Download pdf - Reaktion nr 3 2016

Jag är optimist och tror att vi kom-mer driva våra verk till 2040.

Torbjörn Wahlborg sid 4-5

Tidningen för oss som jobbar med kärnkraft

316

MTO i vardagen ”Felförebyggande arbetsmetoder i all ära, men har du rätt förutsättningar för att tillämpa dessa verktyg?”.

Tänk STARK! – Men räcker det? sid 15

Idrotten och arbetslivet

– hand i hand

sid 10

10 000 meter nutidshistoria

sid 20 - 21

Besök jobbet i sommar

sid 8 - 9

REAKTION

100 dagar som VD

Björn Lindesid 12 - 14

Reaktion – Nr 3 20162

Eva Fischer

Produktion/layoutRinghals inhouse, Annika Adler ÖrnborgOmslagsfotoBjörn Linde Foto: Annika Örnborg

Ansvarig utgivareUlf Bernström [email protected]/Tryck MaxioffsetBCB, Varberg

AdressTidningen ReaktionNKR, Ringhals AB432 85 Värö[email protected]

Det känns bra att kunna konstatera att vi får mycket gjort. Det jobbas och slits

med frågor som är viktiga för verksamheten, samtidigt som det finns förståelse och accep-tans för den situation som vi befinner oss i. Visst finns det orosmoln och utmaningar av en annan sort än vi varit vana vid att behöva hantera. Energipolitiken kan vi på Ringhals och Forsmark som bekant inte styra, men det finns många andra frågor där jag ser att vi faktiskt mäktar med mer än vad vi kanske själva trodde var möjligt. Vi tar vårt ansvar, vi

följer vår plan och levererar det vi ska.Vårt agerande är säkerhetsmedvetet och an-

svarsfullt i de frågor som behöver hanteras. Vi har kommit igång bra med Ringfors-åtgärder-na. Vi har gjort ett jättejobb för att komma ner i kostnadsnivå för investeringen i oberoende härdkylning på Forsmark och har även ett bra underlag på väg för Ringhals. Vi har också gjort ett viktigt arbete för att minska utgifter-na i verksamheten även innevarande år, där vi bedömer att konsekvenserna av neddragning-arna blir hanterbara. Därigenom gör vi vad vi

kan för att bidra till Vattenfalls resultat.När det här skrivs har vi hunnit en bra bit

in i revisionssäsongen. Arbetena går bra såväl på Forsmark som på Ringhals, och vi följer vår plan även här. Som alltid i revisionsti-der gäller det att sätta fokus på säkerheten i anläggningarna. Fortsätt hjälpa och påminna varandra om att jobba säkert, så undviker vi oönskade händelser och arbetsolyckor. Årets revisoner innehåller flera tunga lyft och hittills ser vi där en säkerhetsmässigt positiv trend – vi har satt fokus på frågan och lärt oss av erfarenheterna.

Arbetet med bottenplåten på R2 närmar sig slutskedet och underlaget genomgår just nu en säkerhetsgranskning. I höst vill jag väldigt gärna se alla våra sju reaktorer på nätet igen.

Jag hoppas och tror att jag i nästa ledare i Reaktion kan konstatera att effektskattefrå-gan har lösts upp och att vi i högre grad kan bredda perspektivet från frågorna här och nu. Då kan vi åter kommunicera mer framåtrik-tat och visa både internt och externt att vi är spännande och attraktiva arbetsplatser med en viktig roll för klimatmålen och för samhäl-lets stabila elförsörjning.

Jag vill önska alla en fin sommar, med många möjligheter att ladda batterierna!

Konsten att planera och hålla vad man lovar

Anna Collin

Vi som gör Reaktion är

Annika Örnborg

Yvonne Jonsson

Reaktion är forsmarkarnas och ringhalsarnas personal-tidning och ska spegla vårt arbete med kärnkraft och avfall. Tidningen kommer ut med fem nummer 2016 och delas ut till alla medarbetare på kärn-kraftverken. Utöver det sprids tidningen till KSU, SKB och inom Vattenfall. Tidningen har även ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, företag i energibranschen, medi-er, myndigheter och politiker med flera. Eftertryck medges efter överenskommelse, för osignerat material ansvarar redaktionen.

Julia Rydberg Emma Steinwall

Gösta Larsen

Anna Ek

Björn Linde, VD för Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp ABFo

to: A

nna

Ek

För

st

Reaktion – Nr 3 2016 3

Innehåll Visionen förtydligar

Ringfors syfte

– Det ena målet är att produktionskostnaden 2021 ska vara 19 öre/kWh exklusive effektskatt – som vi bedömer kommer att vara borta vid den tidpunkten, säger Eva Halldén, programsponsor för Ringfors.

– Det andra är att investeringsvolymen måste ner. Målet är att den ska ligga på i snitt 1,25 miljarder kronor per år under en tio-årsperiod från 2021.

Eva Halldén betonar att hon är medveten om att målen är högt ställ-da och mycket utmanande. För att kunna hantera den tuffa ekonomis-ka situationen krävs radikala åtgärder.

– Alla BU:n inom Vattenfall som har verksamheter och aktiviteter som påverkar produktionskostnaden omfattas av Ringforsmålen, och ska bidra till den sänkta produktionskostnaden. Det är nödvändigt för att vi ska kunna leverera effektiviseringar och kostnadsminskningar och därmed kunna nå målen.

Tre projekt har startats: Organisation, Effektiviseringsportfölj och Möjliggörare, styrning och stöd som ska bidra till samverkan, gemen-samma system och effektiviseringar.

– Alla medarbetare måste ges förutsättningar att aktivt delta i arbetet för att nå målen: det är genom allas vårt engagemang i Ring-forsarbetet som vi kan producera lönsam el med säkerhet som högsta prioritet. Vi ger aldrig avkall på säkerheten, men vi kan lösa våra uppgifter på ett effektivare sätt med bibehållen säkerhet, säger Björn Linde VD för Forsmark och Ringhals.

Program Ringfors har formulerat en tydlig vision: "Genom sam-verkan och samarbete inom Ringfors kan vi tillsammans skapa

en framtid för Vattenfalls kärnkraftverksamhet och nå målet att producera lönsam el med säkerhet som högsta prioritet". Utifrån

visionen har man satt upp två mål som ska nås till 2021.

0

10

20

30

40

50Prognos

2006 2015 2021

19 öre/kWh

Öre/ kWh

Produktionskostnad till och med 2015 exklusive effektskatt (enligt IFRS).

Eva Halldén

Björn Linde

Marknadspris Nordpool.Mål produktionskostnad 19 öre/kWh exklusive effektskatt till 2021.

Prognos marknadspris Nordpool.

Vykort från elfabrikernasid 8-9

Hyllmetrar fyllda av historiasid 20-21

Först ..............................................................2Visionen förtydligar Ringfors syfte 3Vinden vänder för kärnkraften ...4-5Fyra snabba med Torbjörn .................5Uppsnappat ..........................................6-7

Idrotten och arbetslivet – hand i hand

sid 10

SKB går på djupet med berget ....11Profilen: Björn Linde ...................12-14Tänk STARK ............................................15Egen analys – guld värd ..........16-17Just nu........................................................18Mitt jobb – Sandra Jensen ..............19

Visste du att? ........................................22Tävling ........................................................23Folk ..............................................................24


Vinden vänder för kärnkraften

Låga elpriser och effektskatt har pressat den svenska kärnkraftsindustrin intill bristningsgränsen. Det är ett miljömässigt och samhällsekonomiskt haveri med en tidigarelagd nedsläckning av Vattenfalls reaktorer, enligt Torbjörn Wahlborg,

chef för Vattenfalls elproduktion.

Text: Pekka Kääntä Foto: Elisabeth Redlig

Inget ont som inte har något gott med sig brukar man, kanske lite slentrianmässigt,

säga men ibland visar sig det gamla uttrycket stämma. För när Vattenfalls ledning konsta-terade att villkoren för svensk kärnkraftsin-dustri försämrats så till den grad att det inte

längre var företagsekonomiskt försvarbart att driva den vidare, så bidrog det ändå till att energidebatten i Sverige fick förnyad kraft.

Torbjörn Wahlborg kan därför se tillbaka på ett intensivt år, med visserligen gott om medieutrymme, men där huvuddelen av ett

omfattande opinionsarbete ändå skett via andra kanaler.

– Vi har själva sett till att uttala oss i media, samtidigt har en massa olika intressenter ska-pat ett väldigt engagemang kring kärnkraften. Industrin, fackföreningarna och kommun-

Ak

tuel

lt


1. Vad har du för planer för Almedalsveckan i år? – Jag kommer att delta i ett antal seminarier både som talare och i paneler. Just i år kommer en hel del seminarier handla om energisektorn och framtida energisystem. Dessa ser jag fram-emot att lyssna på.

2. Vad betyder Almedalen för kärnkraften? – Eftersom energipolitiken står i fokus i år har vi möjligheter att verkligen visa upp oss inför beslutsfattare och opinionsbildare. Med debat-ten om effektskatten förhoppningsvis bakom oss hoppas jag vi får en framåtriktad diskus-sion om kärnkraftens roll i energisystemet. SKB kommer också dit och visar upp fartyget Sigrid. Det kan uppmuntra till debatt om slutförvars-frågan som kommer att läggas på regeringens bord 2018.

3. Vad kan du säga om kärnkraftsproduktionen i vår? – Hitintills har det gått väldigt bra, även om vi haft utmaningar med bottenplåten i R2. Men jag är mycket nöjd, jag känner att det sker bra saker i verken, att alla förstått hur viktigt det är att hitta nya effektivare lösningar. Att ersät-ta utsläppsfri kärnkraft med annan utsläppsfri kraft är ett enormt resursslöseri för samhället.

4. Vad har du för semesterplaner i sommar? – Jag ska vandra längs Kungsleden i fem dagar med nära och kära, eventuellt även bestiga Kebnekaise. Men sedan ska jag även tillbringa sommaren på min gård i Skövde, bruka jorden och ta hand om mina hästar.

med TorbjörnFyra snabba

Sammantaget känns det som det finns ett väldigt stort stöd för kärnkraften i Sverige.

ledningar i berörda kommuner har alla uttalat sitt stora stöd för kärnkraften i Sverige. Och sist men inte minst har de politiska partierna blivit tydliga i hur de står i kärnkraftsfrågan. Sammantaget känns det därför som det finns ett väl-digt stort stöd för kärnkraften i Sverige.

Hela Vattenfalls ledning arbetar aktivt med frågan. Det starkaste argumentet är att utan ändrade villkor för kärnkraften så blir det inga investeringar i obe-roende härdkylning. Då möter Vattenfall inte SSM:s krav för att få driva kärn-kraft efter 2020. Som en konsekvens av detta skulle de svenska koldioxidut-släppen öka med 100-tals miljoner ton.

Men även om miljöar-gumentet varit fram-gångsrikt så har det ändå varit lite problematiskt, enligt Torbjörn Wahlborg.

– De flesta partier vurmar för att bygga ut den förnybara energiproduk-tionen med hjälp av olika former av stöd. Vi kommer också med all säkerhet behöva stöd till förnybart men det här är inte rätt tidpunkt. Elmarknaden lider redan idag av överkapacitet och att byg-ga ut nya produktionskällor 20 år innan de behövs är ett hemskt resursslöseri. Jag anser att något miljöargument för att bygga förnybart inte finns, eftersom kärnkraftens koldioxidutsläpp är lägre än både vind och sol vid en livscykel-analys.

Utan kärnkraften som en del i omställningsprocessen till förnybart kommer dessutom kostnaderna för samhället att rusa iväg. Flera utom-stående bedömare som IVA, IEA och Nordiska ministerrådet har alla kommit fram till siffror i spannet 200-250

miljarder kronor i totala kostnader vid en tidigarelagd nedsläckning av reaktorerna.

Vattenfalls informationsarbete har dock varit framgångsrikt och Torbjörn Wahlborg ser nu hur Vattenfalls arbete går in i en lite ny fas.

– Vi fortsätter att fokusera på beslutsfattare och olika viktiga instanser inom samhället. Vi håller

kontakten med dem som stödjer oss och försöker informera alla andra. Sen har vi en resa att göra när det gäller kärnkraftsopi-nionen i samhället. Här är det absolut viktigaste att vi fortsätter att driva våra verk på ett säkert och effektivt sätt. Att vi levererar el när den behövs och ser till att det inte blir någon form av

incidenter eller miljöskandaler i våra produktionsanläggningar. Det är vad folk förväntar sig av oss. Dessutom att se till att vi får ett beslut i slutförvars-frågan och visar att vi har de tekniska lösningar som krävs.

Ett lågt elpris, som av allt att döma består under överskådlig tid, kommer dessutom att tvinga Vattenfall till kostnadsbesparingar för att generera det kapital som krävs för att reinvestera i reaktorerna. Men trots en del tuffa omständigheter är Torbjörn Wahlborg säker på sin sak.

– Jag är optimist och tror att vi kom-mer driva våra verk till 2040, eftersom allt annat än att driva kärnkraften vidare vore både kapitalförstörning och samhällsekonomiskt resursslöseri.

Foto

: Jes

per

Joha

nsso

n

Foto

: Nora

Wah

lborg

R


Hallå där! Ingemar Engkvist…som från och med halvårsskiftet tillträder som ny chef för WANO:s Pariskontor. Ingemar jobbar idag på Uniper, men har en lång karriär bakom sig inom svensk kärnkraft. Han har suttit i både Ringhals och Forsmarks styrelser.

Under många år arbetade Ingemar på Barsebäck men vid sekelskif-tet flyttade han till Ringhals där han blev blockchef i samband med sammanslagningen. Därefter återvände han till Eon och blev chef för OKG. Idag kallar han sig för Senior Executive Advisor.

Hur kommer det att synas att WANO får en svensk chef?– Min mission är att öka effektiviteten i organisationens processer. Jag kommer ju in med ett medlemsperspektiv. WANO:s uppdrag är att leverera värde till medlemmarna och organisationen måste bli mer kostnadsmedveten. Det gäller inte minst i samband med de Peer reviews som man genomför.

Du ska nu tillbringa några år i Paris. Hur är det med franskan?– Det är inte mycket med den, men i arbetet är det engelska som gäl-ler. Dels är det en internationell blandning av människor på kontoret, dels kommer jag att vara ute och resa en hel del. Men jag ska försöka att lära mig lite i alla fall.

Ingemar tillträder tjänsten 1 juli men redan i början av maj åker han ner för att bland annat leta bostad.

– Jag prioriterar att bo bra. Ska man bo i Paris ska det vara på ett någotsånär centralt ställe så att man kan ta del av vad staden erbjuder och dessutom inte ha så långt till arbetet.

Vad tycker familjen om att du ska flytta till Paris?– Jo då, det är en del som redan erbjudit sig att komma på besök, inte minst (de vuxna) barnen. Det verkar minst sagt

attraktivt att ha en adress i Paris. Min fru kommer givetvis att tillbringa en del tid där.

Du är 59 år nu. Är det här sista steget i karriären? – Haha, nej det kan jag inte lova! Visserligen är det ett förordnande på fem år (3 + 2) och då är jag i närheten av pensionsåldern men man vet aldrig vad som dyker upp.

Rule Britannia!Den brittiska regeringen satsar nästan 80 miljoner pund för att stödja byggandet av fem nya högskolor för utbildning kring stora infrastrukturprojekt, vilket även omfattar kärnkraft. Syftet är ”att säkerställa att Storbri-tannien har kompetenta personer i branscher som är avgörande för den ekonomiska tillväx-

ten: höghastighetståg, kärnkraft, onshore olja och gas, IT samt den kreativa industrin”.Av de fem högskolorna tilldelas National College for Nuclear 15 miljoner pund för att boosta utbildningar inom kärnteknik. Den nya högskolan förväntas öppnas i september 2017 och ha sitt nav i Somerset och Cumbria.

Utbildningsminister Nick Boles kommente-rar: ”Detta är den investering i högteknolo-gisk kompetens som företagen ropar efter: vi prioriterar att leverera utbildning med hög kvalitet, tekniskt fokus och tydliga vägar till arbete”.

Tänk på att...Hålla utrymnings-vägarna fria!

43är den vanligaste stoleken på arbetsskor på Forsmark och Ringhals. I alla fall är det den storlek som köps in och vandrar ut från våra förråd oftast. Ringforsarna följer med andra ord normalkurvan: den genomsnittlige svenske mannen har storlek 43,5 (genomsitt för damer är 38,5).

I dagsläget finns världens 441 kärnkraftverk i drift fördelade över 30 länder. Tillsammans har de en nettokapacitet om 382 855 MW, allt enligt den senaste utgåvan av skriften Nuclear Power Reactors in the World som ges ut av det internationella atomen-ergiorganet IAEA. Enligt rapporten är 67 anläggningar under uppbyggnad, vilka kommer addera ytterligare 66 428 MW till den årliga nettovo-lymen kärnkraftsel. Av de reaktorer som är under uppbyggnad finns 24 i Kina. Informationen i den 80-sidiga rapporten kommer från IAEA:s informationssystem PRIS, en rik källa till uppgifter om världens kärnkraftsreaktorer. Rapporten finns att hämta på www.iaea.org.

Kärnkraften enligt IAEA

Twittrat


Måste provas!

624 nya skovelbladForsmark 2 inledde årets revisionsperiod. Ett av årets största jobb var bytet av sko-velbladen på samtliga sex lågtrycksturbiner, då provningar visat på att topparna på de gamla skovlarna på steg sex, tagit i innerhusen. Vid omskovlingen lyftes rotorerna ut från lågtrycksturbinerna och sammalagt 624 skovelblad byttes.

Sommarkaka till många Alla vet ju att få saker har en så positiv effekt på trötta kollegor som en riktig gofika framåt tvåtiden på eftermiddagen. Här kommer recept på en lättbakad sommarkaka att överraska fikagänget med:

Cirka 16 bitar, servera med vaniljsås eller vispgrädde

Ingredienser: 4 1/2 dl strösocker 6 ägg 4 1/2 dl vetemjölFyllning: 350 g rabarber (i mindre bitar) 2 dl färska jordgubbar, hallon eller vinbär

Garnering: 100 g smör (kallt) 3/4 dl pärlsocker (eller råsocker)

Gör så här:1. Sätt ugnen på 200 grader. 2. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. 3. Rör ner vetemjöl. Bred ut smeten i en bakplåtspappersklädd långpanna. 4. Fördela rabarber och/eller bär över kakan och hyvla över kallt smör med en osthyvel. Strö över pärlsock-er eller råsocker. 5. Ställ in plåten mitt i ugnen, sänk temperaturen till 175 grader och grädda i 20-30 minuter. 6. Låt kakan svalna och skär den sedan i rutor. 7. Njut av kakan och kollegornas förtjusta utrop.

Foto: Bo-Ingvar Jönsson, recept Hem-bakningsrådet

Skulle du säga till?

14%Världens två första kommersiella kärnkraftverk startade i USA år 1960. Nu, drygt 55 år senare, finns mer än 400 reaktorer i drift. De svarar för 14 procent av världens elkraftpro-duktion. Drygt 60 nya reaktorer håller på att byggas och planer finns för omfattande utbygg-nadsprogram i flera länder.

Källa: www.svenskenergi.se

Kärnkraften enligt IAEA

Noll olyckor och tillbud – ett av kärnkraftverkens viktigaste fokusområden. Alla ska kunna komma till sitt arbete, göra sitt jobb, och sedan åka hem i samma skick för att sedan kunna återvända till arbetet dagen därpå. En del i arbetet för en säkrare arbetsplats handlar om att våga säga till om man ser att någon är på väg att begå ett misstag. Att säga till på ett bra och konstruk-tivt sätt är att vara en del av situationen och på så vis även en del av lösningen. Skulle du säga till?

Det är alltid viktigt att uppmärksamma säkerheten på arbetsplatserna. Hur bidrar du till ett säkert arbete? Fo

to: A

nnik

a Ö

rnbo

rg

Foto

: Ali

Abd

alla


Sol, semester och spännande utflykter: nu drar sommaraktiviteterna för allmänheten igång för säsongen. Här bedrivs ett viktigt förtroende-

skapande arbete för att sprida kunskap och fakta om kärnkraften.

Vykort från elfabrikerna

Sommaraktiviteter på Forsmark

Guidad busstur Varje år besöker mellan 10 000 och 13 000 personer sommarverksamheten. En populär sommaraktivitet i Forsmark är de guidade bussturerna. Följ med till kärn-kraftverksområdet och ut till Biotestsjön. Bussturen avslutas med en tur genom den anrika bruksmiljön.

ExperimentverkstadHär får barn, både små och stora, lära sig mer om elektricitet och kraftproduktion genom olika expe-riment. Vid experimentverkstaden finns också en hoppborg, elbilar, Airwheel (segway), radiostyrda båtar och Kinect sports, där du är din egen spelkontroll.

Guidad tur i Engelska parkenDen som vill kan följa med på en rundvandring i Engelska parken, intill Forsmarks herrgård. Här kan man promenera runt och se spegeltemplet, Belisars tempel och minnesobelisk, Volièren, Eremitens hydda och andra sevärdheter som ramas in av den mycket vackra miljön. Här passar det bra att slå sig ner med en medhavd matsäck för att njuta efter en dag fylld av aktiviter i Forsmarks bruk. 2009 väckte parken nationell uppmärksamhet när den kom på delad fjärde plats i tävlingen Sveriges vackraste park.

BruksmuseumI bruksmuseet finns historiska föremål från brukets oli-ka tidsepoker. Här är det guidade visningar varje dag.

Forsmarks CaféHär serveras kaffe, smörgåsar, paj, fikabröd, kulglass och lättare luncher.

För mer information om öppettider med mera, besök www.visitforsmark.se.

Forsmark

Läs mer på www.visitforsmark.se

Ju

st n

u


Vykort från elfabrikerna

Ringhals tar varje år emot 10 000 besökare i sitt Infocenter. Två tredjedelar är olika grupper på studiebesök, och resten spontanbesökare. Av dem är många barnfamiljer som åker en tur med det populära eltåget, tar en fika och besöker den interaktiva utställningen. Anställda tar gärna hit släkt och vänner för att visa upp sin arbetsplats.

• Guidade visningar

• Interaktiv utställning

• Eltåg genom indu-striområdet

• Pröva eldrivna Air-wheels

• Elbilar för de små

• Konstvandringar

Fri entré fika ingår

Informatörerna har en viktig roll i kärnkraftens förtroendear-bete. Sommarverksamhetens guidade visningar är ibland en utmaning, då grupperna ofta är blandade både vad det gäller ålder och kunskapsnivå. Det gäller att inte bli för komplicerad:

– Allmänheten har generellt stora synpunkter men begränsa-de kunskaper kring kärnkraften, säger Sigvald Hallberg, här till-sammans med informatörskollegan Erika Lek. Att visa öppenhet och bjuda in till våra anläggningar är ett sätt att avdramatisera och fylla på med fakta. Vår filosofi är att besökarna ska gå här ifrån med en positiv känsla efter ett trevligt bemötande och ha fått svar på sina frågor.

KonstvandringRinghals har (kanske lite otippat) en av landets finaste sam-lingar av 80-talskonst. Den är unik i sitt slag då ett 20-tal tekniker finns representerade. Under fyra onsdagar i juli guidar Ann-Sophie Gustavsson bland konstverken som finns runt om i lokalerna inne på industriområdet, där de smyckar såväl verk-städer, kontor som personalmatsal med mera.

Ringhals

Sommaraktivite-ter på Ringhals

Läs mer på www.visitringhals.se

Ju

st n

u


Idrotten och arbetslivet är nära besläktade. Det menar Rolf Fernroth från Forsmarks

underhållsavdelning. Han höll i spakarna då årets föreläsare till inspirationsdagen skulle

utses. – Både i idrotten och i arbetslivet handlar det om prestation, samarbete,

förutsättningar och krav. Men fram-förallt är båda ett lagspel. Vi kan inte ensamma bygga upp en bra verksamhet – det gör vi tillsam-mans, säger Rolf.

Jobba med ditt eget till-stånd

Anders Frisk debuterade som fotbollsdomare i tidig ålder och har

dömt fotbollsmatcher från femman-naplanerna i hemorten Mölndal till de

stora arenorna i Spanien. 2005 fick karriären

dock ett abrupt slut då Anders och hans familj hotades efter en fotbollsmatch i Champions Leaguemötet mellan Chelsea – Barcelona.

Idag arbetar Anders som försälj-ningschef på ett försäkringsbolag och som föreläsare där han delar med sig av sin syn på samspelet mellan människor.

– Anders menade att ett gott samarbete mellan lagspelare, grup-per eller familjer börjar hos en själv. Det är viktigt att jobba med sitt eget tillstånd. Kommer jag till jobbet och är sur och grinig så kan det smitta av sig på mina kollegor, säger Rolf.

– En annan viktig aspekt som Anders lyfte var tankens kraft. Målar du upp en positiv mental bild av hur dagens arbete ska utföras eller hur samarbetet under arbetets gång ska se ut, så ökar chanserna att det faktiskt blir så.

Kroppsspråk säger mer än ordUnder föreläsningen talades det även om kroppsspråkets betydelse vid samarbete med

andra.– Man kan med ord säga en sak

men med kroppsspråket en annan. Anders gav ett exempel där han som domare ibland begränsas av språkbar-riärer. Han skulle döma straff under en fotbollsmatch, pekade med hela handen på straffpunkten och skrek ”korv med bröd!”. Det fanns inga tvek-samheter den gången vad domaren

ville, berättar Rolf och fortätter:– Det var mycket som sades vid föreläs-

ningstillfället som både jag och mina kollegor känner att vi kan applicera på vår vardag, både i arbetslivet och privat. Det här med kända föreläsande idrottsmän eller idrottskvinnor är ett vinnande koncept som vi kommer fortsätta med till kommande inspirationsdagar.

Idrotten och arbetslivet – hand i hand

Samarbete var fokus då tidigare fotbollsdomaren Anders Frisk be-sökte Forsmark under underhållsavdelningens årliga inspirationsdag.

Text: Julia Rydberg Foto: Julia Rydberg och Eva Fischer

Rolf Fernroth

Anders Frisk, den svenska före

detta fotbollsdomaren, med en lång

internationell meritlista som bland

annat dömt EM-finalen 2000, var i

Forsmark och föreläste om samarbe-

te. Under sitt besök passade att han

även på att kika i personaltidningen

Reaktion.

Set

t oc

h h

ört

R


Utb

lick

I Söderviken i Forsmark är SKB i gång med att göra byggförberedande undersökningar på platsen där

Kärnbränsleförvaret är tänkt att ligga.– Vi måste jobba på och vara proaktiva, förklarar SKB:s

enhetschef Niklas Heneryd. När vi får klartecken från myndigheterna och regeringen att börja bygga måste vi vara redo att sätta i gång.

De inledande undersökningarna pågick under sju veck-or kring jordens hållfasthet, läget för bergytan under jord, ytliga sprickor och det ytliga bergets egenskaper. Det var djuplodande undersökningar – men samtidigt inte.

– Vi höll oss som mest ner till fem meters djup i berget och när resultaten analyseras kommer vi att få värdefull in-formation inför det planerade bygget av slutförvaret, säger Johannes Petrone, som är geoteknisk aktivitetsledare.

Under maj gjordes dessutom styrda provborrningar ner till 500 meters djup. All verksamhet sker med stor varsam-het kring naturen i området.

Det var Susanne Anderssons budskap när hon i egen-skap av ansvarig chef för SKB:s kärntekniska anlägg-

ningar nyligen på seminariet Mötesplats SKB redogjorde för hur besluten om förtida stängning av fyra svenska reaktorer påverkar SKB:s arbete.

– Det kommer mer bränsle lite tidigare, men annars är det inget nytt, sa Susanne Andersson och förklarade att efter att reaktorerna ställts av kommer sluthärdarna att successivt flyttas över till mellanlagret Clab vilket kräver ny planering för mottagandet.

Mottagningstakten ökarI snitt tar SKB emot 70 transportbehållare årligen. Enligt de nya planerna kommer antalet öka redan under de närmaste åren. Som mest räknar SKB med att ta emot 115 behållare på ett år, vilket kommer att ske under 2018. Det är lika mycket som togs emot under tiden då reaktorerna i Barsebäck tömdes.

– För oss handlar det mycket om att se till att vårt trans-portsystem är i så god form som möjligt och nu jobbar vi med att ta fram nya transportbehållare som vi kan köra mer bränsle i och på så sätt få effektivare transporter.

En annan viktig pusselbit handlar om att utöka lagrings-kapaciteten på Clab. I dag finns där cirka 6 300 ton använt bränsle och SKB har tillstånd att mellanlagra upp till 8 000

ton. Enligt den nya planeringen kommer den mängden att vara uppnådd redan 2022/2023. SKB har ansökt om att få öka kapaciteten till 11 000 ton.

– Många undrar om vi ska bygga ut Clab, men det ska vi inte göra. Vi ska lösa det här genom att omfördela härd-komponenter och lasta om bränslet i kompaktkassetter, förklarade Susanne Andersson.

Frågor om kylning och säkerhetPubliken visade stort intresse och ställde en hel del frågor. Bland annat undrade Bodil Liedberg-Jönsson från Oskarshamns kommun hur SKB tänker lösa kylningen av mellanlagret när nu mer bränsle ska lagras där. Här berättade Susanne Andersson om det nu pågående arbetet med att bygga en ny kylkedja på Clab och om planeringen för den nya kylkedja som kommer att finnas i inkapslings-anläggningen.

En fundering som många hade rörde säkerheten. Kan den ökade mottagningstakten av bränsle till Clab äventyra säkerheten i anläggningen och vid transporterna? Men där var Susanne Andersson tydlig med att allt arbete sker en-ligt de tillstånd som Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdar. Dessutom är SKB alltid noga med att göra egna värdering-ar innan arbeten utförs och det är alltid kunnig personal som sköter jobbet.

Åke StigssonAtt man ska vara po-sitiv, ha ett bra bemö-tande och investera i människor.

Vad tar du med dig från föreläs-ningen?

Ulric HillstedtAtt man ska vara po-sitiv i mötet med nya människor och vikten av kroppsspråket för att inleda en relation på ett positivt sätt. Kroppsspråket spelar en stor roll i hur man uppfattas av andra människor.

Marie RosengrenTänka på att man ska göra något annorlunda eller oväntat ibland för att överraska.

Thomas JohanssonAtt man ska ha en tanke och en tro på något som till en bör-jan verkar omöjligt. Sikta på målet och tro på att du kan nå dit.

SKB går på djupet i berget

Johannes Petrone (i mitten) är spänd på resultatet av de geotekniska undersökningar som nu görs i Forsmark. Till vänster står Hans-Ola Engström, och till höger Mats Sjöström, båda från Tyréns.

”Tidig stängning – men vi fortsätter som vi alltid gjort”– Vi får lite mer bråttom, men annars

fortsätter vi göra det vi alltid gjort – ta emot använt kärnbränsle för mellanlag-ring och kortlivat radioaktivt avfall för

slutförvaring i SFR.

Text: Anna Wahlstéen Foto: Lasse Modin

Susanne Andersson fick många frågor om kärnbränsle.



VD med fokus i nuet

Efter tre månader på VD-posten har Björn Linde blivit varm i kläderna. Själv tycker han att han har fått det bästa jobbet inom Vattenfall. Men jobbet är inte

det enda som är bra i livet för Björn.

Text: Emma Steinwall Foto: Annika Örnborg

Hur har din första tid som VD varit? Några överraskningar?– Väldigt intensiv! Det har varit mycket arbete med att lära känna Forsmark, både anlägg-ningen och människorna, för att kunna gå in som DL1* där. Men det har varit jätteroligt. Jag tycker att jag har ett kanonjobb – jag kan inte tänka mig ett bättre jobb inom Vattenfall.

– Några större överraskningar har det inte varit, jag jobbade ju nära Eva i två år och hade ganska bra koll på vad jobbet innebär.

Björn började på Ringhals som under-hållschef 2008. Men några långsiktiga planer på VD-posten fanns inte med då.

– Absolut inte, jag slutade karriärplanera innan jag fyllde 30. För mig handlar det om att prestera och ha fokus där man är, då öpp-nar sig möjligheterna.

Som ny på Ringhals sa Björn i en intervju att han ville ”bli ihågkommen som en rättvis person, någon som gör skillnad. Jag vill vara någon som står för sina åsikter, men respekte-rar att andra har sina”.

– Sa jag det? Det var bra sagt, säger Björn och skrattar glatt.

Vad innebär rättvist för dig?– Att var och en bedöms utifrån sina förut-sättningar, inte enbart utifrån prestation och resultat. Rättvisa innebär inte alltid att saker ska fördelas identiskt.

Filosofin att det alltid finns tid att tänka efter en minut innan beslut har Björn alltid haft med sig.

– Skjuta från höften är inte min grej. Jag vill ta in hela bilden, fler aspekter och ibland ta det ett varv till innan beslut. Det gäller även i personliga frågor.

Funderade du länge innan beslutet att ta jobbet som VD?– Nej, just det behövde jag inte fundera så länge på, det var ett ganska lätt beslut.

Vad hade du för farhågor inför jobbet?– Att det skulle vara ensamt, när det gäller vissa frågor. Men det har det inte varit, jag har god backning av ledningsgruppen. Jag har ingen mentor, men jag vänder mig till folk utifrån vilken fråga det gäller.

– Sen var det självklart resorna. Har man en familj måste man givetvis ta ett reso-nemang med dem innan man tar ett sånt här jobb. Men barnen är större nu, och jag försöker att inte arbeta så mycket på helgerna, så det fungerar.

Vad lockade mest?– Jag trivs bra med att få bestämma, säger Björn utan att tänka efter. Och har man varit vice VD känns det som ett naturligt steg. Sen blev jag självklart glad och smickrad över frågan. Men framför allt kändes det spännan-de att få bekanta sig med en helt ny anlägg-ning (Forsmark), och att ändå få vara kvar på Ringhals.

Efter drygt sju år på Ringhals, vad är ditt bästa minne?– Det bästa minnet tror jag ligger framför mig – att få starta Ringhals 2 igen efter två år

utan produktion. Jag önskar verkligen, och är ganska övertygad om, att vi får möjlighet att köra de sista tre åren. Men annars är det nog inget specifikt minne, mer helhetsminnet att jag trivdes fantastiskt bra på underhållsavdel-ningen.

Inget som sticker ut lite extra?– Ok då, möjligheten att träffa och lära känna Gunde Svan under veckan han var på Ring-hals (2009) var ett riktigt kul minne, han är en stor idol. Jättebra coaching och ett framträ-dande man minns!

Vad är du mest stolt över i din karriär?– Det är nog en händelse under min tid som platschef på Albany i Halmstad. Jag lyckades manövrera en svår situation så att vi kunde undvika nedläggning. Det kändes riktigt stort.

Något du ångrar?– Nej.

Björn är väl medveten om detta inte är glada tider för alla.

Vad vill du säga till dem som kanske tappat motivationen eller arbetslusten inför avvecklingen? Hur håller man engagemanget uppe i motvind? – Det är ju individuellt hur man hanterar sådana här känslor, men jag tror generellt att det är bra att prata med andra. Det kanske inte alltid är lätt att prata i grupp, men försök

Läs mer på

nästa sida

* DL (Driftledningen) består av tre nivåer: DL1 (vd), DL2 (blockchef), DL3 (driftchef) och DL 4 (skiftchef)


hitta någon att dela tankarna med. Sen tror jag att det är bra att förhålla sig till fakta och fokusera på vilka fördelar som också kan uppstå i förändringen.

– Det är också lätt att vi glömmer bort fram-tiden för R34 och Forsmark. Det behöver inte bara bli sämre tider, även om det blir annor-lunda. Jag tror att de flesta kommer att kunna erbjudas jobb, och att många också har en vilja att jobba med avvecklingen.

Vad har du för planer?– I livet? Jag har ingen bucketlist, jag lever inte så. Och det känns faktiskt som om vi är lite färdiga med allt planerande. Vi har jobbat och fixat så mycket de senaste åren, nu lever vi bara gott och njuter.

– Nej, jag har verkligen inget att klaga på. Skulle jag klaga vore det småaktigt när det finns så många som har det jobbigt på riktigt.

Nej, några klagovisor blir det inte från Björn. Mest nöjd är han med flytten till Varberg.

– Varberg är fantastiskt, jag älskar den här stan! Den är lagom jätteliten, inga hemska köp-centrum och sånt.

Vad gör du när du inte jobbar?– På lördagmorgnar spelar jag fotboll med gub-barna, det är veckans höjdpunkt. Annars umgås jag självklart med familjen. Och så springer jag pliktskyldigast.

– Jag börjar bli äldre, säger Björn utan att blinka. Nu springer jag mest meditativt, inga lopp och sånt, det är för mycket folk. Jag tävlar mot mig själv istället.

Skjuta från höften är inte min grej. Jag vill ta in hela bilden.z

Om Björn Linde Ålder: 45 årBor: Träslövsläge utan-för VarbergFamilj: Fru och två pojkar, 11 och 15 årGör på fritiden: Umgås med familjen, tränar lite – helst fotboll men även lite löpning och SUP, spenderar tid i stugan i Småland när tillfälle gesKarriär innan Ringhals: Platschef Albany In-ternational i Halmstad, innan dess Stora Enso.Ser fram emot: R2 i driftMål i livet: Lära mig mer om allt, göra skill-nad och vara en bra make och farGillar: Utförsåkning, fotboll, resa med familjenBlir arg av: Svek och egoismVill lära mig: VindsurfaOkänd talang: Har ingen okänd, rätt bra på att åka skidorSkulle ta med till en öde ö: Familjen och SUP-brädanAntal koppar kaffe per dag: Alldeles för många

Fotboll är en av Björns passioner.

R


– Det räcker inte med att bara skicka ut personal på station och säga ”tänk STARK”. Ledningen måste även jobba aktivt för att skapa rätt förutsättningar för att tillämpa felförebyggande metoder, säger Maria Gab-rielsson som, tillsammans med underhållsav-delningen, utformat årets utbildningsinnehåll i vardagssäkerhet.

Det är viktigt att vi går från att prata om att de felförebyggande arbetsmetoderna ska användas till hur vi faktiskt tillämpar dem. Det menar Maria som till vardags arbetar med händelseutredningar från ett MTO-per-spektiv (människa, teknik, organisation) och som jobbat för att baka in synsättet MTO i utbildningen. Viktigt att ha rätt förutsättningar– Jag tror att det är lättare sagt än gjort att an-vända verktygen då man står ute på stationen, mitt i natten, och mekar. Man är trött, det är stress och revision och något annat väntar, säger Maria.

För att kunna tillämpa metoderna måste man ha rätt förutsättningar. Det måste bland annat finnas ett gruppklimat som tillåter att man säger ”vänta här, stopp”. En förutsättning för att kunna tillämpa de felförebyggande arbetsmetoderna är också att det finns en förståelse för tekniken, rätt verktyg samt att de är anpassade till hur vi som människor jobbar.

Personen som mekar ute på stationen kan ses som den sista säkerhetsbarriären som föregåtts av många förberedelser som bland annat PJB, Pre-Job Briefing. Hur vet jag som mekar att jag har rätt förutsättningar? Hur vet jag att det här arbetet är bra planerat och väl förberett? Att lyfta och problematisera dessa tankar är en viktig del i utbildningen.

Alla faktorer påverkar varandra– Vi kan göra tekniska undersökningar om varför en pump har gått sönder. Men det är en pump som har placerats där av en människa som arbetar i en organisation. Mänskliga fel är som regel en konsekvens av att man inte har rätt förutsättningar. För att förstå varför något inträffat och vad vi ska göra för att skapa rätt förutsättningar i framtiden, måste man se på alla faktorer och hur de påverkar varandra. Det spelar ingen roll om vi säger ”skruva inte

på det där sättet nästa gång”. Vid ett annat till-fälle är det någon annan som kommer dit och inte fått den informationen, säger Maria.

Under utbildningen exemplifierades det även vad det är man menar med vardagssä-kerhet och hur felförebyggande arbetsmetoder kan tillämpas konkret i en arbetssituation.

Deltagarna fick prova att göra ett lyft samt montera ett sprängbleck i en mock-upp på Forsmark 3. Lyft och montage av spräng-bleck är exempel på två arbetssituationer där förutsättningar, förberedelser och tillämpning av felförebyggande arbetsmetoder är mycket viktiga.

Bengt Eriksson– Det var en bra mix av människor från olika avdelningar och firmor. De praktiska övningarna var bra upplagda.

Kenneth Matsson– Det är viktigt med en ifrågasättande attityd och förberedelse, PJB, innan arbetet startar.

Anders Eriksson– Jag tycker att kursen på ett träffsäkert sätt påvisar hur lätt det är att göra fel och att våra instruktioner oavsett hur välskrivna de är kräver att utföraren har en viss grundkompetens och förmåga att ifrågasät-ta. Speciellt montagedelen (sprängblecket) var intres-sant då fallgroparna var många och vikten av att ifrågasätta och inte ta för givet det som kommer till en blev väldigt uppenbart.

Tänk STARK! Men räcker det?

Felförebyggande arbetsmetoder i all ära, men har du rätt förutsättningar för att tillämpa dessa verktyg? Under årets första månader genomfördes

utbildningar i vardagssäkerhet på Forsmark.

Text och foto: Julia Rydberg

Vad tog du med dig från utbildningen?


Egen analys – guld värd

På Ringhals spränger man bomber som bidrar till effektivisering och minskade kostnader för både Ringhals och Forsmark. Låter det märkligt? Kanske – men det är faktiskt helt sant! Vi hälsade på i kemilabbet där Maria Davidsson och

Ulrika Pichler arbetar med saken.

Text: Gösta Larsen Foto: Annika Örnborg

En fördel med att göra analyserna i egen regi är att man nu kan hantera akuta ärenden från organisationen mycket snabbare.


Den tekniska märk-ningen av kemiska produkter ska alla som arbetar i våra system känna till. Den visar var och hur olika preparat får användas på Fors-mark och Ringhals.

Maria Davidsson

Ulrika Pichler

Teknisk märkning

Produkten får komma i kontakt med alla typer av processystem och processmedier.

Får användas på insidan av systemen. Rester behöver ej avlägsnas

Produkten får komma i kontakt med alla typer av processystem och processmedi-

er. Får användas på insidan av systemen. Rester måste avlägsnas på insidan av systemen. På utsidan behö-ver inte rester avlägsnas.

Produkten får komma i kontakt med utsidan av processystem. Rester måste avlägsnas.

Produkten får ej användas i eller på processystem.

Produkten får ej användas på kontrollerat område, ej heller PWR-turbinsida.

Omfattar bland annat driftkemika-lier, lab-kemikalier, TBY-produkter och gaser.

Det handlar om en metod för att analysera innehållet i produkter som är tänkta att användas i våra an-

läggningars driftsystem, och där fel produkt i värsta fall kan få kostsamma konsekvenser.

– Den här metoden är ny för oss, berättar Maria Da-vidsson. Tidigare lämnade vi iväg alla sådana analyser, men när företaget som utförde testerna lade ner verk-samheten beslöt vi oss för att göra dem i egen regi.

Metoden har man fått hjälp med från OKG som använt den sedan ett par år.

Maria och Ulrika har gjort 50 analyser av det här slaget sedan årsskiftet när metoden började använ-das. Varje analys som gjordes externt tidigare kostade ungefär 3-4 000 kr så det är ganska stora besparingar det handlar om.

Boom!

Ulrika och Maria demonstrerar hur det går till. Ett prov – i det här fallet en olja – placeras i en liten plast-

kopp som sätts in i en metallcylin-der.

– Nu fyller vi cylindern med vätgas under högt tryck: det är den som kallas ”bomben”, förklarar Maria. Sen placerar vi den bakom en plåtskärm och ”spränger” – det vill säga antänder gasen elektriskt.

I den höga temperatur som bildas inne i cylindern förgasas allt mate-rial, inklusive den lilla plastkoppen. Efter att cylindern fått svalna en stund släpps gaserna ut genom en vätska varvid de ämnen som man söker efter fastnar i vätskan.

–Vi har en lista på ämnen som vi ska söka efter, säger Ulrika. Det handlar om till exempel klorider, sulfater och fluorider, och också en

del metaller. En del ämnen är korrosiva och dem vill vi så klart inte ha in i anläggningen. Det finns metaller som kan bli radioaktiva om de bestrålas, och sådana vill vi inte heller ha i systemen.

Det lilla vätskeformiga provet som blivit resultatet av sprängningen körs nu i en så kallad jonkromatograf – ett instrument som elektroniskt analyserar beståndsde-

larna och visar innehållet i form av en graf på en skärm. – De här topparna är det vi letar efter, säger Maria

och pekar på skärmen. Nu registrerar vi nivåerna och sen skickar vi resultaten till NSM som får avgöra om produkten kan användas eller inte.

För att få reda på vilka metaller en substans innehåll-er används en annan metod. Provet löses upp i syra och i en speciell micro. Sedan analyseras proven i en ICP-OES. Det är ett optiskt instrument där en del av provet hettas upp till 5000 grader.

Alla kemiska produkter som används på Forsmark och Ringhals ska vara godkända och uppmärkta. Det är mer som hamnar inom begreppet kemiska produkter än vad man kan tro. Förutom oljor och vätskor av olika slag, kan det vara packningar, tejp, etiketter, tuschpen-nor med mera.

Utbyter erfarenheterFör en del produkter vet man ganska väl hur resultaten bör se ut, och då är det inte så svårt. Men när det är något nytt får man kolla extra noga och kanske ta flera prov.

– Vi utbyter så klart erfarenheter även med OKG, och får resultat därifrån, berättar Maria.

Förutom analyser av nytillkommande produkter ana-lyseras också befintliga produkter på nytt vart femte år. På Ringhals och Forsmark finns det flera tusen kemiska produkter, många är givetvis samma och det finns en strävan att man framöver ska använda samma produkter vid båda anläggningarna. Hundratals av dessa används inne i anläggningen och är då föremål för analys.

1

2

3

4

5

G

Det bubblar! ”Bombens” övertryck filtreras efter sprängningen genom en vätska.

1

2

3

4

5

G

1

2

3

4

5

G

1

2

3

4

5

G

1

2

3

4

5

G

1

2

3

4

5

G

Topparna visar nivåerna på de ämnen man letar efter.

R


Uppgifter i media den senaste tiden har gjort gällande att kärnavfallsavgifterna som de svenska kärnkraftverken betalar måste höjas med 65 procent för att täcka de kommande kostnaderna för avveckling och slutförvaring.

– Vi delar inte den bedömningen, säger Anna Porelius, kommunikationschef för SKB. Vi anser att fonden är och har varit i balans vid varje avgiftsbeslut

Snittavgiften är idag 4,1 öre och med en sådan höjning skulle den hamna på näs-tan 7 öre. För till exempel Ringhals del betyder varje ettöring ungefär 250 miljoner kronor per år.

Det är SSM som vart tredje år föreslår regeringen hur stor avgiften bör vara. Avgiften har redan höjts i flera steg och inbetalningen är idag cirka 3,5 miljarder per år. Fonden innehåller knappt 60 miljarder kronor och pengarna investeras i säkra räntebärande papper med låg avkastning.

Energiuppgörelsen mellan regeringen och tre av allianspartierna innebar att nya placeringsregler för Kärnavfallsfonden ska gälla från år 2018. Det innebär att kapitalet kan få en betydligt bättre avkastning. Man ska också utreda hur många år avgiften ska betalas in på. Idag räknar man med 40 års driftstider för samtliga reaktorer, men detta kan komma att förändras.

– Vi har ett mycket bra och robust system för finansiering av kärnkraftsavfallet som många länder ser på med stor avund. De här förändringarna stärker systemet ytterligare, säger Anna Porelius.

Kärnavfallsfond i balans

Familjedag

De japanska kollegorna från Mitsubishi Heavy Industries i Kobe ska under årets revision säkra livslängden på tryckhållarens röranslut-ningar under blockets kvarvarande livslängd, 30 år. Röranslutningarna, de så kallade safe end-studsarna, måste bytas då de är insvetsa-de med ett prickkänsligt material.

Projektet är det första av sitt slag som Mitsubishi ge-nomför utanför Japan och förberedelserna har varit minutiösa, något projekt-ledare Roland Gabrielsson vittnar om:

– Det är ett väldigt fint team vi har förmånen att ta emot på Ringhals.

Japanernas arbete präglas av ordning och reda, de är mycket omsorgsfulla och lägger ned stor energi ända ner till minsta detalj. Allt sker på rätt tid och är perfekt dokumenterat.

Förberedande besök har gjorts för att kvali-tetssäkra förläggningen. Två japanska kockar kommer att arbeta i skift i personalrestau-rangen Kantarellen för att förse de långväga gästerna med en smak av hemma.

Japaner intar västkusten

Roland Gabrielsson

Förberedelserna har pågått länge och i sommar är det dags: Ring-hals 3 hälsar 120 japanska kollegor välkomna till Sverige och tre

månaders intensivt arbete.

Ju

st n

u

Alla anställda med familj är välkomna till

familjedagen på jobbet!

Forsmark 20 augusti kl 11-15Ringhals 28 augusti kl 11-15

Mer information och anmälan på Canalen och Insidan.


Att jobba som bränslebytare är ett unikt arbete: att arbeta nära bränslet är både fascinerande och spännande.

Sandra Jensen

Sandra Jensen

BränslebytareJag trivs jättebra som bränsletekniker på Ringhals.

Det händer att folk höjer på ögonbrynen när jag berättar vad jag gör, för det är ju inte ett jättevanligt jobb. De reagerar nog på att det låter stort och farligt, men det beror nog mest på att de inte riktigt vet hur det fungerar på ett kärnkraftverk, eller hur vi jobbar med säkerheten.

Jag har arbetat som bränsletekniker sedan i novem-ber 2011: tidigare jobbade jag på saneringen hos en av entreprenörerna. Jag arbetar i ett jättebra team och tillsammans med de olika skiftlagen. Vi ansvarar för bränslebytena under revisionerna, och att ta emot nytt och frakta bort uttjänt bränsle. I arbetsuppgifterna in-går drivdonsservice, inspektioner och reparationer av bränslet. Vi har även årligen återkommande service på vår bränslehanteringsutrustning. Utmaningen ligger i

de många momenten: man lär sig mycket av de erfarna kollegorna och har stor nytta av att lyssna på deras erfarenheter, tips och trix.

Under revisionerna och när uttjänt bränsle ska skep-pas iväg jobbar vi skift: att arbetstiderna varierar och att tempot periodvis är högre passar mig bra, även om det innebär att en hel del ska klaffa med familjelivet. Jag gillar att träna högintensiv intervallträning och har börjat tävla i hinderbanelopp, så kallad Toughest.

Att jobba som bränsletekniker är ett unikt arbete: att arbeta nära bränslet är både fascinerande och spän-nande. Att jag är enda kvinnan i Sverige med det här jobbet tänker jag sällan på.

Berättat för Anna Collin Foto: Börje Försäter

Mit

t jo

bb

Mitt jobb


Text: Krister Svahn Foto: Annika Örnborg

Ringhals gruppering för arkiv och doku-mentation förvaltar samtliga dokument

som någonsin upprättats om kärnkraftverkets anläggning och verksamhet, inklusive all inkommande korrespondens.

Det blir några papper. Över sex miljoner dokument har någon räknat ut. Lena Chris-tensen har jobbat med Ringhals arkiv sedan skrivmaskinernas tid och vet därför (nästan) var allt går att hitta.

– När kärnkraften var ny vågade man inte kasta ett enda papper. På Ringhals har vi sparat allt som någonsin skrivits ända sedan byggplaneringen startade i mitten av 1960-ta-let, plus lite till för säkerhets skull.

De miljontals dokumenten fyller idag omkring 10 000 hyllmeter – och samlingen växer. För ett antal år sedan var trängseln så akut att Ringhals lanserade ett projekt för att minska antalet arkiv. Istället har de ökat. Idag räknar gruppchef Victoria Dragstedt till nära 150 arkiv: från enskilda dokument- och säkerhetsskåp till de toppmoderna, klimat-kontrollerade, brand- och intrångsskyddade

arkivlokalerna i RG19 och RG21. För att en gång för alla lösa platsbristen

återstår bara en sak: hårdare gallring. Men vad som kan slängas och inte är en delikat frå-ga, styrd av både lagar och förordningar och arkivariens kärlek till historien.

– Att gallra i ett arkiv handlar i slutändan om att slänga information som sedan inte längre finns. Det är inget vi gör lättvindigt, säger Victoria Dragstedt och ser sig om i arkiv 23-01, där kartonger står på hög fyllda med tio år gamla skrivarrullar från kontrollrum-men:

Hemligstämplat– Vi vill bara gallra det som inte har bäring

på säkerheten, och som inte har något fram-tida värde. Skrivarrullarna är ett bra exempel på att ALLT kanske inte behöver sparas...

En del arkiv innehåller hemligstämplade dokument som förvaras i hemliga rum. De får vi inte se och skriva om. Detsamma gäller arkivspöket som sägs stryka runt bland hyl-lorna. Men Victoria Dragstedt och kollegan

Ann-Sofie Olofsson gläntar gärna på dörren till det medarbetarna på NTGC kallar ”Lenas arkiv”.

Här står 240 hyllmeter pärmar som Lena Christensen själv tagit tillvara och hoppas hinna gå igenom före hon pensioneras om sex år.

Det är en angelägen uppgift. Även om det mesta idag sparas digitalt är papperskopiorna fortfarande centrala för Ringhals drift och skötsel, och konstruktionsoriginalen förnyas ständigt i en noggrant övervakad process.

Arbetet med bottenplåten på Ringhals 2 är ett exempel där arkiverade handlingar spelat en viktig roll.

– Där har arkivet hjälpts åt och bland annat kunnat hjälpa till med originalfoton från gjutningen, som varit viktiga för att kartlägga skadans orsak. Vi har också kunnat leverera mycket material till SSM, säger Ann-Sofie Olofsson.

Ett annat viktigt ”arkivprojekt” blir nedmonteringen av block 1 och 2. Här kan arkivet tillhandahålla hållfasthetsberäkningar

Hyllmetrar fyllda av historia

Sedan mitten av 1960-talet har Ringhals producerat mer än sex miljoner dokument. Reaktion hälsade på i Ringhals okända arkiv och fick en rund-

vandring bland tio hyllkilometer industrihistioria.

2012 fick Ringhals utmärkelsen Årets Arkiv – ett bevis på att Ringhals dokumenthantering är i framkant och att Lena Christensen, Victo-ria Dragstedt och Ann-Sofie Olofsson är hängivna sitt jobb.


Luktar mysko eller hur!

och verifikat på varenda pryl och bult. – På så sätt slipper vi betala för nya beräkningar, och

med verifikatens hjälp kan vi ta reda på metallinnehållet och på så sätt avgöra vad som kan slängas och vad som kan skrotas mot ersättning, säger Victoria Dragstedt.

Allt i ett arkiv är dock inte papper. I cen-tralarkivets källare luktar det translar.

– Translar används främst för rit-ningar, eftersom det är ett material som åldras bättre och inte bleks lika lätt, säger Ann-Sofie Olofsson och sticker en trans-larpärm under min näsa.

– Luktar mysko eller hur! Då ska du se när vi får fram de riktigt gamla translaren, som är mörkbruna och så spröda att vi får skriva av dem för hand så att informationen inte ska försvinna.

Förutom att förvara, sortera och rädda dokument är arkivet en serviceinrättning. Till centralarkivet kan vem som helst komma för att läsa, låna och studera, och finns inte dokumenten där står Lena Christensen och hennes kollegor till tjänst.

– Eftersom allt inte finns registrerat i våra datasystem så krävs det lite tankearbete. Ofta behöver en fråga ligga och gro lite i skallen, men sen efter några dagar så – japp, nu vet jag! Och så hittar jag oftast pappret,

säger Lena. Och så går arkivariens arbetsdag bland

pärmar och blad: ett tålmodigt detektivarbete för att bevara och sortera det som är Ringhals

historia och själ. Allra gladast blir Lena Christensen när

hon får ett tips om en äldre medarbetare som går i pension. Då finns möjligheten att hon får lägga vantarna på det arkivarien kallar ett ”handläggarkiv”, och vi andra kallar ”skrivbordslåda”.

– Förr var det inte ovanligt att den som var ansvarig för ett projekt satt och höll på sina papper. När jag får tag i ett handläggarkiv går pulsen upp, för det innebär att jag kan sortera upp och föra in handlingarna i våra ordinarie system där de kan komma till användning för alla. Det är väl det som är det roligaste i det här jobbet – att skapa ordning och reda!

Victoria Dragstedt och Ann-Sofie Olsson blädd-rar bland Ringhals arkiverade passerkort.

Det är inte bara landets lagar som ställer krav på skötseln av Ringhals arkiv. Även Riksarkivet, SSM, Arbetar-skyddsstyrelsen, Länsstyrelsen, Sjöfartsverket och Tullverket, samt förstås Vattenfall reglerar dokumentationen.

Vad är det som luktar i arkivet? Translar!

I arkivhyllorna finns tjocka pärmar med foton från byggtiden och alla pressklipp sedan 1965.

När Ringhals en dag stänger ska någon ta över alla papper. Enligt arkivlagen måste många handlingar sparas i ytter-ligare 75 år.

6 miljoner dokument delat på 10 000 hyllmeter = jättemånga pärmar.

Ringhals arkiv i siffror

19 antal medarbeta-re på arkiv/dokument-service

39 antal år Lena Christensen jobbat på Ringhals

300 totalt antal anställningsår hos personalen

380 kvadratmeter ytan på Ringhals störs-ta arkiv

R


Årets revision på Ringhals 1 innehöll en rad tunga lyft, några väldigt tunga. Här är det den nya generatorn som lyfts på plats – rotor och stator i ett lyft – tillsammans cirka 350 ton. För att lyfta en sådan tung pjäs krävs en speciell lyftrigg som monterats i lyftschaktet.

Rotor och stator i samma lyft

800 000 kronor i försäkringspremier fick Forsmark nyligen återbetalt från sitt försäk-ringsbolag tack vare ett fokuserat arbete med förbättringar som minskat riskerna på anläggningen.

MururoadräktEn ventilerad skydds-dräkt som får bäraren att anta formen av en Michelingubbe. Muru-roadräkten används vid arbeten där risk för inanding av kontamine-rad luft är särskilt stor, som här där ett drivdon i reaktorinneslutning-en tas ner. Dräkten är kopplad till en slang som förser bäraren med frisk sval luft.

Foto

: Lar

s N

ilsso

n

Varför inte nöjesparken Wunderland i tyska Kalkar som är byggt i och kring ett nedlagt kärnkraftverk? Reaktorn SNR-300 som ligger cirka en timmas bilfärd från Düsseldorf började byggas re-dan 1972, men har aldrig varit i drift. Bygget försenades kraftigt efter protester i samband med händelserna i Three Mile Island och Tjernobyl. 1991 såldes den mer eller mindre färdigställda an-läggningen till en holländsk investerare som konverterade verket till en nöjespark.

Idag lockar Wunderland Kalkar 600 000 besökare varje år, man har 40 åkattraktioner inklusive berg- och dalbana och pariserhjul. På utsidan av det 58 meter höga kyltornet finns en klättervägg för den våghalsige.

Sugen på ett annorlunda resmål i sommar?

Sara nominerad till stipendiumForsmarks huvudskyddsombud Sara Edin har nominerats till Prevents arbetsmiljöstipendium. Stipendiet ges till personer som ”genom framstående insatser aktivt arbetat för att utveckla och förbättra arbetsmiljön, såväl den fysiska som den psykosociala och genom god samverkan arbetat för att integrera arbetsmil-jöarbetet i företagets verksamhet”. Stipendiet ska användas för personlig utveckling eller utbildning inom arbetsmiljöområdet för vinnaren.

Foto

: Jul

ia R

ydbe

rg


Namn......................................................................................................................................

Avdelning .............................................................................................................................

Adress ...................................................................................................................................

PysselSommartider är korsordstider! Lös vårt kluriga kryss för nöjes skull eller var med och tävla. Du deltar i utlottningen genom att sända in bildtexterna till [email protected] eller till adressen på sidan 2 senast den 31 augusti. Fina priser till tre vinnare – lycka till!

Lycka till!

VinnareGrattis till alla er som löste förra numrets sudoku! De tre först dragna lösningarna har belönats med pris som vi hoppas kommer till nytta och nöje i sommar.

Grattis till er med de tre först dragna lösningarna: Ulrika Salestedt, ÖsthammazrFredrik Kihlgren, VarbergErik Andreasson, Västerås

Vilken är den vanligaste frå-gan du får när du berättar att du jobbar på kärnkraftverk?

Peter Bengtsson, Konstruktionssupport, Ringhals– Ska ni läggas ner, hur ser framtiden ut egentligen? Jag brukar svara att vi tror på en fortsättning, energi måste vi ju få på nåt vis.

Ida Gille, Byggdokumentation, Forsmark– Den spontana reaktionen är att det verkar coolt och spännande. Man pratar gärna om det politiska läget och ekonomin, då brukar jag istäl-let berätta om mina roliga arbetsuppgifter.

Samuel Vikström, Underhåll, Ringhals– Hur säkert är det? brukar folk fråga. Mitt svar är att det är väldigt säkert och att vi har koll på läget. När man jobbar här vet man ju att säkerheten prioriteras högst.

Elias Jansson, IT Drift Infrastruktur och Kund-stöd Forsmark– Utomlands fick jag många frågor: väldigt många var intresserade och undrade hur ett kärnkraftverk fungerar.

På nya platserPeter Henriksson, tidigare turbinoperatör är sedan 1 maj driftingenjör vid R2. Ulrika Bothin är sedan 1 maj ny ingenjör vid radiokemi, tidigare miljöingenjör. Stefan Eriksson var tidigare specialist vid Ringhals enhet för säkerhetsanalyser, nu gruppchef för samma enhet.

I pensionRinghals:Olle Rabe Koordinator service 1/4Kjell Larsson Tekniker mek 1/5Leif Axbom utvecklingsingenjör anlägg-ning & reaktorsäkerhet 1/5 Roland Johansson Förrådstekniker 9/5Lars-Erik Nilsson Tekniker mek 1/6 Mats Fredlund Utvecklingsingenjör 1/6 Håkan Gillström Turbinoperatör 1/6Stefan Iderud Driftstöd 1/7Gert-Olof Nilsson IT Controller 1/8Johnny Gustafsson Utvecklingsingenjör 1/9Thord Lidholm Driftingenjör 1/9

TackMot nya utmaningar – Sista timmarna som anställd på NPC3 efter nästan nio år... ja hur sorterar man allt som har hänt? De gick konstigt nog så fort. Det har varit ett ständigt lärande, massor av utmaning-ar, OSART, WANO, NYMF, nuklider? vad är det :-) Fluxtilting, sipping, bränsleskador!! Ja massor, listan blir lång om man ska rabbla allt.

Men det jag framförallt vill belysa är mina kollegor som alla bidragit till att det varit roligt att gå till arbetet.

Ett speciellt tack vill jag ge: Anette Grundin, Mattias Olsson, Meta, Maria Berglund, Patrik Jansson, Jan-Ola Hel-mersson och alla mina kollegor på PC3! Tack alla som förgyllt mina dagar på Kemi!

Anna Mineur

Tack för uppvaktning i samband med min pensionering och tack alla härliga människor jag mött under alla år på Ringhals.

Mats Fredlund

Mitt och sönernas allra varmaste tack till Ringhals AB för den underbara blomster-uppsättningen som gavs i samband med min älskade make Stellan Åkerlundsbegravning, den 31 mars.

Inger Åkerlund med sönerna Kristoffer, Sebastian, William

Hej då Forsmark!Nu efter drygt 42 år i Vattenfalls tjänst, är det dags för mig att gå i pension. Jag tackar därför er alla för mina 40 år på Forsmark.

För mig är det nu en svindlande tanke att tänka sig att jag som reaktoroperatör har varit med om att köra igång både Forsmark 1 och 2, anläggningar som det nu till och med pratas om att lägga ned. Det speciellt med tanke på att jag levde mina första sju år helt utan elektricitet, då var det fotogenlampor och stearinljus som gällde.

Tillsammans har vi genom åren klarat av en del svåra och en del nästan omöjliga arbetsuppgifter. Dessutom har vi klarat av några begripliga och några obegripliga omorganisationer. Jag hoppas därför att ni även klarar av pågående omorganisa-tion samt alla tunga besparingskrav.

Lycka till och tack för mig!Rolf Wigert

Forsmarkelev etta i mattetävlingMarkus Hoflin stu-derar vid Forsmarks skolas Teknikprogram och deltog nyligen i en nationell matema-tiktävling som kallas

Kängurun och placerades då på första plats i sin årskurs i Uppland. Ser man till hela Sverige kom Markus på fjärde plats.– Matte är mitt största intresse och mina lärare har alltid stöttat mig och gett mig utmaningar, säger Markus Hoflin.

Ringhalspriset till unga snillenÅrets Ringhalspris går till gymnasiestu-denterna Hannes Karlsson, Clara Char-lesson, Oscar Blommegård, Oliver Brink och Rawan Alkattan (vid prisutdelningen saknades Oliver Welin Odeback). De stu-derar alla vid PS-gymnasiet i Varberg och har mycket goda kunskaper i matematik, fysik och kemi. Ringhalspriset syftar till att uppmuntra ungdomar att läsa vidare efter gymnasiet och vara med och forma framtidens energiproduktion.

Posttidning

Retur till:Ringhals AB

432 85 Väröbacka B