Kronprinsessan Victoria inviger Nordens förstaromska folkhögskola

É Romani Glindapå Bokmässan iGöteborg

É Romani GlindaPris 47 kronor Nr 5–2007

Den romska spegeln

Den rumänske presidenten Traian Basescuhar bett om ursäkt för deportationen avtusentals romer till nazisternas dödslägerunder andra världskriget. Det är förstagången en regeringsmedlem har gjort såoffentligt. Han har bett om ursäkt förnågot som hände före hans tid, men hanhar inte bett om ursäkt för det som hanoch hans ministrar har sagt i media omromer nyligen. Hur ska man tolka det?

I Rumänien verkar det fortfarande varatillåtet att offentligt diskriminera romer.Under fotbollsmatcher dyker det upp bilderpå Hitler och skyltar där det står bort medzigenarna, och högre regeringspersoneruttalar sig förnedrande om dem i media.

Under en konferens i maj, tog en kvinn-lig romsk reporter ett foto av den rumäns-ke Presidenten Traian Basescu, med sinmobiltelefon. Presidenten tog ifrån kvin-nan telefonen som återlämnades dagenefter. Vad han inte visste var att telefonensinspelningsfunktion fortfarande var på.När presidenten senare talade med sin fruom händelsen sade han "vad aggressivden där illaluktande romska kvinnan var".

Rumäniens premiärminister, CalinPopescu Tariceanu, uttalade att han inteville att Rumäniens befolkning skulleförknippas med de svårt kriminellt belas-tade romerna eftersom det i engelskapressreleaser beskriver romer somRomanian (rumäner på engelska).Rumäniens ambassadör på Irland, SilviaDavidoiu, uttalade sig om rumänskaromer på Irland som slagit upp sina elän-diga plasttält i närheten av en motorväg."Romer lurar och manipulerar denirländska regeringen genom att bo pådetta sätt för att sko sig på Irlandsbekostning. De har permanenta adresseroch egna hus i Rumänien och behöverinte komma hit." I Rumänien vill enannan minister att staten ska betalaromerna för att lämna landet.

Det är inte bättre i Sverige där en läkare iLund uttalar sig generaliserande om romer.Han forskar och på "vetenskaplig grund"vet han att romerna är släkt med varandra

2 É Romani Glinda

Innehåll:Genmäle - Mai Beijer sid. 3

Bok & bibliotek sid. 4-8

Agnesberg sid. 10-11

Rajko Djuric sid. 12-13

Minoriteter i Norge sid. 14–15

Vem bryr sig? sid. 16

Kasandras rop sid. 16–17

Romano Trajo sid. 17

Ny kursplan sid. 18

Trädgårdsmästaren sid. 19

Bakro sid. 19

Delegationen i Finland sid. 20–21

Temkonferens sid. 22–23

Notiser sid. 24-25

Recept sid. 26-27

Bilden på framsidan är tagen under in-vigningen av den romska folkhögskolani Agnesberg.

KulturförvaltningenStatens Kulturråd

Våra bidragsgivare

ISSN 1651–3258

Rosario Taikon Ali och Bengt O Björklund,framför sitter Fred och Maja-Lena Taikon.

Redaktören har ordet

É Romani GlindaEgnahemsvägen 58141 37 Huddinge

Telefon och fax:+46 (0)8-779 40 31+46 (0)70-712 39 91+46 (0)73-543 07 16

E-mail: fredt@telia.comWebadress: www.romaniglinda.se

Postgiro: 19 54 82–5

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Fred TaikonRedaktion: Maja-Lena Taikon,Rosario Ali Taikon och Bengt O Björklund.Alla texter utan bylines är skrivna avFred Taikon och Bengt O Björklund.

Tipsa ossVi tar gärna emot material till tidning-en, samt tips om olika evenemang,föredrag och möten.

Vi tar emot texter på samtligaromanédialekter, antingen via vanligpost eller via e–posten:fredt@telia.com

genom inavel, att måste ha sömnmedel änRohypnol för att sova. Detta sker medmyndigheternas goda minne.

Solveig Jansson, koordinator för pro-jektet New City i Malmö, säger i en inter-vju att många ungdomar som inte fullföl-jer gymnasiet är romer. "Det är en gruppsom vi inte har lyckats integrera i det härlandet", säger hon. Vilka är vi? Jag har

svårt att tänka mig att hon har gjort någraansatser till integrationsarbete för romer.Eller uttalar hon sig för hela Sverige ochdess regering? Hon har tydligen ingenvetskap om att alla romska projekt arbetarför integrationen i Sverige. Med ettsådant uttalade är väl frågan snarare villmajoritetsbefolkningen integrera sig medoss? Det skulle ju ske på samma villkor.

Tryck: Allduplo

É Romani Glinda 3

Du talar. Jag lyssnar och förstår.Du talar så att jag vill svara.Vi samtalar och lär av varandra.

Det här är grundinställningen i den synpå språkinlärning som genomsyrarKursplan för undervisning i romska somEuroparådet utvecklar tillsammans medEuropeiska Roma och Resandes Forum.Det här sättet att närma sig språk präglasav en vilja att uppmuntra elever attanvända språk för kommunikation. Lära-rens uppgift är att medverka till sådanainlärningssituationer där eleverna stimu-leras till att vilja utveckla sitt språk.Detta gäller både när deras språkkunska-per är begränsade och när färdigheternaligger på avancerad nivå.

Jag talar och märker att du inte förstårvad jag säger.

Jag talar långsammare och försökeruttrycka mig på ett nytt sätt. Jag upp-muntrar dig att fortsätta att försöka för-stå.

Du svarar med enstaka ord. Men jag förstår vad det är du vill säga. Jag fyller i de ord som du ännu inte

kan. Vi kommunicerar.

Om några år har vi tillsammans utvecklatspråket till den nivå som gör det möjligtatt både presentera våra tankar och argu-mentera för våra åsikter.

Läroboken Miro rakkrar romani - Jagtalar romani är utarbetad utifrån sammavilja till kommunikation. De texter ochbilder som författaren valt är avsedda attväcka önskan hos läsarna att på sitt egetspråk samtala om sina egna erfarenheter.Författaren redogör för sin avsikt medbokens uppläggning i sitt förord ochinbjuder alla att komma med kompletter-ingar. Här är det verkligen inte frågan omatt föreskriva något som antingen rätteller fel. Syftet är i stället att elevernasjälva ska vara aktiva och skapa språk!

I Bibelns skapelseberättelse berättasom hur Gud talade och hur orden skapa-de himmel och jord, växter och djur ochslutligen människorna. Något av sammakänsla för språkets skapande kraft för-medlar också den sverigefinska författa-ren Inga Britt Wik i sin dikt som handlarom hur hennes barn fick möjlighet attåterupptäcka sitt modersmål:

… Där språket är fattigt är inte livet fat-tigt, sa hon.

Löven slår ut, bladen faller, där är enström av liv.

Utan ord går den vidare. Vi bär denvidare utan ord.

Men vilken glädje i världen när mankan skapa ett samband. Den glädjen gårin i allt man gör, den har sitt eget ljusbland människorna.

Dessvärre är inte alla ord skaparord. Ordkan missbrukas. Jag har själv vuxit uppmed ett minoritetsspråk. Det som gjordedet svårt att vidareutveckla detta språkvar inte främst svenskarnas oförståelseför att vi använde detta "konstiga" språk ivår fa-milj. Det riktigt svåra var de vuxna"språkpoliserna" i vår egen grupp somtalade om för oss unga vilka fel vi gjorde.Vi använde fel ord, vårt uttal var fel ochvi kunde inte sätta samman korrektameningar. Några av oss kunde tack varestöd från våra föräldrar skaka av dennakritik och gå vidare. Andra tystnade. Dettjänade ingenting till att ens försöka...

Tyvärr är detta inte något ovanligt.Under de 30 år som jag arbetat med attstödja utveckling i modersmål, har jaggång på gång stött på vuxna som använ-der sin position till att rasera för andrasom försöker skapa nya förutsättningarför modersmålsutveckling. Jag skulleockså kunna visa på flera lärare somgjorde goda försök att sammanställa läro-medel, men som på grund av osaklig kri-tik aldrig återkom. Med resultatet att

Mitt språk duger – och växer

dessa språk idag knappast har kvar någramodersmålstalare bland de unga.

Willie Andréason Kwiek får framträ-dande utrymme för sin kritik.Han skainte få stå oemotsagd. Jag har deltagit ihela processen och vet att det är JasmineRosengren som är författare till Mirorakkrar romani och inte någon annansåsom Andréason Kwiek insinuerar i sinrubrik. Han värjer sig inte för att beskri-va andras språk som "tragiskt skrattretan-de". Det är inte av naivitet utan fulltmedvetet som vi som nationell skolmyn-dighet har en helt annan inställning tillvems språk som duger. Vi har erfarenhe-ter från många språk när vi tar ställningtill stavning och valet av bokstavsupp-sättning. Och vi har bred erfarenhet avhur modersmålsutveckling bäst gagnas.

Slutligen, jag tror kanske inte på skrocksom gör gällande att sönderslagna speglarmedför sju års olyckor. Men jag vet attsplitter från trasiga speglar kan skada illa.Jag hade inte förväntat mig att E RomaniGlinda skulle dela ut krossade speglar.

Mai Beijers genmäle på Willie AndréasonKwieks inlägg i nr 4 2007 av ÉRG

Red. förtydligandeVi på redaktionen måste här tillägga att detaldrig är redaktionens åsikter som speglaspå denna sida. Att Willie Andréason villedela ut speglar var hans eget påfund, någotsom vi idag ångrar att vi lät honom göra.Det är lätt att få intrycket att de överkrys-sade speglarna är något som överensstäm-mer med tidningens mening, så är det allt-så inte. Detta är något som vi redan harpåtalat för Maj Beijer.

När årets bokmässa gick av stapeln i årvar É Romani Glinda där för fösta gång-en. Tillsamman med Delegationen förromska frågor hade vi en monter påInternationella torget.

Under fyra dagar samtalade vi medolika besökare kring romska frågor ochvi hade en stor samling böcker utställda,skrivna av romer och ickeromer. På hyl-lorna låg allt från ordböcker på skildaromska dialekter till romsk poesi.

De som besökte oss var lärare, biblio-tekarier, språkvårdare, romska aktivisteroch människor som bara var nyfikna påvad vi hade att erbjuda. Bland andra komen ung kvinna in i montern och upptäck-te Katiziböckerna. Hon strök dem kärlek-sfullt med handen och fick något fuktigt iblicken. Under vårt samtal kom det framatt hon hade läst samtliga böcker i seriensom liten. Hon undrade var man kundeköpa dem idag.

Även Jämställdhets- och integrations-ministern Nyamko Sabuni hittade till vårmonter efter sitt framträdande på storascenen och före detta ministern JensOrback tittade också in för en pratstundmed gamla romska bekanta frånRomarådetsdagar. Självvar han påbokmässanför att presen-tera sin nyabok “Medansegern firades– min mam-mas historia”.Sveriges kon-sul i IstanbulIngmarKarlsson komockså förbioch hälsade.

4 É Romani Glinda

Romskt inslag på BokmässanFör första gången stod det en romsk monter på Bok &Biblioteksmässan i Göteborg i år. Det var É Romani Glinda somtillsammans med Delegationen för romska frågor stod för det histo-riska inslaget. Ett inslag som vi hoppas blir återkommande.

Mingel utanför denromska montern.

Han diskuterade muslimer och Turkietsframtida roll i EU.

Det var många olika och intressantaarrangemang som pågick runt om på tor-get. Maria Leissner, ordförande förDelegationen för romska frågor, uppträd-

Livliga diskussioner utanför den romska montern.

É Romani Glinda 5

de både på den storaoch på den lilla scenen.Föredrag hölls om dennya ordboken på arlisom Baki Hasan justblivit klar med ochman diskuteraderomernas situation iSverige i dag.Bokförlaget Tranan,som gett ut många avGunilla Lundgrensböcker, var givetvisockså på plats. De pre-senterade en hel del nya böcker, blandannat uppträdde två vietnamesiska förfat-tare och berättade om sina nyöversattaverk.

Fred Taikon och Bengt O Björklund

samt delegater från Delegationen förromska frågor delade ut informationoch berättade om delegationens och tid-ningens arbete. Vi spred även DO:s rap-

Mariane Ebbesten och journalisten och författaren Björn Kumm.

port om Diskriminering av romer iSverige.

Det var mycket liv och rörelse runt vårmonter .När kvällen kom var vi helt slut.

Soraya Post, Nyamko Sabuni och Domino Kai.Jens Orback.

ÉRGs chefredaktör delar ut DO raporten. Journalisten Anne-Marie Höglund skänkte inspelningar med romer från Boktornet.

Marion Wydow från delegationen.

– Det har inte hänt så mycket med denromska frågan trots minoritetsstatus ocholika utredningar. Vi har till uppgift attkomma med förslag till bättringar och attförsöka få saker och ting att hända i kom-munerna. Det är ju kommunerna som haransvaret för boendet, utbildningen ochannat. Vi är inte bara en utredning vi äräven en aktionsgrupp, sade Maria Leissner.

Han Caldaras menar att romernas situ-ation inte enbart är en romsk fråga.

– Vi i Sverige måste inse att det är ensamhällsfråga, men visst har det skettstora förändringar. För fyrtio år sedanhade jag inte kunnat stå här och tala.

Han Caldaras menar att vi alla tillsam-mans, både romer och majoritetsbefolk-ning, måste samlas i en enad front för attförändra de negativa attityder som finnsmot romer.

– Romer diskrimineras än i dag på tillexempel bostadsmarknaden. För fyrtio årsedan var vi tvungna att leva utanförsamhället för att myndigheterna organise-rade diskrimineringen. Det är just detsom Maria har som sin käpphäst, att fåvåra makthavare att erkänna att romerfortfarande i dag både känner sig och äreftersatta. Romer har inte kunnat kämpapå samma villkor som majoritetsbefolk-ningen på grund av de lagar och förord-ningar som stiftats gentemot dem, lagarsom vi romer i Sverige var tvingade attleva under ända in på 70-talet. Det är frå-gor som vi snabbt måste lösa, sade HansCaldaras.

Maria Leissner har levt i Guatemala ochsett det förtryck som Majaindianerna leverunder där. Hon har även sett hur man för-sökt att komma till rätta med detta.

6 É Romani Glinda

Delegationen på mässanUnder temat "Romer i tiden" hölls ett samtal om romernas situation idagens Sverige och Europa på stora scenen vid Internationella torgetunder årets bokmässa i Göteborg. Medverkande var demokratiam-bassadör Maria Leissner, ordförande i Delegationen för romska frå-gor och kulturarbetaren Hans Caldaras. Moderator var Kjell-AlbinAbrahamsson, utrikeskorrespondent på Sveriges Radio.

Moderator Kjell-Albin Abrahamsson,utrikeskorrespondentpå Sveriges Radio,demokratiambassa-dör Maria Leissner,ordförande iDelegationen förromska frågor ochkulturarbetarenHans Caldaras.

– Jag tror att det finns mycket som vikan lära oss av om hur man läser konflik-ter mellan minoritets- och majoritetsbe-folkningar i andra länder. Vi i Sverigemåste nog inse att vi inte är bättre änandra länder. Vi har till exempel underfemhundra år förtryckt romerna. Det harju till och med varit förenat med dödstraffatt vara rom och befinna sig i riket underen viss tid och under den värsta nazitidenfick inte ens de romer som hade svensktpass komma tillbaka in i Sverige om dehade varit utomlands. Den svenska statenhar under fem hundra år ägnat sig åtgrova och systematiska kränkningar avromers mänskliga rättigheter. Vi behöverfundera över att göra en sanningskom-mission för att lägga alla de här fakta påbordet. Det skulle kunna vara en börjanpå en ny relation mellan romer och majo-ritetssamhället, sade Maria Leissner.

– Här i publiken sitter snälla och trevli-ga människor som inte alls är fördoms-fulla, du tror inte att de skulle bli stigma-tiserade av en sådan här sanningskom-mission frågade Kjell-AlbinAbrahamsson.

É Romani Glinda 7

Gunilla Lundgren framträdde två gångerunder Bokmässan, den ena gången i ettseminarium om barnböcker i Afrika, denandra gången på Nallescenen där honvisade unika fotografier och berättade omböcker hon skrivit tillsammans med fler-språkiga barn och vuxna. Stort utrymmegav hon den prisbelönta serieboken SofiaZ 4515, skriven tillsammans med SofiaTaikon och tecknad av Amanda Eriksson.Det finns även en utmärkt lärarhandled-ning till boken, skriven av Kalle Güttler.Bokförlaget Podium och Forum Förlevande historia gör nu en satsning för att

boken och lärarhandledningen ska nåskolorna. Skolorna får köpa 10 ex avboken plus lärarhandledningen för endast500 kr! Beställningen kan göras påwww.podium.nu När boken om Sofiakom ut skrev Jackie Jakubowski iExpressen att den borde vara obligatoriskläsning i alla svenska grundskolor. Tyvärrhar inte skolorna uppmärksammat bokenän, men E Romani Glinda hoppas attdetta erbjudande kommer få skolorna attvakna till. Romernas utsatta situation ochlidande under Andra världskriget har varitalldeles för lite uppmärksammat!

Sofiaboken som läromedel

– Om tio år har det hänt mycket sadeMarisa Leissner. Då har vi många flerromska barn i skolan och om tio år har viförhoppningsvis haft en försoningskom-mission som har lagt i dagen alla oförrät-ter som begåtts mot romer och en läk-ningsprocess har börjat. Jag tror också attvi om tio år även har utvecklat vår svens-ka demokrati så att vi har funderat ut sättpå hur de svenska nationella minoriteternaska få sina kollektiva och politiska rättig-heter tillgodosedda. Det är ett väldigtspännande arbete. Hur ska de fem natio-nella minoriteterna få en politisk represen-tation tillgodosedd och hur ska de få mak-ten över sitt kulturarv. De frågorna har vilöst om tio år, säger Maria Leissner.

Det trodde inte Maria Leissner.– Jag tror snälla och hyggliga männi-

skor inser att det är det här vi måste göra.Det är som att snitta i ett sår för att kunnagöra det rent och för att läkningsproces-sen ska kunna börja, svarade hon.

Hon menar att det har varit och fortfa-rande är allmänt accepterat att diskrimi-nera romer på ett sätt som inte alls ärmöjligt med någon annan minoritets-grupp.

– Just när det gäller romer har det varitlegitimt att diskriminera dem. Det har vivarit offer för ända fram tills idag. Det ärockså något som sker i stor skala i restenav Europa, framför allt i öststatsländerna,där romerna får skulden för allt elände,säger Hans.

För ett tag sedan kunde man läsa iExpressen om ett vilt slagsmål i en rätte-gångssal.

– Händelsen fick ett helt uppslag i tid-ningen och jag frågade ett stort antalmänniskor vilka de trodde det var somslogs i rättegångssalen. Det var väl zige-nare, svarade nio av tio personer. Nu vetjag, eftersom jag ringde till tidningen, attinga romer var inblandade i bråket, mendetta visar hur utbredd antiziganismen äri Sverige, sade Abrahamson

Att romer och andra minoriteter

kränks, förnedras och förödmjukas änidag skapar enligt Hans Caldaras enmisstro som måste bekämpas.

– Denna misstro visar sig i att man intelitar på myndigheter, att man inte skickarsina barn till skolan, där de inte alls fårrespekt för sin egen särart, sade MariaLeissner. Vi måste acceptera att romermåste få vara romer, att man har tillgångtill sitt språk och till sin kultur.

Vad är då det viktigaste som romernasjälva ska göra, undrade Abrahamson.

– Vi måste få ett förtroende för majori-tetssamhället efter att i århundraden levtmed förtryck och rasism. Detta finns jukvar än i dag och det innebär att mansom rom fjärmar sig från fienden. Manvill inte sitta i samma båt med dem somavskyr en. Skolan har en mycket stor rollatt spela genom att upplysa och informe-ra om alla de olika människogrupper somfinns. Det är det vi försöker göra inomdelegationen. Våra kommuner ute i lan-det måste börja engagera sig, inte baraför romer, utan för alla som kommer frånandra kulturer.

– Står vi här på Internationella torgetoch talar om samma sak om tio år, undra-de Abrahamson.

– Det hoppas jag verkligen inte, svara-de Hans Caldaras.

I publiken satt bland andra ElsmarieMollytor, Ingrid Schöler och Krister Schöler.

8 É Romani Glinda

– Sveriges riksdag har bestämt att alla harrätt till sitt språk och det är därför somLexinprojektet startade, något som jag ärmycket stolt över, sade Olle Josephson.

Arli är en av många romska dialekter.Två andra romska dialekter ingår iLexinprojektet, men Baki Hasan var densom först blev klar med sin ordbok.

– Jag blev klar tidigare än de som job-bar med kelderasch- och lovaraversioner-na och det är en obeskrivlig känsla attkunna hålla den här boken i min hand.Tidigare har det inte funnits något sådetaljerat på arli. Det har funnits på kel-derash och lovara.

De tre deltagarna står på lilla scenen vidInternationella torget. Även MariaLeissner, ordförande för Delegationen förromska frågor, såg nöjd ut. Olle Josephsonundrade hur man kom fram till de romskaord som finns med i ordboken. Som ettexempel tog han ordet preliminärskatt.

– Jag har haft en arbetsgrupp och engranskare i Makedonien. Just detta vardet svåraste i den här processen. Detfinns ju dessutom flera olika arlidialek-ter, men i min dialekt har man behållitcirka 90 procent av det ursprungligaspråket.

Olle Josephson undrade hur man gjortmed sammansatta ord, som till exempelfritidshem.

– Vi använder oss av sammansatta ordäven i arlidialekten, men våra samansattaord kanske inte fungerar på kelderash-eller lovaradialekten.

De första som köpte ett exemplar avboken i språkrådets monter på bokmäs-san var en arlifamilj. Även flera lärarevar där och handlade, en av dem köptefyra exemplar. Olle Josephson berättadeatt de missbedömt efterfrågan på boken.Den sålde slut.

Enligt Baki Hasan krävs det en vissmått allmänbildning för att kunna använ-da boken. Den är skriven endast frånsvenska till arli. Man måste alltså vetavad ordet man söker efter heter på svens-ka för att finna det på arli.

– För kommande generationer kom-mer det att vara en självklarhet attkunna läsa den här ordboken, menmånga romer är fortfarande pessimistis-ka vad det gäller utvecklingen. Detgrymmaste man kan göra mot någon äratt beröva den sitt språk. Vi vet att barnsom talar ett minoritetsspråk bra ävenblir bättre på majoritetsspråket, men de

Nytt lexikon på arliAtt de var stolta gick det inte att ta miste på. Både författaren själv,Baki Hasan, och Olle Josephson från språkrådet, formligen lyste närde under årets bokmässa i Göteborg presenterade den ny ordbokenpå arlidialekten som Baki Hasan precis har blivit färdig med.

Maria Leissner, Baki Hasanoch Olle Jakobsson.

måste få ett stort stöd för sitt moders-mål.

Baki Hasan har hållit sig till de gram-matiska regler av é romani chib somfinns på Balkan och han menar att hankan tala med alla romer med sin dia-lekt.

– Det kan bli små problem eftersomdet finns för lite kommunikation mellande olika romska dialekterna.

Baki Hasan menar att det behövsmånga ordböcker, det skulle öka kommu-nikationen. Kanske har romerna engemensam ordbok om tvåhundra år, mendet är ingen brådska menar han.

Maria Leissner menar att det råder storbrist på böcker skrivna på romanés.

– Det borde finnas sagoböcker för deromska barnen med en tillhörande CD-skiva där de skulle kunna lyssna på sinegen dialekt.

Diskussionen om en enhetlig ortografiför alla romska dialekter och i slutändenett gemensamt språk för alla romer harpågått länge och kommer säkert att pågåännu längre.

– Det pågår ett standardiseringsarbete iEuropa, men vi behöver inte var de somstår för den slutgiltiga versionen.Kommer romerna överens om ett gemen-samt språk så tackar vi och tar emot.

Som slutpunkt utbringade bokens stoltafäder ett fyrfaldigt hurra som ekade inöver Internationella torget.

Information från Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)

Anmäl diskriminering till DO!

Genom att anmäla diskriminering så gör du tre bra saker:

1. Du ger dig själv möjligheten att få upprättelse för den kränkning du utsatts för.

2. Du bidrar till att synliggöra diskriminering.

3. Din anmälan kan göra att andra inte behöver bli utsatta för samma sak som du.

Upplever du dig diskriminerad på bostadsmarknaden?Har du sökt bostad men fått avslag när du talat om vad du heter eller när de ser att du eller någon i ditt sällskap bär romska kläder? Blir du erbjuden lägenhet, men bara i vissa områden? Har du försökt byta bostad men inte lyckats?

Tror du eller har du upplevt att din etniska tillhörighet påverkat dina möjligheter på bostadsmarknaden? Du kan anmäla det till DO.

Känner dina barn sig trygga i skolan?Får dina barn tillgång till den undervisning de har rätt till i skolan? Blir de mobbade eller trakasserade i skolan? Sedan 2006 fi nns en lag som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Om dina barn blir trakasserade eller utsätts för etnisk diskriminering kan du an-mäla det till DO. Blir dina barn mobbade kan du anmäla det till Barn- och elevom-budet på Skolverket.

Har du frågor om diskriminering?Ring DO:s telefonrådgivning som nås via växeln, tel: 08-508 887 00. Rådgivningen har öppet på måndagar kl. 9 - 12, onsdagar kl. 13 - 16 och fredagar kl. 9 - 12.

Mer information om DO och vad vi kan hjälpa till med fi nns på vår webbplats:www.do.se

É Romani Glinda 9

– Det är väldigt roligt att vara här, sadekronprinsessan Victoria. Det har vari enlång process och jag vet att det är mångasom har sett fram mot detta och det harjag också gjort.

På en liten röd sammetskudde liggerdet en sax som Kronprinsessan Victoriaklipper bandet med.

– Det var bara en tidsfråga innanromerna skulle ta makten över sin egenutbildning, säger Keith Palmroth, en avgrundarna till folkhögskolan. Detta är enhistorisk händelse. Vi har nu en folk-högskola för och av romer, en folk-högskola som är driven av romer på allanivåer. Vi har strävat efter att göra någotmed ett socialpedagogiskt förhållnings-sätt, med delaktighet och mobilisering.Det handlar om att förstärka den kultu-rella identiteten. Det livslånga lärandet är

viktigt, därför är just folkhögskoleformenidealisk för romer. Vi tittar på det erfa-renhetsmässiga. Livserfarenheten är likamycket kunskap som den litterära. Härpå skolan jobbar vi mycket temaoriente-rat.

Agnesbergs folkhögskola är statsfinan-sierad redan från början, vilket inte är såvanligt. Under en tvåårsperiod kommerskolan att ligga under Göteborgs folk-högskola, en fadderperiod då Agnesbergsfolkhögskola måste bevisa att de klararav att stå på egna ben och att utvecklaverksamheten.

Rektorn på Göteborgs folkhögskola serpositivt på folkhögskolans framtid.

– Vi på Göteborgs folkhögskola ärmycket glada över att få ha varit med påden här sista etappen. De grupper sombehöver folkhögskoleutbildning erövrar

10 É Romani Glinda

Makten över den egna utbildningenDen första romska folkhögskolan i Norden har startat iAgnesberg, ett litet samhälle en bit utanför Göteborg.Skolan startade lagom till höstterminen i år, men den pam-piga invigningen gick av stapeln den 21 september då kron-prinsessan Victoria gästade skolan och klippte det ceremo-niella bandet.

De bägge grundarna av Agnesbergs folkhögskola, Soraya Post och Keith Palmroth, flankerar Kronprinsessan Viktoria.

den. Så har det varit från början när denförsta folkhögskolan startade för 140 årsedan och nu har romerna startat sin förs-ta folkhögskola. Den kommer att får storbetydelse både för romer och för majori-tetsbefolkningen.

Ordföranden för Delegationen förromska frågor, Maria Leissner, sågmycket nöjd ut när hon tog till orda ipodiet.

– Det här är ett stort ögonblick och ettstort steg. Utbildning är mycket viktigt.När jag började i skolan på 60-talet fickinte romska barn gå i skolan som allaandra barn och då hade vi redan haft enskollag sedan 1842. Men det är samtidigtdags att vända på föreställningen attmajoritetssamhället måste ta hand omromerna, det är de bättre på att göra själ-va. Och det är det som är det roligastemed det här projektet. Det drivs av romeroch kommer förhoppningsvis om ett parår formellt sett att bli en egen folk-högskola.

Efter en påkostad buffé med mångaläckerheter var det dags för flera hyll-ningar. En lång rad talare från olika sko-

É Romani Glinda 11

lor och myndigheter äntrade podiet ochlyckönskade den romska folkhögskolan.Alla hade de presenter med sig, böcker,tidningar och en romsk flagga att hissa iflaggstången.

Även prinsessan Victoria fick presen-ter, bland annat en romsk bordsflaggaoch ett par romska örhängen som honblev mycket förtjust i och genast satte påsig.

– Det är en dröm som blivit verklighetatt vi står här idag. Det påverkar intebara oss som grupp här i Sverige utanäven i andra länder. Nu syns vi och nu ärdet upp till oss att göra det vi måste göra,integrera och ta del av rättigheter ochskyldigheter och ta ansvar för den fram-tid vi har i Sverige och i Europa. Keithoch jag skulle vilja tacka alla och särskiltkronprinsessan Victoria. Vi behöver allavarandra, sade Zoraya Post, en av grun-darna till folkhögskolan.

Två unga romer uppträdde. SmajoOsmanivic sjöng nationalhymnen Gelemgelem och han ackompanjerades avHardcore Superstargitarristen ThomasSilver.

Det finns uppemot 800 000 romer iSerbien, även om den senaste folkräk-ningen bara talar om 108 000. Flertaletlever i gettoliknande bosättningar, majo-riteten av dem är arbetslösa och en stordel av de romska barnen går inte i sko-lan. Situationen för Serbiens romer hardrastiskt försämrats i och med de mångaromska flyktingarna från Kosovo, över56 000 enligt vissa uppgifter, som leverunder olidliga förhållanden.

Rajko Djuric och hans parti villgenomföra antirasistiska lagar och arbetaför att förbättra situationen för romerna ilandet. Det gäller sysselsättning,bostäder, utbildning, lärstolar för romer-nas språk, historia och kultur.

– Serbiska romska unionen fick 18 000röster i valet, av vilka över 5000 var frånicke-romer, huvudsakligen från serbiska

intellektuella, säger Rajko Djuric.Partiet vill arbeta för att Serbien ska bli

medlem i Europeiska unionen. – Målet är ökad demokrati, och det når

man inte genom etnifiering, bara genomdemokratiskt arbete, oavsett om man ärrom eller inte rom, säger han.

Varför verkar inte romer inom de eta-blerade partierna?

– Visst kan de det, säger han, och detsker säkert också, men romerna är etteget folk samtidigt som de också är med-borgare, och de har egna problem som deandra partierna inte har intresserat sigför. I Europa är det bara de gröna somhittills visat ett symboliskt intresse föross, säger Rajko Djuric.

Andra partier säger att de förlorar rös-ter om de tar upp romernas situation.

– Så ser den europeiska rasismen ut.

12 É Romani Glinda

Romsk poet i parlamentetI parlamentsvalet i Serbien i januari kom för första gången i lan-dets historia två romska partier in i parlamentet. Det ena, Serbiskaromska unionen, leds av Rajko Duric, världskänd romsk poet,journalist och författare. Efter att ha gjort sig obekväm underMilosevics regim levde han som landsflyktig i Berlin i tretton år,men nu är han sedan tre år tillbaka i Belgrad.

Därför måste vi ha ett eget parti, sägerRajko Djuric.

Hur ser han på situationen för romernai Kosovo?

– Det är en mycket känslig och tragiskfråga, säger han. Fram till 1999 levde 264000 romer i Kosovo, där de har levat sedan1300-talet. De fanns över hela provinsen,men nu finns det bara 28 000 kvar i 22romska bosättningar. Det har genomförtsen etnisk rensning, en fruktansvärd etniskrensning. Och hittills har ingen frågat ossromer hur vi ser på Kosovos framtid.

Så många som 100 000 romer uppskat-tas ha tagit sig till framför allt Tyskland,Österrike, Italien och de skandinaviskaländerna och sökt asyl sedan 1999. Nuhar EU-länderna börjat skicka tillbakadem, de flesta till Serbien - där kosovo-romerna saknar anknytning - men ocksåett mindre antal till Kosovo, trots attUNHCR har avrått på grund av det osäk-ra läget för romerna där.

– I Serbien finns överhuvudtaget ingetprogram för alla dessa återvändande flyk-tingar och om den demokratiska kapacite-ten i Serbien är bristfällig så kan ingen

É Romani Glinda 13

övertyga mig om att det finns någonkapacitet överhuvudtaget i Kosovo, nejknappast ens ett embryo till en demokra-tisk kapacitet, säger Rajko Djuric

Rajko Djuric och hans parti ställer sig,som de flesta serber, helt avvisande tillett självständigt Kosovo. Även ombefolkningen där till över 90 procent äralbansk, måste provinsen även i fortsätt-ningen kunna rymma också serber, romeroch andra minoriteter.

– Vad ska världen annars göra med 150000 romer? Ett nytt koncentrationsläger?Finns det något enda europeiskt land somvill ta emot 150 000 romer? Ja, inte vetjag. Men hur som helst måste man ovill-korligen finna en mänsklig lösning förKosovos romer.

Rajko Djuric uttalade sig redan tidigtmot Milosevic och dennes planer på ettStorserbien.

– För detta bestraffades Milosevic avdet internationella samfundet. Hur kanman då nu belöna Kosovos albaner medett självständigt land, som med störstasannolikhet då skulle bli en del av ettStoralbanien?

I det serbiska parlamentet kan RajkoDjuric tänka sig att i vissa frågor samar-beta med det demokratiska partiet – menpå inga villkor med de radikala.

– Detta högerradikala parti är katego-riskt emot alla nationella minoriteter. Dekan bara åstadkomma fascistisering iSerbien. Om de får makt är chansernasmå för en demokratisk utveckling.

Överhuvudtaget skräms han av denökande främlingsfientligheten, inte bara iSerbien utan i hela Europa.

– Det är fruktansvärt att det i dag finnstusentals så kallade högerradikala, inteminst i de före detta kommunistiska län-derna, i länder som Kroatien, Bosnien,Serbien och Kosovo. Och måltavlan fördessa högerkrafter är nästan alltid romer.

Den största faran för demokratin iEuropa i dag, anser Rajko Djuric, är dethögerradikala block som har bildats iEuropaparlamentet.

– Om det inte snart bildas samfälldareaktioner mot det här blocket kan hela

Europa vara hotat. Det måste bekämpasmed alla parlamentariska medel. Frånnynazister har vi inget gott att vänta oss.Med dem kan man inte föra dialog. De ärmänniskor som trampar på allt vadmänskliga rättigheter heter och dem kanman överhuvudtaget inte tala med, sägerRajko Djuric.

Hur ska då de demokratiska partiernaförhålla sig till nynazister och främlings-fientliga?

– Man måste använda rättsliga ochpolitiska metoder, säger Rajko Djuric -och det är förstås viktigt med informa-tion. Men de behöver också botas.Många av de här människorna är heltenkelt sjuka.

Det handlar om vad han kallar en soci-al patologi.

Hur vill Rajko Djuric och hans serbiskaunionsparti samla romerna i Europa förförbättrade villkor i de länder de lever i?

– I Europa finns cirka 12 miljonerromer och 8 miljoner lever iSydosteuropa. Det är helt nödvändigt attvi skaffar oss en gemensam kulturell ochsamhällelig plattform. Vi har gemensam-ma problem och delar samma öde. Omvarje land arbetar för sina egna romer,utan samarbete, får vi ett Babels torn. Viborde omedelbart, redan i morgon, somen motvikt till de högerradikala iEuropaparlamentet bilda ett eget block,med alla nationella minoriteter i Europa,inte bara romer utan även samer, judar,sorber, friser och turkar i de olika EU-länderna, även muslimer, afrikaner, avslu-tar Rajko Djuric.

Norge ratificerade ramkonventionen omnationella minoriteter 1999 och då fickjudar, kväner, romer, romanifolket ochskogsfinnar minoritetsstatus, men vilkaregler är det då som gäller i Norge för attfå nationell minoritetsstatus? Hur långbakgrund ska man ha?

– Vi har inte tidsbestämd det. Mengruppen ska ha en lång tillhörighet i lan-det, en egen historia, kultur och framförallt ett språk, eller en region som manidentifierar sig med. Nya invandrare somupplever och identifierar sig med engrupp får samma skydd och rättighetersom resten av den minoriteten.

Samer är däremot skyddade enligt ILOkonventionen och betraktas som urbe-folkning.

– Sametinget har sagt att de inte villomfattas av den politik som gäller förnationella minoriteter, för den politik

som nu förs ger dem större rättighetersom ursprungsbefolkning än vad ram-konventionen gör. Den enskilde samenkan emmelrtid åberopa ramkonventionen,säger Tove Skotvedt.

Det finns cirka 50 000 samer i Norge,fler än alla de andra nationella minorite-terna tillsammans, cirka femhundra romeroch cirka fyra till sextusen romanifolk.

– Samerna har varit organiseradesedan början av 1900-talet. De ansvararsjälva för sina politiska områden som destyr genom sina organisationer.

Samer i Norge har en bättre position änsamer i Sverige.

– Ser vi till de resurser och den eko-nomiska budget som fördelas samt attsamer i Norge styr sin egen politik, så ärdet så, det är en betydlig skillnad.

Samernas totala budget ligger på sjuhundra miljoner kronor per år, inkluderat

14 É Romani Glinda

Norge vårdar sina minoriteterÈRG var i Norge och talade med Tove Skotvedt,seniorrådgivare på Kommunal- och regionalde-partementet på same- och minoritetsavdelningen.Vi ville jämföra den svenska och den norska mino-ritetspolitiken.

Tove Skotvedt ochAvdelningsdirektör Björn Olav Medgard.

sameparlament och hela förvaltningen.I Norge skiljer man på romer och

romanifolket. – Det är de själva som har sagt att de

är två grupper, skilda från varandra ochatt de inte ska ligga under samma kate-gori av etnisk tillhörighet.

Dialogen mellan de nationella minorite-terna och myndigheterna sker i något somheter Kontaktforum. Den norska reger-ingen samarbetar med tre romaniföre-ningar och med två romska föreningarsom etablerade sig för cirka två år sedan.

Romer och resande får samma erbju-danden som de andra nationella minorite-terna.

– Det finns ingen speciell politik förromer, bortsett från när det gäller skolut-bildningen. Skolor i Oslo kommun därdet går romska barn har fått extra resurserför att bättra på utbildningssituationen.Annars finns det organisations- och pro-jektstöd som fördelas allt efter behov. Detfinns 67 romska barn inskrivna i skolanidag, men det finns inga hemspråksläraresom vi känner till. Och jag vet inte omdet har efterfrågats några heller.

É Romani Glinda 15

Romanifolkets organisationer har tagitfram några små ordböcker, två norskaromaner och några berättelser på romani.

– Flera av de romer som kommer tillskolan i dag kan inte läsa och så längesom det råder en viss analfabetism blandromerna, är inte efterfrågan av romskaläromedel prioriterade.

Två miljoner kronor har avsatts speci-ellt för utbildningsfrågor för att etableraen struktur i Oslos skolor när det gällerromska barn och vuxenutbildning.

På jakt efter ursprunget– Romanifolket vill göra en kartläggningav det egna språket och sitt ursprung.Forskningsprojekt heter “Romanispråkoch upprinnelse” och avslutas i slutet av2007. Tanken är även att försöka få klar-het i vad som skiljer romanifolket frånromer. De har även startat ett projekt föratt förbättra skolgången för romanibarnen.Man ska bland annat informera om roma-nifolket i den norska skolan. Det är ettlöpande projekt som högskolan DrottningMauds minne i Trondheim håller i.

Även Norge, precis som Sverige, harfått klagomål från Europarådet.

– Vi kommer ju naturligtvis att se överde klagomål som gäller uppfyllandet avramkonventionen. Det handlar om ökadeinsatser på utbildnings- och arbetsfrågorför romanifolket. Detta inkluderar ävenromer, med undantag av ett tillägg somgäller boendesituationen för dem.

Sedan sex månader tillbaka finns deten diskrimineringsombudsman i Norge.

– Tidigare fanns det något som hettecentret mot etnisk diskriminering. Dennya norska DO har ännu inte gett ossnågon uppgift om anmälningar om dis-kriminerade romer, men det tidigare cent-ret fick in anmälningar främst från roma-nifolket. De handlade om diskrimineringpå campingplatser.

I Norge finns det inte något gemensamtcenter för romer eller för romanifolket.

– Men romerna har en önskan om enföreningslokal där föreningarna kan hasina möten. Det får Oslo kommun till-sammans med romerna försöka lösa.

Permanent verksamhetsstödDet finns tre samiska tidningar, två somskriver på samiska, som kommer ut 2-3gånger i veckan, och en som skriver pånorska, som kommer ut tre gånger iveckan. Under nästa år kommer stödettill tidningarna att uppgå från dagens13.8 miljoner till totalt 19 miljoner kro-nor. Tillskottet på fem miljoner ska gällastarten av en ny dagstidning på samiska.

– Det två tidningar som finns idag skaslås ihop till en dagstidning. Pengarnakommer från Kulturdepartementet och ärett permanent årligt verksamhetsbidrag.

Kvänerna, en nationell minoritet påcirka 15 000 personer, har en ganska storläsekrets. Även de har en egen tidningsom har ett permanent verksamhetsbi-drag på cirka 1 miljon kronor per år.

Den norska regeringen ger drygt tvåmiljoner kronor i organisationsstöd tillsju organisationer. Tre av dem är deromaniföreningar, de andra tillhör kvä-ner, skogsfinnar och romer.

– Det finns ingen registrering av perso-ner på etniska grunder och därför ingasäkra siffror när det gäller nationellaminoriter, men man antar att det finnscirka 4 000 romanifolk, vissa organisa-tioner hävdar att de är fler. Tre av organi-sationerna får stöd. Alla vill inte hellervara med i organisationerna, så detpåverkar ju stöden.

Det finns ingen information om diskri-minering av romer på arbetsmarkanden iNorge.

Vanvårdspeng blev museumI Norge har de barn som blivit vanvårda-de på institutioner och familjehem blivitersatta för sitt lidande.

– Det handlar om två ersättningar. Denena ersättningen är för förlorad skolgångför samerna. Den andra har tillfallitromanifolket som har fått en kollektiversättning för den assimileringspolitik devarit utsatta för (tvångssterilisering, pla-cering på barnhem med vanvård, ochtvångsomhändertagande av barn).

50 miljoner kronor är beviljade tillGlommedalsmuseet för att bygga till en

extra flygel där romanifolket nu har etteget museum som även fungerar som enkulturinstitution. Vidare har en fond upp-rättats på 75 miljoner kronor, där avkast-ningen, som kan bli upp till fyra miljo-ner kronor, går till kulturföremål somromanifolket själva ska förvalta. Fondenförvaltas av en styrelse. I styrelsen sitterrepresentanter för romaniorganisationeroch en representant för myndigheternasom observatör.

Tidigare hade Oslo kommun ett egetZigenarkontor. Där skötte man olikaärenden som dagis, undervisning, ochromska skolassistenter. Men för fjortonår sedan omorganiserades Oslo kommunfrån en centraliserad till en decentralise-rad förvaltning.

– Nu har varje stadsdel ansvar för deromer som bor i respektive stadsdel,men det fungerar inte. Det tidigare kon-toret finansierades av Socialdepar-tementet. Det fungerade bra, för då fickman stöd för de olika projekten somförekom i Oslo kommun. Men mantyckte att det var för mycket fokus påromerna med att de hade ett egetZigenarkontor. Det fanns en negativ tropå att romerna fick för mycket hjälp.Men nu håller man på att bygga upp enny struktur, dock inte ett eget nyttzigenarkontor, det har Oslo kommunsagt, avslutar Tove Skotvedt.

FAKTAEn gång om året träffas departe-menten som arbetar med språk ochramkonventionen i Norge, Sverigeoch Finland i ett samrådsmöte. Detär Justitiedepartementet i Sverige,Utrikesdepartementet i Finlandsamt Arbets- og Inkluderings-departementet och Kultur-departementet i Norge. Senasthölls mötet i Tromsö i Norge.Nästa år är Sverige värd för mötet.

Familjen Fejzuli kom till Sverige för tvåår sedan, men de har varit på flykt i sjuår. De är romer och kommer frånPresovo, på gränsen mellan Kosovo ochSerbien. Kasandra var åtta år när de komtill Sverige och hon gick då i skolan iSöderhamn med sin två år äldre brorZenija. Men när Migrationsverket återigen gav familjen avslag för ett år sedangick de under jorden.

Fram tills helt nyligen bodde Kasandramed sin familj på åtta personer i en litenenrummare någonstans i Dalarna. I ett århar de hållit sig gömda.

Trots att kriget i forna Jugoslavien ärslut sedan länge är romerna i områdetfortfarande svårt ansatta av både serberoch albaner. Familjen Fejzuli lyckadesdock ta sig till Tyskland där de fick varaifred i fem år, men sedan fick de inte

längre vara kvar i Tyskland. De tvingadesåtervända till Serbien där de utsattes förbrutala övergrepp. Mamman blev våldta-gen samtidigt som barnen hotades medvapen mot huvudet.

Efter övergreppen flydde familjen tillSverige, sökte asyl, men möttes avMigrationsverkets kalla hand.

I köket i den mycket spartansk möble-rade ettan där sju personer bor, stårKasandras säng. Hon är idag tio år ochhelt okontaktbar. Hon får mat genom ensond varannan timme och hennes bror äräven han på väg in i apatins mörker.Kasandra har varit utan kontakt medomvärlden i tio månader.

Kasandras pappa överlämnade sig imitten av oktober till polisen och satt ien vecka i förvar i Gävle. AdvokatenEmstedt överklagade detta, men fick

16 É Romani Glinda

Vem bryr sig?Det finns öden som berör oss, bilder som etsar fast sig på näthinnan.I Dalarna har ett sådant öde väckt stor uppmärksamhet. Det handlarom Kasandra, en tioårig romsk flicka från Serbien som i snart ett århar legat helt apatisk. Innan hon blev liggande ritade hon teckningefter teckning föreställande leende soldater som riktar pistoler moten familj som gråter.

Kasandra försvin-ner allt mer frånvärlden och alltdjupare in i apatin.

besked om att Migrationsverket inteinställer verkställigheten. Pappan skicka-des iväg till Tyskland den 22 oktobereftersom myndigheterna tror att familjensenast kommer därifrån.

– Nu har vi dokument som visar att devarit i Serbien under mellantiden, vilketmyndigheterna inte har trott på. Men detär bra att resten av familjen är kvar iSverige. Intyg på pojken får jag förhopp-ningsvis i morgon. Får de stanna så kanpappan komma tillbaka som anhörig,säger Emstedt till Dalarnas tidningar..

Mamman och de tre småbarnen finnsnu gömda på ett ställe, de två apatiskabarnen på ett annat.

Kasandras rop Göran Greiders ledarei Dalademokraten den12 oktober 2007.

Av de miljoner som mördades underFörintelsen var många romer – kanskeuppåt en halv miljon. De ansågs inte vär-diga att leva i det nazistiska imperiet ochförsvann i ugnarna.

Foto

: Joh

nny

Fred

borg

, Dal

adem

okra

ten

É Romani Glinda 17

Om detta har det egentligen aldrigtalats särskilt mycket. I själva verketlever anti-ziganismen ofta kvar i våramedvetanden, i synnerhet på vissa håll iEuropa.

Balkan är ett område där den romskabefolkningen har varit och fortsätter attvara diskriminerad och ofta förföljt.

På senare år har många romska flyk-tingar skickats tillbaka till Serbien ochKosovo och hamnat i trakasserier ochförföljelse.

Myndigheterna hävdar att skyddsbeho-vet kan tillfredsställas i de berörda län-derna genom att de betraktas som intern-flyktingar. Problemet är att alltför mångabland majoritetsfolken - albaner och ser-ber - inte tycks se det riktigt så.

Jag vet inte om den lilla tioåriga, roms-ka flickan Kasandra vet något om dennalånga historia. Ingen vet vad hon känner.Hon ligger apatisk i sin säng och matasmed sond varannan timme i en långsampsykisk förintelse. Kanske är också hen-nes bror på väg in i apatin. Familjen harvarit på flykt i sju år, varav två i Sverigeoch nu orkade de inte längre så pappanlämnade över sig till Migrationsverket.Verket kontaktade polisen, pappan togs iförvar och ska nu utvisas.

DD har skrivit om detta helvete inågra dagar och även i försomras. Detgör ont i var och en som läser dessaartiklar och som politisk skribent har jagegentligen inget annat att tillägga än föl-jande: Jag avskyr av hela mitt hjärta de

makter som inte låter hela familjen stan-na. Jag kommer aldrig att förstå attmyndigheter och många politiker kanacceptera att en redan trasig och hunsadfamilj splittras och att en pappa skickastillbaka till ett land där värdet på en rominte är högt.

Kasandra heter den tioåriga flickan. Igrekisk mytologi var Kassandra en kvin-na som hade profetisk förmåga, men somingen lyssnade på; hennes kassandraropförklingade ohörda och hon hånades närhon förutspådde staden Trojas under-gång. Den gömda flickan Kasandra roparkanske också djupt inne i sin natt. Det ärupp till oss, till myndigheter och till poli-tiker att höra detta rop.

DD

I slutet av augusti gick Marie Söderqvist,den ena av de två som arbetar på detromska fritidshemmet Romano Trajo, ut istrejk. Konflikten mellan syndikalisternaoch skolledningen rörde å ena sidan enneddragning av personalstyrkan från 2,0till 1,25 tjänster, å andra sidan att fri-tidshemmet förlorat sin självständighet ien rad frågor. Efter sommaren drogs före-ståndartjänsten in och en administrativtansvarig på Svenshögskolan fick i uppgiftatt fatta beslut i frågor som fritidshemmettidigare själv kunde besluta om.

Marie Söderqvist hade både kommunen,samtliga partier och kommunalfacket emotsig i en tvist om att arbetsgivaren utarmatverksamheten som hittills varit framgångs-rik i stadsdelen Norra Fäladen i Lund.Syndikalisterna menar att kommunen villlikrikta verksamheten enligt samma möns-ter som gäller för andra fritidshem.

– Vi klarar inte av att hjälpa 18-20 barnmed läxorna när vi bara är två anställda.

Romsk verksamhet bortbantad

Hade det varit ett vanligt fritidshem hadedet varit en annan sak, men hit kommerju barn i olika åldrar med stort behov avhjälp. Ibland hjälper vi föräldrar medmyndighetskontakter också. Själva idénmed Romano Trajo var ju att vi skulle haen speciellt undantagen verksamhet,säger Marie Söderqvist till Skånskan.

Skolledningen hävdar att det egentligatjänsteutrymmet hela tiden har legat på1,25 men under de fyra år MariaSöderqvist jobbat på fritidshemmet hardet legat på 2,0 fördelat på tre tjänster.

– Vi kräver inget nytt, vi kräver baraatt få ha kvar den självständighet vi hadeinnan och att skolledningen inte urholkarverksamheten genom indragningar, sägerMarie Söderqvist till Arbetaren.

Syndikalisterna menar att RomanoTrajo, genom att medvetet stödja de barnsom diskrimineras, motverkar den diskri-minering och rasism barnen i förortenutsätts för och fackförbundet har ställt en

rad krav som de tycker är nödvändiga föratt verksamheten ska fungera. Det hand-lar bland annat om att återställa personal-tätheten till tidigare nivå, att personalenska få ta in barn utan invändningar frånskolledningen och att det ska finnas enansvarig person som är i daglig kontaktmed barnen och föräldrarna.

Nu lägger Lunds kommun alltså ner enverksamhet de själva har gett ett pris till.Man vill inte längre kännas vid de tanke-gångar man hade 2004 när man i år ban-tar bort hela förutsättningen för den verk-samhet som prisades då.

Enligt syndikalisterna har Lunds kom-mun inte visat något intresse av att lösakonflikten på ett konstruktivt sätt.

När kommunen beslutade att stängafritidshemmet tog syndikalisterna över.Enligt Maria Söderqvist har skolledning-en hänvisat till strejken när man motive-rat stängningen. Nu håller hon fri-tidshemmet öppet tre timmar om dagen.Till hjälp har hon andra syndikalister frånframför allt Social- och Vårdsektionen iLunds kommun.

– Barnen känner de flesta nu eftersomde varit strejkvakter. Innan har vi ståttutanför men nu flyttar vi in, säger hon.

År 2004 fick det romska fritidshemmet Romano Trajo i Lund kommu-nens integrationspris, men efter årets sommarlov drog kommunen åtsvångremmen ordentligt med sparkrav på en tjänst och dessutom tog debort personalens självständighet i en rad frågor. Efter en tids strejkstängdes fritidshemmet.

Förslaget till en ny gemensam kursplanför undervisning i romska språk ochromanipé, det romska sättet att leva, harutarbetats av en arbetsgrupp med forskareoch romska resurspersoner. Den presente-rades först vid ett seminarium iStrasbourg i juni i år. Deltagare från nioländer, däribland Sverige, deltog. Mankom överens om att låta lärare och eleverprova den inom några pilotprojekt i varjeland. Projekten ska sedan redovisas undervåren 2008 för Europarådet som till nästasommar ska ta fram en bearbetad version.Detta kommer att ske vid ett stort möte iStrasbourg då man förhoppningsvisgemensamt kan anta den nya kursplanen.

Mai Beijer, chef för Myndigheten förskolutveckling, var mycket nöjd med för-slaget till den nya gemensamma kurspla-nen när hon inledningstalade på Folketshus i Stockholm.

– Meningen är att vi under 2007 - 2008ska utprova kursplanen och nu behöver

vi pilotarbetare. Detta är en gemensamkursplan som man kan använda till alladialekter, underströk hon.

Angelina Dimiter-Taikon berättade omhur hon blev uppringd av MirandaVuolasranta, vice ordförande i EuropeanRoma and Travelers Forum, ERTF.

– Hon berättade att de höll på att utfor-ma en läroplan och bad mig att komma nertill Strasbourg. När jag kommer ner får jagen tjock bunt papper i handen och det somstår där är jättebra, men säger jag, det ärett bra dokument, men inte specifikt förromska barn. Innehållet måste vara meraromskt. Man måste tänka romskt. Romanésär inte vilket språk som helst. Alla våra tra-ditioner och all vår kultur finns i vårt språkoch detta måste finnas med i kursplanen.

Detta är något som romerna själva vetvad det handlar om. Man talar till äldrepå ett visst sätt, man bryter inte av när detalar, man berättar vem man är barn tillnär man får frågan: Vem är du?

18 É Romani Glinda

Nytt sätt att lära sig sitt språkEuroparådets språkpolitiska enhet har i samråd med romer utarbetat enramkursplan för romska och resandes barn. En av dem som varit medoch påverkat innehållet och inriktningen är Angelina Dimiter-Taikon.Nu ska kursplanen implementeras i pilotprojekt och för att finna demsom är intresserade av att vara med anordnande Myndigheten för sko-lutveckling två konferenser, en i Stockholm och en i Malmö, dit blandandra många romska hemspråkslärare var inbjudna.

Mai Beijer och Angelina Dimiter-Taikon.

– Detta tyckte arbetsgruppen var intres-sant och de ville veta mer. Romanipémåste genomsyra hela kursplanen.

I den nya kursplanen för att lära sig talaromanés finns det tolv språkaktivitets-scheman med romanipé som övergripan-de tema och elva underteman, blandandra "Jag och min familj", "Högtideroch fester" och "Fritidsintressen och kul-tur". Varje schema sammanhänger med endomän eller underdomän där eleverna villeller behöver använda romani chib och engrupp teman och ämnen som de vill ellerbehöver kommunicera om genom anting-en mottagande eller produktion.

– Sedan tidigt sextiotal har man arbetatmed att förändra språkinlärningen.Tidigare har man utgått från språket ochalla dess beståndsdelar, men man har för-sökt hitta ett sätt att närma sig främman-de språk så som man lär sig sittmodersmål. Det gör man i olika situa-tioner som att lyssna och förstå, frågaoch få svar. Språkinlärning har ocksåmed inställning och intresse att göra.

Romska barn har en stor språkkompe-tens och därmed en förförståelse för attlära sig nya språk, menar Mai Beijer.

– Romska barn är ofta bra talare, menligger på en lägre nivå när det gäller skri-vandet.

Den nya kursplanen delar upp språk-kompetensen i sex nivåer, där den sjättenivån motsvarar gymnasiekompetens.Kursplanen är till för romska barn mellansju och fjorton år, men går säkert attanvända på förskolenivå, menar Beijer.

– Den ska prövas på Musikanten, denromska förskolan i Malmö.

De länder som deltar i pilotprojektet harlovat att byta läromedel med varandra.

– Den nya kursplanen kan även använ-das till att göra läromedel, tilläggerAngelina.

Hon poängterar också att det inte hand-lar om att alla ska tala samma språk ellerdialekt.

– Det handlar inte om att vi alla skatala någon slags romsk esperanto, utandetta är ett pedagogiskt verktyg för allaromska modersmålslärare.

É Romani Glinda 19

– När jag var barn i Polenåkte vi från skog till skogmed häst och vagn, berättarMasio Kwiek. Redan dåplanterade jag växter där vireste våra tält. Varje gångvi bröt upp blev jag ledsenför att jag var tvungen attlämna mina tomater ochgurkor ensamma i skogen.Mina syskon, föräldrar ochsläktingar brukade reta migoch kalla mig för "träd-gårdsmästaren".

Jag sitter och dricker te med Masio ochhans fru Raida, på deras altan.Blomsterprakten i trädgården framför ossär storslagen och väcker grannars ochbesökares beundran.

– När jag sitter här och tittar ut övermin trädgård tänker jag att livet är somblommorna, filosoferar Masio. På våren

börjar allt växa, på sommaren är blom-ningen rikast och nu när hösten närmarsig vissnar prakten.

Som ung skaffade sig Masio trädgårds-mästarutbildning, men han utövade aldrigsitt yrke. Istället blev han en firad rockand roll artist som turnerade i hela Polen.

Rock and roll artisten som blev trädgårdsmästare

– Därefter kastade ödet mig tillStockholm, fortsätter Masio, och här harjag slagit mig till ro med min fru, minabarn och barnbarn. Nu har jag en träd-gård intill den stora skogen. Äntligen harjag blivit trädgårdsmästare!

Text: Gunilla Lundgren

Bakro har varit på årets bokmässa i GöteborgEn originalserie av Ulf Lundkvist och Bengt O Björklund.

I september 2007 åkte delar av densvenska delegationen över tillHelsingfors för att på plats se hur derasfinska kollegor arbetar. Det ligger i densvenska delegationens uppdrag att under-söka möjligheter att bygga upp romskainstitutioner och skapa förutsättningar fören romsk representation.

– Just därför var det intressant att besö-ka Finland för att se hur de arbetar där,säger delegationens ordförande MariaLeissner.

Redan under Romarådets tid var justiti-edepartementet över i Finland för att son-dera terrängen.

– Vi söker goda idéer och exempel påhur man arbetar med minoritetsfrågor,förklarar Maria Leissner, folkpartist ochordförande i den svenska delegationen.

Gunnar Janson är riksdagsledamot ochtillsatt som ordförande i den finska dele-gationen av den finska regeringen. Hanberättar att de romer som finns i Finlandi huvudsak är de som deporterades frånSverige under 1500-talet.

– Romerna har haft det svårt i Finland.De var nomader och bodde i tält. 1956 för-stod vi att man inte kan bygga upp ett landnär en del av befolkningen lever undersvåra förhållanden, säger Gunnar Jansson.

Jeanette Grönfors sitter med i den fins-ka delegationen. Hon berättar hur situa-tionen var under femtiotalet i Finland.

– Mina föräldrar bodde tillsamman medandra romer. En del bodde i tält och i vag-nar. Det ganska vanligt att flera familjerbodde på en och samma plats. På den tidenhade romerna för många barn enligt majo-ritetsbefolkningen, så de omhändertogs avstaten och placerades på barnhem, sägerJeanette Grönfors.

Det var då romerna började organiserasig. Zigenardelegationen tog form ochandra romska föreningar startades i lan-det. Nu fanns det cirka tjugofem romskaföreningar i Finland, men situationen förromerna började inte bli bättre förrän på80-talet. Då började folk förstå att romeroch majoritetsbefolkning måste börjaarbeta tillsammans. Utbildningsmöjlig-

20 É Romani Glinda

Romska frågor i FinlandDen svenska Delegationen för romska frågor går snart in på sittandra år. I Finland har Delegationen för romska ärenden funnits i 51år. Till skillnad mot den svenska delegationen, som har ett mandat påtre år att utreda romernas situation i Sverige, är den finska delegatio-nen en permanent satsning från den finska regeringens sida.

Delar av de bägge delegationerna.

heten för romer ökade och det romskaspråket synliggjordes. Romerna självabörjade inse att man var beroende avhögre studier för att komma någon vart.

– Man uppskattar att det finns cirka10 000 romer i Finland och cirka 3-4 000finländska romer boende i Sverige. Motden bakgrunden gick det snabbt att fåigång arbetet, säger Gunnar Jansson.

Under återuppbyggnaden på 50-talettillkom en strikt reglering på grund avden dåliga struktur som hade rått i landet.Finland skulle byggas upp efter kriget,men det var brist på allt.

– Landet började komma på fötterunder 60- och 70-talet, med en massivsatsning på social välfärd, gemenskap ochutbyggnad i största allmänhet. På 70- och80-talet kom man in på lite mer finlir.Man började fundera på hur en delegationska arbeta och vem den ska tillhöra.

Idag vet alla att den finska delegatio-nen tillhör den offentliga maktutövningeni Finland. Den romska delegationen harsin grund i den finska lagstiftningen, detvill säga, att allt som är nedskrivet i laghar offentlig rätt till status.

– Vi lever alltså under grundlagensolika artiklar och har en struktur fastlagt ien förordning, förklarar Gunnar Jansson.

Delegationen består av lika mångaromer som icke-romer. Där sitter 16 dele-gater, plus ordförande och vice ordföran-de. Delegationen utser de romska delega-terna och de relevanta statliga departe-menten utser sina delegater.

– Vi har en budget på 33 000 euro fördelegationens interna verksamhet ochaktiviteter så som möten, resor, publika-tionsverksamhet och rapportering. Sedanstår departementet för det vi behöver ifrå-ga om lokaliteter, hyror, teknik och såvidare. Representanter för ett departementkan äska pengar från det egna departe-ment om det är något projekt i delegatio-nen som ska startas inom det området.Det kan ta lite tid, men det går oftast ige-nom. Departementen har delvis räknat inatt de är med och finansierar delegatio-nens arbete i olika projekt. Skulle det intefungera, går vi till riksdagen.

É Romani Glinda 21

Den finska delegationen har både ennationell och en internationell fullmakt,men ingen verkställande rätt.

– Vi är ett trådgivande organ till reger-ingen och vi har en obegränsad initia-tivrätt kring frågor som inte har någonadministrativ eller geografisk begräns-ning, säger Gunnar Jansson.

Den finska delegationen har ingenrepresentation i riksdagen. Idag finns depå social- och hälsovårdsministeriet.

– Det är vårt nästa stora projekt. Vi harall respekt för social- och hälsovårdsmini-steriet, men vi vill lämna dem av enmycket enkelt anledning. Vi vill inte attvåra romer ska betraktas som ett socialtproblem. I Finland handläggs minoritets-frågor av justitiedepartementet. Finlands-svenskarna är ingen juridisk minoritet iFinland, men de betraktas som en sådanoch deras ärenden behandlas av Justitie-departementet. När den nya regeringenbildades i våras, vandrade vi till justitie-ministern och berättade att vi ville ha enöversyn av detta. Vi sa att tiden är förbiatt betrakta romer som ett socialt problem.

I den finska grundlagen från år 2000står det att romerna har rätt att bevaraoch förkovra sitt språk och sin kultur.

– Vi har länge funderat på om vi ska haen romsk minoritetslag. I socialvårds-lagstiftningen och i undervisningslagstif-ningen finns det bestämmelser om denromska befolkningen. Det har man redanimplementerat i den allmänna lagstiftning-en. Någon speciell lag som innerfattarskydd för de nationella minoriteterna finnsalltså inte. Frågan är väckt och vi avvaktarsvaret från justitieministern om att få enspeciallagstiftning om romers rätt.

Numera är delegationen eftertraktadeftersom inrikesdepartementet, somhädanefter ska hantera integrations- ochminoritetsfrågor, har föreslagit att denska tillhöra dem, men det finns delademeningar om vilket departement man börtillhöra. Romer i Finland är ju inteinvandrare så varför ska delegationenhamna under integrations- och minori-tetsfrågor. Då kanske Justitiedepartemen-tet är ett bättre hem.

– Vi vill få in romskarepresentanter i utskott iriksdagen, i till exempelgrundlagsutskottet ochutbildningsutskottet, sägerGunnar Jansson.

Fem av de äldsta romskaorganisationerna är repre-senterade i delegationen.

– Vår målsättning är attförbättra samarbetet mel-lan de romska föreningar-na och försöka bygga upp en gemensamutbildning där vi lär våra föreningar hurman engagerar sig och tar del av samhäl-let samt hur man är delaktig i olikabeslutsprocesser. Finskromska forumet,paraplyorganisationen för Finlands romer,stödde förslaget som Delegationen förromska ärenden lade fram till regeringen,sade Miranda Vuolasranta, delegat i dele-gationen och vice ordförande i ERTFsamt särskild rådgivare på UD i Finland.

Den nationella delegationen täcker helalandet, och nu finns det även fyra regio-nala delegationer. De har kontakt medsina kommuner, som i sin tur har upprät-tat arbetsgrupper för romer, som i sin turkan lyfta olika problem romer kan ha.

När de regionala delegationskontorentar kontakt med de myndigheter där detfinns problem som rör romer leder detoftast till en större förståelse och mindrerisk för konflikt.

Den regionala romska delegationen isödra Finlands länsstyrelse tillkom 1998.Malla Laiti är regio-nalchef på kontoretoch sitter i delegatio-nen. Hon är enromsk kvinna somvalt att inte bära detraditionella romskakläderna.

– I den här delega-tionen, som sitter påett treårigt mandat,finns det företrädareför social-, polis-och utbildningsvä-sendet. Hit ringer

tjänstemän och vanligt folk och frågarom olika saker. Det kan handla omarbets- eller bostadsproblem.

Bostadsfrågorna är viktiga och priorite-ras. Den regionala delegationen kan ävenvara med och sätta fart i olika projektoch de samarbetar med romska kulturor-ganisationers verksamhet.

Den finska utbildningsstyrelsen har ensektion som heter den romska befolknin-gens utbildningsteam. Eine Lillberg ärprojektledare där.

– Grundskoleverksamheten är en kom-munal angelägenhet som kommunerna skabetala. Just nu är det 160 romska eleversom har hemspråksundervisning. Vi organi-serar olika seminarier där vi bjuder in kom-muner och skolmyndigheter. Seminariernahandlar om skolfrågor för romer. Vi produ-cerar romska texter så som lexikon ochläromedel. Grundskolans ABC böcker är nuöversatta till romanés. här finns ävenredaktionen för den romska tidskriftenLatso dives, säger Eine Lillberg.

Eine Lillberg, Kristina Johansson, Ann-Marie Algemo och Maria Leissner.

Maria Leissner och Malla Laiti.

Efter diverse oväntade programändringar,alla från NCRI lämnade plötsligt lokalen,startade konferensen som skulle handlaom hur man arbetar med den nationellaminoritetspolitiken.

– Vi är glada över att få vara med idessa projekt, sade Katarina Gyrsoy frånLänsstyrelsen. Det har varit både roligtmen också jobbigt. Hela projektet harvarit en experimentverkstad. Det har intealtid varit lätt.

Eva Bjurholm från Södertälje kommunberättade att den romska befolkningen iSödertälje har varit aktiva i årtionden.

– Vi har sjösatt något stort, men det tarlång tid att se något resultat. Vi kommunerhar inte skött oss när det gäller våra mino-riteter, men vi kan bättra oss, sade hon.

– Att fler människor kan försörja sigökar egenmakten, men allra viktigast är att

bryta utanförskapet. Ni som jobbar medromer vet att mänskliga rättigheter inte all-tid följs av kommunerna, sade den tidigareriksdagsledamoten Lennart Rohdin, poli-tisk sakkunnig på Integrations- och jäm-ställdhetsdepartementet.

Domino Kai arbetar som utrednings-sekreterare på Delegationen för romskafrågor.

– I Finland startades Delegationen förromska ärenden 1956. Nu har ävenSverige fått en romsk delegation. Vi idelegationen kommer att ge förslag påvad som måste göras för att förbättraromernas situation i Sverige, men vibehöver er kommuner för att kunna göraframsteg, sade Domino Kai.

Katri Linna, DO, talade om den omfat-tande diskrimineringen av romer iSverige.

22 É Romani Glinda

Sista temakonferensenI slutet av augusti hölls en sista temakonferens inom ramen förEqualprojektet "Romer i Sverige - från syd till nord".Den här gången var Nationella Centralförbundet RomaInternational, NCRI, ansvarig huvudarrangör tillsamman medLänsstyrelsen i Stockholms län och Södertälje kommun.Målgruppen var bland andra Sveriges kommuner.

– Andelen anmälningar har ökat. Det ärett resultat av en politisk vilja att se att dis-krimineringen av romer är mycket omfat-tande. Diskrimineringen sker än i dag heltöppet, man döljer inte ens motiven.

Finland ligger före Sverige på mångasätt när det gäller arbetet med den roms-ka minoriteten, menar Katri Linna.

– Låt romerna komma till tals. Det äret bra sätt att arbeta på. Det är också vik-tigt att beslutande politiker vågar ta ettansvar för att inte enbart följa reglerna.

Wallde Ahlgren, är konsulent och en avde drivande inom projektet Greppa livet iSödertälje. Han har bott i Södertälje i 17år och under tio år arbetet med romer.

– I Södertälje finns cirka 300 romer, deflesta är finska romer. Många av dem ärdeprimerade och har kommunika-tionssvårigheter och många av dem troratt socialkontoret är ett lönekontor.Södertäljes romer behöver hjälp, debehöver ett samarbete med myndigheter-na och de behöver känna att det inteenbart är deras problem. Men en stor båtvänder man inte på ett ögonblick. Skolaoch hem brister. Vi behöver förebilder

Tiina kiveliö, Rosita Grönfors, Hans-Erik Hermansson, Ulla Lindström och Wallde Ahlgren.

É Romani Glinda 23

och tack vare greppa livet tror vi på enförändring. Det är synd att projektet skasluta nu när vi äntligen har kommit igång.

Ulla Lindstöm är projektledare iSödertälje och har arbetat med romskafrågor i fyrtio år.

– Det romerna behöver är inte likabehandling, de behöver en bättre behand-ling. Det var Wallde som handplockadesina medarbetare till projektet, men deförsvann snabbt ut i arbetslivet. Dåplockade vi in lite mer belastade romer,men många av dem fick också arbete.

Ulla Lindström och Wallde har restrunt och informerat myndigheter.

– Det har varit avgörande att en romhar varit med, en kapabel man sombeskriver situationen och som säger: Vibehöver er hjälp. Det viktiga är att romer-na själva äger sin förändringsprocess.

Målet för Greppa livet är att få romerut i arbetslivet.

– Vi frågar inte romerna vad de "kan"göra, utan vad de "vill" göra. Romer för-ingar ofta sig själva. De kan "bara" laga enbil eller "bara" tala flera språk, men de haringa papper på sin kunskap. Det behövslärlingsplatser. De som inte kan studera,låt dem få lära sig praktiskt. Sverige harmissat den resurs som romerna utgör.

Soraya Dimitri vittnade om hur det äratt vara dubbelt diskriminerad, både somrom och som kvinna. Hon berättade omhur hon blivit slagen och misshandlad.

– Vi ska öppna en kvinnojour förresande och romer. De romska kvinnornafår inte den hjälp de behöver på de vanli-ga kvinnojourerna och om inte andrakvinnor hjälper misshandlade romskakvinnor, vad är vi värda då?

– Romska kvinnor ringer till mig ochsäger att de behöver en stödperson, sägerRosita Grönfors, ordförande iInternationella romska och resande kvin-nors forum. Och jag ställer upp.Socialtjänsten hotar kvinnorna med LVUpå deras barn och indragna bidrag. De fåringen hjälp alls.

Soraya berättar också att för tio årsedan startade hon en ungdomsgrupp i

stockholmsförorten Skarpnäck.– Behovet var stort, så jag startade en

alternativ ungdomsgård där jag lärde utromsk kultur. När det svenska samhälletflyttade in i våra hem följde även allt dedåliga med, droger och annat. Det vardärför jag startade verksamheten.

Hans-Erik Hermansson, professor isocialpedagogiskt arbete vid högskolanVäst i Vänersborg, är en av grudarna tillAgnesbergs folkhögskola, en folkhögsko-la för romer.

– Jag är ingen expert på romer. Menjag vill närma mig en förståelse. Vi harstartat Agnesbergs Folkhögskola för demsom behöver grundläggande kunskaper.

Agnesbergs folkhögskola är en sålänge en filial till Göteborgs folkhögsko-la. De har två år på sig att visa att de kanstå på egna fötter.

– Skolan ligger i ett gammalt Folketshus och vi har romer som står i kö fördessa utbildningar, utbildningar sombygger på ett nära samarbetet medromerna.

Hans Erik Hermansson menar attromer är socialt begåvade och att de kanså mycket mer än vad som kommer frami skolan.

– Romer i olika länder är i dag hemta-

Wallde Ahlgren, en av de drivande inom projektet Greppa livet i Södertälje.

ma på nätet och chattar obehindrat medvarandra. Detta skulle skolan kunnautnyttja i sin undervisning, säger HansErik Hermansson.

Markku Peura, ordförande för SWE-BLUL, menar att de romska frågorna harkommit starkt sedan de nya östeuropeis-ka länderna kom med i EU.

– Vi arbetar för att göra minoriteternasynliga och för att de ska ha inflytande ifrågor som rör dem själva. Sverige ärinte duktig på detta. Man gör utredningarsom inte leder till något särskilt konkret.

Som ordförande i SWEBLUL träffarMarkku ministern som har ansvar förminoritetsfrågor två gånger om året.

– De olika minoriteterna prioriterarolika frågor. Till exempel förSverigefinnarna är språket viktigt ochromerna ser utanförskapet som en viktigfråga. Samernas största fråga handlar omden mark som en gång var deras. Vi iSWEBLUL är frustrerade över att dethänder så lite i minoritetspolitiken.Utvecklingen går väldigt långsamt ochverkligheten går mot ett motsatt håll änden multikulturella visionen.

SWEBLUL arrangerar även minorite-ternas melodifestival som går av stapelnen gång om året och heter Laulun laulut.

Soraya Dimitri startade hon en ungdoms-grupp i stockholmsförorten Skarpnäck.

Romsk kvinna diskrimineradpå sin arbetsplats

DO stämmer Torsås kommun för diskri-minering av en kvinna med romsk bak-grund. Kvinnan har i flera år utsatts företniska trakasserier och kränkningar påsin arbetsplats Bergkvara hemtjänst.Bland annat uttryckte flera medarbetarehur illa de tyckte om "tattare" och hurannorlunda, missbildade och kriminella"tattarna" var.

Trots att kvinnan vid flera tillfällenpåtalat för sin arbetsgivare att hon käntsig djupt kränkt av detta har kommuneninte gjort tillräckligt för att stoppa kränk-ningarna. Kvinnan vände sig då till DOsom nu stämmer kommunen och yrkar påatt kommunen betalar ett skadestånd tillkvinnan.

– Vår utredning visar att kommuneninte gjort tillräckligt för att få slut på tra-kasserierna. Det är helt oacceptabelt attkränkningar av det här slaget får fortgåunder så lång tid, säger Katri Linna,Ombudsman mot etnisk diskriminering.

DO

Turkiska romer med på enpolitisk bienal i Istanbul

Biennalen i Istanbul är inne på tiondeomgången, denna gång med ett klartpolitiskt tema.

Kinesen Hou Hanru, 44 år och geniför-klarad inom konstvärlden, är kurator förbiennalen.

En av deltagarna är Malaysiern WongHoy Cheong. Han har låtit romska barnfilma sin vardag i en av Istanbuls fatti-gaste stadsdelar, Sulukule, som utländskabyggföretag vill riva för att lämna platsåt lyxlägenheter i ottomansk stil:

– Riv, bygg nytt, bygg högt, sälj dyrtoch resten hamnar på soptippen. Istanbuleller Kuala Lumpur, Caracas, Rio.Romernas öde bär globaliseringens allaförtecken. Om det är politisk konst attlåta romerna vinna representation ioffentligheten genom att bara vara sigsjälva i filmen - fine!

DN

24 É Romani Glinda

Värd i Sundsvall stämd av DO

En romsk kvinna tvingades flytta efter enknapp månad i sin nya bostad. Hyres-värden, i Kvisselby utanför Sundsvall,hade satt upp särskilda regler för kvinnansom inte gällde övriga hyresgäster. Blandannat fick kvinnan ett provkontrakt, honfick inte heller ta emot de besökare honville. Värden hade även synpunkter påkvinnans pojkvän. Kvinnan har anmältdet inträffade till DO som nu stämmervärden för etnisk diskriminering tillStockholms tingsrätt.

– Det faktum att en hyresvärd ställerupp särskilda regler grundade på enhyresgästs etniska bakgrund är precis vadetnisk diskriminering handlar om, sägerDO Katri Linna,

Romsk kvinna får skadestånd

Ombudsmannen mot etnisk diskriminer-ing (DO) har träffat en förlikning med enskobutik i Degerfors. Förlikningen inne-bär att en romsk kvinna får 30 000 kro-nor i skadestånd. Affärsägaren ber ocksåom ursäkt för att kvinnan har känt sig illabehandlad.

I januari i år kom den romska kvinnantill butiken i sällskap med sin dåvarandeman. Hon var traditionellt romskt kläddvid besöket. Enligt kvinnan sade affärsin-nehavaren till henne att hon inte fickkomma in om hon hade sådana klädereftersom skor stulits när andra romskakvinnor besökt butiken.

Kvinnan säger i sin anmälan till DO attdet kändes "väldigt förödmjukande" atttas för tjuv på grund av sin klädsel ochsitt ursprung.

DO

Hyresvärd diskrimineraderomsk kvinna

En bostadssökande kvinna, med romskbakgrund, sökte och fick bostad hosLinden Kevin AB, men bara för enmånad i taget. Lägenheten hyrdes genombostadssociala gruppen (Bos) eftersomkvinnan hade betalningsanmärkningar,dock inga hyresskulder.

Några veckor senare sa Linden KevinAB upp kvinnans kontrakt på grund avstörning. Men beskedet lämnades baratill den sociala myndigheten. Kvinnansjälv blev inte kontaktad av hyresvärden.

Det finns ingen dokumentation om attstörningar skulle ha förekommit och fleragrannar har skrivit under ett brev somsäger att hon inte har varit störande ochatt de vill att hon ska få bo kvar.

– Det faktum att en hyresvärd ställerupp särskilda regler grundade på enhyresgästs etniska bakgrund är precis vadetnisk diskriminering handlar om. Minerfarenhet är att diskrimineringen påbostadsmarknaden är omfattande ochromer är en av de grupper i samhälletsom är särskilt utsatta. Det här fallet bely-ser problematiken på bostadsmarknadenoch det är därför viktigt för mig att drivafallet till domstol, säger DO Katri Linna.

DO

Romsk man får 30 000

En romsk man ringde Ibis hotell iSundsvall för att höra efter om det fannslediga rum för natten. Receptionistensvarade att det fanns gott om lediga rum.Då mannen kom till hotellet en halvtim-me senare tittade receptionisten miss-tänksamt på mannen och sa att det intefanns rum att hyra. Mannen, som tror atthan nekats hyra rum på grund av sittromska ursprung, anmälde händelsen tillDO och nu har DO träffat en förlikningmed Ibis hotell i Sundsvall som innebäratt en romsk man får 30 000 kronor iskadestånd efter att han nekats övernattapå hotellet trots att det fanns lediga rum.

– Min förhoppning är att skadeståndetsänder en signal till alla som tillhanda-håller varor och tjänster om att det kostaratt diskriminera. Och att de romer somupplever att deras mänskliga rättigheterkränks vänder sig till oss, säger DO KatriLinna.

DO

É Romani Glinda 25

Vredens druvor skördas av romer

De kommer i busslaster direkt frånRumänien och Bulgarien. De slår läger iutkanten av byar där det finns ved, vattenoch skugga. De bor i tält, bilar, husvag-nar och kojor, lagar mat över öppen eld,bland sopor och avskräde, tvättar i vat-tendragen. De är romer och det är dagsatt bärga årets druvskörd i Spanien.

Den inhemska arbetskraften räcker intelångt när det är dags att plocka de mognadruvorna. Bara i området runt CiudadReal, huvudstaden i regionen Castilla-LaMancha, behövs det cirka 20 000-25 000utlänningar för att bärga druvskörden påcirka 2,8 miljoner ton.

"Det är rena tredje världen", skriverdagstidningen El País, som talar om ett30-tal romska läger i regionen, blandannat bulgariska romer som sover i storalerkrukor.

Romerna får 42 euro för en åttatim-marsdag i de spanska vinodlingarna. I sitthemland måste de arbeta en hel vecka föratt tjäna lika mycket. Men i Spanien fårde varken kontrakt eller bostad, och inteen euro går till socialförsäkring.

Bland många i den spanska befolkning-en finns det en växande rädsla inför dessastora ansamlingar av romer. Men alla vethur viktig druvskörden är för regionen.

Rumänske presidenten ber romerna om ursäkt

Den rumänske presidenten TraianBasescu, har bett om ursäkt för deporta-tionen av tusentals romer till nazisternasdödsläger under andra världskriget. Detär första gången en regeringsmedlem hargjort så offentligt.

Över 25 000 romer, hälften av dembarn, skickades från Rumänien till utrot-ningsläger i Transnistien, en region i östraMoldavien som då var en del av Sovjet-unionen. Cirka 11 000 romer dog där.

– Myndigheterna var skoningslösa. Detog romerna från sina hem, från sinastäder och ur armén och skickade bortdem för att få en ren nation, sade TraianBasescu. Nu måste vi berätta för våra barnatt för sex årtionden sedan blev barn somde själva bortskickade av den rumänskastaten för att dö i hunger och kyla.

Bristen på dokumentation från krigsti-den gör det svårt att över huvudtagetberäkna antalet romer som förintades,men enligt U.S. Holocaust MemorialMuseum, är antalet förintade romer mel-lan 220 000 och 500 000.

Delar av presidentens ursäkt gjordes påromanés, något som aldrig gjorts tidigareav en rumänsk statschef. Det var ocksåförsta gången en rumänsk myndig-hetsperson bad om ursäkt för förföljelsenav romer under Holokaust. Rumänskaledare har tidigare bett om ursäkt för sta-tens roll i dödandet av judarna.

Officiellt finns det cirka femhundratusen romer i Rumänien, men undersök-ningar antyder att siffran snarare är enmiljon. Majoriteten bor i fattigdom ochdiskrimineras i Rumänien, liksom i andraländer i Europa.

Basescu sa att Europa borde ta ettansvar för att bättre inkludera romerna isamhället och rumänska skolbarn bordefå lära sig om hur romerna förslavadesoch dödades under förintelsen.

Många romer har fortfarande ingaidentitetshandlingar och kan inte ta delav den sociala omsorgen. De blir fortfa-rande diskriminerade när de söker arbete.

European Roma Right Center, ERRC, i Budapest har vunnit2007 års Max van der Stoel pris på femtio tusen euro

– European Roma Right Center lovordas för sitt engagemang i att kämpa mot diskri-minering av romer och för sina berömvärda försök att attrahera uppmärksamhet tilldetta stora problem som möter Europa i sin helhet, sade Knut Vollebaek, OSCE HighCommissioner on National Minorities vid en ceremoni den 16 oktober.

Priset är instiftat av det nederländska utrikesdepartementet till minne av Max vander Stoel, en välkänd holländsk statsman och OSCE:s första High Commissioner onNational Minorities.

ERRC, som har sin bas i Budapest, startade 1996. De har satt den romska jämlik-hetsfrågan högt på den europeiska agendan. De har lobbat för romerna på olika inter-nationella forum och framgångsrikt försvarat romska rättigheter i ett stort antal juridis-ka fall, både internationellt och i individuella stater. De har gjort ett upprop för att seg-regationen av romer ska upphöra och de sökt rättvisa för romska offer.

Årets pris presenterades av Maxime Verhagen, den holländska utrikesministern i encermoni i Haag.

Svalt intresse för romer i Slovenien

Åter har ett europeiskt land från det fornaöstblocket uttryckt sitt ointresse för denromska frågan. Den här gången är detSlovenien, det första land som bröt sig urden jugoslaviska federationen.

Mer än över 50 medlemmar i Europa-parlamentet har gemensamt skrivit ettbrev till den Slovenska PremiärministernJanez Janša. Ett brev som även gick uttill 27 stadschefer i EU.

Europaparlamentsmedlemmar hade i ettbrev tidigare till Janez Janša föreslagit atthan under sin tid som ordförandelandskulle hålla i en konferens om romerssituation i Europa, som ett första steg i enlång rad av årliga konferenser om romer.Parlamentsmedlemmarna utrycker stororo för den ökande rasismen mot romer iEuropa, som leder till en storskalig struk-turell och institutionell diskriminering.

Det slovenska svaret blev att man intehade råd eller tid med någon dylik konfe-rens, att man i stället skulle erbjuda olikaaktiviteter inom ramen för det interkultu-rella dialogårat 2008, något som parla-mentsledamöterna starkt opponerat sigemot i brevet som skickades den 15oktober i år där de understryker vikten aven EU-konferens om romer under dendet slovenska ordförandeskapet.

Det här behövs till ca: 10 personer:1½ kg. Brysselkål1 kg. Nötkött½ kg. Fläskben4 stora Morötter1 st. Purjolök1 st. Palsternacka4 st. Stjälkselleri1 st. Rotselleri2 dl. Ris1 tub TomatpuréVatten, salt och peppar.

Gör så här:Skölj, skär nötköttet och fläskbenen i mindre bitar.Koka dem sedan i en stor gryta tills köttet är mört,skumma av när det behövs. Under tiden sköljs, skalasoch skärs grönsakerna.När köttet nästan är klart läggs tomatpurén och allagrönsakerna i.Efter fem-tio minuter hälls riset i. Låt koka tills risetoch grönsakerna är färdiga. Krydda efter smak.

Polenta lagad på rumänskt vis

Det här behövs:350 gram Polenta1 liter Kokande saltat vattenFyllning:500 gram Keso eller valfri fyllning3 dl. Gräddfil Till fyllningen kan man byta ut keson mot sylt ochgräddfilen mot vispad grädde.

26 É Romani Glinda

Brysselkålssoppa och Polenta lagad på rumänskt vis

Gör så här:Häll i polentan i det kokande salta vattnet under kraf-tig omrörning, låt koka under omrörning tills polen-tan har tjocknat och släpper i kastrullen. Häll polen-tan försiktigt på en utlagd handduk och bre ut den jämt. Fyllningen bredes över och handdu-ken rullas med polentan till en rulle. Lägg polentarullen på ett serveringsfat och häll övergräddfilen eller sylt.

Smaklig måltid!

É Romani Glinda 27

Gadó trubúl 10 ženénge.1,5kg Cinoré šáxá (Brysselkĺl)1 kg Guruvanó mas1/2kg Balikané kókala1st Púroro1st Palsternacka4st Tséleria redetšína ( Rotselleri)1st Lúngo tséleri2dl Horézo (10 minutsi) 1 tubo Ličardé peredéčiPai, lon thai pipéri

Ker gadeáXaláv, šin o guruvanó mas thai le baléske kókalaánde ciné kotorá.Čiráv le masá ande jekh barí tigáia te kovlól omas.Gi pon čirol o mas, xaláv, ránde thai šin le zele-nimáta.Kána o mas, pašti gata čiriló, šor le ličardéperedéči thai le zelenimáta ande é tigáia.Pála panš minutsi šor andré ó horézo, čiráv gi pongata le zelenimáta thai o horézo.Mai tho pipéri thai lon.

Ruminítsko Polénta Gadó trubúl350 gr Polénta1l. Čiradó londó paíÓ pherdimós500gr Keso 3 dl Šuklardí smuntínaÉ pherdimáta, šaí paruvés o keso thai é smuntína,varéniása thai mardí guglí smuntínása

Ker gadeá: Šor é polénta ande ó čiradó, londó paí. Hamisár tena phabarés é polénta. Muk te čirol gi pon épolénta thulilí thai či maí astárdiol ande é tigáia.Šor opré é polénta pe jekh ciní pištíri. Hulisár épolénta makh ó Keso oprál. Akaná le pištírirésatevelisár é polenta. Putér é pištíri thai tevelisár épolénta pe jekh barí tiári, šor oprál é šuklardísmuntína, vaí te parudán pherdimáta, la varéniásathai la mardí guglí smuntínása.Xan pe sastimáste!

Zumí pe zelenimáta thai Polenta, sarčiravén la ande Ruminía

AvsändareÉ Romani GlindaEgnahemsvägen 58se-141 37 HuddingeSweden

B PortoBetalt