Använd publicerad forskning för att välja metod till ditt projekt

Att välja metod och argumentera

för sitt val med hjälp av tidigare

forskning

Viktor Öman, bibliotekarie

viktor.oman@mdh.se

Gör bättre metodval med hjälp

av tidigare forskning Det första man gör när man ska välja forskningsmetod är vanligen att konsultera en metodbok, t.ex. Business research methods av Bryman & Bell. Sådana böcker ger ofta en bra överblick över vilka metoder som finns och vad de innebär och de ger handfasta tips för genomförandet av olika typer av forskningsprojekt.

Samtidigt är informationen i sådana här böcker väldigt översiktlig. Ofta finns det en rad överväganden som är kopplade till just det specifika sammanhanget du har tänkt använda en metod i, men som inte tas upp i de här metodböckerna. (Då skulle de bli alldeles för tjocka!) Är det t.ex. något särskilt man bör tänka på om man gör en gruppintervju med medelålders män om deras användande av skönhetsprodukter? Vilken svarsfrekvens är det rimlig att förvänta sig om man skickar en enkät till tonårstjejer om deras frukostvanor?

Eftersom sådana specifika frågor för det mesta inte besvaras i metodböcker kan det vara bra att även söka reda på några studier som på ett eller annat sätt liknar den studie du själv tänkt genomför, för att få ta del av andra forskares erfarenheter och reflektioner om de metoder de har använt.

2

Gör bättre metodval med hjälp

av tidigare forskning I det här exemplet har vi bestämt oss för att undersöka varför kunder byter bank. Vi funderar på att använda oss av blogginlägg som handlar om bankbyte för att få insikt i frågan.

Det första man bör göra, innan man låser sig vid en viss metod eller en viss sorts material, är att kontrollera hur andra som har studerat samma område har gått tillväga. För att kunna göra ett välavvägt metodval måste man ju veta vilka ens alternativ är. Att söka efter tidigare forskning om sitt ämne är ett moment som alltid ingår i uppsatsskrivandet. Men ofta är man mest intresserad av vilket resultat studierna har kommit fram till, och då är det tyvärr lätt hänt att man glömmer att titta på hur de kom fram till det resultatet.

3

4

5

I det här exemplet söker vi i databasen ABI/Inform, som riktar sig mot

ekonomiområdet.

På bibliotekets hemsida, mdh.se/bibliotek, väljer vi Databaser och klickar oss vidare till ABI/Inform.

Databaserna kommer du åt både på campus och hemifrån.

6

I det här exemplet söker vi i databasen ABI/Inform, som riktar sig mot

ekonomiområdet.

På bibliotekets hemsida, mdh.se/bibliotek, väljer vi Databaser och klickar oss vidare till ABI/Inform.

Databaserna kommer du åt både på campus och hemifrån.

För att hitta de rätta sökorden måsta man ofta prova sig fram. Oftast är det bra att börja med

någon eller några nyckelord ur sin frågeställning, och sedan förbättra sin sökning

efterhand med hjälp av de träffar man får. Undvik att söka med hela meningar.

ABI/Inform är en engelskspråkig, så vi måste använda engelska sökord.

Här testar vi med frasen ”changing banks”. Citattecknen gör så att vi bara söker på den exakta frasen; annars hade risken varit stor att vi fått ett stort antal träffar som inte alls

handlar om att byta bank utan om förändring inom banksektorn, typ ”the way that banks operate is constantly changing”.

ABI/Inform är en engelskspråkig, så vi måste använda engelska sökord.

Här testar vi med frasen ”changing banks”. Citattecknen gör så att vi bara söker på den exakta frasen; annars hade risken varit stor att vi fått ett stort antal träffar som inte alls

handlar om att byta bank utan om förändring inom banksektorn, typ ”the way that banks operate is constantly changing”.

Just den här databasen är förinställd på att söka igenom hela fulltexten av artikeln efter våra sökord (All fields + text). Fördelen med det är att man kan få fler träffar, särskilt om man har ett smalt ämne. Nackdelen är att det finns en stor risk att man får irrelevanta träffar där ens sökord bara nämns i förbigående. I det här exemplet väljer vi istället alternativet All fields (no full text) i rullgardinsmenyn. Då söker vi alltså inte i fulltexten. Träffarna blir färre, men förhoppningsvis mer relevanta.

Just den här databasen är förinställd på att söka igenom hela fulltexten av artikeln efter våra sökord (All fields + text). Fördelen med det är att man kan få fler träffar, särskilt om man har ett smalt ämne. Nackdelen är att det finns en stor risk att man får irrelevanta träffar där ens sökord bara nämns i förbigående. I det här exemplet väljer vi istället alternativet All fields (no full text) i rullgardinsmenyn. Då söker vi alltså inte i fulltexten. Träffarna blir färre, men förhoppningsvis mer relevanta.

Träffarna blir inte så många eftersom vi söker på en

specifik fras.

Och även med denna sökning får vi flera träffar som handlar om förändring i banksektorn

snarare än bankbytande kunder. Av de fem första

träffarna är det bara en som stämmer med det vi är ute efter; de andra handlar om

hur bankerna förändras (vilket ju är en annan

betydelse av ordet changing).

Träffarna blir inte så många eftersom vi söker på en

specifik fras.

Och även med denna sökning får vi flera träffar som handlar om förändring i banksektorn

snarare än bankbytande kunder. Av de fem första

träffarna är det bara en som stämmer med det vi är ute efter; de andra handlar om

hur bankerna förändras (vilket ju är en annan

betydelse av ordet changing).

Det vi behöver göra nu är att kolla på de träffar som verkligen handlar om vårt ämne, för att se om de innehåller några ord eller

uttryck vi kan använda för att förbättra vår sökning.

Ett sätt är att helt enkelt scrolla igenom de 48 träffarna. Ett annat är att klicka på fliken Subject för att se vilka nyckelord databasen satt på artiklarna och se om vi kan få några uppslag på den vägen.

Väljer vi sedan ”more options” får vi en lång lista på använda nyckelord.

Det vi behöver göra nu är att kolla på de träffar som verkligen handlar om vårt ämne, för att se om de innehåller några ord eller

uttryck vi kan använda för att förbättra vår sökning.

Ett sätt är att helt enkelt scrolla igenom de 48 träffarna. Ett annat är att klicka på fliken Subject för att se vilka nyckelord databasen satt på artiklarna och se om vi kan få några uppslag på den vägen.

Väljer vi sedan ”more options” får vi en lång lista på använda nyckelord.

Flera av nyckelorden heter något med ”customer” eller ”consumer”; de är förmodligen användbara eftersom det är

kunderna vi vill försöka förstå med vår undersökning. Klickar vi i rutan Include filtrerar vi sökresultaten så att

bara träffarna som taggats med någon av våra valda nyckelord kommer med.

Klicka Apply får att filtreringen ska

genomföras.

Bara 9 träffar bli kvar när vi begränsat oss till sådana som fått kund-

nyckelord. Men många av de här träffarna är intressant.

Vi tittar lite närmare på träff nummer 2. Genom att lägga muspekaren över

Preview kan vi läsa en sammanfattning (abstract) av artikel, och se vilka

nyckelord databasen använt för att beskriva den.

Bara 9 träffar bli kvar när vi begränsat oss till sådana som fått kund-

nyckelord. Men många av de här träffarna är intressant.

Vi tittar lite närmare på träff nummer 2. Genom att lägga muspekaren över

Preview kan vi läsa en sammanfattning (abstract) av artikel, och se vilka

nyckelord databasen använt för att beskriva den.

Det finns en hel del i sökordsväg att hämta från

den här artikeln:

*Författen pratar inte bara om changing banks utan

också om switching behaviour. Ett bredare begrepp som databasen

använder som nyckelord är consumer bahaviour.

*Ord som signalerar att

artikeln handlar om banker är inte bara banks utan

även depository institutions och deposit

accounts.

*Consumer satisfaction är också ett bra nyckelord ; vi

är ju intresserade av hur man gör för att kunderna ska bli så nöjda att de inte

byter bank.

Det finns en hel del i sökordsväg att hämta från

den här artikeln:

*Författen pratar inte bara om changing banks utan

också om switching behaviour. Ett bredare begrepp som databasen

använder som nyckelord är consumer bahaviour.

*Ord som signalerar att

artikeln handlar om banker är inte bara banks utan

även depository institutions och deposit

accounts.

*Consumer satisfaction är också ett bra nyckelord ; vi

är ju intresserade av hur man gör för att kunderna ska bli så nöjda att de inte

byter bank.

Det finns en hel del i sökordsväg att hämta från

den här artikeln:

*Författen pratar inte bara om changing banks utan

också om switching behaviour. Ett bredare begrepp som databasen

använder som nyckelord är consumer bahaviour.

*Ord som signalerar att

artikeln handlar om banker är inte bara banks utan

även depository institutions och deposit

accounts.

*Consumer satisfaction är också ett bra nyckelord ; vi

är ju intresserade av hur man gör för att kunderna ska bli så nöjda att de inte

byter bank.

Det finns en hel del i sökordsväg att hämta från

den här artikeln:

*Författen pratar inte bara om changing banks utan

också om switching behaviour. Ett bredare begrepp som databasen

använder som nyckelord är consumer bahaviour.

*Ord som signalerar att

artikeln handlar om banker är inte bara banks utan

även depository institutions och deposit

accounts.

*Consumer satisfaction är också ett bra nyckelord ; vi

är ju intresserade av hur man gör för att kunderna ska bli så nöjda att de inte

byter bank.

Om vi nu gör om vår sökning med några av de nya sökord vi hittade skulle det kunna se ut såhär:

Byta kan heta både changing och switching. De båda synonymerna skrivs på en egen rad, och med OR emellan (vi kan ju tänka oss antingen eller av

orden).

Dessutom finns det ju olika böjningformer av bägge orden, t.ex. change, changes, changing osv. Genom

att trunkera orden, d.v.s. sätta en stjärna där de olika böjningsformerna går isär, får vi med alla

tänkbara ändelser av orden. (När man trunkerar måste man vara uppmärksam så att det inte leder till konstiga träffar; här skulle vi t.ex. i värsta fall kunna få en massa träffar på artiklar skrivna av

någon som heter Chang i efternamn…)

Byta kan heta både changing och switching. De båda synonymerna skrivs på en egen rad, och med OR emellan (vi kan ju tänka oss antingen eller av

orden).

Dessutom finns det ju olika böjningformer av bägge orden, t.ex. change, changes, changing osv. Genom

att trunkera orden, d.v.s. sätta en stjärna där de olika böjningsformerna går isär, får vi med alla

tänkbara ändelser av orden. (När man trunkerar måste man vara uppmärksam så att det inte leder till konstiga träffar; här skulle vi t.ex. i värsta fall kunna få en massa träffar på artiklar skrivna av

någon som heter Chang i efternamn…)

På raden under skriver vi sökord som har med banker att göra, på samma sätt som ovan; med OR

emellan, och med en stjärna i slutet av ord som vi kan tänka oss olika

böjningsformer på.

Eftersom det är kundernas perspektiv vi är intresserade av här lägger vi också till ”customer satisfaction” – inom

citattecken – på rad 3.

Sökord som är synonymer eller närliggande begrepp ska alltså alltid skrivas på samma rad och med OR emellan. Mellan raderna är AND förivalt. Det låter vi stå kvar; vi vill ju ha träffar som handlar om både byten och banker

och kundnöjdhet.

I det här fallet har vi också, liksom tidigare, valt att söka i alla fält utan

fulltexten.

Kollar vi nu igen resultatet av den nya sökningens er vi att det fortfarande lider av

att change är ett mångtydigt ord. I flera av

träffarna använder sig författarna dock av ett

begrepp som förmodligen är betydligt mer lämpligt: loyalty. Att byta eller inte

byta bank är ju en fråga om hur kundlojalitet.

Vi provar att byta ut chang* OR switch* mot bara loyalty.

Om vi kollar igenom den första sidan med

träffar ser den här sökningen ut att ha

fungerat bra!

Om vi vill kan vi göra några finjusteringar, som till exempel att ställa in ett visst tidsspann om vi vill ha lite nyare artiklar.

Vi kan också välja vilken typ av artikel vi vill ha. Är vi t.ex. ute efter att titta på just vilka

metoder forskare använt för att studera kundlojalitet till banker kan vi avgränsa till Scholarly Journals (akademiska tidskrifter). Andra typer av tidskrifter, som t.ex. Trade

Journals (facktidskrifter), kan också innehålla värdefull information om vårt

ämne. Men eftersom de inte är vetenskapliga innehåller de inga metodavsnitt.

Diskutera även de metoder du

valt bort!

Läser vi igenom abstracten till artiklarna på första sidan ser vi att de till överväldigande del består av enkätstudier (surveys). Det betyder inte att vår idé - att studera vad bankbytare säger på sina bloggar - är dålig. Tvärtom kan det mycket väl vara så att vi bidrar med ett välbehövligt nytt perspektiv på ämnet genom att använda en annan sorts data än majoriteten. Men eftersom enkätundersökningen verkar vara så vanlig i det här sammanhanget bör vi åtminstone förhålla oss till den.

Genom att diskutera enkätstudier i vår uppsats, även om vi inte själva genomför en, visar vi att vi är medvetna om att andra forskare har gjort på ett annat sätt än vi och vilka för- och nackdelar det finns med respektive tillvägagångssätt. Vi kan gå till Bryman & Bell för att se vad de har att säga om enkätundersökningar. Vi bör även läsa igenom någon/några av de enkätstudier vi hittat för att ta del av deras reflektioner om sitt metodval.

36

Leta efter fler studier med

samma metod/material

Vi bör förstås också se om vi kan hitta några undersökningar där man faktiskt gjort det vi tänkt göra, d.v.s. studerat blogginlägg. Det är långt ifrån säkert att vi kan hitta någon som använt bloggar för att undersöka just kundnöjdhet och lojalitet på banker; lägger vi blogs eller weblogs (som är det nyckelord databasen använder för bloggar) till vår nuvarande sökning får vi inga träffar alls.

Men då gäller det att istället försöka hitta parallellfall; kanske finns det någon som studerat kundnöjdhet eller lojalitet i någon annan bransch med hjälp av bloggar?

37

En sökning på bara ”customer satisfaction” i kombination

med blog* OR weblog ger t.ex. ett antal användbara träffar.

En del av träffarna handlar

visserligen om hur företagens bloggande snarare än

kundernas. Men exempelvis träff nummer 3 är en

berättelse ”från fältet” om hur ett bröllopsföretag gick från

små kundenkäter till att använda olika

blogganalysprogram för att få insikt i vad som är viktigt för

deras målgrupp.

En sökning på bara ”customer satisfaction” i kombination

med blog* OR weblog ger t.ex. ett antal användbara träffar.

En del av träffarna handlar

visserligen om hur företagens bloggande snarare än

kundernas. Men exempelvis träff nummer 3 är en

berättelse ”från fältet” om hur ett bröllopsföretag gick från

små kundenkäter till att använda olika

blogganalysprogram för att få insikt i vad som är viktigt för

deras målgrupp.

En annan artikel från en facktidskrift förespråkar att marknadsundersökare ska utgå från bloggar snarare än enkäter eftersom det finns en risk att enkätstudier fokuserar på

företagets snarare än kundernas intressen. Det här är en poäng som återkommer i flera artiklar: Att informationen man hämtar från bloggar är ”unsolicited” eller ”unintrusive”, d.v.s. att det är data som framkommit utan att forskaren själv varit inne och fingrat på

den. Ett sådant argument bör vi förstås referera till i vår egen studie!

(Som sagt ska man alltid vara uppmärksam på

tänkbara sökord när man kollar igenom sina träffar. Att studera kundlojalitet,

kundnöjdhet, konsumentbeteende o.s.v.

är ju alltihop en sorts marknadsundersökningar. Så att helt enkelt söka på ”market research” AND

weblogs skulle förmodligen också kunna

funka.)

För att få ta del av exempel på

vetenskapliga studier som använder bloggar

måste vi som sagt välja artiklar publicerade i

Scholarly Journals. Träff nr 23 är ett

exempel på en sådan artikel, där forskarna

studerat hotellkunders nöjdhet genom att analysera

resebloggar.

Om man inte har avgränsat sina träffar till just Scholarly Journals

kan man ta reda på vilken typ av tidskrift en viss artikel kommer ifrån genom att klicka på titeln

i träfflistan och sedan scrolla ner till avsnittet

Indexing (details). Typ av tidning finns angivet under Source type.

En forskningsartikel innehåller ett ofta hyfsat detaljerat avsnitt om

metod. För att se om du har tillgång till en artikel i fulltext så att du kan läsa metodavsnittet,

klicka på den här symbolen:

I den här artikelns

metodavsnitt får vi veta alltifrån hur data samlades

in…

Magnini, V. P., Crotts, J. C., & Zehrer, A. (2011). Understanding customer delight: An application of travel blog analysis. Journal

of Travel Research, 50(5), 535. Retrieved from http://search.proquest.com/docview/896700691?accountid=12

245

… till hur insamlad data bearbetades och

analyserades.

Artikelns diskussionsavsnitt brukar också ofta innehålla en del resonemang om den använda metodens förtjänster

och begränsningar.

I den här artikeln ser vi ett exempel på att forskare ofta är försiktiga med att

slå på stora trumman: Författarna menar, tvärtemot citatet i

facktidskriften ovan, att blogganalys inte ska ersätta andra

marknadsundersökningsmetoder, utan snarare ses som ett komplement.

Man framhåller också de rent praktiska fördelarna med att analysera bloggar:

materialet finns lättillgängligt på nätet.

Men man tar också upp problem med tillvägagångssättet, t.ex. att resultatet i

det här fallet har kulturell slagssida mot USA eftersom merparten av de analyserade blogginläggen kom

därifrån.

Artikelns diskussionsavsnitt brukar också ofta innehålla en del resonemang om den använda metodens förtjänster

och begränsningar.

I den här artikeln ser vi ett exempel på att forskare ofta är försiktiga med att

slå på stora trumman: Författarna menar, tvärtemot citatet i

facktidskriften ovan, att blogganalys inte ska ersätta andra

marknadsundersökningsmetoder, utan snarare ses som ett komplement.

Man framhåller också de rent praktiska fördelarna med att analysera bloggar:

materialet finns lättillgängligt på nätet.

Men man tar också upp problem med tillvägagångssättet, t.ex. att resultatet i

det här fallet har kulturell slagssida mot USA eftersom merparten av de analyserade blogginläggen kom

därifrån.

Artikelns diskussionsavsnitt brukar också ofta innehålla en del resonemang om den använda metodens förtjänster

och begränsningar.

I den här artikeln ser vi ett exempel på att forskare ofta är försiktiga med att

slå på stora trumman: Författarna menar, tvärtemot citatet i

facktidskriften ovan, att blogganalys inte ska ersätta andra

marknadsundersökningsmetoder, utan snarare ses som ett komplement.

Man framhåller också de rent praktiska fördelarna med att analysera bloggar:

materialet finns lättillgängligt på nätet.

Men man tar också upp problem med tillvägagångssättet, t.ex. att resultatet i

det här fallet har kulturell slagssida mot USA eftersom merparten av de analyserade blogginläggen kom

därifrån.

Artikelns diskussionsavsnitt brukar också ofta innehålla en del resonemang om den använda metodens förtjänster

och begränsningar.

I den här artikeln ser vi ett exempel på att forskare ofta är försiktiga med att

slå på stora trumman: Författarna menar, tvärtemot citatet i

facktidskriften ovan, att blogganalys inte ska ersätta andra

marknadsundersökningsmetoder, utan snarare ses som ett komplement.

Man framhåller också de rent praktiska fördelarna med att analysera bloggar:

materialet finns lättillgängligt på nätet.

Men man tar också upp problem med tillvägagångssättet, t.ex. att resultatet i

det här fallet har kulturell slagssida mot USA eftersom merparten av de analyserade blogginläggen kom

därifrån.

Var uppmärksam på både likheter och

skillnader mellan andras forskning och

din egen! Det verkar som om många forskare som undersöker just turisters upplevelser i hög grad har anammat det här med att använda sig av bloggar, i alla fall att döma av de träffar man får i den här databasen när man gör olika sökningar på ord för blogg och marknadsundersökning eller kundupplevelse. Sådana artiklar är såklart relevanta även om vår undersökning handlar om ett helt annat område. Men vi måste ändå fundera lite över vilka skillnader det kan finnas när man använder bloggmaterial i de här olika sammanhangen. T.ex. är resebloggar ofta en sorts livsstilbloggar, d.v.s. att författarna bakom bloggen kanske inte alltid är lika måna om att bedriva opartisk konsumentjournalistik som att förmedla vilket avundsvärt liv de lever. Det kan alltså hända att de överdriver de positiva aspekterna av sitt resande en smula. Med personer som bloggar om att byta bank kan vi kanske tänka oss att det är tvärtom, att man använder sin blogg som en interaktiv klagomur när man är missnöjd med något som har med ens bank att göra; kanske blir det därför mer fokus på de negativa aspekterna i det fallet.

51

Just frågan om varför bloggare bloggar är det en av de här artiklarna, skriven av Crotts m.fl., som tar upp. Författarna

hänvisar till två studier som undersökt just motivationen bakom bloggande.

Sådana hänvisningar ska vi alltid vara uppmärksamma på!

Crotts, J. C., Mason, P. R., & Davis, B. (2009). Measuring guest satisfaction and competitive position in the hospitality and tourism

industry: An application of stance-shift malysis to travel blog narratives. Journal of Travel Research, 48(2), 139. Retrieved from

http://search.proquest.com/docview/217444735?accountid=12245

Hänvisningarna i löptexten pekar till

referenslistan som alltid finns i slutet av en

vetenskaplig artikel. I den får vi all information

vi behöver (författare, årtal, fullständig titel

m.m.) som vi behöver för att kunna leta reda på

t.ex. Huangs artikel och läsa vad den säger om

bloggarmotivation.

54

Även om vi vid det här laget skulle känna oss övertygade om att blogginlägg är ett givande material att studera, måste vi också

fundera över hur vi ska gå tillväga för att analysera dem.

55

I den här artikeln har författarna valt en kvantitativ metod för att bearbeta sin

bloggdata. De har delat in blogginläggen i kategorier och räknat på hur många inlägg som handlade om vilken del av hotellet, om inläggen de var positiva

eller negativa, osv., och gjort diagram för att illustrera resultaten.

Mridula Dwivedi, H., India, T.P. Shibu, H., India, & Umashankar Venkatesh, H., India. (2007). Social software

practices on the internet. International Journal of Contemporary Hospitality Management, 19(5), 415-426. doi:

http://dx.doi.org/10.1108/09596110710757570

Men blogginlägg kan förstås analyseras kvalitativt också, som i den här artikeln

av Mridula Dwevedi m.fl.. Istället för komprimerad information i form av kategorier och grafer får vi här läsa

långa utdrag ur bloggarna, som sedan analyseras mer i detalj.

Visa att du är metodologiskt påläst! En viktig sak vi lär oss av att titta på tidigare studiers metodavsnitt är alltså att ett och samma fenomen kan studeras på väldigt många olika sätt. Av det kan vi dra slutsatsen att det är svårt att påstå att en viss metod eller en enda typ av material är ”rätt” – varje vetenskapligt tillvägagångssätt innebär både möjligheter och begränsningar. Däremot kan ett metodval som sagt vara mer eller mindre välgenomtänkt. Och om du 1. Visar att du tagit del av metoddiskussionen i studier som på

något sätt liknar din, genom att du refererar till vad forskarna säger om för- och nackdelar med metoderna de valt

2. Visar att du tagit intryck av forskarnas åsikter, genom att du förklarar på vilket sätt de påverkade ditt eget val av metod

då är chansen större att den som läser din uppsats tycker att du gjort ett bra metodval!

57