– samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektivÅr 1977 erkände Sverige samer som urfolk....

Diskriminering av samer– samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv

DO:s rapportserie 2008:1

Diskriminering av samer– samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)DO:s rapportserie 2008:1© DO

Författare: Heidi Pikkarainen och Björn Brodin

Tryck: Lenanders Grafiska ABStockholm 2008

ISBN 978-91-973654-4-4

Innehåll

Inledning 5

Bakgrund 5

Syfteochfrågeställningar 6

Arbetetsgenomförande 6

Centraladefinitionerochavgränsning 10

Rapportensdisposition 12

DO:s uppdrag 13

Samersrättighetersomurfolkochnationellminoritet 13

AnmälningartillDO 16

Historisk bakgrund 18

Samers erfarenheter av diskriminering 24

Utbildning 24

Myndigheter 26

Hälso-ochsjukvård 30

Arbetslivet 31

Övrigasamhället 32

Media 32

Sammanfattning och förslag till åtgärder 34

Reelldelaktighet 35

Samiskan 36

DO:sarbete 38

Framtiden 39

Referenser 40

Litteratur 40

Offentligahandlingar 41

Artiklar 43

Inledning

Bakgrund

År1977erkändeSverigesamersomurfolk.Samerhariegenskapavurfolkettsärskiltskyddochtillerkännssärskildarättighetergenomsvensklagochinternationellakonventionerochdeklarationer.AttförverkligadessarättigheterärendelavSverigesförpliktelserattrespekterademänskligarättigheterna.DetfinnsdockforskningsomsynliggörhurfördomarochrasistiskaföreställningarharpräglatSverigessamepolitik,någotsomindirektpåverkatsamersvillkoridag.1

DetfinnsotillräckligtmedforskningochandrastudierdärsamerssituationidagensSverigebelysesutifrånettdiskrimineringsperspektiv.Ombudsmannenmotetniskdiskriminering(DO)uppdrog1998åtprofessorAndersLangepåCentrumförinvandrarforskning(CEIFO)attgenomföraenenkät-ochintervjuundersökningometniskdiskrimineringavsamer.Undersökningenutgickfrånsjälvupplevddiskrimineringblandsamerochuppvisadeoroväckanderesultatavsamerserfarenheteravhot,trakasserierochdiskriminering.2DessutomharsamerpåolikasättikontaktermedDOuttrycktattdiskrimineringochkränkningarkoppladetilldenetniskatillhörighetenärendelavderasvardag.Trotsdettaärsamersbenägenhetattanmäladiskrimineringlåg.

MotdenhärbakgrundenharDOsedanhösten2007bedrivitettsärskiltarbeteförattsynliggörasamersupplevelseravdiskriminering.Europeiskakommissionenmotrasismochintolerans(ECRI)harpoängteratviktenavatttillvarataochbelysaminoritetersupplevelseravdiskrimineringochrasism.EUställerkravpåattlikabehandlingsmyndigheterskagenomföraoberoendeundersökningarochpubliceraoberoenderapporterom,samtlämnarekommendationerifrågorsomrördiskriminering.DOanserattettsynliggörandeavsamerserfarenheteravdiskrimineringärettviktigt

1 Se bland annat Amft, Andrea (2000), Sápmi i förändringens tid: en studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv.; Catomeris, Christian (2004), Det ohyggliga arvet: Sverige och främlingen genom tiderna.; Johansson, Peter (2008), Samerna: ett ursprungsfolk eller en minoritet? En studie av svensk samepolitik 1986-2005.; Lantto, Patrik (2000), Tiden börjar på nytt. En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950.; Lantto, Patrik (2003), Att göra sin stämma hörd. Svenska samernas riksförbund, samerörelsen och svensk samepolitik 1950–1962.; Lundmark, Lennart (1998), Så länge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år. och Mörkenstam, Ulf (1999), Om ”Lapparnes privilegier”. Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883–1997.

2 Lange, Anders (1998), Samer om diskriminering. En enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO).

5

förstastegförattåstadkommaenförändring.Utankunskapomsamerssituationgårdetinteattföreslååtgärdersomkanfrämjasamersmänskligarättigheter.

Huvudstrateginiarbetetharvaritömsesidig kunskapsutvecklingdärkunskapomrättigheterocharbetemotdiskrimineringökarinomdensamiskagruppenochdärkunskapomsamerslivsvillkorfördjupasochsynliggörsinomDOochiövrigasamhället.Idenhärrapportenpresenteraserfarenheternafråndetarbetet.

Syfte och frågeställningar

FörattDOochandraaktörereffektivtskakunnaarbetamedattförebyggaochmotverkadiskrimineringavsamerärdetnödvändigtmedkunskapomvilkauttryckdiskrimineringavsamerkantasig.Syftetmeddennarapportärdärförattbidramedkunskapomsamerssituationidaggenomattsynliggörasamerserfarenheteravdiskrimineringochutifråndettaföreslååtgärderförattförebyggaochmotverkadiskrimineringavsamer.Förattfångasyftetärtvåfrågeområdenvägledandeförrapporten.DetförstaområdetriktarfokusmotattfångasamerserfarenheteravdiskrimineringsåsomdekommittilluttryckiDO:sarbete.

Huruppleversamerdiskriminering?

Vilkauttrycktarsigdiskrimineringavsamer?

Vilkaföreställningar,strukturer,mönstergårattutkristalliseraursamers erfarenheteravdiskriminering?

Detandraområdethandlaromvilkaåtgärdersomkrävsförattmotverkaochförebyggadiskrimineringavsamer.

Vilkaåtgärderkrävsförattförebyggaochmotverkadiskrimineringav samer?

HurkanDOochandraaktörerarbetaförattkommaåtdiskrimineringav samer?

Arbetets genomförande

DennarapportbyggerpåsamerserfarenheteravdiskrimineringsåsomdekommittilluttryckiDO:sarbete.Arbetethargenomförtsinärasamarbetemedsamerochskasessomettförstasteg.RapportenkommerattliggatillgrundförDO:sfortsattaarbeteatttillsammansmedsamerfinnavägarattmotverkaochförebyggadiskrimineringavsamer.

•

•

•

•

•

6

Samerserfarenheteravdiskrimineringharframföralltfångatsgenomdialogmedsameritrekommuner,ensamiskreferensgruppochinkomnaanmälningarometniskdiskrimineringtillDOfrånjanuari2000tillochmedjuni2008.Dåsyftetmedrapportenärattsynliggörasamerserfarenheteravdiskriminering,görrapportenendastenöversiktligjuridiskpresentationavderättighetersomsamerhariegenskapavurfolkochnationellminoritet.Presentationeninnehållerintehellernågonanalysavdebeskrivnahändelsernaiförhållandetilldiskrimineringslagstiftningen.MedutgångspunktisamerserfarenheterformulerasävenförslagtillåtgärdersombörvidtasavDOochandraaktörer.

Strategin ömsesidig kunskapsutveckling

År2004genomfördesenstudieavanmälningartillDOsomvisadeattDO:sdåvarandeverksamhetintenåddeuttilldemsomvarmestutsattafördiskrimineringochintehellergavenrättvisandebildavhurdiskrimineringiSverigeserut.3DennabildhaderedanbekräftatsavDO:sRoma-projektåren2002–2003.Förattfåinanmälningarfråndemsomärmestutsattafördiskrimineringkonstaterademyndighetenattdenaktivtmåstevändasigutåtochnåminoritetsgruppermedinformationochintepassivtväntapåattanmälningarkommerintillmyndigheten.Dettanyaförhållningssättladegrundenförennystrategisomkallasförömsesidig kunskapsutveckling.Strategin,somhadeutvecklatsinomramenförRoma-projektet,hargettgodaresultatochblandannatletttillettökatantalanmälningarochrättsligaprocesser.StrateginliggertillgrundförmyndighetensarbetemotdiskrimineringochidetföljandebeskrivshurstrategintillämpatsiDO:sarbetemotdiskrimineringavsamer.

Utgångspunktenförstrateginömsesidigkunskapsutvecklingliggeriminoritetsgruppersdelaktighetochdenömsesidigakunskapsutvecklingen.LedstjärnaniarbetetärattminoritetsgrupperskunskapomrättigheterocharbetemotdiskrimineringökarochattkunskapomgruppernaslivsvillkorfördjupasochsynliggörsinomDOochiövrigasamhället.Strateginärenviktigkraftförattnåenpositivförändringochförattgruppernaistörreutsträckningskahävdasinarättigheter.

MedutgångspunktistrateginömsesidigkunskapsutvecklingharDO:sarbetegenomförtsisamarbeteochdialogmedsamer.Medlikamöjligheterochrättighetersomövergripandemålsättningochmedgrundtankenattsamersjälvaärennyckeltillpositivaförändringsprocesserärmåletmedarbetetattsamerpåsiktskautvecklaenegenkapacitetförrådgivningochettaktivtantidiskrimineringsarbete.Strateginsyftarsåledestilllångsiktiga

3 Lernestedt, Lennart med fler (2004), Genomgång av DO:s individärenden samt förslag till förbättringar.

7

förändringsprocessermedmåletattökaförutsättningarförsamersegenmaktochinflytandeöverdeegnalivsvillkoren.Ettledidettaärattgenomföraarbetetssamtligamomenttillsammansmedsamer.

Dialogenmedsamerhardärförhandlatomattfångahursamersjälvauppleverattdeblirbehandladeellerbemöttaochomkränkningenhaftsambandmedsamersetnicitetochivilketsammanhangdenägtrum.HärärdetviktigtattvaramedvetenomattDO:sarbeteintegöranspråkpåatttecknaenfullständigbildavhurdiskrimineringavsamerserut.

Dialogenharframföralltskettmedensamiskreferensgruppochmedsameritrekommuner.ReferensgruppenbeståravsamerfrånhelaSverige,vilketinneburitattdengeografiskagiltighetenbreddats.Påsåsättharreferensgruppenbidragittillattfångaerfarenheteravdiskrimineringävenutanfördetrekommunerna.

Referensgrupp

DOhartillsammansmedenreferensgruppbeståendeavföreträdareförsamiskariksorganisationer,regionalaorganisationerochinstitutioneridentifieraterfarenheteravdiskrimineringochdetskyddsomfinnsatttillgå.ReferensgruppenbeståravPeterStålnackefrånLandsförbundetSvenskaSamer(LSS),LillemorBaerfrånRenägarförbundet,MarianaWiikfrånSameföreningeniStockholm,MajvorMassaErikssonfrånSameriSyd,VictoriaHarneskfrånSvenskaSamernasRiksförbund(SSR),KristinaNordlingfrånRiksorganisationenSameÄtnam(RSÄ),Anna-MariaFjellströmfrånSáminuorra,PeterRodhefrånSamiskarättsförbundet,AnnaSkieltafrånSametingetochBrittAllas-LabbafrånSameskolstyrelsen.

Arbetetmedreferensgruppenharvaritcentraltförattskapalegitimitetochlångsiktighet.FörDO:sdelhararbetetmeddensamiskareferensgruppeninneburitenmöjlighetattmedrelativtbegränsaderesurserarbetanationellt,representativtochstrategiskt.4Referensgruppsarbetetharägnatsåtattidentifieraochformuleraproblemochlösningarförattmotverkaochförebyggadiskrimineringavsamer.PåsåsättharsamerhaftinflytandeochvaritdelaktigaiDO:sarbete.

Diskussionerharframförallthandlatomsamerserfarenheteravdiskrimineringochhursamerssärskildarättigheterkränksnärdeutsättsfördiskriminering.Detjuridiskaskyddetmotdiskrimineringochsamerssärskildarättigheteriegenskapavurfolkochnationellminoritethardärförägnatssärskilduppmärksamhet.Enannanviktigdelireferensgruppens

4 Se Gustavsson, Josefine (2007), Effekterna av DO:s informationsinsatser riktade till grupper särskilt utsatta för diskriminering.

8

arbeteharhandlatomvilkaåtgärdersommåstevidtasförattmotverkaochförebyggadiskrimineringavsamer.

Dialog med samer i tre kommuner

Arbetetharäventagitsinutgångspunktimötenochdialogmedsameritrekommuner:Jokkmokk,ArjeplogochKrokom.InledningsviskontaktadeDOdecirka25samiskaorganisationer,föreningarochinstitutionersomfinnsidetrekommunerna.Aktörernaficktadelavarbetetsprojektplanochbjödsintilldialog.SamtligainbjudnaaktörertackadejatillmötenaochfickinfördessaenkortpresentationavDOsamtettdiskussionsunderlag.Iunderlagetgavsendefinitionavdiskrimineringsbegreppetsamtexempelpåuttryckdiskrimineringkantasig.

JokkmokksochArjeplogskommunliggeriNorrbottenslänochingåridetsåkalladeförvaltningsområdet5församiska.Iförvaltningsområdetgällerlagenomrättattanvändasamiskaikontaktmedförvaltningsmyndigheterochdomstolar.Påsåsättharsamerförstärktaspråkligarättigheteridettaområde.KrokomskommuniJämtlandslänliggerinomdetsydsamiskaspråkområdet.Kommuneningårinteiförvaltningsområdetförsamiskamenharienstatligutredningföreslagitsingåidet.6Krokomskommunvaldespågrundavenanmälanfrånensamebymotkommunen.Anmälanrörbristandedialogmellansamerochkommunenochväckteenradfrågoromsamerssituationikommunen.DOfattadeisambandmedattarbetetinitierades,beslutomattdrivaärendetvidare.

DOharävenhaftmötenmedrepresentanterfrånJokkmokksochArjeplogskommuner.Krokomskommunharintekontaktats,eftersomDOvarifärdmedattlämnainenstämningsansökanmotkommunenrörandediskrimineringavsamer.7Syftetmedmötenaharframföralltvaritatttadelavkommunernasarbetemedsamersrättigheter.DeägderumietttidigtskedeavDO:sarbeteochägnadesåtattpåettgenerelltplansamtalakringkommunernasarbetemotdiskrimineringavsamer.KommunernaharintekonfronteratsmedsamersegnaerfarenheteravdiskrimineringsåsomdekommittilluttryckiDO:sarbete,varförviinteredovisarinnehålletisamtalen.

5 De kommuner som omfattas av lagen är Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna.

6 Se SOU 2006:19 Att återta mitt språk – åtgärder för att stärka det samiska språket s. 265ff.

7 Se vidare om ärendet under rubriken Anmälningar till DO s. 16.

9

Centrala definitioner och avgränsning

DOanvänderendefinitionavbegreppetsamersomomfattaralladeindividersomsjälvaidentifierarsigsomsamer.Detärviktigtattvaramedvetenomattsamerärenheterogengrupp,inteminstgeografiskt.

DOhariarbetetochirapportenföljtdenEuropeiskakommissionenmotrasismochintolerans(ECRI)rekommendationattsynliggöraupplevelseravdiskrimineringochrasismdirektiberördminoritetsgrupp.IrapportensynliggörssamersupplevelseravdiskrimineringframföralltgenombeskrivningavdeerfarenhetersomkommitDOtilldelgenomdialogmedreferensgruppochsameritrekommunersamtanmälningarinkomnatillmyndighetenfrånår2000tillochmedjuni2008.DOanserattettsynliggörandeavsamerserfarenheteravdiskrimineringärettviktigtförstastegförattåstadkommaenförändring.Utankunskapomsamerssituationgårdetinteattföreslååtgärdersomkanfrämjasamersmänskligarättigheter.Detärdockviktigtatthaiåtankeattrapportennärdenbeskriversamerserfarenheteravdiskrimineringintegöranspråkpåatttecknaenfullständigbildavdiskrimineringavsamerelleravhuroftasameruppleverdiskriminering.Vidarefinnsdetskälattframhållaattalltsomupplevssomdiskrimineringintealltiduppfyllerdekriteriersomkrävsförattfastställaattdetharskettdiskrimineringijuridiskmening.

Detfinnsdockfleraanledningartillatterfarenheternaavdiskrimineringärviktigaattlyftafram.Samerserfarenheterharsällanbelysts,vilketinteminstgällersvenskforskningpåområdet.8Forskningomdiskrimineringvisarpåattstudieravupplevddiskrimineringgerenbildavdefaktiskaproblemsomminoriteteruppleverikontaktermedmajoritetssamhället.Vidarevisarsådanastudierhurerfarenheteravdiskrimineringpåverkarindividersvillkor.9

Samerharsomnationellminoritetochurfolkettsärskiltskyddochtillerkännssärskildarättighetergenominternationellakonventionerochsvensklag.

Vidareomfattardetgenerellaskyddetmotetniskochreligiösdiskrimineringsåväldirektsomindirektdiskriminering.Meddirekt diskrimineringmenasattenenskildpersonbehandlaspåettmissgynnandesättiförhållandetillenannanpersonienjämförbarsituationom

8 I Sverige är det bara den DO-beställda rapporten skriven av Lange (1998) som undersökt diskriminering av samer.

9 Se bland annat ECRI (1998), ECRI general policy recommendation nr 4. National surveys on the experience and perception of discrimination and racism from the point of view of potential victims.; Pager, Devah (2006), The dynamics of discrimination. och de los Reyes, Paulina och Wingborg, Mats (2002), Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige – en kunskapsöversikt.

10

särbehandlingenharettsambandmedpersonensetniskaellerreligiösatillhörighet.Indirekt diskrimineringavsersärbehandlingdärenenskildpersonmissgynnasgenomtillämpningenavbestämmelser,kriterierellerförfaringssättsomframstårsomneutralamensomipraktikensärskiltmissgynnarpersonermedenvissetniskellerreligiöstillhörighet.

DO:sarbeteharbådeettindividuelltochettstrukturelltperspektivpådiskrimineringenavsamer.Medettindividuellt perspektivmenasattrapportenkommerattutgåfrånsamerserfarenheteravdiskrimineringivardagen.Detstrukturella perspektivetpådiskrimineringsyftartillattsynliggöramajoritetssamhälletssystematiskahandlingaravunderordningochstigmatiserandedefinitioneravgruppersomexempelvis”svenskar”och”samer”.Medstrukturelldiskrimineringavsesidenhärrapporten:

”…regler,normer,rutiner,vedertagnaförhållningssättochbeteendeniinstitutionerochandrasamhällsstrukturersomutgörhinderföretniska[…]minoriteterattuppnålikarättigheterochmöjlighetersommajoritetenavbefolkningenhar.Sådandiskrimineringkanvarasynligellerdoldochdenkanskeavsiktligtelleroavsiktligt.”10

Detärviktigtattsättadenindividuellaochstrukturelladiskrimineringenirelationtillsåvälvarandrasomtillhistorienochmaktförhållandenisamhället.Denindividuelladiskrimineringenskapasochskapardestrukturerochdenmaktutövningsamtdenunderordningsomärkoppladtillstigmatiseradeuppfattningarom”svenskar”och”samer”ellerom”vi-och-dem”.Närmantalaromolikheterärdetalltidrelaterattillenoftaejifrågasatthierarki.Förattnågraskadefinierassomolikakrävsocksåattdetfinnsnågonattskiljasigifrån,detvillsäganormen:makten.Detäridethärsammanhangetviktigtattpoängteraattmaktintebaraärnågotsomfinns”däruppe”,ipolitiken,utanärnågotsomverkarpåallanivåerisamhället,merellermindrehosalla,isättatttalaochagera.11

Arbetetharhuvudsakligenfokuseratpådiskrimineringavsameriförhållandettillmajoritetssamhället.Forskningomdenstatligasamepolitikenvisarattsamernaunderlångtidharutsattsförstatliginstitutionaliseraddiskriminering.12Dettaharkommittilluttryckgenomattstatenhafttolkningsföreträdetillvemsomärattbetraktasomsameochvilkarättighetersomärknutnatilldet.Detärpåtagligtattdenstatligtfördapolitikenpåverkarsamersvillkoridag.IDO:sdialogmedsamerhardetframkommitfleraexempelpådetta.Ettärattsamerutanförsamebyarkanupplevautanförskapochattderassamiskaidentitetifrågasätts.Ettannat

10 SOU 2005:56 (2005), Det blågula glashuset. Strukturell diskriminering i Sverige. Betänkande av Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet.

11 Hörnqvist, Magnus (1996), Foucaults maktanalys.

12 I Hörnqvist (1996), kapitel 3 utvecklas detta resonemang.

11

exempelärsamersmöjlighettillmedlemskapisamebyar,vilketblandannatpåverkarderasmöjlighetattutövajaktochfiske.SamernekasävenattupptasiröstlängdentillSametinget.DennaproblematikharberörtsiDO:sarbete,dockintedjupgående.

Rapportens disposition

Rapportenbeståravfyradelar.Denförstadelenägnasåtattredovisaarbetetsutgångspunkterochrapportenssyfteochupplägg.VidarepresenterasDO:suppdragocharbetemotdiskrimineringavsamer(kap.1-2).Idenandradelen(kap.3)görsensummariskgenomgångavdensvenskastatenssamepolitik.Rapportenstredjedel(kap.4)beskriverdeerfarenheteravdiskrimineringsomkommitDOtilldelgenommyndighetensarbetemedsamersrättigheterurettdiskrimineringsperspektiv.Närliknandeerfarenheterkommittilluttryckiandrastudier,hänvisastilldessa.Idenavslutandedelen(kap.5)görsensammanfattningochanalysavvilkaåtgärderDO,regeringenochandraaktörerbörvidtaförattförebyggaochmotverkadiskrimineringavsamer.

12

DO:s uppdragSameromfattasavdensvenskadiskrimineringslagstiftningenochhardärutöveriegenskapavurfolkochnationellminoritetsärskildarättigheterienlighetmednationellochinternationellrätt.TankenmeddettakapitelärattbeskrivaDO:suppdragochmandatsamtdesärskildarättighetersomsamerhariegenskapavurfolkochnationellminoritet.

DOärenstatligmyndighetsomhariuppdragattarbetamedattförebyggaochmotverkadiskrimineringsomharsambandmedetnisktillhörighet,religionellerannantrosuppfattning.

TillgrundförDO:sarbeteliggernationelllagstiftning,EG-rättochinternationellakonventioner.Denationellalagarnaskyddarmotdiskrimineringiarbetslivet,iförskola,grundskolaochvidhögreutbildningarsamtinomblandannatsocialförsäkringssystemet,hälso-ochsjukvårdenochallkommersiellverksamhetsåsomhandelnochbostadsmarknaden.

CentraltförDO:sarbeteäratttaemotochutredaanmälningaromdiskrimineringfrånenskildapersoner.DOarbetarförattdensomdiskrimineratsskafåupprättelse,iförstahandgenomfrivilligaöverenskommelser.OmdettaintelyckasharDObefogenhetattväckatalanidomstolfördenenskildesräkning.Myndighetenutövardessutomtillsynöverarbetsgivares,högskolorsochskolorsförebyggandearbetemotetniskochreligiösdiskriminering.MedlikamöjligheterochrättighetersomövergripandemålsättningochmedgrundtankenattminoritetsgruppernasjälvaärennyckeltillpositivaförändringsprocesserbedriverDOdessutomettflerårigtutvecklingsarbetegentemotgruppersomärsärskiltutsattafördiskriminering,isyfteattbidratilllångsiktigaförändringsprocesser.IenlighetmedEG-direktivetomgenomförandetavprincipenomlikabehandlingavpersoneroavsettraselleretniskaursprung,framställerDOrapporteromochlämnarrekommendationerifrågorsomrörhurmankanmotverkaochförebyggadiskriminering.13

Samers rättigheter som urfolk och nationell minoritet

DiskrimineringsskyddetochDO:smandatbottnaridekravsomställspåSverigegenomfolkrättsligaåtagandenochmedlemskapiEU.Rättenattinteblidiskrimineradärenmänskligrättighetochgrundläggandeivarjedemokratisktsamhälle.

13 Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, artikel 13 punkt 2.

13

Riksdagenerkändesamersomurfolkår1977.DettainnebärattSverigeharfolkrättsligaåtagandenatttillförsäkraurfolkflerrättigheteränandraminoriteter,främstvadgällerland,vattenochsjälvbestämmande.År2007antogFNdeklarationenomurfolksrättighetersomblandannatslårfasturfolksställningsomfolkmedrättentillsjälvbestämmande.Deklarationenärintejuridisktbindandemendeninnebäreninternationellstandardförbehandlingenavurfolk.14DenviktigasteinternationellakonventionenomurfolkfinnsiILO:s15konventionnr169från1989omursprungsfolkochstamfolkisjälvstyrandeländer.LiksomDOisittarbeteutgårkonventionenfrånattsjälvidentifikationärdetavgörandekriterietförattomfattasavurfolksbegreppet.Vidareslårkonventionenblandannatfasturfolksrätttillsjälvbestämmande,landochnaturresurser.KonventionenharinteratificeratsavSverige.16

1999erkänderiksdagensamersomenavSverigesfem17nationellaminoriteter,somomfattasavEuroparådetsramkonventionförskyddavnationellaminoriteter(ramkonventionen).Desamiskaspråken18erkändesocksåochomfattasavEuropeiskstadgaförlandsdels-ochminoritetsspråk(språkstadgan).SyftetmedEuroparådetsminoritetskonventionerärattstärkaochstödjadenationellaminoriteternaochderasspråk.IpropositionenNationellaminoriteteriSverigekonstaterasföljande:

”Förvårtdemokratiskasamhälleärdetavstorbetydelseatticke-diskrimineringochinflytandefårfulltgenomslagnärdetgällerdenationellaminoritetsgrupperna.”19

Deiminoritetskonventionernaangivnarättigheternaförverkligasirealitetenfrämstgenombeslutpådetnationellaochlokalaplanet.Detrörtillexempelmöjlighetenattfåundervisningpådenationellaminoritetsspråkeninomskolan,äldreomsorgpåsittmodersmålinomförvaltningsområdetochmöjlighetenattanvändasittmodersmålikontaktermedmyndigheter.IsambandmedattSverigeratificerademinoritetskonventionernastiftadestvålagaromrättattanvända

14 FN:s deklaration A/res/61/295.

15 ILO är FN:s fackorgan för sysselsättning och arbetslivsfrågor.

16 DO har i remissvar dnr. 305-1999, 97-2002, 347:2006 och 226-2006 över betänkandena SOU 1999: 25, Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige.; SOU 2001:101, En ny rennäringspolitik.; SOU 2005:116, Jakt och fiske i samverkan. (inklusive delbetänkandena SOU 2005:17, Vem får jaga och fiska? Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen.; SOU 2005:79, Vem får jaga och fiska? Historia, folkrätt och miljö.); betänkandet SOU 2006:14, Samernas sedvanemarker. samt förslaget till Nordisk samekonvention, pekat på vikten av att Sverige ansluter sig till ILOS konvention 169 och uttryckt oro för vad ytterligare väntan skulle innebära..

17 De övriga är romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar.

18 De varieteter som erkändes var nord-, syd- och lulesamiska. Det finns fler samiska språk än dessa.

19 Prop. 1998/99:143 s. 11.

14

samiskarespektivefinskaochmeänkielihosförvaltningsmyndigheterochdomstolar.Ilagen(1999:1175)omrättattanvändasamiskahosförvaltningsmyndigheterochdomstolargesdenenskilderättattanvändaminoritetsspråkensamiskaikontaktermedförvaltningsmyndigheterochdomstolarivissageografiskaområdeniNorrbotten.DefyrakommunernaJokkmokk,Kiruna,GällivareochArjeplogutgördetsåkalladeförvaltningsområdetförsamiska.Lagengerdenenskilderättenattanvändasamiskaikontaktmedförvaltningsmyndigheterochdomstolar.Lagarnagällerenbartförmyndighetsutövningidetidigarenamngivnakommunernadärsamiskaharanväntsunderlångtid.Vidareföreskrivsattdenenskildeidessakommunerharrättattpåbegäranfåförskolaochäldreomsorgheltellerdelvispåsamiska.

Avgrundskoleförordningenframgårattsamiskaeleverharrätttillundervisningimodersmålomenellerbådavårdnadshavarnaharettannatspråkänsvenskasommodermål.Enkommunäremellertidskyldigattanordnamodersmålsundervisningisamiskaendastomdetfinnsenlämpliglärareochelevenhargrundläggandekunskaperisamiska.20Föreleverigymnasieskolangällergymnasieförordningensregler.Reglernaärdesammasomigrundskoleförordningen.Endaskillnadenärattdetförengymnasieelevkrävsgodaiställetförgrundläggandekunskaperimodersmåletförattharätttillundervisning.21

Samiskabarnfåriårskurs1–6gåisameskolan.Försameskolangällerattundervisningenskagespåsamiskaochsvenskaochattämnetsamiskaskaförekommaisamtligaårskurser.22Detfinnssexsameskolor,samtligabelägnaiNorrbottenslän.

Minoriteterochurfolkskyddasocksåavgrundlagensjämlikhets-ochlikställighetsprinciper.23Detstadgasävenspecifiktattetniska,språkligaochreligiösaminoritetersmöjligheterattbehållaochutvecklaettegetkultur-ochsamfundslivbörfrämjas.24Iförarbetenaharframhållitsattordetkultur”skallgesenvidsträckttolkning[...]”.Detinnefattarsålundablandannatdenrenskötselsomärettcentraltinslagisamernastraditionellalevnadssätt.”25

Avdennagenomgångkankonstaterasattsamerharettdiskrimineringsskyddsomställersärskildakravpåstat,kommuneroch

20 Grundskoleförordningen 2 kap. 9-14 §§.

21 Gymnasieförordningen 5 kap. 7-13 §§.

22 Skollagen 8 kap. 3 § och Sameförordningen 3 kap. 2 §.

23 1:2 st 1 respektive 1:9 RF.

24 1:2 st 4 RF.

25 Prop 1975/76:209 s. 138, jfr. s. 21.

15

landstingnärdetgällerattförverkligafaktiskjämlikhetförsamer.Attförverkligasamernaskulturellaochspråkligarättigheterochrättighetertilllandochvattenärendelavdeikonventionernaangivnarättigheterna.Dethandlaromattskapamöjligheterförattsamernaskakunnabevaraochutvecklasinidentitet,exempelvisspråkligt,kulturellt,historisktochtraditionellt.

Anmälningar till DO

EncentraldelavDO:sarbeteutgörsavanmälningarfrånkvinnorochmänometniskdiskriminering.Detfinnsstudiersomvisarattbenägenhetenattanmäladiskrimineringtillmyndigheterärlåg.26DetkaninteuteslutasattDO:sarbetemotdiskrimineringharpåverkatattantaletanmälningaromdiskrimineringavsamerökat.Etttiotalanmälningarharinkommitunderförstahalvåret2008,vilketkanjämförasmeddettjugotalanmälningartotaltsominkommellanåren2000–2007.

Avde30-talanmälningarsominkommittillDOsedanår2000hardeflestagälltbristerkoppladetillsamersspråkligarättigheter.Detharexempelvisrörtbristerimodersmålsundervisningiförskola27ochskola28ochavsaknadavinformationpåsamiskahosmyndigheter29.VidareharDOfåttinanmälningarsomröretableringavsamiskaförskolor.30Andraanmälningarhargälltmedlemskapisamebyar31ochupptagandeiröstlängdenförvaltillSametinget32,umgängesrättmedbarnsominteitillräckligutsträckningutformatsmedhänsyntillrenskötselnsvillkor33,avslagpåskyddsjaktavrovdjur34,avslagpåansökanomprojektstöd35ochdiskrimineringochtrakasserieriarbetslivet36.DOharävenfåttinenanmälansomrördiskrimineringvidhyraavlokal.37

26 Se bland annat Lange, Anders (1999), Invandrare om diskriminering. En enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO) IV.; Lange (1999) och Lernestedt, Lennart med fler (2004).

27 Se exempelvis DO dnr. 340-2001.

28 Se exempelvis DO dnr. 96-2002 och 81-2008.

29 Se exempelvis DO dnr. 1183-2003, 1197-2003 och 283-2008.

30 Se exempelvis DO dnr. 373-2000 och 782-2001.

31 Se exempelvis DO dnr. 1352-2002 och 420-2006.

32 Se exempelvis DO dnr. 365-2000 och 1029-2000.

33 Se exempelvis DO dnr. 76-2002.

34 Se exempelvis DO dnr. 806-2002.

35 Se exempelvis DO dnr. 280-2006.

36 Se exempelvis DO dnr. 248-2008 och 282-2008.

37 Se exempelvis DO dnr. 707-2007.

16

Skyddetfördenenskildesrättigheterhardesenasteårenstärktsiochmednydiskrimineringslagstiftningen.DärigenomharDO:smöjligheterattverkaförattenskildaindividerkanutövadessarättigheterblivitstörre.Mångaavanmälningarnafrånsamerinkomföreden1juli2003dålagen(2003:307)omförbudmotdiskrimineringträddeikraft.Den1juli2006träddelagen(2006:67)omförbudmotdiskrimineringochannankränkandebehandlingavbarnocheleverikraft.GenomdessalagarharDO:sjuridiskamöjligheterattdrivaanmälningarvidarerättsligtstärkts.

DOdriverjustnuenanmälanfrånsameridomstol.DetrörensamebysomanmältKrokomskommunföretniskdiskrimineringavmedlemmarnaisamebyn.DOanserattkommunenharunderlåtitattinformeraJovnevaeriesamebyombygglovsansökningarpåmarkmedrenbetesrätt.Andrasakägare,exempelvisgrannar,haremellertidinformeratsombygglovsansökningarna.Kommunensunderlåtenhetriktarsigdärmedendastmotsamer.Enligtplan-ochbygglagenskadensomvilluppföraenbyggnadansökaomtillstånd(bygglov)hoskommunen.Innankommunenbeslutariärendetmåstekommuneninformerademsomberörsavbyggnaden(sakägare)ochgedemtillfälleattfåyttrasigöverbygglovsansökningen.AttsamebynärattansesomsakägarepårenbetesmarkharfastställtsavbåderegeringenochkammarrätteniSundsvall.Krokomskommunharävenefterdessaavgörandenunderlåtitattinformerasamebynombygglovsärenden,varförDOfattatbeslutomattdrivaärendetvidaretilldomstol.38

38 DO dnr. 733-2005, Mål nr. T 243-08.

17

Historisk bakgrundFöratteffektivtkunnaarbetamedattförebyggaochmotverkadiskrimineringavsamerärdetnödvändigtattförstådeuttryckdiskrimineringtagitmotsameriSverigeshistoria.IdettakapitelgörsensummariskgenomgångavdensvenskastatenssamepolitikochdesseffekterpåsamersvillkoriSverige.Genomgångengörintegöranspråkpåattgeenfullständigbildavsamershistoria,utanframföralltvisahurdenstatligapolitikenpåverkatsamerssituation.

Samernaharenlångsammanhängandehistoriskanknytningtilldeområdendärdebedrivitsinnäringochutvecklatsinkultur.Dengårtillbakatilltidenförekolonialiseringenavdettaområdeochdensvenskanationalstatensbildande.ForskningvisarattsamernasedanurminnestiderharlevtochverkatinomettområdesomidagärdelaravSverige,Finland,NorgeochRyssland.39

HistorikernLennartLundmarkmenarattSveriges,ellerrättaresagtKronanstidigaförhållandetillsamernaärnärasammankopplatmederövringenavNorrlandpå1300-taletdåkolonialiseringenavNorrlandpåallvartogsinbörjan.Detvarunder1300-och1400-talensomKronanbörjadedrivainskatterfrånsamerna.40VidarepekarLundmarkpåattdenstatligasamepolitikenunder1500-taletprägladesavettökatintresseförderikedomarsomfannsi”Lappmarken”;skatteuttagetökadekraftigtochdetgjordesinventeringaravvilkasjöarochlandområdensomolikasamefamiljeranvändesigav.Dessaområdenkomattkallas”lappskatteland”,iJämtlandochHärjedalen”skattefjäll”.41

Under1600-taletökasskatteintagenytterligareochstatenstärkteävenpåandrasättsinkontrollöversamernaoch”Lappmarken”.42På1630-talet”upptäcker”statendenförstasilverfyndigheteniNasafjällnordvästomArjeplog.LundmarkbeskriverhursamertvångsrekryterasförattskötamalmtransporternatillPiteådårenarvaroumbärligafördessatransporter.Eftersomlönenintevartillräckligleddedettillenförsörjningskrisblandsamer.Samertvingadestilltiggeri,andraflyddetillNorgeellerlängrenorrutiSverigeochdesomhaderenartvingadesutvidgarenstammenförattklaraavattöverlevatrotsdethögaskattetrycket.43

39 Korpijaakko-Labba, Kaisa (1994), Om samernas rättsliga ställning i Sverige–Finland. En rättshistorisk utredning av markanvändningsförhållanden och -rättigheter i Västerbottens lappmark före mitten av 1700-talet, s. 17.

40 Lundmark (1998) s.18ff.

41 Lundmark (1998) s. 33f & 59 och ”Swedish Saami Policy, 1550-1990” (1992), s. 63–77. s. 64ff.

42 Lundmark (1998) s. 37f.

43 Lundmark (1998) s. 43ff och Kvist (1992) s. 65f.

18

Undersenaredelenav1600-taletbörjadedensvenskastatenmeraktivtkolonialiserasamernasland.Lundmarkbelyserhurstatengenomattinföra15årsskattefrihetförsöktelockanybyggaresöderifrånochfrånkusten.Skattefrihetenfickdockinteönskadeffektpågrundavkrigen,menunder1700-taletträngssamernaallteftersomundanavnybyggare.44Underdenhärtidenbörjadestatenävenuppförakyrkori”Lappmarken”ochsåkallade”lappmarkspräster”tillsattes.Defungeradesomstatensförlängdaarmi”lappmarken”ochprecissomrestenavSverigesbefolkningbeladessamernamedkyrkopliktochkalladestillhusförhör.Ingenformavreligiösavvikelsetolererades;densamiskareligionensågssomhednisk.45

Statensrelationtillsamernavar,enligtLundmark,lukrativdåbeskattningenochhandelmedskinn,köttochfiskgavstatengodainkomster.Eftersomstatenhadesettdetekonomiskavärdetisamernasnäringarhadedetrotskolonialiseringenlåtitsamernahakvarförhållandevisstarkarättighetertillsitt”skatte-”och”lappskatteland”.Itaktmedattnybyggarnaunder1700-taletialltstörreutsträckningkolonialiseradesamernaslandblevandranäringar,såsomgruvdriftochjordbruk,viktigareförstaten.Tidigarehadedomstolarnatagithänsyntillsamersrätttill”skatte-”och”lappskatteland”,mennubörjardessaalltoftareiställetunderkännadennarättochdömatillnybyggarnasfördel.46

Detvarintebaradelokaladomstolarnaochmyndigheternasomvaransvariga,ävencentralmaktenhadedelidennautveckling.Undersenaredelenav1700-taletförsäkradesjordbrukareiochmedenkungligförordningsåvälarvsrätttillsinafastigheterpåkronansmarksomrättenattfriköpadessa.Församergickutvecklingenåtdetmotsattahålletochdetblevalltvanligareattdomstolarnaunderkändesamernasstadsfästaarvsrätttill”lappskattelanden”.Islutetav1800-taletupphörheltdennatypavupplåtelserochiställetbetraktasdessamarkeralltmersomstatligegendom.Kolonialiseringenochdesseffektervar,enligtLundmark,omfattandeochleddetillattvissasamerövergicktilljordbrukochandratvingadesgesigavförattbedrivahandelellertigga.47

Imittenav1800-talettogdensvenskaantropologenAndersRetziusframenmetodförmätningavkranierochhurmanutifråndessamätningarkundedelainochklassificeramänniskoriolikakategorier.Såvälmyndighetersomforskaregenomfördeenomfattandeskallmätning.Forskaremätte

44 Lundmark (1998) s. 60f, Catomeris (2004) s. 196 och Forseth, Björn (2002), Samelandets historia, s. 110f.

45 Lundmark (1998) s.51ff, Catomeris (2004) s. 193 och Kvist (1992) s. 66f.

46 Lundmark (1998) s. 67ff och Kvist (1992) s. 67f.

47 Lundmark (1998) s. 73ff och Kvist (1992) s. 67f.

19

levandesamerochgrävdeuppochplundradesamiskagravar.48Änidagfinnsdetsamiskakvarlevorochföremålfråndenhärtidenisvenskastatligasamlingar.49RasbiologinvarpopuläriSverigeoch1920fattarenenigsvenskriksdagbeslutomattinrättavärldensförstastatligainstitutförrasbiologiiUppsala.50

StatsvetarenUlfMörkenstamvisarhurdensvenskastatenssamepolitikunderslutetav1800-taletkonstrueratsutifrånettproblemområdesomstatenansågviktigtattlösa,nämligenintressemotsättningenmellanrennäringenochbofastasvenskar.51

1886antarriksdagendenförstarenbeteslagen.Avsiktenmedlagenvarattfastställarelationenmellanrenskötselnochbofastasvenskar,eftersomrenarnaansågsåstadkommaskadorpådebofastasägor.Mörkenstammenarattdennaproblembildvarenutgångspunktförsamepolitikensomdefinieradevadgodrenskötselvarsamthurrenskötselbästutövades.52Detkaraktäristiskaförstoradelarav1900-taletssamepolitikärattsamenlikställsmeddengoderenskötarensomförutsättsvaranomadiserande.Attsamerförmodadesvaranomadiseranderenskötareblirgenomrenbeteslagenengrundochensortssanningibeskrivandetavvilkasomärattbetraktasom”riktigasamer”.Genomrenbeteslagenerhöllrenskötandesamerensärskildrätttillrenskötselsamträttattjaga,fiskaochnyttjaskogenpåstatensmark.Denmarksomstatenavsattansågsalltsåuteslutandevaratillförattsamernaskullekunnabedrivarenskötselochdetvarendastfördettaändamålmarkenfickanvändas.531928årsrenbeteslaginstitutionaliseraränmeridénomattdetendastärderenskötandesamernaisamebyarnasomärbärareavdesärskildarättigheterna.54

Mörkenstammenarattdetidigarenbeteslagarnafickstorakonsekvenserförsamersrättigheter.Samerförlorademeddemäganderättentilllandochdenindividuellarenbetesrättengjordestillenkollektivrättförsamebyarna.55Dessutomvarrättigheternaolikaförmänochkvinnor.Renbeteslagenuteslötintebaraickenomadiseranderenskötandesamer.Densamiskakvinnansrättsligaställningförsvagadessuccessivtefter

48 Lundmark (1998) s. 86ff.

49 Sametinget (2006), Samiska mänskliga kvarlevor i samlingar. Dnr. 120/06.

50 SOU 2005:56 Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige s. 101.

51 Mörkenstam (1999) s. 84f.

52 Mörkenstam (1999) s. 84ff.

53 Mörkenstam (1999) s. 84ff.

54 Mörkenstam (1999) s. 142 och Kvist (1992) s. 70f.

55 Mörkenstam (1999) s. 94f.

20

renbeteslagen1886,isynnerhetgenomrenbeteslagen1928.56Renskötselnsågssomettyrkeförmänochdenrenskötandesamiskakvinnansrättigheterdefinieradesutifrånmannensställningochomhuruvidahandefinieradessomsameellerinte,skriverMörkenstam.57Kvinnansrättsligastatusvarberoendeavmannensochdettasystemvaradeändatill1971dådetsåkalladehusbondesystemetinfördes.Kvinnorblevformelltjämställdaenligtlagen,menunderordnadesipraktikenmännen.Derenarsomtillhördeetthushållskvinnligamedlemmarkomatträknasundermakenellerfadern.58

DOkankonstateraattforskningpåområdetvisarattdenstatligasamepolitikenmedförtattettstortantalsamerharförvägratsrättigheterochattdensamiskaidentitetendefinieratsutifrånstigmatiseradeochrasistiskaföreställningaromsamerochsamiskkultur.Utifråndefinitionenavsamersomnomadiseranderenägarehardetskapatsettsystemavsärrättigheter.Särrättigheternahargrundatsienuppfattningomsamerskulturellaunderlägsenhet.59Politikenharskapatsomsamer,intemedsamer.

Lundmarkpekarexempelvispåhurrenskötselniutredningenomlappskolväsendet1909betraktassomoförenligmedcivilisationen.Skolformenvartillförnomadiserandefjällsamersbarnochdetbyggdesträkåtordärbarnenboddeochundervisades.Iochmeddennaskolformskildesfjäll-ochskogssamernasbarnåt.Statenbetraktadeskogssamernasomfördärvadenomaderdåderaslevnadssättinteansågsvaralikagenuintsamisktsomfjällsamernas.Skogssamernasochandrabofastasamersbarnbleviställethänvisadetilldeskolorsomfannsfördesvenskabarnen.Undervisningeninomadskolornaskeddeintepåsammanivåsomfördesvenskabarnenutanundervisningstidenvarkortareochkravenpålärarnaskompetensvarlägre.Desamiskabarnenskulleblirenskötareochstatenansågattdetdärförintebehövdesnågonstörrebildning.Dennaskolformfannskvartillslutetav1930-talet.60

Mörkenstamkonstaterarattstatenssynpårenskötselnförändrasefterandravärldskriget.Denansågsvaraenunderutveckladnäringsommåstemoderniserasochrationaliseras,renskötselnvarennäringblandallaandraochrenskötaresågssomettyrkeblandandrayrken.Förattkunna

56 Amft (2002) s.79 och Mörkenstam (1999) s. 108.

57 Mörkenstam (1999) s.108.

58 Amft (2002) s. 79ff.

59 Jämför med Mörkenstam (1999).

60 Lundmark (2002) s. 63ff och Mörkenstam (1999) s. 98ff.

21

motiveraenfortsattsärlagstiftningförsamermenadestatennuiställetattrenskötselnvarenförutsättningförsamiskkulturochattsärskildaåtgärderkrävdesförattbevaradensamiskakulturen,detvillsägarenskötseln.Dettainnebaratticke-renskötareävenfortsättningsvisexkluderadesfrånrättigheternaochintehellerräknadessombärareavdensamiskakulturen.61

År1971fastslogsennyrennäringslagstiftning.Efterdetharsamepolitiken,enligtMörkenstam,blivitmodernareäntidigareochnågotmerdemokratiskisinutformning.Statenställerdockfortfarandeupptydligagränserochdefinierarvilkasomkanochintekanställakravpåsärrättigheter.Resultatetblirattstatenåterskaparettsystemavrättighetersomnästanäridentisktmeddetidigarelagarnafrån1886,1898och1928.62

Sverigeerkändesamernasomurfolk1977.Folkrättsligtharurfolksärskildarättigheter,utöverderättighetersomföljeravställningensomnationellminoritet.Dettarörsärskilträtttillsjälvbestämmandeochlandrättighetertilldeområdendetraditionelltbebor.JohanssonmenarattSverigeserkännandeavsamernasomurfolkintenämnvärtharfåttkonsekvenserförsamepolitiken.Hanvisarattpolitikenintetagitsinutgångspunktisamernasställningsomurfolk.Iställetharpolitikentagitsinutgångspunktisamersställningsomnationellminoritetochderättighetersomföljeravdettaerkännande.SamernaiSverigehardärmedintefåtttillgångtillderättighetersomdeninternationellaurfolksrättenerkännersameriegenskapavurfolk.63Samerharvaritföremålförenmängdstatligautredningar.Exempelvisgjordesmellan1986och200615statligautredningaromsamerochsamersrättigheter.Ytterligareettantalutredningarunderdennämndatidsperiodenharberörtsamerpåolikasätt.DOkankonstateraattdessautredningarintepåallvarhartagitsinutgångspunktiderättighetersomsamersomurfolkhar.64

1993inrättadesSametingetsomärbådeettfolkvaltorganochenstatligmyndighet.Detharblandannattilluppgiftattbeslutaomfördelningavmedeltillsamiskkulturochsamiskaorganisationerinomdefinansiellaramarsomsättsavdensvenskastaten.Sametingetlederocksådetsamiskaspråkarbetetsamtbevakarsamiskaintressenochbehovifrågorsomrördetsamiskafolket.65MörkenstampekarpåattdetsvenskaSametingethardensvagastekonstitutionellaställningenavsametingeniNorden.HanmenarattSametingetshandlingsutrymmeärbegränsatochaldrighar

61 Mörkenstam (1999) s. 151ff.

62 Mörkenstam (1999) s. 224ff.

63 Johansson (2008) s. 209ff.

64 Jämför med Johansson (2008).

65 Mörkenstam (1999) s. 213ff.

22

varittänktsom”…ettorganförsjälvstyre,somskulleverkaiställetförriksdagellerkommunfullmäktigeellerikonkurrensmeddessaorgan”66.67Sametingetsaknarreelltpolitisktinflytandegenomexempelvisdeltagandeibeslutsfattande,medbestämmanderättilagstiftningsfrågor,vetorättvadgällerförvaltningsbeslutellerenstatussomobligatoriskremissinstansifrågorsomberörsamiskaintressen.Närsametingetinrättadesbetonadesattdetskullevaraenmyndighetmedsärskildkunskapirennäringsfrågorochattdetiegenskapavmyndighetskulleiakttaobjektivitet.68

66 SOU 2002:77 (2002), Sametingets roll i det svenska folkstyret. Betänkande av Sametingets utredning, s. 98.

67 Mörkenstam (1999) s. 214f.

68 Mörkenstam (1999) s. 215.

23

Samers erfarenheter av diskrimineringIdethärkapitletbeskrivssamerserfarenheteravdiskrimineringsåsomdekommittilluttryckiDO:sdialogmedsamer.Detärpåtagligtattsamersupplevelseavdiskrimineringförekommerinomsamtligasamhällsområdensåsomutbildning,myndighetsutövning,arbetsliv,tjänstesektorochmedia.Idennapresentationavsamerserfarenheteravdiskrimineringhänvisasäventillandrastudiersombelystsamersvillkor.

Utbildning

Samerupplevermångagångerattskolanintebidrartillattstärkasamiskabarnsidentitetochattbarnsomutsättsförtrakasserierochdiskrimineringintefårdetskydddebehöverochharrätttill.69

Vidareharsamiskabarn,ungdomarochföräldrarframförtatttrakasserierkopplattilldenetniskatillhörighetenärendelavderasvardag.Dettakommertilluttryckgenomglåpordsom”lappjävel”ochandranedlåtandetillmälen.Ettexempelpådettaärensamiskkvinnasomberättathurhennessonmisshandladesiskolanavtreandrapojkarsomskrek”lappjävel”och”dödalappjäveln”.Misshandelnvarsåpassallvarligatthanfickförastillsjukhus.Mammanharframförtattrektornbagatelliseradehändelsenochatthonuppleverattskolanintevidtogåtgärderförattförhindraliknandehändelseriframtiden.

Ettannatexempelsomframförtsärhurettsamisktbarntrakasseratsunderenbussfärdtillskolan.Chaufförentaladenedsättandeomrenägareochnärbarnetsfamiljsrenarstodivägenförskolbussensadehanatthanvilleköraöverdem.

Modersmålsundervisning

Sameruppleverattkommunerintebeaktarsamersrätttillmodersmålsundervisningochattvissakommunertillochmedöppetmotarbetarderasrätttillmodersmålsundervisning.Detärtydligtattimångafallberorettbarnsmöjlighettillmodersmålsundervisningpåföräldrarsengagemangochkunskapomsamersspråkligarättigheter.

Mångasamiskaföräldraruppleverattdesjälvamåsteordnamodersmålslärareisamiska.Föräldrarsombegärmodersmålsundervisning

69 Se även Skolverket (2005), De nationella minoriteternas utbildningssituation. och Barnombudsmannen (2008), Rätten till delaktighet och inflytande för samiska barn och ungdomar. Ett samarbetsprojekt mellan Barnombudsmannen i Finland, Barneombudet i Norge och Barnombudsmannen i Sverige.

24

tillsinabarnharnegativaerfarenheteravdetgodtyckligabegreppet”lämpliglärare”.Samerharerfarenheteravattkommuneroftahävdarattdenföreslagnalärareninteärlämpligmedhänvisningtillattpersonensaknarlärarbehörighet.Andraerfarenhetersomharkommitframärattkommunerhävdatattdetintefinnsnågonlämpligmodersmålsläraretrotsattkommuneninteaktivtsöktensådangenomattexempelvisutannonseraensådantjänst.

Samiskanharpågrundavdenfördaassimilerings-ochutbildningspolitikenfåvuxnaspråkbäraresomkanföraspråketvidare.Syd-ochlulesamiskanriskerarattdöutochnordsamiskanspositionärosäker.70Dethandlardärföromattsamiskabarnmåsteåtertasamiskan.Mångavuxnasamerharerfarenheteravdeförbudsområddeatttalasamiskaiskolannärdevarbarn.Förbudetharletttillattmångaförloratsittsamiskamodersmål.Attdåkrävaattbarnetskahagrundläggandekunskaperärproblematiskt,vilketocksåflerasamiskaföräldrarpåtalatförDO.71

Sameruppleverävenattmodersmålsundervisningisamiskaskeradhocochpåundantag.DOharfåttinenanmälan72motenskolagällandemodersmålsundervisningisydsamiskasomillustrerardeförhållandensomsamervidfleratillfällenpåtalat.Undervisningenägerrumienannanskolavarfördetkrävsattföräldrarnaskjutsareleverna.Ingenskolskjutsanordnas.Lektionerägeriblandrumikorridorernadåeleverochlärarelåstsutefrånklassrummenpågrundavattmodersmålslärarensaknatnycklar.Skolböckerharivissafalluteblivitochiandrafallblivitförsenade.Lektionernaägerrumunder40minuterefterskoltidpåfredagseftermiddagarochandralärareharfleragångerskyndatpålektionernasåattskolanskakunnalåsas.Närföräldrarnaförsökerpåtalasituationenförrektornfårdeingetsvar.

AndrarapporterbekräftardenbildsomframkommitiDO:sdialogmedsamer.Situationensynesintevaraunik,påskolordärmodersmålsundervisningerbjudsärundervisningenoftabegränsadtillantaletundervisningstimmariveckan.Vidareanordnasundervisningefterskoltidpåtidersomgördetsvårtochoattraktivtförbarnenattdelta.73Samermenarattkommunersbristandekunskapomskyldigheterna

70 SOU 2006:19 Att återta mitt språk: åtgärder för att stärka det samiska språket. Slutbetänkande av Utredningen om finska och sydsamiska språken s. 205.

71 Se även anmälningar till Skolverket dnr. 51-2003:1335, 51-2003:824 och 51-2004:824.

72 DO dnr. 81-2008.

73 Se Skolverket (2005).; Advisory committee on the Framework convention for the protection of national minorities (2007) Second opinion on Sweden adopted on November 8 2007., punkt 149.; ECRML (2006) Report of the Committee of Experts on the Charter for regional or minority languages: Application of the charter in Sweden 2nd monitoring cycle, punkt 52 och Barnombudsmannen (2008).

25

ochenupplevdoviljaatterbjudamodersmålsundervisningresulterariensituationdärmångasamiskabarnochföräldrarintekännertillsinarättigheterochintehellerorkarhävdadem.DennasituationharuppmärksammatsavEuroparådetideraskritikavhurSverigeleverupptillsinaåtagandenenligtramkonventionenochspråkstadgan.74

Modersmålslärareisamiskaochlärarepåsameskoloruppleverdetsommissgynnandeattdetsaknassåvälmodersmålsutbildningsomensärskildsamisklärarutbildning,eftersomdetipraktikeninnebärattenläraresomvillundervisaiellerpåsamiskamångagångermåstehadubblaexamina,ensomlärareochenisamiska.Ävenbristenpåläromedeliochpådesamiskaspråkentasuppsomenavgörandefaktorförattundervisningenblirsvårattgenomföra.Dessutomärdetoftaupptilllärarenattsjälvskapaläromedeltillundervisningen.75Modersmålslärarepåtalarattdeförhållandenundervilkaundervisningensker,medosäkraochundermåligaanställningsförhållanden,görattmodersmålsyrketintesessomettkarriärsval,vilketbidrartillattfåsökersigtillyrket.76EuroparådetharocksåuppmärksammatdettaisinkritikavSverigeochoroassärskiltövervaddessabristerinnebärförsyd-ochlulesamiskaneftersomspråkenriskerarattutrotas.

Myndigheter

Vidkontaktermedmyndigheter,alltifrånriksdag,regeringochdepartementtilllänsstyrelse,kommunochpolisbefinnersigallamänniskoriettberoendeförhållande.Särskilttydligtblirförhållandetisambandmedolikaformeravmyndighetsutövning.Myndigheter,ochsärskiltkommuner,harenviktigrollochettstortansvarförattSverigefullföljersinaåtagandenommänskligarättigheter.Kommunersvararidagförenstordelavdesamhällsuppgiftersomdirektberördeenskildamedborgarnaochenradavdessauppgifterharstorbetydelseförförverkligandetavsamersmänskligarättigheter.Skyddmotdiskrimineringochövrigabemötande-ochattitydfrågorärdärförocksåavytterstaviktimyndighetersverksamhet.

74 Se bland annat Advisory committee on the Framework convention for the protection of national minorities (2007) punkt 149 och ECRML (2006) Report of the Committee of Experts on the Charter for regional or minority languages: Application of the charter in Sweden 2nd monitoring cycle, punkt 52.

75 Se även SOU 2006:19 s. 336 f, som belyser denna problematik.

76 Se bland annat Advisory committee on the Framework convention for the protection of national minorities (2007), punkt 23, 60, 133 & 149. Bilden bekräftas även i Skolverket (2005).

26

Delaktighet

Minoritetskonventionernaslårfastattsamerskahainflytandeifrågorsomrördem.77EnerfarenhetavDO:sarbetemedsamerärattkontaktenmedmyndigheteroftapräglasavdetojämlikaförhållandetmellanmajoritetochminoritet,därmajoritetssamhälletsrepresentanterinneharmakten.Förhållandetochkontaktenkanävenpåverkasavdehistoriskaerfarenhetersommångasamerhar.Detärviktigtattframhållaattmyndigheterintehelleräroberoendeavsinhistoria.DetkaninteuteslutasattmyndighetsföreträdarnasförhållningssättvidkontaktmedsamerkanpåverkasavdennegativasynsomhistorisktpräglatSverige.Århundradenavdiskrimineringochenpolitiksomhaftsommålattassimileraoch/ellersegregerasamernaiförhållandetillmajoritetssamhälletharförtmedsigattmångasameridagsaknarförtroendeförmyndigheter.78Varjespecifikkontaktmellanmyndigheterochsamerbestämsnaturligtvisavomständigheteridetenskildamötetsompräglasavuppfattningarommyndighetersuppgifterochtjänstemännensroller,menocksåavmerellermindremedvetnaföreställningaromsamer.

SamerharikontaktermedDOuttryckthurdeuppleverdetsomfrämmandeattmyndigheteraktivtskullearbetaförattfrämjasamersrättigheter.Detärinteovanligtattsamerharerfarenheteravattmyndigheterutifrånfördomarochnegativaföreställningarpåverkarsamersmöjligheterattutövasinarättigheter.Påsåsättutsättssamerfördiskriminering.DettidigarenämndaärendetsomrörKrokomskommunsbehandlingavsamernaiJovnevaeriesamebyärettsådantexempel.SituationeniKrokomärinteunikutanettproblemmångasamebyaruppleverochsomuppmärksammatsavInternationellajuristkommissionen.79

Sameruppleverattdetfinnsettsambandmellanhurmyndigheterserpåsamerochvemsomärattbetraktasomsameidagochhurstatochkommunergenomhistorienhardefinieratsamersomrenskötare.Dettamotiveradesframföralltmedattsamerbefannsigpåenlägrekulturnivåochdärmedintekundefattabeslutifrågorsomrördedem.Samerbeskriverhurdennasynpåsamerpåverkarrelationenmellansamerochmyndigheteridag.Dettakommertilluttrycktillexempelgenomatt

77 Se Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk (SOU 1997:192, minoritetsspråkskonventionen), artikel 15 och Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter (SOU 1997:193, ramkonventionen), artikel 7:4.

78 Se även Lange (1998).

79 Se bland annat Spiliopoulou Åkermark, Sia och Talah, Miriam (2007), Samernas rätt till deltagande och samråd. och Torp, Eivind (2003), Rennäringen som sakägare i bygglovsärenden. Förvaltningsrättslig tidskrift. 2003:2, sid. 363–372.

27

defåtalsamrådsomhållsnästanuteslutandeägerrummedsamebyar.Samebyarnauppleverattlänsstyrelsernasrennäringsenheterharkvarmycketavdengamlalappfogdementaliteten80.Deuppleverattdetintefinnsnågondialogellermöjlighettillreelltinflytandeochattdialogeninteförspåsamersvillkor.Renägarnageruttryckförenfrustrationochmaktlöshetöverattinteensbedömassomexperterirennäringsfrågorellerifrågorsomrörområdendelevtpåigenerationer.Iställetfinnsupplevelseravattderaskunskapochopartiskhetständigtifrågasätts.

Bristpåsamisktinflytandeifrågorsomrörsamergällerintebarasamebyarutanärnågotsomsamerävenutanförsamebyaruppger.SamerpåtalarikontaktermedDOattdeuppleverdetsomkränkandeattblandannatkommuneranvänderdensamiskakulturen,traditionernaochnäringarna,somtillvardagsmotarbetasavkommunen,imarknadsföringutanattsamersjälvainvolverasochkompenseras.

Ävensamersrelationtillstatenochmyndigheterpådetnationellaplanetpräglasavhistorien.Ettexempelpådettaärhursamefrågororganiseratsavregeringen.Jordbruksdepartementetärdetsamordnandedepartementetförsamefrågorochjordbruksministernärsameminister.Europarådetharuppmärksammatdettaochpåtalatattdetfinnsriskattorganiseringenledertillattsamefrågorendastblirenfrågaomrennäringsfrågor.Depoängterardärförviktenavattstatengaranterarattandrasamefrågorochsamersdelaktighetinteenbartrörfrågorkoppladetillrennäringen.81

Språk

EttåterkommandeproblemsomframkommeriDO:sdialogmedsamerärbristenpååtgärderfrånstatligaochkommunalamyndighetersomfrämjarsamersspråkligarättigheter.Bristenpåsådanaåtgärdergörattsamerintesällanuppleversigsombesvärliganärdekräversinarättigheter.Dettaikombinationmedattsamerredanbefinnersigienutsattsituationgörattdeiställetväljeratttalasvenska.Desamersomkräversinaspråkligarättighetermötsdockintesällanavokunskap,fördomarochnegativaföreställningar.EttexempelpådettaärensamiskmansompåettinformationsmöteiKirunameddenstatligarenbetesdelegationennekadestolk.Påmötetinformeradesblandannatommannensrenbetesområdenoch

80 År 1885 bildades myndigheten Lappväsendet. Lappfogdar tillsattes för att styra över lappväsendet och hade till uppgift att medla i konflikter mellan rennäring och jordbruket samt att övervaka och reglera rennäringen. De skulle också företräda samerna inför myndigheter och makthavare vilket innebar att samerna inte själva fick föra sin talan. Systemet med lappfogdar upphörde 1971. (Lundmark (1998)).

81 Se bland annat Advisory committee on the Framework convention for the protection of national minorities (2007), punkt 165.

28

eftersomhaninteförstoddeninformationsomgavsbadhanattdetskulleordnastolkningienlighetmedlagenomattanvändasamiskaikontaktmedförvaltningsmyndigheterochdomstolar.Mannennekadesdettamedmotiveringenatthaninteallsbehövdenågontolkeftersomdeansågatthanförstodsvenska.82Ettannatexempelärattdetinförfolkomröstningen2003ominförandetaveuronsaknadesinformationsamtröstsedlarpåsamiska.DOpåpekadeförvalmyndighetenattdetvarproblematisktattinformationintefannspådeerkändanationellaminoritetsspråken.Valmyndighetenmenadeattdelåtitöversättaröstkortsinformationeniensärskildtidningtill”de17vanligasteinvandrarspråken”ochattdegjortbedömningenattbehovetavspråkliginformationomfolkomröstningenvar”störrefördeutländskaintressegrupperna”änfördenationellaminoriteterna,däriblandsamer,medmotiveringenattdessagrupperhar”storakunskaperomsvenskaspråket”.83

Rättsväsende

SameruttryckerikontaktermedDOlågtförtroendeförrättsväsendet.Oftasersamerrättsväsendetsomettavstatenskolonialiseringsverktygochsomaktörersomänidagstårpåmajoritetssamhälletssidamotsamerna.SamtligasamebyarDOvaritikontaktmeduppleverattpolisenmisstänkliggörrenskötandesamernärdetgällerillegaljaktpårovdjur.Samtidigtuppleverdeattdeintefårgehörförsinaanmälningarikontaktermedpolisen.Detkangällabrottsomolovligskoterkörningellertjuvjaktpåren.Flerasamebyarbeskriveratt,trotsattdetagittjuvskyttarpåbargärning,exempelvismedendödrenibilen,harpolisenintekommittillplatsen.

Enrenskötandemangerienanmälan84tillDOår2002ettannatexempelpådenattitydmyndigheteröverlagupplevshamotrenskötandesamer.Anmälanrörenvårdnadstvistomenpojkevarspappaärrenskötareochvarsmammaarbetarinomäldreomsorgen.Tingrättenvägerinrenskötselnsomennegativparameterisindomochargumenterarutifrånattpappanslivsomrenskötarefårnegativakonsekvenserförpojkenijämförelsemedmammans,eftersomhontillskillnadfrånpappan”kommerhemtillbostadenvidvarjearbetsdagsslut,vilketgervärdefullstabilitetochtrygghetförbarnen”.85

82 DO dnr. 283-2008.

83 DO dnr. 1197-2003.

84 DO dnr. 76-2002.

85 Anledningen till att DO inte drivit fallet vidare är att DO inte kan föra en skadeståndstalan för den som har blivit utsatt för diskriminering inom rättsväsendet. DO kan inte heller ändra beslut eller domar som meddelas av domstol eller andra myndigheter.

29

Hälso- och sjukvård

IkontaktmedDObeskriverföräldrartillsamisktalandebarnhurdeuppleverattsjukvårdspersonalkränkerdemnärdesökervård.Fleraföräldrarharerfarenheterfrånsituationerdärläkare,sjuksköterskorochtalpedagogerkommenteratattbarnetochförälderntalarsamiskamedvarandra.Kommentarernaharblandannatvarit”pratasvenska,vileveriSverige”,”kanbarnetbarasamiska?”och”närskadethärbarnetlärasigsvenska?”ochupplevsinsinueraattbarnetinteärfulltfunktionsdugligtmedhänvisningtillattdettalarsittmodermålbättreänsvenska.

Andraerfarenheterärattsjukvårdenintealltidupplevshakunskapomochförståelseförsamiskfamiljesammanhållning.Ettexempelpådettaärenkvinnasomberättaromnärennäraanhöriglågfördödenochsjukvårdspersonalenkommenteradefamiljebesökenmed”måstehelafamiljenkommadragandeshit”.

Äldreomsorg

Inomförvaltningsområdetförsamiskaskakommunernaerbjudaäldreomsorgheltellerdelvispåsamiska.86Närdetgälleromsorgenomäldreärdessaoftadestarkastespråkbärarnaochbärareavkulturochtraditioner.Detärdärförviktigtförspråkensochkulturensbevarandeattdeäldresomanvändersamiskakanfortsättaattgöradet.Därtillkommerdenomständighetenattäldrekanförlorakunskaperidetsistinlärdaspråketmenbehållerkunskaperidetförstinlärdaspråket.Föräldresamerkanföljaktligensamiskavaradetendaspråkdekankommuniceramedomgivningenpå.87

Samerbeskriverattkommuneriförvaltningsområdetharenavsaknadavsåvälstrukturersomviljaattlångsiktigtverkaförensamiskäldreomsorg.Densamiskaäldreomsorgsomfinnsärberoendeavenskildsamisktalandepersonalsomställeruppochtolkar,ordnarkulturmötenochutflyktermedsamiskateman.Idefalldärdetfinnssamisktalandepersonalinomäldrevårdenupplevervarkenpersonalelleranhörigaattdennaresurstillvaratas.Flerasamerberättarhurbehovetochdeökadekostnadernasomensamiskäldreomsorgmedförifrågasättsochattdetfinnsenmotviljamotattsamerskafåsamiskmatochsamisktalandepersonal.Ettannatexempelpåmotviljaärenhändelsesomägderumpåettäldreboendedärdetpåenavtoalettdörrarnafannsenskyltmedtexten”hivset”,sombetydertoalettpåsamiska.Personalenprotesterademotskyltenmedmotiveringenatt

86 Lag (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar.

87 Prop.1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige, s. 53f.

30

ordetpåmindeomHIV,vilketresulteradeiattskyltentogsner.Flerasamerharävenpåtalatattbristenpåsamiskäldreomsorggörattflerdementasamerfårundermåligomsorgnärdeåtergåtttillattendasttalasittsamiskamodermålochdärmedintekankommuniceramedpersonalen.Ettannatproblemsomuppmärksammatsäratträttentillsamiskäldreomsorgendastgällerinomförvaltningsområdet.Medtankepådetstoraantaletsamersomborutanförförvaltningsområdetochsomäribehovaväldreomsorgpåsamiskaärdennabegränsningproblematisk.

Arbetslivet

Detärinteovanligtattsamerbemötskränkandehosarbetsförmedlingen,vidanställningsintervjuerellerpåarbetsplatser.Trakasserandekommentarerpåarbetsplatsersom”lappjävel”ellerliknandeärvanligtförekommande.Samerpåtalarattdenfördomsfullaochrasistiskabildsomförmedlasimedierbidrartillattsamertrakasseraspåarbetsplatserochattsamertvingasståtillsvarsförfördomsfullaochrasistiskaföreställningaravsamer.

FlerasamerharvidsamtalmedDOävengettuttryckförattde,trotsuniversitetsexamenfrånnatur-ochsamhällsvetenskapligautbildningar,fåttrådetattsökajobbsomturistvärdellersomskoterguidemedhänvisningtillattdeärsamer.EnkvinnaberättarhurhonavarbetsförmedlingenblevrekommenderadattsökajobbpåishotelletiJukkasjärvimedmotiveringenatt”däranställerdesamer”.Flerasameruppleverattderaskompetensintetaspåallvarochbeskriverensituationdärdetupplevssomomöjligtattbefordrasochdärvissatjänsterellerpositionerinteärtillgängligaförsamer.

Iförvaltningsområdetförsamiskanärmyndigheterskyldigaattblandannatgemuntligtsvarpåsamiskaochskasträvaefterattbemötasamisktalandepåsamiska.88Inomförvaltningsområdetuppleversamerdockinteattsamiskaefterfrågassomenmerit,utansnarareärdetennackdelattvarasame.Mångapåtalarattdetsomsameinteärnågonidéattsökavissajobb,särskiltpåkommunerochlänsstyrelsernaideländärrennäringbedrivs.Flerapersonerberättarhurmanpåarbetsintervjuertilldessajobbfåttfrågorommanärsame,ommanägerrenarochommanpågrundavdettakanvaraopartiskochlojalmedarbetsgivaren.

88 Se vidare Lag (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar.

31

Övriga samhället

IDO:sarbetekommerdetframattsamerisinvardagmåsteförhållasigtillmajoritetssamhälletsföreställningaromsamer.Endelsamerväljerattdöljasinidentitetnärdegåriniexempelvisaffärerellerbensinmackar.Ettspecifiktproblemsomsamergettuttryckförrörbostadsmarknaden.EnkvinnaharidialogmedDOberättatomatthon,närhonflyttadeinienlägenhetsomägdesavettkommunaltbostadsbolag,kontaktadehyresvärdendålägenhetensaknadebrandvarnare.Hyresvärdensvarade:”detbehövsintenågonbrandvarnare,dusomärlappärjuvanattlevairökigamiljöer”.Närkvinnanflyttadedärifrånflyttstädadehonlägenheten.Efteravflyttningfickhonenräkningpåflyttstädning.Honringdeuppbostadsbolagetförattsägaattdetmåstevaraettmissförståndeftersomlägenhetenstädatsytterstnoga.Hyresvärdensadedåatt”lägenhetenmåstestädas,enskitiglappharjubotthär”.

Enrenskötandesamebeskriverhursamernaisamebynrutinmässigtnekasatthyraellerköpahusavprivatpersoner.Dekommunalabostädernaliggerperifertirenskötselområdetochärdärföringetalternativ.Hanharerfarenheteravattprivatpersonerhellrelåterbostädernaståtommaunderstoradelaravåretänatthyrautellersäljatillenmedlemisamebyn.

Ettannatexempelärensamiskkvinnasomringdeettturistföretagochvillehyrarumtillsigochsinavänner.Företagetreageradepåkvinnanssamiskanamnochsadeöppetatthonintefickhyrarummeteftersomhonvarsame.Vidaresadeföretagetattdethadedåligaerfarenheteravsamer.

Media

Massmediernaharspelatochspelarfortfarandeenväsentligrollförframväxtenochupprätthållandetavmajoritetssamhälletsattitydertillsamer.Alltjämtpublicerasartiklarochinslagimassmediersommångasameruppleversommycketkränkande.Frågorsomrörmassmediafallerdockutanfördiskrimineringslagstiftningenstillämpningsområde,vilketintehindrarattDOkanlyftafrågorsomäravgenerellnatur.

Denbildsomförmedlasviatidningarnaupplevsmångagångersomkränkande.Sameruppleverattmanintebeskrivssomindividerutankategoriserasutifrånföreställningaromsamersomgruppochattdessaföreställningaroftatarsinutgångspunktidenbildsomdenstatligasamepolitikenformulerat.Samerpåtalarattdetärlegitimtattskämtaomsamerutifrånrasistiskaochfördomsfullaföreställningar.Ävenbeskrivningaravsamertarsigutgångspunktisådanaföreställningarochsamerbeskrivssomexotiskaochkoltkläddaellersombidragsberoendeochbakåtsträvande.Sameruppleverattdetärlegitimtatttalaomeller

32

beskrivasamerpåettnedlåtandesättochattdettaintepåallvarifrågasättsavmajoritetssamhället.89

SamerharunderarbetetsgånguttrycktattGranskningsnämndensövervakninginteinneburitattinslagmedfördomsfullaochkränkandeuttryckkunnatfällas.90Samerupplevermångagångerattinnebördenavregelnommediernassärskildagenomslagskraftochkravetpåvarsamhetvidframställningarsomkanuppfattassomdiskriminerandeförmänniskormedvissetniskbakgrundinteärentydig.Förattblifälltmåsteinslagetvarauppenbartkränkande.Därtillkannämndenenbartgranskasvenskaprogramföretag,vilketinnebärattkanalersomsändsviasatelliterinteberörsavsändningsreglerna.

89 Se bland anant Justitiekanslern dnr. 4587-07-30.

90 Se bland annat Granskningsnämnden dnr. 355/07-20.

33

Sammanfattning och förslag till åtgärderSyftetmeddennarapportärattbidramedkunskapomsamerssituationidaggenomattsynliggörasamerserfarenheteravdiskrimineringsamtföreslååtgärderförattförebyggaochmotverkadiskrimineringavsamer.TankenärattrapportenskatjänasomettunderlagförDO:s,denkommandeombudsmannamyndighetensochandraaktörersfortsattaarbeteförattförebyggaochmotverkadiskrimineringavsamer.

Forskningpåområdetvisarattnärproblemformuleratsochlösningarföreslagitsharsamerbeskrivitsutifrånmajoritetssamhälletsuppfattningarochnegativavärderingaromsamerochsamiskkultur.Exempelpådettaärdenrasbiologiskaforskningensomutövadespåsamer,denstatligasamepolitiken,rennäringslagstiftningen,nomadskolornaochlappfogdeväsendet.Dettaäruttryckförhurstrukturelldiskrimineringkantesigochvisarpåhurstrukturerkanbidratillattstigmatiseraochunderordnasamerirelationtillmajoritetssamhället.

AvDO:sdialogmedsamergårdetattkonstateraattdenstatligtfördapolitikenochdestrukturersomskapatsgenomhistorienpåverkarsamersvillkoränidag.Samersmöjlighetattpåverkasinaegnalivsvillkorärbegränsadochdiskrimineringinnebärattsamerintebemötssomindividerutankategoriserasutifrånnegativaföreställningaromsamersomgrupp.Samerharerfarenheteravdiskrimineringinomallasamhällsområden.Stat,landstingochkommun,somhartilluppgiftattfrämjasamersrättigheter,haransvarförattmotverkadessaföreställningar.Förattkommaåtdettafordrasattstatligaochkommunalamyndigheter,medutgångspunktisamersrättighetersomurfolkochnationellminoritet,möjliggörsamiskdelaktighetochinflytandeifrågorsomrörsamer.DettaförattSverigeistörreutsträckningskalevaupptilldefolkrättsligaåtagandenaomsamiskdelaktighetochpåsiktminskagrundenfördediskriminerandestrukturerna.

Idetföljandepresenterasettantalförslagtillåtgärdersomärnödvändigaförattkommaåtdiskrimineringavsamer.DOanserattenavdeviktigasteåtgärdersomkrävsförattkommaåtdeproblemsomidentifieratsirapportenärattsamerfårmöjlighettillreelldelaktighetochinflytande.

34

Reell delaktighet

Folkrättensreglerombehandlingenavurfolkutgörendastettslagsminimireglersomangerrättighetsnivåersomingenfördragsslutandestatfårunderskrida.DOmenarattSverigesambitionerbordevaraattåtminstoneliggapåsammanivåsomdeninternationellaurfolksrätten.DOföreslårdärför

attSverigeratificerarILO:skonvention169omursprungsfolkoch stamfolkisjälvstyrandeländer

attregeringenmedutgångspunktiILO:skonvention169om ursprungsfolkochstamfolkisjälvstyrandeländerochFN:sdeklaration omurfolksrättigheter,undanröjerderättsligaoklarhetersomfinnskring samersrättigheter

attregeringengerGrundlagsutredningenetttilläggsdirektivattutreda hursamernasställningsomurfolkochderättighetersomföljerdärav kangesettstarkaregrundlagsskydd.

DOkankonstateraattbristenpåforskningochstatistikärettproblemnärmanskautvärderaefterlevnadavreglersomskasäkerställasamersrättigheterochföljauppförändringarsomskerövertid.DOförslårdärför

attregeringenförattökakunskapenomsamerssituationiSverige avsättermedelförforskningomsamerssituationochdåsärskilt förekomstenavdiskrimineringavsamerinomolikasamhällsområden.

Samerssärskildarättighetergrundarsigpåinternationellakonventioner.Detärpåtagligtattdeproblemsomsameruppleveräravnationsöverskridandekaraktär,varfördetärangelägetattdetskerettutökatinternationelltsamarbetekringhursamersmänskligarättigheterkanförverkligas.DOföreslårdärför

attregeringentarinitiativtillentillsynsmyndighetsomfåruppdraget attövervakaSverigesefterlevnadavminoritetskonventionernaoch andrainternationelladokumentsomrörnationellaminoriteterochsamer

attregeringeninomramenförarbetetiNordiskaministerrådettar initiativtillettutbyteaverfarenheteravhurmankanarbetaföratt förebyggaochmotverkadiskrimineringavsamer.

DOanserdetviktigtattsamersmöjlighettillreelldelaktighetochinflytandeisamhälletsäkerställs.Myndigheter,särskiltstatochkommun,harenviktigrollochettstortansvarförattSverigefullföljersinaåtagandenommänskligarättigheter.Kommunerochlänsstyrelsersvararidagförenstordelavdesamhällsuppgiftersomdirektberördeenskildamedborgarna,ochenradavdessauppgifterharstorbetydelse

•

•

•

•

•

•

35

förförverkligandetavsamersmänskligarättigheter.IProp.1998/99:143NationellaminoriteteriSverigeslåsdetfastattdetär

”…viktigtattdesomdirektberörsavdeåtgärdersomvidtastillföljdavdennyaminoritetspolitikenocksåskallfåmöjlighetattframförasinasynpunkterochönskemålinnanbeslutfattas.Detfinnsfleraskältillattdenationellaminoriteternabörhamöjlighetattpåverkabeslutsomrördemsjälva.Ettcentraltskälärattdenationellaminoriteternasjälvaärbästlämpadeattsedenegnagruppensbehovochönskemål.Därförärdetväsentligtattdetförsendialogmellanmyndigheterpåolikanivåerochdenationellaminoriteternadåbeslutfattasifrågorsomberördenationellaminoriteterna.”

MotbakgrundavdenambitionsomfastslåsiförarbetentillminoritetspolitikenochdeproblemsomidentifieratsiDOarbetemedsamersrättigheterföreslårDOdärför:

attregeringenochberördamyndigheteridialogmedsamersäkerställer samersdelaktighetochreellainflytandeifrågorsomberördemi enlighetmedvadminoritetskonventionernaföreskriver

attregeringenserövermöjligheternatillstödförsamersegenaktivitet ochsärskiltmöjlighetentillökatstödfördesamiskaorganisationersom arbetarmotdiskrimineringochförmänskligarättigheter

attregeringenisamarbetemedsamiskaorganisationerriktar informations-ochutbildningsinsatsertilllänsstyrelserochkommuner omsamerssituationochsamersmänskligarättigheter.

Samiskan

Detärpåtagligtattdeutökaderättighetersomsamerharinomförvaltningsområdetintekommersamertilldel.Dessutombormångasamerutanförförvaltningsområdetförsamiskan,vilketmedförattmångasamerinteomfattasavdespråkligarättighetersomgälleriområdet.Medtankepåsydsamiskassituationärdetsynnerligenallvarligtattdetintevidtagitsåtgärderförattstärkaspråketsställning.DOföreslårdärför

attkommunerinomförvaltningsområdetidialogmedsamerutformar åtgärderförattsäkerställasamersrättigheterienlighetmedvadlagen föreskriver

attregeringentarinitiativtillåtgärderförattutvidgadengeografiska kretsensåattflerpersoneromfattasavdesärskildarättigheternai enlighetmedvadsomföreslåsibetänkandetSOU2006:19(Attåtertamitt språk-åtgärderförattstärkadetsamiskaspråket)

attregeringentarinitiativtillåtgärderförattistörreutsträckningknyta språkligarättighetertillviktigasamhällsfunktioner.

•

•

•

•

•

•

36

Somframgåravrapportenuppleversamerattskolanintebidrartillattstärkasamiskabarnsidentitetochattbarnsomutsättsförtrakasserierochdiskrimineringintefårdetskydddebehöverochharrätttill.DOföreslårdärför

attregeringengerSkolverketiuppdragattsärskiltarbetamedatt motverkaochförebyggadiskrimineringavsamer.

Assimilerings-ochutbildningspolitikenharletttillattsamiskanidagäretthotatspråk.Syd-ochlulesamiskanriskerarattdöutochnordsamiskanspositionärosäker.Detärdärföravgörandeförsamiskanattspåkbytesprocessenbrytsochattdetsamiskaspråketbevarasochutvecklas.Bristenpålärareidesamiskaspråkenärettstortstrukturelltproblemsommåstelösasförattsäkerställaspråkensfortlevnadochutveckling.DOföreslårdärför

attregeringentarinitiativtillåtgärderförattgaranteraundervisningi ochpådesamiskaspråkengenomattfrämjautbildningavsamiska lärare

attregeringengerHögskoleverketiuppdragattstimuleratillgång tillflerlärareidesamiskaspråkengenomatttillexempelseöver antagningskriteriernatilllärarutbildningar

attregeringengerSametingetiuppdragatttillsammansmedSkolverket utarbetakriterierförframtagandeavsamiskaläromedel

attdenframtidautbildningsinspektionenfåriuppdragattisintillsyn avmodersmålsundervisning,särskiltuppmärksammarhurdenationella minoriteternasutökaderättigheterefterlevs

attdenframtidautbildningsinspektionenfåriuppdragattisintillsyn särskiltuppmärksammahurskolorarbetarförattmotverkaoch förebyggadiskrimineringavnationellaminoriteter.

Modersmålsundervisningärenviktigåtgärdifrämjandetavdetsamiskaspråket.Avgrundskoleförordningenframgårattenkommunärskyldigattanordnamodersmålsundervisningisamiskaendastomdetfinnsenlämplig lärare.DOföreslårdärför

attgrundskoleförordningenskravpå”lämpliglärare”slopasienlighet meddetförslagsomfinnsiSOU2006:19(Attåtertamittspråk -åtgärderförattstärkadetsamiskaspråket)ochattkommunernablir skyldigaattanordnamodersmålsundervisning.Omintelämpliglärare hittasskaelevenerbjudasdistansundervisningtillsenlämpliglärare hittats.

Samiskanharpågrundavdenfördaassimilerings-ochutbildningspolitikenfåvuxnaspråkbäraresomkanföraspråketvidare.Mångasamerhar

•

•

•

•

•

•

•

37

erfarenheteravdeförbudsområddeatttalasamiskaiskolan.Förbudetharletttillattmångaförloratsittsamiskamodersmålochmångasamerkandärmedintegedeegnabarnendegrundläggandekunskaperna.Dethandlardärföromattsamiskabarnmåsteåtertasamiskan.DOfinnerdärförgrundskoleförordningenskravpåattelevenskahagrundläggande kunskaperisamiskaproblematiskt.DOföreslårdärför

attgrundskoleförordningenskravpå”grundläggandekunskaper”slopas ienlighetmeddetförslagsomfinnsiSOU2005:40,Rättentillmitt språk–förstärktminoritetsskydd).

FörattkommaåtsituationendärmångasamiskabarnochföräldrarintekännertillsinaspråkligarättigheterföreslårDO

attkommuneråläggsattisambandmedinskrivningiförskoleklasseller närelevskrivsinigrundskolainformeraomrättentillmodersmåloch efterfrågavilkabarnocheleversomönskarmodersmålsundervisning.

DO:s arbete

MedlikamöjligheterochrättighetersomövergripandemålsättningochmedgrundtankenattsamersjälvaärennyckeltillpositivaförändringsprocessersyftarDO:sarbetetillattsamerpåsiktskautvecklaenegenkapacitetförrådgivningochettaktivtantidiskrimineringsarbete.FörattnåmålsättningenärdetviktigtattDO,ochdenkommandeombudsmannamyndigheten,fortsätterattarbetautifrånstrateginömsesidigkunskapsutveckling.Idettaarbeteärdetviktigtattföljandebeaktas.

Genomdialogenskapasenlegitimitetochenlångsiktighetiarbetet.Denärviktigförsamersinflytandeochdelaktighet.DärförföreslårDO

attDOochdenkommandeombudsmannamyndighetentillvaratar samerserfarenheteravdiskrimineringgenomfortsattdialogmed företrädareförsamiskaorganisationerochinstitutioner.

Detärviktigtattsamersjälvaochsåmångasommöjligtarbetarmedattförebyggaochmotverkadiskrimineringavsamer.FörattstärkasamersmöjlighettillegenmaktföreslårDO

attDOochdenkommandeombudsmannamyndighetenutvecklar samerskunskapommänskligarättigheterocharbetemotdiskriminering genomattblandannatutbildasamiskautbildare

attDOochdenkommandeombudsmannamyndighetensammanställer ochutvecklarenhandbokiarbetetförmänskligarättigheter,somkan användasavsamerförfortsattsjälvständigtarbete.

•

•

•

•

•

38

Detsaknaskunskapochensamladbildomsamerslivsvillkor.Genomforskningsinriktadeinsatserkanenmerheltäckandebildavhursameruppleverdiskrimineringochrasismskapas.DärförföreslårDO

attDOochdenkommandeombudsmannamyndighetenienlighet medEG-direktivetomgenomförandeavprincipenomlikabehandlingav personeroavsettderasraselleretniskaursprunggenomföroch offentliggörundersökningaromdiskrimineringavsamer

attDOochdenkommandeombudsmannamyndighetensärskiltbelyser omsamiskakvinnorochmänharolikaerfarenheteravdiskriminering

attDOochdenkommandeombudsmannamyndighetengören fördjupadrättsliganalysavsamerssärskildarättigheteriegenskapav urfolkochnationellminoritetochrättsligtprövardessarättigheter utifråndiskrimineringslagstiftningen.

Framtiden

Sammantagetbehövsbådelång-ochkortsiktigaåtgärderfrånregeringen,andranyckelaktörer,myndighetersomSkolverketochSocialstyrelsen,menocksåfrånsamernasjälva.Detförutsätterlyhördhetochviljaavsamhällsorgan,däriblandDO,attävenfortsättningsvisfördjupasamarbetetmedsamernaidessafrågor.Kunskapenomsamerslivsvillkormåstefördjupasochsynliggörasisamhället,samtidigtsomdensamiskagruppenskunskapomrättigheterocharbetemotdiskrimineringökar.

•

•

•

39

Referenser

Litteratur

Amft,Andrea(2000),Sápmi i förändringens tid: en studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv.Umeå:UmeåUniversitet,Kulturgränsnorr.Kulturensfrontlinjernr.20.ISSN1402-8506.ISBN91-884-6628-0.

Catomeris,Christian(2004),Det ohyggliga arvet: Sverige och främlingen genom tiderna.Stockholm:Ordfront.ISBN978-91-7324-996-6.

Forseth,Björn(2002),Samelandets historia.EkelundsförlagAB.ISBN91-646-1203-1.

Hörnqvist,Magnus(1996),Foucaults maktanalys. Stockholm:CarlssonbokförlagAB.ISBN91-720-3065-8/ISBN139-78-91-7203-065-7.

Johansson,Peter(2008),Samerna: ett ursprungsfolk eller en minoritet? En studie av svensk samepolitik 1986-2005.Göteborg:Institutionenförglobalastudier,Göteborgsuniversitet.ISBN978-91-87380-70-9.

Korpijaakko-Labba,Kaisa(1994),Om samernas rättsliga ställning i Sverige–Finland. En rättshistorisk utredning av markanvändningsförhållanden och -rättigheter i Västerbottens lappmark före mitten av 1700-talet. Helsingfors:Juristförbundetsförlag.

”Swedish Saami Policy, 1550-1990”(1992), Kvist,Roger(red).ReadingsinSaamiHistory,CultureandLanguageIII,CenterforArcticCulturalResearch,MiscellaneousPublicationsNo.14.UniversityofUmeå,sid.63–77.

Lantto,Patrik(2000),Tiden börjar på nytt. En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950.Umeå:Institutionenförnordiskaspråk,UmeåUniversitet,KulturgränsNorr.Kulturensfrontlinjernr32.ISSN1402-8506.ISBN91-88466-41-8.

Lantto,Patrik(2003),Att göra sin stämma hörd. Svenska samernas riksförbund, samerörelsen och svensk samepolitik 1950–1962.Umeå,UmeåUniversitet,KulturgränsNorr.Kulturensfrontlinjernr.47.ISBN:91-884-6658-2/ISBN978-91-88466-58-7.

Lundmark,Lennart(1998),Så länge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år.Stockholm:RabénPrisma.ISBN:978-91-518-3453-5.

Mörkenstam,Ulf(1999),Om ”Lapparnes privilegier”. Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883–1997.Stockholm,StockholmsUniversitet,Stockholmstudiesinpoliticsno.67.ISSN0346-6620.ISBN91-7265-004-4.

40

Pager,Devah(2006),Thedynamicsofdiscrimination.National Poverty Center, National Poverty Center Working Paper Series no. 06:11.AnnArbour,UniversityofMichigan.

SpiliopoulouÅkermark,SiaochTalah,Miriam(2007),Samernas rätt till deltagande och samråd. Fysisk planering och infrastruktur.Stockholm:SvenskaavdelningenavInternationellajuristkommissionen.ISBN978-91-976678-1-4.

Offentliga handlingar

AdvisorycommitteeontheFrameworkconventionfortheprotectionofnationalminorities(2007), Second opinion on Sweden on 8 November 2007.

Barnombudsmannen(2008),Rätten till delaktighet och inflytande för samiska barn och ungdomar.EttsamarbetsprojektmellanBarnombudsmanneniFinland,BarneombudetiNorgeochBarnombudsmanneniSverige.Stockholm:Barnombudsmannen.ISBN978-91-87448-52-2.

DO:sremissvarpåSOU1999:25,dnr:305-1999.

DO:sremissvarpåSOU2001:101,dnr:97-2002.

DO:sremissvarpåSOU2005:17,SOU2005:79,SOU2005-116ochSOU2006:14,dnr:347:2006.

DO:sremissvarpåförslagettillnordisksamekonvention,dnr226-2006.

ECRI(1998),ECRI general policy recommendation nr 4. National surveys on the experience and perception of discrimination and racism from the point of view of potential victims.Strasbourg:EuropeanCommissionagainstRacismandIntolerance.

ECRML(2006),Report of the Committee of Experts on the Charter for regional or minority languages: Application of the charter in Sweden 2nd monitoring cycle,punkt52.

Europarådetskonventionförskyddavnationellaminoriteter(SOU1997:193,ramkonventionen).

Europarådetskonventionomhistoriskaminoritetsspråk(SOU1997:192,minoritetsspråkskonventionen).

Granskningsnämndendnr.355/07-20.

Gustavsson,Josefine(2007),Effekterna av DO:s informationsinsatser riktade till grupper särskilt utsatta för diskriminering.ExternutvärderingutfördavInstitutetförstudietavmänskligarättigheter,Göteborgsuniversitet.

Justitiekanslerndnr.4587-07-30.

41

Lag(1999:1175)omrättattanvändasamiskahosförvaltningsmyndigheterochdomstolar

Lange,Anders(1998),Samer om diskriminering. En enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO).Stockholm:Centrumförinvandringsforskning(CEIFO).

Lange,Anders(1999),Invandrare om diskriminering. En enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO) IV.Stockholm:Centrumförinvandringsforskning(CEIFO).

Lernestedt,Lennartm.fl.(2004),Genomgång av DO:s individärenden samt förslag till förbättringar.

Prop.1975/76:209Om ändring i regeringsformen,1april1976.

Prop.1998/99:143Nationella minoriteter i Sverige,10juni1999.

SOU2002:77(2002),Sametingets roll i det svenska folkstyret. BetänkandeavSametingsutredningen. Stockholm,Fritzesoffentligapublikationer.

SOU2005:56(2005),Det blågula glashuset. Strukturell diskriminering i Sverige.BetänkandeavUtredningenomstrukturelldiskrimineringpågrundavetniskellerreligiösdiskriminering.Stockholm,Fritzesoffentligapublikationer.ISSN0375-250X.ISBN91-38-22376-7.

SOU2006:19Att återta mitt språk: åtgärder för att stärka det samiska språket. SlutbetänkandeavUtredningenomfinskaochsydsamiskaspråkenStockholm:Fritzesoffentligapublikationer.ISSN0375-250X.ISBN91-38-22531-X.

delosReyes,PaulinaochWingborg,Mats(2002),Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige – en kunskapsöversikt.Norrköping:Integrationsverket.Integrationsverketsrapportserienr.2002:13.ISSN1404-5370.

Rådetsdirektiv2000/43/EGavden29juni2000omgenomförandetavprincipenomlikabehandlingavpersoneroavsettderasraselleretniskaursprung.Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Nr.L180,19/07/2000, sid.0022–0026.

Sametinget(2006),Samiska mänskliga kvarlevor i samlingar.Dnr.120/06.

Skolverket(2005),De nationella minoriteternas utbildningssituation.Stockholm:Skolverket.Rapport272-2005.ISSN1103-2421.

42

Artiklar

Torp,Eivind(2003),Rennäringensomsakägareibygglovsärenden.Förvaltningsrättslig tidskrift. 2003:2, sid. 363–372.

43

Den här rapporten finns även tillgänglig på engelska, nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska. Besök vår webbplats: www.do.se för mer information.

ISBN 978-91-973654-4-4 ww

w.d

o.se