Grundad 1927 1798 medlemmar 1470 yrkesverksamma En delförening i Sveriges Läkarförbund

Preview:

DESCRIPTION

Grundad 1927 1798 medlemmar 1470 yrkesverksamma En delförening i Sveriges Läkarförbund Antal medlemmar i privatvård 2000. Åldersfördelning bland privatläkarna: Medelålder 61 år 35% kvinnor, 65% män. Fördelning av Läkarförbundets aktiva medlemmar: Vid sjukhus och vårdcentraler25200 - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Grundad 1927

1798 medlemmar1470 yrkesverksamma

En delförening i Sveriges LäkarförbundAntal medlemmar i privatvård 2000

Åldersfördelning bland privatläkarna:

Medelålder 61 år35% kvinnor, 65% män

Ålder %<45 0,8

45-50 451-55 1556-60 2661-65 3466-70 13>70 4

Fördelning av Läkarförbundets aktiva medlemmar:

Vid sjukhus och vårdcentraler 25200Specialister vid sjukhus 13100Specialister vid vårdcentral 4600ST-läkare 5300AT-läkare 2200

Privatläkare 2000

Företagsläkare 500

Övr (forskning, industri och statlig tjänst) 2500

Totalt 30200

Historisk fördelning i Sveriges läkarkår:

År Antal läkare % Kvinnor1950 4900 91960 7100 13

1970 10600 171980 18000 251990 24000 34

2000 28000 392010 33700 47

35

Ålders och könsfördelning – yrkesverksamma läkare i Sverige:

60+ 5809 34% kvinnor

55-59 4562 39% kvinnor

50-54 4316 46% kvinnor

45-49 3446 46% kvinnor

40-44 3381 51% kvinnor

35-39 3595 55% kvinnor

30-34 3236 60% kvinnor

-29 1873 67% kvinnor

Läkar-besök 2008:

Specialistvård PrimärvårdOffentlig regi 9,6 milj 9,1 miljPrivat regi 3,2 milj(25%) 4,6 milj(33,6%)

Antalet privatläkare (2000) utgör ca 6,6% av läkarkåren. I vissa spec (ÖNH, gyn) står de privata för 75-80% av

specialistbesöken i öppen vård i storstäder.

Arbetsförhållanden bland SPLFs medlemmar:

Enläkarmottagning 45%Flerläkarmottagning / Läkarhus 49%

Ansluten i Praktikertjänst 16%Anställda i andra vårdbolag 3%

(Capio, Carema, Aleris m fl)

Arbetsformer bland SPLF:s medlemmar:Enläkarmottagningar 74%

Två läkare ca 12%Tre eller fler ca 14%

Privatläkare i egen regi:Aktiebolag 80%

Enskild firma 13%Handelsbolag 7%

Kort historik Praktikertjänst: Startskott redan 1960 med Läkartjänst

1959 Vällingby Läkarhus1962 Slottsstadens Läkarhus

Tandläkartjänst bildades 1966 Sjukgymnasttjänst bildades 1972 Dentallaboratorietjänst bildades 1975 Praktikertjänst föddes 1977

Praktikertjänst:

630 läkare 242 kvinnor (38%)

334 allmänläkare (53%)48 gynekologer36 radiologer

36 psykiatriker35 hudläkare

7st Läkarhus (ca 180 läkare totalt)

Slottsstadens läkarhus

Grundat 1962

22 läkare och 3 sjukgymnaster 2010

Allmänläkare, Gynekologer, Dermatologer, Kirurger, Öronläkare,

Pediatriker, Urolog, Gastroenterolog, Reumatolog

Röntgen och laboratorium

Sjukvårdshistorik Sverige:

1955: Allmän sjukförsäkring,

innan dess betalade patienterna hela beloppet själva.

1960-talet:Patienten betalade hela beloppet till läkaren.

Försäkringskassan returnerar det subventionerade beloppet till patienten.

1970-talet: “7-kronors-reformen”Patienten betalade sin andel (7 kr av 30 kr) till läkaren; resten ersätts till vårdgivaren direkt från Försäkringskassan. Numera patientavgift 120-300kr.

Alla som ville arbeta privat kunde ansluta sig genom att anmäla sig till Försäkringskassan (s.k. “Fri etablering”).

1984 “Dagmar-reformen”: Landstingen fick betala vården, genom att man gjorde avdrag för sjukvårdskostnader från de statsbidrag som årligen utbetalades. Landstingen fick veto-rätt vid ansökning från läkare och sjukgymnaster som ville etablera sig. Läkare som ville ha privatpraktik på fritiden var tvungna att söka tillstånd hos landstinget.

1993-12-22 “Lagen om Läkarvårdsersättning” (“LoL”, även kallad “taxan”); fastställer samma ersättning över hela landet för läkarbesök och “särskilda åtgärder”, när läkare har ett “samverkansavtal”.

1994 (Borgerlig regering); Fri etablering infördes 1/1, men i samband med det avskaffades rätten till ersättnings-etablering.

Taxan Specifik för varje specialitet. Förhandlas mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och SLF (Läkarförbundet)

Tak 1 - gräns för normala arvoden; därefter reducerade arvoden

Tak 2 - absoluta gränsen för intäkter under ett kalenderår (ca 3-3,4 milj)

Krav: heltid,

Två former av avtal för privat verksamma läkare: Samverkansavtal - Ofta tidsbegränsat, men kan vara till pension

eller “tills vidare” - Ersättning enligt LoL “taxan” Vårdavtal

- Tidsbegränsat avtal - Landstinget och vårdgivaren kommer överens om nivåer för ersättning och i vissa fall även särskilda åtgärder som ska utföras - Kan tillåta besökstyper och åtgärder som ej finns i taxan- Endast ett tak, oftast nära tak 2 i taxan

I september 1994 vann Socialdemokraterna riksdagsvalet.

13/11 1994 stoppade den nya regeringen rätten till fri etablering. Ersättningsetablering återinfördes inte!!

Privatläkarkåren minskade med över 1000 läkare sedan millenieskiftet.

2007: EU-kommissionen ifrågasatte svenska myndigheternas tilldelningsförfarande för samverkansavtal.LoL strider mot EU:s grundläggande principer om öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering.

20/6 2007: Regeringsbeslut “Utredningen patientens rätt”.Målsättning: stärka patientens ställning och inflytande i vården. Vårdval i primärvården för att stärka rätten till valfrihet.

Vårdval i primärvården, LOV= Lagen om valfrihetssystem Landstingen skyldiga att införa ett vårdvalssystem, som ger allmänheten rätt att välja mellan olika vårdgivare,senast 1/1 2010. Alla läkare som uppfyller landstingets kravspecifikation ska ha rätt att etablera en verksamhet i landstinget med offentlig ersättning. Stor ökning av antalet privata VC (nu 331 privata, 743 offentliga).

Tanken med vårdval: Pengarna följer patientens val, vilket

medför Konkurrens genom kvalitet Privata och offentliga vårdgivare behandlas

lika

Landstingen bestämmer själva: Kravspecifikationer (t.ex. antal läkare, antal

specialiserade sjuksköterskor, sjukgymnaster, rehabilitering, kuratorer, jourverksamhet mm.)

Ersättningsnivån (kapitering, viktat, oftast ingår lab och röntgen, ibland läkemedel)

Problem med vårdval:

Potentiellt 21 olika systemUnderfinansierat

Svårt för små mottagningar att uppfylla kravenOmfattande (krångligt) regelverk

Viktad ersättning kan leda till överdiagnostikNischade allmänläkare (smärtmottagning, medicinsk

ortopedi exempelvis)

Flera landsting har planer att införa vårdval även för specialister.

Stockholm: Förlossning och fotledskirurgi infört. Planer för ögon, öron, reumatologi 2011.

Senare även gyn och hud.

Skåne: Mödravård och preventivrådgivning.

2009: Alliansregeringen inför 090401 “Lagen om ersättningsetablering”, som återigen ger privatläkare rätten att överlåta sina mottagningar till en efterträdare. 133 har ersatts 2009, ytterligare 61under behandling.

Undantag: Allmänläkare verksamma i de landsting där “Vårdval” införts.

2009: Sista delen i utredningen “Patientens rätt”Syfte: att ersätta det nuvarande taxan.Målsättning: att tillvarata entreprenörsskap och nytänkande och därigenom stimulera utvecklingen mot en ökad mångfald inom denna del av vården vården.

LOVE “Lagen om vårdgivaretablering”Presenterades 2/11/09Remissrunda avslutad maj 2010Ingen proposition innan riksdagsvalet

LOVE “Lagen om vårdgivaretablering” :Nationell myndighet där vårdgivare ansöker om tillståndAnsökan om godkännande av landstinget där verksamheten planeras, med redogörelse för syfte och mål samt hur verksamheten ska bedrivasLandstinget beslutar om läkaren får tillståndErsättning enligt nationellt fastslagna minimi-nivåerLandstinget har rätt att erbjuda högre ersättning Inget krav om heltidstjänstgöring (möjliggör delad tjänst)Landstinget kan bestämma att en verksamhet ska upphöra

Problem med LOVE:

Landstinget har veto-rätt Landstingen utformar kravspecifikation (godtyckligt)Landstinget kan neka etablering om “den uppenbart kommer att motverka eller försvåra upprätthållandet av en effektiv vårdstruktur” (om de anser att den konkurrerar)Landstinget kan införa begränsningar i vårdproduktionenOmfattande regelverk och administrativa krav kan försvåra för små mottagningar (95% av privata vårdgivare är mikroföretag)Inga övergångsregler för de läkare som redan arbetar på taxan (ca 500 allmänläkare planerar att lägga ned verksamheten)Olika villkor för privat eller offentligt driven verksamhetOklara grunder för att verksamhet ska upphöra

SPLF:s förslag:

Nationellt regelverk med tydliga grundkrav och kriterierErsättning kopplad till enskild yrkesutövareSystemet ska omfatta även den öppna vård som bedrivs i landstingets regiÖvergångsregler minst fem årInget heltidskravTydliga grunder för när en verksamhet ska upphöraLandstinget bör inte ha dubbel roll (beställare / utförare)

SPLFs medlemsenkät 2009:673 svar

Dubbel specialitet 2%Doktorsavhandling 15%Bedriver forskning 21%

65% taxa 18% når tak 1 5% når tak

235% vårdavtal

32% har patienter som betalar vården helt själva, hos 73% utgör dessa mindre än 5% av

arbetstiden

45% har patienter med privata sjukförsäkringar, hos 84% utgör de mindre än 5% av arbetstiden

50% arbetar mer än 40 timmar/vecka

72% har kvalitetssäkrad verksamhet

80% av arbetstiden ägnas åt direkt patientkontakt och administrativa åtgärder som

är direkt kopplade till patientens vård

87% hade 0 sjukskrivningsdagar senaste året.

När tänker du sluta arbeta?

Snarast 5%Inom ett år 6%Inom 2 år 11%3-5 år 30%6-10 år 29%>10 år 19%

52% slutar inom 5 år!

65% av dessa vill söka efterträdare, om möjligt

Av de 35% som inte tänker söka efterträdare:60% tillåts ej (allmänläkare)28% tillåts ej av andra skäl

12% vill inte

Av allmänläkare på taxan vill endast 4% ingå i vårdval.66% tänker inte ansluta sig.

Många som har vårdavtal tänker lägga ned verksamheten om landstingen tvingar dem att ansluta sig.

Konsekvenser av vårdval:

44% anger sämre ekonomi45% anger lägre arbetstillfredsställelse och sämre utvecklingsmöjligheter45% anger ökad arbets belastning 50% anger ökad kontakt med landstinget.

Starkt intresse för privatvård bland yngre kollegor och sjukhusläkare.

2010 års enkät till medlemmar i sjukhusläkarföreningen:

15% har privat verksamhet53% vill kanske arbeta privat

30% inte intresserade

30% skulle vilja kombinera privat och sjukhus-verksamhet. Ytterligare 26% vill ev göra det

44% vill arbeta halvtid eller mer privat:9% heltid

2% 3/4 privat33% halvtid

44% vill arbeta privat efter pension!

(40% har övervägt att lämna sjukvården)

Skäl till att vilja arbeta privat:

72% Möjlighet att påverka arbetssituationen55% Ekonomiska skäl

44% Organisatoriska skäl20% Slippa jourer

17% Sociala/privata skäl

Trenden:Stora bolag

Anställda läkare

Fördelen med småskalig vård:Kontinuitet i vårdenPersonlig kontakt

Hög patient-tillfredsställelse

Framtiden för privatläkare i Sverige???

Riksdagsvalet 19/9???

Nordiskt möte 2011?Stockholm? Malmö?

E.A.N.A.EUROPÄISCHE ARBEITSGEMEINSCHAFT DER

NIEDERGELASSENEN ÄRZTE

EUROPEAN WORKING GROUP OF PRACTITIONERS AND SPECIALISTS IN FREE PRACTICE

GROUPEMENT EUROPÉEN DES MÉDICINS EN PRATIQUE LIBRE

Belgien, Irland, Luxembourg, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike

E.A.NA. Meeting 19-20 november, 2010You Are Invited!

Recommended