Karlfeldt · guden Mars, åker på molnvagnen. Visst vill skalden anspela på det krig som råder, men kanske handlar det om ett pannat krig, misshälligheter, som råder mellan två

Karlfeldtb l a d e t2008:2

m e d l e m s b l a d f ö r k a r l f e l d t s a m f u n d e t

Se staren! Se staren!

Se staren! Se staren!

DEN 20 JULI, Erik Axel Karlfeldtsfödelsedag, firas varje år som kul-turdag på Karlfeldts barndoms-gård Karlbo i Avesta. Då utdelasÅrets Fridolin, kommunens storakulturpris. Priset tilldelades i årInger M. Eriksson, By Kyrkby.Vi citerar ut motiveringen:

”Med förankring i kulturarv ochtraditioner har Inger M. Erikssonunder årtionden tagit nya initiativsom förnyar och utvecklar kultur-liv och lokalsamhälle i By i Avestakommun. Sedan tjugofem år honordförande i By sockengille ochverkar där i författaren Carl Lars-sons anda för att levandegöra ochgestalta bonde- och bergslags-historia. Under hennes ledning harhembygdsgården blivit en vitalmötesplats även för samtidenskultur. Där sker också intressantalitterära möten mellan verk avbl.a. Karlfeldt och Carl Larsson iBy. I närheten finns Näs. där denunge Karlfeldt på 1890-talet varinformator – en plats och tid somhan lyriskt skildrar. – – – Inger M.Eriksson är en nydanare och en inspirerande förebild för levandelokalt kulturliv.” RED.

KARLFELDTBLADET 2008:2 KARLFELDTBLADET 2008:2

3

KARLFELDTBLADET är medlemsblad för Karlfeldtsamfundet, som bildades 1966. Karlfeldtbladet utkommer med minst två nummer per år.

Redaktör: Margareta HöglundAnsvarig utgivare: Claes-Bertil YtterbergRedaktionskommitté: Lars Falk, Cari Hildebrand, Margareta Höglund Layout och original: Cari HildebrandUpplaga: 1000 ex. Tryck: Hallvigs Reklam

Bidrag sänds till: Margareta Höglund, Skogsmyrsvägen 11, 756 45 Uppsalae-post: [email protected]

InnehållUngdomens Karlfeldtpris...............4

Vem är den nye ordföranden?.............5

Tankar om ”Flora ochBellona” ....................6

Allhelgonadag ...........7

”Se min kurbits”........8

Sommarmötet 2008 i Sigtuna..................10

”Sjukdom” – dikt och verklighet .........13

Nya i styrelsen ........15

Karlfeldtmedaljen ....16

Sommaren på Sångs......................18

Karlfeldt på tjeckiska..................20

”Ett historisk ögoblick”.................22

Karlfeldtföreningen iFolkare ....................23

Till minne av Harald Riesenfeld................24

Inbjudan till Vintermötet ..............25

DET ÄR MED BÄVAN och ödmjuk het jag taremot ordförandeklubban i Karlfeldtsamfun-det efter Christer Åsberg. Samtidigt kännsdet både utmanande och inspirerande. Jag har under de månader som gått se-

dan årsmötet i Sigtuna funderat en del påmitt förhållande till Karlfeldt. På det med-vetna planet ”mötte” jag honom under for-mer som inte var de bästa för en positiv för-ståelse. Under min konfirmationstid slutadenämligen kyrkoherden i Sura sina orimligtlånga (?) och för en 14-åring obegripligapredikningar med att citera ”Giv psaltareoch lyra…” Orden förenades med en kyrk-bänksolust som också skalden kom att hål-las ansvarig för. Men han fick sin upprättelse under gym-

nasietiden, inte p.g.a. någon svenskläraresentusiasm utan tack vare de håltimmar somi stora sammanhållnamängder fanns på sche-mat. På stadsbiblioteket iVästerås kunde jag för-driva dessa genom att ien kombination av tonå-rig ”världssmärta” ochnyfikenhet plöja densvenska lyriska national-litteraturen. Jag hade en själ som inte mata-des av de volt, watt och ampere som detHögre Tekniska Läroverkets lektioner be-stod mig med. Bibliotekets lyrik blev ettnödvändigt ”nödfoder”. Långt senare har jag förstått hur mycket

”karlfeldtiana”jag på den vägen fått i mig.Inte så mycket i form av bredare och djupa-re förståelse av dikternas innehåll, sådantkom senare och mycket återstår fortfaran-de. Snarare kom det kärnordsmässiga ellerdet ordmagiska att leva ett egenliv som urdet omedvetna ibland kunde plockas framvid behov.Jag har upptäckt att det finns mycket

sådant hos Karlfeldt som lösryckt kan hjäl-pa till både med tidskommentarer och exis -tentiell livsförståelse. ”Se staren, se sta-ren!” (för att alludera på framsidan i dettanummer), ”Längtan heter min arvedel…”,”med bönder på bönders vis.” o.s.v. Listankan göras lång. En strof har under de se-naste åren förföljt mig, kanske som ett resultat av den miljöskada rollen som bis-kop medfört. Det är inledningsraderna i”Höstpsalm” som för mig fungerar som ettstaket mot all religiös bråte som skymmerdet väsentliga: ”Jag såg en rosenbuske,stänkt med blod, / jag såg ett rep som gnagten tiggarländ, / och jag gick dädan, kval-mig i mitt mod / av dödbenskult och mur-ken munklegend.”Vad betyder Karlfeldt för mig? Jag mär-

ker att ju mer jag funderar på saken destoflera dörrar öppnas. Snart står väl också”Vinterorgel” och bultar på porten. Dagsalltså att sluta med det personliga.Vid vårt senaste styrelsemöte har vi dis-

kuterat samfundets framtid och också till-satt en liten grupp att fundera mera på sa-ken. Det handlar ju inte bara om att värvanya medlemmar. Viktigare är att öppna nyavägar för nya generationer att upptäcka dettidlösa i ett författarskap som snart liggerhundra år bakom oss.Och så till sist för Er kännedom: Årsmö-

tet/sommarmötet 2009 äger rum i Västerås14-16 augusti.

CLAES-BERTIL YTTERBERG

Årets Fridolin

Claes-Bertil Ytterberg

Or df ör an-den har

Karlfeldt öppnar ständigt nya dörrar

OMSLAGSBILDEN: Staren matar sina ungar i den gamla oxeln viddiktarstugan. Foto av Lars Falk från Sångsdagen den 24 maj 2008.

Bibliotekets

lyrik blev ett

nödvändigt

”nödfoder”Fotografer i detta nummer avKarlfeldt bladet: Karin Apel, Bo Berggren, LarsFalk, Åke Hägg och Annika Wettervik.

Ny lokal för Vintermötet

Karlfeldtsamfundets Vinter-möte kommer i år att ägarum i Börssalen, SvenskaAkademiens sammanträdes -lokal i Gamla Stan i Stock -holm. För närmare infor -mation om Vinter mötet, seannonsen på sid. 25.

KARLFELDTBLADET 2008:2

5


4

Nya medlemmar i KarlfeldtsamfundetDalborg, Anna...........................StockholmDalborg, Hans ...........................StockholmGunnarsson, Anders ......................LjungbyHelge, Per.............................VästerfärneboJansson, Gunnel ...................VästerfärneboNilsson, Margita............................UppsalaNordlander, Jan Axel.....................Ludvika

Rooth, Gunilla................................KalmarSilfverling, Barbro .........................VästeråsSommardahl, Staffan..................HedemoraThelke Schröder, Kerstin .................JärfällaYtterberg, Claes-Bertil...................VästeråsYtterberg, Mariann .......................Västerås

DE TRE VINNARNA i uppsatstävlingenUngdomens Karlfeldtpris heter JenniferBergkvist, Kajsa Hultqvist och EmelieJonsson. Prissumman uppgår till 10.000kronor och kan enligt statuterna delas avhögst tre personer. Jennifer och Kajsa får4.000 vardera, Emelie 2.000.Med priset, som instiftades vid vinter-

mötet 2007, har Karlfeldtsamfundet velathylla och tacka skaldens döttrar Anna ochUlla. Syftet bakom priset är att litterärt in-tresserade ungdomar ska lockas att läsaKarlfeldts diktning och formulera någratankar kring den i en uppsats om ca 2000ord. Priset är avsett för ungdom i gym -nasie åldern (under 20 år). Tävlingen utlys -tes första gången våren 2008 och vid som-marmötet i Sigtuna kunde namnen på pris-tagarna offentliggöras. Juryn har bestått avDoris Lundh, Lars Anders Johansson ochChrister Åsberg, och den har haft att taställning till sex bidrag.Jennifer Bergkvist, som är från Avesta,

har valt att presentera sin syn på Karlfeldtgenom att framställa honom för sina jämn -åriga som en rockstjärna av i dag. Uppsatsenheter, med texten delvis lånad från omslagettill Sex Pistols’ första skiva: Never mind theBollocks. Here’s the Erik Axel Karlfeldt.Kajsa Hultquist från Hedemora har

skrivit en mer traditionell framställningmed titeln Erik Axel Karlfeldt. Uppsatsenrymmer flera personliga och originella iakt -tagelser, bland annat jämför Kajsa dikten

”Häxorna” med en gammal skotsk sagaom Tam Lin. Emelie Jonsson kommer frånNorrsundet utanför Gävle och ger i Karl-feldt – bondson och akademiker först enöversikt över skaldens liv och sedan analy-ser av några favoritdikter.Karlfeldtsamfundet tackar de tre prista-

garna och de tre övriga deltagarna, som harfått cd och bok för sin medverkan. Förhopp -ningen är att Ungdomens Karlfeldtpris skautlysas även nästa år. Tävlingen är god rek -lam för både skalden och samfundet menframför allt ger det ungdomar ett tillfälle attformulera sig längre och sammanhängande iskrift om ett kvalificerat litterärt ämne. De vinnande bidragen kommer att publi-

ceras på vår webbsida, www.karlfeldt.org.CHRISTER ÅSBERG

Ungdomens Karlfeldtpris

I Jennifer Bergkvists uppsats framställs Karlfeldt som en modern rockstjärna.

I ETT OBETÄNKSAMT ögonblick lovadejag Karlfeldbladets redaktör att svara fören självpresentation. Så här blev den:Jag är född 1943 i Surahammar och

uppvuxen i en bruksmiljö med starka ochsegt kvardröjande gränser mellan tjänste-män och arbetare. Min far var valsare igrovplåtverket och min mor hemmafru.Någon studietradition fannsinte i min släkt men genomde skolreformer som genom-fördes efter kriget fick jagtillfälle att avlägga student -examen i Västerås. Inte påKarlfeldts läroverk men pådet Högre Tekniska Läro-verkets starkströmselektris-ka linje. Efter militärtjänst-göringen jobbade jag en tidsom matematiklärare påASEA:s industriskola. Samti-digt insåg jag att det skulle vara en välsig-nelse både för mig själv och svensk industriatt jag lämnade det tekniska för en mer hu-manistiskt inriktad framtid. Detta fördemig till teologiska studier i Uppsala och såsmåningom till prästvigning för Västeråsstift 1969. Efter tjänster i Köping och påstiftet hamnade jag som komminister i Arboga 1973 där jag stannade som kyrko -herde och kont raktsprost till 1988.Under arbogatiden läste jag litteraturve-

tenskap på den universitetsfilial som Upp-

sala denna tid hade vid Högskolan i Öre-bro och där jag uppmanades av min hand-ledare att försöka åstadkomma en avhand-ling i ämnet. Jag valde i stället att skriva ensådan på den teologiska fakulteten i Upp-sala och disputerade 1987 på en avhand-ling om Olov Hartman.Som ett streck i alla framtida räkningar

valdes jag 1988 till biskop iVästerås varefter det var slut-studerat. En kort period harjag varit ordförande i Sigtu-nastiftelsen, ägnat ett tiotal åråt styrelsen för det dåvarandeSvenska Prästförbundet, letten utredning om svenska kyr-kans medieinnehav m.m. Jaghar till min pensionering varit ärke biskopens ersättare i Kyr-kostyrelsen. 1999-2003 varjag ordförande i den parla-

mentariska äldreberedningen Senior 2005som skulle utreda förutsättningarna förframtidens äldrepolitik.I maj detta år blev jag pensionär och har

vid sidan av ordförandeskapet i Karlfeldt-samfundet endast kvar ordförandeskapet ide skogssatsningar som Västerås stift till-sammans med den norska Kyrkofondengör i Moçambique.Jag är gift med Mariann, f.d. riksdags -

ledamot, har 4 barn och 5 barnbarn.CLAES-BERTIL YTTERBERG

Vem är han, den nye ordföranden?

Sommarmöte 2009 i Västerås

Sångsdagen 2009Välkommen till Sångsdagen

lördagen den 23 maj

Styrelsen och fam. Berggrenwww.sangs.se

2009 års sommarmöte arran geras den14-16 augusti i Västerås. Mer info inästa nummer av Karlfeldtbladet.

Eriks kärlek. Även de hade, eftermånga år i skymundan och för Ger-da hårda prövningar, till slut förenatsgenom vigseln 1916.

I DEN ANDRA STROFEN dånar stor-marna. Bellona, krigsgudinnan i denromerska mytologin, gift med krigs-guden Mars, åker på molnvagnen.Visst vill skalden anspela på det krigsom råder, men kanske handlar detom ett annat krig, misshälligheter,som råder mellan två människor.Karlfeldt var lättirriterad, kunde blisom ett åskväder. Det behövdes intemycket för att åstadkomma en ur-laddning. Det kunde bland andravännen Albert Engström intyga. OchGerda erkände: ”Nog grälade vi,men han var snäll.””Du har givit, men också tagit”

skrev Gerda 1910 i ett brev, som vartänkt som ett avskedsbrev. I Floraoch Bellonas tredje strof får honsvar: ” – så kom och dela min färd!”och ” – läs i mitt hjärta och tag ochgiv, / så länge du finner mig värd”.När han gått till den stilla död vill

han träffa henne där. Men efter deförsta upplagorna ändrar han ”träf-fa” till ”vänta” – väl medveten omden stora åldersskillnaden och sitteget dåliga hjärta.De sista raderna talar verkligen

till oss alla, men mycket om Gerdaoch Erik – två skimrande skuggorvid sidan av varandra, som tillsam-mans upplever ”jäktan och glöd”,men också ”den heliga svalka somär”.

CARIN VON SYDOW

INLEDNINGSDIKTEN till diktsamlingenFlora och Bellona skrev Karlfeldt i Breviksommaren 1918. Dikten har samma namnsom diktsamlingen. När sjätte upplagankom ut 1926 ville han ha ett tillägg – underrubriken skulle det stå ”Till –”. Dikten är mycket lite citerad i litteratu-

ren. Man har antagit att adressaten anting-en är läsaren eller en kvinna. Karl-GustafHildebrand, som citerat dikten, skriver:”Det är förstås en litteraturvetenskaplig hädelse om man tänker på att dikten har enkvinnlig adressat”.Vad skall man då kalla min övertygelse

att det är Gerda som är adressaten?!Till diktsamlingen Flora och Bellona ha -

de Gerda inspirerat ge-nom att berätta sinaminnen – om Gökstöl-den, om Syskonen ochom hur hon dansade ensommar. Hon hade medhandlingskraft gripit in,då han låg svårt sjuk1913 och i dikten Sjuk-dom står hon vid hansbädd och ber, att hanskall stanna kvar hoshenne och barnen. ”Jaghör en stämma, en öm och klar: Gå ej ifrånoss, bliv kvar, bliv kvar!”Diktsamlingen avslutas med dikten

Oktober, som handlar om flytten från detförsta gemensamma hemmet på Lidingö.Där skriver han: ”För första gång påmånga år / förnam jag vinter höst och vår”.”För första gång på många år” – det liggerglädje och tacksamhet i de raderna, sammaglädje och tacksamhet som då han i ett brevskriver: ”Ja, lilla Gerda, nog är jag glad attha funnit en hållpunkt och ett fäste. Och

tack mina kära, för att ni hjälpa mig att fin-na livet rikare och varmare.”För mig känns det självklart att inled-

ningsdikten är tillägnad Gerda. Jag läserden också som en av Karlfeldts mycket per-sonliga dikter.

I DEN FÖRSTA STROFEN går blomstergu-dinnan och strör sina blommor i suset avvårens vindar och Psyche vill vara med. Iden grekiska mytologin gestaltas Psychesom fjäril och i dikten vill Psyche vara medi vindsuset, vill vara med i sviten av blom-mor som böjer sig för vinden.Men jag litade inte på att det bara var

det som skalden ville berätta. ”Psyche villmed i den ljusa koral” – det lät som omskalden talade om en person med namnetPsyche. Så associerade jag till den grekiskasagan: Eros förälskade sig i Psyche, men besökte henne nattetid för att han ej skullebli igenkänd. Då Psyche en gång lyckadesse honom, flög han bort. Psyche söktelänge efter sin älskade och under sökandetfick hon genomgå hårda prövningar. Tillslut återförenades de. Den antika myten om Psyke och Eros

blev för mig berättelsen om Gerdas och

KARLFELDTBLADET 2008:2 KARLFELDTBLADET 2008:2

76

Tankar om ”Flora och Bellona”90 år sedan dikten skrevs

Allhelgonadagav Jonas Modig

Det här är den dag Karlfeldt trampade igång orgeln.

Den står ju ännu kvar i skogsbrynet vid Sjugare

liksom på alla andra platser i Sverigedär vinden fortfarande kan komma åt

piporna,principal, bordun, salcional, basun,öppna svällaren och dra igång blästern.Kanske har topografins förändring,kalhyggen, förbuskning, landskap som

slutitsoch andra som tvärtom öppnats,gjort klangernas samspel annorlunda,men i den oförändrat sekundära naturenär det Eol som trampar, tungt som alltid.Den Allsmäktige hade inte mycket att

säga till ompå Karlfeldts tid heller, om man inte tror

att det var hansom höll reda på Gudrun och andra vilda

damer,om man inte vill inbilla sig att växthus-

effektenpå något sätt inte är människornas verk.Det enda som är sig absolut liktär solens upp- och nedgångmörkret som faller den här dagenoch längtan efter ljusets återkomst,till de där hisnande raderna hos Karlfeldtnär vi hunnit till februari och Maria går

skär av solpå skarens glans.

Allhelgonadag är en nyskriven dikt av JonasModig, poet och förläggare, i många år chefför Wahlström & Widtrand, Karlfeldts ”förlag”. Dikten ingår i diktsamlingen Radfall, som ut-kommer i vår.

Karlfeldtbladetinleder i dettanummer en artikelserie därCarin von Sydowberättar om kända Karlfeldt-dikter. Först ut är ”Floraoch Bellona”.

Den antika

myten om

Psyke och Eros

blev för mig

berättelsen om

Gerdas och

Eriks kärlek


9


8

DALMÅLNINGAR PÅ RIM trycktes som bila-ga till Fridolins lustgård 1901 och fick ettenormt genomslag hos publiken. Kanskevar det just dessa dikter som förde Karlfeldtin i Svenska Akademien?

Dalmålningar på rim innehåller någraav Karlfeldts mest kända dikter. Mångahamnade i skolböckerna, t.ex. ”JungfruMaria” och ”Elie himmelsfärd”. Här finnsockså djupt personliga dikter som ”Denrike ynglingen” och ”Yttersta domen”.Karlfeldt erkände utan omsvep att vissaförlagor bara fanns i hans fantasi, men hanlånade planschverk på KB och studeradesina föregångare. Dalmålarna var kringströvande hantver-

kare som ”Den sköne Rosenblom” i en avKarlfeldts tidiga dikter. Då hade han ännuinte insett dalmålningarnas poetiska möjlig-heter utan lät Tok-Anna beskriva hantver-karen från sidan.

Om dagen jag beskådar blott ditt verk, min konstnär god –klädkistan, strålande så blått, och dunkelbrun kommod. I skrubben där du färger rev och visslade och log står sängen, som blott grundad blev, förr'n trolöst bort du drog.

Några år senare insåg Karlfeldt att dalmå-larnas lott inte skilde sig särskilt mycketfrån hans egen. De var också konstnärer pådeltid och ofta fattigare än sin omgivning.Det finns ett nedtecknat uttalande där enmålare beklagar sig över att skrädddare ochskomakare möts med dukat bord, men närhan kommer ”å skä mål krus och tuppor påtak och väggor, å få våg livä, då finns detbar strömming och knallbulla [hårt bröd].”Svante Svärdström skrev en doktorsav-

handling om dalmålningarna 1949, men

det har skett mycket inom forskningen se-dan dess. Målarnas liv har kartlagts i de-talj som Roland Andersson beskrev på års -mötet i Rättvik 2007. Han har behandlatsamma ämne i en bok, Dalmåleri: dal -målarna – deras liv och verk, författad till-sammans med Rune Bondjers, JohanKnutsson och Margareta Andersson. Bo-ken är utgiven av Dalarnas fornminnes-och hembygdsförbund och Dalarnas mu-

seum i samarbete med Nordiska museet2007.Den ståtliga volymen innehåller mer än

600 illustrerade sidor i färg och kartläggeralla tänkbara sidor av yrket. Här beskrivsmålarnas utrustning och färger, deras hem-vist och levnadsförhållanden och de oftalånga vägarna till kunderna. Boken slutarmed en förteckning över alla konstnärer ochderas kända verk. Det rör sig om cirka 150

människor som verkade under etthundra år.Boken innehåller en överväldigande rike-

dom på fakta som får läsaren att försjunkai lustfylld kontemplation över dalmålarnaoch deras plats i konsthistorien. En viktigfråga är varför Karlfeldt tog sig an dennauppgift, ”i mina föregångares anda om änmed delvis annan teknik”.Karlfeldt var inte den förste som upp-

märksammade dalmålningarna, men hangjorde det vid rätt tidpunkt. Många tror attmotiven alltid var bibliska, bara därför attKarlfeldt betonade den aspekten. I självaverket var motiven ofta världsliga. Det vik-tiga var att bilderna prydde väggarna ochvisade att huset var väl mående.

NUMERA TROR INGEN att folkkonsten ären avlagring från de högre samhällsskikten,”sjunket kulturgods” som formeln en gånglöd. Å andra sidan är dalmålningarna inteheller så unika som många hävdade underhembygdsromantikens dagar. Över helalandet prydde bönderna sina stugor medmålningar, men något särskilt inträffadekring Siljan i slutet på 1700-talet.Den konstintresserade Gustav III hade ett

finger med i spelet. Efter några svåra svältårpåbjöd kungen 1773 att bönderna i Dalarnaskulle förbättra sin försörjning med hant-verk. Några följde hans råd och utveckladeen ny modell av skänkskåp med tunna väg-gar och vackra dekorationer som kundefraktas till Hälsingland och södra Dalarna. Vågspelet lyckades och snart förvandla-

des de traditionella blommönstren till stili-serade ”kurbitser”. Ingen vet riktigt hur detgick till, men Karlfeldt gav spridning åt be-greppet i sin dikt ”Kurbitsmålning”.

Men se min kurbits, dess resning och snits!Allt högre den gror, blir kunglig och stor, en alla gurkornas gurka från landen där solen bor.

Svante Svärdström införde denna be -näm ning, tydligen därför att den kom frånKarlfeldt. Dalmålarna själva talade om ”rosor” och ”krus” när de fyllde sina bildermed blomster. Ordet kurbits kommer frånberättelsen om profeten Jona, som satt ut -an för staden Ninive i skuggan av en buske,som bibel översättarna omväxlande har kal-lat kurbits och ricinbuske. Kurbitsen åter-kom i Bibel 2000, som Christer Åsbergs be-skrev i Karlfeldtbladet 2001:1.Var det så att Karlfeldt förväxlade bus-

ken med de ståtliga blomster figurerna? I såfall kan villfarelsen ha uppstått på ErikLars-gården, där det finns en sådan bild.Den unge Erik Axel bör ha sett målningennär han besökte sin far bror Aron som ägdegården. Kurbitsen användes till en början på

möblerna men blev snart lika vanlig på mål-ningarna. Liksom andra konströrelser

blommade dalmåleriethastigt upp och vissna-de ner efter hundra år.På 1870-talet öppnadejärnvägarna i Dalarna,men då var nedgångenredan ett faktum. Dal-målningarna försvann,men kurbitsen levde vi-dare som ett pålitligt

varumärke, omväxlande beundrat och för-hånat i pressen.Boken Dalmåleri rekommenderas till

alla som vill förstå hur folklig konst upp-kommer. Indirekt ger den också en förklar-ing till varför Karlfeldt skrev sina dalmål-ningar. De bilder han hade sett och beund-rat i barndomen dök plötsligt upp i tid-skrifterna och togs på allvar av konsthisto-rikerna. Karlfeldt ägde den kombination avfolklig bakgrund och akademisk bildningsom krävdes för att gå i de gamla mästarnasspår och fullfölja deras verk.

LARS FALK

”Se min kurbits”

”Jona satt Östan för Staden Niniwe och enKurbits wäxte öfwer honom.” Kurbitsen är detlilla trädet över profeten (Erik Lars-gården).

Boken

för klarar

indirekt varför

Karlfeldt

skrev sina

dalmålningar

T.v: Curt Ohlsson guidar i Sigtuna. ChristerÅsberg överlämnar ordförandeklubban tillClaes-Bertil Ytterberg. Ovan Sångsbuketten.


11


10

CHRISTER ÅSBERG hälsade de 150 deltagar-na välkomna till fredagens samling och erin-rade om att Sigtunas 1000-åriga historia haravsatt många spår; så snart man sätter spa-den i jorden uppdagas minnen från svunnatider. Sigtunastiftelsen är en unik miljö förkultur och bildning, för möten mellan för-fattare, folkbildare och kyrkans folk – en inspirerande plats för ett sommarmöte iKarl feldtsamfundet. Inspirerande också föralla att se Anna och Ulla, Karlfeldts döttrar,på plats och att med den traditionellablomsterbuketten från Sångs som bakgrundblicka mot bysten av skalden själv. Christerriktade också ett särskilt välkommen tillClaes-Bertil Ytterberg, nominerad efterträ-dare som ordförande i samfundet. Christer Åsberg påminde om att det har

gått nittio år sedan Flora och Bellona pub-licerades. En diktsamling med stark åter -klang av världskrig, tidshändelser, inre och

yttre oro och en försvunnen framtidstro.Utvecklingen och den nya tekniken syntesvänd i sin motsats. Men samlingen harockså inslag av det fridolinska lättsinnet:”Vad bryr vi oss om tsaren?/Se staren sestaren!”Som avslutning på sitt välkommen rikta-

de Christer Åsberg ett personligt tack förde sju år som han varit ordförande, en sti-mulerande och på alla sätt givande tid.Med en reflexion att kroppen efter sju århar bytt ut alla sina celler – utom hjärnans– tackade han för sig med Karlfeldts egnaord ”så ger jag åt en annan/min stav, mittpilgrimsbälte”.

Curt Ohlsson, lärare och musikledarepå Stiftelsen, var först ut i raden av med-verkande. Han inledde sin historiska över-sikt ”Sigtunastiftelsen då och nu” med att ien inspelning från november 1974 låta osshöra den 90-årige Manfred Björkkvist läsa

Sommarmötet 2008 i Sigtuna

Rosengården på Sigtunastiftelsen.

”Vinterorgel” med märgfull stämma, ut-sökt artikulation och inlevelse! Kring sekelskiftet 1900 strömmade sto-

ra skaror till frikyrko-, nykterhets- ochhembygdsrörelsen och inte minst till arbe-tarrörelsen. De unga teologerna NathanSöderblom, J.A. Eklund, Nathanael Bes -kow, Manfred Björkkvist samlades i Ung-kyrkorörelsen och ville blåsa liv i den för-stelnade Svenska kyrkan. Man reste runt ilandet, startade tidskriften Svensk Lösenoch insåg snart att man behövde en fastpunkt för sin verksamhet. Med ekonomiskhjälp av Oskar och Anna Ekman påBjärka -Säby började man 1915 uppföra”byggnaden på kullen”. Manfred Björk-kvists idé var att inlemma en folkhögskolai arkitekten John Åkerlunds tilltänkta evan-geliska kloster; 1908 hade Björkkvist ska-pat Hampnäs kyrkliga folkhögskola somen förebild. 31 oktober 1917 på 400-årsdagen av re-

formationen invigdes det ännu inte fär-

digställda komplexet med skola, gästhemoch kapell, en från kyrkan fristående stif-telse. Manfred Björkkvist var kvar som le-dare fram till 1942, då han utnämndes tillbiskop i Stockholm och prästvigdes i sam-band med sin installation i ämbetet.

Kerstin Berglund gav en levande fram-ställning om sina år på 60-talet som halv-tidsanställd lärare och vikarierande husmormed ansvar för stort och smått. Hon kundeberätta om möten med spännande männi-skor som Bo Setterlind – han brukade bo i“Lutherrummet” som han smyckade medrosor och levande ljus – Verner Aspen -ström, Sven Stolpe, Birgitta Trotzig, TageAurell, Erik Stål och Alf Ahlberg.

Charlie Edlund, välkomnande i sin egen-skap av gästhemsföreståndare. Genast efterankomsten upplevde han ”känslan av lugn”och började rusta lokalerna och utvecklakonferenssidan i en modernare tappning.Lördag förmiddag – med ett slag av den

forts. nästa sida

av Carin von Sydow skänkta ordförande-klubban förklarade Christer årsmötet öpp-nat. Förhandlingarna förlöpte lugnt ochstillsamt. Efter att kassaförvaltaren kom-menterat årsredovisningen och verksam-hetsberättelsen godkändes den; bokslutetfastställdes och styrelsen beviljades an-svarsfrihet. Till ny ordförande på ett år val-des Claes-Bertil Ytterberg och till nya leda-möter (för två år) Anders Back och EbbaNordström. Årsavgiften för 2009 höjs till200 kr resp. 100 kr för familjemedlem, förstuderande under 30 år en reducerad avgift100 kr.Årsmötet avslutandes med att Christer

Åsberg överlämnade Karlfeldtmedaljen tillLars Falk för 20 års arbete i styrelsen. Där-på överlämnade vice ordföranden Hans Barenthein samma utmärkelse till avgåendeordföranden Christer Åsberg (sid. 16).

Kerstin Hulter Åsbergs föredrag och denengagerade diskussionen därefter refereraspå sid. 13.Efter lunchuppehållet presenterade Hans

Barenthein arbetet med samfundets hem -sida, vilket väckte förväntningar på änbätt re information och medlemskontakt.Där efter följde en historisk rundvandring iSigtuna under Curt Ohlssons sakkunnigaledning. Kvällen ägnades på sedvanligt sättåt fest och glam.Söndagsmorgonen inleddes med ett an-

förande om Kyrkornas Sigtuna av ärkebis-kop emeritus Gunnar Weman som gav yt-

terligare en belysande framställning om Sig-tuna av igår och idag. ”SigtunaförfattarenHarriet Hjorth som naturskildrare” var ettanförande av hennes dotter Agnete Hjorth,innan det var dags för Eva-Britta Ståhl attkort presentera Gunnar Ekelöfs författar-skap: kosmopolit, poetisk avantgardist, tan-kediktare och en alltmer uppskattad ochälskad författare, som tillbringade sina sistaår i Sigtuna. Ekelöfsällskapet, bildat 1989,20 år efter skaldens bortgång, presenteradesav Bo och Susanne Alström, som ledsagadeoss i det kombinerade ”sjörummet och bib-lioteket” – ett kondensat av den ekelöfskaverkligheten … ”en värld är varje männi-ska…”Till sist hemförlovades vi av vår nye

ordförande Carl-Bertil Ytterberg, som mednågra reflexioner kring Karlfeldtsamfun-dets uppgifter kommenderade högervänsterom, gå i frid!

NILS JOHAN HÖGLUND


13


12

SOM INTRODUKTION till Kerstin HulterÅsbergs föredrag reciterade Gösta Berglundden diktsvit ur diktsamlingen Flora och Bel-lona som heter ”Sjukdom” och brukar rela-teras till den allvarliga lunginflammationsom drabbade Karlfeldt 1913.Kerstin Hulter Åsberg gav inledningsvis

sina egna reflexioner kring dikten, grunda-de på hennes mångåriga erfarenhet som in-värtesmedicinsk specialist. Karlfeldts egnaupplevelser av en svår febersjukdom –snabbt stegrad feber, frossa, smärta, sänktmedvetande med illusioner och hallucina-tioner – speglas i dikten. En andlig upple-velse av det slag som kan förekomma underen svår sjukdomskris – syner som iblandkallas nära döden-upplevelser och oftastbrukar beskrivas som positiva – utgör envändpunkt i sjukdomsförloppet, att nästandö och sedan vända åter till livet. Han hören stämma som bönfaller honom att ”blikvar”. Miraklet sker, krisen är över, han slårupp ögonen och känner igen sig: det ringertill påsk och vid hans huvudgärd står ettbarn och gråter. Han är åter orienterad tilltid och rum och person. I diktens sista stro-fer sammanfattar Karlfeldt vilket inflytandehela sjukdomsupplevelsen har fått på hanslivssyn. Han har fått ”nya nådår, som ej fåslösas”. Han är inte färdig med jordelivetförrän han skapat ”lycka ur vad han bru-tit”. Sjukdomskrisen har även inneburit enlivskris.

HUR SÅG VERKLIGHETEN bakom diktenut? Vi fick följa händelseutvecklingen genom berättelser från två av Karlfeldtsvänner, K. A. Melin och Ruben G:son Berg,och innehållet i de två läkarnas, Ernst Wik -ner och Israel Hedenius, bulletiner till tid-ningarna. Vi fick också höra Gerda Karl -feldt berätta i en band inspelning gjord avCarin von Sydow.

Kerstin Hulter Åsberg tog avslutningsvisupp några medicinska frågor som man kanställa med anledning av de berättelser somde närstående och läkarna förmedlat till eftervärlden: Varför fördes inte Karlfeldt tillsjukhus? Hur kom det sig att två välutbil-dade läkare 1913 föranstaltade om åderlåt-ning? Hur skiljer sig lunginflammation påden tiden från lunginflammation idag?Till sist konstaterade Kerstin Hulter Ås-

berg att vi aldrig kan finna den enda sannaberättelsen om skeendet i mars 1913. Detnärmaste vi kan komma sanningen är självadikten, där Karlfeldt gestaltar sin egen livs -avgörande upplevelse.

Karlfeldts ”Sjukdom” – dikt och verklighet

Kerstin Hulter Åsberg, specialist i invärtes -medicin, berättade om verkligheten bakomKarlfeldts dikt.

Karlfeldts döttrar Anna och Ulla var på plats iSigtuna.

Underhållning med Christer Åsberg och hansOlrog-cabaret.

Agnete Hjorth Gunnar Weman

FÖREDRAGET om Karlfeldts dikt ”Sjuk-dom” lockade många årsmötesdeltagare attyttra sig i det efterföljande samtalet. Förstut var tre läkarveteraner, Anders Parrow,Yngve Hofvander och Nils-Johan Höglund.Med anledning avföredragshållarenskritiska synpunkterpå att tillgripaåderlåtning ut-tryckte Anders Par-row medkänslamed dåtidens läka-re som saknade detbatteri av läkeme-del som finns idagoch citerade enäldre kollega: ”Vitrodde att våra åt-gärder hade effekt!” Apropå kostnaden förKarl feldts hemsjuk vård, erinrade han sigErik Ask-Up marks anvisningar: En läkaretar inte betalt av kolleger och deras anhöri-ga, av präster och konst närer.Yngve Hofvander påpekade att mässling,

som Karlfeldt berör i dikten, tidigare var ensjukdom som alla fick och att 5% av dedrabbade dog. Enligt Nils-Johan Höglundinnefattade behandlingen av lungödem ännupå 1950-talet att man som yttersta åtgärdtappade patienten på en halv liter blod.Christer Åsberg hade sammanställt en

jämförelse av språk och bilder, å ena sidan idikten ”Sjukdom” och å den andra i Karl-feldts tidigare och senare diktning, i Bibeloch psalmbok samt i Artur Lundkvists be-rättelse ”Färdas i drömmen och föreställ-ningen” från 1984. Många intressanta pa-ralleller kunde noteras och kommenteradesav flera deltagare.Jan Fröst såg Karlfeldts dikt som en fan-

tastisk skildring av en livskris och jämfördeäven sjukdomsförloppet hos Karlfeldt med

passionshistorien – han är allra sämst pålångfredagen och återuppstår på påskdagen.Lars Falk citerade Wallin, psalm 451

vers 3 i 1819 års psalmbok, ”Är jag färdig?Är jag mogen? Har jag, under dagens tid,verkat tålig, from och trogen för den godanattens frid?” och väckte tanken att den sis-ta versen i ”Sjukdom” – ”Jag var ej mogen,jag var ej värdig…” – kanske kunde ses somett svar på Wallins fråga.Den del av Karlfeldts dikt som väckte

flest frågor och kommentarer vars hansskildring av sin nära döden-upplevelse.Carin von Sydow undrade, utifrån egen erfarenhet, om upplevelser av detta slagkunde vara blodtrycksrelaterade. Ylva Hei-jus nämnde att hon 1975 haft en likartadupplevelse men bemötts med oförståelse, eftersom då ännu ingen forskning på områ-det fanns. (En som senare skrivit mycket omfenomenet är den schweiziska läkaren Elisa-beth Kübler-Ross). Eva-Britta Ståhl undradeom man kanske kunde finna både fysiolo-giska och psykologiska förklaringar tillupplevelserna. De skulle också kunna varaförenliga med en modern religiös världsbild:visionerna är en gåva från en eventuell gudvia blodtrycksfall och andra fysiologiskaprocesser.Enligt Bertil Bengtsson har dikten ”Sjuk-

dom” en helt ny ton och utgör något av envändpunkt i Karlfeldts diktning. Den ärunik i fråga om format och känslostyrka.

DORIS LUNDH

Ebba Nordström, klubbmästareJag är född i Helsingforsoch uppvuxen i Västerås,Karlfeldts skol stad. Efterflick skola, stu dentexa -men som pri va tist ochsjukskö terske utbild ningpå Sophia hemmet lästejag vidare till läkare.Fram till pensioneringen iår arbetade jag som psy-kiater i Upp sala. Vid si-dan av yrkeslivet har omsorgen om man,barn, barnbarn och en stor vän krets fylltmin tillvaro. Hushållet har varit livligt bådei stan och på landet. Litteratur och musikhör till mina intressen. Och så fiskar jag gär-na gös och snickrar när tiden tillåter.

EBBA NORDSTRÖM

Anders Back, sekreterareDen som har sina vägar iskog och mark någon milsöder om Leksand kanallt som oftast möta enkarl som talar med bön-der på bönders vis, mensom är föga sinnad atttala latin med vem det änvara må. Han har sinarötter i Häradsbygden,men mestadels sina fötteri Rältlindor. Anders Back sålunda. Nöd-tvunget tillbringar han ett antal av sina da-gar i Uppsala, i korta vilopauser mellan ut-ryckningarna såsom ambulerande mor- ochfarfar. Som sångare (välljudande tenor) harhan haft en lång karriär i och utanför Orp-hei Drängar, och i den mån sjungandet läm-nat utrymme för vanligt yrkesarbete har handrillat gymnasieungdomar i företags- ochnationalekonomi.

JÖRGEN STRAARUP

med många intressanta inlägg, hör tillmina mest givande litterära upplevelser.Religionspsykologen Hjalmar Sundéns reflexion till en annan Karlfeldtsdikt, attden inbjuder till ett fördjupat studium avKarlfeldts personlighet i belysning av C GJungs psykologi (Religionen och rollerna,1959, not 24, sid. 480), skulle kunnatillämpas även på ”Sjukdom”. Utan an-språk på vetenskaplighet tar jag här fastapå Jungs begrepp anima, det kvinnliga ipsyket, och arketyp, en urbild frånmänsk lighetens barndom, nedärvd i detkollektivt omedvetna. Sfinxen i blått, ensjuksköterska, i strof 4 och 7 samt minnetav modern i strof 9 kan ses som uttryckför anima som både något utanför skal-den och något som finns inom honom,som ett kvinnligt drag i personligheten.Mina tankar går också till det kvinnligadraget i gudomen, som det kommer tilluttryck t.ex. i Jes. 49:15; 66:10-13 ochMatt. 23:37. Där finns i så fall också detarketypiska, liksom kanske även i bildenav ett gråtande barn vid poetens huvud-gärd (strof 14).Det arketypiska kommer enligt min

mening tydligt till uttryck i poetens upp -levelse att höra rösten från en översinnligmakt eller verklighet, av honom uppfat-tad som personlig, i stroferna 10 och 12 i”Sjukdom”: “Jag hörde ett outsägligtord/vid en obeskrivlig port… rösten lätsom en väns.” Jfr motsvarande tankar iden senare dikten Hösthorn: ”jag harhört den milda rösten förr… jag kräver ejatt se dig, blott jag hör dig.” Mina tankargår till Gamla testamentets ord om atthöra Guds röst, något som konkretiserasi den unge Samuels profetkallelse enligt 1Sam. 3 och som tillämpas på ett symbo-liskt sätt i profeten Elias upplevelse av”rösten (ljudet) av en komprimerad tyst-nad” (1 Kung. 19:12, ordagrant enligtgrund texten).”

DAVID TERMÉN


14


15

...och tankar per brev

Nya i styrelsenSpännande samtal om dikten Sjukdom

FÖREDRAGET om ”Sjukdom” gav DavidTermén, en av mötesdeltagarna, många asso ciationer. Ur hans långa brev citerar vi:”Docent Kerstin Hulter Åsbergs före-

drag i årets sommarmöte om Karlfeldtsdikt ”Sjukdom” i samlingen Flora och Bel-lona (1918) och det efterföljande samtalet,

Han jämförde

sjukdomsförloppet

hos Karlfeldt med

passionshistorien –

han är allra sämst

på långfredagen

och återuppstår

på påskdagen.

Ebba Nordström

Anders Back


17


16

Årets KarlfeldtmedaljörerLars Falk om Christer Åsberg:

CHRISTER ÅSBERG har under sina sju årsom Karlfeldtsamfundets ordförande stän-digt berikat oss med föredrag och artiklar.Samtidigt har han hållit styrelsen i fasthand och sett till att årsmöten och vinter-möten löper smärtfritt trots den växandeapparaten. Christers lärdom har kommitverksamheten till godo men han har ocksåförstått att sprida gemyt och lekfullhetkring våra möten. Christer är oerhört kunnig och alltid be-

redd att propagera för Karlfeldt. Hans förs-ta föredrag inför Karlfeldtsamfundet belys-te skaldens roll som offentlig talare. Dettaintresse återspeglas i en bok, ”Till bönderoch till lärde män” (2004), som beskriverhur Karlfeldt hanterade problemet att för-vandlas till en offentlig person. Christerdrog fram en rad okända tal och visade eninkännande sympati för Karlfeldts sätt attlösa uppgiften.I sina föredrag har Christer lyft fram

nya synsätt på Karlfeldts dikter och visatpå deras egenart. I egenskap av tidigare hu-vudsekreterare i Bibelkommissionen hyserhan en djup sympati för Karlfeldts sätt attnyttja Bibeln. Karlfeldt har också via Chris-ter satt spår i den nya bibelöversättningen,t.ex. när kurbitsen återkom. Den nog -grann het och akribi som Christer skaffatsig i detta arbete har också kommit Karl-feldt till godo. Det är ingen hemlighet attmånga verk som kommit ut under andranamn vunnit i precision genom hans med-verkan. Christer Åsberg äger en djup och äkta

kärlek till lyriken kombinerad med stor or-ganisationsförmåga och ett generöst ar-tisteri. Styrelsen har under sju år följt hansaktivitet med stigande förundran och be-undran. Det är svårt att acceptera att han

ägnat lika mycket tid åt skalder som AlfHenrikson och Ulf Peder Olrog och att ODoch Bibelkommissionen ändå fått sitt. Vivill framföra vårt djupt kända tack för degångna åren.

Christer Åsberg om Lars Falk:

LARS FALK har, fast han i karlfeldtsamman-hang är att betrakta som en ung man, varitmedlem i ett par decennier och dessutomtillhört styrelsen i olika mycket arbetskrä-vande funktioner. 1988-1995 var hanklubbmästare och från 1995 till nu har hanvarit samfundets sekreterare och informa-tionsansvarige. 2001-2002 var han redak-tör för Karlfeldtbladet och han har därefterockså ingått i redaktionskommittén. Hanhar bidragit till att bladet nu är den i allaavseenden mångsidiga och kvalitativt högt-stående publikation den är.Men dessa formella meriter är inte de för

samfundet viktigaste. Av styrelsekamrater-na fick Lars vid hans sista sammanträdesom avskedspresent en biografi över AlbertEinstein, och det låg en tanke bakom detta.Liksom Einstein är Lars en högt begåvad fy-siker och har med jämna mellanrum en lik -artad frisyr. Men vad som förenar dem mestär att de kombinerar ett vetenskapligt sin-nelag med en kreativ fantasi som kan ledatill överraskande upptäckter. I Lars fall, Al-bert kände jag inte personligen, är dennabegåvning kopplad till ett entusiasmerandeengagemang. Jag kan avslöja att både jagoch årsmötets föredragshållare lockades in ikarlfeldteriet mycket tack vare ett spännan-de rotaryföredrag som Lars höll och som påett övertygande sätt visade hur Karlfeldtsdikt genom att spegla övergången från jord-bruks- till industrisamhälle har något vä-sentligt att säga oss som befinner oss i skar-

ven eller gungflyet mellan det industri -samhälle som format oss och det informa-tionssamhälle som format våra barn.Föredrag, artiklar och essäer med ovän-

tade insikter och uppslag strömmar ut urLars Falk i sådan mängd att inte ens Karl-feldt med sina vidsträckta lyriska domänerräcker till. Han förser även schackspelare,Housmanläsare och Sherlock Holmes-sam-fundare med vidgade perspektiv och kluri-ga problemställningar.

Karlfeldtmedaljen tilldelas alltså LarsFalk för hans outtröttliga arbete i samfun-dets dagliga verksamhet men också för atthan låtit samfundet ta del av sina kunska-per och sin uppslagsrikedom och för atthan i en mångfald utåtriktade aktivitetergenom saklighet och entusiasm lockatmånga människor att läsa Karlfeldt. Hanär en förebild för oss alla genom sitt sätt attalltid inspireras av och alltid finna nya in -gångar i Karlfeldts diktning.

Lars Falk ochChrister Åsberg,f.d. sekreterareresp. ordförande iKarlfeldtsamfun-det, har båda påett enaståendesätt bidragit till attöka förståelsen förKarlfeldts liv ochverk.

Besök vår hemsidawww.karlfeldt.org

PÅ KARLFELDTSAMFUNDETS hem-sida på Internet finns en mängd in-formation samlad om såväl skal-den själv som om samfundet. Därfinns bl.a. bilder, dikter och tal ochnaturligtvis uppgifter om vad somhänt och händer inom Karlfeldt-samfundet. Välkommen tillwww.karlfeldt.org!


18


19

VÅREN KOM TIDIGT och vi befarade ska-dor på rosor och perenner, ”regnet ochfrosten förgör dem så lätt”, men våra rosorhar nog aldrig blommat så rikligt och avperenner minns jag bara att dragonen sågskröplig ut, men det kanske var av ålder –med all rätt. Jag beklagade mig inför engrupp av besökare och fick då till svar att”dragon kan du få av mig. Hos mor i Sto-ra Tuna har vi en gammal rysk dragon.”Inte vilken dragon som helst! På 70-ta-

let arbetade en flicka, Torgun, i trädgårdenhos Gerda Karlfeldt. När hon efter en tidlämnade Sångs för att gifta sig med prästeni Silvberg var Sångsmor generös och läthenne ta med några plantor till blivandehemmet. Torgun valde bland andra växterrysk dragon. Hon omhuldade sina träd-gårdssängar och vågade inte annat än ge dekära plantorna till sin väninna i StoraTuna, när kallelsen till en missionsstation iAfrika föranledde uppbrott.

Detta kunde väninnan Åsa Ingman frånStora Tuna berätta när hon lämnade sinaplantor till Sångs. De har nu redan växt tillsig i medicinallisten varifrån den en gångkom. Åsa berättade också att Torgun varitmycket glad över att få sjunga Jungfru Maria i Leksands kyrka vid Gerda Karl-feldts jordfästning våren 1983.Emma Zorns engagemang i trädgårdens

utsmyckning känner vi till och det gällerbl.a. några rariteter bland rosor. ”Mora -rosen”, som nu i sin mäktighet ståtar i Gus-tafssons nya ros-lexikon är nu klassad somen hybrid av Rosa pendulina och Rosaglauca, aldrig tidigare skådad av experti-sen, men antas ha varit hybrid redan påZorn gården. Bland rara perenner somväckt intresse är vår isblå iris. Den finns påSångs och på en gård i grannbyn Tällbergdär professor Gösta Mittag-Leffler boddepå 20- talet. Jo visst – Gerda Karlfeldts dag-bok bekräftar besök av Mittag-Leffler som-maren 1924 och man kan ana att umgäng-et gårdarna emellan satte sina spår i träd-gården. Än i dag finns i bygden en omsorgom skaldens trädgård som är till stor gläd-je för oss.

VID MIDSOMMARTID sändes SR:s ”Odlamed P1” från vår trädgård till glädje ochlärdom för oss. En liten malört i glädjebä-garen var att programledaren Maj-Lis Pet-tersson fann angrepp på vår ”härligt rödaprovinsros, som är lite rufsig men rik ochslösande”enligt skaldens beskrivning.”Har ni haft något träd, en pil eller lik-

nande här i närheten?” – ”Jo, visst har videt!”

Vid muren står pilen en åldrig prior,och läser med darrande röst litanior…

(ur ”Systrar i lustgården”)

Pilen togs ner för nära trettio år sedan,men kring dess rötter har en svamp levt vi-dare och gett våra rosor sjukdomen silver -glans, som är mycket svår att hejda och för-ödande på sikt för den praktfulla och väl-doftande rosenhäcken.

SÅNGSDAGEN bjöd på föredrag av LarsFalk med utgångspunkt i Karlfeldts ”Denunderbara kvarnen”. I Leksandsbyarna därkvarnar malt i var by finns stor praktisk er-farenhet av kvarnens funktion. Men LarsFalk visste vad han talade om och livlig dis-kussion fortsatte ute på ängarna. Gymnasie -elever sjöng och spelade.Författarna Ylva Eggehorn och Jonas

Jonson gav oss en gripande berättelse ombakgrunden till sånger och psalmer som deunder senare år skrivit och översatt. Textersom vittnar om stor trosvisshet har ofta till-kommit under de mest omänskliga förhål-landen. Tillsammans med en vokalensemb-le under Mikael Boström Eriçs ledningsjöng vi ur den värdefulla skatt av sångersom varit och är så många till tröst ochtrygghet. Som inledning berättade jag om Karl-

feldts djupa engagemang i våra psalmeroch hur det satt spår i diktning och liv. Dik-ten Sjukdom lästes och den näraliggandeWallinpsalmen ”Mina levnadstimmar stu-pa” sjöngs a capella av Mikael. All värl-dens takbelysning, glitter i Opplimen, ro-sors doft och färg omslöt oss, när vi avslu-tade med C.D. af Wirséns och WaldemarÅhléns ”Sommarpsalm”.

REGNET DROPPADE från träden och våraängar låg våta, när vi samlades till konsertnågra dagar senare. Kerstin Ståhl och BengtEmil Jonsson presenterade Tomas Tran-

strömers senare diktning, som nyligen ton-satts av Sven David Sandström, Georg Rie-del m.fl. Gustaf Sjökvists Kammarkörframförde sångerna och inledde med Karl-feldts ”Brusala” och återkom senare tillhusskaldens ”Låt brusa barn, låt brusa” ien ny tonsättning av Mikael Waldenby.Samtalen mellan Bengt Emil, Gustaf och

Sven David gav ytterligare innehåll ochcharm till en minnesvärd stund för alla 400trogna som trots otjänligt väder kom tillSjugare och slog sig ner i det våta gräset. Debelönades med att solen åter lyste när Gustaf slog in kören i ”Brusalaljus, du ärfloden med ström och brus…”

VI HAR STÄNGT LIDRET för vår 17:e som-mar i Sjugare. För några dagar sedanplockade jag frökapslar från kungsljus ochcikoria i Pompeji under en resa som lustigtnog kom att gå i Karlfeldts fotspår. De väx-te vid foten av kolonner från förkristen tid.Kan de finna sig till rätta i ”barnkamma-ren” på Sångs, tro? Nattglimmen, somkom till oss sommaren 2006 – från ingen -stans – breder i alla fall ut sig, glimmar ochdoftar som aldrig förr.

Sjugare i oktoberGUNBRITT BERGGREN

Sommaren på Sångs i Sjugare

KarlfeldtSgården SångS i Sjugare

Ylva Eggehorn och Jonas Jonson i samspråkpå Sångsdagen. T. v. Mikael Boström Eriç.

Sommar i lustgården. T. v. Den ryska drago-nen som nu har åter-kommit till Sångs.

ATT ÖVERSÄTTA Erik Axel Karlfeldt – ärdet alls möjligt? Somliga säger att all över-sättning egentligen är omöjlig. Påståendetär naturligtvis fel, även beträffande Karl-feldts diktning. Han har översatts till fleraspråk, däribland tjeckiska. Men kan detverkligen bli lyckat, kanske en och annanändå invänder. Går inte det mesta förloratnär man översätter, både vad gäller rim,rytm och språklig pregnans? Och Karlfeldt,som dessutom är en så svensk och provin-siell poet och en så virtuos rimsmidare? Låtoss se efter hur hans diktning ter sig påtjeckiska.I min bokhylla har jag i flera år haft en

liten tunn diktvolym med titeln Písnepustin a lásky, och fastän författarensnamn uppges vara Karl Erik Karlfeldt hardikterna förstås Erik Axel Karlfeldt somupphovsman. Titeln skall uttolkas Vild-marks- och kärleksvisor, men ingen av detretton dikterna i volymen kommer fråndebutsamlingen med detta namn. Samtligahar hämtats från Fridolins visor och Frido-lins lustgård. Boken gavs ut 1939 av ett li-tet ambitiöst förlag i Prag och ingick i ensärskild serie, Svetová knihovna (Världs-biblioteket), där man presenterade författa-re som fått Nobelpriset.De tjeckiska läsarna av Karlfeldts lyrik

har fått en utmärkt introduktion med enelva sidor lång inledning av nordisten Old-rich Heidrich, känd bl.a. för en översiktöver ”den svenska litteraturens historia”och en reseskildring från Sverige. Om över-sättaren Milada Lesná-Krausová vet jag inget, men så mycket kan sägas att hennesinsats är värd högsta betyg. Översättningenkan verka något ålderstigen, men så harden ju också nästan 70 år på nacken. Ochden ålderdomliga prägeln skämmer raktinte, den svarar tvärtom väl mot Karlfeldtseget vackert patinerade språk. Man kan

inte på någon punkt beslå översättarenmed direkta felöversättningar eller miss -uppfattningar, och hon bemästrar medglans att återge dikternas rytm och rimutan att äventyra deras innehåll.Rytmen först. Jag läste ”Dalarnský

pochod” (”Dalmarsch”) högt för min man,som genast utifrån rytmen kunde avgöravilken dikt det rörde sig om. Försök själva:”Do Tuny pochod vede/pres vres a kopcehnedé/nás pochod jde do Mory/ a domodrých hor.” Jag har gjort stickprov iandra dikter också och funnit samma ryt-miska säkerhet och elegans där.

ATT RIMMA på slaviska språk är på grundav språkens formrikedom lättare än på ettspråk som svenska. Tjeckiskan tillåter dess -utom halvrim, vilket torde underlätta en

översättares liv be-tydligt. Milada Les-ná-Krausová är utandiskussion skicklig,men Karlfeldts oftakomplicerade rim-teknik har hon intealltid bemästrat. Idikten ”Irina” före-kommer namnet intemindre än tre gångersom radslutsord ochrimmar med ”fina”,resp, ”grina” och”dina”. En oknäck-bar nöt tydligen för

den tjeckiska översättaren, som här tregånger skulle tvingas att rimma på ”Irino”(vokativformen). Ett och annat nödrim misstänker man

också. I ”Elie himmelsfärd” ropar de smågossarna vid åsynen av Elia: ”så vådligthan kör”. På tjeckiska har det blivit: ”hanfar som ett lejon”. Så skulle knappast de

små dalmasarna uttrycka sig. Det är helleringen vedertagen tjeckisk fras, och bakomvalet av ordet ”lev” (lejon), ligger behovetav ett rimord till ”dev” (mör).En grundläggande svårighet vid all över-

sättning är att ett bestämt ord i ett språkaldrig till fullo täcks av ett bestämt ord i ettannat. De semantiska konnotationerna äralltid olika, och något går alltid förlorat vidöversättning. Ett exempel i vårt aktuellafall är översättningen av ordet ”vildmark”i bokens titel. Det tjeckiska ordet som valts,pustina (pustin = genitiv pluralis), ger intealls associationer till storslagen orörd na-tur, vilda forsar och uråldriga skogar därallsköns oknytt håller till, utan avser snara-re ogästvänligt, sterilt och öde land. Menhär kommer Heidrich den tjeckiske läsarentill hjälp i sin introduktion. Förmodligenfinns det liknande exempel i själva dikter-na, men de är mindre iögonenfallande.

KARLFELDTS DIKTER har ju ofta en pro-vinsiell karaktär med färg och doft av land-skapet Dalarna. Hur mycket av sådana in-tryck som förmedlas till den tjeckiske läsa-ren är omöjligt att avgöra. Både ortnamnoch personnamn är viktiga för den speciel-la dalska atmosfären i en del dikter. Som visåg i ”Dalmarsch” hade både Tuna ochMora kommit med. Siljan har inte hellermött svårigheter, däremot har Brunnbäcksfärja blivit för mycket och utgått. NamnetKrongårds i samma dikt har inte vållatöversättaren problem. En liknande namn-form är vanlig i vissa trakter i Böhmen ochMähren, och vi möter Krongårds Per som”Krongaardu Per”.Namn på växter är alltid ett krux vid

översättning, i många fall vet man inte ensvilken växt originalet avser. Växter är ym-nigt förekommande i Karlfeldts dikter, ochmed sin botaniska kunnighet valde hansina blommor med omsorg. Färg, doft ochblomningstid måste stämma med diktensstämning, budskap och innehåll. Hur harden tjeckiska översättaren tacklat proble-men? Låt oss se på dikten ”Jungfru Ma-ria”. Maria ”är en liten kulla med mandel-blommans hy”, men för den tjeckiske läsa-ren presenteras hon som ”en liten flickamed ansikte som äppelblom”, och nypon-rosen i den följande raden har blivit envildros. Äppelblom är inte fel om det ärungflicksfräschören bilden vill betona, menhar Karlfeldt, som man tror, haft en sjukligoch anemisk flicka som förebild i sin dikt,så går poängen i viss mån förlorad. Detfinns flera blommor i ”Jungfru Maria”.Den ”vårliga slånen” har blivit ett vårligtbuskage, men både aklejorna och de gulaliljeklockorna finns med. Den bräckliga”knäckepilens gren” har förvandlats till envidja, men är en vidja så förfärligt bräcklig?Om Lesná-Krausovás språk ter sig lite

ålderdomligt, så är det en förtjänst särskilti en dikt som ”Elie himmelsfärd”. Här


21


20

Karlfeldt på tjeckiska

Det är förstås Erik Axel Karlfeldt som avsesfast det står Karl Erik Karlfeldt. Titeln ska ut -tolkas Vildmarks- och kärleksvisor. Både Tuna och

Mora har kommit

med. Siljan har

inte heller mött

svårigheter.

Däremot har

Brunnbäcks färja

blivit för mycket

och utgått.

forts. nästa sida


23


22

KARLFELDT I SAMTIDEN är etttema som ständigt återkommeri författarens barndomsbygd,Folkare. ”Det finns inget mos-sigt över Karlfeldt”, skrev ung-domarna som genom sitt med-borgarförslag fick Avesta kom-munfullmäktige att besluta attge gymnasieskolan namnet Karlfeldt -gymna siet. I höst har namnbytet trätt ikraft, och Karlfeldt är dagligen namnet påmångas läppar. Skolan förnyas också i merpraktisk, fysisk bemärkelse, och vi räknarmed att – så småningom – också få enkonstnärlig gestaltning av Karlfeldts per-son och verk.

KARLFELDT levde själv i en dramatisk för-ändringstid – på många vis mer turbulentän vår egen. Karlfeldts samtid uppmärk-sammas när vår förening håller höstmöteoch Lars Falk – med utgångspunkt i diktenDen underbara kvarnen – talar om teknik -utveckling vid förra sekelskiftet. Ny som talare i Karlfeldtsammanhang var MathsIsacson, professor i ekonomisk historia ochindustriminnesforskning, när han i somras

medverkade på Karlfeldts-gården i Karlbo. Maths rela-terade Karlfeldts liv och tex-ter till de stora samhällsför-ändringar som författarensjälv med egna ögon iakttog.Programmet arrangerades avSödra Dalarnas Lokalhisto-

riska sällskap som därmed gjorde sin entrépå gården.

I SKRIVANDE STUND förbereder vi i Karl-feldtföreningen julmarknaden, som har bli-vit ett uppskattat och återkommande evene-mang på Karlfeldtsgården i Karlbo. Byg-dens slöjdare, som annars ofta syns som-martid, ställer ut sina alster i kamrar och sa-lar. Vår förening presenterar litteratur ochmusik med anknytning till Karlfeldt, ochgårdens rara värdpar Maria Hellman Ivars-son och Tomas Ivarsson bjuder försmak avjulen. När Vinterorgeln på allvar tonar advent är gården öppen med julbord ochunderbar julstämning.

SOMMAREN på Karlfeldtsgården i Karlbosummerar vi som framgångsrik. Karlfeldt-föreningen var arrangör för fem av somma-rens kulturprogram, och andra kulturför -eningar och studieförbund bidrog till spän-nande mångfald. Karlfeldtsdagen firadesånyo i skönaste sommarskrud, i år medChrister Åsberg som talare och Inger M.Eriksson som Årets Fridolin. När nordan viner vid nyårsny bjuder vi

till ny studiecirkel i det outtömliga ämnetKarlfeldt.

Hälsningar med läslust frånKarlfeldtföreningen i Folkare genom

KARIN PERERS, ORDFÖRANDE

FRÅN KARLFELDTBLADETS sommarkor re s -pondent i Avesta, Elisabeth Lindmark, har vifått ett klipp ur Avestaposten den 22 augusti2008. Första läsåret i det nya Karlfeldtgymna -siet inleddes med att dramaläraren Jan Björkéntill dragspelskomp framförde Karl feldts ”Sångefter skördeanden.”Vi citerar: ”Vid sångens slut rycker han av det

vita skynke som dolt något framme på scen ochblottar en byst av upphovsmannen till sången –Erik Axel Karlfeldt. Bysten har tidigare tillhörtlitteraturprofessorn Gunnar Tideström. (Tide -ström var en av de första medlemmarna i Karl-feldtsamfundet. Red. anm.) Nu har den över - lämnats till gymnasiet i samband med namn bytetfrån Domarhagsskolan till Karl feldt gym -nasiet…”Gymnasiechef Anders Svensson berättar så

om Karlfeldt och om namnbytet. Han menar attdetta är ett historiskt ögonblick.Karlfeldtbladet gratulerar och önskar lycka

och framgång för skola och elever! RED.

Karlfeldt i samtiden

”Ett historiskt ögonblick”

Daniel Lantz, Moa Kjellander, Mia Jones ochChrister Åsberg framträdde på Karlfeldtdagen.

Karlfeldts byst avtäcks av Jan Björkén isamband med invigningen av Karlfeldt-gymnasiet i Avesta. (Foto: Lina Spång-berg, Avestaposten)

finns åtskilliga ord som troligen inte varallmän språklig egendom ens då diktenskrevs utan kan ha valts just för att under-stryka diktens ålderdomliga prägel. Hurhar Lesná-Krausová förmedlat ord som”tolvman”, ”danneman” och ”grannas-far”? Dannemannen har, som jag ser dethelt korrekt, blivit en hedersman, medan”en tolvman på rättfärdighetens ting” harreducerats till ”en medlem i rättfärdighe-tens domstol” och ”grannasfar” har slätatsut till ”granne”. Men att påpeka dessa de-taljer känns nästan småaktigt. Att översät-ta ”Elie himmelsfärd” till vilket språk detän må vara måste vara en verklig utma-ning. Milada Lesná-Krausová har på dethela taget till sina tjeckiska läsare förmed-lat både det naiva, det högtidliga och detskämtsamma i dikten. Även en tjeck får en

åskådlig bild av den högtidsklädde profe-ten-storgubbben när han far till väders. Sittparaply har han med sig också i tjeckisktappning. Fast något lite måste man bekla-ga att det har mist sin gröna färg!

EVA STRÖMBERG KRANTZ

Eva Strömberg Krantzär docent i Gamla tes-tamentets exegetik ocharbetade som heb raist iBibelkommissionen.Hon är över sät tare,framför allt från tjeck-iska, och har skrivit

artiklar i historiska och litterära ämnen.En biografi över Amelie Posse är hennessenaste verk.


25


24

HARALD RIESENFELD var professor i Nyatestamentets exegetik i Uppsala. Hans insat-ser för vetenskap, bibelöversättning ochkyrka är stora men ska inte beröras här merän i ett avseende. Trots att han ägnademånga år åt att lägga den vetenskapligagrunden till den nya översättning som varavsedd att göra bibelordet tillgängligt för enbred allmänhet höll han fast vid att Bibelnegentligen inte är till för att läsas enskilt.Den talar till människan först och främstsom en del av den kristna kyrkans och för-samlingens liv i liturgi och förkunnelse.Detta synsätt kom också karlfeldtforsk-

ningen till del genom en värdefull uppsats isamfundets årsskrift På Karlfeldts vägar III,1983, ”Den kyrkliga bakgrunden i Karl-feldts diktning”. Han visar där att skaldensbibelkännedom inte främst byggde på en-skild läsning utan på minnen av barndo-mens kyrkogång och psalmsång och upp -levelsen av andliga rörelser i 1800-taletsDalarna. Dalkarlen Harald var väl inläst påKarlfeldts liv, verk och bakgrund, vilketgjorde honom till en mångårig, god ochnyttig medlem av samfundet. Det var en fördem båda gemensam tradition som kom till

uttryck i denna uppsats, som är ett viktigtbidrag till förståelsen av Karlfeldts bak-grund men också ett minnesmärke över enförgången tids fromhet.

CHRISTER ÅSBERG

OTIDSENLIG OCH LYSANDE. Så beskrivs Lars AndersJohans son i en entusiastisk recension av hans CD I Fri-dolins spår i DI Weekend den 2 maj 2008. Vi citerar: ”Lars Anders Johansson har gjort egna tonsättning-

ar av 13 dikter av Erik Axel Karlfeldt. Och han gör detså lyhört, så självklart, så rytmiskt att man är beredd attsvära på att dikter som ”Jag lever allena” och ”Maj iMunga” måste ha varit sånger redan från början.” Karlfeldt samfundets medlemmar kan köpa CD:n till

specialpris 99 kr + frakt. Beställ via tel. 0706-998982, e-post [email protected] eller brev till Hemlands-sånger, Bellmansgatan 20, 2 tr, 754 26 Uppsala.

RED.

Till minne av Harald Riesenfeld

Harald Riesenfeld 1912-2008. Målningen avCarin Adler finns på V-Dala nation i Uppsala.

Karlfeldtsamfundet inbjuder till

V I N T E R M Ö T E

lördagen den 7 februari 2009 kl. 13.00i Börssalen, Källargränd 4 (vid Stortorget)

Gamla Stan, Stockholm

FÖREDRAG

Karlfeldt och det industriella genombrottet

Maths Isacson, professor i ekonomisk historia

Musikaliska inslag med trubaduren Jan-Olof Andersson

Inträde 80 kr. Ingen föranmälan. Antalet platser är emellertid begränsat.

Information: Ebba Nordström, tfn 018-692056 och Hans Åkerlund, tfn 070-3225124

Tag gärna med vänner och bekanta!

Fina recensioner för I Fridolins spår

KARLFELDTBLADET 2008:2KARLFELDTBLADET 2008:2

2726

Bilder från årsmötet i Sigtuna

Ögonen i FolkärnaErik Axel Karlfeldt ligger begravd på Fol-kärna kyrkogård tillsammans med sin hust-ru Gerda. Över graven lät Svenska Akade-mien resa ett monument utformat av AlbertEngström som var Karlfeldts nära vän ochkollega i Akademien. Engström var ingenutbildad skulptör och det finns olika upp-fattningar om monumentets förtjänster.Carin von Sydow gjorde i somras den

överraskande upptäckten att Albert Eng -ström lagt in ettpar ögon i lyran,som ingen tycksha observerat tidi -gare. Kameran vi -sar otve tydigt attde finns där menvad kan AlbertEng ström ha me -nat? Ville han göraett port rätt och iså fall av vem? Är det vanligt att konstnärerlägger in gåtor på detta sätt och kände leda-möterna i Svenska Akademien till ögonennär de accepterade förslaget? Vi låter frågan gå vidare till våra läsare

för diskussion.LARS FALK

Under OS i Beijing lät sig tecknaren Jan Berglinåter inspireras av Karlfeldt (SvD 24/8 2008).

Lars Anders Johansson och Jennie Leijon.Kristina Nilsson, Gunnel Strömberg och Margareta Spännare

Kerstin Holmer och Gunnar Lundh

Bengt Fliesberg och Anders Färnestrand

Nils-Johan Höglund och Hjördis Örnclou

Hasse och Barbro Samuelsson Arne och Kerstin Forsell i sällskap med Ann-Cathrine Haglund

Kajsa och Sten-Sture Landström

Maths Isacson till VintermötetMaths Isacson är sedandrygt tio år professor iekonomisk historia vidUppsala universitet. Hanär bosatt i Hedemora. Isin doktorsavhandling be-skrev han ekonomisktillväxt och social diffe-rentiering bland bönder i By socken. Denunge Erik Axel Karlfeldt är som tids typ re-presentativ för den övergång från agrar- tillindustrisamhälle som även senare har stått icentrum för Maths Isacsons forsk ning, ochKarl feldts diktning speglar mycket av den ut-vecklingen. Om detta kommer han att talavid Vintermötet i Stockholm den 7 februari.

CHRISTER ÅSBERG

KarlfeldtsamfundetKARLFELDTSAMFUNDET bildades 1966. Dess syf-te är att stimulera intresset för Erik Axel Karlfeldtsdiktning och bidra till ökad kunskap om hans verkoch liv. Samfundet har ca 1000 medlemmar och hål-ler varje år ett sommarmöte (årsmöte) och ett vinter -möte. Samfundet ger ut en årsskrift och ett medlems-blad. Hemsidans adress är www.karlfeldt.org

Kontakt: Carin von SydowSmedjevägen 7191 49 SOLLENTUNATel. 08-35 61 91

Medlemsavgiften på 200 kr/år (familjemedlem 100kr/år) sättes in på samfundets postgiro 67 96 73-4. Ärenden som rör medlemskap, adressändring och av registrering handhas av:

Thorbjörn HögbergReimersholmsgatan 11, lgh 43117 40 STOCKHOLMTel/fax 08-668 86 81

Karlfeldtbladetutkommer med minst två nummer per år.

Ansv. utgivare: Christer ÅsbergRedaktions- Margareta Höglund, red.kommitté: Lars Falk, [email protected]

Cari Hildebrand, [email protected]

Bidrag sändes till:

Margareta HöglundSkogsmyrsvägen 11756 45 UppsalaTel/fax 018-30 91 [email protected]

KARLFELDTBLADET NR 2009:1beräknas komma ut i majManusstopp 20 mars

ISSN 0348-1840

Documents

Karlfeldt · guden Mars, åker på molnvagnen. Visst vill skalden anspela på det krig som råder, men kanske handlar det om ett pannat krig, misshälligheter, som råder mellan två