View
225
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
II. BAKIO KANTARI
2
Aberriaren mugak……………………4
Adelita……………………………….5
Agur Xiberua…………………………6
Agure Zaharra...………………………7
Aita Semeak…………………………..8
Aitorren hizkuntz zaharra………….....9
Amets………………………………..10
Andre Madalen/Joxepa Antoni .…….11
Anguleros …………………………...12
Arrosako zolan……………………....13
Atharratzeko gazteluko kanta.……....14
Aupa Gizonak (batasuna).…………..15
Azken dantza……………………….16
Badira hiru aste……………………..17
Bagare…...…………………………..18
Bakea mina………………………….19
Baldorba………….………………….20
Baratze bat…………………………..21
Begiak parrez parre..………………...22
Behin batean Loiolan….…………….23
Bermeoko portuan…...………………24
Blancas como palomas………………25
Blowing in the wind………………...26
Boga boga……………..…………….27
Brindis de Mozart..………………….28
Caballo prieto Azabache…………….29
Canción Mixteca…………………….30
Edari goxoa………….………………31
Ederra zareala.………………………32
Edurra…….…………………………33
Egun da Santimamiñe……………….34
El Alto Loiti………..………………..35
El menú……………..……………….36
El polvorete…………………………37
El rey…………………………...……38
En el pozo Maria Luisa..…………….39
En mi viejo San Juan……………….40
Ene qué risas hisemos………………41
Eperrak…….………………………..42
Erribera……...………………………43
Euskal Herrian Euskaraz……………44
Ez, ez dut nahi……………………….45
Festara……………………………….46
Festarik fes………………………......47
Galdetzen…...……………………….48
Gogoaren baitan………………….....49
Goizeko izarra.……………………...50
Goizian argi hastian...……………….51
Grandola Vila Morena.……………...52
Greziako itxasontzia..……………….53
Gure Esku Dago…………………….54
Habanera…..………………………...55
Habanera Divina...…………………..56
Hamaika Lehoi burrukan..…………..57
Hemen gaude...……………………...58
Ibiliko gera…...……………...………59
Ikusten duzu goizean..………………60
Ituringo Arotza…………. …………..61
II. BAKIO KANTARI
Ixil-ixilik..……………………...……62
John zaharra...……………………….63
Kriolinak………..…………………...64
La golondrina…….………………….65
La guerra cruel………………………66
Lili bat ikusi dut……………………..67
Maitasun hitzak……..……………….68
Maite………...………………………69
Maitia nun zira…….………………...70
Maitiak galde egin zautan moldatua...71
Marina……...………………………..72
Marinerito………….………………..73
Matalaz…………………….………..74
Mendian gora...……………………...75
Meri Eli…………….……………….76
Mi chunguito..………………………77
Nabucco..…………………………...78
Navarra tiene cadenas……………….79
Neska zaharrak……………………..80
Noche de embrujo…………………..81
Nula bizi hala kanta………………..82
Oi Ama Euskal Herri………………83
Oi kanta berri…..…………………...84
Prima Eijerra……………………….85
Tafalla….…………………………...86
Triste bizi naiz eta..………………….87
Txanton Piperri……………………...88
Txoriak txori…...……………………89
Udako egunak……..………………...90
Ume eder bat………………………...91
Urkiolara martxa………………….…92
Urtxintxak…..…………………….....93
We shall overcome………………….94
Xalbadorren heriotza….………….....95
Zamudioko sague..………………….96
Zazpiak ohial batetik……………….97
.
II. BAKIO KANTARI
4
ABERRIAREN MUGAKABERRIAREN MUGAKABERRIAREN MUGAKABERRIAREN MUGAK
Nire aberria
lurra bezain zaharra da,
baina ez da lurra bakarrik;
haizeak bezala
inguratzen nau eta
lotzen, askatzen nauelarik.
Nire aberria
suaren antzekoa da,
beti bera, berria beti,
epeltzen nau
kanpoan hotz dagoenean,
ta erretzen ere badaki.
Aberriaren mugak, euskararenak,
gure baitan daude gehienak;
euskara zabalduaz
lau haizeetara
zabalago egiten gara.
Nire aberria
harrizko herria da,
hitzezkoa eta hitzekoa,
altzairuzko txakolin,
ardo zurezkoa
eta hondar anonimoa.
Nire aberria
burdin bihurria da,
oroimenean arindua;
itsas laminen baten
herdoilezko kantu,
etorkizunez fosildua.
Aberriaren mugak…
II. BAKIO KANTARI
5
ADELIADELIADELIADELITATATATA
Si Adelita se fuera con otro
la seguria por tierra y por mar
Si por mar en un buque de guerra
Si por tierra en un tren militar.
Si Adelita quisiera ser mi esposa
Si Adelita ya fuera mi mujer
Le compraria un vestido de seda
Para llevarla conmigo al cuartel
II. BAKIO KANTARI
6
AGUR XIBERUAAGUR XIBERUAAGUR XIBERUAAGUR XIBERUA
Sor lekhia ützirik
gazte nintzalarik,
Parisen sarthü nintzan
korajez betherik.
Plazerez gose eta
bürian hartürik
behar niala alegera bizirik
Bostetan geroztik,
nigar egiten dit,
Xiberua zuri.
Agur Xiberua,
bazter güzietako xokhorik eijerrena!
Agur sor lekhia,
zuri ditit ene ametsik goxuenak.
Bihotzan erditik
bostetan elki deitadazüt hasperena;
zü ützi geroztik
bizi niz trixterik,
abandonatürik,
ez beita herririk,
Parisez besterik,
zü bezalakorik.
Palazio ederretan
gira alojatzen,
eta segür goratik
aide freska hartzen;
Gain behera soginik
beitzait üdüritzen
Orhi gainen nizala agitzen...
Bena ez dira heben
bazterrak berdatzen,
txoriak kanthatzen!
Agur Xiberua...
Ametsa, lagün nezak
ni Atharratzerat,
ene azken egünen
han iragaitera,
Orhiko txoriaren
khantüz behatzera,
pharka ditzan
nik egin nigarrak.
Hots, xiberutarrak,
aintzinian gora
euskualdün bandera.
Agur Xiberua…
II. BAKIO KANTARI
7
AGURE ZAHARAGURE ZAHARAGURE ZAHARAGURE ZAHARRARARARA
Agure zahar batek zion
bere etxe aurrean
goizean goiz lantokira
irtetzen nintzanean:
Ez al dek, gazte, ikusten
gure etxola zein dan?
desegiten ez badugu,
bertan galduko gera.
Baina guztiok batera
saiatu hura botatzera,
usteltzen hasia dago-ta,
laister eroriko da.
Hik bultza gogor hortikan,
ta bultza nik hemendikan,
ikusiko dek nola-nola
laister eroriko dan.
Baina denbora badoa,
nekea zaigu hasi,
eskuak zartatu zaizkit,
eta indarrak utzi.
Usteltzen badago ere,
karga badu oraindik,
berriz arnasa hartzeko
esaigun elkarrekin:
Baina guztiok batera
saiatu hura botatzera ...
Agure zaharra falta da
gure etxe ondotik,
haize txar batek hartu ta
eraman du hemendik.
Haur batzuk ikusten ditut
eta inguraturik,
aitona zaharraren kanta
nahi diet erakutsi:
Baina guztiok batera
saiatu hura botatzera...
II. BAKIO KANTARI
8
AITA SEMEAKAITA SEMEAKAITA SEMEAKAITA SEMEAK
Aita semeak tabernan daude, ama-alabak jokoan. (2)
Berriz ikusi beharko dugu, behi gizena auzoan,
berriro ere ez da faltako trapu zaharrik kakoan.
Aita semeak…
Eta lapurrek ohostu dute guk gendukana etxean,
eta gu gaude erdi biluzik beti iñoren menpean.
Aita semeak…
Geurea dugu erru guztia, geurea dugu osoan,
ez iñori ba errua bota Euskal Herria hiltzean.
Aita semeak…
Baina gaztea naiz eta daukat etorkizuna eskuan,
ez zaigu hilgo Euskal Herria ni bizi naizen artean.
Aita semeak…
II. BAKIO KANTARI
9
AITORREN HIZKUNTZ ZAHARRA AITORREN HIZKUNTZ ZAHARRA AITORREN HIZKUNTZ ZAHARRA AITORREN HIZKUNTZ ZAHARRA
Aitorren hizkuntz zaharra nahi degu zabaldu
munduaren aurrean gizonki azaldu,
baldin gure zainetan odolik badegu
euskaldunak euskaraz hitz egin behar degu.
Zein hizkuntza ederra euskera guria
inun ez det aurkitzen beste bat hobia
usai goxondun hizkuntz txukun ta argia,
biraorikan ez duan hizketa garbia
Gora euskara maitea zoragarriena
euskalduen artean maitagarriena.
Munduan sortu zanik hikuntzik zaharrena,
gora ta gora euskaldunak eta gure euskara.
II. BAKIO KANTARI
10
AMETS, AMETS EGIN AMETS, AMETS EGIN AMETS, AMETS EGIN AMETS, AMETS EGIN
Amets, amets egin itxas gizona,
amets, zure ametsa gerta leikela.
Berriz etorriko zera Ondarru'ko kaiera,
han daukazu maitea, itxaroten dezuna,
berriz etorriko zera, zure txaluparekin
han daukazu maitea ta bihotza.
han daukazu maitea ta bihotza.
II. BAKIO KANTARI
11
ANDRE MADALEN /ANDRE MADALEN /ANDRE MADALEN /ANDRE MADALEN /
JOXEPA ANTONIJOXEPA ANTONIJOXEPA ANTONIJOXEPA ANTONI
Andre Madalen,
andre Madalen
laurden erdi bat olio,
aitak saria ekarritzian
amak ordainduko dio.
Amak ordaintzen
ez baldin badio,
aitak ordainduko dio,
aitak ordaintzen
ez baldin badio,
hor konpon eta adio. (Bis)
(JOXEPA ANTONI)
Josepa Antoni, kolore gorri kapitan baten alaba,
aitek doterik emon ez arren
biltatuko dau senarra.
Astelehenean
ezkondu eta
martitzenean basora,
eguaztenean
orbel batzean,
eguenean etxera,
bariku goizen
bendeja batu,
zapatu goizen plazara,
domeka goizen,
apaindu eta
hamarretako mezara.
II. BAKIO KANTARI
12
ANGULEROS ANGULEROS ANGULEROS ANGULEROS
Chir, chir, chir,... Chir, chir, chir,...
Las angulas al sedaso han de venir.
Con su linterna, van a la taberna;
con su farol van al obrador
Anguleros, anguleros, tened valor
Entre las angulicas habia un pez gordo
entre las angulicas habia un pez gordo,
arrimamos el farol y era un mocordo
asi de grande y asi de gordo
anguleros anguleros tened valor
II. BAKIO KANTARI
13
ARROSAKO ZOLANARROSAKO ZOLANARROSAKO ZOLANARROSAKO ZOLAN
Arrosako zolan kantu zirimolan
nahiz eta telebistan ez gaituzten modan,
euskararen garra, lokarri azkarra,
gau ilun honetako gure artizarra
zazpiehun langilez, sutsu ta ekilez
oraina ta geroa ez ditaizke berez,
kontzertu honen bidez, musika eztiez,
euskal izen ta izana, betikotz bat bitez !
Koka ta hanburgesa, euskaldun baldresa
gustua galtzea ere zer dugun errexa !
kendu nahi digute, bihotz ta bertute,
izaki klonikoak egin nahi gaituzte
jo dezagun bada, goraki aldaba
multinazional hoien herria ez gara,
bretoi ta kortzikar, kanak ta okzitanda
nor bedera izateko har dezagu indar !
Munduko herrien ta irrati libreen
bilgune goxoa guk dugu urtero hemen
uhainen ildoan, asmoak geroan
elkarren ezagutza daukagu gogoan,
munduko erronkak, herrien borrokak
bildu gara hausteko zapalkuntzen sokak,
dantza ta irria, kantuz ilargia
gau hontan zoriontsu da Euskal Herria
II. BAKIO KANTARI
14
ATHARRATZEKO GAZTELUKO KANTUA
Ozaze Jaurgainian bi zitroin doratu
Atarratzeko Jaunak bata du galdatu;
uken du arrapostu eztirela huntu,
hunturik direnian batto ukenen du.
Portaliala juan zite, ahizpa maitia,
ingoiti horra duzu Atarratzeko Jauna,
otoi erran izozu ni eri nizala,
zazpi egun hoietan oihan nizala.
Klara, zuaza orai salako leihora,
ipar-ala egua denez jakitera,
iparra baldin bada goraintzi Salari,
ene korpitzaren txerka jin dadila sarri.
Ama, juanen gira oro elkarrekin,
etxerat jinen zira xangri handireki,
bihotza kargaturik, begiak bustirik,
eta zure alaba tunban ehortzirik.
Ama, saldu nauzu bige bat bezala,
bai eta desterratu, oi Españiala,
aita bizi uken banu, ama zu bezala
enundunun ezkunduren Atarratzeko salala.
II. BAKIO KANTARI
15
AUPA GIZONAK (BATASUNA)AUPA GIZONAK (BATASUNA)AUPA GIZONAK (BATASUNA)AUPA GIZONAK (BATASUNA)
Aupa gizona, jeiki mutil
atzar emazte ta neskatil
borrokarako dei eginaz
irrintzi bat dabil.
Euskal Herria diagu zai
presoak eta hilak ere bai
abertzale izan ezkero gaur
gauden denok anai.
Borrokari luza zaidak eskua
hona hemen nerea zabalik
euskaldunon banan banan hiltzea
otso beltzak ez dik beste nahirik
Euskadiren alde
loturik bagare
goaz borrokara!
Nagusituko bait gare
Gerokoak geroko utzi
Gaur Herriak ziok:
"nahi diat bizi"
Aupa gizona, jeiki mutil
…
Otso beltza gauaren gauaz heldu
artzainak zebiltzala kalakan...
goizean goiz, odolez gorrituak,
hamaika ardi hilak belarditan
artzain kalakari, atsoak iduri
har makila eskuan
eta lotu etsaiari
anaien aurka ez habila
otso beltzarentzat atxik makila!
Aupa gizona, jeiki mutil
…
Agur, agur, andere askatasuna
Agur, agur, biharko Euskadi
Iguzkitan dantzatuko gaituzu
errana diot maiteñoari
besoak loturik,
ez dugu pestarik,
nola dantzatuko
biok belaunikaturik?
Lehenik urratu gatea,
gero libre izanen dantza egitera!
Aupa gizona, jeiki mutil
…
II. BAKIO KANTARI
16
AZKEN DANTZA AZKEN DANTZA AZKEN DANTZA AZKEN DANTZA
Azken dantza hau,
maitia zurekin ...
nahi zinduzket
ereman nerekin ...
Bainan, gaurko xedia
ezin daike betia! ...
Badakit, nik ere,
bihar dela joaitea! ...
Bego pena hau!
itzuliren naiz
Bai! beritz Euskal Herrirat!
Bego urte hau
itzuliren naiz
betikotz zure ondora! ...
Azken dantza hau
ez da sekulako ...
Zin egina dut
zin egin betiko ...
Hemen, gure lurrean
bizi behar dutala! ...
Hori ez bada,
hil hotz jar nadila! ...
Bego pena hau!
itzuliren naiz
Bai! beritz Euskal Herrirat!
Bego urte hau
itzuliren naiz
betikotz zure ondora! ...
II. BAKIO KANTARI
17
BADIRA HIRU ASTEBADIRA HIRU ASTEBADIRA HIRU ASTEBADIRA HIRU ASTE
Iskin hontatik idazten dizut
azken aldian bezala
egia da bai sasoi honetan
hotza egiten duela
neska gazte bat ezagutu dut
hiru aste badirela
esango nuke bere begiek
erraz sorgindu nautela
azken bidai hau ez duzu izan
etxe ondotik ihesa
nigandik hurrun aurkitu arren
hara itzultzeko ametsa
zuekin beti oroitzen banaiz
ahaztu naizenik ez pentsa
sentimenduak esaten baina
ez da hain gauza erreza
orain goizean pozik hartzen dut
mendebalderako trena
harrizko zoru ahaztuetan
biderik eta zaharrena
bizitzak sarri erakusten du
badena eta ez dena
inoiz latz hartu banindu ere
gaur gozo hartu nauena
lantzean baina, egun luzeetan
bihotza egoten da triste
agindutako promesa hura
ezin kunplidu nezake
"loriak udan"
kantatzen baitut,
inoiz gutxitan ez uste,
letrak ez ditut
oraindik ahaztu,
akordatzen naiz hainbeste
II. BAKIO KANTARI
18
BAGARE BAGARE BAGARE BAGARE
Araban bagare
Gipuzkun bagera
Xiberun bagire
ta Bizkaian bagara
Baita ere, Lapurdi 'ta Nafarran.
Guziok gara eskualdun guziok anaiak gara
Nahiz eta hitz ezberdinez
bat bera dugu hizkera.
Herri bat dugu osatzen
eta gure zabarkeriz
ez daigun utzi hondatzen.
Bagare, bagera, bagire, bagara
Euskadi askatzeko
oraintxe dugu aukera. (bis)
II. BAKIO KANTARI
19
BAKE MINABAKE MINABAKE MINABAKE MINA
Gizadiak maite-mina,
Izadiak arreta-mina,
Etorkinak herri-mina,
Herri umek bake-mina.
Laborari ta langile,
Sinestedun ta bilatzaile,
Bidez-bide, kalez-kale,
Izan gaiten bakegile.
Zatiketak etsipena,
Elkarketak itxaropena,
Gorrotoak pairamena,
Bakermenak askapena.
Solasbide, elkarbide,
Maitabide ta askabide,
Zuzenbide, bakebide,
Oro dire zorionbide.
II. BAKIO KANTARI
20
BALDORBA BALDORBA BALDORBA BALDORBA
ezkil gabeko elizen
eremu emankorra,
giza murzuriko
zure ardientzat.
oi baldorba! oi baldorba!
eguzki eta haize idor;
mahats-ardo ibai,
galbumarena.
lur gorri, harri landu,
mailu eta xixelaren kantu.
gitarrazko alakiketan
armeniako kanun
ahots urratuan.
oi baldorba! oi baldorba!
esazu nor zen bidetik
baztertu zintuen
madarikatua!
zure irriño erromanikoa
erdi izoztu eta leloturik
utzi zuen madarikatuaren
izena nahi dut.
oi baldorba! oi baldorba!
ezazu nor zen bidetik
baztertu zintuen
madarikatua!
oi baldorba! oi baldorba!
zutaz oroit eta
zuri nagozu.
kantu bat laburra da eta
pentsa zuk,
esaten ez dizudan hartaz.
oi baldorba! oi baldorba!
esazu nor zen bidetik
baztertu zintuen
madarikatua.
II. BAKIO KANTARI
21
BARATZE BATBARATZE BATBARATZE BATBARATZE BAT
Hau da egün eijerra
mila txoriek kanta
tziauri ene erregina
besoak zuri ditizüt para.
Baratze bat nahi dizüt egin
Amets sekretuenekilan
Liliak egün
jauntzi eijerrenetan
Mila kolorez dantzan bihotzetan.
Gaü beltz ta sakonetik
Jeikitzen naiz hoztürik
Bihotza hain tristerik
Usu hitaz berantetsitürik.
Baratze bat...
Karrosa bat hor dugu
Kanpoan gure aiduru
Ez gal aboro denbora
Hiskor beitago amodioa
Baratze bat...
Maitarzun berriari
ilargiak dü argi
emanen deikü aski
guk elgar maita dezagun beti.
II. BAKIO KANTARI
22
BEGIAK PARREZBEGIAK PARREZBEGIAK PARREZBEGIAK PARREZ----PARREZPARREZPARREZPARREZ
begiak parrez-parrez,
bihotza negarrez, (bis)
halaxe joaten nintzan, maitia,
zugandik, dolorez. (bis)
ama zuriak neri,
parian pasata, (bis)
ez dit agurrik egin, maitia,
burua jirata. (bis)
ama zuriak neri
ez agur eiteko, (bis)
zer palazio dauka, maitia,
zuri emateko? (bis)
palazio eder bat
haitzaren gainian, (bis)
ez da euririk sartzen, maitia,
ari ez dunian; ai, ai, ai.
ez da haizerik sartzen, maitia,
ez dabilenian.
II. BAKIO KANTARI
23
BEHIN BATEAN LOIOLANBEHIN BATEAN LOIOLANBEHIN BATEAN LOIOLANBEHIN BATEAN LOIOLAN
Behin batean Loiolan erromeria zan,
hantxen ikusi nuen
neskatxa bat plazan;
txoria baino ere
arinago dantzan;
huraxe bai polita,
han politik bazan!
Esan nion desio
senti nuen gisan,
harekin hizketa bat
nahi nuela izan;
erantzun zidan ezik
atsegin har nezan,
adituko zidala
zer nahi nion esan.
Arkitu ginanian
inor gabe jiran,
koloriak gorritu
arazi zizkidan;
kontatuko dizuet
guztia segidan,
zer esan nion eta
nola erantzun zidan.
"Dama polita zera,
polita guztiz, ai!
baina halare zaude
oraindik ezkongai,
ezkon gaitezen biok!
esan zaidazu bai!"
"Ni zurekin ezkondu?
ni zurekin? jai jai!"
II. BAKIO KANTARI
24
BERMEOKO PORTUABERMEOKO PORTUABERMEOKO PORTUABERMEOKO PORTUA Lau aeroplano pasata
bat itxosora jeusi (bis)
ekarri Sebastianak
ekarri, Sebastianak
ekarri Sebastianak
Txo!, Artzan enkailata itzi
egixe da
egixe da,
neuk ikusiku da ta,
egixe da
egixe da
porque lo he visto yo
Bermioko portuan
goizeko ordu bixetan (bis)
ez da besterik entzuten,
ez da besterik entzuten
ez da besterik entzuten
Txo! atrakaizu batela
Egixe da…,
Agostuen amabixen
Patxi Bermiora etorri (bis)
Ekarri katxalotia,
ekarri katxalotia
ekarri katxalotia
puf! artzan ustelduta itzi
Egxje da…..
El aviado de kakapur
también quería volar (bis)
ez txo itzi trinkadoriak
ez tzo itzi trinkadoriak
ez tzo itzi, trinkadoriak
Ez! Barrabaskeixa ein barik
Egixe da……
II. BAKIO KANTARI
25
BLANCAS COMO PALOMASBLANCAS COMO PALOMASBLANCAS COMO PALOMASBLANCAS COMO PALOMAS
Blancas como palomas las velas tersas
de mi barquilla de mi barquilla
rien acariciadas por las blanduras
de suaves brisas
corre quel sol de mayo sobre las olas
se va extinguir…Boga… barquilla pronta
hacia tu puerto Boga… barquilla pronta
la noche oscura te vaa cubrir
Cuando brilla la lu…na allá sobre la mar…
barquilla solitaria te veo naufragar
te veo naufragar
Que triste es ya mi vida madre sin ti me quedo
que triste es ya mi vida barquilla si naufragas
me alejo tristemente pensando solo en ti.
Cuando brilla la luna allá sobre la mar…
barquilla solitaria te veo naufragar
te veo naufragar
Retorno hacia mi aldea buscando tu hermosura
Me acerco a tu ventana hermosa criatura
Me alejo tristemente pensando solo en ti.
Pen-san-doen ti
II. BAKIO KANTARI
26
BLOWIN IN THE WINDBLOWIN IN THE WINDBLOWIN IN THE WINDBLOWIN IN THE WIND
How many roads must a man walk down
before you call him a man?
how many seas must a white dove sail
before she sleeps in the sand?
how many times must the canon balls fly
before they’re for ever banned?
the answer my friend, is blowin in the wind
the answer is blowin in the wind.
How many times must a man look up
Before he can see the sky?
how many ears must one man have
before he can hear people cry?
how many deaths will it take till he konws
that too many people have died?
the answer my friend, is blowin in the wind
the answer my friend, is blowin in the wind.
How many years can a mountain exist
before i’ts washed to the sea?
how many years can some people exist
before they’real lowed to be free?
how many times can a man turn his head
pretending he just does n’t see?
the answer my friend, is blowin in the wind
the answer my friend, is blowin in the wind.
the answer my friend, is blowin in the wind
the answer is blowin..in the windn..in the wind.
II. BAKIO KANTARI
27
BOGA, BOGABOGA, BOGABOGA, BOGABOGA, BOGA
Boga, bogamariñela
mariñela
joan behar deguurrutira
urrutira
bai Indietara,bai Indietara.
Ez det, ez det,ez det,
nik ikusiko
zure kai ederra kai ederra
Agur, agur, agur,
Ondarroako
Itsas itsaso bazterra,
Itsas itsaso bazterra.
Mariñela,mariñela,
boga!
mariñela.
II. BAKIO KANTARI
28
BRINDIS DE MOZARTBRINDIS DE MOZARTBRINDIS DE MOZARTBRINDIS DE MOZART
Levantemos nuestras copas
Llenas de vino espumoso
¡Viva el beber!, ¡viva el amor!
Bebamos todos sin temor
Veo que no nos decidimos
Y cabizbajos esperamos
Gozar bebed y sin temor
Y sin temor que viva siempre el buen humor
Y sin gozar hallamos padecer
Y sin gozar hallamos padecer
¡Gozad!, ¡bebed!, bebed por la amistad
Qué esperas tú
Qué puede haber de más ardor
Vino y humor, ven a gozar
¡Viva!, ¡viva!, ¡viva!
¡Gloria a los dos!.
II. BAKIO KANTARI
29
CABALLO PRIETO AZABACHECABALLO PRIETO AZABACHECABALLO PRIETO AZABACHECABALLO PRIETO AZABACHE
Caballo prieto azabache,
como olvidarte te debo la vida.
Cuando iban a fusilarme,
las fuerzas leales de Pancho Villa.
Fue aquella noche nublada,
una avanzada me sorprendioooo.
Y tras de ser desarmado,
fui condenado al paredón.
Ya cuando estaba en capilla,
le dijo villa a su asistente,
me apartas ese caballo
por educado y por obediente.
Sabia que no me escapaba,
solo pensaba en mi salvación,
Y...tu mi prie...to..a..za..bache
tambien pensabas igual que yo.
Recuerdo que me dijeron
pide un deseo pa' justiciarte
yo quiero ser fusilado en mi caballo
prieto azabache.
Y cuando en ti me montaron
y prepararon, la ejecucución,
mi...voz...de man...do..es..peraste
te abalanzaste contra el pelotón.
con tres balazos de mauser,
corriste azabache, salvando mi vida,
lo que tu hiciste conmigo
caballo amigo no se me olvida.
No pude salvar la tuya,
y hoy la amargura me hace llorar,
por eso prie...to a..za...bache,
no he de olvidarte nunca jamás.
II. BAKIO KANTARI
30
CANCICANCICANCICANCIÓN MIXTECAÓN MIXTECAÓN MIXTECAÓN MIXTECA
Qué estoy lejos del suelo donde he nacido
Inmensa nostalgia invadir mi pensamiento
Al verme tan solo y triste cual hoja el viento
Quisiera llorar, quisiera morir de sentimiento
Oh! Tierra del Sol suspiro por verte
Ahora que lejos yo vivo sin luz sin amor
Y al verme tan solo y triste cual hoja el viento
Quisiera llorar, quisiera morir de sentimiento
Qué estoy lejos del suelo donde he nacido
Inmensa nostalgia invadir mi pensamiento
Al verme tan solo y triste cual hoja el viento
Quisiera llorar, quisiera morir de sentimiento
II. BAKIO KANTARI
31
EDARI GOXOAEDARI GOXOAEDARI GOXOAEDARI GOXOA
Jaunak,
hau bai edari goxoa!
Arimen iratzargarri!
Egin dezagun
azken tragoa
atea itxi aurretik.
Haserre joan zaizkigu emazteak,
beren izenak madarikatzen azkena egin
dezagun mutilak abisua jo aurretik.
Mundura sufritzeko ez ginen jaio ezta
gutarrak jagoteko topa egin dezagun
agudo infernua gure zain dago!
Mundura…
II. BAKIO KANTARI
32
EDERRA ZAREALAEDERRA ZAREALAEDERRA ZAREALAEDERRA ZAREALA
(porrusalda)(porrusalda)(porrusalda)(porrusalda)
Ederra zareala
pentsetan badozu, (bis)
espilu faltso horrek
engainetan zaitu.
Ole moreno!
Engainetan zaitu.
Ederra zareala
pentsetan badozu.
Eder-ederra baino
hobozu komuna (bis)
ederrak kendu leizu
buruko zentzuna.
Ole moreno!
Buruko zentzuna.
Eder-ederra baino
hobozu komuna.
Agure buru zuri
oilanda zalea, (bis)
nok irekatsi deutsu
gurera bidea?
Ole moreno!
Gurera bidea.
Agure buru zuri
oilanda zalea.
Ai mutil hanka luze
txotxo armario! (bis)
Gantzontzilo kordela
bernatik dario.
Ole moreno!
bernatik dario.
Ai mutil hanka luze
txotxo armario!
II. BAKIO KANTARI
33
EDURRAEDURRAEDURRAEDURRA
Edurra mara mara-ari da, zuri tu du
mendia, arditxo azkar tu dira o-o-o-tzez,
txa-bol, txa-bol, zarrean,
u….u ….u….uuuu….u….u….u..u..u….
Edurra mara mara-ari da, zuri tu du
mendia, arditxo azkar tu dira o-o-o-tzez,
txa-bol, txa-bol, zarrean,
u….u ….u..uuuu….u….u….u..u..u….
Edurra mara mara-ari da, zuri tu du
mendia, arditxo azkar tu dira o-o-o-tzez,
txa-bol, txa-bol, zarrean
II. BAKIO KANTARI
34
EGUNDA SANTI MAMIÑAEGUNDA SANTI MAMIÑAEGUNDA SANTI MAMIÑAEGUNDA SANTI MAMIÑA
Egun da Santimamiña
benetan egun samiña.
Goiko zeruak gorde dezala
luzaro neure arima.
Errekaldean lizarra,
hari begira izarra.
Euskara salbo ikusi arte
ez dut kenduko bizarra.
Egun da Santimamiña…
Zu, neska bizar gabeko,
egizu promes betiko
bizarra mozten dauen gizonik
ez dozula inoiz maiteko.
Egun da Santimamiña…
Gau ta egun nago izarrik
inon ete dan izarrik,
Euskal Herria askatu arte
ez dot kenduko bizarrik.
Egun da Santimamiña…
II. BAKIO KANTARI
35
EL ALTO LOITIEL ALTO LOITIEL ALTO LOITIEL ALTO LOITI
Lo que voy a relatar son hechos que sucedieron
por el año 37 y no lejos de mi pueblo
Mi padre aún era un muete iba un día con mi abuelo
a vender sal en Sangüesa, ese era su sustento
Al llegar al alto Loiti lamentos de muerte oyeron
tirado entre unas ollagas malherido a un hombre vieron
Lo taparon con su manta y algo de beber le dieron
porqué le habían herido, al oído le dijeron
Por ser un republicano por la noche me prendieron
con cuerda ataron mis manos y a matar me condujeron
No me ayudéis les decía, no me ayudéis que me muero
y los que aquí me han traído os podrían matar luego
Para agradecer su ayuda les dio un cinturón de cuero
allí moría aquel hombre y aún brillaban los luceros
Muchas nieves han caído sobre tu cuerpo en el puerto
y cada copo me ha dicho que estás vivo y que no has muerto
y las estrellas que había en el día de tu entierro
son testigos de tu historia, historia que seguiremos
Si subes al alto Loiti y miras al Pirineo
verás las nieves que fueron testigo de lo que cuento
II. BAKIO KANTARI
36
EL MENEL MENEL MENEL MENÚÚÚÚ
Camarero, señor, camarero, señor.
¿Qué hay para hoy? Señor, un buen menú.
Solomillo asado con patatas fritas,
Sesos huecos,
hígado, liebre, chateaubriand. (Bis)
Sopa de albondiguillas,
caldo de tortuga, sopa húngara,
consomé de almejas, gran cocido parisién,
huevos al graten. (Bis)
Tenemos pollo asao,
asao, asao, asao, con ensalada,
Buen menú, buen menú,
buen menú señor. (Bis)
Frescos calamares,
pescadilla frita, salmonetes, barbos,
Bacalao a la vizcaína, atún, besugo, almejas,
truchas, sábalo, langosta a la americana,
y faisán relleno, pavo asao, ...
Pavo asao, …, con ensalada,
Buen menú, buen menú, buen menú, señor.
Tenemos pavo asao, …, con ensalada,
Buen menú, buen menú, buen menú, señor.
Frito de espinacas,
berenjenas fritas, habichuelas, frijoles
y tortilla al ron. (Bis)
Crema, tocino de cielo, mazapán,
natilla, hojaldre, franchipán,
Flan de avellanas, frutas, queso roquefort
y también gruyere. (Bis)
Y después, (Bis), buen helao, (Bis), y café, (Bis)
Buen provecho le haga a usted.
Buen provecho le haga a usted.
II. BAKIO KANTARI
37
EL POLVORETEEL POLVORETEEL POLVORETEEL POLVORETE
La,la-lá, la-la-la-la-la-la-la-la-lalalalalalala
lá-la-la-lá-la-la-la
lála-lalálalalalalalalalalala
La,la-lá, la-la-la-la-la-la-la-la-lalalalalalala
lá-la-la-lá-la-la-la
lála-lalálalalalalalalalalala
Quién pudiera tener la dicha que tiene el gallo
el gallo sube echa su polvorete,
racatapun chin chin y se sacude
Quién pudiera tener la dicha que tiene el gallo
el gallo sube echa su polvorete,
racatapun chin chin y se sacude
Ya verás paloma que no hay gavilán
ya verás paloma que no hay gavilán
ya verás paloma que no hay gavilán
que a ti te coma.
Ya verás paloma que no hay gavilán
ya verás paloma que no hay gavilán
ya verás paloma que no hay gavilán
que a ti te coma.
Quien pudiera ser el gallo, quien pudiera ser.
Ya verás paloma que no hay gavilán
ya verás paloma que no hay gavilán
ya verás paloma que no hay gavilán
que a ti te coma.
Ya verás paloma que no hay gavilán
ya verás paloma que no hay gavilán
ya verás paloma que no hay gavilán
que a ti te coma.
II. BAKIO KANTARI
38
EL REYEL REYEL REYEL REY
Yo sé bien que estoy afuera
pero el día en que yo me muera
sé que tendrás que llorar
(llorar y llorar, llorar y llorar)
dirás que no me quisiste
pero vas a estar muy triste
y así te vas a quedar
Con dinero y sin dinero
hago siempre lo que quiero
y mi palabra es la ley
no tengo trono ni reina
ni nadie que me comprenda
pero sigo siendo el rey
Una piedra en el camino
me enseño que mi destino era rodar y rodar
(rodar y rodar, rodar y rodar)
después me dijo un arrielo
que no hay que llegar primero
sino hay que saber llegar
Con dinero y sin dinero
hago siempre lo que quiero
y mi palabra es la ley
no tengo trono ni reina
ni nadie que me comprenda
pero sigo siendo el rey
II. BAKIO KANTARI
39
EN EL POZOEN EL POZOEN EL POZOEN EL POZO
En el pozo María Luisa,
tranlaralará, tranlará. (BIS)
murieron cuatro mineros.
Mira, mira Maruxina mira,
mira cómo vengo yo. (BIS)
Traigo la camisa roja
tranlaralará, tranlará. (BIS)
de sangre de un compañero.
Mira, mira Maruxina mira,
mira cómo vengo yo. (BIS)
Traigo la cabeza rota,
tranlaralará, tranlará. (BIS)
que me la rompió un barreno.
Mira, mira Maruxina mirai,
mirai cómo vengo yo. (BIS)
Santa Bárbara bendita,
tranlaralará, tranlará. (BIS)
Patrona de los mineros.
Mirad, mirad Maruxina mirad,
mira cómo vengo yo. (BIS)
Mañana son los entierros,
tranlaralará, tranlará. (BIS)
de los pobres compañeros,
Mira, mira Maruxina mira,
mira cómo vengo yo. (BIS)
Me cago en los capataces,
tranlaralará, tranlará. (BIS)
Accionistas y esquiroles,
Mira, mira Maruxina mira,
mira cómo vengo yo. (BIS)
Me cago en la mona “arkia”
tranlaralará, tranlará. (BIS)
En el flipe y le decía
Mira, mira Maruxina, mira,
mira cómo vengo yo. (BIS)
Y al pozo Maria Luisa,
tranlaralará, tranlará (BIS)
Que baje su puta madre,
Mira, mira Maruxina, mira,
mira cómo vengo yo. (BIS)
II. BAKIO KANTARI
40
EN MI VIEJO SAN JUANEN MI VIEJO SAN JUANEN MI VIEJO SAN JUANEN MI VIEJO SAN JUAN
San Juan…..
En mi viejo San Juan cuantos sueños
forjé en mis noches de infancia
mi primera ilusión y mis cuitas
de amor son recuerdos del alma
Una tarde partí hacia extraña nación
pues lo quiso el destino,
pero mi corazón se quedó junto al mar
en mi viejo San Juan
adiós borinquen querido
adiós mi diosa del mar
adiós, pero un dia volveré
a buscar mi querer a soñar otra vez
en mi viejo San Juan.
Mi cabello blanqueó, ya mi vida se va
ya la muerte me llama
y no quiero morir alejado de ti
Puerto rico del alma
Adios borinquen querido
adiós mi diosa del mar
adiós, pero un dia volveré
a buscar mi querer a soñar otra vez
en mi viejo San Juan, San Juan
II. BAKIO KANTARI
41
ENE QUE RISAS HISEMOSENE QUE RISAS HISEMOSENE QUE RISAS HISEMOSENE QUE RISAS HISEMOS
Ene que risas hisemos al pasar por la Sendeja
chalos y todo nos hiso desde el balcón una vieja
ene que risas hisemos al pasar por la Sendeja
chalos y todo nos hiso desde el balcón una vieja
lalalalala aaah, lalalalala aaah, lalalalala aaah
lalalalalalalalalala trin-trin-trin-trin
A la jota Machín que eres un galopín
que por no trabajar te has metido aguasil
y a las pobres aldeanas no las dejas vivir
que les quitas los cuartos pa beber txakolín.
La la la…………………………………..
Repetir todo y..
Vi-va-Bil-bao
II. BAKIO KANTARI
42
EPERRAKEPERRAKEPERRAKEPERRAK
eperrak badituzü
bere bi hegalak
bai eta bürün gainin
kokarda eijer bat
zük ere balinbazünü gaztetasün eijer bat
neskatilen gogatzeko
bilo holli pollit bat. (bis)
amorosak behar lüke
izan lotsa gabe
gaiaz ebiltia ez üken herabe
egünaz ebiltia desohore leike
txoriak ere oro
haier soz dirade. (bis)
ebili izan nüzü gaiaz eta beti
eia! atzamanen nianez
lili eijer hori
azkenian atzaman düt
oi! bena tristeki
lümarik eijerrena
beitzaio erori. (bis)
mündian ez da nihur
penarik gabe bizi
nik ere badit aski
hoitan segurki
nik desiratzen nizün ezkuntzia zurekin
bena ene aitak eztü
entzün nahi hori. (bis)
zure aitak zer lüke
eni erraiteko
ala enitzaio aski
haren ofizioko
ala zü soberaxe
zitzaio enetako
printzerik ez ahal da
orai zuenganako. (bis)
II. BAKIO KANTARI
43
ERRIBERAERRIBERAERRIBERAERRIBERA
Erribera, Erribera,
zure landen zabalera
ortzi muga den hartan
mugatzen da.
Zure lur emankorretan
isurtzen diren asmoak
gogotsu hartuko al ditu
lur gozoak.
Zure gaztelu zaharrek
gorderik duten antzina
hats tristetan mintzo da
haren mina.
Horma zahar arraituetan
txoriak dira kantatzen
mendetako lo geldia
salatzen.
Nafarroa anai zaharra
kondairaren lehen sustarra
bego higan arbasoen
amets hura.
II. BAKIO KANTARI
44
EUSKAL HERRIAN EUSKARAZ EUSKAL HERRIAN EUSKARAZ EUSKAL HERRIAN EUSKARAZ EUSKAL HERRIAN EUSKARAZ
Euskal Herrian euskaraz nahi dugu hitz eta jolas
lan eta bizi euskaraz eta hortara goaz.
Ba da garaia
noizbait dezagun
guda hori gal edo irabaz.
Zabal bideak eta aireak
gure hizkuntzak har dezan arnas.
Ba da garaia
noizbait dezagun
guda hori gal edo irabaz.
Euskal Herrian euskaraz
hitz egiterik ez ba da
bota dezagun demokrazia txerri askara.
Geure arima hiltzen uzteko
bezain odolgalduak ez gara.
Hizkuntza gabe esaidazue
nola irtengo naizen plazara?
Geure arima hiltzen usteko
bezain odolgalduak ez gara.
Euskal Herri euskalduna irabazteko eguna
pazientzia erre aurretik behar duguna.
Ez al dakizu euskara dela
euskaldun egiten gaituena?
Zer Euskal Herri litzake bere
hizkuntza ere galtzen duena?
Ez al dakizu euskara dela
euskaldun egiten gaituena?
II. BAKIO KANTARI
45
EZ, EZ DUT NAHIEZ, EZ DUT NAHIEZ, EZ DUT NAHIEZ, EZ DUT NAHI
Ez, ez dut nahi
ez, ez, ez,
ez, holako zibilizaziorik.
Kaiolaren adarrak
ditugu alboan
eskuindarrek eskua
zabaldu justuan.
Zigor indarren menpe,
tiroak gogoan,
horrela bizitzerik ez dago munduan.
Ez, ez dut nahi...
Poliziak nun nahitik
zerbait egitean
pentsatu arazi nahi
makilen artean.
Iduri gu gerala kaiola batean
jarritako txoriak
fusilen menpean.
Ez, ez dut nahi...
Horregatik ez dut nahi
Gizonen kutsurik
Zibilizazioaren
Sasi jaungoikorik
Libre nahi dut bihotzez,
Libre loturetik,
Basurdearen giza
Hortzak estuturik
Ez, ez dut nahi…
II. BAKIO KANTARI
46
FESTARAFESTARAFESTARAFESTARA
Festara! Festara! Festara!
Festarik behar bada
bego Donostia, bai bai
betikoa du fama
ondo merezia. (Bis)
Bestetan ez bezela,
hemen gazteria, beti
amaren sabeletik
dator ikasia. (Bis)
Turanla…
II. BAKIO KANTARI
47
FESTARIK FESTAFESTARIK FESTAFESTARIK FESTAFESTARIK FESTA
Nahiz gauza asko
ezagutu munduan,
bada zertxobait ta
hartu nahi dut kontuan.
Ez dakit nola
esplikatu kantuan,
neskatxa bat dut
hemen nere onduan.
Gure bizitza
juerga eta parranda,
gero egunez
lo egiten dugu etzanda,
horren errudun
etsaien bat izan da,
gu nun gabiltzan,
seguru, bera han da.
Festarik festa
lan egin behar gauero,
festarik festa
hor nabil ni egunero,
gure etsaia
benetan dago ero,
zigortzen gaitu
inoiz huts egin ezkero.
Aizu neskatxa
ba al dakizu benetan
norekin hasi zeran
hartu-emanetan?
Hau da egia,
ziur zaude horretan,
bihurtu leike
maitasuna penetan.
Konplikazio
ainitz bada gurekin,
bizitza honi
ezin diogu alde egin,
nere aukera
ez bazaizu atsegin
gure artekoa
beharko da desegin.
Festarik festa...
II. BAKIO KANTARI
48
GALDETZENGALDETZENGALDETZENGALDETZEN
Gauari nahi nioke
galdetu zergaitik ez dituen
ene penak egunaren
argia bezala aienatzen.
Izarrei nahi nieke
galdetu zergaitik ez duten
ene bihotza gauaren
iluna bezala alaitzen.
Haizeari nahi nioke
galdetu zergaitik maitearen
laztanak pago hosto igarrak
bezala ekartzen.
Euriari nahi nioke
galdetu zergaitik ez duen
ene egarria zelai lehorrarena
beza la asetzen.
Etsaiari nahi nioke
galdetu zergaitik ez duen
herriaren garraisia indarkeri
ankerraren ordez aditu nahi.
Ooooo!
Ooooo!
Ooooo!
II. BAKIO KANTARI
49
GOGOAREN BAITANGOGOAREN BAITANGOGOAREN BAITANGOGOAREN BAITAN
Erabaki nuen, tinko ta fermuki,
Ez zitzaidala gertatuko,
Maitasun saretan ez nintzela berriz
Uste gabean eroriko.
Bi begi izpitxu, irripar ezti bat
Izan dira nere galtzaile,
Geroztik hor nabil arantzetan dantzan,
Ezinezko amets sortzaile.
§§§§§
Urresko txanpon bat eman gogo nuke
Sorgin bat bilaka banedi,
Ezina egikor aldatzeko aina
Gezurra bihurtzeko egi.
Zer den ona edo zer ote den txarra
Jakin beharko nukelarik
Sumendi gainean erretzen ari naiz
Ba al dago irtenbiderik ?
§§§§§
Zu hor zaude, dantzan, jauzitan,
Zer debru bada pasatzen zait gogoaren baitan.
§§§§§
Geroak zer dakar, ez dut pentsatu nahi,
Uneak nahi ditut bizi.
Lau egun dira ta bi omen lanotsu
Galtzera ez ditut nahi utzi.
Hitzaren jokoan, itxura emanez,
Gorde nahiko nuke dena.
Biluzia nauzu izan zarelako,
Egoera hunen sormaena.
§§§§§
Zu hor zaude, dantzan, jauzitan,
Zer debru bada pasatzen zait
gogoaren baitan.(bis)
Pasatzen zait gogoaren baitan (bis)
II. BAKIO KANTARI
50
GOIZEKO IZARAGOIZEKO IZARAGOIZEKO IZARAGOIZEKO IZARA
Goizeko izara guztiz argia
Orbanik gabe ikusten da
con boca cerrada
garbi iya gu a.. da…
a-gur mai-ti-a a-gur a-gur mai-ti-a
mai-ti-a a-gur a-gur mai-ti-a a-gur
a- gur a-gur betiko agur
betiko agur betiko agur
a-gur mai-ti-a a-gur a-gur mai-ti-a
mai-ti-a a-gur a-gur mai-ti-a a-gur
a- gur a-gur betiko agur
betiko agur
II. BAKIO KANTARI
51
GOIZIAN ARGI HASTIANGOIZIAN ARGI HASTIANGOIZIAN ARGI HASTIANGOIZIAN ARGI HASTIAN
Goizian argi hastian,
ene leiho-hegian
txori bat pausatzen da eta
goratik hasten kantan.
Txori eijera, hain alegera,
entzuten haidanian,
ene bihotzeko tristura
laister duak aidian.
Ene txoririk maitena,
zertaz jin hiz ni gana
Iratzarrazi nialarik
ametsik eijerrena.
Jinik hain goizik, uste hiena
baniala hanitx pena?
Ez, ez, habil kontsolatzera
malerusago dena.
II. BAKIO KANTARI
52
GRANDOLA VGRANDOLA VGRANDOLA VGRANDOLA VILA MORENAILA MORENAILA MORENAILA MORENA
Grândola, vila morena
Terra da fraternidade
O povo é quem mais ordena
Dentro de ti, ó cidade
Dentro de ti, ó cidade
O povo é quem mais ordena
Terra da fraternidade
Grândola, vila morena
Em cada esquina, um amigo
Em cada rosto, igualdade
Grândola, vila morena
Terra da fraternidade
Terra da fraternidade
Grândola, vila morena
Em cada rosto, igualdade
O povo é quem mais ordena
À sombra duma azinheira
Que já não sabia a idade
Jurei ter por companheira
Grândola, a tua vontade
Grândola a tua vontade
Jurei ter por companheira
À sombra duma azinheira
Que já não sabia a idade
II. BAKIO KANTARI
53
GREZIAKO ITXASONTZIAGREZIAKO ITXASONTZIAGREZIAKO ITXASONTZIAGREZIAKO ITXASONTZIA
Itxaso gaindi ikusten baduzu
gure gogoa daraman ontzia
etzazu pentsa galduta doanik,
Argitzen baitu goizeko eguzkiak.
Hainbeste amets, negar ta desio
ez du ekaitzak ondora botako,
salbatuko da goizeko ontzia,
kaiaren bila hegaka joateko.
Arraun berriek eramango dute
Bide zaharretik askatasunera,
Oihal zuriek haizea bildurik,
Gure arnasa biltzen den batera.
Ez du ekaitzak ondora botako,
Salbatuko da goizeko ontzia.
II. BAKIO KANTARI
54
GURE ESKU DAGOGURE ESKU DAGOGURE ESKU DAGOGURE ESKU DAGO
Kanta zaharrak dioen bezala,
ura bere bidean doa.
Goi mendietako ur xirripa
kanpo emariz ibaitu da.
Mugarik ez jarri urei.
Utzi libre beheratzen,
milaka urtez egin legez.
Guk ez dugu aldarri egiteko
heroi edo konkistarik.
Borondateak elkartzen gaitu,
herri izan nahiak.
Hormak eta harresiak
ez ditugu maite,
elkarrekin bizi nahi dugu, soilik.
Ez dugu beste inor
mendean hartu nahi,
etorkizuna hautatu,
ez besterik. (bis)
Har dezagun bidea,
gure esku dago ta.
Milaka lagun oinez,
eskutik oratuta.
Jende zoriontsua,
herri libre batean.
Herri libre bateannnnnnn!
Rosa, Arane, Omar, Izaro, Maddi, Carlos, Antoine...
Har dezagun bidea, ………
Hiritar desberdinak
ametsak ditu biltzen:
etorkin, arrantzale,
langabetu, ikasle,
nekazari, langile,
musikari, idazle,
erretiratu, umeeeeee.
Garazi, Jabier, Bittore, Lur, Amaia, Gloria, Mamadu...
Har dezagun bidea… (bis)
Hormak eta …(bis)
II. BAKIO KANTARI
55
HABANERAHABANERAHABANERAHABANERA
Berriro itzuliko balitz
iragan denbora arrotza
berdin kontsumi nezake
banilla gozo artean,
itsaso urrun batetan
irudimena galdurik
udaberriko euritan
larrosak pizten ikusiz.
Osaba komertzianterik
ez nuen izan Habanan,
pianorik ez zegoen
bizi nintzen etxe hartan,
neskatxen puntilla fiñak
udako arratsaldetan,
errosario santua
neguko gela hotzean.
Ezpainek gordetzen dute
ezpain bustien gustoa
desiozko hotzikaran
etsipenaren tamalez,
gaua zelatan dakusat
kontzientzia bilutsik
badoaz orduz geldiak
gogorapenen hegalez.
Jaio giñen, bizi gera
ez dugu ezer eskatzen
itsasontzia astiro
kaiatik ari da urruntzen.
Antillak zintzilik daude
argazkien paretetan
karta bat idatziko dut
norbaitek erantzun dezan.
Tabako, ron ta kanelaz
girotutako arratsetan
algarak entzuten ziren
Habanako putetxetan,
abanikodun mulatak
gauari haize egiten
musiken aide nagiek
odola erretzen zuten.
Jaio giñen, bizi gera
ez dugu ezer eskatzen
itsasontzia astiro
kaiatik ari da urruntzen.
Antillak zintzilik daude
argazkien paretetan
karta bat idatziko dut
norbaitek erantzun dezan.
II. BAKIO KANTARI
56
HABANERA DHABANERA DHABANERA DHABANERA DIVINAIVINAIVINAIVINA
Me tienes, habanera de mi vida,
con el alma como nunca imaginara;
me pones, con tu eco primoroso,
soñando con la tierra idolatrada.
Te canto, habanera prodigiosa,
con el alma llena de bellos amores,
te canto, habanera de mi vida,
vibrando en mis saludos los corazones.
Habanera, habanera divina,
Habanera, canto del corazón.
Ay, mi Cuba, tierra del alma mía,
Ay, mi Cuba, tierra de mi canción.
Eres canto donde se arroba el alma,
Eres, Cuba, dueña de mi pasión.
Habanera, habanera divina,
eres canto de Cuba, sueño del corazón
II. BAKIO KANTARI
57
HAMAIKA LEHOI BORROKHAMAIKA LEHOI BORROKHAMAIKA LEHOI BORROKHAMAIKA LEHOI BORROKANANANAN
Arkuaren itzalean
Hamaika lehoi borrokan
Zintzoki ohiuz gartuaz
Armailak sutan.
Herria dugu harrobi
Odola zuri ta gorri
Euskal Herria aberri
San Mames kabi.
Aurrera Athletic!
Inolaz ez etsi!
Ausarki lehia hadi!
Ta kiroltasunez irabazi!
Aupa Athletic
Gogor eutsi!
gora euskal gaztedi
Zuri gorri!
Gora Bilbo!
Gora Euskadi!
Aupa Athletic!
Katredaleko orroa
Zaharretik berrira doa
Etsaiak kikil du bitza zelai berria
Hamaika lehoien grinaz,
mila zalen hats biziak
Betiko filosofiaz Tinko eutsiaz
Aurrera Athletic….
II. BAKIO KANTARI
58
HEMEN GAUDEHEMEN GAUDEHEMEN GAUDEHEMEN GAUDE
Agian hasieran bertan ekibokatu ginen
munduraaa euskaldun sortzean.
eta gero, gero ez genuen iraultzaren borrokatik
apartatzeeen,
apartatzen jakin
esna-kantu bat abestu genion
sehaska hutsari,
eta goiz batez El Puertoko gartzelan,
esnatu ginen
maite genituen gauzengatik erori ginen preso,
baina gure maitasuna oraindik
ez dago preso
zorionez edo zorigaitzez,
anitz ekibokatu
ekarriii, ekarri gintuzten
deserriko azken ipurdi hontan
bizi edo hiltzera.
eta bizi, hestu, ia mirari, gainbizi gara
eta bizitzaaa ez da guretzat
egundo izango,
lehen zen bezalakoa
harrezkero
maite genituen…….(bis)
II. BAKIO KANTARI
59
IBILIKO GERAIBILIKO GERAIBILIKO GERAIBILIKO GERA
Eguzkien argia,
Leihopetik sartzian,
Poz eta alaitasunez
Esnatutzen gera.
Txoriek abestiekin
Alaitutako eguna,
Gizonen gorrotoakin
Hondatuko da eguna.
Ibiliko gera
Alkarri kalte eginaz
Uztez la(g)unik haundirenak aurrez ondo hitz eginaz.
Batzuen izerdiekin
Besteak diru eginaz,
Egia esan dutena
Giltzapera emanaz.
Gauza hoiek ikusteko
Nolaz esnatzen gera.
Gauza hoiek egiteko
Nola jaikitzen gera.
Txoriek alaitutako
Eguna hondatzeko
Hobe genduke ez esnatu
Ta bertan geldi lotan.
Ibiliko.............
II. BAKIO KANTARI
60
IKUSTEN DUZU GOIZEANIKUSTEN DUZU GOIZEANIKUSTEN DUZU GOIZEANIKUSTEN DUZU GOIZEAN
Ikusten duzu goizean argia hasten denean menditto baten gainean
etxe ttipitto aintzin xuri bat
lau haitzondoren erdian xakur xuri bat atean iturriño bat aldean han bizi naiz ni bakean.
Nahiz ez den gaztelua maite dut nik sorlekua aiten aitek hautatua. Etxetik kanpo zait iduritzen nonbeit naizela galdua nola han bainaiz sortua
han utziko dut mundua galtzen ez badut zentzua.
Etxean ditut nereak akilo, haitzur, goldeak uztarri eta hedeak. Iazko bihiez ditut oraino zoko guziak beteak. Nola igaro urteak emaiten badu bertzeak ez gaitu hilen goseak.
Landako hirur behiak esnez hanpatu ditiak ahatxe eta ergiak. Bi idi handi kopeta-zuri bizkar-beltz, adar-handiak zikiro, bildots guriak ahuntzak eta ardiak nereak dire guziak.
Ez da munduan gizonik erregerik ez printzerik ni bezein urusa denik. Badut andrea, badut semea badut alaba ere nik osasun ona batetik ontasun aski bertzetik zer behar dut gehiago nik?
Goizean hasiz lanean arratsa heldu denean nagusi naiz mahainean. Giristino bat ona dut hartu nik emaztea hartzean ez du mehe egunean sartuko uste gabean xingar hezurrik eltzean.
Piarres ene semea nahiz oraino gaztea
da mutiko bat ernea. Goizean goizik bazken erdira
badarama artaldea segituz nere bidea
nola baitu egitea ez du galduko etxea.
Ene alaba Kattalin bere hameka urtekin
ongi doa amarekin. Begiak ditu amak bezala
zeru-zola bezin urdin uste dut denborarekin
oraiko itxurarekin andre on bat dion egin.
Ez dugu behar lurrean ongi bizirik etxean
utzi laguna gosean. Ez du beharrak sekulan jotzen
gure etxeko atean non ez duen mahainean
oturuntza ordu denean leku bat gure aldean.
Ene andrea, Maria ez da andre bat handia
bainan emazte garbia. Irri batentzat badut etxean
nik behar dudan guzia galdegiten dut grazia
dudan bezala hasia akabatzeko bizia.
II. BAKIO KANTARI
61
ITURINGO AROTZA ITURINGO AROTZA ITURINGO AROTZA ITURINGO AROTZA
Ituringo arotza,
Erramun Joakin,
haserre omen zaude
zeren degun jakin.
Santuek ez laitekez
fiatu zurekin
San Kritobal urtuta
joaliak egin.
Arotzak erran dio
bere andreari:
Urtu behar dinagu,
ekarran santu hori!
Gizona nora zoaz,
bekatu da hori!
Etzionagu erranen
sekula nihori.
Ituringo garaile
Ramuntxo Joakin
haserre omen zira
zeren dudan jakin.
Konfesa zaitez ongi erretoarekin;
ez dute zer fidatu
Santuek zurekin.
Kobrezko Santurikan
inon bazarete,
egoten al zarete
hemendik aparte;
baldin arotz horiek
jakiten badute,
joaliak egiteko
urtuko zaituzte.
II. BAKIO KANTARI
62
IXIL IXILIKIXIL IXILIKIXIL IXILIKIXIL IXILIK
lxil ixilik dago, kaia barrenian
ontzi txuri polit bat uraren gainean. (bis)
Goizeko ordu bietan esnatutzen gera
arrantzaliak beti joateko urrutira.
Zergaitik (5 aldiz) negar egin?
Zeruan izarrak dagoz itsaso aldetik.
Arrantzalia naiz ta
Ez daukat dirurik
Hiru alabak dauzkat ezkondu gaberik.
Laugarrena semea
Kapote zarrakin
Konejua dirudi
Bere bizarrarekin
Zergatik……..
II. BAKIO KANTARI
63
JOHN ZAHARRAJOHN ZAHARRAJOHN ZAHARRAJOHN ZAHARRA
Etxerako ordua
iritsi zaigu John Zaharra
Kanta zagun azkena
alaitzeko gure bidea
Zenbat kanta, zenbat hitz
Lagunak lagun truke
Biharko ere zerbait
utzi beharko genuke
Etxerako ordua
iritsi zaigu John zahara
kanta zagun azkena
alaitzeko gure bidea
Gure emaztetxuak
lo hartuta leudeke
ai zer gau goxua
ezkonduta bagendeuke
Etxerako ordua
iritsi zaigu John zaharra
kanta zaigun azkena
alaitzeko gure bidea
Etzaitez hasi orain
maitasunaren eske
ilargiaren lagun
zeruraino joan gintezke
Etxerako ordua
iritsi zaigu John zaharra
kanta zagun azkena
alaitzeko gure bidea
II. BAKIO KANTARI
64
KRIOLINAKKRIOLINAKKRIOLINAKKRIOLINAK
Bertsuak nahi ditut orain atera,
isilik banindago banuke pena,
baina neke da!
kriolinez besterik solasik ez da,
hauxe da besta
satanek etzezaken hobeki pentsa.
Hamalau berga oihal ez da itsusi,
kriolina batentzat ez dela aski,
ez gaituk gaizki;
moda berri lehenik nork du ikasi,
egiten hasi,
paga nezake ongi nor den banaki.
Batzuek aise eta, bertzeak nekez,
bazterrak bete dire, bai, kriolinez
gauza ederrez!
kupela bezain zabal dire beherez,
konkorrak gainez!
gorde behar litaizke jenden ahalgez.
Iragan egun batez, zen komedia,
plaza baten gainian ikusgarria,
hango irria,
andre bat zen karrosan joan nahia,
ezin abia!
karrosan etziron sar gibel aldia.
Postil ilunak kaskoina, juramentuka,
kriolinari aizen beti pusaka,
oi zer dun anka:
plazerak hautsi nadin zalapartaka,
kopeta joka
karrosan ez zitaike hola enbarka.
Lehen mintzatzen ginen gu alkarrekin,
artoz ezin asea zela gurekin,
bazen zer egin,
orai andreak denak kriolinekin
alabak berdin!
nola hari zaizkigun nork diro jakin.
II. BAKIO KANTARI
65
LA GOLONDRINA LA GOLONDRINA LA GOLONDRINA LA GOLONDRINA
U.. U-U-U… U-U.. U-U-U….
A donde irá veloz y fatigada
la golondrina que de aquí se va
tal vez mañana se hallará extraviada
buscando abrigo y no lo encontrará
junto-a mi lecho la pondré en su nido
en donde pueda la estación pasar
también yo estoy en la región perdida
oh cielo santo y sin poder volar
mansión de amor pequeño paraiso
la golondrina tienen su nidaal
hoy va a partir hacia extrañas regiones
y nadie sabe si un dia volverá
junto a mi lecho la pondré en su nido
en donde pueda la estación pasar
también yo estoy en la región perdida
oh cielo santoy sin poder volar
II. BAKIO KANTARI
66
LA GUERRA CRUELLA GUERRA CRUELLA GUERRA CRUELLA GUERRA CRUEL
La guerra ha empezado
y Johnny ha de luchar
quisiera a su lado
mis días pasar.
Quisiera seguirte
también mi corazón
déjame acompañarte
no mi amor, no.
Mañana es domingo
pasado has de partir
nuestra patria te llama
y tu debes ir
la patria te llama
también mi corazón
déjame acompañarte
no mi amor, no.
Me ocultaré el pelo
de hombre vestiré
y como un compañero a tu lado iré
seré un compañero
y nadie lo sabrá
seguiré tu sendero
como uno más.
Oh Johnny Oh Johnny
porque me haces sufrir
tu eres mi camino
mi mundo eres tú.
Quisiera expresarte
mi inmenso amor por tí
déjame acompañarte
si mi amor, si.
II. BAKIO KANTARI
67
LILI BAT IKUSI DUTLILI BAT IKUSI DUTLILI BAT IKUSI DUTLILI BAT IKUSI DUT
Lili bat ikusi dut
baratze batean
desiratzen nahi nuke
nere sahetzean
lorea ez du galtzen
udan ez neguan
haren parerik ez da
bertze bat munduan
Deliberatu nuen gau batez joaitea,
lili arraro haren
eskura hartzea
ez bainuen pentsatzen
beiratzen zutela,
gau hartan uste nuen
han galtzen nintzela
Etsenplu bat nahi dut
eman guzieri
eta partikularki
jende gazteari;
gauaz ibiltzen dena
ez da zuhur ari;
ni begiraturen naiz
ezkerrak jaunari.
II. BAKIO KANTARI
68
MAITASUN HITZAKMAITASUN HITZAKMAITASUN HITZAKMAITASUN HITZAK
Berak maite ninduen
Nik bera ere bai
Oraindik oroitzen naiz
Bere begietaz
Oraindik oroitzen naiz
Zuhaitz lore artean
Berak esaten zizkidan
Maitasun hitz politak
Maitasun hitzak, umil ta xamurrak
Besterik etzekien, hain gaztea zan
Etzuen mundua, gaiztoa ikusten
Oraindik ametsak, bizi zituan
Hiru gauza bakarrik zekizkin esaten
Aintzinako ipuin xarmangarriak
Maitasun istori, poeten abesti
Besterik etzekin, hain gaztea zen
Egunak joan ta gero
Nabaritzen dudanian
Bakardade haundi bat
Neure bihotzean
Oraindik oroitzen naiz
Zuhaitz ore artean
Berak esaten zizkidan
Maitasun hitz politak.
II. BAKIO KANTARI
69
MAITEMAITEMAITEMAITE
Lejos de aquel instante, lejos de aquel lugar
al corazón amante siento resucitar
vuelvo tu imagen bella en mi memoria a ver
como un temblor de estrella muerta al amanecer.
Maite yo no te olvido
y nunca nunca te he de olvidar
aunque de mi te alejen
leguas y leguas de tierra y mar.
Maite si un dia sabes
que he muerto ausente de tu querer
del sueño de la muerte
para adorarte despertaré
II. BAKIO KANTARI
70
MAITIA NUN ZIRA?MAITIA NUN ZIRA?MAITIA NUN ZIRA?MAITIA NUN ZIRA?
Maitia, nun zira?
Nik ez zaitut ikusten,
ez berririk jakiten,
nurat galdu zira?
Hainbat kanbiatu da
zure deseinua.
Hitz eman zinerautan
ez behin, bai berritan,
enia zinela!
Hainbat kanbiatu da...
II. BAKIO KANTARI
71
MAITIAK GALDE EGIN ZAUTANMAITIAK GALDE EGIN ZAUTANMAITIAK GALDE EGIN ZAUTANMAITIAK GALDE EGIN ZAUTAN
( moldatua)( moldatua)( moldatua)( moldatua)
Maitiak galde egin zautan
euskara nekienetz (Bis)
jakin banekiela baina,
hitz egin ez, hitz egin ez.
Maitiak galde egin zautan
lotsa banuenetz (Bis)
lotsa, horixe banuela baina,
beharrik ez, beharrik ez.
Euskaraz egin dezagun
denok gogo betez (Bis)
gure hizkuntza badela eta
zinez eder, zinez eder.
Laztana mintza gaitezen
biok maitasunez (Bis)
ta euskaaaraz egiten badugu
askoz hobe, askoz hobe.
------------------------------------------
------------------------------------------
Maitiak galdegin zautan, polit nintzanez (berriz)
Polit, polit nintzela bainan Larrua beltz, larrua beltz!
Maitiak galdegin zautan, premu nintzanez (berriz)
Premu, premu nintzela bainan
Etxerik ez, etxerik ez!
Maitiak galdegin zautan, poltsa banuenez (berriz)
Poltsa, poltsa banuela bainan
Dirurik ez, dirurik ez!
Maitiak galdegin zautan lanean nakienez
Lanean, lanean nakiela bainan
Gogorik ez, gogorik ez!
Gaixoa hil behar dugu
guk biok gosez (berriz)
Gosez, gosez ez naski bainan,
Elkar maitez, elkar maitez
II. BAKIO KANTARI
72
MARINAMARINAMARINAMARINA
Marina, Marina, Marina,
bihotzez maite zaitut,
irrifarre eder horrekin
zoratzen bainauzu zuk.
Nik maite zintudan
gaur maitatzen zaitut,
ta ziur ere, Marina,
bihar maiteko zaitut. (Bis)
Marina, Marina, Marina,
maiatzeko krabelina,
inguruko nesken artean
zu zaitugu erregina.
Nik maite zintudan (...)
II. BAKIO KANTARI
73
MARINERMARINERMARINERMARINERITOITOITOITO
Marinero sube al palo
Y divisa el ancho mar
Considera si es posible
Que nos sorprenda en altamar
La tempestad. (Bis)
Cuánto más vale sufrir
Cuánto más vale llorar
Hay que ser marinerito
Navegar por altamar
Siempre te hallo descontento
Siempre estás de mal humor
Cualquier cosa te incomoda
¿Qué sabes tú, qué sabes tú
lo que es amor? (Bis)
II. BAKIO KANTARI
74
MATALAZ MATALAZ MATALAZ MATALAZ
dolü gabe dolü gabe,
hiltzen niz,
bizia xiberuarentako
emaiten baitut.
agian, agian, egün batez
jeikiko dira
egiazko xiberrutarrak,
egiazko euskaldunak,
tirano arrotzen hiltzeko,
egiazko euskaldunak,
tirano arrotzen hiltzeko.
II. BAKIO KANTARI
75
MENDIAN GORAMENDIAN GORAMENDIAN GORAMENDIAN GORA
Mendian gora haritza
ahuntzak haitzean dabiltza
itsasoaren arimak dakar
ur gainean bitsa.
Kantatu nahi dut bizitza
usteltzen ez bazait hitza
mundua dantzan jarriko nuke
Jainkoa banintza (Bis)
Euskal Herriko tristura
soineko beltzen joskura
txori negartiz bete da eta
umorez hustu da.
Emaidazue freskura
ura eskutik eskura
izarren salda urdina edanda
bizi naiz gustora (Bis)
Euskal Herriko poeta
kanposantuko tronpeta
hil kanpaiari tiraka eta
hutsari kolpeka.
Argitu ezak kopeta
penak euretzat gordeta
goizero sortuz bizitza ere
hortxe zegok eta (Bis)
Mundua ez da beti jai
iñoiz tristea ere bai
baina badira mila motibo
kantatzeko alai.
Bestela datozen penai
ez diet surik bota nahi
ni hiltzen naizen gauean behintzat
egizue lo lasai (Bis)
II. BAKIO KANTARI
76
MERI ELIMERI ELIMERI ELIMERI ELI Tralalá tralalá tralalá lala
Trala trala tralalá
Tralalá tralalá tralalá lala
Trala trala
Quisiera caerme dentro de un tonel
Sin que el vinillo se salga de él
En él me zambullo y lleno el bandullo
Pues sin descanso yo soplaré
Y al fin sin gota lo dejaré
Es mi ilusión una casuela
De bacalao hecho al pil-pil
A condisión que pa’animarle
Te den aparte txakoli
A la merluza siendo de ansuelo,
también le tengo yo afisión
Mas si te dan esa de arrastre, ya no es merlusa que es tablón
Txurrinpli txurrinpleira txurrinpli txurrinplón
Me casaré contigo con una condisión
Txurrinpli txurrinpleira txurrinpli txurrinplón
Que siempre tengas lleno de vino el porrón
Tralalá tralalá tralalá lala
Trala trala tralalá
Tralalá tralalá tralalá lala
Trala trala
Un marino a puerto llegó por su mal
Por defenderse del temporal
Entró en un taberna
y vio que la galerna
de agua salada no le mareo
y la del vino a pique le echó
Sal tabernera sal salada
Que te venimos a rondar
Eres viudita y consolada
Ay! Otra vez te casarás
Si no me quieres eso es distinto
Guarda tu tierno corazón
Y a cambio da tu vino tinto
En un enorme garrafón
Txurrinpli txurrinpleira txurrinpli txurrinplón
Sólo con esos tragos la vida paso yo
Txurrinpli txurrinpleira txurrinpli txurrinplón
El vino es la alegría de mi corazón
Tralalá tralalá tralalá lala
Trala trala tralalá
Tralalá tralalá tralalá lala
Trala tralala
Tralalá tralalá tralalá lala
Trala trala tralalá
Tralalá tralalá tralalá lala
Trala tralala
II. BAKIO KANTARI
77
MI CHUNGUITOMI CHUNGUITOMI CHUNGUITOMI CHUNGUITO
Mi chunguito se llama Juan
Se alimenta de ajonjolí
Es más dulce que el mazapán
Y ha nacido en camajuanín
Porque es bravo como el caimán
Y sensible como el bambú
Pa’las hembras tiene mi Juan
La varita de la virtud
Ay! Mi chunguito, que sí, que no
La pica-pica toda pa’mí
Ay! Mulatito, que sí, que no
Ma daun soponcio pensando en ti
Yo la vi, Yo la vi,
Yo la vi pero ella no me vio
En dónde estaba el zanguango
Estaba bailando el mambo
Sentado en el malecón
Filomena, Filomena
Debajo la cama hay gente
Mira que soy tu marido
Debajo la cama hay gente
Revisa la fosforera
Debajo la cama hay gente
Si Juanito sale al balcón
Y las hembras le ven bailar
No hay mulata del Camaguay
Que no sufra del corazón
Porque es bravo como el caimán
Y sensible como el bambú
Pa’las hembras tiene mi Juan
Qué tiene mi juan???
La varita de la virtud
II. BAKIO KANTARI
78
NABUCCONABUCCONABUCCONABUCCO
Va, pensiero, dorate sull'ali.
Va, ti posa sui clivi, sui colli,
ove olezzano tepide e Molli
l'Aure Dolci del Suolo natal!
Del Giordano Le Rive saluta,
di Sionne Le Torri atterrate.
O mia Patria, sì bella e perduta!
o membranza sì Cara e fatal!
Arpa d'or dei fatidici vati,
perché muta dal Salice Pendi?
Le memorie del petto riaccendi,
ci favella del tempo che fu!
o símil di Solima ai fati,
traggi un suono di crudo lamento;
o t'ispiri il Signore un concento
che ne infonda al patire virtù
che ne infonda al patire virtù
al patire virtù
II. BAKIO KANTARI
79
NAVARRA TIENE CADENASNAVARRA TIENE CADENASNAVARRA TIENE CADENASNAVARRA TIENE CADENAS
Navarra tiene cadenas,
Por a dentro y por afuera,
las del escudo son nuestras,
las de fuera son impuestas.
Las de fuera son impuestas,
Las del escudo son nuestras,
Navarra tiene cadenas,
Por adentro y por afuera.
Sancho el Fuerte, Sancho el Fuerte
Sancho el Fuerte
si viviera uniría a los navarros
pa romper esas cadenas.
Y ahora ya no son los moros
que atacan nuestras fronteras,
ahora se llaman cristianos,
van vestidos de chisteras.
(Navarra tiene cadenas…)
En el 1512 el duque de Alba entró
con su ejército en Pamplona
partiendo Navarra en dos.
Desde entonces en Navarra
el rey de Castilla mandó.
Se rieron los monarcas,
pero navarra lloró.
(Navarra tiene cadenas…)
La historia la hace el pueblo
y la escriben contrabandistas.
Cuentan lo que les conviene
y lo adornan con mentiras.
Pero un lema nos dejaron
los infanzones de Obanos:
ser libres en patria libre
que Navarra no ha olvidado.
Navarra tiene cadenas,
…
II. BAKIO KANTARI
80
NESKA ZAHARRAKNESKA ZAHARRAKNESKA ZAHARRAKNESKA ZAHARRAK
Neska zaharrak joaten dira
Madalenara, Madalenara,
Madalenara,
santuari eskatzera
nobio bana, nobio bana,
komeni bada.
Santuak esaten die
buruakin ez,buruakin ez, buruakin ez,
zergatik lehenago
Bat eta bi
hiru, lau eta bost
hamar gehiago
dira hamabost. (Bis)
II. BAKIO KANTARI
81
NOCHE DE EMBRUJONOCHE DE EMBRUJONOCHE DE EMBRUJONOCHE DE EMBRUJO
Noche de embrujo
Noche de ensueño
La luna brilla
sobre las ramas de un platanal
Y en el silencio
De las estrellas
Una guitarra
Triste suspira este cantar
No digas a nadie
Mi flor del bohío
No digas a nadie que un beso tuyo
Me enloqueció
No digas a nadie
Mi flor del bohío
Te quiero mi negra
Como a nadie quiero yo
Blanca flor del bohío
Yo quisiera soñar
Que han florecido
Los tamarindos en el palmar
No digas a nadie
Mi flor del bohío
No digas a nadie que un beso tuyo
Me enloqueció
No digas a nadie
Mi flor del bohío
Te quiero mi negra
Como a nadie quiero yo
Blanca flor del bohío
Yo quisiera soñar
Que han florecido
Los tamarindos en el palmar
Que han florecido
Los tamarindos en el palmar
II. BAKIO KANTARI
82
NULA BIZI, HALA KANTANULA BIZI, HALA KANTANULA BIZI, HALA KANTANULA BIZI, HALA KANTA
Üdako egunaldi bero argietan
Airiak ekarri indar guzietan
Kantü berri zaikü
sortu goguetan
eskentzeko negüko
gaü lüzeetan
Ainhera bezala
biltzen da gizona
baten ahairia denek egarria
algarretatzea zuin miragarria
etxe onduan piztüko
giro huna
“Nüla bizi hala kanta”,
dio üskaldunak
maitarzün emanez hola
adio lagüna (bis).
Aiten aitek utzi guri oparia
Idatzian ere zer dote ederra
Egün edatu nahi zien sugarra
Agor ez dadin hitzen üthürria
“Nola bizi, hala kanta”.....
II. BAKIO KANTARI
83
OI AMA ESKUAL HERRI OI AMA ESKUAL HERRI OI AMA ESKUAL HERRI OI AMA ESKUAL HERRI
anaia etxen da ezküntü
bükatü niz oain joaitera
ene opilaren egitera
pariserat banüazü
oi ama eskual herri goxua
zutandik urrun triste banua
adios gaixo etxondua
adios xiberua.
pariseko bizitzia
lan khostüzuriaz bagiazü
bena berantzen zütadazü
zure berriz ikustia
oi ama eskual…
II. BAKIO KANTARI
84
OI KANTA BERRIOI KANTA BERRIOI KANTA BERRIOI KANTA BERRI
Oi kanta berri! isilik nago
Orai duela aspaldi
Zuretzat nuen kar bero hura
Suntsitu ez da dirudi
Beste lanetan iragan ditut
Hainbat egun ta gaualdi
Bainan oraino ez dut ukatu
Euskara ez ta euskadi.
Oi kanta berri! Bihotzetikan
Espainetarat jalia.
Euskal airean bidaltzen zaitut
Zu nire mezularia .
Genden artean islatu banaiz berezle xamurlaria.
Izan zaite zu ene partetik
Bakezale den txoria.
Oi kanta berri! Izan zaite zu
Anai arteko zubia.
Batasunetik libertadera
Gidatzen duen bidea.
Kartzelan den abertzaleari
Emoizu doi bat argia.
Etziturikan den bihotzari
Esperantza ur bizia.
Oi kanta berri Gure Herriak
Behar du bide ta zubi
Etxeetan ere baitezpadako
Argiarekin ur garbi.
Horiek denak ez dire aski
Bizi dadien Euskadi
Hainbat oraino beharko ditu
Kanta bat eta kanta bi
II. BAKIO KANTARI
85
PRIMA EIJERRAPRIMA EIJERRAPRIMA EIJERRAPRIMA EIJERRA
Prima eijerra
zutan fidaturik,
hanitx bagira
oro tronpaturik!
Enia zirenez erradazu bai alez;
bestela
banua
desertiala, nigarrez urtzera.
Desertiala,
juan nahi bazira,
arren zuaza,
oi, bena berhala!
Etzitiala jin berritan nigana
bestela
gogua
doluturen zaitzu, amoros gaixua.
Nitan etsenplu
nahi dianak hartu,
ene malurrak
parerik ez baitu.
Xarmangarri bat nik bainian maitatu
fidatu
tronpatu!...
Sekula jagoiti ikhusi ezpanu!
Mintzo zirade
arrazu gabetarik
ezukala nik
zur'amodiorik;
zu beno lehenik
banian besterik:
maiterik
fidelik
hor eztereitzut egiten ogenik.
II. BAKIO KANTARI
86
TAFALLATAFALLATAFALLATAFALLA
Abrid las ventanas
que es la amanecida
Makotxa, Balgorra,
Larrain, Valdetina
La Peña, el Cidacos
abrazan al día.
La roja, la blanca
la mora, la vasca
Tafalla respira.
La obrera, la agraria,
reivindicativa,
si vive Tafalla,
vive Euskal Herria.
Por el sur Olite,
La Baldorba encima,
Uxue, Artaxona,
hermosas vecinas.
La lengua vascona
sus campos habita,
ezpuendas, gardatxos,
bitxarras, iraskos,
qué airosa camina.
La ilustre, la llana,
la flor, la semilla,
si luce Tafalla,
luce Euskal Herria.
Por los comunales,
por las corralizas,
llaman a batzarre,
campanas repican.
Con sus compañeros
cabalga Radica,
para darle fuego
a ese Lagunero
de las noches frías.
La humilde, la digna,
a veces herida,
si llora Tafalla,
llora Euskal Herria.
Que cante el Colaino
para su Pepita,
que suenen las jotas
de abajo las quintas,
que toquen los Pajes
por las Cuatro Esquinas,
que salgan auroras,
que txistus y rondas
vengan en cuadrilla.
La antigua, la joven,
la tuya y la mía,
si canta Tafalla,
canta Euskal Herria.
II. BAKIO KANTARI
87
TRISTE BIZI NAIZ ETATRISTE BIZI NAIZ ETATRISTE BIZI NAIZ ETATRISTE BIZI NAIZ ETA
Triste bizi naiz eta
hilko banintz hobe,
badauzkat bihotzian,
zenbait atsegabe.
Maite bat maitatzen det, bainan haren jabe,
sekulan izaiteko
esperantzik gabe.
Bihotz baten lekuan
mila banintuzke,
guziak zuretako
izango litezke.
Bainan mila lekuan
bat bertzerik ez det
har zazu bai maitia,
bat hau mila orde.
Neure maite pollita
nola zeran bizi?
zortzi egun hauetan,
ez zaitut ikusi
uste det zabiltzala,
nigandik igesi
ez didazu emaiten
atsegabe gutxi.
Nere bihotz gaixua
Penatua dago,
Ezin egon liteke
Hain penatuago.
Pasatzen ditudala
Aspaldian nago
Egunak triste eta
Gauak tristeago.
II. BAKIO KANTARI
88
TXANTON PITXANTON PITXANTON PITXANTON PIPERRIPERRIPERRIPERRI
Euskal Herriko semeak gera,
zor dioguna bizia.
Beraren alde emango degu,
zainetako odol guztia. (Bis)
Bere lege eta hizkuntza ederrari,
diogun maitasun haundia.
Hil arte ohiu egingo degu,
bizi bedi Euskal Herria! (Bis)
II. BAKIO KANTARI
89
TXORIA TXORITXORIA TXORITXORIA TXORITXORIA TXORI
Hegoak ebaki banizkio
nerea izango zen,
ez zuen aldegingo.
Bainan, honela
ez zen gehiago txoria izango
eta nik...
txoria nuen maite.
II. BAKIO KANTARI
90
UDAKO EGUNAKUDAKO EGUNAKUDAKO EGUNAKUDAKO EGUNAK
Udako egun haietan
gertatutako guztia
Kanpoan haize lehorra
gugan maitasun bustia
opari batekin nator
eta ea ba maitia
gustatzen zaizun zuretzat
egindako abestia.
Begirada bat nahikoa
izaten zen gehienetan
kilimak e ta zirrarak
dantzan hasten zirenetan
unerik ederrenetan
ezin hobeto benetan
pozez txoratzen orduan
orduz geroztik penetan.
Ametsen erdian
jolas eginaz gauerdian
horren gustora egoteko
alkarri dena ematean
ametsen erdian
jolas eginaz gauerdian
sentiarazten didazun hura
zuri esatean.
Ay amor, donde estés
ni en mis sueños sin ti viviré.
¿Cuántas noches por ti soñaré
y tus besos perder sentiré?
Donde quiera que vaya mi amor
allá contigo iré.
II. BAKIO KANTARI
91
UME EDER BATUME EDER BATUME EDER BATUME EDER BAT
Ume eder bat ikusi nuen
Donostiako kalean,
hitz erditxo bat hari esan gabe,
nola pasatu parean? (Bis)
hitz erditxo bat hari esan gabe,
nola pasatu parean?
Gorputza zuen liraina eta
oinak zebiltzan aidean
politagorik ez det ikusi
nere begien aurrean (Bis)
politagorik ez det ikusi
nere begien aurrean (Bis)
II. BAKIO KANTARI
92
URKIOLARA MARTXEAURKIOLARA MARTXEAURKIOLARA MARTXEAURKIOLARA MARTXEA
Durangon bazkaldute
Mañarien gora (bis)
aldatz handia dago maitia
San Antoniora ai,ai, ai,
aldatz handia dago maitia
San Antoniora.
Urkiolara joan ta
zapatak urrutu. (bis)
Aite San Antoniok morena
barriek eingo (d)itu
ai, ai, ai,
Aite San Aintoniok morena
barriek e(g)ingo (d)itu.
La, ra, ra, …
Artolak deuko,
Artolak deuko,
Artolak deuko famea
berie deuela, berie deuela
mundu guztiko jentea. (bis)
Goizean Parisen,
gauean Parisen,
Parisko kalean luzea!
Hauxe kaleau pasau ezkero,
atzeko mandoa neurea!
Aite San Antonio
Urkiolakua (Bis)
askoren bihotzeko
Santu debotua ai, ai, ai,
askoren bihotzeko
Santu debotua.
Askok egiten deutso
San Antoniori (Bis)
egun batian joan eta
bestian etorri ai, ai, ai,
egun batian joan eta
bestian etorri.
La, ra, ra, …
Artolak deuko, (...)
Goizean Parisen (...)
Nire aita ta ama
euskaldunak dira; (bis)
beren semeak, beren alabak,
zer izango dira? Ai, ai, ai.
beren semeak, beren alabak,
zer izango dira.
Euskalduna izatea
pekatua bada, (bis)
hori aitortu baino lehenago
hobe da hiltzea ai, ai, ai (bis),
II. BAKIO KANTARI
93
URTXINTXAK URTXINTXAK URTXINTXAK URTXINTXAK
urtxintxak oihanian, jauzika,
aldaxkatik aldaxkara...
"zuk erradazu, ama, zendako
ez diren erortzen lurrerat?.."
"nik ere nahi nuke izan
urtxintxa bezala!
hain gora, hain trebe,
izaiteko libre!..."
urtxintxak oihanian zintzilik,
buruz behera buztanetik!...
"zuk erradazu, ama, zendako
ez duten buruko minik?.."
urtxintxak oihanian, karruxkaz,
neguko bilduma intzaurrekin...
"zuk erradazu, ama, zendako
ez dezaketan egin berdin?.."
II. BAKIO KANTARI
94
WE SHALL OVERCOMEWE SHALL OVERCOMEWE SHALL OVERCOMEWE SHALL OVERCOME
We shall overcome
We shall overcome
We shall overcome some day
Oh, deep in my heart I do believe
We shall overcome some day
We'll walk hand in hand
We'll walk hand in hand
We'll walk hand in hand some day
Oh, deep in my heart I do believe
We shall overcome some day
We shall all be free
We shall all be free
We shall all be free some day
Oh, deep in my heart I do believe
We shall overcome some day
We are not afraid
We are not afraid
We are not afraid today
Oh, deep in my heart I do believe
We shall overcome some day
We are not alone
We are not alone
We are not alone today
Oh, deep in my heart I do believe
We shall overcome some day
The whole wide world around
The whole wide world around
The whole wide world around some day
Oh, deep in my heart I do believe
We shall overcome some day
We shall overcome
We shall overcome
We shall overcome some day
Oh, deep in my heart I do believe
We shall overcome some day
II. BAKIO KANTARI
95
XALBADORREN HERIOTZEAN XALBADORREN HERIOTZEAN XALBADORREN HERIOTZEAN XALBADORREN HERIOTZEAN
adiskide bat bazen
benetan bihotzbera
poesiaren hegoek
sentimenduzko bertsoek
antzaldatzen zutena.
plazetako kantari
bakardadez josia
hitzen lihoa iruten
bere barnean irauten
oinazez ikasia...ikasia
non hago, zer larretan
urepeleko artzaina
mendi hegaletan gora
oroitzapenen gerora
ihesetan joan hintzana (bis)
hesia urraturik
libratu huen kanta
lotura guztietatik
gorputzaren mugetatik
aske sentitu nahirik
azken hatsa huela
bertsorik sakonena
inoiz esan ezin diren
estalitako hegien
oihurik bortitzena... bortitzena
non hago....
II. BAKIO KANTARI
96
ZAMUDIOKO SAGUE (trikitixa)ZAMUDIOKO SAGUE (trikitixa)ZAMUDIOKO SAGUE (trikitixa)ZAMUDIOKO SAGUE (trikitixa)
Zamudioko sague,
haren begire katue.
Urdai lapurretan dabil
katu madarikatue.
Begire nago, begire,
goiko kamino barrire
noz etorriko ete dan
neure lazatana herrire.
Ederregia zara zu
soloan beharrerako,
hartuizu kabailerue
kalean pasiorako.
Baltza nazela diñeure
ai, niri ez deust ardure,
ardaua baltza da baie,
ai, danak edaten deure.
II. BAKIO KANTARI
97
ZAZPIAK OIHAL BATETIKZAZPIAK OIHAL BATETIKZAZPIAK OIHAL BATETIKZAZPIAK OIHAL BATETIK
Mundu guztiak aditutzen du
Euskaldunaren negarra
Alde batera nahiago nuke
Ez Banintz hemengotarra
Enpeinatzea ez bada libre,
alferrik dugu indarra.
Hau da txoria gari tartean
Goseak Egon beharra.
Antzerki huntan
lau pertsonaia
Ta jokolari bakarra
Arbolak berak erakusten du
Ostoa eta adarra
Enpeinatzea…………
Sutan pizturik darrai oraindik
Sugai berriz lengo gerra
Oharkabean ez zen mintzatu
Txirrita poeta zarra.
Enpeinatzea……..
Zazpi ahizparen
gai den oihala
Ebakirikan erditik
Alde batera hiru soineko
utzirikan lau besterik
Guraiziakin bereizi arren
Bakoitza bere aldetik
Ezagutzen da jantzi girela
Zazpiak oihal batetik
Oihal bera da gure jantzia
Sortu gintuzten unetik,
Ez du munduak
kemenik sortu
kentzeko gure soinetik.
Guraiziakin ………….
berdinak dira gure jatorri,
ohitura eta legeak,
ama euskarak magal berean
hazitako senideak
Guraiziakin ………….
Recommended