kunskap om energianvändningen (t.ex. kartlagt)

Strukturerat arbetssätt / ledningssystem

ENERGIFRÅGAN EJ PRIORITERAD AV LEDNINGEN

ENERGIFRÅGAN PRIORITERAD AV LEDNINGEN

En del av affärsplanen Integrerat i verksamheten

Innovativa företag in-house och i samarbete med leverantörer, kunder och omgivande samhälle

Page 24: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

20

Litteraturstudie França, 2017

Följande text är hämtad från ett pressmeddelande med rubriken ”Konkurrenskraft och hållbarhet med hjälp av rätt affärsmodell” från Blekinge Tekniska Högskola, 2017-01-25.

Rätt affärsmodeller kan både stärka företagens konkurrenskraft och bidra till hållbar samhällsutveckling visar ny forskning vid BTH, Blekinge Tekniska Högskola.

Hur företagen utformar sin affärsmodell är väsentligt för hur de kan stärka sin konkurrenskraft samt för vilka effekter företagens produktion och produkter har på samhället och på miljön.

I en doktorsavhandling i ämnet strategisk hållbar utveckling som läggs fram vid BTH, lyfter César Levy França fram forskning som hävdar att en ny affärsmodell kan betyda mer för företagets konkurrenskraft än framtagandet av nya produkter och tjänster i sig. Att integrera hållbarhetstänkande vid affärsmodellutveckling kan ytterligare stärka konkurrenskraften. Hållbarhet har blivit allt viktigare för företagens marknadsframgång. I ett större perspektiv är det givetvis viktigt att hela samhällsutvecklingen blir hållbar, både för företagen och mänskligheten som helhet, och till detta kan alltså företagens affärsmodellutveckling bidra. Den avgörande frågan är hur hållbarhetsfrämjande affärsmodeller kan utvecklas i praktiken.

I avhandlingen föreslår César Levy França en konkret metod för hållbar affärsmodellutveckling. Metoden har utvecklats och testats tillsammans med partner inom energi- och belysningssektorn, till exempel för utveckling av en affärsmodell för belysning som en tjänst. Testerna visade att företagen med hjälp av den nya metoden kan klargöra styrkor och svagheter i sina befintliga affärsmodeller sett ur ett strategiskt hållbarhetsperspektiv, kan förändra organisationens vision och strategi till att bli mera hållbarhetsfrämjande, samt kan kommunicera den nya visionen och strategin och vilket värde de medför. Exempel på direkta affärsmässiga fördelar är förbättrad skalbarhet och undvikande av risker, till grund för bättre investeringsstrategier, samt förbättrad differentiering och en mer solid grund för samarbete med intressenter som blir allt viktigare för hållbar affärsframgång.

Behovsanalys Såväl utvärdering av genomförda program (Energimyndighetens program för Energikartläggningsstöd och Programmet för Energiintensiv industri) och direktkontakt med företag och branschorganisationer inom ramen för denna förstudie visar att ledningsgruppernas kunskap och engagemang är avgörande för hur energifrågorna prioriteras. Detta poängterades även av branschorganisationernas representanter vid den workshop som hölls inom ramen för projektet Guide för energieffektivisering hösten 2016. Insatser som visar på vilken betydelse energieffektiviseringsåtgärder kan ha för företagets utveckling och ekonomi har visat sig fungera som katalysator för ett långsiktigt och systematiskt arbete med energieffektivisering. Energimyndigheten stödjer idag små och medelstora företag i detta arbete genom ekonomiskt stöd för genomförande av energikartläggningar och erbjudande att delta i energinätverk.

En bedömning som har gjorts i denna förstudie är att det finns möjligheter att utveckla Energimyndighetens insatser för ökad energieffektivisering gentemot SMF till att i större utsträckning omfatta beslutsfattande och företagsnytta. Hur det skulle kunna genomföras lämpar sig väl för att belysas i ett genomförandeprojekt.

Page 25: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

21

Mervärden 3.4.5

En energieffektiviseringsåtgärd medför ofta andra värden utöver minskade energikostnader. Det kan exempelvis vara mervärden i form av högre produktionseffektivitet, bättre arbetsmiljö, eller lägre koldioxidutsläpp. Genom att öka förståelsen för och inkludera dessa värden kan de vägas in i företagens beslutsunderlag. Mervärden är ett område som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren, och i denna förstudie har arbetet utgått utifrån de möjligheter som ökade kunskaper om mervärden kan bidra med i små och medelstora företag.

Litteraturstudie Konceptet ”mervärden” har blivit alltmer uppmärksammat inom energieffektiviseringsområdet de senaste åren. Insikten att sido-effekter av energieffektivisering kan vara mer värda än själva energibesparingen har intresserat både de aktörer som förespråkar energieffektivisering, samt vinst-drivande företag och resurs-optimerande organisationer.

Samtidigt som intresset för mervärden har ökat, har det blivit en ökad insikt om vad som behövs för att beslutsfattare ska använda sig av mervärden i sina investeringsbeslut.

Nedan följer en genomgång av både internationell och svensk litteratur om mervärden.

Internationell litteratur:

Dahlgren (2016)

Denna forskning fokuserar på textilfabriker i Indien och den lag som har implementerats med krav på noll utsläpp av vatten från fabriken. Studien hanterar generell resursoptimering där även energieffektivisering kommer in. Som en guide för företagen skapades ett verktyg kallat ”Multiple Effects Framework”, där olika effekter av en investering synliggörs och finansiell kvantifiering av dessa underlättas. Verktyget har översatts till svenska förhållanden och kommer att tillgängliggöras för svenska företag, troligtvis med namnet Värdeanalys. Verktyget har också presenterats och tillgängliggjorts för SMF genom förstudie Energiekonomis medverkan på nätverksträffar hos Energieffektiviseringsnätverken, samt i samtal med Länsstyrelser som del av Incitamentsprojektet. Äganderätt av verktyget erhålls av Maja Dahlgren.

Worrell et al (2003)

Worrell använder termen ”non-energy benefits”, vilket är det mer använda konceptet inom industrin internationellt för mervärden. Han nämner att vissa teknologier som är identifierade som energieffektiva till följd av att de minskar energianvändningen även bidrar med andra förbättringar av produktionsprocessen. Dessa förbättringar kan t.ex. vara minskade underhållskostnader, ökad produktionseffektivitet, säkrare arbetsförhållanden med mera. Dessa additionella värden refereras till som “production benefits” eller “non-energy benefits”, eftersom de ökar företagets produktivitet. Worrell et al har skapat en modell för att kategorisera och identifiera de potentiella mervärden som kan komma ett industriellt företag tillgodo.

Page 26: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

22

Tabell 1: Exempel på mervärden av energieffektivisering enligt Worrell et al, (2003).

Worrell et al (2003, s.1083)

Hall och Roth (2003)

Hall och Roth fann i sin forskning att de identifierade ”non-energy benefits”, alltså mervärdena, var mer värda finansiellt än själva energibesparingen i sig. Deras forskning visade att den genomsnittliga ”non-energy benefit” faktorn var 2,5, d.v.s. att mervärdena i monetära termer var värda 2,5 gånger så mycket som själva energibesparingen. Med andra ord kan återbetalningstiden minska signifikant när man lägger till faktorn 2,5 till åtgärdernas värde i en investeringskalkyl för energieffektivisering. Dock är metoden bakom denna beräkning inte presenterad, och en motsvarande beräkning skulle behöva genomföras specifikt för en svensk kontext om man ska kunna använda en sådan schablon.

IEA (2014)

IEA gav ut en rapport kallad ”Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency” år 2014. Handboken hanterar både samhällsekonomiska och företagsekonomiska mervärden av energieffektivisering, och definierar mervärden (multiple benefits) som ett försök att: “…capture a reality that is often overlooked: investment in energy efficiency can provide many different benefits to many different stakeholders.” (IEA, 2014, s. 18). Denna rapport refereras ofta, och är för många den första kontakten de har haft med konceptet mervärden. I rapporten presenterades en ”mervärdesblomma”, vilken har kommit att användas inom Energimyndigheten. IEAs ”blomma” ses i Figur 1.

Page 27: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

23

Figur 1: IEAs bild av mervärden av energieffektivisering. Källa: Capturing the multiple benefits of energy efficiency, IEA (2015, s. 20).

Dock anser författarna till denna förstudierapport att mervärdesblomman kan vara för komplex att använda i kommunikation mot företag, eftersom den inte bara innefattar företagsekonomiska aspekter utan även många samhällsekonomiska aspekter om ligger utanför företagens kärnintressen. Kommunikation med små och medelstora företag bör främst fokusera på företagsekonomiska aspekter, vilket görs i verktyget som togs fram av Dahlgren (2016), som nämnt ovan.

Hasanbeigi och Price (2015)

Hasanbeigi och Price studerade textilfabriker, och argumenterar för att nya teknologier som är ämnade att förbättra energieffektivisering i textilindustrin kan leda till mervärden så som bättre hälsa och mindre luftföroreningar. Enligt författarna skulle kostnadseffektiviteten förbättras för dessa nya teknologier om mervärdena var kvantifierade och ansattes ett monetärt värde. En sådan förbättring av kostnadseffektiviteten är viktig för utvecklingen av nya teknologier, eftersom deras initiala kostnad tenderar att vara relativt hög innan teknologin har nått en tillräckligt stor spridning. Signifikansen av detta för den här förstudierapporten är att genom att inkludera mervärden ökar kostnadseffektiviteten av nya mer energieffektiva teknologier, vilket främjar deras användning bland företag.

Page 28: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

24

Finman och Laitner (2001)

Finman och Laitner argumenterar för att det är viktigt att kunna kvantifiera och sätta monetära värden på mervärden för att mervärdena ska kunna utgöra en del av investeringsbeslut. Denna argumentation stödjer användandet av ett kvantifieringsverktyg, som framtaget av Dahlgren (2016).

Svensk litteratur:

Nehler et al (2014)

Nehler et al fann i en studie genomförd år 2014 att svenska företag tenderar att inte räkna in mervärdena finansiellt i investeringsbeslut, även fast de känner till dessa. Anledningen till det var enligt författarna att företagen inte genomförde tillräcklig mätning, samt att man saknade information. Genom att öka kunskapen om vikten av att ta hänsyn till mervärden av energieffektivisering finns det med andra ord en större möjlighet att investeringsbesluten blir positiva på grund av högre avkastning på investeringen och därmed kortare återbetalningstid. Innebörden av denna studie för den här förstudierapporten är att svenska företag upplever mervärden med energieffektivisering, men att de inte räknar med dessa mervärden i investeringsbeslut. Genom att öka kunskapen om mervärden och deras ekonomiska konsekvenser det kan investeringstakten för energieffektivisering ökas.

Rasmussen (2014)

Av Rasmussens modell om förhållandet mellan kvantifierbarhet och tidsperspektivet av mervärden som visas i Tabell 2 framgår att långt ifrån alla mervärden är lätta att kvantifiera. Signifikansen av detta för Energimyndighetens arbete är att man får ta hänsyn till företagens tidsbrist och föreslå kvantifiering av mer lättkvantifierade mervärden. Samtidigt får man aktivt arbeta med att hitta enklare kvantifieringsmöjligheter för de mer svårkvantifierade mervärdena. En stor del av arbetet blir att hitta en balans mellan detaljarbete och genomförbarhet.

Page 29: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

25

Tabell 2: Förhållandet mellan tid och kvantifierbarhet för mervärden av energieffektivisering. Källa: Rasmussen (2014, s 738).

Nehler och Rasmussen (2015)

För att underlätta för företag att förstå hur de kan kvantifiera och tilldela ett monetärt värde på tillsynes icke-kvantifierbara mervärden av energieffektivisering skapade Nehler och Rasmussen en tabell med möjliga metoder för att mäta dessa, se Tabell 3.

Tabell 3: Möjliga metoder för att mäta energieffektiviseringens mervärden. Källa: Nehler och Rasmussen (2015, s. 9).

Nehler och Rasmussen argumenterar vidare att genom att mäta tillsynes omätbara värden, så görs dessa tillgängliga för att integreras i investeringsbesluten. De mervärden som inte lätt kan kvantifieras kan istället mätas genom mer mätbara mervärden. Med andra ord menar Nehler och Rasmussen att indirekta mervärden är mätbara genom direkta mervärden. De fann dock att man måste ta hänsyn till tidsramen när man

Page 30: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

26

kvantifierar de indirekta mervärdena, eftersom tidsramen för dessa tenderar att variera. Författarna rekommenderar vidare att man ska tilldela mervärdena till specifika investeringar för att minska risken för dubbelräkning.

Energimyndigheten/WSP Sverige AB (2017)

Under 2016 och 2017 utvecklade WSP Sverige AB på uppdrag av Energimyndigheten ett verktyg för visualisering av de mervärden som följer av åtgärder för energieffektivisering i offentlig sektor. Verktyget baseras på IEAs rapport Capturing the multiple benefits of energy efficiency (2014) och har anpassats till en svensk kontext. Verktyget bygger på ett frågebatteri fördelat på de femton kategorier som identifierades i IEAs rapport. Svaren vägs samman inom respektive kategori och visualiseras i ett diagram med inverkan fördelat på de tre nivåerna individuellt, lokalt och nationellt. Deltagarna i projektets referens- och testgrupper ansåg att visualiseringen synliggör de annars ofta dolda mervärdena, vilket ger en ökad insikt om åtgärdens effekter. Modellen kan bland annat användas för att ge ett bättre underlag för beslut om genomförande och uppföljning av genomförda åtgärder i offentlig sektor. Dock passar inte detta verktyg för företag, då det endast visualiserar mervärden istället för att kvantifiera finansiellt. Dessutom är det baserat på samhällsekonomiska mervärden, vilket, som redan argumenterats i förstudien, inte är fokus för företag.

Nulägesbeskrivning Medverkan på nätverksträffar för små och medelstora företag

Genom att medverka på regionala träffar inom Energieffektiviseringsnätverken har företagens syn på mervärden av energieffektivisering undersökts. En sammanställning av de diskussioner som förts runt mervärden visar att de företag som ingår i energieffektiviseringsnätverken ser kopplingen mellan mervärden och energieffektiviseringsåtgärder, och flera konkreta exempel har presenterats. Något av dessa företag beskriver redan idag mervärden av energieffektiviseringsåtgärder inför beslut om genomförande. Vid några av nätverksträffarna har företag beskrivit att energieffektivisering snarare är att betrakta som ett mervärde av de insatser företagen löpande arbetar med inom exempelvis processtyrning.

På nätverksträffarna har även en fråga lyfts om hur företagen ser på behovet av ett verktyg som stöd för att kunna beräkna nyttan av de mervärden som följer med energiåtgärder. På flera av nätverksträffarna har företagsrepresentanterna sett positivt på ett sådant verktyg. De ser bland annat att det skulle kunna bli lättare att skapa acceptans och beslut för åtgärder för energieffektivisering om mervärden utöver minskad energianvändning kunde beräknas. Flera nätverksdeltagare har dock konstaterat att det är svårt att beräkna mervärden och att det kan leda till att man får ett missvisande beslutsunderlag om kvantifieringarna blir felaktiga. Det är dock tydligt att nätverksföretagen ser ett värde i att synliggöra mervärden av energieffektiviseringsåtgärder.

Flera av nätverksföretagen har också lyft fram att ett verktyg inte får vara för komplicerat att använda och att det inte får ta för mycket tid att använda det. I några fall har nätverksföretagen konstaterat att det är troligt att det är den anlitade konsulten som skulle ha behovet av verktyget för att ta fram ett bättre beslutsunderlag.

Page 31: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

27

Dialog med branschorganisationer

Mötet med branschorganisationerna Teknikföretagen samt IKEM visade att det kan vara av intresse för företagen att få tillgång till ett verktyg för att kvantifiera mervärden för medlemsföretagen. Ett förslag var att också anordna ”räknestugor” på olika platser i landet där företagen tillsammans kan gå igenom en sådan beräkning. Det diskuterades under mötet att en sådan aktivitet skulle kunna kopplas till de befintliga nätverksträffar som hålls inom Nationella Regionalfondsprogrammets projekt Energieffektiviseringsnätverken.

Fastighetsägarna beskriver mervärden av energieffektivisering som värdefulla för medlemmarna, men att det behövs en ökad kunskap och medvetenheten om begreppet mervärden. Representanten för Swerea SWECAST menar att innehållet i begreppet mervärden inte är något nytt för företagen. Men för att få acceptans för begreppet mervärden kan det behövas en diskussion och en arbetsprocess. Här kan branschens mognad vara ett hinder för ökad energieffektivisering eftersom branschens tekniska process har varit likartad under många år.

Erfarenhet från projektet Miljöstudier (inom Nationella regionalfondsprogrammet)

Projektet miljöstudier drivs inom det nationella regionalfondsprogrammet. I detta projekt uppmuntras företag som söker stöd för miljöstudier att jämte själva energieffektiviseringen även redovisa de mervärden som identifieras vid genomförandet av de sökta projekten. I princip alla företag som hittills sökt stöd för miljöstudier har angett mellan två och fem mervärden i sina projekt.

Mervärdena varierar beroende på vilken situation företagen befinner sig i eller vilken bransch de tillhör. Vanligt förekommande i rapporterna om mervärden är förbättrad produktion, bättre inomhusmiljö, och minskat behov av underhåll. Det är vanligt förekommande att företag initialt inte förstår vad termen mervärde betyder och att de är osäkra på om det faktiskt finns mervärden som uppstår om deras förslag till projekt genomförs. Men efter dialog med Energimyndigheten ser företagen dessa kopplingar tydligt. Företagen känner till vilka mervärden som uppstår, men de har tidigare inte sett kopplingarna. Att företagen inte initialt ser det beror ofta på att de är ovana vid att föra multidisciplinära analyser. Efter diskussion brukar det även komma fram fler mervärden som hänger samman med det aktuella miljöstudieprojektet. Detta visar tydligt att små och medelstora företag har ett behov av kunskapshöjning om energi- och miljöprojekts mervärden.

Projektet miljöstudier omfattar enbart att lyfta fram eventuella mervärden. Det finns inte utrymme inom projektet att kvantifiera mervärdena i ekonomiska termer.

Resultat från projektet Innovativ utvärdering (inom Nationella regionalfondsprogrammet)

För att samla in data om företagens syn på mervärden använde sig denna förstudie av den företagsenkät som skickades ut i samband med nollbasmätningen inom det

Page 32: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

28

nationella regionalfondsprogrammet Innovativ utvärdering. Två frågor specifikt om mervärden ställdes:

Har ni upplevt andra positiva sidoeffekter som ett resultat av energieffektiviseringsåtgärderna? samt

Har ni upplevt andra negativa sidoeffekter som ett resultat av energieffektiviseringsåtgärderna?

Svaren redovisas i diagrammen nedan. Diagrammen redovisar antalet företag som har svarat att en viss typ av sidoeffekt har upplevts. 157 av 276 medverkande företag svarade på frågan om negativa effekter, och 237 av 276 medverkande företag svarade på frågan om positiva effekter.

Diagram 1: Enkätsvar på frågan ”Har ni upplevt andra negativa sidoeffekter som ett resultat av

energieffektiviseringsåtgärderna?” Källa: Energimyndigheten, Projekt Innovativ utvärdering, Nationella

regionalfondsprogrammet.

Page 33: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

29

Diagram 2: Enkätsvar på frågan Har ni upplevt andra positiva sidoeffekter som ett resultat av energieffektiviseringsåtgärderna? Källa: Energimyndigheten, Projekt Innovativ utvärdering, Nationella regionalfondsprogrammet.

Behovsanalys En behovsanalys av svenska små och medelstora företags behov av att synliggöra mervärden har genomförts med hjälp av den genomförda litteraturstudien, nulägesbeskrivningen, och i samband med nätverksträffar inom Energieffektiviserings-nätverken. Behovsanalysen baseras även på genomförda dialoger med branschorganisationer, enkätfrågor inom projekt Innovativ utvärdering, erfarenheter från projekt Miljöstudier, företagsbesök och en workshop genomförd inom ramen för Energimyndighetens projekt Guide för energieffektivisering.

En slutsats som dragits av både nätverksträffarna och de enskilda företagsbesöken är att det kan vara värdefullt för SMF att synliggöra energieffektiviseringens mervärden. Företagen är medvetna om att energieffektiviseringsåtgärder kan medföra en rad fördelar, men begreppet mervärden är nytt för dom.

Nätverksträffarna och mötena med representanter för branschorganisationer visar att det också finns intresse för att kvantifiera mervärden av energieffektivisering. Dock uttryckte branschorganisationernas representanter en oro över att det sällan finns tid för att utföra beräkningarna. På flera av nätverksträffarna uttryckte de deltagande företagen även att man ser svårigheter med att kvantifiera mervärden eftersom det är komplext att sätta värden och att det kan ge en felaktig bild vid beslutstillfället. Ett exempel som lyftes fram var att om företaget räknar på värdet av goodwill så faller värdet i realiteten inte ut för än man kommunicerar det till kunderna. Åtgärden i sig har inget mervärde dess för innan.

Detta leder till slutsatsen att om ett verktyg som tas fram måste vara lätt och snabbt att använda, samt ge realistiska värden som man kan basera beslut på. Det är också

Page 34: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

30

intressant att, som branschorganisationerna föreslog, anordna tematräffar eller räknestugor inom Energieffektiviseringsnätverken där företagen gemensamt räknar på mervärden och diskuterar olika goda exempel.

Frågorna i nollbasmätning under projekt Innovativ utvärdering gav svar på vilka positiva och negativa sidoeffekter som företagen har upplevt i samband med energieffektivisering. Svaren visade att de vanligaste positiva sidoeffekterna, eller mervärdena, är bättre belysning, lägre underhållskostnader, bättre luftkvalitet inomhus och bättre inomhusklimat, samt ett starkare varumärke. Dessa svar visar att det i ett genomförandeprojekt är möjligt att lägga mer fokus på dessa mervärden, och hur de specifikt påverkar SMF. De vanligaste rapporterade negativa sidoeffekterna är ökade interna arbetstimmar vid genomförandet, kostnad till följd av inhyrd personal vid genomförandet, samt nedprioritering av andra arbetsområden p.g.a. fokus på projektet. Dessa svar bekräftar det som sedan tidigare är känt att tid är en bristvara för SMF, och att energieffektiviseringsåtgärder skulle bli mer attraktiva för dessa företag om åtgärderna var mindre tidskrävande. Ett möjligt stöd från Energimyndigheten till små och medelstora företag är i detta fall att förmedla information till företagen om hur vissa åtgärder kan utföras mer tidseffektivt.

Kravställande inom leverantörsled 3.4.6

Små och medelstora företag ingår vanligtvis som en del i ett eller flera leverantörsled. Hur kunderna ser ut och vilka krav som ställs på företagen varierar, men att kunna svara mot kundernas krav är en förutsättning för företagets fortsatta konkurrenskraft. Frågeställningen hänger nära samman med området ledningsgrupper och upphandling, men inom det här området har förstudiearbetet haft fokus på att undersöka vilka krav som idag ställs kopplat till energianvändning och hur företagen möter ställda krav.

Litteraturstudie Sammanfattning av Energimyndighetens förstudie om leverantörsled, ”Att ställa krav på leverantörer för energieffektivisering” Studien är beställd av Energimyndigheten 2014, och genomförd av Thomas Bergmark, Bergmark Sustainability; Mats Larsson, Larsson Konsult; Mats Johansson, Maraton Konsult. Studien levererades i december 2014.

Studien utgår ifrån stora inköpande företags förutsättningar, men används i denna förstudie för att tydliggöra vilka typer av krav som ställs på SMF, och vilka typer av krav SMF kan ställa mot sina leverantörer.

Leverantörsledsstudien fann att hållbarhetsarbetet i stora svenska och internationella företag drivs som ett proaktivt arbete eftersom företagen har insett värdet av det. Hållbarhetsområdet har expanderat för dessa företag och hanterar nu fler delområden än tidigare. Ett vanligt första steg för företag att ställa krav på sina leverantörer är att skapa en uppförandekod med krav på miljö, sociala frågor, arbetsförhållanden samt affärsetik. Energieffektivisering förekommer endast i undantagsfall som specifikt krav i uppförandekoden. De flesta företag som tillfrågades i studien hade utvecklat krav på leverantörer inom angränsade områden och inte fokuserat specifikt på energieffektivisering. Flera av företagen var intresserade av att utforska möjligheterna

Page 35: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

31

att få leverantörerna att fokusera på energieffektivisering. Några av dem hade utvecklat ett arbetssätt för energisamarbete och kravställning mot leverantörer.

Leverantörsledsstudien fann även att allt fler företag samarbetar eftersom man inser att påverkansmöjligheten är större när man arbetar tillsammans, även om man är konkurrent. Det innebär att flera företag kanske redan samverkar, och Energimyndighetens inblandning kan vara mindre befogad. Å andra sidan skulle Energimyndigheten kunna möjliggöra för ännu mer samverkan mellan de företag som redan samverkar och för samverkan mellan dem som ännu inte gör det.

Leverantörsledsstudien ger några exempel på hur stora företag arbetar med dessa frågor. Av de tillfrågade företagen har IKEA kommit längst i detta arbete: de har utvecklat ett arbetssätt med kravställande om energieffektivisering hos sina 1 000 leverantörer. LKAB har utvecklat metoder för att följa upp energianvändningen hos strategiska leverantörer som del av sin uppförandekod. LKAB följer även upp att dessa underleverantörer sätter mål för energieffektivisering. De har också ett omfattande samarbete med sin kund SSAB. ICA ställer krav på mätning och mål för förbättring hos de leverantörer som står för varor med ICAs egna varumärken.

Några företag uttryckte i leverantörsledsstudien intresse för att i högre utsträckning påverka sina leverantörer att energieffektivisera, men de ser två hinder. Det första av dessa hinder är skillnader mellan olika leverantörers energianvändning och effektiviseringsmöjligheter. Den andra svårigheten är att internt i organisationen bygga upp kunskap om leverantörernas verksamheter och ställa direkta krav.

Vissa företag arbetar med sina transportleverantörer för att reducera bränsleförbrukningen i logistikkedjan. Det finns flera fall av nära samarbeten med leverantörer för att utveckla logistiktjänsterna. Eftersom transportleverantörer har likartade mönster för sin energianvändning finns likartade möjligheter till energieffektivisering hos olika leverantörer.

Generellt är företagen öppna för att diskutera olika arbetssätt och att överväga att delta i projekt med målsättningen att utveckla ett standardiserat arbetssätt och en metod för leverantörssamarbete på energiområdet som kan fungera i en rad olika branscher.

En komplicerande faktor är att hållbarhetsfrågor och energifrågor för stora globala företag är komplexa och spänner över många olika funktioner och avdelningar. Det inkluderar miljö, arbetsmiljö och skydd, produktion, produktutveckling, inköp, information och kommunikation. Detta arbete är också starkt kopplat till bolagens övergripande strategiarbete och varumärke. Det krävs därför ett stort internt och externt förankringsarbete med omfattande kommunikation.

Eftersom företagen är aktiva i olika delar av världen förekommer även politiska och kulturella skillnader, liksom olika värderingar och historia. Eftersom globala svenska företag tenderar att ha samordnade och övergripande krav för alla leverantörer tenderar inte kraven på svenska aktörer att öka. Ett exempel är krav på förnybar el, som är svårt att leva upp till i vissa delar av världen samtidigt som det kan vara lätt för svenska företag. Som en konsekvens kan svenska företag ställas inför krav som är förhållandevis enkla att nå.

Page 36: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

32

Leverantörsledsstudien ifrågasätter att man fokuserar på svenska leverantörer eftersom den största effekten skulle nås i andra delar av världen. Denna förstudie är dock fokuserad på svenska leverantörer.

Nulägesbeskrivning Energieffektivisering av logistiktjänster

Energimyndigheten finansierar ett forskningsprojekt som heter Energieffektivisering av logistiktjänster – inifrån och ut, och som drivs av Chalmers Tekniska Högskola. Syftet med projektet är att genera ökad kunskap och insikter kring hur transportföretag och speditörer skapar energieffektivisering. Till skillnad från de studier av ny teknik och styrmedel som innebär ett utifrånperspektiv på minskning av godstransportens negativa energi- och miljöpåverkan så är utgångspunkten i projektet ett inifrån-ut-perspektiv där drivkraften bakom att energieffektivisera godstransporter kommer från huvudaktörerna själva - leverantörer och kunder i transportsektorn.” Projekttiden för denna studie är 2016-12-05 till 2019-12-31.

Studie av leverantörskrav och inköparsamverkan

För att ta reda på mer om leverantörskrav och inköparsamverkan har följande sammanställning gjorts inom ramen för förstudien.

Företagens ansvar för miljöpåverkan och påverkan på samhället i stort anses inte längre sluta i och med den egna organisationens gränser. Företag och andra organisationer förväntas använda sina påverkansmöjligheter i värdekedjan, mot både kunder och leverantörer för att bidra till en hållbar utveckling. I hållbarhetsfrågor ser företag ofta fördelar med att gå samman och genomföra förändringsarbete inom sin egen bransch eller tillsammans med sina leverantörer. Det kan t.ex. gälla innovationsarbete (Cradlenet)3, sociala och etiska krav på leverantörer i låglöneländer (BSCI)4, inspektioner av byggnadssäkerhet (Accord)5 eller utbildningsinsatser för leverantörer (EICC)6. Även inom energiområdet tas liknande initiativ där företag som har analyserat sin klimatpåverkan och energianvändning ur ett livscykelperspektiv ofta kommer fram till att leverantörerna står för den huvudsakliga påverkan. Nedan följer några exempel.

Den brittiska varuhuskedjan Asda arbetar sedan 2011 med att stödja sina leverantörer i deras energieffektiviseringsarbete. Bakgrunden är att man såg att 90 procent av miljöpåverkan inträffar hos leverantörer av färskvaror och frysta varor. Asda har skapat en plattform ”Asda Sustain and Save Exchange” för informationsutbyte med leverantörer, och har hittills nått 4 miljoner brittiska Pund i besparing och en minskning av koldioxidutsläppen med 14 000 ton per år. Plattformen är digital och gratis för Asdas leverantörer. Idag är 500 personer från 280 företag medlemmar i Asdas nätverk.7

3 www.cradlenet.se.org 4 www.bsci-intl.org 5 bangladeshaccord.org 6 http://www.eiccoalition.org/resources/training/ 7 2degress network

Page 37: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

33

GSK är ett av världens största hälso- och läkemedelsföretag. De insåg för några år sedan att de måste engagera sina leverantörer brett i hållbarhetsarbetet och lanserade GSK Supplier Innovation Exchange. Där har man identifierat en kostnadsbesparingspotential på ca 10 miljoner brittiska Pund och 70 000 ton/år i minskning av koldioxidutsläpp.

IKEA mäter och följer sedan många år upp sina leverantörers miljöprestanda, inklusive deras energianvändning. IKEA engagerar sina leverantörer årligen i lokala och regionala leverantörsmöten där man diskuterar miljöfrågor och goda exempel för till exempel energieffektivisering. IKEA driver också ett projekt för att stödja utvalda leverantörer för att öka andelen förnybar energi: Suppliers Go Renewable.8

Leverantörssamverkan av det ovan beskrivna slaget kan ge många fördelar bl.a.:

Synergieffekter och kostnadseffektivitet: samverkan och erfarenhetsutbyte

Möjlighet att kommunicera kring ett koncept kan lyfta fram mervärdena med energieffektivisering tydligare

Skalfördelar i att utveckla och använda verktyg och arbetssätt

Samarbete externt är engagerande och kan ge en extra skjuts till frågor som man får slita med internt

Tävlingsmoment och jämförelser kan sporra mer förbättringar

ISO-certifiering av hållbara leverantörsled

Under 2016 startade ett ISO-arbete om spårbarhet i leverantörskedjan. Syftet är att ta fram en generell grundstandard som ska kunna användas för alla typer av produkter och resurser samt fungera som grund för specifika standarder relaterade till spårbarhet i leverantörskedjan (chain of custody). Tanken är att gemensamma definitioner och värderingar ska förenkla spårbarheten och öka transparensen.

Genom en teknisk kommitté kommer svenska aktörer att få möjlighet att delta i och dra nytta av arbetet. Det första svenska mötet hölls 2017-02-08. Arbetet med standarden bedöms ta cirka 3 år att genomföra, och kommer troligen att följas av andra standarder kring spårbarhet.

Medverkan på nätverksträffar för små och medelstora företag

I samband med ett flertal nätverksträffar har en fråga ställts om hur företagen upplever kravställande inom leverantörsleden. Här är det tydligt att det är stora variationer beroende på vilken bransch som företaget tillhör och vilka kunder man har. Flera företag som har konsumenter som kunder beskriver att hållbarhetsfrågorna är en hygienfaktor för att man ska kunna behålla kundernas förtroende. Kunderna förväntar sig att företaget har koll på sin miljöpåverkan och där ingår energifrågorna som en del.

Flera företag uppger att det ställs krav via certifieringssystem och att kunderna ställer mer generella miljökrav, men inte specifika energikrav. Företag inom transportsektorn, fastighetssektorn och tillverkande företag beskriver att framförallt stora kunder ställer

8 IKEA Group Sustainability Report FY 2015

Page 38: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

34

mer långtgående krav som även kan innefatta energikrav. Här förekommer det att kunderna gör egna revisioner utöver de certifieringar som företaget har. Många uppger också att man ställer miljökrav vid egna inköp. Inget företag uppger att man har upplevt problem med att uppfylla ställda krav.

Vid flera av nätverksträffarna lyfter företag fram att man ser ett tydligt värde av att ligga i framkant när det gäller miljökrav och att man ser att kraven på hållbarhet kommer att öka framöver.

Behovsanalys Kravställande i leverantörsled kan bidra till ökad energieffektivisering i små och medelstora företag. Det bekräftas av de diskussioner som fördes inom förstudien med såväl Energieffektiviseringsnätverken som branschorganisationer (som beskrivits tidigare i rapporten). Även mötena med de enskilda företagen (som även det beskrivits tidigare i rapporten) och tidigare studier som genomförts om leverantörskrav bekräftar denna bild. Men brist på tid och kunskap gör att många små och medelstora företag behöver stöd och utökad kunskap för att kunna utnyttja dessa möjligheter att stärka sina företag.

Arbetsgruppen som har arbetat med denna förstudie menar att erfarenheterna från tidigare arbeten med leverantörsled kan tas tillvara och vidareutvecklas i ett genomförandeprojekt om energiekonomi för små och medelstora företag. Den slutsats som arbetsgruppen drar är att ett genomförandeprojekt om energiekonomi kan underlätta för inköpande företag att bidra till att deras leverantörer arbetar mer med energieffektivisering genom att erbjuda kunskap om potentialen med energieffektivisering.

Arbetsområdet om kravställande inom leverantörsled är komplext och Energimyndigheten behöver följa utvecklingen för att kunna stötta SMF att möta nya krav. I samband med planeringen av ett eventuellt genomförandeprojekt behöver ett konkret projektupplägg utvecklas där företagens intresse, begränsningar i resurser, behov av samarbetspartners samt långsiktighet beaktas för att programmet ska attrahera företagen och göra det möjligt för dem att fatta beslut om eventuellt deltagande i projektet/programmet.

Hållbarhetslagen 3.4.7

Sedan 2016 finns en ny lag som ställer krav på att stora företag ska rapportera om sitt arbete med hållbarhet. En lägesbeskrivning har genomförts för att se hur lagen kan påverka små och medelstora företag.

Lägesbeskrivning

Regeringen lämnade 2016-05-19 en remiss med namnet ”Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy” till Lagrådet. Sveriges riksdag klubbade igenom

Page 39: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

35

förslaget 2016-10-26. Den nya lagen medför ändringar i bl.a. årsredovisningslagen och aktiebolagslagen.9

Riksdagen har beslutat att alla företag av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska beskriva bl.a. företagets policy i hållbarhetsfrågor och de väsentliga risker som är kopplade till företagets verksamhet. Företagets revisor ska kontrollera om en hållbarhetsrapport har upprättats. Även vissa koncerner ska hållbarhetsrapportera.

Rapporteringskraven, som bygger på ett EU-direktiv, ska göra information om hur företagen arbetar med hållbarhetsfrågor mer öppen och jämförbar. Rapporteringskraven syftar till att stödja och utveckla företagens arbete med frågorna.

De lagändringar som behövs trädde i kraft den 2016-12-01 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 2016-12-31.

Kravet att företagens förvaltningsberättelse ska innehålla en hållbarhetsrapport gäller om företaget uppfyller mer än ett av följande villkor:

Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250

Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor

Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor

Kravet på hållbarhetsrapportering uppskattas beröra cirka 1,600 företag. Att upprätta en hållbarhetsrapport innebär administrativa kostnader för företagen samtidigt som hållbarhetsrapporteringen ger konkurrensfördelar för företagen.

Eftersom kraven på hållbarhetsredovisning omfattar stora företag väntas den nya lagstiftningen inte få någon direkt inverkan på små- och medelstora företag. På sikt kan de dock komma att påverkas genom ökade krav i leverantörsleden.

Behovsanalys Eftersom lagstiftningen om hållbarhetsredovisning är ny har den ännu inte fått genomslag på ett sätt som märkbart påverkar små och medelstora företag. Dock är det viktigt att följa frågan och delge SMF relevant information om ämnet. Frågeställningen om krav på redovisning tangerar även de frågor som belyses under avsnittet ”Kravställande inom leverantörsled”.

9 Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/foretagens-rapportering-om-

hallbarhet-och_H303193 2016-02-28

Page 40: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

36

Banker och finansinstitut 3.4.8

Delområdets syfte är att studera hur den finansiella sektorn på olika sätt bidrar till att ökad resurs- och energieffektivisering inom företag, och särskilt små och medelstora företag, och om detta ytterligare kan utvecklas. Fokus i förstudien har gällt finansiering i samband med investering i åtgärder för ökad energieffektivitet samt framtagande av lämpliga indikatorer i samband med de mindre företagens årsredovisningar eller hållbarhetsredovisningar.

Ett hinder för genomförande av energieffektiviseringsåtgärder som ofta lyfts fram är svårigheter med finansiering. Inom ramen för förstudien har därför behoven och förutsättningarna för små och medelstora företag att finansiera energiåtgärder studerats.

Regeringens syn på finanssektorn Som del i hållbarhetsredovisningen har nuvarande regering ställt krav på att hållbarhetsaspekterna integreras i hela värdekedjan i finanssektorn. Detta kan avse regelverk, kapitalförvaltning, placeringsstrategier o.s.v. På ett seminarium i januari 2017 diskuterades hur bolagsstyrelser och bolagsledare behöver förhålla sig till de nya kraven på hållbarhet. I övrigt diskuterades utvecklingen på hållbara investeringar, nationellt och internationellt, hållbara belöningsmodeller för kapitalförvaltare samt gröna obligationer.

Litteraturstudie finansiering Finansiering av energieffektiviseringsåtgärder har i flera olika sammanhang identifierats som ett betydande hinder för genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder. Det har bland annat resulterat i att flera olika studier tagits fram inom det europeiska samarbetet runt energieffektiviseringsdirektivet. Sammanfattningar av några av de studier som tagits fram inom ramen för Concerted Action for the Energy Efficiency Directive, CAEED10 presenteras i bilaga 2. Mer information finns på http://www.esd-ca.eu/

Några av slutsatserna som dras i de studerade rapporterna är att bankfinansiering är nödvändig för att energieffektiviseringsprojekt ska kunna utvecklas i större skala. Samtidigt är medlemsländernas möjligheter att nå målen om minskade utsläpp av koldioxid beroende av både hur väl energieffektivisering utvecklas i den privata sektorn och av rätt paketerad offentlig finansiering i en väl avvägd omfattning.

Många banker inom EU erbjuder finansiering av energieffektiviseringsåtgärder. Flera av dessa banker har även utvecklat specifika paket för hushåll och företag för att stödja investeringar i energieffektivisering och förnybar energi m.m. eller för att komplettera (t.ex. täcka egenfinansiering) nationella energieffektiviseringsprogram. Vidare konstateras att det fortfarande finns många hinder som får långivare att avhålla sig från att erbjuda finansiering av energieffektiviserande åtgärder, vilket hindrar låntagare från att få tillgång till finansiering för sådana åtgärder. Det är också viktigt att notera att olika aktörer som hushåll, SMF och kommuner har olika behov, och att det ställer krav på att de finansiella produkterna anpassas till respektive aktörstyps förutsättningar.

10 The Concerted Action for the Energy Efficiency Directive (CAEED) lanserades under våren 2013 för att stödja implementeringen av energieffektiviseringsdirektivet.

Page 41: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

37

Följande barriärer beskrivs som specifika hinder för små och medelstora företag att få tillgång till bankfinansiering för energieffektiviseringsprojekt:

Heterogena finansiella möjligheter

Befintlig belåningsgrad är redan hög

Låg kunskapsnivå om energieffektivisering och/eller medvetenheten om energieffektiviseringsinsatser hos företagen

Lång återbetalningstid, energikostnader är endast liten andel av de totala driftskostnaderna

Split incentives, dvs konflikter mellan hyresvärden/hyresgästens intressen

Flera goda exempel på insatser som underlättar för SMF att finansiera energieffektiviseringsåtgärder presenteras. Några är:

The Green Fund Scheme i Nederländerna, vilket erbjuder fördelaktiga lån för projekt som är miljömässigt fördelaktiga

Bulgarian Energy Efficiency and Renewable Sources Fund

ESCO Portfolio Guarantees

Även om medlemsstaterna har börjat stödja finansiering av energieffektiviserings-projekt, kvarstår flera hinder som begränsar möjligheterna för finansiering av energieffektiviseringsåtgärder med privata medel. De främsta hindren för investerare anges vara kostnader för investering/ finansiering, tillgång till långsiktig finansiering och brist på säkerhet. För de kommersiella bankerna uppges hindren främst vara brist på säkerhet, kreditvärdigheten hos investeraren och regelverk.

Ett hinder för att skapa framgångsrika program för energieffektivisering och att implementera strukturfonder är att reglerna om statsstöd är mycket komplexa och svåra att tolka.

Artikel “Latent demand, not funding, is biggest obstacle for building renovation”

I en artikel på hemsidan Euractive beskrivs att det är en latent efterfrågan på bostadsrenovering snarare än en brist på finansiering som är det största hindret för att energibesparingsåtgärder genomförs.11 I artikeln återges ett uttalande av Bendt Bendtsen, som är dansk ledamot av EU-parlamentet och föredragande för omarbetningen av byggnadsdirektivet om energieffektivitet. Han betonar att EU-lagstiftningen måste ta itu med den latenta efterfrågan på bostadsrenovering. Eftersom Europas byggnader står för 40 procent av EUs primärenergianvändning och 36 procent av koldioxidutsläppen är det svårt att acceptera att 75 procent av byggnadsbeståndet inte är energieffektivt.

Den nuvarande årliga renoveringshastigheten på 1 procent i genomsnitt i EU-länderna innebär att det tar 100 år för att fasa ut användningen av fossila bränslen i byggnadsbeståndet. För att de uppsatta målen om att sänka koldioxidutsläppen med 80

11 Artikeln publicerades på www.euractive.se den 12 maj 2017.

Page 42: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

38

procent till år 2050 ska kunna nås behöver renoveringstakten tredubblas. Enligt EUs statschefer måste tillräcklig finansiering finnas tillgänglig innan strängare energieffektiviseringssmål kan godkännas på Europeisk nivå. Men aktörer inom byggnadsrenoveringsindustrin påpekar att finansieringsmöjligheter redan är tillgängliga. I artikeln återges också ett uttalande från Stephen Hibbert, Head of energy and carbon efficiency finance operations på ING, en nederländsk finansiell organisation som bl.a. erbjuder banktjänster, investeringar och försäkringar till en global marknad. Hibbert uppger att "Bankerna är redo, villiga och kapabla att möta efterfrågan på energieffektiv renovering när den materialiseras".

Litteraturstudier indikatorer i årsredovisning För att få en bild över utvecklingen av indikatorer om hållbarhet, energieffektivitet, resurseffektivitet o.s.v. i företagens årsredovisningar ges nedan ett urval av tidningsartiklar från 2013 fram till idag.

Rapportförfattarna till 2013 års varumärkesstudie med fokus på hållbarhet, Sustainable Brand Index (årlig rankning), menar att konsumenter och andra aktörer nu börjar förstå den verkliga innebörden av miljöansvar. Det är dags att redovisa korrekta indikatorer. Tidigare har hållbarhetsarbetet i mycket varit en ren kommunikationsfråga, d.v.s. en fråga om marknadsföringsbudget (SvD Näringsliv, 13 maj 2013).

I tidningen Ingenjören (2, 2013) intervjuas Anna Nilsson, som arbetar på Swedbank Robur med att granska och bedöma vilka bolag som förvaltarna av bankens hållbarhetsfonder får investera i. Metodiken innebär först en genomgång av företagens hållbarhets- och årsredovisningar och motsvarande rapporter. Detta ger bland annat information om outsourcad verksamhet och leverantörskedjan. Utifrån denna information identifieras risker samt hur företagen hanterar riskerna. Enligt Anna Nilsson är arbetet med dessa risker en stor del av företagens hållbarhetsarbete. Branschanalyserna repeteras efter 1 – 2 år. Nilssons erfarenhet är att Swedbank Roburs granskning noggrant följs av företagens ledning och styrelse. Hållbarhetschefer, miljöansvariga med flera uppskattar att få respons på förbättringsarbetet medan bolagsledningarna vill ha kvitton på att de satsar rätt och att de ligger bra till jämfört med konkurrenterna.

Amanda Jackson var ny hållbarhetschef på Swedbank Robur när hon intervjuas av Svenska Dagbladet (16 juli 2014). Hon anser att det är bra att EU-parlamentet under våren röstat igenom ett lagförslag om hållbarhetsrapportering, och att kraven på hållbarhetsrapportering hela tiden blir tuffare. Målet är att investerare, konsumenter och andra intressenter enkelt ska kunna jämföra exempelvis klimatpåverkan mellan företag i samma bransch.

I slutet av 2014 lämnade regeringen ett tilläggsdirektiv om att hållbarhetsaspekterna i fondförvaltningen ska utredas. Finansmarknads- och konsumentministern Per Bolund menar att företagen är dåliga på att redovisa vilka miljöeffekter olika investeringar får. Det handlar både om etik och risk, anser Bolund (Dagens Industri, 4 februari 2015).

Page 43: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

39

Under våren 2015 diskuterades den nya hållbarhetslagen i flera artiklar. I SvD Näringsliv, 28 april 2015, anges att principerna för hållbarhetslagen är att 1) förklara riskerna inom företagets verksamhet avseende hållbarhet, 2) ange hur riskerna hanteras, samt 3) om företaget inte arbetar med frågan, förklara varför. Grundbudskapet är att hållbarhetsrapporteringen ska tas på lika stort allvar, vara lika formaliserad och användas internt på företagen på samma sätt som den finansiella rapporteringen. Företagen måste beskriva hur arbetet med dessa frågor, som ofta ingått som ”externa kostnader”, nu faktiskt passar in i affärsmodellen.

Jason Channel på storbanken Citi säger i en intervju med Dagens Industri (30 september 2015) att det är först när investerare börjar bry sig om miljöfrågor som det verkligen börjar hända något inom miljö- och hållbarhetsområdet.

Om företag använder standarder i sitt hållbarhetsarbete så är det en indikation på bättre trovärdighet, tycker Ludvig Hubendick, som är projektledare i miljö- och hållbarhetsfrågor på Swedish Standards Institute (SIS). Det är viktigt att arbeta systematiskt och strukturerat, att sätta upp mål samt att utvärdera och följa upp verksamheten. Revisioner kan påvisa brister i arbetet, enligt Ludvig Hubendick (DN, 15 november 2015).

Under 2016 tar fondanalysföretaget Morningstar initiativ om rankning av fonder utifrån företags hållbarhetsarbete. Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar, menar att det har varit ett problem att det tidigare inte har funnits någon bra jämförbarhet. Branschen har inte lyckats ta fram någon bra standard (SvD Näringsliv, 17 mars 2016). Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea välkomnar initiativet (SvD Näringsliv, 21 mars 2016). Samtidigt anser Beslik att metodiken behöver förbättras. Han menar att nuvarande information måste tas med en nypa salt. Bland annat pekar han på att det endast är en leverantör av informationen. Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, instämmer i att metodiken behöver utvecklas framöver, det måste vara lättbegripligt och tydligt för de aktörer som har intresse av rankningen. Samtidigt är också Bertoft positiv till initiativet, allt som gör det lättare att välja utifrån ett hållbarhetsperspektiv är viktigt.

Fondbolagens förening presenterar en vägledning om redovisning av koldioxidutsläpp. Föreningens vd Fredrik Nordström påvisar att detta är ett första steg. Det behövs nyckeltal för att kunna jämföra företag, men det är fortfarande problem att mäta utsläppen på ett tillförlitligt sätt. (DN, 23 maj 2016).

Investerare och konsumenter efterfrågar allt mer företag som hanterar hållbarhetsfrågan på ett bra sätt, och det finns forskning som visar att företag som satsar på hållbarhet är mer lönsamma. Samtidigt är hållbarhet ingen exakt vetenskap. Det behövs någon form av enhetligt återrapporteringssystem, och indikatorer måste få bättre kvalitet (SvD Näringsliv, 20 juni 2017).

Nulägesbeskrivning Medverkan på nätverksträffar för små och medelstora företag

Page 44: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

40

Frågan om hur små och medelstora företag ser på möjligheten att finansiera energiåtgärder har tagits upp på de olika nätverksträffar för energieffektivisering som medarbetare i förstudien deltagit i. Nätverken har omfattat företag och organisationer i olika branscher och diskussionerna har visat att det inte finns en entydig bild av hur behoven ser ut.

Vissa företag uppger att man inte ser finansiering som ett hinder för att genomföra energiåtgärder medan andra har behov av att hitta extern finansiering. Flera företag beskriver att man ansökt om stöd från Klimatklivet. Vid en nätverksträff efterfrågar man stöd i att hitta investeringsmedel via exempelvis EU-program då man som mindre företag har svårt att hålla sig uppdaterad om möjligheter till stöd.

Några företag beskriver att man inte ser någon skillnad mellan att finansiera energiåtgärder och att finansiera andra investeringar i verksamheten. Man upplever snarare att det totala investeringsbehovet kan vara så stort att det kan bli begränsande om man står inför större åtgärder.

Flera företag har visat intresse för nya finansieringsmodeller för energiåtgärder. Några företag uppger att man känner att man hamnar i händerna på en konsult då man själv inte har tillräcklig kunskap inom området och det kan vara svårt att avgöra om åtgärdsförslagen är relevanta utifrån den egna verksamhetens förutsättningar. En deltagare lyfter fram att man idag använder en affärsmodell för ny utrustning i sin process där man under ett antal år har ett avtal med leverantören där ”allt” ingår, dvs utrustningen, service o.s.v. Efter ett antal år övergår utrustningen i företagets ägo. Ett liknande upplägg skulle vara intressant för energiinvesteringar då man som SMF ofta saknar tillräcklig kunskap för att kunna bedöma komplexa energiåtgärder.

Workshop för projektet Guiden för Energieffektivisering

Energimyndigheten har i ett separat projekt finansierat framtagningen av en guide för energieffektivisering för företag. Projektet genomfördes under perioden september 2016-mars 2017. Inom ramen för detta projekt genomfördes bl.a. två workshopar där representanter för flera branschorganisationer deltog. De genomförda workshoparna ger stöd för bedömningen att endast en mindre del av den lönsamma energieffektiviseringen genomförs i små och medelstora företag.

En anledning som branschorganisationernas representanter tryckte på var att de lönsamma energieffektiviseringsåtgärderna konkurrerar om finansieringsmedel med andra typer av åtgärder som även de är lönsamma respektive åtgärder som kan vara nödvändiga att genomföra av legala skäl. De representanter som deltog i workshoparna pekade också på andra hinder för lönsam energieffektivisering som tidsbrist och kunskapsbrist på olika nivåer i företagen.

Möte med Almi

Ett möte har hållits med Almi där Carina Nordström, affärsområdeschef lån och Ulf Söderberg, specialkrediter, deltog.

Page 45: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

41

Almi Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 16 regionala dotterbolag, underkoncernen Almi Invest AB och IFS Rådgivning AB. De regionala dotterbolagens verksamhet avser främst rådgivning och låneverksamhet till små och medelstora företag. Almis uppdrag är att verka för hållbar tillväxt samt att finansiera och utveckla små och medelstora företag.

Almi Invest är koncernens riskkapitalbolag. Rollen är att vara marknadskompletterande och investera där risken är hög och tillgången på kapital är en bristvara. Almi Invest investerar i bolag med skalbara affärsidéer och möjlighet till långsiktig värdetillväxt. Investeringar sker från såddfas till expansionsfas. Med såddfas menas start-ups och nya företag i mycket tidiga skeden. Med expansionsfas avses företag som redan finns på marknaden och är i tidiga skeden av en expansion eller tillväxt.

Almi kompletterar marknaden genom att erbjuda riskvilliga lån i sådana fall där ingen annan gör det. Almi har till viss del möjlighet att ta större risk än andra låneinstitut. Bärkraften i aktuell idé och företagets framtidspotential har större betydelse än de reala tillgångarna för Almis beslut. Viktigt är också entreprenörens och företagets förmåga att utveckla och ta tillvara idén eller investeringen. För att kompensera för den högre risken och för att inte konkurrera med den privata marknaden tar Almi ut en ränta som ligger över genomsnittlig bankränta. Kreditgivning sker ofta i samverkan med andra kreditgivare och traditionella banker är en viktig samarbetspartner. Almi konkurrerar således inte med bankerna. Banker verkar på strikt kommersiella grunder och därför finns även ett behov av Almis inriktning.

Almis Företagslån vänder sig till företag med upp till 250 anställda i alla branscher. Mikrolånet är för företag med mindre kapitalbehov, främst nya företag som har svårt att få kapitalbehovet täckt på annat håll. Almi erbjuder också finansiering för företag som har ett kapitalbehov i samband med en exportsatsning samt särskilt anpassade finansieringsformer för utveckling av innovationsprojekt.

Almi har många års erfarenhet av att arbeta med EUs regionalfonder. Almis erfarenhet inom finansieringsområdet medförde nyligen att de vann en upphandling om att administrera Gröna fonder. Det är ny nationell fond för investeringar i innovativa små- och medelstora företag. Fonden riktar sig till produkter och tjänster som bidrar till minskad klimatpåverkan och minskad global uppvärmning. Investeringar ska ske inom områden som förnybar energi, smarta nät, biogas, jordbruksteknik, avancerade miljövänliga material m.m.. Almi Invest Greentech AB kommer att ha ett kapital om 650 miljoner kronor att investera i omkring femtio företag till år 2023. Medfinansiärer till fonden är Almi Företagspartner, Almi Invest, Energimyndigheten och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden.

Almi möter varje år omkring 20 000 företag. I kunddialogen ingår att verka för hållbarhetsfrågorna. En grund till detta är värdegrunden att framgång och tillväxt inkluderar att företagen har ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv i sin verksamhet. På lånesidan kan Almi erbjuda lån inom EUs Horizon Easy.

I rådgivningsdelen har Almi en roll att utveckla företagen, till exempel genom coachning. Andra sätt att höja kunskapsnivån som Almi använder är seminarier och

Page 46: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

42

fördjupad rådgivning. Rådgivningen görs av Almi direkt men också av privata aktörer som Almi anlitar, där Almi sätter upp projekt och ombesörjer genomförandet.

Avsaknad eller brist på finansiering är det hinder som oftast nämns när Almi träffar företag, men vid djupare diskussioner handlar det mer om andra hinder som brist på rätt kompetens, brist på personal, möjlighet att växa etc. De företag som söker stöd hos Almi beskriver sina upplevda behov, och Almi hjälper dem att analysera behoven och matcha dem med relevant stöd, inte enbart finansiering.

Avslutningsvis konstaterades att Almi och Energimyndigheten bör samarbeta inte enbart inom projektet Energiekonomi utan brett inom hela det nationella regionalfondsprogrammet. Almi har gedigen erfarenhet av arbete med SMF och EUs regionalfonder, ett stort kontaktnät och de når ut till företag över hela landet. De har dessutom byggt upp ett stort förtroende hos företag genom åren.

Intervjuer med banker om energilån

En undersökning av möjligheterna för små och medelstora företags förutsättningar att finansiera energiåtgärder med banklån har genomförts som en del av förstudiearbetet. Under försommaren 2016 genomfördes intervjuer med tretton banker fördelat på fyra storbanker, fyra ombildade sparbanker samt fem bankaktiebolag. Alla 13 banker ombads svara på följande frågeställning:

”Finns det möjlighet i er bank att ta energilån, lån som är särskilt riktade till att finanserna mig som privatperson eller mig som företagare som önskar genomföra energieffektiviseringar för min fastighet respektive för min verksamhet?”

För utlåning av pengar till små och medelstora företag har samtliga av de 13 intervjuade bankrepresentanterna svarat att inga speciella finansieringsmodeller erbjuds för genomförande av energieffektiviseringsåtgärder.

Fyra av de tillfrågade bankerna uppger att de tillhandahåller någon form av energilån där man för en diskussion med företagaren om hur man bygger upp lånet, vilken säkerhet som finns och vad i sin tur räntan kommer att bli.

För privatpersoner erbjöd en av de tillfrågade bankerna ett energilån. Om en fastighetsägare önskar genomföra energieffektiviseringar i någon av sina fastigheter hänvisas ägaren till ett blancolån. Efter det att åtgärderna har genomförts ska fastighetsägaren fotografera dem, och när banken har granskat och godkänt fotografierna får fastighetsägaren 0,5 procent rabatt på räntan.

Ingen av de 13 kontaktade bankerna hade i dagsläget några planer på att utveckla någon speciell låneform för företag som vill genomföra energieffektiviseringar.

Cirkulära finansieringslösningar

2016-06-09 hölls en workshop på temat Cirkulära finansieringslösningar på WSPs kontor i Malmö. Medverkande var bland annat Almi, Europeiska investeringsbanken och Energimyndigheten. Nedan presenteras ett kort sammandrag från mötet.

Page 47: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

43

Johan Olsén, Almi, arbetar i huvudsak med småföretagare, där Almi har en stor portfölj med finansieringsmöjligheter, bl.a. innovationslån, mikrolån och företagslån. Lite mer förmånliga är de förstudiemedel som kan sökas (upp till 100 000 SEK) och lån för innovativa SMF som har en annan riskprofil än de ganska dyra traditionella Almi-lånen.

Alexander Schenk från Europeiska Investeringsbanken (EIB) berättade om ett paradigmskifte, och EIBs möjligheter att ta lite större risker för vissa projekt (det motiveras av behovet att få igång investeringarna i Europa igen). EIB är världens största finansiär, och finansieringen ska generera samhällsnytta men de har inga krav på vinst.

Andreas Stubelius, Energimyndigheten, visade på en del av deras arbete inom energiområdet och vad de gör för att stödja utvecklingen av forskning och innovation. Behovet av stöd och finansiering ser olika ut i olika faser, och miljöteknikbranschen har svårt att hävda sig i riskkapitalmodellen. Energimyndighetens verksamhet är begränsad av stadsstödregler. Nya finansieringsmodeller som Grön fond, Demo och Fond i fond håller på att utvecklas.

Under träffen gjordes även en utblick på finansieringslösningar i andra länder. I Tyskland har förmånliga energisparlån införts som ett medel att öka energieffektiviseringen i bostadsbeståndet. Den statliga banken KfW utfärdar lånen i samarbete med lokala banker. Staten avsätter budgetmedel som KfW kan använda till energisparlån med låg ränta. Som motprestation måste fastighetsägaren följa de energieffektiviseringskrav som KfW definierat. Lånen omfattar alla typer av bostäder, oavsett ägarform.

Liknande statliga insatser för att underlätta för energiinvesteringar finns i bl.a. Skottland, Estland, Kanada och USA. Både i form av lån som staten tillhandahåller via ett finansieringsinstitut och genom statliga lånegarantier. Syftet är att öka möjligheterna till finansiering och sänka kapitalkostnaderna så energieffektiviseringsåtgärder som annars inte skulle genomföras blir lönsamma.

Gröna obligationer För att kanalisera den privata sektorns kapital har det under de senaste åren börjat växa fram en marknad för gröna obligationer. En ”grön obligation” är ett finansiellt skuldinstrument som finansierar en hållbar ”grönstämplad” aktivitet inom till exempel förnybar energi, energieffektivisering eller liknande.

Svenska institutionella investerare är pionjärer när det gäller efterfrågan på ”gröna” obligationer. I takt med att allt fler investerare integrerar miljö- och hållbarhetsfrågor i sina investeringsstrategier väntas marknaden fortsätta att växa snabbt. Obligationerna ses som en viktig faktor för att skynda på investeringar som gynnar miljön och som bromsar den globala uppvärmningen.

Även svenska kommuner och landsting ligger långt framme med grön finansiering. Där har gröna obligationer lyfts fram som en möjlig väg för att kanalisera ytterligare resurser till omställningen till ett hållbart samhälle.

I bilaga 1 presenteras en mer utförlig sammanställning om gröna obligationer.

Page 48: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

44

Behovsanalys Under kartläggningen av behov kring finansiering för SMF genomfördes ett samarbete mellan denna förstudie och ett annat pågående projekt om finansiering inom Energimyndigheten. Det andra projektet är baserat på en instruktion från regeringen om att informera banker och finansieringsinstitut om möjligheterna att medverka till energieffektivisering. Energimyndigheten valde under förstudiens gång att arbetet med finansieringsfrågan ska drivas inom detta andra projekt. Därför har mindre fokus lagts på finansieringsfrågor i förstudien om energiekonomi, förutom de nulägeskartläggningar som gjorts.

När det gäller området indikatorer i årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar o.s.v. är Energimyndighetens erfarenhet att intresset avseende hållbarhetsfrågor från företag, allmänhet med flera, har ökat kraftigt de senaste 10 åren. Detta inkluderar resurs- och energieffektivisering. Redovisningen ovan visar att det här även gäller investerare och den finansiella sektorn. Detta är viktigt, då det troligen gör att arbetet med miljö- och energifrågor kommer att integreras mer i verksamheten, från att tidigare ofta ha setts som en sidoverksamhet, eller extern kostnad som det nämns i texten litteraturstudier ovan. Men urvalet i litteraturstudien visar samtidigt att området är i en utvecklingsfas. Indikatorerna som utgör grund för jämförelser och värderingar behöver förbättras och göras mer enhetliga. Området är dock svårt och det behövs samarbete och samverkan mellan olika typer av aktörer, på nationell nivå, men även internationellt. I nuläget är det kanske främst de större företagen som berörs, men utvecklingen kommer mer och mer att inkludera de mindre företagen.

En annan slutsats är att delområdena i förstudien ofta hänger ihop som en enhet, dvs. som området energiekonomi. Gällande indikatorer i årsredovisningen kan man se en stark koppling till delområdena upphandling och finansiering. Denna typ av indikatorer har även påverkan på delområdena ledningsgrupper, leverantörsled, mervärden, hållbarhetslagen och ekonomisk revision.

Ekonomisk revision 3.4.9

Vilka möjligheter till ökad energieffektivisering skulle det medföra om den ekonomiska revisionen utvecklades till att även omfatta energi- och klimataspekter? Det är den frågeställning som studerats i detta avsnitt.

Litteraturstudie FAR Projektgrupp – Hållbar utveckling – inom sektionen för små och medelstora företag

FAR (Förenade Auktoriserade Revisorer) är en branschorganisation för revisorer och rådgivare med ca 6 500 medlemmar som har drivit ett arbete med att utveckla en modell som kan ses som ett första försök att skapa en redovisningsmetod för icke finansiell information för små och medelstora företag. Slutrapporten från arbetet omfattar avrapportering av projektgruppens arbete (2011/2012), inom det s.k. MER-projektet. MER står för Miljöengagerade revisorer – en sammanslutning av revisorer, rådgivare och övriga med syfte att sprida kunskap kring godstransporter, tjänsteresor och energi. Rapporten kommer fram till att den främsta slutsatsen från årets arbete är att det är en

Page 49: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

45

framgångsfaktor för FAR om organisationen kan erbjuda relevanta utbildningar samt utforma redovisnings- och revisionsrekommendation avseende framförallt energi för branschen.

Nulägesbeskrivning

Den här förstudien har analyserat tidigare rapporter om kopplingen mellan ekonomisk revision kontra energieffektivisering och annat miljöarbete i SMF. Utifrån resultatet från den analysen har det inom ramen för den nu genomförda förstudien förts diskussioner med några av de revisorer som drivit denna fråga, först initiala diskussioner under tidig höst 2016 och därefter under våren 2017 då ämnet kunde diskuteras mer framåtsyftande utifrån hela begreppet energiekonomi.

Eftersom Energimyndighetens tidigare samarbete och diskussioner med den grupp av ekonomiska revisorer som arbetade med frågan om integrering av energiaspekten i den ordinarie revisionen pågick för drygt fem år sedan så har vissa förändringar ägt rum. Både den första och andra projektledaren för den grupp som utvecklade frågan under branschorganisationens FARs paraply har utnämnts till chefer inom annan verksamhet.12 Båda var dock villiga att delge sina erfarenheter och syn på utvecklingen inom området.

Kontakter med några av de övriga medlemmarna i den tidigare gruppen visade att arbetet med att utveckla miljö- och energifrågan inom ordinarie ekonomisk revision fortgår. Strukturen inom gruppen har förändrats, men kärnan är kvar. Företagens och revisorernas intresse och kunskap har breddats och fördjupats.

Den bild som växte fram i diskussionerna med revisorerna var att förändringarna i omvärlden, som ökad aktivitet i näringsliv och politik avseende klimateffekter och hållbarhetsfrågor, har ökat förståelsen och intresset i de ekonomiska revisorernas bransch och även hos deras branschorganisation FAR. De FAR-representanter som förstudiens arbetsgrupp har varit i kontakt med uppger att det blir allt viktigare att de ekonomiska revisorerna tar en aktiv roll i arbetet för hållbar utveckling.

Enligt Energimyndighetens erfarenhet, och vad som även framkommer inom förstudien Energiekonomi, är att det ofta är svårt att nå ut till målgruppen små och medelstora företag. Det handlar dels om att det finns så många företag att nå ut till, men också om att SMF ofta har ont om tid och ofta bristande kunskap och/eller organisatorisk kapacitet för att hantera till exempel energiaspekten. Samtidigt är det också en förtroendefråga. Det är svårt för mindre företag att kunna utvärdera om de kan lita på förslag som de får från leverantörer av energieffektivisering. Detta bekräftar också den bild som Energimyndigheten har fått genom sitt arbete med företag genom åren, i synnerhet för de mindre företagen. Här har ekonomiska revisorer en informationsfördel. För många mindre företag är de ekonomiska revisorerna en trygghet, en part som kvalitetsgranskar verksamheten och ser till att ekonomin är korrekt. Ofta har företagen samma revisorer över en längre tid, vilket ger kontinuitet och bygger upp ett förtroende.

12 FAR är en branschorganisation för lönekonsulter, redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare.

Page 50: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

46

Även på internationell nivå pågår aktivitet om hur de ekonomiska revisorerna ska kunna bidra i företagens hållbarhetsarbete. Hållbarhetsfrågorna blir allt viktigare även globalt.

Sammanfattningsvis finns hos de ekonomiska revisorerna ett intresse för energifrågan och det pågår en aktivitet, men det är fortfarande i begränsad omfattning och arbetet saknar tydlig struktur. Drivkraften är mer de enskilda revisorernas egna engagemang än en tydlig affärsmodell från branschen.

Behovsanalys Som framgår av ovanstående beskrivning har de ekonomiska revisorerna en ingång och ett generellt förtroende hos företagen. Här finns en möjlighet att skapa en kontinuitet i att utveckla de mindre företagens arbete med hållbarhetsfrågorna inklusive energiaspekten. Ett problem i nuläget är revisorernas bristande kunskap inom energiområdet, eftersom endast ett fåtal av de ekonomiska revisorerna har den nödvändiga energikunskapen för att vara en aktiv drivande utvecklingspart. Med bristfällig kunskap är det svårt att ta upp frågan med företagen, och man kan till och med riskera att ge dåliga råd och därmed riskera sitt förtroende. I dagsläget finns inte heller några framtagna indikatorer som skulle kunna användas för revision inom hållbarhetsområdet.

Ett sätt att komma vidare kan vara ett projekt med fokus på kunskapsutveckling för ekonomiska revisorer, likt några andra projekt inom Energimyndighetens nationella regionalfondsprogram, till exempel Coachprojektet och Incitamentsprojektet. Ett sådant upplägg bör inkludera både revisorerna och SMF.

Det skulle vara ett stort framsteg för energieffektivisering i små och medelstora företag om de ekonomiska revisorerna kan involveras i att utveckla kunskapen och förståelsen hos SMF avseende energiaspekten. Till exempel skulle revisorerna kunna bidra i arbetet med att utveckla och identifiera mervärden inom företag. Men nytta skulle också uppnås i ett brett perspektiv, att tillsammans med Energimyndigheten kunna utveckla området, samt i ett spridningshänseende.

I diskussionerna med branschföreträdare för de ekonomiska revisorerna framkom ett stort intresse att utveckla energikunskapen i branschen. De uttryckte ett ökande behov hos de mindre företagen att anpassa sig till kommande krav avseende energieffektivisering och hållbarhet generellt. Vidare såg de ett stort behov av att samarbeta med Energimyndigheten och andra kunniga aktörer.

Upphandling 3.4.10

En väl genomförd upphandling skapar förutsättningar för att inkludera energiaspekter som kan ge långsiktigt låga driftskostnader och effektivare energianvändning. Detta ställer dock krav på verktyg och strukturer, kunskap och resurser. Det kan vara en utmaning för mindre företag. Inom ramen för förstudien har en kartläggning genomförts över tillgängliga verktyg och metodstöd för upphandling och i vilken mån de är anpassade för mindre företag.

Page 51: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

47

Nuläge Inventering av befintliga hjälpmedel för upphandling och hur de är anpassade till små och medelstora företag SMF kan ha två roller avseende hållbarhetskrav (t.ex. energieffektivitet) vid upphandling. Den ena rollen är att de är leverantör, d.v.s. den som ska lämna ett anbud på en upphandlingsförfrågan som innehåller hållbarhetskrav. Den andra rollen är som inköpare när företaget ska göra inköp och då har möjlighet att ställa hållbarhetskrav.

Merparten av de stöd som finns för hållbar upphandling är utformade för att stödja offentlig sektor. Delar av dessa hjälpmedel är dock möjliga att tillämpa för alla typer av aktörer, t.ex. SMF. Privata företag har större frihetsgrader vid upphandling än offentlig sektor. Det förenklar företagens kravställande. De kan till exempel ställa specifika krav på ett visst tredjepartscertifieringssystem, medan aktörer i den offentliga sektorn alltid måste acceptera likvärdiga system.

Den statliga Upphandlingsmyndigheten är dominerande när det gäller att ta fram hjälpmedel för hållbar upphandling. Det finns dock ett antal andra initiativ som också erbjuder hjälpmedel för hållbar upphandling. I bilaga 5 presenteras en kartläggning över tillgängliga hjälpmedel. Kartläggningen gör inga anspråk på att vara fullständig, den syftar endast till att visa några exempel.

Det finns ett antal hjälpmedel utarbetade för att stödja hållbar upphandling. Dessa är dock nästan uteslutande utvecklade för offentlig sektor som målgrupp. Verktyg anpassade till mindre företags förutsättningar saknas i nuläget. Upphandlingsmyndighetens kriteriedatabas är en bra grund för hållbar upphandling, men kännedomen om den behöver öka bland SMF. Även de andra hjälpmedel som identifierats är i huvudsak utvecklade för andra målgrupper än SMF.

De publikt tillgängliga hjälpmedel som finns är spridda på olika hemsidor och andra platser, och är ofta svåra att finna i webbplatsstrukturerna. Hänvisningar mellan olika ställen där hjälpmedel finns saknas, liksom ett självklart ställe att hänvisa till för de SMF som vill arbeta med hållbar upphandling. Energimyndigheten skulle kunna ta fram en hemsida med länkar till platser för information om upphandling som är relevanta för SMF.

Hållbarhetskrav för SMF består ofta av krav på systematiskt miljöarbete och/eller uppfyllande av en viss hållbarhetsmärkning/certifiering. Beskrivningar av detta finns på olika webbsidor, men har inte sammanställts i denna kartläggning.

Flera av de personer som har vidtalats i denna förstudie menar att SMF är tveksamma till att svara på förfrågningsunderlag med hållbarhetskrav. Det är främst av tre anledningar; kraven uppfattas som svårgenomträngliga och tidskrävande, de upphandlande organisationerna upplevs som anonyma och de svarande företagen har inte alltid den kompetens som efterfrågas. Det finns med andra ord ett behov av att utveckla ett stöd om hållbar upphandling för SMF.

Möte med Upphandlingsmyndigheten

Inom ramen för denna förstudie har ett möte hållits med Upphandlingsmyndigheten för att få insyn i vilka typer av arbete de gör som SMF kan dra nytta av. Mötet tydliggjorde

Page 52: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

48

att det finns mycket stöd riktat till företag vars varor och tjänster handlas upp av offentlig sektor, men inget specifikt som är riktat till privata företag som handlar upp varor och tjänster. Det konstaterades dock att stora delar av Upphandlingsmyndighetens material för den offentliga sektorns upphandling skulle kunna anpassas så att det kan användas även av upphandlande privata företag. Detta skulle erfordra en genomgång av Upphandlingsmyndighetens dokument och kriterier för en anpassning till ökad hållbarhetshänsyn/energieffektivitet vid privata företags upphandling.

Samtal med EEF, Energieffektiviseringsföretagen

Energieffektiviseringsföretagen (EEF) är en sammanslutning av företag som levererar tjänster och produkter för energieffektivisering. De arbetar bland annat att ta fram vägledningar som företag och organisationer ska kunna använda vid beställning och genomförande av energieffektiviserande åtgärder. Inledningsvis tas vägledningar fram för fyra målgrupper, bostadsrättsföreningar, mindre fastighetsägare, små industriföretag samt lokalhyresgäster. Vägledningarna syftar till att förenkla för beställaren att upphandla energikrävande utrustning och system samt leverantörer av energitjänster. Studier har visat att beställare, särskilt när det gäller småföretag, behöver öka kunskap vid genomförandet av åtgärder för ökad energieffektivitet och även ökat förtroende i samband med att anlita olika typer av energieffektiviseringstjänster. EEF arbetar också med att stimulera leverantörer av energitjänster att utveckla nya affärsmodeller bättre anpassade till SMF:s behov.

Energimyndighetens Incitamentsprojektet

Inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet driver Energimyndigheten projektet Incitament för energieffektivisering. Projektet syftar till att öka tillsynsmyndigheternas kunskap om energieffektivisering. Fyra vägledningar har tagits fram för områdena jordbruk, gjuteribranschen, ytbehandling samt åtgärdsplaner. Vägledningen för åtgärdsplaner är främst ett stöd för att SMF ska genomföra åtgärder för ökad energieffektivitet. Tyngdpunkten ligger på vilka krav som ska ställas vid inköp av energikrävande utrustning och system. Som komplement till vägledningsskriften har man utvecklat ett kalkylverktyg så att beställaren ska kunna utvärdera olika anbud.

Samtal med BeBo om utbildningar i lönsamhetsberäkning Energimyndigheten finansierar sedan många år tillbaka beställarnätverken BELOK och BeBo, med fokus på lokaler respektive flerbostadshus. Nätverken har traditionellt fungerat som innovationskluster, vilket drivit utvecklingen av bebyggelsens energieffektivitet i Sverige. De senaste åren har en satsning också gjorts på drift och underhåll i byggnader. Kunskapen hos driftpersonalen behöver ökas i samma takt som komplexiteten i de tekniska systemen ökar. Som en del i detta arbete BeBo- och Belok-nätverken arrangerat utbildningar riktat mot denna målgrupp. En annan utbildningsinsats som BeBo har genomfört avser lönsamhetsberäkningar för investering i energieffektivitet. Denna utbildning har sin bakgrund i en insikt hos BeBo-nätverkets medlemmar om vilken avgörande betydelse de valda beräkningsförutsättningarna (t.ex. val av kalkylränta och avskrivningstid) har.

I en diskussion med Göran Werner, som är koordinator för nätverket BeBo, betonade han att det inom fastighetsbranschen saknas kunskap för upphandling av energieffektiv

Page 53: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

49

teknik. Tekniken finns ofta på marknaden, men beställarnas kunskap om den är bristfällig. BeBo arrangerar bl.a. utbildningar för att öka beställarkompetensen om olika tekniska lösningar, t.ex. ventilationssystem med mycket energieffektiv återvinning. BeBo genomför också teknikupphandlingar i de fall utrustning eller byggnadskomponenter med tillräckligt bra energiprestanda saknas på marknaden.

Funktionsbeskrivningar av teknik behöver göras tillräckligt tydliga för att de mest energieffektiva och kostnadseffektiva lösningarna ska väljas. Samtidigt måste beställarna avsätta tillräckligt med tid för att beställningen ska bli bra. Att använda sig av samarbete i form av så kallad ”partnering”, där beställare och entreprenörer arbetar tillsammans, kan lösa en del sådana problem.

Den kostnadsfria webbutbildningen ”Energilyftet” som Energimyndigheten tagit fram framhölls av Göran Werner som ett bra initiativ för att öka kunskapen om energieffektivisering. Han pekade även på att det finns kunskapsbrister avseende vilken påverkan valet av indata i lönsamhetskalkylerna får. Valet av kalkylränta har avgörande betydelse för hur stor den beräknade lönsamheten blir.

Behovsanalys Som framgår av ovanstående beskrivning finns ett behov av ett kunskapslyft för små och medelstora företag när det gäller upphandling. Det kan därför behövas att enkla verktyg och strukturer för energieffektiv upphandling tas fram för små och medelstora företag. Energimyndigheten skulle i ett genomförandeprojekt kunna arbeta med bl.a. Upphandlingsmyndigheten för att arbeta med att de upphandlingsverktyg som de redan har tagit fram anpassas för små och medelstora företags bruk. Energimyndigheten skulle också kunna satsa på ett kunskapslyft för SMF liknande den satsning som idag sker för energieffektiva byggnader genom det så kallade Energilyftet, och inom ramen för detta satsa på utbildning avseende beräkningsförutsättningarnas betydelse för utfallet i lönsamhetskalkylerna.

Goda exempel på initiativ 3.4.11

Nedan presenteras två olika exempel på initiativ som tagits i syfte att öka takten på genomförandet av energiåtgärder. I båda exemplen har organisationerna satt upp specifika mål för minskning av energianvändningen som de aktörer som ansluter sig till uppropet förbinder sig att försöka nå.

Skåneinitiativet Ett exempel på initiativ som tagits av en branschorganisation kommer från Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags, SABO. De lanserade det så kallade Skåneinitiativet på sin konferens SABOs energiutmaning år 2008 i Malmö. De 80 företag som då fanns representerade röstade fram en målsättning som innebär att de företag som ansluter sig ska minska sin energianvändning med 20 procent från år 2007 till år 2016. De företag som valde att anta utmaningen skrev under en avsiktsförklaring kallad Skåneinitiativet där de åtog sig följande:

Skåneinitiativet ska vara förankrat i företagets styrelse och ledningsgrupp.

Page 54: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

50

En ansvarig person ska vara utsedd i varje företag, denna person ansvarar för rapportering av energianvändning och för kontakter om Skåneinitiativet.

Rapportering av energianvändningen sker årligen till SABO.

För att stödja de deltagande företagen har SABO genomfört en rad olika aktiviteter.

Idag har 105 av de allmännyttiga bostadsbolagen signerat avsiktsförklaringen. Tillsammans äger de drygt 396 000 bostäder, vilket motsvarar ca 17 procent av hela det svenska lägenhetsbeståndet. Energianvändningen har i hela det bostadsbestånd som SABOs medlemmar äger minskat med 17 procent (från 153 kWh/m2 Atemp och år till 127 kWh/m2 Atemp och år) under perioden 2007-2015. Den uppnådda energieffektiviseringen är nära den genomförandetakt som krävs för att nå målet.

Energy Agreement for Sustainable Growth Inom ramen för ”Energy Agreement for Sustainable Growth” har mer än 40 organisationer i Nederländerna skapat grunden för en robust och framtidssäkrad energi- och klimatpolicy. Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra myndigheternas mål att skapa ett hållbart energisystem till år 2050. De medverkande aktörerna har satt upp följande mål:

Minska energianvändningen med i genomsnitt 1,5 procent årligen. Det antas mer än väl uppfylla kraven i EUs Energieffektiviseringsdirektiv.

Den minskade energianvändningen kommer att leda till en besparing på 100 petajoule(PJ) i den slutliga energianvändningen till år 2020.13

En ökning av andelen energi som genereras från förnybara energikällor från 4,4 procent till 14 procent till 2020, vilket följer EU-kraven.

Ökningen av andelen förnybar energi ska fortsatt öka till 16 procent år 2023.

Minst 15 000 heltidsjobb skapas, varav en stor andel under de närmaste 5 åren.

För att målen som beskrivs ovan ska nås lyfter organisationen Energy Agreement for Sustainable Growth (2013) fram 10 olika delområden. De av dessa 10 områden som kan kopplas till SMF är energieffektivisering inom olika sektorer, innovationer och export inom energiområdet samt finansieringsprogram.

Exempel på åtgärder inom dessa områden är:

Skapande av ett expertcenter som ska ge stöd åt företag och finansiärer i fråga om effektiva energieffektiviseringsåtgärder inom industri och jordbruk.

Pilotprojekt för EPA; ”Energy Performance Assessment.

Skapa ett bra klimat för investeringar och tillväxt för både befintliga och nya Clean Tech företag.

13 Vilket motsvarar knappt 28 TWh

Page 55: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

51

Samverkan med insatser inom ”Energy Key Economic Sector” (en av flera sektorer som prioriterats av den nederländska staten).

Insatser ska utvecklas där bl.a. SMFs medverkan lyfts fram.

Utveckla ett omfattande program för finansiering av de identifierade åtgärderna.

3.5 Slutsatser

Arbetet med den här förstudien har visat att det finns en alltmer utbredd förståelse hos flera olika aktörer att små och medelstora företag har mycket att vinna på att bättre ta till vara på de möjligheter som energieffektivisering medför. Drivkrafterna är många, och några exempel är minskade kostnader och ökad konkurrenskraft till följd av minskad miljöpåverkan och ökat engagemang hos den egna personalen.

Även om drivkrafterna för att arbeta med energieffektivisering är tydliga finns det också flera hinder för små och medelstora företag att utveckla sitt arbete med energieffektivisering. Stora företag har ofta personal som arbetar med energieffektivisering. Denna resurs saknas ofta i mindre företag där några få personer hanterar alla förekommande frågeställningar. Det är därför en utmaning för företagen att ha tillräcklig kompetens för att identifiera och prioritera rätt åtgärder, och att avsätta tid för att få arbetet genomfört. I många fall saknar även branschorganisationerna, som skulle kunna ge företagen ett stöd anpassat till den aktuella branschens förutsättningar, resurser för att kunna ge medlemsföretagen erforderligt stöd inom energiområdet.

I ett flertal studier har ledningsgruppers engagemang betydelse för företagens arbete med energieffektivisering belysts. Detta har bekräftats under arbetet med denna förstudie där ledningsgruppernas kunskap och engagemang framstår som avgörande för hur energifrågorna prioriteras. Energimyndigheten har tagit initiativ till flera åtgärder för att stödja SMF, och idag finns möjligheter för dessa företag att få stöd för att genomföra energikartläggningar och delta i energinätverk tillsammans med andra företag. Här finns en möjlighet att utveckla Energimyndighetens projekt till att i större utsträckning än idag omfatta beslutsfattande och företagsnytta.

Mervärden av energieffektivisering uppmärksammas allt mer, både i Sverige och internationellt, och har en nära koppling till vilka beslut som fattas om energieffektiviserande åtgärder vid beslutsfattandet. Det är betydelsefullt att notera att mervärden kan betraktas ur två olika men parallella perspektiv. Det ena perspektivet är att energieffektivisering ses som målet och att mervärdena erhålls vid sidan om. Det andra perspektivet är att energieffektivisering ses som ett mervärde till det motiv som företaget har för en förändring. Utgångspunkten i det senare fallet är att företag fattar beslut baserat på förändringar eller förbättringar av sin kärnverksamhet eller sina kärnintressen. De frågeställningar som lyfts inom energiekonomi handlar då om att koppla effektivare energianvändning till dessa intressen för att motivera till förändring. Energimyndighetens insatser måste ta mer hänsyn till att de flesta av företagens investeringar i förändringsarbete inte har energieffektivisering som huvudmotiv, utan det är oftast andra intressen som bejakas. Genom att koppla energieffektivisering till

Page 56: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

52

dessa kärnintressen för företagen kan Energimyndigheten lyfta fram energieffektivisering som ett sätt att främja dessa.

En slutsats som dras i denna förstudie om mervärden är att det skulle vara värdefullt för små och medelstora företag att kunna identifiera, synliggöra och kvantifiera relevanta mervärden av olika energiåtgärder. Detta skulle kunna medföra att energifrågornas betydelse blir tydligare för företagens ledningsgrupper samtidigt som beslutsunderlagen för åtgärder blir mer fullständiga än om endast värdet av den minskade energianvändningen beaktas. Här skulle ett verktyg som underlättar för små och medelstora företag att inkludera mervärden av energieffektivisering vid beslut om genomförande kunna vara värdefullt.

För att ett företag ska vara konkurrenskraftigt måste det kunna svara mot de krav som deras kunder ställer. Vilka krav som ställs och vad kraven omfattar varierar mellan olika branscher, och var i kedjan av leverantörer som företagen befinner sig. I de samtal som har förts med olika aktörer under arbetet med förstudien återkommer flera olika personer flera gånger till att de förväntar sig att kraven på hållbarhet kommer att öka i framtiden, och några av de företagsrepresentanter som förstudiens arbetsgrupp har träffat har utryckt att de ser ett värde av att ligga i framkant när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor. Detta synsätt förstärks av den effekt som den nya lagstiftningen om krav på hållbarhetsredovisning som införts för stora företag inom EU väntas medföra.

Hur de små och medelstora företagen ska kunna följa med i den förväntade samhällsutvecklingen och dra nytta av de möjligheter till ökad konkurrenskraft som dessa förändringar kan medföra är en viktig fråga som har tydliga kopplingar till hur energi- och klimataspekter redovisas. Det behövs mycket mer kunskap om hur indikatorer ska hanteras. Energimyndigheten bör följa utvecklingen på området, inte minst för hur SMF påverkas. Energimyndigheten skulle också kunna bidra aktivt i arbetet med att förbättra kvaliteten på indikatorer på energieffektivitet, klimatutsläpp med mera. Även i den ekonomiska revisionen för små och medelstora företag skulle det vara värdefullt att utveckla och följa upp indikatorer för hållbarhet, inkluderat energieffektivitet.

Genom att ställa energikrav i samband med egna upphandlingar kan företag skapa förutsättningar för effektivare energianvändning och långsiktigt låga energikostnader. För att kunna inkludera energiaspekter vid upphandling behöver företagen tillgång till rätt kunskap, tillräckliga resurser och effektiva verktyg och strukturer. Detta är en utmaning för mindre företag. Förstudien har visat att det finns ett behov av specifika riktade insatser för att lyfta kunskapen inom upphandling bland små och medelstora företag. Det saknas också verktyg och strukturer för upphandling som är anpassade till små och medelstora företags förutsättningar. Här kan Energimyndigheten spela en viktig roll genom att medverka till att lämpliga och effektiva verktyg och metoder tas fram samtidigt som en satsning på ett kunskapslyft inom upphandling för små och medelstora företag genomförs.

Ett av de områden som har studerats i förstudien var förutsättningarna för små och medelstora företag att finansiera investeringar för att kunna genomföra energiåtgärder. Svårigheter med finansiering är ett hinder för energieffektivisering som ofta lyfts fram. I den här studien har de samtal som förts runt finansiering inte indikerat att det skulle

Page 57: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

53

vara ett betydande hinder för företagen att genomföra energiåtgärder. Inom Energimyndigheten pågår ett arbete baserat på en instruktion från regeringen där finansiering av energiåtgärder undersöks närmare. Det finns därför inte anledning att i nuläget titta närmare på den frågeställningen. Utvecklingen inom finansiering av energiåtgärder bör istället följas som en del av omvärldsbevakningen i ett eventuellt kommande projekt inom energiekonomi eller under andra initiativ.

Under arbetet med förstudien har det visat sig vara svårt att göra klara avgränsningar mellan de sju delområden som inkluderades i projektet. De olika delområdena både tangerar och överlappar varandra. Att öka kunskapen om energiekonomi har visat sig vara relevant. Dels ur perspektivet att fler företag måste förmås att ta till vara den lönsamma potential de har för att minska sin energianvändning för att Sverige ska kunna nå uppsatta hållbarhetsmål och dels för att företagen ska kunna utvecklas och öka sin konkurrenskraft. Flera av de belysta frågeställningarna bör därför utvecklas vidare i andra sammanhang.

Synergier med andra projekt inom Nationella regionalfondsprogrammet

Med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden driver Energimyndigheten flera projekt som syftar till att minska energianvändningen i små och medelstora företag. Förutom att erbjuda stöd för genomförande av energikartläggningar och medverkan i energinätverk för kunskapsspridning pågår ett projekt som syftar till att höja tillsynspersonalens kunskap om energieffektivisering så att de i samband med miljötillsyn av energiaspekten enligt miljöbalken kan bistå med information och rådgivning. Tanken är att via tillsynen tydliggöra gällande lagkrav och med det som grund stödja företagen i deras arbete med energieffektivisering. Ett nytt projekt som hanterar frågor inom området energiekonomi med fokus på att synliggöra företagsnyttan med energieffektivisering och på att utveckla metoder och verktyg som stöd för detta skulle kunna skapa flera synergieffekter. Dels kan ett sådant projekt utveckla konkreta metoder som kan spridas via de kanaler som redan finns etablerade och dels kan resultaten av samtliga projekt spridas till fler företag.

Energiekonomiprojektet passar väl in bland övriga projekt inom det nationella regionalfondsprogrammet, och synergier kan skapas. Energiekonomiprojektets frågor är relevanta för de flesta andra projekten i det nationella regionalfondsprogrammet, och de andra projekten kan användas som kanaler genom vilka kunskap om området energiekonomi kan spridas. Energiekonomi skulle kunna fungera som ett stöd för övriga projekt inom det nationella regionalfondsprogrammet.

Fortsatt arbete oavsett genomförandeprojekt för Energiekonomi

Energieffektiviseringsnätverken är ett av de projekt som erbjuder en god kanal för kunskapsspridning. Förutom att material kan spridas kan även tematräffar genomföras där energiekonomiområdet kan belysas extra. En möjlighet är att hålla ”räknestugor” angående mervärden, där företag tillsammans och med vägledning kan analysera och möjligtvis räkna på mervärden av energieffektiviseringsåtgärder för sin egen verksamhet.

Page 58: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

54

Kunskap och material från energiekonomiområden kan även spridas genom Incitamentsprojektet, Miljöstudier, Energikartläggningsstödet (EKS) samt Energitjänster.

Genom projektet Innovativ utvärdering kan arbetet inom området energiekonomi utforska nuläget gällande företagens behov och förståelse för de frågor som energiekonomi hanterar. För Innovativ utvärdering innebär det att ställa frågor om mervärden i enkäter, och för energikartläggningsstödet (EKS) handlar det om att ställa frågor om mervärden i samband med rapportering.

Genom att följa arbetet baserat på instruktionen från regeringen om att undersöka bankernas möjligheter att erbjuda finansieringslösningar kan frågan om finansiering följas upp.

Ett eventuellt genomförandeprojekt inom energiekonomi skulle vidare kunna erbjuda primärt stöd genom framtagande av material, spridande av information genom seminarier och tematräffar, samt skapande av verktyg som underlättar beslutsfattande.

Page 59: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

55

4 Förslag till genomförandeprojekt inom området energiekonomi

Det finns en stor outnyttjad potential till lönsam energieffektivisering inom små och medelstora företag. För att kunna realisera en större del av denna potential behöver företagen stöd av olika slag, och de frågor som har behandlats i denna förstudie kan leda till effektiva nya, och förbättrade befintliga, stödformer.

Resultatet av förstudien visar att det finns flera frågeställningar inom energiekonomi som skulle kunna utvecklas i ett genomförandeprojekt. I ett genomförandeprojekt med fokus på energiekonomi kan de identifierade frågeställningarna besvaras och konkreta verktyg och effektiva metoder som stöd för små och medelstora företag utvecklas. Genom samverkan med de pågående projekten inom energieffektivisering i små och medelstora företag som myndigheten driver kan drivkrafter för energieffektivisering förstärkas och hinder undanröjas. Nedan presenteras några frågeställningar som skulle kunna belysas i ett genomförandeprojekt:

Hur kan den företagsnytta som energieffektivisering kan medföra synliggöras för beslutsfattare i små och medelstora företag?

Hur ska ett verktyg utformas för att underlätta för små och medelstora företag att inkludera mervärden vid beslut om genomförande av energiåtgärder?

Kan schablonvärden av mervärden kopplade till energieffektiviseringsåtgärder vara användbara? Kan dom tas fram för att användas i eventuella investeringsverktyg?

Hur kan Energimyndigheten presentera energieffektivisering som mervärde i samband med investeringar i företagens kärnintressen?

Hur kan små och medelstora företag utveckla sitt hållbarhetsarbete till att bli en konkurrensfördel?

Hur kan indikatorer för hållbarhet och hållbarhetsredovisning ge prioritet till energifrågan och samtidigt underlätta för företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete med trovärdighet?

Hur kan ett kunskapslyft inom till exempel upphandling och kravställande inom leverantörsled för små och medelstora företag genomföras? Vilka verktyg, rutiner och metoder behöver utvecklas för att ett kunskapslyft ska få genomslag?

Hur kan energieffektivisering bli en strategisk fråga, d.v.s. hur kan Energimyndighetens och företagens erfarenheter från hållbarhetsfrågorna och kartläggningsarbetet användas för att få fler ledningsgrupper att prioritera frågan?

Page 60: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

56

5 Referenser

Nedan anges de skriftliga källor som använts som stöd för förstudien.

Rapporter

Analys av slutredovisningar, Energimyndighetens kartläggningsstöd 2010 till 2014, WSP 2017

10 år med PFE: Resultat, erfarenheter och slutsatser, ER-nummer 2016-28, Energimyndigheten

Guide för genomförande av energieffektiviseringsåtgärder i företag, WSP 2017

Mervärden

Dahlgren, M. 2016. Breaking the silos: Bridging the resource nexus in the textile industry when adapting to Zero Liquid Discharge. Uppsala Universitet, Institutionen för Geovetenskaper.

Finman, H., Laitner, J.A., 2001. Industry, Energy Efficiency and Productivity Improvements. Presenterad på ACEEE 2001 Summer Study on Energy Efficiency in Industry, s. 561-570.

Worrell, E., Laitner, J.A.,Ruth, M., Finman, H.,2003. Productivity benefits industrial energy efficiency measures. Energy 28, 1081-1098. Doi; 10.1016/S0360-5442(03)00091-4

Hall, N.P., Roth, J.A., 2003. Non-energy benefits from commercial and industrial energy efficiency programs: Energy efficiency may not be the best story. Presenterad på International Energy Program Evaluation Conference 2003, s. 689-702.

Hasanbeigi, A., Price, L., 2015. A technical review of emerging technologies for energy and water efficiency and pollution reduction in the textile industry. Journal of Cleaner Production 95, s. 30-44.

IEA, 2014. Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency.

Nehler, T., Thollander, P., Ottosson, M., Dahlgren, M., 2014. Including non-energy benefits in investment calculations in industry- empirical findings from Sweden. Presenterad på ECEEE 2014, Industrial Summer Study: Retool for a competitive and sustainable industry, 2-5 juni, 2014, Arnhem, Nederländerna, s. 711-719.

Rasmussen, J., 2014. Energy-efficiency investments and the concepts of non-energy benfits and investment behavior. Presenterad på ECEEE 2014 Industrial Summer Study- Retool for a Competitive and Sustainable Industry, s. 733-744.

Nehler, T., Rasmussen, J., 2015. How do firms consider non-energy benefits? Empirical findings on energy efficiency investments in Swedish industry. Journal of Cleaner Production.

Page 61: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

57

WSP. 2017. Seeing is believing - Visualizing helps realize the Hidden Benefits of Energy Efficiency. Paper till “eceee 2017 Summer Study on Energy Efficiency”

Leverantörsled

Att ställa krav på leverantörer för energieffektivisering, Larsson Konsult/ Maraton Konsult, 2014

Ekonomisk revision

FAR Projektgrupp - Hållbar utveckling –inom sektionen för Små & medelstora företag. Avrapportering av projektgruppens arbete 2011/2012. Det så kallade MER-projektet, 2012-08-17

Pressmeddelande ”Konkurrenskraft och hållbarhet med hjälp av rätt affärsmodell” med anledning av César Levy Franças doktorsavhandling. Blekinge Tekniska Högskola, 2017

Intervjuade aktörer:

Samtal med Gunilla Sandström som var projektledare för projektet med gruppen för miljöengagerade revisorer, MER, under åren 2004 - 2011. Gunilla arbetar numera på företaget Ahlsells som hållbarhetsansvarig. Möte under september 2016.

Samtal med Pia Bäckman projektledare för projektet miljöengagerade revisorer under 2011-2013, arbetar nu som chef på ett tjänsteföretag, dvs inte i revisorverksamhet. Kontakt skedde i september 2016.

Samtal med Lars Lidgren, revisor och ägare av ett mindre revisorföretag, samt medlem i nätverket för miljöengagerade revisorer. Ingår fortfarande i nätverket. Möte skedde i september 2016 samt i februari 2017.

Samtal med Annika Nygren, revisor samt medlem i nätverket för miljöengagerade revisorer. Ingår fortfarande i nätverket. Möte skedde i september 2016.

Hållbarhetslagen

Riksdagen, 2015. Regerings Proposition 2015/16:193. Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. https://data.riksdagen.se/fil/D719F903-297D-4B7A-A7B4-71C80C5B63A9

Finansiering

Latent demand, not funding, is biggest obstacle for building renovation. Artikeln publicerades på http://www.euractiv.com/section/energy/news/latent-demand-not-funding-is-biggest-obstacle-for-building-renovation/ den 12 maj 2017.

Goda exempel

Summary of Energy Agreement for Sustainable Growth, Wiebe Draijer, SER, the Social and Economic Council of the Netherlands, 2013

Page 62: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

58

Bilagor

Bilaga 1. Gröna obligationer 55

Bilaga 2. Sammanställning av rapporter om finansiering från Concerted Action Energy Efficiency Directive 61

Bilaga 3. Kartläggning av förutsättningar för banklån för energiåtgärder 69

Bilaga 4. Noteringar från workshop om Cirkulära finansieringslösningar 75

Bilaga 5. Inventering av hjälpmedel för upphandling 77

Page 63: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

59

Bilaga 1. Gröna obligationer

Inom ramen för förstudien om Energiekonomi har WSP sammanställt ett PM om gröna obligationer. Sammanställningen gjordes i januari 2017 av Karin Carlsson på WSP Civils.

Page 64: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

60

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Karin Carlsson

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-01-24

Gröna obligationer

Vad är en ”grön obligation”?

För att kanalisera den privata sektorns kapital har det under de senaste åren börjat växa fram en marknad för gröna obligationer. En ”grön obligation” är ett finansiellt skuldinstrument som finansierar en hållbar ”grönstämplad” aktivitet inom till exempel förnybar energi, energieffektivisering eller liknande. Utgivaren av en obligation kallas emittent, vilken kan vara staten, hypoteksinstitut, banker, kommuner och företag. En obligation är ett räntebärande skuldebrev, som vanligtvis löper på flera år, som ger avkastning i form av ränta och vars nominella belopp betalas tillbaka när löptiden har gått ut. Den tidsperiod som pengarna lånas ut, det vill säga den tid som en obligation löper, kallas löptid. Löptiden varierar mellan olika obligationer.

Det finns ingen allmänt vedertagen definition av vad som är en ”grön” obligation. Att en obligation benämns ”grön” syftar enbart på hur medlen som lånats upp genom att ge ut obligationen ska användas. Utgivaren (emittenten) åtar också sig ett ansvar att återrapportera till långivarna.

Marknaden

Den gröna obligationsmarknaden började utvecklas under 2007 och 2008, och har sedan dess vuxit till att bli en etablerad del av den globala kapitalmarknaden. Från att ha legat på

volymer under 5 miljarder $US fram till 2012, emitterades över 10 mdr $US under 2013 och

över 35 $US under 2014 enligt uppgifter från Världsbanken.14 Uppgifter från Climate Bond Initiative (CBI) visar att emissionerna av gröna obligationer fortsätter att öka och uppgick till hela 62 miljarder $US i oktober 2016. I förhållande till den totala obligationsmarknaden utgör gröna obligationer dock mindre än en procent i nuläget, enligt Green Finance Study.

Svenska institutionella investerare är pionjärer när det efterfrågan på ”gröna” obligationer. I takt med att allt fler investerare integrerar miljö- och hållbarhetsfrågor i sina investeringsstrategier väntas marknaden fortsätta att växa snabbt. Obligationerna ses som en viktig faktor för att skynda på investeringar som gynnar miljön och som bromsar den globala uppvärmningen.

Även svenska kommuner och landsting ligger långt framme med grön finansiering. Där har gröna obligationer lyfts fram som en möjlig väg för att kanalisera ytterligare resurser till omställningen till ett hållbart samhälle. 2013 var Göteborg den första staden i världen som gav ut en grön obligation för att låna pengar till investeringar som gynnar miljön och klimatet. Idag utgörs 4,4 av de totalt 38 miljarder SEK som Göteborgs Stad har i lån av gröna obligationer.15 Stockholms läns landsting emitterade i maj 2014, som första landsting, en grön obligation. Investeringsprojekt som ska finansieras av den gröna obligationen väljs ut i samråd med

14 Världsbanken, What are Green Bonds

15 http://finans.goteborg.se/greenbonds/

Page 65: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

61

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Karin Carlsson

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-01-24

internbanken. Projekten ligger inom ramen för fyra identifierade projektområden: hållbar

kollektivtrafik, hållbara byggnader, avfallshantering och vattenhantering. Hösten 2016 gav Kommuninvest ut sin första gröna obligation, riktad till svenska och internationella placerare. Med en volym om 600 miljoner $US, eller cirka 5,0 miljarder SEK, var det den största gröna obligation som hittills emitterats i de nordiska länderna.16

Vad driver marknaden?

I en kandidatuppsats om gröna obligationer från Handelshögskolan i Göteborg, presenterar författarna en modell för sambandet mellan förväntade drivkrafterna mellan gröna obligationer och klimatrelaterade projektinvesteringar.17

Figur 2: Modell för sambandet mellan förväntade drivkrafter mellan gröna obligationer och klimatrelaterade investeringar.

Syftet med studien har varit att undersöka drivkrafterna bakom emittering av gröna obligationer samt om dessa drivkrafter är tillräckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelaterade projekt. Sex olika organisationer som tillsammans representerar de svenska organisationer som totalt har emitterat de högsta beloppen i gröna obligationer för offentlig och privat sektor 2014 ingick i studien.

Studien har visat att även om en grön obligations likvid är öronmärkt till klimatrelaterade projekt så bidrar finansieringsformen inte direkt till en ökning av klimatrelaterade projekt då de projekt som finansieras av gröna obligationer hade genomförts oavsett möjligheten att emittera en grön obligation. Undersökningen indikerar att under nuvarande förhållanden på den svenska kapitalmarknaden är en ökning av i emittering av gröna obligationer inte likställt med en ökning i klimatrelaterade projektinvesteringar. Studien har i stället visat att det är redan befintliga klimatrelaterade projektplaner och ett redan befintligt miljöarbete som kan nyttjas för att emittera en grön obligation i syfte att stärka organisationens gröna profil samt att öka tillgången på kapital genom att nå en ny investerargrupp som annars inte hade investerat i företagets verksamhet.

16 http://www.va.se/nyheter/2016/03/16/gron-obligation-finansierar-svenska-miljoinvesteringar/ 17 Är gröna obligationer ett finansiellt instrument som bidrar till en hållbar utveckling? Anna Adlarsson, My Hammarström. 2015.

Page 66: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

62

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Karin Carlsson

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-01-24

Möjligheter till investeringar och vilken påverkan har det på klimatet?

Det finns ett behov av att underlätta kanaliseringen av kapital till miljö- och klimatrelaterade projekt och till finansiering av åtgärder för minskad klimatförändring. Det speglas bland annat i ett ökat intresse för hållbara investeringar hos institutionella och privata investerare. I hållbarhet inkluderas ofta miljöaspekter, sociala aspekter och frågor kring bolagsstyrning, vilket ofta förkortas ESG (av det engelska uttrycket environment, social and governance).

Ett sätt är att främja framväxten av en marknad för gröna obligationer. Denna finansieringsform är ett av flera instrument som kan användas för finansiering av miljö- och klimatrelaterade investeringar. Institutionella investerare har visat sig mycket intresserade av att placera sina medel i gröna obligationer som kombinerar en marknadsmässig avkastning samtidigt som pengarna gör en insats för klimatmålet. Emittenterna (långivarna) är stora företag med tillgång till obligationsmarknaden som finansieringsalternativ. Eftersom det vanligaste är att den organisation som ger ut obligationen ställer ut den med hela sin balansräkning som säkerhet, får den gröna obligationen samma kreditbetyg och därmed avkastning som motsvarande ”vanliga” obligationer som organisationen ställer ut. Tanken är att risken i emittenten genom projektet ska bli lägre eftersom många gröna obligationer handlar om en riskminskning/riskminimering, och på så sätt bör obligationen bli en attraktiv investering.

Genom gröna obligationer får investerare information om investeringar som är miljövänliga och erbjuds en möjlighet att investera i just dessa. De företag som finansierar sig genom gröna obligationer har också möjlighet att bredda sin investerarbas.

Gröna obligationer har ibland kritiserats för att de finansierar projekt som ändå skulle genomföras, och att företagets eller organisationens övriga kapital istället styrs om till att finansiera de ”icke-gröna” projekten. Om tillgången på kapital är stor finns det en poäng i det påståendet. Detta behöver dock inte vara fallet, och då kan det spela roll för organisationer att det finns investerare som hellre investerar i gröna projekt. Sedan ska man inte heller underskatta signalvärdet och den påverkanseffekt som gröna obligationer har. Om kapitalägare ser ett stort värde i att vara ägare till gröna obligationer ökar synligheten av gröna projekt, och därmed kanske också efterfrågan på dessa.

Trovärdighet

En effekt av att efterfrågan på gröna obligationer är så stor är att branschen upplever ett behov av någon slags certifiering eller definition. Risken när efterfrågan är stor är annars att oseriösa aktörer kommer in och skadar förtroendet för tillgångsslaget. Risken består i att investerare, banker eller emittenter engagerar sig i enstaka miljöprojekt och investeringar i syfte att få en grön stämpel och därmed undvika externa påtryckningar om miljö-/klimateffekten av övrig verksamhet. Denna problematik kallas för green washing.

För att investerarna ska vara trygga med att de investerade medlen går till hållbara ändamål har det upprättats ramverk och rutiner för oberoende granskning för vad som är en så kallad grön investering.

2014 enades 13 internationella banker inom ramen för International Capital Markets Association (ICMA) om ”The Green Bond Principles”, förkortade ”GBP”. De fyra principerna behandlar följande områden: användande av intäkter, process för att granska och välja ut projekt, spårbarhet av intäkter och årlig rapportering. Hur emissionslikviden

Page 67: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

63

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Karin Carlsson

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-01-24

används ska dokumenteras tydligt i obligationens juridiska dokument. Alla projekt ska ha tydliga miljömässiga vinster och de ska, om möjligt, mätas eller uppskattas av emittenten. GBP rekommenderar också att man använder sig av en extern part för att bekräfta att obligationen följer de fyra principerna. Detta kan göras exempelvis genom att få ett utlåtande från en konsult eller institution med erfarenhet av hållbarhetsfrågor.

Pågående utvecklingsarbete

Insikten växer på finansmarknaden om att hållbarhetsaspekter generellt och miljö- och klimatkonsekvenser specifikt behöver vägas in för att investeringar ska vara långsiktigt lönsamma. Det finns även ett politiskt åtagande att förverkliga de klimatrelaterade investeringar som krävs för att uppfylla de långsiktiga målen i det s.k. Parisavtalet, som antogs vid de internationella klimatförhandlingarna COP 21 i Paris 2015, och de mål som antagits globalt genom FN:s Agenda 2030 och Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering. Ett centralt mål i Parisavtalet är att investeringar ska göras förenliga med en utveckling i riktning mot låga utsläpp av växthusgaser och motståndskraft mot klimatförändringar.

Inom ett flertal internationella forum pågår utvecklingsarbete när det gäller en hållbar finansmarknad och finansiering för klimatet. Den franska regeringen har till exempel offentliggjort planer på att emittera statliga gröna obligationer under 2017. Syftet är att finansiera projekt som ingår i statens program för långsiktiga investeringar. Frankrike kan därmed bli den första stat som emitterar gröna obligationer.

Inom ramen för Nationella regionalfondsprogrammet för perioden 2014–2020 har det beslutats om en grön investeringsfond. Syftet är att stärka utbudet av riskkapital för finansiering med fokus på affärsverksamhet inom klimat- och energiteknik. Almi Invest har fått i uppdrag att förvalta fonden.

I december 2016 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att kartlägga hur marknaden för gröna obligationer kan främjas.18 I uppdraget ingår att ta fram exempel på projekttyper som skulle kunna finansieras med gröna obligationer. I direktiven lyfts granskning av en oberoende part fram som central för att öka förtroendet för gröna obligationer utredaren ska därför analysera och lämna förslag på processer och rutiner för tredjepartsvalidering. Uppdraget ska redovisas senast december 2017.

18 Gröna obligationer, dir 2016:109

Page 68: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

64

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Karin Carlsson

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-01-24

Andra typer av obligationer

Utöver att de gröna obligationerna kan ha olika underliggande projekt och eventuell extern granskning finns också olika typer av obligationer. Följande fyra huvudtyper brukar listas:

Green ”Use of Proceeds” Bond. Här öronmärks pengarna till miljöprojekt enligt GBPs princip om spårbarhet av intäkter. Obligationerna är säkerställda, det vill säga organisationens kreditbetyg gäller även för den gröna obligationen

Green ”Use of Proceeds” Revenue Bond. Även här öronmärks pengarna från obligationen till miljöprojekt enligt GBPs princip om spårbarhet av intäkter. Skillnaden är att endast inkomsterna från projekt, i form av exempelvis reducerade avgifter och skatter är säkerheten till obligationen.

Green Project Bond. Här avsätts pengarna från emissionen direkt till ett eller flera projekt. Investeraren har sedan full riskexponering mot dessa projekt, och säkerheten är endast projektets egen balansräkning.

Green Securitized Bond. I denna typ av obligation kan pengarna antigen öronmärkas för projekt eller gå direkt in i de underliggande projekten. Säkerheten här är själva projekten som har grupperats samman.

Det finns även svenska initiativ, till exempel har Nordisk Miljömärkning har presenterat ett förslag till Svanenmärkning av fonder.19 Förslag till kriterier är ute på remiss till den 27 februari 2017. I förslaget anges att alla fonder som följer EU-direktivet UCITS20 regler och som finnas tillgänglig i något av de nordiska länderna ska kunna ansöka om Svanenmärkningen. I en Svanenmärkt fond premieras ”gröna obligationer”, men det är inget absolut krav. I kriterieförslaget definieras ”gröna obligationer som”

”Fixed-income financial instrument in which the proceeds will be exclusively applied towards new and existing Green Projects- defined here as projects and activities that promote climate or other environmental sustainability purposes.”

19 http://www.svanen.se/Remiss/Fonder/ 20 Directive 2014/91/EU (amending Directive 2009/65/EC)

Page 69: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

65

Bilaga 2. Sammanställning av rapporter om finansiering från Concerted Action Energy Efficiency Directive

Inom ramen för förstudien om Energiekonomi har WSP sammanställt information från fem rapporter som tagit fram inom ” Concerted Action Energy Efficiency Directive” Sammanställningen genomfördes i november 2016 och omfattar följande rapporter: 1. Involving Banks in Energy Efficiency Financing 2. Financing Energy Efficiency: Dealing with State Aid Rules 3. Energy Agreement for Sustainable Growth 4. Funds and Financing for Energy Efficiency 5. Unlocking Private Finance for Energy Efficiency -Perspectives from Member States and Private Financial Institutions .

Page 70: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

66

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Energiekonomi Kristina Landfors

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-05-23

1. Involving banks in energy efficiency financing Författare: Vicky Kingston and Andy Deacon, Concerted Action, Energy Efficiency Directive

WGR 4.1 May 2013

Inledning

Åtgärder och projekt för energieffektivisering får olika typer av stöd. Den offentliga sektorn, nationella och lokala myndigheter och EU arbetar kontinuerligt med olika initiativ för att stimulera investeringar i energieffektivisering i olika sektorer. Att involvera bankfinansiering i energieffektivisering skulle kunna generera än mer intresse i samtliga samhällssektorer i framtiden. I rapporten drar författarna slutsatsen att finansiering av energieffektivisering huvudsakligen borde utgå från marknadsmekanismer och att offentlig finansiering bara bör användas vid marknadsmisslyckanden. I inledningen av EUs energieffektiviseringsdirektiv anges att ”Medlemsstater skall uppmuntra finansieringsverktyg för att främja målen för direktivet”. Bankfinansiering är nödvändig för att energieffektiviseringsprojekt ska kunna utvecklas i större skala, och medlemsländernas möjligheter att nå målen om minskade utsläpp av koldioxid kommer att vara beroende av både hur väl energieffektivisering utvecklas i den privata sektorn och rätt paketerad offentlig finansiering i en väl avvägd omfattning.

Många banker erbjuder finansiering av energieffektiviseringsåtgärder. Flera av dessa banker har även utvecklat specifika paket för hushåll och företag för att stödja investeringar i energieffektivisering och förnybar energi m.m. eller för att komplettera (t.ex. täcka egen egenfinansiering) nationella energieffektiviseringsprogram. I den här rapporten beskrivs traditionella lån, subventionerade lån, lån som kombineras med bidrag, investeringsfonder, leasing mm.

Tidigare sammanställd information

Tidigare projekt inom Intelligent Energy Europe har behandlat finansiering av energieffektivisering och samlat exempel. Exempelvis finns intressanta resultat från projekten FINA_RET och CF-SEP.

Hinder

Det finns fortfarande många hinder som får långivare att avhålla sig från att erbjuda finansiering, vilket hindrar låntagare från att få tillgång till finansiering för energieffektivisering. Det är viktigt att notera att olika aktörer (hushåll, SMEs, kommuner etc.) har olika behov, och att det ställer krav på att de finansiella produkterna anpassas till respektive aktörs förutsättningar.

Diskussioner med representanter från EUs medlemsländer belyste att följande hinder, bland andra, är viktiga och gemensamma för deltagarländerna:21

21 Held at the 1st CA EED meeting

Page 71: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

67

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Energiekonomi Kristina Landfors

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-05-23

Den undersökning som genomförts bland EUs medlemsländer omfattar 26 länder. Av dessa uppger 12 att man har departement som arbetar med finansiering av energieffektivisering. I Rumänien, Estland, Frankrike och Irland behandlas frågan på Ekonomi-/Finansdepartementet. I Norge, Sverige, Frankrike, Irland, Tjeckien, Belgien Italien och Storbritannien behandlas frågan på Energi-/Miljödepartement och på Cypern och i Tjeckien är det Handels-/Industridepartementet som ansvarar för denna fråga. Finansiering av energieffektivisering utgör vanligtvis endast deltidssysselsättning för personalen på de berörda departementen. I några få fall finns personal som uteslutande arbetar med finansiering av energieffektivisering, och då omfattas vanligen runt fyra personer.

I rapporten lyfter man fram två goda exempel, ett från Nederländerna och ett från Tyskland.

The Green Fund Scheme i Nederländerna erbjuder lån med lägre ränta för miljömässigt fördelaktiga projekt, säker avkastning för investerare ger en grön image för de medverkande bankerna, och allt detta till låg offentlig administrationskostnad (bankerna gör jobbet). Systemet är baserat på en skattebefrielse på inkomst av kapital för sparare som väljer att investera i GFS. Fonden har en stor multiplikatoreffekt tack vare en lyckad samverkan mellan regeringen och den finansiella sektorn.

Programmet för energieffektivt byggande och renovering i Tyskland drivs av KfW Bank, som är en statlig ”promotional bank”. Syftet med programmet är att tillhandahålla finansiering i form av mjuka lån och bidrag för energieffektivt byggande och renoveringsverksamhet för den tyska bostadssektorn. Lånet distribueras av lokala banker. En av framgångarna med programmet är att det har en hävstångseffekt på cirka 1 till 12. Det innebär att 1 EUR statliga bidrag resulterar i 12 euro investeringar som omfattas av privata källor.

Några av de många hindren för bankfinansiering av energieffektivisering har redan bearbetats, mer eller mindre framgångsrikt. Det gäller exempelvis behovet av startkapital (de flesta mekanismer inkluderar att öka det egna kapitalet eller föra in startkapital). Några andra hinder årterstår att bearbeta, som låg attraktionskraft, energieffektiviseringsfinansiering för banker eller bristande tillförlitlighet i det politiska ramverket för energieffektivisering. Det finns ett växande behov av att förstå och undanröja dessa hinder för att uppnå den nivå av finansiering av energieffektivisering som krävs för att nå våra gemensamma energimål. Ett antal lösningar har föreslagits för att övervinna hinder på EU, nationell och lokal nivå, till exempel:

"Samordnade åtgärder" inom finansiering för att sammanföra både den offentliga och den privata sektorns aktörer på nationell nivå

Page 72: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

68

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Energiekonomi Kristina Landfors

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-05-23

Skapande av en webbplats för jämförelse av marknadens energieffektiviseringstjänster och produkter och tillhörande finansieringslösningar

Att främja utbyte av information och även det nära samarbetet mellan tekniska experter på energieffektivisering och finansiella experter. Det är hög tid för båda grupperna att dela kunskap för att öka förtroendet från investerare och lönsamma energieffektiviseringsprojekt.

Regeringar/myndigheter är nyckeln för att stödja bankfinansiering: o Initial offentlig finansiering kan ge hävstångseffekt till betydande volymer

av investeringar i den privata sektorn (exempelvis KfW 01:12) o I de flesta av de framgångsrika exemplen som diskuteras har

regeringar/myndigheter konsulterat finansierings institutioner i utveckling och genomförande av projekt

o En pipeline av projekt måste främjas i syfte att nå en tillräcklig storlek på investeringarna

Det finns möjligheter att ansöka om Intelligent Energy Europe medel för att finansiera replikeringen av framgångsrika innovativa finansieringsmodeller. Projektet ”Mobilising Local Energy Investments” är öppet för mottagare och lokala myndigheter.

Det är viktigt att integrera energieffektivisering i både finansiärers och mottagares "vardagliga” beslutsfattande.

I rapporten lyfter man fram följande barriärer som specifika hinder för små och medelstora företag att få tillgång till bankfinansiering för energieffektiviseringsprojekt:

Heterogena finansiella möjligheter

Redan högt belånade

Låg kunskapsnivå om energieffektivisering och/eller medvetenheten om energieffektiviseringsinsatser

Lång återbetalningstid, energikostnader är endast liten andel av de totala driftskostnaderna

Konflikten mellan hyresvärden/hyresgästens intressen I rapporten finns information om olika finansieringslösningar för energieffektivisering som används i de olika medlemsländerna.

2. Financing Energy Efficiency: Dealing with State Aid Rules

Författare: Karen Strandoo - Energy Saving Trust, UK, Marcin Jamiołkowski - National Fund for Environmental Protection and Water Management, Poland

Executive Summary 4 April 2016

Rapporten beskriver hur reglerna för statsstöd inom EU påverkar användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för finansiering av energieffektiviserings-projekt. Många av medlemsländerna anser att reglerna om stadsstöd är mycket komplexa och svåra att tolka, och att det medför en tungt administrativ börda. Medlemsländerna saknar fortfarande erfarenhet och kunskap om statsstödsreglerna, vilket är ett av de främsta hindren för att skapa framgångsrika program för energieffektivisering och att implementera strukturfonder.

Rapporten presenterar följande huvudpunkter:

Page 73: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

69

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Energiekonomi Kristina Landfors

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-05-23

Det finns ett behov av mer samarbete för att sprida information om vad som krävs för statsstöd, där utbyte av bästa praxis mellan kommissionen och medlemsstaterna bör inkluderas.

Information om statsstöd kan hittas på den Wiki plattform som förvaltas av Kommissionen.

Det är viktigt att identifiera insatsområden och marknadens verkliga behov där man fokuserar på mekanismer som inte medför ett behov av att anmäla statsstöd.

3. Energy Agreement for Sustainable Growth

Författare: Wiebe Draijer, SER (the Social and Econoimic Council of the Nethetlands)

2013-09-06

Inom ramen för ”Energy Agreement for Sustainable Growth” har mer än 40 organisationer i Nederländerna skapat grunden för en robust och framtidssäkrad energi- och klimatpolicy. Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra myndigheternas mål att skapa ett hållbart energisystem till år 2050. De medverkande aktörerna kommer att sträva efter att uppnå följande mål:

Minska energianvändningen med i genomsnitt 1,5 % årligen. Det antas mer än väl uppfylla kraven i EUs Energieffektiviseringsdirektiv.

Den minskade energianvändningen kommer att leda till en besparing på 100 petajoule (PJ) i den slutliga energianvändningen till år 2020.

En ökning av andelen energi som genereras från förnybara energikällor från 4,4 % till 14 % till 2020, vilket följer EU-kraven.

Ökningen av andelen förnybar energi ska fortsatt öka till 16 % år 2023.

Minst 15 000 heltidsjobb skapas, varav en stor andel under de närmaste 5 åren. För att de uppsatta målen som beskrivs ovan ska nås lyfter man fram 10 olika delområden. De områden som kan kopplas till SMF är energieffektivisering inom olika sektorer, innovationer och export inom energiområdet samt finansieringsprogram.

Exempel på åtgärder inom dessa områden är

Skapande av ett expertcenter som ska ge stöd åt företag och finansiärer i fråga om effektiva energieffektiviseringsåtgärder inom industri och jordbruk.

Pilotprojekt för EPA; ”Energy Performance Assessment.

Ska ett bra klimat för investeringar och tillväxt för både befintliga och nya Clean Tech företag.

Samverkan med insatser inom ”Energy Key Economic Sector” (en av flera sektorer som prioriterats av den nederländska staten).

Insatser ska utvecklas där bla SMFs medverkan lyfts fram.

Utveckla ett omfattande program för finansiering av de identifierade årgärderna.

4. Funds and financing for energy efficiency

Författare: Krisztina Ligetvári, ÉMI, Ungern, Concerted Action, Energy Efficiency Directive

Juli 2015

Page 74: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

70

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Energiekonomi Kristina Landfors

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-05-23

Rapporten sammanfattar det arbete som genomförts CA EED, Concerted Action for the Energy Efficiency Directive, inom området fonder och finansiering av energieffektivisering. Rapporten täcker perioden januari 2013 till mars 2015, och har fokus på att analysera finansiella åtgärder som används för energieffektivisering och på att hitta framgångsrika exempel.

I rapporten konstateras att många banker kan se en potential i att finansiera energieffektiviseringsåtgärder, och att de har utvecklat specifika paket för hushåll och företag för att stödja energieffektiviseringsåtgärder, förnybarenergi eller bredare gröna investeringar, eller för att täcka den egna insatsen i nationella energieffektiviseringsprogram.

I många länder finns exempel på såväl privata som nationella banker som finansierar energiåtgärder. I länder med nationella banker är det inte ovanligt att de ger stöd till kommersiella banker genom dedikerat ekonomiskt stöd eller garantier. Det finns en rad olika ekonomiska instrument som i rapporten har delats in följande huvudområden:

Fiskala instrument, t.ex. skattelättander, skatter och avgifter.

Finansiella instrument, t.ex. lån och bidrag.

Handelssystem, t.ex. handel med utsläppsrätter och vita certifikat.

Direkta investeringar, t.ex. Regler för offentlig upphandling, offentligt infrastruktur, investeringar i forskning och utveckling.

Rapporten lyfter även fram att ekonomiska instrument kan delas in i privata eller offentliga, beroende på instrumentens ursprung.

En analys av hindren för finansiering av energieffektivisering omfattar följande en sammanställning av de största hindren för mottagare och för finansiärer:

Figuren nedan är hämtad från rapporten och visar en klassificering av de ekonomiska hindren inom energieffektivisering:

Page 75: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

71

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Energiekonomi Kristina Landfors

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-05-23

I rapporten beskriver man ett antal goda exempel. Några av dem underlättar för SMF att finansiera energieffektiviseringsåtgärder:

The Green Fund Scheme i Nederländerna, erbjuder fördelaktiga lån för projekt som är miljömässigt fördelaktiga.

Bulgarian Energy Efficiency and Renewable Sources Fund.

ESCO Portfolio Guarantees. Slutsatsen i rapporten är att om de önskade energieffektiviseringarna ska realiseras krävs finansiering från ett brett spektrum av resurser. EU och nationella medel, samt privat kapital finns tillgängliga; men det finns fortfarande en obalans mellan tillgång och efterfrågan. Många hinder måste fortfarande övervinnas för att medlemsstaterna ska få tillgång till privat finansiering och underlätta för långivare och låntagare att investera i energieffektiva lösningar. Brist på kunskap och medvetenhet om energieffektiva produkter och förmåner har ofta nämnts som ett stort hinder av både långivare och låntagare, men då allt fler projekt genomförs och goda exempel sprids kan detta hinder övervinnas.

Page 76: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

72

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Energiekonomi Kristina Landfors

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10234103 2017-05-23

5. Unlocking private finance for energy efficiency -perspectives from Member States and private financial institutions

Författare: Karen Strandoo - Energy Saving Trust, UK, Krisztina Ligetvári - ÉMI Non-profit Lld., HU, Marcin Jamiołkowski - National Fund for Environmental Protection and Water Management, PL

November 2015

Rapporten är referat från ett möte som hade som syfte att ge medlemsländerna ökad förståelse för hur väl fungerande finansieringslösningar för energieffektiviseringsprojekt kan utformas. Mötet resulterade i följande slutsatser:

Även om medlemsstaterna har börjat stödja finansiering av energieffektiviserings-projekt, kvarstår flera barriärer och som begränsar möjligheterna för finansiering av energieffektivisering åtgärder med privata medel.

Under mötet diskuterades och analyserades hinder som uppfattas som mest problematiska (listas nedan):

Hinder för investerare:

Kostnader för investering/ finansiering

Tillgång till långsiktig finansiering

Brist på säkerhet Hinder för kommersiella banker:

Brist på säkerhet

Kreditvärdigheten hos investeraren

Regelverk En workshop genomfördes i syfte att identifiera sätt att övervinna hindren. Slutsatserna var att följande krävs för att stödja projektutveckling:

Page 77: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

73

Bilaga 3. Kartläggning av förutsättningar för banklån för energiåtgärder Inom ramen för förstudien om Energiekonomi har WSP genomfört en inventering av hur banker och finansieringsinstitut arbetar med koppling till finansiering av energiåtgärder. Inventeringen genomfördes under juni 2016 av John Karlsson på WSP Analys och strategi.

Page 78: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

74

Page 79: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

75

Page 80: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

76

Page 81: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

77

Page 82: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

78

Page 83: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

79

Bilaga 4. Noteringar från workshop om Cirkulära finansieringslösningar

Den 9 juni 2016 arrangerades en workshop om cirkulära finansieringslösningar på WSPs kontor i Malmö. John Karlsson på WSP Analys och strategi medverkade för att samla information till förstudien. Noteringar från workshop Medverkande var bland annat Almi, Europeiska investeringsbanken och Energimyndigheten. Följande information från workshopen kan återberättas: Johan Olsén, Almi arbetar i huvudsak med småföretagare, där Almi har en stor portfölj med finansieringsmöjligheter, bl.a. innovationslån, mikrolån och företagslån. Lite mer förmånligt är de förstudiemedel som kan sökas (upp till 100 000 kr), samt lån för innovativa SME som har en annan riskprofil än de ganska dyra traditionella Almi-lånen. Alexander Schenk, Europeiska Investeringsbanken berättade om ett paradigmskifte, och deras möjligheter att ta lite större risker för vissa projekt (det behövs för att få igång investeringarna i Europa igen). EIB är världens största finansiär, utan krav på vinster men däremot att finansieringen ska generera samhällsnytta. Andreas Stubelius, Energimyndigheten visade på en liten del av allt de gör inom energiområdet och för att stötta utvecklingen av forskning och innovation. Behovet av stöd och finansiering ser olika ut i olika faser, och just miljöteknikbranschen har svårt att hävda sig i riskkapitalmodellen. Energimyndigheten är också begränsade av stadsstödregler. Nya finansieringsmodeller som kan fungera bättre är på gång: Grön fond (kommer till hösten), Demo och Fond i fond. Tyskland I Tyskland har förmånliga energisparlån införts som ett medel att öka energieffektiviseringen i bostadsbeståndet. Den statliga banken KfW, utfärdar lånen i samarbete med lokala banker. Staten avsätter budgetmedel som KfW kan använda till energisparlån med låg ränta. Som motprestation måste fastighetsägaren följa de energieffektiviseringskrav som KfW definierat. Lånen omfattar alla typer av bostäder, oavsett ägarform. Skottland, Estland, Kanada och USA Liknande statliga insatser för att underlätta för energiinvesteringar finns i bl.a. Skottland, Estland, Kanada och USA. Både i form av lån som staten tillhandahåller via ett finansieringsinstitut och genom statliga lånegarantier. Syftet är att öka möjligheterna till finansiering och sänka kapitalkostnaderna så energieffektiviseringsåtgärder som annars inte skulle genomföras blir lönsamma.

Page 84: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

80

Bilaga 5. Inventering av hjälpmedel för upphandling Inom ramen för förstudien om Energiekonomi har WSP genomfört en inventering av befintliga hjälpmedel för upphandling och hur de är anpassade för små- och medelstora företag. Inventeringen genomfördes under hösten 2016.

Page 85: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

81

Inventering av befintliga hjälpmedel för upphandling och hur de är anpassade till SMF

SMF kan ha två roller avseende hållbarhetskrav, t.ex. energieffektivitet, i upphandling. Den ena är att de är leverantör, d.v.s. den som ska lämna ett anbud på en upphandlingsförfrågan som innehåller hållbarhetskrav. Den andra rollen är när företaget självt ska göra inköp och ställer hållbarhetskrav. Nedanstående avsnitt diskuterar båda dessa roller. Merparten av de stöd som finns för hållbar upphandling är utformade för att stödja offentlig sektor. Delar av dessa hjälpmedel är dock möjliga att tillämpa för alla typer av aktörer, tex SMF. Företag har större frihetsgrader än offentlig sektor, vilket förenklar företagens kravställande. De kan till exempel ställa krav på en viss tredjepartscertifiering, medan offentlig sektor alltid måste acceptera likvärdiga system. Den statliga Upphandlingsmyndigheten är helt dominerande när det gäller att ta fram hjälpmedel för hållbar upphandling. Det finns dock ett antal andra initiativ som också erbjuder hjälpmedel för hållbar upphandling. Nedanstående sammanställning gör inte anspråk på att vara fullständig, utan visar upp några exempel på de hjälpmedel som finns. Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling. En viktig del av upphandlingsstödet är att utveckla hållbar upphandling som kan bidra till bättre miljö och sociala villkor. De offentliga upphandlingarna i Sverige omfattar 625 miljarder kronor varje år, vilket motsvarar en femtedel av BNP. Trots att kriterierna är utvecklade för offentlig sektor kan många av dessa användas av SMF.22 Upphandlingsmyndigheten har ett kriteriebibliotek, där man kan söka på förslag till hållbarhetskriterier. Kriteriebiblioteket tillhandahåller dokument med upphandlingskriterier inom följande områden:

IT och telecom

Bygg och fastighet

Städ och kemikalier

Fordon och transport

Kontor och textil

Livsmedel och måltidstjänster

Sjukvård och omsorg

Kravpaket giftfri förskola

22 Heini-Marja Suviletho, Upphandlingsmyndigheten, telefonsamtal 161123

Page 86: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

82

De erbjuder också stöd vid utformning av egna krav, en guide för framgångsfaktorer för lyckad upphandling och en ”kriteriewizard” för att skräddarsy egna krav. Upphandlingsmyndigheten delar in sina kriterier i bas, avancerad och spjutspets. Många av de upphandlingskriterier som finns utarbetade på Upphandlingsmyndighetens hemsida är enkla, raka och kräver endast liten förkunskap, och bör därför kunna användas direkt av SMF. Nedan visas ett exempel på krav. Kravet gäller datorer, nivå bas, och bör vara enkelt att tillämpa för de flesta organisationer och företag.

Produkten ska uppfylla kraven på energieffektivitet och energisparfunktioner enligt Energy Star datorer version 6.1 kapitel 3 eller likvärdigt. Förslag till verifikat

Märkning enligt Energy Star datorer version 6.1 som exempelvis kan verifieras med EPEAT (guld, silver eller brons), Svanen, TCO Certified Notebooks/Desktops eller annan märkning som använder Energy Star för krav på energiprestanda, eller

Självdeklaration enligt IT Eco Declaration, eller

Produktblad, eller

Leverantörsförsäkran som tydligt anger att leverantören har mätt och deklarerat produkten enligt Energy Stars mätmetod och kriterier.

Ett av syftena med Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier är att de skapar enhetliga krav och förutsägbarhet för leverantörer. Alla Upphandlingsmyndighetens kriterier är utformade så att de ska möjliggöra för både större och mindre företag att lämna anbud.23 Upphandlingsmyndigheten arbetar med en prototyp i Excel för en spendanalys24 som bl.a. ger information om vilken klimatpåverkan som inköpen ger upphov till. Denna utveckling sker på uppdrag av Energimyndigheten och beräknas vara färdigt i december 2016. Som färdigt verktyg (d.v.s. databas istället för Excel) kan detta vara ett bra verktyg för SMF.25 Hur är detta hjälpmedel anpassat till SMF? Upphandlingsmyndighetens hemsida vänder sig till professionella inköpare inom offentlig sektor. Den kan eventuellt uppfattas som svårgenomtränglig för den som har mindre kunskap och tid. Kriterierna omfattar endast produkter/tjänster som offentlig sektor handlar upp. Många av de energikrävande produkter som används inom t.ex. industrin finns därför inte med. Energimyndighetens stöd

Energimyndigheten har tre portalsidor med särskild relevans för energieffektiv upphandling kopplat till SMF:

Köpa energikrävande produkter. Energimyndigheten tillhandahåller här fyra publikationer (högeffektiva elmotorer, fläktar, kylaggregat och

23 Heini-Marja Suviletho, Upphandlingsmyndigheten, telefonsamtal 161123 24 Spendanalys ger en bild över en organisations inköps- och leverantörsmönster. Genom spendanalysen visas hur stor total inköpsvolymen är och hur den är fördelade på olika inköpsområden. 25 Jens Johansson, Upphandlingsmyndigheten, telefonsamtal 2016-11-23

Page 87: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

83

pumpar) som innehåller stöd till den som ska köpa energikrävande produkter. Tre av dessa är dock publicerade 2006 och det är oklart om Energimyndigheten anser att publikationerna fortfarande är aktuella. Hänvisningar finns till Ekodesigndirektivet avseende de produktgrupper som publikationerna omfattar. Några av dessa produkter finns även på Upphandlingsmyndighetens kriterielista. Det finns hänvisning till Upphandlingsmyndigheten i de här publikationerna.

För små och medelstora företag. Här beskrivs de stöd och nätverk som Energimyndigheten kanaliserar till SMF. Här finns bland annat information om stödet för studier inför en energieffektiv investering, Miljöstudier.

Produkter med krav. Här presenteras arbetet med ekodesign (minimikrav) och energimärkning (aktiva konsumentval).

Hur är detta hjälpmedel anpassat till SMF? Stödet är konkret och relevant för SMF. Det ligger dock utspritt på flera olika ställen och kan därför vara svårt att hitta för den som inte är väl bevandrad i energifrågor. Miljofordon.se

Miljöfordon.se är en webbplats som tillhandahåller fakta om miljöklassade personbilar, lätta transportfordon, tunga lastbilar, miljöbränslen samt regler och förmåner för miljöbilar. Stockholms Stad och Malmö Stad driver miljofordon.se med stöd från Energimyndigheten. Här kan en upphandlare t.ex. enkelt se vilka fordon som finns tillgängliga inom en viss miljöklass. Upphandlingsmyndigheten hänvisar till sidan i sina kriterier.26 Hur är detta hjälpmedel anpassat till SMF? Här finns lättillgänglig information som gör det är enkelt att se vilken effekt ett visst miljökrav innebär, vilket borde vara lätt för SMF att använda. Kännedomen om sidan är dock bristfällig, även om den kan hittas genom Upphandlingsmyndighetens hemsida.

Beställargrupper och nätverk

Energimyndigheten har under många år finansierat ett flertal beställargrupper och nätverk för att skapa plattformar för nära samverkan mellan branschaktörer och staten i syfte att minska energianvändningen i byggnader. Just nu driver Energimyndigheten följande nätverk tillsammans med branschens aktörer: LÅGAN, BeLok, BeBo, BeLivs, BeSmå samt lokala nätverk för SMF.

26 Heini-Marja Suviletho, Upphandlingsmyndigheten, telefonsamtal 2016-11-23

Page 88: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

84

Syftet med beställargrupperna och nätverken är att skapa mötesplatser och plattformar där stat, näringsliv och akademi tillsammans kan utveckla energieffektiva metoder, skapa goda exempel och göra demonstrationer samt korrigera marknadshinder. Beställargrupperna håller på att omvandlas till innovationskluster. Här finns mycket material som kan vara användbart för upphandling av energieffektiva produkter och tjänster. Några exempel på detta är:

Checklistor framtagna inom BeLivs Totalmetodiken utvecklad inom BeLok

Ett projekt som ska stötta energitillsyn hos SMF, Incitament för energieffektivisering, är under uppstartande och kan komma att innehålla värdefullt stöd för energieffektiva inköp.

Det finns stora möjligheter för bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare att minska sina energikostnader. Inom ramen för Innovationskluster Målstyrd energiförvaltning togs därför en checklista fram 2016, Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning. Checklistan används som stöd vid framtagande av kravspecifikation till anbudsförfrågan och finansieras av nätverket BeBo. Hur är detta hjälpmedel anpassat till SMF? Inom dessa beställargrupper har en mängd hjälpmedel för mer hållbara inköp utvecklats, många av dem konkreta och relativt enkla att använda för SMF. Varje nätverk har dock sin egen hemsida, och det finns ingen samlad plats för dessa hjälpmedel. Det medför att det kan vara svårt för SMF att hitta den information som är relevant för dem. De lokala nätverken för SMF har som syfte att stötta företagen att bli mer energieffektiva, där en del handlar om inköp av mer energieffektiv utrustning. GreenS, Energikontor Norr

GreenS är ett Horizon2020-projekt (dvs delfinansierat av EU-kommissionens Horizon 2020-medlel) som syftar till att öka tillämpningen av miljöanpassad upphandling inom offentlig sektor. I Sverige koordineras arbetet i detta projekt av Energikontor Norr. Arbetet i projektet ska ske via utbildningsinsatser riktade till upphandlare inom kommun och landsting. Det ska också tas fram tekniska mallar för produkter och tjänster inom ramen för projektet. Ett antal pilotupphandlingar ska genomföras av offentliga myndigheter med stöd från projektet. Vidare ska en katalog över leverantörer av gröna produkter och tjänster tas fram. Denna katalog ska kunna hjälpa upphandlare med marknadsanalys.27. Projektet använder Upphandlingsmyndighetens kriteriedatabas.

27 Åsa Nilsson, Projektledare GreenS, Energikontor Norr, telefonsamtal 2016-11-23

Page 89: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

85

Hur är detta hjälpmedel anpassat till SMF? Projektet riktar sig till kommuner, men eventuellt kan material komma att vara värdefullt även för SMF. Eftersom projektet ännu inte har kommit så långt är det för tidigt att uttala sig om resultatet. HUT Skåne

Den ideella föreningen Hållbar utveckling Skåne (HUT Skåne) har arbetat med hållbar upphandling sedan 2008.28 Organisationens fokus har varit att stödja offentliga aktörer, speciellt kommuner. De har utvecklat ett antal verktyg/processer, bland annat

Brädspelet Procura, ett samarbetsspel kring hållbara inköpsprocesser. Utvecklat för offentlig sektor, men alla inköpande organisationer kan ha nytta av det.

Forumår - LCC syftar till att arbeta med livscykelkostnadsanalayser (LCC) i offentlig upphandling. Bygger på det tidigare projektet SILABE.

Workshopkoncept där offentliga aktörer kan utveckla sin hållbara upphandling.29

HUT Skåne identifierade tidigt i sitt arbete ett hinder för SMF att delta i upphandlingar. Företagen drog sig för att svara på förfrågningar eftersom det kändes svårt och de uppfattade de upphandlande aktörerna som stora och anonyma. Detta ledde till att de små och medelstora företagen inte lämnade anbud. HUT Skåne anordnade träffar där upphandlare och SMF träffades, vilket gjorde att motståndet att svara på förfrågningar minskade.30 Hur är detta hjälpmedel anpassat till SMF? Verktygen vänder sig till upphandlande organisationer. De är utvecklade för offentlig sektor, men alla typer av organisationer kan använda dem. En förutsättning är dock att de kan avsätta en del resurser, vilket ofta är ett hinder för SMF. Eventuellt kan konceptet att sammanföra upphandlare och SMF vara intressant för spridning.

28 Helena Thelander, verksamhetsledare HUT Skåne, telefonsamtal 2016-11-23 29 Johanna Ekne, HUT Skåne, telefonsamtal 2016-11-23 30 Helena Thelander, verksamhetsledare HUT Skåne, telefonsamtal 2016-11-23

Page 90: )|UVWXGLH (QHUJLHNRQRPL · ,9 ,qqhknoo 6dppdqidwwqlqj ll ,qohgqlqj %dnjuxqg

86

Sammanfattning upphandling

Det finns ett antal hjälpmedel utarbetade för att stötta hållbar upphandling. Dessa är dock nästan uteslutande utvecklade för offentlig sektor som målgrupp. Upphandlingsmyndighetens kriteriedatabas är en mycket bra grund för hållbar upphandling, men kännedomen om den behöver öka bland SMF. Även de andra hjälpmedel som beskrivs i detta dokument är i huvudsak utvecklade för andra målgrupper än SMF. De hjälpmedel som finns är utspridda på olika hemsidor och andra platser, och ligger ofta långt ned i webbplatsstrukturerna. Hänvisningar mellan olika ställen där hjälpmedel finns saknas, liksom ett självklart ställe att hänvisa till för det SMF som vill arbeta med hållbar upphandling. Energimyndigheten skulle enkelt kunna ta fram en hemsida med länkar till platser för information om upphandling som är relevanta för SMF. Hållbarhetskrav för och av SMF kan ofta bestå i krav på systematiskt miljöarbete och/eller uppfyllande av en viss hållbarhetsmärkning/certifiering. Beskrivningar av detta finns på många webbsidor, som inte listas ovan. Flera av de vidtalade personerna menar att SMF drar sig för att svara på förfrågningsunderlag med hållbarhetskrav. Det är främst av två anledningar; dels uppfattas kraven som svårgenomträngliga och tidskrävande och dels upplevs de upphandlande organisationerna som anonyma. WSP tolkar det som att det behövs utvecklas ett stöd om hållbar upphandling för SMF