Download pdf - 7164 560 9

Transcript
Page 1: 7164 560 9

Statistik om hälso- och sjuk -vård samt regional utveckling2009VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Page 2: 7164 560 9
Page 3: 7164 560 9

Statistik om hälso- ochsjukvård samt regional utveckling 2009VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Page 4: 7164 560 9

2 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av:Gun Bahnö (ekonomi) tfn 08-452 77 22

Kristina Green (verksamhet) tfn 08-452 77 29

Martin Lindblom (verksamhet) tfn 08-452 77 38

Siv-Marie Lindquist (ekonomi) tfn 08-452 74 74

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50

[email protected], www.skl.se© Sveriges Kommuner och Landsting, juni 2010

Grafisk form och produktion Elisabet JonssonOmslagsillustration Tomas ArfertTypsnitt Chronicle Text och Whitney.

isbn 978-91-7164-560-9

issn 1652-6937

Page 5: 7164 560 9

Sveriges Kommuner och Landsting (skl) samlar varje årin och presenterar bokslutsstatistik om verksamhetoch ekonomi i landstingen och regionerna. I dennarapport redovisas uppgifter för 2009. Från och medår 2007 är produktionen av eko no misk bok sluts -statistik (räkenskapssam man drag) överlämnad tillStatistiska centralbyrån (scb). skl kommer i högreutsträckning än tidigare att fokusera på att presen-tera och analysera statistiken om landsting och regi-oner.

Den statistik som presenteras i denna rapport skage information om hälso- och sjukvård och annanlandstingsverksamhet på såväl regional som natio-nell nivå. Uppgifterna ska tillgodose statens krav påinformation om sektorn. Inte minst ska landstingenoch regionerna ges möjlighet att jämföra sig med va-randra.

Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsent-ligt från och med insamlingen 2002. En ny indel-ningsgrund Verksamhetsindelning för landsting ochregioner, vi 2000, togs då i bruk. Delområdena i vi2000 har i stor utsträckning bestämts efter princi-pen att det ska vara möjligt att få en samlad beskriv-ning av de prestationer som har utförts, och vad dethar kostat att utföra dem. All landstingsfinansieradverksamhet ska redovisas oavsett vem som har pro-ducerat den.

Inom primärvården kan bland annat allmänlä-karvård, sjuksköterskeverksamhet, samt sjukgym-nastik och arbetsterapi följas upp. Från och med2009 gjordes vissa förändringar i indelningen av pri-märvård. Jourverksamhet särredovisas inte längresom eget delområde (inkluderas i allmänläkarvård

respektive sjuksköterskevård). Sjukgymnastik ocharbetsterapi bildar ett delområde. Specialiserad vårdindelas i förhållandevis få delområden jämfört medprimärvård, trots att största delen av sjukvårdskost-naderna ligger där. Skälet till detta är att patient -registret kan användas som kompletterande data -källa till vi 2000. Registret innehåller detaljerad in-formation om de patienter som har vårdats inomspecialiserad vård. Vissa övergripande uppgifter frånpatientregistret redovisas i denna rapport. Mer om-fattande jämförelser och beskrivningar baserade påpatientregistret planeras i andra statistikpublikatio-ner om hälso- och sjukvård från skl.

Jämförelser och analyser baserade på statistik en-ligt vi 2000 och patientregistret kommer även attpresenteras i rapporten Landsting och regioner i dia -gram och siffror 2009 samt i databasen Sjukvårdsda-ta i Fokus, tillgänglig via vår webb plats (se sidan 5).

Landstingen och regionerna har lagt ner ett stortarbete för att få fram den statistik som presenterashär. Kvaliteten i uppgifterna har ökat successivt ochstatistiken har kunnat presenteras allt tidigare un-der året. Ambitionen är att statistiken ska utvecklasytterligare, bland annat genom erfarenhetsutbytenmellan landstingen via de nätverk som är knutna tillstatistiken samt ett nära samarbete med scb angå-ende den ekonomiska statistiken.

Stockholm i juni 2010

Agneta RönnStatistiksektionenSveriges Kommuner och Landsting

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 3

KAPITEL0Förord

Page 6: 7164 560 9

1 Inledning 51.1 Vad redovisas i rapporten? 51.2 Vad ska statistiken användas till? 51.3 Statistik med väsentligt höjd

ambitionsnivå 61.4 Viss osäkerhet i jämförelserna 61.5 Annan verksamhets- och ekonomi -

statistik 71.6 Definitioner och använda begrepp 7

2 Landstingens och regionernas ekonomi 82.1 Ekonomiskt resultat, finansiell utveck -

ling och ekonomisk ställning 82.2 Utgifter efter utgiftsslag 102.3 Inkomster efter inkomstslag 10

3 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling 11

3.1 Kostnader efter område 123.2 Kostnader för enskilda huvudmän 12

4 Hälso- och sjukvård 134.1 Kostnader efter område 134.2 Kostnader för enskilda huvudmän 134.3 Prestationer i översikt 144.4 Besök och vårdplatser åren 2004–2009 174.5 Utgifter och inkomster 19

5 Primärvård 205.1 Kostnader efter delområde 205.2 Kostnader för enskilda huvudmän 205.3 Prestationer m m 215.4 Utgifter och inkomster 225.5 Kostnader och prestationer efter

delområde 22

6 Specialiserad somatisk vård 286.1 Kostnader efter delområde 286.2 Kostnader för enskilda huvudmän 296.3 Utgifter och inkomster 296.4 Kostnader och prestationer efter

del område 30

7 Specialiserad psykiatrisk vård 327.1 Kostnader efter delområde 327.2 Kostnader för enskilda huvudmän 337.3 Utgifter och inkomster 337.4 Kostnader och prestationer efter del område 34

8 Tandvård 368.1 Kostnader efter delområde 368.2 Kostnader för enskilda huvudmän 378.3 Utgifter och inkomster 378.4 Prestationer efter delområde 38

9 Övrig hälso- och sjukvård 399.1 Kostnader efter delområde 399.2 Kostnader för enskilda huvudmän 409.3 Prestationer m m 409.4 Utgifter och inkomster 40

10 Regional utveckling 4110.1 Kostnader efter område 4110.2 Kostnader för enskilda huvudmän 4110.3 Utgifter och inkomster 4210.4 Utbildning och kultur 4210.5 Trafik och infrastruktur samt allmän

regional utveckling 43

11 Tabellbilaga 45Befolkning 48Ekonomi 49Verksamhet 127

BilagorBilaga 1 Indelningsgrunder 193Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp 207

4 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Innehåll

Page 7: 7164 560 9

1.1 Vad redovisas i rapporten?

Sveriges Kommuner och Landsting (skl) samlarvarje år in och presenterar bokslutsstatistik omverksamhet och ekonomi i landstingen och regio-nerna. I denna rapport redovisas uppgifter för 2009.Från och med år 2007 är produktionen av eko - nomisk bokslutsstatistik (räkenskapssam man drag)överlämnad till Statistiska centralbyrån (scb). sklkommer i högre utsträckning än tidigare att fokuse-ra på att presentera och analysera statistiken omlandsting och regioner.

I denna statistikrapport redovisas uppgifter omden landstingskommunala verksamhet som har be-drivits under 2009. Uppgifterna har inhämtats frånlandsting, regioner och Gotlands kommun via enkä-ter. Gotlands kommun som ansvarar för såväl lands-tingskommunal som primärkommunal verksamhethar enbart lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård,inte om övriga verksamheter eller om verksamhetentotalt.

Landstingens verksamhet beskrivs på övergri-pande nivå och per område och delområde enligtVerksamhetsindelning för landsting och regioner,vi 2000. Indelningen med definitioner beskrivs i bi-laga 1. Verksamheten beskrivs såväl i ekonomiskatermer som i verksamhets-/prestationstermer så-som besök och vårdtillfällen. Vilka prestationsmåttsom används inom de olika delarna av sjukvårdenoch hur dessa mått hänger ihop framgår av figurenpå sidan 14 och av bilaga 2.

Den statistik som har samlats in redovisas i abso-luta tal, och i vissa fall i relation till invånare, ochkommenteras kortfattat. Ytterligare jämförelser ba-serade på statistiken kommer att redovisas senare iår i en separat rapport, Landsting och regioner i dia -

gram och siffror 2009. Jämförelsetal presenteras äv -en i databasen Sjukvårdsdata i Fokus på förbundetswebbplats www.skl.se (klicka på Vi arbetar med, Sta-tistik).

Texttabeller och diagram avser i allt väsentligtriksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i ta-bellbilaga.

Vissa övergripande uppgifter från patientregist-ret redovisas också. Mer omfattande jämförelseroch beskrivningar baserade på patientregistret pla-neras i andra statistikpublikationer om hälso- ochsjukvård från skl.

Nedan används begreppet huvudman i betydelsenlandsting, regioner och Gotlands kommun. Ofta an-vänds begreppet landsting synonymt med huvud-man.

1.2 Vad ska statistiken användas till?

Den ekonomiska statistiken ska tillgodose statenskrav på officiell statistik och ligger bland annat tillgrund för nationalräkenskaperna. Den tjänar ävensom underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgif-terna presenteras förutom i denna rapport i rappor-ter och databaser från scb, statistikansvarig myn-dighet för ekonomisk information. Verksamhetssta-tistiken produceras i nära samarbete med Socialsty-relsen, statistikansvarig myndighet inom hälso- ochsjukvårdsområdet.

Statistiken ska kunna användas på alla samhälls -nivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vadlandstingen och svensk hälso- och sjukvård åstad -kommer och hur skattemedlen används. Uppgifter-na ska ge en jämförbar och rättvisande bild av lands-tingens olika verksamhetsområden oberoende av

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 5

KAPITEL1Inledning

Page 8: 7164 560 9

organisation och driftform och ska därmed kunnaanvändas av landstingen som underlag för analyseroch jämförelser. skl har, som företrädare för lands-tingen, behov av underlag för analyser av ekonomioch verksamhet.

1.3 Statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå

Förändringar i enlighet med en statistiköversynfrån 1998

Under senare delen av 1990-talet genomfördedåvar ande Landstingsförbundet (nuvarande Sveri-ges Kom muner och Landsting) gemensamt med med - lem marna och i samarbete med Socialstyrelsen, Sta-tistiska centralbyrån (scb) med flera, en översyn avhälso- och sjuk vårds sta ti stiken. Översynen resulte-rade i att en rad för änd ring ar genomfördes i statisti-ken och att ett antal projekt startades för att utveck-la statistiken vidare.

Patientrelaterad information används och vidareutvecklas

I konsekvens med beslutet att använda och vida-reutveckla patientrelaterad information utnyttjarskl sedan 1999 det så kallade patientregistret för dju-pare analyser och jämförelser av specialiserad slu-ten vård. Uppgifterna till registret inhämtas av Soci-alstyrelsen och ställs även till förbundets förfogan-de. Regis tret innehåller uppgifter om diag noser, ål-der, kön, hemort etc för varje enskilt vård till fälle/patient i sluten vård. Från och med 2002 ska pati-entregistret även innehålla information om patien-ter som besökt läkare i specialiserad vård. På sammasätt som för vårdtillfället ska information om diag -nos, ålder, kön etc finnas för läkarbesöket. Mer om-fattande jämförelser och beskrivningar baserade påpatientregistret publiceras i andra statistikpublika-tioner om hälso- och sjukvård från skl.

Ett arbete pågår på förbundet för att medverka iutvecklingen av så kallade KPP-system (kpp= Kost-nad Per Patient), där kostnader knyts till det enskil-da vårdtillfället/besöket. En databas med uppgifterför ett antal sjukhus med kpp-redovisning finns påförbundets webbplats www.skl.se. (Klicka på: Vi ar-betar med, Statistik.) Uppgifterna omfattar kost-

nadsuppgifter för mer än 60 procent av det totalaantalet vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård.

Prestationer och kostnader knyts samman

År 2002 infördes den nya modellen vi 2000, för denlandstingsgemensamma ekonomi- och verksam-hetsstatistiken. Ambitionsnivån höjdes därmedhögst väsentligt, bland annat genom att vi 2000 in-nehåller betydligt fler delområden jämfört med tidi-gare indelning. Enligt vi 2000 delas landstingsverk-samheten in i två huvudområden, hälso- ochsjukvård respektive regional utveckling. Verksam-heten inom dessa huvudområden är i sin tur indela-de i områden med vidare förgreningar i delområden.Totalt finns ett fyrtiotal del områden, vilket framgåri bilaga 1.

Valet av delområden i vi 2000 har i stor utsträck-ning bestämts efter principen att det ska vara möj-ligt att redovisa och analysera prestationer tillsam-mans med kostnader. Med vi 2000 skapas förutsätt-ningar för integrerad analys av verksamhet och eko-nomi, vilket tidigare har saknats.

Ambitionsnivån har även höjts genom att alllandstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oav -sett vem som har producerat den.

1.4 Viss osäkerhet i jämförelserna

Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort ar -bete för att få fram statistiken enligt vi 2000. Kvalite-ten i statistiken har generellt ökat från 2002.

Några landsting har svårt att skilja ut hemsjukvårds-

besök från ”vanliga” mot tagningsbesök.Uppgifterna om nettokostnad per delområde in om

hälso- och sjukvården är behäftade med viss osäkerhet.För att få fram uppgifterna krävs att kostnader ochintäkter omfördelas från ansvars områden i respek-tive landsting till delområdena enligt vi 2000. Oftaska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden.Vissa landsting har hjälp av en väl utvecklad intern-redovisning, medan andra tvingas använda nycklarav olika slag. Fördelningsnycklarna kan ha utfor-mats med större eller mindre precision.

Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsut-byten mellan landstingen bland annat via de nätverksom finns för statistiken samt genom att använda

1. Inledning

6 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 9: 7164 560 9

statistiken för uppföljning räknar vi med att kvalite-ten och jämförbarheten kommer att öka ytterligareoch att uppgifterna ska kunna presenteras ännu ti-digare under året.

1.5 Annan verksamhets- och ekonomi -statistik

Totalkostnadsbokslut

Med ett antal års mellanrum sammanställer förbun-det uppgifter om prestationer och kostnader per kli-nik och mottagning i den specialiserade vården. Enförutsättning för att sjukhusen ska kunna lämnauppgifterna är att de upprättar ett så kallat total-kostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelastill kliniker respektive mottagningar. En undersök-ning avseende 2009 års verksamhet kommer attkunna presenteras hösten 2010. Liksom för föregå-ende undersökning avseende 2008 kommer uppgif-terna ur totalkostnadsboksluten att kompletterasmed uppgifter från patientregistret och kostnads-vikter baserade på kpp-data. Jämförelserna kan dä-rigenom bli mer rättvisande. Hänsyn kan tas till attpatientstruktur vad gäller sjukdomar, ålder medmera varierar mellan kliniker.

Statistik från Nysam

En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbe-tat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvår-den. För närvarande (verksamhetsåret 2009) deltar 12landsting/regioner i Nysam (Nyckel tals samverkan).Statistik för 2009 har presenterats i en huvudrap-port och ett antal delrapporter.

1.6 Definitioner och använda begrepp

För att få en enhetlig redovisning av områden ochdelområden enligt vi 2000 finns anvisningar medexempelsamling och verksamhetsbegrepp.

Uppdaterade definitioner finns i Socialstyrel-sens termbank (http://app. socialstyrelsen.se/termbank).

För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kost-nads-/intäktsslag finns en landstingsgemensambaskontoplan. Den definierar begreppen och uppda-teras löpande. Uppgifterna för 2009 redovisades en-ligt L-Bas 2005 (en kontoplan för landstingens extern -redovisning).

I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur vi 2000 samtL-Bas 2005 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra in-delningsgrunder samt definitioner på använda be-grepp och termer. L-Bas 2005 och vi 2000 finns till -gäng liga på förbundets webbplats: www.skl.se underVi arbetar med, Ekonomi, Redovisning.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 7

1. Inledning

Page 10: 7164 560 9

2.1 Ekonomiskt resultat, finansiell ut-veckling och ekonomisk ställning

Nedan redovisas i sammandrag för landsting och re-gioner resultaträkning, finansieringsanalys respek-tive balansräkning.

Såväl resultaträkning som balansräkning redovi-sas enligt den uppställning som finns angiven i denkommunala redovisningslagen.

I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren2007 till 2009. (Statsbidraget till läkemedelsförmå-nen redovisas från och med 2005 som ett generelltstatsbidrag, inte som specialdestinerat, under verk-samhetens intäkter.)

För landsting och regioner sammantagna visarboksluten ett överskott på 2,8 miljarder kronor förhelåret 2009. Detta kan jämföras med ett resultat för2008 på 0,9 miljarder.

Fem av de 20 landstingen redovisade under skott.Gotlands kommun fick ett överskott. Verksamhe-tens kostnader uppgick till 243,8 miljarder kronor2009 och avskrivningarna till 6,8 miljarder kronor. Itabell 4 framgår hur dessa kost nader (250,6 miljar-der) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6hur kostnaderna fördelar sig mellan verksam-hetsområden.

Intäkterna i verksamheten uppgick till 36,4 mil-jarder kronor, skatteintäkterna till 175,7 och gene-rella statsbidrag (nettoredovisade) till 41 miljarder.Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas itabell 5 (intäktsslag) och 6 (verksamheter).

I tabell 2 redovisas en sammanställning av lands -tingens och regionernas finansieringsanalys.

8 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

KAPITEL2Landstingens och regionernas ekonomi1

Tabell 1. Resultaträkning, samtliga landsting och regionerMiljoner kronor

2007 2008 2009

Verksamhetens intäkter 32 288 33 559 36 449Verksamhetens kostnader 223 162 234 357 243 771Avskrivningar 6 299 6 539 6 841Nettokostnader 197 175 207 336 214 163Skatteintäkter 163 751 171 418 175 714Generella statsbidrag 37 752 38 738 40 990Finansiella intäkter minuskostnader –360 –1 921 251Resultat före extraordin poster 3 969 900 2 792Extraordinära poster, netto 33 0 0Årets resultat 4 002 900 2 792

Tabell 2. Finansieringsanalys , samtliga landsting och regionerMiljoner kronor

2008 2009

Löpande verksamhet 14 793 26 231Investeringsverksamhet –11 192 –13 486Finansieringsverksamhet 148 –2 194Årets kassaflöde 3 747 10 551Likvida medel vid årets början 21 406 25 152Likvida medel vid årets slut 25 154 35 704

1. Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomifinns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien Ekono-miNytt. Bokslutsuppgifterna för 2009 publicerades i mars 2010, menför att få en fullständig bild av verksamheten 2009 presenteras uppgif-terna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kom-mun.

Page 11: 7164 560 9

I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2007–2009. Uppgifter om landstingens och regionernastillgångar, egna kapital och skulder framgår.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 9

2. Landstingens och regionernas ekonomi

Övriga kostnader 4 %

Investeringar iinventarier 2 %

Investeringar i markoch byggnader 2 %

Lämnadebidrag 6 %

Köp av verk-samhet 12 %

Material ochtjänster 28 %

Övriga kostnaderför personal 15 %

Löner 30 %

Diagram 1. Utgifter efter utgiftsslag 2009, samtliga landsting ochregionerProcent

Tabell 4 . Utgifter efter utgiftsslag 2009, samtliga landsting och regioner

Utgiftsslag Miljoner Procentuell andel Procentuell andelkronor av utgifterna av utgifterna exkl

köp från lt/region

Löner exkl skattefria ersättningar 77 952 29,4 30,3Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) 39 221 14,8 15,3Köp av verksamhet 37 857 14,3 11,7

därav från landsting/regioner 7 852 3,0Lämnade bidrag 15 512 5,8 6,0

därav bidrag till trafiken 9 320 3,5 3,6Material 44 131 16,6 17,2

därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material 35 184 13,3 13,7därav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen 20 960 7,9 8,2

Tjänster 28 954 10,9 11,1därav köp av verksamhetsanslutna tjänster 7 594 2,9 2,8

därav från landsting/regioner 473 0,2Nedskrivningar och förlust vid avyttring 120 0,0 0,0Verksamhetens kostnader totalt 243 748 91,9 94,3Avskrivningar 6 841 2,6 2,7Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar 250 589 94,5 97,6Kostnader utanför verksamhetsresultatet 3 129 1,2 1,2Kostnader totalt 253 718 95,7 95,5Investeringsutgifter för byggnader och mark 6 311 2,4 2,5Investeringsutgifter för inventarier, övriga investeringar 5 172 2,0 2,0Summa investeringsutgifter1 11 482 4,3 4,5Utgifter totalt 265 200 100,0exkl. köp från landsting/regioner 256 875 100,0

1 Exklusive inköp av finansiella anläggningstillgångar.

Tabell 3. Balansräkning, samtliga landsting och regionerMiljoner kronor

2007 2008 2009

Anläggningstillgångar 77 495 81 986 89 768Bidrag till statlig infrastruktur 1 171Omsättningstillgångar 47 229 51 504 63 170Tillgångar 124 723 133 491 154 109Eget kapital 33 693 34 589 37 417Avsättningar 38 514 43 393 50 135Långfristiga skulder 7 830 8 282 9 841Kortfristiga skulder 44 687 47 225 56 718Skulder 52 517 55 507 66 558Soliditet (procent) 27 26 24AnsvarsförbindelserPensionsförmåner intjänade före 1998

1 134 607 136 169 139 595

1 Inklusive löneskatt.

Page 12: 7164 560 9

2.2 Utgifter efter utgiftsslag

Landstingens och regionernas totala kostnader upp-gick till 253,7 miljarder kronor och de totala utgift -erna till 265,2miljarder kronor 2009. Exkluderas kost -naderna för köp från landsting och regioner (kost -naden räknas både i säljande och köpande lands -ting) hamnar utgifterna på 256,9 miljarder kro nor.Lönekostnaderna utgjorde 30 procent och övrigakostnader för personal 15 procent av utgifterna. Det-ta framgår av tabell 4 och diagram 1 på sidan 9.

2.3 Inkomster efter inkomstslag

Landstingens totala inkomster uppgick till 256,6miljarder kronor 2009. Landstingsskatten utgjordecirka 71 procent av inkomsterna (exklusive för -säljning till landsting). Det generella statsbidraget(nettoredovisat), 41 miljarder kronor, mot svarade17 procent av inkomsterna. Detta fram går av tabell 5och diagram 2.

2. Landstingens och regionernas ekonomi

10 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Övrigt 2 %

Försäljning av verksamhet 2 %

Försäljning av tjänster 2 %

Patient-avgifter 2 %

Generella stats-bidrag 17 %

Erhållnabidrag 3 %

Skatteinkomster 71 %

Diagram 2. Inkomster efter inkomstslag 2009, samtliga landstingoch regionerProcent

Tabell 5 . Inkomster efter inkomstslag 2009, samtliga landsting och regioner

Inkomstslag Miljoner Procentuell andel Procentuell andelkronor av inkomsterna av inkomsterna exkl

köp från lt/region

Patientavgifter och andra avgifter 6 186 2,4 2,5därav för öppenvård 2 484 1,0 1,0därav för sluten vård 519 0,2 0,2därav för tandvård 2 781 1,1 1,1därav övrigt 401 0,2 0,2

Försäljning av verksamhet 12 964 5,1 2,1därav till landsting/region 7 801 3,0

Försäljning av tjänster 6 080 2,4 2,5därav till landsting/region 826 0,3

Försäljning av material och varor 1 269 0,5 0,5Erhållna bidrag 8 185 3,2 3,3

därav specialdestinerade statsbidrag 5 323 2,1 2,1Övriga intäkter 1 742 0,7 0,7Verksamhetens intäkter totalt 36 426 14,2 11,2Intäkter utanför verksamhetsresultatet 220 085 85,8 88,7

därav bidrag från staten 40 990 16,0 16,5därav ränteinkomster 1 128 0,4 0,5därav skatteintäkter 175 714 68,5 70,9

Intäkter totalt 256 511 100,0 100,0Summa investeringsinkomster1 111 0,0 0,0Inkomster totalt 256 622 100,0exkl. försäljning till landsting/region 247 995 100,0

1 Exklusive försäljning av tillgångar.

Page 13: 7164 560 9

Landstingens och regionernas verksamhet har delats ini två huvudområden, hälso- och sjukvård respektiveregional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokost-naden för hälso- och sjukvård uppgick till 197,1 mil-jarder kronor och nettokostnaderna för regional ut-veckling till 16,2 miljarder 2009. Cirka 91 procent avlandstingens kostnader gick därmed till hälso- ochsjukvårdsändamål.

Nettokostnaden för huvudområdet hälso- ochsjukvård 2008 var 191 miljarder kronor medan den2009 uppgick till cirka 197,1 miljarder. Volymmäs-sigt blir detta en ökning i fast pris på 1,5 procent. Församtliga verksamheter blir ökningen i fast pris 1,6procent.

KAPITEL3Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling

Tabell 6. Kostnader och intäkter efter område 1 2009, samtliga landsting och regioner, inklusive Gotland kommuns nettokostnader förhälso- och sjukvårdMiljarder kronor

Netto- Verksamhetenskostnad2 externa interna externa interna

kostnader kostnader intäkter intäkter

Primärvård 33,4 29,9 13,8 3,1 7,4Specialiserad somatisk vård 103,7 82,7 50,2 11,6 18,4Specialiserad psykiatrisk vård 17,9 16,2 8,2 1,7 5,0Tandvård 4,9 7,8 2,6 4,1 1,4Övrig hälso- och sjukvård 14,8 16,3 7,6 4,4 4,8Läkemedelsförmån 21,1 21,1 0,0 0,0 0,0Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,2 1,0 0,2 0,0 0,1Hälso- och sjukvård 197,1 175,1 82,8 24,9 37,0Utbildning 0,8 1,8 0,4 1,4 0,1Kultur 2,6 3,1 0,2 0,6 0,1Trafik och infrastruktur 11,3 13,3 0,3 2,1 0,2Allmän regional utveckling 1,5 1,6 0,1 0,2 0,1Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0Regional utveckling 16,2 19,9 1,1 4,3 0,4Serviceverksamheter 0,0 50,8 –11,2 7,2 32,3Övrigt 3 2,1 4,9 0,0 0,0 2,8Summa verksamhet 4 215,5 250,7 72,6 36,4 72,6Finansiering utanför verksamheten 3,1 220,1skatteintäkter 175,7generella statsbidrag 41,0finansiella intäkter/kostnader 3,1 3,4extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0

1 Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen (läkemedel i öppen- 4 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderarvård) har brutits ut och redovisas som ett eget verksamhetsområde. Gotlands kommuns nettokostnader (1 280 mnkr) för hälso- och

2 Bruttokostnad minus bruttointäkt. sjukvård. När det gäller verksamheternas kostnader och intäkter3 Interna ränteintäkter. ingår inte Gotland.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 11

Page 14: 7164 560 9

3.1 Kostnader efter område

Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningenmellan verksamheterna. Av de totala netto kost na -derna är det specialiserad somatisk vård (49 %), pri-märvård (16 %), läkemedelsförmån (10 %) och specia-liserad psykiatrisk vård (8 %) som har de största an -delarna. De fyra områdena tillsammans motsvarar 83procent av landstingens totala nettokostnader.

Under huvudområdet Regional utveckling utgörtrafik och infrastruktur det resursmässigt störstadelområdet med 5 procent.

I tabellerna E2 och E3 i tabellbilagan redovisas enöversikt av verksamheternas nettokostnader för deenskilda huvudmännen i miljoner kronor respekti-ve kronor per invånare. En översiktlig nettokost-nadsutveckling mellan åren 2008 och 2009 återfinnsi tabell E4.

3.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna försjukvård respektive regional utveckling per invåna-re i respektive landsting. Nettokostnaderna är dekostnader som ska finansieras med skatter, generel-la statsbidrag och finansnetto.

Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvars -områdena skiljer sig något mellan landstingen. An-svaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inteläkarinsatser, kan överlämnas från lands ting/ regio-ner till kommuner och så har skett hos cirka hälftenav landstingen/regionerna. Stockholms läns lands-ting ansvarar som enda landsting/regi on för färd-tjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnatansvaret för rehabilite ring till kommunerna i länet.Västra Götalands regionen har unika kostnader förvissa verksamheter under regional utveckling.

För mer information se EkonomiNytt 12/06 och15/07.

3. Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling

12 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Läkemedelsförmån 10 %Övrigt 2 %

Trafik och infra-struktur 5 %

Övrig hälso- o sjuk-vård, inkl pol verk-samhet 8 %

Tandvård 2 %

Specialiserad psykiatrisk vård 8 %

Specialiserad somatisk vård 49 %

Primärvård 16 %

Diagram 3. Nettokostnader efter område 2009,samtliga landsting och regionerProcent

Tuse

ntal

kro

nor p

er in

våna

re

Genomsnitt för riket = 22 839 kr/inv

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

25,0

27,5

Regional utvecklingHälso- o sjukvård

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Sörm

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Diagram 4. Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2009Tusental kronor per invånare

Page 15: 7164 560 9

4.1 Kostnader efter område

I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnader-na för hälso- och sjukvård (197 miljarder kronor)gick 53 procent till specialiserad somatisk vård, 17procent till primärvård och 9 procent till specialise-rad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrighälso- och sjukvård, som bland annat omfattar han-dikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt ambu-lans- och sjuktransporter, motsvarade 8 procent avnettokostnaderna. Kostnaden för läkemedel inomförmånen utgör 21 miljarder kronor eller 11 procentav hälso- och sjukvårdens nettokostnader.

4.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- ochsjukvårdskostnader per invånare i respektive lands - ting. Nettokostnaderna redovisas per invånare ochområde. Som beskrivits i föregående kapitel finnsvissa olikheter i ansvarsområden mellan landsting-en, som förklarar vissa kostnadsskillnader.

Det finns andra orsaker till skillnader i kostnadermellan huvudmännen, bland annat har landstingenolika förutsättningar att bedriva verksamhet. I ut -jämningssystemet används för hälso- och sjuk vård -en ett så kallat behovsindex för att ut jämna förstruk turella skillnader, bland annat i vårdtyngd, de-mografi och socioekonomi (ålder, inkomst, syssel -sättning med mera) samt merkostnader i gles be-byggelse och merkostnader för små landsting.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 13

Politisk verksamhet avseendehälso- och sjukvård 1 %

Läkemedels-förmån 11 %

Övrig hälso- ochsjukvård 8 %

Tandvård 3 %

Specialiseradpsykiatrisk vård9 %

Specialiserad somatisk vård53 %

Primärvård17 %

Diagram 5. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område2009, samtliga huvudmänProcent

KAPITEL4Hälso- och sjukvård

Tuse

ntal

kro

nor p

er in

våna

re

Genomsnitt för riket = 21 101 kr/inv

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

25,0

ÖvrigtLäkemedels-förmånen

Tand-vård

Specialiseradpsykiatrisk vård

Specialiseradsomatisk vård

Primär-vård

Got

land

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Sörm

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Diagram 6. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvud-man 2009Tusental kronor per invånare

Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 28 i tabellbilagan.

Page 16: 7164 560 9

4.3 Prestationer i översikt

Fler prestationsmått redovisas

Som mått på prestationer i hälso- och sjukvårdenanvänds besök respektive vårdtillfälle/utskriven pa-tient. Besök används för att beskriva behandlingar iöppen vård och vårdtillfällen behandlingar i slutenvård. Båda måtten är trubbiga men genom att an-vända den information som finns om varje enskiltvårdtillfälle i det så kallade patient registret kan vår-dtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnosmed mera. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas iså kallade drg-system 2. I ett sådant system är grup-perna såväl medicinskt som resursmässigt homoge-na.

För läkarbesök i den öppna specialiserade vårdenfinns motsvarande möjligheter att kompletteramåttet besök med information om diagnos, ålderetc.

Inom den specialiserade vården särskiljs mottag-ningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjuk vård de-finieras som ”öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ett

besök normalt kräver”. Enligt regelverket ska det förpatienten ”finnas en upprättad vårdplan”. Exempelpå dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill sägakirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggsin på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet ochbesök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder.

Hemsjukvård, som definieras som en tredje vård-form vid sidan av öppen och sluten vård, särredovi-sas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl pri-märvård som specialiserad somatisk respektive psy-kiatrisk vård utgör hemsjukvården delområdeninom samtliga tre områden. Besök inom hemsjuk -vård får därmed en annan innebörd än besök påmottagning eller besök inom dagsjukvård.

Inom primärvården har det blivit allt vanligare attett ”vanligt” besök på vårdcentralen ersätts med entelefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgif-ter om antalet telefonkontakter. För att räknas/regi-streras ska telefonkontakten ersätta ett vanligt be-sök och det ska finnas en journal anteckning enligtjournallagen.

Ytterligare en differentiering av prestationerna iöppen vård erhålls genom att hembesök särredovi-

4. Hälso- och sjukvård

14 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård

ÖppenvårdMottagningsbesök

HembesökTelefonkontakt

Öppenvård Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet

Mottagningsbesök

HemsjukvårdHemsjukvårdsbesök

Telefonkontakt

Sluten vårdVårdtillfälle

HemsjukvårdHemsjukvårdsbesök

Sluten vårdVårdtillfälle

MottagningsverksamhetMottagningsbesök inkl.

ev hembesök

DagsjukvårdDagsjukvårdsbesök

Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården

2. Diagnosrelaterade grupper.

Page 17: 7164 560 9

sas. Detta sker dock enbart i primärvården beroen-de på att hembesöken framförallt sker där. I figurenpå sidan 14 sammanfattas de prestations begreppsom har använts i denna rapport.

All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas

De kostnader som redovisas för en verksamhet ochett landsting, inkluderar kostnader för verksamhetsom landstinget har köpt av andra vård producenter.Kostnaden avser med andra ord den verksamhetsom har konsumerats av invånarna i landstinget, oav -sett vem som har producerat den. (Kostnader förverksamhet som landstinget har sålt har på motsva-rande sätt exkluderats.)

För att kunna koppla samman kostnader ochverksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifternaom prestationer på samma sätt, det vill säga de skainkludera verksamhet som har köpts av andra pro-ducenter än landstinget. För verksamheter där enrelativt omfattande köpt verksamhet finns, presen-teras uppgifter separat för köpt verksamhet, i annat

fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfi-nansierade verksamheten totalt.

Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård

I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationernainom öppen vård och hemsjukvård i sammanfatt-ning. I primärvården redovisas förutom prestatio-nerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjuk -vårdsbesök även telefonkontakter i de fall de harjournalförts och ersatt ett ”vanligt” besök. I specia-liserad vård förekommer förutom mottagningsbe-sök, hembesök och hemsjukvårdsbesök äv en dag-sjukvårdsbesök. Observera att vissa lands ting ävenför 2009 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter,varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga.

Besök för vaccination ska enligt anvisningar gene-rellt redovisas som besök. Flertalet landsting hardock uppgivit att besök för vaccination mot pande-min, Nya influensan (h1n1) inte har kunnat redovi-sas.

I tabell V 37 finns vissa uppgifter om verksamhe-tens omfattning.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 15

4. Hälso- och sjukvård

Tabell 7. Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2009, samtliga huvudmän1

Tusental

Primärvård Specialiserad Specialiserad Totalt, somatisk vård psykiatrisk vård Hälso o sjukvård

varav Annan varav Annan varav Annan varav Annanvårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare

LäkareMottagningsbesök och hembesök 13 788 4 881 10 836 2 781 1 003 289 25 627 7 950varav allmänläkarvård 2 13 202 4 770 13 202 4 770

mödrahälsovård 132 31 132 31barnhälsovård 410 71 410 71

Hemsjukvårdsbesök 194 30 26 7 0 0 220 36Dagsjukvårdsbesök med läkarmedverkan 1 040 71 12 0 1 052 71Annan personalkategori än läkareMottagningsbesök och hembesök 22 157 7 571 5 759 432 3 554 273 32 070 8 355

varav mödrahälsovård 1 872 340 1 872 340barnhälsovård 2 196 425 2 196 425handikapp-/hjälpm verks 3 600 79

Hemsjukvårdsbesök 2 821 1 027 375 112 27 0 3 222 1 138Dagsjukvårdsbesök utan läkarmedverkan 684 7 105 5 789 12

1 Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.2 Inklusive jour.3 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård (ej primärvård/specialiserad vård).

Page 18: 7164 560 9

Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primär-vård.

Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i pri-märvården, men antalet besök är sannolikt unders-kattat.

I diagram 8 presenteras uppgifter om hur besökenfördelas på läkare respektive övrig sjukvårdsperso-nal. Flest besök görs hos andra personalkategorierän läkare i primärvård. Läkarbesöken fördelar sig istort sett jämnt mellan primärvård och specialise-rad vård.

I diagram 9 visas antalet besök per invånare och hu-vudman. Genomsnittligt antal besök per invånare iriket var 6,7. Även fördelningen av besök mellan deolika delarna av hälso- och sjukvården framgår av di-agrammet.

4. Hälso- och sjukvård

16 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tuse

ntal

bes

ök

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

Övrig hälso-o sjukvård

Specialiseradpsykiatrisk vård

Specialiseradsomatisk vård

Primär-vård

Annan personalän läkare

Läkare

Diagram 8. Läkarbesök 1 och besök 1 hos övriga personalkategorier 2009 efterområde, samtliga huvudmänTusental

Besö

k/in

våna

re

Genomsnitt för riket = 6,7

01

23

45

67

8

Övrig hälsoo sjukvård

Specialiseradpsykiatrisk vård

Specialiseradsomatisk vård

Primär-vård

Got

land

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Sörm

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Diagram 9. Totalt antal besök 1 per invånare efter område och huvudman 2009

Tuse

ntal

vår

dkon

takt

er

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

Hemsjukvårds-besök

Dagsjukvårds-besök

Mottagnings- ochhembesök

Telefon-kontakter

Övrig hälso-och sjukvård

Specialiseradpsykiatrisk vård

Specialiseradsomatisk vård

Primär-vård

Diagram 7. Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård 2009 efter typ avvårdkontakt och område, samtliga huvudmänTusental

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök o dagsjukvårdsbesök.

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårds-besök, hos läkare och annan personal.

Page 19: 7164 560 9

Vårdkontakter i sluten vård

I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om pre-stationer i sluten vård, vårdtillfällen, efter medi-cinsk huvudgrupp. I bilaga 2 framgår vad som ingårunder respektive huvudgrupp.

4.4 Besök och vårdplatser åren2004–2009

I tabell 8 (på sidan 18) och diagram 11 presenterasuppgifter om antalet besök åren 2004 till 2009.

Besök avseende vaccinering mot Nya influensan(h1n1) ingår inte.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 17

4. Hälso- och sjukvård

Primärvård 0,3 %Psykiatrisk vård 6 %

Övrig somatiskvård 7 %

Kirurgiskkorttidsvård

42 %

Medicinskkorttidsvård

45 %

Diagram 10. Vårdtillfällen 2009, samtliga huvudmän

Tuse

ntal

22000

24000

26000

28000

30000

32000

34000

36000

38000Annan personal än läkareLäkare

200920082007200620052004

Diagram 11. Besök 1 åren 2004–2009, samtliga huvudmänTusental

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök.

Page 20: 7164 560 9

Antalet läkarbesök har ökat under perioden 2004–2009. Mellan 2008 och 2009 ökade totala antalet lä-karbesök med i ge nom snitt 1,8 procent. I tabell V 4.1i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mel-lan 2008 och 2009 per huvudman. Redovisade besök

hos andra personalkategorier än läkare har ökat iantal mellan 2008 och 2009. Den genomsnittliga ök-ningen var 1,8 procent. I tabellbilagan visas besö-kens förändring per huvudman i tabell V 4.2.

Antalet vårdplatser har successivt minskat underen rad år och detta gäller även för perioden 2004 till2009 enligt uppgifterna i tabell 9. Minskningen hardock avtagit de senaste fyra åren. An tal et disponiblavårdplatser totalt har minskat från 25862 till 25653mellan 2008 och 2009. Minsk ningar har skett inomden specialiserade somatiska vården medan detinom den specialiserade psykiatriska vården sketten liten ökning. I tabell V32 i tabellbilagan visasvård platsernas förändring mellan 2008 och 2009 perhuvudman.

I diagram 12 visas utvecklingen av antalet vård -platser totalt och i vissa huvudgrupper.

4. Hälso- och sjukvård

18 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Inde

x, 2

004

= 10

0

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

100

102

104

Vårdplatser,totalt

Geriatriskvård

Specialiseradpsykiatrisk vård

Kirurgiskkorttidsvård

Medicinskkorttidsvård

200920082007200620052004

Diagram 12. Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen åren 2004–2009

Tabell 8. Besök1 samt procentuell förändring 2004–2009, samtliga huvudmänTusental

2004 2005 2006 2007 2008 2009

LäkarbesökTotalt 25 292,9 25 394,4 25 733,6 25 899,4 26 432,0 26 898,6procentuell förändring 0,4 1,3 0,6 2,1 1,8

varavPrimärvård 12 415,8 12 717,6 13 010,4 13 212,1 13 653,6 13 981,7procentuell förändring 2,4 2,3 1,6 3,3 2,4Specialiserad somatisk vård 11 939,4 11 739,0 11 789,8 11 740,8 11 800,3 11 901,3procentuell förändring –1,7 0,4 –0,4 0,5 0,9Specialiserad psykiatrisk vård 937,7 937,8 933,4 946,4 978,1 1 015,6procentuell förändring 0,0 –0,5 1,4 3,3 3,8

Besök hos annan vårdpersonal än läkareTotalt 32 928,2 33 094,2 34 060,6 34 695,3 35 454,6 36 081,9procentuell förändring 0,5 2,9 1,9 2,2 1,8

varavPrimärvård 23 413,7 23 352,8 24 004,1 24 341,7 24 803,5 24 977,8procentuell förändring –0,3 2,8 1,4 1,9 0,7Specialiserad somatisk vård 6 047,8 6 170,0 6 380,7 6 492,9 6 664,4 6 818,0procentuell förändring 2,0 3,4 1,8 2,6 2,3Specialiserad psykiatrisk vård 3 008,8 3 147,9 3 231,7 3 345,0 3 493,9 3 686,5procentuell förändring 4,6 2,7 3,5 4,4 5,5Övrig hälso- och sjukvård 2 458,0 423,4 444,2 515,6 492,8 599,6procentuell förändring –7,5 4,9 16,1 –4,4 21,7

Samtliga besökTotalt 58 221,1 58 488,5 59 794,2 60 594,7 61 886,6 62 980,5procentuell förändring 0,5 2,2 1,3 2,1 1,8

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök. 2 Avser handikapp- och hjälpmedelsverksamhet.Besök avseende vaccinering mot den Nya influensan (H1N1) ingår inte.

*Förändringen mellan 2005 och 2006 har troligen till viss del redovisnings-mässiga orsaker.

Page 21: 7164 560 9

4.5 Utgifter och inkomster

Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjuk -vårdens externa kostnader (exklusive köp frånlandsting och regioner) till 167,2 miljarder kronoroch de externa intäkterna (exklusive försäljning tilllandsting och regioner) till 17,3 miljarder år 2009.Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttoin-täkter) var 195,8 miljarder kronor och utgifterna förinvesteringar 5,3 miljarder. Ovanstående uppgifterför respektive huvudman återfinns i tabellernaE 25–E 28 i tabellbilagan.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 19

4. Hälso- och sjukvård

Tabell 10. Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2009, samtliga landsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar 60 462Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 27 599Köp av verksamhet 33 468

därav från landsting/regioner 7 794Lämnade bidrag 1 169Material och tjänster 50 571

därav läkemedel inom förmånen 20 960Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 1 689Verksamhetens externa kostnader 174 958exkl. köp från landstig/regioner 167 164Nettokostnad 195 784Mark och byggnader 2 698Inventarier 2 637Summa investeringsutgifter 5 335Patientavgifter och andra avgifter 5 904Försäljning av verksamhet 10 041

därav till landsting/regioner 7 627Försäljning av tjänster 1 678Försäljning av material och varor 359Erhållna bidrag 6 155Övriga intäkter 794Verksamhetens externa intäkter 24 931exkl. försäljning till landsting/regioner 17 304Summa investeringsinkomster 16

Tabell 9. Vårdplatser efter verksamhetsområde 2004–2009, samtliga huvudmän

2004 2005 2006 2007 2008 2009

Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen 26 070 25 545 25 343 25 280 24 922 24 542

därav:Primärvård 127 114 97 96 97 88Specialiserad somatisk vård 21 455 21102 20803 20 750 20 433 20 044

därav:Medicinsk korttidsvård 10 145 9836 9589 9 656 9 578 9 443Kirurgisk korttidsvård 8 031 7880 7696 7 663 7 548 7 661Ofördelad korttidsvård 823 897 865 784 883 816Geriatrisk vård 2 036 1996 2100 2 038 1 989 1 699Övrigt 420 493 553 609 435 425

Specialiserad psykiatrisk vård 4 488 4328 4443 4 434 4 392 4 410Vårdplatser vid övriga enheter1 1 018 934 880 916 940 1 111Totalt 2 27 088 26479 26223 26 196 25 862 25 653Vårdplatser/1 000 inv 3,0 2,9 2,9 2,9 2,8 2,7Tekniska platser 1 633 1528 1503 1 522 1 596 1 722Platser på patienthotell 331 365 323 279 314 406

1 Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande.2 Exklusive tekniska platser och platser på patienthotell.

Page 22: 7164 560 9

Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverk-samhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar,ålder eller patientgrupper svarar för befolkningensbehov av grundläggande medicinsk behandling, om-vårdnad, förebyggande arbete och rehabiliteringoch som inte kräver sjukhusens medicinska och tek-niska resurser.

Observera alltså att primärvård inte är synonymtmed verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redo-visas inte eventuellt förekommande specialistläkar-mottagningar annat än för allmän läk ar vård underprimärvård. Basal mödra- och barn hälsovård ingåräven om den bedrivs på kvinno- och barnkliniker påsjukhus. Se vidare kommentarer under respektivedelområde samt definitioner i bilaga 1.

5.1 Kostnader efter delområde

Verksamheten i primärvård delas upp i åtta delom-råden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 17procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagtredovisar en nettokostnad för primärvård, exklusiveläkemedel inom öppen vård, på 33,4 miljarder kro-nor 2009.

5.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram 14 redovisas primärvårdens nettokostna-der per invånare i respektive landsting. Som tidiga-re beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård iordinärt boende mellan huvudmännen (se Ekono-miNytt 12/06 och 15/07). Underlaget till diagram 14återfinns i tabell E39 i tabellbilagan.

20 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

KAPITEL5Primärvård

Övrig primärvård 8 %Sluten primärvård 1 %

Primärvårdsanslutenhemsjukvård 5 %

Sjukgymnastik oarbetsterapi12 %

Barnhälsovård5 %

Mödrahälsovård4 %

Sjuksköter-skevård13 %

Allmänläkarvård51 %

Diagram 13. Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedelinom läkemedelsförmånen, efter delområde 2009, samtliga huvudmänProcent

Tabell 11. Nettokostnader1 för primärvård efter delområde 2009,samtliga huvudmän

Delområde Miljoner kronor Procent

Allmänläkarvård 2 17 211 51,5Sjuksköterskevård 2 4 400 13,2Mödrahälsovård 1 351 4,0Barnhälsovård 1 821 5,4Sjukgymnastik o arbetsterapi 4 011 12,0Primärvårdsansl hemsjukvård 1 679 5,0Sluten primärvård 219 0,7Övrig primärvård 2 738 8,2Summa primärvård 33 431 100,0

1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.2 Inklusive jour.

Page 23: 7164 560 9

5.3 Prestationer med mera

Antalet vårdcentraler

Antalet vårdcentraler uppgick till 1106 år 2009. Avdessa drevs 379 i privat regi.

Läkarbesök efter delområde

I tabell 12 presenteras uppgifter om hur många lä-karbesök som gjorts under 2009 inom primärvår-dens olika delområden. Uppgifterna redovisas ävenper invånare.

Totalt gjordes 14,0 miljoner läkarbesök, motsva-rande 1,50 besök per invånare, under 2009. Besök enavsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barn -hälsovården gjordes motsvarande 0,54 besök perbarn i åldern 0 till 6 år.

Antalet besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde

Besök hos andra personalkategorier än läkare redo-visas i tabell 13.

Antalet redovisade besök hos andra personalkate-gorier än läkare uppgick till 25,0 miljoner 2009. Detbetyder att antalet besök per person i genomsnittuppgick till 2,67. Inom barnhälsovård gjordes mot-svarande 2,90 besök per barn i åldern upp till ochmed 6 år.

Hembesök efter delområde

Antalet hembesök i primärvården redovisas i tabell14. Hembesök ska inte blandas ihop med hem-sjukvårdsbesök, som avser besök hos en definieradgrupp av patienter (se vidare definitioner i bilaga 1).

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 21

5. Primärvård

Tuse

ntal

kro

nor p

er in

våna

re

Genomsnitt för riket = 3 579 kr/inv

0,0

0,5

1,01,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Got

land

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Sörm

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Diagram 14. Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedel inom läke-medelsförmånen, per huvudman 2009Tusental kronor per invånare

Tabell 12. Läkarbesök 1 inom primärvården efter delområde 2009,samtliga huvudmän

Tusental besök Besök/invånare 2

Allmänläkarvård 3 13 202 1,41Mödrahälsovård 132 0,05Barnhälsovård 410 0,54Primärvårdsansl hemsjukvård 194 0,02Övrig primärvård 43 0,00Summa besök 13 982 1,50

1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök.2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.

Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.3 Inklusive jour.

Tabell 13. Besök 1 hos andra personalkategorier än läkare inomprimär vården efter delområde 2009, samtliga huvudmän

Tusental besök Besök/invånare 2

Sjuksköterskevård 3 8 853 0,95Mödrahälsovård 1 872 0,78Barnhälsovård 2 196 2,90Sjukgymnastik o arbetsterapi 7 739 0,83Primärvårdsansl hemsjukvård 2 821 0,30Övrig primärvård 1 498 0,16Summa besök 24 978 2,67

1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök.Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.

2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

3 Inklusive jour.

Tabell 14. Hembesök inom primärvården efter delområde 2009, samtliga huvudmän

Tusental hembesök av Hembesök/Läkare Övriga Totalt invånare1

totalt

Allmänläkarvård 3 136 136 0,01Sjuksköterskevård 3 829 829 0,09Mödrahälsovård 0 2 2 0,00Barnhälsovård 1 75 75 0,10Sjukgymnastik o arbetsterapi 267 267 0,03Övrig primärvård 3 34 37 0,00Summa hembesök 2 140 1 207 1 347 0,14

1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

2 Hemsjukvårdsbesök redovisas inte som hembesök.3 Inklusive jour.

Page 24: 7164 560 9

Telefonkontakter inom primärvården efter delområde

Uppgifter om antalet telefonkontakter redovisas itabell 15. Enbart telefonkontakter som har journal-förts enligt journallagen medräknas. Kontakten skaha ersatt ett ”vanligt” mottagningsbesök. Antalet re-dovisade telefonkontakter har uppgivits vara cirka

13,1 miljoner motsvarande 1,40 kontakter per invå-nare 2009. Det största antalet telefonkontakter,motsvarande 0,71 per invånare, har lämnats försjuksköterskevård. Motsvarande uppgift för allmän-läkarvården är 0,42.

5.4 Utgifter och inkomster

I tabell 16 redovisas landstingens och regionernasutgifter och inkomster för primärvård, exklusive lä-kemedel inom läkemedelsförmånen, 2009.

Landstingens och regionernas externa kostnader(exklusive köp från landsting och regioner) uppgicktill 29,6 miljarder kronor och de externa in täkterna(exklusive försäljning till landsting och regioner) till2,8 miljarder. Nettokostnaderna, de kostnader somska finansieras med skatt och generella statsbidrag,uppgick till 33,2 miljarder kronor 2009. Uppgifterper huvudman redovisas i tabellerna E36–E39 i ta-bellbilagan.

5.5 Kostnader och prestationer efter delområde

Från och med 2009 gjordes vissa förändringar i in-delningen av primärvård. Jourverksamhet särredo-visas inte längre som eget delområde (inkluderas iallmänläkarvård respektive sjuksköterskevård). Sjuk -gymnastik och arbetsterapi bildar ett delområde.

Allmänläkarvård

Under allmänläkarvård (inklusive jour) redovisasmottagningsverksamhet och hembesök som bedrivsav läkare som upprätthåller funktionen som specia-list i allmänmedicin. Insatser som avser patientersom är registrerade som mottagare av hemsjukvårdredovisas under delområde primärvårdsanslutenhemsjukvård.

I det fall allmänläkarmottagningen är integreradmed sjuksköterskemottagningen redovisas endastden del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avserläkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskansegna patienter omfattas av delområdet sjuksköters-kevård.

I tabell 17 ges en sammanfattande bild av verk-samhet och kostnader inom allmänläkarvård. Upp-

5. Primärvård

22 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabell 16. Utgifter och inkomster för primärvård 2009, samtliga landsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar 10 523Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) 4 796Köp av verksamhet 9 348

därav från landsting/regioner 293Lämnade bidrag 120Material o tjänster, exkl läkemedel inom förmånen 4 997Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 91Verksamhetens externa kostnaderexkl läkemedel inom förmånen 29 876exkl köp från landsting/regioner 29 583

Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 33 237Mark och byggnader 74Inventarier 181Summa investeringsutgifter 256

Patientavgifter och andra avgifter 1 234Försäljning av verksamhet 520

därav till landsting/regioner 273Försäljning av tjänster 275Försäljning av material och varor 38Erhållna bidrag 895Övriga intäkter 138Verksamhetens externa intäkter 3 099exkl. försäljning till landsting/regioner 2 827Summa investeringsinkomster 0

Tabell 15. Telefonkontakter inom primärvården efter delområde 2009, samtliga huvudmän

Tusental telefonkontakter med Telefonkont./Läkare Övriga Totalt invånare 1

totalt

Allmänläkarvård 2 3 965 3 965 0,42Sjuksköterskevård 2 6 660 6 660 0,71Mödrahälsovård 3 119 122 0,05Barnhälsovård 0 136 137 0,18Sjukgymnastik o arbetsterapi 370 370 0,04Primärvårdsansl hemsjukvård 28 47 75 0,01Övrig primärvård 2 1 720 1 722 0,18Summa telefonkontakter 3 999 9 052 13 051 1,40

1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

2 Inklusive jour.

Page 25: 7164 560 9

gifter redovisas om antalet prestationer mätta i mot-tagningsbesök, hembesök respektive telefonkon-takter samt uppgifter om nettokostnader. Uppgifterredovisas i absoluta tal och relaterade till invånare.Tre typer av prestationer redovisas, mottagningsbe-sök, hembesök och telefonkontakter. För att kunnasummera dem har hembesök och telefonkontaktergivits vikter gentemot mottag nings besöket. Vikter-na antas motsvara skillnader i resursåtgång. Etthembesök har (med tanke på restid med mera) anta-gits motsvara två mottagningsbesök och en telefon-kontakt en tredjedels mottagningsbesök.

Antalet viktade kontakter uppgick till 14,7 miljo-ner. Antalet viktade besök och telefonkontakter var1,57 per invånare 2009.

Av tabellen framgår också att 35 procent av vård-kontakterna producerades av andra vårdgivare änlandstinget/regionen.

Nettokostnaden, exklusive läkemedel inom läke-medelsförmånen, för allmänläkarvården uppgicktill 17,2 miljarder kronor eller 1843 kronor per invå-nare. Produktionskostnaden 3 per viktad vårdkon-takt beräknas till 1190 kronor.

Sjuksköterskevård

Under sjuksköterskevård (inklusive jour) redovisasmottagningsverksamhet och hembesök, som be-drivs av sjuksköterskor kring egna patienter. Un-dantag är mot tagningar för mödra- respektive barn -hälso vård som utgör egna delverksamheter. Sjuk-sköterskemottagningen omfattar såväl dis trikts skö -terskemottagning som specialmottagning för till ex-empel astma-, diabetes- och hypertonipatienter. Gy-nekologiska undersökningar och hälsokontrollersamt preventivmedelsrådgivning som varken sker ianslutning till graviditet eller inom ungdomsmot-tagningsverksamhet ingår också här.

Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård redovisas under de-lområdet primärvårdsansluten hemsjuk vård.

I tabell 18 presenteras uppgifter om antalet pre-stationer mätta i mottagningsbesök, hembesök re-spektive telefonkontakter samt uppgifter om netto-kostnader. Uppgifter redovisas i absoluta tal och re-laterade till invånare.

Se kommentar till tabell 17.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 23

5. Primärvård

3. Kostnad för landstingets produktion av verksamhet(förvaltnings- eller bolagsform).

Tabell 17. Allmänläkarvård 2009, samtliga huvudmän

Läkare

Vårdkontakter i tusental 1

Mottagningsbesök 13 066Hembesök 136Summa besök viktade 2 13 339Telefonkontakter 3 965Samtliga vårdkontakter viktade 2 14 661andel producerat av Annan vårdgivare, % 35,1

Vårdkontakter per invånareSumma besök viktade 1,43Samtliga vårdkontakter viktade 2 1,57

Nettokostnad 3

Nettokostnad i milj kronor 17 211Nettokostnad per inv 1 843Produktionskostnad per vårdkontakt 2 1 190

1 Inklusive jour.2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och entelefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 18. Sjuksköterskevård 2009, samtliga huvudmän

Sjuksköt- Annan Samtligaerska personal- personal-

kategori kategorier

Vårdkontakter i tusental 1, 4

Mottagningsbesök 7 213 811 8 024Hembesök 697 132 829Summa besök viktade 2 8 608 1 075 9 683Telefonkontakter 6 605 55 6 660Samtliga vårdkont viktade 2 10 810 1 093 11 902andel producerat av Annan vårdgivare, % 19,0 16,0 18,7Vårdkontakter per invånare 4

Summa besök viktade 0,92 0,12 1,04Samtliga vårdkont viktade 2 1,16 0,12 1,27Nettokostnad 3

Nettokostnad i milj kronor 4 400Nettokostnad per inv 471Produktionskostnad per vårdkontakt 2 364

1 Inklusive jour.2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en

telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.4 Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.

Page 26: 7164 560 9

5. Primärvård

24 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabell 19. Mödrahälsovård 2009, samtliga huvudmän

Läkare Sjuksköt- Annan Samtligaerska personal- personalkategorier

kategori viktad 2

Vårdkontakter i tusental 5

Mottagningsbesök 132 1 853 17 2 002 880Hembesök 0 2 0 2 1Summa besök viktade 1 132 1 856 17 2 005 881Telefonkontakter 3 119 1 122 51Samtliga vårdkontakter viktade 1 133 1 896 17 2 046 898andel producerat av Annan vårdgivare, % 23,3 18,0 9,6 18,3 18,7Vårdkontakter per invånare 3, 5

Summa besök viktade1 0,05 0,77 0,01 0,84 0,37Samtliga vårdkontakter viktade 1 0,06 0,79 0,01 0,85 0,37Nettokostnad 4

Nettokostnad i milj kronor 1 351Nettokostnad per inv 3 563Produktionskostnad per vårdkontakt 1 1 508Antal kvinnor 15–54 år i befolkningen 2 401 022

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits mot-svara 1/3 mottagningsbesök.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.3 Invånare avser gruppen kvinnor 15–54 år.4 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.5 Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.

Tabell 20. Barnhälsovård 2009, samtliga huvudmän

Läkare Sjuksköt- Annan Samtligaerska personal- personalkategorier

kategori viktad 2

Vårdkontakter i tusental 5

Mottagningsbesök 409 2 091 30 2 530 1 258Hembesök 1 74 1 75 31Summa besök viktade 1 411 2 239 31 2 681 1 319Telefonkontakter 0 133 3 137 55Samtliga vårdkontakter viktade 1 411 2 283 32 2 726 1 337andel producerat av Annan vårdgivare % 17,3 19,3 12,0 18,9 18,6Vårdkontakter per invånare 3, 5

Summa besök viktade 1 0,54 2,96 0,04 3,54 1,74Samtliga vårdkontakter viktade 1 0,54 3,01 0,04 3,60 1,76Nettokostnad 4

Nettokostnad i milj kronor 1 821Nettokostnad per inv 3 2 404Produktionskostnad per vårdkontakt 1 1 314Antal barn 0–6 år i befolkningen 757 716

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits mot-svara 1/3 mottagningsbesök.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.3 Invånare avser gruppen barn 0–6 år.4 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.5 Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.

Page 27: 7164 560 9

Mödrahälsovård

Under mödrahälsovård redovisas mottagningsverk-samhet och hembesök som sker inom ramen förmödrahälsovård. Här ingår gynekologiska under-sökningar, mammografier och hälsokontroller avgravida kvinnor, för- och eftervård, samt preventiv-medelsrådgivning i anslutning till graviditet. Basalmödrahälsovård som bedrivs på sjukhus redovisasockså här.

Ungdomsmottagningsverksamheten omfattas inte.Denna verksamhet redovisas under övrig primär-vård.

Se kommentar till tabell 17. Ytterligare en vikt-ning av prestationer har gjorts i tabell 19, nämligenmellan besök hos läkare och besök hos andra perso-nalkategorier. Resursmässigt beräknas ett besök hosandra personalkategorier än läkare motsvara 40procent av ett läkarbesök. Vid summering av besö-ken hos olika personalkategorier har läkarbesöketdärmed fått vikten 1 och andra besök vikten 0,4.

Barnhälsovård

Under barnhälsovård redovisas mottagningsverk-samhet och hembesök som sker inom ramen förbarnhälsovård. Även basal barnhälsovård som be-drivs på sjukhus ingår.

Se kommentar till tabell 17 och 19.

Sjukgymnastik och arbetsterapi

Under sjukgymnastik och arbetsterapi redovisasmottagningsverksamhet och hembesök samt ar-betsplatsbesök. Insatser som avser patienter som ärregistrerade som mottagare av hemsjukvård redovi-sas under delområdet primärvårdsansluten hem-sjukvård.

Se kommentar till tabell 17.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 25

5. Primärvård

Tabell 21. Sjukgymnastik och arbetsterapi 2009, samtliga huvud-män

Sjuk- Annan Samtligagymnast personal- personal- /Arbets- kategori kategorierterapeut

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 7 251 221 7 472Hembesök 258 9 267Summa besök viktade 1 7 766 239 8 005Telefonkontakter 363 6 370Samtliga vårdkontakter viktade 1 7 887 241 8 129andel producerat av Annan vårdgivare, % 58,0 27,5 57,1Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,83 0,03 0,86Samtliga vårdkontakter per inv 1 0,84 0,03 0,87Nettokostnad 2

Nettokostnad i milj kronor 4 011Nettokostnad per inv 429Produktionskostnad per vårdkontakt1 510

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och entelefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 28: 7164 560 9

Primärvårdsansluten hemsjukvård

I tabell 22 redovisas primärvårdsansluten hem -sjukvård. Hemsjukvård definieras som hälso- ochsjuk vård när den ges i patients bostad eller mot -svarande och där ansvaret för de medicinska åtgär-derna är sammanhängande över tiden. Åtgärder/in-satser ska ha föregåtts av vård- och om sorgs pla ne -ring. ”Hemsjukvård är till sin karaktär annorlundaän den öppna vården. Den består av ofta relativtlångvariga vårdepisoder med stort behov av om-vårdnad och i bland av medicinska insatser som merliknar insats erna inom den slutna vården. Hem-sjukvård utgör en tredje vårdform skild från öppenoch sluten vård.”

Hemsjukvård förekommer i ordinärt och särskiltboende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsför-

delningen mellan landsting och kommuner. Lands-tinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjuk -vård, i såväl ordinärt som i särskilt boende. Vidarehar landstinget ansvar för övrig hemsjukvård i ordi-närt boende. Ansvaret för denna verksamhet kandock efter särskild överenskommelse överlåtas tillprimärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälften avlandstingen. Kommunen har alltid ansvar för sjuk -vård i särskilt boende upp till läkarnivå.

Några landsting och regioner har svårt att redovi-sa uppgifter om hemsjukvård. Sannolikt ingår delarav hemsjukvården under allmänläkarvård och sjuk-sköterskeverksamhet.

Vid summering av hemsjukvårdsbesök har liksomför övriga delområden insatser av andra personalkate-gorier än läkare viktats med 0,4 mot läkarinsatserna.

5. Primärvård

26 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabell 22. Primärvårdsansluten hemsjukvård1 2009, samtliga huvudmänSe även specialiserad somatisk hemsjukvård.

Läkare Sjuksköt- Sjuk- Arbets- Annan Samtliga Samtligaerska gymnast terapeut personal- personal- personal-

kategori 2 kategorier kategorierviktad 3

Vårdkontakter i tusentalHemsjukvårdsbesök i ordinärt boende 58 1 774 12 21 1 013 2 879 1 187Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende 136 0 0 0 0 136 136Summa hemsjukvårdsbesök viktade 4 194 1 774 12 21 1 013 3 015 1 322Telefonkontakter 28 42 1 3 1 75 47Samtliga vårdkontakter viktade 4 203 1 788 12 22 1 014 3 040 1 338andel producerat av Annan vårdgivare, % 15,3 36,3 4,7 4,1 37,3 34,8 33,1Vårdkontakter per invånareSumma hemsjukvårdsbesök viktade 4 0,02 0,19 0,00 0,00 0,11 0,32 0,14Samtliga vårdkontakter viktade 4 0,02 0,19 0,00 0,00 0,11 0,33 0,14Nettokostnad 5, 6

Nettokostnad i milj kronor 1 679Nettokostnad per inv 180

1 Några landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjuk- 4 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och envården, varför uppgifterna är underskattade. telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Varav undersköterska/biträde totalt 1 009 552 besök och 244 telefon- 5 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.kontakter. 6 Sexton huvudmän har angivit en kostnad.

3 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagitsmotsvara 40 % av ett läkarbesök.

Page 29: 7164 560 9

Sluten primärvård

Under sluten primärvård redovisas observations -platser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. Iendast fyra landsting, ofta med glesbygd, förekom-mer sluten vård inom primärvården.

Övrig primärvård

Under övrig primärvård redovisas exempelvisungdomsmottagning med preventivmedels-rådgivning som sker inom dess ramar, skol -häl so vård, företagshälsovård, fotvård, patient -information/hälsoupplysning till enskilda pa -tienter/patientgrupper, exempelvis rökav vän j - ningsgrupper, ”bantargrupper” och kost nadför vaccin (bland annat mot Nya influensan,h1n1).

Se kommentar till tabell 17 och 19.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 27

5. Primärvård

Tabell 24. Övrig primärvård 2009, samtliga huvudmän

Läkare Sjuksköt- Annan Samtliga Samtligaerska personal- personal- personal-

kategori kategorier kategorierviktad 2

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 40 320 1 143 1 504 626Hembesök 3 1 33 37 17Summa besök viktade 1 46 323 1 209 1 578 659Telefonkontakter 2 1 587 134 1 722 690Samtliga vårdkontakter viktade 1 47 852 1 253 2 152 889andel producerat av Annan vårdgivare, % 22,8 2,0 32,3 20,1 20,2Vårdkontakter per invånareSumma besök viktade 1 0,00 0,03 0,13 0,17 0,07Samtliga vårdkontakter viktade 1 0,01 0,09 0,13 0,23 0,10Nettokostnad 3

Nettokostnad i milj kronor 2 738Nettokostnad per inv 293

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har an-tagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkar-besök.

3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 23. Sluten primärvård 20091, samtliga huvudmän

Vårdkontakter (konsumtion)Vårdtillfällen/utskrivningar (1 000-tal) 4 016andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0Vårdtillfällen/utskrivningar per inv 0,43

Nettokostnad 2

Nettokostnad i milj kronor 219

1 Endast ett fåtal landsting/regioner har sluten primärvård.2 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 30: 7164 560 9

Specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) definie-ras som ”hälso- och sjukvårdsverksamhet som krä-ver mer specialiserade åtgärder än vad som kan gesi primärvård”. (Jämför definition av primärvård.)

Under området specialiserad somatisk vård redo-visas verksamhet som i huvudsak bedrivs vid sjuk-hus men även utanför sjukhus på specialistläkar-mottagningar eller vårdcentraler. All verksamhetvid sjukhus ingår inte heller, exempelvis ska basalmödra- och barnhälsovård redovisas som primär-vård.

Den specialiserade somatiska vården omfattarmedicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabili -tering, geriatrisk vård med mera. För ytterligare de -fi nition, se kommentarerna till primärvården samtvi 2000 – anvisningar med exempelsamling ochverksamhetsbegrepp.

6.1 Kostnader efter delområde

I tabell 25 framgår att landstingen och regionernasammanlagt redovisar en nettokostnad för speciali-

serad somatisk vård, exklusive läkemedel in om läke-medelsförmånen, på 103,7 miljarder kronor 2009.Som framgick av diagram 5 motsvarade kostnaderna53 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

Av den somatiska vårdens kostnader avsåg 59 pro-cent sluten vård, se diagram 15. Dagsjukvården be-räknas motsvara 6 procent av kostnaderna, mendenna uppgift är sannolikt underskattad. Några hu-vudmän har haft svårt att skilja ut dagsjukvård frånmottagningsverksamheten, som i sin tur därmed äröverskattad.

Endast 1,1 miljarder kronor motsvarande 1,0 pro-cent av kostnaderna anges vara hemsjukvård. Ävendetta är en underskattad siffra. Nettokost na den förprimärvårdsansluten hemsjukvård upp gick enligttabell 22 till 1,7 miljarder kronor. Hemsjukvård re-dovisas även inom den specialiserade psykiatriskavården, se tabell 35. För en sammanfattning av hem-sjukvården se tabell 37.

28 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Somatisk sluten vård59 %

Somatisk hem-sjukvård 1 %

Somatisk dag-sjukvård 6 %

Somatisk mottagnings-verksamhet

34 %

Diagram 15. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård, ex-klusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter del område2009, samtliga huvudmän

KAPITEL6Specialiserad somatisk vård

Tabell 25. Nettokostnader1 för specialiserad somatisk vård efterdel område 2009, samtliga huvudmän

Delområde Miljoner kronor Procent

Somatisk mottagningsverksamhet 35 648 34,4Somatisk dagsjukvård 6 040 5,8Somatisk hemsjukvård 1 069 1,0Somatisk sluten vård 60 928 58,8Summa specialiserad somatisk vård 103 685 100,0

1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 31: 7164 560 9

6.2 Kostnader för enskilda huvudmän

Diagram 16 visar vilka kostnader som har uppstått iden specialiserade somatiska vården per invånare irespektive landsting 2009. För att kunna bedömakostnadsnivåerna bör uppgifterna kompletterasmed ytterligare information såsom skillnader i an-svarsområden och olika förutsättningar att bedrivaverksamhet (se vidare under avsnitt 3.2 och 4.2).

6.3 Utgifter och inkomster

I tabell 26 framgår bland annat att de externa kost-naderna (exklusive köp från landsting och regioner)för specialiserad somatisk vård var 76,0 miljarderkronor och de externa intäkterna (exklusive försälj-ning till landsting och regioner) 5,2 miljarder. Upp-gifter per huvudman redovisas i tabellerna E 40–E 43 i tabellbilagan.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 29

6. Specialiserad somatisk vård

Tuse

ntal

kro

nor p

er in

våna

re

Genomsnitt för riket = 11 100 kr/inv

02

46

810

1214

Got

land

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Sörm

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Diagram 16. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård, exklusive läke-medel inom läkemedelsförmånen 2009Tusental kronor per invånare

Tabell 26. Utgifter och inkomster för specialiserad somatisk vård2009, samtliga landsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar 33 343Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 15 008Köp av verksamhet 19 264

därav från landsting/regioner 6 685Lämnade bidrag 192Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 13 846Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 1 032Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 82 685exkl. köp från landsting/regioner 76 001

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 102 955

Mark och byggnader 2 574Inventarier 1 723Summa investeringsutgifter 4 296

Patientavgifter och andra avgifter 1 521Försäljning av verksamhet 7 071

därav till landsting/regioner 6 354Försäljning av tjänster 511Försäljning av material och varor 85Erhållna bidrag 2 023Övriga intäkter 389Verksamhetens externa intäkter 11 600Exkl försäljning till landsting/regioner 5 245Summa investeringsinkomster 16

Page 32: 7164 560 9

6.4 Kostnader och prestationer efter del område

Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet

I tabell 27 presenteras uppgifter om specialiseradsomatisk mottagningsverksamhet.

Antalet mottagningsbesök inklusive hembesökuppgick till 16,6 miljoner och till 13,1 miljoner om deviktas. Flertalet besök, 10,8 miljoner, gjordes hos lä-kare. Besök hos andra personalkategorier än läkarehar antagits motsvara 40 procent av ett läkarbesökvid summering. Skillnader i resursåtgången liggerbakom vikt ning en.

Landstingen har köpt 22 procent av vårdkontak-terna (viktade) från andra producenter.

Nettokostnaderna uppgick till 35,6 miljarder kro-nor, vilket motsvarar 3816 kronor per invånare 2009.Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt be-räknas till 2 714 kronor.

Specialiserad somatisk dagsjukvård

Här redovisas öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagki-rurgi, dagmedicin och övrig dag sjukvård. För patien-ten ska det finnas en upprättad vårdplan. Dagmedi-cin omfattar bland annat dialysbehandling, cytosta-tikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjuk vårdomfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering.

För att operationellt skilja ut vad som ska redovi-sas som dagsjukvård har Socialstyrelsen tagit framen lista med drg-koder. Listan presenteras på Social -styrelsens webbplats.

Dagsjukvårdsbesöken är uppdelade på besök medläkarmedverkan respektive besök utan läkarmed-verkan.

6. Specialiserad somatisk vård

30 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabell 28. Specialiserad somatisk dagsjukvård 2009, samtliga huvudmän

Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier

viktad 1

Vårdkontakter i tusentalDagsjukvårdsbesök (1 000-tal) 1 040 684 1 724 1 313andel producerat av Annan vårdgivare, % 6,8 1,0 4,5 5,6Besök per inv 0,11 0,07 0,18 0,14

Nettokostnad2, 3

Nettokostnad i milj kronor 6 040Nettokostnad per inv 647Produktionskostnad per vårdkontakt1 6 867

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

2 Generellt är kostnaden något underskattad eftersom några landsting haft svårtatt skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.

3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 27. Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 2009, samtliga huvudmän

Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier

viktad 1

VårdkontakterMottagningsbesök/hembesök(1 000-tal) 10 836 5 759 16 595 13 140andel producerat av Annan vårdgivare, % 25,7 7,5 19,4 22,5Besök per inv 1,16 0,62 1,78 1,41

Nettokostnad 2, 3

Nettokostnad i milj kronor 35 648Nettokostnad per inv 3 816Produktionskostnad per vårdkontakt1 2 714

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

2 Generellt är kostnaden något överskattad eftersom några landsting haft svårt attskilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.

3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 33: 7164 560 9

Specialiserad somatisk hemsjukvård

I tabell 29 redovisas uppgifter om specialiserad so-matisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.

Specialiserad somatisk sluten vård

I tabell 30 presenteras uppgifter om specialiseradsomatisk sluten vård, det delområde inom speciali-serad somatisk vård som tar de största resurserna.

Antalet vårdtillfällen uppgick till 1,5 miljoner.Netto kostnaden uppgick till 60,9 miljarder kronor,6523 kronor per invånare.

I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfäl-len per specialitet, baserat på Socialstyrelsens pati-entregister. I registret finns för varje vårdtillfälleäven omfattande information om patientens diag -nos, vilka operationer som utförts med mera. Dessauppgifter redovisas och analyseras i andra statistik-publikationer om hälso- och sjukvård från skl.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 31

6. Specialiserad somatisk vård

Tabell 29. Specialiserad somatisk hemsjukvård 2009, samtliga huvudmänSe även primärvårdsansluten hemsjukvård.

Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier

viktad 1

VårdkontakterHemsjukvårdsbesök (1 000-tal) 26 375 400 176andel producerat av Annan vårdgivare, % 26,8 29,8 29,6 29,4Hemsjukvårdsbesök per inv 0,00 0,04 0,04 0,02

Nettokostnad 2, 3

Nettokostnad i milj kronor 1 069Nettokostnad per inv 114

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 %av ett läkarbesök.

2 Tretton huvudmän har angivit en kostnad.3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 30. Specialiserad somatisk sluten vård 2009, samtliga huvudmän

Vårdkontakter (konsumtion)Vårdtillfällen/utskrivningar (1 000-tal) 1 463andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0Vårdtillfällen/utskrivningar per inv 0,16

Nettokostnad1

Nettokostnad i milj kronor 60 928Nettokostnad per inv 6 523Produktionskostnad per vårdkontakt 44 035

1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 34: 7164 560 9

Den specialiserade psykiatriska vården omfattar slu-ten vård (heldygnsvård) och öppenvård – specialise-rade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funk-tionsnedsättning. Området omfattar allmän psykia-tri, barn- och ungdomspsykiatri samt rätts psykiatrioch även beroendevård, det vill säga vård av perso-ner med missbruk av alkohol eller andra droger,matmissbruk, dator-, spel- eller sexmissbruk.

7.1 Kostnader efter delområde

I tabell 31 och diagram 17 framgår att landstingenoch regionerna sammanlagt redovisar en nettokost-nad för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive lä-kemedel inom öppen vård, på 17,9 miljarder kronor2009. Som framgick av diagram 5 motsvarade kost-naderna 9 procent av de totala sjuk vårds kost na der -na. Av dessa är nästan hälften (49 %) sluten vård.Dagsjuk vården beräknas motsvara närmare 2 pro-

cent av kost naderna, men som tidigare nämnts ärkostnaden för denna verksamhet underskattad. Nå -gra huvudmän har svårt att skilja ut dagsjukvårdfrån mottagningsverksamheten, som i sin tur därmedär överskattad. Endast motsvarande 0,4 procent avkostnaderna anges vara hemsjukvård, även detta enunderskattad uppgift. Netto kostnaden för primär-vårdsansluten hemsjukvård uppgick enligt tabell 22till 1,7 miljarder kronor och specialiserad somatiskhemsjukvård enligt tabell 29 till 1,1 miljarder.

Prestationer i hemsjukvård i sammanfattningfinns i tabell 37.

32 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Psykiatrisksluten vård49 %

Psykiatrisk hemsjukvård 0,4 %Psykiatrisk dagsjukvård 2 %

Psykiatrisk mot-tagningsverksamhet49 %

Diagram 17. Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård,exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter del område2009, samtliga huvudmän

KAPITEL7Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell 31. Nettokostnader1 för specialiserad psykiatrisk vård efterdel område 2009, samtliga huvudmän

Delområde Miljoner kronor Procent

Psykiatrisk mottagningsverksamhet 8 728 48,8Psykiatrisk dagsjukvård 317 1,8Psykiatrisk hemsjukvård 80 0,4Psykiatrisk sluten vård 8 752 49,0Summa specialiserad psykiatrisk vård 17 877 100,0

1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 35: 7164 560 9

7.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram 18 presenteras uppgifter om nettokostna-der för specialiserad psykiatrisk vård per invånare irespektive landsting 2009. För att bedöma kostnads-nivåerna måste uppgifterna kompletteras med yt-terligare information. Se vidare under avsnitt 3.2och 4.2.

7.3 Utgifter och inkomster

I tabell 32 framgår bland annat att de externa kost-naderna (exklusive köp från landsting och regioner)för specialiserad psykiatrisk vård var 15,6 miljarderkronor och de externa intäkterna (exklusive försälj-ning till landsting och regioner) 0,9 miljarder. Netto-kostnaderna var 17,8 miljarder kronor. Uppgifterper huvudman redovisas i tabellerna E 44–E 47 i ta-bellbilagan.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 33

7. Specialiserad psykiatrisk vård

Tuse

ntal

kro

nor p

er in

våna

re

Genomsnitt för riket = 1 914 kr/inv

0,0

0,5

1,01,5

2,0

2,5

Got

land

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Sörm

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Diagram 18. Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive läke-medel inom läkemedelsförmånen, 2009Tusental kronor per invånare

Tabell 32. Utgifter och inkomster för specialiserad psykiatriskvård 2009, samtliga landsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar 8 509Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 3 872Köp av verksamhet 1 987

därav från landsting/regioner 659Lämnade bidrag 15Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 1 742Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 104Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 16 228exkl. köp från landsting/regioner 15 569

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 17 773

Mark och byggnader 272Inventarier 166Summa investeringsutgifter 437

Patientavgifter och andra avgifter 231Försäljning av verksamhet 926

därav till landsting/regioner 784Försäljning av tjänster 89Försäljning av material och varor 13Erhållna bidrag 371Övriga intäkter 80Verksamhetens externa intäkter 1 711Exkl försäljning till landsting/regioner 927Summa investeringsinkomster 0

Page 36: 7164 560 9

7.4 Kostnader och prestationer efterdel område

Specialiserad psykiatrisk mottagnings -verksamhet

I tabell 33 presenteras uppgifter om specialiseradmottagningsverksamhet. Antalet mottagningsbesökinklusive hembesök uppgick till 4,6 miljoner och till2,4 miljoner om de viktas. Besök hos andra personal-kategorier än läkare har antagits motsvara 40 pro-cent av ett läkarbesök vid summering. Skillnader iresursåtgång ligger bakom viktningen.

Cirka 16 procent av verksamheten har landsting-en köpt av andra producenter.

Nettokostnaderna uppgick till 8,7 miljarder kro-nor, vilket motsvarar 934 kronor per invånare 2009.Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt be-räknades till 3612 kronor.

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård

Här redovisas öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver. För patienten ska det finnasen upprättad vårdplan. Se vidare avsnitt 1.4.

I tabell 34 presenteras uppgifter om psykiatriskdagsjukvård. Jämfört med andra delområden är om-fattningen mycket liten, delvis beroende på att upp-gifterna har varit svåra att ta fram för landstingen.Dagsjukvårdsbesöken är uppdelade på besök medläkarmedverkan respektive besök utan läkarmed-verkan.

Nettokostnaderna har uppgivits vara 0,3 miljar-der kronor.

Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård

I tabell 35 redovisas uppgifter om specialiserad psy-kiatrisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.

7. Specialiserad psykiatrisk vård

34 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabell 33. Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet 2009, samtligahuvudmän

Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier

viktad 1

VårdkontakterMottagningsbesök/hembesök(1 000-tal) 1 003 3 554 4 558 2 425andel producerat av Annan vårdgivare, % 28,8 7,7 12,3 16,4Besök per inv 0,11 0,38 0,49 0,26

Nettokostnad 2

Nettokostnad i milj kronor 8 728Nettokostnad per inv 934Produktionskostnad per vårdkontakt1 3 612

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 %av ett läkarbesök.

2 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 34. Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård 1 2009, samtliga huvudmän

Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier

viktad 2

VårdkontakterDagsjukvårdsbesök (1 000-tal) 12 105 117 54andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0 4,4 3,9 3,4Besök per inv 0,00 0,01 0,01 0,01

Nettokostnad3

Nettokostnad i milj kronor 317Nettokostnad per inv 34

1 Några landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut dagsjuk-vården, varför uppgifterna är underskattade.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara40 % av ett läkarbesök

3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 35. Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård 1 2009, samtliga huvudmän

Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier

viktad 2

Vårdkontakter (konsumtion)Hemsjukvårdsbesök(1 000-tal) 0 27 27 11andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0 0,0 0,0 0,0Besök per inv 0,00 0,00 0,00 0,00

Nettokostnad 3, 4

Nettokostnad i milj kronor 80Nettokostnad per inv 9

1 Några landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut dagsjuk-vården, varför uppgifterna är underskattade.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara40 % av ett läkarbesök.

3 Sex huvudmän har angivit en kostnad.4 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 37: 7164 560 9

Specialiserad psykiatrisk sluten vård

I tabell 36 presenteras uppgifter om specialiseradpsykiatrisk sluten vård, det delområde inom specia-liserad psykiatrisk vård som tar de största resurser-na.

I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfäl-len per specialitet tabell V 34.

Antalet vårdtillfällen uppgick till 93800. Netto-kostnaden uppgick till 8,8 miljarder kronor, 937 kro-nor per invånare.

Prestationer i hemsjukvård i sammanfattning

I tabell 37 redovisas uppgifter om primärvårdsan-sluten hem sjuk vård samt specialiserad somatiskrespektive psykiatrisk hemsjuk vård i sammanfatt-ning.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 35

7. Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell 37. Hemsjukvård totalt 2009, samtliga huvudmän

Hemsjukvårdsbesök, totalt av/hosLäkare Annan Samtliga Samtliga

personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier

viktad 1

Vårdkontakter i tusentalPrimärvårdsansl hemsjukv 194 2 821 3 015 1 322Spec somatisk hemsjukv 26 375 400 176Spec psykiatrisk hemsjukv 0 27 27 11S:a hemsjukvårdsbesök 220 3 222 3 442 1 509

Vårdkontakter per invHemsjukvårdsbesök per inv 0,02 0,34 0,37 0,16

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Tabell 36. Specialiserad psykiatrisk sluten vård 2009, samtligahuvudmän

VårdkontakterVårdtillfällen/utskrivningar (1 000-tal) 94andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0Vårdtillfällen/utskrivningar per inv 0,01

Nettokostnad1

Nettokostnad i milj kronor 8 752Nettokostnad per inv 937Produktionskostnad per vårdkontakt 93 264

1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 38: 7164 560 9

Inom området tandvård redovisas delområdet All-mäntandvård för vuxna. Här redovisas all tandvårdinklusive förebyggande som bedrivs på allmännatandvårdskliniker och som ges till personer från detkalenderår de fyller 20 år.

Inom delområdet Landstingets tandvårdsstöd re-dovisas uppsökande och nödvändig tandvård somges till personer med stort omvårdnadsbehov. Dess -utom omfattas tandvård till personer med behov avsärskilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdoms-behandling. År 2001 erhöll landstingen och regio-nerna en preliminär statlig ersättning för åtagandetmotsvarande 405 miljoner kronor. Från och med2002 övergick dessa ersättningar till ett generelltstatsbidrag.

Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar alltandvård inklusive förebyggande (som inte är spe -cia listtandvård) och som ges till personer i åldernupp till 19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingenskyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till allabarn och ungdomar till och med det kalenderår defyller 19 år. Lagen ger landstingen möjlighet att träf-fa avtal med privata vårdgivare. Samtliga landstinghar tecknat sådana avtal.

Inom delområdet Specialisttandvård redovisastandvård som till största delen utförs vid specialist-

tandkliniker. En viss del utförs även av privat -praktiserande specialisttandläkare i framföralltStockholm, Malmö och Göteborg. Under specia list -tandvård redovisas exempelvis tandreglering ochtandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfat-tar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna.

8.1 Kostnader efter delområde

I tabell 38 och diagram 19 framgår hur tandvårdensnettokostnader fördelar sig mellan delområden2009. Som framgick av diagram 5 motsvarade netto -kostnaderna för tandvård 3 procent av de totala häl-so- och sjukvårdskostnaderna.

Landstingens kostnader för vissa så kallade folk -tandvårdsspecifika kostnader exempelvis kostna derför tillgänglighet, sistahandsansvar för akut tand -vård med mera, är i olika grad utfördelade till delom-råden.

36 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

KAPITEL8Tandvård

Specialist-tandvård32 %

Allmäntandvårdbarn och ungdomar48 %

Landstingetstandvårdsstöd16 %

Allmäntandvård vuxna 4 %

Diagram 19. Nettokostnader för tandvård efter delområde, exklu-sive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2009, samtliga huvud-män

Tabell 38. Nettokostnader1 för tandvård efter delområde 2009, samtliga huvudmän

Delområde Miljoner kronor Procent

Allmäntandvård vuxna 197 4,0Landstingets tandvårdsstöd 817 16,5Allmäntandvård barn och ungdomar 2 353 47,6Specialisttandvård 1 581 32,0Summa tandvård 4 947 100,0

1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 39: 7164 560 9

Av totalt cirka 4,9 miljarder kronor gick närmarehälften till allmäntandvård för barn och ungdom ar.Specialisttandvårdens nettokostnader var 1,6 mil-jarder kronor, en kostnadsandel på 32 procent.

8.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram 20 presenteras uppgifter om tandvård ensnettokostnader för enskilda huvudmän. Kostnader-na är relaterade till invånare.

8.3 Utgifter och inkomster

I tabell 39 redovisas landstingens och regionernasutgifter och inkomster för tandvård 2009.

De externa kostnaderna (exklusive köp frånlandsting och region) uppgick till cirka 7,8 miljarderkronor och de externa intäkterna (exklusive försälj-ning till landsting och region) till cirka 4,1 miljarder.Nettokostnaderna var 4,9 miljarder kronor.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 37

8. Tandvård

Kro

nor p

er in

våna

re

Genomsnitt för riket = 530 kr/inv

010

020

030

040

050

060

070

080

0

Got

land

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Sörm

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Diagram 20. Nettokostnader för tandvård, exklusive läkemedel inom läkeme-delsförmånen, 2009Kronor per invånare

Tabell 39. Utgifter och inkomster för tandvård 2009, samtligalandsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar 3 269Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 1 559Köp av verksamhet 1 571

därav från landsting/regioner 21Lämnade bidrag 0Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 1 319Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 122Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 7 840exkl. köp från landsting/regioner 7 818

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 4 915

Mark och byggnader 13Inventarier 211Summa investeringsutgifter 226

Patientavgifter och andra avgifter 2 758Försäljning av verksamhet 1 087

därav till landsting/regioner 26Försäljning av tjänster 33Försäljning av material och varor 28Erhållna bidrag 208Övriga intäkter 24Verksamhetens externa intäkter 4 138Exkl försäljning till landsting/regioner 4 112Summa investeringsinkomster 0

Page 40: 7164 560 9

8.4 Prestation efter delområde

I tabell 40 redovisas uppgifter om antalet patienter itandvård 2009. Inom allmäntandvård för barn ochungdomar har också uppgifter avseende listade barnoch ungdomar samlats in. Valfrihet har införts inombarn- och ungdomstandvården. Med listade barnoch ungdomar avses de mellan 3 och 19 år som är lis-tade hos en vårdgivare i tandvård och som kallas tillregelbundna undersökningar.

Under Landstingets tandvårdsstöd redovisas an-tal behandlade patienter som fått tandvård som ettled i en sjukdomsbehandling under en begränsadtid. Här redovisas också antal uppsökta patientersamt antal personer som erhållit nödvändig tand-vård. I tabell V 35 i tabellbilagan redovisas tandvår-den uppdelad på verksamhet producerad av annanvårdgivare.

8. Tandvård

38 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabell 40. Tandvård efter delområde1 2009, samtliga huvudmän

Allmäntand- Allmäntandvård för barn Specialist- Summavård för vuxna 2 och ungdom 3 tandvård (exkl Landstingets

Antal patienter Antal listade 4 tandvårdsstöd)

Patienter/listadePatienter (1000-tal) 5 1 903 1 411 1 647 207 3 521andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0 10,0 11,5 5,1 4,3Patienter per inv 0,20 0,64 0,89 0,02 0,38

Nettokostnad 6

Nettokostnad i milj kronor 197 2 353 1 581 4 131Nettokostnad per inv 28 1 075 169 1 272Antal 20 år och äldre i befolkningen 7 152 707Antal 0–19 år i befolkningen 2 187 975

Tabell 40 forts. Tandvård efter delområde1 2009, samtliga huvudmän

Landstingets tandvårdsstöd2 TotaltLed i sjukdoms- Uppsökta Nödvändig Summa tandvård

behandling patienter tandvård

PatienterPatienter (1 000-tal) 35 98 119andel producerat av Annan vårdgivare, % 28,6 44,8 34,8Patienter per inv 0,00 0,01 0,02

Nettokostnad 6

Nettokostnad i milj kronor 817 4 947Nettokostnad per inv 114 530

1 Vissa s k folktandvårdsspecifika kostnader (kostnader för tillgänglighet,sistahandsansvar för akuttandvård m m) är i olika grad utfördelade till del-områden. Uppgifterna har räknats upp med tidigare års värden för någralandsting. Se tabell V 35.

2 Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre.3 Uppgifter per invånare avser gruppen 0–19 år. Några huvudmän har ej

kunnat lämna uppgifter om listade barn och ungdomar.4 Uppgifterna avser gruppen 3–19 år (1 854 823). 5 Uppgifter för Patienter avseende barn och ungdom hos annan vårdgivare

är ofullständiga.6 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 41: 7164 560 9

Under övrig hälso- och sjukvård redovisas kostnadersom inte ska relateras till vårdtillfälle eller besökoch som inte ska föras ut på den enskilda patienteni kpp-system. Se vidare avsnitt 1.3.

9.1 Kostnader efter delområde

I tabell 41 och i diagram 21 redovisas nettokostnaderför övrig hälso- och sjukvård efter delområde 2009.Av totalt 14,8 miljarder kronor avsåg 29 pro centhandikapp-/hjälpmedels verk sam het. Am bu lans- ochsjuktransporter utgjorde 25 procent av nettokostna-derna.

Under handikapp-/hjälpmedelsverksamhet redo-visas bland annat kostnader för hjälpmedels -centraler (hörcentraler, syncentraler, instrument-verkstäder etc), ortopedteknisk verksamhet samtpedagogisk hörselvård.

Under social verksamhet redovisas barn- ochungdomsvård samt vård av missbrukare. Här re do -visas även landstingens insatser i form av rådgivningoch annat personligt stöd enligt lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade (lss).

Delområdet fou avser forskning och utvecklingsom framförallt bedrivs inom ramen för de medi-cinska fakulteternas verksamhet. Verksamheten ärnära integrerad med patientvården, vilket innebäratt kostnader för fou är svåra att få fram. Den klinis-ka forskningen vid undervisningssjukhusen är iprincip statligt finansierad.

För definitioner i övrigt, se bilaga 1.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 39

KAPITEL9Övrig hälso- och sjukvård

Övrigt12 %FoU avseende

hälso- och sjukvård15 %

Folkhälso-frågor4 %

Socialverksamhet4 %

Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet29 %

Sjukresor12 %

Ambulans- ochsjuktransporter25 %

Diagram 21. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård, exklu-sive lä ke medel inom läkemedelsförmånen, 2009, samtliga huvudmän

Tabell 41. Nettokostnader1 för övrig hälso- och sjukvård efter del -område 2009, samtliga huvudmän

Delområde Miljoner kronor Procent

Ambulans- och sjuktransporter 3 707 25,0Sjukresor 1 716 11,6Handikappverksamhet/hjälpmedels-verksamhet 4 334 29,2Social verksamhet 526 3,5Folkhälsofrågor 571 3,8FoU avseende hälso- och sjukvård 2 204 14,8Övrigt 1 787 12,0Summa övrig hälso- och sjukvård 14 847 100,0

1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Page 42: 7164 560 9

9.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram 22 presenteras uppgifter om nettokostna-der för övrig hälso- och sjukvård per invånare i re-spektive landsting. Som framgick av diagram 5 mot-svarade nettokostnaderna cirka 8 procent av de to-tala sjukvårdskostnaderna.

Verksamheterna och kostnaderna är inte jämför-bara men diagrammet syftar till att ge en komplettbild av hälso- och sjukvården i enskilda landstingoch regioner.

9.3 Prestationer med mera

För flertalet delområden inom området övrig hälso-och sjukvård finns inte prestationer i form av besök,vårdtillfälle eller dylikt. Verksamheterna mäts i hu-vudsak enbart med kostnader och intäkter. För han-dikappverksamhet/hjälpmedels verk samhet redovi-sas dock vissa journalförda besök. För att få fullstän-dighet i antalet besök redovisas uppgifterna i tabell42.

9.4 Utgifter och inkomster

I tabell 43 redovisas uppgifter om landstingens ochregionernas utgifter och inkomster för övrig hälso-och sjukvård. Nettokostnaderna uppgick till 14,7miljarder kronor. De externa kostnaderna (exklusi-ve köp från landsting och regioner) var 16,2 miljar-der och de externa intäkterna (exklusive försäljningtill landsting och regioner) 4,2 miljarder kronor.

9. Övrig hälso- och sjukvård

40 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tuse

ntal

kro

nor p

er in

våna

re

Genomsnitt för riket = 1 589 kr/inv

0,0

0,5

1,01,5

2,0

2,5

Got

land

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Sörm

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Diagram 22. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman, ex-klusive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2009Tusental kronor per invånare

Tabell 42. Övrig hälso- och sjukvård 2009, handikapp verk sam -het/hjälpmedelsverksamhet, samtliga huvudmän

Samtliga personal-kategorier

Vårdkontakter i tusentalBesök/hembesök 600andel producerat av Annan vårdgivare, % 13,2Besök/hembesök per inv 0,06

Tabell 43. Utgifter och inkomster för övrig hälso- och sjukvård2009, samtliga landsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar 4 459Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 2 185Köp av verksamhet 1 291

därav från landsting/regioner 109Lämnade bidrag 597Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 7 452Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 339Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 16 324exkl. köp från landsting/regioner 16 215

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 14 735

Mark och byggnader 32Inventarier 314Summa investeringsutgifter 347

Patientavgifter och andra avgifter 159Försäljning av verksamhet 437

därav till landsting/regioner 189Försäljning av tjänster 768Försäljning av material och varor 195Erhållna bidrag 2 649Övriga intäkter 162Verksamhetens externa intäkter 4 370Exkl försäljning till landsting/regioner 4 180Summa investeringsinkomster 0

Page 43: 7164 560 9

Under huvudområdet Regional utveckling redovisasfem områden som presenteras och preciseras ne-dan. Landstingens aktiviteter inom huvudområdetsker ofta i nära samverkan med andra aktörer i regi-onen, bland annat med näringsliv och kommuner.Gemensam finansiering är vanlig.

10.1 Kostnader efter område

Av diagram 23 framgår hur nettokostnaderna för re-gional utveckling fördelar sig efter områden 2009.Nettokostnaderna för regional utveckling motsvara-de 8 procent av landstingens kostnader i genom -snitt.

Det resursmässigt största delområdet trafik ochinfrastruktur utgör 69 procent av nettokostnaderna.Kostnaderna för kultur och utbildning motsvaradeen kostnadsandel på 16 respektive 5 procent.

I tabellbilagan, E 60 och E 61, framgår hur netto-kostnaderna fördelar sig efter delområde inom ut-bildning, kultur, trafik och infrastruktur res pektiveallmän regional utveckling.

10.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram 24 redovisas nettokostnaderna för regio-nal utveckling per invånare i respektive landsting.Det finns stora olikheter i ansvarsområde framför-allt för Stockholms läns landsting relativt andralandsting. För mer information se EkonomiNytt12/06 och 15/07.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 41

KAPITEL10Regional utveckling

Tuse

ntal

kro

nor p

er in

våna

re

0,0

0,5

1,01,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

Allmän regional utveckling samt politisk verksamhet

Trafik och infrastruktur

KulturUtbildning

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Sörm

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Diagram 24. Nettokostnader för regional utveckling efter delområde i respek-tive landsting och region 2009Tusental kronor per invånare

Trafik ochinfrastruktur69 % Kultur

16 %

Utbildning 5 %

Politisk verksamheavseende regionalutveckling 1 %

Allmän regional utveckling 9 %

Diagram 23. Nettokostnader för regional utveckling 2009, samt-liga landsting och regioner

Page 44: 7164 560 9

10.3 Utgifter och inkomster

I tabell 44 framgår landstingens och regionernas ut-gifter och inkomster för regional utveckling.

De externa kostnaderna (exklusive köp från lands -ting och region) uppgick till 19,9 miljarder kronoroch de externa intäkterna (exklusive försäljning tilllandsting och region) till 4,2 miljarder. Nettokostna-derna var 16,2 miljarder kronor.

10.4 Utbildning och kultur

Landstingen är huvudmän för naturbruksgymnasi-er och för 30 procent av landets folkhögskolor.Landstingens/regionernas ansvar inom utbild nings -området har successivt minskat under de se nas teåren. Kommunerna är från och med 1 juli 1999 hu-vudmän för gymnasieskolans omvård nads pro gram.År 2002 övertog staten kostnadsansvaret för vård-högskoleverksamheten. Kostnaden (1300 mnkr)kvitt ades mot lägre generellt statsbidrag.

Landstinget har ansvar för kulturverksamhetenpå länsnivå. Här ingår bland annat verksamhet vidlänsteatrar, länsbibliotek och länsmuseer. Bidragges till bildningsförbund och föreningsliv på länsni-vå.

I tabell 45 och diagram 25 framgår hur nettokost-naden för utbildning och kultur fördelar sig mellandelområden 2009.

10. Regional utveckling

42 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Övrig kultur-verksamhet34 %

Musei-verksamhet13 %

Teater- ochmusikverksamhet31 %

Övrig utbildningverksamhet1 %

Gymnasie-verksamhet4 %

Högskole-verksamhet1 %Folkhögskole-

verksamhet16 %

Diagram 25. Nettokostnader för utbildning och kultur efter del -område 2009, samtliga landsting och regioner

Tabell 44. Utgifter och inkomster för regional utveckling 2009, samtliga landsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar 1 330Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 630Köp av verksamhet 3 545

därav från landsting/regioner 16Lämnade bidrag 13 006Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 1 252Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 115Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 19 879exkl. köp från landsting/regioner 19 863

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 16 244

Mark och byggnader 76Inventarier 450Summa investeringsutgifter 526

Patientavgifter och andra avgifter 134Försäljning av verksamhet 2 708

därav till landsting/regioner 25Försäljning av tjänster 217Försäljning av material och varor 95Erhållna bidrag 1 020Övriga intäkter 92Verksamhetens externa intäkter 4 267Exkl försäljning till landsting/regioner 4 242Summa investeringsinkomster 2

Tabell 45. Nettokostnader för utbildning och kultur efter del -område 2009, samtliga landsting och regioner

Delområde Miljoner kronor Procent

Folkhögskoleverksamhet 554 16,3Högskoleverksamhet 21 0,6Gymnasieverksamhet 141 4,2Övrig utbildningsverksamhet 45 1,3Teater- och musikverksamhet 1 052 31,0Museiverksamhet 436 12,8Övrig kulturverksamhet 1 149 33,8Summa utbildning och kultur 3 400 100,0

Page 45: 7164 560 9

I tabell 46 finns uppgifter om utgifter och inkomsterför områdena utbildning respektive kultur.

I tabell 47 redovisas uppgifter om hur antalet elev-veckor/studerandeveckor har utvecklats mellan2007 och 2009.

10.5 Trafik och infrastruktur samt all-män regional utveckling

Landsting och regioner ansvarar tillsammans medkommunerna för kollektivtrafiken i länet genomsärskilda länstrafikbolag. Undantag från denna re-gel finns. För mer information se EkonomiNytt12/06 och 15/07.

I tabell 48 och diagram 26 redovisas nettokostna-der för områdena trafik och infrastruktur res pekti-ve allmän regional utveckling.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 43

10. Regional utveckling

Tabell 46. Utgifter och inkomster för utbildning och kultur 2009,samtliga landsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronorUtbildning Kultur

Löner exkl skattefria ersättningar 729 330Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 325 161Köp av verksamhet 134 86

därav från landsting/regioner 16 0Lämnade bidrag 166 2 274Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 415 255Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 32 8Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 1 801 3 114exkl. köp från landsting/regioner 1 785 3 114Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 762 2 638Mark och byggnader 62 13Inventarier 32 21Summa investeringsutgifter 95 35Patientavgifter och andra avgifter 7 3Försäljning av verksamhet 667 55

därav till landsting/regioner 25 0Försäljning av tjänster 164 17Försäljning av material och varor 74 20Erhållna bidrag 439 455Övriga intäkter 18 37Verksamhetens externa intäkter 1 368 588Exkl. försäljning till landsting/regioner 1 343 588Summa investeringsinkomster 2 0

Tabell 48. Nettokostnader per delområde för trafik och infra-struktur samt allmän regional utveckling 2009, samtliga lands-ting och regioner

Delområde Miljoner kronor Procent

Trafik och infrastruktur 11 256 88,5Näringsliv och turism 204 1,6Interregional och internationell samverkan 10 0,1Lokal utveckling 49 0,4FoU avseende regional utveckling 213 1,7Övrig allmän regional utveckling 979 7,7Summa trafik, infrastruktur o allmän regional utveckling 12 712 100,0

Tabell 47. Utbildningsverksamhet, elevveckor/studerandeveckor2007–2009, samtliga huvudmän

2007 2008 2009

Folkhögskolor 319 120 293 098 274 768

GymnasieutbildningNaturbruksutbildning 1 197 725 201 027 177 107Övr gymnasial utbildning 11 343 11 742 28 484

1 Omfattar jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning.

Övr allmän regional utveckling 7,7 %

FoU avseende regional utveckling 1,7 %Lokal utveckling samt interregional o internationell samverkan 0,5 %

Näringsliv o turism 1,6 %

Trafik o infrastruktur88,5 %

Diagram 26. Nettokostnader för trafik och infrastruktur samt all-män regional utveckling efter delområde 2009, samtliga lands-ting och regioner

Page 46: 7164 560 9

Under delområdet trafik och infrastruktur redo-visas anslag/stöd till trafikbolag och bidrag till an-nan form av persontransporter samt bidrag till inve-steringar såsom tele- och datakommunikationer,byggande av vägar med mera.

Under näringsliv och turism redovisas exempel-vis driftbidrag till almi Företagspartner ab och bi-drag till regionala samverkansorgan.

Under interregional och internationell samver-kan redovisas verksamhet som avser läns- ellerlandsöverskridande samarbete av allmän karaktär,exempelvis biståndsarbete.

Under lokal utveckling redovisas bland annat stödtill landsbygdsutveckling och byautvecklingsgrup-per.

Under övrig allmän regional verksamhet redovi-sas bland annat kostnader avseende arbetsmark-nadsåtgärder och landstingens externa miljöarbete.

För ytterligare definitioner se bilaga 1.I tabell 49 redovisas utgifter och inkomster för

trafik och infrastruktur respektive allmän regionalutveckling.

10. Regional utveckling

44 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabell 49. Utgifter och inkomster för trafik och infrastruktur re-spektive allmän regional utveckling 2009, samtliga landsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronorTrafik o Allmäninfra- regional

struktur utveckl

Löner exkl skattefria ersättningar 109 123Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 61 60Köp av verksamhet 3 298 27

därav från landsting/regioner 0 0Lämnade bidrag 9 364 1 174Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 374 184Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 73 3Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 13 277 1 570exkl. köp från landsting/regioner 13 277 1 570Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 11 256 1 456Mark och byggnader 0 0Inventarier 397 0Summa investeringsutgifter 397 0Patientavgifter och andra avgifter 124 0Försäljning av verksamhet 1 985 1

därav till landsting/regioner 0 0Försäljning av tjänster 11 23Försäljning av material och varor 0 2Erhållna bidrag 6 119Övriga intäkter 5 31Verksamhetens externa intäkter 2 132 177Exkl. försäljning till landsting/regioner 2 132 176Summa investeringsinkomster 0 0

Page 47: 7164 560 9

Förteckning samtliga tabeller i tabell bilagansidan 46

Befolkning

sidan 48

Ekonomi

sidan 49

Verksamhet

sidan 127

Verk

sam

het

Ekon

omi

Befo

lkni

ng

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 45

KAPITEL11Tabellbilaga

Page 48: 7164 560 9

BefolkningB 1 Folkmängd per den 31.12.2009

Ekonomi

Samtliga verksamheterE 1.1 Resultaträkning för koncernE 1.2 Resultaträkning för landstingE 2 Nettokostnad översikt (mnkr)E 3 Nettokostnad översikt (kr/inv)E 4 Nettokostnad översikt förändring 2008–2009 (%)E 5.1 Finansieringsanalys för koncern,

löpande verksamhetE 5.2 Finansieringsanalys för koncern,

investeringsverksamhet, finansierings verksamhetE 6.1 Finansieringsanalys, löpande verksamhetE 6.2 Finansieringsanalys, investeringsverksamhet, finansier-

ingsverksamhetE 7 Tillgångar och skulderE 8 AnläggningstillgångarE 9 OmsättningstillgångarE 10 Kortfristiga skulderE 11 Avsättning och långfristiga skulderE 12 Verksamhetens externa kostnaderE 13 Kostnader för material och tjänsterE 14 Verksamhetens externa intäkterE 15 Patientavgifter och andra avgifter (mnkr)E 16 Patientavgifter och andra avgifter (kr/inv)E 17 Specialdestinerade statsbidrag samt öv riga bidrag (mnkr)E 18 Specialdestinerade statsbidrag samt öv riga bidrag

(kr/inv)E 19.1 Försäljning av verksamhet, verksamhets indelatE 19.2 Köp av verksamhet, verksamhets indelatE 20.1 Försäljning av verksamhetE 20.2 Köp av verksamhetE 21 Lämnade bidragE 22 Investeringsutgifter och investe rings inkomsterE 23 Totala investeringsutgifterE 24 Kapitaltjänstkostnader

Hälso- och sjukvårdE 25 DriftkostnaderE 26 DriftintäkterE 27 Nettokostnad (mnkr)E 28 Nettokostnad (kr/inv)E 29 Kostnader för läkemedel inom

läkemedelsförmånen (mnkr)E 30 Kostnader för läkemedel utanför läkemedelsförmånen

(mnkr)E 31 Köp av verksamhet från privata företag (%)E 32 Försäljning av verksamhetE 33 Köp av verksamhet

Hälso- och sjukvård exkl tandvårdE 34 DriftkostnaderE 35 Driftintäkter

Ekonomi, forts.PrimärvårdE 36 DriftkostnaderE 37 DriftintäkterE 38 Nettokostnad (mnkr)E 39 Nettokostnad (kr/inv)

Specialiserad somatisk vårdE 40 DriftkostnaderE 41 DriftintäkterE 42 Nettokostnad (mnkr)E 43 Nettokostnad (kr/inv)

Specialiserad psykiatrisk vårdE 44 DriftkostnaderE 45 DriftintäkterE 46 Nettokostnad (mnkr)E 47 Nettokostnad (kr/inv)

TandvårdE 48 DriftkostnaderE 49 DriftintäkterE 50 Nettokostnad (mnkr)E 51 Nettokostnad (kr/inv)

Övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhetE 52 DriftkostnaderE 53 DriftintäkterE 54 Nettokostnad (mnkr)E 55 Nettokostnad (kr/inv)

HemsjukvårdE 56 Nettokostnad (mnkr)E 57 Nettokostnad (kr/inv)

Regional utvecklingE 58 DriftkostnaderE 59 DriftintäkterE 60 Nettokostnad (mnkr)E 61 Nettokostnad (kr/inv)

Utbildning och kulturE 62 Nettokostnad (mnkr)E 63 Nettokostnad (kr/inv)

UtbildningE 64 DriftkostnaderE 65 Driftintäkter

KulturE 66 DriftkostnaderE 67 Driftintäkter

Trafik, infrastruktur, allmän regional utveckling samt politisk verksamhetE 68 Nettokostnad per område (mnkr)E 69 Nettokostnad per område (kr/inv)

Trafik och infrastrukturE 70 DriftkostnaderE 71 Driftintäkter

46 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Förteckning samtliga tabeller i tabell bilagan

Page 49: 7164 560 9

Ekonomi, forts.Allmän regional utveckligE 72 DriftkostnaderE 73 Driftintäkter

Verksamhet

Hälso- och sjukvård totaltV 1.1 Vård platser, läkarbesök och vårdtillfällen efter speci alitet

m m i riketV 1.2 Besök hos annan personal kategori än

läkare efter speci alitet m m i riketV 2 Läkarbesök och besök hos andra personal kategorier efter

områdeV 3 Läkarbesök och besök hos andra personal kategorier efter

område per 1 000 invånare V 4.1 Läkarbesök efter område 2008 och 2009

V 4.2 Besök hos annan personalkategori än läkare efter område 2008 och 2009

V 5 Besök som producerats av annan vård givareV 6.1 Läkarbesök efter typ av besökV 6.2 Andra besök än läkarbesök efter typ av besök

Specialiserad somatisk och psykiatrisk vårdV 7 Dagsjukvård, besökV 8.1 Läkarbesök per specialitetV 8.2 fortsV 8.3 fortsV 9.1 Besök hos annan personalkategori än

läkare per specialitetV 9.2 fortsV 9.3 fortsV 10.1 Besök hos annan personalkategori än

läkare per kategoriV 10.2 Besök hos annan personalkategori än

läkare per kategori, annan vårdgivare

Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård per delområdeV 11 Somatisk mottagningsverksamhet, vårdkontakterV 12 Somatisk dagsjukvård, vårdkontakterV 13 Somatisk respektive psykiatrisk hemsjukvård, vård -

kontakter (vårdtillfällen)V 14 Somatisk respektive psykiatrisk sluten vård, vård -

kontakterV 15 Psykiatrisk mottagningsverksamhet, vårdkontakterV 16 Psykiatrisk dagsjukvård, vårdkontakter

PrimärvårdV 17.1 Besök hos annan personalkategori än läkare efter

kategoriV 17.2 Besök hos annan personalkategori än läkare efter

kategori, annan vårdgivareV 18 Hembesök, hemsjukvårds besök och telefonkontakter

VårdcentralerV 19 Vårdcentraler

Verksamhet, forts.Primärvård per delområdeV 20 Allmänläkarvård, viktade vårdkontakterV 21.1 Sjuksköterskevård, viktade vårdkontakterV 21.2 fortsV 22.1 Mödrahälsovård, viktade vårdkontakterV 22.2 fortsV 23.1 Barnhälsovård, viktade vårdkontakterV 23.2 fortsV 24.1 Sjukgymnastik och arbetsterapi, viktade vårdkontakterV 24.2 fortsV 25 Primärvårdsansluten hemsjuk vård, viktade vårdkontakterV 26.1 Sluten och övrig primärvård, viktade vårdkontakterV 26.2 forts

HemsjukvårdV 27 Hemsjukvård, viktade vårdkontakter

Övrig hälso- och sjukvårdV 28 Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, besök

VårdplatserV 29.1 Vård platser efter medicinsk huvudgrupp, enheter drivna

av huvudmännenV 29.2 Vård platser efter medicinsk huvudgrupp, övriga enheterV 30 Vård platser per 1 000 invånare efter medicinsk huvud-

gruppV 31 Primärvård, vårdplatser inom sluten primärvårdV 32 Vård platser efter område 2008 och 2009

V 33.1 Vård platser per sjukhus och specialitetV 33.2 fortsV 33.3 forts

VårdtillfällenV 34.1 Vårdtillfällen per specialitetV 34.2 fortsV 34.3 forts

TandvårdV 35 Patienter

UtbildningV 36 Utbildningsverksamhet, elevveckor/studerandeveckor

ÖvrigtV 37 Uppgifter om vaccineringar mot Nya influensan (H1N1)

2009

Befo

lkni

ng

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 47

11. Tabellbilaga

Page 50: 7164 560 9

48 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll B

1Fo

lkm

ängd

per

den

31.1

2.20

09H

uvud

man

Tota

lt0

år

0–6

år

0–1

9 å

r3

–19

år

20

– å

r7

0–

år

75

– å

r8

0–

år

75

– å

rK

vinn

or%

av

tota

lt1

5–5

4 å

r

Sto

ckho

lm2 0

19 1

82

28 5

27

187 9

09

491 0

09

406 7

32

1 5

28 1

73

199 6

39

134 5

50

85 0

80

6,7

557 9

23

Upp

sala

331 8

98

3 9

85

27 5

69

79 2

95

67 1

65

252 6

03

35 9

97

24 1

28

14 9

98

7,3

89 6

61

Sör

mla

nd269 0

53

2 9

10

21 0

25

63 8

69

54 9

32

205 1

84

36 8

22

24 6

75

15 0

17

9,2

65 4

56

Öst

ergö

tland

427 1

06

4 9

10

33 2

39

99 9

93

85 5

12

327 1

13

55 3

59

37 7

19

23 5

65

8,8

107 7

62

Jönk

öpin

g336 0

44

3 8

61

26 9

74

82 1

11

70 5

60

253 9

33

45 8

36

31 8

36

19 9

91

9,5

83 5

92

Kro

nobe

rg183 1

62

2 0

73

14 3

73

42 9

89

36 7

70

140 1

73

25 5

51

17 7

17

11 0

90

9,7

44 8

76

Kal

mar

233 6

39

2 2

71

15 8

58

51 5

52

44 7

46

182 0

87

36 0

90

24 4

24

15 0

92

10,5

55 5

79

Ble

king

e152 5

91

1 6

27

11 3

94

34 0

74

29 2

63

118 5

17

22 7

91

15 2

09

9 2

36

10,0

35 5

50

Skå

ne1 2

31 0

62

15 3

85

101 4

99

285 5

84

240 1

91

945 4

78

155 4

58

105 7

89

66 0

96

8,6

321 0

09

Hal

land

296 8

25

3 3

76

24 3

12

72 7

91

62 6

15

224 0

34

39 6

03

26 6

72

16 4

91

9,0

73 9

94

V:a

Göt

alan

d1 5

69 4

58

19 2

76

126 7

15

367 1

20

310 5

98

1 2

02 3

38

195 3

92

133 5

49

82 7

75

8,5

408 9

96

Värm

land

273 2

57

2 7

54

18 9

55

60 3

62

52 1

73

212 8

95

41 3

62

28 3

09

17 2

43

10,4

65 6

78

Öre

bro

278 8

82

3 1

70

21 3

55

65 0

08

55 4

35

213 8

74

36 9

89

25 3

95

16 0

32

9,1

69 9

13

Väst

man

land

251 3

53

2 7

01

19 0

91

58 3

47

50 1

77

193 0

06

34 4

17

23 0

28

14 1

88

9,2

62 1

29

Dal

arna

276 4

54

2 7

75

19 8

86

62 6

90

54 1

62

213 7

64

41 0

43

28 1

25

17 4

06

10,2

65 6

62

Gäv

lebo

rg276 2

20

2 8

06

19 7

19

61 7

67

53 4

57

214 4

53

40 5

90

27 4

81

16 7

54

9,9

66 2

40

Väst

erno

rrla

nd243 0

42

2 4

70

18 0

59

54 5

20

46 8

86

188 5

22

36 7

68

24 7

82

14 7

83

10,2

57 3

94

Jäm

tland

126 6

66

1 3

49

9 4

54

28 3

68

24 3

25

98 2

98

18 6

96

12 9

05

8 0

50

10,2

30 5

67

Väst

erbo

tten

258 5

48

2 9

56

19 4

53

59 0

73

50 4

79

199 4

75

34 4

25

23 1

40

13 8

12

8,9

65 7

24

Nor

rbot

ten

249 0

19

2 3

61

17 0

74

54 7

38

47 5

60

194 2

81

36 0

89

23 5

80

13 4

00

9,5

59 2

03

Got

land

57 2

21

577

3 8

03

12 7

15

11 0

85

44 5

06

8 1

03

5 4

33

3 2

86

9,5

14 1

14

Rik

et9

34

0 6

82

11

2 1

20

75

7 7

16

2 1

87

97

51

85

4 8

23

7 1

52

70

71

17

7 0

20

79

8 4

46

49

4 3

85

8,5

2 4

01

02

2

Page 51: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 49

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

1.1Re

sulta

träk

ning

för k

once

rn1

2009

(mnk

r)

Enlig

t Eko

nom

iNyt

t 05/

10.

Huv

udm

an2

Verk

sam

-Ve

rksa

m-

dära

vA

vskr

iv-

Verk

sam

-Sk

atte

-Bi

drag

från

vrig

aFi

nan-

Fina

n-Re

sulta

tEx

tra-

Extr

a-Å

RETS

hete

nshe

tens

omst

ruk–

ning

arhe

tens

intä

kter

Avg

ifter

till

gene

rella

siel

lasi

ella

före

ext

ra-

ordi

nära

ordi

nära

RESU

LTAT

intä

kter

kost

nade

rtu

rerin

gs–

nett

o-ut

jäm

-bi

drag

intä

kter

kost

nade

ror

dinä

rain

täkt

erko

stna

der

kost

nade

rko

stna

dni

ngen

post

er

Stoc

khol

m14

685

–62

942

0–2

779

–51 0

3649

433

–1 2

575

016

140

–1 15

71 1

380

01 1

38Sö

rmla

nd1 2

94–6

757

–18

–213

–5 6

754

608

579

729

37–1

526

20

026

2V

:a G

ötal

and

8 02

9–4

2 30

30

–1 19

3–3

5 46

628

271

3 41

13

970

288

–388

860

086

Öre

bro

1 710

–7 6

600

–232

–6 18

24

883

778

717

28–8

613

80

013

8Vä

stm

anla

nd71

4–6

143

0–1

99–5

627

4 52

943

966

316

9–9

875

00

75Jä

mtla

nd67

2–3

585

0–9

4–3

007

2 14

250

634

524

–36

–26

00

–26

Pens

ions

kost

nade

r ber

äkna

de e

nlig

t ful

lfond

erin

gsm

odel

l

Öst

ergö

tland

2 47

1–1

1 218

0–4

08–9

155

6 82

21 1

741 1

0153

1–1

445

90

045

9

1. I k

once

rnen

ingå

r lan

dstin

gets

sam

tliga

förv

altn

ings

enhe

ter o

ch b

olag

.2.

För

övr

iga

huvu

dmän

sam

man

falle

r kon

cern

ens

resu

ltatr

äkni

ng m

ed la

ndst

inge

ts, s

e ta

bell

E 1.2

.

Page 52: 7164 560 9

50 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

1.2Re

sulta

träk

ning

för l

ands

ting1

2009

(mnk

r)

Enlig

t Eko

nom

iNyt

t 05/

10.

Huv

udm

an2

Verk

sam

-Ve

rksa

m-

dära

vA

vskr

iv-

Verk

sam

-Sk

atte

-Bi

drag

från

vrig

aFi

nan-

Fina

n-Re

sulta

tEx

tra-

Extr

a-Å

RETS

hete

nshe

tens

omst

ruk–

ning

arhe

tens

intä

kter

Avg

ifter

till

gene

rella

siel

lasi

ella

före

ext

ra-

ordi

nära

ordi

nära

RESU

LTAT

intä

kter

kost

nade

rtu

rerin

gs–

nett

o-ut

jäm

-bi

drag

intä

kter

kost

nade

ror

dinä

rain

täkt

erko

stna

der

kost

nade

rko

stna

dni

ngen

post

er

Stoc

khol

m6

345

–57

228

0–1

057

–51 9

4049

433

–1 2

575

016

355

–930

677

00

677

Upp

sala

3 21

4–9

506

0–4

07–6

699

5 87

635

181

046

–117

267

00

267

Sörm

land

1 124

–6 5

91–1

8–2

09–5

676

4 60

857

972

937

–15

262

00

262

Öst

ergö

tland

*..

....

....

....

....

....

....

..Jö

nköp

ing*

..

....

....

....

....

....

....

..Kr

onob

erg

659

–4 3

930

–179

–3 9

133

223

297

465

87–3

912

00

012

0Ka

lmar

691

–5 5

75–4

1–2

16–5

100

3 83

768

864

210

9–5

412

20

012

2Bl

ekin

ge53

3–4

099

–126

–155

–3 7

222

719

381

413

165

–145

–189

00

–189

Skån

e5

858

–31 9

130

–793

–26

847

20 5

873

581

3 19

013

1–3

5229

10

029

1H

alla

nd81

1–6

888

0–2

29–6

306

4 85

558

975

215

6–5

6–1

00

0–1

0V

:a G

ötal

and

5 59

6–3

9 97

30

–1 11

7–3

5 49

428

271

3 41

13

970

313

–388

830

083

Värm

land

694

–6 5

86–4

3–2

24–6

116

4 72

868

775

411

0–1

1053

00

53Ö

rebr

o1 3

21–7

308

0–2

27–6

214

4 88

377

871

732

–76

120

00

120

Väst

man

land

551

–6 0

080

–179

–5 6

364

529

439

663

169

–93

700

070

Dal

arna

96

1–7

233

0–2

22–6

494

4 96

370

574

636

–78

–122

00

–122

Gäv

lebo

rg

643

–6 9

250

–156

–6 4

384

986

759

738

199

–113

131

00

131

Väst

erno

rrla

nd80

8–6

562

0–1

89–5

943

4 43

057

667

184

–60

–241

00

–241

Jäm

tland

513

–3 4

300

–91

–3 0

082

142

506

345

23–3

5–2

70

0–2

7Vä

ster

bott

en2

159

–7 9

540

–278

–6 0

734

454

867

677

196

–117

40

04

Nor

rbot

ten

863

–6 7

03–5

7–2

75–6

115

4 45

01 0

0771

422

6–1

0317

90

017

9Su

mm

a la

ndst

ing2

36 4

49–2

43 7

71–2

85–6

841

–214

163

175

714

17 0

0023

990

3 38

1–3

129

2 79

20

02

792

Got

land

s ko

mm

un1 0

06–4

685

0–2

16–3

895

2 83

684

926

221

–41

320

032

Pens

ions

kost

nade

r ber

äkna

de e

nlig

t ful

lfond

erin

gsm

odel

l3

Öst

ergö

tland

2 04

3–1

0 84

80

–367

–9 17

26

822

1 174

1 101

530

–10

445

00

445

Jönk

öpin

g1 0

63–8

164

0–2

71–7

372

5 91

988

287

937

7–4

5023

40

023

4

1. I l

ands

tinge

t ing

år s

amtli

ga fö

rval

tnin

gsen

hete

r.3.

Lan

dstin

gen

i Öst

ergö

tland

och

Jönk

öpin

gs lä

n an

vänd

er i

sina

redo

visn

inga

r den

.2.

Sum

man

ber

äkna

d en

ligt b

land

mod

elle

n fö

r sam

tliga

s

k fu

llfon

derin

gsm

odel

len

för b

eräk

ning

av

kost

nade

rna

för p

erso

nale

ns p

ensi

oner

.

Page 53: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 51

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

2N

etto

kost

nad

över

sikt

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anPr

imär

-Sp

ecia

liser

adSp

ecia

liser

adÖ

vrig

Pol v

erk-

Tand

vård

4Lä

kem

edel

S:A

LSO

-RE

GIO

NA

Ldä

rav

Uta

nför

NET

TO-

vård

4so

mat

isk

psyk

iatr

isk

häls

o-sa

mhe

t av-

inom

O S

JUK-

UTV

ECKL

ING

, tr

afik

3ve

rksa

m-

KOST

NA

Dvå

rd4

vård

4oc

hse

ende

häl

so-

läke

med

els-

VÅRD

EXK

LTO

TALT

hete

n2TO

TALT

sjuk

vård

1, 4

o sj

ukvå

rdfö

rmån

enTA

ND

VÅRD

Stoc

khol

m7

625

22 9

494

872

3 15

728

676

44

514

43 4

047

665

7 00

010

851

941

Upp

sala

96

93

470

607

439

3720

173

36

255

301

196

–58

6 69

9Sö

rmla

nd88

42

894

455

323

3814

159

85

192

245

133

985

676

Öst

ergö

tland

1 321

4 40

164

481

355

210

836

8 07

139

225

723

18

903

Jönk

öpin

g1 3

813

685

607

495

4121

976

96

977

280

126

517

527

Kron

ober

g51

42

025

339

267

3710

943

33

614

148

6543

3 91

3Ka

lmar

809

2 57

637

736

336

126

508

4 66

924

613

360

5 10

1Bl

ekin

ge60

81 7

9931

134

229

109

380

3 46

812

862

173

722

Skån

e3

929

13 9

482

058

1 264

114

599

2 94

224

255

1 683

1 078

310

26 8

47H

alla

nd1 0

793

258

457

424

3317

167

15

922

208

893

6 30

5V

:a G

ötal

and

5 63

016

446

3 10

62

631

164

956

3 34

731

324

2 81

51 2

3039

935

494

Värm

land

872

3 05

345

344

435

167

669

5 52

628

010

914

36

116

Öre

bro

836

3 09

756

256

245

155

586

5 68

828

612

085

6 21

4Vä

stm

anla

nd87

92

785

456

482

3714

558

55

224

176

8291

5 63

6D

alar

na1 1

463

101

494

498

3617

666

65

940

275

125

102

6 49

4G

ävle

borg

1 281

3 09

441

945

941

140

635

5 92

924

011

712

96

438

Väst

erno

rrla

nd93

03

057

400

437

3015

060

25

456

233

7510

45

943

Jäm

tland

569

1 375

200

267

1866

268

2 69

819

066

553

008

Väst

erbo

tten

880

2 96

954

951

151

155

619

5 57

924

083

996

072

Nor

rbot

ten

1 094

2 97

340

955

648

155

599

5 67

921

458

676

115

Sum

ma

33 2

3710

2 95

517

773

14 7

351 2

104

915

20 9

6019

0 86

916

244

11 2

052

136

214

164

Got

land

194

730

104

112

1033

130

1 280

Sum

ma

33 4

3110

3 68

517

877

14 8

471 2

204

947

21 0

9019

2 14

9

1. H

är ry

ms

omst

rukt

urer

ings

kost

nade

r för

Sör

mla

nd, K

alm

ar, B

leki

nge,

Vär

mla

nd o

ch N

orrb

otte

n. S

e vi

dare

tabe

ll E

1.2.

2. H

är ry

ms

inte

rna

ränt

eint

äkte

r och

pen

sion

sutb

etal

ning

ar u

nder

kon

to 4

46.

3. I

Stoc

khol

ms

läns

land

stin

gs n

etto

kost

nade

r för

traf

ik in

går f

ärdt

jäns

t med

843

mnk

r.4.

Exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

.

Page 54: 7164 560 9

52 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

3N

etto

kost

nad

över

sikt

200

9 (k

r/in

v)

Huv

udm

anPr

imär

-Sp

ecia

liser

adSp

ecia

liser

adÖ

vrig

Pol v

erk-

Tand

vård

4Lä

kem

edel

S:A

LSO

-RE

GIO

NA

Ldä

rav

Uta

nför

NET

TO-

vård

4so

mat

isk

psyk

iatr

isk

häls

o-sa

mhe

t av-

inom

O S

JUK-

UTV

ECKL

ING

, tr

afik

3ve

rksa

m-

KOST

NA

Dvå

rd4

vård

4oc

hse

ende

häl

so-

läke

med

els-

VÅRD

EXK

LTO

TALT

hete

n2

TOTA

LTsj

ukvå

rd1,

4o

sjuk

vård

förm

ånen

TAN

DVÅ

RD

Stoc

khol

m3

776

11 3

662

413

1 564

141

378

2 23

621

496

3 79

63

467

5425

724

Upp

sala

2

920

10 4

551 8

291 3

2311

160

62

209

18 8

4690

759

1–1

7520

184

Sörm

land

3 28

610

755

1 691

1 201

141

524

2 22

319

296

911

494

364

21 0

95Ö

ster

götla

nd3

094

10 3

041 5

081 9

0412

949

21 9

5618

896

917

601

541

20 8

45Jö

nköp

ing

4 11

010

966

1 805

1 473

122

653

2 28

720

763

834

375

151

22 4

00Kr

onob

erg

2 80

511

057

1 849

1 455

202

593

2 36

119

730

806

357

236

21 3

65Ka

lmar

3 46

311

026

1 614

1 554

154

539

2 17

419

984

1 053

569

257

21 8

33Bl

ekin

ge3

986

11 7

882

035

2 24

218

771

52

491

22 7

2983

940

610

824

391

Skån

e3

192

11 3

301 6

711 0

2793

487

2 39

019

703

1 367

876

252

21 8

08H

alla

nd3

636

10 9

761 5

401 4

2811

157

62

261

19 9

5270

230

011

21 2

41V

:a G

ötal

and

3 58

710

478

1 979

1 677

105

609

2 13

319

958

1 794

784

254

22 6

15Vä

rmla

nd3

191

11 17

31 6

581 6

2512

861

12

448

20 2

231 0

2539

952

322

382

Öre

bro

2 99

611

106

2 01

52

016

160

557

2 10

120

395

1 026

431

304

22 2

82Vä

stm

anla

nd3

497

11 0

801 8

141 9

1814

757

72

327

20 7

8470

032

636

222

423

Dal

arna

4 14

611

217

1 786

1 801

130

637

2 40

921

488

994

451

370

23 4

89G

ävle

borg

4 63

811

201

1 518

1 660

149

506

2 30

021

466

870

425

465

23 3

08Vä

ster

norr

land

3 82

812

579

1 645

1 797

123

619

2 47

722

449

957

309

427

24 4

51Jä

mtla

nd4

494

10 8

561 5

762

109

144

518

2 11

921

297

1 500

524

434

23 7

49Vä

ster

bott

en3

405

11 4

832

124

1 976

195

599

2 39

521

578

927

323

382

23 4

86N

orrb

otte

n4

393

11 9

391 6

422

233

193

622

2 40

522

805

859

233

269

24 5

56Su

mm

a3

580

11 0

901 9

151 5

8713

052

92

258

20 5

601 7

501 2

0723

023

069

Got

land

3 38

512

759

1 812

1 958

175

573

2 27

322

362

Sum

ma

3 57

911

100

1 914

1 589

131

530

2 25

820

571

1. H

är ry

ms

omst

rukt

urer

ings

kost

nade

r för

Sör

mla

nd, K

alm

ar, B

leki

nge,

Vär

mla

nd o

ch N

orrb

otte

n. S

e vi

dare

tabe

ll E

1.2.

2. H

är ry

ms

inte

rna

ränt

eint

äkte

r och

pen

sion

sutb

etal

ning

ar u

nder

kon

to 4

46.

3. I

Stoc

khol

ms

läns

land

stin

gs n

etto

kost

nade

r för

traf

ik in

går f

ärdt

jäns

t med

417

kr/i

nv.

4. E

xklu

sive

läke

med

el in

om lä

kem

edel

sför

mån

en.

Page 55: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 53

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

4N

etto

kost

nad

över

sikt

förä

ndrin

g 20

08–2

009

(%)

Obs

! Ko

stna

d fö

r läk

emed

el in

om lä

kem

edel

sför

mån

en h

ar b

rutit

s ut

från

ver

ksam

hets

områ

dena

.

Huv

udm

anPr

imär

-Sp

ecia

li-Sp

ecia

li-Ta

ndvå

rdSU

MM

Avå

rdse

rad

sera

dhä

lso-

o s

juk-

som

atis

kps

ykia

tris

kvå

rd, e

xkl

vård

vård

tand

vård

1

Stoc

khol

m–1

,37,7

5,2

–2,8

4,4

Upp

sala

3,0

0,1

–0,6

–4,9

1,0Sö

rmla

nd2,

8–0

,82,

3–2

,10,

ster

götla

nd0,

86,

41,6

–12,

53,

6Jö

nköp

ing

6,9

4,9

2,8

2,0

4,3

Kron

ober

g–0

,13,

5–2

,1–1

,71,8

Kalm

ar4,

73,

3–1

,3–1

0,6

1,0Bl

ekin

ge7,

0–0

,51,0

–2,8

6,3

Skån

e12

,53,

7–0

,90,

14,

0H

alla

nd6,

44,

13,

23,

64,

3V

:a G

ötal

and

9,0

3,9

1,85,

63,

8Vä

rmla

nd4,

14,

91,6

–0,6

2,6

Öre

bro

–5,8

2,9

–1,5

0,3

–0,6

Väst

man

land

6,

73,

5–3

,6–2

,04,

0D

alar

na2,

8–1

,3–2

,3–4

,7–0

,3G

ävle

borg

8,4

4,4

–10,

4–2

,82,

9Vä

ster

norr

land

4,7

4,1

–6,1

16,3

2,4

Jäm

tland

4,6

2,4

0,1

–2,0

2,5

Väst

erbo

tten

3,5

2,1

1,7–6

,22,

2N

orrb

otte

n1,1

1,02,

5–4

,92,

7Su

mm

a4,

34,

11,3

–0,8

3,3

Got

land

6,4

6,1

–0,3

9,2

6,5

Tota

lt4,

34,

21,3

–0,7

3,3

1. In

klus

ive

övrig

häl

so- o

ch s

jukv

ård,

läke

med

el in

om lä

kem

edel

sför

mån

en s

amt p

oliti

sk v

erks

amhe

t.

Page 56: 7164 560 9

54 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

5.1

Fina

nsie

rings

anal

ys fö

r kon

cern

120

09 (m

nkr)

, löp

ande

ver

ksam

het

Huv

udm

an2

Åre

tsJu

ster

ing

Just

erin

g Re

alis

atio

ns-

Just

erin

gJu

ster

ing

Övr

iga

ej li

k-Ö

knin

g (–

)/Ö

knin

g (–

)/Ö

knin

g (+

)/LÖ

PAN

DE

resu

ltat

för

för

vins

t/fö

rfö

rvi

dite

tspå

verk

-m

insk

-m

insk

-m

insk

-V

ERKS

AM

HET

avsk

riv-

neds

kriv

-re

alis

atio

ns-

gjor

daia

nspr

åkta

gna

ande

pos

ter,

ning

(+)

ning

(+)

ning

(–)

TOTA

LTni

ngar

ning

arfö

rlust

avsä

tt-

avsä

tt-

ökni

ng (+

)/ko

rtfr

istig

afö

rråd

och

kort

fris

tiga

(+)

(+)

ning

ar (+

)ni

ngar

(–)

min

skni

ng (–

)fo

rdrin

gar

expl

oate

ring

skul

der

Stoc

khol

m1 1

382

779

–279

171 5

07–4

0666

132

018

82

260

8 18

5V

:a G

ötal

and

861 1

7022

–25

1 125

00

–171

–62

2 03

74

183

Väst

man

land

7518

811

015

10

2–2

14–5

318

526

Jäm

tland

–26

950

–291

00

–27

–288

217

Pens

ions

kost

nade

r ber

äkna

de e

nlig

t ful

lfond

erin

gsm

odel

l

Öst

ergö

tland

459

408

22–4

547

70

2–1

49–5

769

1 938

1. I k

once

rnen

ingå

r lan

dstin

gets

sam

tliga

förv

altn

ings

enhe

ter o

ch b

olag

.2.

För

övr

iga

huvu

dmän

sam

man

falle

r kon

cern

ens

finan

sier

ings

anal

ys m

ed la

ndst

inge

ts, s

e ta

bell

E 6.

1och

6.2

.

Page 57: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 55

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

5.2

Fina

nsie

rings

anal

ys fö

r kon

cern

120

09 (m

nkr)

, inv

este

rings

verk

sam

het,

finan

sier

ings

verk

sam

het

Huv

udm

an2

Brut

to-

Förs

äljn

ings

-In

vest

erin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

aIn

vest

e-N

yupp

-A

mor

terin

knin

g/Fi

nans

i-Å

RETS

Likv

ida

Likv

ida

inve

ster

ing

ipr

isi

avin

vest

.rin

gs-

tagn

aav

m

insk

-er

ings

-KA

SSA

-m

edel

vid

med

el v

idm

ater

iella

/m

ater

iella

/fin

ansi

ella

finan

siel

labi

drag

, övr

.ve

rksa

m-

lån

(+)

skul

d (–

)ni

ng a

vve

rksa

m-

FLÖ

DE

året

s år

ets

imm

ater

iella

imm

ater

iella

anlä

ggn.

anlä

ggn.

inve

st.

hete

nlå

ngfr

istig

ahe

ten

börja

nsl

utan

lägg

n.til

lg.(

–)an

lägg

n.til

lg.(

+)til

lg.(

–)til

lg.(

+)in

kom

ster

(+)

tota

ltfo

rdrin

gar

tota

lt

Stoc

khol

m–6

230

0–1

000

30–6

300

3 23

5–2

004

–363

868

2 75

336

03

113

V:a

Göt

alan

d–2

053

750

0–4

–1 9

830

–2–1

79–1

812

019

5 46

47

483

Väst

man

land

–578

40

10

–574

6–1

01

–3–5

288

36Jä

mtla

nd–1

235

–177

117

0–1

780

–41

–336

119

155

Pens

ions

kost

nade

r ber

äkna

de e

nlig

t ful

lfond

erin

gsm

odel

l

Öst

ergö

tland

–918

830

1530

–790

380

1250

1 196

5 27

16

467

1. I k

once

rnen

ingå

r lan

dstin

gets

sam

tliga

förv

altn

ings

enhe

ter o

ch b

olag

.2.

För

övr

iga

huvu

dmän

sam

man

falle

r kon

cern

ens

finan

sier

ings

anal

ys m

ed la

ndst

inge

ts, s

e ta

bell

E 6.

2.

Page 58: 7164 560 9

56 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

6.1

Fina

nsie

rings

anal

ys fö

r lan

dstin

g120

09 (m

nkr)

, löp

ande

ver

ksam

het

Huv

udm

anÅ

rets

Just

erin

gJu

ster

ing

Real

isat

ions

-Ju

ster

ing

Just

erin

g fö

vr e

j lik

vidi

knin

g (–

)/Ö

knin

g (–

)/Ö

knin

g (–

)/LÖ

PAN

DE

resu

ltat

för a

vskr

iv-

för n

edsk

riv-

vins

t/fö

r gjo

rda

ians

pråk

-te

tspå

verk

-m

insk

ning

(+)

min

skni

ng(+

)m

insk

ning

(+)V

ERKS

AM

HET

ning

ar(+

)ni

ngar

(+)

real

isat

ions

-av

sätt

ning

arta

gna

ande

pos

ter,

kort

fris

tiga

förr

åd o

chko

rtfr

istig

aTO

TALT

förlu

st(+

)av

sätt

ning

arök

ning

(+)/

ford

ringa

rex

ploa

terin

gsk

ulde

r(–

)m

insk

ning

(–)

Stoc

khol

m67

71 0

57–2

79–4

91 1

68–1

2031

031

925

71 9

345

274

Upp

sala

267

387

200

619

00

–124

–344

71 6

13Sö

rmla

nd26

217

10

015

30

–83

23–2

342

866

Öst

ergö

tland

3..

....

....

....

....

....

Jönk

öpin

g3..

....

....

....

....

....

Kron

ober

g12

017

91

–411

30

0–1

08–2

260

559

Kalm

ar

122

209

7–2

144

0–8

4–1

90

355

732

Blek

inge

–189

155

00

620

1–3

18

292

298

Skån

e29

177

523

2785

00

–21

–77

–12

1 640

3 49

6H

alla

nd–1

022

90

015

40

0–7

22

465

768

V:a

Göt

alan

d83

1 105

11–1

11 1

170

0–2

56–6

22

147

4 13

5Vä

rmla

nd54

224

1323

165

00

–218

050

076

rebr

o12

021

413

018

6–1

–510

–431

684

9Vä

stm

anla

nd70

168

110

147

00

–212

–130

348

6D

alar

na–1

2220

918

014

30

0–2

1–4

635

153

2G

ävle

borg

131

156

–110

013

8–6

–5–6

7–1

036

759

4Vä

ster

norr

land

–241

189

0–2

152

00

–513

287

393

Jäm

tland

–27

910

–291

00

–24

–287

214

Väst

erbo

tten

427

80

–620

3–3

410

–3–3

205

654

Nor

rbot

ten

179

275

00

213

–11

–92

159

–217

089

1Su

mm

a22

792

6 71

0–2

50–6

66

369

–219

31–9

0012

611

638

26 2

31G

otla

nd32

192

24–4

112

00

–30

–222

040

6

Pens

ions

kost

nade

r ber

äkna

de e

nlig

t ful

lfond

erin

gsm

odel

l3

Öst

ergö

tland

445

367

22–4

447

70

0–1

52–5

768

1 878

Jönk

öpin

g23

427

10

456

8–2

190

–22

040

31 2

39

1. I l

ands

tinge

t ing

år s

amtli

ga fö

rval

tnin

gsen

hete

r.3.

Lan

dstin

gen

i Öst

ergö

tland

och

Jönk

öpin

gs lä

n an

vänd

er i

sina

redo

visn

inga

r den

s k

2. S

umm

an b

eräk

nad

enlig

t bla

ndm

odel

len

för s

amtli

ga.

fullf

onde

rings

mod

elle

n fö

r ber

äkni

ng a

v ko

stna

dern

a fö

r per

sona

lens

pen

sion

er.

Page 59: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 57

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

6.2

Fina

nsie

rings

anal

ys fö

r lan

dstin

g120

09 (m

nkr)

, inv

este

rings

verk

sam

het,

finan

sier

ings

verk

sam

het

Huv

udm

anBr

utto

-Fö

rsäl

jnin

gs-

Inve

ster

ing

Förs

äljn

ing

Erhå

llna

Inve

ste-

Nyu

pp-

Am

orte

ring

Ökn

ing/

Fina

nsi-

ÅRE

TSLi

kvid

aLi

kvid

ain

vest

erin

g i

pris

iav

inve

st.

rings

-ta

gna

av

min

sk-

erin

gs-

KASS

A-

med

el v

idm

edel

vid

mat

erie

lla/

mat

erie

lla/

finan

siel

lafin

ansi

ella

bidr

ag, ö

vr.

verk

sam

-lå

n (+

)sk

uld

(–)

ning

av

verk

sam

-FL

ÖD

Eår

ets

året

s im

mat

erie

llaim

mat

erie

llaan

lägg

n.an

lägg

n.in

vest

.he

ten

lång

fris

tiga

hete

nbö

rjan

slut

anlä

ggn.

tillg

.(–)

anlä

ggn.

tillg

.(+)

tillg

.(–)

tillg

.(+)

inko

mst

er(+

)to

talt

ford

ringa

rto

talt

Stoc

khol

m–2

013

37–2

105

00

–4 0

8163

2–2

004

–12

–1 3

84–1

9120

817

Sörm

land

–494

68–3

501

0–7

750

0–3

17–3

1752

11 0

931 6

14Sö

rmla

nd–2

1183

–138

00

–266

00

00

600

267

867

Öst

ergö

tland

–8

1180

–20

30–7

030

00

01 1

765

135

6 31

1Jö

nköp

ing

–441

40

020

–418

00

22

823

3 20

24

025

Kron

ober

g–1

385

00

1–1

320

00

042

625

267

8Ka

lmar

–3

783

00

12–3

630

00

036

870

01 0

68Bl

ekin

ge–2

568

00

16–2

320

0–4

–462

283

344

Skån

e–1

434

356

–634

4–1

046

0–5

3–8

1–1

342

316

1 704

4 02

1H

alla

nd–3

933

00

0–3

900

02

238

02

010

2 39

0V

:a G

ötal

and

–1 7

8154

00

–4–1

731

00

–334

–334

2 06

95

241

7 31

0Vä

rmla

nd–6

311

00

0–6

300

00

013

133

164

Öre

bro

–269

0–2

000

5–4

640

0–3

0–3

035

558

193

6Vä

stm

anla

nd–5

5435

–17

10

–536

1–4

1–2

–52

8836

Dal

arna

–329

00

300

–299

00

00

233

201

434

Gäv

lebo

rg–1

910

–94

411

–243

00

11

352

416

768

Väst

erno

rrla

nd–2

572

00

0–2

550

010

1014

91 2

541 4

02Jä

mtla

nd–1

215

–177

117

0–1

760

–11

038

9413

2Vä

ster

bott

en–5

857

00

26–5

520

–40

–498

1 718

1 816

Nor

rbot

ten

–195

10

00

–194

00

00

697

674

1 371

Sum

ma

–11 4

8275

1–3

089

224

111

–13

486

633

–2 0

66–7

61–2

194

10 5

5125

152

35 7

04G

otla

nd–4

4253

–113

99–2

790

–65

11–5

474

9717

1

1. I l

ands

tinge

t ing

år s

amtli

ga fö

rval

tnin

gsen

hete

r.

Page 60: 7164 560 9

58 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

7Ti

llgån

gar o

ch s

kuld

er 2

009

(mnk

r), s

amm

anfa

ttni

ng

För u

ppgi

fter

om

kon

cern

se

Ekon

omiN

ytt 0

5/10

.

Huv

udm

anA

nläg

gnin

gs-

Bidr

ag ti

llO

msä

ttni

ngs-

SUM

MA

Kort

fris

tiga

Avs

ättn

inga

rLå

ngfr

istig

aSU

MM

AEG

ETtil

lgån

gar

stat

ligtil

lgån

gar

TILL

NG

AR

skul

der

skul

der

AVSÄ

TTN

ING

AR

KAPI

TAL

infr

astr

uktu

rO

CH S

KULD

ER

Stoc

khol

m26

339

04

094

30 4

3311

543

12 8

065

875

30 2

2420

9U

ppsa

la4

130

317

2 63

97

086

2 36

92

335

34

707

2 37

9Sö

rmla

nd2

824

317

1 337

4 47

81 5

551 5

450

3 09

91 3

79Ö

ster

götla

nd2

....

....

....

....

..Jö

nköp

ing2

....

....

....

....

..Kr

onob

erg

1 275

01 5

382

812

996

814

01 8

101 0

02Ka

lmar

1 9

050

2 15

74

062

1 364

1 103

02

467

1 595

Blek

inge

1 480

01 6

853

166

997

829

281 8

541 3

12Sk

åne

10 8

0850

6 91

117

770

8 29

56

072

3 57

817

945

-175

Hal

land

2 82

318

03

027

6 03

01 6

431 0

5322

42

920

3 11

0V

:a G

ötal

and

11 7

040

11 7

0423

408

10 3

618

144

618

511

4 89

7Vä

rmla

nd2

455

01 4

673

922

1 856

1 190

403

086

836

Öre

bro

3 09

10

1 640

4 73

11 6

651 7

310

3 39

61 3

35Vä

stm

anla

nd1 8

0130

72

214

4 32

21 4

521 5

405

2 99

71 3

25D

alar

na1 7

500

1 473

3 22

31 6

361 3

616

3 00

322

0G

ävle

borg

3 02

80

1 319

4 34

71 6

141 2

860

2 90

01 4

47Vä

ster

norr

land

2 04

90

1 867

3 91

51 3

101 2

2311

2 54

41 3

72Jä

mtla

nd1 4

110

749

2 16

075

857

50

1 333

827

Väst

erbo

tten

2 28

30

2 48

14

764

1 562

1 495

223

079

1 685

Nor

rbot

ten

2 00

70

3 04

95

056

1 467

1 203

442

714

2 34

2Su

mm

a189

768

1 171

63 17

015

4 10

956

718

50 13

59

841

116

693

37 4

17G

otla

nd3

099

050

53

604

923

367

713

2 00

41 6

00

Pens

ions

kost

nade

r ber

äkna

de e

nlig

t ful

lfond

erin

gsm

odel

l2

Öst

ergö

tland

3 71

70

7 26

410

981

2 48

29

532

012

014

-1 0

33Jö

nköp

ing

2 88

80

4 55

67

444

1 793

6 64

10

8 43

4-9

90

1. Su

mm

an b

eräk

nad

enlig

t bla

ndm

odel

len

för s

amtli

ga.

2. L

ands

tinge

n i Ö

ster

götla

nd o

ch Jö

nköp

ings

län

anvä

nder

i si

na re

dovi

snin

gar d

en

s k

fullf

onde

rings

mod

elle

n fö

r ber

äkni

ng a

v ko

stna

dern

a fö

r per

sona

lens

pen

sion

er.

Page 61: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 59

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

8A

nläg

gnin

gstil

lgån

gar 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anIm

-By

ggna

der

dära

vM

aski

ner

dära

vFi

nan-

dära

vva

rav

dära

vdä

rav

vara

vSU

MM

ABi

drag

mat

erie

llaoc

h m

ark

och

leas

ing–

siel

laak

tier

hos

oblig

atio

ner

lång

fris

tiga

hos

AN

LÄG

G-

till s

tatli

gan

lägg

ning

s-m

ark

inve

ntar

ier

avta

lan

lägg

ning

s-oc

hko

ncer

n–oc

h an

dra

ford

ringa

rko

ncer

n–N

ING

S-in

fras

truk

tur

tillg

ånga

rtil

lgån

gar

ande

lar

före

tage

nvä

rdep

appe

rfö

reta

gen

TILL

NG

AR

Stoc

khol

m0

11 8

511 4

923

136

3811

352

5 38

45

384

45

964

5 62

926

339

0U

ppsa

la12

32

919

275

661

042

720

735

065

04

130

317

Sörm

land

51 1

0527

406

01 3

0884

418

464

00

2 82

431

ster

götla

nd58

1 990

551 6

500

1918

180

10

3 71

70

Jönk

öpin

g59

2 20

736

525

098

2411

081

792

888

0Kr

onob

erg

094

10

293

041

99

032

321 2

750

Kalm

ar0

1 431

045

60

186

50

120

1 905

0Bl

ekin

ge0

1 163

031

50

32

00

10

1 480

0Sk

åne

446

485

444

041

986

238

101

00

175

010

808

50H

alla

nd0

2 19

326

576

054

4644

08

02

823

180

V:a

Göt

alan

d3

7 88

375

2 68

30

1 135

192

190

094

480

111

704

0Vä

rmla

nd0

2 08

813

362

05

50

00

02

455

rebr

o0

2 08

021

139

50

616

3020

401

195

150

3 09

10

Väst

man

land

391 4

0913

322

931

3129

00

01 8

0130

7D

alar

na0

1 040

1161

30

9726

2170

10

1 750

0G

ävle

borg

21 1

120

294

01 6

2041

01 6

460

03

028

0Vä

ster

norr

land

01 7

290

305

015

140

02

02

049

0Jä

mtla

nd0

671

220

40

536

104

046

9-3

70

1 411

0Vä

ster

bott

en17

1 674

1657

90

1312

110

11

2 28

30

Nor

rbot

ten

01 5

6935

410

028

2822

00

02

007

0Su

mm

a35

053

539

2 33

218

225

1 033

17 6

546

937

5 78

73

404

7 44

46

693

89 7

681 1

71G

otla

nd19

2 65

563

293

013

269

5251

120

3 09

90

Page 62: 7164 560 9

60 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

9O

msä

ttni

ngst

illgå

ngar

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anFö

rråd

/Ku

nd-

Övr

iga

dära

vdä

rav

Föru

tbet

alda

Kort

-dä

rav

dära

vKa

ssa

dära

vdä

rav

SUM

MA

Lage

rfo

rdrin

gar

kort

fris

tiga

ford

ringa

rfo

rdrin

gar

kost

nade

rfr

istig

aak

tier o

chob

ligat

ione

roc

h ba

nkka

ssa

bank

OM

SÄTT

NIN

GS-

ford

ringa

rho

s st

aten

hos

och

plac

erin

gar

ande

lar

och

andr

aTI

LLG

ÅN

GA

Rko

ncer

n–up

plup

navä

rde–

före

tage

nin

täkt

erpa

pper

Stoc

khol

m16

678

12

472

1 294

365

658

00

017

314

4 09

4U

ppsa

la68

480

389

215

087

1 225

01 2

2539

01

104

2 63

9Sö

rmla

nd28

8665

280

291

351

010

251

51

51 3

37Ö

ster

götla

nd11

315

821

214

90

470

5 96

61 2

784

372

345

00

7 26

4Jö

nköp

ing

3268

278

188

015

23

386

968

2 41

864

01

24

556

Kron

ober

g41

7111

188

011

452

450

915

678

167

71 5

38Ka

lmar

2560

9826

018

272

437

432

41 0

680

1 068

2 15

7Bl

ekin

ge56

4915

911

20

651 0

1251

649

634

40

203

1 685

Skån

e27

444

472

620

712

1 446

3 06

42

579

957

953

76

911

Hal

land

9467

5342

042

31 8

2835

11 4

7756

20

562

3 02

7V

:a G

ötal

and

375

747

1 528

816

01 7

435

925

312

5 61

31 3

850

1 385

11 7

04Vä

rmla

nd18

5613

876

029

279

947

332

616

41

163

1 467

Öre

bro

127

155

300

185

012

156

60

150

371

137

01 6

40Vä

stm

anla

nd30

5023

516

34

135

1 729

733

996

360

362

214

Dal

arna

2613

228

223

30

107

492

049

243

41

433

1 473

Gäv

lebo

rg61

8128

619

70

123

00

076

80

201

1 319

Väst

erno

rrla

nd10

261

303

145

01

1 138

239

899

262

0-1

451 8

67Jä

mtla

nd16

3161

10

118

391

039

113

20

374

9Vä

ster

bott

en31

213

542

036

11 8

220

1 822

00

02

481

Nor

rbot

ten

3267

5151

015

91 3

6931

31 0

561 3

711

1 370

3 04

9Su

mm

a1 7

163

857

7 80

04

216

380

7 04

932

311

6 06

822

752

10 4

3821

6 98

663

170

Got

land

2166

5642

017

022

022

171

117

050

5

Page 63: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 61

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

10Ko

rtfr

istig

a sk

ulde

r 200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anKO

RT-

dära

vdä

rav

dära

vdä

rav

vara

vdä

rav

dära

vU

PPLU

PNA

dära

vdä

rav

SUM

MA

FRIS

TIG

Ale

vera

n–av

räkn

ing,

kort

fris

tigko

rtfr

istig

atil

lko

rtfr

istig

ask

ulde

rKO

STN

AD

ERup

plup

naup

plup

naKO

RTFR

ISTI

GA

SKU

LDER

törs

–fa

ctor

ing

del a

vlå

nesk

ulde

rko

ncer

n–lå

n i

till

OCH

R-se

mes

ter

pens

ions

–SK

ULD

ER O

CH

skul

der

leas

ing–

före

tag

utlä

ndsk

stat

enU

TBET

ALD

A

löne

rko

stna

der

UPP

LUPN

Ask

uld

valu

taIN

TÄKT

ERin

d. d

elen

KOST

NA

DER

Stoc

khol

m7

363

3 78

60

1399

71 1

210

1 186

4 18

078

343

611

543

Upp

sala

1 136

636

00

00

015

71 2

3326

415

62

369

Sörm

land

546

411

00

00

00

1 009

157

101

1 555

Öst

ergö

tland

1 002

862

00

00

00

1 480

272

170

2 48

2Jö

nköp

ing

618

00

00

00

01 1

740

01 7

93Kr

onob

erg

288

197

00

00

091

708

256

8699

6Ka

lmar

439

279

00

00

010

492

522

690

1 364

Blek

inge

304

221

00

00

029

693

176

6899

7Sk

åne

3 41

82

587

040

5959

02

4 87

775

746

98

295

Hal

land

483

464

00

00

01

1 160

182

951 6

43V

:a G

ötal

and

3 63

32

479

00

00

088

6 72

998

765

010

361

Värm

land

946

560

00

300

00

091

024

098

1 856

Öre

bro

619

408

00

3434

090

1 046

199

127

1 665

Väst

man

land

687

328

04

6161

015

576

520

087

1 452

Dal

arna

1 125

457

00

00

029

651

118

512

01 6

36G

ävle

borg

720

516

00

00

016

689

419

210

41 6

14Vä

ster

norr

land

347

221

00

00

00

963

238

105

1 310

Jäm

tland

324

153

00

00

011

143

483

5575

8Vä

ster

bott

en39

422

40

06

00

01 1

6835

713

91 5

62N

orrb

otte

n67

150

90

018

180

130

796

347

107

1 467

Sum

ma

25 0

6315

297

057

1 475

1 293

02

606

31 6

556

101

3 26

356

718

Got

land

346

169

00

50

017

257

718

888

923

Page 64: 7164 560 9

62 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

11A

vsät

tnin

g oc

h lå

ngfr

istig

a sk

ulde

r 200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anAV

SÄTT

-dä

rav

LÅN

G-

dära

vdä

rav

dära

vdä

rav

dära

vPE

NSI

ON

S-dä

rav

NIN

GA

Rav

sätt

ning

arFR

ISTI

GA

chec

k–lå

n i

skul

der

lång

fris

tiglå

ngfr

istig

aSK

ULD

löne

skat

tfö

r pen

sion

erSK

ULD

ERrä

knin

gs–

bank

ertil

l när

–le

asin

g–lå

n i u

t–IN

OM

intjä

nade

kred

itoc

h kr

edit–

ståe

nde

skul

dlä

ndsk

LIN

JEN

fr.o.

m. 1

998

inst

itut

före

tag

valu

ta

Stoc

khol

m12

806

10 8

875

875

05

850

026

022

926

4 47

6U

ppsa

la2

335

1 766

30

00

00

5 10

999

7Sö

rmla

nd1 5

451 0

540

00

00

03

938

769

Öst

ergö

tland

2..

....

....

....

....

..Jö

nköp

ing2

....

....

....

....

....

Kron

ober

g81

469

60

00

00

02

869

560

Kalm

ar1 1

0395

20

00

00

03

860

754

Blek

inge

829

656

280

00

00

2 84

955

6Sk

åne

6 07

25

126

3 57

80

1 796

01 6

060

17 2

853

375

Hal

land

1 053

863

224

00

430

03

551

693

V:a

Göt

alan

d8

144

6 67

76

06

00

023

192

4 52

3Vä

rmla

nd1 1

901 0

0640

00

00

05

222

1 020

Öre

bro

1 731

1 443

00

00

00

5 36

11 0

50Vä

stm

anla

nd1 5

401 0

745

00

05

03

942

770

Dal

arna

1 361

1 182

60

00

00

4 90

295

7G

ävle

borg

1 286

1 107

00

00

00

5 06

999

0Vä

ster

norr

land

1 223

1 065

110

00

00

4 55

689

0Jä

mtla

nd57

549

30

00

00

02

322

453

Väst

erbo

tten

1 495

1 316

220

00

00

5 30

31 0

35N

orrb

otte

n1 2

031 0

4144

00

00

04

996

975

Sum

ma1

50 13

541

642

9 84

10

7 65

143

1 637

013

9 59

527

253

Got

land

367

305

713

064

60

00

2 37

646

4

Pens

ions

kost

nade

r ber

äkna

de e

nlig

t ful

lfond

erin

gsm

odel

l2

Öst

ergö

tland

9 53

29

158

00

00

00

00

Jönk

öpin

g6

641

6 42

40

00

00

00

0

1. Su

mm

an b

eräk

nad

enlig

t bla

ndm

odel

len

för s

amtli

ga.

2. L

ands

tinge

n i Ö

ster

götla

nd o

ch Jö

nköp

ings

län

anvä

nder

i si

na re

dovi

snin

gar d

en

s k

fullf

onde

rings

mod

elle

n fö

r ber

äkni

ng a

v ko

stna

dern

a fö

r per

sona

lens

pen

sion

er.

Page 65: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 63

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

12Ve

rksa

mhe

tens

ext

erna

kos

tnad

er 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Utb

etal

daKö

p av

Läm

nade

Mat

eria

l ink

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

TOTA

LAsk

atte

fri

kost

nade

rpe

nsio

ner

verk

sam

het

bidr

aglä

kem

edel

förlu

st v

id a

v-EX

TERN

Aer

sätt

ning

pers

onal

inkl

inom

läke

med

els-

yttr

ing

och

KOST

NA

DER

löne

skat

tfö

rmån

enav

skriv

ning

Stoc

khol

m10

229

4 49

578

318

357

8 04

27

902

7 41

11 0

6658

285

Upp

sala

3

608

1 585

181

704

313

1 841

1 266

415

9 91

3Sö

rmla

nd2

334

1 073

134

767

198

1 268

817

209

6 80

ster

götla

nd3

849

1 775

238

740

476

2 11

51 3

6039

410

947

Jönk

öpin

g3

241

1 425

173

808

221

1 612

817

276

8 57

3Kr

onob

erg

1 655

738

102

533

145

861

358

180

4 57

2Ka

lmar

2 07

294

313

952

820

81 1

3155

521

65

792

Blek

inge

1 639

681

8836

013

182

038

115

54

254

Skån

e10

533

4 61

470

15

224

958

6 44

23

401

832

32 7

05H

alla

nd2

196

983

121

1 453

110

1 373

651

229

7 11

5V

:a G

ötal

and

14 8

236

492

782

2 65

12

578

7 36

95

279

1 117

41 0

90Vä

rmla

nd2

332

1 040

208

674

331

1 288

686

251

6 81

rebr

o2

916

1 257

187

485

313

1 462

689

227

7 53

5Vä

stm

anla

nd2

063

912

139

1 023

150

1 179

542

179

6 18

7D

alar

na2

787

1 152

173

585

292

1 399

841

226

7 45

5G

ävle

borg

2 37

11 0

0420

498

121

11 3

5180

215

77

081

Väst

erno

rrla

nd2

375

1 036

172

653

176

1 318

834

189

6 75

3Jä

mtla

nd

1 265

534

9637

213

057

644

991

3 51

2Vä

ster

bott

en3

229

1 420

164

355

346

1 538

902

278

8 23

1N

orrb

otte

n2

436

1 114

165

603

185

1 287

913

275

6 97

8Su

mm

a77

952

34 2

724

948

37 8

5715

512

44 13

128

954

6 96

225

0 59

0

Page 66: 7164 560 9

64 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

13Ko

stna

der f

ör m

ater

ial o

ch tj

änst

er 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anVe

rksa

m-

Läke

med

el,

dära

vdä

rav

dära

vM

ater

ial

dära

vLo

kal-

Ener

giTr

an-

Rese

-Fö

rsäk

rings

vrig

tSU

MM

Ahe

tsan

-sj

ukvå

rds-

läke

med

ellä

kem

edel

sjuk

vård

s–oc

h liv

smed

eloc

hm

msp

orte

rko

st-

avgi

fter

och

MAT

ERIA

Lkn

utna

artik

lar

mm

inom

mm

uta

nför

artik

lar

varo

roc

h öv

riga

fast

ig-

och

nade

röv

riga

risk-

OCH

tjäns

ter

och

med

i-lä

ke–

läke

–oc

hrå

varo

rhe

ts-

frak

ter

kost

nade

rTJ

ÄN

STER

cins

ktm

edel

s–m

edel

s–m

edic

insk

tko

stna

der

mat

eria

lfö

rmån

enfö

rmån

enm

ater

ial1

Stoc

khol

m2

363

7 01

44

514

1 008

1 492

545

130

2 15

217

293

4527

02

613

15 3

12U

ppsa

la23

11 5

3673

327

552

892

2133

413

596

2160

602

3 10

7Sö

rmla

nd37

397

459

819

917

711

734

154

8667

1445

255

2 08

ster

götla

nd26

71 6

3483

634

944

926

382

357

110

9032

6365

83

475

Jönk

öpin

g16

81 2

2176

919

525

725

147

224

9191

2344

317

2 42

9Kr

onob

erg

7368

743

211

414

172

2479

4135

1224

195

1 219

Kalm

ar13

788

850

814

223

812

337

131

6466

1833

226

1 686

Blek

inge

8361

238

056

176

9919

4949

813

2626

21 2

00Sk

åne

613

5 30

02

942

911

1 447

484

169

885

257

2178

232

1 972

9 84

3H

alla

nd16

31 0

6967

115

524

311

117

9878

6116

4138

62

023

V:a

Göt

alan

d1 5

925

415

3 34

71 0

451 0

241 2

5213

71 2

6533

833

610

526

82

076

12 6

48Vä

rmla

nd18

11 0

3766

916

919

913

139

107

6882

1238

318

1 974

Öre

bro

127

1 106

586

195

327

146

3715

884

8324

4437

92

151

Väst

man

land

123

891

585

164

142

174

3368

6573

1339

275

1 721

Dal

arna

200

1 118

666

210

245

151

4815

968

8719

3540

32

240

Gäv

lebo

rg22

11 0

6963

519

324

114

141

127

6797

2442

366

2 15

4Vä

ster

norr

land

169

1 007

602

160

236

169

317

782

8222

4040

32

152

Jäm

tland

123

418

268

2412

610

117

7726

6020

1818

11 0

25Vä

ster

bott

en19

91 2

6161

926

737

693

4519

287

115

4538

410

2 43

9N

orrb

otte

n18

792

759

916

316

523

347

190

8417

646

3931

82

200

Sum

ma

7 59

435

184

20 9

605

992

8 22

94

748

1 028

6 98

31 9

002

018

602

1 440

12 6

1673

085

1. In

klus

ive

kost

nad

för v

acci

n.

Page 67: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 65

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

14Ve

rksa

mhe

tens

ext

erna

intä

kter

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

g Fö

rsäl

jnin

g Fö

rsäl

jnin

g Er

hålln

vrig

aTO

TALA

avgi

fter

avav

avbi

drag

intä

kter

EXTE

RNA

och

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lIN

TÄKT

ER (e

xkl

andr

aoc

h va

ror

intä

kter

uta

nför

avgi

fter

verk

sam

hets

-re

sulta

tet)

Stoc

khol

m56

91 1

181 9

3882

2 13

850

06

345

Upp

sala

27

41 8

4743

89

407

239

3 21

4Sö

rmla

nd25

538

116

451

179

941 1

24Ö

ster

götla

nd29

397

422

132

404

119

2 04

4Jö

nköp

ing

304

329

145

6318

620

1 047

Kron

ober

g13

335

352

810

012

659

Kalm

ar20

917

012

644

138

469

1Bl

ekin

ge12

915

558

6911

75

533

Skån

e83

63

004

609

118

1 277

135

858

Hal

land

185

296

126

6313

92

811

V:a

Göt

alan

d1 2

511 5

3475

225

81 4

0339

95

596

Värm

land

267

9096

8113

030

694

Öre

bro

228

581

136

6020

311

31 3

21Vä

stm

anla

nd11

389

101

6714

932

551

Dal

arna

237

330

179

2316

626

961

Gäv

lebo

rg11

613

218

25

204

564

4Vä

ster

norr

land

195

301

125

6211

313

808

Jäm

tland

10

116

025

4713

338

504

Väst

erbo

tten

229

906

435

7846

051

2 15

9N

orrb

otte

n26

221

517

248

139

2786

3Su

mm

a6

186

12 9

646

080

1 269

8 18

51 7

4236

426

Page 68: 7164 560 9

66 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

15Pa

tient

avgi

fter

och

and

ra a

vgift

er 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anFr

ånFr

ånFr

ånFr

ånÖ

vrig

aSU

MM

Apa

tient

erpa

tient

erpa

tient

erpa

tient

erav

gift

erPA

TIEN

T-fö

rfö

rfö

r fö

r hem

-AV

GIF

TER

öppe

nsl

uten

tand

vård

sjuk

vård

O

CH A

ND

RAvå

rdvå

rdm

mAV

GIF

TER

Stoc

khol

m33

959

90

163

569

Upp

sala

103

2514

50

127

4Sö

rmla

nd10

319

129

04

255

Öst

ergö

tland

112

1913

10

3229

4Jö

nköp

ing

120

2016

03

030

4Kr

onob

erg

5712

5012

213

3Ka

lmar

9313

970

721

0Bl

ekin

ge46

1162

19

129

Skån

e33

377

419

61

836

Hal

land

6216

9214

018

5V

:a G

ötal

and

417

9368

644

111 2

51Vä

rmla

nd97

1713

714

226

rebr

o81

2011

08

922

8Vä

stm

anla

nd70

1822

30

113

Dal

arna

9719

114

53

237

Gäv

lebo

rg86

160

49

116

Väst

erno

rrla

nd56

1899

616

195

Jäm

tland

458

432

410

1Vä

ster

bott

en82

1912

30

522

9N

orrb

otte

n86

1815

40

326

1Su

mm

a2

484

519

2 78

112

228

06

186

Page 69: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 67

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

16Pa

tient

avgi

fter

och

and

ra a

vgift

er 2

009

(kr/

inv)

Huv

udm

anFr

ånFr

ånFr

ån

Från

Övr

iga

SUM

MA

patie

nter

patie

nter

patie

nter

patie

nter

av

gift

erPA

TIEN

T-fö

rfö

rfö

rfö

r hem

-AV

GIF

TER

öppe

nsl

uten

tand

vård

sjuk

vård

OCH

AN

DRA

rdvå

rdm

mAV

GIF

TER

Stoc

khol

m1

168

294

081

282

Upp

sala

310

7543

70

382

6Sö

rmla

nd38

371

479

015

948

Öst

ergö

tland

262

4430

70

7568

8Jö

nköp

ing

358

6147

610

090

4Kr

onob

erg

312

6827

165

1272

8Ka

lmar

398

5641

50

3089

9Bl

ekin

ge29

972

407

759

845

Skån

e27

063

340

50

679

Hal

land

210

5531

047

062

2V

:a G

ötal

and

266

5943

728

779

7Vä

rmla

nd35

562

501

517

977

Öre

bro

290

7239

429

3281

8Vä

stm

anla

nd27

872

8812

045

0D

alar

na35

069

412

1712

859

Gäv

lebo

rg31

359

013

3441

9Vä

ster

norr

land

230

7440

826

6480

1Jä

mtla

nd35

267

340

1428

801

Väst

erbo

tten

316

7547

50

2088

6N

orrb

otte

n34

572

618

012

1 048

Sum

ma

268

5630

013

3066

6

1. St

ockh

olm

s lä

ns la

ndst

ings

låga

siff

ror b

eror

att s

tor d

el a

v ve

rksa

mhe

ten

är b

olag

iser

ad/p

rivat

iser

ad.

Page 70: 7164 560 9

68 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

17Sp

ecia

ldes

tiner

ade

stat

sbid

rag

sam

t övr

iga

bidr

ag 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anSp

ecia

l-Pe

rson

al-

6-pr

ocen

tigEU

vrig

aSU

MM

Ade

stin

erad

ean

knut

naer

sätt

n. v

idbi

drag

bidr

agBI

DRA

Gst

atsb

idra

gst

atsb

idra

gup

phan

dlin

g

Stoc

khol

m1 0

349

1 117

1-2

32

138

Upp

sala

335

234

036

407

Sörm

land

133

530

38

179

Öst

ergö

tland

325

642

130

404

Jönk

öpin

g15

17

172

1018

6Kr

onob

erg

453

140

3710

0Ka

lmar

113

116

07

137

Blek

inge

365

90

6811

7Sk

åne

775

1015

36

333

1 277

Hal

land

803

450

1013

9V

:a G

ötal

and

1 090

3219

19

821 4

03Vä

rmla

nd10

44

140

813

rebr

o15

35

161

2820

3Vä

stm

anla

nd86

435

024

149

Dal

arna

126

515

020

166

Gäv

lebo

rg13

03

401

3020

4Vä

ster

norr

land

724

200

1811

3Jä

mtla

nd86

510

032

133

Väst

erbo

tten

357

721

570

460

Nor

rbot

ten

936

213

1613

9Su

mm

a5

323

125

1 859

3384

48

183

Page 71: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 69

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

18Sp

ecia

ldes

tiner

ade

stat

sbid

rag

sam

t övr

iga

bidr

ag 2

009

(kr/

inv)

Huv

udm

anSp

ecia

l-Pe

rson

al-

6-pr

ocen

tigEU

vrig

aSU

MM

Ade

stin

erad

ean

knut

naer

sätt

n. v

idbi

drag

bidr

agBI

DRA

Gst

atsb

idra

gst

atsb

idra

gup

phan

dlin

g

Stoc

khol

m51

24

553

1-1

11 0

59U

ppsa

la1 0

096

102

010

81 2

26Sö

rmla

nd49

419

112

1130

665

Öst

ergö

tland

761

1498

270

946

Jönk

öpin

g45

020

496

2855

4Kr

onob

erg

247

1579

020

354

4Ka

lmar

484

468

030

586

Blek

inge

235

3258

044

376

7Sk

åne

629

812

45

271

1 037

Hal

land

271

1115

10

3546

8V

:a G

ötal

and

694

2012

26

5289

4Vä

rmla

nd38

115

510

2947

rebr

o54

918

574

100

728

Väst

man

land

342

1613

90

9559

3D

alar

na45

517

560

7159

9G

ävle

borg

471

1214

35

107

738

Väst

erno

rrla

nd29

416

810

7446

6Jä

mtla

nd67

936

770

255

1 047

Väst

erbo

tten

1 379

2780

2027

21 7

79N

orrb

otte

n37

324

8412

6455

8Su

mm

a57

313

200

491

881

Page 72: 7164 560 9

70 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. TabellbilagaTa

bell

E 19

.1Fö

rsäl

jnin

g av

ver

ksam

het,

verk

sam

hets

inde

lat (

kont

o 31

–33)

200

9 (m

nkr)

Om

råde

Land

stin

g/La

ndst

ings

-Ko

mm

uner

Kom

mun

al-

Priv

ata

Stat

1Id

eella

Hus

håll

Länd

erLä

nder

TOTA

LTre

gion

eräg

da fö

reta

g in

kl

förb

und

före

tag/

reni

ngar

oc

h in

omut

anfö

rBE

LOPP

inom

ege

n KC

R G

otla

ndvå

rdgi

vare

o st

iftel

ser

indi

vide

rEU

EU

Prim

ärvå

rd27

32

255

9451

068

00

520

Spec

ialis

erad

som

atis

k vå

rd6

354

118

185

110

125

11

3327

37

071

Spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vård

784

2125

05

391

490

092

6Ta

ndvå

rd26

10

09

1 030

020

00

1 087

Övr

ig h

älso

- och

sju

kvår

d18

90

119

022

100

04

00

437

Sum

ma

7 62

714

335

47

231

1 471

217

427

310

041

Utb

ildni

ng25

057

121

1529

04

00

667

Kultu

r0

013

025

94

40

055

Traf

ik o

ch in

frast

rukt

ur0

034

80

462

30

1 296

–125

01 9

85A

llmän

regi

onal

utv

eckl

ing

00

00

00

00

00

1Se

rvic

ever

ksam

hete

r14

9–5

210

1923

03

60

215

Tota

lt (e

xkl p

ol v

erks

amhe

t)7

801

138

1 309

2875

31 5

356

1 482

-91

312

964

1. Fö

r om

råde

t Tan

dvår

d in

går e

rsät

tnin

g frå

n Fö

rsäk

rings

kass

an.

Tabe

ll E

19.2

Köp

av v

erks

amhe

t, ve

rksa

mhe

tsin

dela

t (ko

nto

50–5

4) 2

009

(mnk

r)

Om

råde

Land

stin

g/La

ndst

ings

-Ko

mm

uner

Kom

mun

al-

Priv

ata

Stat

Idee

llaH

ushå

llLä

nder

Länd

erTO

TALT

regi

oner

ägda

före

tag

inkl

rbun

dfö

reta

g/

före

ning

ar

och

inom

utan

för

BELO

PPin

om e

gen

KCR

Got

land

vård

giva

reoc

h st

iftel

ser

indi

vide

rEU

EU

Prim

ärvå

rd29

311

624

112

8 62

1–1

631

10

9 34

8Sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

vård

6 68

55

660

8611

6 38

212

408

713

019

264

Spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vård

659

731

–11 2

040

88–1

10

1 987

Tand

vård

2176

30

073

343

110

00

1 571

Övr

ig h

älso

- och

sju

kvår

d10

920

1310

1 124

68

02

01 2

91Su

mm

a7

766

6 56

537

131

18 0

6461

568

1918

033

461

Utb

ildni

ng16

09

3131

041

50

013

4Ku

ltur

00

759

160

40

00

86Tr

afik

och

infra

stru

ktur

032

129

03

135

00

30

03

298

Allm

än re

gion

al u

tvec

klin

g0

00

270

00

00

027

Serv

icev

erks

amhe

ter

4375

60

548

–52

216

70

084

4To

talt

(exk

l pol

ver

ksam

het)

7 82

46

672

522

148

21 7

949

828

3318

037

849

Page 73: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 71

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

20.1

Förs

äljn

ing

av v

erks

amhe

t (ko

nto

31–3

3) 2

009

(mnk

r)

Om

råde

Land

stin

g/La

ndst

ings

-Ko

mm

uner

Kom

mun

al-

Priv

ata

Stat

1Id

eella

Hus

håll

Länd

erLä

nder

TOTA

LTre

gion

eräg

da fö

reta

g in

klfö

rbun

dfö

reta

g/fö

reni

ngar

och

inom

utan

för

BELO

PPin

om e

gen

Got

land

vård

giva

reoc

h in

divi

der

EUEU

KCR

stift

else

r

Stoc

khol

m68

875

820

3595

211

031

01 1

18U

ppsa

la

1 689

027

057

740

00

01 8

47Sö

rmla

nd21

50

119

06

330

80

038

ster

götla

nd75

50

130

6-3

800

50

197

4Jö

nköp

ing

142

075

012

980

10

032

9Kr

onob

erg

262

013

015

600

40

035

3Ka

lmar

112

02

01

550

00

017

0Bl

ekin

ge10

80

20

638

00

00

155

Skån

e75

036

383

048

917

30

1 299

-124

03

004

Hal

land

202

01

048

430

11

029

6V

:a G

ötal

and

938

2217

00

5932

91

112

21 5

34Vä

rmla

nd35

03

00

510

10

090

Öre

bro

431

032

04

960

150

058

1Vä

stm

anla

nd67

15

03

130

00

089

Dal

arna

206

062

02

590

10

033

0G

ävle

borg

110

311

01

32

20

013

2Vä

ster

norr

land

172

063

08

390

190

030

1Jä

mtla

nd

840

2322

228

01

00

160

Väst

erbo

tten

785

036

04

790

20

090

6N

orrb

otte

n51

071

04

890

10

021

5Su

mm

a 7

801

138

1 309

2875

31 5

356

1 482

-91

312

964

1. H

är in

går F

örsä

krin

gska

ssan

s er

sätt

ning

för T

andv

ård.

Page 74: 7164 560 9

72 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

20.2

Köp

av v

erks

amhe

t (ko

nto

50–5

4) 2

009

(mnk

r)

Om

råde

Land

stin

g/La

ndst

ings

-Ko

mm

uner

Kom

mun

al-

Priv

ata

Stat

Idee

llaH

ushå

llLä

nder

Länd

erTO

TALT

regi

oner

ägda

före

tag

inkl

förb

und

före

tag/

före

ning

aroc

hin

omut

anfö

rBE

LOPP

inom

ege

nG

otla

ndvå

rdgi

vare

och

indi

vide

rEU

EUKC

Rst

iftel

ser

Stoc

khol

m69

16

459

154

-310

382

-20

687

70

018

357

Upp

sala

24

90

50

446

03

10

070

4Sö

rmla

nd51

90

150

225

08

00

076

ster

götla

nd20

70

519

500

08

01

074

0Jö

nköp

ing

553

02

023

00

201

20

808

Kron

ober

g33

20

10

196

04

00

053

3Ka

lmar

382

02

013

91

40

00

528

Blek

inge

260

07

080

70

60

036

0Sk

åne

425

113

30

4 64

514

05

10

5 22

4H

alla

nd70

00

1712

760

40

50

00

1 453

V:a

Göt

alan

d33

60

905

2 15

55

500

90

2 65

1Vä

rmla

nd47

90

00

181

013

01

067

rebr

o21

10

20

265

00

51

048

5Vä

stm

anla

nd40

210

530

047

81

60

10

1 023

Dal

arna

436

04

013

90

30

20

585

Gäv

lebo

rg45

110

719

038

80

160

00

981

Väst

erno

rrla

nd36

60

10

285

00

01

065

3Jä

mtla

nd

253

013

010

10

41

00

372

Väst

erbo

tten

146

02

019

71

46

00

355

Nor

rbot

ten

426

019

015

70

10

00

603

Sum

ma

7 82

46

672

522

148

21 7

959

835

3319

037

857

Page 75: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 73

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

21Lä

mna

de b

idra

g (k

onto

58)

200

9 (m

nkr)

Om

råde

Land

stin

g/La

ndst

ings

-Ko

mm

uner

Kom

mun

al-

Priv

ata

Stat

Idee

llaH

ushå

llLä

nder

Länd

erTO

TALT

regi

oner

ägda

före

tag

inkl

förb

und

före

tag/

före

ning

aroc

hin

omut

anfö

rBE

LOPP

inom

ege

nG

otla

ndvå

rdgi

vare

och

indi

vide

rEU

EUKC

Rst

iftel

ser

Stoc

khol

m2

6 31

71 0

120

9515

446

20

00

8 04

2U

ppsa

la

425

41

153

134

10

031

3Sö

rmla

nd0

133

025

40

340

20

198

Öst

ergö

tland

1125

42

124

459

193

00

476

Jönk

öpin

g0

149

410

20

550

00

221

Kron

ober

g0

00

104

41

341

00

145

Kalm

ar0

132

163

01

100

10

208

Blek

inge

075

039

150

20

00

131

Skån

e4

264

190

732

633

114

155

095

8H

alla

nd0

890

71

012

10

011

0V

:a G

ötal

and

01 6

6020

940

369

1928

02

00

2 57

8Vä

rmla

nd0

012

165

118

1521

00

033

rebr

o9

189

65

1616

710

00

313

Väst

man

land

193

17

215

310

00

150

Dal

arna

1513

11

1517

111

11

10

292

Gäv

lebo

rg13

111

412

40

680

00

211

Väst

erno

rrla

nd3

130

53

290

70

00

176

Jäm

tland

1

931

76

021

10

013

0Vä

ster

bott

en1

104

614

941

340

00

034

6N

orrb

otte

n6

8011

046

436

20

018

5Su

mm

a 69

10 2

571 4

6679

81 1

0132

21 4

6028

80

15 5

12

Page 76: 7164 560 9

74 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

22In

vest

erin

gsut

gift

er o

ch in

vest

erin

gsin

kom

ster

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anM

ark

och

Inve

ntar

ier

Inkö

p av

TO

TALA

vara

vFö

rsäl

jnin

gspr

is

Förs

äljn

ing

Erhå

llna

TOTA

LAby

ggna

der

finan

siel

la

INV

ESTE

- le

asin

gm

ater

iella

/av

fina

nsie

lla

inve

ster

ings

-IN

VES

TE-

anlä

ggni

ngs-

RIN

GS-

imm

ater

iella

an

lägg

ning

s-bi

drag

, övr

RI

NG

S-til

lgån

gar

UTG

IFTE

Ran

lägg

ning

s-til

lgån

gar

inve

ster

ings

-IN

KOM

STER

tillg

ånga

r in

kom

ster

Stoc

khol

m

1 104

909

2 10

54

118

037

00

37U

ppsa

la29

719

735

084

40

681

069

Sörm

land

8812

313

834

90

830

083

Öst

ergö

tland

27

953

22

813

080

030

110

Jönk

öpin

g29

814

30

441

04

020

24Kr

onob

erg

5484

013

80

50

16

Kalm

ar23

913

90

378

03

012

15Bl

ekin

ge13

412

10

256

08

016

23Sk

åne

787

648

61 4

400

356

344

394

Hal

land

218

175

039

30

30

03

V:a

Göt

alan

d91

886

30

1 781

054

0-4

50Vä

rmla

nd49

513

60

631

01

00

rebr

o13

213

720

046

90

00

55

Väst

man

land

422

132

1757

11

351

036

Dal

arna

153

176

032

90

030

030

Gäv

lebo

rg96

9694

285

00

411

42Vä

ster

norr

land

16

493

025

70

20

02

Jäm

tland

4972

177

298

05

117

012

2Vä

ster

bott

en

324

261

058

50

70

2633

Nor

rbot

ten

6013

50

195

01

00

1Su

mm

a6

311

5 17

23

089

14 5

711

751

224

111

1 085

Page 77: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 75

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

23To

tala

inve

ster

ings

utgi

fter

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anH

älso

- och

Regi

onal

Serv

ice-

TOTA

LAsj

ukvå

rdut

veck

ling

verk

sam

hete

rIN

VES

TERI

NG

S-U

TGIF

TER

1

Stoc

khol

m

631

279

1 104

2 01

3U

ppsa

la42

84

6249

4Sö

rmla

nd16

14

4621

ster

götla

nd

904

717

811

Jönk

öpin

g48

838

544

1Kr

onob

erg

382

9913

8Ka

lmar

242

4690

378

Blek

inge

310

225

256

Skån

e1 0

7812

023

61 4

33H

alla

nd12

20

271

393

V:a

Göt

alan

d1 2

7239

470

1 781

Värm

land

660

565

631

Öre

bro

232

433

269

Väst

man

land

330

022

455

4D

alar

na34

329

232

9G

ävle

borg

890

102

191

Väst

erno

rrla

nd

112

813

725

7Jä

mtla

nd65

155

121

Väst

erbo

tten

38

00

205

585

Nor

rbot

ten

844

107

195

Sum

ma

5 53

152

65

425

11 4

82

1. Ex

klus

ive

inkö

p av

fina

nsie

lla a

nläg

gnin

gstil

lgån

gar.

Page 78: 7164 560 9

76 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

24Ka

pita

ltjän

stko

stna

der 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anH

älso

- H

älso

- och

Regi

onal

Serv

icev

erk-

SUM

MA

och

sjuk

vård

utve

cklin

gsa

mhe

ter

VER

KSA

M-

sjuk

vård

exkl

HET

ERta

ndvå

rd

Stoc

khol

m

692

685

7596

51 7

33U

ppsa

la18

317

61

442

626

Sörm

land

6864

517

224

ster

götla

nd

7265

430

037

6Jö

nköp

ing

6551

732

239

4Kr

onob

erg

4440

219

323

8Ka

lmar

6555

422

028

9Bl

ekin

ge23

170

202

226

Skån

e25

122

691

823

1 165

Hal

land

8579

026

234

7V

:a G

ötal

and

410

368

131 0

621 4

86Vä

rmla

nd56

500

235

291

Öre

bro

310

290

230

333

Väst

man

land

9190

112

421

6D

alar

na33

334

240

278

Gäv

lebo

rg38

381

192

231

Väst

erno

rrla

nd

4338

223

127

6Jä

mtla

nd36

333

9413

2Vä

ster

bott

en

161

147

712

829

7N

orrb

otte

n86

762

286

374

Sum

ma

2 81

32

621

244

6 49

49

551

Page 79: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 77

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

25D

riftk

ostn

ader

häl

so- o

ch s

jukv

ård

2009

(mnk

r)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KOST

NA

DER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Stoc

khol

m8

160

4 32

816

734

209

6 95

03

757

190

26 8

0367

131

Upp

sala

3

079

1 416

696

281 5

3661

912

72

297

9 79

8Sö

rmla

nd1 4

4966

375

817

1 045

279

631 9

886

262

Öst

ergö

tland

3 01

71 3

3173

694

1 673

725

713

136

10 7

81Jö

nköp

ing

2 20

794

177

922

1 251

362

82

613

8 18

3Kr

onob

erg

1 173

554

524

1570

420

139

1 169

4 37

7Ka

lmar

1 482

679

520

1285

533

860

1 880

5 82

6Bl

ekin

ge1 0

7646

235

621

557

173

191 3

744

039

Skån

e8

538

3 97

22

783

130

5 09

01 6

0421

68

711

31 0

45H

alla

nd1 5

6669

51 3

3620

1 090

439

692

071

7 28

4V

:a G

ötal

and

12 4

085

474

2 58

420

05

705

2 98

040

08

999

38 7

51Vä

rmla

nd1 7

6778

467

458

1 066

372

491 9

756

745

Öre

bro

2 13

790

547

053

1 008

327

392

457

7 39

6Vä

stm

anla

nd1 8

3980

91 0

1820

956

366

931 3

796

480

Dal

arna

1 986

848

585

371 0

7544

429

7 80

012

804

Gäv

lebo

rg1 7

3074

397

238

1 104

511

341 4

916

623

Väst

erno

rrla

nd1 7

4771

263

918

1 082

415

362

032

6 68

0Jä

mtla

nd

894

396

355

542

024

331

724

3 06

9Vä

ster

bott

en2

291

979

351

148

1 176

602

451 9

897

580

Nor

rbot

ten

1 917

909

598

2793

653

472

1 877

6 87

0Su

mm

a60

462

27 5

9933

468

1 169

35 2

8015

291

1 689

82 7

6525

7 72

3

Page 80: 7164 560 9

78 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

26D

riftin

täkt

er h

älso

- och

sju

kvår

d 20

09 (m

nkr)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

av tj

änst

erav

mat

eria

lbi

drag

intä

kter

intä

kter

INTÄ

KTER

andr

ave

rksa

mhe

toc

h va

ror

avgi

fter

Stoc

khol

m41

91 0

4315

312

1 590

174

19 5

7222

963

Upp

sala

27

01 8

3294

436

999

674

3 34

2Sö

rmla

nd23

832

278

741

8815

592

ster

götla

nd28

884

946

1338

252

871

2 50

1Jö

nköp

ing

289

236

5420

124

1624

898

7Kr

onob

erg

122

334

131

625

119

655

Kalm

ar20

616

057

666

353

31 0

31Bl

ekin

ge12

614

46

264

111

746

2Sk

åne

832

1 018

274

2991

6-4

3 12

66

190

Hal

land

174

294

1728

133

154

41 1

91V

:a G

ötal

and

1 249

1 347

348

321 1

9016

02

145

6 47

1Vä

rmla

nd25

488

2730

126

2350

41 0

52Ö

rebr

o22

152

455

2215

989

482

1 553

Väst

man

land

112

8724

2812

127

712

1 111

Dal

arna

225

272

296

5415

6 08

66

688

Gäv

lebo

rg11

012

164

114

41

113

554

Väst

erno

rrla

nd19

323

544

1266

751

61 0

74Jä

mtla

nd

9411

76

2643

020

305

Väst

erbo

tten

224

872

266

6339

823

01 8

47N

orrb

otte

n25

814

723

1510

713

473

1 036

Sum

ma

5 90

410

041

1 678

359

6 15

579

437

009

61 9

40

Page 81: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 79

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

27N

etto

kost

nad

häls

o- o

ch s

jukv

ård

2009

(mnk

r)

Huv

udm

anPr

imär

-Sp

ecia

-Sp

ecia

-Ta

nd-

Övr

ig h

älso

-Po

litis

kLä

kem

edel

LSO

-H

ÄLS

O- O

CHvå

rd1

liser

adlis

erad

vård

1oc

h ve

rksa

mhe

tin

omO

CHSJ

UKV

ÅRD

som

atis

kps

ykia

tris

ksj

uk-

avse

ende

läke

med

els-

SJU

KVÅ

RD

EXKL

TA

ND

-vå

rd1

vård

1vå

rd1,

2hä

lso-

och

förm

ånen

VÅRD

sjuk

vård

TOTA

LT

Stoc

khol

m7

625

22 9

494

872

764

3 15

728

64

514

44 16

843

404

Upp

sala

96

93

470

607

201

439

3773

36

456

6 25

5Sö

rmla

nd88

42

894

455

141

323

3859

85

333

5 19

ster

götla

nd1 3

214

401

644

210

813

5583

68

281

8 07

1Jö

nköp

ing

1 381

3 68

560

721

949

541

769

7 19

76

977

Kron

ober

g51

42

025

339

109

267

3743

33

722

3 61

4Ka

lmar

809

2 57

637

712

636

336

508

4 79

54

669

Blek

inge

608

1 799

311

109

342

2938

03

577

3 46

8Sk

åne

3 92

913

948

2 05

859

91 2

6411

42

942

24 8

5424

255

Hal

land

1 079

3 25

845

717

142

433

671

6 09

35

922

V:a

Göt

alan

d5

630

16 4

463

106

956

2 63

116

43

347

32 2

8031

324

Värm

land

872

3 05

345

316

744

435

669

5 69

35

526

Öre

bro

836

3 09

756

215

556

245

586

5 84

35

688

Väst

man

land

879

2 78

545

614

548

237

585

5 36

95

224

Dal

arna

1 146

3 10

149

417

649

836

666

6 11

75

940

Gäv

lebo

rg1 2

813

094

419

140

459

4163

56

069

5 92

9Vä

ster

norr

land

930

3 05

740

015

043

730

602

5 60

65

456

Jäm

tland

56

91 3

7520

066

267

1826

82

763

2 69

8Vä

ster

bott

en88

02

969

549

155

511

5161

95

734

5 57

9N

orrb

otte

n1 0

942

973

409

155

556

4859

95

834

5 67

9Su

mm

a33

237

102

955

17 7

734

915

14 7

351 2

1020

960

195

784

190

869

Got

land

194

730

104

3311

210

130

1 312

1 280

Sum

ma

33 4

3110

3 68

517

877

4 94

714

847

1 220

21 0

9019

7 09

719

2 14

9

1. Ex

klus

ive

läke

med

el in

om lä

kem

edel

sför

mån

en.

2. H

är ry

ms

omst

rukt

urer

ings

kost

nade

r för

Sör

mla

nd, K

alm

ar, B

leki

nge,

Vär

mla

nd o

ch N

orrb

otte

n. S

e vi

dare

tabe

ll E

1.2.

Page 82: 7164 560 9

80 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

28N

etto

kost

nad

häls

o- o

ch s

jukv

ård

2009

(kr/

inv)

Huv

udm

anPr

imär

-Sp

ecia

-Sp

ecia

-Ta

nd-

Övr

ig h

älso

-Po

litis

kLä

kem

edel

LSO

-H

ÄLS

O- O

CHvå

rd1

liser

adlis

erad

vård

1oc

h ve

rksa

mhe

tin

omO

CHSJ

UKV

ÅRD

som

atis

kps

ykia

tris

ksj

uk-

avse

ende

läke

med

els-

SJU

KVÅ

RD

EXKL

TA

ND

-vå

rd1

vård

1vå

rd1,

2hä

lso-

och

förm

ånen

VÅRD

sjuk

vård

TOTA

LT

Stoc

khol

m3

776

11 3

662

413

378

1 564

141

2 23

621

874

21 4

96U

ppsa

la

2 92

010

455

1 829

606

1 323

111

2 20

919

452

18 8

46Sö

rmla

nd3

286

10 7

551 6

9152

41 2

0114

12

223

19 8

2019

296

Öst

ergö

tland

3 09

410

304

1 508

492

1 904

129

1 956

19 3

8818

896

Jönk

öpin

g4

110

10 9

661 8

0565

31 4

7312

22

287

21 4

1620

763

Kron

ober

g2

805

11 0

571 8

4959

31 4

5520

22

361

20 3

2319

730

Kalm

ar3

463

11 0

261 6

1453

91 5

5415

42

174

20 5

2319

984

Blek

inge

3 98

611

788

2 03

571

52

242

187

2 49

123

444

22 7

29Sk

åne

3 19

211

330

1 671

487

1 027

932

390

20 18

919

703

Hal

land

3 63

610

976

1 540

576

1 428

111

2 26

120

528

19 9

52V

:a G

ötal

and

3 58

710

478

1 979

609

1 677

105

2 13

320

568

19 9

58Vä

rmla

nd3

191

11 17

31 6

5861

11 6

2512

82

448

20 8

3420

223

Öre

bro

2 99

611

106

2 01

555

72

016

160

2 10

120

952

20 3

95Vä

stm

anla

nd3

497

11 0

801 8

1457

71 9

1814

72

327

21 3

6020

784

Dal

arna

4 14

611

217

1 786

637

1 801

130

2 40

922

125

21 4

88G

ävle

borg

4 63

811

201

1 518

506

1 660

149

2 30

021

972

21 4

66Vä

ster

norr

land

3 82

812

579

1 645

619

1 797

123

2 47

723

068

22 4

49Jä

mtla

nd

4 49

410

856

1 576

518

2 10

914

42

119

21 8

1521

297

Väst

erbo

tten

3 40

511

483

2 12

459

91 9

7619

52

395

22 17

721

578

Nor

rbot

ten

4 39

311

939

1 642

622

2 23

319

32

405

23 4

2822

805

Sum

ma

3 58

011

090

1 915

529

1 587

130

2 25

821

090

20 5

60G

otla

nd3

385

12 7

591 8

1257

31 9

5817

52

273

22 9

3522

362

Sum

ma

3 57

911

100

1 914

530

1 589

131

2 25

821

101

20 5

71

1. Ex

klus

ive

läke

med

el in

om lä

kem

edel

sför

mån

en.

2. H

är ry

ms

omst

rukt

urer

ings

kost

nade

r för

Sör

mla

nd, K

alm

ar, B

leki

nge,

Vär

mla

nd o

ch N

orrb

otte

n. S

e vi

dare

tabe

ll E

1.2.

Page 83: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 81

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

29Ko

stna

der f

ör lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anPr

imär

-Sp

ecia

-Sp

ecia

-Ta

nd-

Övr

ig h

älso

-H

ÄLS

O-

LSO

- OCH

vård

liser

adlis

erad

vård

och

OCH

SJU

KVÅ

RDso

mat

isk

psyk

iatr

isk

sjuk

-SJ

UKV

ÅRD

EX

KL T

AN

D-

vård

vård

vård

VÅRD

TOTA

LT

Stoc

khol

m1 2

682

706

294

024

64

514

4 51

4U

ppsa

la

265

438

291

073

373

2Sö

rmla

nd28

427

736

10

598

597

Öst

ergö

tland

537

265

301

283

683

5Jö

nköp

ing

463

268

362

076

976

7Kr

onob

erg

160

241

270

443

343

3Ka

lmar

221

251

351

050

850

7Bl

ekin

ge18

017

328

00

380

380

Skån

e78

31 9

0425

60

02

942

2 94

2H

alla

nd38

928

20

00

671

671

V:a

Göt

alan

d1 3

601 7

2424

15

173

347

3 34

2Vä

rmla

nd29

033

632

29

669

667

Öre

bro

236

307

371

558

658

5Vä

stm

anla

nd33

323

418

00

585

585

Dal

arna

310

321

310

366

666

6G

ävle

borg

270

333

312

063

563

4Vä

ster

norr

land

347

226

280

160

260

2Jä

mtla

nd

169

937

00

268

268

Väst

erbo

tten

231

349

380

061

961

9N

orrb

otte

n29

527

826

00

599

599

Sum

ma

8 39

011

007

1 259

1528

920

960

20 9

45G

otla

nd40

8010

00

130

130

Sum

ma

8 43

011

087

1 270

1528

921

090

21 0

75

Page 84: 7164 560 9

82 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

30Ko

stna

der f

ör lä

kem

edel

uta

nför

läke

med

elsf

örm

ånen

(på

rekv

isiti

on) 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anPr

imär

-Sp

ecia

-Sp

ecia

-Ta

nd-

Övr

ig h

älso

-H

ÄLS

O-

LSO

- OCH

vård

liser

adlis

erad

vård

och

OCH

SJU

KVÅ

RDso

mat

isk

psyk

iatr

isk

sjuk

-SJ

UKV

ÅRD

EX

KL T

AN

D-

vård

vård

vård

VÅRD

TOTA

LT

Stoc

khol

m11

086

925

04

1 008

1 008

Upp

sala

14

255

51

027

527

4Sö

rmla

nd25

159

131

119

919

ster

götla

nd17

323

81

034

934

8Jö

nköp

ing

417

64

110

196

195

Kron

ober

g15

916

10

114

112

Kalm

ar6

121

51

914

214

1Bl

ekin

ge2

511

00

5555

Skån

e40

698

123

157

911

909

Hal

land

1114

03

01

155

155

V:a

Göt

alan

d81

851

916

161 0

451 0

39Vä

rmla

nd14

138

31

1316

916

rebr

o26

166

40

019

619

6Vä

stm

anla

nd26

134

40

016

416

4D

alar

na26

174

40

721

021

0G

ävle

borg

1018

12

01

193

193

Väst

erno

rrla

nd1

151

40

015

715

7Jä

mtla

nd

022

10

024

24Vä

ster

bott

en4

254

72

026

726

5N

orrb

otte

n7

150

50

116

316

3Su

mm

a44

05

105

207

1822

15

992

5 97

3G

otla

nd2

420

00

4444

Sum

ma

442

5 14

720

818

221

6 03

56

017

Page 85: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 83

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

31La

ndst

inge

ns k

öp a

v ve

rksa

mhe

t frå

n pr

ivat

a fö

reta

g 20

09(p

roce

ntue

ll an

del a

v ne

ttok

ostn

ad, e

xkl l

äkem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

)

Huv

udm

anPr

imär

-Sp

ecia

liser

adSp

ecia

liser

adTa

nd-

Övr

ig h

älso

-SU

MM

A H

ÄLS

O-

vård

som

atis

kps

ykia

tris

kvå

rdoc

hO

CH S

JUKV

ÅRD

1

vård

vård

sjuk

vård

EXKL

TA

ND

VÅRD

Stoc

khol

m47

,916

,114

,626

,024

,522

,9U

ppsa

la

22,2

5,2

3,8

6,5

3,4

7,9Sö

rmla

nd14

,92,

22,

610

,60,

64,

ster

götla

nd17

,04,

08,

521

,00,

06,

3Jö

nköp

ing

7,41,4

2,0

5,5

7,3

3,3

Kron

ober

g22

,11,9

4,4

19,1

1,25,

4Ka

lmar

11,5

1,01,6

8,7

0,6

3,1

Blek

inge

8,4

1,10,

53,

31,3

2,5

Skån

e29

,74,

58,

533

,013

,110

,1H

alla

nd34

,85,

81,0

2,3

0,9

10,9

V:a

Göt

alan

d21

,24,

62,

56,

81,8

7,5

Värm

land

8,4

2,6

3,5

7,2

0,0

3,5

Öre

bro

16,6

2,9

2,1

7,10,

94,

9Vä

stm

anla

nd40

,22,

22,

94,

89,

110

,2D

alar

na4,

61,2

4,4

10,8

1,92,

3G

ävle

borg

17,0

3,5

5,1

25,0

1,66,

7Vä

ster

norr

land

17,3

2,9

1,910

,80,

15,

3Jä

mtla

nd

8,9

2,4

0,4

12,3

0,1

3,5

Väst

erbo

tten

17,9

0,6

2,0

5,9

0,0

3,8

Nor

rbot

ten

8,9

1,51,7

1,90,

83,

0Su

mm

a25

,96,

26,

814

,47,

610

,3

1. Ex

klus

ive

polit

isk

verk

sam

het.

Page 86: 7164 560 9

84 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

32Fö

rsäl

jnin

g av

ver

ksam

het (

kont

o 31

–33)

häl

so- o

ch s

jukv

ård1

2009

(mnk

r)

Om

råde

Land

stin

g/La

ndst

ings

-Ko

mm

uner

Kom

mun

al-

Priv

ata

Stat

2Id

eella

Hus

håll

Länd

erLä

nder

TOTA

LTre

gion

eräg

da fö

reta

gin

klfö

rbun

dfö

reta

g/fö

reni

ngar

och

inom

utan

för

BELO

PPin

om e

gen

Got

land

vård

giva

reoc

hin

divi

der

EUEU

KCR

stift

else

r

Stoc

khol

m67

583

300

2793

210

924

01 0

43U

ppsa

la

1 675

027

056

740

00

01 8

32Sö

rmla

nd20

60

740

431

07

00

322

Öst

ergö

tland

753

019

6-5

720

40

184

9Jö

nköp

ing

125

06

06

980

00

023

6Kr

onob

erg

258

08

015

500

30

033

4Ka

lmar

106

02

00

520

00

016

0Bl

ekin

ge10

60

10

136

00

00

144

Skån

e75

036

330

2717

00

30

01 0

18H

alla

nd20

20

10

4841

01

10

294

V:a

Göt

alan

d93

522

330

3630

80

82

21 3

47Vä

rmla

nd33

03

00

510

10

088

Öre

bro

376

031

04

950

150

052

4Vä

stm

anla

nd66

15

03

120

00

087

Dal

arna

202

09

01

580

10

027

2G

ävle

borg

108

08

01

30

20

012

1Vä

ster

norr

land

171

09

02

370

180

023

5Jä

mtla

nd

760

121

226

00

00

117

Väst

erbo

tten

754

035

04

770

20

087

2N

orrb

otte

n51

07

01

880

10

014

7Su

mm

a 7

627

143

354

723

11 4

712

174

273

10 0

41

1. Ex

klus

ive

polit

isk

verk

sam

het.

2. H

är in

går F

örsä

krin

gska

ssan

s er

sätt

ning

för t

andv

ård.

Page 87: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 85

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

33Kö

p av

ver

ksam

het (

kont

o 50

–54)

häl

so- o

ch s

jukv

ård1

2009

(mnk

r)

Om

råde

Land

stin

g/La

ndst

ings

-Ko

mm

uner

Kom

mun

al-

Priv

ata

Stat

Idee

llaH

ushå

llLä

nder

Länd

erTO

TALT

regi

oner

ägda

före

tag

inkl

förb

und

före

tag/

före

ning

aroc

hin

omut

anfö

rBE

LOPP

inom

ege

nG

otla

ndvå

rdgi

vare

och

indi

vide

rEU

EUKC

Rst

iftel

ser

Stoc

khol

m69

16

352

153

-39

036

3347

10

00

16 7

34U

ppsa

la

245

05

044

50

01

00

696

Sörm

land

518

011

022

40

50

00

758

Öst

ergö

tland

207

04

1949

80

80

10

736

Jönk

öpin

g55

20

20

214

01

12

077

2Kr

onob

erg

328

01

019

10

20

00

524

Kalm

ar38

00

00

138

11

00

052

0Bl

ekin

ge26

00

70

807

01

00

356

Skån

e42

51

40

2 33

614

03

00

2 78

3H

alla

nd72

80

1710

575

05

00

01 3

36V

:a G

ötal

and

305

083

52

138

440

09

02

584

Värm

land

479

00

018

10

130

10

674

Öre

bro

205

02

025

70

05

10

470

Väst

man

land

400

105

300

478

13

01

01 0

18D

alar

na43

60

40

139

03

02

058

5G

ävle

borg

448

107

170

388

013

00

097

2Vä

ster

norr

land

365

00

027

30

00

00

639

Jäm

tland

25

20

90

930

00

00

355

Väst

erbo

tten

145

02

019

61

26

00

351

Nor

rbot

ten

423

019

015

60

00

00

598

Sum

ma

7 79

46

565

371

3118

036

6156

819

180

33 4

61

1. Ex

klus

ive

polit

isk

verk

sam

het.

Page 88: 7164 560 9

86 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

34D

riftk

ostn

ader

häl

so- o

ch s

jukv

ård

exkl

tand

vård

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KOST

NA

DER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Stoc

khol

m8

155

4 32

515

958

209

6 94

73

749

190

26 7

5466

287

Upp

sala

2

898

1 330

681

281 5

0357

012

02

224

9 35

4Sö

rmla

nd1 3

1659

974

117

1 021

245

591 9

495

947

Öst

ergö

tland

2 84

11 2

5368

993

1 661

704

633

046

10 3

50Jö

nköp

ing

2 02

086

176

822

1 220

333

82

440

7 67

0Kr

onob

erg

1 109

523

502

1569

518

336

1 091

4 15

4Ka

lmar

1 369

630

509

1283

430

252

1 724

5 43

2Bl

ekin

ge99

442

634

421

544

150

141 3

373

831

Skån

e8

118

3 76

42

571

130

5 02

21 5

0719

68

135

29 4

43H

alla

nd1 4

5464

31 3

0220

1 064

416

641 9

886

950

V:a

Göt

alan

d11

553

5 03

02

516

200

5 57

22

687

365

8 74

636

669

Värm

land

1 606

712

660

581 0

4134

944

1 894

6 36

rebr

o1 9

9984

745

952

986

301

342

209

6 88

7Vä

stm

anla

nd1 8

0779

590

520

952

354

911 3

266

250

Dal

arna

1 850

787

565

371 0

5143

129

7 49

912

250

Gäv

lebo

rg1 7

3074

383

038

1 104

510

341 4

876

474

Väst

erno

rrla

nd1 6

3064

862

018

1 061

383

321 9

586

349

Jäm

tland

84

237

234

65

413

230

2969

72

935

Väst

erbo

tten

2 14

091

433

614

81 1

5258

045

1 927

7 24

2N

orrb

otte

n1 7

6283

859

527

931

495

641 7

076

419

Sum

ma

57 19

326

040

31 8

971 1

6934

775

14 4

771 5

6780

139

247

257

Page 89: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 87

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

35D

riftin

täkt

er h

älso

- och

sju

kvår

d ex

kl ta

ndvå

rd 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m41

11 0

4115

212

1 545

173

19 5

4822

883

Upp

sala

12

61 7

6294

236

698

652

3 10

0Sö

rmla

nd10

928

978

638

8515

075

ster

götla

nd15

678

746

1237

851

850

2 28

0Jö

nköp

ing

129

149

5418

122

1520

769

3Kr

onob

erg

7331

413

159

575

541

Kalm

ar10

912

057

564

340

576

3Bl

ekin

ge64

116

42

621

114

363

Skån

e41

588

226

425

911

-42

694

5 18

8H

alla

nd81

258

1727

130

151

31 0

27V

:a G

ötal

and

561

1 085

336

251 0

9315

42

093

5 34

5Vä

rmla

nd11

746

2328

125

2047

983

rebr

o11

046

055

2214

588

319

1 199

Väst

man

land

9079

2428

112

2566

81 0

26D

alar

na11

122

529

454

145

871

6 30

9G

ävle

borg

110

121

641

135

111

354

5Vä

ster

norr

land

9419

644

1264

747

789

3Jä

mtla

nd

5110

05

2643

-113

237

Väst

erbo

tten

109

811

262

6339

523

01 6

63N

orrb

otte

n11

911

323

1310

512

355

740

Sum

ma

3 14

68

954

1 645

331

5 94

777

035

596

56 3

89

Page 90: 7164 560 9

88 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

36D

riftk

ostn

ader

prim

ärvå

rd 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

exkl

läke

-fö

rlust

vid

kost

-KO

STN

AD

ERer

sätt

ning

pers

onal

med

el in

omav

yttr

ing

och

nade

rex

kl lä

kem

edel

förm

ånen

avsk

rivni

ngin

om fö

rmån

en

Stoc

khol

m1 3

6369

33

924

022

798

216

3 85

411

059

Upp

sala

35

416

621

62

2550

677

91 5

98Sö

rmla

nd29

613

415

51

7380

126

01 0

00Ö

ster

götla

nd54

624

325

20

4895

342

81 6

15Jö

nköp

ing

525

222

107

010

665

051

21 5

36Kr

onob

erg

213

9912

12

3044

387

599

Kalm

ar31

813

810

10

6178

359

51 2

94Bl

ekin

ge21

494

640

1251

120

564

1Sk

åne

1 316

620

1 189

211

434

410

705

4 30

1H

alla

nd30

013

443

90

6811

69

391

1 456

V:a

Göt

alan

d1 8

6682

91 3

3168

296

802

161 5

846

793

Värm

land

326

146

952

2573

277

51 4

44Ö

rebr

o36

115

614

80

4765

124

91 0

28Vä

stm

anla

nd21

795

389

255

623

492

1 315

Dal

arna

487

206

540

5412

92

1 412

2 34

4G

ävle

borg

481

209

242

443

172

428

81 4

43Vä

ster

norr

land

349

178

169

058

108

340

51 2

68Jä

mtla

nd

212

9562

219

524

196

642

Väst

erbo

tten

364

155

167

3255

710

187

1 030

Nor

rbot

ten

417

185

122

243

100

441

71 2

90Su

mm

a10

523

4 79

69

348

120

1 458

3 53

991

13 8

1943

695

Page 91: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 89

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

37D

riftin

täkt

er p

rimär

vård

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lex

kl lä

kem

edel

avgi

fter

och

varo

ri ö

ppen

vård

Stoc

khol

m14

676

94

230

252

943

3 43

3U

ppsa

la

448

81

175

546

629

Sörm

land

4813

130

2020

211

ster

götla

nd69

1116

127

416

529

4Jö

nköp

ing

6220

90

154

4515

5Kr

onob

erg

3314

30

221

1285

Kalm

ar51

245

114

039

048

5Bl

ekin

ge21

50

05

00

33Sk

åne

128

3120

163

013

037

2H

alla

nd39

746

245

121

037

7V

:a G

ötal

and

221

7228

115

752

632

1 163

Värm

land

539

10

693

437

572

Öre

bro

4313

371

2617

5619

2Vä

stm

anla

nd21

96

031

436

543

6D

alar

na51

349

09

21 0

921 1

98G

ävle

borg

4915

280

320

3616

2Vä

ster

norr

land

3811

256

422

215

338

Jäm

tland

26

323

010

-78

72Vä

ster

bott

en39

1648

1827

30

150

Nor

rbot

ten

5133

10

352

7419

6Su

mm

a1 2

3452

027

538

895

138

7 35

910

459

Page 92: 7164 560 9

90 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

38N

etto

kost

nad

för p

rimär

vård

, exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

, 200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anA

llmän

läka

r-Sj

uksk

öter

ske-

Möd

ra-

Barn

-Sj

uk-

Prim

ärvå

rds-

Slut

enÖ

vrig

PRIM

ÄRV

ÅRD

vård

4vå

rd4

häls

o-hä

lso-

gym

nast

ik o

ansl

uten

prim

är-

prim

är-

TOTA

LTvå

rdvå

rdA

rbet

ster

api

hem

sjuk

vård

1vå

rdvå

rd

Stoc

khol

m3

579

756

347

383

1 147

612

1179

17

625

Upp

sala

68

410

338

4056

210

2796

9Sö

rmla

nd50

512

234

4014

00

043

884

Öst

ergö

tland

62

831

153

106

152

110

611 3

21Jö

nköp

ing

701

115

4964

137

226

088

1 381

Kron

ober

g 19

911

241

6268

70

2451

4Ka

lmar

484

106

3725

861

070

809

Blek

inge

301

9516

2447

102

024

608

Skån

e2

006

570

149

318

546

01

339

3 92

9H

alla

nd2

....

....

....

....

1 079

V:a

Göt

alan

d3

322

701

247

307

610

900

353

5 63

0Vä

rmla

nd41

715

947

5579

014

101

872

Öre

bro

432

155

3846

883

073

836

Väst

man

land

486

9517

3610

548

092

879

Dal

arna

511

177

3970

9718

10

701 1

46G

ävle

borg

623

105

3943

144

147

1116

91 2

81Vä

ster

norr

land

469

141

3226

8376

3964

930

Jäm

tland

19

714

615

3747

028

9956

9Vä

ster

bott

en42

467

2952

9510

152

6288

0N

orrb

otte

n52

818

920

2913

949

6377

1 094

Sum

ma3

17 13

34

338

1 336

1 812

3 98

61 6

7921

92

733

33 2

37G

otla

nd78

6215

925

00

519

4Su

mm

a17

211

4 40

01 3

511 8

214

011

1 679

219

2 73

833

431

1. O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer s

ig m

ycke

t mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

56oc

h E

57.

2. L

ands

tinge

t Hal

land

redo

visa

r end

ast p

rimär

vård

en to

talt.

3. I

Sum

ma

land

stin

g in

går e

tt b

eräk

nat v

ärde

för L

ands

tinge

t Hal

land

.4.

Inkl

usiv

e jo

ur.

Page 93: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 91

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

39N

etto

kost

nad

för p

rimär

vård

, exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

öpp

envå

rd, 2

009

(kr/

inv)

Huv

udm

anA

llmän

läka

r-Sj

uksk

öter

ske-

Möd

ra-

Barn

-Sj

uk-

Prim

ärvå

rds-

Slut

enÖ

vrig

PRIM

ÄRV

ÅRD

vård

4vå

rd4

häls

o-hä

lso-

gym

nast

ik o

ansl

uten

prim

är-

prim

är-

TOTA

LTvå

rdvå

rdA

rbet

ster

api

hem

sjuk

vård

1vå

rdvå

rd

Stoc

khol

m1 7

7237

417

219

056

830

35

392

3 77

6U

ppsa

la

2 06

131

011

412

116

963

081

2 92

0Sö

rmla

nd1 8

7745

312

614

952

00

016

03

286

Öst

ergö

tland

1 4

7172

812

524

835

525

014

33

094

Jönk

öpin

g2

086

343

147

191

408

673

026

24

110

Kron

ober

g 1 0

8861

322

334

037

237

013

22

805

Kalm

ar2

072

454

158

107

368

40

300

3 46

3Bl

ekin

ge1 9

7262

010

315

531

067

10

155

3 98

6Sk

åne

1 629

463

121

258

444

01

275

3 19

2H

alla

nd2

....

....

....

....

3 63

6V

:a G

ötal

and

2 11

744

615

719

538

957

022

53

587

Värm

land

1 526

582

172

201

289

051

370

3 19

rebr

o 1 5

5055

513

516

431

712

026

32

996

Väst

man

land

1 934

378

6814

341

819

10

366

3 49

7D

alar

na1 8

4864

214

225

435

265

60

252

4 14

6G

ävle

borg

2 25

738

114

315

652

253

038

611

4 63

8Vä

ster

norr

land

1 930

581

131

107

342

313

161

263

3 82

8Jä

mtla

nd

1 552

1 152

120

292

372

022

478

34

494

Väst

erbo

tten

1 640

258

111

201

366

390

201

239

3 40

5N

orrb

otte

n2

120

759

8011

655

819

725

330

94

393

Sum

ma3

1 846

467

144

195

429

181

2429

43

580

Got

land

1 368

1 084

257

157

428

00

913

385

Sum

ma

1 843

471

145

195

429

180

2329

33

579

1. O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer s

ig m

ycke

t mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

56oc

h E

57.

2. L

ands

tinge

t Hal

land

redo

visa

r end

ast p

rimär

vård

en to

talt.

3. I

Sum

ma

land

stin

g in

går e

tt b

eräk

nat v

ärde

för L

ands

tinge

t Hal

land

.4.

Inkl

usiv

e jo

ur.

Page 94: 7164 560 9

92 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

40D

riftk

ostn

ader

spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

exkl

läke

-fö

rlust

vid

kost

nade

rKO

STN

AD

ERer

sätt

ning

pers

onal

med

el in

omav

yttr

ing

och

exkl

läke

med

elfö

rmån

enav

skriv

ning

inom

förm

ånen

Stoc

khol

m4

139

2 27

210

307

451 5

521 2

7213

215

668

35 3

88U

ppsa

la

1 999

904

359

457

028

510

11 3

005

522

Sörm

land

551

253

549

723

113

181 4

433

065

Öst

ergö

tland

1 761

772

369

357

229

254

2 17

55

999

Jönk

öpin

g1 0

6344

453

11

251

780

1 650

4 01

8Kr

onob

erg

547

254

353

119

424

1382

22

206

Kalm

ar75

132

038

40

192

5819

1 016

2 74

0Bl

ekin

ge56

023

625

00

110

6012

846

2 07

4Sk

åne

5 36

62

447

899

41 3

9344

015

66

374

17 0

78H

alla

nd80

634

678

74

229

125

421 3

423

681

V:a

Göt

alan

d7

182

3 10

11 0

2211

1 360

1 147

285

4 93

519

040

Värm

land

960

418

531

024

280

2697

43

231

Öre

bro

1 092

464

261

224

071

241 6

503

804

Väst

man

land

1 179

508

429

726

213

154

593

3 16

3D

alar

na94

839

642

95

273

160

204

232

6 46

4G

ävle

borg

930

392

506

131

917

822

1 046

3 39

3Vä

ster

norr

land

919

366

439

228

911

622

1 155

3 30

8Jä

mtla

nd

430

188

271

091

458

427

1 460

Väst

erbo

tten

1 210

510

134

9039

113

30

1 548

4 01

5N

orrb

otte

n95

241

745

45

241

139

241 0

513

283

Sum

ma

33 3

4315

008

19 2

6419

29

001

4 84

51 0

3250

248

132

933

Page 95: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 93

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

41D

riftin

täkt

er s

peci

alis

erad

som

atis

k vå

rd 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m16

784

472

473

192

10 5

2912

439

Upp

sala

72

1 702

420

8170

852

052

Sörm

land

4344

61

154

2217

ster

götla

nd74

729

2210

118

3960

71 5

98Jö

nköp

ing

5510

614

149

810

033

3Kr

onob

erg

3510

46

119

016

181

Kalm

ar43

739

133

32

164

Blek

inge

3710

02

126

111

027

6Sk

åne

258

792

7810

249

01 7

423

130

Hal

land

3616

76

754

015

342

3V

:a G

ötal

and

275

794

4518

351

701 0

422

595

Värm

land

4834

75

419

3417

rebr

o56

389

32

509

198

707

Väst

man

land

5859

91

5415

182

378

Dal

arna

5110

18

05

23

197

3 36

4G

ävle

borg

5110

230

044

072

299

Väst

erno

rrla

nd48

634

15

312

725

1Jä

mtla

nd

1938

22

231

185

Väst

erbo

tten

5277

914

221

449

01 0

47N

orrb

otte

n44

524

046

416

031

0Su

mm

a1 5

217

071

511

852

023

389

18 3

7929

979

Page 96: 7164 560 9

94 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

42N

etto

kost

nad

för s

peci

alis

erad

som

atis

k vå

rd, e

xklu

sive

läke

med

el in

om lä

kem

edel

sför

mån

en, 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anSo

mat

isk

Som

atis

kSo

mat

isk

Som

atis

kSP

ECIA

LISE

RAD

mot

tagn

ings

-da

gsju

k-he

msj

uk-

slut

enSO

MAT

ISK

VÅRD

verk

sam

het

vård

vård

1vå

rdTO

TALT

Stoc

khol

m10

688

4553

911

677

22 9

49U

ppsa

la

1 573

7512

1 810

3 47

0Sö

rmla

nd2

1 149

00

1 745

2 89

ster

götla

nd

1 163

176

226

2 83

64

401

Jönk

öpin

g89

455

80

2 23

33

685

Kron

ober

g69

787

201 2

222

025

Kalm

ar86

824

812

1 448

2 57

6Bl

ekin

ge

530

195

01 0

731 7

99Sk

åne

3 83

01 6

8064

8 37

413

948

Hal

land

1 130

251

201 8

573

258

V:a

Göt

alan

d4

961

995

010

490

16 4

46Vä

rmla

nd99

115

319

1 890

3 05

rebr

o 1 0

0734

916

1 725

3 09

7Vä

stm

anla

nd88

931

367

1 516

2 78

5D

alar

na92

415

32

2 02

23

101

Gäv

lebo

rg1 0

5514

812

1 879

3 09

4Vä

ster

norr

land

553

217

02

288

3 05

7Jä

mtla

nd

424

908

853

1 375

Väst

erbo

tten

1 035

124

521 7

582

969

Nor

rbot

ten

1 038

165

01 7

702

973

Sum

ma

35 4

006

021

1 069

60 4

6510

2 95

5G

otla

nd24

819

046

373

0Su

mm

a35

648

6 04

01 0

6960

928

103

685

1. O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer s

ig m

ycke

t mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

56oc

h E

57.

2. H

uvud

man

nen

har e

j kun

nat s

ärsk

ilja

uppg

ifter

för h

emsj

ukvå

rden

.

Page 97: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 95

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

43N

etto

kost

nad

för s

peci

alis

erad

som

atis

k vå

rd, e

xklu

sive

läke

med

el in

om lä

kem

edel

sför

mån

en, 2

009

(kr/

inv)

Huv

udm

anSo

mat

isk

Som

atis

kSo

mat

isk

Som

atis

kSP

ECIA

LISE

RAD

mot

tagn

ings

-da

gsju

k-he

msj

uk-

slut

enSO

MAT

ISK

VÅRD

verk

sam

het

vård

vård

1vå

rdTO

TALT

Stoc

khol

m5

293

2226

75

783

11 3

66U

ppsa

la

4 73

922

636

5 45

310

455

Sörm

land

24

269

00

6 48

610

755

Öst

ergö

tland

2

724

412

528

6 64

110

304

Jönk

öpin

g2

662

1 660

06

644

10 9

66Kr

onob

erg

3 80

447

510

96

670

11 0

57Ka

lmar

3 71

51 0

6151

6 19

811

026

Blek

inge

3

475

1 278

07

034

11 7

88Sk

åne

3 11

11 3

6552

6 80

211

330

Hal

land

3 80

784

667

6 25

610

976

V:a

Göt

alan

d3

161

634

06

684

10 4

78Vä

rmla

nd3

627

560

706

917

11 17

rebr

o 3

610

1 253

596

184

11 10

6Vä

stm

anla

nd3

537

1 245

267

6 03

111

080

Dal

arna

3 34

255

57

7 31

311

217

Gäv

lebo

rg3

821

534

436

803

11 2

01Vä

ster

norr

land

2 27

489

10

9 41

412

579

Jäm

tland

3

349

707

666

733

10 8

56Vä

ster

bott

en4

002

481

203

6 79

811

483

Nor

rbot

ten

4 16

866

30

7 10

811

939

Sum

ma

3 81

364

911

56

513

11 0

90G

otla

nd4

336

332

08

091

12 7

59Su

mm

a3

816

647

114

6 52

311

100

1. O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer s

ig m

ycke

t mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

56oc

h E

57.

2. H

uvud

man

nen

har e

j kun

nat s

ärsk

ilja

uppg

ifter

för h

emsj

ukvå

rden

.

Page 98: 7164 560 9

96 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

44D

riftk

ostn

ader

spe

cial

iser

ad p

syki

atris

k vå

rd 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

exkl

läke

-fö

rlust

vid

kost

nade

rKO

STN

AD

ERer

sätt

ning

pers

onal

med

el in

omav

yttr

ing

och

exkl

läke

med

elfö

rmån

enav

skriv

ning

inom

förm

ånen

Stoc

khol

m2

026

1 033

929

091

334

214

605

9 04

0U

ppsa

la

290

130

640

2248

213

769

3Sö

rmla

nd30

113

435

024

285

156

683

Öst

ergö

tland

344

154

672

2137

216

479

0Jö

nköp

ing

267

115

850

720

014

664

0Kr

onob

erg

263

121

240

1132

313

759

1Ka

lmar

199

8816

08

251

6840

5Bl

ekin

ge14

865

260

528

160

333

Skån

e94

245

731

40

5411

23

414

2 29

7H

alla

nd21

810

155

012

405

8251

3V

:a G

ötal

and

1 483

642

104

024

022

249

804

3 54

4Vä

rmla

nd21

696

292

727

195

473

Öre

bro

268

120

402

929

313

360

3Vä

stm

anla

nd25

110

933

29

232

9852

7D

alar

na25

611

424

017

363

599

1 049

Gäv

lebo

rg18

080

720

630

176

445

Väst

erno

rrla

nd24

238

110

1033

122

255

8Jä

mtla

nd

101

4411

02

130

3320

6Vä

ster

bott

en29

612

836

617

200

103

606

Nor

rbot

ten

216

100

130

825

111

647

9Su

mm

a8

509

3 87

21 9

8715

581

1 161

104

8 24

824

476

Page 99: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 97

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

45D

riftin

täkt

er s

peci

alis

erad

psy

kiat

risk

vård

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m53

7913

349

303

941

4 16

7U

ppsa

la

941

40

137

1286

Sörm

land

1015

54

23

846

228

Öst

ergö

tland

847

20

234

6114

6Jö

nköp

ing

711

20

92

234

Kron

ober

g5

188

20

131

4425

2Ka

lmar

511

40

80

028

Blek

inge

56

00

110

022

Skån

e25

2512

178

098

239

Hal

land

410

11

200

2056

V:a

Göt

alan

d47

108

84

768

187

438

Värm

land

63

10

62

220

Öre

bro

82

01

203

741

Väst

man

land

79

20

141

3871

Dal

arna

869

51

31

469

556

Gäv

lebo

rg4

41

011

04

25Vä

ster

norr

land

712

02

00

226

159

Jäm

tland

2

40

00

00

7Vä

ster

bott

en6

1224

09

60

56N

orrb

otte

n5

211

04

633

70Su

mm

a23

192

689

1337

180

4 99

16

702

Page 100: 7164 560 9

98 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

46N

etto

kost

nad

för s

peci

alis

erad

psy

kiat

risk

vård

, exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

, 200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kSP

ECIA

LISE

RAD

mot

tagn

ings

-da

gsju

k-he

msj

uk-

slut

enPS

YKIA

TISK

RDve

rksa

mhe

två

rdvå

rd1

vård

TOTA

LT

Stoc

khol

m2

529

570

2 28

64

872

Upp

sala

23

30

437

060

7Sö

rmla

nd2

235

00

220

455

Öst

ergö

tland

246

139

358

644

Jönk

öpin

g26

44

033

960

7Kr

onob

erg

226

130

100

339

Kalm

ar19

65

017

637

7Bl

ekin

ge

146

160

148

311

Skån

e88

176

01 1

012

058

Hal

land

220

110

226

457

V:a

Göt

alan

d1 5

320

01 5

753

106

Värm

land

261

013

179

453

Öre

bro

274

200

268

562

Väst

man

land

190

270

239

456

Dal

arna

290

00

204

494

Gäv

lebo

rg20

98

020

241

9Vä

ster

norr

land

197

03

200

400

Jäm

tland

98

01

101

200

Väst

erbo

tten

271

3721

221

549

Nor

rbot

ten

184

370

188

409

Sum

ma

8 68

031

280

8 70

117

773

Got

land

485

051

104

Sum

ma

8 72

831

780

8 75

217

877

1. O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer s

ig m

ycke

t mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

56oc

h E

57.

2. H

uvud

man

nen

har e

j kun

nat s

ärsk

ilja

uppg

ifter

för h

emsj

ukvå

rden

.

Page 101: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 99

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

47N

etto

kost

nad

för s

peci

alis

erad

psy

kiat

risk

vård

, exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

, 200

9 (k

r/in

v)

Huv

udm

anPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kSP

ECIA

LISE

RAD

mot

tagn

ings

-da

gsju

k-he

msj

uk-

slut

enPS

YKIA

TISK

RDve

rksa

mhe

två

rdvå

rd1

vård

TOTA

LT

Stoc

khol

m1 2

5228

01 1

322

413

Upp

sala

70

20

121 1

151 8

29Sö

rmla

nd2

873

00

818

1 691

Öst

ergö

tland

577

291

838

1 508

Jönk

öpin

g78

512

01 0

081 8

05Kr

onob

erg

1 233

700

545

1 849

Kalm

ar83

921

075

31 6

14Bl

ekin

ge95

710

80

970

2 03

5Sk

åne

715

610

895

1 671

Hal

land

741

370

761

1 540

V:a

Göt

alan

d97

60

01 0

031 9

79Vä

rmla

nd95

50

4865

51 6

58Ö

rebr

o98

470

096

12

015

Väst

man

land

756

107

095

11 8

14D

alar

na1 0

480

073

81 7

86G

ävle

borg

757

300

731

1 518

Väst

erno

rrla

nd81

10

1282

21 6

45Jä

mtla

nd

771

05

800

1 576

Väst

erbo

tten

1 047

143

7985

42

124

Nor

rbot

ten

739

149

075

51 6

42Su

mm

a93

534

993

71 9

15G

otla

nd83

191

089

11 8

12Su

mm

a93

434

993

71 9

14

1. O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer s

ig m

ycke

t mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

56oc

h E

57.

2. H

uvud

man

nen

har e

j kun

nat s

ärsk

ilja

uppg

ifter

för h

emsj

ukvå

rden

.

Page 102: 7164 560 9

100 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

48D

riftk

ostn

ader

tand

vård

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

exkl

läke

-fö

rlust

vid

kost

nade

rKO

STN

AD

ERer

sätt

ning

pers

onal

med

el in

omav

yttr

ing

och

exkl

läke

med

elfö

rmån

enav

skriv

ning

inom

förm

ånen

Stoc

khol

m5

377

60

38

049

844

Upp

sala

18

186

150

3349

772

443

Sörm

land

133

6417

024

344

3931

ster

götla

nd17

678

470

1221

890

431

Jönk

öpin

g18

780

120

3130

017

351

4Kr

onob

erg

6330

210

1017

378

223

Kalm

ar11

349

110

2136

815

639

4Bl

ekin

ge82

3612

013

245

3720

8Sk

åne

420

208

212

068

9821

576

1 601

Hal

land

112

5234

025

235

8333

5V

:a G

ötal

and

855

444

680

133

294

3525

32

082

Värm

land

161

7214

025

235

8138

rebr

o13

858

110

2226

524

850

9Vä

stm

anla

nd32

1411

30

412

253

230

Dal

arna

136

6119

024

140

301

554

Gäv

lebo

rg0

014

30

01

05

148

Väst

erno

rrla

nd11

764

190

2132

474

331

Jäm

tland

52

258

07

132

2713

4Vä

ster

bott

en15

165

150

2422

062

339

Nor

rbot

ten

155

713

05

398

170

451

Sum

ma

3 26

91 5

591 5

710

505

814

122

2 62

610

466

Page 103: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 101

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

49D

riftin

täkt

er ta

ndvå

rd 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m9

10

045

124

80U

ppsa

la

144

700

23

122

242

Sörm

land

129

330

13

35

174

Öst

ergö

tland

131

620

14

121

221

Jönk

öpin

g16

087

02

21

4129

4Kr

onob

erg

4920

00

20

4311

4Ka

lmar

9740

01

20

128

268

Blek

inge

6228

11

20

499

Skån

e41

713

510

35

043

21 0

02H

alla

nd93

360

13

031

164

V:a

Göt

alan

d68

826

213

897

751

1 126

Värm

land

137

424

21

325

214

Öre

bro

111

640

014

116

235

3Vä

stm

anla

nd22

80

09

244

85D

alar

na11

447

01

01

215

378

Gäv

lebo

rg0

00

09

00

9Vä

ster

norr

land

9939

01

21

3818

0Jä

mtla

nd

4317

00

01

768

Väst

erbo

tten

115

614

03

10

184

Nor

rbot

ten

139

340

22

111

829

6Su

mm

a2

758

1 087

3328

208

241 4

135

551

Page 104: 7164 560 9

102 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

50N

etto

kost

nad

för t

andv

ård,

exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

, 200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anEx

klus

ive

mom

skos

tnad

Mom

skos

tnad

TAN

D-

Allm

än-

Land

stin

gets

Allm

änta

nd-

Spec

ialis

t-TA

ND

-A

llmän

-La

ndst

inge

tsA

llmän

tand

-Sp

ecia

list-

VÅRD

tand

vård

tand

vård

s-vå

rd b

arn

ota

nd-

VÅRD

tand

vård

tand

vård

s-vå

rd b

arn

ota

nd-

TOTA

LTvu

xna

stöd

1un

gdom

arvå

rdTO

TALT

vuxn

ast

öd1

ungd

omar

vård

Stoc

khol

m76

40

202

387

175

450

1223

10U

ppsa

la

201

033

9375

53

00

2Sö

rmla

nd14

19

2168

4310

41

32

Öst

ergö

tland

210

435

9575

188

05

5Jö

nköp

ing

219

223

107

8816

80

35

Kron

ober

g10

96

1451

382

10

00

Kalm

ar12

68

2054

449

50

22

Blek

inge

109

215

5339

11

00

0Sk

åne

599

-711

527

921

220

121

52

Hal

land

171

-826

9063

21

01

0V

:a G

ötal

and

956

5011

747

331

676

237

2818

Värm

land

167

3921

6443

71

13

rebr

o15

5-1

2084

5311

40

42

Väst

man

land

145

021

5371

31

01

1D

alar

na17

613

2695

420

00

00

Gäv

lebo

rg14

00

2272

460

00

00

Väst

erno

rrla

nd15

027

2061

437

60

01

Jäm

tland

66

109

2918

32

01

1Vä

ster

bott

en15

518

2366

489

10

53

Nor

rbot

ten

155

2429

6735

166

22

6Su

mm

a4

915

197

812

2 34

11 5

6526

087

2486

62G

otla

nd33

05

1216

00

00

0Su

mm

a4

947

197

817

2 35

31 5

8126

087

2486

62

1. Ta

ndvå

rd fö

r pat

ient

er m

ed s

ärsk

ilda

beho

v.

Page 105: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 103

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

51N

etto

kost

nad

för t

andv

ård,

exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

, 200

9 (k

r/in

v)

Huv

udm

anEx

klus

ive

mom

skos

tnad

TAN

D-

Allm

än-

Land

stin

gets

Allm

änta

nd-

Spec

ialis

t-VÅ

RDta

ndvå

rdta

ndvå

rds-

vård

bar

n o

tand

-TO

TALT

vuxn

a1st

öd1,

2un

gdom

ar3

vård

Stoc

khol

m37

80

132

788

87U

ppsa

la

606

013

11 1

7322

6Sö

rmla

nd52

444

102

1 065

160

Öst

ergö

tland

492

1210

895

117

7Jö

nköp

ing

653

990

1 299

261

Kron

ober

g59

343

100

1 186

206

Kalm

ar53

944

110

1 047

188

Blek

inge

715

2012

61 5

4725

6Sk

åne

487

-712

197

717

2H

alla

nd57

6-3

611

61 2

3621

2V

:a G

ötal

and

609

4297

1 289

201

Värm

land

611

183

991 0

6015

rebr

o55

7-7

941 2

9218

9Vä

stm

anla

nd57

70

109

908

282

Dal

arna

637

6212

31 5

1915

0G

ävle

borg

506

010

21 1

6916

6Vä

ster

norr

land

619

142

104

1 119

177

Jäm

tland

51

810

295

1 014

138

Väst

erbo

tten

599

9211

61 1

0918

5N

orrb

otte

n62

212

414

91 2

2414

1Su

mm

a52

928

114

1 076

169

Got

land

573

011

294

427

5Su

mm

a53

028

114

1 075

169

1. In

våna

re 2

0år

och

äld

re.

2. T

andv

ård

för p

atie

nter

med

sär

skild

a be

hov.

3. In

våna

re 0

–19

år.

Page 106: 7164 560 9

104 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

52D

riftk

ostn

ader

övr

ig h

älso

- och

sju

kvår

d 20

09 (m

nkr)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

exkl

läke

-fö

rlust

vid

kost

nade

rKO

STN

AD

ERer

sätt

ning

pers

onal

med

el in

omav

yttr

ing

och

exkl

läke

med

elfö

rmån

enav

skriv

ning

inom

förm

ånen

Stoc

khol

m55

529

379

711

856

21 1

0720

2 54

96

001

Upp

sala

24

112

342

1015

318

311

977

2Sö

rmla

nd15

371

21

9511

535

9056

ster

götla

nd17

476

180

183

261

427

31 0

53Jö

nköp

ing

152

7237

2087

159

813

266

6Kr

onob

erg

7241

58

2776

1644

289

Kalm

ar88

798

565

131

2944

449

Blek

inge

6228

411

379

022

237

4Sk

åne

458

221

169

103

518

576

2861

82

690

Hal

land

118

5621

484

131

817

359

5V

:a G

ötal

and

992

439

6083

330

505

151 3

553

780

Värm

land

9546

544

9816

015

4951

rebr

o26

298

1039

104

125

617

682

1Vä

stm

anla

nd14

878

541

4112

732

137

618

Dal

arna

147

6758

2142

973

1 220

1 656

Gäv

lebo

rg13

057

919

100

119

775

517

Väst

erno

rrla

nd11

161

19

102

119

617

458

2Jä

mtla

nd

8839

33

3211

817

4034

0Vä

ster

bott

en25

011

00

1071

346

4590

921

Nor

rbot

ten

163

128

68

4021

535

121

716

Sum

ma

4 45

92

185

1 291

597

2 77

34

679

339

7 59

023

914

Page 107: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 105

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

53D

riftin

täkt

er ö

vrig

häl

so- o

ch s

jukv

ård

2009

(mnk

r)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m45

4258

253

626

2 13

52

844

Upp

sala

1

1140

125

516

933

3Sö

rmla

nd8

7754

314

380

239

Öst

ergö

tland

60

60

209

414

239

Jönk

öpin

g4

1129

1749

159

171

Kron

ober

g0

92

06

24

23Ka

lmar

1012

393

90

1386

Blek

inge

15

21

200

433

Skån

e4

3415

413

513

-471

31 4

26H

alla

nd2

74

1711

013

017

1V

:a G

ötal

and

1811

125

42

509

2423

21 1

49Vä

rmla

nd10

014

239

66

68Ö

rebr

o3

5715

1949

5958

259

Väst

man

land

42

727

135

7813

6D

alar

na2

217

237

91 0

791 1

58G

ävle

borg

51

50

480

059

Väst

erno

rrla

nd2

113

417

010

814

5Jä

mtla

nd

426

024

105

473

Väst

erbo

tten

124

4925

315

50

410

Nor

rbot

ten

197

1613

200

8516

0Su

mm

a15

943

776

819

52

649

162

4 81

09

180

Page 108: 7164 560 9

106 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

54N

etto

kost

nad

för ö

vrig

häl

so- o

ch s

jukv

ård,

exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

, sa

mt p

oliti

sk v

erks

amhe

t avs

eend

e hä

lso-

och

sju

kvår

d 20

09 (m

nkr)

Huv

udm

anA

mbu

lans

-Sj

uk-

Han

dika

pp-/

Soci

alFo

lk-

FoU

Övr

igt1

ÖV

RIG

PO

LITI

SKoc

h sj

uk-

reso

rhj

älpm

edel

s-ve

rk-

häls

o-av

seen

deH

ÄLS

O- O

CHV

ERKS

AM

HET

tran

spor

ter

verk

sam

het

sam

het

fråg

orhä

lso-

och

SJU

KVÅ

RDAV

SEEN

DE

LSO

-sj

ukvå

rdTO

TALT

OCH

SJU

KVÅ

RD

Stoc

khol

m50

819

51 0

1042

836

980

03

157

286

Upp

sala

13

465

850

310

124

439

37Sö

rmla

nd84

4787

25

1979

323

38Ö

ster

götla

nd13

268

263

3515

217

8581

355

Jönk

öpin

g12

670

136

131

312

849

541

Kron

ober

g89

3762

511

1251

267

37Ka

lmar

126

5170

517

787

363

36Bl

ekin

ge

6017

743

514

168

342

29Sk

åne

348

131

424

081

205

731 2

6411

4H

alla

nd13

663

138

018

2049

424

33V

:a G

ötal

and

658

269

709

017

151

830

72

631

164

Värm

land

143

7694

019

1894

444

35Ö

rebr

o10

571

171

720

7711

156

245

Väst

man

land

114

6514

50

1917

122

482

37D

alar

na15

710

317

20

313

5149

836

Gäv

lebo

rg19

556

117

021

1950

459

41Vä

ster

norr

land

142

6520

90

73

1243

730

Jäm

tland

10

451

544

717

2926

718

Väst

erbo

tten

111

103

158

2138

3247

511

51N

orrb

otte

n19

593

107

1516

1411

655

648

Sum

ma

3 66

81 6

984

285

526

571

2 20

41 7

8214

735

1 210

Got

land

3918

490

00

611

210

Sum

ma

3 70

71 7

164

334

526

571

2 20

41 7

8714

847

1220

1. H

är ry

ms

omst

rukt

urer

ings

kost

nade

r för

Sör

mla

nd, K

alm

ar, B

leki

nge,

Vär

mla

nd o

ch N

orrb

otte

n. S

e vi

dare

tabe

ll E

1.2.

Page 109: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 107

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

55N

etto

kost

nad

för ö

vrig

häl

so- o

ch s

jukv

ård,

exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

, sa

mt p

oliti

sk v

erks

amhe

t avs

eend

e hä

lso-

och

sju

kvår

d 20

09 (k

r/in

v)

Huv

udm

anA

mbu

lans

-Sj

uk-

Han

dika

pp-/

Soci

alFo

lk-

FoU

Övr

igt1

ÖV

RIG

LSO

-PO

LITI

SKoc

h sj

uk-

reso

rhj

älpm

edel

s-ve

rk-

häls

o-av

seen

deO

CHV

ERKS

AM

HET

tran

spor

ter

verk

sam

het

sam

het

fråg

orhä

lso-

och

SJU

KVÅ

RDAV

SEEN

DE

LSO

-sj

ukvå

rdTO

TALT

OCH

SJU

KVÅ

RD

Stoc

khol

m25

197

500

212

1848

50

1 564

141

Upp

sala

40

419

625

60

930

374

1 323

111

Sörm

land

312

175

323

719

7129

41 2

0114

ster

götla

nd30

815

961

581

3450

819

81 9

0412

9Jö

nköp

ing

376

210

404

492

938

01 4

7312

2Kr

onob

erg

484

200

339

2862

6727

61 4

5520

2Ka

lmar

539

218

300

2173

3037

21 5

5415

4Bl

ekin

ge

393

113

488

2235

911 1

002

242

187

Skån

e28

310

734

50

6616

760

1 027

93H

alla

nd45

821

246

50

6167

165

1 428

111

V:a

Göt

alan

d42

017

245

20

109

330

195

1 677

105

Värm

land

523

278

344

070

6634

41 6

2512

rebr

o37

725

661

323

7327

539

92

016

160

Väst

man

land

454

259

577

076

6848

51 9

1814

7D

alar

na56

937

162

10

1145

184

1 801

130

Gäv

lebo

rg70

620

342

51

7668

181

1 660

149

Väst

erno

rrla

nd58

226

885

90

2710

501 7

9712

3Jä

mtla

nd

824

406

427

3554

135

227

2 10

914

4Vä

ster

bott

en43

139

861

380

148

125

181

1 976

195

Nor

rbot

ten

783

373

430

6064

5646

62

233

193

Sum

ma

395

183

462

5762

237

192

1 587

130

Got

land

687

318

857

00

096

1 958

175

Sum

ma

397

184

464

5661

236

191

1 589

131

1. H

är ry

ms

omst

rukt

urer

ings

kost

nade

r för

Sto

ckho

lm, S

örm

land

, Kal

mar

, Öre

bro,

Dal

arna

och

Got

land

. Se

vida

re ta

bell

E 1.2

.

Page 110: 7164 560 9

108 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

56N

etto

kost

nad

hem

sjuk

vård

, exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

, 200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anIn

omIn

om

Inom

HEM

SJU

K-pr

imär

-sp

ecia

liser

ad

spec

ialis

erad

VÅRD

,vå

rdso

mat

isk

vård

psyk

iatr

isk

vård

TOTA

LT

Stoc

khol

m61

253

90

1 150

Upp

sala

121

124

37Sö

rmla

nd1,

20

00

ster

götla

nd11

226

3927

5Jö

nköp

ing

226

00

226

Kron

ober

g17

200

27Ka

lmar

112

013

Blek

inge

102

00

102

Skån

e10

640

64H

alla

nd1,

3..

200

..V

:a G

ötal

and

190

00

90Vä

rmla

nd1

019

1332

Öre

bro

13

160

20Vä

stm

anla

nd48

670

115

Dal

arna

181

20

183

Gäv

lebo

rg14

712

015

8Vä

ster

norr

land

176

03

79Jä

mtla

nd1

08

19

Väst

erbo

tten

101

5221

174

Nor

rbot

ten

249

00

49Su

mm

a41 6

791 0

6980

2 82

8G

otla

nd0

00

0Su

mm

a1 6

791 0

6980

2 82

8

1. La

ndst

inge

t har

öve

rläm

nat a

nsva

r (he

lt el

ler d

elvi

s) fö

r hem

sjuk

vård

i or

dinä

rt b

oend

e (u

tom

läka

rinsa

tser

) till

kom

mun

erna

.2.

Huv

udm

anne

n ha

r int

e ku

nnat

redo

visa

någ

ra u

ppgi

fter f

ör h

emsj

ukvå

rden

.3.

Lan

dstin

get H

alla

nd re

dovi

sar e

ndas

t prim

ärvå

rden

tota

lt.4.

I Su

mm

a la

ndst

ing

ingå

r ett

ber

äkna

t vär

de fö

r Lan

dstin

get H

alla

nd.

Page 111: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 109

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

57N

etto

kost

nad

hem

sjuk

vård

, exk

lusi

ve lä

kem

edel

inom

läke

med

elsf

örm

ånen

, 200

9 (k

r/in

v)

Huv

udm

anIn

omIn

om

Inom

HEM

SJU

K-pr

imär

-sp

ecia

liser

ad

spec

ialis

erad

VÅRD

,vå

rdso

mat

isk

vård

psyk

iatr

isk

vård

TOTA

LT

Stoc

khol

m30

326

70

570

Upp

sala

163

3612

111

Sörm

land

1, 2

00

00

Öst

ergö

tland

2552

891

644

Jönk

öpin

g67

30

067

3Kr

onob

erg1

3710

90

146

Kalm

ar4

510

56Bl

ekin

ge67

10

067

1Sk

åne1

052

052

Hal

land

1, 3

..67

0..

V:a

Göt

alan

d1

570

057

Värm

land

10

7048

117

Öre

bro

112

590

71Vä

stm

anla

nd19

126

70

458

Dal

arna

656

70

663

Gäv

lebo

rg53

043

057

3Vä

ster

norr

land

131

30

1232

5Jä

mtla

nd1

066

572

Väst

erbo

tten

390

203

7967

2N

orrb

otte

n2

197

00

197

Sum

ma4

181

115

930

5G

otla

nd0

00

0Su

mm

a18

011

49

303

1. La

ndst

inge

t har

öve

rläm

nat a

nsva

r (he

lt el

ler d

elvi

s) fö

r hem

sjuk

vård

i or

dinä

rt b

oend

e (u

tom

läka

rinsa

tser

) till

kom

mun

erna

.2.

Huv

udm

anne

n ha

r int

e ku

nnat

redo

visa

någ

ra u

ppgi

fter f

ör h

emsj

ukvå

rden

.3.

Lan

dstin

get H

alla

nd re

dovi

sar e

ndas

t prim

ärvå

rden

tota

lt.4.

I Su

mm

a la

ndst

ing

ingå

r ett

ber

äkna

t vär

de fö

r Lan

dstin

get H

alla

nd.

Page 112: 7164 560 9

110 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

58D

riftk

ostn

ader

regi

onal

utv

eckl

ing

2009

(mnk

r)1

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KOST

NA

DER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Stoc

khol

m96

5086

46

681

1613

06

637

907

Upp

sala

22

104

278

38

019

344

Sörm

land

7334

918

114

425

2137

ster

götla

nd65

312

381

1322

360

577

Jönk

öpin

g88

3928

198

1938

544

461

Kron

ober

g16

84

129

35

07

172

Kalm

ar46

195

193

1013

428

318

Blek

inge

126

510

72

50

1114

8Sk

åne

145

752

441

744

1638

070

723

943

Hal

land

10

116

900

10

020

8V

:a G

ötal

and

363

171

272

349

8117

611

169

3 34

7Vä

rmla

nd0

00

269

00

011

280

Öre

bro

3214

024

87

140

1633

1Vä

stm

anla

nd28

135

130

517

019

217

Dal

arna

6629

025

016

174

310

691

Gäv

lebo

rg45

193

171

724

148

318

Väst

erno

rrla

nd67

3812

155

1831

236

358

Jäm

tland

59

2615

110

626

277

320

Väst

erbo

tten

3113

419

54

130

1927

8N

orrb

otte

n76

351

147

1039

235

345

Sum

ma

1 330

630

3 54

513

006

250

1 001

115

1 065

20 9

43

1. Ko

stna

den

för t

rafik

och

infra

stru

ktur

kan

redo

visa

s so

m o

lika

kost

nads

slag

, se

vida

re ta

bell

E 68

.

Page 113: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 111

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

59D

riftin

täkt

er re

gion

al u

tvec

klin

g 20

09 (m

nkr)

1

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m12

454

274

156

1124

2U

ppsa

la

00

61

322

243

Sörm

land

448

1210

554

113

ster

götla

nd0

122

105

151

3118

5Jö

nköp

ing

084

2111

560

918

1Kr

onob

erg

09

50

90

225

Kalm

ar0

314

252

01

72Bl

ekin

ge0

12

115

01

20Sk

åne

01 9

8614

024

10

202

260

Hal

land

00

00

00

00

V:a

Göt

alan

d0

167

5635

199

4926

532

Värm

land

00

00

00

00

Öre

bro

31

02

390

-144

Väst

man

land

02

13

272

641

Dal

arna

056

141

552

288

416

Gäv

lebo

rg0

812

152

05

78Vä

ster

norr

land

063

88

375

512

5Jä

mtla

nd

335

35

6010

1413

1Vä

ster

bott

en0

22

032

20

38N

orrb

otte

n0

6710

629

910

131

Sum

ma

134

2 70

821

795

1 020

9243

14

698

1. In

täkt

en fö

r tra

fik o

ch in

frast

rukt

ur k

an re

dovi

sas

som

olik

a in

täkt

ssla

g, s

e vi

dare

tabe

ll E

69.

Page 114: 7164 560 9

112 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

60N

etto

kost

nad

för r

egio

nal u

tvec

klin

g 20

09 (m

nkr)

Huv

udm

anU

tbild

ning

Kultu

rTr

afik

Allm

änPo

litis

kRE

GIO

NA

Loc

hre

gion

alve

rksa

mhe

tU

TVEC

KLIN

Gin

fra-

utve

cklin

gav

seen

deTO

TALT

stru

ktur

regi

onal

utve

cklin

g

Stoc

khol

m17

371

7 00

323

836

7 66

5U

ppsa

la

1862

196

205

301

Sörm

land

2251

133

372

245

Öst

ergö

tland

90

257

126

039

2Jö

nköp

ing

3384

126

342

280

Kron

ober

g14

5465

141

148

Kalm

ar50

5113

310

224

6Bl

ekin

ge18

3762

56

128

Skån

e37

394

1 078

152

211 6

83H

alla

nd31

5989

272

208

V:a

Göt

alan

d20

882

91 2

7448

618

2 81

5Vä

rmla

nd39

6711

259

328

rebr

o56

5212

254

328

6Vä

stm

anla

nd20

5682

135

176

Dal

arna

3889

125

222

275

Gäv

lebo

rg41

6611

714

324

0Vä

ster

norr

land

3382

7536

723

3Jä

mtla

nd

3151

6637

419

0Vä

ster

bott

en32

9283

302

240

Nor

rbot

ten

1591

5841

921

4Su

mm

a76

22

638

11 2

561 4

5613

216

244

Page 115: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 113

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

61N

etto

kost

nad

för r

egio

nal u

tvec

klin

g 20

09 (k

r/in

v)

Huv

udm

anU

tbild

ning

Kultu

rTr

afik

Allm

änPo

litis

kRE

GIO

NA

Loc

hre

gion

alve

rksa

mhe

tU

TVEC

KLIN

Gin

fra-

utve

cklin

gav

seen

deTO

TALT

stru

ktur

regi

onal

utve

cklin

g

Stoc

khol

m8

184

3 46

811

818

3 79

6U

ppsa

la

5418

759

160

1590

7Sö

rmla

nd82

190

494

138

791

ster

götla

nd20

160

129

50

917

Jönk

öpin

g99

249

375

102

783

4Kr

onob

erg

7429

535

776

380

6Ka

lmar

214

218

569

439

1 053

Blek

inge

120

242

406

3339

839

Skån

e30

320

876

124

171 3

67H

alla

nd10

519

930

091

770

2V

:a G

ötal

and

133

528

811

310

111 7

94Vä

rmla

nd14

324

541

021

611

1 025

Öre

bro

202

185

436

192

111 0

26Vä

stm

anla

nd80

223

326

5220

700

Dal

arna

136

321

451

806

994

Gäv

lebo

rg14

723

942

550

1087

0Vä

ster

norr

land

135

337

309

148

2995

7Jä

mtla

nd

248

405

524

294

301 5

00Vä

ster

bott

en12

535

732

311

67

927

Nor

rbot

ten

6036

523

316

536

859

Sum

ma

8228

41 2

1215

714

1 750

Page 116: 7164 560 9

114 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

62N

etto

kost

nad

för u

tbild

ning

och

kul

tur 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anFo

lkhö

gsko

le-

Hög

skol

e-G

ymna

sie-

Övr

igU

TBIL

DN

ING

Teat

er-

Mus

ei-

Övr

igKU

LTU

Rve

rksa

mhe

tve

rksa

mhe

tve

rksa

mhe

tut

bild

ning

s-TO

TALT

och

mus

ik-

verk

sam

het

kultu

r-TO

TALT

verk

sam

het

verk

sam

het

verk

sam

het

Stoc

khol

m0

151

117

149

621

637

1U

ppsa

la

180

00

1810

1933

62Sö

rmla

nd22

00

022

1317

2151

Öst

ergö

tland

110

-30

90

00

0Jö

nköp

ing

294

10

3337

1036

84Kr

onob

erg

100

04

1415

731

54Ka

lmar

491

00

5014

1126

51Bl

ekin

ge18

00

018

20

3537

Skån

e37

00

037

201

4714

739

4H

alla

nd19

10

1131

1012

3759

V:a

Göt

alan

d90

011

80

208

385

147

297

829

Värm

land

390

00

3920

1136

67Ö

rebr

o39

00

1756

1815

1852

Väst

man

land

200

00

2015

1427

56D

alar

na33

05

038

3028

3189

Gäv

lebo

rg39

00

241

2517

2466

Väst

erno

rrla

nd29

04

033

3620

2582

Jäm

tland

24

06

131

1117

2351

Väst

erbo

tten

220

010

3232

1644

92N

orrb

otte

n5

010

015

2920

4291

Sum

ma

554

2114

145

762

1 052

436

1 149

2 63

8

Page 117: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 115

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

63N

etto

kost

nad

för u

tbild

ning

och

kul

tur 2

009

(kr/

inv)

Huv

udm

anFo

lkhö

gsko

le-

Hög

skol

e-G

ymna

sie-

Övr

igU

TBIL

DN

ING

Teat

er-

Mus

ei-

Övr

igKU

LTU

Rve

rksa

mhe

tve

rksa

mhe

tve

rksa

mhe

tut

bild

ning

s-TO

TALT

och

mus

ik-

verk

sam

het

kultu

r-TO

TALT

verk

sam

het

verk

sam

het

verk

sam

het

Stoc

khol

m0

70

08

743

107

184

Upp

sala

54

00

054

3057

9918

7Sö

rmla

nd82

00

082

4863

7819

ster

götla

nd26

0-6

020

00

11

Jönk

öpin

g85

132

099

111

3010

924

9Kr

onob

erg

550

020

7484

4017

129

5Ka

lmar

210

40

021

460

4711

121

8Bl

ekin

ge12

00

00

120

150

227

242

Skån

e30

00

030

163

3811

932

0H

alla

nd65

30

3710

534

4012

519

9V

:a G

ötal

and

580

750

133

245

9418

952

8Vä

rmla

nd14

30

00

143

7340

132

245

Öre

bro

140

00

6220

265

5565

185

Väst

man

land

800

00

8060

5610

722

3D

alar

na11

90

170

136

108

100

113

321

Gäv

lebo

rg14

00

07

147

8962

8723

9Vä

ster

norr

land

120

015

013

515

083

104

337

Jäm

tland

19

10

515

248

8913

717

940

5Vä

ster

bott

en86

00

3912

512

463

170

357

Nor

rbot

ten

200

400

6011

680

169

365

Sum

ma

602

155

8211

347

124

284

Page 118: 7164 560 9

116 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

64D

riftk

ostn

ader

utb

ildni

ng 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KOST

NA

DER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Stoc

khol

m25

120

1512

71

1183

Upp

sala

14

73

13

30

1243

Sörm

land

4520

50

1018

315

116

Öst

ergö

tland

6530

22

1320

345

180

Jönk

öpin

g55

2423

417

185

3217

9Kr

onob

erg

147

40

35

04

38Ka

lmar

4519

50

1012

427

122

Blek

inge

105

50

21

09

32Sk

åne

00

039

00

01

39H

alla

nd0

031

00

10

032

V:a

Göt

alan

d19

383

2621

5569

765

519

Värm

land

00

039

00

00

39Ö

rebr

o30

140

246

90

1295

Väst

man

land

95

50

32

012

36D

alar

na59

260

715

153

5918

5G

ävle

borg

3314

30

510

134

99Vä

ster

norr

land

4824

120

1722

121

145

Jäm

tland

30

146

04

51

3393

Väst

erbo

tten

177

48

33

017

59N

orrb

otte

n37

151

57

101

1692

Sum

ma

729

325

134

166

184

231

3242

42

225

Page 119: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 117

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

65D

riftin

täkt

er u

tbild

ning

200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m0

526

41

30

67U

ppsa

la

00

61

151

225

Sörm

land

144

99

291

194

Öst

ergö

tland

012

210

515

118

171

Jönk

öpin

g0

8117

1031

07

145

Kron

ober

g0

95

08

02

24Ka

lmar

03

142

520

172

Blek

inge

01

11

90

114

Skån

e0

00

02

00

2H

alla

nd0

00

00

00

0V

:a G

ötal

and

013

352

1989

711

311

Värm

land

00

00

00

00

Öre

bro

31

02

330

039

Väst

man

land

01

12

80

416

Dal

arna

056

141

382

3614

6G

ävle

borg

04

121

380

458

Väst

erno

rrla

nd0

638

831

13

113

Jäm

tland

3

342

318

02

62Vä

ster

bott

en0

22

020

20

27N

orrb

otte

n0

616

52

03

77Su

mm

a7

667

164

7443

918

941 4

62

Page 120: 7164 560 9

118 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

66D

riftk

ostn

ader

kul

tur 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KOST

NA

DER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Stoc

khol

m21

107

327

116

13

387

Upp

sala

7

31

630

50

180

Sörm

land

2413

416

320

14

85Ö

ster

götla

nd0

00

00

00

00

Jönk

öpin

g32

145

402

140

1211

9Kr

onob

erg

10

051

00

02

54Ka

lmar

00

051

00

00

51Bl

ekin

ge2

10

330

40

242

Skån

e16

80

505

113

09

553

Hal

land

00

590

00

00

59V

:a G

ötal

and

136

691

660

2568

348

1 011

Värm

land

00

067

00

00

67Ö

rebr

o0

00

531

10

257

Väst

man

land

146

042

211

04

79D

alar

na6

30

911

20

9019

3G

ävle

borg

94

048

212

06

81Vä

ster

norr

land

63

059

04

012

85Jä

mtla

nd

146

937

111

015

92Vä

ster

bott

en8

40

791

80

210

1N

orrb

otte

n33

170

533

231

1214

2Su

mm

a33

016

186

2 27

444

211

822

43

339

Page 121: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 119

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

67D

riftin

täkt

er k

ultu

r 200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m0

20

010

21

15U

ppsa

la

00

00

171

018

Sörm

land

34

00

252

034

Öst

ergö

tland

00

00

00

00

Jönk

öpin

g0

34

025

02

36Kr

onob

erg

00

00

00

00

Kalm

ar0

00

00

00

0Bl

ekin

ge0

00

05

00

5Sk

åne

01

40

154

00

159

Hal

land

00

00

00

00

V:a

Göt

alan

d0

344

1610

413

1218

2Vä

rmla

nd0

00

00

00

rebr

o0

00

06

0-1

5Vä

stm

anla

nd0

10

119

11

23D

alar

na0

00

017

087

105

Gäv

lebo

rg0

41

010

00

15Vä

ster

norr

land

00

00

31

03

Jäm

tland

0

00

226

94

41Vä

ster

bott

en0

00

09

00

9N

orrb

otte

n0

64

125

87

51Su

mm

a3

5517

2045

537

113

701

Page 122: 7164 560 9

120 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

68N

etto

kost

nad

för t

rafik

, inf

rast

rukt

ur, a

llmän

regi

onal

utv

eckl

ing

sam

t pol

itisk

ver

ksam

het

avse

ende

regi

onal

utv

eckl

ing

2009

(mnk

r)

Huv

udm

anTr

afik

TRA

FIK

När

ings

livIn

terr

egio

nal

Loka

lFo

vrig

ALL

NPO

LITI

SKO

CHoc

hoc

hut

veck

ling

avse

ende

allm

änRE

GIO

NA

LV

ERKS

AM

HET

INFR

A-

turis

min

tern

atio

nell

regi

onal

regi

onal

UTV

ECKL

ING

AVSE

END

EST

RUKT

UR

sam

verk

anut

veck

ling

utve

cklin

gTO

TALT

REG

ION

AL

TOTA

LTU

TVEC

KLIN

G

Stoc

khol

m1

7 00

07

003

220

099

117

238

36U

ppsa

la

196

196

191

00

020

5Sö

rmla

nd13

313

33

029

05

372

Öst

ergö

tland

257

257

00

00

126

126

0Jö

nköp

ing

126

126

271

00

634

2Kr

onob

erg

6565

140

00

014

1Ka

lmar

133

133

60

30

110

2Bl

ekin

ge62

621

00

04

56

Skån

e1 0

781 0

7814

20

213

415

221

Hal

land

8989

81

03

1527

2V

:a G

ötal

and

1 230

1 274

00

089

397

486

18Vä

rmla

nd10

911

26

10

052

593

Öre

bro

120

122

20

07

4554

3Vä

stm

anla

nd82

8213

00

00

135

Dal

arna

125

125

20

02

1822

2G

ävle

borg

117

117

51

00

814

3Vä

ster

norr

land

7575

160

07

1336

7Jä

mtla

nd

6666

82

174

637

4Vä

ster

bott

en83

830

00

030

302

Nor

rbot

ten

5858

381

00

241

9Su

mm

a11

205

11 2

5620

410

4921

397

91 4

5613

2

1. I S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ings

net

toko

stna

der f

ör tr

afik

ingå

r 863

mnk

r för

färd

tjäns

t.

Page 123: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 121

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

69N

etto

kost

nad

för t

rafik

, inf

rast

rukt

ur, a

llmän

regi

onal

utv

eckl

ing

sam

t pol

itisk

ver

ksam

het

avse

ende

regi

onal

utv

eckl

ing

2009

(kr/

inv)

Huv

udm

anTr

afik

TRA

FIK

När

ings

livIn

terr

egio

nal

Loka

lFo

vrig

ALL

NPO

LITI

SKO

CHoc

hoc

hut

veck

ling

avse

ende

allm

änRE

GIO

NA

LV

ERKS

AM

HET

INFR

A-

turis

min

tern

atio

nell

regi

onal

regi

onal

UTV

ECKL

ING

AVSE

END

EST

RUKT

UR

sam

verk

anut

veck

ling

utve

cklin

gTO

TALT

REG

ION

AL

TOTA

LTU

TVEC

KLIN

G

Stoc

khol

m1

3 46

73

468

110

049

5811

818

Upp

sala

59

159

157

30

00

6015

Sörm

land

494

494

110

108

019

138

ster

götla

nd60

160

10

00

029

529

50

Jönk

öpin

g37

537

580

40

019

102

7Kr

onob

erg

357

357

760

00

076

3Ka

lmar

569

569

260

130

443

9Bl

ekin

ge40

640

67

00

026

3339

Skån

e87

687

612

20

110

912

417

Hal

land

300

300

273

010

5191

7V

:a G

ötal

and

784

811

00

057

253

310

11Vä

rmla

nd39

941

022

40

019

021

611

Öre

bro

431

436

61

123

161

192

11Vä

stm

anla

nd32

632

652

00

00

5220

Dal

arna

451

451

70

09

6480

6G

ävle

borg

425

425

203

00

2850

10Vä

ster

norr

land

309

309

660

029

5314

829

Jäm

tland

52

452

463

1613

435

4729

430

Väst

erbo

tten

323

323

00

00

116

116

7N

orrb

otte

n23

323

315

34

00

816

536

Sum

ma

1 207

1 212

221

523

105

157

14

1. I S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ings

net

toko

stna

der f

ör tr

afik

ingå

r 417

kr/i

nv fö

r fär

dtjä

nst.

Page 124: 7164 560 9

122 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

70D

riftk

ostn

ader

traf

ik o

ch in

fras

truk

tur 2

009

(mnk

r)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KOST

NA

DER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Stoc

khol

m1

2214

857

6 15

93

563

347

148

Upp

sala

00

018

50

00

1119

6Sö

rmla

nd0

00

133

00

00

133

Öst

ergö

tland

00

025

40

10

1026

6Jö

nköp

ing

00

012

60

00

012

6Kr

onob

erg

00

065

00

00

65Ka

lmar

00

013

20

00

113

3Bl

ekin

ge0

00

630

00

063

Skån

e81

432

441

8513

299

7043

3 07

4H

alla

nd0

00

890

00

089

V:a

Göt

alan

d3

20

1 244

00

028

1 277

Värm

land

00

011

10

00

111

rebr

o0

00

120

01

01

122

Väst

man

land

21

076

02

02

83D

alar

na0

00

132

00

013

526

8G

ävle

borg

00

011

10

00

611

7Vä

ster

norr

land

00

074

0-1

01

75Jä

mtla

nd

00

062

00

04

66Vä

ster

bott

en0

00

840

00

085

Nor

rbot

ten

00

057

00

01

58Su

mm

a10

961

3 29

89

364

1535

873

280

13 5

57

1. A

lla k

ostn

ader

föru

tom

pos

ten

Läm

nade

bid

rag

avse

r kos

tnad

er fö

r fär

dtjä

nst.

Page 125: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 123

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

71D

riftin

täkt

er tr

afik

och

infr

astr

uktu

r 200

9 (m

nkr)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m1

124

011

00

010

146

Upp

sala

0

00

00

00

0Sö

rmla

nd0

00

00

00

ster

götla

nd0

00

00

09

9Jö

nköp

ing

00

00

00

00

Kron

ober

g0

00

00

00

0Ka

lmar

00

00

00

00

Blek

inge

00

00

10

01

Skån

e0

1 985

00

30

81 9

96H

alla

nd0

00

00

00

0V

:a G

ötal

and

00

00

04

04

Värm

land

00

00

00

00

Öre

bro

00

00

00

00

Väst

man

land

00

00

01

01

Dal

arna

00

00

00

143

143

Gäv

lebo

rg0

00

00

00

0Vä

ster

norr

land

00

00

00

00

Jäm

tland

0

00

00

00

0Vä

ster

bott

en0

00

01

00

1N

orrb

otte

n0

00

00

00

0Su

mm

a12

41 9

8511

06

516

92

301

1. St

ockh

olm

s lä

ns la

ndst

ings

intä

kter

avs

er fä

rdtjä

nst.

Page 126: 7164 560 9

124 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

72D

riftk

ostn

ader

allm

än re

gion

al u

tvec

klin

g 20

09 (m

nkr)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

avLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,In

tern

aSU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KOST

NA

DER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Stoc

khol

m19

100

173

045

13

251

Upp

sala

0

00

250

00

-520

Sörm

land

31

032

13

12

43Ö

ster

götla

nd0

00

125

01

05

131

Jönk

öpin

g0

00

280

50

134

Kron

ober

g0

00

130

00

014

Kalm

ar0

00

100

00

010

Blek

inge

00

05

00

00

5Sk

åne

3819

011

42

640

1725

4H

alla

nd0

027

00

00

027

V:a

Göt

alan

d27

130

420

137

024

522

Värm

land

00

049

00

010

59Ö

rebr

o0

00

500

30

154

Väst

man

land

10

011

01

00

13D

alar

na0

00

200

00

2444

Gäv

lebo

rg2

10

120

20

219

Väst

erno

rrla

nd11

60

201

50

245

Jäm

tland

13

60

111

100

2465

Väst

erbo

tten

52

024

00

00

32N

orrb

otte

n3

10

310

20

643

Sum

ma

123

6027

1 174

717

83

114

1 684

Page 127: 7164 560 9

Ekon

omi

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 125

11. Tabellbilaga

Tabe

ll E

73D

riftin

täkt

er a

llmän

regi

onal

utv

eckl

ing

2009

(mnk

r)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gFö

rsäl

jnin

gEr

hålln

vrig

aIn

tern

aSU

MM

Aav

gift

er o

chav

avav

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄKT

ERan

dra

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lav

gift

eroc

h va

ror

Stoc

khol

m0

09

04

00

13U

ppsa

la

00

00

00

00

Sörm

land

00

31

11

06

Öst

ergö

tland

00

00

00

45

Jönk

öpin

g0

00

00

00

0Kr

onob

erg

00

00

00

00

Kalm

ar0

00

00

00

0Bl

ekin

ge0

00

00

00

0Sk

åne

00

100

810

1110

1H

alla

nd0

00

00

00

0V

:a G

ötal

and

00

00

726

436

Värm

land

00

00

00

00

Öre

bro

00

00

00

00

Väst

man

land

00

00

00

00

Dal

arna

00

00

00

2222

Gäv

lebo

rg0

00

04

01

5Vä

ster

norr

land

00

00

44

19

Jäm

tland

0

11

116

09

28Vä

ster

bott

en0

00

01

00

1N

orrb

otte

n0

00

02

00

2Su

mm

a0

123

211

931

5122

8

Page 128: 7164 560 9

126 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

11. Tabellbilaga

Page 129: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 127

Tabell V 1.1 Hälso- och sjukvård totalt. Riket. Genomsnittligt disponibla vård platser, läkarbesökoch vårdtillfällen efter specialitet m m 2009

Huvudgrupp/specialitet Genomsnittl disp vårdplatser Vårdtillfällen Läkarbesök (1 000-tal) 1

varav Annan (konsumtion) varav AnnanTotalt vårdgivare Totalt Totalt vårdgivare

PrimärvårdAllmänläkarvård 2 13 202,4 4 770,4Mödrahälsovård 132,0 31,0Barnhälsovård 410,0 70,9Primärvårdsansl hemsjukvård 194,2 29,5Sluten/Övrig primärvård 93 5 –3 43,2 8,6

S:a Primärvård 93 5 13 981,7 4 910,4Medicinsk korttidsvårdInternmedicin 4 632 193 400 449 1 471,6 265,0Övriga invärtes specialiteter 1 388 68 104 427 919,9 220,1Neurologi 465 – 24 289 132,8 34,6Medicinsk rehabilitering 598 49 6 836 65,7 5,2Habilitering 8 – 229 19,7 –Infektionssjukvård 780 – 42 302 129,5 0,0Barnmedicin 1 048 – 88 997 861,3 125,3Hud- och könssjukvård 47 – 1 688 599,6 223,5Tumörsjukvård 546 14 27 462 308,5 4,0Övrig medicinsk korttidsvård 265 10 1 883 33,9 0,0

S:a Medicinsk korttidsvård 9 777 334 698 562 4 542,3 877,7Kirurgisk korttidsvårdAllmän kirurgi 2 712 90 217 066 1 149,1 239,4Ortopedisk kirurgi 2 097 100 128 606 1 322,7 338,2Urologisk kirurgi 335 – 23 598 289,8 88,9Barnkirurgi 157 – 5 417 56,1 7,8Övriga kirurgiska specialiteter 597 – 54 477 195,9 21,3Gynekologi 608 – 174 949 4 1 196,0 583,7Förlossningsvård 921 – 169,2 –Ögonsjukvård 99 – 9 018 1 227,3 328,1Öron-, näs- o halssjukvård 282 – 34 549 879,8 305,5Övrig kirurgisk korttidsvård 54 11 – 6,6 –S:a kirurgisk korttidsvård 7 862 201 647 680 6 492,6 1 913,0Övrig specialiserad somatisk vårdOfördelad korttidsvård 880 64 867 20,9 0,0Geriatrisk vård 2 167 468 55 463 63,0 14,6Övrigt 425 – 59 356 782,6 53,2

S:a specialiserad somatisk vård 21 111 1 067 1 461 928 11 901,3 2 858,6Psykiatrisk vårdAllmän psykiatri 3 335 39 90 307 914,9 281,4Barn- och ungdomspsykiatri 171 – 2 774 99,5 7,2Rättspsykiatri 943 – 758 1,2 –

S:a specialiserad psykiatrisk vård 4 449 39 93 839 1 015,6 288,7TOTALT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 25 653 1 111 1 555 767 26 898,6 8 057,7

1. Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök.2. Från och med 2009 särredovisas inte jourverksamheten utan den ingår under allmänläkarvård respektive sjuksköterskeverksamhet.3. Vårdtillfällen för sluten primärvård ingår här i specialiserad somatisk vård. Antalet vårdtillfällen i sluten primärvård 2009 var 4 016.4. Innehåller även vårdtillfällen inom förlossningsvård.

Page 130: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

128 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

1.2

Häl

so- o

ch s

jukv

ård

tota

lt. R

iket

. Bes

ök (1

000-

tal)

hos

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori ä

n lä

kare

eft

er s

peci

alite

t mm

200

91

Om

råde

/del

områ

deTo

talt

vara

vA

nnan

vår

dgiv

are

Mot

tagn

ings

besö

kH

emsj

uk-

Besö

k in

omSu

mm

aM

otta

gnin

gsbe

sök

Hem

sjuk

-Be

sök

inom

Sum

ma

/hem

besö

kvå

rdsb

esök

dags

jukv

ård

besö

k/h

embe

sök

vård

sbes

ökda

gsju

kvår

dbe

sök

Prim

ärvå

rdSj

uksk

öter

skev

ård

28

853,

38

853,

31 7

95,1

1 795

,1 M

ödra

häls

ovår

d1 8

71,6

1 871

,633

9,8

339,

8 Ba

rnhä

lsov

ård

2 19

5,6

2 19

5,6

424,

942

4,9

Sjuk

gym

nast

ik o

arb

etst

erap

i37

738,

57

738,

54

603,

14

603,

1 Pr

imär

vård

sans

l hem

sjuk

vård

2 82

0,6

2 82

0,6

1 026

,71 0

26,7

Ö

vrig

prim

ärvå

rd1 4

98,0

1 498

,040

7,6

407,

6 S:

a Pr

imär

vård

22 15

7,0

2 82

0,6

24 9

77,7

7 57

0,5

1 026

,78

597,

2 Sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

vård

Med

icin

sk k

ortt

idsv

ård

2 98

2,4

53,7

579,

53

615,

623

1,9–

2,4

234,

3 Ki

rurg

isk

kort

tidsv

ård

1 970

,831

,169

,42

071,3

127,

6–

3,6

131,2

O

förd

elad

kor

ttid

svår

d32

6,7

–2,

232

8,9

10,2

–0,

110

,2

Ger

iatr

isk

vård

105,

728

7,3

22,4

415,

326

,111

1,60,

413

8,1

Övr

igt

373,

52,

510

,838

6,8

36,3

–0,

636

,9

S:a

spec

som

atis

k vå

rd5

759,

137

4,6

684,

36

818,

043

2,1

111,6

7,155

0,8

Spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vård

Allm

än p

syki

atri

3 04

4,8

23,7

81,4

3 14

9,9

255,

5–

4,6

260,

1 Ba

rn- o

ch u

ngdo

msp

syki

atri

497,4

3,1

23,6

524,

118

,0–

–18

,0

Rätt

spsy

kiat

ri12

,20,

00,

312

,4–

––

– S:

a sp

ec p

syki

atris

k vå

rd3

554,

426

,910

5,2

3 68

6,5

273,

5–

4,6

278,

1 H

andi

kapp

verk

sam

het/

hjäl

pmed

elsv

erks

amhe

t459

9,6

599,

679

,079

,0TO

TALT

LSO

- O S

JUKV

ÅRD

32 0

70,2

3 22

2,1

789,

536

081

,88

355,

01 1

38,3

11,7

9 50

5,1

1. Be

sök

avse

ende

vac

cine

ring

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.2.

Frå

n oc

h m

ed 2

009

särr

edov

isas

inte

jour

verk

sam

hete

n ut

an d

en in

går u

nder

allm

änlä

karv

ård

resp

ektiv

e sj

uksk

öter

skev

erks

amhe

t.3.

Frå

n oc

h m

ed 2

009

utgö

r sju

kgym

nast

ik o

ch a

rbet

ster

api e

tt g

emen

sam

t del

områ

de (r

edov

isad

es ti

diga

re v

ar fö

r sig

).4.

Till

hör o

mrå

det Ö

vrig

häl

so- o

ch s

jukv

ård.

Page 131: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 129

Tabe

ll V

2H

älso

- och

sju

kvår

d to

talt.

Läk

arbe

sök

(100

0-ta

l) o

ch b

esök

hos

and

ra p

erso

nalk

ateg

orie

r1ef

ter o

mrå

de 2

009

2

Huv

udm

anLä

karb

esök

Besö

k ho

s an

dra

pers

onal

kate

gorie

rTo

talt

Prim

är-

Spec

ialis

erad

Spec

ialis

erad

Sum

ma

Prim

är-

Spec

ialis

erad

Spec

ialis

erad

Han

dika

pp-/

Sum

ma

anta

lvå

rdso

mat

isk

psyk

iatr

isk

läka

r-vå

rdso

mat

isk

psyk

iatr

isk

hjäl

pmed

els-

övrig

abe

sök

vård

vård

besö

kvå

rdvå

rdve

rksa

mhe

t3be

sök

Stoc

khol

m3

879,

73

278,

438

6,3

7 54

4,3

5 88

5,0

1 369

,81 1

35,1

–8

389,

915

934

,3

Upp

sala

414,

848

9,1

46,4

950,

366

5,1

270,

311

2,9

18,2

1 066

,62

016,

9Sö

rmla

nd31

6,1

292,

320

,162

8,4

603,

521

6,1

86,5

–90

6,1

1 534

,6Ö

ster

götla

nd45

9,4

502,

025

,698

7,0

1 272

,433

5,2

147,1

–1 7

54,7

2 74

1,6Jö

nköp

ing

422,

835

9,5

21,5

803,

81 2

88,5

211,1

102,

754

,01 6

56,2

2 45

9,9

Kron

ober

g26

3,3

205,

515

,548

4,2

376,

715

5,4

50,7

13,9

596,

61 0

80,9

Kalm

ar33

1,626

6,0

18,7

616,

262

5,6

224,

686

,0–

936,

21 5

52,4

Blek

inge

200,

517

2,0

11,8

384,

239

5,2

153,

658

,4–

607,

399

1,5Sk

åne

1 781

,61 7

85,7

161,2

3 72

8,4

2 82

9,7

895,

147

2,8

170,

44

368,

08

096,

4H

alla

nd50

5,4

344,

517

,986

7,8

833,

515

4,4

79,0

23,2

1 090

,11 9

57,9

V:a

Göt

alan

d2

384,

81 7

78,4

130,

54

293,

73

635,

51 0

59,3

512,

117

2,5

5 37

9,3

9 67

3,0

Värm

land

366,

827

8,0

17,3

662,

257

8,4

185,

493

,4–

857,

21 5

19,4

Öre

bro

329,

033

9,9

24,9

693,

875

8,4

153,

111

1,163

,41 0

86,0

1 779

,8Vä

stm

anla

nd36

0,7

281,1

23,1

665,

064

8,9

290,

611

0,5

–1 0

50,0

1 715

,0D

alar

na39

0,5

279,

919

,769

0,1

985,

018

5,6

114,

320

,01 3

04,9

1 995

,0G

ävle

borg

416,

627

2,0

16,3

704,

989

2,4

218,

281

,6–

1 192

,11 8

97,0

Väst

erno

rrla

nd28

4,8

238,

413

,653

6,8

678,

722

5,9

64,7

7,3

976,

61 5

13,4

Jäm

tland

166,

512

3,6

6,5

296,

630

5,5

94,3

27,0

9,0

435,

873

2,4

Väst

erbo

tten

301,8

294,

621

,261

7,6

747,

322

2,1

157,7

22,3

1 149

,51 7

67,1

Nor

rbot

ten

330,

524

5,1

11,1

586,

783

2,2

134,

256

,120

,41 0

42,9

1 629

,6G

otla

nd74

,775

,26,

715

6,6

140,

263

,727

,04,

823

5,8

392,

4TO

TALT

13 9

81,7

11 9

01,3

1 015

,626

898

,624

977

,76

818,

03

686,

559

9,6

36 0

81,8

62 9

80,5

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

2. B

esök

avs

eend

e va

ccin

erin

g m

ot N

ya in

fluen

san

(H1N

1) in

går i

nte,

se

tabe

ll V

37fö

r mer

info

rmat

ion.

3. T

illhö

r om

råde

t Övr

ig h

älso

- och

sju

kvår

d.

Page 132: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

130 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

3H

älso

- och

sju

kvår

d to

talt.

Läk

arbe

sök

och

besö

k ho

s an

dra

pers

onal

kate

gorie

r1, 2

per 1

000

invå

nare

200

93

Huv

udm

anLä

karb

esök

Besö

k ho

s an

dra

pers

onal

kate

gorie

rTo

talt

Prim

är-

Spec

ialis

erad

Spec

ialis

erad

Sum

ma

Prim

är-

Spec

ialis

erad

Spec

ialis

erad

Han

dika

pp-/

Sum

ma

anta

lvå

rdso

mat

isk

psyk

iatr

isk

läka

r-vå

rdso

mat

isk

psyk

iatr

isk

hjäl

pmed

els-

övrig

abe

sök

vård

vård

besö

kvå

rdvå

rdve

rksa

mhe

t4be

sök

Stoc

khol

m1 9

211 6

2419

13

736

2 91

567

856

2–

4 15

57

891

Upp

sala

1 250

1 474

140

2 86

32

004

814

340

553

214

6 07

7Sö

rmla

nd1 1

751 0

8675

2 33

62

243

803

322

–3

368

5 70

ster

götla

nd1 0

761 1

7560

2 31

12

979

785

344

–4

108

6 41

9Jö

nköp

ing

1 258

1 070

642

392

3 83

462

830

516

14

929

7 32

0Kr

onob

erg

1 437

1 122

842

644

2 05

784

927

776

3 25

75

901

Kalm

ar1 4

191 1

3880

2 63

72

678

961

368

–4

007

6 64

4Bl

ekin

ge1 3

141 1

2777

2 51

82

590

1 007

383

–3

980

6 49

8Sk

åne

1 447

1 451

131

3 02

92

299

727

384

138

3 54

86

577

Hal

land

1 703

1 161

602

924

2 80

852

026

678

3 67

26

596

V:a

Göt

alan

d1 5

191 1

3383

2 73

62

316

675

326

110

3 42

86

163

Värm

land

1 342

1 017

632

423

2 11

767

934

2–

3 13

75

560

Öre

bro

1 180

1 219

892

488

2 71

954

939

822

73

894

6 38

2Vä

stm

anla

nd1 4

351 1

1892

2 64

62

582

1 156

440

–4

177

6 82

3D

alar

na1 4

131 0

1271

2 49

63

563

671

414

724

720

7 21

7G

ävle

borg

1 508

985

592

552

3 23

179

029

5–

4 31

66

868

Väst

erno

rrla

nd1 1

7298

156

2 20

92

792

929

266

304

018

6 22

7Jä

mtla

nd1 3

1597

651

2 34

22

412

745

213

713

440

5 78

2Vä

ster

bott

en1 1

671 1

4082

2 38

92

891

859

610

864

446

6 83

5N

orrb

otte

n1 3

2798

445

2 35

63

342

539

225

824

188

6 54

4G

otla

nd1 3

051 3

1511

62

736

2 45

01 1

1447

285

4 12

06

857

TOTA

LT1 4

971 2

7410

92

880

2 67

473

039

564

3 86

36

743

1. H

änsy

n ha

r int

e ta

gits

till

att k

öp o

ch fö

rsäl

jnin

g ka

n fö

reko

mm

a m

ella

n la

ndst

ing/

regi

oner

.2.

Mot

tagn

ings

besö

k, h

embe

sök,

hem

sjuk

vård

sbes

ök o

ch d

agsj

ukvå

rdsb

esök

.3.

Bes

ök a

vsee

nde

vacc

iner

ing

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.4.

Till

hör o

mrå

det Ö

vrig

häl

so- o

ch s

jukv

ård.

Page 133: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 131

Tabe

ll V

4.1

Häl

so- o

ch s

jukv

ård

tota

lt. L

äkar

besö

k1(1

000-

tal)

efte

r om

råde

200

8 oc

h 20

09

Huv

udm

anPr

imär

vård

Spec

ialis

erad

som

atis

k vå

rdSp

ecia

liser

ad p

syki

atris

k vå

rdH

älso

- och

sju

kvår

d to

talt

2008

2009

Proc

entu

ell

2008

2009

Proc

entu

ell

2008

2009

Proc

entu

ell

2008

2009

Proc

entu

ell

förä

ndrin

gfö

ränd

ring

förä

ndrin

gfö

ränd

ring

2008

–200

920

08–2

009

2008

–200

920

08–2

009

Stoc

khol

m3

713,

43

879,

74,

53

241,7

3 27

8,4

1,135

8,4

386,

37,

87

313,

57

544,

33,

2U

ppsa

la2

391,9

414,

85,

847

6,2

489,

12,

735

,046

,432

,590

3,1

950,

35,

2Sö

rmla

nd31

3,3

316,

10,

928

0,1

292,

34,

420

,520

,1–2

,261

3,9

628,

42,

ster

götla

nd46

6,5

459,

4–1

,550

2,9

502,

0–0

,226

,525

,6–3

,399

5,8

987,

0–0

,9Jö

nköp

ing

429,

842

2,8

–1,6

350,

435

9,5

2,6

23,7

21,5

–9,6

803,

980

3,8

0.0

Kron

ober

g23

7,2

263,

311

,020

1,620

5,5

1,915

,215

,51,8

454,

048

4,2

6,7

Kalm

ar3

329,

933

1,60,

525

8,6

266,

02,

817

,918

,74,

560

6,3

616,

21,6

Blek

inge

212,

920

0,5

–5,8

172,

217

2,0

–0,2

10,9

11,8

7,939

6,0

384,

2–3

,0Sk

åne

1 706

,21 7

81,6

4,4

1 775

,51 7

85,7

0,6

157,

016

1,22,

73

638,

83

728,

42,

5H

alla

nd51

7,8

505,

4–2

,433

5,5

344,

52,

717

,617

,91,7

870,

986

7,8

–0,4

V:a

Göt

alan

d2

297,

52

384,

83,

81 7

84,7

1 778

,4–0

,412

9,1

130,

51,1

4 21

1,34

293,

72,

0Vä

rmla

nd37

9,8

366,

8–3

,427

0,8

278,

02,

719

,017

,3–9

,066

9,7

662,

2–1

,1Ö

rebr

o32

8,3

329,

00,

234

2,4

339,

9–0

,726

,224

,9–4

,869

6,8

693,

8–0

,4Vä

stm

anla

nd37

2,1

360,

7–3

,127

7,428

1,11,4

23,9

23,1

–3,3

673,

466

5,0

–1,3

Dal

arna

372,

039

0,5

5,0

266,

727

9,9

5,0

19,1

19,7

3,2

657,7

690,

14,

9G

ävle

borg

410,

841

6,6

1,426

1,927

2,0

3,9

15,5

16,3

4,8

688,

270

4,9

2,4

Väst

erno

rrla

nd28

5,8

284,

8–0

,326

3,9

238,

4–9

,717

,813

,6–2

3,6

567,

553

6,8

–5,4

Jäm

tland

175,

516

6,5

–5,1

126,

512

3,6

–2,3

6,1

6,5

6,2

308,

229

6,6

–3,7

Väst

erbo

tten

299,

930

1,80,

629

0,4

294,

61,5

21,0

21,2

0,8

611,3

617,

61,0

Nor

rbot

ten

340,

233

0,5

–2,9

244,

924

5,1

0,1

11,5

11,1

–3,7

596,

658

6,7

–1,7

Got

land

72,7

74,7

2,7

76,1

75,2

–1,2

6,2

6,7

8,0

155,

015

6,6

1,0TO

TALT

13 6

53,6

13 9

81,7

2,4

11 8

00,3

11 9

01,3

0,9

978,

11 0

15,6

3,8

26 4

32,0

26 8

98,6

1,8

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

3. R

evid

erad

e up

pgift

er a

vsee

nde

Spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vård

200

8.2.

Rev

ider

ade

uppg

ifter

avs

eend

e Pr

imär

vård

och

Spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

200

8.Fö

ränd

ringa

r mel

lan

åren

ber

or b

land

ann

at p

å än

drad

redo

visn

ing

i sam

band

med

över

gång

till

nytt

pat

ient

adm

inis

trat

ivt s

yste

m.

Page 134: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

132 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

4.2

Häl

so- o

ch s

jukv

ård

tota

lt. B

esök

(100

0-ta

l) h

os a

nnan

per

sona

lkat

egor

i än

läka

re1

efte

r om

råde

200

8 oc

h 20

092

Huv

udm

anPr

imär

vård

3Sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

vård

Spe

cial

iser

ad p

syki

atris

k vå

rdH

andi

kapp

-/hj

älp-

Häl

so- o

ch s

jukv

ård

tota

lt20

0820

09Pr

ocen

tuel

l20

0820

09Pr

ocen

tuel

l20

0820

09Pr

ocen

tuel

lm

edel

sver

ksam

het4

2008

2009

Proc

entu

ell

förä

ndr.

förä

ndr.

förä

ndr.

2008

2009

förä

ndr.

2008

7–09

2008

–09

2008

–09

2008

–09

Stoc

khol

m5

746,

15

885,

02,

41 2

88,0

1 369

,86,

41 0

61,6

1 135

,16,

9–

–8

095,

78

389,

93,

6U

ppsa

la5

589,

966

5,1

12,7

244,

327

0,3

10,6

132,

211

2,9

–14,

617

,718

,298

4,1

1 066

,68,

4Sö

rmla

nd61

0,9

603,

5–1

,220

2,3

216,

16,

975

,286

,515

,0–

–88

8,4

906,

12,

ster

götla

nd1 2

49,9

1 272

,41,8

329,

033

5,2

1,914

3,7

147,1

2,4

2,9

–1 7

25,4

1 754

,71,7

Jönk

öpin

g1 3

10,7

1 288

,5–1

,720

9,2

211,1

0,9

96,0

102,

77,

042

,554

,01 6

58,3

1 656

,2–0

,1Kr

onob

erg

367,

637

6,7

2,5

158,

015

5,4

–1,6

54,8

50,7

–7,5

12,0

13,9

592,

359

6,6

0,7

Kalm

ar56

8,4

625,

610

,122

9,6

224,

6–2

,287

,186

,0–1

,2–

–88

5,1

936,

25,

8Bl

ekin

ge45

1,939

5,2

–12,

514

3,2

153,

67,

357

,458

,41,8

––

652,

560

7,3

–6,9

Skån

e2

840,

22

829,

7–0

,483

6,7

895,

17,

044

8,1

472,

85,

513

0,9

170,

44

255,

94

368,

02,

6H

alla

nd80

8,6

833,

53,

115

5,2

154,

4–0

,578

,379

,00,

828

,123

,21 0

70,3

1 090

,11,8

V:a

Göt

alan

d3

660,

13

635,

5–0

,71 0

68,2

1 059

,3–0

,848

6,8

512,

15,

210

6,7

172,

55

321,8

5 37

9,3

1,1Vä

rmla

nd55

8,9

578,

43,

521

9,6

185,

4–1

5,6

76,8

93,4

21,7

––

855,

385

7,2

0,2

Öre

bro

745,

075

8,4

1,815

2,3

153,

10,

510

4,5

111,1

6,3

68,5

63,4

1 070

,31 0

86,0

1,5Vä

stm

anla

nd62

8,5

648,

93,

329

0,7

290,

60,

010

0,4

110,

510

,1–

–1 0

19,5

1 050

,03,

0D

alar

na98

3,6

985,

00,

119

4,3

185,

6–4

,511

2,8

114,

31,4

19,3

20,0

1 310

,01 3

04,9

–0,4

Gäv

lebo

rg89

5,7

892,

4–0

,420

3,8

218,

27,1

75,8

81,6

7,5

––

1 175

,31 1

92,1

1,4Vä

ster

norr

land

633,

067

8,7

7,2

227,4

225,

9–0

,756

,364

,715

,07,

27,

392

3,9

976,

65,

7Jä

mtla

nd31

7,730

5,5

–3,8

97,3

94,3

–3,0

24,6

27,0

9,5

9,3

9,0

448,

943

5,8

–2,9

Väst

erbo

tten

796,

174

7,3

–6,1

221,6

222,

10,

213

8,4

157,7

13,9

23,3

22,3

1 179

,41 1

49,5

–2,5

Nor

rbot

ten

889,

583

2,2

–6,4

129,

913

4,2

3,3

55,2

56,1

1,719

,820

,41 0

94,4

1 042

,9–4

,7G

otla

nd15

1,214

0,2

–7,3

64,0

63,7

–0,4

28,0

27,0

–3,7

4,7

4,8

247,9

235,

8–4

,9TO

TALT

24 8

03,5

24 9

77,7

0,7

6 66

4,4

6 81

8,0

2,3

3 49

3,9

3 68

6,5

5,5

492,

859

9,6

35 4

54,6

36 0

81,8

1,8

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

på 2

0,2

% o

ch fö

r Häl

so- o

ch s

jukv

ård

tota

lt på

15,4

%. B

eräk

ning

en b

ygge

r på

uppg

ifter

för e

tt m

indr

e an

tal

2. B

esök

avs

eend

e va

ccin

erin

g m

ot N

ya in

fluen

san

(H1N

1) in

går i

nte,

se

tabe

ll V

37fö

r mer

info

rmat

ion.

land

stin

g om

vac

cina

tions

besö

k pe

r inv

ånar

e pr

oduc

erad

e av

land

stin

get o

ch a

ndra

vår

dgiv

are

som

har

avt

al3.

Ant

al b

esök

redo

visa

s ge

nom

gåen

de e

xkl b

esök

som

end

ast a

vser

vac

cina

tion

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

.m

ed la

ndst

inge

t (al

ltså

exkl

prim

ärko

mm

unal

ver

ksam

het m

m) o

ch a

ntag

ande

t om

mot

svar

ande

niv

å fö

r rik

et.

Den

na v

erks

amhe

t har

, fra

mfö

rallt

inom

prim

ärvå

rden

för a

ndra

per

sona

lkat

egor

ier ä

n lä

kare

, i v

issa

fall

inne

-4.

Till

hör o

mrå

det Ö

vrig

häl

so- o

ch s

jukv

ård.

burit

und

antr

ängn

ings

effe

kter

den

rest

eran

de v

erks

amhe

ten.

En

berä

knad

förä

ndrin

g m

ella

n 20

08–2

009

5. F

örän

drin

gar m

ella

n år

en b

eror

bla

nd a

nnat

ändr

ad re

dovi

snin

g i s

amba

nd m

ed ö

verg

ång

till n

ytt

om d

essa

bes

ök in

klud

eras

vis

ar e

n ök

ning

av

besö

k ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori

än lä

kare

för P

rimär

vård

patie

ntad

min

istr

ativ

t sys

tem

.

Page 135: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 133

Tabe

ll V

5H

älso

– oc

h sj

ukvå

rd to

talt.

And

el b

esök

pro

duce

rad

av a

nnan

vår

dgiv

are

2009

i pr

ocen

t1, 2

Huv

udm

anLä

karb

esök

Ann

an p

erso

nalk

ateg

ori

Prim

är-

Spec

ialis

erad

Spec

ialis

erad

Tota

lt H

älso

-Pr

imär

-Sp

ecia

liser

adSp

ecia

liser

adTo

talt

Häl

so-

vård

som

atis

k vå

rdps

yk v

ård

o sj

ukvå

rdvå

rdso

mat

isk

vård

psyk

vår

do

sjuk

vård

3

Stoc

khol

m57

,246

,138

,251

,461

,428

,516

,149

,9U

ppsa

la31

,121

,242

,226

,530

,33,

64,

320

,6Sö

rmla

nd18

,710

,79,

714

,724

,8–

3,6

16,9

Öst

ergö

tland

14,2

20,9

21,6

17,8

16,9

0,5

2,4

12,5

Jönk

öpin

g14

,711

,48,

513

,19,

9–

–7,9

Kron

ober

g22

,815

,427

,319

,826

,78,

52,

119

,7Ka

lmar

19,8

8,9

4,5

14,6

17,9

1,0–

12,2

Blek

inge

19,0

7,3

–13

,27,

6–

–4,

9Sk

åne

38,5

25,8

33,9

32,2

39,1

5,3

11,4

28,8

Hal

land

20,6

–11

,61,4

V:a

Göt

alan

d31

,917

,523

,925

,728

,55,

33,

621

,3Vä

rmla

nd9,

33,

67,9

6,9

15,0

––

10,1

Öre

bro

20,0

7,912

,113

,827

,33,

75,

421

,4Vä

stm

anla

nd50

,88,

820

,532

,055

,61,0

0,9

34,7

Dal

arna

6,0

2,3

7,74,

610

,8–

–8,

3G

ävle

borg

22,0

9,8

9,9

17,0

25,6

0,7

–19

,3Vä

ster

norr

land

20,0

3,8

1,112

,320

,00,

2–

14,0

Jäm

tland

10,4

7,4–

8,9

28,3

––

20,3

Väst

erbo

tten

18,0

3,9

21,6

11,4

23,8

–1,1

15,9

Nor

rbot

ten

9,4

11,3

20,8

10,4

21,5

––

17,5

Got

land

20,4

4,4

28,9

13,1

16,1

1,74,

710

,8TO

TALT

435

,124

,028

,430

,034

,48,

17,

526

,1

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

2. B

esök

avs

eend

e va

ccin

erin

g m

ot N

ya in

fluen

san

(H1N

1) in

går i

nte,

se

tabe

ll V

37fö

r mer

info

rmat

ion.

3. E

xklu

sive

han

dika

pp- o

ch h

jälp

med

elsv

erks

amhe

t, se

tabe

ll V

2.4.

Hal

land

s pr

imär

vård

del

as in

te u

pp p

å eg

en p

rodu

ktio

n re

spek

tive

prod

uktio

n av

ann

an v

årdg

ivar

e.I t

otal

siffr

an in

går H

alla

nd e

nlig

t en

berä

knad

förd

elni

ng.

Page 136: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

134 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

6.1

Läka

rbes

ök (1

000-

tal)

eft

er ty

p av

bes

ök 2

009

Huv

udm

an

P

rimär

vård

1Sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

vård

Spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vård

Läka

rbes

ökM

otta

gnin

gs-/

Hem

sjuk

-M

otta

gnin

gs-/

Dag

sjuk

-H

emsj

uk-

Mot

tagn

ings

-/D

agsj

uk-

Hem

sjuk

-to

talt

hem

besö

kvå

rdsb

esök

hem

besö

kvå

rdsb

esök

vård

sbes

ökhe

mbe

sök

vård

sbes

ökvå

rdsb

esök

Stoc

khol

m3

853,

526

,22

902,

036

3,6

12,8

384,

22,

1–

7 54

4,3

Upp

sala

384,

330

,547

8,4

10,5

0,1

46,2

0,0

0,2

950,

3Sö

rmla

nd30

8,9

7,2

268,

323

,70,

220

,1–

–62

8,4

Öst

ergö

tland

458,

90,

546

5,1

31,5

5,3

25,6

0,0

0,0

987,

0Jö

nköp

ing

407,

315

,532

1,038

,5–

21,4

0,0

–80

3,8

Kron

ober

g25

6,4

6,8

191,1

14,5

–15

,50,

0–

484,

2Ka

lmar

331,2

0,4

237,

028

,80,

218

,60,

0–

616,

2Bl

ekin

ge19

6,5

4,0

165,

36,

7–

11,7

0,0

–38

4,2

Skån

e1 7

81,6

–1 5

71,0

209,

84,

915

3,5

7,6

–3

728,

4H

alla

nd50

5,4

–31

6,4

28,1

–17

,9–

–86

7,8

V:a

Göt

alan

d2

321,2

63,6

1 626

,315

2,1

–12

9,3

1,2–

4 29

3,7

Värm

land

358,

48,

525

8,7

19,3

0,0

17,2

–0,

166

2,2

Öre

bro

329,

0–

315,

224

,7–

24,5

0,4

–69

3,8

Väst

man

land

350,

99,

726

9,2

11,9

–23

,10,

0–

665,

0D

alar

na38

5,6

4,9

279,

9–

–19

,7–

–69

0,1

Gäv

lebo

rg40

6,8

9,8

257,7

12,8

1,516

,20,

1–

704,

9Vä

ster

norr

land

284,

70,

122

1,117

,3–

13,2

0,4

–53

6,8

Jäm

tland

166,

30,

210

8,4

14,8

0,5

6,5

0,0

–29

6,6

Väst

erbo

tten

295,

66,

227

9,8

14,8

0,1

21,1

0,0

0,1

617,

6N

orrb

otte

n33

0,4

0,1

237,4

7,7–

11,1

0,0

–58

6,7

Got

land

74,6

0,1

66,6

8,6

0,0

6,7

––

156,

6TO

TALT

13 7

87,6

194,

210

836

,01 0

39,7

25,6

1 003

,411

,80,

426

898

,6

1. V

issa

huv

udm

än h

ar s

vårt

att

sep

arer

a he

msj

ukvå

rdsb

esök

från

hem

besö

k.

Page 137: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 135

Tabe

ll V

6.2

And

ra b

esök

än

läka

rbes

ök e

fter

typ

av b

esök

(100

0–ta

l) 2

009

1

Huv

udm

anPr

imär

vård

2Sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

vård

Spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vård

Han

dika

pp-/

hjäl

pmed

els-

And

ra b

esök

Mot

tagn

ings

-/H

emsj

uk-

Mot

tagn

ings

-/D

agsj

uk-

Hem

sjuk

-M

otta

gnin

gs-/

Dag

sjuk

-H

emsj

uk-

verk

sam

het3

än lä

karb

esök

hem

besö

kvå

rdsb

esök

hem

besö

kvå

rdsb

esök

vård

sbes

ökhe

mbe

sök

vård

sbes

ökvå

rdsb

esök

Sam

tliga

bes

ökTo

talt

Stoc

khol

m4

305,

91 5

79,1

1 026

,690

,425

2,9

1 115

,219

,9–

–8

389,

9U

ppsa

la66

5,1

–26

0,7

8,5

1,199

,43,

010

,618

,21 0

66,6

Sörm

land

564,

439

,117

9,0

31,1

6,0

85,0

1,5–

–90

6,1

Öst

ergö

tland

1 253

,419

,127

8,5

6,1

50,6

140,

01,2

5,9

–1 7

54,7

Jönk

öpin

g82

9,7

458,

817

5,0

36,1

–10

1,41,2

–54

,01 6

56,2

Kron

ober

g37

6,7

0,0

121,4

34,0

–48

,72,

0–

13,9

596,

6Ka

lmar

625,

60,

019

8,0

17,4

9,2

84,1

1,9–

–93

6,2

Blek

inge

309,

286

,012

8,2

25,3

–52

,26,

2–

–60

7,3

Skån

e2

829,

7–

782,

268

,844

,144

3,7

29,1

–17

0,4

4 36

8,0

Hal

land

833,

5–

152,

42,

0–

73,7

5,3

–23

,21 0

90,1

V:a

Göt

alan

d3

632,

33,

290

1,615

7,7–

508,

63,

5–

172,

55

379,

3Vä

rmla

nd57

8,4

0,0

180,

83,

70,

985

,1–

8,4

–85

7,2

Öre

bro

758,

4–

144,

38,

8–

106,

74,

4–

63,4

1 086

,0Vä

stm

anla

nd59

5,5

53,4

267,7

22,9

–10

5,4

5,1

––

1 050

,0D

alar

na81

1,017

3,9

150,

734

,9–

110,

24,

1–

20,0

1 304

,9G

ävle

borg

767,

512

4,9

187,

530

,30,

478

,53,

1–

–1 1

92,1

Väst

erno

rrla

nd63

7,6

41,1

196,

829

,1–

60,7

3,9

0,2

7,3

976,

6Jä

mtla

nd30

5,5

–87

,24,

52,

725

,21,7

0,0

9,0

435,

8Vä

ster

bott

en55

5,6

191,7

163,

652

,16,

415

1,14,

71,8

22,3

1 149

,5N

orrb

otte

n79

1,940

,311

7,0

17,2

–53

,42,

7–

20,4

1 042

,9G

otla

nd13

0,1

10,1

60,1

3,3

0,4

26,3

0,7

–4,

823

5,8

TOTA

LT22

157,

02

820,

65

759,

168

4,3

374,

63

554,

410

5,2

26,9

599,

636

081

,8

1. Be

sök

avse

ende

vac

cine

ring

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.2.

Vis

sa h

uvud

män

har

svå

rt a

tt s

epar

era

hem

sjuk

vård

sbes

ök fr

ån h

embe

sök.

3. T

illhö

r om

råde

t Övr

ig h

älso

- och

sju

kvår

d.

Page 138: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

136 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

7Sp

ecia

liser

ad v

ård.

Dag

sjuk

vård

. Bes

ök (1

000-

tal)

200

9

Med

läka

rmed

verk

anU

tan

läka

rmed

verk

anSa

mtli

ga b

esök

H

uvud

man

Spec

ialis

erad

Spec

ialis

erad

Sum

ma

Spec

ialis

erad

Spec

ialis

erad

Sum

ma

(med

och

uta

nso

mat

isk

psyk

iatr

isk

som

atis

kps

ykia

tris

klä

karm

edve

rkan

)vå

rdvå

rdvå

rdvå

rd

Stoc

khol

m36

3,6

2,1

365,

690

,419

,911

0,3

476,

0U

ppsa

la10

,50,

010

,58,

53,

011

,522

,0Sö

rmla

nd23

,7–

23,7

31,1

1,532

,756

,4Ö

ster

götla

nd31

,50,

031

,66,

11,2

7,3

38,8

Jönk

öpin

g38

,50,

038

,536

,11,2

37,3

75,8

Kron

ober

g14

,50,

014

,534

,02,

036

,050

,5Ka

lmar

28,8

0,0

28,9

17,4

1,919

,348

,2Bl

ekin

ge6,

70,

06,

725

,36,

231

,638

,3Sk

åne

209,

87,

621

7,468

,829

,197

,931

5,3

Hal

land

28,1

–28

,12,

05,

37,

335

,5V

:a G

ötal

and

152,

11,2

153,

315

7,73,

516

1,131

4,5

Värm

land

19,3

–19

,33,

7–

3,7

23,0

Öre

bro

24,7

0,4

25,1

8,8

4,4

13,1

38,2

Väst

man

land

11,9

0,0

11,9

22,9

5,1

28,0

39,9

Dal

arna

––

–34

,94,

139

,039

,0G

ävle

borg

12,8

0,1

12,8

30,3

3,1

33,3

46,1

Väst

erno

rrla

nd17

,30,

417

,729

,13,

933

,050

,7Jä

mtla

nd14

,80,

014

,84,

51,7

6,2

21,0

Väst

erbo

tten

14,8

0,0

14,8

52,1

4,7

56,9

71,6

Nor

rbot

ten

7,70,

07,7

17,2

2,7

19,9

27,6

Got

land

8,6

–8,

63,

30,

74,

012

,6TO

TALT

1 039

,711

,81 0

51,5

684,

310

5,2

789,

51 8

41,0

Page 139: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 137

Tabe

ll V

8.1

Spec

ialis

erad

vår

d. L

äkar

besö

k1(1

000-

tal)

per

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Läk

arbe

sök

inom

spe

cial

iser

ad v

ård

från

tabe

ll V

8.1

och

V 8

.2 s

umm

eras

i ta

bell

V 8

.3.

Huv

udm

anIn

tern

vrig

aN

euro

logi

Med

icin

skH

abili

te-

Infe

ktio

ns-

Barn

-H

ud- o

ch

Tum

ör-

Övr

igSU

MM

Am

edic

inin

värt

esre

hab

ring

sjuk

vård

med

icin

köns

-sj

ukvå

rdm

edic

insk

MED

ICIN

SKsp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

dKO

RTTI

DSV

ÅRD

Stoc

khol

m39

1,637

6,0

46,9

27,4

0,8

14,4

236,

818

0,8

135,

2–

1 410

,1U

ppsa

la17

,329

,77,9

0,5

–7,9

27,0

25,4

19,6

–13

5,3

Sörm

land

48,4

8,0

––

–2,

422

,49,

55,

6–

96,2

Öst

ergö

tland

34,7

31,0

7,6

0,9

0,8

2,6

32,9

19,9

38,3

26,9

195,

7Jö

nköp

ing

37,9

11,4

1,50,

81,3

3,3

29,0

15,8

6,7

0,0

107,

8Kr

onob

erg

38,0

––

0,3

1,11,5

18,0

12,2

3,0

0,7

74,9

Kalm

ar65

,2–

––

1,11,9

14,6

16,2

2,7

–10

1,7Bl

ekin

ge15

,2–

–1,6

1,05,

09,

210

,4–

–42

,4Sk

åne

194,

916

2,6

18,9

18,9

0,3

20,2

145,

090

,527

,34,

868

3,3

Hal

land

47,3

32,1

3,1

0,5

1,12,

827

,020

,3–

–13

4,3

V:a

Göt

alan

d16

6,9

98,9

24,5

4,0

9,5

21,9

136,

610

4,4

20,7

0,9

588,

3Vä

rmla

nd51

,930

,24,

4–

–6,

522

,88,

05,

5–

129,

rebr

o65

,216

,46,

80,

6–

5,1

16,5

18,8

8,5

–13

7,8

Väst

man

land

47,1

16,7

2,2

1,0–

4,4

17,9

13,9

6,6

–10

9,8

Dal

arna

57,7

17,5

–0,

8–

6,0

20,4

10,5

––

113,

0G

ävle

borg

40,9

22,6

–1,5

0,8

2,2

16,2

7,79,

20,

510

1,5Vä

ster

norr

land

24,8

21,7

–0,

30,

72,

818

,06,

26,

9–

81,4

Jäm

tland

19,9

4,9

1,43,

71,1

2,3

8,6

5,5

––

47,5

Väst

erbo

tten

39,9

20,9

6,0

2,0

–9,

521

,513

,511

,5–

124,

7N

orrb

otte

n56

,312

,9–

0,9

–2,

216

,77,

5–

–96

,5G

otla

nd10

,66,

21,4

–0,

14,

64,

22,

51,2

–30

,8TO

TALT

1 471

,691

9,9

132,

865

,719

,712

9,5

861,3

599,

630

8,5

33,9

4 54

2,3

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

Page 140: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

138 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

8.2

Spec

ialis

erad

vår

d. L

äkar

besö

k1(1

000-

tal)

per

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Läk

arbe

sök

inom

spe

cial

iser

ad v

ård

från

tabe

ll V

8.1

och

V 8

.2 s

umm

eras

i ta

bell

V 8

.3.

Huv

udm

anA

llmän

Ort

oped

isk

Uro

logi

skBa

rn-

Övr

iga

Gyn

eko-

Förlo

ss-

Ögo

n-Ö

ron-

, näs

vrig

SUM

MA

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

kiru

rgis

kKI

RURG

ISK

spec

hals

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

KORT

TID

SVÅ

RD

Stoc

khol

m24

1,631

0,3

77,3

29,0

54,9

342,

351

,534

5,8

222,

4–

1 675

,0U

ppsa

la50

,736

,914

,97,

218

,251

,811

,747

,434

,40,

127

3,1

Sörm

land

42,7

49,2

6,6

–1,0

36,6

–29

,927

,31,0

194,

ster

götla

nd23

,943

,410

,9–

15,0

56,5

7,2

42,8

34,0

–23

3,8

Jönk

öpin

g34

,951

,17,7

–0,

042

,82,

942

,526

,4–

208,

4Kr

onob

erg

32,9

26,9

––

–16

,4–

28,8

21,0

0,0

126,

0Ka

lmar

32,3

36,4

11,5

–0,

025

,53,

132

,420

,7–

161,9

Blek

inge

11,7

15,7

4,3

–4,

116

,13,

916

,714

,1–

86,6

Skån

e13

8,4

183,

847

,69,

144

,716

4,2

27,4

169,

715

0,6

3,3

938,

7H

alla

nd46

,353

,610

,3–

–38

,74,

430

,126

,5–

209,

9V

:a G

ötal

and

149,

719

3,7

40,6

10,9

28,8

192,

434

,017

7,5

127,9

–95

5,6

Värm

land

38,1

31,1

6,1

––

21,5

0,4

30,8

20,1

–14

8,0

Öre

bro

44,9

38,0

9,0

–16

,636

,5–

32,9

21,4

0,8

200,

1Vä

stm

anla

nd36

,841

,29,

6–

–22

,84,

230

,822

,9–

168,

4D

alar

na41

,338

,9–

––

21,6

6,9

33,7

22,8

–16

5,2

Gäv

lebo

rg41

,635

,610

,2–

–22

,26,

126

,225

,4–

167,

3Vä

ster

norr

land

35,9

36,1

7,1–

–24

,23,

926

,713

,7–

147,

6Jä

mtla

nd20

,221

,00,

6–

–9,

60,

814

,47,7

–74

,5Vä

ster

bott

en38

,239

,97,

2–

12,5

17,1

1,033

,417

,9–

167,

2N

orrb

otte

n38

,927

,85,

9–

–28

,9–

28,4

17,0

–14

6,9

Got

land

8,3

12,0

2,4

––

8,4

–6,

25,

71,3

44,4

TOTA

LT1 1

49,1

1 322

,728

9,8

56,1

195,

91 1

96,0

169,

21 2

27,3

879,

86,

66

492,

6

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

Page 141: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 139

Tabe

ll V

8.3

Spec

ialis

erad

vår

d. L

äkar

besö

k1(1

000-

tal)

per

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Läk

arbe

sök

inom

spe

cial

iser

ad v

ård

från

tabe

ll V

8.1

och

V 8

.2 s

umm

eras

här

.

Huv

udm

anO

förd

elad

Ger

iatr

isk

Övr

igt

TOTA

LTA

llmän

Barn

- och

Rätt

s-TO

TALT

TOTA

LTko

rttid

svår

dvå

rdSP

ECIA

LISE

RAD

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

SPEC

IALI

SERA

DSP

ECIA

LISE

RAD

SOM

ATIS

Kps

ykia

tri

PSYK

IATR

ISK

VÅRD

VÅRD

VÅRD

Stoc

khol

m10

,728

,615

4,0

3 27

8,4

358,

927

,4–

386,

33

664,

6U

ppsa

la–

2,0

78,7

489,

142

,24,

20,

046

,453

5,5

Sörm

land

–1,5

0,2

292,

318

,91,1

–20

,131

2,3

Öst

ergö

tland

–4,

867

,750

2,0

21,5

4,1

0,0

25,6

527,

6Jö

nköp

ing

–2,

640

,735

9,5

18,7

2,8

–21

,538

1,0Kr

onob

erg

1,30,

72,

720

5,5

13,7

1,7–

15,5

221,0

Kalm

ar–

1,90,

426

6,0

15,8

2,9

–18

,728

4,6

Blek

inge

––

43,0

172,

010

,71,0

–11

,818

3,7

Skån

e4,

14,

715

4,8

1 785

,714

4,7

15,8

0,7

161,2

1 946

,9H

alla

nd–

0,3

–34

4,5

13,9

4,0

–17

,936

2,4

V:a

Göt

alan

d0,

33,

023

1,21 7

78,4

118,

311

,80,

313

0,5

1 908

,9Vä

rmla

nd–

–0,

827

8,0

14,2

3,1

–17

,329

5,3

Öre

bro

–0,

61,3

339,

920

,64,

30,

024

,936

4,8

Väst

man

land

–1,0

2,0

281,1

20,2

2,9

–23

,130

4,3

Dal

arna

–1,8

–27

9,9

17,6

2,2

–19

,729

9,6

Gäv

lebo

rg2,

70,

6–

272,

013

,62,

7–

16,3

288,

3Vä

ster

norr

land

1,83,

64,

123

8,4

11,9

1,7–

13,6

252,

1Jä

mtla

nd–

1,6–

123,

65,

41,1

–6,

513

0,1

Väst

erbo

tten

–2,

8–

294,

618

,23,

00,

021

,231

5,8

Nor

rbot

ten

0,0

0,9

0,9

245,

19,

81,2

–11

,125

6,2

Got

land

––

0,1

75,2

6,1

0,6

–6,

781

,9TO

TALT

20,9

63,0

782,

611

901

,391

4,9

99,5

1,21 0

15,6

12 9

16,9

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

Page 142: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

140 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

9.1

Spec

ialis

erad

vår

d. B

esök

1(1

000-

tal)

hos

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori ä

n lä

kare

per

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Bes

ök h

os a

nnan

per

sona

lkat

egor

i ino

m s

peci

alis

erad

vår

d fr

ån ta

bell

V 9

.1 oc

h V

9.2

sum

mer

as i

tabe

ll V

9.3

.

Huv

udm

anIn

tern

vrig

aN

euro

logi

Med

icin

skH

abili

te-

Infe

ktio

ns-

Barn

-H

ud- o

ch

Tum

ör-

Övr

igSU

MM

Am

edic

inin

värt

esre

hab

ring

sjuk

vård

med

icin

köns

-sj

ukvå

rdm

edic

insk

MED

ICIN

SKsp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

dKO

RTTI

DSV

ÅRD

Stoc

khol

m83

,186

,66,

437

,011

3,8

17,8

55,5

134,

753

,5–

588,

4U

ppsa

la7,4

68,3

2,1

7,1–

8,3

6,6

13,4

38,0

–15

1,2Sö

rmla

nd34

,617

,0–

7,0

–2,

06,

39,

022

,1–

98,0

Öst

ergö

tland

67,2

48,6

2,3

20,8

10,5

10,0

14,4

12,6

3,4

11,0

200,

8Jö

nköp

ing

31,9

22,5

0,4

3,7

–2,

912

,016

,115

,60,

210

5,3

Kron

ober

g29

,1–

–4,

515

,13,

14,

312

,915

,71,5

86,3

Kalm

ar43

,5–

––

16,7

5,0

6,7

7,0

9,7

–88

,6Bl

ekin

ge34

,4–

–39

,210

,71,8

3,8

5,9

––

95,7

Skån

e11

2,2

83,3

12,0

14,2

19,2

41,4

96,9

36,3

18,2

–43

3,6

Hal

land

24,4

14,8

0,1

1,121

,11,5

8,7

16,2

––

88,0

V:a

Göt

alan

d17

0,0

152,

75,

836

,53,

221

,568

,772

,573

,316

,262

0,4

Värm

land

9,8

7,12,

5–

–6,

99,

710

,022

,2–

68,2

Öre

bro

38,4

9,4

2,0

5,0

–1,2

7,45,

75,

9–

75,0

Väst

man

land

73,2

45,9

0,9

17,7

–7,

610

,98,

114

,1–

178,

3D

alar

na63

,712

,9–

8,0

–2,

18,

511

,9–

–10

7,2

Gäv

lebo

rg70

,524

,8–

3,0

22,3

2,7

11,2

9,7

22,2

1,416

7,8

Väst

erno

rrla

nd23

,940

,9–

1,825

,91,8

8,9

9,4

13,6

–12

6,2

Jäm

tland

5,4

5,8

0,3

21,0

8,7

1,83,

86,

1–

–52

,7Vä

ster

bott

en22

,946

,32,

535

,8–

9,9

9,8

10,1

10,1

–14

7,5

Nor

rbot

ten

37,2

7,5

–20

,8–

0,8

14,3

0,8

––

81,5

Got

land

14,5

8,5

0,7

17,2

3,8

2,5

1,92,

83,

0–

54,9

TOTA

LT99

7,470

2,8

38,1

301,2

271,1

152,

637

0,2

411,4

340,

530

,33

615,

6

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

Page 143: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 141

Tabe

ll V

9.2

Spec

ialis

erad

vår

d. B

esök

1(1

000-

tal)

hos

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori ä

n lä

kare

per

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Bes

ök h

os a

nnan

per

sona

lkat

egor

i ino

m s

peci

alis

erad

vår

d fr

ån ta

bell

V 9

.1 oc

h V

9.2

sum

mer

as i

tabe

ll V

9.3

.

Huv

udm

anA

llmän

Ort

oped

isk

Uro

logi

skBa

rn-

Övr

iga

Gyn

eko-

Förlo

ss-

Ögo

n-Ö

ron-

, näs

vrig

SUM

MA

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

kiru

rgis

kKI

RURG

ISK

spec

hals

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

KORT

TID

SVÅ

RD

Stoc

khol

m19

,558

,712

,15,

125

,743

,854

,456

,150

,0–

325,

3U

ppsa

la9,

23,

02,

41,3

8,3

15,7

15,2

12,7

6,2

7,481

,3Sö

rmla

nd3,

912

,02,

1–

–7,9

–21

,224

,5–

71,7

Öst

ergö

tland

6,2

13,8

4,7

0,4

4,7

10,1

4,2

28,4

37,8

–11

0,2

Jönk

öpin

g3,

411

,52,

8–

0,1

16,1

4,8

27,4

12,7

–78

,7Kr

onob

erg

4,2

3,5

––

–17

,8–

11,8

1,60,

139

,0Ka

lmar

4,5

4,3

5,3

––

6,3

1,821

,120

,9–

64,3

Blek

inge

8,0

3,9

2,2

–6,

35,

7–

14,0

17,5

–57

,4Sk

åne

21,4

59,1

18,4

0,6

23,7

31,6

75,7

66,4

55,4

29,7

382,

0H

alla

nd5,

16,

31,4

––

10,2

2,2

15,4

7,0

–47

,6V

:a G

ötal

and

26,0

11,7

15,2

4,2

10,8

40,5

46,9

76,4

40,5

–27

2,2

Värm

land

3,0

2,2

3,5

––

3,6

5,3

19,4

23,6

–60

,7Ö

rebr

o6,

14,

61,5

–5,

515

,7–

16,8

2,2

2,7

55,2

Väst

man

land

11,3

30,2

3,4

––

12,0

3,6

23,0

25,3

–10

8,8

Dal

arna

12,2

12,1

––

–8,

55,

425

,47,

2–

70,8

Gäv

lebo

rg1,5

2,9

2,2

––

2,4

7,118

,612

,4–

47,0

Väst

erno

rrla

nd5,

16,

91,3

––

2,9

5,1

17,6

5,3

–44

,2Jä

mtla

nd6,

913

,1–

––

4,4

0,4

9,7

7,2

–41

,6Vä

ster

bott

en4,

413

,81,9

–5,

411

,60,

518

,27,

2–

63,0

Nor

rbot

ten

6,9

3,3

1,0–

–15

,4–

13,4

1,5–

41,6

Got

land

1,00,

90,

5–

–3,

0–

3,3

0,1

–8,

8TO

TALT

169,

827

7,781

,811

,590

,328

5,0

232,

651

6,4

366,

139

,92

071,3

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

Page 144: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

142 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

9.3

Spec

ialis

erad

vår

d. B

esök

1(1

000-

tal)

hos

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori ä

n lä

kare

per

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Bes

ök h

os a

nnan

per

sona

lkat

egor

i ino

m s

peci

alis

erad

vår

d fr

ån ta

bell

V 9

.1 oc

h V

9.2

sum

mer

as h

är.

Huv

udm

anO

förd

elad

Ger

iatr

isk

Övr

igt

TOTA

LTA

llmän

Barn

- och

Rätt

s-TO

TALT

TOTA

LTko

rttid

svår

dvå

rdSP

ECIA

LISE

RAD

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

SPEC

IALI

SERA

DSP

ECIA

LISE

RAD

SOM

ATIS

Kps

ykia

tri

PSYK

IATR

ISK

VÅRD

VÅRD

VÅRD

Stoc

khol

m91

,729

2,9

71,5

1 369

,81 0

28,1

107,

0–

1 135

,12

504,

9U

ppsa

la–

7,2

30,6

270,

393

,318

,90,

811

2,9

383,

3Sö

rmla

nd–

5,2

41,3

216,

175

,810

,7–

86,5

302,

ster

götla

nd–

22,3

1,933

5,2

124,

122

,80,

214

7,148

2,2

Jönk

öpin

g5,

914

,17,

021

1,194

,77,

50,

510

2,7

313,

7Kr

onob

erg

24,7

0,3

5,1

155,

439

,111

,60,

050

,720

6,1

Kalm

ar–

17,3

54,4

224,

667

,518

,4–

86,0

310,

6Bl

ekin

ge–

–0,

515

3,6

47,4

11,0

–58

,421

2,0

Skån

e2,

74,

772

,189

5,1

397,

271

,54,

147

2,8

1 367

,9H

alla

nd11

,07,

8–

154,

457

,022

,0–

79,0

233,

4V

:a G

ötal

and

136,

510

,419

,71 0

59,3

437,7

70,5

3,9

512,

11 5

71,3

Värm

land

––

56,6

185,

470

,423

,0–

93,4

278,

rebr

o–

7,2

15,7

153,

194

,116

,10,

911

1,126

4,2

Väst

man

land

–1,4

2,0

290,

689

,320

,60,

511

0,5

401,1

Dal

arna

–7,

5–

185,

696

,218

,1–

114,

329

9,9

Gäv

lebo

rg3,

30,

1–

218,

265

,316

,3–

81,6

299,

7Vä

ster

norr

land

46,6

4,9

3,9

225,

949

,215

,50,

164

,729

0,6

Jäm

tland

––

–94

,317

,69,

3–

27,0

121,3

Väst

erbo

tten

–11

,7–

222,

113

4,7

21,6

1,315

7,737

9,8

Nor

rbot

ten

6,5

0,2

4,5

134,

247

,48,

7–

56,1

190,

3G

otla

nd–

–0,

063

,723

,93,

1–

27,0

90,7

TOTA

LT32

8,9

415,

338

6,8

6 81

8,0

3 14

9,9

524,

112

,43

686,

510

504

,5

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k, h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

dag

sjuk

vård

sbes

ök.

Page 145: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 143

Tabe

ll V

10.1

Spec

ialis

erad

vår

d. B

esök

1(1

000-

tal)

hos

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori ä

n lä

kare

per

kat

egor

i 200

92

Huv

udm

anA

rbet

s-A

udio

nom

/Lo

gope

dO

ftal

mol

og-

Psyk

olog

Kura

tor

Sjuk

-Sj

uk-

Und

er-

Barn

vrig

aTO

TALT

tera

peut

hörs

elvå

rds-

assi

sten

t/gy

mna

stsk

öter

ska

sköt

ersk

am

orsk

ape

rson

al-

assi

sten

tor

topt

ist

kate

gorie

r

Stoc

khol

m92

,432

,870

,620

,831

0,7

146,

221

6,8

1 000

,367

,982

,735

3,3

2 39

4,6

Upp

sala

7,13,

36,

0–

34,8

10,2

26,2

105,

725

,725

,412

7,437

1,8Sö

rmla

nd16

,217

,33,

73,

719

,215

,736

,112

0,1

4,0

5,2

29,0

270,

ster

götla

nd20

,6–

5,8

–21

,529

,236

,225

2,5

1,8–

107,

247

4,9

Jönk

öpin

g12

,46,

84,

08,

75,

02,

912

,380

,2–

0,3

143,

827

6,4

Kron

ober

g10

,50,

15,

51,8

12,6

6,9

18,6

73,3

1,713

,325

,817

0,1

Kalm

ar8,

913

,75,

93,

922

,09,

627

,312

2,9

31,6

5,3

40,2

291,3

Blek

inge

9,2

10,0

4,8

2,4

12,0

11,3

17,9

73,9

21,4

3,7

14,0

180,

4Sk

åne

31,7

22,8

29,2

25,5

77,2

77,2

117,4

570,

118

,893

,820

6,2

1 270

,0H

alla

nd10

,43,

16,

03,

322

,714

,216

,511

7,2

6,3

7,2

19,2

226,

1V

:a G

ötal

and

56,1

27,2

20,5

14,7

126,

184

,215

5,1

783,

053

,1–

90,2

1 410

,2Vä

rmla

nd16

,019

,33,

22,

49,

014

,640

,311

3,1

17,7

5,5

34,0

275,

rebr

o13

,7–

4,0

2,8

29,9

19,2

23,7

95,4

17,3

13,8

31,3

251,0

Väst

man

land

14,1

17,8

4,9

5,7

36,6

26,5

47,2

131,1

26,8

12,2

50,2

373,

1D

alar

na7,

0–

7,44,

918

,918

,711

,012

6,0

11,2

11,1

44,7

260,

9G

ävle

borg

4,1

11,7

0,3

4,4

13,4

15,0

5,9

166,

026

,88,

410

,426

6,4

Väst

erno

rrla

nd8,

84,

53,

72,

812

,919

,643

,512

1,81,5

4,9

33,6

257,

6Jä

mtla

nd5,

95,

12,

72,

57,

311

,223

,437

,88,

2–

11,0

115,

1Vä

ster

bott

en14

,80,

36,

83,

627

,121

,955

,312

3,6

52,5

4,5

12,5

322,

9N

orrb

otte

n11

,80,

54,

52,

59,

912

,523

,472

,04,

7–

28,5

170,

4G

otla

nd8,

1–

1,30,

74,

73,

18,

643

,32,

72,

611

,586

,7TO

TALT

379,

919

6,4

200,

811

7,0

833,

556

9,9

963,

04

329,

240

1,529

9,8

1 423

,99

715,

1

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

.2.

I ta

bell

V10

.2fra

mgå

r hur

mån

ga a

v de

ssa

besö

k so

m p

rodu

cera

ts a

v an

nan

vård

giva

re.

Page 146: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

144 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

10.2

Spec

ialis

erad

vår

d. A

nnan

vår

dgiv

are.

Bes

ök1

(100

0-ta

l) h

os a

nnan

per

sona

lkat

egor

i än

läka

re p

er k

ateg

ori 2

009

Huv

udm

anA

rbet

s-A

udio

nom

/Lo

gope

dO

ftal

mol

og-

Psyk

olog

Kura

tor

Sjuk

-Sj

uk-

Und

er-

Barn

vrig

aTO

TALT

tera

peut

hörs

elvå

rds-

assi

sten

t/gy

mna

stsk

öter

ska

sköt

ersk

am

orsk

ape

rson

al-

assi

sten

tor

topt

ist

kate

gorie

r

Stoc

khol

m24

,81,5

31,6

0,6

41,5

22,7

65,3

282,

013

,00,

479

,656

3,1

Upp

sala

–0,

9–

–4,

9–

–8,

7–

––

14,5

Sörm

land

––

––

––

––

––

3,1

3,1

Öst

ergö

tland

––

––

1,80,

90,

11,5

––

0,7

5,0

Jönk

öpin

g–

––

––

––

––

––

–Kr

onob

erg

––

––

0,8

––

4,4

–3,

65,

614

,3Ka

lmar

––

––

––

–2,

2–

––

2,2

Blek

inge

––

––

––

––

––

––

Skån

e0,

72,

22,

60,

99,

11,6

2,1

32,4

7,45,

736

,210

0,9

Hal

land

0,1

––

–1,1

0,0

1,510

,81,7

3,9

–19

,1V

:a G

ötal

and

0,2

7,9–

1,84,

71,2

3,2

50,6

––

5,3

74,8

Värm

land

––

––

––

––

––

––

Öre

bro

––

––

6,6

––

3,8

–1,4

–11

,7Vä

stm

anla

nd–

––

––

––

––

2,8

0,7

3,5

Dal

arna

––

––

––

––

––

––

Gäv

lebo

rg–

––

––

––

1,6–

––

1,6Vä

ster

norr

land

––

––

––

––

––

0,4

0,4

Jäm

tland

––

––

––

––

––

––

Väst

erbo

tten

––

––

––

––

––

1,71,7

Nor

rbot

ten

––

––

––

––

––

––

Got

land

––

––

––

–0,

1–

–1,3

1,3TO

TALT

25,9

12,5

34,2

3,3

70,5

26,4

72,2

398,

022

,017

,813

4,4

817,1

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

.

Page 147: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 145

Tabe

ll V

11Sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

vård

. Mot

tagn

ings

verk

sam

het 2

009.

Vår

dkon

takt

er

Huv

udm

an

B

esök

(mot

tagn

ings

besö

k/he

mbe

sök)

. Tus

enta

lBe

sök/

invå

nare

2

Läka

reA

nnan

per

sona

l-Su

mm

a vi

ktad

e1Su

mm

a vi

ktad

eka

tego

ribe

sök

besö

k

Stoc

khol

m2

902,

01 0

26,6

3 31

2,7

1,6U

ppsa

la47

8,4

260,

758

2,7

1,8Sö

rmla

nd26

8,3

179,

033

9,9

1,3Ö

ster

götla

nd46

5,1

278,

557

6,5

1,3Jö

nköp

ing

321,0

175,

039

1,01,2

Kron

ober

g19

1,112

1,423

9,6

1,3Ka

lmar

237,

019

8,0

316,

21,4

Blek

inge

165,

312

8,2

216,

61,4

Skån

e1 5

71,0

782,

21 8

83,9

1,5H

alla

nd31

6,4

152,

437

7,3

1,3V

:a G

ötal

and

1 626

,390

1,61 9

86,9

1,3Vä

rmla

nd25

8,7

180,

833

1,11,2

Öre

bro

315,

214

4,3

372,

91,3

Väst

man

land

269,

226

7,737

6,3

1,5D

alar

na27

9,9

150,

734

0,2

1,2G

ävle

borg

257,7

187,

533

2,7

1,2Vä

ster

norr

land

221,1

196,

829

9,8

1,2Jä

mtla

nd10

8,4

87,2

143,

31,1

Väst

erbo

tten

279,

816

3,6

345,

21,3

Nor

rbot

ten

237,4

117,

028

4,2

1,1G

otla

nd66

,660

,190

,61,6

TOTA

LT10

836

,05

759,

113

139,

61,4

1. Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vik

tats

m h

t re

surs

åtgå

ng. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett l

äkar

besö

k.2.

Hän

syn

har i

nte

tagi

ts ti

ll at

t köp

och

förs

äljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

Page 148: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

146 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

12Sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

vård

. Dag

sjuk

vård

200

9. V

årdk

onta

kter

Huv

udm

anSo

mat

isk

dags

jukv

ård,

bes

ök tu

sent

alSu

mm

aM

edU

tan

Sum

ma

vikt

ade1

vikt

ade

besö

klä

karm

edve

rkan

läka

rmed

verk

anbe

sök

per i

nvån

are2

Stoc

khol

m36

3,6

90,4

399,

70,

198

Upp

sala

10,5

8,5

14,0

0,04

2Sö

rmla

nd23

,731

,136

,10,

134

Öst

ergö

tland

31,5

6,1

34,0

0,08

0Jö

nköp

ing

38,5

36,1

52,9

0,15

7Kr

onob

erg

14,5

34,0

28,1

0,15

3Ka

lmar

28,8

17,4

35,8

0,15

3Bl

ekin

ge6,

725

,316

,80,

110

Skån

e20

9,8

68,8

237,

30,

193

Hal

land

28,1

2,0

29,0

0,09

8V

:a G

ötal

and

152,

115

7,721

5,2

0,13

7Vä

rmla

nd19

,33,

720

,70,

076

Öre

bro

24,7

8,8

28,2

0,10

1Vä

stm

anla

nd11

,922

,921

,10,

084

Dal

arna

–34

,914

,00,

051

Gäv

lebo

rg12

,830

,324

,90,

090

Väst

erno

rrla

nd17

,329

,129

,00,

119

Jäm

tland

14,8

4,5

16,6

0,13

1Vä

ster

bott

en14

,852

,135

,60,

138

Nor

rbot

ten

7,717

,214

,60,

059

Got

land

8,6

3,3

9,9

0,17

4TO

TALT

1 039

,768

4,3

1 313

,40,

141

1. Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vik

tats

m h

t re

surs

åtgå

mg.

Bes

ök h

os a

ndra

per

sona

lkat

egor

ier ä

n lä

kare

har

ant

agits

mot

svar

a 40

% a

v et

t läk

arbe

sök.

2. H

änsy

n ha

r int

e ta

gits

till

att k

öp o

ch fö

rsäl

jnin

g ka

n fö

reko

mm

a m

ella

n la

ndst

ing/

regi

oner

.

Page 149: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 147

Tabe

ll V

13Sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

resp

ektiv

e ps

ykia

tris

k he

msj

ukvå

rd 2

009.

Vår

dkon

takt

er

Huv

udm

anSp

ecia

liser

ad s

omat

isk

vård

Spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vård

Hem

sjuk

vård

sbes

ök. T

usen

tal

Besö

k/in

v.2

Hem

sjuk

vård

sbes

ök. T

usen

tal

Besö

k/in

v.2

Läka

reA

nnan

Sum

ma

vikt

ade1

S:a

vikt

ade

Läka

reA

nnan

Sum

ma

vikt

ade1

S:a

vikt

ade

pers

onal

kate

gori

hem

sjuk

vård

sbes

ökbe

sök

pers

onal

kate

gori

hem

sjuk

vård

sbes

ökbe

sök

Stoc

khol

m12

,8

252,

9 11

3,9

0,06

––

––

Upp

sala

0,

1 1,1

0,

6 0,

000,

2 10

,6

4,4

0,01

Sörm

land

0,2

6,0

2,7

0,01

––

––

Öst

ergö

tland

5,3

50,6

25

,5

0,06

0,0

5,9

2,4

0,01

Jönk

öpin

g–

––

––

––

–Kr

onob

erg

––

––

––

––

Kalm

ar0,

2 9,

2 3,

8 0,

02–

––

–Bl

ekin

ge–

––

––

––

–Sk

åne3

4,9

44,1

22,6

0,

02–

––

–H

alla

nd–

––

––

––

–V

:a G

ötal

and

––

––

––

––

Värm

land

0,0

0,9

0,4

0,00

0,1

8,4

3,5

0,01

Öre

bro

––

––

––

––

Väst

man

land

––

––

––

––

Dal

arna

––

––

––

––

Gäv

lebo

rg1,5

0,

4 1,7

0,

01–

––

–Vä

ster

norr

land

––

––

–0,

2 0,

1 0,

00Jä

mtla

nd

0,5

2,7

1,5

0,01

–0,

0 0,

0 0,

00Vä

ster

bott

en0,

1 6,

4 2,

7 0,

010,

1 1,8

0,

8 0,

00N

orrb

otte

n–

––

––

––

–G

otla

nd0,

0 0,

4 0,

2 0,

00–

––

–TO

TALT

25,6

37

4,6

175,

5 0,

020,

4 26

,9

11,1

0,00

1. Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vik

tats

m h

t re

surs

åtgå

mg.

Bes

ök h

os a

ndra

per

sona

lkat

egor

ier ä

n lä

kare

har

ant

agits

mot

svar

a 40

% a

v et

t läk

arbe

sök.

2. H

änsy

n ha

r int

e ta

gits

till

att k

öp o

ch fö

rsäl

jnin

g ka

n fö

reko

mm

a m

ella

n la

ndst

ing/

regi

oner

.3.

Här

redo

visa

s in

skriv

ning

sdag

ar (e

j bes

ök).

Page 150: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

148 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

14Sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

resp

ektiv

e ps

ykia

tris

k sl

uten

vår

d 20

09. V

årdk

onta

kter

(vår

dtill

fälle

n)

Huv

udm

anVå

rdtil

lfälle

n (k

onsu

mtio

n). T

usen

tal

Spec

ialis

erad

Spec

ialis

erad

som

atis

kps

ykia

tris

ksl

uten

vår

dsl

uten

vår

d

Stoc

khol

m29

2,5

28,3

Upp

sala

47,8

3,6

Sörm

land

42,3

2,5

Öst

ergö

tland

61,4

2,2

Jönk

öpin

g55

,83,

3Kr

onob

erg

27,8

1,1Ka

lmar

40,9

2,1

Blek

inge

22,5

1,3Sk

åne

187,

012

,3H

alla

nd46

,82,

2V

:a G

ötal

and

235,

714

,1Vä

rmla

nd42

,61,5

Öre

bro

44,3

2,7

Väst

man

land

41,8

1,9D

alar

na49

,92,

2G

ävle

borg

45,5

2,0

Väst

erno

rrla

nd39

,51,9

Jäm

tland

19,8

0,8

Väst

erbo

tten

45,3

2,5

Nor

rbot

ten

43,2

2,4

Got

land

10,3

0,6

SUM

MA

1 442

,991

,7O

känt

119

,02,

2TO

TALT

1 461

,993

,8

1 Hem

ort e

j reg

istr

erad

, utlä

nnin

gar m

m.

Page 151: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 149

Tabe

ll V

15Sp

ecia

liser

ad p

syki

atris

k vå

rd. M

otta

gnin

gsve

rksa

mhe

t 200

9. V

årdk

onta

kter

Huv

udm

anBe

sök

(mot

tagn

ings

besö

k/he

mbe

sök)

. Tus

enta

lBe

sök/

invå

nare

2

Läka

reA

nnan

per

sona

l-Su

mm

a vi

ktad

e1Su

mm

a vi

ktad

eka

tego

ribe

sök

besö

k

Stoc

khol

m38

4,2

1 115

,283

0,3

0,41

Upp

sala

46,2

99,4

86,0

0,26

Sörm

land

20,1

85,0

54,0

0,20

Öst

ergö

tland

25,6

140,

081

,60,

19Jö

nköp

ing

21,4

101,4

62,0

0,18

Kron

ober

g15

,548

,734

,90,

19Ka

lmar

18,6

84,1

52,3

0,22

Blek

inge

11,7

52,2

32,6

0,21

Skån

e15

3,5

443,

733

1,00,

27H

alla

nd17

,973

,747

,40,

16V

:a G

ötal

and

129,

350

8,6

332,

70,

21Vä

rmla

nd17

,285

,151

,20,

19Ö

rebr

o24

,510

6,7

67,2

0,24

Väst

man

land

23,1

105,

465

,30,

26D

alar

na19

,711

0,2

63,8

0,23

Gäv

lebo

rg16

,278

,547

,60,

17Vä

ster

norr

land

13,2

60,7

37,5

0,15

Jäm

tland

6,5

25,2

16,6

0,13

Väst

erbo

tten

21,1

151,1

81,6

0,32

Nor

rbot

ten

11,1

53,4

32,5

0,13

Got

land

6,7

26,3

17,2

0,30

TOTA

LT1 0

03,4

3 55

4,4

2 42

5,2

0,26

1. Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vik

tats

m h

t re

surs

åtgå

ng. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett l

äkar

besö

k.2.

Hän

syn

har i

nte

tagi

ts ti

ll at

t köp

och

förs

äljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

Page 152: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

150 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

16Sp

ecia

liser

ad p

syki

atris

k vå

rd. D

agsj

ukvå

rd 2

009.

Vår

dkon

takt

er

Huv

udm

anPs

ykia

tris

k da

gsju

kvår

d, b

esök

tuse

ntal

Sum

ma

Med

Uta

nSu

mm

a vi

ktad

e1vi

ktad

e be

sök

läka

rmed

verk

anlä

karm

edve

rkan

besö

kpe

r inv

ånar

e2

Stoc

khol

m2,

119

,910

,00,

005

Upp

sala

0,0

3,0

1,20,

004

Sörm

land

–1,5

0,6

0,00

ster

götla

nd0,

01,2

0,5

0,00

1Jö

nköp

ing

0,0

1,20,

50,

002

Kron

ober

g0,

02,

00,

80,

004

Kalm

ar0,

01,9

0,8

0,00

3Bl

ekin

ge0,

06,

22,

50,

017

Skån

e7,

629

,119

,20,

016

Hal

land

–5,

32,

10,

007

V:a

Göt

alan

d1,2

3,5

2,6

0,00

2Vä

rmla

nd–

––

–Ö

rebr

o0,

44,

42,

10,

008

Väst

man

land

0,0

5,1

2,0

0,00

8D

alar

na–

4,1

1,70,

006

Gäv

lebo

rg0,

13,

11,3

0,00

5Vä

ster

norr

land

0,4

3,9

1,90,

008

Jäm

tland

0,0

1,70,

70,

005

Väst

erbo

tten

0,0

4,7

1,90,

007

Nor

rbot

ten

0,0

2,7

1,10,

004

Got

land

–0,

70,

30,

005

TOTA

LT11

,810

5,2

53,9

0,00

6

1. Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vik

tats

m h

t re

surs

åtgå

ng. B

esök

hos

and

ra p

erso

nalk

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett l

äkar

besö

k.2.

Hän

syn

har i

nte

tagi

ts ti

ll at

t köp

och

förs

äljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

Page 153: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 151

Tabe

ll V

17.1

Prim

ärvå

rd. B

esök

1(1

000-

tal)

hos

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori ä

n lä

kare

, 200

92,

3

Huv

udm

anBe

sök

hos

Tota

ltSj

uk-

Und

er-

Sjuk

-A

rbet

s-Ö

vrig

ask

öter

ska

sköt

ersk

agy

mna

stte

rape

utpe

rson

al-

kate

gorie

r

Stoc

khol

m2

939,

456

6,3

1 782

,496

,650

0,3

5 88

5,0

Upp

sala

451,4

–13

3,6

5,2

74,9

665,

1Sö

rmla

nd36

5,3

3,8

187,

218

,229

,060

3,5

Öst

ergö

tland

831,6

–20

1,033

,620

6,3

1 272

,4Jö

nköp

ing

696,

822

8,3

235,

433

,794

,31 2

88,5

Kron

ober

g23

6,5

–10

0,7

1,038

,437

6,7

Kalm

ar31

4,1

0,0

171,6

10,8

129,

162

5,6

Blek

inge

231,2

42,9

78,6

15,8

26,8

395,

2Sk

åne

1 533

,5–

1 067

,138

,819

0,3

2 82

9,7

Hal

land

478,

9–

247,

630

,077

,083

3,5

V:a

Göt

alan

d2

093,

50,

91 1

26,4

82,3

332,

43

635,

5Vä

rmla

nd36

7,8

–13

1,0–

79,5

578,

rebr

o34

4,1

–25

6,9

–15

7,475

8,4

Väst

man

land

399,

91,3

221,8

11,2

14,7

648,

9D

alar

na64

6,4

77,0

187,1

18,7

55,8

985,

0G

ävle

borg

517,

610

,919

7,127

,613

9,3

892,

4Vä

ster

norr

land

411,1

–13

9,4

32,0

96,2

678,

7Jä

mtla

nd17

8,4

–10

8,2

–18

,930

5,5

Väst

erbo

tten

441,6

76,8

187,4

17,4

24,1

747,

3N

orrb

otte

n45

9,6

0,9

255,

224

,891

,783

2,2

Got

land

87,6

0,5

26,8

1,523

,814

0,2

TOTA

LT14

026

,31 0

09,6

7 04

2,5

499,

22

400,

124

977

,7

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

.2.

I ta

bell

V17

.2fra

mgå

r hur

mån

ga a

v de

ssa

besö

k so

m p

rodu

cera

ts a

v an

nan

vård

giva

re.

3. B

esök

avs

eend

e va

ccin

erin

g m

ot N

ya in

fluen

san

(H1N

1) in

går i

nte,

se

tabe

ll V

37fö

r mer

info

rmat

ion.

Page 154: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

152 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

17.2

Prim

ärvå

rd. A

nnan

vår

dgiv

are.

Bes

ök1

(100

0-ta

l) h

os a

nnan

per

sona

lkat

egor

i än

läka

re 2

009

Huv

udm

anBe

sök

hos

Tota

ltSj

uk-

Und

er-

Sjuk

-A

rbet

s-Ö

vrig

ask

öter

ska

sköt

ersk

agy

mna

stte

rape

utpe

rson

al-

kate

gorie

r

Stoc

khol

m1 5

10,8

349,

21 4

15,5

21,8

316,

03

613,

3U

ppsa

la10

9,4

–71

,20,

520

,720

1,8Sö

rmla

nd29

,3–

116,

61,3

2,5

149,

ster

götla

nd87

,3–

102,

82,

422

,621

5,2

Jönk

öpin

g12

,2–

100,

60,

014

,312

7,2

Kron

ober

g37

,2–

58,7

0,0

4,5

100,

4Ka

lmar

31,4

–79

,8–

0,8

112,

1Bl

ekin

ge2,

0–

28,0

––

30,0

Skån

e33

7,5

–71

6,2

3,2

49,3

1 106

,2H

alla

ndV

:a G

ötal

and

274,

2–

688,

814

,057

,81 0

34,8

Värm

land

14,0

–70

,6–

2,3

87,0

Öre

bro

50,5

–15

1,0–

5,7

207,1

Väst

man

land

177,

0–

176,

04,

33,

336

0,6

Dal

arna

––

106,

1–

–10

6,1

Gäv

lebo

rg80

,76,

110

1,90,

938

,522

8,1

Väst

erno

rrla

nd82

,2–

27,9

6,4

19,2

135,

7Jä

mtla

nd15

,3–

67,9

–3,

386

,5Vä

ster

bott

en42

,622

,411

0,9

1,80,

317

8,0

Nor

rbot

ten

4,9

–17

3,3

0,3

0,1

178,

5G

otla

nd8,

4–

12,3

–1,8

22,5

TOTA

LT3

3 08

8,8

377,

64

470,

168

,259

2,5

8 59

7,2

1. M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

.2.

Bes

ök a

vsee

nde

vacc

iner

ing

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.3.

Hal

land

s pr

imär

vård

del

as in

te u

pp p

å eg

en p

rodu

ktio

n re

spek

tive

prod

uktio

n av

ann

an v

årdg

ivar

e. I

tota

lsiff

ran

ingå

r Hal

land

enl

igt e

n be

räkn

ad fö

rdel

ning

.

Page 155: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 153

Tabe

ll V

18Pr

imär

vård

. Ant

al h

embe

sök,

hem

sjuk

vård

sbes

ök o

ch te

lefo

nkon

takt

er (1

000-

tal)

200

9

Huv

udm

anH

embe

sök

Hem

sjuk

vård

sbes

ökTe

lefo

nkon

takt

erLä

kare

Sjuk

-Sj

ukgy

mna

st/

Ann

anLä

kare

Övr

ig

Läka

reÖ

vrig

sköt

ersk

aA

rbet

ster

apeu

tpe

rson

alpe

rson

alpe

rson

al

Stoc

khol

m18

,211

7,8

94,5

59,4

26,2

1 579

,142

7,790

,0U

ppsa

la4,

117

,50,

62,

630

,5–

311,9

113,

9Sö

rmla

nd0,

621

,07,

52,

67,

239

,111

0,3

20,7

Öst

ergö

tland

12,7

176,

218

,257

,00,

519

,114

3,3

963,

6Jö

nköp

ing

1,331

,023

,010

,815

,545

8,8

119,

623

0,2

Kron

ober

g1,7

1,90,

00,

06,

80,

069

,917

4,0

Kalm

ar6,

62,

90,

00,

10,

40,

056

,611

3,4

Blek

inge

0,8

6,5

7,3

1,64,

086

,060

,929

9,8

Skån

e32

,39,

73,

40,

7–

–68

2,0

700,

3H

alla

nd5,

454

,05,

68,

5–

–10

2,3

18,8

V:a

Göt

alan

d8,

726

,828

,33,

663

,63,

273

0,0

2 89

1,9Vä

rmla

nd2,

41,3

–0,

18,

50,

017

8,9

466,

rebr

o7,1

4,2

10,9

0,0

––

106,

748

5,6

Väst

man

land

5,5

43,7

5,7

2,4

9,7

53,4

133,

330

4,9

Dal

arna

7,2

44,8

12,1

9,4

4,9

173,

928

0,2

567,

2G

ävle

borg

4,4

49,1

9,4

11,6

9,8

124,

913

8,2

805,

5Vä

ster

norr

land

6,3

31,1

2,8

2,7

0,1

41,1

118,

827

9,4

Jäm

tland

3,0

1,70,

00,

00,

2–

75,9

139,

1Vä

ster

bott

en0,

614

,910

,70,

06,

219

1,710

7,935

2,0

Nor

rbot

ten

19,

398

,317

,52,

10,

140

,38,

80,

9G

otla

nd1,9

20,3

0,0

1,20,

110

,135

,335

,4TO

TALT

139,

977

4,6

257,7

174,

519

4,2

2 82

0,6

3 99

8,7

9 05

2,5

1. Re

dovi

sar t

elef

onko

ntak

ter e

ndas

t ino

m v

erks

amhe

t pro

duce

rad

av a

nnan

vår

dgiv

are.

Page 156: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

154 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

19Vå

rdce

ntra

ler 2

009

Huv

udm

anEg

en p

rodu

ktio

nA

nnan

rd-

Vård

cent

rale

r med

vård

giva

rece

ntra

ler

1 läk

are

2 lä

kare

3 lä

kare

4 lä

kare

5–10

läka

re>

10 l

äkar

eTo

talt

Tota

ltTo

talt

Stoc

khol

m6

53

849

980

121

201

Upp

sala

05

42

132

2616

42Sö

rmla

nd0

00

019

019

221

Öst

ergö

tland

01

95

181

348

42Jö

nköp

ing

13

54

170

302

32Kr

onob

erg

26

51

90

238

31Ka

lmar

11

88

90

2719

46Bl

ekin

ge0

22

28

014

721

Skån

e1

712

1851

089

5914

8H

alla

nd26

2147

V:a

Göt

alan

d0

918

2562

411

856

174

Värm

land

27

53

131

314

35Ö

rebr

o0

42

511

325

1540

Väst

man

land

01

31

80

1317

30D

alar

na0

63

713

130

030

Gäv

lebo

rg6

38

47

230

737

Väst

erno

rrla

nd0

23

56

420

626

Jäm

tland

14

64

70

224

26Vä

ster

bott

en0

22

1016

232

436

Nor

rbot

ten

10

65

200

321

33G

otla

nd0

11

22

06

28

TOTA

LT1

2169

105

119

358

2972

737

91 1

06

1. To

tals

iffro

rna

för v

årdc

entr

aler

upp

dela

t efte

r ant

al lä

kare

inkl

uder

ar in

te H

alla

nd, s

om in

te lä

mna

t den

na u

ppgi

ft.

Page 157: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 155

Tabe

ll V

20

Prim

ärvå

rd. A

llmän

läka

rvår

d1

2009

. Vik

tade

vår

dkon

takt

er

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter m

ed lä

kare

. Tus

enta

lVå

rdko

ntak

ter (

läka

re)/

invå

nare

3

Mot

tagn

ings

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Sum

ma

Sum

ma

besö

kbe

sök

vikt

ade2

kont

akte

rvi

ktad

e2vi

ktad

evi

ktad

ebe

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Stoc

khol

m3

688,

416

,03

720,

442

7,6

3 86

3,0

1,84

1,91

Upp

sala

36

8,4

4,1

376,

531

1,948

0,4

1,13

1,45

Sörm

land

293,

20,

629

4,4

110,

333

1,21,0

91,2

ster

götla

nd42

4,1

12,7

449,

514

3,3

497,

31,0

51,1

6Jö

nköp

ing

378,

21,3

380,

811

9,1

420,

51,1

31,2

5Kr

onob

erg

240,

01,7

243,

469

,826

6,7

1,33

1,46

Kalm

ar31

4,9

6,6

328,

056

,634

6,9

1,40

1,48

Blek

inge

184,

30,

818

5,8

60,2

205,

91,2

21,3

5Sk

åne

1 675

,932

,31 7

40,5

681,4

1 967

,61,4

11,6

0H

alla

nd48

2,0

5,4

492,

710

2,2

526,

81,6

61,7

7V

:a G

ötal

and

2 20

9,6

7,92

225,

371

2,1

2 46

2,7

1,42

1,57

Värm

land

335,

92,

334

0,6

176,

339

9,3

1,25

1,46

Öre

bro

308,

37,1

322,

510

6,7

358,

11,1

61,2

8Vä

stm

anla

nd33

3,6

5,5

344,

613

0,7

388,

11,3

71,5

4D

alar

na35

6,6

6,9

370,

427

8,2

463,

11,3

41,6

8G

ävle

borg

390,

24,

439

9,0

133,

644

3,5

1,44

1,61

Väst

erno

rrla

nd26

2,6

6,3

275,

111

8,5

314,

61,1

31,2

9Jä

mtla

nd

154,

83,

016

0,7

75,1

185,

71,2

71,4

7Vä

ster

bott

en28

3,2

0,6

284,

310

7,6

320,

21,1

01,2

4N

orrb

otte

n31

2,3

9,3

331,0

8,8

333,

91,3

31,3

4G

otla

nd69

,51,9

73,4

35,3

85,1

1,28

1,49

TOTA

LT13

066

,013

6,4

13 3

38,8

3 96

5,1

14 6

60,5

1,43

1,57

1. Fr

ån o

ch m

ed 2

009

särr

edov

isas

inte

jour

verk

sam

hete

n ut

an d

en in

går u

nder

allm

änlä

karv

ård

resp

ektiv

e sj

uksk

öter

skev

erks

amhe

t.2.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.3.

Hän

syn

har i

nte

tagi

ts ti

ll at

t köp

och

förs

äljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

Page 158: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

156 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

21.1

Prim

ärvå

rd. S

juks

köte

rske

vård

120

09. V

ikta

de v

årdk

onta

kter

2

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter m

ed s

juks

köte

rska

. Tus

enta

lVå

rdko

ntak

ter m

ed a

nnan

per

sona

lkat

egor

i. Tu

sent

alM

otta

gnin

gs-

Hem

-Su

mm

aTe

lefo

n-Su

mm

aM

otta

gnin

gs-

Hem

-Su

mm

aTe

lefo

n-Su

mm

abe

sök

besö

kvi

ktad

e3ko

ntak

ter

vikt

ade3

besö

kbe

sök

vikt

ade3

kont

akte

rvi

ktad

e3be

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Stoc

khol

m80

8,4

96,4

1 001

,325

,21 0

09,7

64,2

34,9

134,

13,

413

5,2

Upp

sala

30

4,5

13,9

332,

492

,536

3,2

26,5

0,7

27,8

0,8

28,1

Sörm

land

214,

918

,725

2,3

18,2

258,

322

,62,

527

,70,

227

,7Ö

ster

götla

nd45

5,1

175,

180

5,3

584,

71 0

00,2

72,1

52,2

176,

532

,518

7,3

Jönk

öpin

g24

9,8

25,3

300,

416

0,1

353,

726

,19,

144

,3–

44,3

Kron

ober

g14

4,0

0,2

144,

463

,616

5,6

1,60,

01,6

0,7

1,9Ka

lmar

218,

92,

322

3,4

106,

225

8,9

99,8

0,1

100,

01,7

100,

6Bl

ekin

ge12

5,6

2,4

130,

422

0,0

203,

824

,40,

826

,02,

626

,8Sk

åne

989,

31,7

992,

764

0,4

1 206

,110

,80,

010

,90,

711

,1H

alla

nd28

4,1

52,1

388,

312

,039

2,3

57,8

8,2

74,3

0,9

74,6

V:a

Göt

alan

d1 2

95,9

17,3

1 330

,52

170,

02

053,

867

,40,

267

,75,

369

,5Vä

rmla

nd22

5,5

0,0

225,

641

5,2

364,

029

,7–

29,7

1,030

,1Ö

rebr

o19

0,9

0,0

191,0

324,

629

9,1

148,

7–

148,

7–

148,

7Vä

stm

anla

nd18

5,7

41,5

268,

728

2,3

362,

84,

82,

49,

6–

9,6

Dal

arna

382,

441

,546

5,4

517,4

637,9

13,3

8,6

30,6

–30

,6G

ävle

borg

247,9

46,9

341,7

478,

350

1,132

,08,

849

,64,

451

,1Vä

ster

norr

land

243,

431

,130

5,5

241,8

386,

110

,90,

010

,90,

111

,0Jä

mtla

nd

131,0

0,9

132,

841

,114

6,5

0,3

–0,

3–

0,3

Väst

erbo

tten

228,

812

,725

4,1

176,

431

2,9

0,2

–0,

20,

10,

2N

orrb

otte

n24

8,6

97,7

444,

1–

444,

179

,41,9

83,2

–83

,2G

otla

nd38

,319

,877

,835

,389

,618

,31,2

20,8

–20

,8TO

TALT

7 21

3,2

697,4

8 60

8,0

6 60

5,3

10 8

09,8

811,0

131,8

1 074

,554

,61 0

92,7

1. Fr

ån o

ch m

ed 2

009

särr

edov

isas

inte

jour

verk

sam

hete

n ut

an d

en in

går u

nder

allm

änlä

karv

ård

resp

ektiv

e sj

uksk

öter

skev

erks

amhe

t.2.

Bes

ök a

vsee

nde

vacc

iner

ing

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.3.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Page 159: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 157

Tabe

ll V

21.2

Prim

ärvå

rd. S

juks

köte

rske

vård

120

09. V

ikta

de v

årdk

onta

kter

2

Huv

udm

anSa

mtli

ga v

årdk

onta

kter

. Tus

enta

lSa

mtli

ga v

årdk

onta

kter

/inv

ånar

e4M

otta

gnin

gs-

Hem

-Su

mm

aTe

lefo

n-Su

mm

a-Su

mm

aSu

mm

abe

sök

besö

kvi

ktad

e3ko

ntak

ter

vikt

ade3

vikt

ade

vikt

ade

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Stoc

khol

m87

2,6

131,4

1 135

,328

,61 1

44,9

0,56

0,57

Upp

sala

33

1,014

,636

0,2

93,4

391,4

1,09

1,18

Sörm

land

237,

521

,227

9,9

18,4

286,

11,0

41,0

ster

götla

nd52

7,3

227,

398

1,861

7,11 1

87,5

2,30

2,78

Jönk

öpin

g27

5,8

34,4

344,

616

0,1

398,

01,0

31,1

8Kr

onob

erg

145,

70,

214

6,1

64,3

167,

50,

800,

91Ka

lmar

318,

82,

332

3,5

107,9

359,

41,3

81,5

4Bl

ekin

ge15

0,0

3,2

156,

422

2,6

230,

61,0

21,5

1Sk

åne

1 000

,11,7

1 003

,564

1,11 2

17,2

0,82

0,99

Hal

land

341,9

60,3

462,

513

,046

6,9

1,56

1,57

V:a

Göt

alan

d1 3

63,3

17,5

1 398

,22

175,

32

123,

30,

891,3

5Vä

rmla

nd25

5,2

0,0

255,

341

6,2

394,

10,

931,4

rebr

o33

9,6

0,0

339,

632

4,6

447,

81,2

21,6

1Vä

stm

anla

nd19

0,5

43,9

278,

328

2,3

372,

41,1

11,4

8D

alar

na39

5,7

50,2

496,

051

7,466

8,5

1,79

2,42

Gäv

lebo

rg27

9,8

55,7

391,3

482,

755

2,2

1,42

2,00

Väst

erno

rrla

nd25

4,3

31,1

316,

524

1,939

7,11,3

01,6

3Jä

mtla

nd

131,4

0,9

133,

141

,114

6,9

1,05

1,16

Väst

erbo

tten

229,

012

,725

4,3

176,

431

3,1

0,98

1,21

Nor

rbot

ten

328,

099

,652

7,3

–52

7,3

2,12

2,12

Got

land

56,7

21,0

98,7

35,3

110,

41,7

21,9

3TO

TALT

8 02

4,2

829,

29

682,

56

659,

911

902

,51,0

41,2

7

1. Fr

ån o

ch m

ed 2

009

särr

edov

isas

inte

jour

verk

sam

hete

n ut

an d

en in

går u

nder

allm

änlä

karv

ård

resp

ektiv

e sj

uksk

öter

skev

erks

amhe

t.2.

Bes

ök a

vsee

nde

vacc

iner

ing

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.3.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.4.

Hän

syn

har i

nte

tagi

ts ti

ll at

t köp

och

förs

äljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

Page 160: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

158 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

22.

1Pr

imär

vård

. M

ödra

häls

ovår

d 20

09. V

ikta

de v

årdk

onta

kter

1

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter m

ed lä

kare

. Tus

enta

lVå

rdko

ntak

ter m

ed s

juks

köte

rska

. Tus

enta

lM

otta

gnin

gs-

Hem

-Su

mm

aTe

lefo

n-Su

mm

aM

otta

gnin

gs-

Hem

-Su

mm

aTe

lefo

n-Su

mm

abe

sök

besö

kvi

ktad

e2ko

ntak

ter

vikt

ade2

besö

kbe

sök

vikt

ade2

kont

akte

rvi

ktad

e2be

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Stoc

khol

m51

,7–

51,7

–51

,746

9,0

–46

9,0

–46

9,0

Upp

sala

0,1

–0,

10,

00,

163

,90,

564

,95,

666

,8Sö

rmla

nd1,8

–1,8

–1,8

25,6

–25

,6–

25,6

Öst

ergö

tland

9,8

–9,

8–

9,8

89,7

–89

,70,

089

,7Jö

nköp

ing

4,8

–4,

8–

4,8

68,1

0,1

68,3

13,6

72,8

Kron

ober

g1,8

–1,8

0,1

1,834

,4–

34,4

3,7

35,6

Kalm

ar3,

1–

3,1

–3,

140

,6–

40,6

–40

,6Bl

ekin

ge3,

9–

3,9

–3,

922

,8–

22,8

16,5

28,3

Skån

e9,

6–

9,6

0,2

9,7

224,

40,

022

4,4

5,1

226,

1H

alla

nd3,

70,

03,

70,

03,

756

,10,

056

,21,4

56,6

V:a

Göt

alan

d23

,2–

23,2

0,0

23,2

356,

40,

035

6,4

0,4

356,

5Vä

rmla

nd7,1

–7,1

2,6

7,976

,30,

076

,332

,487

,1Ö

rebr

o3,

2–

3,2

–3,

270

,71,0

72,7

7,6

75,2

Väst

man

land

0,4

–0,

4–

0,4

46,4

0,0

46,4

13,0

50,8

Dal

arna

2,2

–2,

20,

02,

239

,10,

139

,211

,643

,1G

ävle

borg

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

29,4

0,0

29,5

1,430

,0Vä

ster

norr

land

2,0

–2,

0–

2,0

55,7

–55

,73,

256

,7Jä

mtla

nd0,

8–

0,8

0,0

0,8

14,8

–14

,8–

14,8

Väst

erbo

tten

1,4–

1,4–

1,435

,30,

035

,33,

336

,4N

orrb

otte

n0,

6–

0,6

–0,

628

,30,

028

,3–

28,3

Got

land

0,7

–0,

7–

0,7

5,9

–5,

9–

5,9

TOTA

LT13

1,90,

013

2,0

3,0

133,

01 8

52,8

1,81 8

56,4

118,

71 8

95,9

1. Be

sök

avse

ende

vac

cine

ring

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.2.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Page 161: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 159

Tabe

ll V

22.

2Pr

imär

vård

. M

ödra

häls

ovår

d 20

09. V

ikta

de v

årdk

onta

kter

1

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter m

ed a

nnan

per

sona

lkat

egor

i. Tu

sent

alSa

mtli

ga v

årdk

onta

kter

3 . Tu

sent

alVå

rdko

ntak

ter/

invå

nare

4, 5

Mot

tagn

ings

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

tagn

ings

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Sum

ma

Sum

ma

besö

kbe

sök

vikt

ade2

kont

akte

rvi

ktad

e2be

sök

besö

kvi

ktad

e2ko

ntak

ter

vikt

ade2

vikt

ade

vikt

ade

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Stoc

khol

m–

––

––

239,

3–

239,

3–

239,

30,

430,

43U

ppsa

la0,

0–

0,0

–0,

025

,60,

226

,02,

226

,80,

290,

30Sö

rmla

nd0,

2–

0,2

–0,

212

,1–

12,1

–12

,10,

180,

18Ö

ster

götla

nd4,

2–

4,2

–4,

247

,4–

47,4

0,0

47,4

0,44

0,44

Jönk

öpin

g–

––

––

32,1

0,0

32,2

5,4

34,0

0,38

0,41

Kron

ober

g0,

4–

0,4

0,0

0,4

15,7

–15

,71,6

16,2

0,35

0,36

Kalm

ar0,

7–

0,7

–0,

719

,6–

19,6

–19

,60,

350,

35Bl

ekin

ge0,

8–

0,8

–0,

813

,3–

13,3

6,6

15,5

0,37

0,44

Skån

e1,8

0,0

1,80,

01,8

100,

10,

010

0,1

2,3

100,

90,

310,

31H

alla

nd2,

00,

02,

00,

02,

027

,00,

027

,00,

627

,20,

360,

37V

:a G

ötal

and

1,10,

01,2

0,4

1,316

6,2

0,0

166,

30,

316

6,4

0,41

0,41

Värm

land

0,6

0,0

0,6

0,1

0,6

37,8

0,0

37,8

15,6

43,0

0,58

0,65

Öre

bro

––

––

–31

,50,

432

,33,

033

,30,

460,

48Vä

stm

anla

nd0,

6–

0,6

–0,

619

,20,

019

,25,

220

,90,

310,

34D

alar

na–

––

––

17,8

0,0

17,8

4,7

19,4

0,27

0,30

Gäv

lebo

rg1,5

0,0

1,50,

01,5

12,4

0,0

12,4

0,6

12,6

0,19

0,19

Väst

erno

rrla

nd2,

5–

2,5

–2,

525

,3–

25,3

1,325

,70,

440,

45Jä

mtla

nd0,

6–

0,6

–0,

66,

9–

6,9

0,0

6,9

0,23

0,23

Väst

erbo

tten

0,0

–0,

00,

20,

115

,50,

015

,51,4

16,0

0,24

0,24

Nor

rbot

ten

0,1

–0,

1–

0,1

12,0

0,0

12,0

–12

,00,

200,

20G

otla

nd–

––

––

3,1

–3,

1–

3,1

0,22

0,22

TOTA

LT17

,00,

017

,10,

617

,387

9,8

0,7

881,3

50,8

898,

30,

370,

37

1. Be

sök

avse

ende

vac

cine

ring

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.2.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.3.

Vår

dkon

takt

erna

har

vik

tats

m h

t re

surs

åtgå

ng. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett l

äkar

besö

k.4.

Hän

syn

har i

nte

tagi

ts ti

ll at

t köp

och

förs

äljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

5. K

vinn

or 15

–54

år.

Page 162: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

160 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

23.

1Pr

imär

vård

. Bar

nhäl

sovå

rd 2

009.

Vik

tade

vår

dkon

takt

er1

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter m

ed lä

kare

. Tus

enta

lVå

rdko

ntak

ter m

ed s

juks

köte

rska

. Tus

enta

lM

otta

gnin

gs-

Hem

-Su

mm

aTe

lefo

n-Su

mm

aM

otta

gnin

gs-

Hem

-Su

mm

aTe

lefo

n-Su

mm

abe

sök

besö

kvi

ktad

e2ko

ntak

ter

vikt

ade2

besö

kbe

sök

vikt

ade2

kont

akte

rvi

ktad

e2be

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Stoc

khol

m89

,20,

089

,20,

189

,252

3,0

20,4

563,

712

,156

7,8

Upp

sala

11,8

–11

,80,

011

,865

,63,

071

,6–

71,6

Sörm

land

13,4

–13

,4–

13,4

68,6

2,3

73,2

–73

,2Ö

ster

götla

nd8,

40,

08,

40,

08,

470

,21,1

72,5

4,0

73,8

Jönk

öpin

g21

,6–

21,6

–21

,679

,25,

690

,516

,295

,9Kr

onob

erg

11,6

0,0

11,6

–11

,651

,71,7

55,1

–55

,1Ka

lmar

6,2

–6,

2–

6,2

51,3

0,7

52,6

0,8

52,8

Blek

inge

6,9

–6,

9–

6,9

29,6

4,1

37,9

–37

,9Sk

åne

57,2

0,0

57,2

0,1

57,2

301,9

8,0

317,

813

,032

2,1

Hal

land

14,0

0,0

14,0

0,1

14,1

69,1

1,972

,93,

073

,9V

:a G

ötal

and

73,8

0,1

74,1

0,1

74,1

329,

19,

334

7,8

40,3

361,3

Värm

land

12,1

0,0

12,2

–12

,263

,91,3

66,5

5,3

68,2

Öre

bro

9,5

–9,

5–

9,5

57,5

3,2

63,9

–63

,9Vä

stm

anla

nd9,

3–

9,3

–9,

358

,32,

262

,85,

064

,5D

alar

na15

,30,

315

,90,

015

,963

,93,

270

,215

,975

,5G

ävle

borg

10,3

0,0

10,4

0,0

10,4

53,4

1,957

,212

,361

,3Vä

ster

norr

land

12,4

–12

,4–

12,4

39,3

–39

,31,8

39,9

Jäm

tland

7,10,

07,1

0,0

7,125

,10,

926

,82,

427

,7Vä

ster

bott

en9,

40,

09,

4–

9,4

43,8

2,2

48,2

0,6

48,4

Nor

rbot

ten

7,6

0,0

7,6

–7,

636

,90,

638

,1–

38,1

Got

land

2,3

–2,

3–

2,3

9,5

0,5

10,6

–10

,6TO

TALT

409,

40,

641

0,6

0,5

410,

72

091,1

74,0

2 23

9,1

132,

82

283,

4

1. Be

sök

avse

ende

vac

cine

ring

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.2.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Page 163: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 161

Tabe

ll V

23.

2Pr

imär

vård

. Bar

nhäl

sovå

rd 2

009.

Vik

tade

vår

dkon

takt

er1

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter m

ed a

nnan

per

sona

lkat

egor

i. Tu

sent

alSa

mtli

ga v

årdk

onta

kter

3 . Tu

sent

alVå

rdko

ntak

ter/

invå

nare

4, 5

Mot

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Sum

ma

Sum

ma

tagn

ings

-be

sök

vikt

ade2

kont

akte

rvi

ktad

e2ta

gnin

gs-

besö

kvi

ktad

e2ko

ntak

ter

vikt

ade2

vikt

ade

vikt

ade

besö

kbe

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Stoc

khol

m–

––

––

298,

48,

231

4,7

4,9

316,

31,6

71,6

8U

ppsa

la0,

0–

0,0

–0,

038

,01,2

40,5

0,0

40,5

1,47

1,47

Sörm

land

0,1

–0,

1–

0,1

40,8

0,9

42,7

–42

,72,

032,

03Ö

ster

götla

nd2,

00,

02,

10,

62,

337

,30,

538

,21,9

38,9

1,15

1,17

Jönk

öpin

g–

––

––

53,3

2,3

57,8

6,5

60,0

2,14

2,22

Kron

ober

g0,

20,

00,

2–

0,2

32,4

0,7

33,7

–33

,72,

352,

35Ka

lmar

––

––

–26

,70,

327

,20,

327

,31,7

21,7

2Bl

ekin

ge–

––

––

18,8

1,722

,1–

22,1

1,94

1,94

Skån

e1,4

0,1

1,60,

41,7

178,

53,

218

4,9

5,4

186,

81,8

21,8

4H

alla

nd2,

80,

02,

80,

02,

942

,80,

844

,31,3

44,8

1,82

1,84

V:a

Göt

alan

d3,

10,

23,

61,4

4,0

206,

74,

021

4,6

16,8

220,

21,6

91,7

4Vä

rmla

nd2,

50,

12,

60,

72,

838

,70,

639

,82,

440

,62,

102,

14Ö

rebr

o0,

3–

0,3

–0,

332

,61,3

35,2

–35

,21,6

51,6

5Vä

stm

anla

nd1,6

–1,6

–1,6

33,2

0,9

35,0

2,0

35,7

1,83

1,87

Dal

arna

0,3

–0,

3–

0,3

41,0

1,644

,16,

446

,22,

222,

32G

ävle

borg

4,2

0,3

4,8

0,4

4,9

33,4

0,9

35,2

5,1

36,9

1,79

1,87

Väst

erno

rrla

nd8,

20,

08,

2–

8,2

31,4

0,0

31,4

0,7

31,6

1,74

1,75

Jäm

tland

0,3

–0,

3–

0,3

17,2

0,4

18,0

1,018

,31,9

01,9

4Vä

ster

bott

en2,

8–

2,8

–2,

828

,00,

929

,80,

229

,91,5

31,5

4N

orrb

otte

n–

––

––

22,4

0,2

22,8

–22

,81,3

41,3

4G

otla

nd–

––

––

6,2

0,2

6,6

–6,

61,7

31,7

3TO

TALT

29,6

0,8

31,2

3,4

32,3

1 257

,730

,51 3

18,7

54,9

1 337

,01,7

41,7

6

1. Be

sök

avse

ende

vac

cine

ring

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.2.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3 av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.3.

Vår

dkon

takt

erna

har

vik

tats

m h

t re

surs

åtgå

ng. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett l

äkar

besö

k.4.

Hän

syn

har i

nte

tagi

ts ti

ll at

t köp

och

förs

äljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

5. B

arn

0–6

år.

Page 164: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

162 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

24.

1Pr

imär

vård

. Sju

kgym

nast

ik o

ch a

rbet

ster

api 2

009.

Vik

tade

vår

dkon

takt

er1

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter m

ed s

jukg

ymna

st o

ch a

rbet

ster

apeu

t. Tu

sent

alVå

rdko

ntak

ter m

ed a

nnan

per

sona

lkat

egor

i. Tu

sent

alM

otta

gnin

gs-

Hem

-Su

mm

aTe

lefo

n-Su

mm

aM

otta

gnin

gs-

Hem

-Su

mm

aTe

lefo

n-Su

mm

abe

sök

besö

kvi

ktad

e2ko

ntak

ter

vikt

ade2

besö

kbe

sök

vikt

ade2

kont

akte

rvi

ktad

e2be

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Stoc

khol

m1 7

83,8

94,5

1 972

,845

,11 9

87,8

8,3

0,2

8,6

0,5

8,7

Upp

sala

138,

20,

613

9,3

8,4

142,

122

,20,

022

,20,

122

,2Sö

rmla

nd19

7,8

7,5

212,

92,

321

3,6

3,6

0,1

3,7

–3,

ster

götla

nd21

6,2

18,2

252,

724

,526

0,8

37,8

4,7

47,2

2,2

47,9

Jönk

öpin

g24

1,323

,028

7,3

23,9

295,

318

,71,0

20,7

–20

,7Kr

onob

erg

101,8

0,0

101,8

2,4

102,

610

,5–

10,5

0,1

10,6

Kalm

ar18

2,4

0,0

182,

54,

718

4,1

9,8

–9,

8–

9,8

Blek

inge

80,2

7,3

94,9

43,2

109,

20,

00,

81,6

–1,6

Skån

e1 1

02,5

3,4

1 109

,417

,91 1

15,4

0,7

0,0

0,7

–0,

7H

alla

nd27

2,0

5,6

283,

21,0

283,

53,

60,

24,

00,

04,

0V

:a G

ötal

and

1 178

,428

,31 2

35,0

78,4

1 261

,131

,31,1

33,4

2,5

34,2

Värm

land

131,0

–13

1,05,

313

2,8

2,5

–2,

5–

2,5

Öre

bro

246,

010

,926

7,8

24,4

275,

93,

8–

3,8

–3,

8Vä

stm

anla

nd22

6,5

5,7

238,

04,

623

9,5

0,5

–0,

5–

0,5

Dal

arna

192,

412

,121

6,5

13,9

221,2

11,2

0,6

12,5

0,4

12,6

Gäv

lebo

rg20

5,3

9,4

224,

121

,723

1,337

,30,

638

,50,

238

,5Vä

ster

norr

land

167,

52,

817

3,0

17,7

178,

918

,00,

018

,00,

418

,1Jä

mtla

nd10

8,1

0,0

108,

22,

110

9,0

––

––

–Vä

ster

bott

en18

9,8

10,7

211,3

20,7

218,

21,1

–1,1

0,1

1,1N

orrb

otte

n26

1,317

,529

6,3

0,9

296,

6–

––

––

Got

land

28,3

0,0

28,3

–28

,3–

––

––

TOTA

LT7

250,

825

7,77

766,

336

3,1

7 88

7,422

0,7

9,2

239,

16,

424

1,3

1. Fr

ån o

ch m

ed 2

009

utgö

r sju

kgym

nast

ik o

ch a

rbet

ster

api e

tt g

emen

sam

t del

områ

de (r

edov

isad

es ti

diga

re v

ar fö

r sig

).2.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Page 165: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 163

Tabe

ll V

24.

2Pr

imär

vård

. Sju

kgym

nast

ik o

ch a

rbet

ster

api 2

009

1 . V

ikta

de v

årdk

onta

kter

Huv

udm

anSa

mtli

ga v

årdk

onta

kter

. Tus

enta

lVå

rdko

ntak

ter/

invå

nare

3

Mot

tagn

ings

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Sum

ma

Sum

ma

besö

kbe

sök

vikt

ade2

kont

akte

rvi

ktad

e2vi

ktad

evi

ktad

ebe

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Stoc

khol

m1 7

92,1

94,7

1 981

,445

,61 9

96,6

0,98

0,99

Upp

sala

160,

40,

616

1,58,

516

4,4

0,49

0,50

Sörm

land

201,4

7,6

216,

52,

321

7,3

0,80

0,81

Öst

ergö

tland

254,

122

,929

9,9

26,7

308,

80,

700,

72Jö

nköp

ing

260,

024

,030

8,0

23,9

316,

00,

920,

94Kr

onob

erg

112,

30,

011

2,3

2,5

113,

10,

610,

62Ka

lmar

192,

20,

019

2,3

4,7

193,

80,

820,

83Bl

ekin

ge80

,28,

196

,543

,211

0,9

0,63

0,73

Skån

e1 1

03,2

3,4

1 110

,117

,91 1

16,0

0,90

0,91

Hal

land

275,

65,

828

7,2

1,028

7,5

0,97

0,97

V:a

Göt

alan

d1 2

09,7

29,4

1 268

,480

,91 2

95,4

0,81

0,83

Värm

land

133,

5–

133,

55,

313

5,3

0,49

0,50

Öre

bro

249,

810

,927

1,624

,427

9,7

0,97

1,00

Väst

man

land

227,

05,

723

8,5

4,6

240,

00,

950,

95D

alar

na20

3,6

12,7

229,

014

,223

3,8

0,83

0,85

Gäv

lebo

rg24

2,5

10,0

262,

621

,926

9,9

0,95

0,98

Väst

erno

rrla

nd18

5,4

2,8

190,

918

,119

7,0

0,79

0,81

Jäm

tland

108,

10,

010

8,2

2,1

109,

0–

0,86

Väst

erbo

tten

190,

910

,721

2,4

20,8

219,

30,

820,

85N

orrb

otte

n26

1,317

,529

6,3

0,9

296,

61,1

91,1

9G

otla

nd28

,30,

028

,3–

28,3

0,50

0,50

TOTA

LT7

471,5

266,

98

005,

436

9,5

8 12

8,6

0,86

0,87

1. Fr

ån o

ch m

ed 2

009

utgö

r sju

kgym

nast

ik o

ch a

rbet

ster

api e

tt g

emen

sam

t del

områ

de (r

edov

isad

es ti

diga

re v

ar fö

r sig

).2.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.3.

Hän

syn

har i

nte

tagi

ts ti

ll at

t köp

och

förs

äljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

Page 166: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

164 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

25

Prim

ärvå

rd. P

rimär

vård

sans

lute

n he

msj

ukvå

rd 2

009.

Vik

tade

vår

dkon

takt

er

Huv

udm

anSä

rski

ltO

rdin

ärt b

oend

e. H

emsj

ukvå

rdsb

esök

. Tus

enta

lSu

mm

aTe

lefo

nkon

takt

er. T

usen

tal

Sum

ma

Sum

ma

boen

deLä

kare

Sjuk

-Sj

uk-

Arb

ets-

Und

er-

Ann

anvi

ktad

e1Lä

kare

Övr

iga

S:a

vikt

ade

vikt

ade2

vikt

ade

Läka

resk

öter

ska

gym

nast

tera

peut

sköt

ersk

a/pe

rson

al-

hem

sjuk

-te

lefo

n-

vård

-ko

ntak

ter/

Tuse

ntal

bitr

äde

kate

gori

vård

sbes

ökko

ntak

ter

kont

akte

rin

våna

re3

Stoc

khol

m–

26,2

1 011

,80,

40,

256

6,3

0,4

657,

8–

––

657,

80,

33U

ppsa

la30

,5–

––

––

–30

,5–

––

30,5

0,09

Sörm

land

7,10,

135

,20,

00,

13,

8–

22,8

––

–22

,80,

08Ö

ster

götla

nd–

0,5

16,3

0,0

0,1

–2,

78,

1–

––

8,1

0,02

Jönk

öpin

g13

,22,

322

5,6

1,13,

722

8,3

0,0

199,

00,

516

,37,1

201,4

0,60

Kron

ober

g6,

8–

0,0

––

––

6,8

––

–6,

80,

04Ka

lmar

–0,

40,

0–

–0,

0–

0,4

––

–0,

40,

00Bl

ekin

ge3,

10,

936

,31,7

5,1

42,9

–38

,40,

78,

74,

239

,80,

26Sk

åne

––

––

––

––

––

––

–H

alla

nd–

––

––

––

––

––

––

V:a

Göt

alan

d52

,011

,50,

31,9

0,0

0,9

0,0

64,8

17,3

0,6

17,6

70,7

0,05

Värm

land

7,0

1,40,

0–

––

–8,

5–

––

8,5

0,03

Öre

bro

––

––

––

––

––

––

–Vä

stm

anla

nd3,

95,

851

,3–

0,8

1,3–

31,1

2,6

–2,

632

,00,

13D

alar

na0,

44,

595

,40,

50,

877

,00,

274

,52,

04,

23,

675

,70,

27G

ävle

borg

6,2

3,6

104,

03,

86,

210

,90,

059

,74,

215

,710

,563

,20,

23Vä

ster

norr

land

–0,

139

,91,1

0,1

––

16,5

0,0

2,0

0,8

16,8

0,07

Jäm

tland

0,2

––

––

––

0,2

0,2

–0,

20,

30,

00Vä

ster

bott

en5,

30,

911

0,3

1,13,

276

,80,

382

,90,

30,

00,

383

,00,

32N

orrb

otte

n–

0,1

38,0

0,2

1,00,

90,

316

,2–

––

16,2

0,06

Got

land

0,1

0,0

9,6

––

0,5

–4,

1–

––

4,1

0,07

TOTA

LT13

5,8

58,3

1 774

,111

,821

,31 0

09,6

3,8

1 322

,427

,847

,446

,81 3

38,0

0,14

1. Be

söke

n ha

r vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

n te

lefo

nkon

takt

har

ber

äkna

ts m

otsv

ara

1/3

av e

tt m

otta

gnin

gsbe

sök.

2. V

årdk

onta

kter

na h

ar v

ikta

ts m

h t

resu

rsåt

gång

. Bes

ök h

os a

ndra

kat

egor

ier ä

n lä

kare

har

ant

agits

mot

svar

a 40

% a

v et

t läk

arbe

sök.

3. H

änsy

n ha

r int

e ta

gits

till

att k

öp o

ch fö

rsäl

jnin

g ka

n fö

reko

mm

a m

ella

n la

ndst

ing/

regi

oner

.

Page 167: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 165

Tabe

ll V

26.

1Pr

imär

vård

. Slu

ten

prim

ärvå

rd o

ch ö

vrig

prim

ärvå

rd 2

009.

Vik

tade

vår

dkon

takt

er1

Huv

udm

anSl

uten

prim

ärvå

rdÖ

vrig

prim

ärvå

rdVå

rd-

Vård

kont

akte

r med

läka

re. T

usen

tal

Vård

kont

akte

r med

sju

kskö

ters

ka. T

usen

tal

tillfä

llen

Mot

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

(kon

sum

tion)

tagn

ings

-be

sök

vikt

ade2

kont

akte

rvi

ktad

e2ta

gnin

gs-

besö

kvi

ktad

e2ko

ntak

ter

vikt

ade2

besö

kbe

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Stoc

khol

m6,

02,

210

,40,

010

,49,

51,0

11,4

0,4

11,5

Upp

sala

––

––

––

––

–Sö

rmla

nd–

––

––

––

––

–Ö

ster

götla

nd3,

80,

03,

80,

13,

824

,00,

024

,030

7,912

6,6

Jönk

öpin

g1,4

–1,4

–1,4

43,0

–43

,0–

43,0

Kron

ober

g1,3

–1,3

0,0

1,34,

5–

4,5

101,0

38,2

Kalm

ar0,

4–

0,4

–0,

40,

3–

0,3

–0,

3Bl

ekin

ge0,

6–

0,6

0,0

0,7

10,3

–10

,38,

913

,3Sk

åne

6,6

0,0

6,6

0,3

6,7

8,3

0,0

8,3

1,28,

7H

alla

nd0,

3–

0,3

0,0

0,3

15,5

0,0

15,5

0,3

15,6

V:a

Göt

alan

d5,

90,

77,

30,

57,

585

,10,

185

,354

3,3

266,

4Vä

rmla

nd0,

9–

0,9

0,0

0,9

0,8

–0,

80,

20,

rebr

o0,

9–

0,9

–0,

920

,7–

20,7

128,

663

,6Vä

stm

anla

nd2,

2–

2,2

–2,

214

,4–

14,4

–14

,4D

alar

na4,

3–

4,3

0,0

4,3

20,9

–20

,91,3

21,3

Gäv

lebo

rg3

1,80,

01,8

0,3

1,933

,70,

334

,325

9,1

120,

7Vä

ster

norr

land

1,5–

1,50,

21,6

1,7–

1,70,

01,7

Jäm

tland

34

20,

7–

0,7

0,6

0,9

5,7

0,0

5,7

90,5

35,8

Väst

erbo

tten

1 337

1,0–

1,00,

11,0

8,6

–8,

614

3,9

56,5

Nor

rbot

ten

2 33

70,

6–

0,6

–0,

69,

50,

09,

5–

9,5

Got

land

0,1

–0,

1–

0,1

4,0

–4,

0–

4,0

SUM

MA

4 01

640

,32,

946

,12,

346

,932

0,4

1,432

3,2

1 586

,585

2,1

Okä

nt4

TOTA

LT4

016

40,3

2,9

46,1

2,3

46,9

320,

41,4

323,

21 5

86,5

852,

1

1. Be

sök

avse

ende

vac

cine

ring

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r2.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

3.

Gäv

lebo

rg h

ar in

te ra

ppor

tera

t Slu

ten

prim

ärvå

rd.

inte

, se

tabe

ll V

37fö

r mer

info

rmat

ion.

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k oc

h en

tele

fonk

onta

kt 1/

3av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.4.

Hem

ort e

j reg

istr

erad

, utlä

nnin

gar m

m

Page 168: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

166 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

26.

2Pr

imär

vård

. Slu

ten

prim

ärvå

rd o

ch ö

vrig

prim

ärvå

rd 2

009.

Vik

tade

vår

dkon

takt

er1

Huv

udm

anÖ

vrig

prim

ärvå

rdVå

rdko

ntak

ter m

ed a

nnan

per

sona

lkat

egor

i. Tu

sent

alSa

mtli

ga v

årdk

onta

kter

3 . Tu

sent

alVå

rdko

ntak

ter/

invå

nare

4

Mot

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

-H

em-

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Sum

ma

Sum

ma

tagn

ings

-be

sök

vikt

ade2

kont

akte

rvi

ktad

e2ta

gnin

gs-

besö

kvi

ktad

e2ko

ntak

ter

vikt

ade2

vikt

ade

vikt

ade

besö

kbe

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Stoc

khol

m36

8,2

24,3

416,

83,

341

7,915

7,112

,318

1,71,5

182,

20,

090,

09U

ppsa

la25

,40,

125

,76,

527

,810

,10,

110

,32,

611

,10,

030,

03Sö

rmla

nd–

––

––

––

––

––

–Ö

ster

götla

nd30

,40,

130

,77,

233

,125

,60,

125

,712

6,1

67,7

0,06

0,16

Jönk

öpin

g38

,70,

740

,1–

40,1

34,1

0,3

34,6

–34

,60,

100,

10Kr

onob

erg

25,6

0,0

25,6

2,4

26,4

13,3

0,0

13,3

41,4

27,1

0,07

0,15

Kalm

ar18

,7–

18,7

–18

,78,

0–

8,0

–8,

00,

030,

03Bl

ekin

ge–

––

––

4,8

–4,

83,

66,

00,

030,

04Sk

åne

174,

80,

617

6,0

21,6

183,

279

,80,

280

,39,

483

,40,

070,

07H

alla

nd2,

30,

02,

30,

02,

37,

50,

07,

50,

17,

50,

030,

03V

:a G

ötal

and

225,

92,

123

0,1

49,3

246,

513

0,3

1,613

3,5

237,

521

2,7

0,09

0,14

Värm

land

44,2

0,0

44,3

6,0

46,3

18,9

0,0

18,9

2,5

19,7

0,07

0,07

Öre

bro

4,7

0,0

4,7

0,5

4,8

11,1

0,0

11,1

51,6

28,3

0,04

0,10

Väst

man

land

4,9

–4,

9–

4,9

9,9

–9,

9–

9,9

0,04

0,04

Dal

arna

21,4

0,1

21,7

2,6

22,6

21,2

0,1

21,3

1,621

,90,

080,

08G

ävle

borg

52,8

1,856

,412

,060

,436

,40,

938

,110

8,8

74,3

0,14

0,27

Väst

erno

rrla

nd54

,02,

659

,312

,363

,423

,81,0

25,9

5,2

27,6

0,11

0,11

Jäm

tland

17,7

0,0

17,7

2,9

18,7

10,0

0,0

10,0

37,9

22,7

0,08

0,18

Väst

erbo

tten

19,7

0,0

19,7

6,8

22,0

12,3

0,0

12,3

60,4

32,4

0,05

0,13

Nor

rbot

ten

9,9

0,2

10,2

–10

,28,

30,

18,

5–

8,5

0,03

0,03

Got

land

4,2

–4,

20,

14,

33,

4–

3,4

0,1

3,4

0,06

0,06

TOTA

LT1 1

43,5

32,7

1 208

,913

3,5

1 253

,462

5,8

16,6

659,

069

0,3

889,

10,

070,

10

1. Be

sök

avse

ende

vac

cine

ring

mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

ingå

r int

e, s

e ta

bell

V37

för m

er in

form

atio

n.2.

Bes

öken

har

vik

tats

med

hän

syn

till s

killn

ader

i re

surs

åtgå

ng. E

tt h

embe

sök

har b

eräk

nats

mot

svar

a 2

mot

tagn

ings

besö

k o

ch e

n te

lefo

nkon

takt

1/3

av e

tt m

otta

gnin

gsbe

sök.

3. V

årdk

onta

kter

na h

ar v

ikta

ts m

h t

resu

rsåt

gång

. Bes

ök h

os a

ndra

kat

egor

ier ä

n lä

kare

har

ant

agits

mot

svar

a 40

% a

v et

t läk

arbe

sök.

4. H

änsy

n ha

r int

e ta

gits

till

att k

öp o

ch fö

rsäl

jnin

g ka

n fö

reko

mm

a m

ella

n la

ndst

ing/

regi

oner

.

Page 169: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 167

Tabe

ll V

27

Hem

sjuk

vård

tota

lt 20

09. V

ikta

de v

årdk

onta

kter

Huv

udm

anV

ikta

de v

årdk

onta

kter

1 . Tu

sent

alSu

mm

aPr

imär

-Sp

ecia

liser

adSp

ecia

liser

adSu

mm

avi

ktad

evå

rdso

mat

isk

vård

psyk

vår

dvå

rdko

ntak

ter/

invå

nare

2

Stoc

khol

m65

7,8

113,

9–

771,7

0,38

Upp

sala

30,5

0,6

4,4

35,5

0,11

Sörm

land

22,8

2,7

–25

,40,

09Ö

ster

götla

nd8,

125

,52,

436

,00,

08Jö

nköp

ing

201,4

––

201,4

0,60

Kron

ober

g6,

8–

–6,

80,

04Ka

lmar

0,4

3,8

–4,

20,

02

Blek

inge

39,8

––

39,8

0,26

Skån

e–

22,6

–22

,60,

02H

alla

nd–

––

––

V:a

Göt

alan

d70

,7–

–70

,70,

05Vä

rmla

nd8,

50,

43,

512

,30,

05Ö

rebr

o–

––

––

Väst

man

land

32,0

––

32,0

0,13

Dal

arna

75,7

––

75,7

0,27

Gäv

lebo

rg63

,21,7

–65

,00,

24Vä

ster

norr

land

16,8

–0,

116

,80,

07Jä

mtla

nd0,

31,5

0,0

1,80,

01Vä

ster

bott

en83

,02,

70,

886

,40,

33N

orrb

otte

n16

,2–

–16

,20,

06G

otla

nd4,

10,

2–

4,3

0,07

TOTA

LT1 3

38,0

175,

511

,11 5

24,6

0,16

1. Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vik

tats

m h

t re

surs

åtgå

ng. B

esök

hos

and

ra p

erso

nalk

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its

mot

svar

a 40

% a

v et

t läk

arbe

sök

och

en te

lefo

nkon

takt

har

ber

äkna

ts m

otsv

ara

1/3

av e

tt h

emsj

ukvå

rdsb

esök

. Se

vid

are

tabe

ll V

13re

spek

tive

V25

.2.

Hän

syn

har i

nte

tagi

ts ti

ll at

t köp

och

förs

äljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

Page 170: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

168 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

28

Övr

ig h

älso

- och

sju

kvår

d. H

andi

kapp

verk

sam

het/

hjäl

pmed

elsv

erks

amhe

t. Be

sök

(100

0-ta

l) 2

009

Huv

udm

anA

rbet

s-A

udio

nom

/Lo

gope

dO

ftal

mol

ogas

s/Ps

ykol

ogKu

rato

rSj

uk-

Sjuk

-U

nder

vrig

aTo

talt

tera

peut

Hör

selv

ass

Ort

optis

tgy

mna

stsk

öter

ska

sköt

ersk

ape

rson

al-

kate

gorie

r

Stoc

khol

m–

––

––

––

––

––

Upp

sala

0,5

10,2

0,2

–0,

21,4

––

–5,

618

,2Sö

rmla

nd–

––

––

––

––

––

Öst

ergö

tland

––

––

––

––

––

–Jö

nköp

ing

3,0

18,8

1,62,

72,

23,

46,

00,

5–

15,8

54,0

Kron

ober

g0,

310

,7–

0,3

0,0

0,6

0,1

0,3

–1,6

13,9

Kalm

ar–

––

––

––

––

––

Blek

inge

––

––

––

––

––

–Sk

åne

9,1

75,8

6,4

0,0

11,9

10,9

21,9

3,1

0,6

30,7

170,

4H

alla

nd0,

216

,00,

2–

–0,

3–

––

6,5

23,2

V:a

Göt

alan

d16

,371

,66,

9–

12,8

14,3

21,6

2,9

0,6

25,5

172,

5Vä

rmla

nd–

––

––

––

––

––

Öre

bro

1,119

,3–

––

0,1

––

1,541

,463

,4Vä

stm

anla

nd–

––

––

––

––

––

Dal

arna

0,5

16,1

––

0,3

0,9

––

–2,

320

,0G

ävle

borg

––

––

––

––

––

–Vä

ster

norr

land

5,0

1,1–

–0,

60,

7–

––

–7,

3Jä

mtla

nd0,

15,

71,6

0,7

–0,

2–

0,0

–0,

99,

0Vä

ster

bott

en–

11,5

0,9

––

0,6

0,6

––

8,8

22,3

Nor

rbot

ten

–12

,7–

–0,

20,

3–

–0,

07,

320

,4G

otla

nd–

3,7

––

––

–0,

3–

0,8

4,8

TOTA

LT36

,027

3,1

17,7

3,7

28,2

33,7

50,2

7,2

2,7

147,

259

9,6

Page 171: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 169

Tabe

ll V

29.

1G

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

r vid

enh

eter

driv

na a

v hu

vudm

änne

n, e

fter

med

icin

sk h

uvud

grup

p 20

09

Tota

l för

tabe

llern

a V

29.

1 och

V 2

9.2

finns

i V

29.

2.

Huv

udm

anG

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

rTe

knis

ka

Plat

ser

Spec

ialis

erad

dära

vSp

ecia

liser

adSu

mm

a Pr

imär

-TO

TALT

plat

ser

som

atis

kM

edic

insk

Ki

rurg

isk

Ger

iatr

isk

Övr

ig

psyk

iatr

isk

spec

ialis

erad

rdpa

tient

-vå

rd

kort

tidsv

ård

kort

tidsv

ård

vård

vård

1vå

rdvå

rdho

tell

Vård

plat

ser v

id e

nhet

er d

rivna

av

huvu

dmän

nen

Stoc

khol

m3

008

1 259

1 220

502

2779

93

807

–3

807

315

10U

ppsa

la96

434

143

510

682

140

1 104

–1 1

048

–Sö

rmla

nd60

431

521

574

–21

181

5–

815

6510

Öst

ergö

tland

876

392

350

7460

157

1 033

–1 0

3377

–Jö

nköp

ing

776

349

295

132

–14

792

3–

923

7716

Kron

ober

g39

921

713

317

3216

856

7–

567

808

Kalm

ar53

924

822

154

1610

264

1–

641

80–

Blek

inge

326

193

133

––

8841

4–

414

56–

Skån

e2

850

1 191

895

6170

358

93

439

–3

439

180

136

Hal

land

603

299

278

1610

9069

3–

693

43–

V:a

Göt

alan

d3

554

1 780

1 409

306

5986

14

415

–4

415

293

34Vä

rmla

nd57

030

019

1–

7910

367

3–

673

8563

Öre

bro

739

398

309

32–

135

874

–87

461

–Vä

stm

anla

nd57

830

520

023

5012

770

5–

705

71–

Dal

arna

701

327

275

8118

135

836

–83

621

–G

ävle

borg

538

273

225

1624

6560

310

613

2686

Väst

erno

rrla

nd57

331

621

245

–18

575

8–

758

3543

Jäm

tland

298

169

129

––

5535

39

362

31–

Väst

erbo

tten

810

404

282

124

–11

692

634

960

76–

Nor

rbot

ten

600

281

202

3681

120

720

3575

537

–G

otla

nd13

886

52–

–17

155

–15

55

–Su

mm

a20

044

9 44

37

661

1 699

1 241

4 41

024

454

8824

542

1 722

406

1. O

förd

elad

kor

ttid

svår

d sa

mt ö

vrig

vår

d.

Page 172: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

170 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

29.

2G

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

r vid

övr

iga

enhe

ter,

efte

r med

icin

sk h

uvud

grup

p 20

09

Tota

l för

tabe

llern

a V

29.

1 och

V 2

9.2

finns

i V

29.

2.

Huv

udm

anG

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

rTe

knis

ka

Plat

ser

Spec

ialis

erad

dära

vSp

ecia

liser

adSU

MM

APr

imär

-TO

TALT

plat

ser

som

atis

kM

edic

insk

Ki

rurg

isk

Ger

iatr

isk

Övr

ig

psyk

iatr

isk

spec

ialis

erad

rdpa

tient

-vå

rd

kort

tidsv

ård

kort

tidsv

ård

vård

vård

1vå

rdvå

rdho

tell

Vård

plat

ser v

id ö

vrig

a en

hete

rSt

ockh

olm

285

920

815

146

832

2087

9–

879

––

Upp

sala

314

–14

––

–14

–14

––

Öst

ergö

tland

45

–5

––

–5

–5

––

Skån

e534

34–

––

–34

–34

––

Hal

land

688

6820

––

–88

–88

––

V:a

Göt

alan

d7

32–

––

3219

51–

51–

–Ö

rebr

o8

11–

11–

––

11–

11–

–G

ävle

borg

9–

––

––

––

55

Väst

erno

rrla

nd10

1010

––

––

10–

10–

–Vä

ster

bott

en11

1414

––

––

14–

14–

–Su

mm

a1 0

6733

420

146

864

391 1

065

1 111

––

TOTA

LT21

111

9 77

77

862

2 16

71 3

054

449

25 5

6093

25 6

531 7

2240

6

2. S

.t G

öran

s sj

ukhu

s A

B (2

92),

Erst

a sj

ukhu

s (6

7), S

ophi

ahem

met

(32)

, Bro

mm

ager

iatr

iken

AB

(115

), N

acka

geria

trik

en A

B (5

6),

Stoc

khol

ms

sjuk

hem

(73)

, Cap

io G

eria

trik

AB

(144

), Lö

wet

Ger

iatr

ik (3

3), N

ynäs

Ger

iatr

ik (1

7), H

ande

nger

iatr

iken

(50)

.3.

Elis

abet

hsju

khus

et.

4. P

roxi

ma

Mot

ala

(frå

n oc

h m

ed 2

009-

10-0

1).

5. C

arem

a N

ärvå

rd A

B (S

imris

ham

n).

6. R

eum

atik

ersj

ukhu

set S

pens

hult

(68)

, Mov

emen

t Hal

mst

ad (2

0).

7. L

undb

y sj

ukhu

s A

B (1

0), S

tads

mis

sion

en G

öteb

org

(19)

, Car

land

ersk

a sj

ukhu

set (

22).

8. L

äkar

grup

pen

AB.

9. R

osen

gård

i Sa

ndvi

ken.

10. M

ella

nnor

rland

s H

ospi

ce A

B.11

. Axl

agår

den.

Page 173: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 171

Tabe

ll V

30

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser1

per 1

000

invå

nare

eft

er m

edic

insk

huv

udgr

upp

2009

, tot

alt

Huv

udm

an2

Spec

ialis

erad

vara

vSp

ecia

liser

adSu

mm

a Pr

imär

-TO

TALT

som

atis

k M

edic

insk

Ki

rurg

isk

Ger

iatr

isk

Övr

ig3

psyk

iatr

isk

spec

ialis

erad

vård

exkl

vård

kort

tidsv

ård

kort

tidsv

ård

vård

vård

vård

vård

tekn

pla

tser

Stoc

khol

m1,9

0,7

0,7

0,5

0,0

0,4

2,3

–2,

3U

ppsa

la2,

91,0

1,40,

30,

20,

43,

4–

3,4

Sörm

land

2,2

1,20,

80,

3–

0,8

3,0

–3,

ster

götla

nd2,

10,

90,

80,

20,

10,

42,

4–

2,4

Jönk

öpin

g2,

31,0

0,9

0,4

–0,

42,

7–

2,7

Kron

ober

g2,

21,2

0,7

0,1

0,2

0,9

3,1

–3,

1Ka

lmar

2,3

1,10,

90,

20,

10,

42,

7–

2,7

Blek

inge

2,1

1,30,

9–

–0,

62,

7–

2,7

Skån

e2,

31,0

0,7

0,0

0,6

0,5

2,8

–2,

8H

alla

nd2,

31,2

1,00,

10,

00,

32,

6–

2,6

V:a

Göt

alan

d2,

31,1

0,9

0,2

0,1

0,6

2,8

–2,

8Vä

rmla

nd2,

11,1

0,7

–0,

30,

42,

5–

2,5

Öre

bro

2,7

1,41,1

0,1

–0,

53,

2–

3,2

Väst

man

land

2,3

1,20,

80,

10,

20,

52,

8–

2,8

Dal

arna

2,5

1,21,0

0,3

0,1

0,5

3,0

–3,

0G

ävle

borg

1,91,0

0,8

0,1

0,1

0,2

2,2

0,1

2,2

Väst

erno

rrla

nd2,

41,3

0,9

0,2

–0,

83,

2–

3,2

Jäm

tland

2,4

1,31,0

––

0,4

2,8

0,1

2,9

Väst

erbo

tten

3,2

1,61,1

0,5

–0,

43,

60,

13,

8N

orrb

otte

n2,

41,1

0,8

0,1

0,3

0,5

2,9

0,1

3,0

Got

land

2,4

1,50,

9–

–0,

32,

7–

2,7

TOTA

LT2,

31,0

0,8

0,2

0,1

0,5

2,7

0,0

2,7

1. H

änsy

n ha

r int

e ta

gits

till

att k

öp o

ch fö

rsäl

jnin

g fö

reko

mm

er m

ella

n la

ndst

ing/

regi

oner

.2.

Inkl

usiv

e en

hete

r bel

ägna

i la

ndst

inge

t/re

gion

en s

om d

rivs

av a

ndra

vår

dgiv

are.

3. O

förd

elad

kor

ttid

svår

d sa

mt ö

vrig

sju

kvår

d.

Page 174: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

172 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

31

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser i

nom

slu

ten

prim

ärvå

rd 2

009

Huv

udm

anEn

het

Vård

plat

ser

Gäv

lebo

rgLj

usda

ls n

ärsj

ukvå

rd10

Rose

ngår

d, S

andv

iken

15

Jäm

tland

Strö

msu

nd9

Väst

erbo

tten

Vilh

elm

ina

6D

orot

ea4

Åse

le4

Tärn

aby

2St

orum

an6

Mal

å/N

orsj

ö6

Sors

ele

6N

orrb

otte

nA

rjepl

ogs

vård

cent

ral

4A

rvid

sjau

rs v

årdc

entr

al8

Hap

aran

da v

årdc

entr

al3

Jokk

mok

ks v

årdc

entr

al5

Paja

la v

årdc

entr

al6

Öve

rkal

ix v

årdc

entr

al3

Öve

rtor

neå

vård

cent

ral

6TO

TALT

93

1. Ve

rksa

mhe

t pro

duce

rad

av a

nnan

vår

dgiv

are.

Page 175: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 173

Tabe

ll V

32

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser1

efte

r om

råde

200

8 oc

h 20

09

Huv

udm

an1

Tota

lt2va

rav

Spec

ialis

erad

som

atis

k vå

rdSp

ecia

liser

ad p

syki

atris

k vå

rd20

0820

09Pr

ocen

tuel

l20

0820

09Pr

ocen

tuel

l20

0820

09Pr

ocen

tuel

lfö

ränd

ring

förä

ndrin

gfö

ränd

ring

2008

–200

920

08–2

009

2008

–200

9

Stoc

khol

m4

689

4 68

6–0

,13

881

3 86

7–0

,480

881

91,4

Upp

sala

1 116

1 118

0,2

975

978

0,3

141

140

–0,7

Sörm

land

815

815

0,0

604

604

0,0

211

211

0,0

Öst

ergö

tland

31 0

231 0

381,5

879

881

0,2

144

157

9,0

Jönk

öpin

g94

092

3–1

,879

277

6–2

,014

814

7–0

,7Kr

onob

erg

580

567

–2,2

411

399

–2,9

169

168

–0,6

Kalm

ar64

264

1–0

,254

153

9–0

,410

110

21,0

Blek

inge

459

414

–9,8

365

326

–10,

794

88–6

,4Sk

åne

3 44

03

473

1,02

857

2 88

40,

958

358

91,0

Hal

land

774

781

0,9

688

691

0,4

8690

4,7

V:a

Göt

alan

d4

555

4 46

6–2

,03

677

3 58

6–2

,587

888

00,

2Vä

rmla

nd65

967

32,

155

957

02,

010

010

33,

rebr

o88

488

50,

174

975

00,

113

513

50,

0Vä

stm

anla

nd70

270

50,

457

157

81,2

131

127

–3,1

Dal

arna

853

836

–2,0

708

701

–1,0

145

135

–6,9

Gäv

lebo

rg66

561

8–7

,155

553

8–3

,166

65–1

,5Vä

ster

norr

land

798

768

–3,8

613

583

–4,9

185

185

0,0

Jäm

tland

436

536

2–0

,829

829

80,

058

55–5

,2Vä

ster

bott

en5

980

974

–0,6

837

824

–1,6

109

116

6,4

Nor

rbot

ten

757

755

–0,3

594

600

1,011

912

00,

8G

otla

nd16

615

5–6

,614

813

8–6

,818

17–5

,6TO

TALT

25 8

6225

653

–0,8

21 3

0221

111

–0,9

4 42

94

449

0,5

1. In

klus

ive

enhe

ter b

eläg

na i

land

stin

get/

regi

onen

som

driv

s av

and

ra v

årdg

ivar

e.2.

Inkl

usiv

e pr

imär

vård

se

tabe

ll V

31, e

xklu

sive

tekn

iska

pla

tser

och

pla

tser

patie

ntho

tell.

3. R

evid

erad

e up

pgift

er fö

r spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

och

spe

cial

iser

ad p

syki

atris

k vå

rd a

vsee

nde

2008

.4.

Rev

ider

ade

uppg

ifter

för s

peci

alis

erad

psy

kiat

risk

vård

avs

eend

e 20

08.

5. R

evid

erad

e up

pgift

er fö

r spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

avs

eend

e 20

08.

Page 176: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

174 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

33.

1G

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

r per

sju

khus

och

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser s

umm

eras

i ta

bell

V 3

3.3.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Inte

rn-

Övr

iga

Neu

rolo

giM

edic

insk

Hab

ilite

-In

fekt

ions

-Ba

rn-

Hud

- och

Tum

ör-

Övr

igM

EDIC

INSK

man

med

icin

invä

rtes

reha

brin

gsj

ukvå

rdm

edic

inkö

ns-

sjuk

vård

med

icin

skKO

RTTI

DS-

spec

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

VÅRD

AB

S:t G

öran

s sj

ukhu

s A

B116

5–

––

––

––

––

165

Söde

rsju

khus

et A

B43

106

22–

–22

55–

–21

269

Prod

uktio

nsom

r i S

tock

holm

tota

lt–

––

––

––

––

––

Erst

a sj

ukhu

s13

––

––

––

––

–3

Soph

iahe

mm

et1

––

––

––

––

––

–Ka

rolin

ska

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t65

142

97–

–11

112

0–

7276

683

S:t E

riks

ögon

sjuk

hus

AB

––

––

––

––

––

–D

ande

ryds

sju

khus

AB

5811

5–

43–

15–

––

–23

1Sö

dert

älje

sju

khus

44–

––

––

––

––

44N

orrt

älje

sju

khus

32–

––

––

––

––

32Br

omm

ager

iatr

iken

AB1

––

––

––

––

––

–N

acka

geria

trik

en A

B1–

––

––

––

––

––

Cap

io G

eria

trik

AB1

––

––

––

––

––

–Lö

wet

Ger

iatr

ik1

––

––

––

––

––

–N

ynäs

Ger

iatr

ik1

––

––

––

––

––

–H

ande

nger

iatr

iken

1–

––

––

––

––

––

Stoc

khol

ms

sjuk

hem

1–

––

40–

––

––

–40

CA

kade

mis

ka s

jukh

uset

95–

1723

–37

362

62–

272

Lasa

rett

et i

Enkö

ping

–58

–11

––

––

––

69El

isab

eths

jukh

uset

1–

––

––

––

––

––

DM

älar

sjuk

huse

t11

618

––

–18

32–

32–

216

Nyk

öpin

gs s

jukh

us59

––

––

––

––

–59

Kullb

ergs

ka s

jukh

uset

40–

––

––

––

––

40Ka

rsud

dens

sju

khus

––

––

––

––

––

–E

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

734

3511

–18

321

3261

231

Vrin

nevi

sjuk

huse

t–

–35

––

1516

––

2591

Lasa

rett

et i

Mot

ala

417

––

–8

––

––

56Fi

nspå

ngs

lasa

rett

14–

––

––

––

––

14

Page 177: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 175

Tabe

ll V

33.

1 for

tsG

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

r per

sju

khus

och

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser s

umm

eras

i ta

bell

V 3

3.3.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Inte

rn-

Övr

iga

Neu

rolo

giM

edic

insk

Hab

ilite

-In

fekt

ions

-Ba

rn-

Hud

- och

Tum

ör-

Övr

igM

EDIC

INSK

man

med

icin

invä

rtes

reha

brin

gsj

ukvå

rdm

edic

inkö

ns-

sjuk

vård

med

icin

skKO

RTTI

DS-

spec

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

VÅRD

E, fo

rts

Prox

ima

Mot

ala1

––

––

––

––

––

FLä

nssj

ukhu

set R

yhov

5745

–12

–25

383

13–

193

Hög

land

ssju

khus

et86

––

––

––

––

–86

Värn

amo

sjuk

hus

70–

––

––

––

––

70

GCe

ntra

llasa

rett

et, V

äxjö

101

––

––

1824

–10

–15

3

Ljun

gby

lasa

rett

39–

–7

––

––

––

46

Reha

bcen

trum

(reh

abkl

inik

en),

Växj

ö–

––

18–

––

––

–18

Läns

– o

regi

onps

ykia

tri,

Växj

ö–

––

––

––

––

––

HVä

ster

viks

sju

khus

43–

––

––

12–

––

55

Läns

sjuk

huse

t i K

alm

ar10

9–

––

–17

20–

––

146

Osk

arsh

amns

sju

khus

47–

––

––

––

––

47

KBl

ekin

gesj

ukhu

set K

arls

kron

a48

––

22–

2120

––

2213

3

Blek

inge

sjuk

huse

t Kar

lsha

mn

33–

–21

––

––

–6

60

Psyk

iatr

in i

Blek

inge

––

––

––

––

––

SKÅ

NE

Cent

rals

jukh

uset

Kris

tians

tad

––

––

––

35–

––

35

Äng

elho

lms

sjuk

hus

AB

69–

–25

––

––

––

94

Häs

sleh

olm

s sj

ukhu

s49

––

3–

––

––

–52

Car

ema

När

vård

AB

(Sim

risha

mn)

125

––

9–

––

––

–34

KVH

Kris

tians

tad

––

––

––

––

–6

6

Hos

pice

Häs

sleh

olm

––

––

––

––

–5

5

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t MA

S10

086

40–

–48

37–

4016

367

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

2946

3628

–29

–10

55–

233

Lasa

rett

et i

Land

skro

na57

––

––

––

––

–57

Lasa

rett

et T

relle

borg

666

––

––

––

––

72

Hel

sing

borg

s la

sare

tt74

5810

––

1836

––

–19

6

Lasa

rett

et i

Ysta

d47

14–

––

–3

––

–64

Kung

hults

Hos

pice

––

––

––

––

–10

10

NLä

nssj

ukhu

set i

Hal

mst

ad51

61–

––

1835

––

–16

5

Page 178: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

176 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

33.

1 for

tsG

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

r per

sju

khus

och

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser s

umm

eras

i ta

bell

V 3

3.3.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Inte

rn-

Övr

iga

Neu

rolo

giM

edic

insk

Hab

ilite

-In

fekt

ions

-Ba

rn-

Hud

- och

Tum

ör-

Övr

igM

EDIC

INSK

man

med

icin

invä

rtes

reha

brin

gsj

ukvå

rdm

edic

inkö

ns-

sjuk

vård

med

icin

skKO

RTTI

DS-

spec

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

VÅRD

N, f

orts

Sjuk

huse

t i V

arbe

rg11

3–

––

––

––

––

113

När

sjuk

vård

en K

ungs

back

a–

––

21–

––

––

–21

Reum

atik

ersj

ukhu

set S

pens

hult1

–68

––

––

––

––

68M

ovem

ent H

alm

stad

1–

––

––

––

––

––

VG

REG

Lund

by s

jukh

us A

B1–

––

––

––

––

––

Sahl

gren

ska

univ

ersi

tets

sjuk

huse

t29

618

458

73–

4770

870

–80

6Ku

ngäl

vs s

jukh

us48

––

––

––

––

–48

NU

–sju

kvår

den

197

–24

11–

2037

––

–28

9Sö

dra

Älv

sbor

gs s

jukh

us12

523

2124

–18

30–

––

241

Fröl

unda

spe

cial

ists

jukh

us1

––

––

––

––

–1

Stad

smis

sion

en G

öteb

org1

––

––

––

––

––

–H

andi

kapp

förv

altn

inge

n–

––

–8

––

––

–8

Alin

gsås

lasa

rett

68–

––

––

––

––

68Sk

arab

orgs

sju

khus

199

39–

16–

1833

14–

–31

9C

arla

nder

ska

sjuk

huse

t1–

––

––

––

––

––

SCe

ntra

lsju

khus

et K

arls

tad

153

1413

––

2827

211

725

5M

arie

berg

(psy

k)–

––

––

––

––

––

Arv

ika

sjuk

hus

45–

––

––

––

––

45To

rsby

sju

khus

––

––

––

––

––

–T

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o64

6241

9–

2839

430

–27

7Ka

rlsko

ga la

sare

tt73

––

––

––

––

–73

Lind

esbe

rgs

lasa

rett

48–

––

––

––

––

48Lä

karg

rupp

en A

B1–

––

––

––

––

––

Psyk

iatr

in i

Öre

bro

––

––

––

––

––

–U

Cent

ralla

sare

ttet

Väs

terå

s73

65–

––

2337

–17

–21

5Sa

la n

ärsj

ukhu

s–

––

––

––

––

––

Köpi

ngs

närs

jukh

us62

10–

18–

––

––

–90

Fage

rsta

när

sjuk

hus

––

––

––

––

––

Page 179: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 177

Tabe

ll V

33.

1 for

tsG

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

r per

sju

khus

och

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser s

umm

eras

i ta

bell

V 3

3.3.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Inte

rn-

Övr

iga

Neu

rolo

giM

edic

insk

Hab

ilite

-In

fekt

ions

-Ba

rn-

Hud

- och

Tum

ör-

Övr

igM

EDIC

INSK

man

med

icin

invä

rtes

reha

brin

gsj

ukvå

rdm

edic

inkö

ns-

sjuk

vård

med

icin

skKO

RTTI

DS-

spec

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

VÅRD

U, f

orts

Väst

erås

när

sjuk

hus

––

––

––

––

––

–W

Falu

lasa

rett

6643

–10

–34

382

––

193

Mor

a la

sare

tt66

––

––

––

––

–66

Ludv

ika

lasa

rett

40–

––

––

––

––

40A

vest

a la

sare

tt28

––

––

––

––

–28

Borlä

nge

sjuk

hus

––

––

––

––

––

–Sä

ters

sju

khus

, psy

kiat

ri–

––

––

––

––

––

XLä

nssj

ukhu

set G

ävle

88–

–11

–22

21–

17–

159

Bolln

äs s

jukh

us48

––

––

––

––

–48

Hud

iksv

alls

sju

khus

51–

––

––

15–

––

66Y

Läns

sjuk

huse

t Sun

dsva

ll–H

ärnö

sand

102

12–

16–

2424

110

–18

rnsk

ölds

viks

sju

khus

43–

–18

––

2–

––

63So

llefte

å sj

ukhu

s54

––

––

–10

––

–64

Mel

lann

orrla

nds

Hos

pice

AB1

––

––

––

––

–10

10Z

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

98–

–33

–17

20–

––

168

Rett

Cen

ter Ö

ster

sund

––

––

––

1–

––

1A

CN

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

8954

1612

–31

41–

51–

294

Neu

rore

hab

Säva

r (Bj

örkg

årde

n)–

––

8–

––

––

–8

Skel

lefte

å la

sare

tt69

––

––

–9

––

–78

Lyck

sele

lasa

rett

24–

––

––

––

––

24A

xlag

årde

n1–

––

––

––

–14

–14

BDG

älliv

are

sjuk

hus

21–

–13

––

10–

––

44Pi

teå

älvd

als

sjuk

hus

71–

––

––

––

––

71Ka

lix s

jukh

us–

––

––

––

––

––

Kiru

na s

jukh

us30

––

––

––

––

–30

Sund

erby

sju

khus

6218

–12

–19

25–

––

136

IV

isby

lasa

rett

35–

–20

–13

8–

10–

86SU

MM

A4

632

1 388

465

598

878

01 0

4847

546

265

9 77

7

1. Ve

rksa

mhe

t pro

duce

rad

av a

nnan

vår

dgiv

are.

Page 180: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

178 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

33.

2G

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

r per

sju

khus

och

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser s

umm

eras

i ta

bell

V 3

3.3.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Allm

änO

rtop

edis

kU

rolo

gisk

Barn

vrig

aG

ynek

o-Fö

rloss

gon-

Öro

n-,n

äs-

Övr

igKI

RURG

ISK

man

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

hals

-ki

rurg

isk

KORT

TID

S-sp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

dVÅ

RD

AB

S:t G

öran

s sj

ukhu

s A

B166

61–

––

––

––

–12

7Sö

ders

jukh

uset

AB

6694

20–

2725

56–

––

288

Prod

uktio

nsom

r i S

tock

holm

tota

lt–

––

––

––

––

––

Erst

a sj

ukhu

s124

––

––

––

––

–24

Soph

iahe

mm

et1

––

––

––

––

––

–Ka

rolin

ska

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t79

7552

5113

553

71–

6330

609

S:t E

riks

ögon

sjuk

hus

AB

––

––

––

–16

––

16D

ande

ryds

sju

khus

AB

7441

9–

–30

41–

––

195

Söde

rtäl

je s

jukh

us53

––

––

–19

––

–72

Nor

rtäl

je s

jukh

us24

14–

––

2–

––

–40

Brom

mag

eria

trik

en A

B1–

––

––

––

––

––

Nac

kage

riatr

iken

AB1

––

––

––

––

––

–C

apio

Ger

iatr

ik A

B1–

––

––

––

––

––

Löw

et G

eria

trik

1–

––

––

––

––

––

Nyn

äs G

eria

trik

1–

––

––

––

––

––

Han

deng

eria

trik

en1

––

––

––

––

––

–St

ockh

olm

s sj

ukhe

m1

––

––

––

––

––

–C

Aka

dem

iska

sju

khus

et11

178

1921

108

1536

1012

1042

0La

sare

ttet

i En

köpi

ng7

8–

––

––

––

–15

Elis

abet

hsju

khus

et1

–14

––

––

––

––

14D

Mäl

arsj

ukhu

set

5635

––

–11

17–

7–

126

Nyk

öpin

gs s

jukh

us31

21–

––

88

–1

170

Kullb

ergs

ka s

jukh

uset

316

––

––

––

––

19Ka

rsud

dens

sju

khus

––

––

––

––

––

–E

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

5232

159

4914

267

11–

215

Vrin

nevi

sjuk

huse

t40

2710

––

820

–2

–10

7La

sare

ttet

i M

otal

a1

27–

––

––

––

–28

Fins

pång

s la

sare

tt–

––

––

––

––

––

Page 181: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 179

Tabe

ll V

33.

2 fo

rts

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser p

er s

jukh

us o

ch s

peci

alite

t 200

9

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser s

umm

eras

i ta

bell

V 3

3.3.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Allm

änO

rtop

edis

kU

rolo

gisk

Barn

vrig

aG

ynek

o-Fö

rloss

gon-

Öro

n-,n

äs-

Övr

igKI

RURG

ISK

man

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

hals

-ki

rurg

isk

KORT

TID

S-sp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

dVÅ

RD

E, fo

rts

Prox

ima

Mot

ala1

–5

––

––

––

––

5F

Läns

sjuk

huse

t Ryh

ov57

37–

––

722

210

–13

5H

ögla

ndss

jukh

uset

4333

––

–14

––

––

90Vä

rnam

o sj

ukhu

s30

30–

––

37

––

–70

GCe

ntra

llasa

rett

et, V

äxjö

4230

––

–5

15–

2–

94Lj

ungb

y la

sare

tt21

16–

––

2–

––

–39

Reha

bcen

trum

(reh

abkl

inik

en),

Växj

ö–

––

––

––

––

––

Läns

– o

regi

onps

ykia

tri,

Växj

ö–

––

––

––

––

––

HVä

ster

viks

sju

khus

3421

––

–6

10–

––

71Lä

nssj

ukhu

set i

Kal

mar

6233

––

–9

17–

5–

126

Osk

arsh

amns

sju

khus

1212

––

––

––

––

24K

Blek

inge

sjuk

huse

t Kar

lskr

ona

5422

––

1613

12–

––

117

Blek

inge

sjuk

huse

t Kar

lsha

mn

511

––

––

––

––

16Ps

ykia

trin

i Bl

ekin

ge–

––

––

––

––

––

SKÅ

NE

Cent

rals

jukh

uset

Kris

tians

tad

––

––

–11

20–

–2

33Ä

ngel

holm

s sj

ukhu

s A

B–

––

––

––

––

––

Häs

sleh

olm

s sj

ukhu

s–

63–

––

––

––

–63

Car

ema

När

vård

AB

(Sim

risha

mn)

1–

––

––

––

––

––

KVH

Kris

tians

tad

––

––

––

––

––

–H

ospi

ce H

ässl

ehol

m–

––

––

––

––

––

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t MA

S62

7738

1831

1228

134

–28

3U

nive

rsite

tssj

ukhu

set i

Lun

d46

6013

–46

2228

1019

–24

4La

sare

ttet

i La

ndsk

rona

––

––

––

––

––

–La

sare

ttet

Tre

llebo

rg–

25–

––

––

––

–25

Hel

sing

borg

s la

sare

tt82

4714

––

1124

–9

–18

7La

sare

ttet

i Ys

tad

256

8–

–6

14–

1–

60Ku

nghu

lts H

ospi

ce–

––

––

––

––

––

NLä

nssj

ukhu

set i

Hal

mst

ad61

3411

––

722

28

–14

5

Page 182: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

180 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

33.

2 fo

rts

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser p

er s

jukh

us o

ch s

peci

alite

t 200

9

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser s

umm

eras

i ta

bell

V 3

3.3.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Allm

änO

rtop

edis

kU

rolo

gisk

Barn

vrig

aG

ynek

o-Fö

rloss

gon-

Öro

n-,n

äs-

Övr

igKI

RURG

ISK

man

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

hals

-ki

rurg

isk

KORT

TID

S-sp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

dVÅ

RD

N, f

orts

Sjuk

huse

t i V

arbe

rg57

46–

––

1020

––

–13

3N

ärsj

ukvå

rden

Kun

gsba

cka

––

––

––

––

––

–Re

umat

iker

sjuk

huse

t Spe

nshu

lt1–

––

––

––

––

––

Mov

emen

t Hal

mst

ad1

–20

––

––

––

––

20V

GRE

GLu

ndby

sju

khus

AB1

––

––

––

––

––

–Sa

hlgr

ensk

a un

iver

site

tssj

ukhu

set

147

115

1755

109

5094

1621

–62

4Ku

ngäl

vs s

jukh

us61

––

––

––

––

–61

NU

–sju

kvår

den

9941

27–

–14

382

13–

234

Södr

a Ä

lvsb

orgs

sju

khus

8937

––

–15

22–

––

163

Fröl

unda

spe

cial

ists

jukh

us5

5–

––

1–

12

–14

Stad

smis

sion

en G

öteb

org1

––

––

––

––

––

–H

andi

kapp

förv

altn

inge

n–

––

––

––

––

––

Alin

gsås

lasa

rett

2222

––

––

––

––

44Sk

arab

orgs

sju

khus

9396

27–

–43

––

10–

269

Car

land

ersk

a sj

ukhu

set1

––

––

––

––

––

–S

Cent

rals

jukh

uset

Kar

lsta

d69

39–

––

289

29

–15

6M

arie

berg

(psy

k)–

––

––

––

––

––

Arv

ika

sjuk

hus

1817

––

––

––

––

35To

rsby

sju

khus

––

––

––

––

––

–T

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o58

4715

–27

1226

1014

–20

9Ka

rlsko

ga la

sare

tt29

17–

––

15–

––

–61

Lind

esbe

rgs

lasa

rett

2116

––

–2

––

––

39Lä

karg

rupp

en A

B1–

––

––

––

––

1111

Psyk

iatr

in i

Öre

bro

––

––

––

––

––

–U

Cent

ralla

sare

ttet

Väs

terå

s67

6220

––

2025

15

–20

0Sa

la n

ärsj

ukhu

s–

––

––

––

––

––

Köpi

ngs

närs

jukh

us–

––

––

––

––

––

Fage

rsta

när

sjuk

hus

––

––

––

––

––

Page 183: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 181

Tabe

ll V

33.

2 fo

rts

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser p

er s

jukh

us o

ch s

peci

alite

t 200

9

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser s

umm

eras

i ta

bell

V 3

3.3.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Allm

änO

rtop

edis

kU

rolo

gisk

Barn

vrig

aG

ynek

o-Fö

rloss

gon-

Öro

n-,n

äs-

Övr

igKI

RURG

ISK

man

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

hals

-ki

rurg

isk

KORT

TID

S-sp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

dVÅ

RD

U, f

orts

Väst

erås

när

sjuk

hus

––

––

––

––

––

–W

Falu

lasa

rett

7952

––

–18

321

15–

197

Mor

a la

sare

tt34

28–

––

88

––

–78

Ludv

ika

lasa

rett

––

––

––

––

––

–A

vest

a la

sare

tt–

––

––

––

––

––

Borlä

nge

sjuk

hus

––

––

––

––

––

–Sä

ters

sju

khus

, psy

kiat

ri–

––

––

––

––

––

XLä

nssj

ukhu

set G

ävle

6437

––

–11

18–

6–

136

Bolln

äs s

jukh

us2

13–

––

––

––

–15

Hud

iksv

alls

sju

khus

2825

––

–9

12–

––

74Y

Läns

sjuk

huse

t Sun

dsva

ll–H

ärnö

sand

4536

9–

–12

121

4–

119

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

us20

18–

––

24

––

–44

Solle

fteå

sjuk

hus

2215

––

–4

6–

2–

49M

ella

nnor

rland

s H

ospi

ce A

B1–

––

––

––

––

––

ster

sund

s sj

ukhu

s62

45–

––

715

––

–12

9Re

tt C

ente

r Öst

ersu

nd–

––

––

––

––

––

AC

Nor

rland

s U

nive

rsite

tssj

ukhu

s47

389

–49

715

59

–17

9N

euro

reha

b Sä

var (

Björ

kgår

den)

––

––

––

––

––

–Sk

elle

fteå

lasa

rett

3323

––

–3

7–

––

66Ly

ckse

le la

sare

tt28

––

––

36

––

–37

Axl

agår

den1

––

––

––

––

––

–BD

Gäl

livar

e sj

ukhu

s24

––

––

57

––

–36

Pite

å äl

vdal

s sj

ukhu

s–

25–

––

––

––

–25

Kalix

sju

khus

––

––

––

––

––

–Ki

runa

sju

khus

10–

––

––

––

––

10Su

nder

by s

jukh

us38

40–

––

1224

–17

–13

1I

Vis

by la

sare

tt18

172

3–

38

–1

–52

SUM

MA

2 71

22

097

335

157

597

608

921

9928

254

7 86

2

1. Ve

rksa

mhe

t pro

duce

rad

av a

nnan

vår

dgiv

are.

Page 184: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

182 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

33.

3G

enom

snitt

ligt d

ispo

nibl

a vå

rdpl

atse

r per

sju

khus

och

spe

cial

itet 2

009

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser f

rån

tabe

ll V

33.

1 och

V 3

3.2

sum

mer

as h

är.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Ofö

rdel

adG

eria

tris

vrig

tSP

ECIA

LISE

RAD

Allm

än

Barn

- och

Rätt

s-SP

ECIA

LISE

RAD

TOTA

LTm

anko

rttid

svår

dvå

rdSO

MAT

ISK

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

PSYK

IATR

ISK

SPEC

IALI

SERA

DVÅ

RDps

ykia

tri

VÅRD

VÅRD

AB

S:t G

öran

s sj

ukhu

s A

B1–

––

292

––

––

292

Söde

rsju

khus

et A

B24

––

581

––

––

581

Prod

uktio

nsom

r i S

tock

holm

tota

lt–

306

–30

663

925

128

792

1 098

Erst

a sj

ukhu

s1–

20–

4720

––

2067

Soph

iahe

mm

et1

32–

–32

––

––

32Ka

rolin

ska

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t–

116

–1 4

08–

––

–1 4

08S:

t Erik

s ög

onsj

ukhu

s A

B–

––

16–

––

–16

Dan

dery

ds s

jukh

us A

B3

––

429

––

––

429

Söde

rtäl

je s

jukh

us–

56–

172

––

––

172

Nor

rtäl

je s

jukh

us–

24–

967

––

710

3Br

omm

ager

iatr

iken

AB1

–11

5–

115

––

––

115

Nac

kage

riatr

iken

AB1

–56

–56

––

––

56C

apio

Ger

iatr

ik A

B1–

144

–14

4–

––

–14

4Lö

wet

Ger

iatr

ik1

–33

–33

––

––

33N

ynäs

Ger

iatr

ik1

–17

–17

––

––

17H

ande

nger

iatr

iken

1–

50–

50–

––

–50

Stoc

khol

ms

sjuk

hem

1–

33–

73–

––

–73

CA

kade

mis

ka s

jukh

uset

1710

665

880

112

622

140

1 020

Lasa

rett

et i

Enkö

ping

––

–84

––

––

84El

isab

eths

jukh

uset

1–

––

14–

––

–14

DM

älar

sjuk

huse

t–

––

342

58–

–58

400

Nyk

öpin

gs s

jukh

us–

46–

175

49–

–49

224

Kullb

ergs

ka s

jukh

uset

–28

–87

––

––

87Ka

rsud

dens

sju

khus

––

––

104

––

104

104

EU

nive

rsite

tssj

ukhu

set i

Lin

köpi

ng–

3731

514

336

–39

553

Vrin

nevi

sjuk

huse

t–

3717

252

316

–37

289

Lasa

rett

et i

Mot

ala

6–

696

13–

6881

177

Fins

pång

s la

sare

tt–

––

14–

––

–14

Page 185: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 183

Tabe

ll V

33.

3 fo

rts

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser p

er s

jukh

us o

ch s

peci

alite

t 200

9

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser f

rån

tabe

ll V

33.

1 och

V 3

3.2

sum

mer

as h

är.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Ofö

rdel

adG

eria

tris

vrig

tSP

ECIA

LISE

RAD

Allm

än

Barn

- och

Rätt

s-SP

ECIA

LISE

RAD

TOTA

LTm

anko

rttid

svår

dvå

rdSO

MAT

ISK

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

PSYK

IATR

ISK

SPEC

IALI

SERA

DVÅ

RDps

ykia

tri

VÅRD

VÅRD

E, fo

rts

Prox

ima

Mot

ala1

––

–5

––

––

5F

Läns

sjuk

huse

t Ryh

ov–

53–

381

784

1294

475

Hög

land

ssju

khus

et–

49–

225

30–

–30

255

Värn

amo

sjuk

hus

–30

–17

023

––

2319

3G

Cent

ralla

sare

ttet

, Väx

jö–

1730

294

––

––

294

Ljun

gby

lasa

rett

––

287

––

––

87Re

habc

entr

um (r

ehab

klin

iken

), Vä

xjö

––

–18

––

––

18Lä

ns–

o re

gion

psyk

iatr

i, Vä

xjö

––

––

622

104

168

168

HVä

ster

viks

sju

khus

–22

–14

836

–24

6020

8Lä

nssj

ukhu

set i

Kal

mar

–32

1632

037

5–

4236

2O

skar

sham

ns s

jukh

us–

––

71–

––

–71

KBl

ekin

gesj

ukhu

set K

arls

kron

a–

––

250

––

––

250

Blek

inge

sjuk

huse

t Kar

lsha

mn

––

–76

––

––

76Ps

ykia

trin

i Bl

ekin

ge–

––

–83

5–

8888

SKÅ

NE

Cent

rals

jukh

uset

Kris

tians

tad

213

–16

297

26–

–26

323

Äng

elho

lms

sjuk

hus

AB

15–

–10

928

––

2813

7H

ässl

ehol

ms

sjuk

hus

–8

–12

316

–12

2815

1C

arem

a N

ärvå

rd A

B (S

imris

ham

n)1

––

–34

––

––

34KV

H K

ristia

nsta

d–

––

6–

––

–6

Hos

pice

Häs

sleh

olm

––

–5

––

––

5U

nive

rsite

tssj

ukhu

set M

AS

268

4673

015

019

5722

695

6U

nive

rsite

tssj

ukhu

set i

Lun

d23

515

118

845

110

912

131

976

Lasa

rett

et i

Land

skro

na15

––

7216

––

1688

Lasa

rett

et T

relle

borg

––

710

421

––

2112

5H

elsi

ngbo

rgs

lasa

rett

––

–38

372

–23

9547

8La

sare

ttet

i Ys

tad

–30

1216

618

––

1818

4Ku

nghu

lts H

ospi

ce–

––

10–

––

–10

NLä

nssj

ukhu

set i

Hal

mst

ad–

16–

326

326

–38

364

Page 186: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

184 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

33.

3 fo

rts

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser p

er s

jukh

us o

ch s

peci

alite

t 200

9

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser f

rån

tabe

ll V

33.

1 och

V 3

3.2

sum

mer

as h

är.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Ofö

rdel

adG

eria

tris

vrig

tSP

ECIA

LISE

RAD

Allm

än

Barn

- och

Rätt

s-SP

ECIA

LISE

RAD

TOTA

LTm

anko

rttid

svår

dvå

rdSO

MAT

ISK

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

PSYK

IATR

ISK

SPEC

IALI

SERA

DVÅ

RDps

ykia

tri

VÅRD

VÅRD

N, f

orts

Sjuk

huse

t i V

arbe

rg10

––

256

52–

–52

308

När

sjuk

vård

en K

ungs

back

a–

––

21–

––

–21

Reum

atik

ersj

ukhu

set S

pens

hult1

––

–68

––

––

68M

ovem

ent H

alm

stad

1–

––

20–

––

–20

VG

REG

Lund

by s

jukh

us A

B110

––

10–

––

–10

Sahl

gren

ska

univ

ersi

tets

sjuk

huse

t–

196

–1 6

2632

934

8444

72

073

Kung

älvs

sju

khus

44–

–15

344

––

4419

7N

U–s

jukv

årde

n15

72–

610

119

747

173

783

Södr

a Ä

lvsb

orgs

sju

khus

–38

–44

266

6–

7251

4Fr

ölun

da s

peci

alis

tsju

khus

––

–15

––

––

15St

adsm

issi

onen

Göt

ebor

g1–

––

–19

––

1919

Han

dika

ppfö

rval

tnin

gen

––

–8

––

––

8A

lings

ås la

sare

tt–

––

112

––

––

112

Skar

abor

gs s

jukh

us–

––

588

102

716

125

713

Car

land

ersk

a sj

ukhu

set1

22–

–22

––

––

22S

Cent

rals

jukh

uset

Kar

lsta

d–

––

411

261

–27

438

Mar

iebe

rg (p

syk)

––

––

26–

3056

56A

rvik

a sj

ukhu

s–

––

8020

––

2010

0To

rsby

sju

khus

79–

–79

––

––

79T

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o–

32–

518

––

––

518

Karls

koga

lasa

rett

––

–13

4–

––

–13

4Li

ndes

berg

s la

sare

tt–

––

87–

––

–87

Läka

rgru

ppen

AB1

––

–11

––

––

11Ps

ykia

trin

i Ö

rebr

o–

––

–97

632

135

135

UCe

ntra

llasa

rett

et V

äste

rås

––

1843

379

444

127

560

Sala

när

sjuk

hus

17–

–17

––

––

17Kö

ping

s nä

rsju

khus

––

–90

––

––

90Fa

gers

ta n

ärsj

ukhu

s15

––

15–

––

–15

Page 187: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 185

Tabe

ll V

33.

3 fo

rts

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser p

er s

jukh

us o

ch s

peci

alite

t 200

9

Ant

alet

Gen

omsn

ittlig

t dis

poni

bla

vård

plat

ser f

rån

tabe

ll V

33.

1 och

V 3

3.2

sum

mer

as h

är.

Huv

ud-

Sjuk

hus

Ofö

rdel

adG

eria

tris

vrig

tSP

ECIA

LISE

RAD

Allm

än

Barn

- och

Rätt

s-SP

ECIA

LISE

RAD

TOTA

LTm

anko

rttid

svår

dvå

rdSO

MAT

ISK

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

PSYK

IATR

ISK

SPEC

IALI

SERA

DVÅ

RDps

ykia

tri

VÅRD

VÅRD

U, f

orts

Väst

erås

när

sjuk

hus

–23

–23

––

––

23W

Falu

lasa

rett

–19

1242

1–

4–

442

5M

ora

lasa

rett

–24

617

4–

––

–17

4Lu

dvik

a la

sare

tt–

––

40–

––

–40

Ave

sta

lasa

rett

–20

–48

––

––

48Bo

rläng

e sj

ukhu

s–

18–

18–

––

–18

Säte

rs s

jukh

us, p

syki

atri

––

––

53–

7813

113

1X

Läns

sjuk

huse

t Gäv

le16

16–

327

30–

838

365

Bolln

äs s

jukh

us–

––

63–

––

–63

Hud

iksv

alls

sju

khus

8–

–14

827

––

2717

5Y

Läns

sjuk

huse

t Sun

dsva

ll–H

ärnö

sand

–45

–35

365

–10

116

651

rnsk

ölds

viks

sju

khus

––

–10

710

––

1011

7So

llefte

å sj

ukhu

s–

––

113

9–

–9

122

Mel

lann

orrla

nds

Hos

pice

AB1

––

–10

––

––

10Z

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

––

–29

755

––

5535

2Re

tt C

ente

r Öst

ersu

nd–

––

1–

––

–1

AC

Nor

rland

s U

nive

rsite

tssj

ukhu

s–

84–

557

484

1668

625

Neu

rore

hab

Säva

r (Bj

örkg

årde

n)–

––

8–

––

–8

Skel

lefte

å la

sare

tt–

20–

164

48–

–48

212

Lyck

sele

lasa

rett

–20

–81

––

––

81A

xlag

årde

n1–

––

14–

––

–14

BDG

älliv

are

sjuk

hus

––

–80

13–

–13

93Pi

teå

älvd

als

sjuk

hus

––

–96

41–

2566

162

Kalix

sju

khus

58–

–58

––

––

58Ki

runa

sju

khus

––

–40

––

––

40Su

nder

by s

jukh

us–

3623

326

365

–41

367

IV

isby

lasa

rett

––

–13

817

––

1715

5SU

MM

A88

02

167

425

21 11

13

335

171

943

4 44

925

560

1. Ve

rksa

mhe

t pro

duce

rad

av a

nnan

vår

dgiv

are.

Page 188: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

186 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

34.

1Vå

rdtil

lfälle

n (k

onsu

mtio

n) p

er s

peci

alite

t 200

9

Ant

alet

Vår

dtill

fälle

n pe

r spe

cial

itet f

rån

tabe

ll V

34.

1 och

V 3

4.2

sum

mer

as i

tabe

ll V

34.

3.

Huv

udm

anIn

tern

vrig

aN

euro

logi

Med

icin

skH

abili

-In

fekt

ions

-Ba

rn-

Hud

- och

Tum

ör-

Övr

igM

EDIC

INSK

med

icin

invä

rtes

reha

bte

ring

sjuk

vård

med

icin

köns

-sj

ukvå

rdm

edic

insk

KORT

TID

S-sp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

dVÅ

RD

Stoc

khol

m53

565

34 4

566

693

2 91

5–

6 88

419

970

432

4 53

83

129

456

Upp

sala

7 99

98

830

703

272

–2

237

1 916

107

1 520

187

23 7

71Sö

rmla

nd16

131

1 539

139

13–

831

1 904

21 0

17–

21 5

76Ö

ster

götla

nd19

233

5 73

82

606

104

–1 6

802

603

11 0

112

32 9

78Jö

nköp

ing

20 3

8649

857

615

610

1 239

3 14

260

998

–27

065

Kron

ober

g10

554

232

415

167

1 020

1 154

652

1–

13 7

00Ka

lmar

15 9

7941

643

623

294

32

783

333

4–

20 9

19Bl

ekin

ge6

453

148

434

221 0

351 1

49–

204

–9

058

Skån

e43

673

13 16

34

470

978

276

284

10 0

5322

93

695

1 010

83 5

82H

alla

nd17

004

1 628

253

208

–1 1

982

495

2948

4–

23 2

99V

:a G

ötal

and

61 13

318

530

4 43

872

81

5 94

819

050

446

4 91

068

011

5 86

4Vä

rmla

nd15

285

292

530

11–

1 508

2 50

949

135

–20

319

Öre

bro

11 5

184

000

1 441

73–

1 483

1 883

100

1 892

–22

390

Väst

man

land

17 7

7347

010

952

–1 2

491 8

4713

830

–22

343

Dal

arna

14 4

994

695

201

11–

2 13

92

967

4350

3–

25 0

58G

ävle

borg

13 13

81 6

0018

317

8–

862

3 17

719

860

120

018

Väst

erno

rrla

nd15

312

1 148

110

130

–94

32

516

877

6–

20 9

43Jä

mtla

nd6

232

392

5445

5–

854

1 260

–28

1–

9 52

8Vä

ster

bott

en12

383

3 99

089

313

3–

1 367

2 47

513

1 754

–23

008

Nor

rbot

ten

16 0

531 4

8814

434

9–

772

2 07

711

758

1–

21 5

81G

otla

nd3

113

218

182

–1 1

7051

41

475

–5

511

SUM

MA

397

416

103

471

24 0

816

800

229

41 6

4687

444

1 678

27 3

191 8

8369

1 967

Okä

nt1

3 03

395

620

836

–65

61 5

5310

143

–6

595

TOTA

LT40

0 44

910

4 42

724

289

6 83

622

942

302

88 9

971 6

8827

462

1 883

698

562

1. H

emor

t ej r

egis

trer

ad, u

tlänn

inga

r m m

.

Page 189: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 187

Tabe

ll V

34.

2Vå

rdtil

lfälle

n (k

onsu

mtio

n) p

er s

peci

alite

t 200

9

Ant

alet

Vår

dtill

fälle

n pe

r spe

cial

itet f

rån

tabe

ll V

34.

1 och

V 3

4.2

sum

mer

as i

tabe

ll V

34.

3.

Huv

udm

anA

llmän

O

rtop

edis

k U

rolo

gisk

Barn

vrig

a G

ynek

olog

gon-

Öro

n-, n

äs-

Övr

igKI

RURG

ISK

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kaoc

h Fö

rloss

-sj

ukvå

rdoc

h ha

ls-

kiru

rgis

kKO

RTTI

DS-

spec

ning

svår

dsj

ukvå

rdko

rttid

svår

dVÅ

RD

Stoc

khol

m31

148

25 6

515

402

1 686

14 6

4541

333

1 444

6 48

4–

127

793

Upp

sala

6 37

13

990

1 342

811

1 955

5 77

757

11 1

47–

21 9

64Sö

rmla

nd7

334

3 96

185

315

11 0

264

666

283

969

–19

243

Öst

ergö

tland

8 03

65

660

1 990

832

021

8 18

930

81 3

52–

27 6

39Jö

nköp

ing

10 8

396

087

7010

484

96

526

352

1 033

–25

860

Kron

ober

g9

006

1 917

572

1 162

326

170

771

–13

411

Kalm

ar9

058

3 69

247

1458

83

581

228

1 167

–18

375

Blek

inge

4 26

92

107

283

3 89

22

621

131

341

–13

392

Skån

e19

755

15 5

853

133

75

521

21 5

561 0

685

334

–71

959

Hal

land

8 31

05

187

1 156

155

1 071

5 55

430

81 1

97–

22 9

38V

:a G

ötal

and

35 0

0117

263

3 78

91 2

2512

178

29 14

01 7

045

358

–10

5 65

8Vä

rmla

nd7

468

2 54

984

125

921

4 62

828

71 2

89–

17 3

51Ö

rebr

o7

545

4 19

890

887

1 322

5 69

940

21 0

37–

21 19

8Vä

stm

anla

nd6

725

3 64

51 5

8516

21 3

444

397

193

860

–18

911

Dal

arna

9 12

35

475

129

196

983

4 69

838

21 7

40–

22 7

26G

ävle

borg

7 52

34

228

8422

182

74

267

319

1 044

–18

513

Väst

erno

rrla

nd6

587

4 15

171

571

821

3 83

920

459

1–

16 9

79Jä

mtla

nd3

983

2 57

255

5237

82

189

116

524

–9

869

Väst

erbo

tten

7 80

74

373

1 006

471 2

334

070

220

866

–19

622

Nor

rbot

ten

6 98

04

186

1 015

8278

23

919

183

951

–18

098

Got

land

1 984

1 116

3027

281

969

6524

7–

4 71

9SU

MM

A21

4 85

212

7 59

323

478

5 31

153

800

167

944

8 93

834

302

–63

6 21

8O

känt

12

214

1 013

120

106

677

7 00

580

247

–11

462

TOTA

LT21

7 06

612

8 60

623

598

5 41

754

477

174

949

9 01

834

549

–64

7 68

0

1. H

emor

t ej r

egis

trer

ad, u

tlänn

inga

r m m

.

Page 190: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

188 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

34.

3Vå

rdtil

lfälle

n (k

onsu

mtio

n) p

er s

peci

alite

t 200

9

Ant

alet

Vår

dtill

fälle

n pe

r spe

cial

itet f

rån

tabe

ll V

34.

1 och

V 3

4.2

sum

mer

as h

är.

Huv

udm

anO

förd

elad

Ger

iatr

isk

Övr

igt

SPEC

IALI

SERA

DA

llmän

Barn

-och

Rätt

s-SP

ECIA

LISE

RAD

TOTA

LTko

rttid

svår

dvå

rdSO

MAT

ISK

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

PSYK

IATR

ISK

SPEC

IALI

SERA

DVÅ

RDps

ykia

tri

VÅRD

VÅRD

Stoc

khol

m33

23 8

9211

375

292

549

27 8

0944

671

28 3

2632

0 87

5U

ppsa

la–

1 689

412

47 8

363

426

126

123

564

51 4

00Sö

rmla

nd–

1 398

102

42 3

192

484

1529

2 52

844

847

Öst

ergö

tland

–70

582

61 4

042

099

9110

2 20

063

604

Jönk

öpin

g–

2 87

249

55 8

463

229

776

3 31

259

158

Kron

ober

g–

671

4127

823

1 097

302

1 129

28 9

52Ka

lmar

–1 5

4649

40 8

892

075

632

2 14

043

029

Blek

inge

–50

4122

541

1 301

287

1 336

23 8

77Sk

åne

–2

876

28 5

5618

6 97

311

587

467

249

12 3

0319

9 27

6H

alla

nd5

444

9846

784

2 14

662

92

217

49 0

01V

:a G

ötal

and

790

10 10

73

253

235

672

13 3

0960

821

814

135

249

807

Värm

land

–7

4 94

742

624

1 440

1124

1 475

44 0

99Ö

rebr

o–

601

9844

287

2 59

113

86

2 73

547

022

Väst

man

land

–17

141

641

841

1 776

133

81 9

1743

758

Dal

arna

–1 9

6519

849

947

2 06

785

452

197

52 14

4G

ävle

borg

–26

36

678

45 4

721 9

5523

91 9

8747

459

Väst

erno

rrla

nd1

1 325

261

39 5

091 8

664

21 8

7241

381

Jäm

tland

–34

463

19 8

0475

88

–76

620

570

Väst

erbo

tten

362

582

7945

327

2 44

995

12

545

47 8

72N

orrb

otte

n2

1 780

1 724

43 18

52

269

882

2 35

945

544

Got

land

–1

6410

295

629

––

629

10 9

24SU

MM

A86

755

289

58 5

861 4

42 9

2788

362

2 59

871

291

672

1 534

599

Okä

nt1

–17

477

019

001

1 945

176

462

167

21 16

8TO

TALT

867

55 4

6359

356

1 461

928

90 3

072

774

758

93 8

391 5

55 7

67

1. H

emor

t ej r

egis

trer

ad, u

tlänn

inga

r m m

.

Page 191: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 189

Tabe

ll V

35

Tand

vård

. Pat

ient

er1

(100

0-ta

l). V

erks

amhe

t pro

duce

rad

av h

uvud

män

nen

resp

ektiv

e av

ann

an v

årdg

ivar

e 20

09

Huv

udm

anEg

en p

rodu

ktio

nA

nnan

vår

dgiv

are

Allm

än-

Allm

änta

ndvå

rd

Spec

ia-

Sum

ma

Land

stin

gets

tand

vård

sstö

dA

llmän

tand

vård

Sp

ecia

-La

ndst

inge

ts ta

ndvå

rdss

töd

tand

vård

barn

o u

ngdo

mar

listt

and-

patie

nter

Led

i sju

k-U

ppsö

kta

Nöd

vänd

ig

b

arn

o un

gdom

arlis

ttan

d-Le

d i s

juk-

Upp

sökt

aN

ödvä

ndig

vuxn

aA

ntal

Ant

al

vård

3(e

xkl L

t. ta

nd-

dom

s-pe

rson

erta

ndvå

rdA

ntal

Ant

al

vård

3do

ms-

pers

oner

tand

vård

patie

nter

lista

de2

vård

sstö

d)be

hand

lpa

tient

erlis

tade

2be

hand

l

Stoc

khol

m30

6,8

164,

116

7,6

16,3

487,

23,

32,

79,

935

,137

,39,

23,

710

,412

,3U

ppsa

la90

,756

,160

,64,

215

1,00,

70,

63,

15,

6–

0,1

2,2

0,6

Sörm

land

32,8

50,6

2,6

1,1–

1,84,

3–

0,2

3,0

1,3Ö

ster

götla

nd72

,057

,572

,210

,213

9,7

1,24,

23,

410

,912

,2–

0,8

1,01,3

Jönk

öpin

g87

,763

,566

,87,9

159,

20,

82,

94,

05,

15,

1–

0,2

2,8

0,8

Kron

ober

g30

,024

,124

,34,

458

,40,

52,

41,4

8,8

11,8

–0,

2–

0,6

Kalm

ar53

,335

,039

,48,

396

,60,

92,

51,9

5,3

5,3

–0,

40,

51,5

Blek

inge

39,4

24,4

27,0

6,3

70,1

0,3

1,71,3

2,7

2,7

–0,

1–

0,5

Skån

e20

8,3

185,

518

7,5

21,4

415,

342

,845

,41,3

10,3

Hal

land

437

,137

,344

,16,

580

,91,4

2,5

2,1

17,4

–0,

40,

61,4

V:a

Göt

alan

d38

5,6

249,

629

7,6

41,3

676,

54,

16,

014

,514

,716

,1–

0,4

10,2

9,4

Värm

land

62,5

43,4

47,0

7,911

3,7

0,6

2,4

2,7

4,8

4,8

–0,

21,9

1,2Ö

rebr

o44

,036

,650

,77,4

88,0

3,2

2,9

4,2

–0,

6Vä

stm

anla

nd42

,030

,745

,64,

176

,80,

62,

32,

14,

04,

7–

0,2

–0,

5D

alar

na73

,341

,754

,79,

512

4,5

1,24,

44,

01,2

––

––

–G

ävle

borg

89,3

41,7

49,3

7,5

138,

50,

64,

72,

83,

10,

00,

1–

0,5

Väst

erno

rrla

nd60

,137

,345

,26,

110

3,5

0,7

3,3

2,3

3,0

–0,

2–

0,6

Jäm

tland

21,4

0,5

1,21,2

3,6

–0,

10,

10,

3Vä

ster

bott

en69

,349

,050

,07,

812

6,1

1,32,

33,

52,

02,

0–

0,1

0,1

0,5

Nor

rbot

ten

74,7

39,2

45,8

6,7

120,

61,4

3,9

3,8

0,8

––

––

Got

land

17,4

9,8

0,2

0,6

0,8

––

––

––

TOTA

LT5

1 902

,81 2

70,8

1 457

,219

6,6

3 37

0,1

24,8

53,9

77,4

189,

410

,59,

943

,741

,2

1. Fu

llstä

ndig

t och

par

tiellt

beh

andl

ade

patie

nter

inom

allm

änta

ndvå

rd v

uxna

sam

t ant

alet

beh

andl

ade

och/

4.

Upp

gifte

rna

avse

r end

ast f

ulls

tänd

igt b

ehan

dlad

e pa

tient

er. S

peci

alis

ttan

dvår

d av

ser r

emis

ser f

ör s

juk-

elle

r und

ersö

kta

barn

och

ung

dom

ar. Å

lder

sgru

pp a

vser

den

åld

er p

atie

nten

upp

når u

nder

åre

t. M

ed p

artie

llthu

stan

dvår

d oc

h ny

regi

stre

rade

för t

andr

egle

ring.

beha

ndla

d pa

tient

avs

es a

kutp

atie

nt s

amt p

atie

nt s

om e

ndas

t fåt

t del

beha

ndlin

g.5.

Tot

alsi

ffror

na h

ar rä

knat

s up

p m

ed 2

008

års

värd

en fö

r sak

nade

upp

gifte

r om

den

ege

npro

duce

rade

2. M

ed li

stad

e ba

rn o

ch u

ngdo

mar

avs

es d

e m

ella

n 3

och

19år

som

är l

ista

de h

os e

n vå

rdgi

vare

i ta

ndvå

rdve

rksa

mhe

ten

för:

Sörm

land

, Jäm

tland

och

Got

land

sam

t sak

nade

upp

gifte

r avs

eend

e La

ndst

inge

ts ta

nd-

och

som

kal

las

för r

egel

bund

en u

nder

sökn

ing.

vård

sstö

d fö

r Skå

ne o

ch m

ed 2

007

års

värd

en fö

r Öre

bro.

3. H

är in

går b

land

ann

at s

jukh

usta

ndvå

rd.

Page 192: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

190 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Tabe

ll V

36

Utb

ildni

ngsv

erks

amhe

t. El

evve

ckor

/stu

dera

ndev

ecko

r 200

9

Huv

udm

anFo

lkhö

g-N

atur

vrig

skol

e-br

uks-

gym

nasi

alut

bild

ning

prog

ram

met

utbi

ldni

ng

Stoc

khol

m–

14 6

60–

Upp

sala

7 66

0–

–Sö

rmla

nd16

759

7 87

075

ster

götla

nd6

662

27 7

60–

Jönk

öpin

g13

332

20 0

80–

Kron

ober

g5

253

––

Kalm

ar35

385

––

Blek

inge

6 33

9–

–Sk

åne

––

–H

alla

nd18

260

16 8

785

852

V:a

Göt

alan

d45

329

44 4

6713

847

Värm

land

32 3

81–

–Ö

rebr

o15

505

––

Väst

man

land

4 98

5–

–D

alar

na17

723

10 5

633

654

Gäv

lebo

rg–

––

Väst

erno

rrla

nd17

038

10 8

203

325

Jäm

tland

12 0

826

808

–Vä

ster

bott

en10

604

––

Nor

rbot

ten

–15

018

–G

otla

nd9

471

2 18

31 0

50TO

TALT

274

768

177

107

28 4

84

Page 193: 7164 560 9

Verk

sam

het

11. Tabellbilaga

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 191

Tabe

ll V

37

Upp

gift

er o

m v

acci

nerin

gar m

ot N

ya in

fluen

san

(H1N

1) 2

009

Fler

tale

t lan

dstin

g ha

r upp

givi

t att

bes

ök fö

r vac

cine

ringa

r mot

Nya

influ

ensa

n (H

1N1)

inte

var

it m

öjlig

a at

t red

ovis

a.

Ned

an re

dovi

sas

viss

a up

pgift

er s

om rö

r den

na v

erks

amhe

t, vi

lka

har i

nkom

mit

i och

med

insa

mlin

gen.

Huv

udm

anA

ntal

Ant

alKo

mm

enta

r om

vad

som

avs

espe

rin

våna

re

Stoc

khol

m1 1

34 4

340,

6G

enom

förd

a va

ccin

atio

ner.

Upp

sala

118

269

0,4

Vacc

inat

ions

besö

k ho

s la

ndst

inge

t och

priv

ata

vacc

inat

ions

byrå

er m

ed a

vtal

.Sö

rmla

nd18

0 00

00,

7U

ngef

ärlig

t ant

al g

enom

förd

a va

ccin

atio

ner.

Öst

ergö

tland

260

346

0,6

Vacc

iner

ade

pers

oner

.Jö

nköp

ing

221 7

140,

7Va

ccin

erad

e pe

rson

er.

Kron

ober

g86

340

0,5

Utfö

rda

vacc

inat

ione

r ino

m la

ndst

inge

ts ra

m (i

nkl v

årdg

ivar

e m

ed a

vtal

).Ka

lmar

75 11

40,

3Va

ccin

atio

ner u

tförd

a i l

ands

tings

driv

en v

erks

amhe

t.Bl

ekin

ge10

7 00

00,

7Pe

rson

er v

acci

nera

de a

v pr

imär

vård

en.

Skån

e77

8 58

60,

6U

tförd

a va

ccin

atio

ner i

nom

land

stin

gets

ram

(ink

l vår

dgiv

are

med

avt

al).

Hal

land

180

400

0,6

Gen

omfö

rda

vacc

inat

ione

r.V

:a G

ötal

and

942

737

0,6

Gen

omfö

rda

vacc

inat

ione

r.Vä

rmla

nd11

2 16

00,

4U

tförd

a va

ccin

atio

ner i

nom

land

stin

gets

ram

(ink

l vår

dgiv

are

med

avt

al).

Öre

bro

200

000

0,7

Vacc

iner

ade

pers

oner

.Vä

stm

anla

nd95

120

0,4

Utfö

rda

vacc

inat

ione

r ino

m la

ndst

inge

ts ra

m (i

nkl v

årdg

ivar

e m

ed a

vtal

). Be

räkn

at v

ärde

.D

alar

na15

1 000

0,5

Ung

efär

ligt a

ntal

gen

omfö

rda

vacc

inat

ione

r.G

ävle

borg

170

977

0,6

Gen

omfö

rda

vacc

inat

ione

r.Vä

ster

norr

land

Jäm

tland

79 2

070,

6G

enom

förd

a va

ccin

atio

ner.

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

166

045

0,7

Gen

omfö

rda

vacc

inat

ione

r (til

l och

med

29

janu

ari 2

010)

.G

otla

nd34

000

0,6

Ung

efär

ligt a

ntal

gen

omfö

rda

vacc

inat

ione

r.

Page 194: 7164 560 9

11. Tabellbilaga

192 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 195: 7164 560 9

Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000

Huvudområde/Område Delområde

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Primärvård AllmänläkarvårdSjuksköterskevårdMödrahälsovårdBarnhälsovårdSjukgymnastik och arbetsterapiPrimärvårdsansluten hemsjukvårdSluten primärvårdÖvrig primärvård

Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhetSomatisk dagsjukvårdSomatisk hemsjukvårdSomatisk sluten vård

Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk mottagningsverksamhetPsykiatrisk dagsjukvårdPsykiatrisk hemsjukvårdPsykiatrisk sluten vård

Tandvård Allmäntandvård vuxnaLandstingets tandvårdsstödAllmäntandvård barn och ungdomarSpecialisttandvård

Övrig hälso- och sjukvård Ambulans- och sjuktransporterSjukresorHandikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhetSocial verksamhetFolkhälsofrågorFoU avseende hälso- och sjukvårdÖvrigt

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 193

BILAGA1Indelningsgrunder

Page 196: 7164 560 9

Huvudområde/Område Delområde

Politisk verksamhet avseende Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvårdhälso- och sjukvård

REGIONAL UTVECKLING

Utbildning FolkhögskoleverksamhetHögskoleverksamhetGymnasieverksamhetÖvrig utbildningsverksamhet

Kultur Teater- och musikverksamhetMuseiverksamhetÖvrig kulturverksamhet

Trafik och infrastruktur TrafikInfrastruktur

Allmän regional utveckling Näringsliv och turismInterregional och internationell samverkanLokal utvecklingFoU avseende regional utvecklingÖvrig allmän regional utveckling

Politisk verksamhet avseende Politisk verksamhet avseende regional utvecklingregional utveckling

Bilaga 1. Indelningsgrunder

194 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 197: 7164 560 9

Allmänna principer för redovisningen en-ligt VI 2000

All verksamhet som huvudmannen finansierarska redovisas

All verksamhet som huvudmannen finansierar, oav-sett organisations- och driftform, ska redovisas påett enhetligt sätt.

Koppling till kostnadsredovisning per patient

Samma principer gäller vid kostnadsredovisning perenskild patient i kpp-system som i redovisning perdelområde enligt verksamhetsindelningen. En kon-sekvens av detta är att kostnader som inte ska på-föras patienten redovisas under området Övrig häl-so- och sjukvård.

Utvecklad kostnadsredovisning

Alla kostnader ska redovisas på de delområden sompreciseras av verksamhetsindelningen oavsett inomvilka ansvarsområden, kostnadsställen/motsvaran-de de har uppstått eller var de ursprungligen redovi-sats. Kostnader som redovisats under fastighetsför-valtning, medicinsk service etc ska fördelas till de-lområdena. Detta kan ske via interndebitering ellerfördelningsnycklar.

Den redovisning som respektive landsting/regionhar för intern uppföljning sammanhänger med denegna organisationens behov. Den är uppbyggd kringansvarsområden/kostnadsställen och dessa aggre-geras på olika nivåer. Redovisning enligt den gemen-samma verksamhetsindelningen kan ske i ett si-doordnat system, genom skuggkodning av ansvar-sområden/kostnadsställen mot områden/delområ-den enligt verksamhetsindelningen.

Kostnadsbegrepp

Begreppet nettokostnad kommer att användas vidkostnadsjämförelser mellan huvudmännen. Av storvikt är att såväl kostnader som intäkter redovisas på”rätt” delområde. Redovisning per kostnads- och in-täktsslag följer L-Bas 2005, en kontoplan för lands-tingens externredovisning.

Redovisning på två huvudområdenVerksamheten i landsting, regioner och Gotlandskommun ska redovisas på områden och delområdeninom två huvudområden, hälso- och sjukvård re-spektive regional utveckling.

Inom de båda huvudområdena ska den politiskaverksamheten liksom de delar av den centrala tjäns-temannaorganisationen som har karaktären av ”in-frastruktur” i organisationen redovisas som ett egetområde. Kostnaderna för den politiska ledningenska belasta såväl verksamhet i egen regi som upp-handlad privat verksamhet.

Huvudområde hälso- och sjukvård

Allmänt

Nedan ges definitioner och anvisningar för redovis-ning av hälso- och sjukvård. Allmänna principerkring redovisningen återfinns ovan.

All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på ett enhetligt sätt oavsettdriftform och organisation.

Alla kostnader ska redovisas på de delområdensom preciseras av verksamhetsindelningen oavsettinom vilka ansvarsområden, kostnadsställen/mot-svarande de har uppstått eller var de ursprungligenredovisats. Kostnader som redovisats under fastig-hetsförvaltning, medicinsk service etc ska fördelastill delområdena. Detta kan ske via interndebiteringeller fördelningsnycklar.

Uppdaterade definitioner finns i Socialstyrelsenstermbank. Där finns rekommenderade terminologi-er, det vill säga begrepp och termer som Socialstyrel-sen alternativt Socialstyrelsen tillsammans medSveriges Kommuner och Landsting beslutat rekom-mendera för användning in om olika fackområden.Adressen är: http://app.socialstyrelsen.se/termbank .

Bilaga 1. Indelningsgrunder

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 195

Page 198: 7164 560 9

Områden inom hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården redovisas för sex områden,primärvård, specialiserad somatisk vård, specialise-rad psykiatrisk vård, tandvård, övrig hälso- ochsjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso-och sjukvård, som presenteras och preciseras ne-dan.

Primärvård

Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet somutan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder ellerpatientgrupper svarar för befolkningens behov avgrundläggande medicinsk behandling, omvårdnad,förebyggande arbete och rehabilitering och som intekräver sjukhusens medicinska och tekniska resur-ser.Regelverk: I den nationella statistiken hänförs till pri-märvård: – åtgärder av läkare som upprätthållerfunktion som specialist i allmänmedicin inom såväloffentlig som privat verksamhet – distrikts -sköterskeverksamhet – mödra- och barnhälsovårdexklusive specialistmödravård. Hälso- och sjuk -vårds verksamhet som bedrivs av kommuner räknassom primärvård. Gotlands kommun bedriver ävenspecialiserad vård.Förtydligande: Verksamhet som bedrivs vid en vård -central är inte alltid primärvård och vice versa.Mödra- och barnhälsovård definieras som primär-vård men kan förekomma på kvinno- och barnklini-ker på sjukhus. Samtliga insatser av läkare som upp-rätthåller funktionen som specialist i allmänmedi-cin hänförs till primärvård oavsett om insatsernasker på vårdcentraler, i patienters hem, hos privataspecialister i allmänmedicin som landstingen teck-nat avtal med eller som arbetar med ersättning en-ligt den nationella taxan.

Andra specialistläkarmottagningar som kan fin-nas vid vårdcentraler ska särredovisas för att i sta-tistiken kunna redovisas som specialiserad vård.

Specialiserad (somatisk och psykiatrisk) vård

Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet som krä-ver mer specialiserade åtgärder än vad som kan gesi primärvård.Regelverk: I den nationella statistiken hänförs åtgär-der av läkare som upprätthåller funktionen som an-

nan specialist än specialist i allmänmedicin till spe-cialiserad vård. Detta gäller inom såväl offentlig somprivat verksamhet.Förtydligande: Specialiserad vård har sin grund i in-satser av läkare med annan specialistkompetens änallmänmedicin. Den omfattar specialiserad vårdsom bedrivs vid sjukhus men även utanför sjukhuspå specialistläkarmottagningar med mera och i vis-sa fall på vårdcentraler. I det senare fallet ska densärredovisas för att i statistiken kunna redovisassom specialiserad vård.

Om basal mödra- och barnhälsovård förekommervid kvinno- och barnkliniken vid sjukhus ska densärredovisas, för att i statistiken kunna redovisassom primärvård.

Specialiserad somatisk vård

Den specialiserade somatiska vården omfattar allsomatisk vård, alltifrån den som ges vid mottagning-ar hos organspecialister på eller utanför sjukhus tillden mest högspecialiserade regionsjukvård en. Områ-det omfattar medicinsk och kirurgisk kort tidsvård, re-habilitering, geriatrisk vård med mera.

Specialiserad psykiatrisk vård

Den specialiserade psykiatriska vården omfattarsluten vård (heldygnsvård) och öppenvård – specia-liserade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funk-tionsnedsättning. Området omfattar allmän psykia-tri, barn- och ungdomspsykiatri samt rätts psykiatrioch även beroendevård det vill säga vård av personermed missbruk av alkohol eller andra droger, mat-missbruk, dator-, spel- eller sexmissbruk.

Området omfattar även behandlingshem inomden psykiatriska barn- och ungdomsvården.

Tandvård

Tandvård omfattar allmäntandvård, kollektiv tand-hälsovård, specialisttandvård, sjukhustandvård in-klusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutio-ner samt tandtekniska laboratorier. Under tandvårdredovisas också asyltandvård.

Personer med stort behov av omvårdnad ska er-bjudas uppsökande tandhälsoundersökning av-giftsfritt och nödvändig tandvård enligt de avgiftersom gäller inom den öppna hälso- och sjukvården.

Bilaga 1. Indelningsgrunder

196 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 199: 7164 560 9

Denna del av tandvårdsstödet administreras och be-talas av landstingen.

De som har behov av särskilda tandvårdsinsatsersom ett led i sjukdomsbehandling kan också få sinbehandling betald via de avgifter som gäller inomden öppna hälso- och sjukvården.

Övrig hälso- och sjukvård

Under området Övrig hälso- och sjukvård redovisasverksamhet/kostnader som inte ska relateras tillvårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut påden enskilda patienten i kpp-system. Exempelvisredovisas här forskning och utveckling (fou) ochfolkhälsoarbete vad gäller kollektiva insatser.

Under området redovisas också social verksam-het samt insatser och stöd enligt lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade (lss).

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård

Den politiska verksamheten liksom de delar av dencentrala tjänstemannaorganisationen som har ka-raktären av ”infrastruktur” i organisationen, exem-pelvis beställarorganisationer av olika slag, ska re-dovisas som ett eget område under såväl Hälso- ochsjukvård som Regional utveckling. Kostnaderna börbelasta såväl verksamhet i egen regi som upphand-lad privat verksamhet.

Under politisk verksamhet redovisas lands tings -fullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämnd er nasmöten och konferenser samt landstingens revisorer.Området omfattar vidare bland annat bidrag till po-litiska partier och till Sveriges Kommuner ochLandsting.

Under området Politisk verksamhet avseendehälso- och sjukvård redovisas hälso- och sjuk vårds -nämnd, tandvårdsnämnd, beställarnämnd avse en dehälso- och sjukvård och motsvarande verksamhet.Förtydligande: Kostnader för administration knutentill politiska ledningsfunktionen. Kostnader för per-sonal som till huvudsaklig del arbetar direkt motlandstingets/regionens politiker, som politisksekreterare. (Obs. inte sammanträdesadministra-tion, nämndsekreterare och dylikt.)

Politisk verksamhet som inte direkt kan hänförastill hälso- och sjukvård respektive regional utveck-ling kan exempelvis fördelas i proportion till antalet

anställda eller i proportion till nettokostnader förrespektive huvudområde.

Under området redovisas inga delområden.

Sluten vård, öppen vård och hemsjukvård

Under såväl primärvård som specialiserad vård sär-redovisas sluten vård, öppen vård och hemsjukvård.Inom den specialiserade vården delas dessutom denöppna vården upp i mottagningsverksamhet respek-tive dagsjukvård.

Sluten vård

Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till pati-ent inskriven vid vårdenhet.

Vård eller observation på intagningsavdelninghänförs till sluten vård.

Öppen vård

Definition: Hälso- och sjukvård som inte är slutenvård eller hemsjukvård.

Hemsjukvård

Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patientsbostad eller motsvarande och där ansvaret för demedicinska åtgärderna är sammanhängande över ti-den.Regelverk: Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård-och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl or-dinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhetoch dagverksamhet. Skilj från öppen vård.Förtydligande: Hemsjukvård är till sin karaktär an-norlunda än den öppna vården. Den består av oftarelativt långvariga vårdepisoder med stort behov avomvårdnad och ibland av medicinska insatser sommer liknar insatserna inom den slutna vården.Hemsjukvård utgör en tredje vårdform skild frånöppen och sluten vård.

Hemsjukvård förekommer i ordinärt och sär skiltboende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsför-delningen mellan landsting och kommuner. Lands-tinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjuk -vård, i såväl ordinärt boende som i särskilt boende.Vidare har landstinget ansvar för övrig hemsjukvårdi ordinärt boende. Ansvaret för denna verksamhetkan dock efter särskild överenskommelse överlåtastill primärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälf-

Bilaga 1. Indelningsgrunder

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 197

Page 200: 7164 560 9

ten av landstingen. Kommunen har alltid ansvar försjukvård i särskilt boende upp till läkarnivå.

Det förekommer många benämningar på hem-sjukvård, exempelvis avancerad och basal hem-sjukvård, primärvårdsansluten hemsjukvård, lasa-retts- eller sjukhusansluten hemsjukvård och kom-munal hemsjukvård. Benämningen syftar oftast påorganisationen och har inget entydigt samband medfunktion eller verksamhetsinnehåll. För att kunnagöra jämförelser mellan landstingen/regionerna be-höver därför hemsjukvården brytas ut ur såväl pri -märvård som specialiserad vård och redovisas sam-mantaget. I det fall hemsjukvården utgör en eg en or-ganisation i landstinget/regionen kan den förslags -vis redovisas under delområdet Primärvårds an -sluten hemsjukvård.

Dagsjukvård

Definition: Öppen vård som innebär mer omfattandeoch/eller resurskrävande insatser än vad ett besöknormalt kräver.Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagme-dicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska detfinnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga pre-ciseringar ska tillämpas.Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dia-lysbehandling, cytostatikabehandling och diabete-svård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat me-dicinsk dagrehabilitering samt dagpsykiatri.

Delområden inom Primärvård

Under primärvården redovisas åtta delområdensom presenteras och preciseras nedan.

Allmänläkarvård

Delområdet Allmänläkarvård (inklusive jour) om-fattar all mottagningsverksamhet inklusive hembe-sök som bedrivs av läkare som upprätthåller funk-tionen som specialist i allmänmedicin.

Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård omfattas av delom-rådet Primärvårdsansluten hemsjukvård.

I det fall allmänläkarmottagningen är integreradmed sjuksköterskemottagningen omfattas endastden del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avserläkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskans

egna patienter omfattas av delområdet Sjuksköters-kevård.

Sjuksköterskevård

Delområdet Sjuksköterskevård (inklusive jour) om-fattar all mottagningsverksamhet inklusive hembe-sök, som bedrivs av sjuksköterskor kring egna pati-enter. Undantag är mottagningar för mödra- respek-tive barnhälsovård som utgör egna delverksamhe-ter. Sjuksköterskemottagningen omfattar såväl dis -trikts sköter ske mot tagning som specialmottagningför till exempel astma-, diabetes- och hypertonipati-enter.

Under delområdet redovisas även gynekologiskaundersökningar och hälsokontroller samt preven-tivmedelsrådgivning som inte sker i anslutning tillgraviditet eller utförs på ungdomsmottagningar. Sevidare Mödrahälsovård respektive Övrig primär-vård.

Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård omfattas av del -området Primärvårdsansluten hemsjukvård.

Mödrahälsovård

Delområdet Mödrahälsovård omfattar mottagnings-verksamhet inklusive hembesök som sker in om ra-men för mödrahälsovård. Här ingår gynekologiskaundersökningar, mammografier och hälso kon trollerav gravida kvinnor, för- och eftervård, samt preven-tivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet. Gy-nekologiska undersökningar och hälsokontrollersom ej är direkt hänförbara till gravida kvinnor redo-visas under delområdet Sjuksköterskevård alterna-tivt Övrig primärvård. I det fall mödrahälsovård påprimärvårdsnivå förekommer på sjukhus ska sådanverksamhet skiljas ut och redovisas här.

Ungdomsmottagningsverksamhet omfattas in teunder delområdet. Denna verksamhet redovisas un-der Övrig primärvård.

Barnhälsovård

Delområdet Barnhälsovård omfattar mottagnings-verksamhet inklusive hembesök som sker inom ra-men för barnhälsovård.

I det fall barnhälsovård förekommer på sjukhusska sådan verksamhet skiljas ut och redovisas här.

Bilaga 1. Indelningsgrunder

198 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 201: 7164 560 9

Sjukgymnastik och arbetsterapi

Delområdet Sjukgymnastik och arbetsterapi omfat-tar mottagningsverksamhet inklusive hembesök ocharbetsplatsbesök.

Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård redovisas under del -området Primärvårdsansluten hemsjuk vård.

Primärvårdsansluten hemsjukvård

Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patientsbostad eller motsvarande och där ansvaret för demedicinska åtgärderna är sammanhängande över ti-den.Regelverk: Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård-och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl or-dinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhetoch dagverksamhet. Skilj från öppen vård.

Delområdet Primärvårdsansluten hemsjuk vårdär avgränsad till insatser för en viss patientgruppsom enligt definitionen ges i patientens hem. Tilldelområdet förs förutom de insatser som görs i pati-entens hem även den personaltid på mottagningensom avser planering och förberedelse av insatsernaför dessa patienter. Läkarinsatser i särskilt boendehänförs också till hemsjukvård.

Sluten primärvård

Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till pati-ent inskriven vid vårdenhet.

Delområdet Sluten primärvård omfattar observa-tionsplatser där viss allmänvård och lättvård be-drivs.

Övrig primärvård

Under delområdet Övrig primärvård redovisas ex-empelvis ungdomsmottagning (med bland annatpreventivmedelsrådgivning), skolhälsovård, före -tags hälsovård, fotvård, patientinformation/hälso -upplysning till enskilda patienter/patientgrupper,(exempelvis rökavvänjningsgrupper, bantar grup peroch föräldragrupper) och sjukvårds upp lysningenstelefonkontakter. Kostnad för vaccin (bland annatmot Nya influensan h1n1) redovisas också här.

Under delområdet redovisas inte kollektiva häl-sofrämjande insatser som exempelvis sker vid sam-hällsmedicinska och socialmedicinska enheter.

Delområden inom Specialiserad somatisk vård

Under specialiserad somatisk vård redovisas fyradelområden. Två av dem presenteras nedan. Hem -sjukvård och sluten vård har definierats ovan.

Mottagningsverksamhet

Somatisk mottagningsverksamhet omfattar hälso-och sjukvård som ges av läkare, sjuksköterskor, sjuk-gymnaster, arbetsterapeuter med flera kategorierhälso- och sjukvårdspersonal. Mottagningsverk sam -het kring egna patienter redovisas under somatiskmottagningsverksamhet medan stödverksamhet be-traktas som serviceverksamhet och fördelas till be-rörda delområden.

Dagsjukvård

Definition: Dagsjukvård är öppen vård som innebärmer omfattande och/eller resurskrävande insatserän vad ett besök normalt kräver.Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagme-dicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska detfinnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga pre-ciseringar ska tillämpas.Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dia-lysbehandling, cytostatikabehandling och diabete-svård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat me-dicinsk dagrehabilitering och dagpsykiatri.

Delområden inom Specialiserad psykiatrisk vård

Under specialiserad psykiatrisk vård redovisas fyradelområden. Redovisning av området ska ske i enlig-het med vad som beskrivits under specialiserad so-matisk vård.

Delområden inom Tandvård

Området Tandvård delas upp i fyra delområden:

Allmäntandvård vuxna

Här redovisas all tandvård som bedrivs på allmännatandvårdskliniker och som ges till personer från detkalenderår de fyller 20 år.

Landstingets tandvårdsstöd

Här redovisas uppsökande och nödvändig tandvårdsom ges till främst äldre och funktionshindrade somhar omfattande vård- och omsorgsbehov. Dessutom

Bilaga 1. Indelningsgrunder

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 199

Page 202: 7164 560 9

omfattas tandvård till personer med behov av sär -skilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdomsbe-handling.

Allmäntandvård barn och ungdomar

Här redovisas all tandvård inklusive förebyggande(ej specialisttandvård) som ges till personer upp till19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldigaatt erbjuda regelbunden tandvård till alla barn ochungdomar till och med 19 års ålder. Lagen ger lands-tingen möjlighet att träffa avtal med privata vårdgi-vare och så har skett i samtliga landsting.

Specialisttandvård

Här redovisas tandvård som till största delen utförsvid specialisttandkliniker. En viss del utförs även avprivatpraktiserande specialisttandläkare inom fram -förallt Stockholm, Malmö och Göteborg. Under spe -cialisttandvård redovisas exem pel vis tand reg lering,tandlossningssjukdomar, oral kirurgi och sjuk -hustandvård. Specialisttandvård omfattar insatsertill såväl barn och ungdomar som vuxna.

Delområden inom Övrig hälso- och sjukvård

Under övrig hälso- och sjukvård redovisas verksam-het/kostnader som inte ska relateras till vård tillfäl-le eller besök och som inte ska föras ut på den enskil-da patienten i kpp-system. Exempelvis redovisashär forskning och utveckling (fou) och folkhälso-frågor (kollektiv folkhälsovård).

Under området redovisas också social verksam-het samt insatser och stöd enligt lss. Området delasupp i sju delområden som presenteras och precise-ras nedan.

Ambulans- och sjuktransporter

Delområdet Ambulans- och sjuktransporter omfat-tar transporter till vårdenheter och mellan vården-heter. Under delområdet redovisas även permis-sionsresor.

Sjukresor

Med sjukresa avses resa enligt lag (1991:419) om re-sekostnadsersättning vid sjukresor inklusive sjukre-sor enligt samverkansavtal med kommu ner nas färd -tjänst, resor till dagsjukvård och dylikt.

Delområdet Sjukresor omfattar verksamhet vidbeställningscentraler och beställningsfunktion försjukresor, ersättning för sjukresor med egen bil,taxi, specialfordon, linjelagda sjukresor samt kollek-tivtrafik. Delområdet kan även omfatta anhörigre-sor och vissa övernattningskostnader. Här redovisasäven sjukresor för tandvård.

Permissionsresor, överflyttningsresor och liggan-de transporter omfattas inte. Dessa redovisas underdelområdet Ambulans- och sjuktransporter.

Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet

Habiliteringsinsatser förekommer inom olika delarav hälso- och sjukvården och ska redovisas underolika områden/delområden. Den särskilda habili-teringsverksamheten för barn, ungdom och/ ellervuxna kräver tvärvetenskapligt sammansatta perso-nella resurser och stora tekniska resurser/ hjälpme-del. Verksamheten ska beroende på vad som avsesredovisas på delområden inom områdena Speciali-serad somatisk vård, Primärvård och/ eller Övrighälso- och sjukvård.

Under området Specialiserad somatisk vård kanhabilitering förekomma under samtliga fyra delom-råden specialiserad somatisk mottagningsverksam-het, specialiserad somatisk dagsjukvård, specialise-rad somatisk hemsjukvård och specialiserad slutensomatisk vård.

Habiliteringsinsatser förekommer inom primär-vården och ska då redovisas under delområde Sjuk-gymnastik och arbetsterapi.

Under området Övrig hälso- och sjukvård, del om -råde Handikapp-/hjälpmedelsverk samhet ska verk -samheten vid hjälpmedelscentraler (hörcentraler,syncentraler, instrumentverkstäder etc) och orto -ped teknisk verksamhet redovisas liksom pedago-gisk hörselvård och tolkservice till döva, dövblindamed flera. Vidare ska hjälpmedel, med undantag förinkontinenshjälpmedel eller kropps burna hjälpme-del såsom pacemakers eller proteser, redovisas lik-som kostnader för personal som utprovar hjälpmed-len.

Under området Övrig hälso- och sjukvård, del -område Social verksamhet redovisas insatser såsområdgivning och annat personligt stöd enligt lss.

Bilaga 1. Indelningsgrunder

200 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 203: 7164 560 9

Social verksamhet

Staten ansvarar för tvångsvård enligt lvu (lagenmed särskilda bestämmelser om vård av unga) ochlvm (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Allsocial verksamhet i övrigt är ett kommunalt ansvar.Landstingen är på olika sätt delaktiga med exempel-vis medicinsk, psykiatrisk och även psykologiskkompetens inom alkoholist- och narkomanvård.

Under delområdet Social verksamhet redovisasäven landstingens insatser i form av rådgivning ochannat personligt stöd enligt lss.

Folkhälsofrågor

Genom folkhälsoarbete ska den enskilde individenshälsa främjas liksom hälsan för olika sociala grup-per. Folkhälsoarbetet omfattar dels medicinskt in-riktad analys av olika sjukdomars orsaker och före-byggande insatser inriktade på olika riskfaktorer,dels insatser för att främja sådana livsvillkor somgör att allt fler får möjlighet att göra hälsosammaval. Inom området redovisas också mammografiun-dersökningar och gynekologiska kontroller (cytolog -prover) till kallade utvalda grupper (screening).

Inom delområdet Folkhälsofrågor redovisas dendel av folkhälsoarbetet som avser kollektiva hälso-främjande insatser. Dessa insatser sker exempelvisvid samhällsmedicinska och socialmedicinska enhe-ter, bland annat genom kartläggningar över hälso-tillståndet samt utvärderingar och utbildningsinsat-ser inom folkhälsoområdet.

tv-information, framtagande av folkhälsorap-porter, kampanjer, och dylikt kan ses som exempelpå folkhälsoarbete som ska redovisas under delom-rådet Folkhälsofrågor.

Under folkhälsofrågor redovisas inte den sjuk-domsförebyggande folkhälsoverksamheten som be-drivs framförall inom primärvårdens ram och somriktar sig mot enskilda individer eller grupper av in-divider, exempelvis regelbundna hälsokontroller,rökavvänjningsgrupper, bantargrupper.

FoU avseende hälso- och sjukvård

Delområdet fou avseende hälso- och sjukvård om-fattar forskning och utveckling inom hälso- ochsjukvård.

Forskningen inom hälso- och sjukvård bedrivsframförall inom ramen för de medicinska fakulte-ternas verksamhet. Den kliniska forskningen vidundervisningssjukhusen är i princip statligt finansi-erad. Verksamheten är nära integrerad med pati-entvården, vilket innebär att det kan vara svårt attsärredovisa kostnader för fou. I avsaknad av exaktauppgifter kan antagandet göras att den totala fou-kostnaden motsvarar det statliga bidraget till fouför klinisk forskning samt eventuellt övrigt externtbidrag. Nettokostnaden för delområdet blir då nollkronor. Kostnaderna får brytas ut från berörda del-verksamheter med vissa schablonantaganden i av-vaktan på att mer exakta uppgifter kan erhållas.

Även fou-verksamhet som förekommer inomprimärvård och tandvård ska redovisas under del -området.

Kostnader för at-läkare och st-läkare ska interedovisas här, utan på aktuellt delområde under spe-cialiserad vård eller primärvård. Detta enligt den all-männa principen att kostnader och prestationer skakunna ställas mot varandra inom de olika delområ-dena.

Övrigt

Under delområdet Övrigt redovisas all verksamhetinom hälso- och sjukvård som inte redovisas underannat område/delområde.

Huvudområde Regional utveckling

Allmänt

Nedan ges definitioner och anvisningar för redovis-ning av huvudområdet Regional utveckling. Allmän-na principer kring redovisningen återfinns ovan.

All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på områden och delområdenpå ett enhetligt sätt oavsett driftform och organisa-tion.

Inga områden eller delområden finns för service-enheter eller gemensamma enheter. Kostnader förallmän service, fastighetsförvaltning etc ska i ställetpåföras den så kallade kärnverksamheten. Detta kanske via interndebitering och/eller fördelningsnyck-lar.

Bilaga 1. Indelningsgrunder

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 201

Page 204: 7164 560 9

De uppgifter som ska redovisas på mer aggregeradnivå per område är kostnader och intäkter samt in-vesteringar. Per delområde ska såväl prestationer(så långt möjligt) som kostnader och intäkter redo-visas.

I begreppet landsting nedan innefattas även Got-lands kommun.

Områden inom Regional utveckling

Under huvudområdet Regional utveckling redovisasfem områden som preciseras nedan:

Landstingets/regionens aktiviteter inom huvu-dområdet Regional utveckling sker ofta i nära sam-verkan med andra aktörer i regionen, med närings-liv, universitet, kommuner, myndigheter med flera.Gemensam finansiering är vanlig.

Utbildning

Landstingens/regionernas ansvar inom utbild nings -området har successivt minskat under de senasteåren.

Primärkommunerna är från och med 1 juli 1999huvudmän för gymnasieskolans omvårdnadspro-gram.

Landstingen/regionerna är huvudmän för natur-bruksgymnasier och för 30 procent av landets folk-högskolor. Huvudmannaskapet för vårdhögskolor-na övergick 1 januari 2002 till staten.

Kultur

Landstinget/regionen har ansvar för kulturverk-samheten på länsnivå. Här ingår bland annat verk-samhet vid länsteatrar, länsbibliotek och länsmuse-er. Bidrag ges till bildningsförbund och föreningslivpå länsnivå.

Trafik och infrastruktur

Landsting/regioner ansvarar tillsammans medkom munerna för kollektivtrafiken i länet genomsärskilda länstrafikbolag. Undantag från denna re-gel finns. Exempelvis är Stockholms läns landstingoch Region Skåne ensamma ansvariga för läns -trafiken i sina län.

Landstinget/regionen ger bidrag till infra struk -turinvesteringar, exempelvis tele- och datakommu-nikationer och vägbyggen.

Allmän regional utveckling

Under området Allmän regional utveckling redovi-sas landstingets/regionens externa miljöarbete, ex-empelvis bidrag till fonder, stöd till miljöcentra ochutdelning av externa miljöpriser. Vidare redovisasbidrag till stiftelser av typen Skärgårdsstiftelsen,Upplandsstiftelsen samt bidrag till olika typer avvattenvårdsförbund etc.

Politisk verksamhet avseende regional utveckling

Den politiska verksamheten liksom de delar av dencentrala tjänstemannaorganisationen som har ka-raktär av ”infrastruktur” i organisationen, exempel-vis beställarorganisationer av olika slag, ska redovi-sas som ett eget område under huvudområdet Regi-onal utveckling. Ett motsvarande område finns äveninom huvudområdet Hälso- och sjukvård. Kostna-derna för politisk verksamhet bör belasta såväl verk-samhet i egen regi som upphandlad privat verksam-het.

Under politisk verksamhet redovisas lands tings -fullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämnd ernasmöten och konferenser samt landstingens revisorer.Området omfattar vidare bland annat bidrag till po-litiska partier och till Sveriges Kommuner ochLandsting.Förtydligande: Kostnader för administration knutentill politiska ledningsfunktionen. Kostnader för per-sonal som till huvudsaklig del arbetar direkt motlandstingets/regionens politiker, som politisk sek -reterare. (Obs. inte sammanträdesadministration,nämndsekreterare och dylikt.)

Politisk verksamhet som inte direkt kan hänförastill huvudområdet Regional utveckling respektiveHälso- och sjukvård kan exempelvis fördelas i pro-portion till antalet anställda eller i proportion tillnettokostnader för respektive huvudområde.

Under området Politisk verksamhet avseende re-gional utveckling redovisas också utbildnings-nämnd, kulturnämnd och motsvarande.

Inga delområden redovisas under området.

Delområden inom Utbildning

Under området Utbildning ska landstingets/regio-nens samtliga kostnader/intäkter för utbildning re-

Bilaga 1. Indelningsgrunder

202 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 205: 7164 560 9

dovisas oavsett om verksamheten drivs i egen regi,om verksamheten upphandlas eller om bidrag ges.

Utbildning av elever hos andra huvudmän (kost-nader i form av så kallade interkommunala ersätt-ningar), uppdragsutbildning, utbildnings projekt in -om eller utanför landstinget/regionen och bidrag tillutbildningsverksamhet redovisas på respektive de-lområde.

Utbildning som riktar sig till egen personal i formav fortbildning/vidareutbildning (exempelvis vida-reutbildning av vårdpersonal) redovisas inte underområdet Utbildning.

Fyra delområden redovisas under utbildning. Depresenteras och preciseras nedan.

Folkhögskoleverksamhet

Under delområdet Folkhögskoleverksamhet redovi-sas verksamhet vid landstingets/regionens egna fol-khögskolor, bidrag till rörelsedrivna folkhögskolormed mera.

Högskoleverksamhet

Under delområdet Högskoleverksamhet redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter förutbildning som bedrivs på högskola/universitetoberoende av inriktning på undervisningen. Huvud-mannaskapet för vårdhögskolorna övergick den 1 ja-nuari 2002 till staten.

Gymnasieverksamhet

Under delområdet Gymnasieverksamhet redovisasutbildning på gymnasienivå. Kostnader/in täk ter föruppdragsutbildning, utbildning inom kvalificeradyrkesutbildning (ky) samt Komvux ska ingå i redo-visningen.

Kostnader för utbildning av elever hos andra hu-vudmän liksom stöd riktat mot gymnasieutbildningredovisas.

Övrig utbildningsverksamhet

Under delområdet Övrig utbildning redovisas exem-pelvis stöd till projekt med anknytning till utbild-ningsområdet som inte kan hänföras till hög skolor,gymnasieskolor eller folkhögskolor.

Bidrag till studieförbund ska inte redovisas underområdet Utbildning utan föras till området Kultur,delområdet Övrig kultur.

Under området Övrig utbildningsverksamhet re-dovisas inte heller forskning och utveckling (fou).Denna verksamhet förs i stället till ett eget delområ-de fou avseende regional utveckling. (Ett motsva-rande delområde för forskning och utveckling finnsockså inom huvudområdet Hälso- och sjukvård.)

Delområden under Kultur

Under området Kultur redovisas tre delområden en-ligt nedan.

Den verksamhet som avser kultur och som är di-rekt riktad till landstingets/regionens egen personaleller till patienter ska inte redovisas här.

Teater- och musikverksamhet

Under delområdet Teater- och musikverksamhetredovisas bland annat uppgifter om länsteatrar ochlänsmusik samt den verksamhet som bedrivs avlänskonsulenter inom teater och dans. Vidare redo-visas stöd till länsteaterföreningar och musikprodu-center samt andra arrangörsbidrag. Stöd till projektoch fria grupper med anknytning till teater-, dans-eller musikverksamhet ska också redovisas här.

Museiverksamhet

Inom delområdet Museiverksamhet redovisasbland annat länsmuseer i egen regi, bidrag till pro-jekt med museal anknytning och kulturmiljövård.

Övrig kulturverksamhet

Under delområdet Övrig kulturverksamhet redovi-sas bland annat verksamhet med anknytning till bib-liotek och litteratur, exempelvis länsbibliotek ochfolkbibliotek. Vidare redovisas kostnader inom om-rådena bild, form, design och hem slöjd samt bidragtill studieförbund.

Sjukhusbibliotek ska inte redovisas här.

Delområden under Trafik och infrastruktur

Inom området Trafik och infrastruktur redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter förtrafik och infrastruktur. Två delområden redovisas.

Bilaga 1. Indelningsgrunder

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 203

Page 206: 7164 560 9

Resor för landstingets egen personal eller patienterredovisas inte.

Trafik

Under delområdet Trafik redovisas anslag/stöd tilltrafikbolag samt bidrag till annan form av per-sontransporter, såsom järnvägstrafik, flygtrafik, fär-jetrafik samt stöd till olika former av godstranspor-ter. Kostnader för planering av trafik ska också redo-visas under delområdet Trafik.

Kostnader för sjukresor, ambulans- och sjuk-transporter redovisas inte här, utan ska redovisassom egna delområden under Övrig hälso- ochsjukvård. Inte heller ska kostnader för resor förlandstingets egen personal redovisas under del -området Trafik.

Infrastruktur

Under delområdet Infrastruktur ska bidrag till in-frastrukturinvesteringar, exempelvis tele- och da ta -kommunikationer, byggande av vägar, broar, järnvä-gar med mera redovisas. Planering inom områdetinfrastruktur ska också redovisas.

Landstingets interna it-kostnader redovisas inteunder delområdet.

Delområden under Allmän regional utveckling

Under området Allmän regional utveckling redovi-sas landstingets/regionens kostnader och intäkterför regional utveckling med uppdelning på fem del -områden som presenteras nedan.

Näringsliv och turism

Inom delområdet Näringsliv och turism redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter förnäringslivs- och turisminriktade åtgärder.

Till detta område räknas exempelvis driftbidragtill almi Företagspartner ab samt uppdrags- ochprojektbidrag till almi. Vidare redovisas bidrag tillregionala samverkansorgan samt stiftelser och bo-lag för regional marknadsföring/näringslivsstöd.Som exempel på detta kan nämnas UtvecklingsrådetÖrebro, Mälardalsrådet och Ideons Industripark ab.

Bidrag till regionala turistorganisationer, oavsettägandeform, redovisas här liksom stöd till närings-livsutveckling (exempelvis centrumbildningar) och

utveckling av turism (marknadsföring, projektbi-drag med mera).

Utbetalning av borgensåtaganden för företag re-dovisas också under delområdet Näringsliv och tu-rism.

Interregional och internationell samverkan

Under delområdet Interregional och internationellsamverkan redovisas verksamhet som avser läns- el-ler landsöverskridande samarbete av allmän karak-tär. Avser samverkan ett specifikt delområde ska,oavsett samverkanspartners, verksamheten hän-föras till berört område (exempelvis ska ett projektinom tandvården med internationella partners hän-föras till kostnader för att bedriva tandvård). Verk-samheter som är av ren biståndskaraktär, det villsäga stöd som ej i första hand avser att gagna lands-tingets/regionens egen verksamhet, redovisas här.

Till området hör kostnader för deltagande i inter-regionala och internationella konferenser och mö-ten av allmän karaktär och som inte kan hänföras tillnågot sakområde.

Medlemsavgifter och kostnader för deltagande iorganisationer för interregional och internationellsamverkan av allmän karaktär (exempelvis Assem-bly of European Regions eller bsssc) ska redovisashär.

Här redovisas kostnader för bevakningskontor iBryssel samt tillhörande hemmaorganisation.

Vidare ska kostnader för vänlänsprojekt och öv-rigt internationellt samarbete av allmän karaktärredovisas under delområdet.

Lokal utveckling

Under delområdet Lokal utveckling redovisas lands -tingets kostnader för bland annat stöd till landsbygds -utveckling och byautvecklingsgrupper. Här redovi-sas även annat stöd avseende lokal utveckling, ex -em pelvis samverkansgrupper och erfarenhetsgrup-per inom detta område.

Vidare redovisas allmänt stöd till social ekonomi.(Stöd till social ekonomi inom ett sakområde såsomnäringslivs- eller kulturområdet ska redovisas inomsakområdet.)

Bilaga 1. Indelningsgrunder

204 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 207: 7164 560 9

FoU avseende regional utveckling

Under delområdet fou avseende regional utveck-ling redovisas kostnader och intäkter inom exem-pelvis områdena kultur, miljö, näringsliv och kom -munikation. Forskning inom hälso- och sjuk vårdska redovisas under motsvarande delområde inomhälso- och sjukvårdsområdet.Under delområdet ska exempelvis bidrag till forsk-ningsstiftelser och motsvarande som arbetar medregionala utvecklingsfrågor redovisas. Bidrag till stif -telser/motsvarande för samverkan mellan forsk-ning och samhälle ska också redovisas.

Övrig allmän regional utveckling

Under Övrig allmän regional utveckling redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter somavser regional utveckling och som ej specificeratsunder något av de ovanstående delområdena.

Till detta område hör kostnader för landsting-ets/regionens externa miljöarbete, exempelvis fon-der, stöd till miljöcentra och utdelning av externamiljöpriser.

Till området hör också kostnader avseende arbet-smarknadsåtgärder. Kostnader som exempelvis ärförknippade med avveckling av landstingets egenpersonal ingår ej. Dessa kostnader ska belasta berörtdelområde.

Bilaga 1. Indelningsgrunder

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 205

Page 208: 7164 560 9

Bilaga 1. Indelningsgrunder

206 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Översiktsschema för L-Bas 2005

1 Tillgångar

10 Immateriella tillgångar

11 Mark o byggnader

12 Maskiner o inventarier

13 Finansiella anläggnings-tillgångar

14 Förråd m.m.

15 Kundfordringar

16 Övriga kortfristiga ford-ri ngar

17 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter

18 Kortfristiga placeringar

19 Kassa o bank

2 Skulder och eget kapital

20 Eget kapital

21

22 Avsättningar

23 Långfristiga skulder

24 Kortfristiga skulder till leverantörer

25

26 Moms o särskilda punktskatter

27 Personalens skatt, avgifter o löneavdrag

28 Övriga kortfristiga skulder

29 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter

3 Verksamhetens intäkter

30 Patientavgifter o andra avgifter

31 Försäljning av hälso- o sjukvård, exkl. tandvård

32 Försäljning av tandvård

33 Försäljning av regional utveckling

34

35 Försäljning av medicin-ska tjänster

36 Försäljning av andra tjänster

37 Försäljning av material o varor

38 Erhållna bidrag

39 Övriga intäkter

4 Kostnader för personal o förtroednevalda

40 Lön arbetad tid

41 Lön ej arbetad tid

42

43 Kostnadsersättningar o naturaförmåner

44 Pensionskostnader

45 Sociala o andra avgifterenligt lag o avtal

46 Övriga personalkostnader

47

48

49

5 Kostnader för köpt verk-samhet, inköp av mate-rial o varor samt bidrag

50 Köp av verksamhet

51 d:o

52 d:o

53 d:o

54 d:o

55 Verksamhetsanknutna tjänster

56 Läkemedel, sjukvårdsarti-klar o medicinskt material

57 Material o varor

58 Lämnade bidrag

59

6 Övriga verksamhets-kostnader

60 Lokal- o fastighets-kostnader

61

62 Hyra/leasing av anlägg-ningstillgångar

63 Energi m.m.

64 Förbrukningsinventarier oförbrukningsmateriel

65 Reparation o underhåll

66 Kostnader för transport-medel

67 Transporter o frakter

68 Resekostnader

69 Information o pr

7 Övriga verksamhets-kostnader

70 Representaton o övriga försäljningskostnader

71

72 Tele- o it-kommunikationsamt postbefordran

73 Försäkringsavgifter o övriga riskkostnader

74

75 Övriga tjänster

76 Övriga kostnader

77 Nedskrivningar o återfö-ring av nedskrivningar

78 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar

79 Avskrivningar

8 Intäkter o kostnader utanför verksamhets-resultatet

80 Skatteintäkter

81

82 Bidrag fr utjämningen ogenerella statliga bidrag

83 Avgifter till utjämningen

84 Finansiella intäkter

85 Finansiella kostnader

86

87 Extraordinära intäkter

88 Extraordinära kostnader

89 Årets resultat

Page 209: 7164 560 9

Landsting/region/kommun

AB Stockholms läns landsting *C Landstinget i Uppsala län *D Landstinget SörmlandE Landstinget i Östergötland *F Landstinget i Jönköpings länG Landstinget KronobergH Landstinget i Kalmar länK Landstinget BlekingeSKÅNE Region Skåne *N Landstinget HallandVGREG Västra Götalandsregionen *S Landstinget i VärmlandT Örebro läns landsting *U Landstinget VästmanlandW Landstinget DalarnaX Landstinget GävleborgY Landstinget VästernorrlandZ Jämtlands läns landstingAC Västerbottens läns landsting *BD Norrbottens läns landstingI Gotlands kommun

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 207

* Huvudmän som har regionsjukhus.

BILAGA2Definitioner och använda begrepp

Page 210: 7164 560 9

Medicinska huvudgrupper, grupper och undergrupper inom hälso- och sjukvård

Huvudgrupp Grupper Undergrupper

Medicinsk korttidsvård Invärtes medicin InternmedicinÖvriga invärtes specialiteterinkl allergologi

endokrinologigastroenterologihjärtsjukvårdlungmedicinreumatologinjurmedicinyrkesmedicin

NeurologiMedicinsk rehabiliteringHabiliteringInfektionssjukvårdBarnmedicinHud- och könssjukvårdTumörsjukvårdÖvrig medicinsk korttidsvård

Kirurgisk korttidsvård Kirurgi Allmän kirurgiOrtopedisk kirurgUrologisk kirurgiBarnkirurgiÖvriga kirurgiska specialiteterinkl neurokirurgi

thoraxkirurgiplastikkirurgihandkirurgitransplantationskirurgi

GynekologiFörlossningsvårdÖgonsjukvårdÖron-, näs- och halssjukvårdÖvrig kirurgisk korttidsvård

Ofördelad korttidsvårdGeriatrisk vård Geriatrik/geriatrisk rehabiliteringPsykiatrisk vård Allmän psykiatri

Barn- och ungdomspsykiatriRättspsykiatri

Övrigt Allmän vårdLättvårdAkutmottagning *Intagningsavdelning *Ej klinikfördelad intensivvårdSmärtlindringÖvrig vård

Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp

208 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

* Om redovisning ej sker under annat område.

Page 211: 7164 560 9

Använda begrepp och definitioner

Sluten vård

Definition

Hälso- och sjukvård när den ges till patient inskri-ven vid vårdenhet.

Anmärkning

Vård eller observation på intagningsavdelning hän-förs till sluten vård.

Öppen vård

Definition

Hälso- och sjukvård som inte är sluten vård ellerhemsjukvård.

Anmärkning

Vård eller observation på intagningsavdelning hän-förs till sluten vård.

Hemsjukvård

Definition

Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad el-ler motsvarande och där ansvaret för de medicinskaåtgärderna är sammanhängande över tiden.

Regelverk

Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och om-sorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärtsom särskilt boende samt i daglig verksamhet ochdagverksamhet. Skilj från öppen vård.

Landstingsfinansierad vård

Egenproducerad verksamhet och verksamhet somköpts av annan vårdgivare. Se nedan.

Egen produktion

Egenproducerad verksamhet, det vill säga förvalt-ning och landstings-/regionägt bolag.

Annan vårdgivare

Verksamhet producerad av annan vårdgivare, detvill säga privata företag, stiftelser, personalkoopera-tiv, vårdgivare med vårdavtal eller med ersättningenligt nationell taxa etc. Här redovisas ej annatlandsting/annan region.

Öppenvårdsbesök

Definition

Vårdkontakt inom öppen vård som innebär person-ligt möte mellan patient och hälso- och sjukvård-spersonal.

Anmärkning

Det finns flera olika slag av besök. En indelning kantill exempel göras efter vilken hälso- och sjukvård-spersonal som patienten möter: läkare, distrikts -sköterska, dietist, sjukgymnast etc. (Besök inom me-dicinsk service ingår ej.)

I den nationella statistiken ska endast öppen-vårdsbesök som dokumenterats i patientens journalredovisas.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 209

Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp

Andra indelningar inom hälso- och sjukvård

Begrepp Består av följande huvudgrupper/grupper

Specialiserad somatisk vård Medicinsk korttidsvårdKirurgisk korttidsvårdOfördelad korttidsvårdGeriatrisk vårdÖvrigt

Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk vårdSpecialiserad vård Specialiserad somatisk vård

Specialiserad psykiatrisk vård

Page 212: 7164 560 9

Läkarbesök

Definition

Vårdkontakt inom öppen vård som innebär person-ligt möte mellan patient och läkare.

Anmärkning

Besöken ska ha dokumenterats i journal.

Dagsjukvårdsbesök

Definition

Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver.

Anmärkning

Exempel på dagsjukvård är dialysbehandlingar ochbehandlingar av cytostatikapatienter.

Dagsjukvårdsbesök redovisas som ett besök obe-roende av vilken/vilka kategori/er hälso- och sjuk -vårdspersonal som medverkar i vården/be hand -lingen av patienten (redovisas antingen som ett be-sök med läkarmedverkan eller utan lä kar med ver -kan).

Hemsjukvårdsbesök

Definition

Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär per-sonligt möte mellan patient och hälso- ochsjukvårdspersonal.

Anmärkning

Skilj från hembesök som hänförs till öppen vård.I den nationella statistiken räknas endast hem-

sjukvårdsbesök som har dokumenterats i patien-tens journal.

Telefonkontakt

Definition

Vårdkontakt per telefon.

Anmärkning

Telefonkontakt ska ha dokumenterats i journal.De telefonkontakter som ska redovisas är av den

art att de ”ersätter ett besök” ( journalförda).

Redovisningen ska omfatta såväl telefonkontakterdär hälso- och sjukvårdspersonal kommunicerarmed patienten via telefon som telefonkontakter därhälso- och sjukvårdspersonal kommunicerar om pa-tienten via telefon med till exempel närstående, för-älder eller hemtjänstpersonal.

Telefonkontakt som enbart avser tidbokning skainte ingå i redovisningen.

Vårdcentraler

Definition

Vårdenhet med mottagningsverksamhet inomlands tingets primärvård.

Anmärkning

Med vårdcentral avses här anläggning för öppen häl-so- och sjukvård i primärvården som omfattar flersamordnade vårdaktiviteter än läkarvård, till exem-pel sjuksköterskemottagning.

Vårdtillfälle

Definition

Vårdkontakt i sluten vård.

Regelverk

Vårdtillfället angränsas av in- och utskrivning till/från ett medicinskt verksamhetsområde (kli nik/ basenhet/motsvarande).

Anmärkning

Vårdtillfället avgränsas utifrån Socialstyrelsens årli-ga förteckning över sjukhus och medicinska verk-samhetsområden.

Vårdplats

Definition

Bäddplats på vårdenhet som ställts till förfogande isluten vård (kan även vara kuvös eller annan bäddsom speciellt utformats med hänsyn till vården).

Anmärkning

En intensivvårdsplats eller en intagningsplats som interäknas som teknisk plats är att betrakta som vårdp-lats.

Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp

210 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 213: 7164 560 9

Fastställd vårdplats

Definition

Vårdplats som fastställts av huvudman för viss vård -enhet.

Anmärkning

Fastställd vårdplats är avsedd att normalt stå tillkontinuerligt förfogande.

Disponibel vårdplats

Definition

Fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläg-gas.

Anmärkning

Beläggning beräknas som antal belagda vård platserdividerat med antal disponibla vård platser uttryckti procent.

Genomsnittligt disponibla vårdplatser

Med genomsnittligt antal disponibla (beläggnings-bara) vårdplatser avses det antal vårdplatser somgenomsnittligt under året varit tillgängliga medhänsyn tagen till neddragningar, semesterstäng-ningar, 5-dygnsvård med mera.

Teknisk plats

Definition

Bäddplats som patient tillfälligt disponerar.

Regelverk

Intensivvårdsplats och intagningsplats räknas somteknisk plats när den tilldelas patient samtidigt sompatienten disponerar en vårdplats.

Anmärkning

Förlossningsplats och uppvakningsplats är exempelpå teknisk plats.

Patienthotell

Det genomsnittliga antalet platser vid patienthotellsom under året utnyttjats för patienter som skrivitsut från sluten vård. Exempelvis patienter som intelängre bedöms behöva den specialiserade vårdensinsatser men ändå bör kvarstanna under viss tid förobservation.

Patient (tandvården)

Antalet patienter (individer) ska redovisas. Sammaperson kan finnas som patient inom fler delområ-den.

Elevveckor/studerandeveckor

Antalet elever/studerande i en kurs multipli ceratmed den del av kursen som faller inom kalenderåret.Elevveckor/studerandeveckor för flera kurser er-hålles genom att summera antalet elevveckor förvarje kurs.

Använda kostnadsbegrepp

Bruttokostnader

Samtliga kostnader på driftbudgeten, det vill sägasamtliga kostnader för den löpande verksamheten.(Förutom en driftbudget finns en investe rings bud -get, som avser utgifter som berör an lägg nings till -gångar utom långfristiga fordringar.) Både externaoch interna (beräknade) kostnader ingår.

Om begreppet bruttokostnader används kommervissa kostnader att dubbelräknas. Vid en sum meringav bruttokostnader för flera verksamhetsområdeninom ett landsting dubbelräknas kostnader genomatt tjänster mellan verksamhetsområden inomlandstinget bokförs dels som en extern kostnad avdet levererande verksamhetsområdet, dels som enintern kostnad av det köpande verksamhetsområ-det. (Det levererande verksamhetsområdet tar ävenupp en motsvarande intern intäkt.)

En ytterligare form av dubbelföring av kostnaderuppstår om kostnader för flera eller alla huvudmänsummeras. Resultatet blir att kostnader för tjänstermellan huvudmännen dubbelräknas. En kostnaduppstår både för den säljande och den köpande hu-vudmannen.

Externa kostnader

Bruttokostnader exklusive interna kostnader. An-vänds detta begrepp kommer bland annat internaräntor på fastigheter och inventarier att uteslutas.

Nettokostnad

Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäk-ter. Med detta avses den kostnad som landstingen

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 211

Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp

Page 214: 7164 560 9

ska finansiera med skatter, generella statsbidrag ochfinansnetto. Det innebär att kostnader för verksam-het som landstinget har producerat till andra än denegna befolkningen samt patientavgifter har räknatsav.

Utgifter

Kostnader på driftbudgeten samt investerings ut -gifter.

Produktionskostnad

Produktionskostnad inkluderar i motsats till net to -kostnad kostnader för såld verksamhet.

Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp

212 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Page 215: 7164 560 9
Page 216: 7164 560 9

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Sveriges Kommuner och Landsting publicerar årligen stati stik rap porter meduppgifter om verksamhet och ekonomi i lands tingen, regionerna och Got -lands kommun. I denna rapport redovisas statistik avseende 2009.

Såväl prestationer som kostnader redovisas för ett stort antal delområdeninom primärvård, specialiserad vård, tandvård etc. Målet är att kostnader ochpresta tioner ska kunna analyseras tillsammans.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 kan laddas nedfrån vår Publikationswebb, via Sveriges Kommuner och Lands tings webb -plats: www.skl.se.

Ladda ned på www.skl.se/publikationer ISBN 978-91-7164-560-9

ISSN 1652-6937

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00

www.skl.se