åh, så instagrannt!Hitta rätt bland appar, och minns din studenttid genom fint filter! Sid 22-24

de svindyra sidornaSå dyr är kurslitteraturen – och därför fruktar förlagen din läsplatta. Sid 14-17

önskevräkningenEn teknikalitet ligger emellan studenter och 100 bostäder. Sid 6-7

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 7 2012

du och jag, jimmieI de upplystas gemenskap tror vi gärna att högskolepoängen skiljer oss från de vi inte gillar. Varför är vi rädda för att inse att det var just här allt började? Sid 36-37

s 1.indd 1 12-09-24 07.38.30

ledare

KALMAR Kaggensgatan 27Tel 0480-281 80Vardagar 10 – 18.30Lördagar 11 – 15

MacBook AirNu är den ännu snabbare än den ser ut.

Den optimala bärbara vardagsdatorn har blivit bättre än någonsin. Nu har MacBook Air de senaste Intel-processorerna, snabbare grafik, snabbare flashlagring och FaceTime-HD-kamera i 720p-format. Allt förpackat i en otroligt tunn och lätt bärbar dator.

Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller.

RABATT TILL LÄRARE & STUDENTER

PÅ ALLA DATORER

Gilla oss på Facebook! www.facebook.com/kullanderjansson

Kullander Jansson AB - www.kullanderjansson.se MALMÖFridhemstorget 1Tel 040 -10 08 30 Vardagar 10 – 18.30Lördagar 11 – 15

HELSINGBORG Kullagatan 57Tel 042-32 40 30 Vardagar 10 – 18.30Lördagar 11 – 15Söndagar 12 – 16

halvs_lundagard_mba_aug12.indd 1 2012-09-17 20.25

ICA Student

Ingen ska behöva leva på nudlar. Därför får du som ICA-student bra rabatter på mat, ett bankkort utan kostnad och billigare försäkring. Plus rabatt på böcker. Och träning. Och dubbel bonus på ICA. Och… Helt enkelt bättre villkor för dig som pluggar.

Så är du mellan 18 och 30 år och läser vidare efter gymnasiet? Ansök och läs mer på ICA.se/student eller Facebook. 100 spänn väntar redan på kortet när du får det.

ICA Student – bättre mat, bank och försäkring.

Ansök nu!Få 100:- på kortet!

Nej till nudlar!

Aug_Sundsv_Studenttidning_ICAStudent_Skolstart_193x125_REKMLF1097.indd 1 2012-08-08 13.29

s 2-3.indd 1 12-09-24 06.40.06

Redigering: Max Jedeur-Palmgren lundagård nr 7 2012 3

ledareen full pudelPå sidan 45 kan du läsa en debattör som reagerat på Göteborgs nations tidning. I och för sig med rätta, hon är inte den enda som hajat till på den taktlöshet som Göteborgs redaktörer har uppvisat. Men denna nättidning hade man kunnat avfärda som ytterligare en halvun-ken plumphet som tyvärr inte är ovanlig i denna stad.Men ännu mer anmärk-ningsvärt är faktiskt nationens rektion på reaktionen. En full pudel med alla benen rakt upp i vädret. På något sätt känns det inte helt ärligt. Jag menar, deras tidnings innehåll kan knappast ha varit en överaskning för ledningen. mjp

hatar du också lundagård?Då är du inte ensam. Men vi gillar dig. Gnäll, gorma eller tipsa och smickra oss på Lundagard.se. Eller kom förbi på en kopp kaffe i AF-borgen! Vi sitter på fjärde våningen i det runda tornet. iö

what's wrong with the reception?

you have probably heard about the international uni-versity of Lund, Sweden. The university with all the slogans and commercial messages to brand Swedish education abroad. But when you start to scratch the sur-face, maybe it doesn't look as inviting.

one known example is the tough residence permit rules sometimes forcing students to travel to other continents just to send their application forms. Other examples in-clude the refusal to allow Iranian students to open bank ac-counts based solely on their nationality, and the view that scholarships awarded to top-class students from developing countries are considered part of our government's charity projects. With this in mind it is hard not to marvel on how we treat international students wanting to join Swedish uni-versities.

some of my closest friends are international master stu-dents. Closing in to their degrees, they have naturally been wanting to stay. But they face a tough road to do so with their residence permits closed down quickly after the con-clusion of their studies. So, some have solved their situation through complex social relations, pretending to be "sambos" to friends, while others have been forced to leave their dreams behind, disappointed. Very few manage, by increasing their chances working like slaves at some part-time job during their full-time studies to even get a chance of a full time job and a working permit the day they graduate. The job and the salary above 13 000 kronor is what you need to get a permit.

And with language and cul-tural barriers, this gets even more difficult.

so what's the reason behind all this fuss? Some leads on the restrictive po-litics could be found in a report from the Swedish Migration Board in 2005. The report reveals suspici-

ons that more than one in four incoming students were not coming here for their studies, but rather to search for jobs un-der false pretences. Therefore, stricter control was promoted, and thicker layers of laws were implemented.

so maybe the barbed wire bureaucracy has become too thick? In 2006 a commission (SOU 2006:87) already suppor-ted a change in the law to give students, who finished their studies, a chance to stay longer. But nothing has happened, yet however in 2011 another commission (SOU 2011:28) sug-gested that the students would be given a six months stay, so they would have a better chance to establish themselves.

but still. this is not the best reception party you could ask for. And I'm afraid that a lot of these stories are left unheard. That is why we want to bring this forward to those involved at our international university. This is also the reason we en-gage translators, Swedish students and international students to participate at Lundagard.net

Do you want to join the telling of the story about the international Lund? Welcome.

jacob hederos webbredaktör

"And I am af-raid that a lot of these stories are left un-heard"

lundagård nr 7 2012

Why put up barbed wire bureaucracy in front of those who want to parti-cipate in our educational society?

obs! fixa redaktionsrutan!annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se

tidningen lundagård gavs för första gången ut 1920 och är sveriges äldsta studenttidning. tidningen ägs av lunds universitets studentkårer och når alla ca 40 000 studenter och anställda vid lunds universitet nio

gånger per år. lundagård är redaktionellt obunden lus. redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palm-gren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.seBildchef: Henrik Larssonredaktion Jonas Jacobson, Henrik Lars-son, Carl-Johan Kullving, Ellen Paulsson,

Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg.

Medarbetare i detta nummer: Tove Kluge, Q, Linus Edenwall, Fredrik Toreblad, Virve Ivarsson, Jens Hunt, Kiia Valavaara, Bengt Pettersson, Anni Tuikka, Kenneth Carlsson, Mette Mjöberg-Tegnander, Tor Gasslander, Stina Linde, Hedvig Areskoug, Kristine Soldal, Martin Sjöström, Sofia Jarl. Emma Andersson, Anna Winberg von Friesen, Philip Stålhandske, Maria Rosénomslag Anni Tuikkakattlogotyp Alfred Gunnarssonpreumeration 170 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 135 kronor. För ut-landsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. adressändring Hos din nation eller kår.

tryck V-tab. pressläggning 24 september.deadline nr 8/2012 12 oktober. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i student press in europe. ts-kontrollerad upplaga 40 000.kontakt adress Sandgatan 2, 223 50 Lundtelefon 046-14 40 20 e-post lundagard@lundagard.se nätupplaga lundagard.se och lundagard.net

därför får du lundagård Alla studenter och anställda får tid-ningen efter beslut av Lunds univer-sitets studentkårer respektive Lunds universitet.

därför får du inte lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnum-mer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

om du gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tid-ning levererad.

tswww.ts.se

"Vad då framtiden?"Lundagård möter studenterna i krisens Grekland. Sid 18-19

"...med barn och världskrig ur vägen."

...kunde studenterna äntligen fokusera på plugget. Sid 10

"En bra grej vore att inte lämna ut extentor"

Aktuell: Mats Alvarsson. Sid 11

"Nu har en ny stjärna glidit upp på den sexistiska himlen."Debatt: Kritik mot Göteborgs nationstidning. Sid 44-45

KALMAR Kaggensgatan 27Tel 0480-281 80Vardagar 10 – 18.30Lördagar 11 – 15

MacBook AirNu är den ännu snabbare än den ser ut.

Den optimala bärbara vardagsdatorn har blivit bättre än någonsin. Nu har MacBook Air de senaste Intel-processorerna, snabbare grafik, snabbare flashlagring och FaceTime-HD-kamera i 720p-format. Allt förpackat i en otroligt tunn och lätt bärbar dator.

Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller.

RABATT TILL LÄRARE & STUDENTER

PÅ ALLA DATORER

Gilla oss på Facebook! www.facebook.com/kullanderjansson

Kullander Jansson AB - www.kullanderjansson.se MALMÖFridhemstorget 1Tel 040 -10 08 30 Vardagar 10 – 18.30Lördagar 11 – 15

HELSINGBORG Kullagatan 57Tel 042-32 40 30 Vardagar 10 – 18.30Lördagar 11 – 15Söndagar 12 – 16

halvs_lundagard_mba_aug12.indd 1 2012-09-17 20.25

"De sista spåren som fanns tog slut vid Bantorget"Mordet på studenten Niklas Elmberg 1991, förbryllar fortfarande Sid 20-21

s 2-3.indd 2 12-09-24 07.17.05

12-09-03

”Det är ju i och för sig glädjande.”

När terminen startades blev tillströmningen till medlems-registeringen på kårer och nationer så hög att syste-met överbelastades, säger registreringsansvarige Björn Johansson. 12-09-07 tummen uppSå blev beskedet från kom-munstyrelsen till förslaget

om att på test införa stu-dentmedarbetare i Lunds kommun. Nu väntar full-mäktiges beslut.

12-09-12 max Iv med mIndre problemFinansieringsproblemen för Lunds universitets upp-drag att hålla den framtida forskningsanläggningen i drift blev lättare efter regeringens beslut att till-skjuta medel. Läs mer om höstbudgeten på sida 8.

12-09-12

"Det är ju inte bra."Trots att kår och nations-obligatoriet avskaffades vid Lunds universitet för två år sedan uppmanade Sociologiska institutio-nen studenter att gå med i kåren för att kunna skriva tentor. Studierek-torn Axel Fredholm be-klagade det inträffade.

12-09-18 dIna gran-skare underkännsMetoden som Högskole-verket har fått i uppdrag av regeringen att använda för att granska din utbildning håller inte europeisk stan-dard. Detta enligt samar-betsorganisationen ENQA.

12-09-18

20...förlorade pilotutbild-

ningsplatser drabbar trafik-flyghögskolan under LTH.

Redigering: Jacob Hederos4 lundagård nr 7 2012

detta har hänt läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

nyheter från lundagard.se

12-08-25 1. Nationsklubbspulsen

12-09-19 2. Norrlands – en annorlunda nation

12-09-16 3. Så var #regattan12

12-08-274. I jakt på den allsmäktige

12-09-19 5. Djurkonsumtion med tom retorik

foto

: jjens hunt

nyheter från www.lundagard.se

webbtoppen

12-09-11 så rensas en sjöHundratals studenter samlades till draggningen, som är en del i upptrappningen inför Regattan, avslutningen på den fem veckor långa nollningen på LTH.

s 4-5 webb nr7.indd 1 12-09-24 06.23.28

12-09-19 nya nationsutmanareDe vill inte starta en na-tion på riktigt genom att ansöka till regeringen, men de har valt att starta upp en sedan länge avsom-nad nation – Norrlands. – Vi ville göra något eget, bredda utbudet och tänka annorlunda angående vad en nation egentligen är, sä-ger en av arrangörerna, Ar-wid Littmarck.

12-19-20

”Det blir dansant med energi och spelglädje.”

Det utlovar ordföranden Rebecka Nestlog att repe-toaren bjuder på när student-spelmanslaget Lustspel ger sig in i VM den 12-13 oktober i Linköping.

12-09-20 dan parks dom står fastEfter överklagande från både försvar och åklagare valde hovrätten att stå fast vid för-talsdomen mot Dan Parks affischering som följde efter "Slavauktionen".

"Välkommen till ditt kulturella vattenhål."Lundagård sparkar igång kul-turbloggen till höstmörkret.

klassikern: konkursböcker 2009 grävde vi ner oss i litteraturlistorna. Läs om fighten bakom dina kursböcker i reportaget på sidorna 12-16.

lundagård nr 7 2012 5

detta har hänt läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto

: jens hunt

news from lundagard.net

foto

: henrik larsson

snart i lund12-1o-02 Öppen föreläsning med Martin Chalfie, Nobelpristaga-ren i kemi 2008.12-10-03 Corporate Challange på EC. 12-10-04 Tobias Bill-ström besöker utrikes-politiska föreningen. 12-10-06 Balsäsongen igång med Snösjöbalen.12-10-27 Lundagård nummer 8 i brevlådan.

månadens webbkrönika

lund i en matlådajag smyger försynt bort mot cafeterian och hoppas att de inte ska komma på mig. Diskret halar jag upp min plånbok ur fickan och viskar till tjejen i kassan: ”En baguette och en cola, tack.” Hon nickar lika diskret tillbaka och medan jag genomför trans-aktionen hinner de ikapp mig och vrålar: ”Men var har du matlådan? Herregud, vilket slöseri! Har du, som tar CSN, mage att gå ut mitt i veckan och hand-la på restaurang?”

jag ignorerar rösterna, som tjatar med en blandning av "tjatig-mamma"- och "Kulla Gulla"-röst i min skalle, och sätter mig i den tjusiga cam-pusrestaurangen och tar de första tuggorna av min lunch. Alla andra har matlåda. Alla andra är prak-tiska och hinner alltid förbereda storkok för två veckor samtidigt som de skriver hemtenta och går på gympass. Jag är den enda här som just har förlo-rat femtio kronor på dyr cafémat.

men vänta lite. Det är ju faktiskt några fler än jag som inte har matlåda. Faktiskt ganska många.

Innebär det att vi studenter, vars då-liga ekonomi stän-digt pryder den aktuella tapeten, egentligen lever ett liv i flärd och överflöd? Innebär det att vi är lata navelluddspillare som ännu inte lärt oss ordna ett lagat mål mat?

nej, det gör det inte. Det innebär att vi studenter tar vår chans, kanske den enda vi får i livet, att njuta allt det bästa och finaste i just vårt studentlund. För under den halvtimme som vi kunde ha gjort mat-låda befinner vi oss på månadsmöte med nationen. Eller repeterar inför den stora höstkonserten i AF-borgen, eller redigerar en tidning, eller möter en vän som vi aldrig hade träffat om det inte vore för genomresan i Lund.

måhända hade vi kunnat lägga lite mer pengar i spargrisen om vi hade gjort den där matlådan. Men i mötet med studenternas Lund, i alla dess former och färger, finns det kanske ännu stör-re värden som vi alltid kommer bära med oss.

därför tycker jag att vi kan ha gott samvete de dagar vi inte hinner fixa matlåda under den här genomresan. Vi har ju ändå ett helt liv fullt med kulina-riska matlådor framför oss.

maria rosén studentliv

"Innebär det att vi är lata navel-luddspillare som ännu inte lärt oss ordna ett lagat mål mat?

foto

: jjens hunt

12-03-28 ▶ Ny klubb och I m Kingfisher på Smålands

12-04-01 ▶ LU:s nya karriärssajt drar igång

12-04-19 ▶ Helsing-kronaspexet har premiär

do you want to join our international news edition? contact us on lundagard@lundagard.se

foto

: henrik larsson

12-09-17

”This is the first time I have opened on Kulturnatten.” The night of culture invited every citizen to join.

12-08-31 no web for new studentsAround 500 newly arrived international students were left without internet con-nection in their housing for weeks, with LU Accommo-dation informing them of this problem via... email.

12-09-13 Café multi-lingua has a futureStudents were disappoin-ted with the university’s decision of organizing the language café only once a month. The union has now shown interest in taking over, and a decision is be-ing made 2/10.

12-09-13 lu lions on iCeSkåne isn’t particularly famed for its ice hockey prowess, but that hasn’t stopped a group of stu-dents forming their own team and entering the re-gional Korpen league this autumn.

foto

: jjens hunt

s 4-5 webb nr7.indd 2 12-09-24 06.24.11

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

Redigering: Tobias Persson

…lägenheter per år räknar AFB med att de skulle kunna frigöra om de fick tillgång till elektroniska ladokutdrag från universitetet.

100

6 lundagård nr 7 2012

Ett gratis höghus bostäder – bara en namnteckning bort

Varje år hittar AF Bostäder runt 200 ickestudenter som är kontraktsinne-havare i stiftelsens 6 000 studentlägen-heter, utan att de har rätt till det. Detta sker genom att AFB kontrollerar om den som står på kontraktet har studerat de 15 poäng som krävs för att få bo kvar i stif-telsens bostäder.

– Vi behöver sällan vräka någon, of-tast sägs lägenheterna upp när vi skickar ut ett brev om att det inte finns Ladokre-sultat, men en del får jagas ett tag, säger AFB:s vd Rolf Svensson.

Effektivare med elektroniska utdragNär AFB gör en kontroll väljer de ut ett område som ska kontrolleras och begär sedan ut Ladokutdrag på de personer som står som kontraktsinnehavare på bostäderna i området. Lunds universitet

skickar då utdragen i pappersform och personal på AFB får manuellt gå igenom utdragen ett i taget. Ett tidskrävande och tråkigt arbete, om man får tro Rolf Svensson.

– Ambitionen är att kolla alla lägen-heter varje år, men det är kundcentret som gör det och det tar väldigt lång tid att göra det manuellt. Vi hinner med att kontrollera alla 6 000 lägenheter på mel-lan 12 och 14 månader, säger Rolf Svens-son och fortsätter:

– Om vi fick utdragen elektroniskt skulle vi kunna kontrollera mycket of-tare, kanske två gånger per år istället. Genom det skulle vi kunna frigöra ytter-ligare 100 lägenheter om året.

Lagen stoppar LadokutdragAFB har därför bett universitetet om att

få utdragen digitalt. Men ännu har AFB och universitetet inte lyckats komma fram till någon lösning. Universitetet hänvisar till högskoleförordningen och menar att det inte är lagligt att skicka utdragen elektroniskt.

Rolf Svensson tycker det är tråkigt att AFB och universitetet inte kan komma överens, men menar också att det delvis är lagstiftningens fel.

– Problemen grundar sig inte i att uni-versitetet inte vill, utan på att de inte hit-tat en lösning som de anser följer lagen. Alla lagrum har tolkningsutrymme, och det finns högskolor som ser friare på la-gen.

Skulle du önska att Lunds universi-tet tolkade lagen annorlunda?

– Jag skulle absolut önska att elektro-niska kontroller var genomförbara, men jag kan inte säga att det är Lunds univer-sitet som har tolkat lagen fel. Det hade varit skönt att säga att de tänkt fel, men jag vågar inte påstå det.

Men hade det inte varit enklare för er om de gjort det?

– Absolut, och det skulle bli en stor lycka för de hundra extra studenter som skulle kunna få bostad varje år.

text tove klugefotomontage henrik larsson

Hundra bostäder till studenter, gratis och direkt. Låter det för bra för att vara sant? Faktum är att om Ladok i Lund hade gjort likadant som de gör i Stockholm hade fler bostäder varit tillgängliga för studenter.

– Om systemet elektroniserats hade vi kunnat få tag i 50 procent fler än vad vi gör i dag, säger VD:n Rolf Svensson.

Lagen hindrar universitetet från att ge ut ladokutdragen elektroniskt till AFB. Pappersarbetet gör att AFB inte hinner driva ut före detta studenter direkt efter att det har tagit examen. Bilden är ett montage.

s 6-7 nyhet sommarjobb.indd 1 12-09-24 03.29.04

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

lagen som stoppar afb:s prövningI förordning om redovisning av studier med mera vid universitet och högskolor 2 kapitlet 6 § står det vilka som får ta del av digitala utdrag ur Ladok. Där finns inte bostadsföreta­gen med, däremot har bland annat CSN, SCB, andra högskolor och studentkåren detta privilegium.

lundagård nr 7 2012 7

I Stockholm får bostads före­tagen sedan länge Ladokutdra­gen digitalt. Något som frigör flera hundra studentbostäder om året.

"Ett brott mot förordningen," säger chefen för Ladok i Lund. "En nödvändighet," säger bostads företaget i Stockholm.

− Det här är oerhört viktigt för att få fram bostäder, säger Karin Strömberg Ekström, boservicechef på Stockholms studentbostäder.

− Att köra det här manuellt innebar en enorm pappersexercis. Vi hade en an-ställd som jobbade med det här och ett särskilt rum där det låg papper överallt. Då kontrollerade vi studieresultaten en gång per år, nu gör vi det en gång per termin.

"De bryter mot lagen"Hans Persson är chef för Ladok i Lund och är inte imponerad av Stockholmar-nas lösning.

− Det får stå för dem. Personligen

tycker jag att de bryter mot förordning-en och det är också det som våra jurister har sagt.

Hans motsvarighet i Stockholm heter Jerker Dahne. Han poängterar att be-slutet att lämna ut digitala utdrag togs innan han blev chef.

− De som ut-värderade vägde studenternas in-tressen mot ris-ken för skada och kom fram till att studenterna skulle vinna på det här. Vi vet att studen-terna behöver bostäder.

Inga planer på förändringJerker Dahne medger att det vid en strikt läsning av förordningen inte finns möj-lighet att skicka digitala utdrag till stu-dentbostadsföretagen. Trots det har han inga planer på att ompröva beslutet.

− Det finns inga planer just nu på att för-ändra någonting. Om jag tyckte att vi bröt mot förordningen skulle jag inte fortsätta.

Ett gratis höghus bostäder – bara en namnteckning bortI Stockholm väger studentnyttan över lagen

Något som förmodligen gläder Karin Strömberg Ekström, som kan fortsätta att jaga obehöriga från studentbostäder i Stockholm.

− En effektiv studieprövning är det billigaste sättet att producera nya stu-dentbostäder så att obehöriga inte sitter och proppar igen systemet, säger hon.

Trots allt känner hon ett visst medlidan-de med dem som måste lämna sin bostad.

– Det är synd om dem som måste leta sig ut på den öppna marknaden. Men jag representerar Stockholms studenter.

text sebastian hagberg

"De som utvärderade vägde studenternas intressen mot risken för skada."

så kollar afb dig

AFB ber om ▶Ladokutdrag för alla hyresgäster, som de får ut på papper. För den som inte har tagit minst 50 procent av sina poäng vid heltidsstudier finns skäl för uppsägning.

Uppsägnings­ ▶tiden är lite olika från fall till fall, men generellt har man tre må­nader på sig att lämna bostaden.

AFB använder ▶Ladokutdrag för att kontrollera att hyresgäst­erna uppfyller kö­ och hyres­villkoren.

Följs inte kö­ ▶och hyresvillko­ren finns det skäl för uppsägning med 3 månaders uppsägningstid.

s 6-7 nyhet sommarjobb.indd 2 12-09-24 03.31.55

…miljoner kronor per år ska gå till utlänska studen-ter i stipendie-pengar.

100

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

Redigering: Tobias Pesson8 lundagård nr 7 2012

JUST NU FÅR DU EXTRA MYCKET FÖR PENGARNA I TYSKLAND.*SHOPPINGKRYSS till Tyskland 399:-/pers. Färja Trel-leborg–Rostock t/r, bil�+�4 personer med utresa sön kl 22.45 inkl insides 4-bäddshytt. Hemresa mån kl 15.00. Totalt 1596:- (ord pris 3589:- för bil�+�4 pers). Ange bokningskod KRYSS.

**TYSKLAND ÖVER DAGEN 595:-/bil�+�9 pers. Färja Trelleborg–Sassnitz t/r, bil�+�9 pers mån–tors. Ut och hemresa samma dag. Totalt 595:- (ord pris 995:-/bil�+�9 pers). Ange bokningskod STUDENT.

JUST NU FÅR DU EXTRA MYCKET FÖR PENGARNA I TYSKLAND.*SHOPPINGKRYSSleborg–Rostock t/r, inkl insides 4-bäddshytt. Hemresa mån kl 15.00. Totalt 1596:- (ord pris 3589:- för bil�+�4 pers). Ange bokningskod

**TYSKLAND ÖVER DAGENSassnitz t/r, bil�+�9 pers mån–tors. Ut och hemresa samma dag. Totalt 595:- (ord pris 995:-/bil�+�9 pers). Ange bokningskod STUDENT

MER SHOPPING FÖR PENGARNAUPP TILL 55% STUDENTRABATT!

Erbjudandet gäller t o m 2012-10-31 och mot uppvisande av student-ID. Måste förbokas och kan ej kombineras med andra rabatter. Läs mer och boka på stenaline.se� eller 0410-650 00. Vid telefonbokning tillkommer avgift.

SHOPPINGKRYSS TILL TYSKLAND FR 399:-

/person*

TYSKLAND ÖVER DAGEN FR 595:-

/bil + 9 personer**

Lärdomar från en budgetEn budget är inte bara siffror, det är även en visionsberättelse. När ”nådiga luntan” släpades till Rosenbad innehöll den en rad lär-domar för de som orkade lyssna.

1 Fler platser kan vara för fåLunds universitet ”eldar för kråkor-

na”, som före detta prorektor Eva Åkes-son lär ha uttryckt det, genom att utbil-da fler studenter än vad man får betalt för. Universitetet tilldelas pengar för ett visst antal studenter. Förra året slog man i taket i det som kallas ”sparade prestatio-ner”, och man förlorar pengar värt drygt tusen studenter per år.

Lösningen? Att internt hyvla ner antalet platser, och externt ropa efter 2 000 fler. Det är ett redan påbörjat ar-bete, vars brådska dämpas något med 340 tillfälliga extraplatser.

2 Det är inte lätt att vara litenSedan tidigare år är det känt att det

inte är lätt att vara liten högskola i Sverige i dag. Det är dessa som får färre platser och hamnar utanför satsningarna, och det är mot dessa eggen är riktad i flum-kursjakten. Utbildningsdepartementet, med statssekreterare Peter Honeth i spet-sen, spår nedläggning av högskolor och uppmanar fler att söka möjlighet att gå upp i andra lärosäten, likt Högskolan på Gotland gjort med Uppsala universitet.

Men nya lågvattenmärken nåddes i år då huvuddelen av budgeten gick till de ”populära” lärosätena, samtidigt som de som väntade sämre besked fick vänta.

3 Färre studenter i framtidenMed den stora babyboomen från

sent 80-tal och en liten bit in på 90-talet, är det många som nu är i studentåldern. Förstärkt av en lågkonjunktur gör det att det aldrig har studerat fler personer vid svenska lärosäten än vad det gör i dag.

Men som företrädare för regeringen

och departementet redan förra året kraftfullt påpekade, kommer detta inte vara för evigt. Barnkullarna i det sena 90-talet är betydligt mindre, vilket kommer att göra det svårt för fram-förallt lärosäten med få förstahands-sökande att hålla uppe samma verk-samhet som de har i dag. Budskapet är tydligt från regeringen: mun efter matsäck! I framtiden ska utbildnings-sektorn bli mindre.

4 De tråkiga besluten skjuts uppKonsten att få negativa besked att

låta bra stavas ”tillfälliga satsningar” och ”omfördelningar”. Lunds universitet ska fortfarande skära ner redan aviserade 80 miljoner kronor. Ändå kan en presskon-ferens handla om 45 nya läkarplatser här och 10 nya ingenjörsplatser där. Tillfälliga satsningar är ett effektivt sätt att komma runt det krångliga som autonoma lärosä-ten innebär för ett departement som har tydliga idéer om hur saker ska vara.

Samma visa är det i princip på alla läro-säten runt om i landet.

5 Gör vad du vill med en bonusEn av alla saker som kritiserades i

Högskoleverkets nya kvalitetsutvärde-ringssystem, var idén om att de kurser och program som fick höga betyg i utvärde-ringen skulle få lite extra pengar i bonus. De bra ska belönas för att de är bra, me-nade regeringen. Samtidigt tycker mot-ståndare att det är de som har svårt att hålla hög nivå som är de som har störst behov av dessa miljonerna.

För ett så stort universitet som Lunds så är det nu tydligt att man faktiskt kan göra lite hur man vill. Med en spretig bukett av bra och dåliga betyg i utvärd-eringarna tilldelas Lund 13,4 miljoner kronor. Pengar som ”de bra utbildning-arna” inte verkar få se något av utan pro-rektor Eva Wiberg istället vill använda ”för att förbättra där vi har brister i dag”.

6 Svensk forskning är för "svensk"Inga Nobelpris, och bekymmersamt

låg grad av internationella citeringar av svensk forskning. I forskningspropositio-nen siktar regeringen in sig på ett projekt som innebär att försöka headhunta ut-ländska toppforskare till svenska lärosä-ten. Forskarna ska lockas av ”osvenska löner och arbetsvillkor” (Björklunds ord) och kasta lite stjärnglans över svensk forskning.

Kritiker menar att man riskerar att bli forskningsvärldens motsvarighet till fot-bollens oljestinna Mellanösternklubbar som betalar hutlösa löner till redan fal-nande stjärnor.

7 Utbildning är biståndStudieavgifterna som infördes för

utomeuropeiska studenter i Sverige led-de till landsflykt. Det tycker regeringen är beklagligt. Den lilla stipendiepott som skulle fungera som plåster på såren ska därför fördubblas. Från och med 2013 ska 100 miljoner kronor per år kunna hamna i utbytesstudenternas fickor istället för de tidigare 50 miljonerna.

Och var hittar man de pengarna? I biståndsbudgeten. Glöm brunnborr-ning, skolbyggen och ris. 2013 är det en master i ekonomi som gäller.

8 Trångboddhet är innovativtDitt liv på 8,8 kvadratmeter. Bover-

ket tyckte inte att AFB:s kompakta bo-stadsidé på Kämnärsrätten var något vi-dare. Men det verkar regeringen ha gjort.

I årets budget ska det satsas på inno-vativt studentbostadsbyggande. 50 mil-joner över tre år vilket Studentbostadsfö-retagen tolkar som att AFB:s experiment har flörtat till sig gillande i Stockholm. Kanske har de rätt. Ett uppdrag skickat till Boverket att se över sina regler för studentbostäder ger i alla fall de signa-lerna.

text max jedeur palmgren

Jan Björklund vill locka utländska forskare med "osvenska löner".

AFB:s omtvistade bostadsexperiment.

foto

: jens huntfo

to: jens hunt

s 8-9.nyhet hemsida.indd 1 12-09-24 05.30.04

…av alla anmälda brott varje år är bedrägeribrott. Bostadsbedrä-gerier är dock en mindre del av dessa.

8 %

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

lundagård nr 7 2012 9

Polisen: "Ni får skylla er själva"Bostadsbedrägerier blir allt vanligare. Nu riktar drabbade studenter kritik mot polisen som de menar låter bedrägerierna pågå längre än nödvändigt.

Polisen menar i sin tur att det är den drabbade personens eget ansvar att se till att inte blir lurad.

Det var under förra sommaren som Rac-helle Lacharité, i dag kommunikations-chef på Akademiska föreningen svarade, på en annons om en lägenhet i Malmö. Hon var där flera gånger med hyresvärden och konstaterade att allt verkade bra. Det skrevs kontrakt och Rachelle Lacharité hade kontakt med hyresgästföreningen för att vara på den säkra sidan. När hon fråga-de dem om den höga förhandsbetalningen på hyran – 31 000 kronor – fick hon höra att ”det är så det är att vara vuxen”. Dagen innan hon skulle flytta in kom ett mail från hyresvärden där han sade att han var i Tyskland och att de därför fick skjuta på inflyttningen.

– Det var då jag började tänka att det här var lite konstigt.

Var redan misstänkt för bedrägeriPolisen kopplades in, och först efter det fick Rachelle Lacharité veta att hyresvär-den sedan tidigare var misstänkt för flera liknande bedrägerier. Även efter Rachelle Lacharités fall tog bedragaren emot för-skottsbetalningar för en annan lägenhet som han aldrig haft för avsikt att hyra ut.

– Det känns som om det hade kunnat förhindras. Han hade gjort det flera gång-er innan oss och han fick fortsätta efter oss också, berättar Rachelle Lacharité som är mycket missnöjd med polisens hantering av saken.

– Jag förstod redan från början att det skulle ta lång tid, men det har varit otroligt dålig kommunikation från polisen hela ti-den, säger Rachelle Lacharité som senare i oktober får sitt fall prövat i tingsrätten.

Eget ansvar att kolla upp säljarenPå Malmöpolisens bedrägerienhet slår man dock ifrån sig, och menar att man faktiskt inte har möjlighet att förhindra att någon fortsätter med sin bedrägeri-verksamhet fram till dess att domen fal-ler. Knappt efter det heller.

– Vi kan inte bara låsa in folk hur som

helst. Det här är ett rättssamhälle och det är väl baksidan av det kan man säga. Men jag tror inte att någon av oss vill ha det på det andra sättet, säger Hans Runge som är chef på Malmöpolisens bedrägerisektion.

Han har förståelse för att det känns job-bigt när man blir lurad, men menar att skyldigheten att undvika bedrägerier av den här typen ligger på den drabbade.

– Man får inte vara för godtrogen. Du har en skyldighet att kolla upp saken själv.

Svårt att få pengarna tillbakaNågon större chans att de drabbade ska få sina pengar tillbaka efter avslutad rät-tegång finns inte heller, enligt Runge.

– De får inte sina pengar tillbaka, den chansen är väldigt liten. I de flesta fall är de här personerna väldigt skuldsatta och pengarna är redan borta.

Att driva in skadestånd från en person som redan är skuldsatt är också mycket svårt, menar han.

– Det är den bistra verkligheten.

text tor gasslanderfoto jens hunt

satsar mot bedrägeriBedrägerisek-tionen i Malmö fördubblade sin personalstyrka tidigare i sep-tember. De har nu 60 anställda och får ungefär 500 nya ärenden att sköta varje månad.

Rachelle Lacharité blev lurad på en lägenhet som hon skulle hyra efter att hon hade betalat förhandsbetalningen. Bedragaren var sedan tidigare misstänkt hos polisen.

s 8-9.nyhet hemsida.indd 2 12-09-24 05.31.02

nyheter

10 lundagård nr 7 2012

citatet"

hallå där... frågan?

För 170 000 kronor har Karlstads universitet införskaffat sig en neonskylt som väckt debatt. Mången är den som inte förstår varför att citat hämtas ur en spelfilm när man har hela världslitteraturen samlat innanför de väggar som konstverket pryder. Internetkritikernas populäraste förslag verkar istället vara "Carpe Diem". Hur som helst, det är fortfarande bättre än en felstavad sten utanför ett språk- och litteraturcentrum.

foto

: arkiv/lundagård

kent nilssonbutikschef på Coop Konsum vid Mårtenstorget, som nyligen fick pris vid Dagligvarugalan som årets dryckesbutik.

Är det välförtjänt att vinna det här priset när ni inte ens har Spri-te på burk?

– Ha ha! Det var en väldigt bra fråga, och det är ju ännu lustigare speciellt eftersom det var Coca Cola som nominerade oss. Det är nämligen de som står underteck­nade på den burken. Men vi var nog värdiga att vinna ändå.

Varför tror du ni vann priset?– Av prismotiveringen att tyda

fick vi priset därför att vi har en väldigt hög lägstanivå på vår dryckesavdelning. De premierade oss också därför att vi har många stationer i butiken. De hade räknat fram att vi har drycker på tolv olika platser i butiken.

Firade ni med att skåla med ett glas champis?

– Det var så olyckligt att priset delades ut uppe på Cirkus i Stock­holm och vi var tyvärr inte närvar­ande. Däremot var min kedjechef på plats och tog emot priset. Och mig veterligen skålades det en hel del.

Vad tycker du att ni ska vinna för pris nästa gång?

– Att vinna Sveriges bästa dryck­esavdelning är kanske inte det mest sexigaste i den här branschen. Det finns väl lite roligare kategorier att kamma hem. Det häftigaste hade väl varit om vi hade vunnit Årets matbutik.

Vilken dryck skulle du rekom-mendera till en skål nudlar?

– Till en skål nudlar skulle jag rekommendera ett lätt kolsyrat vatten.

text bengt pettersson

en stiftelse, berättar Carl Håkans­son, förskolechef för bland annat Studentkårens daghem.

i dag finns fem till tio barn på dagiset vilken har föräldrar som är studenter eller unga akademi­ker. För att få förskoleplats ansöker studenter via den vanliga kommu­nala kön, men anger i ansökan att studentförturen ska utnyttjas.

– Stiftelsen som äger dagiset har en del pengar vilket gör att barnen på förskolan kan få en guldkant på tillvaron under sin tid här.

Får de mer akademiska pek-böcker och gå på spex?

– Nej, inget sånt. Men vi har knutit musik­, dans­ och konstpe­

dagoger till oss som bekostas av stiftelsens peng­ar. Så de får den typen av kultur med sig istället.

men för att vara helt korrekt är det inte kåren som driver dagiset längre. År 1985 togs dagisets verksamhet över av Lunds kommun som driver

den vidare, men stiftelsen äger fort­farande byggnaden som förskolan huserar i. I stiftelsen representeras studenternas intressen av bland an­nat Lunds universitets studentkårer och bostadsombudsmannen. In­komsterna, som dagiset genererade i form av hyror, gjorde att stiftelsen under flera år kunde dela ut stipen­dier till studenter med barn ända tills skatteregler gjorde det ofördel­aktigt.

Nuförtiden spenderar Lunds kanske rikaste förskola istället en del pengar på specialpedagoger som ger förskolan sin speciella prägel.

hade det varit enklare att avsluta stiftelser så hade Lus inblandning i barnaskötande kanske varit över­spelat vid det här laget. Men än så länge sträcker sig studentinflytandet långt ner i åldrarna, och möjliggör för småknoddar att taktfast fortsätta göra särskilt kreativa lerkakor en si­sådär två meter och två decennium i från sina mecenater.

text carl-johan kullvingmax jedeur-palmgren

Varför äger studenterna ett dagis?

foto

: bengt pettersson

En rytmisk unge – tack vare kåren. På Tomegapsgatan ligger en av stans rikaste förskolor, Lunds Studentkårs Daghem.

aktuell

"Nobody puts Baby in a corner."

"Studenterna tog saken i egna händer och skapade dagiset genom en stiftelse."

Mitt i de centrala kultur-kvarteren, på andra sidan staketet från Kalmar nation och ett frisbeekast från Lun-dagård, ligger dagiset som ägs av kåren och ger barn till studenter förtur.

Efter andra världskriget, i en tid då studenter med barn var vanligare än i dag, gavs ett mycket generöst bi­drag till kåren: ett hus att husera ett daghem i. Så när portarna slogs upp 1945 till Lunds Studentkårs Daghem för Barn, kunde studenterna änt­ligen fokusera mer på sina studier, med barn och världskrig ur vägen. Lundastudenterna hade nu ett helt eget dagis.

– Det blev problem med att ha med barnen på föreläsningarna, så då tog studenterna saken i egna händer och skapade dagiset genom

Redigering: Tobias Persson

s 10-11 plock.indd 1 12-09-24 06.26.43

nyheter

lundagård nr 7 2012 11

Är det bra att som student extra­jobba vid sidan av studierna?

– Det positiva är att man får pröjs, lite kontakter och kanske lite lättare att få jobb i det långa lop-pet om det är yrkesrelevant jobb. Det negativa är att det går ut över studierna och försämrar studi ein-satserna. Det är en spänning där emellan, frågan är vad man har för arbetskapacitet och vad man kan få för yrkesarbete. Men om man stu-derar på halvtid kan man ju jobba på halvtid.

Så plugga halvtid och jobba halvtid är en lösning om student­en vill ha extrajobb?

– Det beror på individen och in-dividens kapacitet. Är man väldigt arbetsam så kan man förmodligen plugga 30–40 timmar i veckan och sen klara ett jobb på 10–20 tim-mars arbetsinsats. Det är stor skill-nad mellan utbildningar förstås, vissa är rätt krävande och hårt strukturerade. Andra kanske man kan klara med mindre arbetsin-sats. Sedan kan man ju studera en del ämnen på halvtid.

Måste en studievecka motsvara en arbetsvecka på 40 timmar?

– Återigen beror det ju lite grann på hur duktig man är. Är man en riktig stjärna klarar man de flesta studierna på mycket mindre än det, men om man har svårt med studierna kanske man får vara in-ställd på att jobba 50-60 timmar i veckan. Grund idén är att heltids-studier ska kräva närmare 40 tim-mar i veckan för en normalduktig student. Om snittet är 20–25 borde antalet kurser fördubblas. Lärande kräver ju tid.

Vems fel är ofta låga studie­resultat?

– Det är en kombination. Man kan kräva mycket mer tycker jag. Det är rätt mycket slapphet och ”låt gå”. På de utbildningar där ut-värderingarna av studiearbetstid hamnar på mindre än 20 timmar i

veckan borde institutionsledning, fakultetsledning eller universitets-ledning reagera. Det är ju närmast tjänstefel att inte söka säkerställa att mer kvalificerande sker. Rätt många studenter klagar också under studi-ernas gång ifall det ställs krav, men

i efterhand tycker man att de var för låga.

Universitetet ska hålla extra­jobbsmässa den 9 oktober. Är så­dana mässor något som universi­tetet ska hålla på med?

– Jag är inte närmare in-satt så jag vet inte. Men man kanske inte ska hålla på med

det så länge man inte lyckas se till så att heltidsstudier faktiskt är hel-tidsstudier.

Finns det några konkreta åtgärd­er som universitetet kan ta till så att heltid blir heltid?

– Ja. Man kan ju se till så att man

håller bättre koll på studiearbetsti-den. Man kan be student erna uppge hur mycket de pluggar och det gör man väl delvis. Sen får man syste-matiskt ta in och granska den infor-mationen och där det verkar falla illa ut får man skrida till handling och inleda med att fråga ”kan ni förklara detta?”. Och kräva att här kanske man ska vidta åtgärder så att studenterna jobbar lite mer. Hjälper ingenting så kan man ju fundera på: Ska man ha de här kurserna eller programmen? Eller lärarna i fråga. En bra grej vore också att inte läm-na ut tidigare tentor, eller kanske endast någon enstaka sådan.

I Lundagård nummer 3/12 skrev vi om en lokalpolitiker som ville

att kommunen skulle ge studenter extrajobb eftersom universitets­studierna ändå inte motsvarade 40 timmar i veckan. Vad tycker du?

– Jag tycker att det är en väl-digt tveksam logik. Studenter som sommarjobbar eller studerar halv-tid och jobbar är helt okej. Det ska ju alltid vara möjligt att kombi-nera studier med att man arbetar på något sätt. Men att däremot ha det som något slags acceptabelt förhåll ande eller till och med norm att studierna är drygt halvtid och att man ska anpassa sig därefter är ytterst tveksamt. Risken är stor att man bidrar ytterligare till att stu-dierna och lärandet försvagas.

Vissa studenter kommer till universitetet för att ha det som en språngbräda till nästa jobb och är inte så intresserade av att lära sig så mycket mer. Hur ska man få dem att inse att de bör lägga ned mer tid på studierna?

– Då kan man fråga vad som är poängen med högre utbildning. Vad är tanken med ett universitet? Det är ju att befolkningen ska bli lite klokare och lite smartare. Det är det som är huvudpoängen, inte att det ska vara en sysselsättning eller att vissa ska kunna tränga sig före andra i kön till möjliga jobb genom i realiteten substanslösa ex-amensbevis. Sedan kanske större krav medför att de måttligt intres-serade inte fortsätter att studera.

Utifrån ett samhällsekonom­iskt perspektiv är det väl bra om studenterna kan bidra till arbets­kraften även under studietiden?

– Det kanske är för många som studerar, utifrån vad som samhälls-ekonomiskt skulle vara optimalt. Det finns inte riktigt arbet en som är i linje med allt det här högutbild-andet. På så sätt skulle det kanske vara bättre om man minskade ut-bildningssektorn så att man istället kunde få och klara jobb med enbart en gymnasieutbildning. Men i den mån som hög re utbildning ska ge kvalificering så är tanken att det ska innebära att man gör ett bättre jobb under de trettio åren som man är ute i arbetslivet. Och ifall studen-terna under studietiden fuskar bort studierna och det intellektuella kva-lificerandet genom extrajobb inne-bär det att studenternas förmåga att bidra produktivt på ett avancerat sätt försvagas. Det är samhällseko-nomiskt olönsamt.

text carl-johan kullving

aktuell: en obekväm professor

"Det är samhällsekonomiskt olönsamt"

foto

: exeter

foto

: bengt pettersson

aktuell

"En bra grej vore också att inte lämna ut tidigare tentor."

Vem: Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. Inriktar sig på organisationsteori och har även disputerat i psykologi.Aktuell med: Skrev i september på DN debatt om högskolans slapphet och har bland annat skrivit om detta i boken Tomhetens triumf.Hade du själv något extrajobb under studierna? "Nej, jag pluggade dub-belt istället och läste psykologi och företagsekonomi."

s 10-11 plock.indd 2 12-09-24 06.27.01

hitta fler kartläggningar om ditt studentliv på lundagard.se ◣reportaget

12 lundagård nr 7 2012

Tre tusen kronor per termin. Så mycket betalar du i snitt för din kurslitteratur första terminen du läser på program. Detta enligt priserna i den jämförelse

Lundagård gjort av litteraturslistor från åtta program vid Lunds universitet. Socionomprogrammet har dyrast kurs-litteratur i kartläggningen, med en kostnad på 4 828 kro-nor.

– Jag tror att det kan finnas ett dolt problem här, säger Pär-Ola Nilsson, avgående vice ordförande på Samhälls-vetarkåren.

Pär-Ola Nilsson har haft ett särskilt ansvar för utbild-ningsbevakning och bland annat arbetat just med att granska kursplaner och tillhörande litteraturlistor. Han misstänker att de höga priserna får studenter att välja bort vissa böcker.

– Jag tror att studenter ofta väljer att inte köpa all litte-ratur på sitt program, helt enkelt för att det är för dyrt. Det är särskilt allvarligt inom ämnen där studenterna förvän-tas sköta mycket av sina studier själva, och man verkligen måste läsa böckerna för att få ut något av kursen.

men varför är det så dyrt egentligen? Patrik von Bergen är VD på Liber, ett av Sveriges största läromedelsförlag. Han ger sig på en gissning:

– Den svenska läromedelsmarknaden är väldigt liten, säger han.

Det är en förklaring till de höga bokpriserna återkom-mer, även hos läromedelsförfattare och inköpsansvariga

på universitetsbiblioteken. De små utgåvorna ger höga priser. Men, tillägger Patrik von Bergen:

– Det finns såklart fler förklaringar, beroende på hur man ser på det. Vissa skulle säkert säga att förlagen skulle kunna ta ut lägre vinster.

Det finns det också de som säger. – Kurslitteraturen är en kassako för förlagen, menar

Karin Jönsson, första bibliotekarie på Samhällsvetenskap-liga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet, och pekar på bristen på konkurrens.

Antalet läromedelsförlag i Sverige är få. Men det är inte bättre med den internationella litteraturen, om man får tro Karin Jönssons kollega Christel Smith, verksamhets-ansvarig på universitetsbibliotekets avdelning för elektro-niska tjänster.

– De stora läromedelsförlagen är väldigt mäktiga. De senaste åren har de vuxit genom att köpa upp varandra. Det finns några riktiga jättar, som nederländska Elsevier och amerikanska Springer. De kan ta ut höga priser, berät-tar hon.

I den kampen står den enskilda studenten med littera-turlistan i hand ganska maktlös.

Men de som väljer kursböckerna från början då?

så gjordes undersökningen

1 863

3 647

2 847

3 602

…kronor kostar kurslit-teraturen på naturkand ingång biologi under första terminen.

…kronor kostar kurslit-teraturen på juristpro-grammet under första terminen.

…kronor kostar kurslit-teraturen på maskintek-nikprogrammet under första terminen.

…kronor kostar kurslitte-raturen på journalistpro-grammet under första terminen.

Lundagård har kartlagt kurslitteraturpri- ▶serna för första terminen på åtta program vid Lunds universitet.

Vi valde ett av de största programmen på ▶varje fakultet.

Endast obligatorisk kurslitteratur är inräk- ▶nad. Kompendier som köps på institutionen är inkluderade.

Priserna för böckerna kommer från ▶lågprissajten Adlibris.com. I ett fåtal fall har Adlibris inte erbjudit boken. Då valde vi det billigaste alternativ vi kunde hitta.

På sjuksköterskeprogrammet löper vissa ▶kurser över flera terminer. Där har vi delat litteraturpriset på antalet terminer som kursen sträcker sig över.

Kapitel I: Varför är det så dyrt?

Högt satta bokpriser får studenterna att begå brott för att komma åt sin kurslitteratur. Samtidigt flyr förlagen läsplattorna och författarna börjar ta saken i egna händer. Men vem är det egentligen som väjer dina kursböcker och varför är de så dyra?

text virve ivarssonida ölmedal

foto/grafik jonas jacobson

kriget om kurslitteraturen

s 12-15 reportage.indd 1 12-09-24 07.49.26

hitta fler kartläggningar om ditt studentliv på lundagard.se ◣reportaget

lundagård nr 7 2012 13

3 6033 866

4 824

3 647

369

…kronor kostar kurslit-teraturen för civileko-nomer under den första terminen.

…kronor kostar kurslit-teraturen på sjuksköter-skeutbildningen under första terminen.

…kronor kostar kurslitte-raturen på socionompro-grammet under första terminen.

…kronor kostar kurslit-teraturen på juristpro-grammet under första terminen.

…kronor kostar kurslit-teraturen på musikpro-grammet under första terminen.

s 12-15 reportage.indd 2 12-09-24 07.31.54

reportaget

14 lundagård nr 7 2012

läs fler dyrbara reportage på lundagard.se ◣

Ja, vem bestämmer över litteraturlistan egentligen? Kurslitteratur är ett svårreglerat område. Det är den kursansvarige som väljer vilken litteratur

som ska ingå tillsammans med de andra lärarna. Från och med i år granskas inte innehållet i kurslitteraturen i Hög-skoleverkets oberoende utvärderingar. Det lägger ett extra tungt ansvar på de som sitter i institutionsstyrelsen, där kursplanen och litteraturlistan fastslås.

– Men i praktiken ska det till mycket starka skäl för att ändra på en litteraturlista där, berättar Pär-Ola Nilsson på Samhällsvetarkåren.

– Det händer att man plockar bort en bok för att den är för gammal. Inom samhällsvetenskap säger kursplanen att det ska finnas normkritiska perspektiv, så det händer ock-så att man ber läraren lägga till en bok för att det saknas. Men vi som sitter i institutionsstyrelsen har inte samma insyn i ämnet som läraren har, och det gör att det kan vara svårt att ifrågasätta den kursansvariges val, säger han.

Ibland är böckerna skrivna av den kursansvarige själv.– Det är ofta en bra sak, säger Pär-Ola Nilsson, och fort-

sätter: - Det gör att undervisningen får forskningsanknytning.

Men samtidigt kan det finnas ett problem i att läraren skulle kunna välja sin egen litteratur bara för att tjäna en extra hacka. Man hoppas att det inte är så, men det är svårt att veta. Särskilt på större institutioner kan det vara så att ingen i institutionsstyrelsen har tillräcklig kunskap i området för att veta om det verkligen är det bästa valet av bok.

Men hur är det med priset då? Det finns inga regler för hur dyr kurslitteraturen får vara.

– På samhällsvetenskapliga fakulteten har vi ett maxan-tal sidor, men det finns ingen gräns för hur mycket littera-turen får kosta, berättar Pär-Ola Nilsson, men tillägger:

– Det är en faktor man försöker väga in.Att priset är en ganska viktig faktor står ofta klart för

studenterna själva. För förlagen har det blivit allt tydligare sedan konkurrensen ökat från ett nytt håll: de anonyma fildelarna.

Lärde kursboken dig något, var den prisvärd, rolig, gammaldags? Berätta för oss! Nu drar vi nämligen igång vinjetten Kursboken på lundagard.se där vi varje månad kommer att publicera en kursboksrecension. Så glöm det där med att dela frustrationen över kursboken på facebook – skicka en recension till oss på lundagard@lundagard.se istället!

Freja Davidsson-Bremborg, stu-derar andra året på maskintek-nik på LTH.1. Ungefär 2 000 kronor per ter-min, lite väl mycket. Det är olika hur relevant litteraturen är. På en del kurser är undervisningen så

bra att man kan nöja sig med övningsboken och bara har boken som referensverk.2. Nej, jag laddar inte ned så mycket över huvud taget. Jag har kompisar som laddar ner och läser på datorn, men de köper ändå böcker också.

Markus Grawé, studerar andra året på civilingenjör bioteknik.1. I snitt lägger jag kanske ner 2 000 till 2 500 kronor per termin. I ettan var det mycket mer, kanske 3  000 kronor. I år har jag hittills lagt ner 1  200. Man förstår ju pri-

set, annars skulle det inte gå runt. Men det är klart man tycker att det är dyrt.2. Jag köper all litteratur fysiskt, och ny. Hade jag haft en bra läsare hade jag gärna laddat ner, men det är svårt när man bara har en dator.

enkät

hur är din kurslitteratur?

1. Hur mycket pengar lägger du på kurslitteratur varje termin? Är den värd priset?

2. Brukar du ladda ner kurslitteratur?

Enkät & foto Philip Stålhandske

Kapitel 2: Lärarens frihet

s 12-15 reportage.indd 3 12-09-24 07.32.17

reportaget läs fler dyrbara reportage på lundagard.se ◣

lundagård nr 7 2012 15

Kapitel 3: Hotet från internet

Det är på något sätt som att stå på en solig strand och så ser man någonstans där borta över havet att det kommer ett riktigt svart moln. (…) Snart kommer

det hit och då är det verkligen kraftigt. Men det är inte här ännu. Man börjar känna att det blir lite svalare i luften.

Orden kommer från Martin Nyman, säljare på Natur och kultur förlag, våren 2011. Det moln han anar vid horison-ten är internet.

I samma vårljusa dagar får en biologistudent från Kung-liga tekniska högskolan sin dom. Efter över tre års väntan frias han från misstankar om brott mot upphovsrätten för inbladning i The Student Bay. Rät-ten tycker inte att det räcker att han designat sidan för att han ska anses ha medvetet spridit kurslitteratur till sajtens påstådda tiotusentals an-vändare.

Trots att sajten stängdes ner efter polisanmälan är läromedelsförfat-tarna som står bakom åtalet irrite-rade över domen. De räknar med att ha förlorat tiotusentals kronor i utebliven försäljning. En av dem hävdar att försäljningen av hans bok minskat till hälften det år den dök upp på The Student Bay.

Piratkopieringen slutade inte heller då The Student Bay stängdes ner. I sajtens fotspår dök snart andra fil-delningsalternativ för kurslitteratur upp. Flera av dem förespråkade illegal nedladdning som en politisk hand-ling, ett sätt för fattiga studenter att göra motstånd ge-nom att vägra betala för sin kurslitteratur. Det var ett svårsmält budskap.

– En läromedelsförfattare tjänar i snitt 30 kronor i tim-men, berättar Jenny Lundström, förbundsdirektör på Sve-riges läromedelsförfattares förbund.

men förlagen och författarna hade också en annan an-ledning att känna sig hotade. När The Student Bay lades ner var andelen av läromedelsmarknaden som bestod av e-litteratur fortfarande bara två procent. Fortfarande 2012, när domen mot en enskilde medlemmen i gruppen bakom The Student Bay tas upp i hovrätten, beskrivs den digitala läromedelsmarknaden som omogen, både av förlag och centrala köpare.

– Det går väldigt långsamt, säger Christel Smith på Lunds universitetsbibliotek, som är specialiserad på just digital litteratur.

– Förlagen står någonstans mitt emellan och försöker hitta en bra prismodell.

Christel Smith lyfter fram just rädslan för piratkopie-ring som det som gör förlagen ängsliga.

– Förlagen är rädda för piratkopiering. Just nu kan en bok med fri access kosta två till tre gånger så mycket som en tryckt bok och de billigare alternativen är kringgärdade med märkliga restriktioner som exempelvis är svåra för oss bibliotek att acceptera. Till exempel får bara en använ-dare öppna filen, eller så får man inte lägga över den på en bärbar enhet som en läsplatta, berättar hon.

patrik von bergen på Liber vill helst inte prata om böck-er i digital form.

– Nej, vi satsar inte på det över huvud taget, åtminstone inte på kort sikt, säger han.

Liber intresserar sig mer för mer avancerade digitala läromedel, som ger studenter möjlighet till övning och di-agnostiska prov på dator.

– Ska vi stoppa in boken i burken eller ska vi göra något helt annat och faktiskt utnyttja de extra möjligheter som det digitala ger oss? frågar Patrik von Bergen retoriskt.

Och så är det förstås det där med lönsamheten.

– Förväntningen på priset på e-litteratur är kanske tio procent av priset på samma tryckta bok, säger Patrik von Bergen och fortsätter:

– Då är frågan hur innehållet i den boken ska se ut.

men Jenny Lundström på Sveriges läromedelsförfatta-res förbund är mer optimistisk till kurslitteraturens fram-tid i burken – och på plattan. Och medan förlagen trampar vatten för att hålla sig vid ytan ser hon en annan ljusning vid horisonten för läromedelsförfattare som vill nå ut även digitalt.

– Det senaste året har det exploderat möjligheter att pu-blicera sig digitalt, säger hon.

– Dels går de stora internationella förlagen i Storbritan-nien och USA före. Men framför allt har det dykt upp allt fler möjligheter för lärarna att publicera sig själva på web-ben. Jag vet många som har valt att publicera sig själva på det sättet.

På internetbiblioteket Ebrary behöver man inte gå via ett förlag för att bidra med sin bok. Apples i-Author är ett annat exempel. Och inom akademin finns det naturliga sätt för läromedelsförfattare att göra sig kända som inte kräver ett förlags marknadsföringsexpertis. Kanske sätter den nya tekniken förlagens makt i gungning?

– Jag tror att förlagen kommer att inse att det här är en marknad som de måste ta sig in på, säger Jenny Lund-ström.

enkät

Robin Jakobsson, har tidigare studerat historia och pedagogik.1. Sådär en 1500 till 2000 per termin kanske. De är alldeles för dyrt. Till exempel köpte jag en bok på 800 sidor för 600 kronor som jag sedan inte läste mer än

ett kapitel av. Skolan kunde ha erbjudit den texten som PDF, de erbjöd ju annat.2. Jag köpte allt i fysisk form, jag gillar inte att läsa på en datorskärm. Jag skaffade en Ipad i somras, men jag har studieuppehåll nu.

Karin Larsson, studerar till läkare.1. Jag lägger kanske 600-700 kronor per termin, jag behöver egentligen bara en bok. Hade jag köpt allt på litteraturlistan hade det kostat mer, men jag lånar av

kompisar och på bibliotek. 2. Jag laddar aldrig ner. Det enda positiva med e-böcker är att man kan söka i dem, men oftast finns en länk till en sökbar version av boken när man köper den fysiska utgåvan.

Karolin Ivarsson, läser konst-historia.1. Jag brukar nästan inte läsa min kurslitteratur. Hittills i år har jag lagt ner 500 kronor. Sedan är det många artiklar som man ska kopiera vilket också kostar. Ibland

ska vi köpa böcker för 800 kronor där vi bara ska läsa en eller två artiklar. Hade vi betalat 300 kronor för ett kompendium med artiklarna hade det varit bättre.2. Ibland måste vi ladda ner artiklar, men jag har den helst i handen.

"Det senaste året har det exploderat möjlig-heter att publicera sig digitalt."

s 12-15 reportage.indd 4 12-09-24 07.32.46

här är en stor tub

porträttet

text stina lindefoto martin sjöström

Redigering: Jonas Jacobsonlundagård nr 7 201216

"Jag in-gick i ett kollektivt motstånd. Men vi trodde nog ald-rig att det skulle bli så våld-samt."

– Man behöver inte vara feminist för att läsa genusvetenskap. Det är ett politiskt beslut. Men feminismen är det teoretis-ka fält som era studier främst kommer att kretsa kring.

Diana Mulinari har just rest sig upp inför den fullsatta källarsalen i AF-bor-gen, skjutit upp läsglasögonen i pannan och hälsat de nya studenterna på ge-nusprogrammet välkomna. Hon pratar snabbt, högt och med latinamerikansk spansk brytning:

– Svenska är inte mitt förstaspråk, men jag har bott här i över 30 år. Så om ni tycker att jag pratar dåligt så beror det på att jag är dålig på språk och inte på att jag bott i Sverige för kort tid, säger hon till sina blivande studenter.

diana mulinari har haft en hektisk sommar. Hon har just skrivit färdigt två böcker, varav en tillsammans med sin sambo, sociologen Anders Neergard. I den har de intervjuat kvinnor och in-vandrare som är aktiva inom Sverigede-mokraterna. De är båda grupper som får en svagare position i samhället ju star-kare Sverigedemokraterna blir, så varför söker de sig dit?

– Jag är känslomässigt driven att få svar på de här frågorna. Som invandrare känner jag mig hotad av Sverigedemo-kraterna. Och som kvinna är jag obe-kväm med att det inte finns något genus-perspektiv i forskningen om dem, säger hon.

Med den förklaringen kommer Diana Mulinari in på ett begrepp som genom-syrar en stor del av hennes forskning: intersektionalitet. Tillsammans med två andra forskare, Paulina de los Reyes och Irene Molina, introducerade hon teorin i Sverige och nu används den ofta för att förklara hur olika sorters diskrimi-nering samverkar. En kvinna är aldrig ”bara kvinna”. Hon har också en klass-tillhörighet, en etnisk bakgrund och en sexuell läggning. Allt spelar roll för vil-ken ställning hon har i samhället. Diana Mulinari skrattar när jag ber henne att beskriva sig själv ur ett intersektionellt perspektiv.

– Det var oschysst, men jag ska för-söka, säger hon.

hennes klassbakgrund är brokig med en arbetarmamma och en pappa som gjorde en spikrak klassresa redan som liten. Han var det blondaste av bar-

nen till en tjänsteflicka som dog ung och han adopterades av en ”väldigt borger-lig” familj. Därför innehöll Diana Muli-naris uppväxt i Buenos Aires många yt-terligheter. Å ena sidan var hon extremt privilegierad och fick gå i en fin brittisk kolonial skola. Å andra sidan var hon väl medveten om att inte alla hade det så. I gymnasiet blev hon därför, som många i hennes generation, politiskt aktiv och valde att helt avstå från de saker som hen-nes klasstillhörighet gav henne. Istället för att bo kvar i det fina bostadsområdet flyttade hon till ett arbetarklassområde och gick med i en rörelse som gjorde motstånd mot den auktoritära regimen. Beslutet var enkelt.

– I Buenos Aires finns orättvisorna rakt framför ögonen på en, det finns massor av gatubarn. Det var omöjligt att inte engagera sig.

Hon påpekar att hon var långt ifrån ovanlig i det avseendet.

– Militärdiktaturens föregångare var så enormt moralistiska. Det födde mycket ilska att man inte fick ha vilka kläder eller frisyrer man ville. Jag ingick i ett kollektivt motstånd. Men vi trodde nog aldrig att det skulle bli så våldsamt, säger hon.

När militärdiktaturen återinfördes i Argentina 1976 ”försvann” 30 000 per-soner, för att aldrig komma tillbaka. De flesta av Diana Mulinaris studiekamra-ter dödades och själv förföljdes hon av polisen. I jakten på henne letade de upp föräldrarnas hus och totalförstörde det. Det var då hon bestämde sig för att fly och söka politisk asyl i Sverige.

22 år gammal kom hon och hennes dotter 1977 till Lund. Hon minns den första tiden med glädje. Flyktingarna från Latinamerika togs emot med öppna armar.

– Folk var aktiva i Chilekommittén och den svenska vänstern kunde mer om Latinamerika än vad vi själva kunde. Trodde de i alla fall.

Samtidigt märkte hon av en subtil ra-sism. Den skiljde sig från dagens, som hon tycker är mer aggressiv.

– Då var det ingen som sa att ”vi vill inte ha er här, åk hem”, utan det var mer att man exotiserades, alla förutsatte att man var bra på tango och salsa. Vi var blattar helt enkelt, säger hon.

Som kvinna bemöttes Diana Mulinari sin första tid i Sverige med medlidande.

De flesta förutsatte att hon aldrig hade varit i kontakt med jämställdhet förut.

– I själva verket var vi redan extremt tränade feminister genom vår politiska aktivism. Samma sak gäller för kvinnor som i dag kommer hit från Palestina, Iran och Irak, säger hon.

i lund började hon läsa sådant hon var intresserad av, utan några egentliga tankar på vad det skulle leda till. Soci-alantropologi varvades med religions-historia och så småningom fick hon en doktorandtjänst i sociologi. Hon blev förälskad i hur man kunde använda disciplinen för att se och tolka världen, men blev snart arg eftersom den saknade förståelse för kvinnors erfarenheter. Det tyckte hon var arrogant. Samtidigt rörde hon sig i en miljö där det började dyka upp flera feministiska sociologer som liksom hon var intresserade av att bygga upp en institution helt inriktad på ge-nusvetenskapliga frågor.

– I början fanns det ingen egentlig grund eller forskarutbildning utan in-stitutionen gav bara enstaka kurser. Min nuvarande arbetsplats är en produkt av många timmars kollektivt arbete bland feministiska forskare, säger hon.

nu är diana Mulinari både doktor och professor och det där medlidandet hon möttes av sin första tid i Sverige har bleknat. I stället har hon som kvinna mötts av andra sorters reaktioner. Till exempel på att hon har barn med tre oli-ka män. Bekanta undrar saker som ”hur mår dina barn av det?” och ”hur många barn har du egentligen?”

– Nu är det inte så radikalt att ha en så-dan familj, men det har varit. En man hade förmodligen inte blivit ifrågasatt.

Hon är fortfarande kvinna och hon kommer fortfarande från Argentina. Men vad har hänt med klasstillhörigheten se-dan hon kom till Sverige från ett extremt klassamhälle? Diana Mulinari tittar ut ge-nom fönstret och tänker en stund.

– Man kan säga att jag har varit med om en klassreproduktion. Jag var privilegierad där och jag är privilegierad här. Det känns väldigt obehagligt att behöva säga det.

Varför då?– Jag vill ju att privilegierna ska för-

svinna. De minskar ens förmåga att se världen.

Aldrig bara professorKvinna. Brokig klassbakgrund. Politisk flykting. Professor. En människa kan aldrig beskrivas på bara ett sätt. Diana Mulinaris egna erfarenheter har fått henne att tillsam-mans med två kollegor presentera en helt ny teori om diskriminering.

s 16-17 portrattet.indd 1 12-09-24 05.24.07

porträttet

"Jag vill ju att privile-gierna ska försvinna. De minskar ens förmåga att se världen."

Namn: Diana MulinariFödd: Buenos Aires, ArgentinaBakgrund: Gymnasielärarexamen, fil kand i teologi, fil mag i filosofiAktuell: Med böckerna "Together and apart: The experience of wor-kers in a transnational corporation in the Global North and South" tillsammans med Nora Rätzhel och "Women and migrants in racist par-ties: A study of Sweden Democrats" tillsammans med Anders Neergaard.

s 16-17 portrattet.indd 2 12-09-24 05.24.57

läs fler internationella studentnyheter på lundagard.net ◣internationellt

"Jag är 20 år men festen är slut"– Vad då framtiden? Här finns ingen framtid. Ingenting kommer att förändras förrän den äldre generationen dött och de ungas idéer kan ta över. Det säger den grekiske studenten Gregory Karakassis, vars universitet nu riskerar att helt stängas ner.Solen steker. Trafiken är tät. Avgaserna ligger som ett lock över den grekiska huvudstaden. Gregory Karakassis kör familjens lånade Toyota mot sitt univer-sitet. Gasar. Tutar. Gestikulerar vilt och svär ömsom över den situation han be-finner sig i, ömsom över bilar som kör om på insidan.

– Du kan läsa hur många artiklar som helst om Grekland. Du kommer ändå

själv ingen rimlighet i den planen.– Alla i min ålder som har en möjlighet

drar härifrån. Hela sommaren försökte jag få ett jobb. Jag älskar pengar för de ger frihet. Nu har jag inga och hela som-maren har jag därför bara drivit runt.

Enligt en nationell opinionsundersök-ning som gjordes i början av sommaren ansåg drygt 70 procent av de tillfrågade i åldrarna 18 till 24 år att enda vägen ut ur krisen var att flytta från landet. Gregory Karakassis är en av dem.

egentligen vill han flytta till sina släktingar i Australien men han kan inte flytta från landet förrän han har gjort värnplikten.

– Drar jag härifrån innan jag varit i militären så hamnar jag i fängelse dagen jag återvänder, säger Gregory Karakassis och fortsätter:

– När universitetet stängt antar jag att det är lika bra att göra värnplikten då i stället för när jag är färdigutbildad, vad

I början av augusti röstade det grekiska parlamentet ja till att stänga ner universitet för att minska de statliga utgifterna.

18

aldrig kunna förstå hur det faktiskt är här. Det gör du bara om du bor här, säger Gregory Karakassis.

Han syftar inte på trafiken, avgaserna eller hettan. Vad han pratar om är stats-skulderna, arbetslösheten och politi-kerna.

Gregory Karakassis är 20 år och inne på sitt andra år av spanskstudier. En dag vill han jobba som spansklärare, men ser

"Vi kräver en examen av värde och jobb med rättigheter" - Gregory Karakassis universitet i Aten är fullklottrat med politiska slagord i protest mot nedskärningarna. Själv har han slutat bry sig och ser ingen framtid i landet.

s 18-19 internationellt.indd 1 12-09-24 06.29.30

läs fler internationella studentnyheter på lundagard.net ◣internationellt

Redigering: Jonas Jacobson lundagård nr 7 2012 19

"Jag är 20 år men festen är slut"annat kan jag göra, dricka kaffe i väntan på bättre tider? Då blir det mycket kaffe.

athens news rapporterade i början av augusti att det grekiska parlamentet röstat ja till att göra det möjligt att stänga ner universitet för att på så sätt reducera statens kostnader. Enligt samma tidning fanns det också redan en plan på att läg-ga ner fyra universitet och 150 fakulteter som sysslar med högre utbildning. Stu-denterna protesterade. Lärarna protes-terade. Men beslut är beslut och EU vill ha tillbaka sina pengar. På tv berättade utbildningsminister Costas Arvanito-poulos att det var omöjligt för ett land som Grekland med sina elva miljoner invånare att ha nästan 40 universitet.

Gregory Karakassis har de senaste åren pluggat vid fakulteten för språk och psykologi. Huvudbyggnaden är ett stort tiovåningshus och staketen runtom-kring är fyllda av affischer.

– Det är lärare som affischerar om att

de säljer privatundervisning, säger han och fortsätter:

– Vad jag vet så var det längesen många av dem fick någon lön så det här är något slags försök att ändå få ihop lite.

Att föreläsare säljer undervisning är dock inget nytt, men det har möjligen ökat det senaste året. Det grekiska skol-systemet är nämli-gen upplagt så att det praktiskt ta-get är omöjligt att klara några prov, eller ens komma in på universitetet, om inte stora sum-mor lagts på undervisning vid sidan av den som är gratis.

Universitetets korridorer är också fyllda av politiska slagord och symboler. Gregory Karakassis rycker uppgivet på axlarna.

– Universitetet är en enda politisk verkstad. När du är ny på universitetet mutar de olika partierna dig att gå med

i deras parti. I utbyte lovar de att hjälpa dig med att klara prov och fixa bra kurslitteratur. En bit in i universitetsbyggnaden finns en trappformation som skulle kunna liknas vid en liten och mycket sliten amfiteater. På trapporna har någon skrivit politiska bud-skap med röd graffiti.

– Vad det står? Alltså jag vet inte. De pro-testerar väl mot något lagförslag. Jag bryr mig inte, ingen bryr sig.

i gregory karakassis ton finns hela ti-den en uppgivenhet och inte sällan en ironi. – Jag är 20 år men festen är slut. Jag ha-tar politiker. De bara ljuger. Jag känner mig bestulen på min ungdom. Jag tycker vi drar och gör något annat. Dricka kaffe? Det här landet kommer göra mig bäst i världen på att dricka kaffe, för det är det enda som finns kvar att göra.

"Jag hatar politiker. De bara ljuger."

text och foto annika skogar

"Vi kräver en examen av värde och jobb med rättigheter" - Gregory Karakassis universitet i Aten är fullklottrat med politiska slagord i protest mot nedskärningarna. Själv har han slutat bry sig och ser ingen framtid i landet.

Lär dig ett nytt språk för en euro om dagen. Drömmar om att lämna Grekland kan vara en möjlig inkomstkälla för språklärare.

s 18-19 internationellt.indd 2 12-09-24 06.30.17

läs om fler historiska händelser på lundagard.se ◣historiska händelser

26 lundagård nr 7 2012

Mordet på studenten Niklas Elm-berg skakade en hel universitets-stad under 90-tal ets början. Det hittills oförklarliga knivmordet ska nu få en ny granskning och hoppet om dess lösning lever.

”Varför måste vi skiljas, varför måste du gå, varför måste vi skiljas, varför är livet så?” 21 år av ovisshet har gått utan att frågorna i Peter Elmbergs låt om sin mördade bror har fått några svar.

Fem dagar utan resultat av spaning-arna, och stämningen började bli allt mer uppgiven. Helikopterflygningarna mellan Malmö och Lund hade inte gett någon form av vägledning till vad som hänt. De sista spåren som fanns tog slut vid Bantorget i Lund den tidiga lördags-morgonen i september 1991.

Efterlysningar i dagspressen gjordes av familjen. Polisen samtalade med Niklas Elmbergs vänner för att få någon form av ledtråd till var han kunde befinna sig, men frågorna bara växte.

en stormig onsdagskväll i oktober, fem dagar efter att Niklas Elmberg har försvunnit, cyklar en kvinna med be-stämda tramptag mot Furulund. Plöts-ligt skymtar hon något rött ögonvrån. I diket ligger något som ser ut som ett byxben. Någon sekunds reflektion ger henne en obehaglig känsla, men hon fortsätter ändå en bit. Tanken på det röda byxbenet och den instinktiva käns-lan av att något inte står rätt till, får dock henne att vända om i höststorm en för att få klarhet i vad hon har sett.

På vägen tillbaka möter hon en cyk-lande pojke och tillsammans inser de den fasansfulla sanningen: i diket ligger en ihjälstucken man. Det är den 20-årige studenten Niklas Elmberg, som då varit försvunnen i fem dagar, som kvinnan och pojken hittar i diket till riksväg 16.

det hade varit en bra fredagskväll. Festligheterna var kantade av roliga på-hitt, skratt och en och annan öl. Niklas Elmberg skulle några dagar senare åka till Kina för en längre tid, så fredags-kvällen innebar avskedsfest med kursare och andra nära vänner. Stämningen har i efterhand beskrivits som uppsluppen och kvällen slutade sent.

Strax efter halv två på lördagsmorgo-nen lämnar Niklas Elmberg och en vän

som sista personer festen för att äta lite nattamat. Bantorget i Lund blir den sista plats där Niklas Elmberg ses i livet efter att ha stillat hungern med en varmkorv.

frågetecknen efter försvinnandet är många. Utredningen kantas av få vittnesuppgifter och av spår som inte leder någonstans. Idag, 21 år senare, är frågorna nästan lika många som de var i september 1991. Teorier har florerat, men alla har med bestämdhet kunnat avfär-das som grundlösa. Medierna har målat upp tänkbara motiv såsom drogproblem eller homosexualitet, men alla har varit helt obevisbara och polisutredningen har tagit avstånd från dessa.

Ingenting i utredningen tyder på att det skulle ha funnits någon hotbild. Det faktum att samtliga värdesaker fanns kvar när Niklas Elmberg hittades uteslut er en rad olika teorier om rån som gått överstyr.

att fysikstudenten Niklas Elmberg cyklade på riksväg 16 kan verka märkligt för en student som var hemmahörande i Lund. Niklas Elmbergs föräldrar bodde dock i Bjärred vilket förmodligen var hans slutdestination.

Dagen efter att Niklas Elmberg hade hittats stod det att läsa i Sydsvenskan att det var oklart var dödsmisshandeln hade ägt rum. I utredningen fanns inga tecken på att han skulle ha gjort mot-värn och inte heller några spår efter vare sig mordvapen eller förövare. En teori aktualiserades om att ett gräl om cykeln skulle varit orsaken.

Cykeln återfanns emellertid en bit ifrån platsen där kroppen hade hittats, och därmed föll teorin om att mordet skulle vara sprunget ur ett bråk om Nik-las Elmbergs cykel.

i programmet efterlyst röntes år 2007 inledningsvis viss framgång, då det kom in ett tips på en person som skulle kunna ha varit gärningsmannen. Man-nen uppges ha varit bekant till Niklas Elmberg, men även det tipset rann ut i sanden.

Nu har det gått 21 år sedan Niklas Elm-bergs död. Åren har kantats av sporadis-ka ljuspunkter i utredningen, men under lång tid har utredningen stått stilla.

sedan en tid tillbaka lever dock hop-

pet om att fallet ska tas upp igen och att det kanske kan bringas klarhet i vad som faktiskt hände.

Leif G.W. Persson, den rikskände kriminologiprofessorn, har samman-ställt en rapport över olösta mord som finns i landet. I rapporten har han gett indikationer till Länskriminalen om att just knivmordet på Niklas Elmberg är av sådan karaktär att det borde tas upp för granskning igen. Tack vare att den 25-åriga preskriptionsregeln för mord har tagits bort blir utredningar av ”kalla fall” allt mer frekventa.

frågorna efter det oförklarliga mordet har varit många för de anhöri-ga. Peter Elmbergs låt ”Varför måste vi skiljas?”, är skriven till broderns minne som ett led i att bearbeta sorgen. Låten är aldrig anklagande, bara fylld av alla frågor som inleds med undran ”varför”.

Det är inte lättare i dag att svara på frå-gorna som ställdes för 21 år sedan, men hoppet att hitta någon ljusning i fallet har återväckts. Peter Elmberg beskriver i sin låt det eviga sorgearbetet. ”Man säger att tiden läker alla sår, men tid är ett vaku-um, det kan dröja många år”. Att fallet än en gång sätts under lupp kanske kan fylla det vakuum som sorgen begravts i, och äntligen ge klarhet i frågan varför.

text hedvig areskougillustration kristine soldal

fler fall kan lösasTidigare i år presenterade Leif G.W. ▶

Persson en rapport om ouppklarade mord, så kallade kalla fall. Rapporten fick han i uppdrag av rikspolischefen att ge-nomföra i samband med att den 25-åriga preskriptionsregeln för vissa typer av brott tagits bort.

I rapporten nämns att cirka 100 av ▶de 430 ouppklarade fallen anses vara av sådan karaktär att de bör utredas vidare. 25 av dessa 100 fall klassifice-ras som möjliga att lösa.

Leif G.W. Perssons rapport har gett ▶utredningsarbetet i fallet med Niklas Elmberg en skjuts som förhoppnings-vis kan leda till en fällande dom.

bakgrund

Redigering: Tobias Persson

s 20-21 historiskt.indd 1 12-09-24 06.38.07

läs om fler historiska händelser på lundagard.se ◣historiska händelser

lundagård nr 7 2012 27

s 20-21 historiskt.indd 2 12-09-24 06.38.39

kursen

Redigering: Ellen Paulsson22 lundagård nr 7 2012

kursen

Det är bara någon månad kvar till världens mest uppmärksammade presidentval. På statsvetenskap-liga institutionen försöker 18 stu-denter förstå sig på det politiska systemet bakom rubrikerna. Det gör de bland annat genom att debattera Arizonas invandrarlag och homosexuellas rätt att gifta sig i Kalifornien.

– Ni måste vara så övertygande som möjligt. Jacob Sohlberg står mellan bän-karna i sal 131 på Eden och instruerar sina studenter inför dagens debatt.

Det stora klassrummet är knappt mer än halvfullt och projektorn i taket sprider ett blått sken på den vita tavlan längst fram. Halvöppna väskor och an-teckningsblock ligger utspridda över bänkarna. Två timmars föreläsning om USA:s medborgerliga friheter har just avklarats. Nu är det dags för hälften av klassrummets studenter att lämna sto-larnas trygghet och ta plats framme vid tavlan.

david norlin håller med båda hän-derna om kollegieblocket och hans två gruppkamrater står jämte likt livvakter. Tillsammans ska de försöka uppfylla uppmaningen de just fått från sin före-läsare. Att övertyga oss om att Kalifor-ninen bryter mot konstitutionen då de gjort det illegalt för homosexuella att gifta sig.

– Det finns ingen rättvisa i det här, vi måste tänka på allas lika rättigheter, sä-ger David Norlin som inledning.

Jacob Sohlberg skyndar att stänga av projektorn. Motståndargruppen lyssnar, någon smyger snabbt tillbaka till sina grejer för att hämta en penna och lägga till något bland sina stödord. Gruppmed-lemmarna avlöser varandra och eventu-ellt har dagens uppgift genomförts mer på grund av tvång än passion. Innan de avslutar spetsar de dock till en fråga för motståndarna att bita i:

– Ni tycker alltså att det känns mer skrämmande när två män promenerar tillsammans hand i hand än med varsitt vapen?

De olika engelskadialekterna avslöjar att studenterna är från hela världen. Nå-gon tittar intensivt ner i sina papper för att hitta de rätta orden till sina argument. En annan drar sitt anförande med något som kan vara skånsk brytning. Resten

av klassen agerar publik, smygläser sina anteckningar inför nästa debatt och sip-par vatten från sina vattenflaskor. När de där framme debatterat klart ges en tvåsekunders applåd innan nästa grupp grabbar tag i sina egna anteckningsblock och reser sig.

– de federala lagarna är till för al-las bästa.

Det är dags för nästa ämne. Maya Hade från Tyskland har börjat lägga fram gruppens argument medan Anurag Dey från Austarlien står jämte och balanse-rar sin dator med högerhanden. I vän-sterhanden håller han en grön whitebo-ardpenna som strax ska användas för att skriva ner vad Arizonas invandringslag innebär.

– Ni måste förstå att invandring är en sak som det ska lagstiftas om på federal nivå.

Anurag Deys blick går från datorn, till motståndargruppen och till sist till Jacob Sohlberg. Som för en bekräftelse.

Strax är det dags för sista gruppen att säga sitt. Melissa Frödin är redo. Med ef-tertryck påpekar hon att Arizona är oer-hört utsatt med tanke på det geografiska läget och att deras invandringslagar inte är något annat än en nödvändighet. Publi-ken vaknar till av den oväntade inlevelsen. Noah From tar vid på samma spår.

– Vi kämpar för Arizona, säger han med hög röst och slår sig för bröstet.

Klassen skrattar. Jacob Sohlberg ler gillande. Noah From viftar med sin hö-gerhand och nog har han just då många likheter till en republikan i Arizonas delstatskongress.

snart har timmen passerat. Det finns inte mer tid att framföra de argument

They approve this kurs

som plitats ner i kollegieblocken. Klass-kamraterna i bänkarna börjar packa ihop och genom luften viner spridda påminnelser om när grupperna ska ses och förbereda nästa seminarium. Då är temat den amerikanska folkopinionen.

En som eventuellt är mer insatt i den frågan än de andra på kursen är Cindy Lee. Hon kommer från Los Angeles men har trots det valt att läsa om amerikansk politik på ett svenskt universitet.

– Jag tycker att det är väldigt intres-sant att läsa om vårt politiska system från ett annat perspektiv. En risk med att läsa det hemma i USA är att profes-sorernas egna åsikter lyser igenom rätt tydligt. Här är det mer nyanserat.

Cindy Lee är också en av få i klass-rummet som faktiskt har rätt att säga sitt i presidentvalet i november.

– Egentligen tror jag inte att det spelar jättestor roll vem som väljs, bekymren kommer bestå. En president kan inte göra mirakel. Men jag hoppas på Obama trots allt, han har bara haft fyra år på sig och det är för lite för att lyckas med nå-gon slags förändring. Skulle Romney bli vald så blir det ju lite som att börja om från början igen.

text annika skogarfoto henrik larsson

I kursen American Government lär sig statsvetarstu- denterna något som Jacob Sohlberg tycker att vi är dåliga på i Sverige: amerikansk politik. Här presente-rar Cindy Lee argument om homosexuellas rätt till giftemål i Kalifornien.

"Ni tycker alltså att det känns mer skräm-mande när två män promene-rar tillsam-mans hand i hand än med varsitt vapen?"

vet du vem det här är?

Fyra av fjorton studenter på kur-sen visste vem den här killen var.

– Alltså, kursen är ju inte slut än, förklarar Jacob Sohlberg.

Svar: Paul Ryan, Mitt Romneys vice presidentkandidat.

s 22-23 kursen.indd 1 12-09-24 07.44.49

kursen

lundagård nr 7 2012 23

kursen

I kursen American Government lär sig statsvetarstu- denterna något som Jacob Sohlberg tycker att vi är dåliga på i Sverige: amerikansk politik. Här presente-rar Cindy Lee argument om homosexuellas rätt till giftemål i Kalifornien.

om kursen

Höstens kurs i amerikansk politik på Statsvetenskapliga institutionen ges till stor del med tanke på det stundande presidentvalet. Jacob Sohlberg tycker det är roligt att det allmänna intresset är så stort men tycker att kunskapen i ämnet ofta är ganska dålig.

– Det finns en uppfattning om att pre-sidenten har jättemycket makt i USA, vilket inte stämmer, säger han.

Själv doktorerade han vid Stony Brook University i New York med en avhand-ling om varför det amerikanska folkets åsikter skiljer sig så mycket åt i klimat-frågan.

I höstens presidentval tror han att ekonomin blir den avgörande frågan.

– De flesta opinionsmätningarna in-dikerar att det blir Obama som vinner. Det är också mycket ovanligt att en sit-tande president inte blir omvald, säger Jacob Sohlberg.

"Ekonominkommer avgöra"

Kursnamn: American GovernmentAntal högskolepoäng: 7,5Går: Första gången i höst.Undervisning: Sker i form av föreläsningar och seminarier.Obligatorisk kurslitteratur: The Logic of American Politics, You Decide! 2011: Current Debates in American Politics Rekommenderad läsning: Att dagligen läsa The New York Times och/eller The Washington Post.Examination: Inlämningsuppgifter och en 6- till 8-sidig slut-uppsats.Behörighet: Kan läsas som en del av kandidatkursen i stats-vetenskap men kan också läsas som fristående kurs.

Jacob Sohlberg.

"Vi kämpar för Arizona!" Noah From intar en lokalpolitikers stånd-punkt i migrationspolitiken, vilket är ett av seminariets ämnen.

s 22-23 kursen.indd 2 12-09-24 07.45.53

var med i vår mobilfototävling på lundagard.se ◣guide

Redigering: Henrik Larsson24 lundagård nr 7 2012

ett + ett = treFörr när man skulle köpa en analog systemkamera var dubbelexponerings-

möjlighet ofta efterfrågat. Bara de lite dyrare kamerorna hade funktionen. Nu

har du det i många fotoappar. Det är kul att exprimentera med att blanda olika

motiv och alltid lika spännande att se resultatet. Man tjänar ofta på att inte

välja ett alltför kraftigt vintagefilter, annars blir bilderna lätt överexponerade.

Mobilkameran är vår tids Instamatic. Den kameran man först använde, den som lärde en älska fotografi och den som sedan kanske motiverade en att köpa en systemkamera. Men bara för att något blir mer seriöst så blir det inte automa-tiskt roligare. Själv slås jag av hur ofta man når bra resultat när man har roligt. Visst krävs det ibland mycket erfarenhet och kunskap för att kunna ha kul och samtidigt känna sig säker på att ens arbete ger resultat. Men säkerhet är också att lita på att även misstag kan leda till lyckade bilder. Jag läste igenom ett antal fotoguider innan jag satte ihop denna. Många av de tips jag läste var inte mycket att ha, men ett som återkom ofta är värt att återge. Den bästa kameran är den du har med dig. Hoppas ni kan hitta lite inspiration bland mina försök medmin mobil.

en vidare vinklingDet är imponerande hur bra vissa fotoappar klarar av att sätta ihop panoramabilder av frihandsfotograferade bilder. Det var inte länge sedan som Photoshop gjorde ett sämre jobb. En stor fördel med att göra panorama är att bildupplösingen blir högre. Men då är det viktigt att man väljer en app som tillåter en hög upplösning.

Med mobilen genom terminerna

Henrik Larsson Bildchef

s 22-25 fotoguide.indd 1 12-09-24 07.41.24

var med i vår mobilfototävling på lundagard.se ◣guide

lundagård nr 7 2012 25

silhuetterNär ljuset nästan försvunnit och mobilen inte verkar palla att ta någon vettig bild får man satsa på att hitta silhuetter i det sista kvällsljuset. En kväll på taket på AF kan egentligen inte fotas på ett annat sätt.

skärpa genom oskärpaEn skarp bild

säger kanske

sanningen, men

en rörig

oskarp får en att

känna hur

det faktiskt var.

Och vem ser inte

att det bilden

nedan föreställer

är ett ölglas som

töms under förra

Valborg?

Med mobilen genom terminerna

porträttDet finns tusen sätt

att ta ett porträtt.

Med en enkel mo-

bilkamera kan det

vara svårt att ta det

superskarpa svart-

vita porträttet med

fantastisk gråskala.

Då kan det vara

bättre att satsa på

färgkontraster och

annorlunda vinklar.

s 22-25 fotoguide.indd 2 12-09-24 07.42.08

guide

tre bra fotoappar

26 lundagård nr 7 2012

med solen i ögonenI guider om att fota bättre mobilbilder så sägs det ofta att man ska

undvika att fotografera mot solen. Helt fel tycker jag. Visst har

mobilkamerors objektiv dålig reflexbehandling men detta kan vara

en fördel. Reflexerna och diset ger ofta en härligare känsla av sol än

vad många systemkameror ger. Utnyttja det.

fyra bilder säger mer än tusen ordFlera fotoappar kan låta dig ta några bilder i följd som sedan läggs samman till en enda bild.

Det är kul att försöka hitta några bilder som på ett bra sätt skildrar den plats där du är. Man

lär sig att variera sina motiv och att fota berättande.

procaptureAppen ger bra möjligheter till avancerad kon-troll. Panoramafunktionen är mycket bra.

vingetteHar funktioner för dubbelexponering och möjlighet att fota fyra bilder som läggs sam-man. Filmsimuleringsfiltren är välgjorda.

pro hdr cameraDet finns många HDR-appar. Denna är lättanvänd och ger ofta ett balanserat resultat.

HDRHDR står för "High dynamic range" och var en fluga i fotovärlden för några år sedan.

Tekniken innebär att kameran tar flera exponeringar för att fånga ljusa och mörka partier

bättre. Detta är särskillt användbart för mobilkameror som till exempel har svårt att

återge ljus himmel. Men använd inte effekten för mycket, det ser lätt väldigt plastigt ut.

s 22-25 fotoguide.indd 3 12-09-24 07.42.47

guide

TEATER MED STUDENTRABATT!Skuggornas orkester

Xavier Mortimer 3 oktober kl.19.30 Uarda, Star Hotel

Swedish Meatballs med lingon Carl-Einar Häckner

12 oktober kl.19 Lunds Stadsteater

Hemsöborna 123Schtunk

27 oktober kl.18Lunds Stadsteater

Se www.lund.riksteatern.se för mer info om våra övriga föreställningar, de flesta med studentpriset 90 kr!

Biljetter: Biljettbyrån 046-13 14 15 • www.ticnet.se www.kulturcentralen.nu Arrangör: Lunds Teaterförening

BO MED GEMENSKAP OCH TRIVSEL I FOKUS PÅ

MALMÖS STÖRSTA STUDENTBOENDE!

Malmö Studenthus är mötesplatsen för studenter som vill kombinera pluggandet med ett aktivt studentliv, gemenskap och aktiviteter. www.malmostudenthus.com

PENDLINGSAVSTÅND TILL LUNDS UNIVERSITET!

DIN HÄLSA I LUNDVårdcentraler, barnavårdscentraler, barn-morskemottagningar, psykosocial kompetens och mycket mer. Vi fi nns här för dig om du blir sjuk och mår dåligt. Och även om du är frisk och vill ha råd om hälsa.

Tryggt, nära och bra.

Välkommen.

www.primarvardenskane.se

KARL XI-GATAN 19, 222 20 LUND 046-13 74 00 INFO@TOMAT.SE WWW.TOMAT.SE

Tomat Annonsbyrå söker en

MEDIASÄLJARE I LUNDTomat Annonsbyrå är ett mediaföretag som arbetar med kommuni-kation mellan företag och studenter vid samtliga universitet och högskolor i Sverige. Vi arbetar med både print, event samt webb.

Till vårt Lundakontor söker vi nu dig som har säljdriv och intresse för kommunikation. Vi ser gärna att du har dokumenterad erfaren-het från försäljning samt brinner för möten och nya kontakter. Ett plus är även om du varit aktiv i någon studentorganisation.

Vi tror att du är mellan 20-30 år och bedriver eller har bedrivit högre studier. Vi kan erbjuda dig anställning tim, deltid eller mer enligt överenskommelse med tillträde snarast.

Skicka din ansökan via e-posttill tobias.hansson@tomat.seMärk ansökan Lund.

s 22-25 fotoguide.indd 4 12-09-24 07.43.25

läs om fler föreningar på lundagard.se ◣föreningen

det händer

28 lundagård nr 7 2012

Medsystrar i nödenAlltför många unga kvinnor som har utsatts för övergrepp eller drabbats av andra problem sak-nar någon att prata med. För att ge stöd håller därför Tjejjouren i Lund sin linje öppen två gånger i veckan. – Vi hjälper till självhjälp, säger Anna Göransson.

Siffror är sällan vackra – speciellt om de beskriver något smärtsamt som vi öns-kade inte fanns till över huvud taget.

Karolina Jakstrand och Anna Görans-son vid Tjejjouren i Lund räcker fram en liten grön lapp med några handskrivna siffror på.

– Här har du svaret på varför vi be-hövs, säger Karolina Jakstrand.

På lappen står det några siffror anteck-nade för år 2011. Bara förra året tog Tjej-jouren i Lund emot strax över 500 kon-takter, framför allt via MSN och via den egna chatten. Enligt Karolina Jakstrand är orsakerna till varför tjejerna hör av sig varierande. Många som söker kontakt har utsatts för sexuella övergrepp. Men det är också vanligt med kontakter på grund av självskadebeteenden som bu-limi och anorexi, eller för frågor kring relationer eller hur kroppen fungerar.

– Vi är en ideell, feministisk organisa-tion som försöker stötta och stärka tjejer, förklarar Karolina Jakstrand och kastar en snabb blick mot Anna Göransson.

– Det är jouren som är själva kärnan i vår verksamhet, säger Anna Göransson och fortsätter:

– Men vi arrangerar också syster-skapskaféer med olika föreläsare. Det händer också att vi är ute på skolor och fritidsgårdar och håller workshops.

Orättvisorna en drivkraftSom de flesta andra medlemmar i Tjej-jouren i Lund är Karolina Jakstrand och Anna Göransson universitetsutbildade. Karolina Jakstrand läser etnologi medan Anna Göransson precis har blivit färdig med sin juristexamen.

Har ni själva sökt stöd någon gång? – Jag önskar att jag hade känt till nå-

gon tjejjour när jag var yngre. De första tjejjourerna startade 1996, men då visste jag inte att det fanns, säger Anna Gö-ransson.

– Jag känner inte en enda tjej som inte har blivit utsatt för någon form av sexuellt trakasseri. Jag tror att alla skulle behöva en tjejjour, säger Karolina Jakstrand.

Många medlemmar i Tjejjouren i Lund är socionomer. I stort sett alla medlemmar är samhällsvetare. Endast tre är naturvetare.

– Det är ett problem att vi är en så väldigt

homogen grupp, säger Karolina Jakstrand. När Tjejjouren träffas gör de ofta det

i föreningens lokal i ett par trivsamt in-redda källarrum belägna på en anonym plats på Väster i Lund. Väggarna är fyllda med minnen från föreningens feministiska engagemang. Det är till källaren medlem-marna går ner då de skiftas om att sköta jourpassen två gånger i veckan.

Vad är det som driver er?– Jag gick med i

organisationen på grund av min frus-tration över sam-hället. Jag har läst

en del genusvetenskap och ville göra något konkret av min kunskap, säger Karolina Jakstrand.

– Så var det för mig också. Jag ville göra något för att göra samhället lite bättre, sä-ger Anna Göransson.

– Det är också drivande att få dela sina feministiska värderingar med andra, fyller

Karolina Jakstrand i.Till skillnad från Kvinnojouren har Tjej-

jouren i Lund ett bredare spektrum som inte bara handlar om våldsamma relatio-ner.

– Men vi är inte kuratorer som sitter här, utan medsystrar som hjälper till självhjälp, säger Anna Göransson.

Få tjejer väljer att ringa. De flesta som kontaktar Tjejjouren i Lund gör det istället via chatten.

– Ofta börjar tjejerna berätta om ganska allmänna saker innan det kommer fram att de mår dåligt. Ofta är det problem i familjen. Inte sällan förekommer det miss-bruk, övergrepp och dåliga relationer. Tje-jerna som hör av sig är ofta också väldigt ensamma. Det är en röd tråd, säger Karo-lina Jakstrand.

De är alltid två då de sitter i jouren så att de kan ta stöd av varandra om det är något jobbigt som händer. Enligt Karolina Jakstrand är det också bra att vara två ef-tersom det ibland kan vara svårt att finna svaren.

– I början är det väldigt jobbigt att sitta i jouren. Men sedan vänjer man sig. Det lå-ter kanske hemskt, men man gör faktiskt det. Ofta känns det tungt, men det är också upplyftande när någon säger ”å vad skönt det var att prata med dig”, säger Anna Gö-ransson.

Men det finns en risk att berättelserna följer med i vardagen.

– Ibland känner man att man har fått speciell kontakt med någon tjej. Men ofta hör de inte av sig igen, och då kan man ju gå och undra hur det är och vad som har hänt, säger Karolina Jakstrand.

"Jag tror att alla skulle behöva en tjejjour."

Anna Göransson och Karolina Jakstrand på Tjejjouren i Lund, är på kontoret ungefär två pass i veckan.

s 28–29 foreningen.indd 1 12-09-24 06.41.44

Redigering: Maria Rosén

läs om fler föreningar på lundagard.se ◣föreningen

lundagård nr 7 2012 29

Medsystrar i nöden

Drivs av kvinnor för kvinnorDen som är intresserad av att gå med i föreningen och hjälpa till med jouren kan dock inte göra det direkt. Det krävs en helgs grundutbildning och att du sit-ter med på jouren några gånger innan det är tillåtet att arbeta där själv.

– Det krävs också att personen är minst 18 år, delar våra värderingar, skriver på en tystnadsplikt och är kvinna, säger Anna Göransson.

Enligt Anna Göransson finns det olika skäl till varför inte män tillåts sitta i jouren eller ens vara medlemmar i föreningen.

– Ett skäl är att de allra flesta offren är kvinnor och att de flesta förövarna är män. Vi tycker att det är viktigt att det finns ett forum där tjejer kan veta att de endast mö-ter tjejer och inte en kille, säger Anna Gö-ransson och fortsätter:

– Ett annat skäl är att det också är viktigt att det finns en plats där endast kvinnor får vara och bestämma egna regler.

Vad gör ni om en kille kontaktar er på chatten?

– De gånger killar har kontaktat oss då jag har suttit i jour har de ofta kommit med sexuella förslag och skickat porrbilder. Det har aldrig hört av sig någon kille som en-dast har velat prata. Det finns forum hos Röda Korset och Rädda Barnen dit killar kan vända sig, säger Karolina Jakstrand.

Har ni någon gång fått frågan om ni hatar män?

– Jag kan känna ett slags hat mot män som våldtar eller slår en kvinna. Men det betyder ju inte att jag hatar män, säger Ka-rolina Jakstrand.

– Jag brukar tänka så här: ”Jag hatar inte män, jag hatar vad många män gör mot många kvinnor”, säger Anna Göransson.

– Vi hatar män som hatar kvinnor, säger Karolina Jakstrand.

text bengt petterssonfoto martin sjöström

tjejjouren i lundÄr en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden feminis- ▶

tisk förening som verkar för att stötta och stärka tjejer och unga kvinnor. Föreningen är separatistisk det vill säga tillåter endast kvinnliga medlemmar.

Har funnits sedan 2001 och är medlem i Riksorganisatio- ▶nen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (ROKS).

Har 20 aktiva medlemmar. Nästan alla är studenter. ▶Arrangerar systerskapskaféer varannan månad med olika ▶

föreläsare.Nästa arrangemang: Stödgala, 10 oktober kl. 19:00, Gara- ▶

get Malmö.

"Det är viktigt att det finns ett forum där tjejer vet att de endast möter tjejer.".

Anna Göransson och Karolina Jakstrand på Tjejjouren i Lund, är på kontoret ungefär två pass i veckan.

De gånger killar har kontaktat tjejjouren har det varit för att komma med sexuella förslag. Killar som vill prata av sig hänvisas i stället till Röda Korset eller Rädda Barnen.

s 28–29 foreningen.indd 2 12-09-24 06.42.31

läs fler festliga artiklar på lundagard.se ◣förfesten

Redigering: Tobias Persson

"De som kommer till Ryd-bergs pub är studenter som läser fysik."

30 lundagård nr 7 2012

Det är inte lätt att hitta dit. Om det beror på att de lyckats med att hålla det lite underground eller på mitt dåliga lokal sinne är oklart. Att det är svårt att komma in är i alla fall ett faktum. Det handlar om Rydbergs pub på Fysicum.

Det är källarlokal, det är nersläckt, det är mycket folk och lite varmt, det är alla känner alla och det är öl. Namn ropas ut titt som tätt när någon fått syn på en

vän. Puben är liten och intim. Kön till baren är milslång och sträcker sig förbi ingången. Steget över tröskeln tar dig rakt in i kön.

Bredvid ingången står ett vitrinskåp med whiskeyflaskor. Folk sitter i klungor kring borden och det är svårt att ta sig fram. Några verkar vara inne i djupa dis-kussioner, kanske om Higgs boson, andra chillar bara med lite öl. Alla dörrar in till Fysicum är låsta och det är enbart tack vare en tjej som stod utanför och rökte som denna artikel kan skrivas.

”Nördar som dricker goda öl och snackar fysik och matte”

– Man måste vara medlem för att kom-ma in, det är ett slutet sällskap. För livs-tids medlemskap betalar man en symbo-lisk summa: fem kronor. På det viset är det lättare att rikta sig till en viss grupp. De som kommer till Rydbergs pub är studenter som läser fysik, men även de-ras vänner, berättar Henrik Gustafsson, ordförande för Rydbergs minne.

det här med vikten av att vara med-lem blir lite extra tydligt då det kom-mer fram att Lundagård är på besök och

s 30-31 Forfesten.indd 1 12-09-24 06.49.23

läs fler festliga artiklar på lundagard.se ◣förfesten

lundagård nr 7 2012 31

”Folk tror att de upp-märksammade fallen är anomalier.”

”Nördar som dricker goda öl och snackar fysik och matte”

kommentaren ”Är hon medlem? Får hon vara här?” kläcks på skämt.

– Rydbergs minne startades av studen-ter som ville dricka, lära känna varandra och öka gemenskapen. Det är trevligt, gemytligt, alla känner alla. Puben har ett fint öl- och whiskeysortiment. Vi för-söker ha ett stort utbud men samtidigt hålla nere priserna för en fattig student, säger Henrik Gustafsson.

Förutom ett superbt öl- och whiskey-utbud serveras det mat före puben. Styrel-sen turas om att ha hand om puben och

träffas på eftermiddagen för att handla mat tillsammans. Den här gången käka-des det wok och kladdkaka. Och även om det är sent på kvällen går folk fortfarande runt och trängs med sina små papptallri-kar med kladdkaka och vispgrädde i ena handen och ölen i andra.

i kväll är det extra fullt på Rydbergs på grund av en lasershow som visats tidi-gare på kvällen på Fysicum, som ett tack till studenterna som jobbade på Kultur-natten den 15 september.

– Det var samma lasershow som vi-sades på Kulturnatten. Laser, saker som spränger och dåliga ordvitsar – det kan inte bli bättre, säger Henrik Gustafs-son.

Rydbergs pub verkar ha lyckats med att hålla gemenskapen vid liv.

– Man vet att man alltid kan gå hit. Man kan säga att Rydbergs är nördar som dricker god öl och snackar fysik och matte, säger Miklos Novaky, kassör i styrelsen.

text & foto sofia jarl

5…kronor är den symboliska summa man får betala för livstids medlemsskap i föreningen Rydbergs minne.

s 30-31 Forfesten.indd 2 12-09-24 06.49.50

i soffan

det händer

34 lundagård nr 7 2012

Caroline Naumann stu-derar till lärare i historia och geografi och är med i Lundaspexarna. I böck-ernas värld är Carolines favoritvänskap syskon-kärleken mellan Jonatan och Skorpan i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta.

caroline naumann

Eva Österberg är pensio-nerad professor i historia och har skrivit en bok om vänskap: Vänskap – en lång historia. I böckernas värld är Evas favoritvän-skap nog också Astrid Lindgrens många karaktä-rers vänskap, exempelvis Pippi och Tommy och Annika. Men den existen-tiellt livsviktiga vänska-pen tycker hon finns i de isländska sagorna.

eva österberg

Andrea Pettersson stude-rar tredje året på teknisk nanovetenskap på LTH och är Överfös (huvudan-svarig för nollningen) på F-sektionen. I böckernas värld tycker Andrea att Pettsson och Findus har en fin vänskap.

andrea pettersson

s 32-33 soffan.indd 1 12-09-24 06.51.14

Redigering: Ellen Paulsson

i soffan

lundagård nr 7 2012 35

"Snäll – det är ett miss-känt ord, tycker jag, men för mig är det fort-farande ett väldigt gott omdöme."

Vad är riktig vänskap?Det är hösttermin. På Lunds gator vimlar det av nya och gamla studenter. An-lända för att uppfylla drömmar och börja nya liv, för att uppleva studentlivet och hitta de där riktiga vännerna. Vännerna för livet. Men vad är egentligen riktig vänskap? En pensionerad professor, en lundaspexare och en överfös gick med på att sätta sig i soffan för att försöka nå fram till ett svar.

Caroline Naumann: Jag tycker att riktig vänskap är då man har någon som man kan anförtro sig till, som man kan prata med om allt och som ställer upp för en och… Som man vet alltid finns där, även när allting inte bara är jättekul.

Eva Österberg: Ända sen äldsta tid har de som har skri-vit om det som forskare kommit fram till att det är fyra saker som konstituerar vänskap, och det är tillit, ömsesi-dighet, frivillighet och likvärdighet eller jämlikhet. Men jag tror att tilliten är det absolut fundamentala.

Andrea Pettersson: Det finns ju olika typer av vänskap också, alltså man kan ha nära vänner, men sedan kan man även ha en studiekamrat som man kanske pluggar jättebra med, men det är inte mycket mer än så. Sedan kan det vara vänner som man umgås ytligt med, men man pratar inte om så personliga saker för man känner inte tillit.

Vilka egenskaper ska en sann vän ha?CN: Det som jag värdesätter mest hos en vän är lojali-

teten och tilliten – man vet att människan ifråga finns där och lyssnar, eller är uppriktig.

AP: Och sen har man kanske lite olika, inte krav, men saker som man ser hos olika nära vänner. Den som jag bara pluggar med, den behöver ju inte vara min ”secret keeper” för jag ska ändå bara plugga med den personen.

EÖ: Snäll – det är ett misskänt ord, tycker jag, men för mig är det fortfarande ett väldigt gott omdöme när jag talar om snälla människor. Så snäll och ärlig… Uthållig, kanske?

AP: Man kan bli osams med en nära vän. För man vet att man kan bråka och höja rösten, men man är fortfa-rande vänner, för den förstår. Man förstår varandra och kan reda ut saker.

Finns det några likheter mellan vänskap och kärlek?EÖ: I vänskap kan det ju också finnas en viss föräls-

kelse. Jag kan tycka att om man tänker på början av en vänskap så kan den ju inledas nästan på samma vis som en förälskelse som blev till kärlek ibland gör. En glimt så där, man gillar henne, det var en rolig grej han sa…

AP: Det finns ett ord för det: kompiscrush!

Hur lärde ni känna era närmaste vänner? CN: Jag skulle nog säga att jag är lyckligt lottad att ha

väldigt många nära vänner. Vissa av dom har jag känt se-dan dagis, och vissa av mina nära vänner har jag träffat här, genom Lundaspexarna.

EÖ: Jag fick nog de flesta av mina nuvarande goda vän-ner under lundaåren, alltså från mina studieår, framför

allt när jag läste nordiska språk. Åtminstone tre från den gruppen tillhör fortfarande mina bästa vänner. Den jag brukar kalla min allra bästa vän träffade jag då. Och sedan kan jag väl säga att på sätt och vis är ju också min särbo – som är kvinna – min bästa vän.

AP: Det är ju olika under olika tider i livet. De som känns närmast just nu är verkligen de som jag gjort noll-ningen med.

Hur får man då den sanna vänskapen att mogna?CN: Jag tror att det sker lite av sig självt. Ju längre tiden

går, desto fler erfarenheter får du och då pratar du med dina vänner om det.

AP: Jag tycker att det är svårt att ge ett exakt svar, men jag tror också mycket på att det är tid och olika erfarenheter man delar som gör att man kommer närmare.

EÖ: Ja, jag är ju jätteglad att ni betonar tiden! Ofta fördjupas en vänskap genom att man känner varandra länge och går igenom saker tillsammans – att det blir en kedja av möten lite grann. Jag tyckte till exempel att min underbara vänskap med min bästa vän fördjupades när hon fick sina barn och jag blev gudmor till barnen. Vänskapen växer i själva återberättandet av livet tillsam-mans också, på något vis.

Till sist, om man nu har kommit ny till Lund och är nervös över att hitta nya vänner, vad är era tips?

CN: Låt folk dra tag i dig! Vad som helst, bara det är någon form av studentengagemang, så tror jag att man kommer att hitta folk.

AP: Det finns en amerikansk sociolog, Vincent Tinto, som säger att det finns tre frågor man ställer sig när man börjar läsa på universitetet: Kommer jag att få vänner? Kommer jag att passa in? Och kommer jag att klara det? För oss på F-sektionen är just nollningens syfte att var-enda student som börjar på vår sektion ska svara ja på alla tre frågor. Sedan tror jag att man ska fundera lite på vad man har lust att göra. Kanske inte det man har varit bra på eller det man har gjort förut, utan bara: vad vill jag göra?

EÖ: Ja, mitt råd skulle nog vara: tänk inte på att du ska gå ut någonstans och skaffa en vän för livet. Utan tänk i-stället att du ska utnyttja de möjligheter som finns i miljön när det gäller sånt som intresserar dig. Gå dit där det som du själv känner är viktigt eller det som du vill göra finns. Var öppen för de människor du möter och låt sedan vän-skaperna hända.

text emma anderssonfoto henrik larsson

Caroline Naumann stu-derar till lärare i historia och geografi och är med i Lundaspexarna. I böck-ernas värld är Carolines favoritvänskap syskon-kärleken mellan Jonatan och Skorpan i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta.

caroline naumann

Eva Österberg är pensio-nerad professor i historia och har skrivit en bok om vänskap: Vänskap – en lång historia. I böckernas värld är Evas favoritvän-skap nog också Astrid Lindgrens många karaktä-rers vänskap, exempelvis Pippi och Tommy och Annika. Men den existen-tiellt livsviktiga vänska-pen tycker hon finns i de isländska sagorna.

eva österberg

Andrea Pettersson stude-rar tredje året på teknisk nanovetenskap på LTH och är Överfös (huvudan-svarig för nollningen) på F-sektionen. I böckernas värld tycker Andrea att Pettsson och Findus har en fin vänskap.

andrea pettersson

s 32-33 soffan.indd 2 12-09-24 06.51.38

läs mer på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Ellen Paulsson

här är en liten tub

här är en mellan tub

här är en stor tub

34 lundagård nr 7 2012

Ge mig tusen pyttesmå scener

s 34-35 kulturreportage.indd 1 12-09-24 06.53.45

läs mer på lundagard.se ◣kultur

lundagård nr 7 2012 35

Nedskärningar på 600 000 kronor lägger snaror runt de små kultursammanhangens halsar. Lunds kommuns prioriteringar är ett ställningstagande för en syn på kulturen som en syssel-sättning för de få, skriver Philip Stålhandske.

Ordkonst, Radio AF, Lunds studenttea-ter, Lundaspexarna och Galleri Pictura. Så gott som varje studentförening riske-rar att drabbas när kommunbidragen till studieförbunden nu skärs ner. Studieför-bunden, som generellt uttryckt delar ut bidrag till grupper som sysslar med folk-bildning, finansierar i olika utsträckning så gott som varje aktiv studentförening. Av de 900 000 kronor Lunds kommuns kulturbudget har skurits ned med det se-naste året har 600 000 tagits från bidrag-et till studieförbunden – tolv procent av förbundens budget. Och enligt Katarina Scott, ekonom på Lunds kommun, kan fler nedskärningar vara att vänta.

Men frågan har egentligen fler dimen-sioner än hur stora summorna är. Det är i allmänhet inte lätt att hitta pengar till kultur. Efter nedskärningarna blir det nu mycket svårare, särskilt för amatörkul-turen. Så gott som ingen privat aktör är intresserad av att sponsra något som inte genererar resultat. För kören, syjuntan el-ler spexet, där skapandet och det sociala är en stor del av syftet, finns det få som är villiga att bidra med pengar när det sak-nas material eller lärarkompetens.

när så stora nedskärningar görs i kulturbudgeten följer naturligtvis prio-riteringar. Frågan är vilken sorts kultur det då satsas på. En kultur som de flesta endast konsumerar, där ett fåtal skapar kvalitativ konst som är till för resten av

oss att ta till oss? Eller fyller själva ska-pandet av konst ett syfte i sig, även när kvaliteten på det som produceras inte alltid är den bästa? Frågan om var peng-arna ska läggas är i grunden en fråga om vad kultur ska vara.

Under 2000-talet har stora summor in-vesterats i att bygga arenor runt om i lan-det, bland annat i Helsingborg, Jönköping och Stockholm. Tanken har ofta varit att dessa arenor ska ”sätta staden på kartan” och stimulera kulturutbudet på orten ge-nom att ge möjlighet till mer kultur. Mu-siken som framförs på dessa arenor spelas naturligtvis inte upp av fler musiker, men den spelas inför en större publik. Det är så att säga en mer produktiv version av konst, där fler kan underhållas och där kvalite-ten, i vid bemärkelse, står i fokus. Det är möjligt att det är en investering för orten och ett sätt att öka intresset för kultur, men är det verkligen det enda sättet?

Som exempel kan tas Köpenhamn. Där påbörjade man år 2001 bygget av ett nytt operahus, som när det öppnade 2005 hade kostat danska staten över tre miljarder svenska kronor. Journalisten Tor Lind-strand räknade från 2008 ut att samma summa hade kunnat ge 1 750 mindre sce-ner runt om i Danmark. Visserligen fick Köpenhamn ett ojämförligt landmärke med världens dyraste operahus, men var det värt det?

johan norberg skriver i Sydsvenskan 8/1 2011, i ett återgivande av tänkaren Rasmus Fleischers teorier, att ”politi-kerna satsar helst skattemedel på väldiga arenor, storslagna konsthallar eller spek-takulära operahus. ’Hundra små rum gör sig sämre på en Powerpoint-presentation än ett gigantiskt skrytbygge’, som Flei-scher konstaterar. Denna arenapolitik sker på bekostnad av de små och medel-stora rummen där morgondagens kultur skulle kunna födas.”

Lunds kommun bygger inga operahus, men var pengarna ska läggas är grundat i samma frågeställning. Den minskade budgeten tvingar fram ett vägval mellan den ”högkvalitativa” proffskulturen och en mer amatörbaserad kultur, där syftet kan-ske snarare är mötet mellan människor än hög kvalitet på det som produceras.

genom att ta huvuddelen av sina ned-skärningar från studieförbunden har Lunds kommun gjort ett vägval i frågan, medvetet eller ej. Sensus, ett av studieför-bunden i Lund, jämför de fem miljoner Lunds kommun gav till studieförbun-den under 2011 med de tre och en halv miljon som satsades på kulturaktiviteter under sommaren. Samtidigt arrangera-de studieförbunden 7 741 arrangemang, medan Sommarlund endast arrangerade 280. Studieförbunden kostade alltså 646 kronor per arrangemang, gentemot 12 500 kronor per arrangemang för Som-marlund, om man får tror Sensus.

Samtidigt ska man inte utesluta att Sommarlunds arrangemang kanske le-vererar mer än studieförbundens studie-cirklar. I alla fall om man med "leverera" avser att producera framträdanden av hög kvalitet som kan avnjutas av en pu-blik. Mötet mellan människor sker då mellan en publik och en scen, snarare än mellan utövarna av kulturen. Fler blir delaktiga i ett möte och kvaliteten på framträdandet har potential att bli hö-gre, men på bekostnad av de många små sammankomsterna.

det är naturligtvis en förenklad bild. Ingenting utesluter att de här två aktivi-teterna glider in i och underbygger var-andra. Spexarna övar ju trots allt för att framföra ett spex och även amatörkörer gillar att uppträda inför publik. Skillna-den ligger i var man väljer att satsa peng-arna: på att främja mötet och repetitio-nen eller på att främja framförandet och publiken. Repetitioner leder till framfö-randen, framföranden kräver repetition, men en av dessa kan vara avhängig den andra. Vad man lägger pengar på skapar ett fokus, vilket är viktigt att vara med-veten om.

text philip stålhandskefoto jonas jacobson

"Frågan om var pengarna ska läggas är i grunden en fråga om vad kultur ska vara."

Vad har hänt?Lunds kommun har skurit ned på kulturen med 900 000 kronor. Av dessa har 600 ▶

000 kommit från bidraget till studieförbunden. Det är oklart om budgeten kommer att minskas ännu mer nästa år.

vad är ett studieförbund?

Studieförbunden är föreningar som på olika sätt verkar för folkbildning, genom att ▶dela ut bidrag till människor med ett gemensamt intresse som går samman för att stude-ra något. Enligt Lunds kommun är ABF, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, Sensus, Stu-diefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan de studieförbund som är aktiva i Lund.

vilka studentföreningar får ekonomiskt stöd?Flera olika spex (bl.a. Wermlandsspexet, Var Gladspexarna, Spegatspexet och ▶

Lundaspexarna)Flera av sektionerna på LTH (t.ex. A-, E-, F- och K-sektionen och Teknologkåren) ▶Studentföreningar och kulturarrangörer som Utrikespolitiska föreningen, WILMA, Gal- ▶

leri Pictura, Hållbart universitet, Tamam, TSiL, Lundapsykologerna m.fl.Bl.a. Smålands, Östgöta, Wermlands, Helsingkrona och Blekingska nation. ▶

s 34-35 kulturreportage.indd 2 12-09-24 06.54.10

Så var den urspårade politiska korrektheten igång igen. Som första biograf i Sverige valde

Kino i Lund att stoppa barnfilmen Liten Skär och alla små brokiga. Det var väl ing-en som trodde att Stina Wirsén hade några rasistiska motiv med figuren Lilla Hjärtat. Men det gällde att sätta stopp i alla fall. Det viktiga är ju inte vilka idéer och avsikter vi faktiskt har, utan de associationer som

sedan kan göras till dessa. Det allvarliga problemet med denna po-

litiska korrekthet är väl inte enbart denna arroganta skilsmässa som den gör mellan våra tankar och våra språkliga uttrycks betydelse. Problemet är att den så syste-matiskt övervärderar både våra idéer och språkliga uttrycks värde i förhållande till våra handlingars.

bengt pettersson

från ord till handling

läs fler kulturartiklar på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Annika Skogar36 lundagård nr 7 2012

"Visst är det enklare att hålla tyst."

Spricka i den goda fasaden

ballt på bibblan

illustration: ellen paulsso

n

Jimmie Åkesson blir lantbruksminister efter valet 2014. Trots klantiga kom-munpolitiker som säger helt fel sak. Som råkar lägga sig i kulturdebatten trots att de fått order om att bara snacka om det som kan kopplas till invandringspolitik. Åkesson får ministerpost men förbjuds lägga sig i allt som har med immigra-tionspolitik att göra. Istället ger Rein-feldt honom vargfrågan att leka med, till partiets frustration. De vill ju bara vara det etablerade parti som folket vill att de ska vara. Teaterrepubliken i Malmö sät-ter just nu upp Jimmie Åkesson och de utomeuropeiska invandrarna och målar upp ett scenario som känns högst troligt. Regissören Jens Peter Karlsson har vågat se Sverigedemokraterna i ögonen för vad de är, utan förlöjligande och hån. En förmåga som vi ofta saknar när Sveriges femte största parti kommer på tal.

tillbaka till verkligheten. I sep-tember, precis två år före valet, visar Sifo:s väljarundersökning att Sverigede-mokraterna har stöd från 7,2 % av befolk-ningen. Det betyder var 14:e svensk och är fler än vad som känner för att kalla sig folkpartist, vänsterpartist, centerpartist eller kristdemokrat. På Pågatåget mel-lan Malmö och Lund, precis två år före

valet, sitter det fyra unga män med kån-ken, manchesterbyxor och flanellskjor-tor. De pratar om partiet som var 14:e svensk tycks känna samhöriget med. Att det är synd att folk är så obildade och perspektivlösa. Tåget susar förbi Burlöv och nog är det där de bor. De ”bögrädda småstadsborna” som de kallades frek-vent i Aftonbladets kommentatorsfält direkt efter valet. Som liksom pensio-närerna i Forserum skyller tvättstugans försvunna tvätt på de nyinflyttade. På invandrarna som inte verkar förstå det här med vett och varmkorv. Där bor nog också socialbidragstagarna som äter Bil-lys panpizza, röker Marlboro light och som skiter i politik men för den delen inte vill dela trappuppgång med män-niskor som tycks leva som boskap.

Så skönt att då få susa förbi. Att få kliva av i Lund och bli en del av den upplysta massan. Som vet bättre. Att tillsammans med manchesterkillarna sälla sig till de bildade och perspektivfulla som inte har med saken att göra.

våren 2012 presenterar en student på statsvetenskapliga institutionen en uppsatsidé. Studenten berättar att han vill argumentera för sin tes att mångkul-turalism är farligt. Seminariegruppen

det sprakade till i högtalaren och en nervös bibliotekarieröst klämde ur sig ett försiktigt ”Hallå?” innan hon annon-serade att det nu var novellkafé för den som var intresserad. ”Man kan handar-beta under tiden” lade hon till, tackade för att vi lyssnat och stängde av mikrofo-nen. Strax därefter såg jag en grupp äldre kvinnor försiktigt röra sig mot kafét. Vid bordet en bit bort stönade en gymnasie-elev över vad som verkade vara matte-läxan. Till höger om mig pekade tre män på något i en dagstidning och argumen-terade, nästan bråkade, om något jag inte kunde uppfatta.

som ny i Lund finns känslan av när jag såg allt för första gången fortfarande kvar. Det är en behaglig känsla, att inte ha gjort sig bekväm med varje del av sta-den. Jag har alltid känt att det är när man är halvvägs inne i någonting, halvt har förstått hur saker hänger ihop och halvt är fullkomligt vilsen, som man riktigt kan skaffa sig en känsla för något.

Första intrycket när jag gick in genom grindarna i ingången till Lunds stads-bibliotek var att ”Ja! Precis såhär ska ett bibliotek fungera”. Det var en kombina-tion av vad som faktiskt pågick och något med själva atmosfären där inne. vi är inte så bortskämda med platser där det är naturligt att mötas oavsett vem man är här i Sverige. Förutom bibliotek har jag svårt att komma på en enda na-turlig och kostnadsfri plats att mötas. Speciellt i en tid när internet ger möjlig-het att bara hålla sig med likasinnade är det skönt att komma till en plats där alla med ett intresse för samma ämne möts vid samma hyllor, oavsett vem man är. Hyllor som dessutom inte bara innehål-ler böcker, utan även musik, film eller kurser i svenska för invandrare och drar till sig olika sorters människor.

extra skönt är det att komma till ett bibliotek där man verkar ha satsat på just det, att bli en mötesplats. Det känns som att kliva in i en folkhemsdröm, där stolta medborgare gemensamt arbetar för bild-ning och kamratskap medan de dunkar varandra i ryggen och sjunger sånger. Ungefär. Eller, man ska inte över-driva i onödan. Vad det känns som är en plats som inte bara är till för att mötas på, utan som an-vänds till det. Jag tror det där första intrycket kom-mer hålla i sig ett tag till.

philip stålhandske

Det finns ingenting som säger att ett antal högskolepoäng automa-tiskt gör dig mer vänligt inställd till invandrare. Däremot dikterar de sociala normerna att den utbildade själen ska spotta vid tanken på dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Men verkligheten är svårare än så.

s 36-37 kulturuppslag.indd 1 12-09-24 06.55.58

Blir vi någonsin trötta på att peta i folks hjärnor? Troligen inte. Under hösten an-ordnas en föreläsningsserie med titeln

”Vi vantrivs fortfarande i kulturen – psykoanalys, politik och din pappa” på Lunds stadsbibliotek. För den som vill lära sig om Žižek, psykoanalysen som samhällskritik, Freud och Schmitts läsningar av Dostojevskij och annat om psykoanalys och dess tillämpningar. Måndagar klockan 18, Lunds stadsbibliotek. philip stålhandske

läs fler kulturartiklar på lundagard.se ◣kultur

lundagård nr 7 2012 37

dags för psykoanalys

gapar. Han kan inte vara seriös? Jo. Det är han. Ryktet sprider sig snabbt. Det går en kille som är dum i huvudet i klassen. Och han ska alltså gå på universitetet? Ja. Liksom Jimmie Åkes-son, Björn Söder, Richard Jomshof och Mat-tias Karlsson gjorde. De fyras gäng som senare skulle förvandla Sverigedemokraterna till det putsade Sverigeälskande partiet. Och med den där uppsatsen i tanken så blir världen plötsligt så mycket svårare att förstå sig på.

vad hände med kånkenkillarnas och vår all-männa analys om att Sverigedemokraternas sympatisörer bara finns på svenska småorter där tvättstugans gemensamma strykjärn för-svunnit under mystiska omständigheter? Som förklarar denna skamfläck som gjorde sitt de-finitiva intåg i svensk politik hösten 2010. Som skrapar fula märken i vår svenska självbild som förespråkar tolerans och öppna armar för de behövande. Plötsligt håller den inte hela vägen ut. Och egentligen, om vi skulle vilja, behöver vi bara höja blicken lite för att hitta fler motbevis.

Hemsidan för Nationaldemokratiska stu-dentförbundet i Lund finns fortfarande kvar. Senaste nyheten är från november 2003, inte på något sätt en avlägsen tid. Då hade Karl XII, hjältekonungen, hyllats med fackeltåg och kransnedläggning. Och deltagarna kom sanno-likt inte från Burlöv. Mattias Karlsson bodde på Ulrikedal. Mitt i kunskapsstaden.

Likt andra studentföreningar bjöd de ibland upp till fest. Inhyrda på Lunds nation höll Na-tionaldemokratiska studentförbundet sittning-ar i patriotisk anda. Då var det inte på grund av utanförskap och missnöje. Utan av ideologi. Mitt i det akademiska hjärtat.

teaterrepublikens jimmie åkesson skriker åt sina partivänner att allt som stoppar Sve-rigedemokraterna från att bli riktigt stora är de själva. Men trots uttalande som ibland kan kännas helt absurda och trots det ena avhoppet efter det andra så tycks ju partiet ändå klättra i opinionen.

Nationaldemokratiska studentförbundet må ha setts som den fula fågeln i den akademiska ankdammen. Men det visar också att ett antal högskolepoäng i teknisk fysik inte automatiskt gör dig mer öppen för andra kulturer. Uppen-barligen inte heller de i statsvetenskap. Och möjligtvis beror våra tankar och vårt handlande på något helt annat. På att det finns för mycket socialt kapital att förlora.

säg att du gillar Sverigedemokraterna på ett uppsatsseminarium och det blir uppenbarligen inte så muntert. För nästa dag kommer hela klassen känna till att du är dum i huvudet. Säg att du gillar Sverigedemokraterna på nästa par-middag i dina vänners nya bostadsrätt och nog ska du se att stämningen sjunker som en sten.

Visst är det enklare att hålla tyst.Men just där ligger problemet. Den bestämda

världsbilden. Att vi stiger av tåget i Lund och pustar ut, håller för öronen och pekar finger. Bestämdheten över att de som röstar på Sve-rigedemokraterna är lägre stående människor utan rätt att få göra sin röst hörd. För trots tyst-naden och den sociala skam det innebär att gilla Sverigedemokraterna i akademiska kretsar så är vi inte vaccinerade mot partiet. Det var trots allt här de putsade upp sin yta och blev det rums-rena partiet. Det var här de hyllade Karl XII och inte bara var trötta på etablissemanget.

Och oavsett om Sverigedemokraternas sym-patisörer bor på ett korridorsrum på Ulrikedal eller i ett femvåningshus i Burlöv så måste vi lyssna. Risken är annars att klyftorna mellan dessa två ytterligheter fortsätter att växa. Och om den dagen kommer då Jimmie Åkesson fak-tiskt blir lantbruksminister så är det något som inte kan fortsätta bemötas med huvudskak-ningar, för vi lever inte i separata världar. Den politiska kartan ritas gemensamt. Trots sociala normer.

text annika skogarillustration anni tuikka

Åh Juridicum – 150 sidor att läsa första dan du ser ut som en lyxbåt full av ångest bland brunt och guld och svarta skinnsoffor gör alla sitt bästa för att klä sig minimalistiskt och veckar pannorna i djupa veck näst travarna av böcker vem kommer inte in på Juridicum? Dresskoden kunde va kawaiijag vill släppa in barn här, de skulle ha galonbyxor och åka kana ner för alla ledstänger

virve ivarsson

juridicum

s 36-37 kulturuppslag.indd 2 12-09-24 06.56.19

8 december 1980En olycklig vinterdag bestämmer sig en kraftigt överviktig man, Mark Chapman, för att göra en insats. Han drar till NYC och skjuter ihjäl John Lennon. Sedan sätter han sig och lä-ser J.D. Salingers Räddaren i nöden på trottoaren. Bokens rykte skadades för all framtid och den pizzaälskande väktaren hade därmed satt sitt enda bestående avtryck på världen.

the great gatsby (1974)Mia Farrow fick bara en instruk-tion inför rollen som Daisy Bucha-nan: Håll ögonen öppna. Efter vadå, undrar ni, en ersättare med talang? Nej, rådet var tämligen bokstavligt – i brist på begåvning får man vara söt och med sin ljusa stämma och rådjursblick så lyckades hon göra en jättebra bok till en jättedålig film (tillsammans med Robert Redford).

mitch hedberg dörAtt världens roligaste människa, mannen bakom klassiska aforismer som: “Dogs are forever in the push-up position” och “I used to do drugs. I still do, but I used to, too” dog i en överdos 2005 är en besvikelse. Sam-tidigt lever och frodas komiker som Måns Möller och Hasse Brontén. Det är humor som är så svart att vi genast lämnar ämnet.

nedläggningenDessa besvikelser i all ära. Att Swe-dish House Mafia bestämt sig för att sluta komponera musik tillsammans är det största trau-mat sedan The Ark lade ner. Tårarna strömmade ner för mina kinder när housegudarna annonserade att detta blir deras sista år tillsam-mans. Närå, skämta bara.

Redigering: Kenneth Carlsson

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣det händer

38 lundagård nr 7 2012

xxx

Yugotrancedisco på Mejeriet

Disney & Mafians nedläggningPrecis som livet i övrigt är kulturvärlden fylld av besvikelser. När oktober kommer och drar undan dagsljuset blickar kulturredaktionen mot de mörka stunderna och sakerna de alltid kommer att vara bittra över.

kennethcarlsson

sebastianhagberg

Potter utan chrisChris Columbus första två filmer om Harry Potter har en samman-hållen magisk stämning. Efterföl-jande präglas istället av: Känslan av att ALLT måste gå snabbare. En "Dumbledore" som inte ansett sig behöva läsa böckerna och därutav mest skriker. Pajasartade tolk-ningar av Monsterögat Moody, Bellatrix Lestrange och Volde-mort. En konstant rosa Hermione och en Ginny som inte är kaxig utan vill knyta Harrys skosnören och ge honom kakor (GAH!).

björn i robinsFelix Herngren och Robin Pauls-son kan inte hantera att en 22-årig Björn Gustafsson är nykterist och väntade med sex tills han var kär – och samtidigt är hästlängder ro-ligare än de båda. Så de går in för att lära ho-nom hur han borde se på alkohol och sex. Roten till all ondska kan eventu-ellt vara detta klipp/Felix Herngren.

disneyklassikernaSpara dina VHS-Disneyfilmer! Disney hävdar att nyutgåvorna av ”Disneyklassikerna” innebär bättre ljud och bild. I själva verket har all stämning försvunnit till förmån för plastigare färger och extra sångnummer. Yuck.

gilmores sjundeI sex säsonger sopade Gilmore Girls banan med alla andra serier med sin rappa dialog, sina knäppa karaktärer och sin ständigt överraskande handling. Sedan lämnade skaparen Amy Sherman-Palladino serien och plötsligt fanns ingenting av konceptet kvar. Något som tyvärr inte stoppade en sjunde säsong.

virve ivarsson

indiana jones iVSteven Spielberg: ”Nu dammar vi av Indiana Jones igen efter 20 år!"Produktionsteamet: ”Jaaa! Sequels is da shit nu för tiden.”Steven Spielberg: ”Förresten, Ge-orge Lucas vill gärna få fria tyglar med manuset. Men det blir nog bra ska ni se!”

Freaks and geeksTidernas bästa high school-serie hette Freaks and Geeks. Karaktä-rerna, handlingen, 70-talsmusiken, huvudrollsinnehavaren Linda Car-dellini – allt var underbart. Tolv avsnitt fick serien innan NBC-cheferna klubbade nedläggningen. För att parafrasera pappan i serien: ”Jag hade en kompis som lade ner Freaks and Geeks. Vet du vad han gör nu? Han är död!”

lämna konserten i tidKom ihåg att man får lämna kon-serter långt innan encore. Jag val-de att se Sigur Rós krysta ut en sista tio minuter lång valsång, istället för att se inledningen på Broder Daniels avskedskonsert. Pandapo-parna skrek ”BD kommer aldrig dö!”. Men alla vet att möjligheten att se dem igen aldrig återuppstår.

Förebildernas dumhetFilip Hammar är MFF:are. Kelsey “Frasier” Grammer gillar Tea Party-kreationisten Mi-chele Bachmann. Henrik Larsson särskriver på Kron-prinsessan Vic-torias "30 års present". Men det är för väl att jag aldrig har gillat Lin-da Bengtzing. Hon är center-partist.

"Jag valde att se Sigur Rós krysta ut en sista tio minuter lång valsång."

"Roten till all ond-ska kan eventuellt vara detta klipp/Felix Herngren."

"Dogs are forever in the push-up position."

illustration: anni tuikka

s 38-39 det hander 1.indd 1 12-09-24 06.57.47

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣det händer

lundagård nr 7 2012 39

Yugotrancedisco på Mejeriet

Discoteka Yugostyle är hetare än nå-gonsin. Med mängder av utsålda klub-bar bakom sig släpper de nu sin första singel. Den 6 oktober firas detta stort med releasefest i Lund.

Releasefesten är naturligt förlagd till Mejeriet, lundagrabbarnas hemborg. Singeln, som fått namnet "Eagle Dangers", är ett släpp som fan-sen har fått vänta på i tio år.

– Vi har hållit dem på halster, minst sagt. Vi har varit för upptagna med att spela för att det är roligt, förklarar trumm-isen Jakob Möller, och fortsätter:

– Men i våras kom vi på att vi ville vara seriösa också, och då började vi leta ef-ter folk att jobba med. Vi kom på att man kan spela och ha kul, men släppa något samtidigt.

discoteka yugostyle är en hybrid mellan en klubb och ett band. De står på scen som en orkester, medan publiken dansar sig svettiga på golvet. Soundet har ständigt utvecklats. Discoteka Yugostyle var från början ett ren-odlat klezmerband, men har med tiden gått mot tyngre och mer klubbanpassade beats. Till singelsläppet är det inte längre balkan-disco, utan snarare yugotrancedisco om Jakob Möller får säga det själv.

– Det vi gör nu är så twistat med vår egen stil, det är mer elektroniskt och mycket mer beat än vad balkan är. Att säga att vi spelar balkandisco är som att säga att Guns N' Roses spelar indierock, säger han.

till releasefesten kommer även premiär-visningen av musikvideon till "Eagle Dangers". Den kommer att innehålla kakor, människor som hänger upp och ner i träd och män som cyklar ner i sjöar.

– Den är inspelad någonstans i närområdet, på en hemlig plats. En magisk plats där hjortar spelar synt, berättar Jakob Möller.

text kenneth carlsson

”Att säga att vi spelar bal-kandisco är som att säga att Guns N' Roses spelar indierock.”

– Mejeriet har grymt ljud och en fantastisk lokal. Det är inte många andra band som har det så här bra när de kommer till sin hemstad, säger trummisen Jakob Möller.

du har väl inte missat vår nya kul-tursatsning? På Lundagårds kultur-blogg kommer vi att bevaka film, mu-sik, böcker och händelser i och kring Lund. Plus lite till. Först ut är bevak-ningarna av Fantastisk filmfestival i Lund och Bokmässan i Göteborg.

kulturbloggen.lundagard.se

...JiMMie Larsson, en av LunDagårDs nYa kuLtur-bLoggare.

Jimmie, vem är du?– Jag är en 24-årig kul-t u rs t udent som i hu-vudsak ska skriva om musik, film och spel på Kulturblog-gen. Jag har tidigare frilansat, bland annat på ett filmmagasin. Jag är en selektiv allätare som förhoppningsvis ska blanda högt och brett med lågt och smalt.

Hur hamnade du på kulturbloggen? – Jag antar att redaktören hade hört mig i radioprogrammet Starka personligheter på Radio AF, som jag är programledare för. Och möjligen hade hon snokat sig fram till min något vilande blogg och tyckt att jag skriver bra.

Vad kommer du att skriva om?– Jag vill ge en gedigen överblick över kulturen. Inte bara skriva om vad man kan göra, utan vad man skulle vilja göra. Jag läste länge om Popstad Lund-utställningen, men när jag väl gick dit var det en storartad besvi-kelse. Förhoppningsvis kan jag ge en filtrerad helhetsbild till läsarna.

kenneth carlsson

när du läser detta är det förhopp-ningsvis lördag den 29 september. Då finns det fortfarande chans att köpa biljett till americanabandet Calexico, som spelar på KB i Malmö den 30 sep-tember. Lyssna in dig på skivorna Feast of Wire och Carried to Dust, och ha en toppen söndagkväll på Bergsgatan.

sebastian hagberg

foto

: gustav mo

deer af wiking

Kulturbloggen

missa inte…

hallå där!

foto

: filip redin/sydskånska

s 38-39 det hander 1.indd 2 12-09-24 06.58.18

Redigering: Tobias Persson

det händer

40 lundagård nr 7 2012

UppsnappatHar du koll på sånt som andra inte har, som nattklubbar, fyllefel och felhört? Lugn, Lundagård lyssnar och delar med sig.

Samtal mellan två studenter i korridorskök.

– Jag hade som mål ett tag att varje gång jag gick till Coop så skulle jag komma hem med en ny grönsak eller frukt som jag aldrig testat förut.

– Åh, men jag gjorde samma grej!– Va?– Ja, fast på Systembolaget. Varje

gång jag gick dit skulle jag testa en ny sorts öl.

– Jaså. Men jag slutade tyvärr. Jag återgick till äpple och banan.

– Mmm, samma här. Staropra-men.

Samtal på solig balkong vid Parentesen.

– Åh, jag vill ha katt.– Ja! Drogen eller djuret menar du?

Efter en färgsprakande konsert med Bob hund på Malmöfestivalen. Ett medelålderspar samtalar på odefinierbar dialekt i folkvimlet.

– Jo, det var en bra konsert det där. Men fattade du något av vad han sa?

– Hmh. Tralala? Hmh. Lilla moln-tuss? Hmh? Kan det stämma?

Hälsningsgillet i AF-borgen. Två tjejer delar ut bro-schyrer om Moderata studenter till folk.

– Hej, känner du till Moderater-na?

– Har du hört talas om Moderata studenter?

Skäggig ung man med något bo-hemisk klädstil går förbi.

Tjejerna vänder sig till honom:- Hej känner du till... (tystnad) Äh

skitsamma!

Receptionist förklarar för en bytis vad som gäller om man vill träna på Gerdahallen.

– I need a student's leg.– You?!

Samtal avlyssnat mellan studenter på Blekingska.

– Min kompis hånglade med tret-tio personer när hon backpackade i Latinamerika under tre månader

– Oj, trettio olika personer? Och då ska man även hinna avrunda med dom också innan man börjar med någon ny.

– Men det är ju lite det som är grejen. Man är på resande fot från stad till stad.

– Jaha. Jo, så klart. Men fick hon herpes?

– Nej.– Inte?– Nänä, det hade hon ju redan.

Student i 20-årsåldern.

– Jag stönar alltid på engelska när jag har sex. Jag har haft för många utländska pojkvänner.

Välklädd ung man förklarar för Lundagårds redaktör varför han inte går till Malmö nation.

– Jag är ganska etisk för att vara rik.

Viska vidare, skvallra! Mejla dina historier till skvaller@lundagard.se

vad har du hört?

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣

"Bonde söker fru" eller "Ensam mamma söker" kan slänga sig i väggen. På Smålands används hissen oftast som en pelare för kontaktannonser. Där kan man hitta allt möjligt smått och gott. Till exempel Lionel Richie.

s 40-41 noje.indd 1 12-09-24 06.59.19

det händer

lundagård nr 7 2012 41

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣

Franzi Heyerhorst, 23 år– Det här är ett par Adidasskor som jag köpte på en onlineshop 2009. Jag hade med dem när jag var volontär i Namibia i sex månader. Jag arbetade både på barnhem och på en gård. Skorna blev så smutsiga och slitna att jag tänkte lämna dem där i Afrika. Men jag tog hem dem och tvättade dem. Nu använder jag dem bara när jag ska ut och dansa så att de ska hålla länge.

Vad dansar du i ikväll?text mette mjöberg tegnander

foto kiia valavara

Bland glasbitar och cigarettfimpar trampar de runt och kommer allt som oftast i skymundan. Lundagård gjorde en djupdykning ned till utelivets dansgolv och kollade in vad som rörde sig längst ned.

Mathieu Moreau, 37 år – Det här är ett par skor som jag köpte i Ha-noi, Vietnam De är väldigt bekväma och jag gillar verkligen färgkombon. Men tyvärr är de rätt slitna vid det här laget.

Emil Härdu, 27 år– Ett par något för små dojjor. De har börjat lukta en hel del svett nu. De är som en korsning mellan ökenkängor och skateskor. Jag beställde dem via nätet och ska nog beställa ett par till snart.

Sofie Wikander, 25 år– Ett par svarta skor från Åhlens. De fungerar till alla typer av kläder och är väldigt basic, men de klär ändå upp plagget lite. Det sämsta med dem är att jag inbillar mig att de är för glansiga.

Tya Persson, 29 år– Ett par "fejk-converse" som jag inte vet var de kommer ifrån. Men blommorna har jag broderat dit själv. Jag har gått i converseskor hela livet eftersom de är så billiga och bra. Sedan har jag broderat på flera av mina andra skor också, då blir de ens egna.

Edina Ciber, 31 år– Alla mina vinterskor ligger nedpackade i en låda och det är för kallt för mina sommarskor. Då blev det de här som åkte på. Jag har haft dem i fem år och köpte dem under en semester i Budapest när det var sjukt mycket rea. Jag har aldrig använt dem innan.

Mia Martinovic, 35 år– Jag köpte de här under min semester i Kroatien. Det bästa med dem är att de är väldigt sköna, och så passar de till alla mina kläder.

Anna Sterner, 21 år– Jag har världens billigaste och bästa skor på mig! Jag köpte dem på Din sko och de har hållit i över tre månader. Det finns många bra utekvällar samlade i de här paret skor, kan jag säga dig.

s 40-41 noje.indd 2 12-09-24 06.59.58

lunds universitets studentkårer

kårkrönikaspeaking, writing and reading in English is an essential and natural part of being a student at Lund Uni-versity. Yet somehow, as an interna-tional student, representing oneself in any official university, capacity is a big challenge. We, The Social Sciences Student Union, now lift the question of international students' ability to re-present themselves, a vital question at a university that prides itself on being Sweden's most internationally acces-sible university.

lund university’s student Uni-ons, like all Swedish Student Unions, are legally mandated to perform edu-cation coverage at their respective faculties and departments. Student Unions are the primary channel to make student voices heard on all is-sues regarding higher education. Fa-culties and departments do not only tolerate, but typically encourage this legal mandate by supporting the Stu-dent Union and its representatives.

so why is it that when it comes to holding board meetings in English, or finding some other suitable way to accommodate elected international student representatives in board mee-tings, many administrative personnel and faculty let out an annoyed sigh or – in some cases – flat out refuse?

some have even stated that meet-ings must be held in Swedish due to the Swedish Language Law which, upon closer review, holds absolutely no weight when it stands against the legally prioritized Swedish Law of Higher Education.

sure, many might not be as fluent in English as they are in Swedish, but that should not intrude on a student’s ability to represent him or herself. International students amount to around 10 per cent of the overall stu-dent body at Lund University, and they have the exact same rights as any other student including the funda-mental right of representation.

nikolas pieta theofanouspresident of the social sciences

student union, lund university

Fem veckor in i terminen börjar saker falla på plats. Varje dag känns inte längre som första dagen på job-bet.

Ändå dyker det upp nya frågor hela tiden. Nyligen blev vi tillfrågade vilka våra fem största utmaningar för året är. Inte det lättaste att be-svara när man har en hel svåröver-skådlig värld att sätta sig in i, men här kommer ett försök:

Ska universitet bli stiftelse?Lunds universitet är i dag stat-

ligt ägt. Under hösten förväntas en förfrågan komma från regeringen om att universitetet istället vill bli en stiftelse. Svarar vi ja skulle det förändra universitetet i grunden och i längden även den enskilda

studentens situation. Exakt vilka konsekvenserna skulle bli är svårt att överblicka och det måste få ta den tid det tar för både universi-tetet och för oss studenter att dis-kutera oss fram till en ståndpunkt i frågan. Oavsett vilket slutresultatet blir är det viktigaste att studenter-nas arbetsmiljö, oberoende medin-flytande och rättssäkerhet tryggas.

Fler bostäder!Efter år av tillkortakommanden

i bostadsfrågan börjar universi-tetet, kommunen och bostadsfö-retagen ta sitt ansvar för bostads-situationen, men än är det långt kvar. Det behövs ytterligare flera hundra bostäder och även om de flesta studenter till slut får tak över huvudet måste man satsa mer för att höja standarden på studentbo-städerna. Det är inte acceptabelt att studenter behöver vänta två år för att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet. Allt för många pend-lar ofrivilligt, eller behöver stressa över att hitta ny bostad flera gånger om året i takt med att andrahands-kontrakten tar slut.

Studenterna ska må braDet är inte det lättaste att kom-

ma till en ny stad och plugga på en ny nivå. Många studenter, både de vars föräldrar är akademiker och de som är främmande för den aka-demiska världen, tycker att intro-duktionen till universitetsstudier-na är bristfällig. Universitetet har ett ansvar för studenternas psyko-sociala situation och måste arbeta för att utveckla mottagandet och introduktionen av nya studenter. Universitetets studentservice, som Studenthälsan, Karriärservice och Studieverkstaden är mycket upp-skattad, men man måste satsa mer på verksamheterna och förbättra tillgängligheten, exempelvis för icke svenskspråkiga studenter.

MAX IV + utbildning = sant?I fokus för universitetsledning-

ens arbete står de stora forsknings-satsningarna MAX IV och ESS, två partikelacceleratorer som ska byg-gas i nordöstra Lund. Att få hit sto-ra internationella anläggningar är en möjlighet för Lunds universitet att leva upp till drömmen om att bli ”ett universitet i världsklass”. Vad vi från studenthåll fokuserar på är att satsningarna ska komma även utbildningen till del. Även om de pengar som i första hand används är öronmärkta till forskning och ekonomiska resurser och alltså inte tas från utbildningen, går mycket tid och energi åt till satsningarna. Tid och energi som riskerar att tas från utbildningsfrågorna. Vi arbe-tar för att utbildningsfrågorna ska hållas på agendan, och att forsk-ningssatsningarna inte ska skym-ma utan gynna studenterna.

StudenträttighetslistanSom student har man rättigheter

gentemot universitetet. Exempelvis ska man inte behöva skriva tenta på kvällar och helger, och man ska ges möjlighet att begära omprövning av sitt underkända betyg. Rättighe-terna stadgas i många olika doku-ment, vilket gör det svåröverskåd-ligt för den enskilde studenten även om de viktigaste sammanställts i en lista. Dessutom är vissa av rät-tigheterna bindande medan andra bara är rekommendationer, vilket gör systemet än mer komplicerat. Till årsskiftet ska listan revideras och uppdateras. I det arbetet vill vi att rättigheterna förtydligas så att listan faktiskt kan användas av studenter som fått sina rättigheter kränkta.

nicolai slotte tora törnquist

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes

intressen gentemot universitet,

kommunen och regionen.

Årets fem största frågor

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

44 lundagård nr 7 2012

foto

: jens hunt

kramTill Helsingborgs stad som satsar på att bli en riktigt bra stad för studenter.

sparkTill de universitetsanställda som beter sig illa och som inte respek-terar studenter och kollegor.

"Det behövs ytterligare flera hundra bostäder."

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

www.lu.se

Stora Algatan 4studentreceptionenHär får du svar på dina frågor och hjälp att komma

i kontakt med personer från verksamheter som:

• International desk har information om ut-

bytesstudier och samordnar mottagandet av

internationella studenter.

• Karrärservice• StiL studentdatorsupport hjälper dig med

frågor kring ditt studentkonto

• Studieinformationen hjälper dig med frågor

kring ansökan, studier och studentliv.

Tel 046-222 01 00

www.lu.se/student

KarriärserviceKärriärservice erbjuder dig service när det gäl-

ler förberedelser och kontakter inför arbetslivet.

Här kan du få hjälp att granska ditt CV och ditt

personliga brev. Du erbjuds karriärväglednings-

samtal/coachning och olika seminarier i karriär-

relaterade ämnen. Utöver universitetets centrala

karriärservice finns även lokala karriärcenter på

vissa fakulteter.

E-post career@er.lu.se

Tel 046-222 01 00

www.mycareer.lu.se

Hitta hjälpen i Lund!

Sölvegatan 29studievägledningHär kan du få svar på

frågor om val av studier,

olika examina, utbild-

ningars innehåll och

inriktning samt vilka

yrkeosområden olika

utbildningar leder

till. Du kan även få

vägledning i att sätta

ihop kurser till en

examen som motsva-

rar dina intressen.

E-post studie-

vagledning@stu.lu.se

www.lu.se/studie-

vagledning

pedagogisKt stödHär kan du som har en funktionsnedsättning få

hjälp med olika stödåtgärder under din studietid.

Du erbjuds ett personligt samtal för att diskutera

dina behov. Möjlighet att få anteckningsstöd,

stöd av mentor, teckenspråkstolk och individuell

handledning under studiernas gång finns.

Tel 046-222 00 00 (växel)

www.lu.se/funktionshinder

studieverKstaden – språKhandledningHär kan du få hjälp att förbättra din studietek-

nik, komma igång med din uppsats och hjälp

med språket. Du kan få svar på frågor och

erbjuds både individuell handledning och kor-

tare kurser i studieteknik, det svenska språket

och det akademiska skrivandet. Här finns även

kompetens att hjälpa dig som har ett annat

modersmål än svenska.

E-post studieverkstad@stu.lu.se

Tel 046-222 43 92

www.lu.se/studieverkstad

studenthälsanStudenthälsan finns

till för alla studenter vid

Lunds universitet och arbe-

tar huvudsakligen med problem

som rör din studiesituation. Här

finns kuratorer, sjuksköterskor, psyko-

log, psykiater, allmänläkare, sjukgymnast

och läkarsekreterare. Du kan få rådgivning via

telefon eller i förväg boka ett besök.

E-post studhals@studenthalsan.lu.se

www.lu.se/studenthalsan

Universitetsbiblioteket, HelgonabackenBiBlioteKs- och informationsserviceSom student vid Lunds universitet har du till-

gång till ett nätverk av ett 30-tal bibliotek i

Lund, Malmö och Helsingborg. På biblioteken

finns kurs- och referenslitteratur, läsplatser och

på vissa bibliotek även grupprum och tillgång till

datorer. Biblioteken erbjuder kurser i informa-

tionssökning samt kurser, tester och övningar

på webbplatsen.

www.lub.lu.se

kontaktuppgifter/öppettider:

www.lub.lu.se/biblioteken

Som student vid Lunds universitet har du möjlighet att få hjälp och stöd inom olika områden under din studietid. Kanske behöver du studievägledning? Anteckningsstöd? Eller förbättra din studie-teknik?

Nedan finner du en guide över vad du kan få hjälp med – och var du hittar den!

Nytt i universitetsledningennils danielsen är ny vicerektor för Lunds uni-

versitet med ansvar för frågor om ledarskap,

lärarskap och medarbetarskap. Nils Danielsen

är professor vid Neuronano Research Center

(NRC) och vid Institutionen för Experimentell

medicinsk vetenskap.

susanne Kristensson är ny förvaltningschef

och ansvarar för universitetets administration

och ekonomi. Hon ansvarar även för uppgifter

tillhörande universitetets gemensamma förvalt-

ningsorganisation.

1

1

2

3

3

2

s 42-43 lussidan.indd 1 12-09-24 07.01.16

lunds universitets studentkårer

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

www.lu.se

Stora Algatan 4studentreceptionenHär får du svar på dina frågor och hjälp att komma

i kontakt med personer från verksamheter som:

• International desk har information om ut-

bytesstudier och samordnar mottagandet av

internationella studenter.

• Karrärservice• StiL studentdatorsupport hjälper dig med

frågor kring ditt studentkonto

• Studieinformationen hjälper dig med frågor

kring ansökan, studier och studentliv.

Tel 046-222 01 00

www.lu.se/student

KarriärserviceKärriärservice erbjuder dig service när det gäl-

ler förberedelser och kontakter inför arbetslivet.

Här kan du få hjälp att granska ditt CV och ditt

personliga brev. Du erbjuds karriärväglednings-

samtal/coachning och olika seminarier i karriär-

relaterade ämnen. Utöver universitetets centrala

karriärservice finns även lokala karriärcenter på

vissa fakulteter.

E-post career@er.lu.se

Tel 046-222 01 00

www.mycareer.lu.se

Hitta hjälpen i Lund!

Sölvegatan 29studievägledningHär kan du få svar på

frågor om val av studier,

olika examina, utbild-

ningars innehåll och

inriktning samt vilka

yrkeosområden olika

utbildningar leder

till. Du kan även få

vägledning i att sätta

ihop kurser till en

examen som motsva-

rar dina intressen.

E-post studie-

vagledning@stu.lu.se

www.lu.se/studie-

vagledning

pedagogisKt stödHär kan du som har en funktionsnedsättning få

hjälp med olika stödåtgärder under din studietid.

Du erbjuds ett personligt samtal för att diskutera

dina behov. Möjlighet att få anteckningsstöd,

stöd av mentor, teckenspråkstolk och individuell

handledning under studiernas gång finns.

Tel 046-222 00 00 (växel)

www.lu.se/funktionshinder

studieverKstaden – språKhandledningHär kan du få hjälp att förbättra din studietek-

nik, komma igång med din uppsats och hjälp

med språket. Du kan få svar på frågor och

erbjuds både individuell handledning och kor-

tare kurser i studieteknik, det svenska språket

och det akademiska skrivandet. Här finns även

kompetens att hjälpa dig som har ett annat

modersmål än svenska.

E-post studieverkstad@stu.lu.se

Tel 046-222 43 92

www.lu.se/studieverkstad

studenthälsanStudenthälsan finns

till för alla studenter vid

Lunds universitet och arbe-

tar huvudsakligen med problem

som rör din studiesituation. Här

finns kuratorer, sjuksköterskor, psyko-

log, psykiater, allmänläkare, sjukgymnast

och läkarsekreterare. Du kan få rådgivning via

telefon eller i förväg boka ett besök.

E-post studhals@studenthalsan.lu.se

www.lu.se/studenthalsan

Universitetsbiblioteket, HelgonabackenBiBlioteKs- och informationsserviceSom student vid Lunds universitet har du till-

gång till ett nätverk av ett 30-tal bibliotek i

Lund, Malmö och Helsingborg. På biblioteken

finns kurs- och referenslitteratur, läsplatser och

på vissa bibliotek även grupprum och tillgång till

datorer. Biblioteken erbjuder kurser i informa-

tionssökning samt kurser, tester och övningar

på webbplatsen.

www.lub.lu.se

kontaktuppgifter/öppettider:

www.lub.lu.se/biblioteken

Som student vid Lunds universitet har du möjlighet att få hjälp och stöd inom olika områden under din studietid. Kanske behöver du studievägledning? Anteckningsstöd? Eller förbättra din studie-teknik?

Nedan finner du en guide över vad du kan få hjälp med – och var du hittar den!

Nytt i universitetsledningennils danielsen är ny vicerektor för Lunds uni-

versitet med ansvar för frågor om ledarskap,

lärarskap och medarbetarskap. Nils Danielsen

är professor vid Neuronano Research Center

(NRC) och vid Institutionen för Experimentell

medicinsk vetenskap.

susanne Kristensson är ny förvaltningschef

och ansvarar för universitetets administration

och ekonomi. Hon ansvarar även för uppgifter

tillhörande universitetets gemensamma förvalt-

ningsorganisation.

1

1

2

3

3

2

s 42-43 lussidan.indd 2 12-09-24 07.01.34

debatt

Välkomna hit novischer, välkomna tillbaka studenter och veteraner. Här sägs ett utav landets intellektuella centrum ligga, i studentstaden Lunds pittoreska samhälle. Men innan ni kastar er in i studentlivets vansin-nigt lärda värld, låt oss diskutera hur sexism, homofobi och rasism tillåts fortsätta frodas i en stad som ämnar utbilda människor.

Lund är berömt för många saker: s i n n e s s j u k t höga student-hyror, Sveriges näst största he-terosexist iska bal (GA-balen), könsseparatis-tiska spex och den rasistiska ”slavauktionen” som skedde på Hal-lands nation förra året. Men nu har en ny stjärna glidit upp på den sexistiska himlen. Det är Göteborgs nations tid-ning, Natio Gothoburgensis.

Tidningen har funnits på webben sedan 2009 och har, så att säga, ”ut-vecklats” årligen till att utsättas för en reformation under 2012 och slutligen landa i dess nuvarande form.

Det mest anmärkningsvärda med tidningen är helt klart dess omslag: årets första nummer pryds utav en svet-tig man i badbyxor och det andra num-ret av en topless kvinna. Förutom det märkliga, återkommande inslaget av ”inspektorn” Per Alm (medicinare och professor emeritus i patologi) som nos-talgiskt pratar om sina upplevelser på Göteborgs nation för ungefär en miljon år sedan, är tidningens röda tråd SEX. Vem som ligger med vem, vem som vill ligga med vem, hur, var och när vilka låg med vilka och så vidare. Under tid-ningens tema ”Skvallertanten” finns allt en vill veta och mer därtill:

”Som om det inte var nog med skval-ler från vår översta korridor – grannen till vår välhängda veteran håller samma tempo som innan. Likt förra terminen nöjer sig vår glada herre inte med en i taget, och om de är vid medvetande eller inte spelar heller inte så stor roll. Det ryk-tas att två berusade tjejer som följt med denne hem agerat sovsällskap. Vad som egentligen hände låter jag vara osagt.”

Här skojas det alltså friskt om hur en glad herre minsann får lig-ga och att denne inte bryr sig om den andra parten är medvetslös. Sa någon våldtäkt?

Förutom diverse artiklar om ”skämt” man kan göra med sina korridorkompi-sar, så som att kissa i sköljmedlet eller förnedra andras ”hemsläp”, är det ett särskilt reportage som får tidningens övriga innehåll att blekna. I det senaste numret av tidningen, under rubriken ”Absolut PQE”, poserar en naken man med en Absolut Vodka-flaska som skyler könet. Detta eftersom mannen på bil-den är nationens nya ”PQE” vilket står för ”ProQurator Ekonomi” och är den som ansvarar för nationens redovisning, bokföring och växelkassar.

I samband med bilden följer en inter-vju med personen och under temat ”Pest eller kolera” där denne får svara på frå-gor så som:

”Vara en taker eller giver i ett homosexu-ellt förhållande? - Hellre en giver än att ta den i tvåan, det är fattat.”

Göteborgs nation visar tydligt att det är ”roligt” att skämta om sex i alla dess former, till och med gällande våldtäkt

och bögsex, men när det kommer till det senare krävs det ett tydligt, och up-penbart homofobiskt avståndstagande. Vad som förbryllar mig är inte hur tid-ningen skämtar på ett nedsättande vis, det är något återkommande i hela tid-ningen, utan hur bögsex hamnar un-der spalten ”Pest eller kolera” istället för förslagsvis våldtäkt eller sexistiska skämt.

När diskussionen om normer och maktstrukturer kommer på tal brukar studentikosa traditioner ofta försvaras med att de är just traditioner, att det är humor och på lek. Men sexism, homofo-bi, rasism och andra typer av förtryck är aldrig på lek för de som utsätts och desto allvarligare blir det inför den hisnande tanken om att människorna bakom tidningen en dag kanske får positioner som politiker och chefer. Dessutom är detta inte en isolerad händelse; liknande ”skämt”, nollningar och fester sker hela tiden.

Frågan är när det slutligen får vara nog?

emma lundberg,queeraktivist, genusstudent och

bloggare på thewhoryspirit.wordpress.com

Absolut sexist

debattartiklarHar du också åsikter du vill vädra? Hör av dig! Vi tar tacksamt emot debattmanus, och bereder gärna plats för välformulerade repliker. Mejla till lunda-gard@lundagard.se.

Göteborgs nations tidning har gått över gränsen för vad som kan anses vara roligt och är rent av sexistisk och homofobisk. Det tycker Emma Lund-berg, som undrar när det får vara nog.

"Sexism, homofobi, ra-sism och andra typer av förtryck är aldrig på lek för dem som utsätts."

44 lundagård nr 7 2012

s 44-45 debatt.indd 1 12-09-24 07.02.17

Först och främst är ett förtydligande på sin plats: vi hyser absolut inte någon ho-mofobi på Göteborgs nation. Sexfokuse-rade, ibland kanske, även om vi inte me-nar något illa med det.

Vi förstår och tar till oss av kritiken, och kan till viss del hålla med. Det är pinsamt och tråkigt att vi skulle upp-fattas på detta sätt. Från redaktörernas, quratelets, seniors samt nationens sida var det aldrig meningen att förolämpa någon.

Natio Gothoburgensis syfte är att med reportage, bilder och insändare, på ett lättsamt sätt, skildra vad som händer på nationen. Redaktörernas mål och upp-gift är att göra en lättsam tidning med en glad ton i kontrast till den akademiska världens allvarsamhet. Det rör sig såle-des inte om en akademisk avhandling av något slag. Dessvärre har det förekom-

mit klumpiga formuleringar som bjuder in till att tolka homosexualitet som nå-got negativt. Utöver detta förekommer något som kan framstå som ett bagatel-liserande av sexualbrott. Det gör vi abso-lut inte. Det är väldigt olyckligt att vi ut-tryckt oss på ett sätt som får individer att ta illa vid sig. Det ska inte få hända och för detta ber vi ödmjukast om ursäkt.

Vi tar starkt avstånd från sexistiska och homofoba åsikter. Det har aldrig va-rit vår mening att publicera något som stödjer sådana värderingar. Göteborgs nation har en likabehandlingspolicy och om denna inte följs måste vi se över våra rutiner.

Vi är tacksamma för kritiken då den för oss har varit ett uppvaknande. Saker och ting kan tolkas på oändligt många sätt och även om inget illa var menat eller riktat mot någon skall vi vara mer

uppmärksamma i framtiden. Ingen skall fara illa på grund av oss.

Nationens motto är ”gemenskap, hjär-ta, fest” och detta ska i fortsättningen genomsyra tidningens innehåll samt na-tionens anda i allmänhet.

kuratelet, redaktörerna, inspektor och seniors.

Göteborgs nation svarar

Redigering: Ellen Paulsson lundagård nr 7 2012 45

"Redaktörernas mål och uppgift är att göra en lättsam tidning med en glad ton i kon-trast till den akade-miska världens allvar-samhet."

Sida ur nationstidningen Natio Gothoburgensis senaste nummer. Materialet är numera borttaget från nationens hemsida. Lundagård har av publicistiska skäl anonymiserat bilden.

debattfo

to: jo

nas jacobso

n

Förtydligande från Lundagård:Göteborgs nations ledning består av följande personer.Kuratelet: Gunnel Bildt, Rasmus Friedheimer, Mikael Lun-

daby.Seniors: Anders Tarandi, Carl Andersson, Charlotte

Abrahamsson, Daniel Stenberg, Hanna Brochs, Kari Ella Read, Linus Bogesjö, Mattias Wessman, Sofie Åkesson, Stefan Einars-son, Villhelm Rudberg.

Redaktörer: Linnea Bråtenius, Gabriella Elmrin.Inspektor: Per Alm.

s 44-45 debatt.indd 2 12-09-24 07.02.37

sista sidan

Lunds Studentsångare rekryterar!

Tre tenor I • Två tenor II • Två bas IIAnsök på www.studentsangarna.nu

10% studentrabatt på alla behandlingar Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Minh Le

Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.sewww.tandlakare-larsson.se

LÖR 27 OKTTHE VACCINES (UK)TOR 1 NOVGOJIRA (FRA) FRE 2 NOVFIBES, OH FIBES! (SWE)LÖR 3 NOVMATT CORBY (AUS)LÖR 10 NOVMARK LANEGAN BAND (US)

LÖR 29 SEPJACK DeJOHNETTE (US)FRE 5 OKTABOVE ORANGE + HEART ATTACKED (SWE)LÖR 6 OKTDISKOTEKA YUGOSTYLE (SWE)FRE 19 OKTEMIL JENSEN & KLUBBKÖREN (SWE)SÖN 21 OKTDRAGONFORCE (UK)

FRE 16 NOVANIMAL COLLECTIVE (US)FRE 23 NOVTOY (UK)TOR 29 NOVTORSSON (SWE)TOR 13 DECSABATON (SWE)

Kolla också in vårt nästan-varje-vecka-program på hemsidan:Måndagsswing Live - måndagar | Doc Lounge - tisdagar Humorfalangen - torsdagar | Jazzbrunch | Cubana Club - lördagar.

DET HÄR ÄR SPIKAT SÅ HÄR LÅNGT. MEN DET KOMMER MER I HÖST.

kulturmejeriet.se facebook.com/mejeriet

twitter.com/#!/MejerietiLund

I handen håller du det som har varit Sveriges bästa studenttidning i över 90 år ...... men det har vi enbart kunna vara tack vare att Lund är så bortskämt med studenter med fantas-tiska tidningstalanger. Vi är på ständig jakt efter dig med den vassa pennan, eller ett öga för este-tiska detaljer.

Just nu söker vi särskilt efter folk som kan redi-gera i Indesign eller koda i Wordpress. Tveka inte att höra av dig för mer info på lundagard@lunda-gard.se.

s 46-47 Q. indd.indd 1 12-09-24 03.39.46

sista sidan

Redigering: Maria Rosén

In på redaktionen kliver en ny förmåga, häver sig på tå - och frågar: vem i hela världen kan man lita på?

När 40 teknologer får äta lunch hos gourmanden, utan tillstymmelse av något laminerat inbjudningskort.

... och "alternativet" dansar limbo på borgerlig bjudning.

... och informatören kör "Kalle Anka" med Lunds, för det blir ju festligare då.

... och den som vill ha quick and easy sätt att minska, inte kan hålla tassarna från andras gottepåsar.

... och de redaktörer som har lovat att stå för sanningen - jagar gourmander och korridorsrum trots allt de tidigare sagt.

Morrhoppan klättrar upp på sin plats i fönstret, med strupen fylld av gråt - och jamar sorgset: vem i hela världen kan man lita på?

... och då har vi inte ens nämnt Rein-feldtshistorien.

MORRHOPPANMultitaskande elektroingenjör och

pojkvasker som gick all-in för hela studentlund med eller utan Student-

lund. Kårfifflare, AF-insyltad och karnevalis-tisk 1337-1337:a (en som rullar fram). Innehade i sina kårentreprenöriella glansdagar hela tre heltidsarvoderade positioner samtidigt. Ut-förde jobbet genom kontakter. Satte avtryck i staden med ett strategiskt anlagt tältläger på armlängds avstånd från kontoret. Försvarade i di-ciplinnämnden idogt sina studenter och sitt eget arvode. Festade med hög ambitionsnivå. Eldade vid minst ett tillfälle upp Lundagård (fysiskt) och Lundagårds redaktion (icke fysiskt). Syns och hörs nu i huvudstaden.

47lundagård nr 7 2012

illustration: linus edenw

all

Q drog en Snoddas

Jag var spermie för längesen och jag jobbade för treNäringslivet var som vax uti min famnNu med åldern ska jag stekas i en annan direktionKonduktera emot nästa perfektionHaderian, haderalla, haderian, haderaKonduktera emot nästa perfektion

q: kristoffer danielsson

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

s 46-47 Q. indd.indd 2 12-09-24 03.39.00

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kår

Pol. kand. Begränsad valfrihet sedan 1934

Politices kandidatprogrammet vid Lunds universitet www.svet.lu.se Ansök på antagning.se senast 15/10!

Välkommen till Pol. kand.Här läser du både statsvetenskap och nationalekonomi. Du kan fördjupa dig i ett av ämnena, men du kan inte välja bort något av dem. Varken vi eller verkligheten tillåter.

s 48 baksida.indd 1 12-09-24 03.33.46