Grundvattnets sårbarhet och vattenskyddsområden

Geologin styr sårbarheten

Hög sårbarhet

Låg Sårbarhet

Måttligsårbarhet

Hög genomsläpplighet

-hög sårbarhet

Sårbarhets-kartan

Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan

1 m 5 m 10 m

Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h

Jordart VattenhastighetDjup till grundvattenytan

Tid till grundvattenytan

Från NV rapport 4852,

Bedömning av grundvattnets sårbarhet.

Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 årSilt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 årLera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 årLerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 årTorv 1 - 100 m/år > 1 d - -

Grundvattnets Foto Lena Blad

Grundvattnets sårbarhet

1 droppe diesel kan ge smakförändringar på 1 m3 vatten

Inströmningsområde

Utströmningsområde

Viktiga sårbarhetsfaktorer

• Topografin antyder grundvattenytans läge, gäller ej isälvsavlagringar

• Vegetationen ger indikation på inströmnings- resp. utströmningsområde

• Hårdgjorda ytor• Hårdgjorda ytor

• Extra sårbara områden, t ex där jordmånsprofilen tagits bort och fastläggningen är reducerad (schakt, grustag, vägdiken, urban mark)

• Tätskikt, geomembran längs vägen

• Andra skyddsvärden (kultur, natur etc.)

Om olyckan är framme

Någon ringer dig och berättar att en olycka har skett

– vad gör du?

Att tänka på:

� Finns en beredskapsplan? Vad är min roll? (se nästa bild)

�Ta snabbt reda på utsläppets storlek. Viktigt för bedömning av hur snabbt åtgärder behöver utföras.

� Ta snabbt reda på jordartsförhållanden och djupet till grundvattnet. Viktigt för bedömning av hur snabbt utsläppet sprider sig i mark och ner till grundvattnet. Rör det sig om minuter/timmar eller veckor/månader?grundvattnet. Rör det sig om minuter/timmar eller veckor/månader?

�Ta hand om fri fas på/i jorden så fort det är möjligt. Pumpa, sug eller med absorberande medel.

�Kontrollera alternativa spridningsvägar (t ex ledningsgravar, ledningar, brunnar etc.).

�Det är lättare att sanera jord än grundvatten (och en mindre volym än en större). Snabb åtgärd, t ex bortgrävning, av jord innan föroreningen sprids är att föredra. Spridning av förorening ger en större volym jord och grundvatten att sanera, dessutom på en djupare nivå. Kostsamt!

�Försiktighet vid hantering av klass 1 produkter (t ex bensin). Explosionsrisk, inandning av ångor, hudkontakt.

Roller vid en sanering

Roll/uppgift:

• Ställer åtgärdskrav(skall inte leda saneringsarbetet)

• Saneringsledning/ saneringsåtgärder i akut skede

Utförs av:

• Tillsynsmyndighet (oftast miljökontor, länsstyrelsen vid större utsläpp/olyckor)

• Räddningstjänsten

• Saneringsåtgärder efter akut skede

• Saneringsledning (efter akut skede), provtagning, miljökontroll, kontrollprogram, myndighetskontakter, saneringsrapport

• Beställare av provtagning, saneringsledning och saneringsåtgärder

• Saneringsentreprenör

• Miljökonsult

• Förorenaren eller dennes försäkringsbolag –eller kronofogde/tillsynsmyndighet (”verkställighet/ rättelse på den felandes bekostnad”)

Verkställighet och rättelse på den felandes bekostnad

Om ett beslut om föreläggande eller förbud inte blir åtlytt kan en ansökan göras i enlighet med 26 kap 17 § MB, hos kronofogdemyndigheten om att få beslutet verkställt.

En annan möjlighet att få ett beslut genomfört är att besluta om att rättelse ska vidtas på den felandes bekostnad i enlighet med 26 kap. 18 rättelse ska vidtas på den felandes bekostnad i enlighet med 26 kap. 18 § MB. Detta kan gälla fall där det är nödvändigt med en snabb handläggning för att undanröja en hälso- eller miljörisk. Ett sådant beslut får meddelas utan föregående förelägganden eller förbud om tillsynsmyndigheten anser att det med hänsyn till risken för allvarliga skador eller av andra särskilda skäl genast bör vidtas en rättelse.

Vattenskyddsområde

Vattentäktszon kring brunnen/brunnarna

Primär skyddszon, inströmningsområde 100 dygn

Sekundär skyddszon, 1 års uppehållstidTertiär skyddzon, resterande tillrinningsområde

Underlag vattenskyddsområden och dess tillsyn

SGUs roll i arbetet med vattenskyddsområden

1. Ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet

3. Tillhandahålla geologisk information -underlagsmaterial för vattenskyddsområden

Grundvatten av god kvalitet

2. Svara på remisser om vattenskyddsområden (enl. 26 § förordning 1998:1252 om områdesskydd enligt miljöbalken)

Vad ska skyddas och varför?

• Generellt svårt/omöjligt att rena förorenat grundvatten,

• I första hand se till att undvika potentiellt förorenande verksamheter och markanvändning

• I andra hand, se till att upptäcka föroreningen i tid och hinna sanera

• I tredje hand, nedbrytning, fastläggning eller utspädning

• Databaser, t.ex.

– georegister

– brunnsarkivet

Information - tillgänglig via SGU

Underlag och vägledning för tillsynen

– parameterdatabasen

– jorddjup

– Grundvattennivåer

– georegister (särskilt karttjänsten geoobservationer)

Information - tillgänglig via SGU forts.

• Kartmaterial, både digitalt och tryckt, bland annat– berggrund

– geofysik

– grundvatten

– jordarter GRANITER

BASITER

GNEJSER

Isälvssedimentunder silt

Morän

Mäktiga finsediment

Mindre goda uttagsmöjligheter i urberg

Mycket stor grundvattentillgång under täta jordlager– grundvatten

BASITER

Isälvs-sedimentÄlvsediment

Svallsediment

Berg

Mäktiga finsedimentgrundvattentillgångar kan finnas

Mycket stor grundvattentillgång i jordlager

Grundvattnets strömningsriktning

Grundvattennivå

under täta jordlager

Planering = Grunden till en hållbar utveckling

Att tänka på vid handläggning av tillstånd och dispenser

• Varje plats är unik, tänk efter varje gång och använd tillgängligt underlag

• Väg risken för förorening mot värdet på vattentäkten/vattenförekomsten, (tänk gärna även regionalt och på framtida vattenbehov)

• Beakta försiktighetsprincipen…

• Verka för att skyddande jordlager hålls intakta

• Föroreningar får inte nå grundvattnet - pga. snabb spridning och långsam nedbrytning

Vad är vatten värt, och förstår vi värdet?

• Stor vattentäkt 1100 MSEK• Mindre vattentäkt 100 MSEK• Mindre vattentäkt 100 MSEK• Stora samhällskostnader vid störningar 100-

500 MSEK (rapport 7, 2009 VAS-rådet)

Vattenförsörjning, materialförsörjningeller bara ett bra ställe att bo på?