Varför mäta hälsa?

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

Varför mäta hälsa?

Oktober 2009

[email protected]


Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och Hälsofrämjande sjukhus och

vårdorganisationer (HFS)vårdorganisationer (HFS)

…en del av det internationella nätverketHealth Promoting Hospitals & health services,

initierat av WHO 1993



Nätverkets vision

Att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot

förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning

– Det vi kallar Hälsoorientering!



Nätverkets utbredning 2009


0

10

20

30

40

50

60

70

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Antal sjukhus/ PV-organisationer


PROMPatient-Reported OutcomeMeasures (PROMs)


Vad är mätning av hälsorelaterad livskvalitet ?

Mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter en sjukvårdande behandling eller hälsofrämjande intervention, i syfte att avgöra i vad mån hälsan har förändrats.


Varför PROM?• För att

– ”En god hälsa för alla” är hälso- och sjukvårdens yttersta mål (HSL §2)

– synliggöra hela vårdlagets insatser– kunna jämföra olika patientgruppers sjukdomsbörda och

behandlingsresultat med varandra– Öppna jämförelser – Kvalitetsindikator


Hälsa ärett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnandeinte endastfrånvaro av sjukdom eller skada


Två dimensionerTvå dimensioner

Medicinsk/ professionell bedömning

I ndividens egen bedömning

Mår bra Mår ej bra

Frisk

Sjuk Blir

lättare frisk?

Blir lättare sjuk? Medicinsk/

professionell bedömning

I ndividens egen bedömning

Mår bra Mår ej bra

Frisk

Sjuk


tid

….. Se helheten !


Resultatmått

• Professionella Objektiva HårdaProfessionens bedömning• Patientrapporterade Subjektiva MjukaPatientens bedömning


Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet

• EQ-5D Preferensbaserat Skapat för att ge ett enkelt mått som bas för hälsoekonomiska analyser

• SF-36 ProfilbaseratSkapat för att mäta de självskattade dimensionerna ihälsobegreppet,


SF-36


Fakta om SF-36:

•Utarbetad i Boston, USA

•Svensk manual utgiven vid Göteborgs universitet med svenska normvärden

•Ett mångdimensionellt instrument med 36 flervalsfrågor

•Metoden mäter hälsostatus i allmänhet oberoende av ålder, kön, hälsotillstånd och nationalitet.

•Mäter över tid, 7 dagar eller 4 veckor

•Enkäter besvaras i första hand av den tillfrågade själv eller som intervju om t ex syn eller läsförmågan brister

•Hälsan indelas i åtta hälsoområden som benämns efter de amerikanska förkortningarna med två bokstäver. Utifrån de enskilda frågorna skapas en hälsoprofil.


SF36 • 11 huvudfrågor med underfrågor • Resultat i 8 olika skalor• Totalsumma

• Papper, pekskärm• Mäter över tid


SF-36• PF =Fysisk funktion• RP =Rollfunktion fysisk• BP =smärta• GH=allmän hälsa• VT=vitalitet• SF=social funktion• RE=rollfunktion emotionell orsak• MH=psyk välbefinnande







RESULTAT


Hjärtinfarkt patienter i gruppgymnastik n=100

EQ-5D VAS

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

före intervention

efter intervention

95% konf. Interval Före 68,27-74,60Efter 81,12-85,94


EQ-5D Andel (%) som anger måttliga eller svåra problem inom varje dimension

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

rörli

ghet

hygie

n

huvuds

aklig

a ak

tivite

ter

smär

tor/b

esvä

r

oro/n

edst

ämdhe

t

före intervention

efter intervention




SF-36 NBS

48,14

34,89

48,07 48,44 47,73

44,5542,63

49,8651,0048,05

53,16

49,96

55,77

51,7250,01

54,55

0

10

20

30

40

50

60

70

PF RP BP GH VT SF RE MH

före interventionefter interventionnormvärden

95% konf. Interval förePF 46,92-49,35RP 32,34-37,43BP 45,87-50,25GH 46,71-50,16VT 45,35-50,10SF 42,31-46,78RE 39,72-45,53

95% konf. Interval efterPF 49,42-52,57RP 46,14-49,95BP 51,39-54,92GH 48,18-51,74VT 53,89-57,66SF 50,25-53,18RE 39,72-45,53


Hjärtsvikt individuellaSF-36 individ 2331001

0

10

20

30

40

50

60

70


före intervention

efter intervention

normvärden


Hjärtsvikt individuella

SF-36 individ 2331002

0

10

20

30

40

50

60

70


före intervention

efter intervention

normvärden


Hjärtsvikt individuella

SF-36 individ 2331003

0

10

20

30

40

50

60

70


före intervention

efter intervention

normvärden


Hälsoprofil över tiden för de nio sammanställningarna 1997-2002 för patienter med bloddialys 3 gånger per vecka.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Hälsoområden

Hä

lso

tal

(ma

x 1

00

)

9715 n=115

9741 n=216

9814 n=233

9841 n=243

9915 n=246

9941 n=231

200040 n=252

200141 n=238

200245 n=169

Hälsoprofil SF-36 okt/nov 2002 för patienter i bloddialys, i alla åldrar könsvis, jämfört med svensk normalbefolkning och SRAU (1998)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Hälsoområden

Hä

lso

tal (

ma

x 1

00

)

Medel alla kvinnor 2002 n= 74

Medel alla män 2002 n=136

Svenska kvinnor normalbefn=4582

Svenska män normalbef n=4268

SRAU, alla, 1998 n=1153




Strokepatienter före och efter dagsjukvård n=7SF-36 NBS

0

10

20

30

40

50

60

70




Äldre med mer än 5 akuta vårdkontakter senaste året n=40

SF-36 NBS

0

10

20

30

40

50

60

70




SF 12• 12 frågor• Lämpar sig för lite större grupper (ej

individnivå) • frågor från SF-36 – fråga 1, fråga 2b och d, fråga 4 b och c,

fråga 5 b och c, fråga 8, fråga 9 d, e och f, samt fråga 10. • Tolkningsmanual finns


Prom i verksamhetsutveckling

• Nätverk – Regional och nationellt• Stöd • Erbjudande om utbildning• Prom inom och/eller utom

kvalitetsregister


http://www.hrql.se/demo_enkat/sf36_demo.asp


Vill ni veta mer?

www.natverket-HFS.se

eller kontakta

[email protected]@lul.se


Mer info finns här

• http://www.hqrl.se/content/hrql/• http://www.sf-36.org/


Det är dags att…

Se på vår verksamhet med andra ögon


”Varje system är perfekt designat för att skapa precis det resultat det skapar. Om vi håller fast vid den över-tygelse som vi alltid haft och insisterar på att göra precis som vi alltid gjort, kan vi förvänta oss att få precis de resultat som vi alltid fått. Dessutom är nästan alla förbättringar lokala. Vi kan ha stora mål och syften men själva förbättringsprocessen är lokal.Vidare måste alltid patientfokusering finnas med. Ju högre i organisationen förbättringsmålen bestäms desto mindre kommer att hända. Ju längre ned, desto mer rörelse blir det.”

Donald BerwickIHI, Boston


Tack för uppmärksamheten!

Documents

Varför mäta hälsa?