Språk och makt

Namn_____________________

Grupp_____________________

Tidsplan

Tisdag Onsdag/torsdag Fredag Läxor

Vecka 11

NP NP Språk och maktLäsning av Melanders artikel

Vecka 12

Språk och maktEgen läsning av:

- Strages krönika- Ranelids

debattinlägg- Replik på Ranelid

Olika språk till olika mottagare

Mitt språk

Intro språkhistoriaUppgiftenMomentet

Vecka 13

Genomgång svensk språkhistoria

Svensk språkhistoria Svensk språkhistoria

Vecka 14

Utredande text - genomgång

Utredande text - genomgång

Källkritisk uppgift

Vecka 15

NP ENGELSKA NP ENGELSKA Kolla igenom källor och sammanställa information

Söka igenom sina källor – kolla på bloggen. Skriva upp anteckningar inför skrivandet

Vecka 16

LOV LOV LOV

Vecka 17

Skriva utredande text Skriva utredande text Skriva utredande text

Vecka 18

Skriva utredande text Skriva utredande text Skriva utredande text

Kunskapskrav E C A

K5 – språk i text/skriva texter

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

K7 – ord och bild

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap..

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap

K9 – söka och välja ut information /källkritik

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans

K10 – citering Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

 

K13 – språkhistoria, dialekter etc

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

 Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Uppgift svensk språkhistoria

Tidningen Unga språk har ett temanummer om det svenska språket och ungdomars språk idag. Du ska skriva en utredande text och reda ut orsakerna till att du pratar som du gör och använda dig av de språkhistoriska epokerna för att kunna se hur svenska språkets utvecklats från runsvenskan till idag. Du ska utgå från dig själv som person och följa med på en tidsresa bakåt och slå fast hur du hade pratat om du hade bott i olika epoker. Du ska även beskriva ditt eget språk. Du ska mot slutet resonera kring hur språket kommer utvecklas framåt.

Här är frågorna du ska besvara:

- Varför pratar jag som jag pratar idag 2018? - Hur hade jag pratat och läst om jag hade levt i andra epoker? Vilka är orsakerna till att

språket utvecklats som mest under de senaste 1000 åren? http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter/fragor-och-svar-om-dialekter/faq/2013-10-21-varfor-forandras-det-svenska-spraket.html

- Hur kommer framtidens språk att se ut utifrån hur språket har utvecklats fram till nu?

Saker du behöver ha med i din text:

- Genomgång av epokerna fram till nu - Låneordens påverkan på språket (också engelskans påverkan på vårt språk idag) - En beskrivning av ditt eget språk [beskriv hur du pratar (och gärna skriver) med kompisar, i skolan,

med familjen, på sociala medier] - Bilder som matchar innehållet (sista gången att testa detta kunskapskrav)- En beskrivning av framtidens språk

Det är första och sista gången vi testar kunskapskravet att kunna resonera om svenska språkets historia så var väldigt noga!

Disposition av din text (de feta ska du ha som rubriker)

- Inledning – o här presenterar du dina frågor (klistra in frågorna ovanför) och introducerar läsaren

till din text med några lockande meningaro Mitt språk

Beskriv ditt språk i skolan, med familjen, på sociala medier. Pratar du olika med olika personer? Ge exempel och klura lite på ditt sätt att

prata på Vad påverkar ditt språk idag? Vad blir ditt språk påverkat av?

- Avhandlingo Svenska språket från början till idag (en kort genomgång – fokusera på orsakerna

till förändringen från en epok till en annan och gör detta översiktligt vad gäller faktan)

Urnordiska Runsvenska Fornsvenska Nusvenskan Nusvenskan

o Orsaker till det svenska språkets utveckling och att du pratar du som du gör (välj några förändringar på vägen och lyft fram dessa) – den längre delen!

- Avslutning o Framtiden språk?

Resonera kring hur framtidens språk kommer att se ut. Vad kommer påverka svenskans språk tror du? Vilken förändring historiskt anser du vara den viktigaste för ditt språk idag?

Hur tror du att sitt eget språket kommer att utvecklas med tid?

Inledning och avslutningen får vara subjektiv dvs innehålla din egna åsikter och behöver inte vara källbaserad. Här får du också använda bildspråk och tilltal till läsaren.

Avhandlingen däremot måste vara baserad på källor och all fakta måste du ha källa till. Denna del är objektiv precis som i en artikel.

Mall utredande text

SyfteAtt utreda en fråga eller ett problem. Man vill bringa klarhet och förstå orsaker till olika problem. Vissa utredande texter är mer lösningsorienterade dvs utreder olika lösningar till problemet. Andra är orsakorienterade och vill undersöka orsaker till problemet.

Struktur

• En inledning där du presenterar frågan du ska diskutera, bakgrund till din fråga och kanske också ev information som vi läsaren behöver veta för att förstå din fråga. Du ska precisera syftet med din text.

• En avhandling där du på ett objektivt sätt och med hjälp av källorna lägger fram orsaker till problemet/alternativt lösningar beroende på vilken sorts utredande text du ska skriva.

• En avslutning där du sammanfattar ämnet och vad du kommit fram till. Här får du vara subjektiv och också analysera vad du har kommit fram till.

Språk och stil

• Formellt och objektivt

• Referatmarkörer till olika källor – Enligt…

• För att läsaren ska förstå orsaker och konsekvenser finns ofta sambandsord t.ex. därför att, eftersom,

• För att läsaren ska förstå strukturen i texten så använder ofta markörer:

• Inledningsvis

• En fördel/En annan fördel/En nackdel…

• Avslutningsvis/sammanfattningsvis

Mottagare

• Förklara saker för mottagare som du tror den inte känner till t.ex. sammanfattningar av böcker/tidningar/källor som du kommer använda dig av

• Se till att resonemanget går att följa med i

• Ha med källhänvisningar om det behövs i texten så att läsaren kan undersöka frågan vidare

KällhänvisarHär använder vi parenteser i löpande text när vi källhänvisar.

Exempel:

Enligt artikeln Tonåringar behöver sömn av My Fagerstedt (Expressen 2012 – 09 - 12) så behöver tonåringar sova extra mycket. Fagerstedt skriver också att tonåringar ”inte gillar att vakna tidigt”. I artikeln Mobiler stör tonåringen sömn (DN 2012 -09- 17) skriver Per Hansson att ”mobilanvändningen stör sömnen”. Fagerstedt skriver i artikeln att man måste sluta leka med mobilerna.

I boken Sömn av Andreas Karlsson (2014:12) skriver han sömnen är ”livsviktig” för oss och att vi ”borde prioritera den mer. Vidare skriver Hansson att tonåringar får för lite sömn (2014:13).

Övningsuppgift i källkritik UPPGIFT

Tänk dig att du ska skriva en utredande text om svenska språkets historia. Du får ett par källor att välja mellan (se nedan lista). Du ska inte kolla i källorna utan enbart utgå från den information som finns nedan. Du ska med andra ord låtsas att du redan sökt igenom källorna. Du ska göra följande:

- Tänk du att du måste välja 2 eller 3 av källorna nedan i din faktatext.

- Varför väljer du de? Varför väljer du bort andra? Diskutera ur relevans och trovärdighet (se faktaruta).

Källorna att välja mellan:

- En lång artikel från NE om svenska språkets historia

- SO-boken – en faktatext om historia- En wikipediaartikel om svenska språkets

historia- En flashbacksida om svenska språket där

kritiska personer skriver om svenska språket.- En insändare om det svenska språkets förfall . - En dokumentär på SVT med en forskare som

berättar om svenska språkets historia- En engelsk artikel i BBC om det svenska

språket.

Svenska

K9 – söka och välja ut information /källkritik

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

. Eleven kan föra utvecklade och underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans

 

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Vilken makt har ditt språk?

Två begrepp som du måste diskutera:

Trovärdighet – hur mycket kan man lita på källan? Oftast utgår man från frågorna

- Äkthet –, var, vem - Tid – när- Beroende/oberoende – används andra

källor- Tendens – är källan vinklad

Alla svar kan du inte få från enbart källans namn men ett par svar kan du få! Använd också egen kunskap om källorna.

Relevans (användbarhet)

Hur användbar är källan för det du ska skriva/tala om? Varför väljer du en källa och inte en annan?

Relevans ställs mot trovärdigheten. Ibland kan du ha en användbar källa med mycket information men den kanske inte är så trovärdig. Detta kan också vara tvärtom.

Resonemanget bedöms utifrån:

- Din bredd – visar du fördelar/nackdelar ur trovärdighet och relevans

- Din kontextualisering – diskuterar du källan utifrån sammanhanget den är skriven ur

Tips! Här ingår det att fundera över språket i din källa (kommer du att kunna förstå källan)!

Vissa människors språk värderas högre än andras. Men litterära ord ger inte nödvändigtvis ett rikare språk än slang. Svenskaprofessorn Björn Melander skärskådar språket och makten.09:00 | 2010-03-07- Uppsala Nya tidning – Björn Melander professor i svenska språket

Det är en gammal sanning att språk och makt hänger samman. Ibland går man till och med så långt att man hävdar att "språk är makt". Sant är att det finns många kopplingar mellan språket och makten. Fast relationen är inte alltid så enkel som många tycks tro.Att ha språket i sin makt är tveklöst en stor tillgång, och att olika personer är olika bra på att tala eller skriva för sin sak är uppenbart. Men kan man sakna ett språk? Stundtals kan man få intrycket att vissa resonerar så. Föreningen Läsrörelsen genomförde i början av 2000-talet en kampanj på temat "Ge ditt barn ett språk". Vill man tolka det mottot lite illvilligt borde det innebära att barn som inte får läsa inte har något språk. Så menade man nog inte, utan snarare handlade det väl om att barnen genom läsning skulle få ett rikare och uttrycksfullare språk. 

Nu är inte heller det en okomplicerad tanke. Lars-Gunnar Andersson, välkänd från bland annat radioprogrammet Språket och en av dem som betytt mest för att nyansera synen på detta med bra och dåligt språk i vårt land, har gjort en intressant undersökning av ordkunskap hos skolelever. I sådana test brukar pojkar från lägre socialgrupper placera sig dåligt. Den här gången fick tvärtom denna elevgrupp det bästa resultatet. Vilken var då förklaringen? Jo, testet handlade för ovanlighetens skull inte om skriftspråkliga, gärna lite litterära och svåra ord, utan om

dialektala och slangartade ord. I det avseendet var dessa pojkars språk varken "torftigt" eller "fattigt", en stämpel som många av dem säkert vid något tillfälle fått sig påtryckt.

Slutsatsen är tämligen självklar: ett språk har alla. Men det kan se olika ut. Det vi kallar "svenska" kan ses som en samling av olika varianter som alla skiftar beroende på bland annat vår dialektala och sociala bakgrund. En av dessa varianter har dock en särställning: den som ofta kallas "standardsvenska". Mest typiskt uppträder denna som det skriftspråk vi möter i exempelvis massmedier, arbetslivet och skolan. Det är standardsvenskan som oftast uppfattas som det "riktigaste" eller "bästa" språket, och det är också den som beskrivs i ordböcker, grammatikor, skrivhandledningar och liknande.

Naturligtvis är det i många sammanhang nödvändigt att behärska standardsvenskan i såväl tal som skrift. Lika uppenbart är det att många har problem med den saken - att lära ut standardspråket är inte för inte en av skolans viktigaste uppgifter. Men att konstatera detta är något helt annat än att hävda att vissa inte skulle ha ett språk, eller att stämpla någons språk som generellt torftigt eller dåligt. Och det är knappast en slump att det snarare är de som befinner sig i underkanten av den samhälleliga status- och maktstegen än de som befinner sig på toppen som kan få sitt språk utmönstrat som fattigt.I Sverige - liksom i många andra länder - bygger riksspråket mycket på språkbruket i högre samhällsklasser och i området runt huvudstaden. Grupper som har makt och inflytande ekonomiskt, politiskt och socialt har vanligen detta även i språkligt avseende.

Makten över standardspråket är en omstridd fråga. Vad är rätt och fel, fint och fult, bra och dåligt? En vanlig inställning är att det borde vara enkelt att avgöra vad som är det ena eller andra. Men

så är sällan fallet. Om det finns två konkurrerande uttryckssätt går det vanligen att ge stöd för båda varianterna. En till synes evig språkriktighetsfråga är om det ska heta större än jag eller större än mig. Som argument för än jag har hävdats att större än jag är ett slags förkortning för det mer kompletta uttrycket större än jag är. Och eftersom det inte kan heta större än mig är, måste än mig-varianten vara fel. Men ingen kan ha något att invända mot uttrycket han är större än sin bror. Här går det inte att lägga till ett är på slutet. Större än jag är alltså konsekvent mot den ena möjligheten medan större än mig är konsekvent mot den andra. 

När vi föredrar en variant framför en annan bygger vi snarare på vår egen språkkänsla än på logik och konsekvens. Eller så har vi bara lärt oss vad som brukar anses vara det rätta. Många av de klassiska käpphästarna i språkriktighetssammanhang bygger på vad som kallats "inlärd irritation". Hur många av mina läsares inlärda irritation har slagit till av att jag i den här texten börjat meningar med såväl och som men och eller?Språket är inte ett redskap som bara passivt speglar samhället och de hållningar som råder, utan också något som skapar och vidmakthåller olika värderingar. För den som vill förändra samhället kan det därför vara angeläget att försöka påverka språket. Ett exempel är när samer och romer fått ersätta äldre ord för dessa grupper, eftersom de tidigare använda benämningarna uppfattats som nedvärderande eller fördomsfulla. Ett annat exempel kan vara kampen om begrepp som "utanförskap" eller "arbetslinjen" i politiken.

Också den mer officiella språkvården berörs av sådana frågor. I en klassiker i svensk språkriktighetsdiskussion, Ulf Telemans bok Språkrätt från 1979, framhåller författaren att språkvården måste välja "vilken världsbild man vill ge draghjälp åt", och exemplifierar med Dansk sprognævns arbete med beteckningar för parterna i

ett "papirløst" äktenskap - ska man välja benämningar som jämställer sådana förhållanden med traditionellt gifta par eller ska man försöka göra en distinktion? En näraliggande mer samtida parallell kan vara hur vi väljer att språkligt behandla äktenskap mellan personer med samma kön, där det säkert finns olika åsikter om vilken världsbild man vill understödja. Här hänger makt och språkliga detaljer nära samman.

Maktspråk skulle man kunna sätta som etikett på en tankegång nära kopplad med detta, nämligen att språket kan användas för att vilseleda eller till och med dölja sanningen. Sin mest pregnanta form har nog idén fått i George Orwells roman 1984 där den totalitära staten skapar ett "nyspråk" som ska styra och begränsa medborgarnas tankar så att det till slut blir omöjligt att begå "tankebrott".Idén är inte helt enkel. Språket har knappast fullständig makt över tanken. Bara det faktum att man i många debatter hör motståndare anklaga varandra för manipulativt och vilseledande språkbruk visar väl att vi ofta lyckas genomskåda de språkliga dimridåerna. Men helt betydelselöst är det uppenbarligen inte vad vi väljer att kalla något. Varför skulle vi annars vara så uppfinningsrika när det gäller att lansera ord som föryngringsyta för kalhygge?

Tanken att språket kan tjäna makten kan också flyttas upp på en nivå som inte gäller enskilda ord och uttryck, utan snarare handlar om texter. Hur vi beskriver, diskuterar och över huvud taget resonerar om olika företeelser styr naturligtvis vår bild av det som behandlas. Att granska hur texter av olika slag framställer skilda förhållanden är kärnan i den forskningstradition som brukar kallas kritisk diskursanalys. Det är signifikativt att ett centralt arbete av en av de ledande forskarna inom fältet, Norman Fairclough, heter just Language and Power.

Språk och makt handlar också om relationen mellan de olika språk som används inom ett visst samhälle.Mäktiga språk i dagens Sverige är framför allt två, nämligen svenska och engelska. Svenskan har en mycket stark ställning som majoritetsspråk och i praktiken nationalspråk i ett självständigt land. Men inom vissa områden har engelskan fått en allt starkare position. Det gäller till exempel högre utbildning och forskning inom ett flertal områden. Vetenskapen är global med engelska som sammanhållande språk, och därmed är det ofrånkomligt att många svenska forskare både läser och skriver mest på detta språk. Engelskan får också en allt starkare ställning som undervisningsspråk inom högre utbildning. Många företag har engelska som arbetsspråk, företagsspråk eller koncernspråk (benämningarna är många), vilket är naturligt i en värld där nationsgränserna betyder allt mindre.

Här tycks alltså svenskan tappa mark till engelskan. Frågan om hur sådana så kallade domänförluster ska hanteras har varit ett centralt tema i den språkpolitiska utveckling som skett under det senaste decenniet. Att en språklag som gör svenska till Sveriges officiella språk antogs den 1 juli 2009 är det kanske tydligaste uttrycket för detta. Om svenskans roll som det dominerande språket i alla sammanhang vore helt självklar behövdes ju knappast en sådan.Vad beror då engelskans starka ställning både globalt och inom vårt land på? Ja, den har inte att göra med att engelskan skulle ha några inneboende kvaliteter som gör språket särskilt lämpat för uppgiften. I stället är den en klar avspegling av globala maktförhållanden. Lite enkelt uttryckt har världen de senaste 200 åren dominerats av engelskspråkiga stater, först det brittiska imperiet och därefter USA. Att ledande makters språk också får en stark ställning är inget unikt - franskans framskjutna position

under 1700-talet är ett annat exempel på detta fenomen.

Tanken att engelskan skulle vara ett överlägset språk verkar dock vara mycket utbredd. Exempelvis hör man ofta att engelskan skulle ha ett mycket större ordförråd än andra språk, inte minst svenskan. Detta är ett orimligt påstående. Ett språks ordförråd är ingen fix mängd; man kan inte i en ordbok eller liknande räkna upp alla ord som ingår i språket. En anledning är att ordförrådet har oskarpa gränser. Vissa ord blir föråldrade och faller ur bruk, medan andra tillkommer. Och vilka ord ska räknas med - ska till exempel dialektord och slang inkluderas? En annan anledning är att vi hela tiden kan skapa nya ord för det som vi behöver uttrycka. Att hävda att ett visst språk skulle ha fler ord än ett annat är i princip lika konstigt som att hävda att det skulle finnas fler meningar på det ena språket; på alla språk kan vi förstås bilda alla de meningar vi har behov av.

Inte ens med utgångspunkt i antalet belagda ord finns det stöd för påståendet att engelskan skulle ha påfallande många ord. Om vi ser till de större ordböckerna för engelska och svenska språk hävdar sig de svenska väl vad gäller antalet registrerade ord. Som en kuriositet i sammanhanget kan nämnas att Shakespeare, som uppenbarligen har ett grundmurat rykte som världens ordrikaste författare, i sin totala produktion använder något över 29 000 olika ord. I Strindbergs samlade verk finns drygt 199 000 skilda ord belagda.Detta faktum säger ganska lite om Shakespeare och Strindberg. Men det säger ganska mycket om svenskars syn på svenska och engelska. Jag är nämligen säker på att de flesta hade gissat på det omvända förhållandet.

Fredrik Strage: Särskrivningar skrämmermig mer än Sean Banan och terroristerDen som vill bekämpa särskrivningar tar risken att bli ett elitistiskt svin. Men kanske är det en risk värd att ta.

På väg till tandläkaren ser jag en lapp på mottagningens port: ”Skjut dörren fel anmäld.””Okej, jag skjuter dörrjäveln”, tänker jag. Dessvärre har jag lämnat min Glock hemmaeftersom jag ska gå på Stockholms modevecka. Där ser jag ett par timmar senare Fifth Avenue Shoe Repairs visning. Plaggen är svarta, dramatiska och sofistikerade.

En technoremix av Kraftwerks ”The man machine” fullbordar skönhetsupplevelsen. Märkets prbyrå skriver i ett pressmeddelande att ”kombinationen av mjukt skrädderi, päls, metalldelar, läder och kostym ull blandas med intrikata strukturer”. Plötsligt känns inte strukturerna så intrikata längre. Och de asymmetriska svarta kavajerna blir lika sofistikerade som en träningsoverall från Galne Gunnar.

Särskrivningar har den effekten på mig. När ett sammansatt ord skrivs isär tycks all godhet,skönhet och elegans försvinna i tomrummet mellan bokstäverna. Tro nu inte att jag är enspråkpolis. Jag älskar slang, anglicismer och fjantiga ROFLMAOförkortningar.Men folk som särskriver på svenska skrämmer mig mer än rasister, terrorister och Sean Banantillsammans. Att särskriva är inte jämförbart med att stava fel. Det är att sprida ett lingvistiskt virus som fräter sönder vårt språk.

Lyckligtvis har en motståndsrörelse uppstått på nätet. Den leds av Facebookgruppen Sverige mot särskrivningar med 32 500 medlemmar som delar med sig av sin irritation. En särskrivningshatare har ont i ryggen men vet inte om hon vågar anförtro sina värkande kotortill en sjuk gymnast. En annan berättar om det otrevliga bemötande han fick efter att på enuteservering ha hörsammat uppmaningen ”rök fritt”. Många förvånas av att den inte särskiltknarkige KDledaren Göran Hägglund, enligt Kvällsposten, är gift med en hög stadielärare.

Problemet med att bekämpa särskrivningar är att man lätt förvandlas till ett elitistiskt svinsom gör sig lustig över människor med läsochskrivsvårigheter. Det var anledningen till attden populära sajten Skrivihop.nu lade ner verksamheten 2003. ”Vi trodde att man kundekämpa mot särskrivningar. Bara”, skrev de i sin sista kommuniké. ”Det kunde man inte. Man var också tvungen att kämpa mot drygpåsar som hellre använder språket för att sparka neråt, än som medel att kommunicera och uttrycka sig.”

Vi som kritiserar särskrivningar i dag bör också tänka på att sparka uppåt. Därför undviker jag att bli upprörd när jag går förbi Vedugns Pizzeria på Östermalm. I stället tänker jag att restaurangen förmodligen drivs av det vänliga paret LarsErik och Gunilla Vedugn. I

synnerhet borde vi sparka på Ikea. Deras särskrivningar är extra allvarliga eftersom möbeljätten verkar se sig som en företrädare för svensk form och kultur. På företagets sajt kan man läsa om ”det unika IKEA FAMILY sortimentet” och annonsera

”begagnade IKEA möbler via Köp & Sälj funktionen”. Allra mest skrämmande är att den som letar efter stålben till sina möbler måste omfamna det språkliga förfallet. ”Inga träffar”, meddelar sökmotorn.”Menade du ’stål ben’?”

Avbryt genast det svenska språkets förfall

Det tycks vara en dygd för många individer att stympa och förkorta olika ord. Dessutom älskar de att föra in engelska ord när det är helt onödigt och inte tillför det svenska språket någonting, skriver Björn Ranelid.

Ordet väger ingenting och likväl är det mäktigare än allting annat på Jorden. Det har aldrig varit viktigare än vad det är nu. Det mänskliga språket är en uppfinning och inte en upptäckt. Endast människan av alla levande varelser kan tala, skriva, räkna och skapa nya ord.

Många människor orkar springa långa sträckor, lyfta tyngder och hoppa högt över en ribba, men de orkar inte säga eller skriva fullständiga ord såsom "informera", "kontrollera", "personligt", "maximum", "introduktion" med flera uttryck. 

 Artister medverkar inte i den svenska Melodifestivalen. De är med i

"Mellon" och de äter ett "mellis", men inte ett mellanmål. Jag vet inte vad ett "mellis" är. Om de hade stavat förkortningen korrekt, så skulle de ha medverkat i en frukttävling för meloner. 

Det tycks vara en dygd för många individer att stympa och förkorta olika ord. Dessutom älskar de att föra in engelska ord när det är helt onödigt och inte tillför det svenska språket någonting av skönhet, betydelse och kreativitet.

 Varför säger man "att det är fine", när det är klokare att säga "att det

är bra, fint eller utmärkt"? Kvällstidningar ljuger och förfalskar verkligheten när de skriver att en svensk prinsessa har fått "en bebis", ty det sistnämnda ordet är en pluralform för det engelska ordet "baby". Hon har väl inte fått tvillingar eller rentav trillingar"? Det borde stå att prinsessan fått ett barn eller en baby. 

Någon säger: Hon har fina moves på dansgolvet. På vilket sätt är det bättre att använda det engelska ordet än det svenska

som är rörelser? Vissa personer är inte endast lyckliga. De är "svinlyckliga", "aslyckliga" och "sjukt lyckliga". Jag har aldrig sagt och aldrig skrivit de orden bortsett från när jag citerar som här. 

Det måste ha varit en pärs för en svensk löpare att slå "pers" i stället för ett personligt rekord.

Numera gör en majoritet av det svenska folket ingen skillnad på att promenera, gå, flanera eller spatsera. Nyanserna är borta. Nittionio procent av alla barn "kollar" på tv, bio, video och en dator. De vet inte att det stympade ordet kommer av den ursprungliga formen "kontrollera" som nästan alltid var förbehållet polisväsendet och passmyndigheten. Det kan också handla om att kollationera. 

 Så fattigt, så torftigt och så obegåvat blir det när lätena påminner om

papegojans. I dag finns det en språklig underklass som är långt fattigare än en ekonomisk medelklass.

Så fattigt, så torftigt och så obegåvat blir det när lätena påminner om

papegojans. Språkets marodörer och vandaler tar inget ansvar för texter som skall lämnas över till kommande generationer. Skönheten, variationen och uppfinningsrikedomen i ordets värld existerar inte längre för dem.

Jag kommer aldrig som talare och författare att utplåna nyansskillnaden mellan att observera, titta, se och granska. Om man endast har ett enda ord för den aktiviteten, så är man fattigare och mer begränsad än vad jag är i det språkliga avseendet.

 Om du äger ett tusen kronor, så är du mer förmögen i en pekuniär mening

än om du äger tio kronor. Det är skillnad mellan att lunka och att skynda och springa. En snickare eller plåtslagare som har tio olika verktyg i sitt arbete är bättre utrustad än en som har ett enda. Hammaren är ett hjälpmedel som används för att man skall slå en spik i en bräda.

 En tioåring som ständigt säger "jaba och duba" i vissa uttryck är alltid i ett

språkligt underläge i förhållande till en jämnårig som kan skriva och säga hela uttrycket "då sade jag", "då gjorde jag", "då menade jag".

Vissa människor säger ordet "typ" när de menar "till exempel": Jag kommer typ i morgon. Kommer de kanske i morgon, hellre i morgon eller rentav ungefär i morgon? Just orden "typ" och "liksom" som används i var och varannan mening är ett bevis på språklig fattigdom. Brukarna har inga andra alternativ att ta till. 

Tänk om prästen frågar brudgummen i kyrkan: Tager du typ denna Christina till typ din äkta maka?

Om det står på en skylt vid en busshållplats att bussen avgår typ 12.50, så kan man inte veta vid vilken tidpunkt som den skall eller bör anlända.

Om åklagaren frågar dig under en rättegång om du typ stal en bil och du svarar att det inte var typ du som är typ skyldig, så är svaret sämre och mer betydelselöst än god dag yxskaft.

Mitt yrke är att vara författare och talare och jag ger aldrig upp kampen för ordet.

Det är inte en positiv utveckling för människan, om alla gräsmattor och grönområden asfalteras. Språket blir inte rikare, vackrare och bättre, om

alla ord som består av fler än sju bokstäver stympas till tre eller fyra. Det är inte en utveckling; det är bara destruktivt och dumt.

 Björn RanelidFörfattare

Språkpoliser pekar finger neråt

Att låtsas inte förstå ordet mellis eller att dra växlar på en egen etymologi till bebis, blir bara fånigt när orden varit etablerade hela ens vuxna liv, skriver Erik Mats.REPLIK. "Ordet väger ingenting”, skriver Björn Ranelid. Likväl finns det många omsorgsfulla skribenter som väger sina i guldvåg. Det kan finnas många faktorer bakom ett ordval, som inte vi läsare eller åhörare känner till. En sådan upphöjd ekvilibrist som Ranelid har all tid och möjlighet att fundera och förundras över detta om han bara vill, men istället hemfaller han åt ett inskränkt fördömande.

Det finns mycket som Ranelid inte tycker om vad gäller andras språkbruk. Det är fattigt och det förfaller. Torftigt och obegåvat låter det i hans öron, när de han kallar den språkliga underklassen inte lever upp till Ranelids måttstock. 

Men denna ribba han lägger upp, den är fullt självvald och bygger inte på någon egentlig kunskap. Det man inte förstår driver man med. Ifrån en privilegierad utsiktsplats ser han ner på dem som bryter mot hans godtyckliga normer. 

Språkpoliseri handlar ofta om just detta, att peka finger neråt åt de som gör sitt bästa; de mindre bildade eller mer pressade. Tänk bara så många av oss som skrattar åt felaktiga skyltar!

Men människor är överlag extremt kompetenta till att välja sina uttryck efter situation, och har gjort så sedan långt innan det fanns ett skriftspråk eller utbildningsväsende och långt innan det fanns självutnämnda språkpoliser. Det finns därför ett glapp mellan vad Ranelid tror sig se, och vad vetenskapen beskriver. Istället för att undersöka vad som ligger bakom folks språkbruk, fördömer han dem på gamla trötta, fördomsfulla grunder.  

Det finns helt enkelt vansinnigt mycket mer text idag än förr och därav följer en lägre tröskel för vem och vad som når

ut. Om man istället skulle leta orsaker till att språket förändras, kan man se en underbar global demokratisering av skrivkonsten. För någon generation sedan möttes vi nästan enbart av redaktionellt bearbetad text från en homogen och bildad europeisk klass. I dag kan vem som helst nå ut med sina texter, handskrivna på liten skärm istället för runstenar. Billiga att producera och reproducera istället för dyra. Det behövs knappast någon

hypotes om en ny språklig underklass eller om sämre ork bland skribenter. Det finns helt enkelt vansinnigt mycket mer text idag än förr och därav följer en lägre tröskel för vem och vad som når ut. 

  Och jag tror att framtidens läsare kommer att uppnå en högre grad av

digital läskunnighet än tidigare generationer, och därmed undvika sammanblandningar mellan en tweet och en roman. Vi behöver knappast oroa oss för framtidens språkbrukare.Avslutningsvis vill jag ge tre råd till en aspirerande språkpolis:

 1. Att låtsas inte förstå ordet mellis eller att dra växlar på en egen

etymologi till bebis, blir bara fånigt när orden varit etablerade hela ens vuxna liv. Man ska i allmänhet inte kokettera med sin förmenta okunskap, utan då är det bättre att istället gå till en ordbok innan man yttrar sig. Kanske lär man sig nåt, som att bebis är bildat precis som chips.

2. En text om att språklig fattigdom är torftig, blir ironiskt självillustrerande om man använder ordet “ord” ett tjugotal gånger och knappt någon av dess synonymer. 

3. Det finns fortfarande ett väldigt säkert sätt att undvika att beröras av språkligt förfall. Det är att välja sin lektyr ifrån just den redaktionellt bearbetade utbildade medelklassen. Läs böcker och tidningar istället för att se på teve eller följa sociala medier, om det nya språket skrämmer. Eller välj att glädjas åt och lajka alla dessa nya röster!

 Erik MatsSpråkvetare, ingenjör och småbarnsfar som säger mellis och dagis på

goda grunderRelaterade ämnen