Cover story, six page spread: Small particles bring great discoveries

  • View
    148

  • Download
    2

Embed Size (px)

Transcript

  • SvD sndag 12 december 201024 REPORTAGET

    E22

    LUND

    MALM

    resundsbron

    E22

    LUND

    resundsbron

    Bilden r en skiss ver hur anlggningarna och infrastrukturen i omrdet kan komma att se ut i framtiden. BILD: ESS

    S

    V

    N

    Beskscenter, korttids-bostder fr forskare, labo-ratorier, forskningsinstitut och kontor. Hr ska mtes-

    platser skapas som upp-muntrar innovationer

    och samarbeten.

    LundScience City

    BrunnshgTt och stadsmssig bebyggelse

    med Lunds innerstad som frebild. Planerad frdelning 30/70 mellan bo-

    stder och verksamheter. Fresls byg-gas i fem etapper. r 2025 finns hr 3 000 bostder och upp till 25 000 arbetsplatser.

    BILD

    : WH

    ITE

    MALM

    resundsbron

    platser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppmuntrar innovationer muntrar innovationer muntrar innovationer muntrar innovationer muntrar innovationer muntrar innovationer muntrar innovationer muntrar innovationer muntrar innovationer

    och samarbeten.och samarbeten.och samarbeten.och samarbeten.och samarbeten.

    I drift 2019 (helt frdig 2025). Blir vrldens kraft-fullaste neutronklla fr materialforskning och livsvetenskaper.Tekniken anvnds av forskare inom bland annat

    kemi, biologi och energiteknik. Plats fr cirka 450 anstllda och 2 0003 000 gstfors-

    kare per r. En europeisk anlggning med idag 16 partnerlnder.

    En analyscentral fr de stora mngderna experimentdata byggs i Kpenhamn. Hr ska vi-sualiseringar och simuleringar

    gras, samt presentationer fr allmnheten.

    ESS DataManagement & Software Centre

    Max IVI drift 2015. Laboratoriumfr frmst synkrotronljus-forskning.Fr forskning inom bl a bio-medicin, nanoteknologi ochmiljvetenskap. Redan idag

    anvnder ver 700 forskaredet befintliga Max-lab, en

    svensknordisk anlggning.

    Max IVMax IVMax IVMax IVMax IVMax IVMax IVAntal forskare

    frdelat p land

    Sverige:45%

    vriga40%

    Danmark:15%

    20100,0

    0,20

    0,15

    0,25

    2040

    Bruttoregionalprodukten, BRP, r den regionala motsvarig-heten till BNP, det vill sga vrdet av all produktion av varor

    och tjnster i en region.

    Med effekterna frn bygget av ESS berknas vrdet av alla varor och tjnster

    som produceras i Skne bli totalt 214 miljarder kronor hgre fram till r 2040.

    2015 2020 2025 2030 2035

    BRP-tillvxt (prognos), procent

    KLLA: SCB, Region Skne, ITPS, PricewaterhouseCoopers

    BRP-tillvxt utan ESS

    BRP-tillvxt med ESS

    Kontor, laboratorier

    Bostder

    Kontor/bostder

    Ny sprvagnslinje

    ESS

    ska ge

    vxtkraft

    Oda

    rsl

    vsv

    gen

  • SvD sndag 12 december 2010 REPORTAGET 25

    E22

    LUND

    MALM

    resundsbron

    Bilden r en skiss ver hur anlggningarna och infrastrukturen i omrdet kan komma att se ut i framtiden. BILD: ESS

    S

    V

    N

    Beskscenter, korttids-bostder fr forskare, labo-ratorier, forskningsinstitut och kontor. Hr ska mtes-

    platser skapas som upp-muntrar innovationer

    och samarbeten.

    LundScience City

    BrunnshgTt och stadsmssig bebyggelse

    med Lunds innerstad som frebild. Planerad frdelning 30/70 mellan bo-

    stder och verksamheter. Fresls byg-gas i fem etapper. r 2025 finns hr 3 000 bostder och upp till 25 000 arbetsplatser.

    BILD

    : WH

    ITE

    I drift 2019 (helt frdig 2025). Blir vrldens kraft-fullaste neutronklla fr materialforskning och livsvetenskaper.Tekniken anvnds av forskare inom bland annat

    kemi, biologi och energiteknik. Plats fr cirka 450 anstllda och 2 0003 000 gstfors-

    kare per r. En europeisk anlggning med idag 16 partnerlnder.

    En analyscentral fr de stora mngderna experimentdata byggs i Kpenhamn. Hr ska vi-sualiseringar och simuleringar

    gras, samt presentationer fr allmnheten.

    ESS DataManagement & Software Centre

    Max IVI drift 2015. Laboratoriumfr frmst synkrotronljus-forskning.Fr forskning inom bl a bio-medicin, nanoteknologi ochmiljvetenskap. Redan idag

    anvnder ver 700 forskaredet befintliga Max-lab, en

    svensknordisk anlggning.

    Antal forskare frdelat p land

    Sverige:45%

    vriga40%

    Danmark:15%

    20100,0

    0,20

    0,15

    0,25

    2040

    Bruttoregionalprodukten, BRP, r den regionala motsvarig-heten till BNP, det vill sga vrdet av all produktion av varor

    och tjnster i en region.

    Med effekterna frn bygget av ESS berknas vrdet av alla varor och tjnster

    som produceras i Skne bli totalt 214 miljarder kronor hgre fram till r 2040.

    2015 2020 2025 2030 2035

    BRP-tillvxt (prognos), procent

    KLLA: SCB, Region Skne, ITPS, PricewaterhouseCoopers

    BRP-tillvxt utan ESS

    BRP-tillvxt med ESS

    Kontor, laboratorier

    Bostder

    Kontor/bostder

    Ny sprvagnslinje

    ESS

    ska ge

    vxtkraft

    Oda

    rsl

    vsv

    gen

    P en sknsk ker planeras fr Sveriges kanske mest oknda mngmiljardprojekt. JTTE BYGGET av den europeiska forskningsanlggningen ESS, vrldens kraftfullaste NEUTRONKLLA kan generera fram-tidens NOBELPRISER och stta Lund p kartan.

    Text, fakta

    PETER GRENSUND

    Grafik, fakta

    JENNY ALVN

    SvD I LUND

    Sm partiklar skage stora upptckter

    Det r Lund och i november. Det regnar i sidled och r mrkt, ljuskglorna frn mtande bilar gr inte mycket fr sik-ten. Ngonstans drute, mellan den breda E 22:an och Odarslvsvgen, lig-ger 74 hektar av Sknes fi naste jord-bruksmark och vntar p att lggas i en mngrig trda. I stllet fr utsde ska hr pljas ner ett halvt kilometer lngt stlrr. Vetenskapsmn, ja det lter mer spnnande n forskare, ska accelerera partiklar till nra ljusets hastighet och slunga in dem i fl era ton av tungmetall. Resultatet blir en ald-rig tidigare skdad kaskad av neutro-ner som ska kunna lysa igenom det minsta av material.

    Ett slags gigantiskt mikroskop, bru-kar det sammanfattas som.

    Om du frgar neutronforskargurun Colin Carlile (vi terkommer till honom)

    om pongen med det dr s ler han fr-tjust. Om du i stllet pratar med Allan Lars-

    son s kan han bertta att han ocks sttt nere vid kern och huttrat i november. Den

    tidigare fi nansministern (199091) och styrel-seordfranden fr Lunds universitet var den svenska regeringens chefsfrhandlare. Med hjlp av en plan och ngra strategiskt place-rade vnner sg han till att Lund i konkur-rens med nordspanska Bilbao och ungerska Debrecen vann en fl era r lng dragkamp om anlggningen.

    Hsten 2007 hade han ltit kra en buss med generaldirektrer frn europeiska forsk-ningsministerium ut till kern.

    Ja, hr vill vi bygga, nra universitetet, Ideon och industrin, 30 minuter frn Kastrup, var budskapet. Mer n s var det inte, minns Allan Larsson. Sen kte vi till Biskopshuset dr vi gav utfrlig information och ngra lnder sa att de r fr det skandinaviska alter nativet.

    Det var slutfasen p den frsta frhand-lingsrundan dr svenskarna erbjd sig att st fr en grundplt av investeringskostnaden. Som motkrav bad man om samarbetslnder-nas synpunkter och eventuella villkor bland annat ville Tyskland slippa diskussioner om pengar tills Hamburgs anlggning fr frielek-tronlaser var i hamn 2008.

    Vi kte inte ut och sa ni ska vara med och betala s hr mycket. Det var nyckeln. Just genom vrt upplgg tror jag att vi fi ck en

    mycket mer konstruktiv diskussion n vad vi skulle ha ftt om vi bara busat p och sagt att nu ska ni vara med och stlla upp p Sverige. Vi krvde inget stllningstagande, sger Allan Larsson.

    Tillbaka i Lund 2010. Det blnker lite om Karin Rathsman, kanske r det projektorljuset som refl ekteras i gonen eller s r det helt enkelt hennes spontana energi som framkallar ljus-fenomenet. SvD:s tecknare Jenny Alvn pepp-rar henne med frgor om hur protonerna acce lereras och varfr strlen inte svnger av. Rathsman, doktor i accelerator fysik, arbetar de kommande mnaderna med designen av acceleratorn.

    Fokuseringen r det knepiga. Men d fi nns den hr uppfi nningen. Den r gammal men den r underbar!

    Hon pekar yvigt p powerpointduken. Det r sannolikt vare sig den frsta eller sista im-proviserade frelsningen hon kommer att hlla. Man mste ha minst en i bakfi ckan hela tiden, sger hon.

    Karin Rathsman utreder ven studentkopp-lingen, hur kan en specialinriktning p civil-ingenjrsutbildningen se ut? I dag fi nns inga problem med att hitta unga, duktiga och ta-langfulla personer, sger hon och knycker med huvudet i riktning mot sin kollega Leli Tchelidze, doktor i acceleratorteknik. Men det gller att skra ett infl de av kompetens och ider, att behlla vitaliteten. En anlggnings resultat blir aldrig bttre n dess forskare.

    Nr maskinerna r i full sving framt 2025 ska 400500 forskare ha sin anstllning hr och uppemot 3 000 gstforskare passera p ett r. Karin Rathsman sjlv, nerfl yttad frn Uppsala, vet att hon hamnat rtt.

    Ska man vara acceleratorfysiker s ska man vara det i Lund. Fr mig r det roligare att vara hr n ngon annanstans p jorden.

    Och framtida Nobelpris, talas det om det? Om man bygger sna hr anlggningar

    mste man ha Nobelpriset som mlsttning. Annars ska man ju inte bygga. Om man fr det eller inte, det r en annan femma.

    Nr Karin Rathsman parar ihop yrket acce-leratorfysiker med Lund s gr hon det ven med adress Max IV, grannbyggnaden till det framtida ESS. I slutet av november togs frsta spadtaget fr att till 2015 bygga vad som be-

    skrivs som vrldens frmsta synkrotronljus-anlggning, dpt till Max IV (ja, det fi nns re-dan tre Max:ar, alla i form av stora ringar).

    Om ESS neutronregn kan frdas genom materi