Download pdf - Reaktion nr 3 2015

EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 3 2015

Stort intresse för Forsmarks

mobila utrustningUtvecklas med rotation!

Sigrid på besök

På jakt efter skademekanismen

Dålig lönsamhet kan stänga R1 och R2 tidigare än planerat

TEMA:

TEKNIK

2 REAKTION NR 3 2015

Redaktörsrådet för tidningen Reaktion: Malin Söderlind, Ringhals, Sara Söderström, Forsmark, Katariina Güven, Vattenfall internkommunikation, och Eva Nevelius Buskhe, SKB. Foto: Lasse Modin

Både Forsmark och Ring-

hals har nya huvudskydds-

ombud. Sara Edin och

Gert-Åke ”Laxen” Carlsson

är intresserade av arbets-

miljöfrågor och jobbar för

att alla ska kunna känna

sig trygga och

säkra på arbetet.

–

Omslagbild: Odd Hedberg från Forsmarks ytterområdesdrift, FGD, provkör en mobil belysningsmast som köpts in genom programmet FOSH, Forsmarks säkerhetshöjning. Masten har fyra vinkelbara tusenwattslampor och inbyggd generator. Foto: Anna Ek

Insändare kan publiceras under signatur, men författarens namn ska vara känt av redaktio-nen. Eftertryck medges efter överenskommelse. För osignerat material ansvarar redaktionen.

Reaktion är forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med möjlighet för fler att medverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack på kärnkraftverken. Utöver det sprids tidningen i fikarum och tidningsställ på KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vat-tenfall. Tidningen har även ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, företag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera.

Tyngdpunkten i tidningens innehåll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med kärnkraft och avfall. I redaktörsrådet finns representanter från Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Svensk Kärnbränslehantering AB och Vattenfall AB. Reaktion kommer ut med sex nummer per år.

Alla ska förståDet är imponerande med all specialistkompetens som finns i kärnkraftsbranschen. Här finns många kunniga människor som är yrkesstolta och som vill berätta vad de gör. Det finns gott om uppslag att skriva om i vår personaltidning. Vi som jobbar med kommunikation har fått lära oss att ingen fråga är för dum. Det är viktigt att vi förstår, så att vi inte för vidare felaktig information.

Men det är inte bara vi som ska förstå. Vi vill att alla som läser också ska förstå. Texterna bör inte vara för långa, innehålla svåra ord eller förkortningar. När något upplevs obegripligt tappar man intresset och vi vill ju skriva artiklar som blir lästa. Så det händer att vi förenklar och väljer bort. Alla gillar inte det. Är du en av dem som inte gillar det vill jag ta tillfället i akt och förklara att det inte handlar om att förminska varken arbete eller kompe-tens, utan om förbättrad läsbarhet.

Förkortningar och terminologi i vårt fackområde underlät-tar kommunikationen mellan de redan insatta. Vi skriver för så många fler. Med Reaktions nya och bredare målgrupp får vi tänka oss för om vi ska lyckas öka delaktigheten.

Allt handlar inte om kärnkraft och teknik. Tidningen sprids till alla medarbetare och de representerar olika kompetensområ-den. En del arbetar exempelvis med personalfrågor, ekonomi, IT och olika serviceuppdrag. Även om Reaktion i första hand är vår personaltidning läses den också av ett stort antal externa prenu-meranter. Det är politiker, lokal media, organisationer, myndig-heter och andra som är intresserade av vår verksamhet. Därför skriver vi så att alla förstår.

SARA SÖDERSTRÖM

INNEHÅLL

UTBLICK

Kärnkraft står för cirka elva procent av världens elproduktion. Intresset för kärnkraft är stort och många länder bygger nya kärnkraftverk. Om det ska vara möjligt att klara klimatmålen bör kärnkraftsproduktionen fördubblas till 2050, enligt International Energy Agency.

M/S SIGRID

I början av 2014 tog m/s Sigrid, SKB:s transportfartyg, över transporterna med radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Till 2020 kommer även bränsletransportbehål-larna att bytas ut.

Strålsäkerhetsmyndigheten och deras internationella kollegor fanns på plats på Forsmark när sju nya dieselag-gregat prov startades. Intresset är stort för Forsmarks säkerhetshöjning (FOSH), där ett av delprojekten är mobil utrustning.

TEMA: TEKNIK

Vill du bli prenumerant?Vi i redaktörsrådet är glada att

tidningens artiklar och reportage är intressant läsning för många. Den

som vill kan teckna sig för en gratis prenumeration. Hör av dig till redak-

tionen så ordnar vi att du får ett eget exemplar av tidningen.

Redaktionens adressTidningen ReaktionFGKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 Östhammar

E-post [email protected]

Ansvarig utgivare Anna Stålnacke, [email protected]

Redaktörer Sara Söderström, Forsmark, Malin Söderlind, Ringhals, Eva Nevelius, Buskhe, SKB och Katariina Güven, Vattenfall internkommunikation

Form och layout Byrå4, Uppsala 2015

Tryck BCB, Varberg

REAKTION NR 3 2015 3

och en förändrad ledningsstruk-tur med gemensamma staber samt analys av möjligheter att Forsmark och Ringhals ska kun-na slås samman i ett gemensamt kärnkraftsbolag.

Vattenfalls reaktorer svarar för en stor del av landets elpro-duktion och representerar stora ekonomiska värden.

– Samtliga block är lika vik-tiga så länge de körs, säger Eva Halldén.

Forsmark och Ringhals kom-mer att fortsätta kompetensut-veckla personal och rekrytera nya medarbetare. Anläggning-arna kommer att behöva under-hållas med samma omsorg som tidigare.

De långsiktiga förutsättning-arna för landets energiförsörj-ning ska nu klarläggas inom ramen för energikommissionens arbete.

– Vi fokuserar på en stabil och säker drift för alla våra reaktorer, säger Eva Halldén.

TEXT: SARA SÖDERSTRÖM

Foto

: Elis

abet

h R

edlig

… Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Business

Area Generation, CNO, Chief Nuclear Officer, samt

styrelseordförande i Forsmarks Kraftgrupp AB,

Ringhals AB och SKB AB.

Varför har Vattenfall beslutat om ändrad inrikt-ning för drifttider för Ringhals 1 och 2 med en stängning redan mellan åren 2018 och 2020? – Vi ser att de tuffa marknadsförutsättningarna med mycket låga elpriser kommer att fortsätta under flera år. Samtidigt ökar våra produktions-kostnader inom kärnkraften och lönsamheten vi-ker. Effektskatten motsvarar cirka 20 procent av vår produktionskostnad och vi hade inte fattat detta beslut om inte skatten hade funnits. Det är naturligtvis synd att stänga väl fungerande anläggningar men ibland är det oundvikligt av

affärsmässiga skäl.

Vad händer med de fem reaktorer Vattenfall ska fortsätta driva i många år till?– Vårt absolut viktigaste fokus är att ha en säker och stabil långtidsdrift för våra övriga fem kärn-kraftsreaktorer, Ringhals 3 och 4 samt Forsmark 1,2 och 3. Vi ska driva dem i minst 60 år, det vill säga en bit in på 2040-talet, så vi talar om långa tidsperspektiv. Våra anläggningar kommer att be-höva underhållas och moderniseras, och vi ska se

till att utveckla hela vår kärnkraftsverksamhet på

bästa sätt med god lönsamhet.

Hur kan vi se till att vi fortsatt känner engagemang och framtidstro?– Jag vet att vi är inne i en period som präglas av

förändringar och oro, för hela branschen och på

Vattenfall. Allt handlar dock inte om att spara, dra

ned och avveckla. Vi har flera stora investerings-

program framför oss, så som till exempel obero-

ende härdkylning. Det är viktigt att komma ihåg att kärnkraften är en hörnpelare i svensk energiförsörjning under lång tid fram över. Vi måste behålla vårt fokus på den dagliga verksamheten och ha fortsatt höga ambitioner inför framtiden.

TEXT: CECILIA GERGER

Hallå där…

Det är bara tre år sedan Vatten-fall lämnade in sin ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att få bygga en eller två ersätt-ningsreaktorer på någon av saj-terna. Planerna väckte framtids-tro bland kärnkraftsbranschens medarbetare. Nu konstaterar Vattenfall att behovet av ersätt-ningskraft ligger längre fram i tiden än man tidigare trott. Arbetet med ny kärnkraft går på sparlåga.

Den aktuella marknadssitua-tionen möjliggör inte några nya investeringar i kärnkraft. Som om inte det vore nog skapar en minskad efterfrågan på el och fallande elpriser en ekonomiskt ansträngd situation för Vatten-fall, som aviserat att man vill stänga två reaktorer i Ringhals tidigare än planerat.

– Omvärlden och förutsätt-ningarna för vår verksamhet förändras och vi måste anpassa oss. Därför måste vi fortsätta att jobba hårt med åtgärder som tryggar verksamheten, säger Eva Halldén, vd för Forsmark och Ringhals.

Kärnkraftverken ska jobba enklare, effektivare och mer till-sammans. Några av åtgärderna som pågår är omorganisationer

”Vi ska ha en långsiktigt säker och stabil drift”

Med fokus på stabil och säker långtidsdriftVattenfalls styrelse har tagit ett inriktningsbeslut om att stänga Ringhals 1 och Ringhals 2 tidigare än planerat och arbetet med ersättningsreaktorer går på sparlåga. Men det betyder inte att kärnkraften är i avvecklingsfas.

Läs mer om kärnkraft i världen, sid 12–13

20222022203820352016201620182028

201620162025

2022202220222021201620162018

201620162015


AVSTÄLLNINGSDRIFT När blocket tas ur drift går det in i vad som kallas avställningsdrift. Det innebär att man liksom under en revision är kallt avställd och kontrollrummet är bemannat. Anläggningen sköts och nödvändigt underhåll och service genomförs. Avställningsdriften kommer att pågå under cirka ett år.

RINGHALS FORSMARK SKB ÖVRIGA KÄRNKRAFTSENHETER

Omedelbart efter att Vatten-fall tillkännagivit sina avsikter bildades ett projekt som ska leda vägen till att reaktorerna är i avställningsdrift. Projektet heter STURE (Säker och Trygg Utfasning av Reaktor 1 och 2) och leds av Lars Björnkvist, som lämnar sitt arbete som ställfö-reträdande chef för Ringhals teknikavdelning för att arbeta heltid med avvecklingsprojektet.

– Det är inte bara att stänga av reaktorerna, säger Lars Björn-kvist. Det krävs en hel del pla-nering och dokumentation för att det ska ske på bästa och mest effektiva sätt.

Fyra områdenSTURE kommer att vara ett paraplyprojekt som samordnar samtliga delar av förberedelserna för avstängningen. Det finns fyra huvudområden: personal och kultur, anläggning, finan-

STURE ska leda avvecklingen av R1 och R2I slutet av april meddelade Vattenfall att man vill lägga ner Ringhals 1 och 2 tidigare än planerat. Från att ha haft inriktningen mot mitten av 2020-talet, vill man nu stänga verken mellan 2018 och 2020. Orsaken är sjunkande elpriser och stigande kärnkraftsskatt. Det slutgiltiga beslutet ska tas i Ringhals styrelse. Minoritetsägaren E.on har inte tagit ställning till för-slaget än.

siell optimering och tillstånd. Det mesta arbetet kommer att utföras i den ordinarie linjen.

– Det första vi måste ta tag i är personalfrågorna, berättar Lars Björnkvist. Vi måste säkerställa att vi har kompetens för att driva verken till den dag de ska stäng-as. För det kommer det i princip att krävas individuella utveck-lingsplaner för personalen. Den som berörs av beslutet ska ha en utvecklingsplan som passar. Vi måste ha koll på vilka kompe-tenser som kommer att behövas på de berörda blocken men även hur det ser ut på Ringhals i öv-rigt med kompetensbehov och pensionsavgångar med mera. Samtidigt som två block tas ur drift, ska två drivas vidare. Ett viktigt område är säkerhetskul-turen, som måste vidmakthållas under alla faser i driften.

För att få extra tyngd i detta arbete har Agneta Sundén lämnat

1. Var det ett väntat beslut?

– Beslutet kom hastigt på när det väl kom, men samtidigt var det inte helt oväntat. Orsaken är det besvärliga ekonomiska läget, där vår produktion kostar mer än marknaden är beredd att betala. Prognoserna för elprisutvecklingen är fortsatt dystra många år framåt. Effektskatten som belastar den svenska kärn-kraften är tung att bära när priserna är så låga som nu.

– På 1990-talet hade vi också år med låga elpriser, men då var situationen en annan. Nu finns gott om el från förnybara energikällor, bland annat vindkraft som byggs med statliga subventioner.

2. Kunde vi ha gjort något annorlunda för att undvika detta?

– Jag tycker alla ringhalsare med rätta ska känna sig stolta över sina insatser. Ert engagemang och slit har gjort, och gör, Ringhals till ett välskött och välfungerande kärnkraftverk. Det finns ingenting som vi skulle ha kunnat göra annorlunda för att påverka utgången av beslutet. Vi har gjort vad vi har kun-nat – fokuserat på säker drift och kostnadsminskningar – men den här situationen är inte möjlig att spara sig ur.

– Det är mycket tråkigt att vi troligen står inför en tidigare-lagd stängning av två mycket väl fungerande block. Stora in-vesteringar har gjorts för att göra R1 och R2 redo för säker och stabil produktion med sikte på 50 års drifttid.

3. Vad gör vi nu?

– Först måste man mentalt få landa i den här nya situationen, men sedan behöver vi kavla upp ärmarna igen. Vi har en lång rad frågor att analysera och ta tag i. Projekt STURE är i full gång med detta för att hitta så bra lösningar som möjligt, både för medarbetarna och ur anläggningssynpunkt (läs mer här bredvid). Viktigt är att alla åtgärder sker

samordnat via projektet.– Man får inte heller glömma att

R1 och R2 fortfarande har cirka 60 TWh kvar att producera fram till 2018–2020. Det ska vi se till att göra med flaggan i topp. Men först

och främst ska vi genomföra årets revisioner säkert och planenligt.

Inriktningsbeslutet ändrar inte på detta. Ringhals och Forsmark kommer att vara betydande elproducenter och stora arbets-platser ända in på 2040-talet. Det är viktigt att vi bibehåller förtroendet för verksamheten hela vägen in i mål.

Tre frågor om Ringhals 1 och 2 till Eva Halldén

TEXT: YVONNE JONSSON

FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

4STEG FÖR

R1 OCH R2:S AVVECKLING


RIVNING Hur lång servicedriften blir är inte klarlagt ännu, men målsättningen är att göra den så kort som möjligt innan rivningen av anläggningen kan börja. För att man ska komma dit måste ett antal tillstånd vara klara, till exempel miljötillstånd och bygglov för tillfälliga förvar.


STURE ska leda avvecklingen av R1 och R2personalchefsjobbet för att arbeta heltid med STURE. Berit Anders-son, som tillträder som perso-nalchef för både Ringhals och Forsmark i samband med orga-nisationsförändringen i oktober, har redan hoppat in som chef för Ringhals personalavdelning.

Tillstånd krävs– Det som också måste igång ganska fort är tillståndsfrågorna. För att få stänga av reaktorerna krävs bland annat en miljöpröv-ning med allt vad det kräver av dokumentation, säger Lars Björnkvist. Det behövs också diverse bygglov för tillfälliga byggnader.

Vattenfall riverSamtidigt pågår inom Vattenfall projektet AVANS, som syftar till att ta fram förutsättningarna för en organisation som ska ta över drifttillstånden för Vattenfalls reaktorer när de tjänat ut. AVANS ska leda fram till en organisa-tionsenhet eller ett bolag inom Vattenfall som specialiserar sig på att avveckla och riva reaktorer.

– Det är viktigt att poängtera att det är Ringhals AB som har ansvaret för att driva reaktorerna fram till avställningsdriften och att alla förberedelser fram till dess, kommer att göras inom projekt STURE.

Först därefter kommer Vatten-falls organisation för rivning att ta över, säger Lars Björnkvist. Men självklart ska vi samarbeta och synka våra åtgärder med den organisationen – inte minst ska vi samarbeta om resursfrågorna.

En ytterligare faktor som måste vägas in är den pågående utredningen om sammanslag-ningen av Ringhals och Fors-mark som också påverkar till-ståndsfrågorna.

EffektivitetProjektet ska också studera hur avställningen görs på det mest kostnadseffektiva sättet. Det kan till exempel handla om hur vi på bästa sätt förbrukar det redan inköpta bränslet.

– Vi kommer att titta på alla aspekter, bland annat nödvän-diga investeringar och bränsle-hantering för att få fram när och i vilken ordning blocken ska tas ur drift, säger Lars Björnkvist. Det finns en hel del pengar att tjäna på att göra det på det mest optimala sättet.

När det gäller anläggnings-delen finns det en mängd frågetecken som måste rätas ut när det gäller beroendet mellan blocken och olika system liksom avfallshanteringen som är intimt ihopkopplad med R1. En säkerhetsredovisning för

avställningsdrift ska också tas fram. Den så kallade 50-gruppen som sedan ett drygt år tillbaka ar-betat med liknande frågor, men med sikte på avveckling 2025, kommer att upplösas. Resurser och det arbete som grup-pen hittills utfört kommer att tas tillvara i det nya projektet.

– Det finns ingen fastlagd tidplan än. Men tanken utifrån

Vattenfalls presenterade inrikt-ning är att båda blocken ska vara i avställningsdrift år 2020. Däref-ter ska allt bränsle transporteras bort vilket kan ske inom något år

och därefter är blocken i servi-cedrift. Ur kostnadssynvin-

kel bör den perioden bli så kort som möjligt, säger Lars Björnkvist.

TEXT: GÖSTA LARSEN


ILLUSTRATIONER: STIBBE

JOHANSSON

SERVICEDRIFT När allt bränsle transporterats iväg från blocket till Centralt mellanlager för använt kärnbränsle går man in i servicedrift. Personalstyrkan på det stängda blocket kan minskas något och man gör förberedelser för den kommande rivningen. I den här fasen är det meningen att den nya organisationsenhet som Vattenfall ska starta tar över tillstånden och all verksamhet vid blocket.

ÅTERSTÄLLNING Efter att blocket rivits och allt restmate-rial transporterats bort ska platsen friklassas radiologiskt och marken iordningsställas för framtida användning. Vad det blir vet man inte idag men hela området vid Ringhals är utmärkt som ”riksintresse för energiproduktion”.

Lars Björnkvist leder projekt STURE.


REVISIONSTIDER PÅ FORSMARK 1

Årets revision på Forsmark 1 innefattar flera stora jobb. Bland annat byts fyra stycken lågtrycks-förvärmare ut, vattenreservoaren runt reaktortanken

som kallas för wet well töms för ett omfattande inspektionsarbete och över 600 turbinblad byts ut. Under revisionen på Forsmark 1 läggs även nytt

gummi inuti kondensorns vattenkammare, som kallas för skepp, på turbin 11. Gummit skyddar mot kor-

rosionen orsakad av havsvattnet som färdas genom kondensorn för att kyla turbinångan. På bilden syns

Niklas Lundqvist som svetsar igen små hål kring manluckorna för att det nya gummit ska fästa.

Arbetet är omfattande och görs endast på turbin 11 under årets revision.


Foto

: Ale

xand

er Å

berg



Foto

: Ale

xand

er Å

berg

Foto

: Börj

e Fö

rsät

er

REVISIONSTIDER PÅ RINGHALS 1

Årets revision på Ringhals 1 har känne- tecknats av ”tunga lyft”. Många nya komponenter har lyfts på plats, till exempel en ny huvudtrans-formator och en ny råvattentank som rymmer

3 000 kubikmeter. Tyngst av allt var dock den nya generatorn till turbin 12. Över 400 ton väger bjässen och en enorm specialrigg fick först monteras i lyft-schaktet för att den gamla generatorn skulle kunna lyftas ut och den nya in. På bilden har den nya just skjutits in på sin plats i turbinhallen. För att arbetet

skulle göras mindre komplicerat sanerades och friklassades den berörda delen av

turbinhallen. Hela arbetsplatsen hamnade därigenom utanför

kontrollerat område.


ponenterna som används är beprövade av leverantören Wärtsilä.

– Motorerna är i bra skick, säger Christoffer Solstad, arbetsbefäl från Wärtsilä som har tio personer på plats i tvåskift. Totalt är det cirka 380 större motordelar som byts på varje diesel.

– När montaget är klart körs ett gediget provdriftsprogram i flera steg om totalt 40 drifttimmar för varje motor, fortsätter Cecilia Schotte. Ordningsföljden för jobben har plane-rats så att vi har tid att skaffa erfarenheter och fånga upp eventuella gemensamma fel innan vi påbörjar arbetet på andra anläggningssidan.

Bullerdämpande åtgärder görs genom att insugsljuddämpare installeras på dieslarna. En annan förbättring är att heta ytor kapslas in med skyddsplåtar, vilket innebär mindre risk för personskador och brandtillbud.

TEXT: YVONNE JONSSON FOTO: ANNIKA ÖRNBORG


TEMA: TEKNIK

Teknik är ljud Det sägs att lukt-

sinnet är det som bäst

når våra känslor och för

oss tillbaka till gamla upp-

levelser. För mig ligger

hörseln inte långt efter.

Trygga ljud jag ibland somnade till i

barndomen var pyset från ångstryk-

järnet och surret från symaskinen, som

sa att mamma var i närheten. Det om-

växlande smattriga och släpande ljudet

från den gamla nålskrivaren talade om

att pappa fortfarande var vaken. Jag

minns väggklockan som tickade hos

mormor och morfar och det gamla

kylskåpets kompressor, vars ljud jag

inte noterade förrän den tog en paus.

Jag är mer observant på bilens ljud

än dess instrument. Det blev tydligt

när jag var festchaufför och musiken i

bilen var så hög att jag inte hörde när

det var dags att byta växel. När det

knackar, gnisslar eller hostar om bilen,

hörs det att något är fel. Inte konstigt

att Bosse Bildoktorn ville veta vilka

ljud bilarna gav ifrån sig.

Kollegan noterade ett annat sätt

man hör att det är problem med tek-

niken. Under en kurs i bildhantering

fungerade inte nedladdningen av

bilderna på hennes dator. Genast blev

rösten ljusare, orden kom snabbare

och tangenttryckningarna blev till

bankande. Tekniken hördes inte, men

stressen avslöjades direkt och med

den även teknikproblemet.

Jag hoppas att vi alla får höra ljudet

av väl fungerande teknik under som-

maren. Gott dunkande från tändkule-

motorer i gamla fiskebåtar, elvispars

surrande när grädden vispas till jord-

gubbarna och det kraftfulla brumman-

det från turbiner som trots allt bidrar

till landets elförsörjning och drar in

pengar till företaget.

MALIN SÖDERLIND

KÅSERI

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

I början av maj ställdes den första reserv-kraftdieseln av, DG430 som hör till Ringhals 4. Tack vare att det sedan förra året finns en ny, gemensam diesel för Ringhals 3 och Ringhals 4, som kan ersätta vilken som helst av de ordinarie åtta dieslarna, kan arbetet utföras även under blockens driftsäsong.

– Genom att justera bränsleinsprutning-en och byta ut delar i motorn, exempelvis kolvar, vevstakar, cylinderlock, ventiler och insprutningspumpar, kan vi få ut högre effekt ur varje dieselmotor, säger anläggningskonstruktionsledare Cecilia Schotte.

– Att vi kan göra effekthöjningen samtidigt som motorerna öppnas upp för tolvårs översyn innebär samordningsvinster. Arbetet på varje aggregat beräknas ta två månader, varav hälften går åt till montage och hälften till provdrift och kontroller.

Motoreffekten höjs från 2 650 till 2 835 kW, vilket ger den marginal på fem procent till effektbehovet som är rekommenderat enligt gällande standard. Metoden och kom-

Reservkraft som uppgraderasÅtta reservkraftdieslar på Ringhals 3 och 4 ska i tur och ordning få ett effektlyft och storöversyn. Jobbet är i full gång med att byta komponenter och underhålla maskineriet.

ALLTID REDO Reservkraftdieslarna har be-tydelse för reaktorsäkerheten. De ska stän-digt vara startklara och redo att försörja utrustning som matas via blockets diesel-säkrade elskenor, om den ordinarie spän-ningsmatningen skulle slås ut.

Dieselmodernisering på R3 och R4

Projektprogrammet EDGM, Emergency Diesel

Generator Modernization, innehåller tre delar:

• Ett nytt reservdieselaggregat för R3 och

R4 (DG934), infördes 2014

• Storöversyn och effektuppgradering för

övriga åtta dieslar, genomförs 2015–2017

• Modernisering av dieslarnas el- och kon-

trollutrustning, görs 2016–2018

– Vi har tätt och bra sam-arbete med drift och un-derhåll som ju ska köra och göra service på dies-larna framöver. Totalt är vi ett 30-tal personer som jobbar i projektet just nu, säger Cecilia Schotte.

Arbetet är inne på andra dagen och de flesta motordelarna som ska bytas eller skickas i väg för underhåll har demonterats. Cristian Andersen är underhållstekniker i projektet och följer vad som sker.

TEMA: TEKNIKKärnkraft är en effektiv och

driftsäker teknik för elproduktion. Teknik i smått och stort finns med i de flesta arbeten som utförs i kärnkraftverken och

är detta nummers tema.


En förlängd gren av den egna teknikorganisationen, det är tanken när Forsmark, Ringhals och SKB i maj i år fick nya samarbetsavtal med Vattenfall Teknik, den nya centrala teknikorganisationen inom Vattenfall.


TEMA: TEKNIK

Kort om VFT

Vattenfall Teknik, VFT, är en ny tek-

nikorganisation inom områden som

är gemensamma för flera delar av

Vattenfall – bland annat Ringhals,

Forsmark och SKB – och där det

behövs en kritisk massa av specia-

lister för att utveckla och säkerstäl-

la att strategiskt viktig kompetens

finns kvar i Vattenfallkoncernen.

Samtidigt som VFT samlar kom-

petens på ett ställe är tanken att

VTF genom samarbete med tek-

nikorganisationerna på Forsmark,

Ringhals och SKB ska kartlägga

och utnyttja den kompetens som

redan finns runt om i koncernen.

VTF ska inte generera vinst och

är från och med 1 juli organiserat

inom BU Projects & Services, BA

Generation.

VFT har ansvar för att:

1) Säkerställa och leverera teknisk

expertis inom överenskomna stra-

tegiskt viktiga kompetensområden.

2) Minska konsultberoende.

3) Verka för erfarenhetsåterföring

och synergi.

– VFT ska ha strategisk kom-petens. Men vi ska också bli bättre på att utnyttja kunskap som finns i de olika teknikorga-nisationerna, säger Björn Tell.

Vattenfall Teknik, VFT, startades i början av 2014 och har tagit över delar av den roll Vattenfall Power Consultant och Vattenfall Research & Development tidigare hade. Men även om flera av medarbetarna är samma, finns en stor skillnad: VFT ska inte tjäna pengar utan fungerar som en intern avdel-ning och en förlängning av Forsmarks, Ring-hals och SKB:s egna teknikorganisationer.

– Vattenfall Power Consultant konkurrerade till exempel med andra konsultbolag på mark-naden och var vinstdrivande. Bolagen i Vat-tenfallkoncernen var kunder bland många an-dra. VFT finns enbart till för att internt, och till självkostnadspris, ge tekniskt stöd till framför allt Forsmark, Ringhals och SKB, säger Björn Tell, avdelningschef för Vattenfall Teknik.

Brist på strategisk kompetensI den mån VFT tar externa uppdrag är det för att öka kompetensen inom områden som är relevanta och viktiga för uppdragsgivarna inom Vattenfall. Man arbetar till exempel för finska kärnkraftsföretaget TVO.

För att styra vilken kompetens VFT ska erbjuda har Björn Tell en styrgrupp tillsam-mans med teknikcheferna på Forsmark, Ringhals och SKB.

– Det råder brist på strategisk kompetens och erfarenhet inom nukleär teknik i Sverige.

Styrgruppen går igenom kort- och långsiktiga kompetensbehov för att identifiera viktiga områden där det finns en generell kompetens-brist eller ett stort beroende av externa kon-sulter. Vi kartlägger därefter vilken kompetens som redan finns inom VFT, Forsmarks, Ring-hals och SKB:s teknikorganisationer och som vi kan använda gemensamt, säger Björn Tell.

Samarbete om avfallsbehållareEtt nyligen genomfört projekt som visar styrkan i samarbetsformen är utvecklingen av avfallsbehållare för det radioaktiva riv-ningsavfallet på SKB, en så kallad fyr-kokill och två-kokill.

– Det var inget stort projekt, men det har en viktig betydelse både för avfallsystemet och för planeringen av framtida rivningspro-jekt, säger Fredrik De la Gardie, utrednings-ingenjör för avveckling av kärntekniska anläggningar på SKB.

Och precis som tänkt – det vill säga att det nya avtalet ska öka kompetensutbytet mellan Vattenfalls bolag – involverade VFT personer med konstruktionskompetens som till var-dags arbetar i Forsmarks teknikorganisation.

– VFT har arbetat med avfallssystemen tidi-gare åt SKB, det var bland annat tack vare den erfarenheten de fick projektet. När vi behöver uppdatera eller fortsätta att utveckla vet vi att kompetensen fortfarande finns inom Vatten-fall, säger Fredrik De la Gardie och tillägger:

– Vi hade kunnat göra konstruktionen internt på SKB, men för detta projekt var det mest fördelaktigt att nyttja resurserna inom Vattenfall, säger De la Gardie.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: VATTENFALL

ILLUSTRATION: LAJ ILLUSTRATION (KÄLLA: SKB)

Smidigare tekniksamarbete med nytt avtal

Samverkansprincipen

1. Har den egna organisationen erfarenhet och kompetens för att genomföra uppdraget? Om inte, gå till nästa steg.

2. Har VFT, efterfrågad erfaren-het, kompetens och resurser att genomföra uppdraget? Kanske i samarbete med personer ur andra teknikorganisationer inom Vatten-fallkoncernen? Om inte, gå vidare till nästa steg.

3. Om inte heller VFT kan ta sig an uppdraget vänder du dig till externa konsulter.

Behållarna som utvecklats – Kokillerna – lyfts på plats nere i bergrummet på SKB.



På jakt efter skademekanismenÅ ena sidan: hammare, ficklampor och förstoringsglas. Å andra sidan: vibrationsgivare och digitala mikroskop. Det är en blandad kompott av verktyg som FTMQ, Forsmarks detektiver, använder i jakten på skademekanismen.


Jag möter upp materialspecialis-ten Massimo Cocco från grup-pen för Svetsning, materialtek-nologi, provning och vibration (FTMQ) utanför Strålskydds-expeditionen på Forsmark 1. Runt om oss: ett flöde av gula overaller. Det är revision och överallt syns gulblåa gestalter på väg in eller ut från kontrol-lerat område.

– Vi ska till den övre reaktor-inneslutningen, berättar han. Man har upptäckt en skada i en ventil i matarvattensystemet.

Sherlock Holmes på aktiv sidaMassimo ska titta på skadan. Han ska göra en okulär besiktning, som det kallas. Likt Sherlock Holmes har han med sig en liten väska med diverse verktyg för att besikta skadan i ventilen. Valet faller på en ficklampa och, passande nog, ett förstoringsglas.

– Det var svårt att hitta en bra vinkel för att se skadan, berättar han senare. Men det ser ut att vara liten spricka. Förmodligen räcker det om de slipar bort den.

FTMQ är Forsmarks egen detektivbyrå som ser till att Fors-mark bibehåller sin ”mekaniska integritet”.

– Enkelt förklarat betyder mekanisk integritet att kom-

TEMA TEKNIK: ARBETSPLATSREPORTAGE

ponenter ska hålla, med goda marginaler, berättar Massimo. Om komponenter i exempelvis primärsystemet inte håller får vi ett läckage som kan innehålla aktivitet.

Under mitt samtal med Mas-simo återkommer vi till ”skade-mekanismen” flera gånger. Det är vad man söker efter på FTMQ.

– Det är orsaken till ”sjukdo-men” som drabbar materialet. Vi måste fastställa den mekanis-men, och sedan fastställa hur hög degraderingshastigheten är, om man kan köra en säsong till. Vi måste vara säkra på vilken skademekanism som är aktiv och bedöma skadehastigheten. Om vi drabbas av något som vi inte känner igen så ligger vi illa till – men det händer aldrig, säger han med ett skratt.

Nog för att en ficklampa och förstoringsglas fungerar, men Forsmarks detektiver har en något tyngre arsenal än så. Jag följer med Massimo till material-labbet på Forsmark 1, här sitter kollegan Madis Roots och Johan Söderberg från processkonstruk-tionsenheten (FTC) och inspek-terar en metallbit.

– Vi använder ett digitalt mik-roskop som kan ta ett stort antal bilder från olika höjd över provet

bran som vibrerar och får igång luften och örat uppfattar det som ljud. Örat uppfattar vibra-tioner mellan 20 och 20 000 Hz, säger han.

Men det är inte bara frekvens (Hz) som Magnus vibrationsgi-vare mäter, de mäter också hur mycket det vibrerar.

– Oftast mäter vi hastighet. Det mäter vi i millimeter per se-kund och turbinen vibrerar nor-malt mellan 0 till 4 mm/s. Om det vibrerar mer än så går vi in och monterar balanseringsvikter för att kompensera obalansen som orsakar vibrationerna. De våldsamma vibrationerna på Forsmark 2:s högtrycksventiler var över 100 mm/s.

Hamrar fram resultatFörutom vibrationsmätningar gör Magnus och hans kollega Ylva Vidhög även så kallade knackprover, vilket är precis vad det låter som.

– Vi sätter fast en givare och knackar sedan på objektet med en hammare och mäter upp med vilken frekvens ventilen svänger av sig självt, alltså vilken egen-frekvens den har. I går gjorde vi ett knackprov på Forsmark 1, i spärr- och ångläckagesystemet (421). Under revisionen ska de byta flera ventiler och vi har bli-vit inkopplade för att kartlägga vad vibrationsförutsättningarna är för de gamla och nya venti-lerna, säger Magnus.

Egenfrekvenser kan ses som fingeravtryck, eller DNA.

– Det är därför vi mäter upp och sammanställer egenfrek-venserna. Om det uppstår höga vibrationer i anläggningen kan vi med hjälp av frekvensmät-ning spåra varifrån orsaken till vibrationerna kommer, berättar Magnus.

Som sagt: ett detektivarbete. Så bli nu inte förvånad om du ser Magnus eller Ylva gå lös med hammare på en ventil, och tro inte att Massimo har tappat nå-got i systemen när han lyser med lampa och kastar blickar i sitt förstoringsglas. Nej, allt är i sin ordning. FTMQ gör sitt arbete med ett mål i sikte: att göra Fors-mark säkrare.

TEXT OCH FOTO: ALEXANDER ÅBERG

Materialspecialisten Massimo Cocco tittar intresserat på en metallbit. Ur metalbiten har ett mindre prov tagits loss, vars brottyta inspekteras under mikroskopet.

och sätta ihop dem till en tredi-mensionell bild. På så sätt kan vi studera provytans topografi, säger Madis.

På skärmen syns metallbiten kraftigt uppförstorad. Med topo-grafi menar Madis de djupa dalar och höga kullar som uppenbarar sig längst metalbitens topp.

Vibrationerna finns i turbinenI reaktoranläggningen på Forsmark finns bränslet, här finns chansen att se den ljusblåa tjerenkoveffekten och här finns reaktortanken. Hjärtat. Men för en av FTMQ:s vibrationsexperter sker det intressanta i turbinan-läggningen.

– Den mesta av mekaniken finns här och därför även vibra-tionerna, säger Magnus Adolfs-son, civilingenjör med inrikt-ning på vibrationer.

Sedan Forsmark 2:s problem med högtrycksventilerna 2010 har alla hört talas om vibratio-ner. På FTMQ arbetar man aktivt med mätningar och uppfölj-ningar av vibrationer – för vibre-rar, det gör det.

– Vibrationer är något som svänger. De här svängning-arna mäter vi i hertz (Hz), alltså svängningar per sekund. I en högtalare är det högtalarmem-




Idag finns cirka 435 reaktorer i drift i 31 länder med en installe-rad effekt på drygt 375 000 MW. De står för cirka elva procent av världens elproduktion. Många av dessa börjar komma upp i ålder och kommer att stängas under det närmaste decen-niet, men nybyggnationen har kommit igång under senare år och totalt är mellan 60 och 70

reaktorer under uppförande och dubbelt så många är på plane-ringsstadiet. I vissa scenarier fördubblas kärnkraftsproduktio-nen till 2035.

– Intresset för kärnkraft är på en nivå som den inte varit de senaste 25 åren, säger Agneta Rising som är generaldirektör för World Nuclear Association. Det byggs på många platser just nu,

även i länder som inte har haft kärnkraft tidigare.

Den sammanlagda produk-tionsvolymen minskade något efter jordbävningen och den efterföljande kärnkraftsolyckan i Japan 2011, men har nu börjat stiga igen.

Kärnkraftens framtid i Sverige är dock osäker. Visserligen kom-mer våra nyare block att köras in på 2040-talet, men antalet reak-torer i drift kommer att minska redan inom de närmaste fem åren. Utbyggnaden av kärnkraf-ten är koncentrerad till ett tiotal länder, framförallt asiatiska som är under utveckling och där el-behovet ökar, men det pågår en hel del i vårt närområde också.

Nybygge kring ÖstersjönAtt grannlandet Finland bygger en ny reaktor i Olkilouto känner säkert de flesta till och kanske också att ytterligare en reaktor planeras vid Pyhäjoki norra delen av landet. Och nu finns det tydligen också långt fram-skridna planer på två reaktorer i Polen. Sedan tidigare håller ryssarna på att bygga en reaktor i enklaven Kaliningrad vid Östersjökusten och två nya vid det nuvarande kärnkraftverket i Sosnovy Bor vid Finska viken.

Ytterligare ett antal reaktorer är under konstruktion i Europa. Förutom de ovannämnda, är det tvillingen till Olkilouto 3 – Fla-manville i Frankrike, två reakto-rer i Slovakien och två i Vitryss-land. I Litauen har ett projekt

Andrzej Budnik är en polsk resebloggare som inte drar sig för strapatser när han ska utföra sina uppdrag. För att undersöka kärnkraftens eventuella påver-kan på turism i närområdena, cyklade han först till Forsmark, sedan Ringhals och slutligen till Barsebäck där bilden är tagen.

Kärnkraften är död – länge leve kärnkraften!För några veckor sedan dök en ung man på en fullastad cykel upp vid Ringhals. Det visade sig vara en resebloggare från Polen som hade fått i uppdrag att se om ett kärnkraftverk hämmar turismen – något som motståndarna till ett kärnkraftsprojekt i hemlandet hävdar. Detta hände samma vecka som Vattenfall meddelade att man tänkte stänga Ringhals 1 och 2 i förtid. Att Polen samtidigt funderar på att bygga ny kärnkraft väckte tanken på att undersöka hur denna energikällas framtid ser ut utanför landets gränser.

startats för att i samarbete med de andra baltiska länderna bygga nytt vid det nedlagda kärnkraft-verket Ignalina.

På andra sidan Nordsjön är Storbritannien långt framme i sina planer på nya kärnkraft-verk. Som det ser ut nu kommer fyra verk att stå färdiga i början av 2020-talet och planer på ytterligare utbyggnad finns.

En tredjedel i AmerikaLänge användes USA som exem-pel på att kärnkraftens era var över. Efter haveriet i Harrisburg 1979 stoppades utbyggnaden helt i två decennier, men nu är fem nya reaktorer under uppförande. Samtidigt som till-gängligheten på de amerikanska reaktorerna har höjts avsevärt de senaste åren, har många av de nuvarande reaktorerna också fått sina driftlicenser förlängda till 60 år. Nu undersöker man möjligheterna att licensiera några av dagens reaktorer för 80 års drifttid.

USA är redan idag världens största kärnkraftland med cirka 100 reaktorer i drift, vilka står för nästan en tredjedel av världens kärnkraftsproduktion.

I Turkiet la nyligen landets en-ergiminister ner den sym-boliska första stenen till

TEMA TEKNIK: UTBLICK

Illustrationen från World Nuclear Association visar läget 2013.

Agneta Rising


Reaktorer i drift, bygger nya

Reaktorer i drift, planerar att bygga nya

Inga reaktorer i drift, bygger nya

Inga reaktorer i drift, planerar att bygga nya

Reaktorer i drift, inga planer på att bygga nya

Fasar ut eller avvecklar reaktorer

Inga reaktorer


landets första kärnkraftverk. De planerar att ha fyra 1 200 MW anläggningar i drift år 2025. I Förenade Arabemiraten byggs just nu två reaktorer och Jorda-nien har precis undertecknat ett avtal om två reaktorer med Ryss-land som medfinansiär.

I Kina pågår en enorm ut-byggnad liksom i Indien. Ett 30-tal nya reaktorer är under byggnation i dessa båda länder. Sydafrika meddelade i mitten av maj att man tänker bygga sex till åtta reaktorer före 2030.

– Idag kommer elva procent av världens el från kärnkraft. Enligt International Energy Agency (ett organ inom OECD*) borde kärn-

kraftproduktionen fördubblas till 2050 om vi ska klara klimatmå-len, säger Agneta Rising.

World Nuclear Association anser att kärnkraft är pålitlig och viktig i en elmix där man ef-tersträvar ett långsiktigt lågt pris och där man också tar hänsyn till miljö och hälsa.

TEXT: GÖSTA LARSEN

FOTO: MARIA TARANGER

*OECD = Organisation for Economic Co-operation and Development

Länder som bygger kärnkraft

Land Antal reaktorer Installerad effekt (MW)

Argentina 1 25

Vitryssland 2 2 218

Brasilien 1 1 245

Kina 23 22 738

Finland 1 1 600

Frankrike 1 1 630

Indien 6 3 907

Japan 2 1 325

Korea 4 5 360

Pakistan 2 630

Ryssland 9 7 371

Slovakien 2 880

Ukraina 2 1 900

Förenade Arabemiraten 3 4 035

USA 5 5 633

Kinesiska Taipei 2 2 600

Totalt: 71 68 136

Tabell från World Nuclear Association 2015

Elisabeth Djerf, administratör, SKB Östhammar – Eltand-borsten! En verklig nytto-pryl som ger mig en bra start på dagen. Jag kan nästan inte vara utan den.

Anja Härdin, dokumenthante-ringsingenjör på Forsmark – Jag har ingen särskild relation till teknikprylar. Men om jag mås-

te välja skulle det vara bilen, den ger mig rö-relsefrihet. Det känns skönt att ha en egen bil som jag själv bestämmer över.

Tomas Winter, elsäkerhetsingenjör, Ringhals– Jag har nyligen blivit påtvingad en Ipad av min sambo som ville uppgradera min ganska tek-nikfria tillvaro. Jag tycker om den och använ-der den till att läsa e-böcker och lyssna på ljudböcker och poddar.

Anders Forss, kalkylanalytiker på Vattenfall– SmartPhone, eftersom den

samlat hjälper mig med mycket. Bland annat att kommunicera och planera. Förut hittade jag varken kalender eller ToDo-listor.

Vilken är din favorit bland teknikprylar?

?Fråga 4



Förebyggande arbete samt ordning och reda är ledord för kärnkraftverkens personal som job-bar med Rent system. Målet med deras arbete är att förhindra bränsleskador, som kan orsa-kas av att små spånor eller andra främmande föremål hamnar i systemen. En bränsleskada som leder till avställning kostar cirka tio miljo-ner kronor per dygn i inkomstbortfall.

Vid en workshop i Forsmarks bruk träf-fades FME-koordinatorer (Foreign Material Exclusion) från Forsmark, Ringhals, Oskars-hamn och Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) för att inleda ett samarbete.

Gemensamt tankesättRent system rymmer två olika områden. Det ena är FME och det andra är kemirenhet. Niklas Dahlberg är en av tre FME- koordina-torer på Forsmark som deltog i den gemen-samma workshopen. Syftet var att utveckla ett närmare samarbete mellan de svenska kärnkraftverken vad gäller Rent system.

– Det finns många skillnader i hur vi arbe-tar och vilka rutiner vi har. Det är viktigt att närma sig ett mer gemensamt tankesätt för att underlätta arbetet för de många montörer

som reser emellan och arbetar på flera kärn-kraftverk, säger Niklas Dahlberg.

Vid det första mötet diskuterades bland annat FME-zoner, skyltning och signalfär-ger. Signalfärgen för FME och FME-zoner kommer att vara rosa på alla verk. De nya gemensamma färgerna på huvor för samt-liga kärnkraftverk är orange på kontrollerat område och blå på okontrollerat område. Att man valt två olika färger är på grund av kontaminationsrisken om man blandar ihop huvor mellan de olika områdena.

En stående punkt på dagordningen vid FME-koordinatorernas träffar är utbyte av erfarenheter. Ringhals delade med sig av en händelse som orsakade ett tolv timmar långt driftstopp på grund av för höga nivåer av klo-rider i vattnet vid uppstart efter revision. Or-saken var för mycket röd penetrantvätska som lämnats i systemet vid bytet av en mantel på en högtrycksförvärmare. Forsmark delade ett annat exempel då en skruv fastnat, vilket på-verkade en ventils slagläge. Skruven orsakade en elva dagar lång förlängning av revisionen.

– Vi lär oss mycket av att ta del av varan-dras erfarenheter och få höra hur de arbetar med de här frågorna, säger Niklas Dahlberg.

Rent system-gruppen kommer att fort-sätta träffas vår och höst. Nästa möte kom-mer sannolikt att hållas i Oskarshamn under hösten.

TEXT: JULIA RYDBERG FOTO: ALEXANDER ÅBERG

Gemensamt för samtliga kärnkraftverk i Sverige är arbets- och förhåll-ningssättet Rent system, som handlar om arbetssätt och rutiner för att minska person-, bränsle- och komponentskador. Nyligen hölls en workshop om det i Forsmarks bruk.

Robert Hållstrand, Entreprenad och arbetskraft AB, inspekterar ett litet rör i systemet för instrument- och manöverluftsystem inför ett ventilbyte.

Samarbete om Rent system

Fakta om Rent systemRent system är ett generellt be-grepp som står för strävan att identifiera och eliminera förekomst av främmande föremål och föro-reningar i samtliga system. Målet är att förhindra bränsleskador och faktorer som medför nedsatt funk-tion eller annan störning med sä-kerhets- eller driftpåverkan.

”Ordning och reda hjälper oss att hålla systemen rena”Strategi för Rent system på Forsmark

TEMA: TEKNIK



Sedan Gert-Åke ”Laxen” Carlsson började på Ringhals för drygt 30 år sedan har han bland annat arbetat som mekare, gruppledare, skyddspersonal, kompetensut-vecklare och informatör. Intresset för arbetsmiljö fick han redan i början av karriären inom varvsindustrin.

viktigt, inte minst när det gäl-ler de psykosociala aspekterna. Det är lätt att göra misstag när man går och grubblar över fram-tiden. Jag kan lyfta frågan till ledningen och se till att skydds-ombuden får utbildning i hur man ser signaler och kan agera i psykosociala frågor.

Möjlighet att påverkaPå Ringhals finns 77 skyddsom-bud, men det behövs fler, främst i skiftlagen på driften. Det finns många fördelar med uppdraget.

– Redan i planeringsarbetet inför förändringar på arbetsplat-sen ska skyddsombuden vara med. Det innebär ökad insyn och möjlighet att påverka.

TEXT: MALIN SÖDERLIND

FOTO: ANNA COLLIN

Sara Edin är nytt huvudskyddsombud på Forsmark. – Jag gör det här för att jag tycker att det är så in-tressant och roligt att jobba med arbetsmiljöfrågor. Att arbeta säkert och inte göra något som är farligt på jobbet är jätteviktigt – alla ska ha rätt till en säker arbetsplats och känna sig trygga, säger hon.

Gert-Åke ”Laxen” Carlsson är sedan 1 januari utsedd till Ringhals huvud-skyddsombud. Det är ett fackligt förtroendeuppdrag med en mandatperiod om tre år. Efter beslut från ledningen är uppdraget nu en heltidstjänst.

Sara Edin är nytt huvudskyddsombud på Forsmark och sammanhållande för de 29 arbetsmiljöombuden.

– Fem, tio varvsarbetare dog varje år, tills vi fick ett huvud-skyddsombud som jobbade bra med arbetsmiljöfrågor och fick ner antalet dödsolyckor. På Ringhals är huvudskyddsombu-det samordnare och talesperson för alla skyddsombud. Det är en viktig roll, tycker jag. Jag har samverkat i flera forum för att hjälpa företaget att se till att vi har en bra arbetsmiljö.

Stora förändringarOrganisatoriskt fortsätter Gert-Åke ”Laxen” Carlsson att tillhöra kommunikationsenheten och företaget betalar lönen, men uppdraget är via fackförening-arna på Ringhals.

– Det är ett jätteintressant uppdrag. Jag hade det under en period för 15 år sedan. Ringhals står inför stora förändringar vil-ket gör att uppdraget blir extra

Sara Edin arbetar som sta-tionstekniker i skiftlag sju på Forsmark 2. Hon har varit skyddsombud på Forsmark i några år och bestämde sig för att anta uppdraget som huvud-skyddsombud när det utlystes tidigare i år.

– Enligt arbetsmiljöpolicyn är vi alla ansvariga för arbetsmil-jöarbetet. Att se till att kollegan kommer välbehållen ut från ett arbete, att hjälpa till att hålla i stegen under ett jobb eller att bara fråga hur det är. Det är ex-empel på hur vi kan ta ansvar, säger Sara Edin.

Psykosocial arbetsmiljöArbetsmiljö spänner över ett brett område och kan behandla stora abstrakta och svåra frågor till mer greppbara och konkreta. Psyko-social arbetsmiljö är en stor och viktig del av arbetsmiljöarbetet.

– Vi har relativit många psyko-sociala frågor som kommer upp i samband med omorganisationen på Forsmark, säger Sara Edin.

– Omorganisationen ger också många nya möjligheter. Nu har vi ju världens chans att utveckla arbetsmiljöarbetet, fortsätter hon.

Samarbete med RinghalsFörutom att ha fokus på omorga-nisationen har även ett samar-bete med Ringhals arbetsmiljö-organisation inletts under året.

– Vi tittar på hur deras organi-sation är uppbyggd. De är betyd-ligt fler i sin arbetsmiljöorgani-sation, än vad vi är på Forsmark. Målet är att också vi ska ha ett aktivt skyddsombud dygnet runt ute på anläggningarna, säger Sara Edin.

TEXT OCH FOTO: ANNA EK

Viktig roll för arbetsmiljönArbetsmiljöombuden på Forsmark och skyddsombuden på Ringhals är observatörer och stöd i arbets- miljöfrågor. Möt deras samordnare; våra nya huvudskyddsombud.

”Ingen på våra kärnkraftverk ska skadas eller bli sjuk på grund av sitt arbete.”

Nollvision för arbetsolyckor

FÅ INSYN OCH PÅVERKA

Vill du ha mer insyn och påverkan, samtidigt som du hjälper oss med vår arbets-

miljö? Hör av dig till huvudskyddsombudet

på din arbetsplats.



I programmet FOSH, Forsmarks säkerhets-höjning, där erfarenheterna från stresstes-terna efter Fukushimahaveriet tas om hand, ingår ett delprojekt som heter Mobil utrustning. Mobila värmeanläggningar, belysningsmaster och dieseldrivna elaggre-gat är exempel på utrustning som har köpts in och som ska kunna användas vid oförut-sedda händelser, som till exempel extrema väderförhållanden.

Det finns nu totalt sju mobila 1,2 me-gawatts dieselaggregat på Forsmark och de är utplacerade i tre grupper: två står vid

Forsmark 1, två vid Forsmark 2 och tre vid Forsmark 3.

– Varje måndag provstartar vi dieselag-gregaten, ett i taget inom varje grupp. Vi startar upp ett aggregat och låter det gå i ungefär tre minuter, därefter följer tre minuters efterkylning. Sedan startar vi nästa, säger Odd Hedberg från Forsmarks ytterområdesdrift, FGD, som ansvarar för provningarna.

Vid ett av startproven nyligen fanns många åskådare på plats. Under ledning av Leif Karlsson från SSM besökte en grupp från

Odd Hedberg från Forsmarks ytterområdesdrift, FGD, provkör ett av de mobila dieselaggregaten vid Forsmark 2. Med vid provkörningen var medlemmar ur MDEP (NEA Multinational Design Evaluation Programme), som var på Forsmark för erfarenhetsbyte tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten. Från vänster: Odd Hedberg, Ana Gomez-Cobo, brittiska myndigheten ONR, Karin Liljequist, SSM samt Kawasaki Kenji och Tomoyuki Sugiyama från den japanska kärnkraftsmyndigheten NRA.

Sju nya mobila dieselaggregat är nu utplacerade vid högspän-ningsbyggnaderna på Forsmark. Dieselaggregaten provstartas varje måndag, just den här gången under överinseende av Strålsäker-hetsmyndigheten, SSM, och deras internationella kollegor.

Stort intresse vid provstart av mobila dieslar



MDEP (NEA Multinational Design Evalua-tion Programme) Forsmark.

– Inom MDEP finns en grupp myndighets-personer från bland annat Sverige (repre-senterat av SSM), Japan, England och USA som utbyter erfarenheter kring moderna kokvattenreaktorer. I USA och England finns ansökningar om att bygga nya kärnkraftverk inlämnade till myndigheterna och Fors-marks reaktorer är ganska lika de moderna anläggningar som byggs internationellt, säger Gustav Dominicus på Forsmarks säker-hetsavdelning, FQ.

Genom internationellt samarbete vill MDEP bredda kompetensen om kokvatten-reaktorer myndigheterna emellan och ta del av varandras specialistkunskap.

MDEP var också intresserade av Forsmarks säkerhetssystem och vilka åtgärder som satts in efter händelserna vid Fukushima.

– Under en rundtur fick gruppen se den mobila utrustning som FOSH köpt in och vara med vid en provstart av ett av dieselag-gregaten. De fick också se de FRISK-filter (kallas haverifilter på Ringhals) som Fors-mark installerade efter olyckan vid Three

Gustav Dominicus (med gula hörselkåpor) från Forsmarks säkerhetsavdelning, FQ, visar en del av den mo-bila utrustning som köpts in för Hiroshi Ono, Nobumichi Watanabe, Tomoyuki Sugiyama och Kawasaki Kenji från den japanska kärnkraftsmyndigheten, NRA.

En av Forsmarks sju mobila dieselaggregat som står uppställda i containrar vid respektive block. Aggregaten är på 1,2 megawatt.

Powermoon heter den här mobila belysningsmas-ten som har en tusenwattslampa. Den blå delen av skärmen är en reflektor. Den vita delen stabiliserar reflektorn.

Stort intresse vid provstart av mobila dieslarMile Island, och som bland annat Japan nu håller på att installera i sina kärnkraftverk, säger Gustav Dominicus.

Provstarten av dieselaggregaten gick en-ligt plan.

– De startade som de skulle, säger Odd Hedberg som tillsammans med kollegorna Dennis Liljeqvist och Gunnar Aspman, FGD, också visade gruppen hur övrig mobil ut-rustning ser ut och fungerar.

TEXT OCH FOTO: ANNA EK



Arbetsrotation innebär att under en tid byta arbetsplats för att söka nya utmaningar och möjligheter. Det är ett utmärkt sätt att öka sin kompetens, få en helhetsyn på verksam-heten samt finna ny motivation och inspira-tion. Alerta organisationer nyttjar tillfället att fånga upp och utveckla individer och samtidigt öka kompetensspridningen.

Arbetsrotation kan också fungera som en tidig insats mot ohälsa. Det är viktigt att snabbt fånga upp människor vid signaler som snart eller längre fram kan leda till sjuk-skrivning om ingen åtgärd vidtas. Arbetsro-tation kan till exempel vara ett bra alternativ för att få distans till sitt ”vanliga” arbete och för en tid fokusera på annat.

Vattenfall erbjuder möjligheterArbetsrotation syftar till kunskapsutbyte mellan olika verksamheter. Det ger möjlig-het att arbeta med antingen befintliga eller helt nya arbetsuppgifter och till exempel delta i projekt. Att kombinera arbetsrotatio-

För Céline Alberts, sedan årsskiftet chef på Ringhals enhet för härdanalys och bränsleteknik, var arbetsrotation en unik möjlighet till nya erfarenheter. – Ett viktigt steg mot närmare samarbete inom Vattenfallkoncernen, säger hon.

”Har du funderat på att byta jobb men trivs lite för bra för att lämna arbetsgivaren? Då kan arbetsrotation vara en möjlighet – en chans till personlig utveckling och att prova något nytt.”

Våga satsa på arbetsrotationDet är inte bara i klassrummet man får nya kunskaper. Förutom kurser och regelrätta utbildningar kan man öka sin kompetens genom arbetsrotation, där man får prova andra arbetsuppgifter. Det är ett tillfälle för kompetensutveckling med stora möjligheter för såväl medarbetare som organisation.

Arbetsrotation inom kärnkraft

• Alla verksamheter inom Vattenfall deltar

• Riktar sig i första hand till dig inom drift, säkerhet, teknik och underhåll

• Intresserad? Kontakta HRBP eller närmaste chef

nen med utbildning och andra åtgärder för kompetensutveckling som projektarbete, mentorsprogram och lärande i vardagen ger maximal utväxling.

Vattenfall erbjuder även möjligheter till olika internationella uppdrag när en viss nyckelkompetens krävs utomlands under en längre men begränsad tidsperiod, eller som kompetensutveckling av medarbetare.

TEXT: ANNA COLLIN

Céline Alberts var tidigare chef för Nukleär design och analyser på Vattenfall Nuclear Fuel, men ville se fler delar av kärnbränslepro-cessen. – Tidigare sysslade jag med dimensionering av härd och bränsle, och med kvalificering av nytt bränsle. Nu jobbar jag även med hante-ringen, anläggningsändringsprocessen och stöd till driften. Jag ville lära mig om bränsle-verksamheten ute på plats, och leda en mer driftnära verksamhet.

Ett år är lagom tid för uppdraget; det behövs för att komma in i verksamheten och själv kunna bidra – en viktig del för Céline Alberts. Och den begränsade tiden gör att några livs-omvälvande beslut inte krävs. Själv tycker hon att rotationen har gått över förväntan och rekommenderar det varmt. – Förutom kunskapsutbytet skaffar man sig ett helt nytt nätverk, vilket också är värdefullt!

TEXT OCH FOTO: EMMA STEINWALL

Céline leder närmare driften


Thomas Sundgren, skiftchef på Fors-mark 2, arbetsroterar. Sedan den 1 mars är han i Solna, på Nuclear Over-sight för att se en annan del av verk-samheten än den han är van vid.

– Jag har jobbat många år i kontroll-rummet och det var dags för någon-ting nytt, säger han. Förra hösten gick han företagets chefsutvecklingsprogram. Det och ett inspirerande seminarium om WANO:s verksamhet var två inslag som gav ett ändrat fokus för Thomas Sund-gren som lämnade en trygg arbets-miljö och invanda rutiner till förmån för personlig utveckling. Arbetsrotationen varar i sex måna-der. Thomas Sundgren fortsätter att vara del av Forsmarks produktions- och säkerhetsmöten vilket gör honom till en naturlig länk mellan sajt och stab. I sommar ska han jobba skift på Ringhals för att se om det finns några driftmässiga skillnader mellan kärn-kraftverken och möjliga förbättringar. Under tiden skaffar han sig helhets-perspektiv och ökad kunskap om det strategiska arbetet. I framtiden hop-pas han exempelvis kunna vara del-aktig i WANO-uppdrag. Att arbetsrotera innebär ett ökat resande för Thomas Sundgren. Det innebär även att han skaffar sig nya kunskaper och ett utvidgat nätverk. – Det är roligt, intressant och ut-vecklande. Jag kan varmt rekommen-dera andra att välja arbetsrotation, säger han.

TEXT OCH FOTO: SARA SÖDERSTRÖM

TACK

En stor eloge till vaktstyrkan, transportörerna på driftområdet och Lasse Johansson med killarna på avfallet. De har inte bara varit mycket smidiga och hjälpsamma utan också bemött oss med glatt humör. Föredömligt! Bengt Baum, Alstom Power Sweden, med uppdrag på Forsmark 3:s revision

Ett stort TACK till alla arbetskamrater för den fina uppvaktningen inför min pensionering! En hälsning till alla trevliga och kompetenta medarbetare som jag har träffat och haft förmånen att jobba ihop med under de 45 år som jag jobbat här. Lycka till med de utmaningar som väntar framöver. Lars Martinson, Ringhals

Ett stort tack till er alla som uppvaktade mig vid min pensionering! Samt tack till alla Ringhalsare och entreprenörer som har gjort mina 44 år på Ringhals till en trevlig tid! Kenneth Gustavsson, Ringhals

Tack alla kära kollegor för avtackningen i samband med min pensionering. Tack för vackra blommor och fint presentkort på god mat och dryck på stadens restauranger och för det fina talet, det uppskattades verkligen! Det blev en känslosam eftermiddag för mig, efter 40 år på en fantastisk arbetsplats tillsammans med er underbara medarbetare väntar nu en ny epok i mitt liv. Jag önskar er varmt lycka till med de utmaningar ni har framför er! Agnetha Hanson, Ringhals

Tack alla som uppvaktade mig när jag slutade på Ringhals efter 39 år. Det känns svårt att säga pensionär så jag säger att jag blivit tidsmiljonär! Jag kommer att sakna alla goa arbetskamrater, men ha kvar alla fina minnen. Helen Bocian Molin, Ringhals

Tack alla arbetskamrater på Ringhals för den fina uppvaktningen och presenterna i samband med min 50-årsdag. Det var den trevligaste ”besiktning” jag blivit kallad till. Janne Johansson, Forsmark

PENSIONERINGAR

Bosse Gejdebäck från Vattenfall Business Unit Projects & Services går i pension efter 45 år i företaget.

Leif Olausson också från Vattenfall Business Unit Projects & Services går i pension efter 35 år i företaget.

FOLK

PÅ NYA UPPDRAG

Annette Molin, Ringhals, är sedan den 1 februari ny gruppchef på Ringhals Facility Services. Hon bytte tjänst efter nio år som planeringsingenjör inom under-hållsorganisationen.

Gustav Dominicus har utnämnts till ny biträdande chef för Fors-marks avdelning för Säkerhet och miljö. Han började sitt nya upp-drag den 1 februari i år. Gustav har tidigare arbetat på Forsmark 3 som blockstabsingenjör.

Johan Landberg, tidigare grupp-chef för mekaniska verkstaden Strandvillan FMIV, montagegrup-pen Forsmark, arbetar sedan den 1 april som anläggningsutveck-lingsingenjör för ytterområdet på FGA.

Tobias Högback, Ringhals, har bytt tjänst och är sedan den 1 mars i år utvecklingsingenjör på teknik och utveckling/anläggning. Tobias kom närmast från Instrument.

Aili Hunt är sedan den 12 januari i år anställd på Forsmarks avdel-ning för Säkerhet och miljö, med inriktning på reaktorsäkerhet. Aili arbetar med MTO - frågor (Män-niska - Teknik - Organisation). Hon har tidigare arbetat som uppdrag-skoordinator på Forsmarks pro-cesskonstruktionskontor.

Cecilia Eriksson är värd, så kallad Host Interface Representative, vid WANO:s peer review på Forsmark i höst. I årsskiftet 2014/2015 utsågs hon till projektledare för Forsmark 1 och 2:s PSR (Periodic Safety Review). Cecilia har tidi-gare arbetat på F12A som miljö-, arbetsmiljö- och ALARA-samord-nare på Forsmark 1 och 2.

Louise Bengtsson, HR-stöd för Nuclear Oversight and Fleet Ma-nagement, slutar på Vattenfall. Hon arbetade tidigare som HR-stöd på SKB. Hennes nya tjänst är HR Manager på Thermo Fisher Scientific i Uppsala.

Har du börjat ett nytt jobb, fått ett nytt uppdrag eller en utmärkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den här vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat pre-sentera människor på nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant för oss i kärnkraftsbranschen.

Skicka in en text (max 300 tecken) och en porträttbild till Folk. Glöm inte att tala om vem du är och var vi kan få tag i dig, ifall vi har frågor. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i materialet.

E-post: [email protected]

Thomas är länken mellan sajt och stab



Forsmarks nya organisation är planerad att införas i oktober.

– Vi jobbar med en säkerhetsgranskning av anmälningsunderlaget till Strålsäkerhets-myndigheten (SSM). Den gemensamma stabsfunktionen är nu en del av underlaget, vilket innebär att vi även för Ringhals för-bereder en anmälan till SSM av just den ge-

Detaljnivå i nya organisationenCirka nio månader har gått sedan Ringhals ställföreträdande produk-tionschef Sven-Anders Andersson kom till Forsmark för att arbeta med omorganisationen. Just nu säkerhetsgranskas underlaget som ska bli en anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten. – Nu arbetar vi på en mer detaljerad nivå, säger Sven-Anders Andersson.

mensamma stabsfunktionen. Vi arbetar även för fullt med rekrytering och tillsättning av chefer, dokumentuppdatering, gränssnitts-kartläggning och säker avlämning, berättar Sven-Anders Andersson.

Vad menar man med gränssnitt?– På Forsmarks finns olika arbetsprocesser

där ansvar och arbetsuppgifter fördelas mel-

lan olika avdelningar. Gränssnittskartlägg-ningen ska dels identifiera förändringar i an-svar och dels tydliggöra ansvarsfördelningen mellan de olika avdelningarna. Kartläggning-en ska vara färdig sista maj, och med den som bas kan vi säkerställa att styrande dokument anpassas till den nya organisationen på ett riktigt sätt. I vissa fall kommer vi att genom-föra så kallade torrsimsövningar där vi går igenom olika processer för att säkerställa att allt fungerar som det ska, berättar han.

Flytt av arbetsuppgifterArbetet med den nya organisationen inne-fattar även säker avlämning: processen som ska säkerställa att inget faller mellan stolarna när medarbetare byter arbetsuppgifter eller organisationstillhörighet.

– Vi använder befintliga kompetens- och arbetsuppgiftanalyser för att se hur arbets-uppgifterna fördelas i den nya organisatio-nen. Det kommer att underlätta arbetet med att lämna över arbetsuppgifter när den nya organisationen införs, säger han.

Ni har gjort en enkätundersökning som skickades ut via mejl. Vad har ni fått för re-sultat på den?

– Den visar att medarbetarna känner sig välinformerade om anledningarna till omorganiseringen. Och det är viktigt: en-ergimarknaden har förändrats och med det Forsmarks, Ringhals och kärnkraftens förut-sättningar, avslutar Sven-Anders Andersson.

TEXT OCH FOTO: ALEXANDER ÅBERGSven-Anders Andersson leder förändringsarbetet på Forsmark.

”Vi använder befintliga kompetens- och arbets-

uppgiftanalyser.”

Forsmark och Ringhals blir gemensam BU

Från den 1 juli kommer Forsmark och Ringhals att ingå i samma Business Unit (BU). Den gemensamma enheten kommer att heta BU Nuclear Generation och ingår i Business Area Generation i Vattenfalls nya organisation. – Det är ett naturligt första steg i pågående förändringar, där Forsmark och Ringhals från den 1 oktober har gemensamma staber. Syftet är att öka effektiviteteten, berättar Peter Kornmann, projektle-dare för bildandet av BA Generation. – BU-chef för den gemensamma enheten är Eva Halldén som precis som tidigare funktionellt kommer styra de två juridiskt åtskilda enheterna Forsmark och Ringhals, avslutar Peter Kornmann.

Illus

trat

ion:

Lin

da C

olm



40 år sedan FKA köpte Forsmarks brukDrygt 1 000 hektar var kraftstatio-nens totala behov av mark när Vat-tenfall bestämde sig för Forsmark som plats för sitt planerade kärn-kraftsbygge i början av 1970-ta-let. Några år senare köptes även Forsmarks bruk och kringliggande skogsmarker. Den tidigare så framgångsrika järnhanteringen, som en gång i tiden skapat Forsmarks bruk, lades ned i slutet av 1800-talet och många byggnader hade börjat för-falla när friherrinnan Ulla af Ugglas i mitten av 1960-talet satte i gång med en omfattande upprustning av bruket. Tack vare det var det ett sällsynt väl bevarat bruk som såldes till FKA 1975. Den nya ägaren har en ansvarsfull uppgift i att använda bruksmiljön för moderna ändamål och att samtidigt bevara den.

Att hålla bruksmiljön levande utan att dess ursprungliga karaktär ska gå förlorad är inte en enkel uppgift för FKA, som äger Forsmarks bruk sedan 40 år tillbaka. Här bor ett 100-tal invånare och hit kommer varje sommar ett stort antal besökare som vill följa med på guidningar, uppleva bruksmiljön och lära sig mer om kärnkraft och slutförvar. Hit kommer också ett stort antal Vattenfallmedarbetare för att utbilda sig eller delta i konferenser och möten. Herrgårdarna, både den gamla och den nya, används flitigt för ändamålen liksom Charlottaskolan och Jägmästarbostaden. Nå-gon extern uthyrning av lokalerna görs inte.

Sedan uppmaningen om att konferera på hemmaplan och bara i Vattenfalls egna kon-ferensanläggningar kom har antalet förfråg-ningar till Forsmarks bruk ökat.

– Det är inte bara forsmarkare som hör av sig utan även andra Vattenfallgrupper som gärna vill förlägga sin konferens här, berättar Sanna Rasting Alm, konferensvärdinna.

Tillsammans med Jeanette Danielsson sköter hon konferens- och mötesbokning-arna i Forsmarks bruk.

– I takt med det ökade intresset används konferensanläggningen mer än tidigare. Trycket på bokningskalendern är högt, säger Sanna Rasting Alm.

Bastu och boule Mest är det endagskonferenser som är aktu-ella, men det händer att konferensen pågår flera dagar och att deltagarna sover över. Anläggningen har 44 rum och 65 bäddar, vilket ofta är det som avgör vilken storlek på sällskap som kan konferera i bruket.

– Miljön här är fantastisk. Gästerna äter gott på värdshuset och på kvällarna brukar de spela boule, kubb eller gå tipspromenader i bruket. Några badar kanske bastu i den re-noverade kökslängan, det räcker långt, säger Sanna Rasting Alm.

TEXT: SARA SÖDERSTRÖM FOTO: SARA

SÖDERSTRÖM (INTERIÖRER) OCH ELINA MEULLER

Konferensanläggning i unik bruksmiljö I nästan 200 år tillhörde Forsmarks bruk familjen af Ugglas, innan det såldes till Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA). Sedan dess har bruket för-klarats som byggnadsminne och fått en ny funktion. Här möts Vatten-falls medarbetare för utbildningar och konferenser – i en fantastisk miljö i ett av landets bäst bevarade vallonbruk.


Falck blir brand-skyddsleverantör även på RinghalsRinghals har nu skrivit avtal med Falck som ny leverantör av brandskydds-tjänster. I och med det blir Falck leve-rantör både åt Forsmark och Ringhals. Avtalet träder i kraft i februari 2016, och i samband med detta genomförs vissa organisationsförändringar inom Ringhals skyddsavdelning. I de förberedande analyserna har Forsmarks modell av brandorganisa-tion, som visat sig fungera bra, varit en förebild på Ringhals. Mer brandresurser ska nu sättas in ute på blocken under de tider då mest arbete utförs. Befatt-ningen internt räddningsbefäl kommer att finnas kvar, men i extern regi med den övriga brandstyrkan. Även den nya befattningen brandtekniker kommer att köpas in av extern leverantör.

Konstutställning i SKB:s Östhammarskontor

Bygglov för nytt personalboende Nu byggs ett nytt personalboende vid Igelgrundet i Forsmark.

I mitten av personalboendet byggs en sexkantig centrumbygg-

nad i tre plan med kök och gemensamma samlingsrum på varje

våning. Från den utgår sex flyglar, varav fem med 430 boende-

rum och en med utrymmen för personal som jobbar med service

och fastighetsskötsel. Varje rum kommer att vara 17 kvadrat-

meter med egen tv, toalett och dusch. Planen är att

det nya personalboendet ska stå klart inför revisions-

avställningarna år 2017.

Illus

trat

ion:

Joha

n S

koog

ark

itek

tkont

or

AB

Foto

: Olle

Lin

der

Foto

: Lar

s-R

une

Ölu

nd

WANO-granskare utbildas på ForsmarkUnder midsommarveckan kommer WANO till Forsmark för att arrang-era en grundutbildning, (WANO Basic Training) för nya WANO-granskare från hela världen. WANO brukar för-lägga denna årliga utbildning på en anläggning som ska genomgå en granskning under året. Det är anled-ningen till att Forsmark i år är värd för utbildningen. – Fördelen med detta är bland an-nat att Forsmark ges möjlighet att disponera ett antal platser på ut-bildningen. Det är bra med tanke på granskningen som ska genomföras på Forsmark senare i höst, säger Henrik Runermark, projektledare för WANO-granskningen. Utbildningen innefattar dels teori om WANO:s granskningsmetodik samt genomförande av gransknings-övningar ute i Forsmarks anläggningar.

SKB:s kontor i Östhammar har

en hel del besökare. Här kan man

bland annat se den ordinarie ut-

ställningen om SKB:s verksamhet.

Dessutom har företaget valt att

öppna lokalerna för konstutställ-

ningar av externa aktörer.

Tidigare har det varit Konst-

närsföreningen och Fotoklubben

som visat upp sina alster. Under

juni, juli och augusti breddas utbu-

det med målningar, keramik, hant-

verk och media från kommunens

dagliga verksamhet.

– Det ska bli jättespännande

att få göra en sommarutställning

i de fina lokalerna, säger Inga-

Lill Widén, ledare för den dagliga

verksamhetens Konst och Media

inom Östhammars kommun.

NOTERAT

Förbättrat strålskydd för nödsituationer Karin Fritioff från Vattenfall Teknik

har lett en arbetsgrupp som lämnat

in en rapport med förslag på för-

bättringsåtgärder till strålskydds-

nätverket RadNet. Rapporten tar

upp strategier för att arbeta i en

problematisk strålningsmiljö efter en

svår olycka, avtal som förpliktar an-

läggningar att bistå varandra med

personal och utrustning vid en akut

händelse samt nya krav på strate-

gier för optimerat skydd. Gruppen

har bestått av strålskyddsexperter

från kärntekniska anläggningar i

Sverige och arbetat på uppdrag av

RadNet som leds av Olga German

från Vattenfall Environment. Gruppen

har tagit lärdomar av bland annat

Fukushima-olyckan och planerar att

fortsätta med erfarenhetsutbyten.

Färgsprakande, ett exempel på konst på SKB i Östhammar. Akvarell av Margareta Hagelthorn.

En hel vägg av äpplen. Installation gjord av Camilla Holewa.

Besök Ringhals och Forsmark i sommarSnart semester? Ta familjen med dig och åk till Ringhals och Forsmark. Här kan ni få lära er mer om kärnkraft, el och energi, till exempel genom att följa med på guidade visningar och besöka våra utställningar. Läs mer om sommarens aktiviteter och öppet-tider på: www.vattenfall.se/ringhals och www.visitforsmark.se



Säkerhetskraven på kärnkraftverk har höjts i en rad länder runt om i hela världen efter olyckan i japanska Fukushima. Men även intresset för den typ av frivilliga granskningar som WANO arbetar med har vuxit.

– Vattenfall har tidigare förmedlat medarbetare till fyra så kallade secon-dee-tjänster i Paris. Nu rekryterar vi till ytterligare tre tjänster, säger Göran Larsson Vattenfalls WANO Interface Officer, som arbetar med rekrytering till WANO inom Vattenfall.

Secondee-tjänsterna är tre år, efter det kan man söka en förlängningsperiod. – Man får hjälp att hitta bostad och ersättning för dubbel bosättning. Om

man vill ta med sig familjen finns det ett mindre ekonomiskt stöd för det, säger Göran Larsson.

Eftersom WANO granskar i stort sett alla delar i ett kärnkraftsverk spelar det inte så stor roll vad inom kärnkraft man har arbetat med.

– Det är en fördel om man har chefserfarenhet, men specifik fackkompe-tens kan vara nog så värdefullt. Däremot måste du ha ett engagemang för säkerhetsfrågor och viss social kompetens, så att du lätt kan samarbeta med alla du möter på dina granskningsresor.

För närvarande arbetar 120 personer från olika europeiska kärnkraftorga-nisationer och från Kina på WANO i Paris.

– Många reser mycket, men det finns tjänster exempelvis på teknikavdel-ningen där man i princip bara arbetar i Paris, säger Göran Larsson.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

Efter olyckan i Fukushima har säkerhetssamarbetsorgani-sationen WANO fått fler granskningsuppdrag. Nu utökar WANO sin organisation och det innebär att Vattenfall har tre nya secondee-tjänster i Paris att fylla.

”De erfarenheter och kunskaper medarbetare tar med sig hem efter en

tjänst på WANO är otroligt värdefulla för oss som arbetsgivare. WANO:s arbete ger

insikt i hur andra kärnkraftverk arbetar och det hjälper oss att utvecklas.”

Eva Halldén, vd Forsmark och Ringhals

”Öppet och prestigelöst” Michael Lövgren har ett digert CV efter tjugotvå år på Ringhals och tre år på Vattenfall stab Fleet Manage-ment. I februari i år packade han väskan och flyttade till Paris för tre år på WANO. Varför? – Jag har tidigare varit ute på två uppdrag för WANO. Det var både roligt och lärorikt. Jag har arbetat med kärnkraft i 25 år, mes-tadels inom drift men också med säkerhet och kvalitet. Det här är ett tillfälle att låta den erfarenheten komma till nytta i ett nytt och större sammanhang.

Hur har de första månaderna varit? – Det flyter på bra. Det är en del att sätta sig in i och det kan vara en kort startsträcka innan man åker ut på sitt första uppdrag. Vi har internutbildningar i hur man skriver fakta, rapporter et cetera. När tid finns tar många av oss extralektioner i engelska och franska.

Hur är WANO som arbetsplats?– Det är en öppen och ifrågasättande miljö. Det är lätt att ställa frågor och samtidigt dela med sig av sina egna erfarenheter. WANO:s koncept är att stärka industrin ge-nom utbyte av erfarenheter och sträva mot best practice.

”Vi är så upptagna av våra egna problem” I lite mer än ett år har Eva Pettersson hunnit arbeta för WANO. I bagaget till Paris hade hon med sig tjugosex års erfarenhet från driften på Forsmark, bland annat som skiftchef på Forsmark 3. Hur är livet i Paris?– Jag trivs mycket bra. Det är en fantastisk stad att bo i och jag klarar mig i det stora hela på engelska även om jag försöker lära mig franska. Det var en stor omställning att komma från landsbygden i Sverige till stadslivet i Paris, få nya kollegor och arbetsuppgifter, och dessutom tala och arbeta på engelska. Jag känner att jag har utvecklats som person bara det här första året. På vilket sätt?– Språket, givetvis. Min engelska är mycket bättre nu. Resten är svårt att sätta fingret på. Jag träffar mycket människor från hela världen. Vi har på det stora hela samma bakgrund, att vi jobbar inom kärnkraft, men vi kommer från olika kulturer. När man arbetar i en sådan miljö får man på djupet lära sig att acceptera att andra människor kanske löser problem annorlunda än vad jag är van vid, och att deras lösningar kan vara minst lika bra som mina. Om du skulle flytta hem idag, vilken lärdom tar du med tillbaka till Forsmark?– Vi är inte bäst. Vi måste ta oss tid att lyssna på andras erfarenheter. Vi är så upptagna med att lösa de problem vi har framför oss att vi inte ser hur andras erfarenheter kan hjälpa oss att hitta bra lösningar.

Så söker duOm du vill ha mer information om att arbeta på WANO kontakta Göran Larsson: [email protected]

Lediga platser i Paris



Systemet för transporterna av radioaktivt avfall byggdes upp i början av 1980-talet i samband med att fartyget m/s Sigyn togs i drift. Och det säger sig självt att mycket har hänt sedan dess. Bland annat är kraven på säker-

het högre och vi har ett helt an-nat miljötänk än för 30 år sedan.

Första steget på en moder-nisering av transportsystemet var leveransen av det nya trans-portfartyget m/s Sigrid i slutet av 2013. Det var en bitande kall

vintermorgon i början av de-cember som hon för första gång-en lade till i Videbergshamn vid Ringhals kärnkraftverk. Då hade hon precis genomfört den långa resan från varvet i Galati i Rumä-nien där hon byggdes.

Sigrid är störreI januari 2014 tog så Sigrid över transporterna med radioaktivt avfall och använt kärnbränsle från m/s Sigyn. Sedan dess har det rullat på och facit för 2014 blev bland annat 19 besök i Vi-debergshamn och 16 i Forsmark. Samtliga planerade transporter kunde genomföras. Inte helt problemfritt naturligtvis, men det kan man inte heller förvänta sig med ett nytt fartyg, påpe-kar SKB:s transportchef Ulrika Broman.

– Sigrid är ett större fartyg med ett större vindfång än m/s Sigyn. Speciellt vid Ringhals har man vid ett par tillfällen tvingats vänta in vinden innan man kunde lägga till. Men de förseningar som varit beror mer på väder och vind, och de nya

farledsbegränsningar som vi har, än på fartyget i sig. Som en förbättring kommer vi i höst att installera en så kallad aktertrus-ter för att kunna styra fartyget bättre i sidled. Då blir det lättare att lägga till.

Högre kravNästa steg för transportenheten blir inköpet av nya bränsletran-sportbehållare. Varje år trans-porteras cirka 200 ton använt kärnbränsle från Ringhals, Oskarshamn och Forsmark till mellanlagret Clab. Under transporterna finns bränslet i särskilda strålskärmade trans-portbehållare. Även kraven på dessa har höjts på senare år. Det blev därför nödvändigt att beställa nya behållare och ett avtal tecknades hösten 2013 med amerikanska Holtec International. En satsning som sett i pengar faktiskt är större än inköpet av det nya fartyget.

– Till 2020 kommer vi att få fem eller sex nya bränsletran-sportbehållare istället för de tio vi har i dag. Varje ny behållare

Förändringens vindar blåser för transporterna

Första året med m/s Sigrid, SKB:s nya transportfartyg, har passerat. Men Sigrids ankomst var inte finalen, utan början på en längre resa för transportenheten. Nu väntar nya satsningar för framtiden.

Ulrika Broman är transportchef på SKB. Ombord på biblioteket på m/s Sigrid kan hon både fundera över framtiden för transporterna och studera hur den dagliga verksamheten sköts.

Sigrid vid det första besöket i Forsmarks hamn i början av 2014. Det nya transportfartyget var början på en modernisering av hela SKB:s transportsystem. Nästa steg blir bland annat nya transportbehållare för använt kärnbränsle.



rymmer mer bränsle än vad som är fallet nu, vilket innebär att vi kan minska antalet transporter och inte behöver komma lika ofta till kärnkraftverken och till Clab. Något som i sin tur innebär minskad miljöpåverkan, berättar Ulrika Broman.

Även en ny transportbehållare för interndelar som suttit nära härden har beställts. Och därefter är det dags att se över de fordon som används vid landtranspor-terna, däribland Skalman.

– De börjar bli gamla och det blir allt svårare att få tag i reserv-delar.

Förändringarna ställer krav, inte bara på SKB, utan även på kärnkraftverken. Transporten-hetens nio medarbetare har en mycket nära kontakt med perso-nal ute på verken och Ulrika tyck-er att samarbetet fungerar bra.

– Vi pratar nog oftare med dem än med andra SKB-are. De är ju våra kunder.

Vardagens slit viktigtÄven om mycket tankeverksam-het läggs på att fundera över hur

transporterna ska se ut i framti-den är det trots allt det dagliga arbetet som är det allra vikti-gaste. Att transporterna fungerar enligt plan är lika viktigt för alla inblandade parter eftersom ett stopp innebär att kärnkraftver-ken på sikt inte kan bli av med sitt avfall.

– Det gäller att se till att logis-tiken fungerar och vi som jobbar med det här måste vara ganska flexibla. De problem som upp-står behöver kunna lösas snabbt. Men det är det som är roligt med att arbeta med transporter också. Jag gillar när det händer grejer och det inte är så förutsäg-bart, säger Ulrika Broman.

TEXT: EVA NEVELIUS BUSKHE

FOTO: LASSE MODIN

Fotnot: En aktertruster är en

slags rörlig propeller som placeras i

aktern på fartyget för att förbättra

styrförmågan.

… Ann-Kristin From, SKB:s kommunikationschef

i Forsmark/Östhammar

Ni planerar just nu för ett riktigt sommarevenemang?– Ja, verkligen. Vi kommer att kunna bjuda på ett fint besök. Vårt fartyg Sigrid kommer att ligga i Forsmarks hamn i tre dagar (23-25 juni) och allmänheten ges möjlighet att be-söka vår utställning i lastrummet ombord. Tu-rerna utgår från Forsmarks bruk. Det är redan mycket stort intresse och besöken måste för-handsbokas.

Det blir många olika typer av besök?– Ja, för oss är alltid de närboende i områ-det och kommuninvånarna de viktigaste. Vi ser dem som ”VIP-gäster” i alla sammanhang. Men naturligtvis kommer vi även att bjuda in bland annat politiker och företagare att be-söka fartyget. Vår egen SKB-personal ska också få komma ombord, vi har även bjudit in personalen från Forsmarks Kraftgrupp.

Det handlar förstås om stora säkerhetsarrangemang?– Ja, vår projektgrupp har gjort omfattande föreberedelser och här måste jag betona det goda samarbetet med Forsmarks Kraftgrupp som ju är ägare till hamnen.

Hur känns det att kunna visa upp Sigrid för

allmänheten i Östhammars kommun?– Det känns jättebra. Vi är stolta och glada över att kunna visa Sigrid i den här kommu-nen där vi redan har verksamhet i dag och planerar flera stora projekt i framtiden. Vi har fått väldigt mycket frågor om Sigrid och vi vet sedan tidigare att det finns ett mycket stort intresse för vårt transportfartyg.

Hallå där…

Fotnot: Du kan läsa mer om Sigrids besök

på www.skb.se.


Bengt Tönnäng har alltid varit intresserad av teknik och nyfiken på hur saker funkar. I kontrollrummet på Ringhals 1 kokar han vatten för att få turbinerna att spinna, men i den egna firman används hetvattnet till andra, mer väldoftande livselixir.

NAMN: Bengt Tönnäng

ÅLDER: 49 år

FAMILJ: Två vuxna döttrar, särbo

BOR: Egen villa i Horred, cirka tre mil från Varberg

GILLAR: Trädgårdsarbete: odlar bland annat chili och tomater. Håller sig i form med löpning och cykling

DOLD TALANG: Är utbildad massör, har tidigare extraknäckt som bröllopsfotograf

PROFILEN


Från atomer till bruna bönor

– Jag fick den billigt eftersom den var trasig och jag lyckades laga den till nästan perfekt skick, trots att det sades att det inte gick. Fast sista klaffen som ger den mörkaste tonen fick jag inte riktigt till, säger han men verkar inte ledsen för det, eftersom den

reparerade saxen senare byttes in mot ett annat instrument.

Bengt Tönnäng har arbetat på Ringhals sedan 2005, först som processoperatör och senare som drifttekniker i ett av skiftlagen i ettans kontrollrum. Sedan sex år tillbaka har han dessutom en lite annorlunda sidoverksamhet: han reparerar och servar kaffe-maskiner på fritiden.

– Det började med att min dåvarande svärfar som sålde

utrustning till storkök behövde hjälp med krånglande kaffema-skiner. På den vägen är det. Jag började jobba med caféer och restauranger i Varberg, men ryk-tet spred sig snabbt, så nu har jag kunder från Halmstad i söder till Borås i öster.

Klyver atomer och mal kaffebönorKaffemaskiner finns i en rad varianter och märken, Bengt

– Att jobba som drifttekniker på kärnkraftverk har inga som helst likheter med att reparera kaffemaskiner, säger Bengt Tönnäng. Men båda är kul och utvecklande på sitt sätt.

Redan som nyfiken femåring skruvande Bengt Tönnäng isär en dammsugare för att ta reda på varför den inte fungerade som den skulle. Intresset växte i takt med Bengt själv, och i tonåren mekade han med mopeder, bilar och – en saxofon.

”Kaffe torde sannerligen vara ett långsamt verkande gift, ty jag är 84 och ännu inte död!”

François-Marie Arouet de Voltaire, filosof och författare (1694–1778)


Tönnäng har nischat in sig på att rengöra och serva maskiner åt mindre fristående caféer. Han utbildar dessutom baristor i den ädla konsten att göra riktigt gott kaffe och sköta maskineriet.

– Jag tycker mycket om att arbeta med människor. Som kaf-femaskinsreparatör kommer jag ut och får träffa mycket folk och arbeta praktiskt vilket är ett bra komplement till min roll som drifttekniker, som är mer över-vakande.

– Jag får ofta frågan om vilken kaffemaskin som gör godast kaf-fe. Svaret är enkelt: den som är ren! Rören i en maskin som inte avkalkas sätts igen och vattnet

blir inte tillräckligt hett vilket i sin tur gör att kaffet smakar mindre.

Vilket kaffe och bryggnings-metod han själv väljer beror på tillfället: hemma har han fyra maskiner och lika många kaffe-kvarnar att välja på. För färskma-let skall det helst vara.

– Jag tycker det är spännande med variation, testar gärna olika bönor och rostningar, men är ingen snobb. Annars är brygg-kaffe trendigast just nu: att koka upp vatten på spisen och sila kaffet genom melittafilter, precis som man gjorde förr.

– Arabicabönan är den vanligaste i svenska kaffepaket. Robustabönan är mycket kärvare i smaken och kan kännas som en riktig ”ryggsträckare”. Blan-dar man 80/20 får man en bra mix till cappuccino, tipsar konnässören.

Han tycker om att arbeta i projekt och har tidigare varit delaktig i revisionsplaneringen på Ringhals 1. Projekt är något man kan se spår av i hans egen trädgård. Där ligger en sju ku-bikmeter stor damm med vackra japanska koifiskar som simmar omkring. Bengt grävde den me-terdjupa dammen för hand och har lagt ner ett stort jobb på att skapa den avkopplande miljö man finner där idag.

– Bästa kaffekoppen är den på uteplatsen där jag sitter och äter frukost, ser på fiskarna och lyss-nar på det porlande vattnet.

TEXT: ANNA COLLIN


Bengts experttips för gott kaffe:

ANVÄNDER DU KAFFEBRYGGARE? Kontrollera att vattnet blir riktigt varmt, helst över 96 grader. Annars utvecklas inte aromerna ordentligt. När kaffet bryggts klart: häll direkt över det i en ren, varm termos, annars förstörs smaken av värmen från plattan.

SKA DU KÖPA ESPRESSOMASKIN? Satsa på en med rejält gods i hand-taget. Här gäller devisen: ju dyrare desto bättre maskin.

HAR DU EN HELAUTOMATISK KAFFEMASKIN MED INBYGGD KVARN? Tänk då på att inte fylla i mer bönor än vad som går åt under en dag. Kaf-febönor är lite ”oljiga” när de hälls ur paketet, men torkar fort och förlorar smak. Oljan sätter sig istället i kvarnen och härsknar, vilket påverkar kaf-fets smak.

En aktiv man med många strängar på sin lyra – Bengt Tönnäng.

”God Morgon varma kaffe! Din doft renar mina sinnen” Bjørnstjerne Bjørnson, norsk nobel-

pristagare i litteratur (1832–1910)

DE RÄTTA VÅRBLOMMORNAMånga lyckades hitta de tio namnen på

vårblommorna som vi efterlyste i bokstavs-

pusslet, i förra numret av Reaktion. Bland

er har vi dragit tre vinnare, som kommer

att belönas med ett pris. Grattis Elisabeth

Ryner, Älvkarleby, Ronny Stenfeldt, Väröbacka,

och Marie Svenzon, Stockholm.

Vårblommorna var: blåsippa, hästhov, krokus, scilla, snödroppe, svalört,

tussilago, vintergäck, vitsippa och vårlök.

TEKNIKTÄVLING!På Forsmark och Ringhals kryllar

det av häftiga teknikprylar. Har du bra koll? Berätta vad det är för prylar på

bilderna, vad man använder dem till och tävla om fina priser. Skicka dina svar till tidningen senast den 25 augusti,

adressen hittar du på sidan 2. Bland de rätta svaren lottas tre

vinnare fram. Lycka till!

A

B

C

FOTO: ALEXANDER ÅBERG



Posttidning

Retur till:Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar

B

Värna om stolthetenMarknadsläget kastar sin skugga över kärnkraften. De låga elpriserna blir bestående under överskådlig tid och är orsaken till många av de förändringar som vi nu står inför. I slutet av april fattade Vattenfall beslut om en ny inriktning för Ringhals 1 och 2, som innebär att den planerade drifttiden kortas. Stängning beräknas ske 2018-2020 istället för 2025. När detta skrivs återstår det slutliga ställningstagandet i Ringhals styrelse. Jag tycker beslutet är mycket tråkigt. Vi har välskötta anläggningar som hade kunnat köra hela planeringstiden ut. Mycket pengar har investerats för en drifttid på 50 år och vi är många som har jobbat och slitit för att detta skulle vara möjligt. Med tanke på elprisprognoserna är beslutet ändå inte oväntat. Kärnkraftsskatten är betungande och utgör 20 procent av vår produktionskostnad. Vissa frågor kopplade till en avveckling hade vi börjat jobba med innan beslutet kom, men nu måste vi accelerera och bredda det arbetet. Läs mer i artikeln om projekt STURE. Även om stängningen tidigareläggs har R1 och R2 mycket el kvar att producera, cirka 60 TWh. Det ska vi se till att göra professionellt och med fanan högt ända in i mål. Fortsätt känna stolthet för det goda jobb ni gör! Ringhals och Forsmark kommer att vara elproduktionsanläggningar och stora arbetsplatser långt in på 2040-talet. Vi är mitt inne i revisionsperioden, då vi lägger grunden till säker och stabil drift kommande driftsäsong för våra sju reaktorer. Som alltid gäller det att vara säkerhets-medveten varje dag, i varje jobb som görs. Rapportera risker och hjälp varandra så ingen skadas i arbetet. De pågående organisationsöversynerna löper på planenligt. Forsmark och Ringhals kommer att ha samma organisationsstruktur och de båda bolagens staber organiseras tillsammans från den 1 oktober. Chefer är nu tillsatta på de flesta nivåer och besked om placering för medarbetare är också på väg. En viktig milstolpe under sommaren är anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Även den övergripande analysen av ett fram-tida samgående mellan Forsmark och Ringhals går vidare. Allt detta sker för att skapa så bra gemensamma strukturer som möjligt, så att vi kan arbeta smartare och effektivare tillsammans. Det är vårt sätt att bemästra det tuffa marknadsläget. Vi är inne i den vackraste tiden på året. Jag hoppas att semesterperioden, när den än kommer för er alla, blir avkopplande och skön. Ta väl vara på sommaren och varandra!

Till sist

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Folke Eriksson, bygg- och anlägg-ningssamordnare SKB Forsmark– Jag ska åka till Oskarshamn, inte för att titta på SKB:s an-läggningar, utan för att uppleva VM-veckan för offshore-båtar i början av juli. Det handlar om häftiga racer-båtar som kan komma upp i 90 knop.

Bengt Baum, Alstom Power Swedens logistikansvarige på Forsmark – Om allt rullar på som det ska med projektet hoppas jag kunna ta ledigt en eller två veckor för att umgås med familjen. Sen är det ju frågan om frugan och jag

får semester samtidigt så-klart. Vi kom-mer nog att åka på lite utflykter och besöka vår sommarstuga i sommar.

Synnöve Sundell - BergmanSpecialist Strålskydd Vattenfall– En del ägnar jag åt jakt, fiske och mina hundar. Jag kommer även att arbeta med min nyligen förvärvade för-äldragård i öst-ra Jämtland. Jag planerar också att hälsa på dotter och barn-barn i Härjeda-lens fjällvärld.

Emelie Frid, underhållsingenjör på Ringhals verkstad. – Vi håller på att bygga en gård. Hus och stall är färdigbyggda

och i sommar är det målning av stallet som gäl-ler. På en gård med tre hästar och en liten son finns det alltid mycket att göra.

Vad har du för semester- planer i år?

?Fråga 4

Eva Halldén är verkställande direktör för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB.