Download pdf - Reaktion nr 4 2015

EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 4 2015

Träningspass – receptet för en god hälsa

Avväpna stressen

Mikrober under lupp hos SKB

Säker avlämning i den nya organisationen

Klädd för kärnkraft

Besked om Ringhals 1 & 2

TEMA:

HÄLSA

2 REAKTION NR 4 2015

Organisationsförändring och kon-torsflytt är just nu vanligt förekom-mande samtalsämnen i korridorer och fikarum, åtminstone på Fors-mark. Många av Vattenfalls med-arbetare är också mitt i ett språng. För en del väntar nya uppdrag, för andra väntar nya kontor. De flesta som jag möter på min arbetsplats välkomnar det nya medan några är mer avvaktande och uttrycker sin oro. Våra känslor formar attityder och förhållningssätt. Det blir tydligt att ett företags kultur inte sitter i väg-garna, den sitter i människorna som jobbar där.

Att få en omedelbar och positiv respons på förändringar kan vara att hoppas på för mycket. Det finns nämligen en teori om att människor behöver ta sig igenom flera olika skeden innan vi kan öppna oss för nya möjligheter. Först kan det hända att vi blir både arga och ledsna, och kanske förvirrade, av förändringar. I synnerhet de som vi själva inte varit med och fattat beslut om. Tid är en nyckelfaktor i förändringsproces-ser. Efter en stund börjar vi treva oss fram, för att så småningom hitta ny lust och energi. Ett stalltips är att våga ha ett öppet sinne och ge det nya en chans. Avvakta med de snabba slutsatserna tills du hunnit prova och känna vad det nya inne-bär för dig.

Personligen sitter jag i ett till hälf-ten tömt rum. Innan dagen är slut ska alla mina saker vara nedpackade och på väg till mitt nya kontor på Forsmark. Det är rörigt, men jag vet ju att det alltid kommer ut något gott av förändringar.

SARA SÖDERSTRÖM

Vattenfalls hälsounder-

sökningar är ett viktigt

redskap i det systema-

tiska arbetsmiljöarbetet.

Forskning och ny kunskap

ligger bakom Vattenfalls

nya friviliga hälsounder-

sökning Vatten-

falls Friskprofil.

–

Omslagbild: Tobias Lundqvist Saleh, Nuclear Independent Oversight, och Erika Bohl Kullberg, Asset Optimisation, ser till att hinna med ett träningspass i anslutning till arbetet i Solna. Foto: Olle Linder

Insändare kan publiceras under signatur, men författarens namn ska vara känt av redaktio-nen. Eftertryck medges efter överenskommelse. För osignerat material ansvarar redaktionen.

Reaktion är forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med möjlighet för fler att medverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack på kärnkraftverken. Utöver det sprids tidningen i fikarum och tidningsställ på KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vat-tenfall. Tidningen har även ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, företag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera.

Tyngdpunkten i tidningens innehåll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med kärnkraft och avfall. I redaktörsrådet finns representanter från Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Svensk Kärnbränslehantering AB och Vattenfall AB. Reaktion kommer ut med sex nummer per år.

Föränderliga tider

INNEHÅLL

Mikrober har fått allt större fokus hos de flesta avfalls organisationerna i världen. Nu är de föremål för studier inom ramen för ett nytt EU-projekt, där 15 organisationer från åtta länder deltar. Syftet är att ta reda på vilken betydelse de kan ha för säkerheten vid slutförvaring av använt kärnbränsle.

ATT TA MED EN MATLÅDA TILL JOBBET ÄR VANLIGT. En välkomponerad matlåda med protein och kolhydrater, gärna från grönsaker, utgör ett fullgott mål mat för de flesta av oss. Lägg där till ett mellanmål så ser du till att må bra och får god energi hela dagen.

I skrivande stund pågår revisionsarbete på både Forsmark och Ringhals. Stora och små underhållsåtgärder samt bräns-lebyten gör anläggningarna redo för en ny driftsäsong. På ett helt uppslag delar vi ett axplock av det stora antalet bilder som tagits i samband med årets revisionsarbete.

TEMA: HÄLSA

Vill du bli prenumerant?Vi i redaktörsrådet är glada att

tidningens artiklar och reportage är intressant läsning för många. Den

som vill kan teckna sig för en gratis prenumeration. Hör av dig till redak-

tionen så ordnar vi att du får ett eget exemplar av tidningen.

Redaktionens adressTidningen ReaktionFGKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 Östhammar

E-post [email protected]

Ansvarig utgivare Anna Stålnacke, [email protected]

Redaktörer Sara Söderström, Forsmark, Anna Collin, Ringhals, Eva Nevelius, Buskhe, SKB och Katariina Güven, Vattenfall internkommunikation

Form och layout Byrå4, Uppsala 2015

Tryck BCB, Varberg

24 25–

–

Sara Söderström, Forsmark [email protected]

Anna Collin, Ringhals [email protected]

Eva Nevelius Buskhe, SKB [email protected]

Katariina Güven, Vattenfall internkommunikation [email protected]

Redaktörsrådet för Reaktion

REAKTION NR 4 2015 3

Foto

: Olle

Lin

der

… Torbjörn Wahlborg, chef för

Vattenfall Business Area Gene-

ration, CNO, Chief Nuclear Of-

ficer, samt styrelseordförande i

Forsmarks Kraftgrupp AB,

Ringhals AB och SKB AB.

Vad är aktuellt för dig som Chief Nuclear Officer, CNO? – Säkerhetsfrågan är alltid vik-tigast i alla enheter, men speci-ellt för våra äldre anläggningar som redan är över 40 år gamla. Dessutom håller stängningen av Ringhals reaktor 1 och 2 mig sysselsatt.

Hur skapar du balans mellan arbete och fritid? Är du bra på det? – Jag försöker, men det är inte lätt. Därför bokar jag in träning i min kalender och den tiden är helig för mig, annars mår jag inte bra. Det brukar bli minst ett par träningspass i veckan.

Varifrån hämtar du energi?– Min stora hobby är ridning och hästsport. Jag får energi av samarbetet mellan mig och mina hästar. Det är härligt med långa ridturer. Jag håller på med andra sporter också, bland annat spelar jag tennis. Jag är rätt tävlingsinriktad och tycker helt enkelt om att träna.

TEXT: KATARIINA GÜVEN

Hallå där…

I slutet av augusti beslutade styrgruppen för RingFors att gå vidare till nästa fas med arbetet som syftar till en sammanslagning av bolagen Ringhals och Forsmark. Analysarbe-tet så här långt visar att en sammanslagning öppnar för nya möjligheter när det gäller att utveckla kompetens, effektivisera samt att få ner kostnaderna för drift och underhåll.

– Det känns bra att vi fått det här beslutet. Till nästa styrgruppsmöte i mitten av okto-ber ska vi bland annat detaljera projektets resursbehov för nästa fas och få det godkänt, säger Ulf Erikson, projektledare.

Beslut förväntas 2016I det beslut som nu fattats ligger också att projektet ska planera hur analyserade syner-gier kan realiseras.

– Vi går nu in i en mer konkret fas. Planen är att det ska kunna tas ett beslut att fortsätta genomförandet enligt ursprunglig eller re-viderad plan i mitten av 2016, fortsätter Ulf Erikson.

Fram till dess fortsätter arbetet i tre del-projekt: Tillstånd, Organisation, styrning och effektivisering samt Transaktion. För att kunna genomföra de tre delprojekten kom-mer det att krävas en stor del resurser från både Ringhals och Forsmark, i synnerhet i delprojektet Organisation, styrning och ef-fektivisering.

– Här är det viktigt att vi får stöttning från dem som jobbar ute på kraftverken, för de sitter inne med stor kunskap om vad som krävs för att RingFors ska kunna genomföras, säger Ulf Erikson.

Även personal hos Vattenfalls kärnkrafts-stab respektive teknikorganisationen inom Project & Services kommer att medverka

i det fortsatta projektarbetet. Andra kärn-kraftsorganisationer inom Vattenfall berörs inte av det fortsatta arbetet nu.

Inom de tre delprojekten ska man arbeta med följande områden:

Tillstånd• Ta fram en kärnteknisk ansökan till Strål-

säkerhetsmyndigheten om att det sam-manslagna bolaget får bli tillståndshavare för samtliga sju reaktorer

• Ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och genomföra ett samråd med allmänheten

Organisation, styrning och effektivisering• Definiera organisationen och en operatio-

nell modell för det sammanslagna bolaget• Ta fram ett ledningssystem• Planera och övervaka att effektiviserings-

potential realiseras

Transaktion• Förbereda och genomföra diskussioner

med minoritetsägarna om en legal sam-manslagning av bolagen

• Analysera konkurrensrättsliga och legala aspekter med en sammanslagning

En stor del av det kommande arbetet inriktas på att förbereda för hur själva sammanslagningen av bolagen ska struktureras samt att planera för att effektiviseringspotentialen realiseras.

– RingFors är ett mycket viktigt steg i arbe-tet för att långsiktigt trygga en säker och sta-bil produktion och stärka konkurrenskraften för Vattenfalls kärnkraftverksamhet, säger Ulf Erikson.

TEXT: CLAES-INGE ANDERSSON

FOTO: VATTENFALL OCH FOTOLIA

Ringhals och Forsmark kan bli ett bolag

Som ytterligare ett steg för att möta kommande utmaningar och stärka konkurrenskraften för Vattenfalls kärnkraftverksamhet har en projekt-grupp, RingFors, tillsatts. Den ska se över möjligheterna att slå samman Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB till ett gemensamt bolag.

Projektet RingFors

Projektet initierades i slutet av 2014 efter att en förstudie visat på effektiviseringspotentialer vid

en sammanslagning av Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB. Projektet har under första halv-

året 2015 genomfört ett analysarbete som redovisades i slutet av juni. Nu fortsätter utredning av

och planering inför en sammanslagning av Ringhals och Forsmark.

RINGHALS FORSMARK SKB ÖVRIGA KÄRNKRAFTSENHETER



Det gäller dels tidpunkten för när det är optimalt att fatta ett stängningsbeslut, där E.ON vill avvakta längre. Dels gäller det hur kostnaderna för en stängning ska fördelas mellan delägarna.

För ett definitivt stängningsbeslut måste ägarna vara överens, vilket man i nuläget inte är. Därför har styrelsen istället fattat beslut om att begränsa investeringar med införande efter 2016, som får till följd att anläggningarna bedöms kunna köras som längst till 2020. Men dialogen fortsätter: det är viktigt att styrelsen kommer till ett formellt stängningsbeslut för att kunna gå vidare i stängningsprocessen och låta avställningsdrift övergå i servicedrift och sedermera rivning.

– Vi har en gemensam vilja att jobba kon-struktivt i denna svåra situation, sa Torbjörn

... Lars Björnkvist, projektledare

för STURE (Säker och Trygg

Utfasning av Reaktor 1 och 2)

Vad innebär det för projektet att Ringhals styrelse inte tagit något beslut om förtida stängning av Ringhals 1 och 2?

– Projekt STURE fortsätter med

oförändrat uppdrag att ta fram un-

derlag för beslut om vilket av block-

en som ska ställas av vilket år. Oav-

sett styrelsebeslut är det viktigt att

klarställa vilken avställningssekvens

som är den bästa med utgångs-

punkt från Vattenfalls inriktning,

och att vi nu har en bortre tidpunkt

i och med 2020. Vi har fått in un-

derlag från berörda enheter och

kommer att presentera slutsatserna

för projektets styrgrupp inom kort,

och därefter är planen att redovisa

för styrelsen på nästa ordinarie

möte den 1 oktober. Delprojekt till-

stånd har full fart framåt med att

förbereda en ansökan enligt miljö-

balken om ett avställningstillstånd.

– Jag ser att STURE:s delprojekt

Personal och kultur blir allt viktiga-

re i denna tid av förändring. Perso-

nal- och kulturfrågorna har högsta

prioritet i arbetet med R1 och R2.

Vi vet att det finns ett stort be-

hov av tydlighet i organisationen.

Vi värnar om våra medarbetare

och jobbar aktivt för att förbereda

Ringhals för framtiden, med de för-

utsättningar som ges.

Det är skillnad på att köra an-

läggningarna och att både köra

anläggningarna och förbereda och

genomföra en avveckling, vi hop-

pas att vi kan få allas engagemang

och stöd i denna förändringsresa!

Vi behöver fortsätta dialogen på

alla nivåer och involvera flera i för-

ändringsarbetet, trots den turbu-

lens som råder just nu vet vi att

förändringen kommer att innebära

nya möjligheter på sikt.

Hallå där…

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Ringhals 1 och 2 kör som längst till 2020Efter Vattenfalls inriktningsbeslut om förtida stängning av Ringhals 1 och 2 satt Vattenfalls styrelse i långa förhandlingar med E.ON hela sommaren. I sak är samtliga överens om marknadssituationen och den bristande lönsamheten, men på två punkter skiljer sig ägarnas ståndpunkter åt.

Wahlborg vid ett informationsmöte på Ring-hals i september.

Efter styrelsens beslut att begränsa inves-teringar tog Ringhals VD Eva Halldén beslu-tet att de nya förutsättningarna medger drift som längst till 2020, därefter kommer an-läggningarna inte längre möta den kravbild som ställs på verksamheten.

– Ringhals behöver tydliga planerings-förutsättningar för verksamheten och det har vi nu fått genom att investeringarna efter 2016 begränsas, så att drift blir möjlig som längst till 2020. Nu kan vi planera och arbeta för säker och stabil drift tiden ut, sa Eva Halldén.

TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA ÖRNBORG



I skrivande stund har många medarbetare bråda dagar på Forsmark. Inte nog med att flertalet ska städa och packa inför flytt till nya kontor. Det är dessutom kort tid kvar till deadline för det omfattande arbete som ska vara klart inför organisationsförändringen den 1 oktober.

– Det är mycket jobb att knyta ihop allt, men vi kommer att ro i land det, säger Jonas Ferm som jobbar tillsammans med Sven-Anders Andersson i omorganisa-tionsprojektet.

Parallellt är Jonas Ferm ställ-företrädande chef på F12C och förbereder sin nya roll som enhetschef inom avdelningen Planering, projekt och revision. Arbetet i projektet har gett ho-nom god inblick i hur den nya organisationen ska fungera.

Ett av de prioriterade områ-dena är Säker avlämning. Det innebär förenklat att alla håller kvar och fortsätter att känna ansvar för sina arbetsuppgifter och uppdrag, även då nya väntar runt hörnet.

– Vi vill inte att något faller mellan stolarna, säger Jonas Ferm.

Levande dokumentDen nya organisationen pekar tydligt ut vilka avdelningar och enheter olika arbetsuppgifter

hamnar på, men det är inte tillräckligt. Mottagande avdel-ning, som är ansvarig för den säkra avlämningen, måste även ha utsett en medarbetare som tar över ansvaret för upp-giften.

– Säker avlämning är inte klar förrän den är handskakad, säger Jonas Ferm.

Totalt är det 1 400 uppdrag som ska lämnas över men lis-tan är ett levande dokument och sannolikt kan uppdragen bli fler när den nya organisa-tionen träder i kraft. Forsmark tar stöd av erfarenheter från Ringhals, som redan gjort mot-svarande arbete.

En del avdelningar berörs mer av organisationsförändringen, andra mindre. Teknikavdelning-en har ett omfattande arbete framför sig medan exempelvis bevakningen och skiftlagen i stort sett kan jobba på som van-ligt.

Arbetet fortsätterOmorganisationsprojektet kom-mer att avslutas vid årsskiftet. Styrgruppen kommer dock att finnas kvar en tid för att följa upp slutförandet av utlovade åtgärder och hantera eventuella frågeställningar.

– I vissa avseenden gör vi en ganska ordentlig förändring och det kan säkert kännas lite förvir-

Inga uppdrag ska hamna mellan stolarnaEn ny organisation skapar utrymme för nya gräns-snitt. Här krävs tydlighet och bra kommunikation. För många medarbetare väntar nya uppdrag, men det gäl-ler att inte tappa bort de gamla. En av punkterna på checklistan inför den 1 oktober är Säker avlämning.

Jonas Ferm är ställföreträdande chef på F12C samtidigt som han jobbar med Forsmarks omorganisation. Parallellt förbereder han sin nya roll som enhetschef inom avdelningen Planering, projekt och revision.

rat inte minst för medarbetare som har jobbat här länge och är vana vid vissa rutiner och arbetssätt.

Alla ”hur-frågor” är inte lösta och arbetet med verksamhetsut-veckling kommer att fortsätta i den nya organisationen.

– Allt är inte är spikat och klart den 1 oktober och det ska-

par möjligheter att ändra befint-liga processer i önskad riktning, säger Jonas Ferm.

TEXT OCH FOTO:

SARA SÖDERSTRÖM

”Det kan säkert kännas lite förvirrat inte minst för medarbetare som har jobbat här länge och är vana vid vissa rutiner och arbetssätt.”



Flytten i Forsmark görs efter väl utarbetat logistikschema.

– Det är lite som ”Rubiks kub” – några måste flytta för att skapa utrymme till andra. Det är ett pyssel att få ihop det, säger Pål Peterson, projektledare för flytten.

Layouter för placering För att få en bra överblick har layouter tagits fram. De visar var avdelningar, enheter och grupper ska sitta. Dokumentet kommer att uppdateras varje vecka och publiceras på intranätet Canalen. Det kommer att finnas rum till alla, men några ombyggnationer kommer att behöva göras. Det kan exempel-vis handla om nya mellanväggar och dörrar.

– I projektet har vi tagit med oss erfaren-heter från Ringhals när de gjorde sin om-

För att hålla ihop de nya enheterna på Forsmark genomförs en stor kontorsflytt. Cirka 1 000 medarbetare berörs.

Flyttdags när den nya organisationen tar form

organisation, allt från logistikfrågor till vad man generellt bör tänka på. Det har varit värdefullt i vårt arbete, säger Pål Peterson.

Utvecklande att byta miljöPål är väl medveten om att en del medarbe-tare kan uppleva stress och frustration över att behöva flytta och byta miljö.

– Det ska man respektera, säger han. Samtidigt visar många undersökningar att det oftast kommer något gott av att bryta upp från gamla invanda miljöer och att det kan vara utvecklande.

– Genom att förbereda sig och delta aktivt i förändringsarbetet ökar förutsättningarna för ett lyckat genomförande. Om man har funde-ringar och frågor ska man vända sig med dem till sin närmaste chef, säger Pål Peterson.

FlyttförberedelserEfter semestrarna har forsmarkarna förberett sig inför flytten, exempelvis genom att rensa bland sina papper och pärmar. ISS, som hjälper till med flytten, har ställt ut extra sorteringskärl i varje korridor.

I skrivande stund är flytten redan igång. Bland annat har kontoret för erfarenhets-återföring flyttat till lokaler ovanför brand-stationen.

– Jag ser stora möjligheter med flytten, både genom ett större samarbete och för att sprida kunskaper inom organisationen, säger Pål Peterson.

TEXT OCH FOTO: EVA FISCHER

Pål Peterson, chef vid avdelningen Forsmarks gemensamma service, är projektledare för flytten som beräknas vara klar till den 31 oktober.

En gemensam ledningsgrupp etableras för Forsmark och Ringhals. Gruppen ska ta hand om alla gemensamma frågor och beslut som inte måste hanteras lokalt.

Ledningsgruppen sammanträder på måndagar var tredje vecka, varan-nan gång i Ringhals och varannan gång i Forsmark. Vissa avdelningar har en gemensam representant för de två företagen. Syftet är att minska antalet möten för chefer och frigöra tid.

– Jag vill möjliggöra en effektiv samverkan och samordning mellan företagen och utnyttja båda organisationernas kompetens och erfa-renhet i ledningsgruppsarbetet, säger VD för BU-N, Eva Halldén. Referat från ledningsgruppsmötena kommer att kommuniceras via intranäten Canalen och Insidan. Det kommer fortsatt att finnas lokala ledningsgrupper på Forsmark respektive Ringhals som behandlar lokala frågor, till exempel produk-tionsplanering och fysiskt skydd.

Gemensam ledningsgrupp för Forsmark och Ringhals

TEXT: ANNA EK

Lena Mattsson på Forsmarks ekonomiavdelning får hjälp av Leif Björklund att flytta till sitt nya kontor.



Marie-Louice Andersson arbetar som stabsingenjör strålsäkerhet/ säkerhetsstyrning, NQL, på Ringhals och ingår i en samordnings-grupp inom Kärnkraftsindustrins säkerhetskoordinationsgrupp, KSKG, en grupp som samordnar tillståndshavarnas svar på un-derhandsremiss och remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) ändrade föreskrifter.

– Kärnkraftsstaben är sammanhållande för samordningsgrup-pen. Representanter från Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och SKB träffas varje månad och samordnar respektive tillståndshavares tolkning och svar till SSM. Genom samordningen skapar gruppen sig en gemensam bild och kan också bistå varandra i tolkningsarbe-tet, vilket förhoppningsvis förbättrar resultatet och spar tid, säger Marie-Louice Andersson.

– Vi samordnar även dialoger med SSM kring föreskriftspaketet. Möten med SSM kring föreskrifterna hålls gemensamt för Ringhals, Forsmark, SKB och OKG. I samordningen ligger även att adressera frågor vidare till KSKG:s styrgrupp eller till deras expertgrupp som

bereder svårare, strategiska frågor av teknisk karaktär, säger Marie-Louice Andersson.

Enligt gällande tidplan ska SSM:s nya föreskrifter träda i kraft under 2017.

Staben stödjer och samordnarSituationen där elpriserna sjunker samtidigt som omkostnaderna för kärnkraften ökar leder till ut-maningar som bäst hanteras genom samarbete. Det gäller Vattenfall generellt och även kärnkraftsverk-samheterna, vars nya organisation ska hjälpa till att bättre hantera utmaningarna. Här är ett exempel på hur staben stödjer verksamheten.

Staben – en medspelare med koll på sammanhangen Pär Lansåker ansvarar för avdelningen Safety requirements som är sammankallande för Kärnkraftsindustrins säkerhetskoordinations-grupp. Avdelningen är en del av kärnkraftsstaben Fleet Development och har fem medarbetare. – Vårt uppdrag är att hålla blicken lite högre och längre fram, på de stora frågorna så att tillståndshavarna kan koncentrera sig på de rent praktiska frågorna. Arbetet med SSM:s före-skrifter är ett exempel där denna uppdelning har visat sig framgångsrik. Att finna en gemensam tolkning är viktigt, säger Pär Lansåker. – Staben är en medspelare och inte en motpart, som skapar mervärde genom att delta i många arbeten: därmed har vi ett öra med överallt och håller koll på de stora sam-manhangen. Syftet är att nå det bästa resul-tatet, till gagn för alla inblandade.

Kärnkraftsindustrins säkerhetskoordinationsgrupp består av Gustav Dominicus, Björn Myhrberg, Anders Johansson, Roger Axelsson, P-O Waessman, Monica Persson, Thomas Hornebrant, Tomas Eriksson, Marie-Louice Andersson.

Marie-Louice Andersson, en av deltagarna i Kärn-kraftsindustrins säkerhetskoordinationsgrupp.


Kort om stabens avdelningarTill kärnkraftsstaben hör avdelningarna Fleet integration development, Asset optimisation, Performance monitoring samt nämnda Safety requirements. Stabschef är Mats Ladeborn.

Performance monitoring är de avdelning inom staben Fleet Develop-ment vars huvuduppgift är verksamhetsuppföljning. Detta innebär att, utifrån Business Units egna rapporter och nyckeltal, göra analyser och ge Chief Nuclear Officer (CNO), Torbjörn Wahlborg en övergripande bild av verksamheten.

Asset optimisation arbetar för att optimera värdet på BA Generations produktionsanläggningar. Detta görs genom analys av optimala livsläng-der, analys av investeringsprojekten vad avser värde och prioritering samt utveckling av övergripande strategier för BA Generation.

Fleet integration development verkar för en långsiktig och strategisk verksamhetsutveckling genom uppföljning och samordning av samt-liga samverkansområden. Uppdraget innebär även att utvärdera, ana-lysera och samordna utvecklingsaktiviteter.

Per Lansåker.



Markus Örn, konstruktör, Forsmark – På vilket sätt kommer vi att behöva förändra vårt arbetssätt för att få ut så mycket som möjligt av den likriktade organisationen med Ringhals?

Andreas Gunnarsson, tekniker med inriktning mot reaktorhallen, Forsmark – Vad det innebär för Fors-mark i stort har jag väl inte riktigt fått grepp om än, men mycket nya konstiga avdelningsnamn är väl första intrycket. Min blivande chef kontaktade mig och delgav det mesta via telefon så för min egen del så är det gan-ska få frågetecken kvar för vad omorganisationen kom-mer att innebära just för mig.

Organisationsförändringar, stabssammanslagningar och avvecklingsplaner.

Vad funderar du på i samband med de pågående förändringarna?

Anna Högström, ny som revisionsprojektledare, Forsmark – Omorganisationen oroar mig egentligen inte. Det blir nytt och spännande. Rollen som revisionsprojektledare ska, vad jag har förstått hit-tills, likriktas med motsva-rande roll i Ringhals. Det kommer att innebära en del förändringar som större an-svar och mer mandat. Men också en större kostym att fylla. Vi kommer tyvärr att sitta ”långt ifrån verksamheten”, utanför driftområdet. Det tror jag kan vara en nackdel men vi vinner säkert något annat. Avståndet till blocken kom-mer vi att få jobba med. Jag tror att vi blir en bra grupp som med rätt förutsättningar kommer att kunna utföra ett bra arbete.

SVAR 2– Just nu har vi fokus på att säkra kompetens och en god säkerhetskultur eftersom vi kommer att ha produktion under många år framöver. Det finns ingen risk för över-talighet i närtid. Så snart vi vet vilket behov vi har av kompetens- och bemanning framöver behöver vi planera för omställningen. Min bedöm-ning är att vi har tid på oss att arbeta med frågan på ett planerat och ansvarsfullt sätt. Vi vet att vi kommer fortsätta köra Ringhals 3 och Ringhals 4 i många år framöver. Vi vet också att en avveckling öppnar nya möjligheter. Rent arbetsrättsligt styr Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerna för hantering av en eventuell övertalighet. Om vi får en övertalighet och hur den i så fall ska hanteras finns inga tydliga svar på i dag. En eventuell övertalighet kommer att MBL-förhandlas mellan företag och fackliga organisationer.

Anonym – Hur ska det gå för de nya cheferna som ska ha personal på båda siterna och pendla mycket?

SVAR Berit Andersson, tf HR-chef, Ringhals, från 1 oktober HR-chef, Ringhals och Forsmark – Det är vanligt med chefer på distans inom övriga Vattenfall och affärsvärlden, så det finns många kloka tips att ta del av. Jag har själv chefat på distans och pendlat i tio år. Det blir ett annat förhållningssätt och krav på mer tydlighet i ledarskapet och mer strukturerade möten virtuellt och på plats. Det kan vara en utma-ning för den chef som har varit närvarande i alla detaljer, men det låter medarbetarna växa. Det är viktigt för cheferna att bestämma sig för livsprinciper om hur de arbetar och att den närmsta famil-jen är med på det. HR-avdelningen är mitt i arbetet med att ta fram ett material som stöd för de nya ”offsite-cheferna”.

Joakim Ryberg, servicekoor- dinator, Ringhals – Det är positivt att samar-betet och erfarenhetsåter-föringen ökar. Vad använder Forsmark för saneringsut-rustning och hur kan vi sam-arbeta kring leverantörer? Det kan bara bli bättre.

Caroline Marklund, sanerare, ISS, Ringhals – Tråkigt om de lägger ner tidigare och många förlorar jobben. Jag är här tillfälligt, men vad händer med de fast-anställda? Och vad ska ersät-ta kärnkraften i elsystemet?

SVARMats Sandin cFTE, Forsmark– Vi ska se över hur vi kan hitta förbättringar och för-enklingar i arbetssätt och rutiner inom olika samarbets-områden. Exakt vad vi måste förändra är inte klarställt i dagsläget men ett steg i den riktningen för att vi enklare ska kunna använda våra gemensamma kompetenser och resurser är att vi har lika organisation på Ringhals och Forsmark.

SVAR 1Lars Björnkvist, STURE-projektet, Ringhals – Kärnkraften har en framtid i Sverige och står i dag för 30-40 procent av Sveriges elproduktion. Den kommer att vara en viktig basproduktion, speciellt här i södra Sverige men under förutsättningen att den är långsiktigt lönsam. Det finns inte några alter-nativ till den som i dag eller inom en överskådlig framtid. Dock råder överkapacitet på marknaden i dagsläget, efter-frågan på el har minskat både på grund av låg tillväxt och genom energieffektivisering.



Ha det bra– Hej då, ha det så bra!

– Hej då, ta hand om dig!

Så lätt att säga, men hur har man

det bra och tar hand om sig själv?

Fantastiska hälsotips och skräckpro-

paganda kring det livsmedel som för

tillfället är utsatt för mediedrev basu-

neras ut. Kaffe, vin och choklad är po-

pulärt att omväxlande hissa och dissa.

Bantning heter det inte längre, men

olika typer av kostrestriktioner rekom-

menderas av kändisar och experter.

Att det är viktigt att röra på fläsket

enar ändå tyckar-kåren. Även om

metod och intensitet varierar, så hade

Arne ”Ge mig en kvart om dagen”

Tammer rätt i att kroppen behöver

träning. Sinnet behöver också sitt. Att känna

delaktighet och gemenskap. Lagom

stora utmaningar. Triangeldramat näring-aktivitet-

avkoppling går att påverka och på rätt

sätt ger det fantastiska resultat, har

jag hört. Jag undrar ibland om den upplys-

ningstäta hjälp dig själv-kulturen leder

till en skyll dig själv-kultur. Tack och

lov har det inte blivit så. Sjukvården

finns där för oss oavsett vad vi har

besvär och vår arbetsgivare har stöt-

tat flera kollegor i livets svackor.

Ibland behövs en tankeväckare. De

stärkande ryggövningarna blir inte av

förrän det gör ordentligt ont och när

allt är bra igen ebbar träningstillfällena

ut. För att hinna med något roligt är

det lätt att tulla på sömnen, ända tills

påsarna under ögonen är stora nog

att lägga träningskläderna i. Chips är

gott och en liten valk är ju inte så far-

lig, men när inga kläder passar, så kan

jag tänka mig att avstå en kort period.

Tricket med en sund livsstil är att få

det sunda till en väl inrutad vana, som

man inte ens behöver reflektera över.

Bra vanor går att nöta in på relativt

kort tid. Men vägen dit måste bestå av

beslutsamhet och envishet!MALIN SÖDERLIND

KÅSERI

Foto

: Eri

ka L

ek

TEMA: HÄLSASmå förändringar gör ofta

stor skillnad för den som vill förbättra sin hälsa. Att äta rätt och röra på sig är en beprövad kombination. Vad som är bästa

tipset för dig får du veta genom att göra nya

Vattenfalls Friskprofil.

Kunskapen om hur hälsoundersökningar ska utformas för att ha en positiv effekt på hälsan har utvecklats under de senaste åren.

– Det har till exempel kommit ny kunskap om hur man går från att ta prover för att hålla koll på sin hälsa till att göra livsstilsför-ändringar för att förbättra hälsan. Vi har haft en arbetsgrupp med bland annat fackliga företrädare och företagshälsovårdens läkare och psykologer för att ta in och tillämpa den senaste forskningen i det hälsofrämjande ar-betet Vattenfall gör, säger Linda Hammar.

Hon är hälsostrateg på Vattenfall och en av dem som arbetat med utvecklingen av Vattenfalls nya hälsoundersökning. Hennes kollega Gitte Klingspor, också hon hälso-strateg och en del i arbetet, fortsätter:

– I dag vet vi att behovsanpassade upplägg och uppföljning är avgörande för att nå framgång.

Fokus på uppföljningDen nya undersökningen innehåller tre delar. En webbaserad hälsoenkät där du själv skattar din hälsa utifrån en rad frågor. Under ett besök på företagshälsovården görs sedan en fysisk undersökning med bland annat en rad blodprover.

– Vi vet att kondition och syreupptag-ningsförmåga är viktigt för ditt välmående och din vardagsork. Därför har vi lagt till ett enkelt konditionstest på motionscykel, säger Linda Hammar.

Den största skillnaden jämfört med den gamla undersökningen är den tredje del-en, ett motiverande samtal med företags-

hälsovården och en personlig handlings-plan.

– I det motiverande samtalet går man igenom och analyserar resultatet från webb-undersökningen och de fysiska proverna. Men företagssköterskan kommer inte att tala om för dig vad du borde göra, utan samtalet handlar om vad du vill göra, vad du har för behov och möjligheter. Utifrån det tar ni fram en handlingsplan för hur du ska nå dina mål, säger Linda Hammar.

Resultaten är givetvis konfidentiella. – Chefer får anonymiserade samman-

ställningar för att kunna fånga upp om det exempelvis är mycket stress i en viss grupp. Men det är alltid grupper om minst 30 per-soner för att man inte ska kunna identifiera enskilda medarbetares resultat. Rätt använt blir hälsoundersökningarna ett viktigt redskap i det systematiska arbetsmiljöar-betet, och för att förbättra arbetsmiljön i stort, säger Gitte Klingspor.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: OLLE LINDER

Färsk forskning och ny kunskap ligger bakom den nya frivilliga hälsoundersökningen Vattenfalls Friskprofil.

Ny hälsoundersökning

– En promenad på lunchen med en kollega ger både bra motion och en kort tids avkopplande umgänge, säger hälsostrategerna Linda Hammar och Gitte Klingspor.

Kort om Vattenfalls Friskprofil

Vattenfalls Friskprofil är en hälsofrämjande

undersökning som alla anställda vid Vattenfall

erbjuds att göra vartannat år.

Undersökningen är helt frivillig och resultaten

konfidentiella.

Mer information finns på Canalen och Insidan.

Du kommer att få ett mejl när det är dags för

just dig att boka en tid.



Att vara certifierade innebär att vi granskas av en oberoende part som jämför oss mot standard och andra certifierade företag. Ingrid Isaksson och Dag Sjöholm från SP certifiering leder årliga uppföljande arbets-miljögranskningar på Forsmark och Ring-hals. Hur ser vårt arbetsmiljöarbete ut i jämförelse med andra branscher?

– Kärnkraften har alltid haft ett mycket väl fungerande förebyggande arbetsmiljö-arbete när det gäller strålskydd. För kemiska risker har man också en förebyggande han-tering. När det gäller vanlig arbetsmiljö är man lik vanlig verkstadsindustri. Utbildning före inträde, pre job briefing och omfattande skyddsrondning är bra arbetssätt. Men i jämförelse med exempelvis byggbranschen så finns det både de som har grundligare och mer uppstyrt förebyggande arbetssätt och de som har mindre, säger Ingrid Isaksson, SP.

Forsmarks arbetsmiljöingenjör Cecilia Lindmark ser många fördelar med kärnkraf-tens arbetsmiljöarbete, men också några svagheter.

– Vi är vana vid att ha mycket styrning, mycket instruktioner och regler, och också att göra insatser och ha fokusområden. Men vi löser ibland problem genom att skriva yt-terligare en instruktion när vi borde jobba långsiktigt med människorna, säger hon.

Mats Lidbäck, revisor från SP certifiering diskuterar arbetsmiljöfrågor tillsammans med Ilpo Rihinen och Robert Holmgren från AC-ställningsmontage, Tomas Eriksson från Forsmarks miljöavdelning och Anders Moberg från Forsmarks montageavdelning.

Hur duktiga är vi på arbetsmiljö?Ringhals och Forsmark är OHSAS-certifierade, vilket ger arbetet med arbetsmiljöfrågor en tydlig struktur. Årliga kontroller och en omcertifiering vart tredje år utförs av det ackrediterade certifieringsorganet SP certifiering. Hur ser de på kärnkraftens arbetsmiljöarbete?

”Organisationens arbete för miljö och arbetsmiljö är ständigt förbättrande och det finns en stabil organisation och styr-ning för att säkerställa den dagliga säkerheten för både yttre miljö och arbetsmiljö.”Ingrid Isaksson SP revisionsledare Forsmark

OHASLedningssystemet är en struktur för hur

organisationen arbetar med sina arbets-

miljö- och miljöfrågor. OHSAS 18001 är en

standard som kan ligga till grund för ett led-

ningssystem för arbetsmiljö. Det omfattar

styrning, genomförande, kontroll samt utvär-

dering på Ledningens genomgång.

Vårt arbete med yttre miljö är ISO-certifierat

enligt ISO14001. Granskningarna som även

de utförs av SP, sker integrerat med OHSAS.

Standarderna har tagits fram i ett internatio-

nellt samarbete. För att garantera opartisk-

het, långsiktighet och internationell accep-

tans utförs certifiering av våra kärnkraftverk

av det ackrediterade certifieringsorganet SP.

Citat från förra årets granskning:

TEXT: MARIE STRANNABJER MELIN

FOTO: JULIA RYDBERG

TEMA: HÄLSA

”Ringhals har ett effektivt ledningssystem där det finns en tydlig röd tråd från verksamhetspolicy och strategier till det miljö-arbete som sker ute på avdelningar och enheter via till exempel risk inven-teringar och analyser.”Dag Sjöholm SP revisionsledare Ringhals


NOTERAT

VM på Gotland avgjortHelgen den 28–30 augusti samla-des deltagare från hela landet för att göra upp i Vattenfallsmäster-skapen. I år arrangerade Gotlands Energi tävlingarna som ägde rum på gamla P18:s regementsområde Visborg i Visby. Här mätte man sina krafter och talanger i fotboll, orien-tering, boule, brännboll och löpning. Tillfälle gavs också att utom tävlan pröva på varpa. Resultat från sam-mandrabbningarna finns på www.sommarvm.se.

Idrott främjar sam-arbete, samhörighet och kamratskapVattenfalls Idrotts- och Fritidsförbund, VIF, är en sammanslutning av fören-ingar inom Vattenfallkoncernen med idrotts- och fritidsverksamhet som ändamål. VIF består av 30 lokala fö-reningar, vilket innefattar nästan 6 000 medlemmar från Malmö i söder till Por-jus i norr. Föreningarna erbjuder ett brett utbud av aktiviteter på många av våra orter runt om i landet till sina medlemmar. Vid Vattenfallsmäster-skapet på Gotland i slutet av augusti deltog mer än 600 personer från Vattenfall i Sverige.

Vad och var kan man träna i anslutning till jobbet? På Forsmark finns många olika träningsmöjligheter. I ISS

reception finns möjlighet att låna olika idrottsredskap så

som tennis- och badmintonracket, volleyboll, boule, fiske-

spö med mera. Forsmarks idrottsförening, FiF, har som mål

att uppmuntra personalen till idrotts-, motions- och fritids-

verksamhet. Föreningen har ett stort utbud att välja på,

där du kan testa dig fram för att se vad som passar dig.

Ringhals IF har aktiviteter i och utanför Ringhallen.

Läs mer på intranäteten Canalen och Insidan.

Healthwatch – självskattningsverktyg för bättre hälsaHealtwatch är ett webbaserat själv-skattningsverktyg med elva frågor om individens hälsa och arbetsmiljö som syftar till att främja hälsa och förebyg-ga ohälsa på individ-, grupp- och orga-nisationsnivå. Återkoppling sker direkt med förslag på övningar utifrån det egna resulta-tet och kan användas som underlag för att identifiera utvecklingsområden och uppmärksamma positiva resultat

inom en grupp.

Läs mer på Vattenfalls intranät – Arbetsmiljö och Hälsa/Företags- hälsovård

Sällsyntheter i LabboskogenPå försommaren invigde Svensk

Kärnbränslehantering en slinga

med informationsskyltar i Labbo-

skogen i Forsmark. På fem skyltar

berättas det om de rödlistade ar-

terna som lever där, orkidén gul-

yxne och den sällsynta gölgrodan,

samt det naturvårdsarbete som

företaget bedriver på platsen.

Personal som har tillträde till

området kan nå platsen genom

att åka/gå genom paviljongerna

och ta vägen förbi borrplats 1.

Den lilla slingan med spångar

över våtmarkerna hittar man

sedan på höger sida om vägen.

Hållbar hälsa tillsammans med naprapaten– Vi ser en markant ökning av kundbesök så fort en

omorganisering sätter fart. Ovisshet och spekulation

skapar stress, oro och ibland sömnproblem som kan re-

sultera i spänningshuvudvärk och ont i rygg och axlar,

säger Magnus Hård, legitimerad naprapat i Arenasta-

den.

Vattenfalls naprapater arbetar hållbart och långsik-

tigt med att förebygga problem. Kunden har dock själv

ett stort ansvar för att bli frisk genom att göra de hem-

övningar de får av naprapaten. Genom ett sådant sam-

arbete håller du som kund, dig stark och frisk längre.

Foto

: Pri

vat



TEMA: HÄLSA

Känner du dig stressad av alla förändringar på jobbet just nu? Du är troligtvis inte ensam.

– Stress är en i grunden sund och naturlig reaktion på förändring, säger Karin Allera, psykolog och organisationskonsult på Previa.

Karin Allera har lång erfarenhet av arbete med hälsa och arbetsmiljö i organisationer i förändring. Hon möter ofta människor som upplever ökad stress under omorganisatio-ner, ofta innan förändringen genomförs.

Varför blir vi stressade av förändring, eller till och med av vetskapen om att en förändring är på gång?– Det är en naturlig reaktion. Stress är hjär-nans sätt att förbereda kroppen på de okända situationer den kan tänkas möta i den nya organisationen. Exempelvis tolkar hjärnan osäkerhet som ett hot. Ju större osäkerhet, desto större stresspåslag när hjärnan börjar gå på högvarv för att utveckla strategier för värsta tänkbara scenario. När förändringen väl är genomförd vänjer vi oss ofta snabbt vid den nya situationen och stressen klingar av. Det kan tyckas både ologiskt och irrationellt, men det är så hjärnan fungerar.

När blir stress farligt?– Stress blir farligt när kroppen inte hinner återhämta sig och fylla på energi. Om du till

exempel fortsätter att älta tankar och oroa dig över framtiden när du kommer hem från jobbet istället för att gå ner i varv och vila.

Vad kan jag som chef tänka på för att minska stressen bland mina medarbetare? – Vi vet att informationsbrist ökar stressen. Brist på information blir svarta hål som hjärnan försöker fylla i med egna scenarion. Därför är det viktigt med regelbundna in-formationsmöten. Finns det ingen informa-tion, vilket är vanligt, är det viktigt att tala om när informationen ska komma.

Men om man inte gillar de planerade för-ändringarna, om man är orolig för att det nya inte kommer att fungera?– Det är viktigt att alla känner att de får vara delaktiga i utvecklingsprocessen. En osäker si-tuation upplevs som än mer stressande om vi samtidigt känner att vi inte har någon möjlig-het att påverka utgången. Det är också viktigt att förklara varför omorganisationen görs. När jag förstår att en förändring måste genomföras har jag lättare att acceptera även det jag inte gillar. Sen ska man se en omorganisation som en process över tid. Det är som när man flyttar, det tar ett tag innan man får sakerna på plats.

Vad kan jag som individ göra?– Tänk på att du har en påse resurser, och den ska räcka till både arbetsliv och privatliv.

Är du till exempel småbarnsförälder eller vet att du är inne i en intensiv period i privat-livet tycker jag att du ska ta extra väl hand om dig när det blir mycket på jobbet. Rullar privatlivet på lugnt och stabilt tål du troligt-vis mer stress på jobbet. Man ska också vara medveten om att vi tål tuffa och stressiga perioder, så du ska inte vara orolig över att du blir stressad. Men dra öronen åt dig om du inte kan slappna av när du är ledig. Hur återhämtar jag mig?– Sov, ät sunt och ha roligt. Stress är ener-gikrävande och under stressiga perioder är det extra viktigt att fylla på energi till både kropp och själ. Hur väl vi klarar att hantera stress handlar om hur vi lever hela året. Jag kan inte leva på högsta växeln och tro att en månad i Thailand en gång om året räcker för att vila ut. Jobba inte över lunchen och ha återhämtande fritidsaktiviteter. Se till att bygga upp din kropp och gå ner i varv både korta perioder under arbetsdagen och längre perioder när du är ledig.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

ILLUSTRATION: DAVID MARKLUND

Vad gör jag?Om du känner att stress är ett problem ska

du i första hand prata med din chef som

direkt kan hjälpa dig i din arbetssituation.

Men du kan också ringa till företagshälso-

vården eller till vårdcentralen.

Stress är en reaktion i kroppen för att hantera yttre hot. Stress är inte farligt så länge kroppen kan gå ner i varv och återhämta sig mellan

varven. Hur mycket stress vi tål är högst individuellt och varierar under olika perioder i livet. Men det finns sätt att hjälpa kroppen att bättre

klara hantera stress.

1. Sluta inte med det som är kul.När det är stressigt på jobbet, eller fritiden, är det extra viktigt att fylla på energi i både kropp och själ. Plocka svamp, lägg pussel, gå ut med hunden, kör röjsåg, mecka med bilen eller vad det nu än är som just du gör bara för att det är kul och avkopplande.

2. Sova bör man.Sömn är absolut nödvändig återhämtningstid för hjärnan. Exakt hur mycket man behöver sova är högst individuellt. Var uppmärksam på förändringar i hur mycket du sover. Sover du till exempel mindre nu än tidigare, eller märker du att du behöver sova mer än vanligt för att orka ta dig igenom dagarna?

3. Rör på dig.Fysisk aktivitet bygger upp kroppen så att den kan hantera den påfrestning stress innebär. Redan en halvtimmes promenad om dagen gör stor skillnad. Använd lunchen för en kort promenad.

4. Ät sunt.Att fylla på med energi och näringsämnen blir extra viktigt under stressiga perioder. Missa inte mellanmål och börja inte slarva med lunchen för att ”hinna jobba i kapp”.

5. Ta paus på jobbet.Hjärnan behöver tid för åter-hämtning även under arbets-dagen. Gå och ta ett glas vatten, ät en frukt eller stäng ögonen och andas djupt i fem minuter.

FEM KNEP SOM AVVÄPNAR STRESSEN

1

2

3

4

5

Fem knep som avväpnar stressenStress är en naturlig reaktion för att hantera yttre hot. Stress är inte farligt så länge kroppen hinner återhämta sig mellan varven. Hur mycket stress vi kan hantera är individuellt och varierar under livet. Men vi kan påverka hur väl vi hanterar den stress vi utsätts för.


Ulf Ericsson, processtekniker på SKB– Jajamen. I den ligger rester från gårdagens mid-dag. Det är min fru som gör iord-ning den och jag är alltid nöjd med innehållet.

Anders Lindholm, elektriker på SKB– Inte alltid men oftast. Om jag inte har någon matlåda hän-der det att jag åker till Fors-

marks wärds-hus och äter istället. I dag har jag paj i matlådan men oftast är det gårdagens mat hemifrån.

Faty Vanaki, projektkoordinator på Vattenfall– Ja, jag brukar ha matlåda på job-bet. Oftast tar jag av middagen som innehåller mest fisk, grön-saker och frukt-sallad. Ibland blir det bara sallad och smörgås.

Hugrun Gisladottir, administratör bevakning, Ringhals – Alltid, fördelen är att man får

den mat man vill äta, och billiga-re. Jag kör ofta kall mat, som exempelvis sal-lad med lax och en god sås.

Brukar du ha med dig matlåda till jobbet?

?Fråga 4


Siri Klingström är legitimerad dietist och arbetar vid specialiserad internmedicin på Helsingborgs lasarett. Hon har många års erfarenhet av kostrådgivning, och vet vikten av matens påverkan på vår hälsa, energi och välmående. Hon påminner om några väl kända, men ack så viktiga tumregler när matlådan packas:

– För att sätta ihop en god, näringsriktig lunch ska man först tänka protein, dvs kött, fisk, ägg, keso/kvarg och baljväxter som ärter, bönor, eller linser. Till detta lägger man kolhydrater i form av potatis, ris, pasta, bulgur, couscous eller en bit bröd. Viktigt är också att få med kolhydrater från grönsaker som morot, broccoli, blomkål, palsternacka. I lunchlådan kan delen med potatis, ris och pasta med fördel vara större för den som har ett kroppsarbete jämfört med om du har ett mer stillasittande kontorsarbete.

Bygg mackan på höjdenDet finns ju de som föredrar macka till lunch: det är ju snabbt och enkelt, men kan man leva på det i längden?

– Kanske inte bara på vår traditionella ost-macka, men om man väljer ett fiberrikt bröd så får man i sig mer mineraler och vitaminer. Till detta måste man tänka rejält med ”på-lägg på höjden”, något matigt som ägg och sill, makrill i tomatsås, keso och avokado, skinka och hummus. Man bör lägga till en bit morot, paprika eller ett gäng cocktailto-

mater. Avsluta macklunchen med en frukt, eller spar den till senare på dagen, råder Siri.

– Det vanligaste misstaget vi gör när det kommer till lunchlådan är kanske att vi glömmer den hemma i kylskåpet, säger Siri och skrattar. Skämt å sido så är nog grönsa-ker det som glöms bort mest. Här tycker jag att frysta grönsaker är en räddare i nöden. Lätt att ha hemma och ta till om middagens grönsaker tagit slut. Man kan ta grönsakerna direkt från frysen och tillreda dem i lite vat-ten i mikron när det är lunchdags.

Mörkt kiss en varningssignal– Generellt kan man säga att vi har ett basbe-hov av cirka 30 ml vätska/kg/dygn. Väger du 85 kg behöver du drygt 2,5 l vatten. Vi får i oss en del av det via maten vi äter, cirka 500–1000 ml. Om ditt kiss är mörkfärgat är det ett var-ningstecken på att du dricker för lite, säger Siri.

Frukten håller fokus – Även vuxna bör unna sig en fruktstund! Ofta kan det gå lång tid mellan lunchen och middagen. Här fyller en frukt en funktion att hålla oss pigga och lagom hungriga fram till nästa mål. Likaså äter många inte så mycket till frukost så ett mellanmål på förmiddagen kan hjälpa så att vi behåller fokus. Kropps-arbetar du eller ska träna direkt efter jobbet kan dock fruktstunden behöva förstärkas med exempelvis kvarg och nötter så att du orkar med, säger Siri.

TEXT: ANNA COLLIN BILD: PRIVAT, PIXABAY

Medhavd matsäck – goda råd för hälsa och energi hela dagenLunchlådan – en trogen vän som åker med till jobbet varje dag, en stressfaktor eller ett dåligt samvete? Undersökningar visar att medhavd matlåda är den vanligaste lunchen för arbetande svenskar. Sex av tio tar med sig mat till jobbet minst ett par gånger i veckan och en av tre gör det varje dag.

TEMA: HÄLSA

Proteiner, kolhydrater, vitaminer: lunchlådan ska ge bränsle för resten av dagen.



Klädkod: Kärnkraft

Ordning och reda, knäppt ända upp och inga syn-liga underkläder. Kärnkraftens klädkod är strikt och tillåter få individuella utsvävningar. Skyddsglasögonen tillåter lite personliga variatio-ner, vilket är tur. Ett par riktigt sköna skyddsglas-ögon är en absolut nödvändighet. En djupdykning i Ringhals förråd visar ett brett utbud som täcker de flesta behov. Här finns glajjor med en blandning av mjuk och hård plast, ställbara skalmar och mjuk näsbrygga för bästa komfort hela dagen. Man kan välja glas med styrka eller i olika färger för att hjälpa ögat att se bättre. Gula och bruntonade glas ökar skärpan vid detaljarbeten och ger ögonen en lug-nare arbetsmiljö (det är ingen tillfällighet att skyttar använder gula glas). Bruna glas filtrerar dessutom bort irriterande blått ljus som gör att man kisar an-strängande med ögonen, vilket håller ögonen alerta längre under påfrestande ljusförhållanden. Att odla skägg har blivit allt mer poppis, vilket inte alltid är kompatibelt med de skyddsmasker som ibland är nödvändiga. Ansiktsbehåring medför läckage mellan mask och ansikte. Visste du att redan ett tredagarsstubb minskar maskens skydds-faktor med hela 90 procent? Hörselskydden är dina bästa vänner. Att stå brevid en tubin i full sving är detsamma som att stå bakom ett reaplan med fullt drag i motorerna. Det krävs bara minuter utan hörselskydd innan innerörat skadas för gott.

Hjälmarnas tysta budskapSkyddshjälmar finns i fyra färger, var och en med sitt bestämda område eller användare: blå, vit, grön och röd. En grön hjälm signalerar ett helt annat budskap än en röd. Och en blå hjälm på vift i per-sonalmatsalen kan nog väcka uppståndelse. Vet du vilken färg som bärs var? Rätt svar hittar du längst ner på nästa sida.


Lägg en stund på att prova ut de skyddsglasögon som passar dig bäst. Eller ha flera par beroende på vilket jobb som ska göras.

Trender kommer och går: kärnkraftsmodet består. Våra skyddskläder kanske inte funkar på röda mattans premiärer, men de fyller helt klart sin funktion. Här kommer något så unikt som ett modereportage inifrån ett kärnkraftverk, ett mode som varken är inne eller ute fast ständigt aktuellt ändå.

Skyddsskor för aktiv sida: Ska andra skyddsskor användas, ska dessa vara blåmärkta på tån. Skor som använts på kontrollerat om-råde får inte vandra över till okontrollerat område igen.

Skyddsskor med stålhätta.

Bälte – Ett borttap-pat föremål kan få förödande konse-kvenser. Verktygen hänger säkert i bältet och fästs vid handle-den vid användning.

Skyddsoverall för aktiv sida finns i gult, orange och blått.Under overallen bärs privata underkläder och strumpor. Overal-len specialtvättas i Formarks eget tvätteri, eller som i Ringhals fall – sänds till Holland för tvätt.

Senilsnöre – Snodden fångar upp glasögonen så de inte faller av eller förläggs inne i anlägg-ningen.

Hörselkåpor kan mon-teras direkt på hjälmen, likaså skyddsglasögon.

Flamskyddade arbetsbyxor och jacka skyddar även mot väder och vind vid utomhusarbete.

Skyddsglasögon

Hörselskydd

Ta skydd!

Öronproppar för engångsbruk ska bytas ofta. Ma-

terialets expansionsförmåga försämras för varje användning och skyddar sämre redan andra gången du använder dem.

Tack till våra modeller Felicia,

Robin och Roland



Helmask, halvmask eller andningskydd. Alternativet för den som inte vill raka bort skägget är att använda en fläktmatad helmask med tillförsel av filtrerad luft.

Tejpade handskar skyddar extra mot kontamination.

Extra över-dragsoverall skyddar i riktigt smutsiga utrym-men eller vid särskild risk för kontamina-tion. Kastas i soporna efter användning.

Skoskydden är tvättbara och finns i alla omklädningsrum på kontrollerad sida.

Skyddshandskar

Hjälmen ska vara ren från tusch och tejp. Tillverk-ningsdatum står inuti. Efter fem år kasseras de.

Dosimeter mäter strål- dos. Ska sitta med fotot utåt i avsedd ficka (fast i reaktorhal-len läggs den tillsam-mans med andra lösa föremål i stängd ficka).

Helmask

Andningsskydd

På Forsmark lånar besökare skydds-skor, på Ringhals får de dispens.Klädd för arbete utomhus.

Vit, röd och blå hjälm, kan du färgkoden?

På Ringhals bärs grön hjälm av besökare, på Formark är den reserverad för skyddsombuden.

Statsminister eller skolelev spelar ingen roll: som gäst på Ringhals åker hjälm, skydds-glasögon och grön väst på.

Varselväst: grönt för besökaren, gul för ci-ceronen på Ringhals.

Synligt passerkort – även utanpå ytterkläderna.

Administrativ personal bär privata kläder. Jeans och skjorta är en favorit.

Röd hjälm: skyddspersonal – Blå hjälm: kontrollerad sida – Vit hjälm: okontrollerad sida – Grön hjälm: besökare (Ringhals) skyddsombud (Forsmark)

Huva under hjälmen.

BH-kupa eller melittafilter – kärt andningsskydd har många namn.



RINGHALS BRANDSKYDD Effektivisering har varit ledordet, när Ring-hals brandskydd omstrukturerats och inlett samarbete med den externa leverantören Falck. Målet var att stärka brandförsvaret och att samtidigt göra ekonomiska besparingar.

Ringhals enhet för brand och räddning har nu en tydligare bestäl-larroll och leverantören Falck en mer omfattande utförarroll.

– Den operativa personalen samlas nu på samma ställe, förklarar Ann-Charlotte Hed-ström, enhetschef.

Befattningen Internt Räddningsbefäl kom-mer att finnas kvar, men placeras i extern regi tillsammans med den övriga brandstyrkan. Genom att följa samma skiftgång som brand-männen underlättas samverkan inom den interna räddningsstyrkan. Skiftgången för-ändras från i dag 5-skift/7-skift till att alla går 4-skift, vilket innebär att man minskar med ett skiftlag.

Bättre helhetssynBrandstyrkan involveras mer i det operativa brandskyddsarbetet. Fler resurser kommer

Skyddet på Ringhals blir effektivareARBETSPLATSREPORTAGE

Ska man effektivisera finns det flera tillvägagångssätt.

Inom Ringhals brandskydd valde man outsourcing, medan

Ringhals bevakning istället effektiviserat genom

insourcing.

Ann-Charlotte Hedström, enhetschef för Ringhals brand och räddning.

Brandövning med skärsläckare – vatten blandat med nya brandbekämpningsmedlet X-fog, som under högt tryck kan skära igenom olika byggnadskonstruktioner och material.

De två mindre brandbilarna togs i bruk 2013 och ersatte den gamla större.

att finnas på blocken under dagtid då mest arbete utförs. När larmutryckning inte pågår, utförs andra uppgifter i anläggningen.


RINGHALS BEVAKNING Inom enheten för anläggningsskydd och bevakning har stora förändringar skett för att effektivisera verksamheten. Fokus har legat på att anpassa organisationen för både da-gens och framtida krav.

Redan 2012 inleddes effektiviseringsarbe-tet. Vattenfalls sourcingstrategi var den utlö-sande faktorn, men både kvalitetshöjningar och en stärkt säkerhetskultur var snart inom synhåll. Att hitta ekonomiska effekter har varit ett av delmålen.

– Vi jobbar med att hitta samverkans-vinster mellan bevakningsuppdragen, och att använda personalen så effektivt som möjligt, berättar Anders Lindberg, chef för enheten.

Arbetsledning i egen regiRent konkret har förändringen inneburit att enheten består av 44 personer, jämfört med tidigare nio. Ansvarsområdena har förtydli-gats mellan grupperna operativ bevakning, tillträde och bevakningsstöd. Nya befatt-ningar har också tillkommit.

Ett av målen är en stärkt säkerhetskultur. Genom att anställa arbetsledare och chefer minskar leden i kommunikationen – en stor fördel framför allt i skiftarbete.

– Bevakningen har en omfattande verk-samhet, menar Anders Lindberg. Vi behövde

knyta arbetsledningen närmare verksamheten. Bevakningsledarna i skift-lagen är nu Ringhalsan-ställda – egna arbetsledare

är viktiga ambassadörer. Skyddsvakter anlitas fortfarande från bevakningsleverantören.

Kraven har ökat mycket de senaste åren och mer omfattande utbildningar krävs.

– Då blir kontinuitet en viktig faktor. Det satsas en hel del på utbildning av personal och då vill vi självklart behålla den så länge som möjligt, säger Anders Lindberg.

Under förarbetet sneglade man på Fors-mark, där arbetsledningen inom bevakning drivits i egen regi sedan flera år. Man har också använt erfarenheter inom driften vad gäller arbetssätt. Tidplanen har i stort följts under hela genomförandet och den 1 ok-tober i år verkställs den sista förändringen då operatörerna i bevakningscentralen tillsätts.

– Vi har lyckats skapa en organisation som löser uppgifterna, och vår förändring passa-de väl in i Ringhals omorganisation 2014. Nu jobbar vi för fortsatt ökat samarbete mellan alla grupper, säger Anders Lindberg.

TEXT: EMMA STEINWALL

FOTO: EMMA STEINWALL OCH BERTIL LINDSKOG

– Brandstyrkan tar över större delen av utbildningsuppdraget och det förebyggande arbetet som tidigare gjordes av dagtidsgå-ende, vilket skapar större förståelse för helhe-ten, menar Ann-Charlotte Hedström.

I arbetet med effektiviseringen har Forsmarks modell varit en tydlig förebild, och resultatet blev också mycket likt Fors-marks.

– En skillnad är att vi har en utsedd bestäl-larfunktion, utvecklingsingenjör brand. Vi har också en extra brandtekniker, alltså fyra

jämfört med deras tre, på grund av att vi har ett block extra.

Huvuddelen Ringhalsanställda som berörs av förändringen har gått över till anställning hos Falck.

– Avtalet med Falck är långsiktigt, med stora möjligheter från leverantörens sida. Vi samarbetar i många frågor. Och vi valde just Falck för att de har lång erfarenhet inom operativ och förebyggande brandtjänst.

Förändringen träder i kraft den 1 februari 2016.

Anders Lindberg, enhetschef för Ringhals anläggnings-skydd och bevakning.


Skyddet på Ringhals blir effektivareARBETSPLATSREPORTAGE

Skyddsvakt vid inpasseringen till Ringhals 4.

Förmånsportalen BenefitsSöderberg & Partners är leverantör

av förmånsportalen Benefits. Portalen

ger dig en snabb överblick av Vatten-

falls förmåner. I förmånsportalen hittar

du bland annat en mängd olika frisk-

vårdsaktiviteter som du kan beställa

via portalen. Om du har köpt friskvård

utanför förmånsportalen så registrerar

du ditt kvitto i förmånsportalen.

Genom det avtal som Vattenfall

tecknat med Söderberg & Partners så

kommer du som medarbetare även att

få tillgång till en mängd olika rabatter

på olika typer av varor och tjänster.

Håll dig uppdaterad med WANOWANO, World Association of

Nuclear Operators, genomför

regelbundet seminarier och

workshops för personal inom

kärnkraften där du får möjlighet

till kompetens utveckling och att

diskutera med kollegor från an-

dra kärnkraft företag. Seminarier-

na baseras på WANO:s riktl injer

eller motsvarande. För hösten

2015 finns följande planerat:

Nuclear Leadership Seminar:

4–9 oktober

Human Performance Seminar:

19–22 oktober

Management-in-the-Field

Seminar: 19–22 oktober

Emergency Preparedness

Workshop: 2–6 november

Operational Decision Making

(ODM) Facilitator Seminar:

16–19 november

Genom Vattenfalls medlemskap

är deltagandet kostnadsfritt.

Mer information och anmälan via

WANO:s hemsida, www.wano.org

(inloggning krävs) eller via

Göran Larsson goran.larsson2@

vattenfall.com



I skrivandes stund pågår årets sista och längsta revision på Forsmark 3. Många arbeten är genomförda, några står i start- groparna. Införandet av en ny generator är det största projektet under den här revisionen. I dagsläget är den nya generatorn på plats i turbinhallen och nu kvarstår endast montering och installation av kring-liggande utrustning.

Forsmark 1 och 2 är klara med årets revi-sioner. På Forsmark 1 genomfördes en så kallad förnyelserevision där bland annat fyra lågtrycksförvärmare byttes ut. På Forsmark 2 hölls en kort och intensiv revision där ett av de större arbetena som utfördes var översyn av samtliga reservelkraftdieselaggregat. Här kan du se ett axplock av bilderna som togs under revisionen på Forsmark 2.

TEXT OCH FOTO: ALEXANDER ÅBERG

Många ventiler kontrollerades under Forsmark 2:s revision. Askalon AB kontrollerade 60 ventiler på turbinanläggningarna och 90 ventiler i reaktoranläggningen. På bilden syns Hoshmand Oveisi Kian och Fredrik Höj som kontrollerar en ventil i kondensatsystemet.

Per-Olof Löfblom, Formarks underhållsavdelning, justerar ventiler på B-subens cylinder under revisionen på Forsmark 2. Arbetet ingick i den översyn som gjor-des av samtliga dieselaggregat.

Hannu Holappa, Forsmarks underhållsavdelning, bevakar svetsarbetet via ka-meror och headset. Inne vid ventilen arbetar kollegan Martin Scherp, MIIAB, med att korrigera svetsen efter instruktioner från Hannu. Tillvägagångssättet med kameror och headsets kallas för teledosimetrisystem och är ett sätt att minska stråldosen eftersom alla inte behöver vara i utrymmet samtidigt.

Under revisionen på Forsmark 2 byttes elva drivdon, vars funktion är att reg-lera styrstavarna i härden. Thomas Eriksson jobbar åt ISS och innan drivdon-bytena inleddes kontrollerade han styrdosan och bytesmaskinen högst upp i den nedre reaktorinneslutningen.

Årets revisioner



Elektriker Beatrice Alexandersson i förlängda containment på Ringhals 4. En del av projekt KIL, Kylning I Långtid, är att signalering och elmatning till ventil-manöverdon skyddas genom säkrare placering och tåligare anslutningar.

Foto

: Börj

e Fö

rsät

erFo

to: B

örj

e Fö

rsät

er

Sanni Nilsson och Christian Brandt från Meccon AB monterar nya vattenav-blåsande ventiler i ett av reaktorsystemen. ”Det är trångt, men det går bra”, hälsar de. Ringhals 1 uppfyller efter årets revision Strålsäkerhetsmyndighetens krav på moderna reaktorer.

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Foto

: Em

ma

Ste

inw

all

Nästan 60 meter upp i luften pågår kontroll och besiktning av spännkablarna som säkrar reaktorinneslutningen på Ringhals 2. Spännkablarna, som löper runt om, vertikalt och över reaktorbyggnadens kupol, kontrolleras vart tionde år.

Att rengöra tryckvattenreaktorernas bränsleelement med ultraljud har visat sig vara en metod med många fördelar. I år gjordes bränsletvätten för första gången på Ringhals 3 och i egen regi. Gruppen för reaktor- och bränsleservice jobbade skift för att inom loppet av mindre än två dygn genomföra ultraljudstvätt av 96 bränsleelement. Här följer Sandra Jensen via dataskärm och kameraövervakning rengöringsprocessen som sker i en fixtur nere i bränslebassängen.

Ringhals är nu i slutspurten av revisionssäsongen i och med att Ringhals 2 avslutar sin revision.

Ringhals 3 hade en månadslång avställning på försommaren. Underhållsjobben dominerade revisionen, exempelvis om-gummering av rör i saltvattensystemet samt byte av värme-växlare i reaktorns komponentkylsystem.

Ringhals 1 bytte generator, den nya vägde 400 ton och sat-tes på plats i ett enda lyft. En ny råvattentank byggdes och flera säkerhetshöjande åtgärder genomfördes.

Ringhals 4:s revision avslutades den 18 september då ge-nerator 41 fasades mot nät. På lite drygt en månad har bland annat saltvattenrör för komponentkylning på reaktorsidan omgummerats, kontaktdon och kablage för kylning i långtid är utbytta och ett nytt uppsamlingssystem för oljeläckage från reaktorkylpumparna har installerats.

Ringhals 2 förväntas åter börja leverera el den fjärde novem-ber efter över ett års stillestånd. När reakorinneslutningens bottenplåt och golv krävde omfattande reparationsarbete kunde många andra arbeten tidigareläggas. Den ordinarie revisionsperioden har för den skull inte varit lugnare: hela 56 projekt har genomförts mot normala 10–15.

TEXT: ANNA COLLINÅrets revisioner



WANO brukar förlägga utbildningen på en anläggning som ska genomgå en granskning under året. Det var anled-ningen till att Forsmark i år var värd för utbildningen. Utbildningen innefattade dels teori om WANO:s granskningsmeto-dik men även praktiska övningar i form av intervjuer och granskningar i Forsmarks anläggning.

Fördelen med att vara värd för utbildning-en var bland annat att Forsmark fick möjlig-het att disponera ett antal utbildnings- platser. Dessutom fick Forsmark återkopp-ling från de övningar som genomfördes ute på anläggningen.

– Med andra ord blev utbildningen för Forsmarks del en typ av ”Readiness Review” inför kommande WANO-granskning, säger Henrik Runermark, projektledare för gransk-ningen.

Från Forsmark deltog personer som kom-mer att ha roller som counterparts i den kommande granskningen. En av dem var

Aili Hunt från avdelningen Säkerhet och miljö.

– Att förstå WANO:s metodik för hur man granskar gör att jag i min roll som counter-part kommer att ha en helt annan förståelse och kunskap för granskarnas frågor. Det gör att jag kan bemöta och underbygga mina svar på ett bra sätt, säger Aili Hunt.

Andra kulturerEn annan erfarenhet från utbildningen som Aili Hunt tar med sig är vikten av att lära sig mer om andra kulturer.

– Att ha förståelse för att vi alla tänker oli-ka och ser saker utifrån våra egna perspektiv gör att mitt sätt att bemöta och kommuni-cera får en stor betydelse för att vi ska nå ett bra resultat, säger Aili Hunt.

TEXT OCH FOTO: EVA FISCHER

WANO utbildade blivande granskare

Under midsommarveckan var WANO i Forsmark och höll en grund-utbildning (WANO Basic Training) för nya WANO-granskare från hela världen, en utbildning som hålls fyra gånger om året.

Aili Hunt från avdelningen Säker-het och miljö var en av deltagarna i WANO:s grundutbildning som hölls på Forsmark i somras.

Personer från hela världen deltog och anteckningar fördes på många olika språk.

Deltagarna från WANO:s grundutbildning, Per Blombergsson, FKA, Cui Yuming, WANO, Michael Lövgren, WANO, och Zhang Shiwei från Kina observerar när Daniel Hällman, driftvakt i kontrollrummet på Forsmark 2, utför ett periodiskt test för att verifiera att hjälpmatarsystemet fungerar som det ska.


Björn Peterson, som arbetade på Ring-hals 1971–2012, var med och byggde upp stationerna från ett hål i marken till att senare vara med att göra bränsleby-ten och reaktorunderhåll. En spännande resa i tid och rum.

Veteraner berättar Ringhals historiaNu har Ringhals historia nedtecknats av dem som var med från början. Det är pensionärsföreningen ”Ringhalsve-teranerna” som intervjuat och doku-menterat medlemmarnas berättelser. Många av dem arbetade i princip hela sitt yrkesliv på verket och såg det byg-gas, växa fram och utvecklas genom åren. Berättelserna är tidsdokument som vittnar om den heta debatten i samband med folkomröstningen 1980, kamratskap, ledarskapsfilosofier som kommit och gått, roliga anekdoter och en yrkesstolthet som inte går att ta miste på. Ett urval av berättelserna finns att läsa på www.vattenfall.se/Ringhals (jobba på Ringhals/Veteraner berättar). Intervjumaterialet har dessutom arkive-rats för framtida forskning.

Samarbete inom teknisk standardisering

Foto

: Em

ma

Ste

inw

all

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Och förrådet får färre material att tillhandahålla, vil-

ket ger utrymme för att ta hem större volymer.

Förra året påbörjades ett kontinuerligt samarbete

kring TS mellan Ringhals och Forsmark. Behovsanaly-

ser görs på respektive ställe, och sedan väljs en ge-

mensam standard. Även lagerhållning samordnas, så

att komponenter kan skickas mellan sajterna istället

för att nybeställas.

NOTERAT

Konan – en rördel som fungerar som övergång mellan rör – är ett exempel på en teknisk standardkomponent.

I juni kom Forsmarkskollegorna till Ringhals och diskuterade teknisk standard.

Det kom ett brev…Förvånansvärt sällan får vi på redaktionen synpunkter på det vi skriver i

Reaktion. Det kanske vi ska vara glada för. Det betyder förhoppningsvis

att vi inte skriver fel så ofta och att vi inte förargar någon med våra artik-

lar. Men så hände det att det kom ett brev från en man i Visseltofta. Han

tycker att Reaktion är så bra att han önskar att alla Sveriges medborgare

skulle få tillgång till den. Det är inte utan att vi blir väldigt glada för det

fina berömmet. Tack Jarl Lindberg!

Har du idéer och önskemål om vad du vill läsa om i framtida nummer av

Reaktion? Gör som Jarl och skriv ett brev till oss. Adressen hittar du på

första uppslaget i tidningen.

Redaktionen

Taiwan tar hjälp av SKBNu ska SKB International hjälpa Taiwan att få fart på arbetet med slutförvaring av använt kärnbränsle. Ett treårigt avtal har tecknats där taiwaneserna ska få ta del av SKB:s kunskap om bland annat säkerhetsanalys och slutförvarsteknik. – Det här är det största avtalet som SKB International har tecknat någonsin och det visar att den svenska kunskapen är eftertraktad internationellt, säger Hans Forsström på SKB International som varit med och förhandlat fram avtalet.

Manpower blir Previa igenI våras blev Previa ny ägare

till Manpower Hälsopartner.

Detta innebär att Manpower

Hälsopartner och Previa nu

slås samman. Från och med

den 1 september kommer de

att leverera tjänster under

ett och samma varumärke –

Previa.

För dig som medarbetare

och för Vattenfalls del inne-

bär detta inga större för-

ändringar, då vårt nuvarande

avtal innehållande priser,

tjänster, beställningsvägar,

rutiner med mera kommer att

överlåtas till Previa.

Inom teknisk standardisering (TS) samordnas konstruktionsregler och val av komponenter.

Syftet är att förenkla för flera parter, konstruktören vet vilket material som ska väljas och

montören behöver inte hantera lika många olika produkter.


Att koordinera Vattenfallbolagens säkerhetskrav är en av höstens uppgifter för Carl Berglöf, som också är aktiv i Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS).

NAMN: Carl ”Calle” Berglöf

ÅLDER: 35 år

YRKE: Reaktorsäkerhetsingenjör på Vattenfall Teknik. För närvarande utlånad till Fleet Development för att arbeta med kravhantering

UTBILDNING: Civilingenjör i teknisk fysik och doktorsexamen i reaktorfysik vid Kungliga Tekniska högskolan

FAMILJ: Hustrun Elin och tre barn

BOR: I lägenhet i Vasastan, Stockholm. Cyklar lådcykel i stället för att köra bil

FRITID: Ordförande i Sveriges Kärntekniska Sällskap. Gillar att fjällvandra och att semestra på gotländska Sudret

DOLDA TALANGER: Spelar fiol och var tidigare med i KTH:s akademiska kapell.

STARKASTE KORT: Inlyssnande och ödmjuk

OVÄNTADE ERFARENHETER: Blev skuggad av KGB när jag kom som första västerländska gästarbetare till ett tidigare hemligt kärnforskningsinstitut i Vitryssland

GILLAR: Modern konst och klassisk musik

OGILLAR: Simhallar

MOTTO: Det vackra finns i det enkla

PROFILEN

I kärnteknikens tjänst

Carl Berglöf, reaktorsäkerhetsingenjör på Vattenfall Teknik och ordförande i SKS, är ute på cykeltur med sina döttrar när jag ringer. Det är sommar och han njuter av en lång föräldraledighet som har pågått sedan januari då sonen Ivar föddes.

– Det är bra timing för mig att vara ledig nu när jag just avslutat mitt arbete med Vatten-falls nybyggnationsprojekt och ska ägna mig åt andra arbetsuppgifter till hösten, säger han.

I nybyggnationsprojektet har Carl Berglöf haft det operativa ansvaret för Vattenfalls ansökan om att uppföra, äga och driva en el-ler två ersättningsreaktorer i takt med att de äldsta svenska reaktorerna ska fasas ut.

– Det var ett spännande uppdrag som upp-hörde efter förra höstens regeringsbildning, då Vattenfall bestämde sig för att avsluta sitt analysarbete om ny kärnkraft, säger han.

Arbetet som Vattenfall hittills utfört är på intet sätt bortkastat och Carl Berglöf tycker det är bra att sakfrågan lyfts.

– Det är viktigt att ha samhället med sig i den här typen av infrastruktursatsningar, säger han.

Nu ser han med tillförsikt fram emot re-sultatet av energikommissionens arbete.

Vårens och sommarens ledighet har gett honom tillfälle att stanna upp och hinna re-flektera över tillvaron och andra viktiga frå-gor. Han säger att han skaffat sig ökad insikt om vad han vill göra i framtiden.

– Visst är det inte bara ledighet när man är hemma med små barn. Det är ofta intensivt, men man får möjlighet att begrunda sin till-varo från ett annat perspektiv, säger Carl. Carl Berglöf är civilingenjör i teknisk fysik samt doktor i reaktorfysik. Han började jobba på Vattenfalls teknikavdelning 2011, där han fick möjlighet att jobba med många olika uppdrag och projekt.

– Det har gett mig en bred kompetens, säger han.

Bred kompetensNu ska han jobba med koordinering av säkerhetskrav. Det handlar om att bistå Fors-mark, Ringhals och Svensk Kärnbränslehan-tering i den här typen av frågor och se till att Vattenfalls olika bolag är eniga i remisshan-teringsärenden.

– Det händer mycket nu när det gäller kärntekniska säkerhets- och strålskyddskrav. EU har kommit med nya direktiv som ska in-förlivas i respektive medlemsland och samti-digt ser Strålsäkerhetsmyndigheten över sin

föreskriftsflora. Under Vattenfalls paraply finns ju en rad kärntekniska anläggningar, såsom kärnkraftsreaktorer och befintliga så-väl som tilltänkta avfallsförvar. Då gäller det att se till att vi i våra remissvar tar hänsyn till alla dessa anläggningars behov.

Energifrågorna och de globala klimat-målen står högt på Carls agenda och hans intresse för teknisk och vetenskaplig kärn-teknik tar sig olika uttryck. Bland annat skriver han debattinlägg på den webbaserade nyhetstjänsten Second Opinion, senast om att svenska energibeslut bör fattas i solida-ritet med andra länders strävan att minska sina koldioxidutsläpp.

– Sverige är världsbäst på klimatvänlig el-produktion. I stället för att minska den borde

Carl Berglöf trivs med många järn i elden. I höst väntar nytt uppdrag på Vattenfall, där han ska samordna Vattenfallbolagens säkerhetskrav. Utöver det är han ordförande i Sveriges kärntekniska sällskap.

Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) är en

ideell intresseförening för alla med intresse

för kärnteknik. Föreningens vision är att vara

den naturliga mötesplatsen för individer med

intresse för kärntekniken och dess fredliga

tillämpningar. SKS ska, med ett värnande

om den svenska kärntekniska historien, föra

kärnteknikens utveckling framåt. Läs mer

om föreningen på www.kärnteknik.se


TACK

Många årsringar har det blivit på Ringhals, men nu väljer jag en ny färdriktning. Det gör jag med så-väl glädje som vemod. Tack för fin gemenskap och fina möten under en massa år. Nu blir jag ”fritids-miljonär” och det är en aktningsvärd befattning, tycker jag. Varma hälsningar från Raili Johansson

Tack till alla mina arbetskamrater under mina 38 år på Ringhals. Tack också för ett intressant och givande jobb. Detta tack vare alla duktiga, glada och mysiga arbetskamrater. Ni har förgyllt mitt ar-betsliv! Nils-Anders ”Nisse” Carlsson, Ringhals

Ett stort tack till er alla som uppvaktade mig vid min pensionering! Tack till alla ringhalsare och en-treprenörer som har gjort mina 44 år på Ringhals till en trevlig tid! Kenneth Gustavsson, Ringhals

Efter 42 år är jag nu således pensionär. Det har varit grymt fantastiska, stimulerande och utveck-lande år på Ringhals. Ett stort tack till arbetskolle-gorna vid den fina avtackningen. Lycka till med de utmaningar som väntar framöver, jag hoppas och tror att Ringhals får leva kvar många år än! Björn Tarvis, Ringhals

Ett stort tack till alla er som uppvaktade mig med presenter, tal, trevlig båtresa och andra roligheter i samband med min pensionering efter 29 år på Ringhals. Det kommer jag att bära med mig länge! Janne Andersson, Ringhals

Tack till er alla som uppvaktade mig när jag slu-tade på Ringhals. Tack också till alla er som jag har haft förmånen att arbeta med och lära känna under mina 29 år på verket. Lycka till framöver och på återseende. Olof Eriksson, Ringhals

FOLK

PÅ NYA UPPDRAG

Niklas Ekström har läst kärn-kraftsingenjörsprogrammet på Uppsala universitet. När han gjorde sitt examensarbete på Forsmark blev han erbjuden en tjänst på elsektionen. Efter den 1 oktober byter Niklas jobb och blir gruppchef på mekanikav-delningen.

Lisa Adill tillträder tjänsten som enhetschef på GN-EQ (erfarenhetskontoret FTQ) samt gruppchef på GN-EQI (interna erfarenheter). Hon börjar sitt nya uppdrag den 1 oktober och arbetar fram till dess som gruppchef för administrativt stöd till blocken och underhålls-avdelningen på Forsmark.

Martin Luthander har utsetts till ny chef för Nuclear Sponsors. Han efterträder Agneta Nesten-borg som lämnar Vattenfall för externt uppdrag.

Ulf Bernström är ny avdelnings-chef för den Forsmarks- och Ringhalsgemensamma staben Kommunikation. Han har varit anställd inom Vattenfallkoncer-nen sedan 2012 och har bland annat arbetat som chef för Ope-rational Excellence & IT inom Region Norden och BU-chef för Products and Solutions inom Distribution & Sales.

Olof Eriksson började som sä-kerhetspecialist på Vattenfall Teknik, Safety & Licensing den 1 september. Han kom närmast från enheten anläggningsstra-tegi på Ringhals där det senaste uppdraget var teknisk ären-dehandläggare för Ringhals 2. Olof har sedan tidigare en lång

bakgrund inom moderniseringsprojekt på Ringhals, dels som analytiker på R2:s teknikkontor, men även inom drift och underhåll.

Har du börjat ett nytt jobb, fått ett nytt uppdrag eller en utmärkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den här vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat pre-sentera människor på nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant för oss i kärnkraftsbranschen.

Skicka in en text (max 300 tecken) och en porträttbild till Folk. Glöm inte att tala om vem du är och var vi kan få tag i dig, ifall vi har frågor. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i materialet.

E-post: [email protected]

vi exportera el och hjälpa andra länder att nå klimatmålen, menar han.

Vidare är han ordförande i SKS, vars mål bland annat är att främja utveck-lingen inom den fredliga kärntekniken samt att stimulera utbyte och erfarenhe-ter inom det kärntekniska området.

Hans engagemang för dessa frågor är stort och någon skarp gräns mellan jobb och fritid har det tidigare inte funnits för Carl Berglöf. Med jobb, föreningsengage-mang och tre barn i familjen har han dock under senare år fått börja planera sin tid, för att logistiken ska fungera. Nya medlemmarCarl Berglöf beskriver sig själv som en igångsättare som tycker om att hitta på nya saker. Tillsammans med de övriga styrelsemedlemmarna i SKS jobbar han hårt med att utveckla SKS verksamhet.

En ny verksamhetsplan med mål och aktiviteter minst en gång i månaden har resulterat i ett kraftigt ökat antal med-lemmar och att sällskapet fått flera nya stödjande företag.

– Det finns en påtagligt stark yrkesstolt-het inom den kärntekniska branschen. Många är inspirerade att gå till sina arbe-ten och vetskapen att man gör något gott för klimatet, samhället och miljön är en stark kraft. Vår ambition är att fånga den-na energi genom SKS. SKS samlar männ-iskor från industri, samhälle och akademi och är ett viktigt nätverk för att sprida kunskap och erfarenheter, säger han.

– Är man hängiven sitt arbete eller av kärnteknik i övrigt så ska det vara natur-ligt att vara med i SKS. Det senaste årens medlemsuppsving har varit mycket in-spirerande för oss i styrelsen, säger Carl. Det utmanar oss att bli än mer verksam-ma och påhittiga.

Nya arbetsuppgifter och familjemed-lemmar får inte Carl Berglöf att göra avkall på sitt föreningsengagemang. Vid senaste årsmötet sa han ja till att axla SKS ordförandeskap ännu ett år och är numera även styrelseledamot i moder-föreningen European Nuclear Society (ENS). SKS utgör remissinstans och be-handlar remisser från exempelvis Strål-säkerhetsmyndigheten och olika depar-tement. De delar ut pris för förtjänstfulla insatser inom det kärntekniska området och arrangerar medlemsaktiviteter.

Framöver planeras ett studiebesök på Marvikens kraftverk, beläget på Vikbo-landet sydost om Norrköping, samt på den nya Skandionkliniken i Uppsala.

– Dessutom har SKS ombetts vara värd för en planerad konferens eller workshop på temat kärnsäkerhet, säger Carl Berglöf.

TEXT: SARA SÖDERSTRÖM

FOTO: OLLE LINDER

Foto

: Ann

ika

Örn

borg



Birgitta Kalinowski är SKB:s expert på områ-det. Hon förklarar att det handlar om bakte-rier och arkéer. Varelser som är så små att de inte syns med blotta ögat men kan överleva under mycket lång tid och ofta även under extrema förhållanden. Nere i berget finns det mellan en miljon till en miljard bakterier per kubikmeter grundvatten.

– Från början trodde man nog inte att mikrober fanns på djupet och för bara något decennium sedan drog många på munnen när man började prata om bakterier i slutför-varssammanhang. Men nu har man hittat mikrober på flera tusen meters djup på flera ställen i världen. Och mikrober har fått allt större fokus hos de flesta avfallsorganisatio-ner i världen, berättar hon.

SKB tidigt uteFör SKB:s del inleddes forskningen dock tidigt. Redan på 1990-talet byggde profes-sor Karsten Pedersen från Göteborg upp ett mikroblaboratorium i den underjordiska anläggningen på Äspö utanför Oskarshamn. Han var en av pionjärerna på området och studerade hur mikrober kan överleva på de här djupen. Men också om de skulle kunna

ha någon betydelse för säkerheten vid slut-förvaring av använt kärnbränsle.

Forskningen visade entydigt att mikrober är något att räkna med i ett slutförvar. Och de kan faktiskt ha både en positiv och en ne-gativ effekt på säkerheten.

Vilken påverkan det blir beror på vilka mikrober som är aktiva, hur bra de trivs helt enkelt. Mikrober behöver vatten och näring och de behöver kunna andas på något sätt för att överleva. Men till skillnad från männ-iskor kan de inte bara andas syre utan även nitrat, järn, mangan och sulfat bland annat.

De olika mikroberna bildar tillsammans ett helt ekosystem där det som en producerar kan användas av någon annan. I slutförvars-

miljön kommer de till en början att förbruka syret, något som är bra för kopparkapslarna med använt kärnbränsle. Men när syret tagit slut tar andra mikrober som andas andra äm-nen vid. Till sist blir det de sulfatreducerande bakteriernas tur. I processen omvandlas sul-fat till sulfid, ett ämne som skulle kunna ta sig in till kapseln och bryta ner den genom korrosion.

En viktig fråga nu är just hur de sulfatre-ducerande mikroberna kan överleva i den bentonitlera som ska fungera som en buffert i det framtida Kärnbränsleförvaret i Fors-mark. Här är det extra viktigt att ha koll på mikroberna. Men också att se till att buffer-ten skyddar kapslarna som det är tänkt.

Stort intresse för små mikrober

Långt nere i berget finns ett helt ekosystem med mikrober. De här pyttesmå överlevarna behöver Svensk Kärnbränslehantering räkna med när man planerar att bygga ett kärnbränsleförvar i Forsmark. Inom ramen för ett nytt EU-projekt ska nu en rad olika frågor om mikrobernas betydelse besvaras.

”Nu har man hittat mikrober på flera tusen meters djup på flera ställen i världen.”



Förmedlar kunskapDet har tagit flera år men nu finns mikrober högt upp på agendan på flera håll i världen. Nyligen startades också ett nytt EU-projekt inom mikrobforskning som Birgitta Kali-nowski och Petra Christensen på SKB är vetenskaplig koordinator respektive admi-nistrativ koordinator för.

Den som vistas nere i SFR, Slutförvaret för kort-livat radioaktivt avfall, i Forsmark kan se spår av mikrober bland annat som beläggningar på berg-väggarna. Det svarta på bilden är förmodligen resultatet av manganoxiderande bakterier medan det röda är järnoxiderande mikrober.

Birgitta Kalinowski är SKB:s expert på mikrober och en av flera forskare på företaget.

SKB:s forskningSKB har bedrivit forskning och ut-veckling i mer än 30 år. Verksam-heten består i dag av tre delar: naturvetenskaplig forskning, teknik-utveckling och samhällsvetenskap-lig forskning.

Målet med den naturvetenskapliga forskningen är att förstå hur förhål-landena i de olika slutförvaren för radioaktivt avfall ändras med tiden och hur detta påverkar säkerheten på lång sikt. SKB:s forskningspro-gram spänner över många olika om-råden, till exempel geologi, ekologi och klimat. Inom teknikutvecklingen pågår ett löpande arbete med konstruk-tion, tillverkning, provning och vida-reutveckling av alla de tekniska de-larna i slutförvarssystemen. En stor del av forsknings- och utvecklings-arbetet genomförs vid SKB:s tre laboratorier i Oskarshamn: Äspöla-boratoriet, Bentonitlaboratoriet och Kapsellaboratoriet. Vart tredje år redovisar SKB sina planer för den fortsatta forskningen och teknikutvecklingen i ett särskilt Fud-program (Fud står för forsk-ning, utveckling och demonstration). Det senaste lämnades in till Strål-säkerhetsmyndigheten i september 2013 och beskriver planerna fram till 2019.

TEXT: ANNA WAHLSTEEN

Fotnot: Vill du veta mer om SKB:s forskning? Gå in på vår webbplats www.skb.se. Under rubriken Forskning & teknik finns bland annat temasidor om vår forskning om klimat, Grönland, informationsbevarande, kopparkorro-sion med mera.

”Mikrober har fått allt större fokus hos de flesta avfalls-organisationer i världen.”

Projektet Mind, Microbiology In Nuclear waste Disposal, startade 1 juni och ska pågå i fyra år. 15 organisationer från åtta länder deltar.

– Ett syfte med projektet är att förmedla kunskap till länder som inte kommit så långt i sin slutförvarsprocess, så därför är vi särskilt glada att Tjeckien deltar, berättar Birgitta Kalinowski.

TEXT: EVA NEVELIUS FOTO: LASSE MODIN

Fotnot: Arkéer är mikroorganismer som tillhör vad man populärt skulle kalla extremofiler (klarar radio-aktivitet, extrem kyla, extremt höga temperaturer, sura eller basiska miljöer osv).



Säkerheten främst är något av ett mantra för oss som jobbar i kärnkraftsbranschen. Oav-sett vad vi har för arbetsuppgifter, anammar vi regeln att alltid beakta säkerheten i det arbete vi gör. Några av oss gör det även på sin fritid. Sakarias Petersson och Claes Dahle är två av en handfull forsmarkare som är enga-gerade i Sjöräddningssällskapet.

Känslan av att kunna göra en betydelsefull insats för den som behöver hjälp, gemenska-pen och att få tillfälle att vara på sjön. Det är tre faktorer som flera av sjöräddarna jag talar med nämner som anledningar till deras fri-villigengagemang i Sjöräddningssällskapet.

Frivilligt uppdragI genomsnitt behövs deras insatser en gång om dagen under sommarmånaderna, då många vistas i skärgården. Det är inte alltid larmet gäller drunkningstillbud. Det kan exempelvis vara motorhaverier och sjuk-domstillbud.

– Ett annat uppdrag är exempelvis att skjutsa brandmän på utryckning i skärgår-den, berättar Sakarias Petersson.

Han bor i Öregrund och jobbar som kemist på Forsmark. Uppdraget som sjöräddare är ett frivilligt uppdrag som han gör för att han vill göra en insats och gillar att vara på sjön.

Två gånger i månaden tränar han och de drygt 30 kollegorna, så att alla känner sig väl förtrogna med båtar, utrustning och

varandra. Övningarna genomförs med olika samarbetsparter, bland annat Sjöfartsverket, Kustbevakningen och räddningstjänsten.

Sjöräddningssällskapet har två båtar i Öregrund, cirka tre mil söder om Forsmark. Det är den tolv meter långa Olof Wallenius och den något mindre ribbåten Rigoletto. Sjöräddarna turas om att ha jour. Fyra man är alltid redo att inom 15 minuter kunna ge sig iväg på ett räddningsuppdrag. Området de har ansvar för sträcker sig från Björns fyr i norr till Grisslehamn i söder och mot den åländska gränsen.

– Vi skulle behöva bli fler som delar på det uppdraget, särskilt behövs fler dagtidslediga sjöräddare, säger Sakarias Petersson.

Claes Dahle driver personalrestaurangen på Forsmark och har flyttat till Öregrund. En-gagemanget i Sjöräddningssällskapet gör att han lär känna nya människor och miljöer.

– Att tillhöra en frivilligorganisation med 2 000 medlemmar känns bra, säger han.

Kraven på den som vill ansöka om att bli frivillig sjöräddare är att vara frisk, kunna simma 200 meter och kunna ta sig upp i en båt från vattnet. Sjöräddarna får olika roller ombord. Det kan till exempel vara förare, navigerare, ytbärgare, sjukvårdsansvarig etcetera. Sjövana, lokalkännedom och ma-skinistkunskaper kan också vara tillgångar i sammanhanget.

– Utbildning i grundläggande säkerhet ges och utöver det har man fint stöd av de ruti-nerade sjöräddarna i gruppen, säger Sakarias Peterson.

TEXT: SARA SÖDERSTRÖM

FOTO: BO KARLSTEN OCH SARA SÖDERSTRÖM

Säkerheten först – på jobbet och till sjöss

Gemenskapen och känslan av att kunna hjälpa människor i nöd. Det är drivkraften för forsmarkarna Sakarias Petersson och Claes Dahle, som är sjöräddare i Öregrund på sin fritid.

SjöräddningssällskapetSjöräddningssällskapet arbetar för att rädda liv till sjöss – förebyg-gande samt med forskning och ut-veckling av sjöräddningstjänsten. Ett stort antal frivilliga sjöräddare med hög beredskap gör att Sjö-räddningssällskapet ofta är först på plats vid en eventuell olycka till sjöss.

Läs mer på www.sjoraddning.se

Claes Dahle och Sakarias Petersson jobbar på Forsmark och är frivilliga sjöräddare på fritiden.


KRYSSET

BA

C

Var med och tävla genom att skicka bildtexterna till Reaktions

redaktion före 14 oktober. Adresserna står på sidan 2.

VINNAREFörra numrets tävling var av det svårare slaget. Grattis till två av tre rätt;

Marthin Derander, Varberg, Joakim Myller, Österbybruk och Magnus

Anderberg, Falkenberg. Vi skickar varsin powerbank till er.

De tekniska prylarna var:

A) Instrument för analys av grundämnen, X-Ray Flourescence

B) Kamera för inspektioner i exempelvis rör, Rico Tiny PC

C) Dosratinstrument för att mäta joniserande strålning, Automess AD5


Posttidning

Retur till:Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar

B

Att tänka om, att tänka nyttSommarperioden ligger bakom oss, och jag hoppas att ni liksom jag har kunnat njuta lite extra av ledighet och få ny energi inför hösten och de utmaningar vi har framför oss.

Vi har möjligheter att ta vara på och yttre omständigheter som vi måste förhålla oss till.Läget på elmarknaden ser fortsatt dystert ut för oss som elproducenter. Överskottet på el ger låga elpriser under överskådlig tid. För första gången på många år har våra reakto-rer nedreglerats av kraftbalansskäl. Samtidigt slår effektskatten hårt mot kärnkraftens lönsamhet och missgynnar oss i konkurrensen med andra kraftslag. Skatten höjdes den 1 augusti till 7 öre/kWh, eller 22–25 procent av produktionskostnaden. Våra egna kostnader är högre eller i nivå med vad marknaden är beredd att betala för vår produkt, och då måste vi tänka till och tänka om. Ringhals styrelse har beslutat att begränsa investeringarna i Ringhals 1 och 2, vilket innebär att blocken som längst kan drivas till 2020. Att vi inte får producera den planerade drifttiden ut är mycket tråkigt och oönskat, men beslutet ger oss nu tydliga planeringsförutsättningar. För våra övriga fem block är förutsättningarna oförändrade – vi planerar för 60 års drift. Projekt STURE* har fått en god start, där personalfrågorna har hög prioritet. Att vi behöver tänka nytt gäller oss alla. Från den första oktober har Forsmark och Ringhals samma organisationsstruktur med gemensamma stabsfunktioner. Då har vi lagt grunden till en spelplan att utnyttja för samverkan och gemensam nytta. Spän-nande möjligheter öppnas och det ligger i våra egna händer att göra något riktigt bra av detta. Varför inte ta chansen till arbetsrotation? Genom att vara öppen för att lära av andra och bidra med egna erfarenheter utvecklas både individ och organisation. Då kan vi välja de bästa, enklaste och smartaste arbetssätten för att utveckla och driva verksamheten framåt. Vi besitter stor kompetens inom vårt område och tillsammans blir vi effektivare och starkare. Årets revisioner närmar sig nu sluttampen och mycket har gått bra. Det gäller som alltid att ha fortsatt fokus på säkerheten ända in i mål. Jag ser fram emot att få alla våra sju reaktorer på nätet igen, redo för en ny driftsäsong. Vår produkt är bra och viktig för samhället.

*STURE – Säker och trygg utfasning av reaktor 1 och 2

Till sist

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Cecilia Berg, vattenkemist, SKB– När stämningen är sådan att alla har nära till skratt. Det är ofta de små sa-kerna, det spon-tana som man gör som blir ett kvitto på att alla trivs tillsammans. Roland Åkerström, underhållsingenjör el, Ringhals– När alla är med på en gemensam

aktivitet, nästan oavsett vad det är. Det viktiga är att man gör något tillsam-mans och att så många som möjligt deltar.

Susanne Pettersson, projektadministratör, Forsmark– När man får positiv feedback och känner att man gjort ett bra jobb. Att dela ett gott skratt med kollegor. Och så är det ju aldrig fel när någon bjuder på fika!

Fredric Lillienwall, anläggnings-konstruktör, Vattenfall– Ett avslappnat och humoris-tiskt samtal i kontorslandska-

pet, kanske till och med över en kaffe, lock-ar ofta fler att delta och spri-der lätt en gla-dare stämning till övriga.

Emma Blomqvist, projektadministratör, SKB– Egentligen är det gruppaktivi-teter som after work och så-dant. Det som gör att man blir en tajt grupp. Då blir det roligare att gå till jobbet och inte så stelt.

Vad tycker du är en stämnings- höjare på jobbet?

?Fråga 5

Eva Halldén är verkställande direktör för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB.