Embed Size (px)
DESCRIPTION
Strukturell diskriminering i Sverige Det blågula glashuset:strukturell diskriminering i Sverige SOU 2005:56 Särskild utredare och jurist på Centrum mot rasism - Paul Lappalainen. Vad är strukturell diskriminering?. Regler, normer, rutiner, vedertagna - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Strukturell diskriminering i SverigeDet blågula glashuset:strukturell diskriminering i Sverige SOU 2005:56 Särskild utredare och jurist på Centrum mot rasism - Paul Lappalainen
Vad är strukturell diskriminering?
Regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner ochandra samhällsstrukturer som utgör hinder för etniska eller religiösaminoriteter att uppnå lika rättigheter ochmöjligheter som majoriteten av befolkningenhar.
Sådan diskriminering kan vara synligeller dold och den kan ske avsiktligt elleroavsiktligt
Vad menar NI med integration?
• Holländaren - de har jobb, går i skolan, följer lagen
• Amerikanen (USA) - vi får inte längre använda ordet assimilation
• Kanadensaren - lika rättigheter och möjligheter, därutöver är det inte vårt problem
Fördomar
Vem är fri från fördomar?
Harvard Implicit Association Test https://implicit.harvard.edu/implicit/demo/
”diskrimineringstest”
Människor med öppna rasistiska åsikter hade ungefär samma nivå av fördomar som “icke rasister”
Människor formar strukturer, strukturer formar människor.
Diskriminering ska helt enkelt ses i ett strukturellt perspektiv.
Därmed kan inte individuella handlingar uteslutas eller hållas isär från strukturell diskriminering.
Strukturer/institutionerNormer, rutiner, vedertagna beteenden
IndividerBeteenden, attityder
Ögonöppnare
Stephen Lawrence Inquiry 1999 i Storbritannien
Inte enstaka rötägg i polisen utan att myndigheten präglades av institutional racism (ung. strukturell diskrim).
Också hos andra myndigheterKrav på myndigheterna om analyser av
strukturell diskriminering och planer att främja etnisk jämlikhet
Rasism och strukturell diskriminering i Sveriges historia
Förnekelsen bottnar ofta i en föreställning om att Sverige är ”annorlunda” än andra länder.
Sverige, menar man, saknar en historia av rasism och förtryck av etniska minoriteter.
Exempel från historia och nutidSamer, romer och judar. Första rasbiologiska institut. J:et
som svensk ide i judarnas pass. Synen på afrikaner och asiater.
Sveriges historia är en del av Europas, med samma rasism och diskriminering.
Sverige och de andra EU-länderna långsamhet med ett förbud mot etnisk diskriminering. Problemet fanns inte.
Förnekelsen av etnisk diskriminering syns i invandrarpolitiken, integrationspolitiken och svårigheterna med att förbjuda etnisk diskriminering på arbetsmarknaden och andra delar av samhället.
Feelgood åtgärder Alla länder sätter fokus på arbete, språk, praktikplatser, satsningar
i utsatta områden, validering.
Ibland finns det också en fokus på motverkande av diskriminering och främjande av jämlikhet
De förra åtgärder är lätta för makthavare. De är till för att hjälpa,
styra och förstå de andra. Dvs en grupp UTAN makt. Dessa åtgärder gör att makthavare kan må bra eftersom de hjälper till utan att det orsakar ett bakslag från andra med makt.
Motverkande av diskriminering är svårare. Det innebär en fokus på oss själva och andra makthavare. Men bristen på sådana åtgärder underminerar de måbra åtgärderna som finns ovan.
MediaDe är ett ”hot” och ”problem”.
Svenskarna är allt som inte ”De Andra” är
Hantering av statistik i USA kontra Sverige
Hymla inte om invandrare - Invandring kostar 40-50 miljarder
20031228 DN
PolitikenInvandrare ses som problem och
hot mot ”svensk kultur” och ”välfärd”.
Politiker med invandrarbakgrund vittnar om diskriminering i politiken och inom sitt parti.
Lågt deltagande – problem hos ”dem” eller hos partierna?
Utbildning
Många elever har erfarenheter av rasistiska attityder och handlingar från såväl elever som lärare och annan skolpersonal.
Det råder brist på agerande för att stävja detta från skolledningens och lärarnas sida.
ArbetsmarknadenForskning har fokuserat på det avvikande;
religion, patriarkal kvinnosyn, auktoritär syn på ledarskap och ”kulturella egenskaper”. Andra fokuserar brister i svenskkunskaper, utbildning, social kompetens och ”svenska koder”.
Detta förklarar inte de skillnader som finns när det gäller möjligheten att komma in på arbetsmarknaden eller skillnader i villkor för dem som fått ett arbete.
Åtgärder leder till pysselsättning snarare än sysselsättning
Boende
Staden är etnisk segregerad. Samspelar med klass och arbete
En etnisk hierarki kan ses - vistelsetid, utbildning och arbetssituation avgör inte ensamt möjligheter till boendekarriär
Mediernas bilder av ”invandrarområden” får stigmatiserande effekter
Utvärderingarna av satsningarna på ”utsatta” tyder i bästa fall på akut hjälp. Fokuserar symtomen och inte orsaker. Ingen har frågat ”de utsatta” om tex vikten av diskriminering
Välfärd
Forskningen - invandrare har sämre villkor mht hälsa, arbete, ekonomi och boende. Tecken på att välfärdsstaten alltmer präglas av segregering, utanförskap och marginalisering. Kallas en etnisk delning av välfärden.
Ett samband mellan diskriminering och fysisk och psykisk ohälsa. I andra länder har forskare i större utsträckning undersökt detta och resultaten pekar entydigt i den riktningen.
Rättsväsendet
Av den begränsade forskningen framgår att invandrare löper större risk att utsättas för polisens uppmärksamhet, gripas, häktas och dömas till fängelse än en ”svensk” i samma situation.
Det svenska forskningsmaterialet pekar således i samma riktning som den utländska forskningen. Se tex Lindholm. De Andra riskerar att utpekas oftare som brottslingar.
Resultaten bekräftas även av det lägre förtroende för polisen och domstolar som utomeuropeiska invandrare har jämfört med ”svenskar”
Åtgärder i andra länder samt åtgärder mot könsdiskriminering
Främsta verktygen för motverkande av diskriminering, inklusive strukturell diskriminering, har utvecklats i en process som kombinerat starka rörelser som samlat de som berörs, ett tydligt politiskt ledarskap, och ett fokus på en förändring av beteende (och inte enbart eller främst attityder).
Processen har resulterat i starkare lagar, institutioner och policys t.ex. särskilda antidiskrimineringskrav i offentlig upphandling.
Arbetet mot könsdiskriminering
Samma process ang jämställdhet i Sverige. Rörelse, forskare, politisk ledarskap, fokus på DE som diskriminerar. Makt och strukturer.
JämstL och JämO byggde till stor del på erfarenheter från USA, Kanada och England.
Det som behövs
Empowerment - En rörelse mot rasism och diskriminering
Ledarskap - Ett tydligt ledarskap i arbetet mot diskriminering
Fokus på beteendeändring – Åtgärder som gör att diskriminering kostar
En trappa ska städas uppifrån – ledarskap
Övergripande mål - lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Strategin – SKÄRPT ANTIDISKRIMINERINGSPOLITIK
Dvs en politik som sätter politikers, tjänstemännens, arbetsgivarnas, fackföreningarnas och forskarnas handlingar i fokus.
Detta bör leda till mångfald och respekt.
Disempowerment
Förneka diskriminering
Sysselsättning utanhänsyn tillkompetens
Svensk integrationspolitik hittills En negativ förändringsspiral
Empowerment
Motverka diskriminering
Mångfald mhtkompetens
En positiv förändringsspiral
Planer mot diskriminering Krav på årliga planer mot diskriminering
hos alla statliga myndigheter Ska baseras på analyser av
diskriminerande strukturer i de egna verksamheter och vad som kan göras för att motverka diskriminering
Gäller för interna och externa verksamheten
Ska inlämnas till DO DO ska bidra till utveckling av dessa planer
samt vara ansvarig för utvärdering.
Diskrimineringskontroller för kvalitetsutveckling
Krav på flera nyckelmyndigheter – AMS, polis, länsstyrelser, försäkringskassor
De ska genomföra diskrimineringskontroller (tillämpning av situation testing) på sina verksamheter som ett sätt att kontrollera kvaliteten i sina handlingsplaner med hänsyn till motverkande av diskriminering.
Utred samhällskostnaden för diskriminering
Utredning över den samhällsekonomiska kostnaden.
T ex kostnaden som uppstår när individer pga av ovidkommande faktorer förhindras att uppnå sin potential, eller i form av ohälsa, eller bristande tillit till polis och rättsväsendet, eller bristande tillit till samhällets olika satsningar
Empowerment – förstärkning av det civila samhället
Se till att de berörda blir en del av arbetet.
Fortsatt stöd till organisationer som arbetar på en bredare front – typ mot rasism och diskriminering – ta tillvara erfarenheter/kunskaper.
Se över stödet till invandrarorganisationer så att det inriktas på en utveckling av deras roll som påverkare och intressebevakare
Representation av de berörda i relevanta statliga utredningar, t.ex. Diskrimineringskommittén. Alternativt avveckla andra civil samhällsrep
En fond för utveckling av rättspraxis som berör diskriminering. jfr Kanada
En samlad lag och tillsyn Strukturell diskriminering motverkas mest
effektivt inom ramen för en samlad lag och tillsyn. Tillåta pos särb. Krav på jämlikhetsplaner. Höjt skadestånd.
Sådana system har fungerat som förebilder för Sveriges och Europas antidiskrimineringslagar.
Förutsättning - förstärkning av minimiskyddet mot diskriminering med hänsyn till alla grunder.
AntidiskrimineringsklausulerAlla statliga upphandlingar – 100 miljarder/årGenom en förordning krav på klausulen i verksamhet i Sverige följa de svenska anti-diskrim
lagar underentreprenörer avrapportering vid efterfrågan staten förbehåller sig rätten att häva vid
överträdelser Syfte preventiv och stävjandeDemokrati – kvalitet – arbetsg ska inte diskriminera
mot de mest kvalificeradeKrav i USA haft positiva effekter på främjande av
etniska minoriteters (män och kvinnor) och (”vita”) kvinnors positioner på arbetsmarknaden.
Antidiskrimineringsklausul i föreningsbidrag
En liknande klausul införs i alla statliga bidrag till föreningslivet
Krav har ställts på invandrarföreningar ang jämställdhet – kanske vettigare att krav ställs på jämlikhet mht alla föreningar, dvs även ” svenska” föreningar
Antidiskrimineringspolicy för banktillgångar
Antidiskrimineringspolicy för regeringens banktillgångar
Utveckling av en antidiskrimineringspolicy för statens banktillgångar som innebär att tillgångarna kommer att flyttas från banker som diskriminerar.
Etnisk statistik
Uppdrag till IV, SCB och DO att utveckla variabler för etnisk statistik som kan användas bland annat av det offentliga.
Inte etnisk registrering utan en bättre användning av den statistik som finns.
Det behövs indikatorer på ”etnicitet” som kan bidra till en förståelse av hur samhället ser ut och hur det förändras.
En enkel måttstock skulle kunna vara t.ex. om de anställda är födda eller har rötter i Sverige, EU eller utanför EU.
Därutöver frivillig självidentifiering hos arb.g
Tillitsundersökningar
Regelbundna tillitsundersökningar utvecklas som ger en inblick i invandrares förtroende för samhällsinstitutioner, särskilt i förhållande till rättsväsendet, och i synnerhet polisen. Detta kan utgöra en indikator på åtgärders effektivitet.
Ta bort lagliga åtskillnaderTa bort osakligt motiverade åtskillnader i
lagarnaMedborgskapskrav som innebär en osaklig
motiverad åtskillnad i rättigheter bör tas bort i enlighet med förslagen enligt SOU 2000:106),
I synnerhet frågan om rösträtt.*Även frågan om likabehandling med hänsyn
till grundlagens åtskillnad mellan utlänningars fri- och rättigheter och svenska medborgares bör utredas.
Full rösträtt för alla bosatta.
Konsultationsprocess - demokrati
Förslag - konsultationsprocess med de berörda för att analysera varför ”invandrare” är mindre delaktiga än ”svenskar” i den politiska processen. Grundtanken är att om politiker och andra är intresserade av att höja delaktigheten bör man fråga de som berörs.
UtbildningHögskoleutbildningar uppmuntras att upp
diskriminering som en nyckelfrågaÖversyn av huruvida dagens
undervisningsmaterial innehåller stereotypiserande bilder
Undersökning av elevers kunskap om brott mot mänskliga rättigheter i Sverige. Diskriminerande lagar och policys som berört romer, judar, samer. Rasbiologi som svensk vetenskap. För att förstå diskriminering i dagens Sverige, behövs en förståelse av att Sverige inte har varit fri från olika typer av brott mot MR.
Lokalt - regionaltSamlat/tydligt arbete för lika rättigheter
och mot diskriminering tex lokala mänskliga rättighetsnämnder
Anslutning till UNESCO:s europeiska städers koalition mot rasism
Dra in tillstånd för krograsismAnlita inte företag som diskriminerarAktivt antirasistarbete i skolanJämlikhetsplaner som arbetsgivare
