EMISSIONSKARTERING OCH HALTBERÄKNINGAR FÖR SKÅNES KOMMUNER Lotten J. Johansson

Preview:

DESCRIPTION

PARTIKLAR PM2,5. EMISSIONSKARTERING OCH HALTBERÄKNINGAR FÖR SKÅNES KOMMUNER Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad för Skånes Luftvårdsförbund. Partiklar PM2,5-halter i Skåne. Uppskattade PM2,5-halter i Skåne. 11. 9. 10. 10. 10. 10. 11*. 12. 9. 10. 13. 15. 10. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

EMISSIONSKARTERING OCH HALTBERÄKNINGAR FÖR SKÅNES KOMMUNER

Lotten J. JohanssonMiljöförvaltningen, Malmö stad för Skånes Luftvårdsförbund

PARTIKLAR PM2,5

Partiklar PM2,5-halter i Skåne

Uppskattade PM2,5-halter i Skåne

13

Gatumiljö

Helsingborg 15 µg/m3

Hässleholm 13 µg/m3

Kristianstad 11 µg/m3

Lund 11 µg/m3

Malmö 17 µg/m3

Trelleborg 12 µg/m3

Ystad 11 µg/m3

11*

15

10

11

1310*

10

9

9

10 9

9

9 9

12

9

15

10

10

10

12

9

10

9

9

12

10

10

9

10

9

10

Haltutveckling – PM2,5 - mätdata

Mätdata för PM2,5:

Regional -,

urban bakgrund resp. gatumiljö

Regional bakgrundshalt

(Vavihill, Söderåsen):

Mätdata PM2,5 och PM10

(Årsmedelvärde i µg/m3)

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

År

PM 2.5 PM 10

(Årsmedelvärde µg/m3)

0

5

10

15

20

25

1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

År

Gaturumsmiljö - Dalaplan, Malmö

Urban bakgrund - Rådhuset, Malmö

Regional bakgrund - Vaviill, Svalöv

Miljökvalitetsnormen – PM2,5

Norm, gränsvärden, och riktlinjer PM2,5 (µg/m3)

Miljökvalitetsnorm 25 1,2 Årsmedelvärde

Exponering av befolkningen

20 3,4 Årsmedelvärde

Övre utvärderingströskel

17 Årsmedelvärde

Nedre utvärderingströskel

12 Årsmedelvärde

WHOs riktlinjer för PM2,5

10 Årsmedelvärde

1 Bör inte överskridas t.o.m. 31 december 20142 Får inte överskridas fr.o.m. 1 januari 20153 Nationell nivå för den genomsnittliga exponeringen av befolkningen får inte överskridas fr.o.m. den 1 januari 20154 Nationell nivå för den genomsnittliga exponeringen av befolkningen ska fr.o.m. den 1 januari 2020 procentuellt ha minskats (i enlighet med bilaga XIV B till luftkvalitetsdirektivet).

Luftburna partiklar i utomhusluft Källorna kan vara både antropogena, så som trafikgenererade partiklar från slitage av bromsar och vägbana, och naturliga i form av t.ex. havs-saltpartiklar vid vågbrytning.

primär partikelbildning - emitteras direkt till luften från källan, dvs genom mekaniska eller termiska processer (kondensation)

sekundär partikelbildning - bildas längre ifrån utsläppskällan genom kemiska reaktioner i atmosfären med gas-till- partikel-omvandling

PM2,5nanopartiklar ultrafina partiklar fina partiklar

Figur hämtad från SLB Stockholm

Utsläpp av partiklar PM2,5 inom regionen

17%

9%

7%7%

13%4%

43%

Vägtrafik Övrig trafik (Sjöfart/tåg-/flygtrafik)

Energiproduktion/Industrier Arbetsmaskiner (industri/bygg)

Arbetsmaskiner (Jordbruk/Skogsbruk) Hushåll

Småskalig uppvärmning

Totalt 3300 ton/år

UtsläppUtsläpp av partiklar PM2,5 inom regionen

ton/år

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Småskalig uppvärmningVägtrafikIndustri & energiArbetsmaskiner, övrig trafik etc.

Emissionfaktor för vägen (utifrån andelar av olika fordonstyper)EF(fordonstyp) = EF avgas + EF slitage(bromsar+däck+vägbana)

EF Slitage av vägbana = (8/12)*(1-0,3)*0,005+0,3*0,243*(4/12) Endast för andelen personbilar

Emissionsfaktorer - vägtrafiken

Utan dubbdäck med dubbdäck

Uppskattade PM2,5-halter i Landskrona kommun

Uppskattade PM2,5-halter i Osby kommun

Uppskattade PM2,5-halter i Trelleborg kommun

Utvärdering av EDB/modell

Plats Miljö År Uppmätt halt

Beräknad halt

Burlöv UB 2009 7 10

Höganäs UB 2009 12 10

Kävlinge UB 2009 7 9

Landskrona UB 2009 10 10

Malmö UB 2010 14 11

Trelleborg UB 2009 8 10

Ängelholm UB 2009 10 11

J ämförelse mellan uppmätt PM2,5-halter och beräknade PM2,5-halt för Dalaplan (gatumiljö), Malmö år 2010

0

10

20

30

40

50

60

70

01-jan

15-jan

29-jan

12-feb

26-feb

12-mar

26-mar

09-apr

23-apr

07-maj

21-maj

04-jun

18-jun

02-jul

16-jul

30-jul

13-aug

27-aug

10-sep

24-sep

08-okt

22-okt

05-nov

19-nov

03-dec

17-dec

31-dec

Dalaplan PM2,5 mätvärde

Dalaplan beräknat+vavihill

Dygnsmedelvärden i µg/m3

SJÖFARTENS UTSLÄPP (under 2012)

SMHI och Sjöfartsverket

Sjöfartsverket ansvarar för den del av systemet som innehåller uppgifter om fartygen och emissionsfaktorer, som är relationen mellan emission och effektuttag. SMHI har utvecklat den modul som utför själva emissions-beräkningarna och som har fått namnet Shipair.

Projektet finansieras av Naturvårdsverket och Sjöfartsverket.

Det övergripande målet är att förbättra underlaget för att bedöma sjöfartens påverkan på luftmiljön, både på nationell skala och på lokal skala.

Data hämtas från AIS (Automatic Identification System), samt Sjöfartsverkets fartygsdatabas

Bygger på Airviro-plattformen

15

AIS

IMO/MMSI

PositionHastighetAcceleration

SEI

IMO/MMSI

Storlek

Motorer

Bränsleslag

Emissionsfaktorer

Fartygskatergori

Etc.

Shipair

- Fartyg med positioner

- Scenarioanalys

- Spridningsmodeller

- Övrig funktionalitet i Airviro

Systemöversikt - shipair

16

Travel status

Beräkningsmetodik beror på vilken färdstatus fartyget har:

Cruising Hotelling Maneuvering OPS (On-shore Power Supply)

Status kan främst sättas utifrån position och hastighet.

Om fartyget t.ex. befinner sig inom ett hamnområde och är i rörelse kan antas att status är maneuvering.

2012 - Sjöfartens utsläpp runt Skåne

1) Inventera utsläpp från:

(a) Internationell sjöfart (Godstrafik/färjor som ej anlägger skånsk hamn eller Köpenhamn) - Shipair

(b) Nationell sjöfart (Godstrafik/färjor som anlägger skånsk hamn inkl. Köpenhamn) – Info hamnkontoren, rederierna + Shipair

2) Beräkna halter för NOX, PM och SO2

Sjöfartens bidrag till de urbana bakgrundshalterna i Helsingborg, Landskrona, Malmö, Trelleborg, Ystad, samt dess bidrag till den regionala bakgrundshalten i regionen (Vavihill på Söderåsen).

SJÖFARTENS UTSLÄPP

Exempel från ShipAir (2010 års data)

NOx ton/ (år*km2) 1km*1km rutor

NOx ton/ (år*km2) 50m*50m rutor

EDB Öresund

Recommended