View
4
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Folkhälsorapport
2019
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Hållbarhetsavdelningen
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
2 (34)
Sammanfattning
Sverige är ett land där folkhälsan, om man mäter på traditionellt sätt – med fokus på
spädbarnsdödlighet eller medellivslängd – är mycket bra, men det finns skillnaderna i hälsa
och livslängd mellan olika socioekonomiska grupper. Forskningen visar att den sociala
ojämlikheten i dödsrisker för 30–60 åringar har ökat bland kvinnor och unga män. I Växjö
kommun är folkhälsans nivå, mätt som medellivslängd för både män (81,8 år) och kvinnor
(85,1 år) något högre än Riket. Insjuknade och dödlighet i hjärtinfarkt har fortsatt att minska.
Andelen (72 %) av befolkningen som uppger bra eller mycket bra hälsa har minskat något och
är ungefär som Riket.
Uppföljning av den lokala ungdomspolitiken (”Luppen”) visar att en högre andel
gymnasieungdomar (72 %) i Växjö kommun än ungdomar i övriga kommuner (66 %) svarar
att de upplever en bra eller mycket bra hälsa. Bland ungdomar i Växjö tätort svarar 71 % och
bland dem som bor i tätorter och på landsbygden 74 % att de upplever bra eller mycket bra
hälsa. En jämförelse av gymnasieelevers upplevda hälsa mellan 2015 och 2018 visar inga
större förändringar. Det bör uppmärksammas att ungdomars svar pekar mot att en låg andel
ungdomar är fysiskt aktiva, 45 % av flickorna och 30 % av pojkarna tränar pulshöjande högst
en gång i veckan, samt att en ökad andel ungdomar som svarar att man hoppar över frukost,
lunch och middag.
Kombination av stress, dålig sömn, bristande fysisk aktivet, dåliga matvanor avsaknad av
gemenskap pekar mot risk för framtid större hälsoproblem för såväl ungdomar som vuxna
med ökade skillnader i hälsa och förstärkta socioekonomiska klyftor.
Med utgångspunkt från att folkhälsan i Växjö kommun har ett gott utgångsläge bör några
områden uppmärksammas:
Levnadsvanor. Andelen invånare 16–84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag är 50
%, en minskad andel invånare äter frukt och grönt minst tre gånger per dag (23 %) och
andelen invånare med fetma är oförändrad (13 %).
Psykiskt välbefinnande. Andelen invånare 16–84 år som uppger nedsatt psykiskt
välbefinnande är 17 %, vilket är högre än Riket.
Tillit. Andelen invånare 16–84 år som uppger att de i allmänhet inte litar på andra människor
har ökat från 23 % (2016) till 28 % (2018). Även andelen som avstår från att gå utomhus
ensamma har ökat från 22 % (2016) till 31 % (2018). 59 % av brukare av invånare med
hemtjänst uppger att de besväras av ensamhet.
Narkotika. Den narkotikarelaterade dödligheten bland män har ökat, utvecklingen är den
samma i Riket. Tramadol är nu ett av de vanligast förekommande missbrukspreparaten i
Växjö.
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
3 (34)
Folkhälsoarbete i Växjö kommun
Det är viktigt att alla aktörer aktivt arbetar för att skapa synergier mellan tvärsektoriella
perspektiv och processer, särskilt som de flesta perspektiv i grunden handlar om mer jämlika
villkor och förutsättningar.
Genom Växjö kommuns processarbete och hållbarhetsprogram ges förutsättningar för att för
att säkerställa hälsa och välbefinnande. Växjö kommuns processarbete har som
målkommunens resurser ska komma alla kommunens invånare till del på bästa sätt. Växjö
kommuns program Hållbara Växjö ska ge en riktning för Växjö kommuns arbeta på lång sikt.
Rapporten lämnar följande rekommendationer för att säkerställa hälsa och välbefinnande:
Uppmärksamma ojämlikheter - för att hantera dem
• Uppmärksamma och följ upp skillnader mellan orter och bostadsområden vad gäller
levnadsvillkor, tillit, trygghet och levnadsvanor
• ge förutsättningar för att barn och ungdomar får likvärdiga uppväxtvillkor
Gör insatser som skapar tillit och trygghet
• Uppmärksamma ungdomars erfarenheter, i relation till andra människor och
institutioner, kommunikationssamhället, sexuella trakasserier och övergrepp och
segregering i samhället
• Uppmärksamma civilsamhällets roll
• Uppmärksamma hur det offentliga rummet kan skapa tillit och trygghet
Främja goda levnadsvanor - för minskade skillnader i hälsa
• Främja goda matvanor och fysisk aktivitet
• Ta fram riktlinjer för minskat bruk av alkohol/narkotika/doping/tobak
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
4 (34)
1 Innehåll
1 Beskrivning av uppdrag ................................................................................................... 6
1.1 Syfte ............................................................................................................................. 6
2 Metod ................................................................................................................................. 7
3 Kunskapsöversikt .............................................................................................................. 7
4 Resultat ............................................................................................................................ 16
5 Analys ............................................................................................................................... 19
Källor ....................................................................................................................................... 21
Bilagor ..................................................................................................................................... 23
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
5 (34)
Bakgrund
Begreppsförklaring
Hälsa
Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
frånvaro av sjukdom eller svaghet. 1
Hälsa är en fundamental rättighet för alla. Hälsa och välbefinnande är både en förutsättning
för och en investering i ett gott liv och i bärkraftiga och hållbara samhällen. Hälsa är inte
endast motsatsen till sjukdom eller funktionsnedsättning, utan god hälsa kan uppnås även om
man är sjuk eller har en funktionsnedsättning. I och med att hälsa innefattar ett tillstånd av
välbefinnande är det högst personligt och knutet till upplevelse samt påverkat av livssituation
och -villkor, erfarenheter, förväntningar och drömmar. Välbefinnande är kopplat till en känsla
av att må bra fysiskt, psykiskt och socialt, och växlar genom livet beroende av behov och
förväntningar.
• Fysiskt välbefinnande handlar om fysisk aktivitet, frånvaro av smärta, om sömn,
närhet och beröring, mat och matvanor och tillgång till hälso- och sjukvård.
• Psykiskt välbefinnande är ett tillstånd där individen kan förverkliga sina egna
möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det
samhälle som hen lever i, och är alltså mer än enbart frånvaro av psykisk ohälsa. Det
inbegriper både individens egen upplevelse och relationen mellan individen och hens
sociala sammanhang.
• Det sociala välbefinnandet innefattar våra relationer till andra människor. För
välbefinnandet är det viktigt att vara bekräftad och känna sammanhang och tillhörighet
i vardagen, i familjen, i skolan, på jobbet och bland vänner, och det gäller både det
sociala och det psykiska välbefinnandet.
Välbefinnande beror också på självständighet, förhållandet till existentiella frågor, förmågan
att förstå sin intellektuella och känslomässiga kapacitet, förmågan att kunna hantera stress,
frihet från missbruk och beroende, förmågan att förstå och påverka sin situation och förmågan
att arbeta och bidra till samhället. En del strukturella förutsättningar är centrala för individens
välbefinnande, bland annat demokrati, säkerhet och rättigheter till utbildning, arbete, bostad,
hälso- och sjukvård, habilitering, stöd i vardagen, tillgänglighet och delaktighet.
Positiva upplevelser, till exempel genom musik, konst, natur och en trivsam vardagsmiljö är
viktiga för välbefinnandet. Även här är den egna subjektiva upplevelsen central och beror på
individens situation, förmåga, möjligheter och förväntningar.
1 WHO, 1948
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
6 (34)
Folkhälsa
Folkhälsa är enligt Janlert (2000) ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn
till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar därför inte bara om att
hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt.
Ojämlikhet i hälsa
Ojämlikhet i hälsa har definierats som systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper
med olika social position – huvudfokus är socioekonomi och kön. Man skiljer mellan
• hälsogradienten som skär genom hela samhället och
• hälsoskillnader mellan grupper i utsatta eller marginaliserade positioner och den
övriga befolkningen (Kommissionen för jämlik hälsa, 2017).
1 Beskrivning av uppdrag
Rapporten är framtagen av folkhälsosamordnare vid hållbarhetsavdelningen på uppdrag av
kommunstyrelsens ansvariga för området folkhälsa.
1.1 Syfte
Syftet med Folkhälsorapport 2019 är att ge ett underlag för folkhälsoarbete i Växjö kommun
och kommunens arbete med Agenda 2030. Rapporten ska ge en bild av befolkningens hälsa
och hälsans fördelning och faktorer som påverkar hälsans utveckling och innehålla aktuell
kunskap inom området folkhälsa.
Agenda 2030
Kommunstyrelsen har beslutat att påbörja arbetet med att ta fram ett hållbarhetsprogram för
Växjö kommun. Arbetsnamnet är ”Hållbara Växjö 2030” och ska antas politiskt våren 2019.
Folkhälsorapporten kommer att användas som ett underlag för Växjö kommuns
hållbarhetsprogram Hållbara Växjö 2030.
Programmet blir en lokal Agenda 2030 och arbetet utgår från FN:s Agenda 2030.
Hållbarhetsprogrammet ska dels vara styrande för Växjö kommunkoncern, alltså både
nämnder och kommunalt ägda bolag, men berör också hela samhället. Programmet kommer
att innehålla både en vision och mål till år 2030 för att öka samarbete och möjligheterna att
lösa gemensamma utmaningar tillsammans inom Växjö kommunkoncern.
Agenda 2030-delegationen uppmärksammar några frågor som särskilt behöver prioriteras:
ökande psykisk ohälsa i alla åldrar, livsstilsbetingade riskfaktorer för icke-smittsamma
sjukdomar, såsom ohälsosamma matvanor, stillasittande, rökning och alkohol och
hälsoproblem kopplade till buller, luftföroreningar och kemikalier.
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
7 (34)
2 Metod
Registerdata är hämtade från Folkhälsomyndigheten, SCB (Bilaga 1), Folkhälsomyndigheten
och SKL: Öppna jämförelser folkhälsa 2019. (Bilaga 1), Växjö kommun, MUCF Uppföljning
av den lokala ungdomspolitiken (Bilaga 2), Växjö kommun, Länsstyrelsen Östergötland:
Narkotikaanalyser (Bilaga 4).
3 Kunskapsöversikt
Dödlighet
Folkhälsomyndigheten beskriver i rapporten Folkhälsan i Sverige (2018) att folkhälsan i ett
internationellt perspektiv är god och utvecklas positivt för de allra flesta. Befolkningen i
Sverige har en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och
sjukvård. Sverige har enligt EU-kommissionen den femte högsta medellivslängden i EU.
Antalet förväntade friska levnadsår för både män och kvinnor vid 65 års ålder är bland de
högsta i hela EU. Könsskillnaderna är relativt små, men det finns socioekonomiska klyftor.
Exempelvis är medellivslängden hos män med universitetsutbildning nästan fem år längre än
bland män som inte har gått ut gymnasiet (EU-kommissionen). Hjärt- och kärlsjukdomar är
fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar har
ersatt stroke som tredje vanligaste dödsorsak.
Sjuklighet
Muskel- och skelettbesvär och depression är bland de största orsakerna till dålig hälsa. En av
sex personer i Sverige högt blodtryck, en av tio har kronisk depression och en av tretton har
astma. Under fem procent av befolkningen har diabetes, vilket är lägre än i de flesta andra
EU-länder. Bland de personer som har lägst utbildning har sex procent fler astma, och
diabetes är över två och en halv gånger så vanligt i denna grupp jämfört med de mest
högutbildade.
Socioekonomiska förhållanden – hälsa
Ojämlikheten i hälsa visar sig bland annat i medellivslängd där skillnaderna i återstående
medellivslängd vid 30 års ålder 2016 är 6,2 år mellan personer med förgymnasial respektive
eftergymnasial utbildning och 3,3 år mellan män och kvinnor2. För alla de större
dödsorsakerna är den förtida dödligheten högre bland dem med förgymnasial utbildningsnivå
än dem med eftergymnasial, och skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har ökat 2006–
2016 (Folkhälsomyndigheten 2018).
Socioekonomisk situation, särskilt inkomst och ekonomisk standard, har stor betydelse för
hälsan i alla åldrar. Livsvillkor, som arbete och försörjning, har förbättrats för de flesta i
Sverige under perioden 2006–2016, men sysselsättningsgraden är lägre och
långtidsarbetslösheten högre för personer med förgymnasial utbildning jämfört med personer
2 Se bilaga 1
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
8 (34)
som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Även inkomstskillnaderna har ökat, där de
med lägst inkomster halkar efter övriga grupper (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Enligt Fritzell (2016) finns det goda skäl att anta, och också empiriska belägg för, att
sambandet mellan inkomst och hälsa är ömsesidigt.
Laura Hartman och Anna Sjögren, Kommissionen för jämlik hälsa, beskriver i rapporten Hur
ojämlikt är Sverige? utvecklingen av de sociala skillnaderna i dödsrisker mellan 1994 och
2011 för 30–60 åringar och undersöker hur ojämlikheten ser ut i olika kommuner och olika
delar av landet. Några slutsatser i analysen är att
• ojämlikheten i dödsrisker är betydligt större bland män än bland kvinnor
• sambandet mellan dödlighet och disponibel inkomst är särskilt starkt för låga
inkomster, mer så än för låga utbildningsnivåer. Detta tyder på att dålig hälsa också är
ett skäl till att personer är fattiga.
• den sociala ojämlikheten i dödsrisker har ökat bland kvinnor oavsett hur vi mäter
utvecklingen, medan ökningen inte är lika entydig för män.
• dödsriskerna bland grupper med mindre resurser är lägre där inkomst- och
utbildningsnivån är hög och andelen arbetslösa är låg
Tabellen nedan visar dödsrisken i åldersgruppen 30–60 år i gruppen med lägst inkomst och
utbildning och skillnaderna i dödlighet mellan den högsta och lägsta kvintilen inom utbildning
och inkomst.
Dödsrisker och ojämlikhet i dödsrisker 2007–2011 för åldersgruppen 30–60 år. Antal
dödsfall per 1000 personer inom tre år. Växjö kommun och Riket.
Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Män Män
Dödsrisk lägst
inkomst
Inkomst K1-
K5
Utbildning K1-
K5
Dödsrisk lägst
utbildning
Inkomst K1-
K5
Utbildning K1-
K5
Växjö 11 9 6 16 11 10
Källa: Hartman, L. & Sjögren, A. (2017) Bearbetat av Växjö kommun
Psykisk ohälsa
I Sverige har den psykiska ohälsan ökat i alla åldersgrupper, i synnerhet bland unga och
kvinnor, under de senaste tjugo åren. Psykisk ohälsa utgör den största enskilda orsaken till
sjukskrivningar och är enligt Folkhälsomyndigheten ett fortsatt stort folkhälsoproblem.
Särskilt tydligt är det när kvinnor rapporterar självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande.
Suicid är vanligare bland män än kvinnor samt bland personer med förgymnasial utbildning
jämfört med dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning.
I rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 framgår att självrapporterade
psykosomatiska besvär, som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland
11-åringar mellan åren 2013/14 och 2017/18. För flickor har andelen med flera
psykosomatiska besvär ökat från 29 till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
9 (34)
20 till 30 procent. Andelen 11-åringar som uppger psykosomatiska besvär är den högsta sedan
studien började 1986.
Även många äldre lider av psykisk ohälsa. En tredjedel av alla över 65 år har vårdats för
psykisk sjukdom alternativt använt psykofarmaka. Suicid är också vanligare hos äldre, främst
män, än i gruppen 20–64 år. Psykisk ohälsa är vanligare hos personer 65 år och äldre jämfört
med personer 18 till 64 år. 2016 hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk
sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen 18–64 år var andelen hälften så stor, 17
procent. Högst förekomst av psykisk ohälsa (vårdats för psykisk sjukdom eller använt
psykofarmaka) bland de äldre har Kronoberg, Västra Götaland och Hallands län, medan
Norrbotten ligger lägst (Socialstyrelsen, 2018).
Skillnader i levnadsvanor
Personer med kortare utbildning rapporterar i högre utsträckning övervikt och fetma som
också är vanligare bland män än kvinnor. Samma mönster syns för stillasittande fritid. Det är
också en större andel som uppger att de röker dagligen bland personer med förgymnasial och
gymnasial utbildning, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.
Smittsamma sjukdomar
Sverige har generellt ett bra skydd mot smittsamma sjukdomar men drabbades under 2017 av
ett större utbrott av campylobakter. En stor ökning av gonorré skedde även mellan 2016 och
2017.
Utrikes födda
Både internationellt och i Sverige verkar hälsan vara sämre bland utrikes födda än inrikes
födda. Flyktinggrupper har till exempel sämre psykisk hälsa. Invandrare avstår också oftare
från att söka vård trots att de har behov av detta. Den psykiska hälsan har till exempel påvisats
vara sämre hos flyktinggrupper än inrikes födda i flera europeiska länder då till exempel
depressioner, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter är vanligare hos denna grupp
än andra (Migrationsverket, 2018). Enligt en rapport från Socialstyrelsen 2015 beräknas
ungefär 20–30 procent av asylsökande flyktingar i Sverige lida av någon form av psykisk
ohälsa. Det är svårt att säga vilken den vanligaste diagnosen är. De forskningsstudier som
finns har endast undersökt delar av gruppen och fokuserat på vissa diagnoser, till exempel
posttraumatisk stress syndrom (PTSD), depression eller ångesttillstånd. Enligt Röda Korsets
Högskolas undersökning från 2016 så rapporterade mer än en tredjedel av flyktingar som kom
från Syrien tydliga problem med ångest och/eller depression. Samtidigt uppvisade 30 procent
av de syriska flyktingarna symtom på PTSD (Migrationsverket, 2018).
Äldre
Fall och fallskador bland äldre är ett växande folkhälsoproblem. Anledningarna är att vi blir
allt äldre och bor dessutom ofta kvar i hemmet. I genomsnitt kommer var tredje person över
65 år att råka ut för en fallolycka. Skörare skelett, försämrad muskulatur och balans, sämre
syn, sjukdomar och mediciner hör ihop med stigande ålder och är riskfaktorer för fall.
Ungefär 8 av 10 av de som faller och skadar sig är personer över 65 år. Kvinnorna drabbas
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
10 (34)
värst. Det beror dels på kvinnors högre medellivslängd och dels på att kvinnor i högre grad
har benskörhet (1177).
Miljöfaktorer
Miljöfaktorer som till exempel buller påverkar också hälsan. Uppskattningsvis en femtedel av
befolkningen är exponerad för trafikbuller över gällande riktvärde (Folkhälsomyndigheten
2018).
Tillitens villkor
Tillit delas ofta i två delar, dels social tillit, som avser i vad mån man har tillit till samhällets
välfärdssystem eller andra institutioner, samt personlig tillit, som är kopplad till individer, till
människor med namn och ansikten Upprepade besvikelser med förlust av tillit till andra leder
till cynism, fientlighet och social isolering. (Kristensson, 2017).
Region Kronoberg (2018) redovisar i en rapport att ungas tillit till vuxna har minskat över tid.
Fyra mönster som kan bidra till att tillit raseras
• Negativa erfarenheter, i relation till andra människor och institutioner
• Kommunikationssamhället, och konsekvenserna av att ständigt behöva förhålla sig
dess risker
• Sexuella trakasserier och övergrepp
• Segregering i samhället, och tankar om ”vi och dom”
Social isolering är en mycket stor riskfaktor för både psykisk och somatisk ohälsa bland äldre.
Andelen som anger ängslan, oro och ångest är högre hos de som bor i områden med låg
socioekonomisk situation (Kristensson, 2017).
Offentliga platser har stor betydelse för vilka sociala processer och sociala nätverk som
utvecklas. I rapporten Stadsbyggande och segregation beskrivs hur dessa förutsättningar
skiljer sig åt vid en jämförelse mellan stadsdelar. (Legeby, Berghaus Pont, Marcus, 2015). Kristensson (2017) menar att sociala kontakter också skyddar mot sjukdom, medan få sociala
kontakter (social isolering) ökar individens risk för sjukdom. Detta är särskilt tydligt för
insjuknande och död i hjärtinfarkt, men har också visats för en rad andra hälsoutfall, särskilt
mental ohälsa och självskattad hälsa. Särskilt tycks emotionellt stöd i form av uppskattning ha
en positiv effekt på hälsan. Betydelsen av dessa faktorer blir särskilt tydlig vid kombination
av arbetssituation och civilstånd, och en arbetslös, frånskild man med tunna sociala nätverk
har en särskilt hög risk för sjukdom och ohälsa.
Tidig uppväxt
För barnens hälsa ser man tydliga effekter utifrån vårdnadshavarens socioekonomiska
situation där särskilt ensamstående småbarnsföräldrar med små ekonomiska resurser är en
utsatt grupp. Barnets fysiska och psykosociala livssituation påverkar därför barnets
hälsoutveckling, den kognitiva förmågan samt fysisk och psykisk hälsa, både under
barndomen och i vuxenlivet. Detta gäller alla hälsoutfall som tidig död, hjärtsjukdom, psykisk
ohälsa, självskattad hälsa och riskbeteende (Kristensson, 2017).
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
11 (34)
Europeiska siffror visar att andelen barn 0–6 år som har emotionella problem är mellan 12 och
18 procent. Även späda och små barn kan lida av psykisk ohälsa. Små barn har lika ofta
psykiska svårigheter som äldre barn. Vad gäller små barn kan psykiska svårigheter definieras
som störningar i utvecklingsprocessen som − om den inte åtgärdas – ökar riskerna för senare
beteenderubbningar (Socialstyrelsen,2018).
Skillnader i levnadsvillkor för barn
UNICEF beskriver i en rapport (2016) skillnader i levnadsvillkor och välbefinnande för barn
11, 13 och 15 år gamla i de 30 rikaste länderna i världen. I rapporten mäts skillnader i
inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande. I en sammantagen beräkning finns minst
ojämlikhet i Danmark, följt av Finland och Norge. Sverige har placering 23. Island och
Sverige, tidigare i toppen av tabellen, är nu marginellt över den tredje tredjedelen.
Förskolan
Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin sammanfattar i
rapporten Förskolans påverkan på barn (2017). Rapporterna pekar mot forskning som tyder
på att barn som gått i förskola är bättre på språk och matematik. De har också en bättre
psykisk hälsa och får färre infektioner, framför allt öroninflammationer. I vuxen ålder har de
högre utbildningsnivå och en högre inkomst jämfört med barn som inte gått i förskola.
Utbildad personal och rutiner för övergång från förskola till skola har positiva effekter på
barns psykiska hälsa och kognitiva utveckling.
Skolan
Skolverket skriver i en rapport att resultaten från PISA 2015 att det finns problem när det
gäller elevers välbefinnande skolan. Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i
skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan.
• Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat
mest
• Runt var sjätte svensk elev uppger att de utsätts för mobbning minst några gånger i
månaden
• Socioekonomiskt svaga elever och elever med utländsk bakgrund känner mindre
tillhörighet i skolan
Skolinspektionen genomförde under våren 2018 en enkätundersökning till 56 000 elever och
19 500 lärare i 1412 grund- och gymnasieskolor. I undersökningen framgår bland annat:
• Även om en klar majoritet av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan så finns
det i så gott som samtliga skolor elever som inte gör det
• Den upplevda tryggheten har försämrats under de senaste fem åren
Folkhälsomyndigheten beskriver i rapporten Psykisk hälsa bland 11, 13 och 15 åringar
(2018) att de allra flesta 11-, 13- och 15-åringar uppger att de är tillfreds med livet. Under de
senaste 15 åren har andelen med hög livstillfredsställelse varit stabil. Det är vanligare att
pojkar uppger hög livstillfredsställelse, högt välbefinnande och god självkänsla jämfört med
flickor.
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
12 (34)
Rapport Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11, 13 och
15 åringar (2018) att under de senaste decennierna har det skett en ökning av psykisk ohälsa
bland barn och unga i Sverige. Resultaten från studien Skolbarns hälsovanor 2013/14 visade
till exempel att andelen 13- och 15-åringar i Sverige som uppgett att de har haft minst två
psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna, hade fördubblats
under perioden 1985/86 till 2013/14, både för flickor och pojkar. För 11-åringarna hade det
dock inte skett någon ökning under samma period, utan andelen med besvär hade varierat.
Resultat från 2017/18 visar att självrapporterade psykosomatiska besvär, som huvudvärk,
nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013/14 och
2017/18. För flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär ökat från 29 till 41 procent,
medan andelen bland pojkar har ökat från 20 till 30 procent. Andelen 11-åringar som uppger
psykosomatiska besvär är den högsta sedan studien började 1986. När det gäller 13- och 15-
åringar har det däremot inte skett någon statistiskt signifikant ökning sedan mätningen år
2013/14. Däremot har andelen med psykosomatiska besvär ökat kontinuerligt under de
senaste decennierna och är hög.
Folkhälsomyndigheten skriver som slutsats i en rapport (2018) att Sammantaget är det troligt
att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som
förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska
symtom bland barn och unga.
Ungdomars hälsa
En högre andel gymnasieungdomar i Växjö kommun3 än ungdomar i samtliga lupp-
kommuner svarar
• att de upplever en bra eller mycket bra hälsa (Växjö 72 %, samtliga kommuner 66 %))
• att de tränar så att du blir andfådd eller svettas flera gånger i veckan eller varje dag
(Växjö 63 %, samtliga kommuner 57 %)
• att de har använt narkotika (Växjö 14 %, samtliga kommuner 10 %)
En lägre andel ungdomar i Växjö kommun än i samtliga lupp-kommuner svarar
• att de sällan eller aldrig dricker starköl, alkoläsk vin eller sprit (Växjö 50 %, samtliga
kommuner 55 %)
2018 svararar
• en något högre andel (5 %) att de blivit mobbade under en längre period än 2015 (3 %)
• en något lägre andel (72 %) uppger bra eller mycket bra hälsa än 2015 (74 %)
Andel flickor är högre än andel pojkar som har svarar att de
• har någon sjukdom eller nedsatt funktion (flickor 13 %, pojkar 7 %)
• blivit mobbade under längre period (flickor 5 %, pojkar 3 %)
• känt sig stressade varje dag (flickor 26 %, pojkar 10 %)
3 Se bilaga 2
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
13 (34)
• känt sig deprimerade varje dag (flickor 13 %, pojkar (4 %)
• sällan eller aldrig dricker sprit (flickor 46 %, pojkar 53 %)
Anden pojkar är högre än andelen flickor som svarar
• att de har bra eller mycket bra hälsa (pojkar, 80 %, flickor 60 %)
• att de tränar så de blir svettiga (pojkar 70 %, flickor 55 %)
• att de har använt narkotika (flickor, 10 %, pojkar 18 %)
Bland ungdomar som bor utanför Växjö stad uppger en lägre andel att de blivit mobbade varje
dag, att de har sjukdom eller nedsatt funktion, att de känner stress varje dag, depression varje
dag, att de sällan eller aldrig dricker starksprit och att de sällan eller aldrig röker. Det kan
uppmärksammas att en högre andel ungdomar i Araby än samtliga ungdomar Växjö kommun
har ohälsa i form av olika symptom flera gånger i veckan eller varje dag; huvudvärk 21 %
(samtliga Växjö: 13 %), ont i magen 22 % (samtliga Växjö: 14 %), stress 48 % (samtliga
Växjö: 46 %), nedstämd 36 % (samtliga Växjö: 26 %), svårt att somna 36 % (samtliga Växjö:
28 %) och dålig sömn 33 % (samtliga Växjö:25%).
Av ungdomarna svarar 10 % att de har någon sjukdom eller nedsatt funktion, vilket är något
lägre än samtliga Lupp-kommuner (12 %) och oförändrat i jämförelse med 2015.
Andelen som uppger att de hoppar över måltider har ökat från 2015 till 2018 vad gäller
frukost, lunch och middag.
Andelen ungdomar som har använt narkotika är relativt oförändrad mellan år 2015 – 2018, 4
procent i grundskolan och 14 procent i gymnasiet. I gymnasiet har 14 procent i de
studieförberedande programmen använt narkotika och 10 procent i de yrkesförberedande
programmen. 10 procent av flickorna och 18 procent av pojkarna svarar att de någon gång
använt narkotika.
Studier och arbetsliv
Bland unga som varken arbetar eller studerar är det vanligare att känna sig deprimerad, ha lågt
självförtroende och uppleva fysiska besvär. Allvarliga problem med oro, ångest och rädsla är
mer än dubbelt så vanligt bland de som varken arbetar eller studerar jämfört med andra unga.
Bland de unga männen är det dessutom fem gånger så vanligt att skatta sin allmänna hälsa
som dålig eller mycket dålig jämfört med unga män i studier eller arbete. Andelen som fått
öppen psykiatrisk vård är tre gånger så hög i gruppen unga som varken arbetar eller studerar
som i ungdomspopulationen i sin helhet. Öppen psykiatrisk vård är vanligast bland unga som
varken arbetar eller studerar i åldern 16–19 år och andelen minskar med åldern (SOU
2018:11).
Enligt Försäkringskassans statistik är sjukfrånvaron betydligt högre inom kommuner och
landsting än inom det privata näringslivet. Framförallt är det en högre andel kvinnor och en
större andel personal i kontaktyrken med kända arbetsmiljörisker, som arbetar inom offentlig
jämfört med privat verksamhet. För att förebygga sjukfrånvaro bör fokus ligga på att skapa
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
14 (34)
goda förutsättningar för hållbart arbete inom vård, skola och omsorg (Försäkringskassan,
2018)
Det finns studier som visar att när fler unga inte kommer in på arbetsmarknaden, ökar också
andelen unga med psykisk ohälsa. Genom att fullfölja sin utbildning och få fotfäste på
arbetsmarknaden öppnas också möjligheter till bättre ekonomi, inflytande och högre social
position, och med det kommer livsvillkor och levnadsvanor som är gynnsamma för hälsan.
Forskning visar också att föräldrars utbildning och härkomst spelar stor roll för elevens
skolresultat. Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland yngre och särskilt bland
kvinnor. (SKL, 2019).
Matvanor och fysisk aktivitet
Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har tagit fram rapporten Förslag till åtgärder
för ett stärkt långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet
(2018). I rapporten framgår att det pågår en samhällsutveckling som i mycket är positivt för
folkhälsan, men för vissa sjukdomar och riskfaktorer förvärras situationen, som diabetes och
övervikt. Sedan 1980 har förekomsten av fetma tredubblats hos vuxna från 5 till 15 procent
och i dag har varannan vuxen övervikt eller fetma. 15–20 procent av barn och unga uppskattas
vara feta eller överviktiga i 10-årsåldern. Övervikt är vanligare bland barn i områden med låg
utbildningsnivå och skillnaderna tenderar att öka. Bland vuxna är fetma nästan dubbelt så
vanligt bland med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning.
Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i
Sverige. Matvanor och fysisk aktivitet är relaterat till hälften av de tio största riskfaktorerna
till ohälsa och för tidig död, främst hjärt- och kärlsjukdomar.
Konsumtionen av kött och godis har fördubblats, konsumtionen av kolsyrade drycker har
fyrdubblats, bilåkandet har ökat och mellan 1990 och 2015 minskade antalet cykelresor med
38 procent. Barns skolresor med cykel minskade med 38 procent under samma period.
Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar och vuxna. En av sju
vuxna och nästan en av fem femtonåringar är överviktiga eller feta, vilket är mer än i de flesta
EU-länder. Svenska ungdomar är också betydligt mindre fysiskt aktiva än EU-genomsnittet.
Rökning är tre gånger vanligare och fetma är 50 procent vanligare hos den del av
befolkningen som har lägst utbildning, jämfört med den del som har högst utbildning.
Den sociala gradienten för fysisk aktivitet har ökat över tid i sex länder: Belgien, Italien,
Lettland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien (EU-kommissionen).
En rapport från Region Kronoberg (2015) visar att pojkar var mer fysiskt aktiva än flickor i
samtliga årskurser. Det var endast drygt fem procent av flickorna i de båda äldre årskurserna
som uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet, vilket är en minskning jämfört med
tidigare undersökningar. Bland flickor i åk 5 var det en av tio som var fysiskt aktiva enligt
rekommendationerna. De som var mest fysiskt aktiva var pojkar i åk 5, drygt 20 procent,
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
15 (34)
vilket också var den enda gruppen där en tydlig ökning kan ses. För pojkar i årskurs 8 och
gymnasiet årskurs 2 har andelen varit relativt oförändrad, omkring 14 procent.
I Öppna jämförelser folkhälsa 2019 (SKL, 2019) framkommer att fetman fortsätter att öka i
de flesta kommuner och regioner, och är vanligare bland äldre och dem med kort utbildning.
Stillasittande är vanligare bland unga och i gruppen med eftergymnasial utbildning, jämfört
med gruppen med förgymnasial utbildning. Samtidigt är andelen fysiskt aktiva också störst
bland unga och i gruppen med eftergymnasial utbildning. Idag har mer än hälften av
befolkningen 16–84 år övervikt (36 procent) eller fetma (15 procent. Kroppsvikten har ökat
bland barn och ungdomar 11–15 år de senaste 25 åren, och bland 15-åriga flickor och pojkar
har cirka 13 respektive 17 procent övervikt eller fetma. I Sverige har 28 procent av flickorna
och 27 procent av pojkarna 6–9 år övervikt eller fetma. Det är därför angeläget att följa
utvecklingen av fetma bland barn och unga för att vidta tidiga förebyggande åtgärder
Alkohol
Enligt SKL (2019) minskar riskkonsumtionen av alkohol bland unga minskar. Totalt sett har
den rapporterade alkoholkonsumtionen sjunkit sedan 2004. Antalet dryckestillfällen har varit
tämligen oförändrade så nedgången beror på att det dricks mindre mängd per
konsumtionstillfälle. Detta har i sin tur lett till en nedgång i intensivkonsumtionen liksom
vissa minskningar i såväl andelen hög- som riskkonsumenter. Rapport från CAN (2018) visar
också att • det berusningsorienterade drickandet tenderar att minska
• konsumtionen blivit jämnare fördelad i befolkningen sett till kön och ålder
• konsumtionen alltjämt är klart snedfördelad i befolkningen: Bland de som dricker
alkohol stod 15 procent av konsumenterna för halva förbrukningen år 2017
Narkotika
Under 2017 svarade sju procent av pojkarna och fem procent av flickorna i årskurs 9 att de
någon gång använt narkotika, jämfört med niorna är det nästan tre gånger så vanligt att
eleverna i gymnasiets år 2 har använt narkotika; 20 procent av pojkarna och 14 procent av
flickorna. Sammantaget kan sägas att även om narkotikaerfarenheten varit relativt stabil de
senaste tio åren, så visar konsumtionsutvecklingen bland dem som väl använt narkotika på en
viss ökning (CAN, 2018). Tramadol är ett läkemedel som används vid vissa typer av smärta.
Det har delvis liknande effekt som morfin. Läkemedlet är narkotikaklassat. Tramadol har
påvisats vid mätningar av narkotika i avloppsvatten i Växjö4 och är nu ett av de vanligast
förekommande narkotikapreparaten i Växjö.
Rökning
I genomsnitt hade 13 procent av Sveriges befolkning (17–84 år) rökt vid minst något tillfälle
den senaste månaden under 2017. Omkring 7 procent hade rökt dagligen och 6 procent hade
rökt sporadiskt. Kvinnor och män rökte i ungefär samma utsträckning. Yngre rökte i betydligt
större utsträckning än äldre. I den yngsta åldersgruppen 17–29 år är andelen sporadiska rökare
4 Se bilaga 4
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
16 (34)
påfallande hög. Andelen dagligrökare har sjunkit medan andelen sporadiska rökare har legat
på en mer oförändrad nivå. Det genomsnittliga antalet cigaretter som konsumeras i Sverige
per år har minskat med mer än 40 % sedan 2007 (CAN, 2018).
Skillnader i daglig rökning kvarstår mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Det finns
också ett samband mellan daglig rökning och kommunernas socioekonomiska förhållanden.
(SKL, 2019)
4 Resultat
Hälsoutfall
• Den förväntad medellivslängden: kvinnor 85,1 år, män 81.8 år (Riket: kvinnor 83,7år,
män 80,1 år5)
• Antal incidens i hjärtinfarkt: 272 per 1000 invånare (Riket 269 per 1000 invånare)
• Andel med bra eller mycket bra hälsa: 72 % (Riket 70 %)
• Andel med bra eller mycket bra tandhälsa: 77 % (Riket 75 %)
• Antal fallolyckor för åldersgruppen 65 år +: per 1000 invånare 3339 (Riket 3296 per
1000 invånare)
• Antal fallolyckor för åldersgruppen 80 +: 61 per 1000 invånare (Riket 60 per 1000
invånare)
• Antal självmord, antal döda per 100 000 invånare bland de som är 15 år eller äldre:
kvinnor 7,2, män 18,9 (Riket kvinnor 8,2 män 20,4)
• Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande: 17 %, (Riket 14 %)
• Andel med behandling med lugnande medel: 37 per 1000/invånare. (Riket 28 per 1000
invånare)
• Andel med fetma: 13 % (Riket 15 %)
Trygghet och sociala relationer
• Andel som i allmänhet inte litar på andra människor: 28 % (Riket 28 %)
• Andel barn i årskurs 5 som känner sig trygga i skolan: 92 %. (Riket 89 %)
• Andel som ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli
överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade: 31 % (Riket 25 %)
5 Se bilaga 3
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
17 (34)
Levnadsvillkor
• Andel med eftergymnasial utbildning: 47,7 % (Riket 42,5%)
• Andel ekonomiskt utsatta äldre: 13,6 % (Riket 17,6 %)
• Valdeltagande till kommunfullmäktige: 87 %. (Riket 84%)
• Andel unga som varken arbetar eller studerar: 7 % (Riket 9 %)
• Medianinkomst: 333 953:-/år: (Riket 315 296:-/år)
• Andel barn, 0–19 år i ekonomiskt utsatta hushåll: 9 % (Riket 9 %)
• Andel långtidsarbetslösa: 4,7 % (Riket 3,9 %)
• Nöjt medborgarindex – grönområden, parker och natur: 8,0 (alla kommuner: 7,9)
• Nöjt medborgarindex – tillgång till cykelvägar: 7,1 (alla kommuner 6,2)
Levnadsvanor
• Andel invånare som uppger att de är fysisk aktiva minst 150 min/vecka: 66 %
(Riket 64 %)
• Andel invånare (som är stillasittande mer än 7 timmar/dag: 50 % (Riket 47 %)
• Andel invånare som uppger att man äter frukt och grönt 3 gånger dag: 23 % (Riket 22
%)
• Andel invånare med riskabel alkoholkonsumtion: 14 % (Riket 15 %)
• Andel invånare som röker varje dag: 7 % (Riket 9 %)
• Narkotikaindex – dödlighet: män 12,8, kvinnor 2,8. (Riket män 12.6 och kvinnor 4.4)
• Alkoholindex – dödlighet: män 25,2, kvinnor 11.4 (Riket män 36,3, kvinnor 10,5)
• Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar 13–20 år: 34 per 1000 invånare (Riket 31
per 1000 invånare
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
18 (34)
Folkhälsans som figur
Folkhälsan i Växjö kommun kan sammanfattas i följande figur med utgångspunkt från utvalda
indikatorer. Grön färg markerar att Växjö kommun tillhör de 25 % kommuner med bästa
värden, gul färg, 50 % i mitten och röd färg markerar att man tillhör de 25 % av kommunerna
med sämsta värden.
Källa: Folkhälsomyndigheten och SKL, 2019
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
19 (34)
5 Analys
I Växjö kommun
• ökar den förväntad medellivslängden för män 81,8 år och kvinnor 85,1 år vilket är
högre än Riket
• minskar andelen med bra eller mycket bra hälsa från 76 % (2016) till 72 % (2018) är
något över Riket (70 %)
• är andel med bra eller mycket bra tandhälsa (77 %) något över Riket (75 %)
• minskar antalet incidens i hjärtinfarkt, och är på samma nivå som Riket
• är andelen invånare som uppger att de är fysisk aktiva mer än 150 min/vecka (66%)
något högre än Riket (64 %)
• är andelen invånare med fetma (13 %) något lägre än Riket (15 %)
• minskar andelen som röker varje dag (7 %) och är på samma nivå som Riket
• är nöjt medborgarindex – grönområden, parker och natur, något över Riket
• är nöjt medborgarindex – tillgång till cykelvägar, något högre än Riket
• är antalet deltagartillfällen i idrottsföreningar högre än Riket
Insatser som bidragit till bra hälsoutfall
1. Goda förutsättningar för kunskap och kompetenser
Växjö är traditionellt en skolstad som prioriterat utbildning och är numera en
universitetsstad med en hög andel högutbildade. Högutbildade har bättre hälsa än
lågutbildade.
2. Goda förutsättningar för tillit mellan människor
Växjö har prioriterat insatser som främjat tillit och gemenskap mellan människor genom
stöd till föreningsliv, gemensamma lokaler, planering av den fysiska miljön i bostadsmiljön,
med parker och friluftsområden, samverkan med näringslivet
3. Goda förutsättningar för bra levnadsvanor
Växjö har utvecklat stadens naturliga förutsättningar i en omgivning med skogar och sjöar
Byggt cykelbanor, anlagt parker, lekplatser och grönområden, idrottsanläggningar,
badplatser, stöd till föreningsliv. Det har blivit naturligt för invånarna att cykla och gå
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
20 (34)
Sårbarhet
I Växjö kommun
• uppger ett högre antal per 1000 invånare än Riket att de har behandling med lugnande
medel
• har den narkotikarelaterad dödligheten ökat bland män
• är det i åldersgruppen 30–60 år stora skillnader i dödlighet mellan personer med hög
och låg inkomst- och mellan personer med hög och utbildningsnivå. Skillnaderna är på
ungefär samma nivå som Riket
• är andelen invånare med stillasittande mer än 7 timmar per dag 50 %
• har andel invånare med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat från 15 % (2016) till 17 %
(2018)
• har andelen invånare som uppger att de i allmänhet inte litar på andra människor ökat
från 23 % (2016) till 28 % (2018)
• har andelen som ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli
överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade, 16–84 år. ökat från 22 % (2016) till 31
% (2018)
• besväras 59 % av brukare inom hemtjänster av ensamhet (Riket 54 %)
Vad som kan leda till dåligt hälsoutfall
Socioekonomiskt skillnader
Personer med kortare utbildning rapporterar i högre utsträckning övervikt och fetma som
också är vanligare bland män än kvinnor. Samma mönster syns för stillasittande fritid. Det är
också en större andel som uppger att de röker dagligen bland personer med förgymnasial och
gymnasial utbildning, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.
Låg tillit och bristande sociala kontakter
Kristensson (2017) menar att sociala kontakter också skyddar mot sjukdom, medan få sociala
kontakter (social isolering) ökar individens risk för sjukdom.
Nedsatt psykiskt välbefinnande och försämrade levnadsvanor
Ungdomarnas svar pekar mot att en låg andel är fysiskt aktiva och möjligen mot försämrade
matvanor. Detta i kombination med en hög andel som uppger att de känner sig stressade,
sover dåligt varje dag eller flera gånger i veckan är svar som pekar på kommande
hälsoproblem. Den upplevda stressen kan bli drivkraften till försämrade levnadsvanor
Bland vuxna och ungdomar kan man se samma mönster med en hög andel med stillande mer
är 7 timmar/dag, hög andel har fetma och nedsatt psykiskt välbefinnande. Kombinationen av
dåliga matvanor, stress och lite fysisk aktivitet leder i förlängningen till ökad sjuklighet och
dödlighet.
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
21 (34)
Källor
Agenda 2030-delegationen (2018) I riktning mot en hållbar välfärd. Agenda 2030-
delegationens nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av
Agenda 2030 för hållbar utveckling
CAN (2018) Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004–2017
CAN (2018) Skolelevers drogvanor 2017
Europeiska kommissionen: State of Health in the EU Sverige Landprofil hälsa 2017
Folkhälsomyndigheten och SKL (2019) Öppna Jämförelser folkhälsa 2019
Folkhälsomyndighet (2018) Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2018
Folkhälsomyndigheten (2018) Ensamkommandes utsatthet kan leda till ökat narkotikabruk
Folkhälsomyndigheten (2018) Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i
Sverige? Utvecklingen under perioden 1985–2014.
Folkhälsomyndigheten (2018) Daglig fysisk aktivitet kan minska hälsoriskerna med
stillasittande
Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket (2018) Förslag till åtgärder för ett stärkt,
långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet
Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017)
Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen
Fritzell, J. (2016) Fattigdom, inkomst och jämlik hälsa. Underlagsrapport Kommissionen för
jämlik hälsa
Försäkringskassan (2018) Sjukfrånvaron inom välfärdstjänsterna
Hartman, L. & Sjögren, A. (2017) Hur ojämlikt är Sverige? Sociala skillnader i dödsrisker:
Utvecklingen över tid och skillnader mellan åldersgrupper och regioner. Underlagsrapport
Kommissionen för jämlik hälsa
Janlert (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon
Kristensson, M. (2017) Betydelsen av psykosociala faktorer för en jämlik hälsa.
Underlagsrapport Kommissionen för jämlik hälsa.
Legeby, A. Berghaus Pont, M. Marcus, L. (2015) Stadsbyggande och Segregation. Perspektiv
och utgångspunkter
Skolinspektionen (2018) Skolenkäten. Resultat våren 2018.
Skolverket (2017) Pisa 2015. Så mår svenska 15-åringar i skolan. Fokus på nr. 1 april 2017.
Socialstyrelsen (2018) Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre Uppföljning av vård och
omsorg vid psykisk ohälsa hos äldre. Öppna jämförelser
Socialstyrelsen (2018) Späd- och småbarnsverksamheter/team i Sverige – en kartläggning
SOU 2018:11 Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar.
Slutbetänkande av Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar
UNICEF (2016) Fairness for Children. A league table of inequality in child well-being in rich
countries
Östgötakommissionen (2014) För folkhälsa – slutrapport
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
22 (34)
Internet
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-
visualisering/folkhalsodata/
https://www.kolada.se/
http://www.healthdata.org/
https://www.mucf.se/ungidagse-statistik-om-unga
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Att-undvika-fallolyckor-hos-
aldre/
http://www.healthdata.org/results/country-profiles
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
23 (34)
6 Bilagor
Bilaga 1. Figurer
Källa: Kolada, SCB. Bearbetat av Växjö kommun
Källa: Kolada, Folkhälsomyndigheten. Bearbetat av Växjö kommun
44,0
46,0
48,0
50,0
52,0
54,0
56,0
58,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
År
År
Beräknad återstående medellivslängd vid 30 år - utbildning, Riket
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
0
5
10
15
20
25
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Pro
cen
t
År
Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande - inkomst, 16-84 år, Riket
Låg inkomst, kvinnor Låg inkomst män Hög inkomst, kvinnor Hög inkomst, män
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
24 (34)
Källa: Kolada: Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten. Bearbetat av Växjö kommun
Källa: Kolada: Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten. Bearbetat av Växjö kommun
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Avsaknad av emotionellt stöd
Kränkande behandling
Avsaknad av praktiskt stöd
Lågt socialt deltagande
Avsaknad av tillit till andra
Procent
Sociala faktorer - utbildning, 16-84 år, Riket
Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Avsaknad av emotionellt stöd
Kränkande behandling
Avsaknad av praktiskt stöd
Lågt socialt deltagande
Avsaknad av tillit till andra
Procent
Sociala faktorer - inkomst, 16-84 år, Riket
Hög inkomst Låg inkomst
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
25 (34)
Källa: Kolada: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Bearbetat av Växjö kommun.
Andel invånare 16–84 år som avstår att gå ut ensamma (År 2018)
Källa: Kolada, Skolinspektionen. Bearbetat Växjö kommun
49
36
15
9
0 10 20 30 40 50 60
Kvinnor, Växjö
Kvinnor, Riket
Män, Växjö
Män, Riket
Procent
38
28
7
7
0 10 20 30 40 50 60
Kvinnor, Växjö
Kvinnor, Riket
Män, Växjö
Män, Riket
Procent
Andel invånare 16-84 år som avstår att gå ut ensamma(År 2014)
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
26 (34)
Källa: Kolada, Skolinspektionen. Bearbetat Växjö kommun
Källa: Folkhälsomyndigheten. Bearbetat av Växjö kommun
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0
Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, positivasvar, andel (%)
Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positivasvar, andel (%)
Gymnasieelever år 2: Jag känner mig trygg i skolan,positiva svar, andel (%).
Procent
Andel som känner sig trygga i skolan(År 2016)
Riket Växjö
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
45,0
50,0
Alkoholindex, dödlighet
Kvinnor, Växjö Män, Växjö Kvinnor, Riket Män, Riket
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
27 (34)
Källa: Folkhälsomyndigheten. Bearbetat av Växjö kommun
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
45,0
50,0
2007-2011 2008-2012 2009-2013 2010-2014 2011-2015 2012-2016
Narkotikaindex, dödlighet
Kvinnor, Växjö Män, Växjö Kvinnor, Riket Män, Riket
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
28 (34)
Bilaga 2. Tabell: Lupp, Växjö kommun 2018
16–19 år
Andel svar i procent
Samtliga
Lupp-
kommuner
Bor i
Växjö
kommun
2018
(n: 505)
Bor i
Växjö
kommun
2015
Bor i
Växjö
stad
2018
Bor i Växjö
landsbygd
och orter
2018
(n: 107)
Bor i
Växjö
kommun
flickor
2018
N:215)
Bor i
Växjö
kommun
pojkar
2018
(N: 188)
Har du någon sjukdom
eller någon nedsatt
funktion?
Ja
12 10 10 11 8 13 7
Under de senaste sex
månaderna, har du blivit
mobbad, trakasserad eller
utfryst?
Ja, under en längre period
4 5 3 5 2 5 3
Under de senaste sex
månaderna, hur bedömer
du din hälsa, hur du mår
eller känner dig?
Mycket bra, ganska bra
66 72 74 71 74 55 70
Hur ofta har du haft
följande besvär under de
senaste sex månaderna?
Känt dig stressad?
I stort sett varje dag
20 18 18 19 15 26 10
Hur ofta har du haft
följande besvär under de
senaste sex månaderna?
Känt dig nedstämd, deppig
eller nere?
I stort sett varje dag
11 10 9 10 8 13 4
Hur ofta brukar du träna så
du blir svettig?
I stort sett varje dag eller
flera gånger i veckan
57 63 62 64 64 55 70
Har du någon gång
använt anabola steroider
eller andra motsvarande
prestationshöjande
medel?
Nej
96 97 96 97 96 98 95
Hur ofta brukar du…
röka cigaretter?
Sällan eller aldrig
79 79 80 80 74 78 80
Hur ofta brukar du dricka
starköl, alkoläsk, vil eller
sprit?
Sällan eller aldrig
55 50 48 51 46 53 46
Har du någon gång använt
narkotika?
Ja
10 14 12 14 14 10 18
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
29 (34)
Bilaga 3. Öppna jämförelser folkhälsa 2019
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
32 (34)
Bakgrundsfakta
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
33 (34)
Bilaga 4. Narkotikamätningar i avloppsvatten
Källa: Växjö kommun
Källa: Länsstyrelsen Östergötland
51,8
78,6
44,4
36,1
82,2
3 2,5 3,8 1,6 3,78,5
14,5
5,19,4
15,3
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2017 26-27/8 2017 28-29/10 2018 31/3-1/4 2018 26-27/5 2018 1-2/9
Doser per 1000 invånare
Sundets avloppsreningsverk
Cannabis Kokain Amfetamin
Folkhälsorapport 2019 2019-03-14
Växjö kommun www.vaxjo.se
34 (34)
Källa: Länsstyrelsen Östergötland
Källa: Länsstyrelsen Östergötland
Recommended