bryt punkt

Demokratins

Idéer • Reportage • Intervjuer • Verktyg

FÖRNYELSE

BRY TPUNK T2

Produktion Satsa Samhällsinformation, www.satsa.nu • Text Carina Roxström och Birgita Klepke • Grafi sk form Losita Garcia Marklund Foto Paul Marshall • Omslag samt idébilder Digital Vision • Tryck Åtta45, 2007

Beställning Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs via www.skl.se eller på tfn 020-31 32 30

BEHÖVER DEN LOKALA OCH REGIONALA DEMOKRATIN FÖRNYAS? Vilka vägval behöver göras för att möta morgondagens krav på att förena demokrati och effektivitet?

Den tidigare Demokrati- och självstyrelseberedningen vid Sveriges Kommuner och Landsting genomförde ett programarbete för att diskutera olika vägar för förnyelse. Utgångspunkten har inte varit att demokratin är i kris. Men den lokala och regionala demokratin måste kunna möta utmaningar som följer av medborgares förändrade värderingar och behov och andra förändringar i omvärlden. Ytterligare en utgångspunkt för programarbetet har varit att partierna ska ha en fortsatt viktig roll i den lokala och regionala demokratin.

Den nuvarande Beredningen för demokratifrågor tar nu över stafettpinnen. Även vi ser en utveckling som krä-ver insatser på fl era plan. De demokratiska formerna behöver vitaliseras för att öka medborgarnas engagemang, infl ytande, valfrihet och kunskap. Kommuner och landsting/regioner bör få större möjligheter att själva utforma sina demokratiska institutioner och välja de lösningar som bäst medverkar till stark medborgerlig förankring och effektiv politisk styrning. Det måste ske utan att partiernas ställning urholkas.

Vi måste våga ifrågasätta hur demokratin fungerar. Och vi måste – precis som när det gäller skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och andra kommunala verksamheter – vara beredda att pröva nya lösningar. Det är särskilt viktigt att förtroendevalda i kommuner och landsting är aktiva i denna process och inte överlåter initiativet till andra aktörer.

Genom att bjuda in ledande förtroendevalda till mötesplatser runt om i landet vill Beredningen för demo-kratifrågor medverka till en debatt om vilka vägval som behöver göras för att vårt demokratiska system ska klara dagens och morgondagens utmaningar. Vår förhoppning är att stimulera till en diskussion som inte stannar vid att beskriva och analysera olika brister och problem i den lokala och regionala demokratin utan som också söker utforma konstruktiva lösningsförslag.

Till vår hjälp tar vi de åtta förnyelseidéer som presenterades av den tidigare beredningen. De ska fungera som en idébank. Förhoppningen är att kommande diskussioner ska leda till att förslagen vidareutvecklas och att fl era förslag kommer fram. Vi vill understryka att förbundet inte tagit ställning till förslagen utan att de är en utgångs-punkt för diskussioner.

Sven-Åke Thoresen, ordförande Lars Persson, vice ordförandeBeredningen för demokratifrågor Beredningen för demokratifrågor

Hur förnyas?

kan den lokala och regionala demokratin

BRY TPUNK T 3

Beredningen för demokratifrågor vid Sveriges Kommuner och LandstingUNDER MANDATPERIODEN 2007-2011 har Beredningen för demokratifrågor bland annat prioriterat frågan om hur den kommunala och regionala demokratin kan förnyas. Tanken är att inledningsvis bjuda in till ett antal regionala mötesplat-ser där den tidigare Demokrati- och självstyrelseberedningens programarbete Brytpunkt – politikens roll i framtiden ska vara ett diskussionsunderlag. Ambitionen är att skapa debatt och bilda opinion i frågor som är viktiga för förverkligandet av demokrati och mänskliga rättigheter i Sverige.

4 Åtta idéer i korthet

6 Medborgarkonsultationer Fullsatt på möte i Köping

Oxelösund: Vi lät processen ta tid

Intervju med Stig Montin

12 Folkomröstningar Schweizarna har lång erfarenhet

15 Direktvalda styrelser Reportage Södertälje

Direktval till Kosternämnden

22 Konsumentmakt Halland ger konsumenterna ökat infl ytande

Nacka först på plan

25 Stärkt fullmäktige Olika lösningar för liten och stor

28 Fullmäktige utan styrelse Götene stärker fullmäktige

29 Majoritetsstyre Parlamentarism? Javisst.

31 Tydligare ansvar för styrelseordförande Kina stort i Kalmar

39 Lästips

Innehåll

Beredningen för Demokratifrågor. Namnen från vänster på bilden:

Margareta Olsson, Karolina Hilding, Carin Wredström, Peter Helan-

der, Jan-Erik Wallin, Hasse Andersson, Greger Tidlund, Paul Lindvall,

Larry Söder, Rolf Könberg. Främre raden från vänster, Hediye Güzel,

Hector Vallejos, Katarina Berggren, Gösta Bergenheim, Aphram

Melki, Lena Hartwig, Lars Persson, Sven-Åke Thoresen (ordförande).

Kontakt – beredningens presidiumSven-Åke Thoresen (s), ordförande, 0650-191 12 svenake.thoresen@hudiksvall.seLars Persson (fp), vice ordförande, 060- 19 19 37 lars.persson@sundsvall.se

Projektets kontaktpersoner vid förbundskansliet

Anna Lindström, projektledare, 08- 452 79 20

anna.lindstrom@skl.seGerd Sundström, administratör, 08- 452 79 28

gerd.sundstrom@skl.se

BRY TPUNK T4

Svenska kommuner, landsting och regioner har ett viktigt demokratiuppdrag

som påverkas av ständiga förändringar i omvärlden. De befi nner sig därmed

i ett spänningsfält mellan demokratiideal och effektivitetssträvanden när det

gäller hur uppdrag, ledarskap och relationer inom politiken ska se ut.

För att uppmuntra nya tankar och idéer har Brytpunktsprojektet inom Sveriges

Kommuner och Landsting arbetat fram åtta idéer om hur det demokratiska

systemet kan förnyas. Syftet har varit dels att öka medborgarnas infl ytande,

dels att skapa en tydligare och mer effektiv politisk styrning.

För att nå detta syfte måste varje idé anpassas efter de geografi ska, demogra-

fi ska och regionala förutsättningar som gäller i olika organisationer och olika

delar av landet. Medan vissa passar bäst i en liten kommun, fungerar andra

bättre i en stor. Många kan också kombineras eller modifi eras för att passa

lokala eller regionala behov. Gemensamt är dock att de tillsammans kan vidga

det kommunala självstyret.

Flera av förslagen kan kommuner och landsting själva fatta beslut om att ge-

nomföra. Det enda som krävs är en gemensam vilja, lite mod och rejält med tid.

Mer genomgripande förslag som rör politiska styrformer och även folkomröst-

ningar kräver lagändring för att kunna verkställas fullt ut.

ÅTTA IDÉER

1. Systematiska medborgarkonsultationer

• Fullmäktige ges lagstadgat ansvar för att medborgare konsulteras i viktiga frågor.• Fullmäktige avgör i vilka frågor som konsultation ska ske.• De förtroendevalda äger processen.• Konsultationen är rådgivande och ska ske tidigt i beslutsprocessen.

2. Förstärkt folkinitiativ om kommunala folkomröstningar• Om tio procent av de röstberättigade vill ha folkomröstning ska en sådan genomföras. • Folkomröstningen måste röra en fråga inom fullmäktiges ansvar.• Folkomröstningen ska vara rådgivande och fullmäktige kan lägga ett motförslag.

3. Direktvalda områdesstyrelser i bostads- områden och bygder

• Direktvalda områdesstyrelser kan införas genom beslut i fullmäktige. • Utgångspunkten ska vara ett uttalat önskemål från invånarna. • Områdesstyrelserna ansvarar för lokala frågor.

4. Medborgerlig konsumentmakt

• Medborgarna ges makt att själva kunna välja vem som ska utföra de välfärdstjänster som de har rätt att få.

Fyra idéer som stärker medborgarnas infl ytande

5. Stärkt fullmäktige som högsta beslutande organ

• Fullmäktige tar över beredningsansvaret från styrelsen. • Fullmäktiges presidium ges ansvar för att leda arbetet.• Antalet ledamöter kan minskas och ska som minst bestå av hälften av nuvarande antal förtroendevalda.• Ledamöterna ges mer resurser för sitt uppdrag.

6. Fullmäktige utan styrelse

• Styrelsens uppgifter inordnas under fullmäktige. • Fullmäktige får både beredande och verkställande uppgifter.

7. Majoritetsstyre

• Kommun/landstingsstyrelsen består enbart av leda- möter från det eller de partier som ingår i en styrande majoritet. Ledamöter i beredningar och nämnder utses proportionellt utifrån antalet mandat i fullmäktige.

8. Tydligare ansvar för styrelseordförande och möjlighet till direktval• Styrelsens ordförande får ett tydligare uppdrag. • Ansvaret innebär att leda styrelsens arbete, företräda kommunen, landstinget eller regionen utåt, samt att utöva den politiska ledningen av förvaltningen.• Direktval av styrelseordförande kan införas och sker då vid ett särskilt ordförandeval.

Fyra idéer som stärker konstitutionen

5

3 Di kt ld åd t l i b t d

er medborgarnas infl ytande

BRY TPUNK T6

1MEDBORGARKONSULTATIONER

Ett demokratiskt samhälle kräver aktiva medborgare som vill och kan ta ansvar. I Köping vill man gärna utveckla medborgar-dialogerna sedan den framgångsrika starten för ett par år sedan när det var dags att förnya kommunens långsiktiga mål.

Kommunchefen Anna Mårtensson en av dem som hälsar alla välkomna till kvällens möte.

BRY TPUNK T 7

BILARNA STÅR TÄTT utanför Himmeta bygdegård strax utanför Köping. Många har lockats hit trots is-halka och vintermörker. Snart är salen fullsatt och medborgardialogen kan börja.

Kvällens tema är kommunens översiktsplan. En fråga som visserligen kräver medborgerligt deltagande enligt lag, men som också leder fram till andra områ-den.

Vi hade precis börjat konsultera organisationer, fö-retag och föreningar när tanken väcktes att vi faktiskt kunde vända oss direkt till allmänheten, berättar Eli-zabeth Salomonsson (s), kommunstyrelsens ordföran-de.

– Det var nytt för oss och det kändes väldigt po-

sitivt att engagera så många som möjligt i en visionär process. Vi har inte haft någon speciell förebild för våra dialoger. Vi kallar den Köping-modellen och gör på vårt eget vis.

Hösten 2005 genomfördes sju dialoger, två i Kö-ping och fem ute i de olika kommundelarna. Resulta-tet blev fem mål för framtiden kring rubrikerna trygg-het, boende, arbete och företagande, kommunikatio-ner och engagemang.

– Intresset blev oväntat stort. Vi fi ck många idéer som direkt kunde användas för målarbetet, berättar kommunchefen Anna Mårtensson.

Men hela processen gav mycket mer än så. Att mö-tas direkt är ovärderligt för båda parter.

Fullsatt på mötet

Fakta Köpings kommun

Antal invånare: 25000. Tätorter: Köping, Kolsva och Munk-torp.

BRY TPUNK T8

– Vi politiker får träffa människor som vi förmod-ligen inte hade träffat annars och ser att frågorna blir ordentligt förankrade, säger Elizabeth Salomonsson. Folk får se att vi på kommunen kanske inte är helt oli-ka dem själva. Många vi möter berättar att de nu kän-ner att det lönar sig att visa engagemang och att vi tar tillvara deras idéer. Det har till exempel gällt trygg-hetsvandringar i Köping och en vändplan vid skolan i Himmeta för att få en säkrare trafi kmiljö för barnen.

MÅNGA AV FRÅGORNA är jordnära och konkreta. – Man får räkna med att det alltid kommer upp

många detaljfrågor på medborgardialogerna. Och det är inte alltid vi får allas åsikter direkt. Men vi vet att mötet startar processen. Den fortsätter fast vi inte längre sitter där, säger Elizabeth Salomonsson.

– Men man får också vara beredd på att alla som kommer inte är så positiva, tillägger hon.

– Vi brukar få respons på vårt övriga arbete ock-så. Det är bra. Ibland kan vi inte svara alls. Då får vi koppla vidare till andra instanser eller be att få åter-komma.

En sådan fråga kommer upp också denna kväll i Himmeta.

– Har ni tagit reda på hur många byggintressenter som behövs för att kommunen ska kunna göra de om-fattande tekniska investeringarna för vatten och av-lopp? frågar en Himmetabo. Det lovade ni att göra på förra mötet.

– Har ni inte fått svar på det? Där har vi nog gjort en miss, svarar Elizabeth Salomonsson. Vi får ta och undersöka saken.

Anna Johansson20 år, försäljare.– Jag vill ha ett större kultur-utbud. Ett rikare musik- och teaterliv skulle vara underbart. Och gärna en fi lmfestival.

Kristoffer Rofelt19 år, assistent.– Att jag har möjlighet att ut-bilda mig. Jag vill plugga till civilekonom. Önskar att det fanns möjlighet att studera här i Köping.

Linda Englin 15 år, studerande.– Jag vill att det ska fi nnas fl er affärer här i stan. Det är spe-ciellt svårt att hitta kläder. Jag saknar också ett bra disco för oss unga.

Kilian Karlsson15 år, studerande. – Det måste fi nnas caféer med längre öppettider. De fl esta stänger klockan sex på kvällen! Jag tycker också det är viktigt att det fi nns ordentlig gatube-lysning överallt.

4Vi

Vad är viktigast för att du ska trivas i Köping?

– Vi politiker får träffa människor som vi för-modligen inte hade träffat annars, säger Elizabeth Salomons-son, kommunstyrel-sens ordförande.

BRY TPUNK T 9

reda på att ungdomarna i Köping prioriterar billigt och rymligt boende. Elevernas undersökning om trygghet visar att det ofta är äldre personer som är rädda att bli utsatta för våldsbrott, men att det oftare är ungdomar som är utsatta. Fler poliser, upplysta platser, övervak-ningskameror, kvälls- och nattbussar är några av de sa-ker som skulle göra folk tryggare, enligt enkäten.

I BYGDESALEN MATTAS diskussionen sakta av. Myck-et har sagts. Vill man lämna fl er synpunkter så går det bra fram till den 27 april när samrådet om översiktspla-nen avslutas. Sedan startar arbetet med själva planen.

Men medborgardialogerna lever vidare. – Vi hoppas att de ska bli en tradition och att vi

ses här igen nästa år, avslutar Elizabeth Salomonsson kvällens möte.

Hennes inbjudan verkar falla i god jord. Tack vare det positiva gensvaret planerar kommunen nu att satsa på en årlig medborgardialog.

På vilket tema? – Nästa års tema vet vi inte än. Kanske vi inte alltid behöver en särskild anledning.

Det kan bli bra att bara mötas och stämma av läget. Om medborgarna i en stadsdel eller kommundel tar initiativ och vill ha en medborgardialog så ställer vi självklart upp på det. ● ●

– Återkoppling är inte helt lätt. Det är viktigt att ha en tydlig plan för hur man följer upp alla frågor som ventileras på mötena. Alla tankar och idéer anteck-nas och går vidare till kommunstyrelsens arbetsgrupp. Morgonen efter varje medborgardialog fi nns en kort resumé på kommunens hemsida. Fullmäktige direkt-sänds i teve. Men det är också viktigt att noga kontrol-lera att informationen verkligen når fram.

– Där har vi en del att komma tillrätta med, kon-staterar Elizabeth Salomonsson.

DET KOMMER OFTA FLER till medborgardialogerna på landsbygden än inne i stan, konstaterar Hans-Olov Sjö lund (v), en av ledamöterna i kommunstyrelsens ar-betsutskott. Intresset brukar vara särskilt stort här i Himmeta. Kanske beror det på den livaktiga bygde-föreningen.

– Vi brukar lägga lappar i brevlådorna för att ing-en ska missa chansen att komma hit och framföra sin åsikt, berättar Sofi a Nestor. Hon är bygdeföreningens ordförande och hälsar välkommen till kvällens möte.

KVÄLLENS TEMA är översiktsplanen. Den som gäller är från 1990. Sedan dess har Köping och omvärlden förändrats en hel del.

– Det är viktigt att det fi nns ett brett engagemang i det här arbetet. Processen angår inte bara oss som ar-betar med den fysiska planeringen, säger stadsarkitekt Per Inge Nilsson och delar ut en broschyr som under-lag för kvällens samtal.

Till fi ka och smörgås kommer diskussionerna igång. I Himmeta är många intresserade av förskolans fram-tid, vägröjning och kanske ett framtida äldreboende. Men i fokus under kvällen är frågan hur man får igång processen att bygga nytt i Himmeta. Det fi nns tomter planerade, men vatten- och avloppsfrågorna är ännu inte lösta. Flera på mötet tycker att kommunen skul-le underlätta byggande och lyssna mer på var folk vill bygga. Inte bara titta på den plan som fi nns för bygg-nation.

– Vi ska titta närmare på det, lovar Elizabeth Salo-monsson.

TVÅ BEBISAR ÄR MED på kvällens möte. Annars är me-delåldern relativt hög. Hur når ni de unga?

– Det är inte helt lätt, men vi försöker. Under för-ra medborgardialogen fi ck drygt 300 åttondeklassare lämna in sina målförslag i samband med en informa-tion om kommunen i Rådhuset.

På Ullvigymnasiet i Köping har eleverna gjort spe-cialarbeten om kommunens mål och bland annat tagit

De kommunmål 2006-2012 som arbetades fram under medborgar dialogerna 2005:

År 2012 ska nio av tio Köpingsbor svara ja på frågan att de känner sig trygga med livet i Köping.

År 2012 ska det fi nnas 250 nya attraktiva bostäder i Köping.

År 2012 ska Köping vara bland Sveriges 100 bästa nyföretagarkommuner och antalet arbetstillfällen ska ha ökat med 500.

År 2012 ska man kunna bo i Köping och kunna nå Stockholm med tåg inom en timme.

År 2012 ska nio av tio Köpingsbor svara ja på frågan om de upplever sig ha möjlighet att påverka utveck-lingen i kommunen.

BRY TPUNK T101

TVÅ GÅNGER UNDER 1990-TALET beslutade kom-munen att lägga ned skolor, men förmådde inte driva igenom det på grund av protester från personal och föräldrar.

– Vi förstod att det hade varit bättre att ta debat-ten under arbetets gång. I stället för att möta en kritisk opinion efter ett redan fattat beslut, berättar utbild-ningsnämndens ordförande Britta Bergström (s).

År 2003 när antalet elever sjönk och det återigen var dags att minska antalet skollokaler beslöt nämnden att ta upp frågan direkt med allmänheten.

– Vi ville ju inte att skolverksamheten skulle för-sämras. Tvärtom. Frågan var vad vi skulle satsa på för att förbättra verksamheterna.

Nämnden vände sig till elever, föräldrar, skolperso-nal och allmänheten. Medborgardialogerna fi ck nam-net Skoltinget. Under tre månader samlades omkring 400 invånare till ett sextiotal medborgardialoger.

– Vi ville undvika att dialogerna blev allmänna dis-kussioner om kommunens förskolor och skolor eller försvarstal för den egna skolan. Därför utgick vi alltid från frågan: Vad är viktigt för barn och elever när det gäller kommunens förskole- och skollokaler?

DIALOGERNA UTMYNNADE I EN LISTA från varje målgrupp över det viktigaste i arbetet med en ny skol-organisation. Närhet till skolan, en bra utomhusmil-jö, ändamålsenliga lokaler och anpassning till barnens åldrar var önskemål som ofta återkom.

Med utgångspunkt från dessa arbetade nämnden fram fyra förslag till lokalorganisation för grundsko-lan. Förslagen ställdes ut på kommunbiblioteket till-sammans med information om den väntade befolk-ningsutvecklingen och behovet av att minska antalet skollokaler. Dit bjöds kommuninvånarna in för att lämna synpunkter.

– Det blev ett stort intresse och en bred uppslut-

ning. Omkring 250 lämnade skriftliga synpunkter. Många kom med frågor och pratade med oss om sina idéer, säger Britta Bergström.

Vilka slutsatser har ni dragit av processen?– Att många människor fi ck möjlighet till infl ytan-

de. Och att det är så viktigt att mötas! Att processen lyckades så bra tror jag berodde på att vi själva var en-gagerade och att vi lät arbetet ta tid. Det gavs utrym-me för diskussion och eftertanke och vi behövde inte forcera något beslut. Väldigt få protester och lite kritik har senare förts fram mot de fattade besluten.

– En annan erfarenhet är att det var viktigt att det fanns en tydlig avgränsning av det område som vi för-väntade oss synpunkter på. ●

PROCESSEN ta tid”

I Oxelösund har utbildningsnämnden använt sig av medborgardialoger för att diskutera den framtida skolverksamheten.

”Vi lät

BRY TPUNK T 11

– DET IDÉFLÖDE SOM NU FINNS om demokratins utmaningar är mycket spännande, anser Stig Montin, professor i statskunskap vid Örebro universitet.

– Vi har haft sådana trender förut. Under 1990-talet handlade det mycket om ny offentlig styrning; marknadsstyrning med resultatenheter och konkur-rensutsättning. Nu riktas fokus mot att tänka nytt när det gäller att involvera medborgarna i politiska beslut. Utvecklingen pågår samtidigt i många andra länder. Just nu går det en våg av diskussioner genom Europa om hur medborgarnas infl ytande kan stärkas.

Vilka är orsakerna? – Några viktiga faktorer är tendenser till minskat

valdeltagande och bristande förtroende för politiker i allmänhet. En annan förklaring kan vara att kommu-nala politiker och tjänstemän behöver människors lo-kala kunskaper för planering och prioriteringar.

– En tredje är sverigedemokraternas intåg på den kom munala arenan. I dag har de en vågmästarroll i ett fl ertal kommuner. Deras främlingsfi entlighet bryter mot den politiska konsensus som partierna har kring svensk fl yktingpolitik. Det blir en väckarklocka för många kommuner och landsting, som nu måste ställa frågan varför så många väljare röstar på det partiet.

– Det ökar förmodligen drivkraften för att på allvar fi nna olika sätt att ta kontakt med väljarna och enga-gera fl er medborgare i lokalsamhället. I den kontakten får politikerna möjlighet att ta del av många männis-kors åsikter. Men också att föra en dialog om etiska frågeställningar kring människors lika värde och det gemensamma ansvarstagandet för problem som inte är lokala utan snarare globala.

Vilka för- och nackdelar fi nns det med möjligheten att organisera demokratin på delvis olika sätt över landet?

– Fördelarna är uppenbara och innebär egentligen en fortsättning på det som var en av grunderna för 1991

års kommunallag. Nämligen att kommunerna fi ck or-

ganisera nämnder och förvaltningar på ett friare sätt än tidigare.

– En fördel med att uppmuntra kommuner och landsting att organisera demokratin på olika sätt är att de kan lära av varandra. När demokratin organise-ras på nya sätt är det ju viktigt att grundläggande de-mokrativärden beaktas, framför allt politisk jämlikhet och ansvarsutkrävande.

Hur ser du på försöksverksamhet som reformstrategi?– Jag tror att man kan nå längre genom att starta

olika försök istället för att utreda färdigt innan man sätter igång. Försöksverksamheter kan bli mycket ef-fektiva. Frikommunreformen under 1980-talet ledde till exempel till att man skrev om kommunallagen. Men att initiera försök är något relativt nytt i svensk politisk kultur och det verkar ibland fi nnas en viss rädsla för att experimentera.

– Jag tror att det hänger ihop med att det system vi har bygger på starka och professionaliserade kommu-ner som ansvarar för en mycket stor del av välfärdspo-litiken. Det skapar en viss försiktighet.

Vad behövs för att gå vidare?– Om man experimenterar blir det viktigt att ut-

värdera försöken i takt med att olika kommuner nap-par på förslagen. Det kan handla om större nationella utvärderingar. Men också om lokalt samarbete mellan praktiker och forskare där man gemensamt kan bygga kunskap om vad som främjar respektive hindrar fram-gång med den nya ordning man valt. ●

ENGAGEMANG för infl ytande och kunskap Politiker och tjänstemän behöver människors lokala kunskaper för planering och prioriteringar inom olika områden. Men också att föra en dialog om etiska frågeställningar kring människors lika värde.

Visste du attandelen som byter parti mellan valen har ökat från 16 procent 1970 till drygt 32 procent.

BRY TPUNK T12

SEDAN 1994 har fem procent av in-vånarna i en kommun eller ett län rätt att ta initiativ till en folkomröstning. Sammanlagt har 122 initiativ tagits. I tolv fall har en folkomröstning ägt rum. Det visar på att det nuvarande systemet inte fungerar särskilt bra, re-sonerar Ann-Cathrine Jungar, fi l dr i statvetenskap vid Södertörns högskola.

– Det sänder ut motsägelsefulla sig-naler. Å ena sidan inbjuder man med-borgarna att ta initiativ till en folkom-röstning. Å andra sidan har kommu-nen eller landstinget inte någon skyl-dighet att ta det i beaktande och gör det sällan eftersom nästan alla initia-tiv avslås.

Det fi nns en rad olika skäl att avslå ett initiativ om folkomröstning. Frå-gan kan ha diskuterats under valrörel-sen, den kan vara alltför komplicerad eller kan få omfattande konsekvenser för andra frågor. Andra skäl kan vara att det pågår förhandlingar med andra aktörer eller att kostnaderna anses bli för stora.

Allt detta kan naturligtvis vara reella skäl. Men för att inte folkini-tiativet ska väcka förhoppningar som sedan inte infrias, vilket kan skapa missnöje, så behövs en procedur som

tvingar de representativt valda att agera på något sätt. Till exempel att politikerna anordnar en folkomröst-ning, lägger in ett motalternativ eller tar upp frågan till en ingående poli-tisk debatt.

– Det fi nns många olika modeller att laborera med. Det viktiga är att frågan inte läggs åt sidan utan att det uppstår samtal och processer kring den, säger Ann-Cathrine Jungar.

ETT ABSOLUT KRAV är att folkom-röstningen begränsas till frågor där fullmäktige har beslutskompetens. Likaså att stödet för en folkomröst-ning är starkt. I dag behöver minst fem procent av de röstberättigade väcka ärende i fullmäktige om att hålla folkomröstning i en viss fråga. Utredningen föreslår en ökning till tio procent.

– En möjlighet – om man befarar att medborgarinitierade folkomröst-ningar inte ska locka till sig ett till-räckligt antal väljare – är att införa något slag av kvorum för att säker-ställa att folkomröstningen har majo-ritetsstöd.

Ett kvorum innebär att ett val är giltigt om vissa regler för valdeltagan-

det är uppfyllda. Ofta införs kvorum vid beslutande folkomröstningar.

– Men det fi nns en nackdel med kvorum. I stället för att ta ställning i sakfrågan så kan de som är mot för-slaget uppmana sina väljare att inte gå och rösta. Då måste folkomröstning-en ogiltigförklaras. Om fl era folkom-röstningar blir ogiltiga på grund av ett för lågt valdeltagande fi nns det risk för att intresset för att delta i folkom-röstningar sjunker.

I MÅNGA STATER, på såväl nationell som kommunal nivå, fi nns begräns-ningar när det gäller i vilka frågor medborgarinitiativ får tas och folk-omröstning hållas. Det kan till exem-pel handla om de offentliga fi nanser-na, asyl- och immigrationsfrågor eller det demokratiska styrelseskicket.

– Genom sådana begränsningar kan man undvika att frågor som har en övergripande funktion för det poli-tiska beslutsfattandet i stort eller mi-noritetsfrågor kan göras till föremål för medborgarnas direkta avgörande. Men, då krävs att det fi nns något or-gan som kan avgöra om en fråga är folkomröstningsbar eller inte.

– På nationell nivå är det i regel för-

FOLKOM2Folkomröstningar kan förstärka det representativa systemet

Under vissa förutsättningar kan fl er folkomröstningar fördjupa demokratin. Det tror statsvetaren Ann-Cathrine Jungar, som anser att folkvalda församlingar bör tvingas att ta medborgarnas initiativ på allvar.

BRY TPUNK T 13

fattningsdomstolen som har den rollen. När folkomröstningen är beslutan-

de måste den folkvalda församlingen respektera och följa utslaget. Vid en rådgivande omröstning avgör den folk-valda församlingen om den ska följa re-sultatet.

Båda varianterna har för- och nack-delar.

– Beslutande folkomröstningar på medborgarnas initiativ kan skapa pro-blem när de valdas politik ska sam-manfogas med resultatet från folk-omröstningarna. Å andra sidan kan po litikerna säkert bli mer varsamma med i vilka frågor man anordnar folk-omröstning om de vet att resultatet är bindande, resonerar Ann-Cathrine Jungar.

– Det kan ha en förbättrande ver-kan när man vet att det är det – på rik-tigt. Annars fi nns risken att folkom-röstningar används som opinionsbil-dande instrument.

Enligt opinionsundersökningar i Sve rige har synen på folkomröstning-ar blivit mer positiv under senare år. Samtidigt anser många att det inte bör hållas så många fl er folkomröstningar än vad som görs idag.

– Folkomröstningar bör naturligt-

RÖSTNINGARvis användas med försiktighet efter-som det är ett mycket radikalt poli-tiskt beslutsinstrument, understryker Ann-Cathrine Jungar.

– Det fi nns ju bara två svarsalter-nativ. Politiska frågor är ofta mer kom-plicerade än så. Många kompromis-ser och förhandlingar skulle kanske gå förlorade om det blev ett ymnigt ut-nyttjande av folkomröstningar.

Å andra sidan: Folkomröstningar behöver inte urholka det representa-tiva systemet.

– De kan också förstärka systemet genom att till exempel tvinga ut par-tierna att argumentera och visa var de står i olika frågor mellan valrörel-serna. Resultatet av denna förstärkta medborgerliga möjlighet kan bli att politikerna blir mer responsiva i för-hållande till sina väljare och därmed får bättre förankrade beslut.

– Det är särskilt viktigt att hålla folkomröstning i frågor där de val-da representanterna och folket går i otakt. Ett sådant exempel på nationell nivå är EU-frågornas hantering där glappet varit stort. Folket sa nej till EMU i en folk omröstning.

– Men hade riks dagen fattat beslu-tet hade Sverige varit med i EMU. ●

Visste du atti Katalonien måste förtroendevalda enligt lag konsultera medborgare.

”Folket sa nej till EMU i en folk omröstning. Men hade riks- dagen fattat beslutet hade Sverige varit med i EMU.”

BRY TPUNK T14

2

Schweiz är det land i Europa som har längst erfarenhet av att an-vända medborgarinitiativ och folkomröstningar.

REDAN 1848 när den schweiziska fe-derationen bildades av 25 oberoende stater beslutades att alla ändringar av författningen skulle underställas med-borgarnas beslut.

I Schweiz måste en grundlags-förändring antas av en majoritet av kantonerna (delstaterna). Sedan 1848 har 221 folkomröstningar hållits om grundlagsändringar. I 159 av dem har svaret blivit ja.

NÄR PARLAMENTET har stiftat en na-tionell lag har medborgarna och kan-tonerna möjlighet att ifrågasätta la-gen inom hundra dagar. För att folk-omröstningen ska bli av måste 50 000

namnunderskrifter samlas in eller åtta kantoner ha uttryckt sin vilja att folk-omrösta. Mycket få lagar ifrågasätts dock på detta sätt. Erfarenheterna vi-sar att de politiska partierna redan ti-digt försöker vara lyhörda för allmän-hetens synpunkter.

Medborgarnas initiativrätt innebär

att schweizarna har möjlighet att lägga till en ny artikel i konstitutionen. En förutsättning är att tillräckligt många namnunderskrifter samlats in under 18 månader. De folkvalda har under den tiden möjlighet att lägga ett mot-förslag till medborgarnas initiativ. När det fi nns ett sådant får folket rösta om båda förslagen.

UNDER DE SENASTE femtio åren har sociala frågor, ekonomi, miljö och fred varit de dominerande frågorna på na-tionell nivå. Många folkomröstningar har handlat om det demokratiska sys-temet. På regional och kommunal nivå handlar schweiziska folkomröstningar oftast om konkreta byggprojekt.

Under senare år har valdeltagandet ökat och ligger nu på mellan 50 och 60 procent. Möjligheten att rösta via brev och e-mail och sms har ökat val-deltagandet bland unga.

I princip får medborgarna rösta om alla sakfrågor som parlamentet får rösta om. Däremot får inte en folkom-röstning handla om frågor som står i strid med den internationella folkrät-ten eller de internationellt vedertagna mänskliga rättigheterna. ●

”I dag talar vi om för medborgarna vad vi har beslutat. Men med omvänt fokus skulle vi få ett mer demokratiskt politiskt arbetsklimat där goda idéer bryts och vägs mot varandra.”

MONICA SELIN (KD), OPPOSITIONSRÅD I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH ORDFÖRANDE I SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS DEMOKRATI- OCH SJÄLVSTYRELSEBEREDNING (2002-2006).

Schweizarna har lång erfarenhet

Svenska folkomröstningar– en historik

ÅR 1977 införde Sverige formellt rätten att hålla kommunala rådgivande folk-omröstningar på kommunfullmäktiges initiativ. De efterföljande fem åren hölls ett förhållandevis stort antal folkomröst-ningar, främst som en reaktion på kom-munsammanslagningarna. Den nationella folkomröstningen om kärnkraft 1980 förstärkte den trenden ytterligare.

Efter en svacka mellan 1983 och 1987 ökade antalet folkomröstningar igen mellan 1988 och 1992. I och med den intensifi erade diskussionen om en folk-omröstning om EU-medlemskap och den lokala omröstningen om fl yktingmot-tagningen i Sjöbo registrerades ett stort antal folkomröstningar i början av 1990-talet.

Av 85 registrerade folkomröstningar mellan 1978 och 2005 har ett trettiotal rört indelningsärenden och 13 trängsel-avgifter. Åtta omröstningar har rört trafi kärenden och brobyggen. Exempel på övriga ärenden är namnbyte, läns-byte, kollektivtrafi k, systembolag, hante-ring av kärnavfall, vattenkraft, vindkraft, enskild barnomsorg, plan- och bygg-ärenden, kommunalt vårdnads bidrag, akutsjukhus och musikskola. Utöver dessa har opinionsmätningar och så kallade rådslag förekommit i många kom-muner.

I det senaste valet (2006) handlade folkomröstningarna om trängselskatt (Stockholm med 14 kranskommuner), rovdjursfrågan (Orsa, Rättvik, Mora och Älvdalen), delning av kommunen (Eskils-tuna), köpcentrum (Härnösand) och biltrafi ken på Stora Torget (Gällivare).

BRY TPUNK T 15

Långsiktighet och tydliga befogenheter. Det är några slutsatser som Södertälje kommun har dragit efter storstadssatsningens försök med direktvalda styrelser i tre bostadsområden. I ett fjärde område – Fornhöjden – lever verksamheten vidare i form av ett lokalt nät-verk. I Hovsjö har kommunen bildat ett långsiktigt aktiebolag med både kapital och boendemajoritet i styrelsen.

3.DIREKTVALDA STYRELSER

BRY TPUNK T16

3

Fotbolls-tjejer i Fornhöj-den söker lagledare.

Två femtedelar av de 4700 invånarna är födda i Sverige. En femtedel har fi nskt ursprung och 17 procent representerar kristna grupper i Turkiet.

BRY TPUNK T 17

Styrelsen i Fornhöjdens boenderåd utsågs aldrig genom allmänna val. Istället rekryterades män-niskor som redan var aktiva inom olika verksam-heter i området. I dag har boenderådet ersatts av ett lokalt nätverk med aktiva Forn höjdsbor som vill rikta kommunens uppmärksamhet mot området och förbättra villkoren för alla som bor här.

VI MÅSTE HA EN LAGLEDARE för att kunna ställa upp i cupen. Kan inte du ställa upp... snäääällla!? Ifeta Ah-mic värjer sig skrattande mot ett gäng fotbollstjejer på Fornbackaskolan.

Eftersom hon arbetar på fritidsgården som ordnar cupen, kan hon inte tacka ja. Dessutom är hennes ka-lender redan späckad.

Vid sidan om magisterstudierna i sociologi vid Sö-dertörns högskola och deltidsjobbet på gården är hon ordförande i hembygdsföreningen, vice ordförande i Fornbackens Hyresgästförening och verksam i det lo-kala nätverket.

Att vara engagerad är en självvald livsstil för 26-åriga Ifeta som kom till Sverige som tolvåring från Bo-sanski Brod i Bosnien.

– I Jugoslavien fi nns ingen föreningstradition som i Sverige, men jag minns hur vi ofta tog saker i egna händer genom grannsamverkan. Bland annat lyckades vi ordna belysning till en basketplan.

Ifeta Ahmic halkade in i områdesarbetet i Forn-höjden när hon under sin första kurs i sociologi skulle skriva en uppsats om boenderåd.

– Jag deltog i möten och intervjuade folk som bod-de grannar med mig i Fornhöjden. Sedan fortsatte jag att gå på möten av bara farten och till slut frågade de om jag ville vara med ”på riktigt” i det dåvarande bo-enderådet.

EN ANNAN ELDSJÄL i nätverket är Ane Kaaling vars engagemang drivs av solidaritet och ett grundmurat hat mot orättvisor. Konkret har det till exempel hand-lat om att mana till protester när landstinget ville lägga ned vårdcentralen i området i mitten av 1990-talet.

– Vi ordnade demonstrationer, utrustade ungarna med visselpipor och förde så mycket väsen vi kunde.

Den gången lyckades man ändra ett planerat beslut. I dag har Fornhöjden ett eget Vårdcentrum, vars ägare och verksamhetschef, Lennart Mossberg, har blivit en viktig del i områdesarbetet. Bland annat fi nns det pla-ner på att det lokala nätverket ska få använda ett av Vårdcentrums arbetsrum för sin administration.

Fornhöjden består enbart av fl erfamiljshus. Av om-rådets 1 600 lägenheter är knappt 500 bostadsrätter fördelade på två föreningar – Opalen och Turkosen.

Två femtedelar av de 4 700 invånarna är födda i Sverige. En femtedel har fi nskt ursprung och 17 procent representerar kristna grupper i Turkiet.

Eftersom alla i nätverket är överens om vikten av att ha rötter och känna tillhörighet, skapades Fornhöjden-Öster-tälje Hembygdsförening.

Och som namnet antyder har Fornhöjden en historia att erbjuda. En-ligt sägnen var områdets högsta punkt det första som stack upp ur havet för länge se-dan. Något som läkaren Lennart Mossberg har tagit fasta på i inredningen av Vårdcen-trum där besökarna möts av en runsten re-dan i entrén. På väggarna hänger lokal konst med kopplingar till både forntid och nutid.

I EGENSKAP AV STYRELSELEDAMOT i HSB-förening-en Opalen är även Per-Axel Kollberg med i nätverkets inre krets. Han är besviken på kommunen som läm-nade Fornhöjden i sticket när storstadssatsningen tog slut år 2004.

– Politikerna i kommunen säger ofta att vi gör ett bra jobb, men när det gäller får vi varken pengar eller annat stöd, säger han.

Ett konkret exempel är att kommunens stadsdels-utvecklare Fatma Tuncer, som var en sammanhållande kraft under storstadssatsningen, försvann när projektet

”Ibland känns det som att Fornhöjden inte är TILLRÄCKLIGT illa ute”

– I Jugoslavien fi nns ingen föreningstra-dition som i Sverige, berättar Ifeta Ahmic.Till höger Per-Axel Kollberg.

BRY TPUNK T18

tog slut. I dag har en enda person ansvar för stadsdels-utvecklingen i hela kommunen.

Per-Axel Kollberg har bott i Fornhöjden sedan 1973 och var bland annat engagerad i ombyggnaden av cen-trum.

– Vi lät elever från Tekniska högskolan i Stockholm göra skisser på hur torget skulle kunna se ut. Sedan bjöd vi in invånarna till medborgarpaneler där vi gick igenom ritningar och samlade in synpunkter. Resulta-tet av allt vårt arbete blev i princip inga investeringar alls – bara underhåll.

– Ibland känns det som att Fornhöjden inte är till-räckligt illa ute. Att vi har det för bra, eller snarare inte tillräckligt dåligt, för att vi ska få ta del av bidrag och kommunens resurser.

FÖR ATT RIKTA UPPMÄRKSAMHETEN på Fornhöjden har boenderådet lämnat in ett medborgarförslag om att området ska bli en egen stadsdel.

– I dag fi nns vi inte ens med på kartan i telefonka-talogen, säger Ane Kaaling.

En annan eldsjäl i nätverket är May Backman som fl yttade hit från Märsta norr om Stockholm för snart fem år sedan. Före fl ytten studerade hon noga olika stadsdelar i Södertälje innan hon fastnade för Fornhöj-den. Mycket tack vare alla anslag i portarna.

– Jag fastnade för Fornhöjden eftersom det verka-de fi nnas så mycket liv och så många möjligheter här. Eftersom det inte fi nns vanliga anslagstavlor i områ-det kommuniceras det mesta genom anslag i portarna. Och i områdets livsmedelsbutik där dagens anslag vill locka deltagare till innebandy och gympa, samtidigt som gymnastik- och simklubben söker ledare.

Nästa punkt på May Backmans personliga önske-lista är torghandel.

– Varje stadsdel måste ha ett livaktigt centrum där människor kan träffas och trivas. Får vi inte det är det risk för att engagemanget försvinner, säger hon.

Innan nätverket bildades 2005 fanns ett boenderåd med representanter från hyresgästföreningen, de båda

bostadsrättsföreningarna samt områdets fem fastig-hetsägare. I rådet satt också två boende – varav Ifeta Ahmic var den ena.

BOENDERÅDET VAR EN FÖLJD av storstadssatsning-en och de extra resurser som fanns under åren 2000-

2004. Resurser som både bestod av ekonomiska bidrag och en stadsdelsutvecklare på heltid.

Av 2 512 personer med rösträtt i Fornhöjden valde 63 procent att delta i valet 2006.

Att låta invånarna utse representanter genom di-rekta val har aldrig prövats i Fornhöjden. Däremot prövade kommunen en sådan modell i områdena Ge-neta, Hovsjö och Ronna under sin storstadssatsning (se faktatext sidan 19).

– Vi tycker att nätverket är demokratiskt eftersom vi tillsammans täcker hela området, säger Per-Axel Kollberg som gärna vill lära invånarna hur det svenska föreningslivet fungerar.

– Inte minst därför att det i praktiken är näst intill ett krav för att vi ska få del av kommunens bidrag. ●

3 Lennart Mossberg har blivit en viktig del i områdesarbetet. Bland annat fi nns det planer på att det lokala nätverket ska få använda ett av Vårdcentrums arbetsrum för sin administration.

BRY TPUNK T 19

3

Områdesråd inom storstadssatsningen

Under åren 2000-2004 ville Södertälje kommun att invånarnas behov och engagemang skulle styra utveck-lingen i stadsdelarna. I ett inledningsskede etablera-des områdesgrupper baserade på större föreningar. Så småningom utsågs interimsstyrelser och i stadsdelarna Geneta, Hovsjö och Ronna utsågs representanter till styrelsen genom allmänna val. Valen skedde efter en nomineringsprocess där alla inbjöds att själva kandi-dera eller föreslå andra personer till styrelsen. Sedan kommunen förvissat sig om att personerna var valbara och ville ställa upp, genomfördes en valkampanj med affi schering av kandidaterna med namn, ålder, intres-sen och yrke. Rösträttsåldern fastställdes till 16 år. Nio ordinarie och nio suppleanter valdes in i varje styrelse och mandatperioden var två år. De nybildade styrel-serna utbildades i sammanträdesteknik.

I Fornhöjden utgjorde hyresgäst- och bostadsrätts-föreningarna basen för nomineringsarbetet till styrel-sen. I dag är det bara verksamheten i Fornhöjden som lever vidare i form av ett lokalt nätverk. Att verksam-heten inte fungerade i övriga stadsdelar berodde, en-ligt kommunstyrelsens ordförande Anders Lago (s), i första hand på att satsningen bara varade under en be-gränsad tid. Oklarheter om rådens mandat och befo-genheter skapade också orealistiska förväntningar på vad som skulle kunna genomföras. Många blev också besvikna på kommunens långsamma beslutsprocesser.

I Fornhöjden hade områdesstyrelsen ett annat ut-gångsläge genom sin förankring i föreningslivet. När styrelsen utvidgades med representanter för näringsliv och andra aktiva föreningar stärktes dess legitimitet i området.

Södertälje satsar på nytt bolag i Hovsjö

Från och med den 1 januari 2007 har Södertälje kom-mun ett aktiebolag – Telge Hovsjö AB – för att bryta den negativa trenden och segregationen i bostadsom-rådet. Målet är att, i nära samarbete med bland andra boende, föreningar och skola, få bukt med utanför-skap, arbetslöshet och dåliga studieresultat bland om-rådets invånare.

Det nya bolaget äger bland annat Telgebostäders 1 700 lägenheter i Hovsjö samt områdets skola och förskola. Dessutom tar man över all mark som ägs av kommunen.

För att inte upprepa de negativa erfarenheterna från storstadssatsningen har den nya organisationen betydligt längre uthållighet. För att ge bolaget en bra start skjuter Telgekoncernen och kommunen tillsam-mans till 20-25 miljoner kronor varje år i tio år.

Patrik Derk, tidigare rektor för Ronnaskolan och biträdande rektor för Hovsjöskolan, är VD för bola-get:

– Eftersom jag har erfarenhet av att arbeta med att förändra attityder och värderingar ska det bli en utma-ning att hitta unika och överraskande samarbeten med såväl skolan som föreningslivet, säger han.

Styrelsen för det nya bolaget utses under vårvin-tern 2007 och de fl esta ledamöter kommer att vara bo-ende i Hovsjö. De kommer dock inte att utses genom allmänna val utan utses av dagens styrelse, vilken be-står av tjänstemän från Telgekoncernen.

– Vi har valt den modellen därför att varje ledamot i första hand ska företräda sig själv. Målet är att leda-möterna ska komplettera varandra och kunna uträtta ett bra arbete tillsammans.

De kommer också att ha samma befogenheter som styrelsen i vilket bolag som helst.

Den som vill vara med i styrelsen för Telge Hovsjö AB måste bo i Hovsjö, vara över 18 år samt förstå och kunna göra sig förstådd på svenska språket.

– Men behöver inte ha svenska som modersmål, men man måste kunna läsa protokoll och andra hand-lingar, säger Patrik Derk.

May Backman, tv, och Ane Kaaling, två eldsjälar i Fornhöjdens nätverk.

BRY TPUNK T20

Vilken är kommunens erfarenhet av di-rektvalda områdesstyrelser inom stor-stadssatsningen?

Under storstadssatsningen provade vi det i tre av våra bostadsområden: Ronna, Hovsjö och Geneta. Mitt in-tryck är att det var lätt att få männis-kor att ställa upp i valet. Men att det var betydligt svårare att uppbåda ett intresse för att verkligen arbeta i bo-enderåden. För att lyckas tror jag att verksamheten måste vara permanent, eller åtminstone betydligt mer lång-siktig än storstadssatsningen.

Hur har ni dragit nytta av denna er-farenhet?

Den 1 januari 2007 bildade vi ett nytt aktiebolag i Hovsjö. Poängen är att driva verksamheten affärsmässigt samtidigt som de boende får stort in-fl ytande. Det senare garanterar vi ge-nom att majoriteten av styrelseleda-möterna utgörs av boende i området.

Styrelsen i Telge Hovsjö AB tillsätts inte genom allmänna val. Varför inte?

Vi vill undvika att ledamöterna blir representanter för en viss folk-grupp, släkt eller familj. Istället vill vi hitta personer som kan bidra med sitt engagemang, sin kunskap och sina erfarenheter. Skulle vi ha valda repre-sentanter hade det varit bättre att utse en politisk styrelse och låta partierna sköta bemanningen.

Hur stora befogenheter får den nya styrelsen?

Vi vill ge dem mycket långt gående befogenheter. De enda restriktionerna

är sådant som regleras i kommunal-lagen, som säger att avgörande frågor måste lämnas vidare till kommunfull-mäktige. Det betyder till exempel att styrelsen inte kan köpa eller sälja fast-igheter eller mark till några större vär-den utan att först ta upp frågan i full-mäktige.

Är Telge Hovsjö AB ett direkt resul-tat av erfarenheterna efter storstads-satsningen?

Nej, inte enbart. Däremot är det ett resultat av många olika projekt som genomförts i området. Alla kort-siktiga projekt som har avlöst varan-dra har gjort människor trötta och uppgivna. Därför har det nya bolaget minst ett tioårigt perspektiv.

Finns det planer på att väcka liv i tanken på direktvalda styrelser i något av kommunens bostadsområden?

Nej, det är inget som vi diskute-rar. Däremot kommer vi att satsa på våra mest utsatta områden. Näst i tur är Ronna där vi inleder en diskussion med fastighetsägarna under våren 2007. Vilken modell vi kommer att arbeta med där vet jag ännu inte.

Anser du att det lokala nätverket i Fornhöjden representerar de boende i området?

Ja, till viss del. De representerar en del av föreningslivet i området och gör ett jättebra arbete. Men man kan inte jämföra dem med ett valt organ.

Kan kommunen skapa garantier för att allas intressen kommer till tals?

Nej, det är svårt. Det närmaste

vi kan komma idag är den demokrati som det politiska systemet utgör.

Ni har prövat direktvalda styrelser i tre bostadsområden. Vilka personer val-des in i styrelserna?

Min bild är att det oftast var män-niskor som var engagerade i förenings-livet och som hade ett stort engage-mang för sitt område. En del var också politiskt aktiva, men de var inte i ma-joritet.

Skulle du vilja pröva något sätt att förnya demokratin i Södertälje?

Det ska bli spännande att följa det vi gör i Hovsjö. Dessutom har våra gymnasieskolor styrelser med elevma-joritet och grundskolorna har föräld-rastyrelser. Det fungerar mycket bra, även om det naturligtvis inte betyder att alla elever och föräldrar i Södertäl-je är engagerade i skolfrågorna. ●

3Tio frågor till Anders LagoKommunstyrelsens ordförande i Södertälje

Alla kortsiktiga projekt … har gjort människor trötta och uppgivna. Därför har det nya bo-laget minst ett tioårigt perspektiv.

”

BRY TPUNK T 21

Kosternämnden är demokra-tisk och opolitisk och fungerar i praktiken som en vanlig förening. Nämndens främsta uppgift är att vara ett organ där öarnas invånare och föreningar kan diskutera lo-kala frågor. Ett stort och viktigt ämne har varit den färjeförbindelse mellan öarna som kosterborna numera driver med stöd av kommunen. – I den frågan har nämnden både klargjort en majoritetsuppfattning och deltagit i ett planeringsarbete i samarbete med kommunen och regionen, säger Göran Larsson som är ordförande i nämnden. Enligt honom var nämndens enga-gemang och ideella arbetsinsatser en förutsättning för att kommu-nen övre huvud taget skulle kunna besluta om en färjeförbindelse.

BAKGRUNDEN till Kosternämn-den är det öråd som bildades 1997 och till vilket samtliga invå-nare inbjuds två gånger om året. Nämnden bildades år 2000 för att kommunen ville kunna rådgöra med invånarna på öarna även mel-lan öråden.Kosternämnden består av nio ledamöter som utses genom ett lokalt val där alla mantalsskrivna invånare från 16 år har rösträtt. Hittills har man hållit val tre gång-

er: åren 2000, 2002 och 2006. De två senaste valen har ägt rum samtidigt som det allmänna valet.

OM NÅGON LEDAMOT avsä-ger sig sin plats går den till nästa person på listan. Den som har fått fl est röster utses till ordförande. Inga styrelsemedlemmar tar ut arvode och kommunen ersätter inga lokala resor eller kostnader för styrelsearbetet. Valet ogiltigförklaras om valdel-tagandet understiger 50 procent och nämnden läggs ned efter två ogiltiga val i rad. Valdeltagandet i september 2006 var 70 procent, vilket Göran Lars son är nöjd med:– Vi har infört det systemet för att vara säkra på att nämnden känns viktig för Kosterborna. Med tanke på att 15 procent av alla som är skrivna här inte bor på öarna, har vi ett starkt stöd. Nämndens uppgift är inte i första hand att fatta beslut utan att väga samman intressen, söka majoritets-uppfattning och företräda öborna gentemot kommunen, regionen, länsstyrelsen eller staten.

EN AKTUELL FRÅGA just nu är planerna på en marin nationalpark: Kosterhavet. – Vi behövs som en länk mellan öarna och fastlandet, mellan lands-

DIREKTVAL till KOSTERNÄMNDEN

bygden och staden, menar Göran Larsson.Han konstaterar vidare att bara två av dagens nio ledamöter är aktiva inom den kommunala poli-tiken. De första två åren var det ingen.– Jag kan inte tolka det på annat sätt än att folk röstar på personer som de tror kan åstadkomma nå-got, säger han.

DÄREMOT ÄR HAN BEKYM-RAD över den bristande repre-sentationen. Liksom i de politiska partierna har Kosternämnden svårt att få unga och kvinnor att ställa upp i valen. – I dagens styrelse är det bara en enda kvinna. Och så när som på en nyinvald 26-åring är det samma gubbar som alltid är med, säger Göran Larsson. ●

3

På öarna Nord- och Sydkoster i Strömstads kommun före-träds de 320 invånarna av en Koster nämnd. Ledamöterna utses genom lokala val där alla invånare från 16 år har rösträtt. Bara två av nämndens ledamöter är aktiva i kom-munpolitiken.

BRY TPUNK T22

4 KONSUMENTMAKT

”Många ser kundvalsmodellen som en lösning för att förmå det offentliga monopolet att vara mer vaksamt på sin upp-gift gentemot medborgarna. Jag ser de fördelarna, men anser ändå inte att kundvalssystemet är en optimal lösning efter-som det gynnar de som redan är resursstarka. De svaga i vårt samhälle, som varken har tid eller självkänsla, blir knappast hjälpta av kundval. Men eftersom vi ännu inte har något alternativ är det viktigt att frågan kommer upp till debatt.”

INGRID AMRÉN (S) SANDVIKEN, VICE ORDFÖRANDE I SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS DEMOKRATI- OCH SJÄLVSTYRELSEBEREDNING. (2002-2006)

BRY TPUNK T 23

DEN UNGA GENERATIONEN kräver att få mer infl ytande och bör med all rätt få det, säger landstingsstyrelsens ordfö-rande i Halland, Mats Eriksson (m).

– Det är viktigt att vi kan möta morgondagens krav på sjukvård. Det kritiska tänkandet och ifrågasättan-det är mer utspritt bland medborgar-na i dag än tidigare. Förra generatio-nens möte med sjukvården präglades mycket av tacksamhet och tålamod. Det gäller inte längre. Aktiva männis-kor vill göra aktiva val.

I januari startade den nya närsjuk-vårdsmodellen Vårdval Halland som bygger på att invånarna själva väljer sin vårdcentral. Sjukvården betalas med en åldersrelaterad sjukvårdspeng som följer varje invånare och som styr hur stora resurser varje mottagning får.

– Vårdval Halland betyder mer makt åt medborgarna, större frihet åt medarbetarna och ökade möjlig-heter för oss politiker att ägna oss åt visioner istället för detaljfrågor, säger Mats Eriksson. Medborgarna kan ge-nom sitt val påverka vårdens innehåll genom att framföra behovet av olika vård. Den medvetne kunden kan på landstingets webbsida jämföra de oli-ka vårdenheternas kvalitet. Genom att det är medborgaren själv som väl-jer så kommer bemötandet från vård-enheterna att förbättras. Det blir en kundrelation som man vill värna om.

Vad gäller för dem som kanske inte vill eller saknar förmåga att välja?

– Rätten att välja måste naturligt-vis även omfatta rätten att avstå från att göra ett aktivt val. Den som inte väljer blir rekommenderad en vården-het enligt närhetsprincipen.

Hur vill du beskriva medarbetarnas ökade frihet?

– Med Vårdval Halland stimuleras den enorma kompetens och kreativi-tet som fi nns bland vårdens medarbe-tare. De får stor frihet att hitta bästa sättet att möta invånarnas behov och ta vara på de nya idéer som förbättrar vården. Det är medarbetarna som är bäst på att avgöra hur arbetet ska be-drivas. Därför ska vi politiker inte fat-ta detaljbeslut om vilka kompetenser som ska fi nnas på en vårdenhet.

VÅRDVAL HALLAND innebär kvalitets-konkurrens istället för priskonkurrens.

En klar fördel, understryker Mats Eriksson. Tidigare fanns det många olika ersättningssystem inom primär-vården. Numera gäller principen lika för alla och konkurrens på lika villkor, oavsett driftsform.

– Konkurrens driver verksamheten framåt. Genom det här systemet tror vi att vårdenheterna tar ett större an-svar för att göra det bästa för sina pa-tienter. Alla kompetenser ska använ-das. När de inte räcker lotsas patien-ten vidare till specialistvården.

VÅRDVAL HALLAND är ett första steg mot en närsjukvård där fl er specialis-ter än i dag ska fi nnas i invånarnas när-område. Landstinget i Halland strä-var efter att all vård som inte kräver sjukhusens resurser ska ges på de lo-kala vårdenheterna. Före 2010 räknar man med att 80 procent av den öppna hälso- och sjukvården kan tillgodoses i närsjukvården.

För att säkra vårdkvaliteten har landstinget satt upp mål för verksam-heterna. Dessa handlar om att vården-heterna ska vara tillgängliga, ha goda

medicinska resultat, ha hög kvalitet och bedriva ett hälsobefrämjande arbe-te. Ekonomihögskolan vid Lunds uni-versitet i samarbete med FoU i lands-tinget Halland undersöker gemensamt om modellen når sina mål och syften. Om en vårdenhet inte når de uppsat-ta målen så reduceras hälso- och sjuk-vårdspengen.

FLERA LÄKARE i Halland har öppet kritiserat Vårdval Halland eftersom man menar att det har varit alldeles för många omorganisationer inom pri-märvården.

Vad anser du om det?– Primärvården har i stort sett li-

kadan ut i 20 år. När det gäller läkarna har vi haft husläkarsystemet och efter det ytterligare ett system tills vi nu inför Vårdval Halland.

Många anser även att det fi nns ett etiskt problem i att de patienter som är vårdtunga och kostar stora peng-ar inte kommer att få plats på någon vårdcentral.

Finns det någon risk för det?– Nej, i Vårdval Halland får inte

en vårdenhet tacka nej till någon invå-nare, alltså är invånarens makt stärkt även på så vis. ●

BESLUTSPROCESSEN STEG FÖR STEG:

Juni 2004 beslut i landstingsstyrelsen om en enhetlig modell.Augusti 2005 beslut i landstings-styrelsen om att gå vidare med den tänkta modellen.April 2006 beslut i landstingsfull-mäktige om Vårdval Halland.Juni 2006 kompletterande beslut i landstingsfullmäktige och fastställande av modellen, beslut om ackreditering, beslut om överenskommelse, invånarnas val.

Halland ger konsumenterna ökat infl ytandeDagens medborgare förväntar sig inte bara god service och omsorg. De vill också ha infl ytande över hur den genomförs. Hallands landsting och Nacka kommun är två exempel där kundvalsmodeller genomförts.

BRY TPUNK T24 4

En av Hallands förebilder är Nacka kommun strax utanför Stockholm.

Här har man sedan många år haft ett kundvalssystem som väckt stor uppmärksamhet.

KUNDVAL HAR FUNNITS i Nacka sedan 1985, då man började med fot-vårdscheckar. 1992 infördes hemtjänst-checkar och Sveriges första kompletta skolpengsystem. Nacka var tidigt med kooperativa daghem och blev 1986 först med att öppna det privatdrivna Pysslingen. Det väckte stor debatt och gav så småningom upphov till den om-tvistade lex Pysslingen, som stoppade statsbidrag till privata daghem i aktiebo-lagsform.Allt detta är nu historia. I dag erbju-der Nacka kommun en rad olika tjänster som utförs enligt kundvalssystemet. På utbildningsområdet fi nns förskola, fa-miljedaghem, grundskola, gymnasieskola och Komvux. Inom omsorgsområdet fi nns hemtjänst, ledsagning och avlös-ning, särskilt boende, familjerådgivning samt dagverksamhet för personer över 65 år. I Nacka kommun råder i princip etable-ringsfrihet förutsatt att de privata aktö-rerna godkänts utifrån kommunens kri-terier för verksamheten. Syftet är att ge invånaren möjlighet att göra ett aktivt val och att denna valmöjlighet ska bidra till kvalitetsutveckling.– Det viktiga är att kommunen ser till att människor får den service de behö-ver. Inte att just kommunen producerar tjänsterna, säger kommunalrådet Erik Langby (m) som har varit med sedan starten. Det handlar om att fl ytta mak-ten till dem som möter kunderna.

Nacka förstpå plan

Vad är viktigt att tänka på när man in-för ett kundvalssystem?

– Att man verkligen vill fl ytta mak-ten att välja utförare från kommunen/landstinget till den enskilde brukaren. Vill man däremot fortsätta att detalj-styra hur mötet mellan medborgaren/brukaren och anordnaren/verksamhe-ten ska se ut måste man nog fortsätta att driva verksamheten i egen regi. El-ler möjligen lägga ut den på entrepre-nad.

Hur väljs producenterna? – Med enkla och begripliga aukto-

risationsregler så kan företagare/före-tag välja att vilja auktorisera sig och därmed bli valbara. Myndigheten prö-var sedan att anordnaren verkar hålla måttet. Producenterna behöver inte fi nnas i den egna kommunen.

Kan man införa systemet på alla områden?

– I princip kan man införa kundval för det mesta som är vad man kallar individuella tjänster. Kollektiva tjäns-ter, till exempel att kommunen hål-ler en kvälls- och nattpatrull som kan rycka ut om någon får problem i sitt hem, passar inte för kundval.

Hur följer ni upp medborgarnas öns-kemål och åsikter?

– Genom regelbundna brukaren-käter, attitydmätningar och andra lik-nande undersökningar.

Vilket nästa steg står Nacka kom-mun inför när det gäller kundval?

– Inom den sociala sektorn vill vi komma vidare för att kunna ge bru-karna mer makt över hur och av vem de ska få sitt stöd när det gäller miss-brukarvård.

Viktiga saker att ta ställning till i ett kundvalssystem:

• Undersök exakt vilken tjänst det gäller.

• Avgränsa vad som hör till ”pro-duktion” av tjänsten, det vill säga vad anordnaren ska göra, och vad som är myndighets- och huvudmannaskaps-uppgifter.

• Se till att kommunen/landstinget i sin egen verksamhet påför alla verk-samhetsenheter vad de förorsakar för kostnader. Enklast via internpriser för administrativa tjänster (ekonomi- och personalsystem, IT-anslutningar, för-säkringar och upphandlingshjälp) res-pektive internhyror för de lokaler som utnyttjas. Det är viktigt med konkur-rensneutralitet.

• Räkna ut vad tjänsten kostar och därmed hur stor ”pengen” ska vara. Via ett symboliskt checksystem väl-jer invånaren det alternativ som passar bäst. Beloppet varierar utifrån den en-skildes behov. Producenterna får sina intäkter genom checksystemet.

• Skapa enkla rapportrutiner så att kommunen/landstinget vet vilken verksamhet som månadsvis produce-ras åt medborgarna/brukarna och er-sätt anordnarna månadsvis för vad de faktiskt utfört.

• Skapa enkla auktorisationsregler. Det är viktigt att klara ut vilka krav som verkligen måste ställas just från kommunen/landstinget. Mycket styrs ju genom statliga beslut. ●

Fem frågor till Erik LangbyKommunalråd i Nacka

BRY TPUNK T 25

Bjurholms kommun har 2 540 invånare och ett fullmäktige med 31 ledamöter. Det låter som en demokratisk dröm, men har sina nackdelar.

– DET ÄR SVÅRT ATT HITTA så många som kan och vill ställa upp. Därför har säkert en och annan överta-lats att sitta i fullmäktige. Det vore bättre för alla om vi var färre och att de som var med verkligen ville det, säger Ingemar Nyman (m) som är ordförande i kom-munstyrelsen.

I januari 2005 ansökte Bjurholms kommun hos fi nans departementet om att få minska antalet ledamö-ter i fullmäktige till 21. Men man fi ck nobben med mo-tiveringen:

”Det förutsätter lagändring. Inga åtgärder vidtas.”

BJURHOLMS FULLMÄKTIGE har efter valet 2006 tjugo borgerliga och elva socialistiska mandat. En fördelning som i princip alltid har sett likadan ut. I frågan om att minska antalet ledamöter i fullmäktige är också de fl esta partier eniga. Enligt Ingemar Nyman skulle inte Bjurholm heller bli mindre demokratiskt med färre antal ledamöter. Möjligen skulle vänsterpartiet, som bara fi ck ett mandat efter valet 2006, hamna utanför.

I Bjurholm saknar kommunstyrelsen egna utskott. Däremot fi nns det en budgetberedning. De fl esta i fullmäktige är också ledamöter i kommunstyrelsen och nämnderna.

Under perioden 1999-2002 prövades ett system med enbart kommunstyrelse, men det är historia nu:

– Det blev lite väl drastiskt när så få personer var med och styrde överallt. Som ordförande i kommun-styrelsen var jag företrädare för kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och kultur- och utbildningsnämn-den. Många gånger skulle jag vara på fl era ställen sam-tidigt vilket var omöjligt. I praktiken fi ck det till följd att kommunens representation haltade, konstaterar Ingemar Nyman, som har varit ordförande i kommun-styrelsen sedan 1995.

Att ta bort kommunstyrelsen och bara ha fullmäk-tige har aldrig diskuterats i Bjurholm.

– Många tycker nog att fullmäktige inte har någon praktisk betydelse eftersom alla frågor i princip redan är avgjorda när de kommer dit. Men det är viktigt med folkvalda representanter därför att det främjar demokratin. Invånarna måste ha möjlighet att rösta på det parti eller de personer som man vill ska företräda kommunen politiskt.

ATT VARA POLITIKER i Bjurholm är att ständigt vara i hetluften och Ingemar Nyman har för egen del tolv politiska uppdrag. Utan att överdriva kan man påstå att inget beslut går invånarna obemärkt förbi. I alla fall inte om det är obekvämt. Däremot tror inte Ingemar Nyman att medborgarna här är mer aktiva än på andra platser.

5 STÄRKT FULLMÄKTIGE

Olika lösningar för liten och stor

Med sina drygt 2500 invånare är Bjurholm i Västerbottens län Sveriges minsta kommun. Betydligt större är Västra Götalandsregionen med över en och en halv miljon invånare. Hur ser företrädare för så olika organisationer på förslaget om att stärka fullmäktige? Vi ställer frågan till Ingemar Nyman (m) i Bjurholm och Monica Selin (kd) i Västra Götaland.

BRY TPUNK T26

– Eftersom det är raka och enkla vägar mellan oss och medborgarna behöver de ju inte aktivera sig. De vet var vi fi nns om de vill något och oftast behöver man inte bestämma tid för att få en pratstund med oss. Dessutom bor vi ju här och träffar hela tiden folk i andra sammanhang.

Under 2007 sammanträder Bjurholms kommun-fullmäktige fyra gånger, en på våren och tre på hösten.

Kommuner med få förtroendevalda har ofta andra forum för politiska diskussioner och dialog med med-borgarna. I Bjurholm fi nns bland annat ett utvecklings-råd som träffas 4-5 gånger per år. I rådet träffas män-niskor från olika grupper i samhället för att diskutera tillväxtfrågor. Dessutom åker politikerna ut och möter människor i byarna.

För att få in fl era röster i diskussionen har man nyli-gen ändrat upplägget. Tidigare kunde en person repre-sentera tre eller fyra byar. Nu har varje by en egen re-presentant i rådet. För att stimulera bybornas aktivite-ter får varje område som gör en utvecklingsplan 5 000

kronor i bidrag. Hittills har kommunen fått in tjugo planer, vilket är merparten av antalet möjliga.

I kommunen fi nns också ett totalförsvarsråd som är ett samverkans- och samarbetsorgan för lokala to-talförsvarsaktörer som till exempel hemvärnet, Röda Korset, lottorna och försvarsutbildarna. Även detta råd träffas 4-5 gånger per år.

SOM ORDFÖRANDE för kommunstyrelsen har Inge-mar Nyman ett arvode som motsvarar 60 procent av en heltidstjänst. Vice ordförande i kommunstyrelsen har ett arvode som motsvarar 40 procent av en heltids-tjänst. Kommunfullmäktiges ordförande har ett årsar-vode på 12 200 kronor. Övriga politiker är fritidspoli-tiker och har ingen tjänstgöringstid i sin arvodering.

Om kommunen fi ck införa ett fullmäktige med färre ledamöter skulle det betyda att fl er politiker skulle kunna få arvoderad tjänstgöringstid och ökade möjligheter till kompetensutveckling.

Bland annat vill Ingemar Nyman utveckla politi-kernas kompetens när det gäller formerna för det po-litiska arbetet och satsa på fl er sammanträden och fl er träffar med medborgarna.

– Att inte känna till sammanträdesordning och an-nat är en begränsning för alla nya som kommer in i po-litiken. ●

Visste du atti Stockholms stad är det 27 gånger så många invånare per fullmäktigeledamot som i Bjurholms kommun.

Fakta Bjurholm

Län: VästerbottenAntal invånare: 2540Antal fullmäktigeledamöter: 31 (ordinarie)Antal styrelseledamöter: 9 (ordinarie)Antal politiska förtroendeuppdrag: 49 (ordinarie) och 67 (inklusive ersättare)Antal personer med politiska uppdrag: 71Deltagande i kommunalvalet 2006: 78,83 procent

enligt SCB kommer antalet kommuner med färre än 5000 invånare år 2030 att vara fl er är 30.

Visste du att

BRY TPUNK T 27

Visste du atti Finland är det ganska van-ligt, speciellt i större städer, att kommunstyrelsen utses på två år istället för mandatperiodens fyra år.

I Västra Götalandsregionen har man inga pro-blem att hitta förtroendevalda till politiska uppdrag. Att stärka fullmäktige genom minskat antal ledamöter är däremot en tveksam lösning. Inte minst när det gäller representativitet.

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN leds idag av en ma-joritet bestående av tre partier – centerpartiet, folk-partiet och socialdemokraterna. Tillsammans har de 85 mandat av regionfullmäktiges 149.

Om regionen skulle anamma förslaget om ett stärkt fullmäktige skulle antalet ledamöter kunna minska till lägst 51.

Enligt Monica Selin (kd), oppositionsråd i region-styrelsen, krävs det en drastisk minskning för att nå effekt. Att minska till 100 ledamöter innebär bara en besparing.

Även om hon personligen tycker att förslaget skulle vara spännande att pröva någonstans, är hon tveksam till om det skulle fungera i en så stor organisation som Västra Götalandsregionen.

– Förmodligen skulle det betyda att en del av våra 49 kommuner inte skulle vara representerade vilket skulle rimma illa med vår ambition att vara kommu-nernas region. Spänningen ligger i att fl ytta bered-ningsansvaret till fullmäktige, vilket med all säkerhet skulle stärka engagemanget och debattlusten.

Men ett sådant tankeexperiment bygger på att man bortser från problemet med representationen.

För Monica Selins eget parti, kristdemokraterna, skulle en minskning till 51 ledamöter betyda fyra istäl-let för dagens tolv mandat. För det något mindre Sjuk-vårdspartiet är det tveksamt om de skulle klara trepro-centspärren och få vara med.

Ett minskat fullmäktige skulle troligen innebära att fl er politiker i regionen blev heltidsarvoderade vilket Monica Selin ser som en risk:

– Ett ökat antal professionella politiker kan skapa ett oönskat A- och B-lag inom politiken. Därför vill jag hellre se över arbetsformerna.

För att få debatt i fullmäktige har man till exempel haft tidiga debatter när det gäller stora ärenden. Något som dock inte alltid har levt upp till förväntningarna.

– Min erfarenhet är att många är bundna av vad partierna tycker och därför inte vågar släppa fram sina egna åsikter. Därför har det inte hänt så mycket i prak-tiken.

För att minska regionstyrelsens makt har man ock-så lagt ansvaret för en stor del av budgeten på nämn-dernas fritidspolitiker. Att gå ett steg längre och införa fasta beredningar skulle, enligt Monica Selin, säkert vitalisera ännu mera.

– En annan tanke är att införa delregionala utskott, vilket i sig innebär en risk för att vi skulle få tillbaka en organisation med fl era små landsting.

Till skillnad mot i Bjurholm är det inga problem att få politiker att ställa upp i regionvalet. Men att stå på listan och arbeta politiskt i regionen är inte alltid samma sak.

– Det kan vara ett kattrakande om att få vara med på listan. Men eftersom de fl esta också är kommunpo-litiker visar det sig tyvärr att en del sätter arbetet i den egna kommunen i främsta rummet.

– Kanske beror det på att vi har en så stor försam-ling att de inte tror att deras insats har så stor bety-delse. ●

Fakta Västra Götalandsregionen

Län: Västra GötalandAntal invånare: 1 538 284Antal styrelseledamöter: 15 (ordinarie)Deltagande i regionvalet 2006: 78,07 procent.

Västra Götalandsregionen

BRY TPUNK T28

Götene kommun i Västra Götalandsregionen har länge velat ändra arbetsfördelningen mellan fullmäktige och styrelse. Efter att ha diskuterat olika varianter föll valet på en organisation som fl yttar makten från kommunstyrelsen till fullmäktige.

6 Fullmäktige UTAN STYRELSE

Götene stärker fullmäktige

Visste du attdanska kommuner kan välja en helt nämndlös organisation.

ÖKAD MEDSKAPARANDA och effektivitet är två mål för den nya organisationen i Götene.

– Genom att minska antalet politiska nivåer till en enda vill vi ge medborgarna en större chans att vara med tidigare i beslutsprocessen, säger kommunstyrel-sens ordförande Bo Bergsten (kd).

Den nya organisationen i Götene innebär att be-redningsansvaret fl yttas från styrelsen till fullmäktige. Som en konsekvens av detta är det numera fullmäk-tige som tar alla strategiska beslut, medan styrelsen följer verksamheten och kan ha synpunkter på bered-ningarnas förslag.

– Vår nya organisation bygger på att alla ledamöter i kommunstyrelsen är överens om de nya rollerna och låter beredningarnas förslag nå fullmäktige. Kommun-styrelsens roll blir att komplettera förslagen med kon-sekvenser för ekonomi och verksamheter.

GÖTENE HAR STYRTS BORGERLIGT sedan kommu-nen bildades 1967, men det har rått total politisk enig-het om att stärka fullmäktige.

– Vi har aldrig debatterat organisationen utan dis-

kuterat vad vi vill ha ut av det politiska arbetet. Man kan säga att vi har valt den organisation som vi tror har bäst förutsättningar att leva upp till våra behov.

Att själv få välja modell för det politiska arbetet har varit en viktig förutsättning för förändringsarbetet.

Att kommunen valde bort alternativet fullmäktige utan styrelse beror på att det, enligt Bo Bergsten, pas-sar bättre för kommuner med färre än Götenes cirka 13 000 invånare.

Den nya organisationen i Götene trädde i kraft den 1 januari 2007 och har införts för att stanna.

– DET TAR TID ATT FÖRÄNDRA och vi måste vara ut-hålliga. Just nu talar vi om en omprogrammering av våra politiska roller. När fullmäktige ges berednings-ansvaret innebär det att ledamöterna måste sitta i be-redningar och helt enkelt ägna sig mera åt politik.

Att det inte längre är möjligt att bara sitta på mö-ten orsakade en del problem för partierna i samband med nomineringen inför valet år 2006.

– En positiv effekt av detta blev att vi fi ck in fl era yngre ledamöter i fullmäktige, säger Bo Bergsten. ●

BRY TPUNK T 29

”Det är svårt att fi nna makthavare som frivilligt avstår från makten.”

ERIK AMNÅ, PROFESSOR I STATSVETENSKAP VID ÖREBRO UNIVERSITET OCH DEMOKRATIUTREDARE, VID DEMOKRATIDAGEN DEN 18 JANUARI 2007

MAJORITETSSTYRE7

BRY TPUNK T30

7 Parlamentarism? Javisst!IA: FÖRSLAGET OM MAJORITETSSTYRE känns både välkommet och revolutionerande, tycker jag. Fördelen med majoritetsstyre är framför allt enigheten och tyd-ligheten i styrningen. Den majoritet som styr har en fastlagd vision om vad den vill uppnå. Värdegrunden fi nns ju redan där att arbeta ifrån. Det gör arbetet ef-fektivt. Kommunstyrelsen blir utåt enig om de beslut som tas. Det är en styrka för verksamheten och gör be-sluten enklare att följa.

JJ: Det blir lättare att arbeta och styra mot ett mål om man kan föra öppna ideologiska diskussioner i kommunstyrelsen. Det kan man inte i dag eftersom oppositionen sitter med.

Ett majoritetsstyre skulle också innebära att vi po-litiker får en renodlad roll gentemot tjänstemännen.

IA: I proportionellt tillsatta styrelser sitter fl era oli-ka grupperingar som har olika värdegrund utifrån sina politiska ideologier. Det händer ofta att man ägnar oerhört mycket energi åt att sitta och munhuggas med varandra, trots att det redan är bestämt hur utgången ska bli. Det är resursslöseri, tycker jag. I stället bör sty-relsen ägna sina diskussioner åt konstruktiva saker.

Jag ser styrelsens uppgift som företagsledningens. De anställda måste få tydliga riktlinjer om vart de ska gå. Och oppositionens roll är inte att gå in i verksam-heten för att röra upp känslor. Folket har ju faktiskt tydligt sagt att en majoritet ska styra.

JJ: Jag tycker att kommunstyrelsens ordförande kan ses som regeringschef. Inte som företagsledare el-ler styrelseordförande. Problemet är bara att man inte har någon regering eftersom man står ensam.

För att skapa ett system som liknar det statliga har vi i Rättvik lagt ned våra facknämnder och inrättat en kommunalrådsberedning som sammanträder före kommunstyrelsesammanträdet. I den sitter fyra kom-munalråd, tre centerpartister och en folkpartist. Vi har haft den modellen sedan årsskiftet.

Det känns som en enorm lättnad för mig som sty-relseordförande att få det stödet. För att främja en

bred demokratisk diskussion har vi inrättat beredning-ar under kommunstyrelsen. De fungerar som ett slags utskott, men utan beslutsbefogenhet.

Hur ser ni på oppositionens roll i ett majoritetstyre? IA: Oppositionspolitiker får ju inte längre samma

möjlighet att agera i styrelsen och visa att de står för något annat. Då är det oerhört viktigt för demokratin att den plattformen fi nns någon annanstans.

Var?IA: I dag är fullmäktige en klar och tydlig arena.

Den skulle kunna bli ett forum för oppositionen. Nu fungerar det ju inte riktigt så. För att hitta en ny mo-dell krävs nog ett nytänk från alla.

JJ: För att hitta arenor där även oppositionen har en plats behöver vi titta på hur riket styrs och ta efter det systemet mer. Kanske vi kan använda utskottsmo-dellen.

IA: Som opposition måste man återta samtalet med befolkningen och prata om den egna politiken och alternativet till den styrande majoriteten. Upplysa medborgarna om att detta hade varit vårt vägval om vi hade suttit i majoritet.

För att få möjlighet till det måste oppositionen få tillgång till politiska sekreterare som samlar informa-tion och bearbetar frågorna.

Hur tror ni enskilda förtroendevalda påverkas av majoritetsstyre?

IA: Vinsten blir att man slipper tappa energi. Det negativa att det blir mycket arbete med att förvalta och att vara effektiv. Det fi nns en risk att drunkna i uppdraget. Där får man nog vara observant på att vara befolkningens företrädare och inte förvaltningens.

JJ: I en kommun med majoritetsstyre måste parti-erna få mer resurser och ta mer ansvar. Det har ju mer och mer blivit så att kommunen även sköter partipoli-tiken. Allt centreras kring de frågor som tas upp i sty-relsen och i fullmäktige. Partierna driver nästan inga egna frågor och de visionära ideologiska börjar försvin-na. Det kommer att ha betydelse också för enskilda. ●

Majoritetstyre, eller kommunparlamentarism, där styrelsen enbart består av ledamöter från det styrande partiet eller blocket ger väljarna en tydlig bild av vilka som ansvarar för politiken. En sådan modell kan också bringa ordning i den inre politiska organisationen, anser både Ingrid Amrén (s) i Sandviken och Jonny Jones (c), kommunstyrelsens ordförande i Rättvik.

BRY TPUNK T 31

8 Hur påverkar en ekonomisk nedgång det poli-tiska handlingsutrymmet för kommunstyrelsens ordförande? Eskilstuna räddades ur 90-tals-krisen med hjälp av politisk handlingskraft och okonventionella metoder.

ÅR 1996 HADE ESKILSTUNA den största befolknings-minskningen av alla svenska kommuner.

Dessutom extremt hög arbetslöshet och höga soci-albidragskostnader.

– Det var ett dystert läge, men jag har aldrig haft så mycket makt som då, berättar Hans Ekström (s), kom-mun styrelsens ordförande i Eskilstuna. Under hårda ti-der ropas det efter förslag och handling. Det brukar ge ord föranden mycket frihet och stort handlingsutrymme.

I Hans Ekströms fall innebar det bland annat att under kort tid kunna sälja ut en tredjedel av stadens allmännyttiga bostadsbolag, som knappt gick ihop ekonomiskt och hade låg soliditet. Den akuta ekono-miska krisen krävde samordning och ekonomisk sane-ring, men i en socialdemokratiskt styrd kommun var detta inte okontroversiellt.

– Men eftersom de ekonomiska hoten var så sto-ra så blev det inget motstånd och heller ingen debatt. Alla insåg att vi måste göra något. Och jag var den som gjorde det.

Därför mottogs försäljningen positivt. Det som hjälpte Hans Ekström var att hans eget parti, social-demokraterna, hade en tydlig politisk majoritet. Det fanns också internt i partiet ett tydligt mandat för ho-

nom som kommunstyrelsens ordförande. Men den lokala kulturen och därmed goda förutsättningar för handlingsutrymme fi nns inte i alla kommuner.

– Man kan nog säga att jag hade lite tur, säger Hans Ekström.

Hur hade situationen blivit om du hade haft en tydli-gare ordföranderoll?

– Med en annan formell position hade besluten kunnat tas lite fortare och tydligare. Med ett mer ut-talat borgmästarsystem har de lokala politikerna ett mycket större mandat även när det inte är kris.

Vilka är de största problemen med att inte ha for-mell makt?

– Det är att man måste hamna i kris eller i annan stark förändring för att kraften i det lokala ledarska-pet ska kunna utlösas. Kommunstyrelsens ordförande kan, under goda förhållanden, ha stora handlingsmöj-ligheter. Men det fi nns inget formellt stöd för det. Inte heller möjligheter till ansvarsutkrävande eller politisk belöning för det som görs. Det tycker jag är ett stort demokratiskt problem.

NÄR GLOBALISERINGEN TILLTAR påverkar beslut långt utanför landets gränser grundvalarna för den re-gionala utvecklingen. Ett sådant exempel är den pågå-ende kinesiska miljardsatsningen i Kalmar kommun.

Ledande politiker har alltid haft stor betydelse för enskilda kommuners utveckling. Men jämfört med borgmästare i många andra europeiska länder har den svenske styrelseordföranden en svag konstitutionell ställning. Detta står i stark kontrast till vad som i praktiken ligger i uppdraget.

TYDLIGARE ANSVAR FÖR STYRELSEORDFÖRANDE

”Krisen utlöste ledarskapet”

BRY TPUNK T32

BRY TPUNK T 33

DET VAR DEN 16 AUGUSTI 2006, mitt under valrö-relsen, som den kinesiske företagsledaren Jinxing Luo, presenterade sin plan. Han lade upp en karta över Öst-ersjöregionen på bordet. Kalmar var inringat. Här ville han bygga. Handelscentrum. Hotell. Restauranter. Bo-städer. Och en kinesisk park! berättar Johan Persson (s), kommunstyrelsens ordförande.

– Vi trodde inte våra ögon. Menar han allvar och kan man lita på honom?

Mr Luos företag, Fanerdun Group AB, hade länge sökt efter en handelsplats i norra Europa. Så småning-om kom företaget i kontakt med den statliga myndig-heten Invest in Sweden Agency (ISA). Tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län försåg ISA under drygt ett år Fanerdun med information om investe-ringsförhållandena i Kalmar.

– Vi anade att någon typ av etablering var på gång här. Men det var först vid besöket i augusti förra året som vi förstod hur omfattande satsningen skulle bli.

Mr Luo hade även tittat närmare på Amsterdam och funderat på några andra svenska och fi nska orter. Men han föll för Kalmar. Det var det strategiska lä-get mitt i den expansiva Östersjöregionen och den lilla kommunens nära till allt-struktur som tilltalade ho-nom. Tillsammans med svensk mentalitet och politik.

Svenskarna har gott rykte bland kinesiska affärs-män. Sverige präglas av fred och stabilitet. Här är det

ordning och reda och vi satsar på vår miljö. Det fi nns ingen korruption här och skattetrycket är lägre än i både Tyskland och Frankrike.Mr Luos plan var väl genomtänkt och han menade all-var. Fyra dagar efter första mötet med kommunled-ningen undertecknades investeringsavtalet. En dryg månad senare köpte Fanerdun Group AB ett markom-råde av Kalmar kommun. I början av oktober satte det första byggprojektet i gång. Nu låg Kalmar defi nitivt inte kvar i något geografi skt bakvatten.

MODELLEN MED HANDELSHUS är väl förankrad i ki-nesisk tradition. Tusentals företag hyr in sig i varsin butik för att visa upp sitt sortiment. Från hela världen kommer sedan inköpare för att titta närmare på va-rorna och lägga beställningar. I Zhejiang-provinsen i södra Kina, varifrån Mr Luo kommer, fi nns det största handelshuset i världen.

– Men för europeiska affärsmän är vägen till Kina lång. Nu får de möjlighet att åka till Kalmar istället, säger kommunens näringslivschef, Thomas Davidsson, och svänger in på Chokladvägen vid den nedlagda fa-briken i Snurrom strax norr om stan.

Här är markarbetet i full gång. Till hösten ska han-delscentret med utställningslokaler för ett tusental fö-retag, stå klart. Den stora utställningshallen tillverkas i Kina och skeppas till Kalmar med båt. De allra fl esta

KINA ❤ Kalmar

Sedan mitten av 1990-talet när Volvo lade ned sin tillverkning förlorade Kalmar defi nitivt sin stolta position som handels- och industricentrum och hamnade i ett geografi skt bakvatten. Hög arbetslöshet och brist på framtidstro kom att prägla regionen en bra bit in på 2000-talet.

Vändpunkten kom i fjol. Från oväntat håll.

BRY TPUNK T34

grossisterna kommer från Kina, men även europeiska företag ska få möjlighet att hyra in sig. Fanerdun Group AB bygger också bostäder till de företagare som kö-per en andel i handelscentret samt ett hotell på 16 000

kvadratmeter för alla besökare. I planeringen fi nns även en kinesisk park, en spa-anläggning och ett cen-trum för kinesisk medicin.

Vad innebär detta gigantiska projekt för Kalmar?– Det kommer naturligtvis att ge ringar på vattnet

i hela regionen, säger Thomas Davidsson. Handelscen-tret och hotellet ska kunna ta emot kunder från hela Europa. Alla som kommer hit behöver ha mat och nå-gonstans att bo. Det innebär många logistik- och ser-vicejobb. Dessutom måste antalet fl yglinjer utökas. Lika så behövs satsning på järnvägen och vägarna.

Men utvecklingen skapar också framtidstro. Både näringsliv och kommun vågar nu äntligen investera för framtiden. Självkänslan i regionen har ökat mångfalt. Att Ikea dessutom etablerade sig här i somras har bara spätt på den känslan, menar Thomas Davidsson.

Arbetet går i en rasande fart. Hur går det med den kom-munala demokratiprocessen när hjulen snurrar så fort?

– Bra, svarar Johan Persson. Det känns som att vi har läget under kontroll. Vi har satsat mycket på öp-penhet och tydlighet.

Kommunledningen har sedan start velat förankra processen hos medborgarna och insåg redan från bör-jan att det var viktigt att vara offensiv när det gäller samtal och dialog. Det har därför blivit många möten

för att informera om och diskutera ut-vecklingen.

– Vi har träffat föreningar och boen-de både här i Kalmar och grannkommu-nerna. Detta är i högsta grad en regional fråga så det är viktigt att alla är med och diskuterar.

Hur förankras affären politiskt?– Vi har delat upp hela projektet i

etapper. Innan varje etapp ska vi ha sett att allt verkligen går vidare. Att vi fått in pengar och att de planerade byggna-

tionerna startas. Varje delbeslut förutsätter ett beslut i fullmäk-tige.

Till en början höjdes många skeptiska röster. Det fanns oro för att Kina-projektet var oseriöst och att kommunen inte skulle ha möjlighet att ställa krav. Många ansåg att det var orätt att bedriva affärer med en diktatur.

– Vi ställer höga krav på den kinesiska etableringen och har klart deklarerat att kvaliteten på det som ska säljas här måste vara hög. Likaså etiken vad gäller till-verkning och försäljning. Vi accepterar inte produkter som är tillverkade genom barnarbete och håller hårt på fackliga rättigheter. Det är naturligtvis svårt att ha total insyn i det som pågår men vi arbetar för att skaf-fa oss information och debattera frågan. På nästa full-mäktigesammanträde kommer människorättsorgani-sationen Amnesty att medverka.

KOMMUNLEDNINGEN har under höstens och vin-terns förhandlingar fått förtroende för den viljestarka och målinriktade Mr Luo. Han är seriös, håller sitt ord och betalar i tid. Han lägger också stor vikt vid långa, utredande samtal, understryker Johan Persson, som dessutom litar på ISA som gjort noggranna marknads-undersökningar och analyser av projektet.

– Vår optimism och tillit har nog spridit sig. I dag har etableringen ett starkt stöd hos Kalmarborna. In-tresset för Kina är jättestort. Studieförbunden kör nu fullsatta kurser i kinesiska och kinesisk kultur. Här-omdagen bestämde rektorn på Slottsskolan i Borgholm att erbjuda kinesiska som tillval för sjundeklassarna.

Det gäller att smida medan järnet är varmt är nu-mera ett återkommande mantra i kommunen Hur kom-mer det sig?

– Det kanske hör ihop med att vi under så många år fi ck leva med så starka nedgångar utan arbetstillfällen och framtidstro. Nu känner vi att vi inte har något att förlora. Men vi satsar inte alla kort på Kina. Vi fortsät-ter att bygga ut vår högskola och på fl er handelseta-bleringar. En sak har vi lärt oss av historien: Att aldrig lägga alla ägg i samma korg.

Visste du att34 kommuner i Norge har infört direktval till kommunstyrelsens ordförande. Nästan sex av tio styrelse ordförande är intresserade av att införa direktval i framtiden.

BRY TPUNK T 35

”Det kommer naturligtvis att ge ringar på vattnet i hela regionen, säger Thomas Davidsson. Handelscentret och hotellet ska kunna ta emot kunder från hela Europa. Alla som kommer hit behöver ha mat och någonstans att bo. Det innebär många logistik- och servicejobb. Dessutom måste antalet fl yglinjer utökas. Likaså behövs satsning på järnvägen och vägarna.”

BRY TPUNK T36

Fem frågor till Johan Persson kommunstyrelsens ordförande, Kalmar

Du blev över en dag en mycket central person i den kinesiska miljardsatsningen. Hur känns det? – Bra. Men det är inte så särskilt dramatiskt. Även om de kinesiska förhandlarna utifrån sin kultur ser borgmästaren som Kalmars huvud-person så är jag inte det. Vi är fl era i kommu-nen som axlar det ansvaret.

Hur ser du på din egen ställning som kommunsty-relsens ordförande? Innebär den konfl ikter mellan kravet på handlingskraft och demokrati i den här situationen?– Nej, jag har faktiskt inte känt av den kon-fl ikten. Jag driver en tydlig linje, men vill alltid förankra den linjen hos övriga politiker och har därför inte känt mig sakna mandat och handlingsutrymme. Men jag har förstått att jämfört med en kinesisk borgmästare är en svensk styrelseordförande minst sagt tandlös.

Hur tycker du att kommunstyrelsens ordförande bör navigera i ett sammanhang där krav på effek-tivitet och demokrati riskerar att kollidera?– Jag tror att det handlar om att navigera på. Den konfl ikten fi nns hela tiden närvarande. Det viktiga är att hela tiden ha en öppen rela-tion med tjänstemännen och övriga i politiken som arbetar med frågorna.

Skulle ett mer formaliserat ordförandeuppdrag underlätta i den process du befi nner dig i?– Jag tror egentligen inte att det är nödvän-digt att stärka ordföranderollen. Det är ändå hur jag uppträder som har betydelse. Det gäl-ler att skapa legitimitet i hela väljarkåren. Den respekten och tilliten måste man långsamt bygga upp.

Tar den kinesiska etableringen tid från annat? – Nej, jag tycker inte att den tar tid från van-liga kommunala spörsmål. Uppdragets natur med alla möjliga frågor gör att man tvingas vara inne i de fl esta frågor samtidigt. Även om denna etablering naturligtvis kräver stort engagemang. ●

Visste du att…Svenskar är de medborgare i världen som är minst auktoritetsbundna och som i störst utsträckning ger uttryck för frihets-värden som självförverkligande, acceptans av minoriteter och tillit till andra.

BRY TPUNK T 37

SVERIGES KOMMUNER och Landstings förslag för att vitalisera demokratin är i första hand en verktygslåda. Alla verktyg passar inte alla och alla kan inte användas tillsammans. Men vilka kan kombineras? Finns det några inbyggda problem och dilemman? Vi bad Bo-Per Larsson, biträdande chef för förbundets sektion Demo-krati och styrning, att reda ut en del begrepp.

Vilka olika förslag kan kombineras?– Alla fyra förslag som gäller ökat infl ytande för

medborgarna kan kombineras fritt. Det är bara att plocka – ett eller fl era samtidigt. När det gäller Direkt-valda områdesstyrelser i bostadsområden och bygder kan kommunen välja att införa sådana i ett eller fl era om-råden i kommunen. På motsvarande sätt kan förslaget Medborgerlig konsumentmakt i en kommun begränsas till att gälla till exempel fotvård, medan grannkom-munen kan låta valmöjligheten omfatta en rad olika tjänster.

Vad gäller för de fyra förslagen för att utveckla styr-formerna?

– Huvudlinjen är att de personer som har fått fol-kets mandat genom allmänna val också ska ha en reell makt. Alla dessa förslag kan kombineras med de fyra förslagen om medborgarinfl ytande. Förslaget Stärkt fullmäktige går till exempel alldeles utmärkt att kom-binera med de övriga tre förslagen i den gruppen.

Finns det några förslag som inte går att kombinera?– Ja. Majoritetsstyre går av naturliga skäl inte att

kombinera med förslaget om Fullmäktige utan styrelse. Det går heller inte att kombinera med Möjlighet till di-rektval av styrelseordförande.

Finns det några inbyggda dilemman att ta hänsyn till?

– En modell med direktvald ordförande skulle kun-na leda till problem om ordföranden kommer från ett parti som inte har majoritet i fullmäktige. En sådan situation skulle knappast fungera i större kommuner och landsting med en stark politisk polarisering. Där-emot skulle det kunna fungera i kommuner där po-litiken präglas av samförstånd och av att man samlar krafterna för att säkra kommunens överlevnad.

Finns det några uppenbara risker?– Väljer man att minska fullmäktige uppstår risken

att den samlade kontaktytan mot medborgarna mins-kar. Därför är det viktigt att de förtroendevalda ges ökade resurser i form av tid. Väljer man en sådan mo-dell är det extra viktigt att kombinera den med syste-matiska medborgarkonsultationer för att fånga in och dra nytta av medborgarnas kunskaper och idéer.

– Medan fördelen med att stärka ordförandens roll är effektivitet och handlingskraft, är risken att det kan ge utrymme för ett auktoritärt ledarskap. För att mot-verka det måste övriga ledamöter ges resurser så att de kan följa och delta i beredningsprocessen i fullmäk-tige. Sådana tendenser kan också motverkas genom att en stärkt ordföranderoll kombineras med systematiska medborgarkonsultationer.

– Eftersom den som har makten alltid har ett kun-

”Det viktigaste är att varje kommun, landsting och region själv ska få möjlighet att bestämma vilka verktyg i lådan som passar bäst för att uppnå fullvärdig demokrati och maximal effekt.”

MONICA SELIN (KD), OPPOSITIONSRÅD I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN OCH ORDFÖRANDE I SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS DEMOKRATI- OCH SJÄLVSTYRELSEBEREDNING (2002-2006).

Att vitalisera demokratin kräver politisk VILJA, MOD OCH TID

BRY TPUNK T38

skapsövertag är det viktigt att inte oppositionen blir tandlös. Om styrelsen stärks måste oppositionen få ökade möjligheter att delta i beredningen av ärenden genom att till exempel få resurser att göra egna ut-redningar. I kommuner med växlande majoritet är det mindre risk att oppositionen inte får tillräckliga resur-ser, eftersom alla vet att nästa mandatperiod kan det bli deras tur. Majoritetsstyre kan däremot bli proble-matiskt i kommuner där samma politiska parti regerar år ut och år in.

Varför är det viktigt med försöksverksamheter?– Kommuner och landsting har länge arbetat för

att vitalisera sina fullmäktigeförsamlingar. Resultaten har varierat men påfallande lite har ändrats. För att nå längre och uppnå önskat resultat är det nödvändigt att ta nya steg.

Vad krävs för att lyckas?– Att det fi nns en gemensam vilja att pröva i den

politiska organisationen. Och att det får ta tid. Enligt statsvetaren och professorn Henry Bäck är svenska po-litiker inte lika modiga när det gäller att förändra sin politiska organisation och sitt arbetssätt som de är när det handlar om att förändra verksamheten. De föränd-ringar som genomförs måste göras på allvar och i sam-förstånd. För det krävs det förmodligen en hel del pe-dagogik.

Måste lagen ändras för att det ska vara möjligt att prova förslagen?

– De fyra förslag som gäller medborgarinfl ytan-de skulle rent praktiskt kunna genomföras utan änd-ring i kommunallagen. Dagens lag gör det möjligt för en kommun eller ett landsting att genomföra en folkomröstning, till exempel efter ett folkinitiativ. Men om man däremot vill ge tio procent av medbor-garna rätten att få till stånd en folkomröstning så krävs

lagändring. Samma sak gäller i princip för direktval-da områdesstyrelser. Redan idag genomför kommu-ner allmänna val till områdesstyrelser. Men formellt är dessa val en nominering av kandidater som sedan fast-ställs av fullmäktige. Det krävs bred enighet i fullmäk-tige för att man ska gå ifrån proportionalitetsprincipen och följa resultatet från omröstningen bland invånar-na i området. Försökslagstiftning skulle därför skapa ökad tydlighet och stabilitet.

Hur bedömer du kommunernas intresse att starta för-söksverksamhet?

Det fi nns ett stort intresse i många kommuner och landsting för att satsa på att utveckla medborgardialog och kundval. När det gäller de politiska styrformerna kan vi komma halvvägs, resten kräver ändring i kom-munallagen. Vi möter många intresserade.

Är du optimistisk?– Ja, om det fi nns kommuner, landsting och regio-

ner som är beredda att pröva olika sätt att vitalisera demokratin så tror jag inte att riksdagen kommer att gå emot denna önskan. Hur det ser ut i landet kom-mer de fortsatta diskussionerna att visa. Erfarenhe-terna från andra länder, som till exempel Italien, visar att det har krävts en ordentlig kris för att få till stånd en förändring. Vi hoppas kunna uppnå samma resultat utan den ingrediensen.

Är det möjligt att komma med nya förslag?– Självklart, det är till och med en av poängerna.

Meningen är att alla ska kunna utgå från våra förslag och sedan pröva den modell som passar i deras kom-mun, landsting eller region. Man kan ta hela förslag, delar av förslag eller hitta helt nya lösningar. Demo-kratin kan inte förändras uppifrån men efter valet 2010 hoppas och tror jag att vi får se en del nya för-söksverksamheter runt om i landet. ●

”Enligt enkätstudien Makten och möjligheten i kommunpolitiken anser 77 procent av kommuner-nas förtroendevalda att tjänstemännen följer poli-tiska beslut. Man kan undra vad de övriga gör.”

ANNA LINDSTRÖM, PROJEKTLEDARE BRYTPUNKT, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

BRY TPUNK T 39

Behöver den lokala och regionala demokratin för-nyas? (2007) Sveriges Kommuner och Lands-ting, Stockholm

Brytpunkt – Demokratins utmaningar (2006),

Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm

Bäck, Henry (2006) Komparativ kommunal kon-stitutionspolitik. En kunskapsöversikt. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.

Dilemman i politiken (2005). En skrift inom ra-men för projektet Brytpunkt – politikens roll i framtiden. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.

Giljam, Mikael & Jodal, Ola (2005) Demokra-tiutveckling i svenska kommuner. Del 3: Kommu-nala demokratisatsningar – vägen till en mer vital demokrati? CEFOS, Göteborg.

Karlsson, David (2006) Den svenske borgmästa-ren. Kommunstyrelsens ordförande och den lokala demokratin. Förvaltningshögskolans rapporter, nr 80, Göteborgs universitet.

Lampinen, Johanna och Berglund, Anna-Ka-rin (2006) Makten och möjligheten i kommun-politiken. En enkätstudie om förtroendevalda i 17

kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.

Lidström, Anders (2006) Lokala och regionala val: Institutionella förutsättningar i 12 stater. Sve-riges Kommuner och Landsting, Stockholm.

Lüthi, Bernhard, Lindgren, Mats & Fürth, Tho-mas (2005) The MeWe Generation. What busi-ness and politics must know about the next gene-ration. Bookhouse Publishing.

Montin, Stig (2006) Politisk styrning och demo-krati i kommunerna: Åtta dilemman i ett histo-riskt ljus. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.

Möller, Tommy (1998) Politikerförakt eller mogen misstro? Kommentus förlag, Stockholm.

Lästips

”Många medborgare är idag välutbildade och med-vetna och ställer höga krav på att de verksamheter som politikerna ansvarar för fungerar väl. Men detkräver också att politikerna själva är kompetenta.Om inte politikerna svarar upp mot dessa krav, är risken stor att misstron mot dem ökar ytterligare. Inte minst krävs en bättre kommunikativ kompetensfrån politikerna i mötet med medborgarna.”

TOMMY MÖLLER, PROFESSOR I STATSVETENSKAP VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

Läs mer på: www.skl.se/brytpunkt

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

info@skl.se, www.skl.se

Demokratin kan se olika ut.

Vi presenterar åtta olika idéer för demokratins förnyelse.Fyra som kan öka medborgarnas infl ytande och fyra som stärker konstitutionen.

Är det någon som passar i din kommun, region eller landsting?

ISBN 978-91-7164-274-5

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs via www.skl.se eller på telefonnr 020-31 32 30