View
328
Download
5
Category
Preview:
Citation preview
Det humanistiska perspektivet
Carl Rogers (1902-1987)
Tredje vågens psykologi: fokus på människans möjligheter
Abraham Maslow (1908-1970)
Carl Gustav Jung (1875-1961)
Vad styr/driver/motiverar människan?
• Freud:
instinkter, drifter, försvar, OMV - ”den driftsstyrda människan”
→ ingen fri vilja = människan styrd = determinism!
• Behavioristerna:
inlärda responser, ”tabula rasa” - ”mekanisk människosyn”
→ ingen fri vilja = människan styrd = determinism!
• De humanistiska psykologerna:
behov, den fria viljan – humanistisk och optimistisk människosyn
→ fri vilja = människan är inte styrd, utan fri, vi kan själva välja vår väg = människan inte determinerad!
Humanistiskt perspektiv
• reaktion mot behavioristernas fokus på objektiva mätningar av verkligheten (= naturvetenskaplig människosyn), istället…
• …individens subjektiva upplevelse av verkligheten som är viktigast (= humanistisk människosyn)
• människor är olika – unika
• människan är inte determinerad = har fri vilja, kan välja själv (= människan mer än instinkter och inlärda responser)
• medfödda möjligheter som kan förverkligas
Det humanistiska perspektivet
• Människan är till sin natur aktiv och självförverkligande
• Behovet av självförverkligande driver oss framåt:
- behovet att växa och utvecklas
- själva processen det viktigaste
• Humanistisk och optimistisk människosyn:- medfödda möjligheter – inre potential
- människan är positiv, god, aktiv, vill sträva efter ”högre” mål
- självets autonomi: ”valet är ditt” = eget ansvar
Humanistiskt perspektiv
• Inte så intresserade av allvarliga psykiska störningar…
• …mer fokus på den ”vanliga” människans möjligheter till självförverkligande.
• Ser empati (=medkänsla) som ett viktigt redskap för att förstå hur en människa upplever världen
• Självförverkligad individkaraktäriseras av (se ’paper’):
- självständighet- gott självförtroende- hög ansvarskänsla
Rogers och självpsykologin
• För genuin förståelse: se individen ur dennes perspektiv
• Nödvändigt att som terapeut att kunna dela patientens upplevelser: inlevelseförmåga
• Fokus på människans upplevelsevärld
• Utgångspunkt: subjektet, det egna medvetandet , självbilden (=självet)
• Individens egen påverkan mot självförverkligande
Medvetna upplevelser
• medvetandet uppmärksammar det som är intressant för oss…
• …och det vi har behov av
= individspecifikt
• självbilden påverkar (= självet: den bild av oss själva som vi vill hålla fast vid)
• betydelsen av en positiv självbild
”Ju mer vi bringar upp till
medvetandet och accepterar som en
del av oss själva, desto friare blir vi”
Carl Rogers
Vikten av god självkännedom
• Viktigt för vår psykiska hälsa att erkänna såväl positiva som negativa upplevelser
• Ju större del av våra betydelsefulla upplevelser som tillåts bli medvetna, desto större kongruens (=överstämmelse)
mellan självbild och inkommande information.
• Bristande kongruens (låg självkänsla):
t.ex. om gapet mellan vår självbild (= självet) och intryck/känslor är för stort, dvs. inte överensstämmer, kan vi känna hot, t.ex. ångest = psykopatologi (= psy. ohälsa)
Rogers skiljer mellan:
1. Självet = min egen upplevelse av min person och mina relationer till omvärlden. Det egna jaget så som jag själv uppfattar det.
2. Idealsjälvet = det ’jag’ man skulle vilja vara
→ Slutsats:Sträva efter god kongruens, dvs. god överensstämmelse mellan självet och idealsjälvet. Hur? Var sann mot dig själv!
Om kongruensen mellan självet och idealsjälvet är dålig = inkongruens = mår då psykiskt dåligt= försvarsprocesser: förnekar, förvränger
= varning för falskt själv: förnekar o förvränger ”sanningen”
”När jag accepterar mig själv som jag är,
förändras jag”Carl Rogers
Lyckligast då vi fullföljer mål som är
kongruenta m idealsjälvet = när vi ”växer” som individ
Varför dålig kongruens, dvs. varför måste vi förvränga och förneka så mycket?
• Barn behöver och vill ha kärlek: ”need for positive regards”
• Viktigt att kunna bygga upp en positiv uppfattning om sig själv. Gynnas av ”villkorslös kärlek”.
• Föräldrastil och uppfostransfaktorer påverkar:
- auktoritär?
- demokratisk! = auktoritativa o accepterande föräldrar ger bästa förutsättningar för att växa: kärlek o gränssättning
- låt-gå?
• Betydelsen av villkorslös kärlek: att vara älskad trots brister och tillkortakommanden – annars risk för falsk kärlek
Gruppdiskussion
1. Vad är villkorslös kärlek?
- Finns villkorslös kärlek?
- Vad kan förstöra villkorslös kärlek?
2. Ge exempel på bristande kongruens.( = bristande överensstämmelse mellan självet/egen uppfattning och idealsjälv/skulle
vilja vara)
- Hur reagerar du t.ex. vid positiv/negativ kritik?
Rogers: klientcentrerad terapi• Vägledning - ej analys som vid psykoanalys
• Klient - ej patient som vid psykoanalys
• Varm, engagerad terapeut – ögonkontakt - ej som vid psykoanalys ”bakom soffan” och neutral
• Tolkning, förståelse, inlevelse
• Hjälpa klienten att utvecklas - inte ställa diagnos
• Terapeutens roll: underlätta för positiva krafter att komma fram
Syfte: ökad kongruens (överstämmelse) mellan självbild och idealbild
= ångesten minskar, mår psykiskt bättre då iom bättre självförtroende
Andra humanistiska terapier:
• Gestaltterapin (Fritz Perls):
- arbetar ofta med grupper
- fokus på känslor ”här och nu” och kroppsspråket
- bearbetar oavslutade situationer (= gestalter) som är känslomässigt viktiga för en, t.ex. gm ”den tomma stolen”:
- t.ex. föra dialog med sin dominerande döde far
= prata om det som aldrig blev sagt
(sitter själv i ena stolen, föreställa sig den andre på den tomma stolen, sen skifta/gestalta den andra: det som ej blev sagt i det verkliga livet, sägs nu äntligen)
Självbegreppet
• Självbild = den föreställning man har om sig själv
• Självförtroende = självtillit, dvs. den tilltro man har om sig
själv
• Självkänsla = upplevelse av självförtroende och självsäkerhet
eller brister i detta avseende. Man har ”god” eller ”dålig” självkänsla, accepterar vissa sidor hos sig själv, men inte andra
• Självförmåga = (self-efficacy) tron på den egna förmågan
att hantera olika slags situationer och händelser.
Behov och känslor
• Behov och känslor hänger ihop
• Behov måste tillfredsställas, annars frustration, ilska, besvikelse…
• Psykologi = samverkan mellan känslor och behov → balans!
Abraham Maslow (1908-1970)
• Människan har ett antal grundläggande behov som måste tillfredsställas...
• …annars ”psykologiskt” bristtillstånd!
• Ofta hierarkiskt ordnade:
Först när vi blivit ”hyfsat” tillfredställda på ett
lägre trappsteg är vi redo för ett högre kliv.
• Maslow’s behovstrappa →
Maslow’s behovstrappa1. Fysiska/kroppsliga behov = starkast = måste
tillgodoses först: syre, mat, vatten, sömn…
2. Trygghetsbehov: skydd, säkerhet, bostad, inkomst…
3. Gemenskap/sociala behov:förälskelse, kärlek, vänner…
4. Uppskattning från andra: självrespekt, respekt från andra…
5. Behovet av självförverkligande: att få utnyttja sina inneboende möjligheter (se n sida + ’paper’)
→ Kritik: saknar vetenskaplig grund, ej så enkelt att rangordna behov
Varför kan inte alla människor bli självförverkligande?
• Ser inte sina talanger och utvecklingsmöjligheter= blinda för vad de duger till
• Tvivlar på sig själva• Brottas med mindervärdeskänslor• Känner sig splittrade• Förstår inte sig själva - ”komplicerad personlighet”• Saknar mod
= Starka behov av trygghet och säkerhet kan vara ett hinder (= behov 2 ej tillräckligt tillfredsställt = brist)
Utveckling mot de högsta nivåerna i behovshierarkin kräver:
• Mod: kunna kasta sig in i det okända
• Offervilja
• Ständigt risktagande
• Kunna bryta mot gamla invanda mönster/rutiner
• Våga misslyckas
• Moraliskt mod: kunna stå för sina idéer/sitt synsätt när dessa strider mot den allmänna opinionen
→ självförverkligande förutsätter också en ”underlättande” miljö + samhälleliga förutsättningar
Självförverkligande, hög självkänsla och
psykisk hälsa går hand i hand
Gruppdiskussion
1. Vad tycker du är självförverkligande?
2. Vad vill du uppnå? Hur ska du nå ditt mål? Är det möjligt? Förutsättningar?
3. Vad kan vara självförverkligande i en mindre individinriktad kultur än den svenska?
4. Fundera över följande begrepp:
- orealistisk optimism
Basbehovens betydelse för sund utveckling:
• Betydelsen av tidig trygghet: - anknytningsteorin
• Kritisk period i de tidiga småbarnsåren: om ingen sund trygghet, omvårdnad och fysisk kontakt kan de psykiska skadorna bli svåra eller kanske omöjliga att reparera (jfr m försummade barnhemsbarn).
• ”Maskrosbarn”
Rumänska barnhemsbarn 1990-talet
Harlow’s ap-experiment: http://www.youtube.com/watch?v=MmbbfisRiwA (1,11 min)
• 1950-talet, etiskt kritiserat• Experiment m rhesusapor (= mest lika människan) som fick växa upp i olika
grader av isolering, mat via ”ståltrådsmamman”
Jfr m försummade barnhemsbarn:
• Resultat:- tydliga tecken på känslomässig störning- satt ofta ihopkrupna- vaggade stelt fram och tillbaka- utvecklade tvångsmässiga vanor: ”Ståltrådsmamman och tygmamman”
att ständigt klia och riva sig på samma ställe tills det blödde
• Slutsats:ap-ungarna behövde kontakt m vårdare och kontakt m andra ap-ungar för sund utveckling = otrygghet och kontaktlöshet slår hårdast i den tidiga barndomen
Maskrosbarn= Barn som växer upp under extremt svåra förhållanden,
men ändå blir harmoniska vuxna och ”lyckas bra” i livet (t.ex. barn till psykiskt sjuka eller missbrukare, barn som blivit misshandlade, många fosterhem…)
• Sårbarhetsfaktorn
• Hardiness/robusthetsfaktorn= extremt stresståliga
• Har vissa speciella egenskaper:- lätt för att skapa sociala kontakter/vet hur söka stöd hos andra vuxna- tidigt självständiga, ger inte upp utan försöker påverka sin situation- stor kreativitet- hög prestationsförmåga
Kritik humanistiskt perspektiv:
• För ovetenskapligt!
• För subjektivt! Saknar objektivitet: - hur mäta självförverkligande?
• Ignorerar det omedvetna
• Mer en ”religion”:
- människors längtan efter närhet utnyttjas- drömmen om självförverkligande framstår som ettefterlängtat himmelrike (=nirvana)
Tomkin’s affektteori
• Identifierade och beskrev ansiktsuttryck som avspeglar nio basaffekter = medfödda, men måste utvecklas
• Varje affekt har en variation från mild till intensiv
• Grundaffekterna kan ses som ett alfabet som kan kombineras i en mängd olika nyanser
De positiva affekterna innehåller budskap av ”fortsätt”
De negativa affekterna förmedlar ”ändra på någonting”
Affekt → emotion → känsla
1. Affekt: den biologiska grund vi föds med
2. Emotion: då affekten utvecklats via vår minnesbank, dvs. våra erfarenheter av affekten
3. Känsla: den subjektiva medvetna affekten
De känslor som väcks påverkar beteende och kommunikation!
Tomkin’s affektteori• 9 medfödda basaffekter: 2 positiva, 1 neutral, 6 negativ• utvecklas under det första levnadsåret , interaktionens betydelse och kvalitet
• ”program” som sätts igång av olika stimulusmönster: t.ex. hungerkänsla aktiverar negativ affekt ledsnad = gråt - skrik
• Affektsmitta, t.ex. skriker ett barn, skriker alla; skrattar en, skrattar alla…
1. Välbehag +2. Intresse +
3. Förvåning (neutral)
4. Ilska/vrede -5. Rädsla -6. Ledsnad/sorg -7. Avsmak -8. Avsky -9. Skam – individer m allvarliga psykiska symtom kämpar ofta med skamkänslor
”affects makes goodthings better, and bad things worse”
Koppla de olika affekterna till ansiktsuttryck och
kroppshållning
Recommended