Långsiktigt hållbar kustförvaltning i Ystads kommun, Mona Ohlsson Skoog, Ystads kommun

Långsiktigt hållbar kustförvaltning i Ystads kommun

Mona Ohlsson Skoog, Miljö- och klimatstrategmona.skoog@ystad.se

Disposition

• Skånes utmaning – en stigande havsnivå

• Olika kustskyddsstrategier

• Situationen i Ystad

• Kustskyddsarbetet i Ystad historiskt

• Kustförvalting i ett förändrat klimat

• Lagstiftning och ansvarsfördelning

Klimatanalys för Skåne

• Genomförts av SMHI 2011 på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne

• Räknar med en global vattenståndshöjning på 1 m till 2100.

• I Ystad innebär det att medelvattenytan höjs med ca 90 cm

• I Skåne är landhöjningen i stort sett obefintlig och historiskt har det troligtvis förekommit en marginell landsänkning.

• En analys av data från 1886 fram till idag visar att havsnivåhöjningen har varit i storleksordningen 1,5 mm/år och att denna ökning har vuxit under perioden. Sedan omkring 1980 har havsnivå-höjningen varit ungefär 3 mm/år. (SMHI, 2009)

Sannolikhet för olika årshögsta vattenstånd år 2010 och år 2100. Figur från SMHI:s rapport Klimatanalys för Skåne län (2011).

• I Skåne kan ca 23 000 byggnader (bostadshus och kyrkor) komma att påverkas av en havsnivåhöjning på + 1 m.

• Motsvarande areal markyta är 25 568 hektar

(Källa: Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne. Länsstyrelsen Skåne, 2014:7)

Foto: Kärstin Malmberg-Persson, SGU

Foto: Projekt Skånestrand, SGU

Foto: Sonja Holte 1991, Löderups Strandbads VillaägareföreningFoto: Ystads kommun 2011

Foto: Mona Skoog, Ystads kommun

Foto: Ystads kommun 2011

Kustskyddsstrategier

Strandbad

Kustförvaltningen i Ystad

• Policy för förvaltning och skydd av kusten – 2008• Den generella inställningen – naturen ska ha sin gång• Speciella områden med bostäder, infrastruktur och

byggnader kan skyddas• I första hand mjuka skydd eller en kombination av hårda

och mjuka skydd.

• Handlingsplan för förvaltning och skydd av kusten – 2011• Kusten har delats in i mindre delar med hänsyn till

• Geologi• Morfologi• Detaljplan eller ej• Erosionspotential

• Revideras vart fjärde år• Regionala och lokala klimatutredningar som underlag

Foto från SGU:s projekt Skånestrand

Foto från SGU:s projekt Skånestrand

Foto: Ystads kommun

Foto: Ystads kommun

100m

250m

Strandlinjens förskjutning i Löderups Strandbad 1973-2008. Figur

från SGI:s Varia 616. CoastSat, fjärranalys med satellitbilder för

uppföljning av erosion i Kustområden (2010).

Förändringar av kusten vid Löderups Strandbad och Sandhammaren mellan

1989 och 1999. Figur från SGI:s Varia 616. CoastSat, fjärranalys med

satellitbilder för uppföljning av erosion i Kustområden (2010)

Ett förändrat klimat

• Erosionen kommer att fortgå och eskalera p.g.a. stigande havsnivåer.

• Översvämning kommer bli ett större problem, även i områden som inte är drabbade av erosion.

• Stigande havsnivåer betyder stigande grundvattennivåer.

• Hur kommer vattendragen att påverkas?

• Kommunens mark – kommunens ansvar?

• Förbjudet att skydda enskilda intressen -kommunallagen

• 23 byggnader (bostadshus och kyrkor) ligger under 1,5 m över mvy.

• 711 byggnader (bostadshus och kyrkor) ligger mellan 1,5 m och 3,0 över mvy.

• 1324 ha markyta ligger inom riskområde för bebyggelse (3 m över mvy

(Källa: Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne. Länsstyrelsen Skåne, 2014:7)

Konsekvenser av vattenståndshöjning

Morfologisk respons vi höjning av MVY

Kusterosion – tänkbara åtgärder?

Slutsats: Hårda konstruktioner LÖSER inte erosionsproblem. De FLYTTAR dem!

+

?

+

-

-

Nollsummespel?

-

+

-

Erosionen stoppas!

Stranden försvinner?

Erosionen flyttar nedströms

Erosionen flyttar nedströms

Erosionen stoppas!

Stranden försvinner?

Hårda kustskydd

Byggande,

Strandfodring förstärkning Vegeterade

& vegetering jordvallar

av klitter

Plan Profil

Mjuka kustskydd

Strandfodring

• Ett mjukt skydd som syftar till att tillåta de naturliga processerna att fortgå – arbeta med naturen

• Den kustskyddsmetod som används mest internationellt sett.

• Innebär att sand, på konstgjord väg, återförs till stranden

• Bevarar strandens natur- och rekreationsvärden

• Kräver underhåll

L ~ 450 M

S = 0.33 m år 2050

s

Strandfodring vid höjda havsnivåer

s

s

L ~ 450 M

Sandtillförsel V = S*L m3/m strand

S = 0.33 m år 2050

V ~ 150 000 m3/km ~ 3 000 m3/km per år ~ 300 000 kr/km/år i 50 år!

Strandfodring vid höjda havsnivåer

Foto: Björn Almström, Sweco

Brygga 0, mars 2014Foto: Mona Ohlsson Skoog

Brygga 0, september 2014Foto: Mona Ohlsson Skoog

Lagstiftning och ansvarsfördelning

• Svåra och långa tillståndsprocesser

• Tillstånd enligt Miljöbalken krävs alltid

• När det gäller strandfodring krävs också tillstånd enligt kontinentalsockellagen för täktverksamheten

• Omfattande och kostsamma kontrollprogram

• Kommunerna bär ett tungt ansvar – planmonopolet

• Finns dock inga krav på kommunen att skydda enskilda intressen.

• Bidrag till förebyggande åtgärder för att motverka skred, ras och erosion från MSB?

• Viktigt att en nationell myndighet får ansvaret för klimatanpassning.

Tack för uppmärksamheten!Frågor?