A r is t o t e le s ’ J K a te g o r ic r . Å /

Akademisk A fliandling ,

iued Vidtberömda Philosopliiska Fakultetens

i Upsala sam tycke,

under inseende af

Mag. F R E D R IK G E O R G A F Z E IL U SA d ju n k t i th e o re t . och p ra k t. P h ilo so p h ien ,

fö r P h ilo sophi sh a G radens erhållande

utgifven af

C A R L J O H A N S T R Ö M B Ä C KA pologist vid Ups. C athedralSkoI*

och till offentlig granskning framställd

på Gustavianska Lärosalen den 10 Juni 1848

p, v. t. f. m.

ï:d e D elen .

UPSALA, L E F F L E R OCH S E B E L L .

snarare tiilkännagifva e t t v i s s t de l a m e s l ä g e . Tätt

(kallas det) nämligen derföre, att d e l a r n e äro h v a r -

a n d r a g a n s k a n ä r a , håligt ä ter derfö re, att de

äro p a a f s t å n d f r ä n li v a r a n d r a ; och derföre,

alt d e 1 a i a e på något sä tt l i g g a i r a k 1 i n i e , skrof-

Ugi ä ter derfö re , att d e n e n a d e l e n ö f v e r s k j u t e r

oeh d e n a n d r a u n d e r s t i g e r .

Måhända skalle väl äfven något a n n a t h u r u d a n -

lie t e n s s ä t t * ) kunna framställa sig , men d e f ö r ­

n ä m l i g a s t (s å ) k a l l a d e äro ungefär såmånga.

11 t r a) • ca e jusdem generis d iv is io , (/une cx d iverso f u n ­d a m e n to d u c i t u r , est o v r S i a i ç s o i ? , quam rccentiorum consve t t ido c o d i v i s i o n e m a p p e l l a v i t . ”

'•') ak).oÇ t q Ôttoç 'x o iô rr j ro t , a lius m odus q u a l i t a t i s , ” a nna t h u r u d a n l i e t e n s s a l t ”, a n n a t s l a g e l l e r a nn a n a r t af q u a l i t e t . IV ö r a n i l r a nv än d n i ng e n a f tqottoç lins A r i s t o ­t e l e s h ä n v i s a vi til l W a i t z I. I. p . 3 6 8 , I I . p . 4 9 6 ; I I i i . s k / . I. I I . p . Î3, 9 8 ; The ndki . ekbur g , E lem en ta L o ­g ices A r i s to te l i c a e p. 46 : ” P a t e t , tqoitov p r im u m et p r o ­p r i e a d u n ive rsu m a d v e r b i u m m o d i s p e c ta s s e , d e in ­de vero A r is to te l is locum in caussa f u i s s e , u t a d cer ta liacc notionum qenera cogeretur. Q u e m G ra e c i a d A r i s t o ­te lem co m m entar i i tqotxov a p p e l l a r u n t , a L a t in i s , et q u id e m j a m a p u d Boc t h i um, m o d u s d ic i tur . A cc e ss i t , qu o d in cogna ta re m o d i nomen j a m obt inebat . IVam g r a m m a t i c i v e r b o r u m m o d i non i ta m u l lu m ah his l o g i c i s d is tant . Q u a e a p u d G raecos i y x h o i s d i ­cebatur' , e a a p u d L at inos in m o d i appe l la t ion em abie ­r a t , ut j a m a p u d Q« i n t i l i a s e m ( Ins t . O r a t . I . 5):

7

H u r u d a n l i e t e r äro nn alltså de ofvannäw uda,

h u r u d a u a å ter d e e f t e r d e s s a p a r o n y m t k a l ­

l a d e eller p â h v il k e t a n n a t s ä t t s o m h e l s t a f

d e m (härledda). I afseende på de f l e s t a och nära

nog i afseende på a l l a säges det p a r o ny i n t , såsom

t. ex. af hvitheten hritt och a f grammatiken gram-»

rnatiker och af rättvisan rä ttv is , och sammaledes ä l­

ven i afseende på de andra. Men i afseende på n å ­

g r a , just derföre a tt h e s t ï m d a n a m n i e k e f ö r e ­

f i n n a s f ö r s j e l f v a h u r u d a n h e t e r n a , låter det

i c k e göra sig att sägas p a r o n y m t a f dem , såsom

t. ex. den efter n a t u r l i g f ö r m å g a slagskämpe eller

” p e r g e n e r a , t e m p o r a , p e r s o n a s , m o d o s s iv e ru i s t « - t u s eos d ic i seu q u a l i t a t e s p l u c c t a p u d PmiiCiA- KDN libro oc tavo: ” m o d i s u n t d iv e rs a e inc l inat iones a n i ­m i varios ejus affec tus d em o n s tra n te s .” E x hoc g r a m ­m aticorum et il lo A r is to te l i s com m enta torum usu p h i lo ­sophorum m o d a l i t a s or ta esse v id e tu r . ” J f r Ib . p , 7 9 ; Ammonius II ERMias a d A r i s to t . d c I n te rp r e ta t io n e r. Î2 :. t q o ii o ç p i v ovv i o n qiojvi} o g u a iv o v o u o n o j t VIT à Q ‘/ i t TO XUTTjyOQOvptrov rot vrcox t ip ivu i , o io v t o z a - %tU)S o z a v X i y w p t v ?) o th jv t) z a y to j s å n o x a & i o r a i a t , rtr o xa lu js t v r w 6 ^ o jx p d z r / i xaXw s S t a X i y t r a i ...................'AQi&poç Sè a i i T t o v ipvott p i v ovx t o z i v à n t t ç o i , o r

pr)v S t ntQ iXquT os ys i / p t v .............................z i r z u p a s Stpovovs o 'AqiozozlX-qi 'Jtapa/.apßctvtt n p o î ri)v -frtujçiar t mV ptTÙ TQÔnov TrçoTÛatujv t o ùvay/.u iov, ro Svva- Tov, ro t v S ty ö p s v o v , xal in l zo v zo i t zo àSvvazov wç o rr a i xulïoXixojzâzovs z t xal avrij zij q i a s t z o j v Tzpay- p azo jv o ix t io zd zo v i .

a tor spring are kallade i c k e s ä g e s p a r o n y m t a f

n ä go ii h u r u d a n h e t ; ty b e s t ä m d a n a m n förefln-

nas icke lör f ö r m å g o r n a , e f t e r b v i l k a dessa sä ­

gas (vara) h u r u d a n a , likasom för v e t e n s k a p e r n a ,

e f t e r l i v i l k a de i anseende till a n o r d n i n g e n kallas

pykliker och palw striker : det säges nämligen pyktik

och palœ strik, och d e b e s t ä m d a kallas p a r o n y m t

h u r u d a n a e f t e r d e s s a . Men u n d e r s t u n d o m ,

afven da ett b e s t ä m d t n a m n f ö r e f i n n e s , säges

i c k e det e f t e r de u n a (lmrudanhet) h u r u d a n t kal­

lade p a r o n y m t , såsom t. ex. af dygden den sedli­ge*')'. han säges nämligen vara sedlig derföre, att

han h a r dygd, men likväl i c k e p a r o n y m t a f dyg­den. Något s å d a n t äger dock i c k e rum fi afseende

på m å n g a . H u r u d a n a sägas alltså p a r o n y m t —

d e e f t e r d e o f v a n n ä m n d a h u r u d a n h e t e r na

k a l l a d e * * ) — eller p å h v i l k e t a n n a t s ä t t s om

h e l s t a f d e m.

*) S e B iese I. I. p. 7 9 : "îürtfiotelfö führt baé 33eifptel mt, lrte ber ï u g e n b & a f t e nictyt ù ç s r a l o t à n o xijs à ç t t i j ç , fonbern a n o v S a l o t ."

* * ) S e T V a i t z l . I. p . 3 0 6 : "D edim us lect ionem difficiliorem ■xaçojvvyojs r « p r o z à TtaQUivvpvji, quod ex correctione ortum v i d e t u r ; oppon u n tu r enim n u ço jv v y o js et ottojo-o vv ï k k t o ç , v e r b a z à a n à ........................ X eyöptva autcma d d i ta s u n t , u t e x p l i c e tu r , tjuac d icun tur rrapwi i i t o i i "

Äfven m o t s a t s f ö r e f i n n e s d u i a n s e e n d e t i l i

d e t h u r u d a n a , såsom t. ex. rättvisa ä r m o t s a t t

orättvisa ocli hvithet svarthet, och äfven de andra

sam m aledes, samt de e f t e r dera h u r u d a n a kallade,

såsom t. ex. det orättvisa det rättvisa och det hvita

det svarta. Men d e t t a gäller likväl i c k e om a l l a ;

tv i n t e t är m otsatt det rödaktiga eller bleha eller de

d y l i k a fä rgerna , bvilka äro h u r u d a n a . Dessutom

såvida det e n a af de motsatta är ett h u r u dan t . sa

skall äfven det ö f r i g a vara ett h u r u d a n t. Detta

iilir nu tydligt för den, som h v a r f ö r s i g genomgår

de a n d r a u t s a g o r n a , såsom t. ex. om rättvisan

är m o t s a t t orättvisan, men rättvisan är ett h u r u ­

d a n t , så är följaktligen äfven orättvisan ett h u r u ­

d a n t : ty i n g e n bland d e a n d r a u t s a g o r n a skall

p a s s a in på orättvisan, hvarken det h u r u s t o r a ,

ejhelier det h ä n f ö r d a t i l l n å g o t , ejbeller h v a r .

ejheller öfveitiufvud n å g o t e n d a bland de dylika,

f ö r u t o m endast h u r u d a n t . Och s a m m a l e d e s äf-

ven i afseende på de a n d r a , bvilka i a n s e e n d e t i l l

d e t h u r u d a n a äro m o t s a t t a .

De h u r u d a n a m o t t a g a nu d e t m e r a o c h

d e t m i n d r e . Ty hritt säges (vara) m e r a och m i n ­

d r e (/ivilt) det e n a än det a n d r a , och rättvist del

l o t

e n a m e r a än det a n d r a . Och äfven e t t och d e t ­

s a m m a erhåller t i l l ö k n i n g : varande hcitt kan det ju

b l i f v a änna fivitare *). Likväl i c k e a l l a , men dock

de f l e s t a . Ty huruvida rättvisa säges (vara) m e r a

och m i n d r e än rä ttvisa , derom torde någon vara

oviss; och likaledes äfven i afseende på de a n d r a

a n o r d n i n g a r n e . Några b e s t r i d a till och med de

d y l i k a : de påstå nämligen, att rättvisa a l l s i c k e

bör sägas (v a ra ) m e r a och m i n d r e än rättvisa, ej heller hälsa än hälsa, men «att väl den e n e mi n ­

d r e h a r hälsa än d e n a n d r e , och rättvisa den e n e

än den a n d r e , och samin.aledes grammatik och de

andra a n o r d n i n g a r n e . Men alltså åtminstone d e

e f t e r d e s s a k a l l a d e ( h n r u d a n a ) mottaga o b e ­

s t r i d l i g e n det m e r a och det m i n d r e : den e n e sä-

ges ju vara m e r a grammatiker än den a n d r e och

friskare och rä ttv isare, och i afseende på de a n ­

d r a sammaledes. Men trehörnigt och fyrhörnigl sy­

nes i c k e m o t t a g a d e t m e r a , ejheller n å g o n e n ­

da bland de a n d r a figurerna. Ty de, hvilka m o t ­

t a g a triangelns begrepp eller cirkelns begrepp, äro

a l l a l i k a d a n t trianglar eller cirklar, och bland de

-r) S e W a i t z I. I. p . 3 0 7 : ”E t alia qualitas cum alia com­p ara ta tjradum a d m ittit, ct una eademque per se sp e ­ctata au geri pölest et minui. ’

i c k e m o t t a g a n d e å te r skall t c k c d e t e n a m e r a

ä n d e t a n d r a sägas (vara triangel eller cirkel) :

quadraten är nämligen a l l s i c k e m e r a än rektangeln

en cirkel; ty i n g e n d e r a m ottager cirkelns begrepp.

Men i allmänhet, såvida i c k e b å d a m o t t a g a det

ifrågavarandes begrepp, så skall i c k e det e n a sägas

(v a ra ) m e r a än det a n d r a . Alltså m ottaga i ek e

a l l a hurudana d e t m e r a och d e t m i n d r e .

Af de o f v a n n ä m n d a är nu i n t e t e g e t * ) f ö r

h u r u d a n h e t e n , men likadana och olikadana siägas

K ö r a n d e a n v ä n d n i n g e n a f o r d e t iSiov hos Ar i s t o t r h * » i a l l m ä n h e t hänv i sa vi t i l l B i e se I. I. p . 2 3 9 : " d i e JtWCttf2lrt bed Slnficb enthält b ie e i gen t b ü ml i c b e n $te# f eba ff e n t e i l e n (ïSm nà&Tj), wel#e ni#t für ft# c:twad ©elbfiänbiged unb ©ubftan/jielled ftnb, baber au# buri# ftr altem bad Sefen ni#t beflimmt werben fann {Anal. post. II. 6); fte forbern ein #nen juin ©runbe tiegenbed ©ub# iect, mit Wel#ent fte in notbwenbigem 3ufammcnb'ange fteben, fo baf jwif#en beiben eine gegenfeitige Sejiebung jtatt ftnbet CTop. I. 5 : ï S i o v S' io tIv o prj Srtlo l p ir ro t l ijV t ir a i , pôvoi S' v n à ç x n y.al àvrixKTTjyoçiïrai).d ab u r# , bafi bad ï S i ov für ft# allein bad S e f e n ei# ned © e g e n f t a n b e d n i eb t e r f l ä r t , unterf#eibet ed ft# fowol bon ber d e f i n i t i o n aid au# bon bem © a t # t u n g d b e g r t f f . SDîit ber definition bat ed bied gemtetn# f#aftU#, bafj ed mit feinem ©ubiect in gegenfeittger 2lb# folge jlebt, unb bierbar# unterf#eibet ed fi# bom '©at# tungdbegrtff unb ben 2lrtunterf#ieben, wel#e bon w eite# rem Umfange finb aid bad ©ubject, bon wel#em fte aud# gefagt werben; bie ©attung unb 2lrtunterf#iebe bejeii#ncn aber bagegen für fi# bad Sefen eined ©egenftanbed ( Top.

ior>

e f t e r h u r u d a n h e t e r n a e n s a m m a : likadant är

nämligen det e n a med det a n d r a icke i anseende til!

n å g o t a n n a t «än d e t , i i u r u d a n t d e t är . Så att

det är e g e t f ö r h u r u d a n h e t e n , att det likadana

oefi o likadana s ä g e s e f t e r deu.

Meh man bör icke låta förvirra s ig * ) , på det att

icke någon må invända, att v i, eliurn hafvande gjort

t i l l f ö r e m å l (a tt t«da) om h u r u d a n h e t e n , tillika

u p p t a g i t med i räkningen m å n g a b l a n d de h ä n ­

f ö r d a t i l l n å g o t : vi sade ju att f ä r d i g h e t e r n a

och a n o r d n i n g a r n e äro b l a n d d e h ä n f ö r d a t i l l

n å g o t . Ty s n a r t s a g d t i afseende på a l l a dy l i ka

sägas s l ä g t e n a (i förhållande) t i l l n å g o t , men i n ­

t e t b l a n d d e e n s k i l d a . Så t. ex. vetenskapen,

som är s l ä g t e , säges ( v a r a ) e t t a n n a t s j u s t d e t ­

t a , s o m d e n ä r — den säges ju vara n å g o t s ve­

tenskap — men bland de e n s k i l d a säges i n t e t

vara e t t a n n a t s ju s t d e t t a , som d e t ä r , såsom t.

/ . 8 ) . ” J f r T r e n d e l e n b u r g , À risto te lis de minima p .

36 . 9 , oc h De  n im a / / . 6 : Xiyoi d ’ ïS iov p t v o ptj iv - iSéytzai ér ifja a to& yoti a to û à r to ü a i xa î n t ç i o pi) iv-

S ty s za t ànaTtj& tjvai.

* ) S e W a i t i 1. l. p . 307: ov S t ï za ç à zz ta & a i, intell. z<Zà o x tïv zo avzo 7T(joi r t Xiyto&cu xa i n o iô v \ in utroque

enim n um eravit f f f V et dtå& toiv.

cx. grammatiken i c le e säges vara i i â g o t s gram m a­tik, ejlieller musiken n å g o t s musik. Utan e n d a s t *)

e f t e r s l ä g t e t sägas äfven d e s s a vara bland de h ä n ­

f ö r d a t i l l n å g o t , såsom t. ex. grammatiken säges

* ) aXX t i a ç a , n i fo r te , ” utan endas t” , e gen t l . ” utan om så ä r , så .” S e W a i t z I. I. p . 307: ”singu lae t^ t i i f t Sia& ioeis non sunt zojv n ç o i r i , n isi quatenus eorum g e n t i s de iis p ra e d ic a tu r , s c i c n t i a de g r a m m a - t i c a et quae his sim ilia sunt.” R ö r a n d e b e ty d e ls e n at' orden ix a o zo v , a vzo txaozov ocli y.atf 'txaozov hos A r i ­s to te les i a l lm änhet hänvisa vi til l Trekdei.kmdi'bg , A r i ­stotelis de A n im a p. 414: ”txaozov el zo to v S i inter se o p p o sita , illu d i n d i v i d u u m , quo quid u n u m con­s titu itu r , hoc i l l i u s p a r s , aliqua illius n a t u r a , certa quaedam q u a l i t a s , quam ab universa re m e t i ­t e segreges; a v z o tx a o zo v , quo A risto te les i d e a s sign i­ficat nomine.” J f r R i e s e I. I. p . 9 9 : ” De in terpret, c. 6 : Xtyoj S t xa&oXov p i v o in i TzXttovojv 7ztq ivxi xa- zqyoQ tio& at, xax? txaozov Si o grj x. r . X. é ternité gebt beroor, baft v.a& txaozov befonberé b a S Q r t n j e l n e be? jeicbnct, welcpeé © e g e n f t a n b b e r f t n n l i c b f n S a b t ; n e b m u n g tfl; eô wirb aber aueb für buö I B e f o n b e r c , sPartifuläre geb ra u s t , wofür in ben Anulptifen g t ç n ober xazà p t ç o i gefetjt ifl. S e n n baö A l l g e m e i n e niebt beflimmt alé folcbeé bureb n ä s angebeutel ifl, fo wirb eé g?) xa&öXov genannt, wofür in ben Analptifen àS iàq i- ozov gebraucht ifl (A n a l. p r . I. 2 7 ) ; ” Ib. p . 2 4 2 : ”tù xa&öXov i|l feinem 3nbnlte nacb baöfentge Allgemeine, waö in bern Sefonberen juin ©afepn fomrnt unb ficb in bem- felben alö baé Sefenf l icbe erhält ; bierbureb gewinnt bae= 33efonbere erjl allgemeingültige Se f l im m un gen , bie bent begrif fe entfpreeben. Skrgt. A n a l. post. 1. 0 , wo xatfo- Xov unb ànXujs jufammcngeflellt werben, unb befotiberö Ib. I. 2 4 , wo bemerft wirb, ba§ baö Allgemeine bat? 23e? fonbere in fiep fcbltefit unb al$ baö Anficp bie llrfacpe fei; ner felbfl ifl." J f r f ö r ü f r i g t p. 27.

io;>

(v a ra ) nä g o t s vetenskap, icke u ä g o t s gram m atik,

och musiken säges (v a ra ) n ä g o t s vetenskap, icke

i i å g o t s musik. Sä att de e n s k i l d a ( vetenskaper­

na) i c k e äro bland de h ä n f ö r d a till något. Men nu

sägas vi (v a ra ) l i uru da n a e f t e r de e n s k i l d a (ve­

tenskaperna'): vi b e s i t t a ju äfven j u s t d e s s a ; ty

vetenskapliga sägas vi (vara ) d e r fö r e , att vi b e ­

s i t t a n ä g o n b l a n d de e n s k i l d a vetenskaperna.

Sä att déssa e n s k i l d a (vetenskaper) äfven torde

vara h u r u d a n h e t e r , e f t e r h v i l k a vi n å g o n g ä n g

äfven sägas vara h u r u d a n a ; men d e s s a äro i c k e

bland de h ä n f ö r d a till något. Dessutom om e t t o c h

d e t s a m mm a skulle råka att vara h ä n f ö r d t till nå­

got och h u r u d a n t , sä är det ingenting orimligt deri,

att d e t t a dä u p p t a g e s med i räkningen bland b å d a

s 1 a g e n.

N i o n d e k a p i t l e t . Äfven ( j iö ra 't och L i d a ' t mot­

taga m o t s a t s e n samt d e t m e r a och d e t m i n d r e :

uppvärma är ju m o t s a t t afkgla och uppvärmas

(m o tsa tt) a ß g la s och glädja sig (m otsatt) bedräfva

sig , så att de mottaga m o t s a t s . Men äfven d e t

m e r a och d é t m i n d r e : det kan ju m e r a och m i n ­

d r e uppvärma, och m e r a och m i n d r e uppvärmas.

G ö r a ' t och l i d a ‘t mottaga alltså d e t m e r a och de t

m i o d r e.

Angående d e s s a ma nu såm ycket vara sagdt;

men äfvcn om L i g g a i är sagdt vid (framställningen

af) de h ä n f ö r d a t i l l n å g o t , at t d e t t a säges p a -

r o n y m t e f t e r l ä g e n a . Beträffande åter de ö f r i g a ,

nämligen !V är och I l v a r och I f a f v a , sa säges rö­

rande d e m , emedan de äro s j e l f k l a r a , in te t annat

än .hvad som v id b ö r j a n blifvit sagd t, nämligen att

h a f v a betecknar d e t, att vara beskodd, Mi vara be­

väpnad, och h v a r åter t. ex. i Lyceum , och alla

de an d r a , som sades om dem.

T i o n d e K a p i t l e t . Angående d e t i l l u n d e r s ö k ­

n i n g f ö r e s a t t a s l a g e n är nu d e t s a g d a t i l l ­

r ä c k l i g t . Men rörande de M o t s a t t a , p å h u r u

m å n g a s ä t t de pläga m o t s ä t t a s * ) , måste talas.

* ) n t p l x w v å v T ix s iu t v o j v , Trooaywi ti in&sv a v x ix e ïo & a t , de o p p o s i t i s , quot m odis o ppon i s o l e a n t , ” rorandi» ile m o t s a t t a , på h u r u i n å nga s ä t t d e p l ä g a m o t s ä t t a s . ’1 R öran d e a n v ä n d n i n g e n a f o r d e t a v t iY . t i o b a t lios A r i ­s t o t e l es i a l l m ä n h e t hä nv i s a vi t i l l W a i t z I. I. p . 3 0 8 - ” S i m p l i c i u s /». I. habet å v x ix i& to & a i p ro d r x ix c l o & a i , quod omnibus eodd . inv i t is m u la re non a u s i sumus. Ubi à v r ix s i fie v a com m em ora t c e r t a i n eorum s p e c i e m in mente habere so le t ; quare xijv d v x i x t i u t v q v w ç a v idem siynificut, quod d ic i t x à { lüç a s x â i i r a v r t a t . D e in de

Det e n a sågos wi vara m o t s a t t det a n d r a på f y r -

f a l d i g t s a t t , antingen såsom de h ä n f ö r da t i l l n å ­

g o t , eller såsom de m o t s t r i d i g a , eller såsom b e r ö f -

n i n g och f ä r d ig h e t, eller såsom j a kn Ing oth n e li­

n i n g . Hvart och ett bland de dylika m o t s a t t e s nu

— för att i u t k a s t säga — så som de h a n f ö r d a t i l 1

e t iam toi xocr àvx icpaoiv d v z ix z i f i t v a nude vocan tur àr - x i x t i p t v a ; quare r à d v r ix t io & a t opponitur rw t v avx iov z i v a i , A l i i s locis d i s t in g u i t r à d v x ix s i p t v a , r à re t v a v - x ia xai r à y a r à dvx icpao iv ; tjuare iis p roposi t ion ibus , quas d ix ix t s u é v a ç v o c a t , continentur e tiam a i i v a v t i a i , q u a s ali is locis i l l i s oppon i t u t r a i t x « r ’ d v z i q a a i v . ” J f r Diese L I. p . 101 : ” d v x i x t ï o & a i , i/ d v z i x u p i v i j , n r t iT s & iv a i ttnb d v r l & t o t s id t e r aßgenteine Sluébtucf fü r tote © e g e n ü b e r f t e l l u n g bed ( ï o n t r a b i c t o r i * f c b e t i [àvTtipttTixôr) unb k o n t r ä r e n ( iv a v x io v ) ; b o # u n r b avTix i io& as öf ter a u # f p e c i e t l für t a d C o n t r a ? b t e t o r i f e ß e g e b r a u # t ; " T r en d e i . e k s u r g , A ris to te l i s de A n im a p . 20 2 , 351 : ” A l i o sensu d icun tur d v z i x t i p z v a , q u a e sensibus s u b je c ta sunt (rà vnoxz i f i sva rfj a iox tr - o a ) — z à àvrrxzip&va. eae r e s , quae facu lta tem ve l m o­r e n t v e l ab iis m o v e n t u r , quae sensibus o b j e c t a s u n t ; i ta nu tr im en tu m anim at' v e g e ta n t i , r e s , quae tn sensus r a d u n t , sen t ien t i , qu ae in t e l l i g u n tu r , m en ti quas i e r e ­g i o n e sunt p o s i t a : rà d v x ix z i p t v a — quae sensibus q u a s i o p p o s i t a s u n t ; ” S c h w e g i e r I. I, p . 218 ; T r e n -

DEi.EiVBURG, E le m e n ta Logices A r is to te l icae p . 4 0 : ”A r i ­stote li s I n o x i i f i t v o v d u o m ax im e s ign if ica t , tum in enun­t ia tione rem , de q u a a l te r a d ic i tu r (s u b j e c t u m a p u d gram m aticos) , tum in r er u m na tu ra substantium ac t io ­nibus quas i s u b s t r a ta m . U traque v i v n o x t ip z v o v a t . a - tinis s u b j e c t u m t r a n s la tu m est. O b j e c t u m fere G raecorum d r x i x t i p t v o v e s t , quam quam hoc , quia la t iu s p a t e t , a L a t i n i s , u t a l toe th io , o p p o s i t u m ver t i so le t .”

n å g o t , t. ex. det dubbla m o t det halfen, och s å ­

s o m dc i n o t s t r i d i g a , t. ex. det.' onda m o t det

goda, och s å s o m d e i a n s e e n d e t i l l b e r iif n i n g

och f ä r d i g h e t , t. ex. blindhet och syn, och s å ­

s o m j a k n i n g o c h n e k n i n g , t. ex. sitter — icke

sitter.

Al l a de, hvilka åro m o t s a t t a s å s o m d e / / « / i -

f o r d a t i l l n å g o t , sägas nu v a r a d e m o t s a t t a s

j u s t d e t t a , s o m de ä r o, eller p å h v i l k e t a n n a t

s ä t t s o m h e l s t i f ö r h å l l a n d e t i l l d e m . såsom

t. ex. det dubbla , j b v i l k e t d e t j u s t ä r , säges vara ett

a n n a t s dubbla: n å g o t s dubbla nämligen (säg es det

vara). Vetenskapen å ter är m o t s a t t det vetbara s a -

so in de h ä n f ö r d a till något, och vetenskapen säges

ock (v a ra ) det vetbaras just d e t t a , som d e n ä r . Och

det vetbara åter säges (v a ra ) just d e t t a , som de t

ä r , i f ö r h å l l a n d e t i l l d e t m o t s a t t a , (näm ligen)

vetenskapen: det vetbara säges ju vara vetbarl g e ­

n om n å g o t , (näm ligen) g e n o m vetenskapen.

Alla de a lltså , hvilka äro m o t s a t t a såsom de

h ä n f ö r d a till något, sägas (v a ra ) a n d r a s ju st d e t t a ,

som de äro , eller sägas (v a ra ) pä hvilket sä tt som

helst i f ö r h å l l a n d e till hvarandra. Men d e , (hvilka

äro ) m o t s a t t a S å s o m d e m o t s t r i d i g a * ) , dessa

sägas a l l s l c k e (v a ra ) just d e t t a , som de äro, i f ö r -

h ä l l a n d e t i l l h v a r a n d r a , utan de sägas (vara)

h v a r a n d r a m o t s t r i d i g a ; ty hvarken säges det goda

(v a ra ) det ondas goda, utan (dess) m o t s t r i d i g a ,

ej heller (s ä g e s) det hrita (vara) det svartas Avita,

* ) H örande b e ty d e ls e n a f ardet ivavriov lios A ristote les i allm änhet hänvisa vi tili W . m z l . l . p . 309: vnoytio&oj 3 i ttq w to v iv a v r ia yard torror t ira i r à ni. t in t ov ilrri- y o ira y.axà r à n o v , vioireç yar tiSoç iva vria rd ■ni.r-.l- b'Tor d n tyo vx a xar tiöo?. A i iis locis ro iva v tio v nihil significat n isi id , quod repugnat ei, quod positum est , sive y a r m j t irpaoiv opponitur , sive contrat ium est. 'Evavrios ovVkoyiopot roi nQO.yp.ari dicitur is , quo con­cluditur quod ver ita ti repu gn a t, sive yar dvriq a o iv est oppositum sive quod proprie dicitur ivavriov. Vocabula v ireva vrio v , vn tva vrio jo is et vnevavtiw pa, autem non nisi de iis in te lliq it , quae repugnantiam in sc continent.”J f r ijif.se I. I. p . U 7: "Slriftoteteo nennt auch tab 0 it b# c e n t r a r e iv a v r io v , fco#rtur xarà iJ^iv. 5)ifé bestehtfïc auf bte SJejKnmtung beé t£ on t r ä r e t i , na$ n>eïcï;er cd baöi jentge bejetcfynet, m a é ttt e t ne nt unb b c m f e l b e n @e# f c b l e c b t e a m n m t e f î e n no n e i n a n d e r e n t f e r n t i f f (D e In terpret, c. 1 4 );” Trerdei.ekburg , Elementa Logi­ces A risto telicae p . 49: ”propositiones, quae ita o p p o ­s i t a e sunt (d v r ix tiv r a i) , u t altera nihil s i t , nisi a lte­rius mera n eqatio , sibi inter se c o n t r a d i c u n t [dvri- (panxdis d v n y e ip iv a i , c o n t r a d i c t o r i e oppositae). C ujusm odi sunt enuntiationes, omnem hominem esse a l­bum , omnem hominem non esse album. Sed s i oppo­sueris, omnem hominem esse album , nullum hominem esse a lbum : hoe p lu s v a le t, quam mera illius negatio; novi enim aliqu id a sse r it; aique h o c ab i l l o q u a m l o n g i s s i m e d i s t a t , ut p lane c o n t r a r i u m sit {ii'av- riujç àvTty.tifif vov ; c o n t r a r i e oppositum^“

utan (d ess) m o t s t r i d i g a. Sa att d e s s a m otsätt­

ningar å t s k i l j a s i g frän. iivaramlra. A l l a de bland

de m o t s t r i d i g a , hvilka äro s å d a n a , at t e t t d e r a

af dem n ö d v ä n d i g t m a s t e f ö r e f i n u a s hos dem,

iivilka de a f n a t u r e n t i l l k o m m a eller om hvilka de

u t s ä g a s , dessas är i n t e t i m i d t e n (liggande) *). Lie

derem ot, af hvilka i c k e n ö d v ä n d i g t e t t d e r a m å ­

s t e f ö r e f i n n a s , dessas är alltid n å g o t i m i d t e n

( lig g an d e ), såsom t. ex. sjukdom ocli hälsa a f n a ­

t u r e n t i l l k o m m a djurs kropp, och e t t d e r a måste

ju n ö d v ä n d i g t f ö r e f i n n a s uti djurets kropp,

a n t i n g e n sjukdom e l l e r hälsa. Och udda och

xovxojv ovSév i ax tv àv à p é a o v , horum nihil- est in me dio (co lloca tum ), ” dessas är in te t i m id ten ( l i g g a n d e ) ” , i afseen de på d e s s a ge s det i n t e t m e l l a n l i g g a n d e t r e d j e , då a n t i n g e n d e t e n a e l l e r d e t a n d r a m åste t i l l k o m m a förem åle t . H öran d e b e ty d e ls en af àvà péaov hos A r is t o te le s hänvisa vi t i l l W a i t z I. I. p . 310: ”Q uae in his vocat àvà fié o o v , ea a liis locis a p ­p e lla t àvapsxa^v , plerum que pexaÇv ■ sic etiam xà p a - xa£i> XTjt ala&iqotws vocat i d , quod i n t e r p o s i t u m in ter sensum et rem , quae suh sensum c a d i t , illu m cum hac ita con ju n g it, u t sensus quodam modo affic ia tu r.” J f r T r e n d e l e n b u r g , A risto te lis de A n im a p. 2 4 7 , och E lem enta Logices A rislo telicac p . 52: ’'àvxi&eoiç 7)s o ix ta x i p s x a ç v xaÿr avxr'jv — quidquid e s s e p o t e s t , duabus ejusm odi propositionibus continetur ; quod ex a f f i r m a n d i et n e g a n d i natura ita p er se in tc llig i- tu r , ut p r i n c i p i u m , quale posu eru n t , e x c l u s i t e r ­t i i s. m e d i i i n t e r d u o c o n t r a d i c t o r i a edicere v ix opus s i t ; ’’ B i e s e l. I. p . 514 ff.

jem nt u t s ä g a s om ta l, och e t t de r a mäste ju n ö d ­

v ä n d i g t f ö r e f i n n a s hos talet, a n t i n g e n udiia

e l l e r jemnt. Och det är a l l s i c k e n å g o t d e s s a s

i m i d t e n (liggande) hvarken sjukdoms och hälsas,

ejheller uddas och jemnls. Men d e , af hvilka i c k e

e t t d e r a n ö d v ä n d i g t m å s t e f ö r e f i n n a s , dessas

är n å g o t i m i d t e n (liggande), såsom t. ex. svart

och hvilt a f n a t u r e n t i l l k o m m e r kropp, ehuru

likväl i c k e e t t d e r a af dem n ö d v ä n d i g t m å s t e f ö ­

r e f i n n a s hos kroppen: all kropp är ju i c k e an­

tingen hvit eller svart. Och dåligt och dvgtigt *)

u t s ä g a s såväl om menniska som om många andra,

men e t t d e r a af dem måste likväl i c k e n ö d v ä n d i g t

f ö r e f i n n a s hos dem, om hvilka de utsägas: a l l a

t i n g äro nämligen i c k e antingen dåliga eller dug­

liga. Och det är äfven n å g o t i d e s s a s m i d t ,

(liggande), såsom t. ex. (i) det hvitas och svartas

*) R ö r a n d e be tyd e lsen af motsatsen mellan (favkov och o n o v S d to v ( im probum och p robu m ) se Bi e se I. I. 11, p . 250 : t ft bemnach ber ojrovSaïos ber t ü c h t i g e ,ftrebfame -Wann, befien 3 f e l bie 3îealiftrung bcé © u t e n ift; ter ©egenfatj baju ifl tpaZÅot, ber Un t ü ch t i g e , Sräge, ©dbwächltche, Unfräftige, welcher auf bad © e r t n g s f ü g i g e , kleinliche, Nichtige ge r i c h t e t ift/ Dä dessab e s t ä m n i n g a r h ä r g ä l l a i cke b l o t t Oin m c n n i s k a n , u t a n ä fven o m a n n a t , h a f r a vi icke kunna t f inna l ä m p ­l iga re u t t r y c k för d e sa mm a , än ” då l i g t ” och ” d u g t i g t . ”

(m idt) d e t grå och d e t bleka , och alla andra dylika

färder, och ( i ) det dåligas och dugligas (m idt) Mei­

d e t l i va r k en dåliga ej h e l l e r dugliga. I nå gr r a

fall föreflnnas nu b e s t ä m d a n a m n för d e i m i d i e n

(liggande), såsom t. ex. hvftts och svarts det grå

och det bleka och alla andra dylika ( f ä r g e r ) * ) ; och

i a n d r a fall feter är det i c k e l ä t t att m e d e t t

n a m n a n g l f v a de t i m i d t e n (lig g an d e), ntan d e t

i m i d t e n (liggande) bestämmes genom f ö r n e k n i n -

g e n a f h v a r d c r a a f y t t e r l i g h e t e r n a * * ) , såsom

# ) W a i t z I. I. p. 3 1 1 : "roiavTU om iserun t e d d . p r io re s eum

B o e t h io , habent codd. op t im i; ver is im i le e s t au tem e

correctione n a ta esse ooa a i i .a '/çv'jfj.aza coll. v s . i S : quare nobis quidem v e r a lect io v id e tu r d o a d/./.a z o i -

cevza , quum pro b a b i le s i t y q v i f i a t a his a d d i tu m esse

exp lica t ionis g r a t i a , de inde d e le tu m e t iam esse r o i a v z a ,

ut lioee s im il ia essent i i s , quae h abu im u s vs. 1 8 . ”

K ö ra n d e be tyd e lsen a f r « u /.ç a (e x tr e m a ) bos A r i s t o t e ­

les hänvisa vi t i l l W a i t z I. I . p . 3 8 2 : ” dy.çja a p p e l la r i

t e r m i n u m m a j o r e m et m i n o r e m v id im u s : te rm in u s

m a j o r d ic itu r zo t tq w z o v zo jv u x ç v jv , v e l e tia m s im ­

p lic ite r t o ä x q o v , te rm in u s m i n o r t o io y a z o v a x Q o r ,

e tia m s im p lic ite r t o o.y.qov. A l io s e n s u d ic itu r in P h y ­

sicis to p to o v 7TQOÇ ixaztQ O V ? J y e z a i ttvjÇ t w v axQOjr •

n a m e. q. zo (p a to r , quod m e d i u m lo cu m ten e t in te r

a lb u m et n ig r u m , u tr iq u e q u o d a m m o d o c o n t r a r i u m

e s t .” J f r B i e s e I. I. p . 1 3 9 ; T k e n d e l e n b u u g , E le m e n ta

l.o g ices A r is to te lic a e p . 72: ”h i p r a e te r m e d iu m t e r ­m i n i e x t r e m i [zà ity.ça) d i c u n tu r ; a lte r en im s u m ­m u m locum o c c u p a t, u t r e liq u a s no tiones ta m q u a m s u b ­

je c tu s co m p lec ta tu r ( f V «i d l/.o t o z t v ) , u lte r in f i t u u m ,