View
214
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
ÅrsBERÄTTELSE
2002
InnehållsF Ö R T E C K N I N G
FÖRORDFörbundsordförande 2
FÖRORDFörbundsrektor/VD 3
LEDNING & PERSONAL Ledning och centralt anställd personal 4
VERKSAMHETSOMRÅDENUtan spaning – ingen aning! 6På uppdrag i idrotten 8Projekthotell – en samlingsplats för projekt 10
FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN 12
VERKSAMHETSOMRÅDENRiksidrottsforum 16
UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING 17
BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA 18
SISU IDROTTSBÖCKER 20
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23
REVISIONSBERÄTTELSE 29
STATISTIK 31
DET TREDJE ÅRET av det nya millenniet,seklet och decenniet ska summeras ochdet är tid för eftertanke. Vilka händel-ser var viktigast under 2002? Frågan ärviktig men svaret inte enkelt eller själv-klart. Jag väljer att först lyfta fram ettpar uttalanden från de två ministrarSISU Idrottsutbildarna har en logisk,självklar och viktig relation med. Förstutbildningsministern Thomas Östros,som tisdagen den 21 maj i riksdagenslog fast hur regeringen ser på folkbild-ningen:
”Genom att minska eller helt dra insitt stöd till studieförbund och folkhög-skolor medverkar kommuner och lands-ting till att utarma sin egen region socialt,kulturellt och kunskapsmässigt. Statenvarken kan eller bör emellertid åta sigatt kompensera studieförbund eller folk-högskolor för inkomstbortfall från and-ra bidragsgivare. Statens stöd till folk-bildningens organisationer syftar till attbevara och utveckla folkbildningensegenvärde: friheten, frivilligheten, idé-styrningen och självständigheten. Folk-bildningen har genom sin form, särartoch sitt innehåll viktiga uppgifter attfylla i ett samhälle präglat av det livs-långa lärandet. Behoven av förståelse,eftertanke, kunskap och insikt för attkunna påverka samhället och sina egnalivsvillkor blir allt större. Demokratinkräver aktiva, solidariska, engagerademänniskor som skapar ett samhälle somgynnar oss alla. Folkbildningens grund-
läggande värderingar och arbetssätt ärviktiga faktorer för en sådan utvecklingav demokrati, sammanhållning och jäm-likhet.”
I dessa rader finner jag ett ramstarktstöd för den del av vår verksamhet somär folkbildning! Vad tycker då den and-ra ministern, den minister som vid dentidpunkten hade ansvar för idrotts-frågorna? Ulrica Messing skrev i Afton-bladet Debatt den 25 april 2002 i sam-band med regeringens beslut att satsa27 miljoner kronor per år på idrotts-ledare:
”Både regeringen och idrottsrörelsenhar sett ett ökat behov av utbildning. Etttydligt tecken på detta är den fantastiskautvecklingen av idrottens utbildnings-organisation, SISU Idrottsutbildarna.Under de senaste åren har SISU Idrotts-utbildarna i det närmaste fördubblatsina utbildningar. För oss är det viktigtatt idrottsrörelsen via Riksidrottsför-bundet och SISU Idrottsutbildarna påalla nivåer får möjlighet att möta enökande efterfrågan på utbildning. Ge-nom kompetensen i sitt eget studieför-bund och genom regeringens utbild-ningssatsning kan idrottsrörelsen ta ettviktigt steg för att se till att alla barn ochunga känner sig välkomna till idrotten!”
ORO FÖR STATSBIDRAGET Jag kan stolt konstatera, att vi har enpolitisk vind i seglen. Trots det finnsoron och irritationen när det gäller
statsbidraget till folkbildningen. Två avsex år har nu passerat eftersom regel-systemet gäller åren 2001–2006. År2002 redovisar SISU Idrottsutbildarnaomkring 1,5 miljoner studietimmar vil-ket motsvarar 9,68 procent av samtligastudietimmar. När det gäller anslag fickvi 5,13 procent! Glappet är 4,55 pro-centenheter, omräknat i pengar mer än40 mkr.
DELAKTIGA PÅ FLERA ARENORStyrelsens engagemang inom folkbild-ningens gemensamma organisationerhar de senaste åren ökat markant; att vimåste vara delaktiga på två arenor äruppenbart. Jag har som en konsekvensav detta varit förbundets representant iFolkbildningsförbundets styrelse ochingått i presidiet. Jag har också varitordförande i ett nationellt etikforummed representanter från samtliga tiostudieförbund. Gruppen har arbetatmed kvalitetsfrågor under främst 2002och resultatet av arbetet har antagits avFolkbildningsförbundet. SISU Idrotts-utbildarna är där, inte bara när idrottenlär utan också när folkbildningen är påtapeten.
Rolf CarlssonFörbundsordförande
Förbundsordförande Rolf Carlsson
F Ö R O R D
”Politisk vind i seglen!”
2
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.48 Sida 2
ETT EXEMPELLÖST framgångsrikt årär slut – igen – och ett nytt har börjat –igen. Ungefär så kan hela vår historiabeskrivas. På snart sagt alla områdenhar vi utvecklats. Vi gör mer, till fleroch innehållet blir bara bättre och bätt-re. I allt vi gör styrs vi av idrottens be-hov, önskemål och krav. Kraften ocheffektiviteten bestäms i stor utsträck-ning av tillgängliga resurser.
Den svenska idrottsrörelsen har påett föredömligt sätt formulerat sinakrav och anslagit resurser för att lösauppdragen.
FOLKBILDNINGSRÅDETS FRYS-NINGSBESLUT ETT STORT PROBLEMDet har nu gått två verksamhetsårsedan Folkbildningsrådet fattade beslutom att frysa statsbidraget – alla studie-förbund ska få det man haft och så skadet förbli.Vår tillväxt ska inte resulterai nya ekonomiska resurser, andras minsk-ning ska inte innebära minskade an-slag!
Idrottens krav på SISU Idrottsutbil-darna styrs inte av Folkbildningsrådetbeslut, däremot påverkas möjligheter-na att tillfredsställa behoven.
Nu börjar vi se effekterna av beslu-tet, de ekonomiska bekymren kommeratt tillta.
Man kan säga att svensk idrottsrö-relse nu ger den svenska folkbildning-en ett omfattande stöd. Riksidrottsför-bundet finansierar ett antal projektsom gör det möjligt för SISU Idrotts-utbildarna att genomföra omfattande
folkbildande insatser långt utöver detsom Folkbildningsrådet finansierar.Ledarfokus, Unga Ledare och PLI (Pro-jekt Lokal Idrottsutveckling) är exem-pel på sådana viktiga projekt. Genomidrottens utbildningsorganisation för-stärks idrottens samhällsnytta.
Landets största folkrörelses egetstudieförbund bromsas i sin utveckling,samtidigt som andra bibehåller sinaanslag trots att man minskar sin verk-samhet. Det kan inte ha varit statsmak-tens mening att folkbildningsanslagetinte ska gå till de studieförbund somutvecklas och växer.
ERKÄNNANDE AV DEN SVENSKAIDROTTSRÖRELSEN
I vårt avlånga land fortsätter svenskidrott att utvecklas och vi lämnar vårtstrå till stacken. Genom vår omfattan-de (och växande) folkbildningsverk-samhet når vi en betydande del av densvenska idrottsrörelsen. Våra ambitiösaoch ytterst kompetenta medarbetaregör denna utveckling möjlig. Vår folk-bildningsverksamhet är av avgörandebetydelse för idrottens utveckling ochallt pekar på fortsatt tillväxt.
Svensk idrott har under det gångnaåret fått ett sällsynt erkännande frånriksdag och regering. Genom att anslåmedel för särskilt viktiga utvecklings-områden skapas goda förutsättningarför utveckling och ny verksamhet. FörSISU Idrottsutbildarna har det inne-burit att nya projekt har startats ochjust nu drivs mot sitt genomförande.
Våra medarbe-tare kan intestoppas! Idrot-tens krav kombi-nerat med personalensoch de förtroendevaldas insatser är enkraft som inga kortsiktiga orättvisabeslut kan hindra. Det har gått två årsedan beslutet trädde i kraft och vi harförlorat över 100 miljoner kronor, jäm-fört med vad vi skulle ha fått om viersatts efter vår andel av folkbildnings-verksamheten!
GEMENSAM VÄRDEGRUNDGenom ett omfattande arbete blandförtroendevalda och anställda har vårverksamhet ytterligare kunnat fokuse-ras. En värdegrund har fastställts avförbundsstyrelsen och kommer att un-derställas stämman. I den finner vi väg-ledning för vårt arbete. En värdegrundsvarar inte på detaljfrågor, men hjälpeross att sortera, så att våra svar följer enbestämd linje. I värdegrunden har viformulerat hur vi ska uppträda motvarandra, efter vilka principer vi skavälja våra uppdrag och hur vi ska han-tera svåra frågor.
Med en välformulerad värdegrundökar vår förmåga – och framgångssagankan fortsätta!
Mikael SantoftFörbundsrektor/VD
Förbundsrektor/VD Mikael Santoft
3
”Tar framgångssagan aldrig slut?”
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.49 Sida 3
4
L E D N I N G & P E R S O N A L
Ledning och centraltanställd personal
FÖRBUNDSSTYRELSE
Rolf Carlsson, Åkersberga förbundsordförande,vd/informationschefKerstin Rosén, Sollentunavice ordförande, utvecklingschef svenska friidrottsförbundetJane Andersson, Malmöavdelningschef fritidsförvaltningenLeif Bolin, Sundsvallvd bolins managementLars Edwinson, Väserektor rudsskolanLars-Åke Lagrell, Växjölandshövding kronobergs länIngegerd Lusensky, Biskops-Arnörektor nordens folkhögskolaKarin Mattsson, Stockholmchef kompetensutveckling lrf Jan Olofsson, Farstaidrottspolitisk handläggare rfBörje Sandgren, Umeåpa/övltAnnika Sylvén, Järfällaföretagskonsult ekojumentorLars Tigerberg, Norrtäljesponsorchef skandia
Pia Zätterström, Stockholmadministrativ chef arbetsmiljöverketOlle Kristenson, Falkenbergutbildningschef personalrepresentant Mikael Santoft, Stockholmförbundsrektor/vd
PRESIDIUMRolf Carlsson,förbundsordförandeKerstin Rosén, vice ordförandeMikael Santoft,förbundsrektor/vdLars Ekengren, sekreterare förbundsstyrelsen
VALBEREDNINGSolveig Sundequist, Skövde ordförandeSiv Bergander, EksjöMalin Eggertz-Forsmark, EnskedeEric Eng, Alnö
Björn Ericsson, VaggerydBo Karlsson, Strömstad
LEDNINGSGRUPPMikael Santoft,förbundsrektor/vdHåkan Danielsson, kanslichef Camilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen Ing-Marie Leidhammar,förlagschef Mathz Lindberg,rektor bosöns idrottsfolkhögskola(t o m 15/6)Kerstin Olofsson, vd-assistentMattias Sjögren,rektor bosöns idrottsfolkhögskola(fr o m 1/9)
Bakre raden: Lars Edwinson, Börje Sandgren, Jan Olofsson, Pia Zätterström, Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Leif BolinFrämre raden: Ingegerd Lusensky, Jane Andersson, Mikael Santoft, Annika Sylvén, Olle KristensonSaknas: Lars-Åke Lagrell, Karin Mattsson, Lars Tigerberg
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.49 Sida 4
5
L E D N I N G & P E R S O N A L
VD/STAB
Mikael Santoft,förbundsrektor/vd Jan Byström, fou-chef Bengt Carlsson, ekonomichefHåkan Danielsson, kanslichef Lillvor Johansson, projektledare Kerstin Olofsson, vd-assistentKarl Christian Overgaard,projektledare verksamhetsuppföljning
UTVECKLINGSAVDELNINGCamilla Hagman, chef utvecklingsavdelningenPer Bergljung, projektledare (fr o m 1/10)Maria Gidlund, projekt- och processledareLars Hansell, projektassistentLars Hogedal, projekt- och processledareJens Lindqvist,projekt- och processledare(fr o m 10/6)Peter Olsen, projekt- och processledare(t o m 30/4) Ingrid Reppling, projektassistentKarin Karlsson, projekt- och processledare
SISU IDROTTSBÖCKER Ing-Marie Leidhammar,förlagschef Catarina Arfwidsson, projektledareHelena Bejerstål, förlagsassistent (t o m 24/8)Barbro Bergdahl,förlagsassistent (fr o m 9/9)Thore Carlsson, projektledare Ninni Hedström, projektledareAnnaLena Moberg,marknadsförareEva Purvin, förlagsassistentJohan Petterssonprojektledare (fr o m 1/9)
BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA
Mathz Lindberg,rektor (t o m 15/6)Mattias Sjögren,rektor (fr o m 1/9)Charlotte Alexandersson,lärareLars Almerdahl, lärare/datasamordnareJohanna Augustinsson, lärareKerstin Björklund, lärare Sofia Blomlöf, kursadministratörKurt Granlund, lärare Marie Hammar, lärareLeif Holmgren, lärareBarbro Holmström, kursadministratörRoger Höglund, lärarePeter Lagerström, lärareUlf Lindberg, kursadministratörThomas Lindholm, lärareJan Lundström, lärareLennart Nilsson, lärare Martin Nyman, lärare Leif T Ohlsson, lärare, föreståndare ilLennart Oredsson, lärare Elisabet Pärsdotter, lärareLars-Göran Rydqvist, lärare Lars Sjödin, lärareHåkan Svensson, lärareEmma Westlund, lärareSusanne Wolmesjö, lärare, föreståndare ikCattis Zethelius, kursadministratör (t o m 15/6)Marianne Zsigmond, lärare
UTBILDNINGSCHEFERGert Carlsson, Blekinge, Skåne
Bertil Eek, DalarnaPatrik Oscarsson, GotlandJan Hovdebo, GästriklandSebastian Arby, VästOlle Kristenson, HallandLars Ekengren, HälsinglandLennart Nilsson, Jämtland-HärjedalenJane Fernholm, NorrbottenHåkan Danielsson, SmålandUlf Klasson, StockholmDick Wedegren, SödermanlandAnders Björnlund, UpplandGert Classon, VärmlandTore Brännlund, VästerbottenÅke Pettersson, Västergötland (t o m 30/11)Sture Gustafsson, VästergötlandBjörn Nordling, VästernorrlandKerstin Rofelt, VästmanlandThomas Eklund, ÖrebroClas Pantzar, Östergötland
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.49 Sida 5
UTVECKLING OCH förändringar sker idag regelbundet och snabbt, både inomidrotten och vårt samhälle. Det ställerkrav på ny kunskap och kompetens.Att lärandet är en ständigt pågåendeprocess har blivit än mer tydligt, vi lärav, lär om och lär nytt.
Kravet på att ständigt delta och le-vandehålla olika processer och beho-vet av processledare har ökat. Detmärker SISU Idrottsutbildarna blandannat i den mängd uppdragsförfråg-ningar vi får.
PROCESSLEDARE – EN EFTERFRÅGAD RESURS
Under några år har SISU Idrottsut-bildarna utbildat närmare 50 process-ledare. Merparten av dessa är utbild-ningskonsulenter från olika delar avlandet. Utbildningen har omfattat 6–8internatdagar utspridda under knapptett år. Mellan sammankomsterna hardeltagarna enskilt läst kurslitteraturvars innehåll bildat utgångspunkt förbearbetning och diskussioner under ut-bildningstillfällena. Kursinnehållet harkretsat kring tre huvudområden:• Organisationslära• Personlighetstyper och gruppdynamik• Metoder, verktyg och arbetsmodelleri processledarrollen
Efter utbildningen erbjuds deltagarnaatt ingå i SISU Idrottsutbildarnas pro-cessledarteam. Man förbinder sig då attstå till förfogande för olika centralauppdrag. Det förväntas också att mandeltar i de fortbildningstillfällen somerbjuds två gånger per år. Processledar-teamet består i dag av 18 personer.
Uppdragen som väntar varierar bådevad gäller innehåll och omfattning.Ibland kan det handla om att under endag leda diskussionerna när SF/MOhar en konferens eller har inbjudit tillett forum av något slag. Det kan ocksåvara ett mer omfattande arbete när ettförbund kompetensutvecklar sin per-sonal utifrån EU-program som Växt-
kraft Mål 3. Ytterligare exempel är attbistå ledningsteam eller arbetsgruppervid omorganisationer eller samtal omframtida inriktning. Under året har vihaft något samarbete med 45 SF/MO.
Självfallet används också kunskapenhos processledarna i möten med före-ningar och klubbar. Ett sådant exempelär Färjestads BK som genomfört ett om-fattande utbildnings- och utvecklings-program för alla anställda – spelare, trä-nare, ledning, tekniker, vaktmästare etc.
LÄRANDE VERKSTADLärande verkstad är en intern mötes-plats för SISU Idrottsutbildarna varssyfte är att lyfta fram aktuella frågoreller verksamheter där möjlighet finnstill reflektion, fördjupade samtal ochutbyte av erfarenheter. Lärande verk-stad genomförs på olika sätt och medolika metoder, vilket gör Lärande verk-stad till kompetensutvecklande dagarför våra anställda.
Under året har en Lärande verkstadgenomförts. Genom olika presentatio-ner och workshops fick deltagarna tadel av metoder och verktyg att använ-da i det dagliga arbetet i mötet medföreningen.
PÅ SPANING …Någon har sagt att ”slutar man att blibättre slutar man att vara bra”. Denutmaningen eller uppmaningen om-fattar många inom idrotten – aktiva,tränare, ledare och förbund. Natur-ligtvis gäller detta också för en lärandeorganisation som SISU Idrottsutbil-darna. Det är viktigt att utveckla ochlevandehålla en anda, en ambition ochen nyfikenhet att lära nytt, att prövanya saker och att förbättra det veder-tagna.
”Utan spaning, ingen aning” är ettklassiskt uttryck. Ett aktivt spanings-arbete bedrivs framför allt kring läran-de, pedagogik och didaktik. Det ma-terial och den information som insamlasbearbetas, analyseras och värderas.
Rent praktiskt handlar det om attläsa ny litteratur, bevaka utställningar,kongresser och konferenser, söka påinternet, hålla kontakt med olika ut-bildningssamordnare samt finnas med iolika nätverk. Vissa saker sorteras bortmedan annat implementeras i verksam-heten.
IDROTTENS SAMVERKANDEUTBILDNINGSANORDNARE (ISU)
SISU Idrottsutbildarna har fått i upp-drag av Riksidrottsförbundet att ut-veckla ett nationellt nätverk med hög-skolor och universitet som genomförutbildningar med anknytning till idrott.I dagsläget ingår över 20 högskolor ochuniversitet i nätverket.
Intresset för att profilera sig och er-bjuda utbildningar med anknytning tillidrott har fortsatt att öka. Samtidigtsom kursutbudet ökar kan man konsta-tera att allt fler och omfattande utbild-ningar också har kommit till stånd.Sammanställningen av dessa utbild-ningar har förmedlats till SF/MO ochfinns utlagd på SISU Idrottsutbildar-nas hemsida.
Under året har det genomförts ennätverksträff. Nätverket har aktivt med-verkat i det europeiska nätverket Euro-pean Network of Sport Science, Edu-cation and Employment (ENSSEE)som under 2003 kommer att genomfö-ra sin nästa årskonferens i Lausanne. Iförberedelsearbetet inför konferenseningår två svenska ledamöter. Detta nät-verk är viktigt för att kunna följa, på-verka och ta tillvara utvecklingen avden högre tränarutbildningen i Europa.
6
V E R K S A M H E T S O M R Å D E N
Utan spaning ingen aning!
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.49 Sida 6
V E R K S A M H E T S O M R Å D E N
På uppdrag i idrotten!
8
SISU IDROTTSUTBILDARNA har i upp-drag att vara idrottens utbildningsorga-nisation. Vår verksamhetsidé är att sti-mulera till människors lärande, stärkaengagemang och utveckla verksamhe-ten. Utbudet är mångsidigt med flex-ibla metoder som präglas av hög peda-gogisk kvalitet.
SISU Idrottsutbildarnas arbete ut-går från behov som finns hos SF/MO.Vi kan vara ett stöd för individen, grup-pen och organisationen:• För individen – samtalspartner, per-sonlighetsprofil, projekt- och process-ledarskap.• För gruppen – att arbeta i projekt,föreläsningar/seminarium, teamutveck-ling för styrelsen, landslaget eller ar-betsgruppen.• För organisationen – VäxtkraftMål 3 – kompetensanalys, utbildnings-material, tränar- och ledarutveckling,organisationsutveckling,
UTBILDARVERKSTADUtbildarverkstad är en mötesplats förSF/MO där aktuella teman i utbild-ningsfrågor av olika karaktär tas upp.Syfte med Utbildarverkstad är att sti-mulera till dialog, ge information ochmöjlighet till erfarenhetsutbyte. Utbil-darverkstad är upplagd så att deltagar-na i stor utsträckning deltar i diskussio-ner, i utvecklingen och resultaten av enviss fråga och visst område. Under årethar två mötesplatser arrangerats medtema utbildning för barnledare ochutbildarutbildning. Mötesplatsen somUtbildarverkstad inspirerar, engageraroch skapar nätverk för utveckling inomSF/MO.
15 SF/MO deltog i Utbildarverkstadmed tema utbildning för barnledareoch 25 SF/MO deltog i Utbildarverk-stad med tema utbildarutbildning.
UTBILDARUTBILDNINGEn modell för Utbildarutbildning hartagits fram under året. SISU Idrotts-utbildarna har utvecklat modellen i
samverkan med Svenska Bordtennis-förbundet, Svenska Kanotförbundetoch Svenska Skridskoförbundet.
I modellen för utbildarutbildningingår fyra moduler eller huvudgruppersom vi anser är viktiga faktorer sompåverkar lärprocesser:• Utbildarens arbetssätt, förhållnings-sätt och val av metoder.• Deltagarens kunskaper, erfarenhe-ter och motivation.• Lärande kultur, traditioner och hurman brukar lära sig saker.• Fysisk miljö, hur skapas en trivsamoch optimal miljö för inlärning.
Vi ser lärande och utveckling som enständigt pågående process. Vår ambi-tion är därför inte att vara heltäckandeutan ge tillfälle till samtal, reflektioneroch erfarenhetsutbyte där deltagarensengagemang är avgörande.
Guide för utbildare har tagits framsom ett stöd för den som befinner sig ien utbildningssituation som utbildare.Handboken har placerats på SISUIdrottsutbildarnas hemsida för att varatillgänglig för alla och för att ständigtkunna kompletteras med fler metoderoch verktyg.
HÖGRE TRÄNARUTBILDNING SISU Idrottsutbildarna fick under 2002i uppdrag av RF, på förslag av Elit-idrottsrådet, att kartlägga och beskrivahur läget inom den högre tränarutbild-ningen ser ut i dag. Uppdraget genom-fördes och resulterade i att Projekt Elit-tränarutbildning ska genomföras underåren 2003–2005.
ELITRÄNARUTBILDNINGSvensk idrotts tränarutbildning skautvecklas och vässas i syfte att skapaförutsättningar för elitidrottare atthålla världsklass i nationella och inter-nationella tävlingar samt mästerskap.Riksidrottsförbundet har avsatt resur-ser och uppdragit åt SISU Idrottsutbil-darna att leda detta arbete. En projekt-
ledare har anställts för att under tre årarbeta med följande områden:• Utveckla steg 1-, 2- och 3-nivåernaeller motsvarande. Uppgiften är attskapa en mall, en prototyp, för hur SFkan utforma och lägga upp utbildning-ar på dessa steg.• Fungera som samtalspartner och boll-plank för SF i frågor rörande grundläg-gande elittränarutbildning.• Vara SF behjälpliga vid etablerandetoch implementerandet av dessa utbild-ningssteg.• Utveckla en nivå (steg 4), där idrotts-rörelsen är huvudman, omfattande cir-ka 500 timmar (med en timme avses idetta sammanhang en lärandesituation iform av föreläsning, diskussioner/labo-rationer under ledning av handledare,praktikarbete etc).• Fungera som idrottsrörelsens företrä-dare och samtalspartner i kontaktermed universitet, högskolor och andrainstitutioner som erbjuder elittränarut-bildningar eller liknande.
ATT VARA IDROTTSFÖRÄLDERFöräldrar är en förutsättning för attbarn och ungdomar ska ges möjlighetatt idrotta. Av idrottens 600 000 ideelltarbetande idrottsledare är flertalet för-äldrar. Barn- och ungdomsidrotten ståroch faller med deras engagemang.
Med stöd av Allmänna arvsfondenhar ett utbildningsmaterial produceratsmed temat ”att vara idrottsförälder”.Materialet ska fungera som inspirationoch stöd till samtal i föräldragrupperinom idrotten. Förslagsvis förs samtalkring hur man som förälder kan funge-ra som stöd för sitt eget och andrabarns idrottande, för ledarna och före-ningen. Föräldragrupperna uppmanasatt komma överens om vissa gemen-samma ställningstaganden kring bar-nens och gruppens idrottande.
I samverkan med Skandia, Idéer förlivet, har ett heldagsseminarium genom-förts där bland andra barnombuds-mannen Lena Nyberg medverkade.
9
V E R K S A M H E T S O M R Å D E N
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.51 Sida 9
10
SISU IDROTTSUTBILDARNAS projekt-hotell samlar alla pågående centralaprojekt. Projekten är tydligt avgrän-sade både vad gäller resurser, verksam-het och tid.
Genom att samla projekten underett tak uppnås ett antal fördelar. Detblir en enklare och tydligare samord-ning och samverkan mellan projekt,gemensam support och ledning av pro-jektledning och det ger stora möjlighe-ter att ta tillvara projektens resultat, dåde är eller kommer att bli, naturligadelar i verksamheten.
Nedan följer en beskrivning av någ-ra projekt som genomförts inom SISUIdrottsutbildarnas projekthotell under2002.
PROJEKT LEDARFOKUSSISU Idrottsutbildarna har fått i upp-drag av Riksidrottsförbundet att genom-föra ett nationellt utvecklingsprogramav ledare för barn- och ungdomsidrottunder perioden 2002–2004. Målet förprojektet är:• att engagera minst 30 SF• att ha erbjudit projektet målgrupper isamtliga IF med barn- och ungdoms-verksamhet möjlighet att utbilda/vidare-utbilda sig • att tydligt ha höjt kompetensen ochkvaliteten på idrottens barn- och ung-domsledare.
Inom projektet har vi valt att definieraatt ledare är de som direkt möter barnoch ungdomar i den fysiska aktiviteteni idrotten. Därav är målgruppen förprojektet barnledare, ungdomsledare,tränare, lagledare och domare. Ledarnadelas in i nya barnledare, etableradebarnledare, nya ungdomsledare och eta-blerade ungdomsledare. Ledarna skaerbjudas möjlighet till grundutbildningoch årlig kompetensutveckling. Kom-petensutveckling av ledare för elitsat-sande ungdomar har hög prioritet.
En kartläggning har genomförtsunder hösten över idrottens nuvarande
omfattning och innehåll av barn- ochungdomsledarutbildningar. En uppfölj-ning kommer att göras efter det tredjeåret för att mäta vilka effekter detintensifierade utvecklingsarbetet hargett.
34 SF har anmält intresse av att del-ta i projektet. Önskemål och behov avutvecklingsarbete inom SF varierar ochdet som kommer att förena de olikauppdragen är utveckling av barn- ochungdomsidrott genom utbildning ochutveckling av ledare. De SDF vars SFanmält intresse av att medverka i pro-jekt Ledarfokus, kommer SISU Idrotts-utbildarnas distrikt att särskilt arbetamed under treårsperioden. För att ge-nomföra de olika utvecklingsarbetenahar vi skapat ett team med 18 process-ledare som utbildats inom SISU Idrotts-utbildarna och som arbetar parvis medde olika SF-uppdragen.
SISU Idrottsutbildarnas 21 distriktdeltar i projektet. Distrikten har arbe-tat fram planer som beskriver hur deska arbeta med Projekt Ledarfokusunder 2002–2004. Ett särskilt fokusom-råde i varje distrikt har tagits fram somvi avser att följa under projekttiden.
PROJEKT LOKALIDROTTSUTVECKLING – PLI
Projekt lokal idrottsutveckling, PLI,som Riksidrottsförbundet och SISUIdrottsutbildarna startade i sambandmed att regeringen beslutade att av-sätta 20 miljoner kronor årligen underen treårsperiod, 1999–2001, avslutadesi juni 2002. Idrottsarbetsgruppen över-lämnade sin rapport från arbetet tillidrottsminister Ulrica Messing i juni2002. Inom ramen för satsningen fick207 projekt medel för olika lokala ut-vecklingsprojekt för barn- och ung-domsidrott.
För att sprida erfarenheter och kun-skap från de lokala projekten produce-rades 5 nummer av tidningen Nya Grepp.Den används i dag som inspiration tillutvecklingsarbeten inom idrotten.
Riksidrottsförbundet beslutade iaugusti 2002 att avsätta 15 miljonerkronor för fortsatt stöd till lokala ut-vecklingsprojekt för barn- och ung-domsidrott. Under 2002 fick 66 projektstöd. Projekt lokal idrottsutveckling,PLI, fortsätter som ett samarbetspro-jekt mellan SISU Idrottsutbildarna ochRiksidrottsförbundet även i denna sats-ning.
I den nya satsningen har vi valt attge fler möjlighet att söka medel förkortare insatser och förstudier ett- tillfleråriga projekt, samt att ge ungdomarmöjlighet att söka medel för initiativsom kommer från unga och genomförsför unga inom idrotten. Planer finns attPLI-projektet pågår till och med 2004.
PROJEKT UNGA LEDAREProjekt Unga ledare är ett treårigt pro-jekt som startade 2001. Syfte med pro-jektet är att få ungdomar mellan 16–25år att vilja bli ledare. Det handlar omledaruppdrag som idrottsledare förbarn men också uppdrag som förtroen-devald. Projekt Unga ledare är ett sam-arbete mellan Riksidrottsförbundetoch SISU Idrottsutbildarna.
Samtliga 21 distrikt, DF och SISUIdrottsutbildarna medverkar i projek-tet tillsammans med 40 SF/MO. Inomprojektet arbetar flertalet med att ut-veckla metoder för att öka ungdomarsmöjlighet till utveckling och utbildninginom idrotten. Det kan handla om attskapa mötesplatser för ungdomar, ung-domsforum, utveckling av idrottsledar-utbildningar för unga, modeller för attintroduceras i styrelseuppdrag, samver-kan med skolan och att utveckla men-torprogram.
Inom projektet kommer ett omväntmentorprogram att prövas, det vill sägaatt unga blir mentorer till äldre.
Under våren 2002 har de drygt 80projektledare som finns med i Unga le-dare bjudits in till inspirationsträffarmed syfte att stimulera och ge stöd tillutveckling och utbildning.
V E R K S A M H E T S O M R Å D E N
Projekthotell – en samlingsplats för projekt
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.51 Sida 10
11
Ett tvådagars ”Open space”-möte ge-nomfördes under hösten tillsammansmed projektledarna från distrikten ochSF/MO i avsikt att lyfta fram godaexempel och ge möjlighet till kunskaps-och erfarenhetsutbyte mellan projekt-ledarna.
PROJEKT BARN I FÖRENINGSISU Idrottsutbildarna och SkandiasIdéer för livet har etablerat ett samar-bete för att stimulera utvecklingen iidrottsföreningen. I fokus står barn-idrotten, utifrån de behov och förut-sättningar respektive förening har.Samtliga av SISU Idrottsutbildarnasdistrikt deltar i projektet som pågårunder tiden 2001–2003. Att utvecklaledarskap inom barnidrotten, att arbetafram policy för barnidrott och arran-gera aktivitetsdagar för barn är någraav många områden som utvecklas inomprojektet, i samverkan med idrotts-föreningar.
SISU Idrottsutbildarna i Stockholmhar inom ramen för projektet erbjuditföräldrar föreläsningskvällar med tema”ledarna och barnidrotten”.
SISU Idrottsutbildarna i Blekingeutvecklar en ledarhandledning för attkvalitetssäkra ledarskapet inom barn-idrotten.
SISU Idrottsutbildarna i Östergöt-land arbetar tillsammans med någraföreningar för att utveckla utbildningför barnledare.
PROJEKT U-LANDSINFORMATION
Även detta år har SISU Idrottsut-bildarna haft möjligheter att hos Sidaansöka om projektmedel för u-lands-information och information om situa-tionen i Öst- och Centraleuropa. Syftetmed dessa projektmedel är att öka in-tresset för och kunskapen om utveck-lingssamarbete samt främja en debattom dessa frågor i Sverige.
Med idrotten som metod och folkrö-relseidrotten som modell finns detstora möjligheter att knyta kontaktermed människor och organisationer iutvecklingsländer för ett engagemang ijust utveckling av en demokratisk folk-rörelseidrott.
För att kunna skapa en folklig för-ankring kring dessa frågor i Sverige ärdet viktigt att informera och öka kun-skapen om situationen i utvecklings-länderna. Informationsprojekten harutifrån SISU Idrottsutbildarnas hand-lingsplan en slogan, ”Från informations-insatser till utvecklingssamarbete”.
Under verksamhetsåret har nästan20 olika informationsprojekt genom-förts centralt, regionalt och lokalt. Föratt utveckla och öka kvaliteten i dennaprojektverksamhet har under 2002 ge-nomförts en extern utvärdering. Av deviktigaste resultaten kan nämnas:• Det är viktigt att de övergripandemålen och värderingarna för verksam-heten fastläggs.
• Fokusering, prioritering och framförallt ”välj bort” är en förutsättning föratt nå ut med budskapet.• Tydliggör kopplingen mellan SISUIdrottsutbildarnas övergripande verk-samhetsmål, u-landsinformationens måloch varje delprojekts mål.• För att tydliggöra målen krävs led-ningens uttalade stöd för att u-lands-information är ett viktigt område.• SISU Idrottsutbildarna har tillgångtill idrottsarenan, den i Sverige störstaarenan för barn och ungdomar vid si-dan av skolan.• Idrotten är internationell. En tydligkoppling till utvecklingsprojekt/vän-förening finns inte. Med en tydligarekoppling till solidaritetsprojekten skulleverksamheten kunna sprida sig somringar på vattnet och effektivisera u-landsinformationen.
Slutligen rekommenderar utvärderarenett utökat samarbete och samverkanmellan SISU Idrottsutbildarna ochRiksidrottsförbundet.
SISU Idrottsutbildarna har för perio-den 2003–2005 beviljats medel frånSida för informationsinsatser och 13informationsprojekt kommer att ge-nomföras av SISU Idrottsutbildarnasdistrikt.
V E R K S A M H E T S O M R Å D E N
12
DET FINNS MÅNGA olika ledarupp-gifter i en förening och flera av våraföreningar har upptäckt möjligheten attge alla medlemmar som vill möjlighetatt vara med i föreningsgemenskapen.Att utveckla och utbilda både nya ochgamla ledare är en viktig uppgift. Detär också en förutsättning för fortsattframgång för en förening eller ett för-bund. Såväl aktiva som tränare och funk-tionärer behöver kontinuerligt söka nykunskap för att utvecklas i sina rolleroch fler och fler föreningar upptäckervilken resurs SISU Idrottsutbildarnaär i det sammanhanget.
STUDIECIRKELStudiecirkelns betydelse för förening-arnas internutbildning har blivit storoch den är ett bra arbetssätt när manvill att alla ska få komma till tals. Stu-diecirkeln är också en bra metod närman vill engagera föräldrar eller rekry-tera nya ledare.
Vid de naturliga mötesplatserna i enförening fungerar cirkelstudier förbåde äldre och yngre liksom för erfar-na och oerfarna medlemmar. Som enföljd av detta har föreningarna fått flerutbildade medlemmar på basnivå ochdessutom fler som väljer att vidare-utbilda sig. Cirkelverksamheten bidrarbåde till bredden och toppen när detgäller ledarutbildning.
CIRKELN RUNT 100!Folkbildningen fyllde 100 år under2002. Folkbildaren Oscar Olsson kallasstudiecirkelns fader. År 1902 var detpremiär för den första studiecirkelnsom i stort sett byggde på samma prin-ciper som används i dag: Varje individskulle vara aktiv och tillsammans medandra själv skaffa sig den kunskap sombehövdes för den egna utvecklingen.Med andra ord – det var cirkeldelta-garna som bestämde innehållet i cir-keln. Denna hundraåriga idé kommeratt vara modern även de kommandehundra åren.
F O L K B I L D N I N G
Folkbildnings-verksamheten…
Exempel på aktiviteter som genom-fördes under jubileumsåret är panel-debatter med politiker, tårtkalas, ut-ställningar, föreläsningar, träffar förcirkelledare, aktiviteter på gator ochtorg, uppvaktningar av politiker, jubi-leumsmiddag för cirkelledare etc. Kam-panjen ”Cirkeln runt 100” använde viockså för att visa på hur Folkbildnings-rådets frysningsbeslut drabbat vår verk-samhet.
FORTSATT VERKSAMHETSÖKNINGSedan SISU Idrottsutbildarnas förstaverksamhetsår 1985/86 har det varit ettständigt återkommande konstaterandeatt verksamheten ökar. Så blev det ävenunder 2002.
År 2002 var det totala antalet delta-gande kvinnor i studiecirkelverksam-heten 213 204 (39,5 %).
Ökningen av studiecirkelverksam-heten och annan gruppverksamhet (stu-dietimmar) uppgår till cirka 7,8 pro-cent jämfört med föregående år.
Jämfört med övriga studieförbundgenomförde SISU Idrottsutbildarna 9,7procent av den totala studiecirkelverk-samheten under 2002. Motsvarande siff-ra år 2001 var 9,2 procent.
Sammanfattningsvis kan konstaterasatt verksamheten har en fortsatt positivutveckling, men att det återstår ett om-fattande arbete med att nå ut till fleraav idrottens föreningar.
FOLKBILDNINGENS PRIORITERADE MÅLGRUPPER
Folkbildningen satsar genom Folkbild-ningsrådet särskilda resurser för att nåde prioriterade målgrupperna:• arbetslösa• funktionshindrade • invandrare
För SISU Idrottsutbildarna ligger ut-maningen i att erbjuda verksamhet fördessa grupper inom ramen för vår vär-degrund. Totalt genomförde SISUIdrottsutbildarna 124 078 studietimmar
under 2002 med de prioriterade mål-grupperna, vilket är 8,8 procent avSISU Idrottsutbildarnas totala verk-samhet. Detta är en ökning med 15,3procent jämfört med år 2001, då detredovisades drygt 107 600 studietim-mar inom området.
ArbetslösVerksamhet för arbetslösa har rappor-terats från 16 distrikt, varav sex distrikthar en mer omfattande verksamhet.Totalt har verksamheten nått 2 900 per-soner, men minskat från cirka 33 000studietimmar år 2001 till cirka 25 300studietimmar.
Den positiva utvecklingen av syssel-sättningen med minskad arbetslöshet ären förklaring till utvecklingen.
Utöver dessa folkbildningsinsatser ge-nomför några distrikt uppdragsutbild-ningar för länsarbetsnämnd och lokalaarbetsförmedlingar.
FunktionshindradeDe handikappade är en stor grupp i sam-hället. I dag kan sjukvården erbjudarehabilitering och hjälpmedel som gerhandikappade goda förutsättningar attleva ett normalt liv. Nya forskningsrönvisar att fritidens innehåll och kvalitethar större betydelse för många handi-kappades hälsa och livskvalitet än ar-
bete, ekonomi och boende. Lek, rörelseoch idrott på fritid är ett utmärkt medelför främst psykisk, men också fysiskrehabilitering.
Intensiva insatser för att utvecklametoder för att kunna erbjuda dennamålgrupp folkbildningsaktiviteter hargenomförts i flera distrikt. Inriktningenhar varit att inom SF/MO nå målgrup-pen med idrott som utgångspunkt .
Under verksamhetsåret redovisas enökning från cirka 33 800 studietimmarår 2001 till 37 768 studietimmar.
InvandrareIntegration är en ömsesidig process.Den förutsätter ett aktivt deltagandeav såväl den invandrade delen av be-folkningen som av majoritetsbefolk-ningen. Ibland kan vi likna det vid endörr. För att öppna dörren från utsidanoch träda in i gemenskapen behöver deninvandrade personen ett antal nycklar.Men, det räcker inte bara med attskaffa sig de nycklar som öppnar dör-ren från utsidan, någon måste ävenöppna den från insidan och välkomnaden nya medborgaren in i gemenskapen.
Vi kan konstatera att 8 av de distriktsom deltog i vårt tidigare projekt Idrott– Utbildning – Delaktighet – Integra-tion i dag redovisar en omfattande verk-samhet.
13
F O L K B I L D N I N G
… seglar i medvind!
STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING 1998–2002
År 2002 2001 2000 1999 1998
Cirklar 65 588 59 942 57 264 50 273 41 861
Deltagare 539 432 484 760 455 147 395 209 342 294
Studietimmar 1 414 980 1 312 152 1 233 852 1 075 238 885 973
STUDIECIRKELVERKSAMHETEN I DE FEM STÖRSTA IDROTTERNA
Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar
Fotboll 18 808 159 312 398 588
Ridsport 9 303 75 698 145 435
Ishockey 5 570 46 271 111 443
Golf 5 308 41 510 98 581
Handboll 2 034 16 660 43 965
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.51 Sida 13
Totalt redovisades 63 917 studie-timmar 2002, vilket är en ökning med15 493 studietimmar, eller drygt 30 pro-cent från föregående år.
ANNAN GRUPPVERKSAMHETÄven under detta verksamhetsår ärSISU Idrottsutbildarna det klart störstastudieförbundet när det gäller annangruppverksamhet. Det handlar om verk-samhetsformer som exempelvis fram-tidskvällar, kurser eller seminarier medframåtblickande utveckling – något somvåra medlemsorganisationer verkar halätt att engagera sig i.
Under året redovisas 272 358 studie-timmar, en ökning med 19 procent frånföregående verksamhetsår. I jämfö-relsen med övriga studieförbund harSISU Idrottsutbildarna drygt 22 pro-cent av den totala andelen i verksam-hetsformen annan gruppverksamhet.
BARNKULTURGRUPPBarnkulturgrupperna fortsätter att ökainom SISU Idrottsutbildarna. Verksam-hetsformen ger barn möjligheten attmed hjälp av kulturella aktiviteter ar-beta med viktiga frågor som exempel-
vis värderingar, etik och moral. Totaltredovisades 145 148 studietimmar, vil-ket innebär en ökning med 35 procentfrån föregående år. 19 av 21 distrikt ökarsin verksamhet i barnkulturgrupperna.Totalt har SISU Idrottsutbildarna sam-lat 97 592 deltagare i 10 447 program.
Under året har en omarbetad versionav Lilla Uppladdningen färdigställtsoch en lansering för våra medlemsor-ganisationer och SISU Idrottsutbildar-nas distrikt genomförts.
KULTURPROGRAMEtt sätt att stärka gemenskapen ochengagemanget bland medlemmarna ien förening är att i samarbete medSISU Idrottsutbildarna arrangera olikakulturprogram.
Vi har försökt att utforma vår kul-turverksamhet inom idrotten så attmänniskor berikas av den. Den ska geett mervärde och också bidra till attbygga broar mellan generationer, kul-turer och folkgrupper.
Insatser för att ytterligare utvecklaoch öka kulturprogramverksamhetenär angelägna. Olika kulturaktiviteteroch även kulturutövande är ett viktigt
utvecklingsområde i SISU Idrottsut-bildarnas arbete med föreningsutveck-ling.
DISTANSUTBILDNING – YTTERLIGARE ETT VERKTYG
I ”METODLÅDAN”Efter några års projektverksamhet harvi under året intensifierat satsningenkring att utveckla möjligheten för med-lemsorganisationerna att bedriva enflexibel utbildning med hjälp av di-stansinslag. Från utvecklingsprojektetIT-stödd cirkelledarutbildning, har vihittat en tydligare struktur på hur arbe-tet bör organiseras på såväl centralsom regional nivå.
Strukturen på plattformen FirstClasshar varit ett område som under årethaft prioritet. Arbetet har koncentre-rats på att hitta en hållbar struktur somgör att vi så bra som möjligt kan använ-da oss av FirstClass i ett långsiktigt per-spektiv. Detta har också medfört att vifunnit en tydligare struktur för de olikafunktionerna som behövs för att kunnaetablera verktyget. Det handlar ompersonella resurser inom områdena tek-nik, administration och pedagogik. Idag finns personer med specialkompe-tens på dessa funktioner på det centralakansliet. Nästa steg blir att besätta kom-petens regionalt.
Under verksamhetsåret har vi i egenregi genomfört en intern basutbildningi distanspedagogik för att öka förstå-elsen kring vilka pedagogiska metodersom kan krävas för att genomföra ut-bildning med distansinslag. Utbild-ningen genomfördes med såväl fysiskaträffar som träffar på distans. 20 personerfrån organisationen har deltagit. Basut-bildningen är det första steget av tresom utvecklar distanspedagogiken ochger en behörighet från Nationellt Cent-rum för Flexibelt Lärande (CFL).
Ett material för cirkelledaren somska arbeta med distansinslag har underåret producerats som stöd och vägled-ning när det gäller frågor som kan dyka
14
F O L K B I L D N I N G
KULTURPROGRAM
År 2002 2001 2000 1999 1998
Antal program 13 491 11 542 12 196 10591 6 662
Deltagare 1 707 824 1 601 741 1 744 937 2 641 559 1 454 358
KULTURFORMER
Antal arrangemang 2002 2001 2000
Föreläsning 5 310 4 772 4 929
Sång/musik 1 298 1 279 1 512
Dramatisk framställning 3 608 2 658 2 759
Film/foto/bild 660 539 576
Dans 504 591 492
Utställningar 762 810 943
Litteratur/konst 105 94 115
Tvärkulturell verksamhet 1 244 799 870
Totalt 13 491 11 542 12 196
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.52 Sida 14
upp inför, under och efter en utbild-ning. Materialet finns tillgängligt itryckt form samt på vår hemsida.
Under året har också påbörjats ettprojekt finansierat av Nationellt Cent-rum för Flexibelt Lärande (CFL).Projektet Distansstudier inom SISUIdrottsutbildarna ska i samarbete medfyra pilotdistrikt (Halland, Småland,Örebro samt Östergötland) försöka hit-ta organisatoriska former för utbildning
med distansinslag på distrikten. Pro-jektet fortlöper under 2003. Dessutomhar SISU Idrottsutbildarna i Stock-holm och Gästrikland fått medel frånCFL för att utifrån egna projektidéerfinna möjligheter med distansstudier.
Parallellt med detta har vi underverksamhetsåret även stimulerat med-lemsorganisationer som varit intresse-rade av ett utvecklingsarbete kringverktyget. Det har exempelvis handlat
om att inom ramen av ett projekt er-bjuda ett samtalsforum för att utvecklaprojektledare.
2002 ökade antalet distansstudie-cirklar något. 27 distansstudiecirklargenomfördes med drygt 1 079 studie-timmar. Detta motsvarar drygt 16 pro-cent av det totala antalet distansstu-diecirklar som redovisats av samtligastudieförbund.
15
Studiecirkelverksamhetens utveckling
Kulturprogram
F O L K B I L D N I N G
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.52 Sida 15
RIKSIDROTTSFORUM ÄR en mötes-plats för svensk idrott som bland annatska stimulera till diskussioner i viktigafrågor för idrotten. Denna tredje gånggenomfördes Riksidrottsforum i Piteåmed fantastiskt stöd och engagemangfrån distriktet Norrbotten.
Totalt deltog drygt 450 personerfrån RF, SF, SDF, föreningar, distrikts-idrottsförbund och SISU Idrottsutbil-darna. Riksidrottsforum är tänkt attvara en mötesplats som ger människori idrotten, såväl förtroendevalda somtjänstemän, möjlighet att hämta inspi-ration, byta idéer samt etablera nyaoch underhålla gamla kontakter.
Årets Riksidrottsforum hade ambi-tionen att möjliggöra delaktighet. I pro-gramarbetet gavs möjligheter för delta-gare och nyckelpersoner inom svenskidrott att medverka.
Tyngdpunkten i programmet ladespå arbete kring fyra viktiga huvud-områden – barn- och ungdomsidrott,idrottens organisation, ideellt ledar-skap samt bredd- och motionsidrott.Med stöd av processledare och faktain-spiratörer genomfördes 13 olika semi-narier kring aktuella huvudområden.Detta arbete skapade stort engagemang.
Under programmet gavs också möj-lighet att få ta del av aktuella verksam-heter och projekt. Här redovisades ochdiskuterades exempelvis hur olika led-ningsfilosofier och ledarutvecklingsmo-deller matchar idrottens behov av ut-veckling, distansstudier med ITK-stödsamt vilka normer och värderingar somstyr idrottsrörelsen.
Riksidrottsforum kommer förhopp-ningsvis att ge många effekter på olika
nivåer i idrottsrörelsen. Fler startade
utvecklingsprocesser och kanske ävenmotionsskrivande var något som detpratades om deltagare emellan. Vilkade faktiska effekterna är ligger nu tillstor del i händerna på deltagarna i dettredje Riksidrottsforumet.
Riksidrottsforum – en viktig mötesplats
V E R K S A M H E T S O M R Å D E N
16
EN LÄRANDE ORGANISATION
Det av förbundsstyrelsen fastställdaUtvärderingsprogrammet anger inrikt-ning på utvärderingsinsatserna i SISUIdrottsutbildarna – såväl centralt somför distrikten.
Utöver gemensamt aktualiseradeuppgifter och utvärderingsområden tasinom organisationen en lång rad initia-tiv som syftar till att skaffa sådan kun-skap som kan ligga till grund för fram-tidsinriktade verksamhetsdiskussioner.Utvärdering blir allt mer ett verktyg idet löpande arbetet.
En sammanställning (Avstämning 7)över genomförda utvärderingar inomSISU Idrottsutbildarna (som avslutatsunder 2002) visar på både djup ochbredd i resultaten. Presentationen skavara en guide för ett internt kontakt-och erfarenhetsutbyte.
Erfarenheterna från genomfördakollegiala utvärderingar är mycketgoda och det är ytterst angeläget attsamtliga distrikt i SISU Idrottsutbil-darna engagerar sig i denna verksam-het. Formerna för denna utvärderings-process är flexibla och får avgöras mel-lan berörda distrikt.
Verksamhetsuppföljning genom di-striktsbesök har under året genomförtsav förbundskansliet i sju distrikt. Ettgemensamt underlag för verksamhets-uppföljningen har arbetats fram liksomrutiner för uppföljning av besöken.Samtliga besök har dokumenterats ochrapport har lämnats till förbundssty-relsen.
SÄRSKILDA UPPFÖLJNINGS- OCHUTVÄRDERINGSINSATSER
• Vid en genomgång av samtliga SISU-distrikts verksamhetsberättelser för2001 kan konstateras att ”portalen”, detvill säga olika uppgifter och bredd iverksamheten, finns belyst.
• Vilka effekter kan vi se av SISUIdrottsutbildarnas insatser och vad stårbegreppet effekter för? Frågan har lö-
pande aktualiserats bland annat i sam-band med uppföljningen av ”studiesto-ra föreningar”, analys av statistikupp-gifter samt i diskussioner om samhälls-nyttan.
Att öka insikten i begreppet samtfinna vägar att fånga in utfallet är högtprioriterat.
• Att utveckla och ta fram lämpligstatistik och nyckeltal för analys avSISU Idrottsutbildarnas verksamhethar genomförts i en nära samverkanmed utvecklingsarbetet inom Gustav-programmet. Översiktliga sammanställ-ningar av statistik och nyckeltal hardistribuerats till distrikten.
• Frågan om föreningar med omfat-tande studieverksamhet har särskiltuppmärksammats. Många distrikt hargenomfört uppföljningsinsatser och frå-gan har stått högt upp på dagordningenvid distriktsbesöken.
• Den för studieförbunden gemen-samma studien Studiecirkeldeltagare2000 (FBR/SCB) har följts upp medinterna diskussioner. Alvar Svenssonsom höll i utvärderingen har ocksåtagit fram ett antal för SISU Idrotts-utbildarna specifika tabeller.
• I syfte att kvalitetssäkra vår verksam-het inom området u-landsinformation(med Sida-stöd) har en kvalitativ ut-värdering genomförts av en extern ut-värderare.
UTVECKLINGS- OCH FÖRSÖKSVERKSAMHET
Verksamheten med särskilda FoU-medel från Folkbildningsrådet harunder 2002 bland annat inriktats på attslutföra det utvecklingsprojekt somgått under namnet MIDA (Menings-fullhet, Inflytande, Delaktighet, Arena)och som fokuserat området förenings-utveckling/föreningskunskap/före-ningsdemokrati.
Så gott som samtliga distrikt hargenomfört egna projekt som syftat tillatt pröva nya grepp i föreningen ochfolkbildningsarbetet för att stärka ochutveckla demokratin samt nå och enga-gera ungdomar.
Ett enkelt idématerial över metoderoch studiematerial inom området före-ningsdemokrati har sammanställts. Ma-terialet är tänkt att ge stöd till SISUIdrottsutbildarnas medarbetare, menockså vara underlag för demokratidis-kussioner i föreningar samt stimuleratill studier.
En utvärdering av studiematerialan-vändning i studiecirklar inom SISUIdrottsutbildarna har påbörjats. Ge-nomgång av statistik, tidigare utvär-deringar samt verksamhetsberättelserhar följts av en data- och erfarenhetsin-samling från samtliga distrikt genomintervjuer. Det kan konstateras att an-vändningen av studiematerial uppvisaren brokig bild och att tankarna införframtiden är många!
IKT och distansutbildning – tidigareutvecklingsarbete har följts upp. Blandannat har kompletterande utbildningarför i första hand utbildningskonsulen-ter genomförts. En metodhandledningav ledare för ”studiecirklar på nätet”har tagits fram – 107 frågor & svar.
Ett särskilt utvärderings- och ut-vecklingsarbete, Förening i förändring,har påbörjats. Projektet kan ses som enfortsättning på det tidigare arbetet med”EU och den sociala ekonomin” ochfokuserar på SISU Idrottsutbildarnasroll i föreningsutvecklingen i relationtill den pågående samhällsförändring-en i ett lokalt och regionalt perspektiv.Arbetet genomförs i nära samarbetemed RF.
Utvärderingoch uppföljning
17
U T V Ä R D E R I N G O C H U P P F Ö L J N I N G
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.52 Sida 17
19
B O S Ö N S I D R O T T S F O L K H Ö G S K O L A
ALLMÄNT
Idrottsfolkhögskolan har under åretbedrivit långa kurser, idrottslinje ochidrottskonsulentlinje, samverkanskur-ser med folkbildningsmedel samt del-tagarfinansierade uppdragsutbildning-ar och egna kurser. För att genomföraverksamheten har totalt 24 lärare (18heltid) undervisat och tre personer be-mannat vårt utbildningskansli. Sedanden 1 september har en ny rektor an-svarat för verksamheten. Skolans lokal-behov har reglerats i ett hyresavtalmed Bosöstiftelsen (RF).
I en strävan att sammanföra de ope-ratörer som finns på Bosön genomför-des under hösten regelbundna möten iBosöns ledningsgrupp.
Skolans marknadsföringsgrupp harvarit aktiv under hösten, vilket blandannat resulterade i att skolan deltog iden stora SACO-mässan i Älvsjö.
IDROTTSLINJEN (IL), ALLMÄN KURS
Under våren avslutades två 1-åriga ochen 2-årig utbildning, totalt 59 elever,varav huvuddelen därmed hade läst inbehörighet för fortsatta, högre studier.Till läsåret 2002/2003 antogs motsva-rande antal elever till tre klasser. Ur-valet gjordes ur en grupp på 120 sökan-de och därmed noterades ett sjunkan-de antal ansökningar.
Utöver den ordinarie verksamhetendeltog eleverna i ett IT-projekt finansi-erat med externa medel, där ämnensom riksdagsvalet, olika pedagogiskamodeller och rörelseanalys ingick. Ter-
minen avslutades med fyra veckorspraktik för de elever som avsåg attsöka vidare till idrottskonsulentlinjen.
IDROTTSKONSULENTLINJEN (IK)I juni examinerades två klasser med 46elever efter två års utbildning i idrotts-ledarskap, fysiologi, utbildningsmeto-dik och pedagogik, fjällkunskap, frisk-vård, massage, tränarskap, sports ma-nagement och idrottens organisation.Även IK-eleverna deltog i vårens IT-projekt.
I år kunde elever som studerat etteller två år på IL gå direkt till årskurs 2på IK, vilket sparar tid för dem somtidigare gick ett eller två år på IL föratt därefter gå två år på IK.
Med projektmedel från EU har ettutbyte av praktikantplatser med Stor-britannien och Finland inletts. Undervåren stod skolan som värd för trepraktikanter från Park Lane College iLeeds och under hösten gästades sko-lan av en student från Vierumäki, Fin-lands motsvarighet till Bosön. I okto-ber 2002 gjorde representanter för sko-lan ett studiebesök i Leeds, vilket harresulterat i att fem elever från Bosönska praktisera där under sex veckorvåren 2003.
SAMVERKANSKURSERIdrottsfolkhögskolan har under åretsamverkat med 18 SF/MO, 3 special-distriktsförbund samt ett tiotal före-ningar och genomfört över 2 000 del-tagarveckor inom idrottsförbundensutbildningsområde. Störst samarbets-
partner är Svenska Golfförbundet somstår för cirka 40 procent av deltagar-veckorna. Några nya samarbetspart-ners har kommit till under året ochytterligare några är på väg in.
UPPDRAGSUTBILDNINGAR OCH EGNA KURSER
För andra året genomfördes en mängdkorta och en lång kurs, 20 veckor, iidrottsmassage. Under hösten ansökteskolan om att få genomföra kursensom en KY-utbildning, med statligamedel, eftersom den är unik på mark-naden och kontinuerligt eftersökt. An-sökan avslogs.
En Högre Friskvårdsutbildning star-tade för 14:e gången under hösten, medavslut under våren. Kursen ”Lär medhela kroppen” lockade som vanligtmånga deltagare och man planerar nuför dess efterföljare med egen personal.
Personal från närområdet, Lidingökommun och polisväsendet, är åter-kommande gäster på Bosön i god folk-högskoleanda. Vidare har skolan tagitemot cirka 25 studiebesök från olikagymnasier, idrottsgymnasier, kommu-ner och idrottslag.
EKONOMIDen ekonomiska redovisningen visarpå ett visst underskott som huvudsakli-gen förklaras av uteblivna uppdragsut-bildningar och färre deltagare än be-räknat på egna kurser.
BosönsIdrottsfolkhögskola
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.53 Sida 19
S I S U I D R O T T S B Ö C K E R
SISU Idrottsböcker– växer och utvecklas
Förlagets omsättning ökade med näs-tan 30 procent under 2002. Naturligtvisberor en del av denna omsättnings-ökning på förlagsbranschens allmännauppgång i samband med momssänk-ningen. Men det finns fler faktorer sompåverkar denna snabba tillväxt.
Intresset för idrott, friskvård ochhälsa ökar i samhället och många avvåra utgivningar passar in på de nyaidrottsprofilerade och hälsoinriktadelinjer som vuxit fram både på högsko-lor och folkhögskolor. Samarbetet medspecialförbunden har varit framgångs-rikt. En medveten satsning på bådevarumärket och kontaktskapande ar-bete har gett resultat.
UTVECKLING AV DIGITAL KOMMUNIKATION
Din idrottsbokhandel på nätetwww.sisuidrottsbocker.se
Idrottsbokhandeln på nätet fortsätteratt växa som försäljningskanal för våraböcker. De senaste två åren har om-sättningen ökat med omkring 100 pro-cent jämfört med föregående år. Den-na ökning inkluderar en strukturellbeteendeförändring, men även nyakunder upptäcker hela tiden idrotts-bokhandeln.
Vi jobbar metodiskt med att mark-nadsföra ”Din idrottsbokhandel pånätet www.sisuidrottsbocker.se”. Mål-sättningen är bland annat att ”idrotts-bokhandeln” ska bli den självklara bok-handeln för alla som är intresserade avidrottsböcker. Fördelarna med att alltfler handlar via idrottsbokhandeln ärflera. Det uppstår möjligheter till entätare kundkontakt och dialog. Till-gängligheten – idrottsböcker 24 tim-mar om dygnet – är positiv för kunder-na. Vi har möjlighet att profilera ossoch kommunicera utifrån en alldelesegen plattform. En plattform med storpotential framöver.
Under året har idrottsbokhandelngenomgått en ansiktslyftning och fåtten mer kommunikativ och dynamisk
framtoning. Även en del administrativarutiner har effektiviserats.
I förlagssamarbetet med SF har vilagt ett antal ”småshoppar” på special-förbundens egna hemsidor, i några falläven på SDF-nivå. Spridningen avmaterialen inom SF:en ökar när flerenkelt och snabbare upptäcker ”sinaegna” nya material.
Idrottens BokKlubb onlineIdrottens BokKlubb startar en efter-längtad egen hemsida. Det innebär attmedlemmarna i Idrottens BokKlubbnumera kan ta del av bokklubbens helasortiment (i dag cirka 500 titlar), dygnetrunt, 365 dagar om året, vilket är positivtbåde för medlemmarna och för IBK.
Vad innebär då IBK online för med-lemmarna? • De har alltid tillgång till och över-blick över hela bokklubbens sortiment.• De vet var de kan hitta de senastenyheterna.• De får tillgång till en sökfunktionsom underlättar letande efter nya ochgamla böcker.• Det blir enklare att beställa böckernär de vill.• De har alltid tillgång till det senastenumret av medlemstidningen samt fle-ra tidigare nummer.• De kan få medlemsärenden utfördadygnet runt.• De kan se sina beställningar och leve-ranser.
Till Idrottens BokKlubb online kanman komma via din idrottsbokhandelpå nätet www.sisuidrottsbocker.se ochdär klicka vidare till ”Idrottens Bok-Klubb online”.
Digitala nyhetsbrevSISU Idrottsböcker utvecklar och för-stärker den digitala kanalen och kom-municerar allt mer frekvent med sinakunder genom digtiala nyhetsbrev –nyhetsbrev somar har med direktkopp-ling till idrottsbokhandeln.
SAMARBETE MED SF
De fem samarbetsavtal vi etableratunder föregående år utvecklas i snabbtakt och vi ser positiva effekter av degemensamt framtagna materialen. Spe-cialförbundens image utvecklas, intres-set för utbildning ökar och nya formerav utbildning växer fram, ofta someffekter av de diskussioner som förs isamband med materialproduktionen.Samarbets-SF sedan tidigare är:• Ishockey• Golf• Innebandy• Friidrott• Korpen• Skolidrott
Nya samarbeten har under 2002 knu-tits med:• Handboll• Ridsport• Orientering• Simning• Handikappidrott• Gymnastik• Skidor
Totalt har vi nu samarbete med 13 spe-cialförbund. Avtalen innebär att SISUIdrottsböcker fått ett stort förtroendeoch vi kommer att satsa både ekono-miska och personella resurser för attleva upp till de förväntningar som nufinns hos våra nya samarbetspartners.
IDROTTENS BOKKLUBBIdrottens BokKlubb är, tillsammansmed Idrottsbokhandeln på nätet, en avvåra största kommunikationskanaler.Medlemstidningen ges ut sex gångerper år och ska spegla den totala idrotts-,friskvårds- och hälsoutgivningen i Sve-rige.Vi har i dag samarbete med mångasvenska förlag, vilket gör att våra med-lemmar kan köpa ett stort urval avintressanta böcker till förmånliga pri-ser. Medlemstidningen tar också i artik-lar upp aktuella områden inom utbild-ning och utveckling av idrott och hälsa.
20
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.53 Sida 20
S I S U I D R O T T S B Ö C K E R
Medlemsökningen har under åretvarit stabil med en jämn tillströmningav 1 000 nya medlemmar. Normalt harbokklubbar stora fluktuationer i med-lemsantal, bland annat beroende påintensiva kampanjer. SISU Idrotts-böcker har i stället valt en långsamma-re tillväxtstrategi där vi försöker knytatill oss medlemmar med ett genuintoch långsiktigt intresse för idrott, frisk-vård och hälsa.
SISU Idrottsböcker har också bör-jat bygga upp ett kontaktnätverk medutländska förlag som har utgivninginom vårt intresseområde. Det gällertill att börja med skandinaviska, eng-elska och amerikanska förlag. Därige-nom kan vi följa internationell forsk-ning och utgivning inom området idrottoch hälsa. Utvalda översättningar pre-senteras som huvudböcker i IdrottensBokKlubb.
UTGIVNINGAR UNDER 2002Svenska Golfförbundet• Bunkerslag och putt• Pitch och putt• Spelstrategi och taktik• Golfövningar för barn• Kost för golfare• Spelövningar• Puttning• Chip och putt• Långa spelet• Bollflyktslagar• Mitt vinnarrecept• Fysisk träning• 54kalendern
Svenska Motionsidrotts–förbundet – Korpen• Hälsocoachen• Relationer
21
22
S I S U I D R O T T S B Ö C K E R
Svenska Ishockeyförbundet
• Spelförståelse, häfte och video• Självklarheter, video
Svenska Friidrottsförbundet• Vi älskar Friidrott, video
Allmänutgivning• Smarta rörelser• Coachingsamtal• Mental Tuffhetsträning• Balansjakten• Världens bästa lag• Träna din kondition• Att vara idrottsförälder,video och häfte• Lilla uppladdningen• Artikelsamling 2002• Näridrottsplats
Pocketutgivning• Möta motstånd• Bli din egen bästa coach• Upptäck din förmåga
Tre av våra tidigare utgivna titlar harnu kommit i pocketupplaga och vi hop-pas därmed på ett större intresse frånallmänheten. Vi har också påbörjat ettarbete med utgivningar i form av CD-rom.
FÖRSÄLJNING AV RÄTTIGHETER
Rättigheter till Träna Smart av förfat-tarna Peter Hassmén och Göran Kenttäär sålda till ett franskt förlag. Vid denstora bokmässan i Frankfurt fick SISUIdrottsböcker stor uppmärksamhet närvi vid ett möte med Europas Idrotts-förlag presenterade vår utgivning.
UTVECKLINGSTANKARSISU Idrottsböcker kommer specielltatt satsa på:• Fortsatt utveckling av idrottslittera-tur i de specialförbund som nu slutitsamarbetsavtal.• Ytterligare tillväxt av antalet med-lemmar i bokklubben.• Utveckling av material till friskvårdoch hälsa.• Utveckling av högskolelitteratur.• Utveckling av vår digitala kommuni-kation.
I denna del av årsberättelsen lämnar förbundsstyrelsen års-redovisning för räkenskapsåret 2002.
VERKSAMHETENS ART OCH INRIKTNINGSISU-gruppen omfattar SISU – Svensk Idrotts Studie- ochUtbildningsorganisation (802012-2845), som är moderföre-tag och innehåller Bosöns Idrottsfolkhögskola, samt ävendotterföretaget SISU Idrottsböcker AB (556452-2273).
SISU Idrottsutbildarna är den benämning som används iårsredovisningen för moderföretaget.
SISU Idrottsutbildarna är idrottens utbildningsorgani-sation och bedriver folkbildnings- och uppdragsverksamhet.
SISU Idrottsutbildarna stödjer den folkbildningsverk-samhet som bedrivs lokalt i SISU-distrikten i form av stats-bidragsberättigade studiecirklar, kulturprogram med mera.Även inom Bosöns Idrottsfolkhögskola bedrivs i huvudsakstatsbidragsberättigad folkbildning.
SISU Idrottsutbildarna bedriver också dels utvecklings-inriktade aktiviteter i form av process- och projektledning,dels kurs- och konferensverksamhet både i egen regi ochpå uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF), medlemmar ochandra idrottsorganisationer.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET OCH EFTER DESS SLUT
Arbetet med att finna förutsättningar för att driva fråganom omprövning av beslutet i Folkbildningsrådet om frys-ningen av statsbidragssystemet har pågått under året.Bland annat har kontakter tagits med ansvariga för statensutredning av folkbildningen. Kriterierna för den internafördelningen av statsbidraget har också setts över.
Ett nytt avtal om samarbete mellan SISU Idrottsut-bildarna och Riksidrottsförbundet har tecknats. Genomavtalet skapas en förnyad långsiktighet i samarbetet.
Riksidrottsforum har genomförts för tredje gången.Denna gång i Piteå Havsbad under tiden 24–26 maj i sam-verkan med SISU Idrottsutbildarna, Norrbotten och Norr-bottens Idrottsförbund.
Projektet Kommunikation, marknadsföring och IT haravslutats under året och i det fortsatta arbetet prioriteradesframtagningen av vision och inriktning för SISU Idrotts-utbildarna. Detta arbete har också slutförts och resulterat iett förslag till verksamhetsidé, värdegrund och vision.
För projektet Ledarfokus, vars huvudsakliga syfte är attSISU Idrottsutbildarna ska genomföra en satsning påutveckling och utbildning av barn- och ungdomsledareinom idrotten, har en projektplan antagits och medel för-delats till distrikten.
Under året har förbundsstyrelsen beslutat om en ny pla-cering av förbundskansliet.
MEDLEMMAR
Medlemmar i SISU Idrottsutbildarna är de 67 till RF an-slutna specialidrottsförbund med till dem anslutna ideellaföreningar som bedriver idrottslig verksamhet, samt övrigafem riksorganisationer som vunnit inträde i SISU Idrotts-utbildarna.
SISU Idrottsutbildarna har för sin regionala och lokalaverksamhet 21 distriktsförbund med lokala enheter (lokal-kontor).
RESULTAT OCH STÄLLNINGDen ekonomiska utvecklingen för SISU Idrottsutbildarna isammandrag:
Belopp i tkr 2002 2001 2000 1999
Nettoomsättning 108 322 97 194 100 447 85 107
Verksamhetens resultat –703 –1 220 141 –2 414
Balansomslutning 17 726 16 397 17 588 10 324
Antal anställda 53 56 58 44
Kostnaderna i SISU Idrottsutbildarna fördelas på följandeverksamheter:
Belopp i tkr 2002 2001 2000 1999
Distriktsverksamhet 72 723 64 099 67 840 59 927
Gemensam verksamhet 11 669 9 876 10 719 10 997
Utvecklingsavdelningen 9 845 7 804 8 185 9 883
Bosöns Idrottsfolkhsk 14 788 16 635 13 562 6 160
Summa 109 025 98 414 100 306 86 967
I kostnaderna för Bosöns Idrottsfolkhögskola ingår enlokalhyra till Bosöstiftelsen med 1 900 (1 900) tkr.1) Avser 1 juli–31 december.
Statsbidraget från Folkbildningsrådet har internt fördelatspå följande områden:
Belopp i tkr 2002 2001 2000 1999
Fördelat SISU-distrikten 49 716 49 559 51 600 45 850
Gemensam verksamhet 9 241 8 069 8 540 7 729
Utbildningschefer 2 500 3 500 3 540 2 706
Utvecklingsavdelningen 2 100 2 000 2 036 2 669
Summa 63 557 63 128 65 716 58 954
Å R S R E D O V I S N I N G
23
1)
FörvaltningsB E R Ä T T E L S E
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 23
FRAMTIDA UTVECKLING
SISU Idrottsutbildarna kommer att vara en fortsatt efter-frågad resurs och studieintresset förväntas öka inom idrot-ten. Möjligheterna att svara upp mot behoven styrs dock avde begränsningar som ekonomin sätter för verksamheten.
Statsbidraget och kampen för en rättvis fördelningmellan studieförbunden kommer att prägla det framtidaarbetet. Den bedömning som kan göras är att statensanslag till folkbildningen inte kommer att öka. Det innebäratt SISU Idrottsutbildarna vid en fortsatt årlig tillväxtkommer att få ett kraftigt minskat statsbidrag per studie-timme jämfört med övriga studieförbund.
För en fortsatt utveckling och expansion av de insatserSISU Idrottsutbildarna kan göra inom utvecklings- ochutbildningsområdet krävs alternativa finansieringskällor.De uppdrag RF ger SISU Idrottsutbildarna utanför ovan-nämnda RF-avtal regleras i särskild ordning och ska sessom en alternativ finansieringskälla till det ordinarie sam-hällsstödet.
Verksamheten inom SISU Idrottsböcker AB ger med-lemmarna tillgång till pedagogiskt utformade material ochger även den enskilda idrottaren tillgång till litteratur föreget lärande. Den satsning som pågår för att ytterligareutveckla studiematerialen och göra förlaget till idrottensledande förlag kommer att fortsätta.
Arbetet med utformningen av de nya kanslilokalernafortsätter. Syftet att få ett optimalt nyttjande av de gemen-samma resurserna med RF kvarstår.
Förslag till disposition av resultatet i SISU – Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation:
Till SISU-stämmans förfogande (belopp i tkr):
Balanserat resultat 451
Årets resultat 42
Summa 493
Förbundsstyrelsen föreslår till nästkommande år balanseras: 493
Resultat och ställning framgår i övrigt av resultat- ochbalansräkningar med tilläggsupplysningar (belopp i tkr).
Å R S R E D O V I S N I N G
24
Belopp i tkr Not 2002 2001
1
INTÄKTER
Nettoomsättning 2 128 281 112 855
SUMMA INTÄKTER 128 281 112 855
KOSTNADER
Lämnade bidrag 3 – 61 347 – 52 506
Kostnad för sålda varor
(SISU Idrottsböcker) – 7 825 – 5 952
Övriga externa kostnader – 24 832 – 21 803
Personalkostnader 4 – 33 602 – 32 758
Avskrivningar – 926 – 848
Jämförelsestörande poster 85 0
SUMMA KOSTNADER –128 447 –113 867
Verksamhetens resultat –166 –1 012Ränteintäkter 785 722
Ränteintäkter, Alecta-medel 0 96
Räntekostnader –1 –4
784 814
Resultat efter finansiella poster 618 –198
Skatt på årets resultat –127 – 38
Uppskjuten skatt – 41 –28
–168 –66
ÅRETS RESULTAT 450 264
25
Belopp i tkr Not 2002 2001
1
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar:
Materiella anläggningstillgångar:
Inventarier 5 1 448 1 772
1 448 1 772
Finansiella anläggningstillgångar:
Andra långfristiga värdepappersinnehav 58 57
Andra långfristiga fordringar 600 0
658 57
Summa anläggningstillgångar 2 106 1 829
Omsättningstillgångar:
Varulager 3 840 3 854
Kortfristiga fordringar:
Kundfordringar 5 090 4 383
Övriga kortfristiga fordringar 7 8 109 7 416
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter 8 1 524 702
Kassa och bank 4 176 3 468
18 899 15 969
Summa omsättningstillgångar 22 739 19 823
SUMMA TILLGÅNGAR 24 845 21 652
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital:
Kapital 8 126 8 126
Bundna reserver 666 111
Fria reserver 2 522 3 340
Årets resultat 450 –264
Summa eget kapital 11 764 11 313
Avsättning för skatt:
Uppskjuten skatt 68 28
Summa avsättning för skatt 68 28
Långfristiga skulder:
Övriga skulder 10 59 57
Summa långfristiga skulder 59 57
Kortfristiga skulder:
Leverantörsskulder 3 142 2 520
Skatteskulder 164 70
Övriga kortfristiga skulder 875 1 537
Ej förbrukade anslag 11 2 702 842
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter 12 6 071 5 285
Summa kortfristiga skulder 12 954 10 254
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 24 845 21 652
Poster inom linjen:Ställda panter och ansvarsförbindelser 0 0
Å R S R E D O V I S N I N G
RESULTATRÄKNINGARSISU-gruppen
BALANSRÄKNINGARSISU-gruppen
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 25
26
Å R S R E D O V I S N I N G
Belopp i tkr Not 2002 2001
1
INTÄKTER
Nettoomsättning 2 108 322 97 194
SUMMA INTÄKTER 108 322 97 194
KOSTNADER
Lämnade bidrag 3 – 61 347 – 52 506
Övriga externa kostnader – 17 383 – 15 910
Personalkostnader 4 – 29 592 – 29 268
Avskrivningar – 788 – 730
Jämförelsestörande poster 85 0
SUMMA KOSTNADER –109 025 –98 414
Verksamhetens resultat –703 –1 220Ränteintäkter 745 705
Ränteintäkter, Alecta-medel 0 96
Räntekostnader 0 –2
745 799
Resultat efter finansiella poster 42 –421
Bokslutsdispositioner 0 0
ÅRETS RESULTAT 42 –421
Belopp i tkr Not 2002 2001
1
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar:
Materiella anläggningstillgångar:
Inventarier 5 1 195 1 490
1 995 1 490
Finansiella anläggningstillgångar:
Aktier i koncernföretag 6 200 200
Fordringar hos koncernföretag 2 069 2 069
Andra långfristiga värdepappersinnehav 59 57
Andra långfristiga fordringar 600 0
2 928 2 326
Summa anläggningstillgångar 4 123 3 816
Omsättningstillgångar:
Varulager 96 76
96 76
Kortfristiga fordringar:
Kundfordringar 2 000 2 202
Fordringar hos koncernföretag 131 653
Övriga kortfristiga fordringar 7 7 712 6 687
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter 8 1 445 1 256
Kassa och bank 2 219 1 707
13 507 12 505
Summa omsättningstillgångar 13 603 12 581
SUMMA TILLGÅNGAR 17 726 16 397
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital: 9
Kapital 8 126 8 126
Balanserat resultat 451 872
Årets resultat 42 –421
Summa eget kapital 8 619 8 577
Långfristiga skulder:
Övriga skulder 10 59 57
Summa långfristiga skulder 59 57
Kortfristiga skulder:
Leverantörsskulder 1 587 1 521
Övriga kortfristiga skulder 718 1 216
Ej förbrukade anslag 11 2 702 842
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter 12 4 041 4 184
Summa kortfristiga skulder 9 048 7 763
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 17 726 16 397
Poster inom linjen:Ställda panter och ansvarsförbindelser 0 0
RESULTATRÄKNINGARSISU Idrottsutbildarna
BALANSRÄKNINGARSISU Idrottsutbildarna
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 26
27
Å R S R E D O V I S N I N G
TilläggsupplysningarO C H N O T E R
NOT 1. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
Förbundet tillämpar bokförings- och årsredovisningslagen.Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper över-
ensstämmer med god redovisningssed i Sverige.Varulagret i SISU Idrottsböcker AB har värderats enligt
lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaff-ningsvärdet och verkligt värde.Vid fastställande av anskaff-ningsvärdet har först-in-först-ut-principen tillämpats.
NOT 2. NETTOOMSÄTTNING
Belopp i tkr 2002 2001
SISU-GRUPPEN:
Statsbidrag, Folkbildningsrådet 63 557 63 128
Nettoomsättning, SISU Idrottsböcker 19 959 15 661
Projektmedel, RF 12 000 0
Grundersättning, RF 9 600 9 600
Försäljning, SISU Idrottsutbildarna 4 690 2 626
Projektmedel, Arvsfonden 685 2 635
Informationsmedel, Sida 2 100 1 900
Riksidrottsforum 1 219 0
Bosöns Idrottsfolkhögskola (Not 2.1) 14 380 16 635
Övriga intäkter 91 670
SUMMA 128 281 112 855
SISU IDROTTSUTBILDARNA:
Statsbidrag, Folkbildningsrådet 63 557 63 128
Projektmedel, RF 12 000 0
Grundersättning, RF 9 600 9 600
Försäljningsintäkter 4 690 2 626
Projektmedel, Arvsfonden 685 2 635
Informationsmedel, Sida 2 100 1 900
Riksidrottsforum 1 219 0
Bosöns Idrottsfolkhögskola (Not 2.1) 14 380 16 635
Övriga intäkter 91 670
SUMMA 108 322 97 194
NOT 2.1 BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA
Statsbidrag, Folkbildningsrådet 9 437 9 690
Landstingsbidrag 2 458 2 863
Uppdragsutbildning 1 258 1 822
Övriga intäkter 1 227 2 260
SUMMA 14 380 16 635
NOT 3. LÄMNADE BIDRAG
Belopp i tkr 2002 2001
SISU-GRUPPEN/SISU IDROTTSUTB:
Fördelade statsbidrag –49 716 –49 559
RF/Ledarfokus –9 600 0
Skandia/Barn i förening –296 –130
Sida –1 675 –1 567
Allmänna arvsfonden –60 –1 250
SUMMA –61 347 –52 506
NOT 4. MEDELANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRAERSÄTTNINGAR, SOCIALA KOSTNADER
Belopp i tkr 2002 2001
SISU-GRUPPEN:
Medelantal anställda: 60 63
Kvinnor 23 26
Män 37 37
Löner och andra ersättningar:
Styrelse och FR/VD 1 050 1 097
Övriga anställda 19 686 20 706
Sociala avgifter enligt lag och avtal 10 462 10 100
(varav pensionskostnader): (2 890) (2 537)
SUMMA 31 198 31 903
SISU IDROTTSUTBILDARNA:
Medelantal anställda 53 56
Kvinnor 17 20
Män 36 36
Löner och andra ersättningar:
Styrelse och FR/VD 959 1 012
Övriga anställda 17 151 18 452
Sociala avgifter enligt lag och avtal 9 239 9 091
(varav pensionskostnader) (2 609) (2 369)
SUMMA 27 349 28 555
Pensionskostnader för FR/VD 206 205
Avtal om avgångsvederlag har träffats med FR/VD med 24 månadslöner.
Inlaga.qxd 2003-04-15 10.13 Sida 27
28
Å R S R E D O V I S N I N G
NOT 5. INVENTARIER
Belopp i tkr 2002 2001
SISU-GRUPPEN:
Ingående anskaffningsvärde 6 752 6 032
Årets investeringar 769 935
Försäljningar och utrangeringar –314 –215
Utgående anskaffningsvärden 7 207 6 752
Ingående avskrivningar enligt plan –4 980 –4 347
Försäljningar och utrangeringar 104 60
Årets avskrivningar –883 –693
Utgående avskrivningar enligt plan – 5 759 – 4 980
BOKFÖRT VÄRDE 1 448 1 772
SISU Idrottsutbildarna:
Ingående anskaffningsvärde 5 649 5 116
Årets investeringar 660 748
Försäljningar och utrangeringar –314 –215
Utgående anskaffningsvärden 5 995 5 649
Ingående avskrivningar enligt plan –4 159 –3 644
Försäljningar och utrangeringar 104 60
Årets avskrivningar enligt plan –745 –575
Utgående avskrivningar enligt plan – 4 800 – 4 159
BOKFÖRT VÄRDE 1 195 1 490
NOT 6. AKTIER I KONCERNFÖRETAG
Företagets namn Org.nummer Säte
SISU Idrottsböcker AB 556452-2273 Stockholm
Antal andelar Kapitalandel Bokfört värde
2000 (100 %) 100 kr/aktie 200 000 kr
NOT. 7 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Belopp i tkr 2002 2001
SISU IDROTTSUTBILDARNA:
Medel i RF:s centralkonto
i Nordeabanken 7 153 5 337
Alecta-medel 0 912
Övriga kortfristiga fordringar 559 438
SUMMA 7 712 6 687
NOT 8. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
Belopp i tkr 2002 2001
SISU IDROTTSUTBILDARNA:
Landstingsbidrag
(Bosöns Idrottsfolkhögskola) 777 729
Idrottens Hus/hyra 169 166
EFS-rådet/EU-bidrag/Växtkraft 380 161
Övriga interimsfordringar 119 200
SUMMA 1 445 1 256
NOT 9. FÖRÄNDRINGAR AV EGET KAPITAL
Belopp i tkr Kapital Fria Åretsreserver resultat
SISU Idrottsutbildarna:
Ingående balans 8 126 872 –421
Resultatdisposition –421 421
Årets resultat 42
UTGÅENDE BALANS 8 126 451 42
NOT 10. ÖVRIGA SKULDER
Belopp i tkr 2002 2001
SISU-GRUPPEN/SISU IDROTTSUTBILDARNA:
Askegrens Minnesfond
(Bosöns Idrottsfolkhögskola) 40 39
IFHS Minnesfond
(Bosöns Idrottsfolkhögskola) 19 18
SUMMA 59 57
NOT 11. EJ FÖRBRUKADE ANSLAG/ERSÄTTNINGAR
Belopp i tkr 2002 2001
SISU-GRUPPEN/SISU IDROTTSUTBILDARNA:
RF/Projektmedel 2 006 0
Skandia/projektmedel 329 350
CFL/projektmedel 216 0
Arvsfonden/projektmedel 76 335
Övriga anslag/ersättningar 75 157
SUMMA 2 702 842
NOT 12. UPPLUPNA KOSTNADER OCHFÖRUTBETALDA INTÄKTER
Belopp i tkr 2002 2001
SISU-GRUPPEN:
Semesterlöner 1 130 1 489
Sociala avgifter 1 860 1 188
Övriga interimsskulder 3 081 2 608
SUMMA 6 071 5 285
Belopp i tkr 2002 2001
SISU IDROTTSUTBILDARNA:
Semesterlöner 1 021 1 336
Sociala avgifter 1 602 1 029
Övriga interimsskulder 1 418 1 819
SUMMA 4 041 4 184
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 28
Till föreningsstämman i SISU – Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation
(802012-2845)
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningenoch bokföringen samt styrelsens förvaltning i SISU –Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation för år2002. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskaps-handlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttalaoss om årsredovisningen, koncernredovisningen och för-valtningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed iSverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionenför att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningenoch koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel.En revision innefattar att granska ett urval av underlagenför belopp och annan information i räkenskapshandling-arna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprin-ciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma
den samlade informationen i årsredovisningen och kon-cernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgär-der och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma omnågon styrelseledamot har handlat i strid med föreningensstadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund förvåra uttalanden nedan.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har upp-rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmeden rättvisande bild av föreningens och koncernens resultatoch ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.
Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning intehandlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker attföreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvars-frihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 18 mars 2003
Ulf Egenäs Ola SpinnarsAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor
29
Å R S R E D O V I S N I N G
Stockholm den 13 mars 2003
Rolf Carlsson Mikael Santoft Jane Andersson Leif BolinOrdförande Förbundsrektor/VD
Lars Edwinson Ingegerd Lusensky Jan Olofsson Kerstin Rosén-Ljusenius
Börje Sandgren Annika Sylvén Lars Tigerberg Pia Zätterström
Lars-Åke Lagrell Karin Mattson Olle KristensonRS-ledamot RS-ledamot Personalens ledamot
RevisionsB E R Ä T T E L S E
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 29
30
S I S U I D R O T T S B Ö C K E R A B
SISU Idrottsböcker AB bedriver förlags- och bokklubbs-verksamhet. Bolaget är helägt dotterföretag till SISUIdrottsutbildarna. Bolaget har sedan flera år ett etableratsamarbete med ett flertal specialidrottsförbund – totalt 13SF – varav de största är Svenska Golfförbundet, SvenskaIshockeyförbundet och Svenska Motionsidrottsförbundet(Korpen). Bolaget har börjat bygga ett nätverk med ut-ländska förlag, främst nordiska, engelska och amerikanska.Tillströmningen av medlemmar i Idrottens BokKlubb harvarit stabil och bokklubben har startat en egen hemsidaunder året. Nettoomsättningen har ökat med drygt 27 pro-cent, vilket delvis beror på branschens uppgång i sambandmed sänkningen av bokmomsen.
Bolagets vinst efter finansiella poster är 575 tkr. Vinstenefter skatt är 303 tkr.
RESULTATRAPPORT
Belopp i tkr 2002 2001
Rörelsens intäkter 19 959 15 661
Rörelsens kostnader –18 603 –14 962
Rörelsens resultat 1 356 699
Finansnetto 38 15
Resultat före boksluts-
dispositioner och skatt 1 394 714
Nedskrivning av varulager –819 –491
Överavskrivning, inventarier 6 –54
Avsättning, periodiseringsfond –151 –45
Skatt på årets resultat –127 –38
Resultat efter boksluts-
dispositioner och skatt 303 86
ÅRETS RESULTAT 303 86
BALANSRAPPORT
Belopp i tkr 02-12-31 01-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar 253 282
Omsättningstillgångar 9 266 7 895
SUMMA TILLGÅNGAR 9 519 8 177
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 3 169 2 866
Obeskattade reserver 244 99
Långfristiga skulder 2 069 2 069
Kortfristiga skulder 4 037 3 143
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 9 519 8 177
Poster inom linjen:
Ställda säkerheter 0 0
Ansvarförbindelser:
Villkorat aktieägartillskott 650 650
NYCKELTAL
Belopp i tkr 2002 2001 2000
Nettoomsättning 19 959 15 661 15 171
Resultat före finansnetto 537 208 243
Resultat från finansiella
investeringar 38 15 -129
Resultat efter finansiella poster 575 223 114
Balansomslutning 9 519 8 177 7 468
Eget kapital 3 169 2 866 2 780
Soliditet 35 % 36 % 37 %
Avkastning på eget kapital 12 % 6 % 5 %
Avkastning på totalt kapital 6 % 3 % 4 %
Vinstmarginal 3 % 1 % 2 %
Medelantal anställda 7 7 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSESISU Idrottsböcker AB
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.55 Sida 30
31
StatistikI denna del av årsberättelsen redovisasstatistik över verksamheten under 2002.
Antalet studietimmar var 1 414 980(1 312 152), en ökning med 7,8 procentjämfört med 2001. Av studietimmarnahar 1 142 622 (1 082 802) genomförtssom studiecirklar och 272 358 (229 350)som annan gruppverksamhet.
Det totala antalet studiecirklar var65 588 (59 942), det vill säga en ökningmed 9,4 procent jämfört med 2001.
Antalet deltagare i verksamhetenvar 539 432 (484 760), en ökning med11,3 procent jämfört med 2001. An-delen kvinnor är 39,5 procent, vilket ärsamma andel som under 2001.
Av antalet deltagare har 275 255(259 002) medverkat i studiecirklarnaoch 264 177 (225 758) medverkat iannan gruppverksamhet.
Verksamheten för de prioriterademålgrupperna (funktionshindrade, in-vandrare och arbetslösa) uppgick till
124 078 (107 645). Det är en ökningmed 15,3 procent och denna verksam-het utgör 8,8 procent av det totalaantalet studietimmar.
Antalet studietimmar i medlemsor-ganisationerna, det vill säga special-idrottsförbunden (SF) och övriga med-lemsorganisationer (MO) uppgick till1 283 472 (1 197 657), vilket är 91 pro-cent av det totala antalet studietimmar.Verksamhet redovisas i 63 SF och i 5övriga MO, det vill säga i 68 av 72 med-lemsorganisationer i SISU Idrottsut-bildarna.
Fotboll är den största idrotten med398 588 (367 762) studietimmar eller 31procent av det totala antalet studie-timmar i SF och MO. Bland de femstörsta idrotterna återfinns också rid-sport, ishockey, golf och handboll.
I statistiken finns en sammanställ-ning över ämnesprofilen. Det samhälls-vetenskapliga området dominerar med
65 procent av studietimmarna. Be-teendevetenskap kommer däreftermed 15 procent av studietimmarna.Inom dessa områden sorterar ämnenaföreningskunskap och pedagogik, somär stora inom SISU Idrottsutbildarna.
Antalet kulturprogram uppgick till13 491 (11 542), vilket är en ökningmed 16,9 procent jämfört med 2001.Antalet deltagare i kulturprogrammenvar 1 707 824 (1 601 741) personer. Denmest vanliga programformen är före-läsningar med 5 310 (4 772) arrange-mang, eller 39 (41) procent av det tota-la antalet kulturprogram. Teater, dramaoch tvärkulturella arrangemang harökat mest under 2002. I kulturprogram-men har 58 831 (50 357) personer med-verkat som föreläsare, skådespelare,artister etc.
DELTAGARE I DISTRIKTEN 2001–2003 STUDIETIMMAR I DISTRIKTEN 2001–2003
S T A T I S T I K
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.55 Sida 31
32
ÄMNESPROFIL
STUDIETIMMAR I DISTRIKTEN
S T A T I S T I K
ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR
Distrikt 2002 2001 2002 2001 2002 2001
Blekinge 1 655 1 445 11 747 10 340 47 296 43 372
Dalarna 2 162 1 893 16 638 14 534 42 031 32 085
Gotland 480 466 4 118 4 535 9 316 7 706
Gästrikland 1 070 1 039 9 888 8 138 19 671 18448
Halland 2 652 2 611 19 823 19 947 66 605 61 909
Hälsingland 1 129 1 328 8 085 8 698 28 158 32 928
Jämtland/Härjedalen 1 803 1 568 16 167 13 223 38 324 34 931
Norrbotten 891 1 031 8 641 9 388 22 496 23 274
Skåne 2 536 2 202 18 609 15 667 66 593 58 330
Småland 7 108 6 623 65 427 59 035 192 456 176 599
Stockholm 5 324 4 092 45 832 32 835 75 859 69 220
Södermanland 3 662 3 444 28 091 26 111 60 656 60 310
Uppland 1 710 1 595 14 325 13 253 29 206 28 657
Värmland 3 419 3 138 30 692 28 294 69 312 66 673
Väst 6 337 5 488 46 427 40 484 128 706 112 743
Västerbotten 2 560 2 302 22 837 18 779 58 751 55 619
Västergötland 8 701 8 446 67 651 66 110 241 640 235 320
Västernorrland 1 687 1 639 13 915 12 513 37 235 36 097
Västmanland 1 292 1 144 10 372 8 780 28 740 27 018
Örebro län 4 706 4 250 36 282 33 618 88 507 76 131
Östergötland 4 704 4 198 43 865 40 478 63 422 54 782
SUMMA 65 588 59 942 539 432 484 760 1 414 980 1 312 152
Procentuell förändring 9,4 % 4,7 % 11,3 % 6,5 % 7,8 % 6,3 %
ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR
Ämnen/studieverksamhet 2002 2001 2002 2001 2002 2001
Beteendevetenskap 10 354 8 645 86 245 72 189 218 003 175 362
Estetiska ämnen 1 369 1 211 14 154 12 414 45 233 41 863
Företagsekonomi 10 13 77 111 223 122
Naturvetenskap 4 114 3 601 33 229 29 943 78 156 72 299
Hälso- och sjukvård 3 275 2 946 28 639 25 702 68 250 66 938
Samhällsvetenskap 43 188 40 655 349 903 322 182 915 486 862 349
Språk 22 21 153 137 1 884 772
Teknik 1 199 1 148 9 253 8 199 42 155 44 368
Övriga ämnen 2 057 1 702 17 779 13 883 45 590 48 079
SUMMA 65 588 59 942 539 432 484 760 1 414 980 1 312 152
Inlaga.qxd 2003-04-15 10.14 Sida 32
33
S T A T I S T I K
KULTURPROGRAM I DISTRIKTEN
KULTURFORMER
ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR
Distrikt 2002 2001 2002 2001 2002 2001
Blekinge 338 272 12 416 16 643 830 571
Dalarna 1 336 633 113 165 63 794 3 962 1 844
Gotland 106 97 28 812 30 428 370 223
Gästrikland 192 170 13 509 6 828 1 219 787
Halland 333 186 23 024 22 547 1 827 934
Hälsingland 2 545 2 121 49 235 66 623 4 910 4 886
Jämtland/Härjedalen 481 551 79 523 82 979 1 891 3 006
Norrbotten 330 386 108 234 87 375 3 593 2 994
Skåne 476 549 25 693 29 525 1 299 1 440
Småland 1 442 1 109 433 334 262 498 9 552 8 893
Stockholm 893 379 30 034 44 080 1 131 496
Södermanland 268 261 37 956 33 432 1 867 1 091
Uppland 344 440 40 410 99 067 2 289 2 687
Värmland 378 337 150 520 120 458 2 634 1 780
Väst 602 584 45 797 114 651 1 335 1 629
Västerbotten 106 165 8 866 22 546 315 404
Västergötland 1 267 1 356 213 394 245 112 6 293 5 285
Västernorrland 259 216 65 096 32 111 892 731
Västmanland 262 363 33 064 50 193 950 1 788
Örebro län 889 846 103 292 122 064 8 499 6 517
Östergötland 644 521 92 450 48 787 3 173 2 551
SUMMA 13 491 11 542 1 707 824 1 601 741 58 831 50 537
Procentuella förändringar 16,9 % –5,4 % 6,6 % –8,2 % 16,4 % –1,5 %
ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR
Former för kulturprogram 2002 2001 2002 2001 2002 2001
Föreläsningar 5 310 4 772 223 389 219 751 7 070 6 776
Sång/musik 1 298 1 279 503 516 431 089 12 366 11 641
Dramatiks framställning 3 608 2 658 208 530 194 290 15 355 11 814
Film/foto/bild 660 539 83 173 30 975 1 249 783
Dans 504 591 218 491 195 058 8 395 8 001
Utställningar 762 810 243 780 212 625 3 400 3 255
Litteratur/konst 105 94 24 540 15 708 469 386
Tvärkulturell verksamhet 1 244 799 202 405 302 245 10 527 7 881
SUMMA 13 491 11 542 1 707 824 1 601 741 58 831 50 537
Inlaga.qxd 2003-04-15 10.15 Sida 33
34
S T A T I S T I K
VERKSAMHET I MEDLEMSORGANISATIONERNA
ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR
Medlemsorganisation 2002 2001 2002 2001 2002 2001
Akademisk idrott 100 39 805 348 1 202 536
Amerikansk fotboll 153 111 1 372 887 4 333 3 305
Badminton 106 123 910 910 2 276 2 999
Bandy 557 527 4 599 4 452 15 661 13 182
Bangolf 113 136 1 188 1 029 1 521 2 221
Baseboll/Softboll 7 2 54 21 64 58
Basket 1 381 908 13 395 7 385 29 913 20 062
Bilsport 493 483 4 478 4 275 15 667 15 045
Bordtennis 250 314 1 601 2 026 6 918 7 926
Boule 39 64 357 439 952 2 169
Bowling 240 241 2 006 2 020 6 558 7 245
Boxning 110 102 748 652 1 456 881
Bridge 200 168 1 718 1 391 7 203 5 399
Brottning 123 92 734 485 3 016 2 238
Budo 305 310 2 128 1 922 6 548 7 458
Bågskytte 152 96 1 173 774 2 475 2 103
Casting 7 2 46 10 336 160
Curling 32 26 219 179 459 394
Cykel 166 184 1 136 1 269 5 402 4 504
Danssport 844 921 9 152 9 554 16 832 18 716
Draghund 35 19 297 134 926 569
Dragkamp 12 15 59 93 232 293
Dövidrott 17 2 96 14 429 9
Flygsport 875 876 5 528 5 488 43 669 50 829
Fotboll 18 808 17 224 159 312 143 233 398 588 367 762
Friidrott 883 695 6 796 4 975 17 869 15 162
Frisbee 16 10 62 35 110 264
Frivilligt Skytte 100 89 788 577 2 255 2 866
Fäktning 7 14 90 126 55 194
Golf 5 308 4 913 41 510 38 577 98 581 93 488
Gymnastik 1 066 1 054 10 028 9 812 15 982 17 101
Gång/vandrare 18 15 113 107 451 463
Handboll 2 034 1 897 16 660 15 624 43 965 37 858
Handikappidrott 783 750 5 711 5 627 20 952 20 849
Innebandy 2 118 1 869 17 329 14 950 42 896 41 694
Ishockey 5 570 5 087 46 271 39 514 111 443 102 353
Judo 73 110 505 744 1 220 2 756
Kanot 125 125 1 008 983 2 468 2 498
Klättring 16 6 104 65 457 73
Konståkning 213 189 1 591 1 484 4 521 3 777
Korpen 437 649 3 726 4 723 6 056 10 132
Militär/mångkamp 13 10 109 107 57 58
Motorcykel/snöskoter 811 714 6 114 5 316 19 718 17 765
Orientering 2 079 1 798 15 788 13 256 41 139 35 658
Pistolskytte 42 48 305 353 773 1 174
Racerbåt 2 4 20 29 102 120
Ridsport 9 303 8 214 75 698 66 860 145 435 131 751
Rodd 35 30 287 240 1 013 876
Rugby 37 45 427 325 527 1 301
SLS/Livräddning 84 36 614 195 2 321 1 079
Segling 672 565 4 681 4 111 16 135 12 867
Inlaga.qxd 2003-04-15 10.19 Sida 34
35
S T A T I S T I K
VERKSAMHET I MEDLEMSORGANISATIONERNA
ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR
Medlemsorganisation 2002 2001 2002 2001 2002 2001
Simning 1 265 1 081 10 197 8 897 21 247 20 579
Skidor 590 651 4 678 5 259 10 751 11 514
Skidskytte 30 10 312 144 827 116
Skolidrott 283 302 1 843 2 339 8 214 8 108
Skridsko 47 35 338 291 1 012 611
Sportdykning 446 450 3 243 3 135 19 033 20 009
Sportskytte 268 294 2 062 2 142 7 659 7 515
Squash 11 8 53 36 596 262
Styrkelyft 15 10 109 84 214 82
Taekwondo 110 37 1 091 335 4 170 1 010
Tennis 647 524 4 369 3 398 13 892 11 366
Triathlon 5 5 47 37 108 142
Tyngdlyftning 41 27 364 271 475 598
Ungdomsskytte 58 38 421 218 1366 1 189
Varpa 31 22 230 180 528 529
Vattenskidor 30 27 195 201 541 626
Volleyboll 186 143 1399 1 037 5289 3 255
Summa 61 033 55 585 500 397 445 709 1 265 059 1 177 751
Huvudsektionsföreningar 941 860 7 634 7 111 18 413 19 906
Summa 61 974 56 445 508 031 45 2820 1 283 472 1 197 657
SISU Idrottsutbildarna, egna arrangemang 1 766 1 922 14 598 17 187 59 995 52 571
Summa 63 740 58 367 522 629 470 007 1 343 467 1 250 228
Ej medlemsorganisationer 1 848 1 575 16 803 14 753 71 513 61 924
SUMMA 65 588 59 942 539 432 484 760 1 414 980 1 312 152
Andel verksamhet i medlemsorga-
nisationer och SISU Idrottsutbildarna 97 % 97 % 97 % 97 % 95 % 95 %
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.55 Sida 35
36
S T A T I S T I K
IDROTTENS REGIONALA UTBILDNING 2000–2002
SDF-UTBILDNING GEMENSAM REG SISU-UTBILDNING TOTALTUTBILDNING
Distrikt 2002 2001 2000 2002 2001 2000 2002 2001 2000 2002 2001 2000
Blekinge 1 175 1 929 1 738 441 694 - - 89 523 1 616 2 712 2 261
Dalarna 4 987 4 677 4 203 139 75 313 2 337 1 286 1 374 7 463 6 038 5 890
Gotland 877 1 015 850 342 502 203 634 1 627 1 384 1 853 3 144 2 437
Gästrikland 1 404 2 015 1 317 30 69 93 79 56 89 1 513 2 140 1 499
Halland 4 388 4 957 5 292 1 073 1 267 956 613 479 775 6 074 6 703 7 023
Hälsingland 138 953 308 363 - - - - - 501 953 308
Jämtland/H 831 1 780 2 154 148 - - 187 575 136 1 166 2 355 2 290
Norrbotten 2 034 2 559 2 514 - - - 106 252 117 2 140 2 811 2 631
Skåne 14 057 13 826 8 836 2 007 1 630 885 - 249 - 16 064 15 705 9 721
Småland 12 687 13 908 14 341 2 756 2 304 1 225 3 764 6 257 8 455 19 207 22 469 24 021
Stockholm 19 724 17 024 17 754 283 598 307 2 671 1 975 3 008 22 678 19 597 21 069
Södermanland 3 727 3 194 2 480 - - 26 - - 181 3 727 3 194 2 687
Uppland 2 199 1 980 1 621 163 146 211 271 299 459 2 633 2 425 2 291
Värmland 1 447 1 023 1 139 580 468 716 5 298 5 629 3 824 7 325 7 120 5 679
Väst 1 414 2 427 1 386 756 64 646 143 98 - 2 313 2 589 2 032
Västerbotten 2 827 2 336 2 122 24 151 194 65 117 585 2 916 2 604 2 901
Västergötland 11 538 13 680 12 643 1 256 6 180 4 803 466 1 978 2 745 13 260 21 838 20 191
Västernorrland 2 191 2 427 3 549 121 64 68 62 88 132 2 374 2 579 3 749
Västmanland 3 619 2 816 2 741 5 - - 73 45 19 3 697 2 861 2 760
Örebro 3 287 3 311 2 802 585 690 747 1 124 1 102 1 349 4 996 5 103 4 898
Östergötland * 506 151 141 211 - 14 260 233 155* 977 384
SUMMA 94 551 98 343 89 941 11 213 15 113 11 393 17 907 22 461 25 388 123 671 135 917 126 722
* SDF:ens utbildningar redovisas ej
© SISU Idrottsutbildarna
Produktion: Sista Ordet AB
Tryck: Civilen AB, Halmstad 2003
Inlaga.qxd 2003-04-14 13.55 Sida 36
Recommended