Bilaga: Lokal modell för samverkanDenna bilaga är ett komplement till ”Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering”. Ytterligare bilaga är ”kartläggning av kompetensbehov och målgrupp”.

InnehållsförteckningBilaga: Lokal modell för samverkan.................................................................1

Bakgrund.......................................................................................................2Lokala mål (punkt 3 och 6 i grunddokumentet)............................................3Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet........4Kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov .......6Beskrivning av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas och organiseras (punkt 5 i grunddokumentet)....................................................7

Samverkan på individnivå..........................................................................7Operativa möten.........................................................................................9Vid arbetsgivarkontakter.........................................................................10Strategiska möten....................................................................................11Resurser...................................................................................................11

Lokala yrkesspår.........................................................................................14Modul 1....................................................................................................14Modul 2....................................................................................................16Modul 3....................................................................................................17Yrkesspår vård och omsorg......................................................................17Yrkesspår (metall)industri........................................................................18Yrkesspår teknisk verksamhet.................................................................19

1

BakgrundRagunda är en inlandskommun i östra Jämtland med dryga 5000 invånare. Kommunen har tre tätorter med en spridning av sju mil längs Indalsälven mellan Östersund och Sundsvall. Kommunen är geografiskt tilltalande med en storslagen natur av såväl skog som vatten och bärmarker. Här finns flera unika besöksmål, som Döda fallet och Thailändska paviljongen. Den kommunala servicen består av flera bibliotek och medborgarkontor, simhall och en stor andel bostäder av allmännytta. I övrigt finns ett rikt föreningsliv, hotell- och konferensanläggningar, slalombackar, längdsskidspår och skoterleder, bland mycket annat. Våra största sektorer inom arbetsmarknaden är den offentliga sektorn samt den industriella, framför allt gällande mellanindustri där Zepros bakgavellyftar är den mest kända produkten. Andelen småföretagare är hög. Även skogsnäringen och kreativa kulturella näringar är stora här. Gällande utbildningsnivå ligger vi under rikssnittet och sett till genomsnittsålder ligger vi över rikssnittet. Delar av kommunen ligger lite för långt ifrån städerna för att göra långsiktig dagpendling möjlig för arbete eller studier men från vissa platser är pendling till såväl Östersund som Sollefteå möjlig. I kommunen finns viss gymnasieutbildning och viss reguljär vuxenutbildning. Kommunen är optimal för den som vill ta del av landsbygdsromantiken, känna lugnet och bli en i mängden, liksom för den som ändå vill ha köpcentrum med bland annat IKEA bara en dryg timme bort. Västerut i länet finns många av landets mest kända fjällanläggningar och mot öster ligger Västernorrland med kustremsa och kommunikationerna söderut. Ragunda har de senaste åren ökat i invånarantal, bland annat genom inflyttare från både inom- och utomeuropeiska länder, samt egenbosättare, fler och fler hittar till oss med andra ord!

Överenskommelsen syftar till att genom samverkan mellan överenskomna parter korta och effektivisera introduktionen i svenska samhället för utlandsfödda långt ifrån arbete. Under etableringsperiodens två år så skall det finnas möjlighet till insatser på heltid. Insatser ska erbjudas i enlighet med de moduler och yrkesspår som presenteras i denna bilaga, alternativt baserade på enskild individs egna önskemål eller marknadens övriga behov. Det är av största vikt att varje individ så snabbt som möjligt lär sig att förstå och tillgodogöra sig information på svenska, kommer i sysselsättning och blir självförsörjande. Lokal samverkan såväl internt inom Ragunda kommun [kommunen], som externt mellan kommunen, Arbetsförmedlingen [AF], Jämtlands gymnasium [JGY] som utförare av både gymnasial utbildning och vuxenutbildning samt andra aktörer ger goda förutsättningar till ett lyckat integrationsarbete.

2

I DUA-arbetet har representanter för kommunen deltagit i form av såväl arbetsgivarrepresentant som gällande arbetsmarknadsfrågor, näringslivsfrågor och integrationsfrågor. Arbetsmarknadsenheten [ame] (som i sig lyder under näringslivs- och utvecklingsenheten) och integrationsenheten [integration] är organisatoriskt placerade under olika förvaltningar men detta kan komma att omarbetas. AF i Hammarstrand har deltagit och har i sin tur goda upparbetade kontakter med arbetsgivare inom många olika branscher. Även på regional nivå har behoven lyfts via bland annat Z-group där representanter från olika industrier sitter med och där AF-chef deltagit. Övrig primär samverkanspart i DUA-arbetet har varit JGY Vux i sin roll som utförare av kommunal vuxenutbildning tillika utförare av upphandlad industriteknisk utbildning (arbetsmarknadsutbildning). JGY på gymnasienivå har deltagit mer sekundärt. Fackförbundet Kommunal har getts möjlighet att komma med synpunkter och deltagit vid mer informella möten under processens gång.

I och med den nya DUA-överenskommelsen ska samverkansarbetet, kvaliteten i processen liksom utfallet diskuteras och vidareutvecklas fyra gånger årligen. Större förändringar tas sedan med till revidering av DUA. Rutin och mall för hur uppföljning och utvärdering av vårt arbete med att föra individer närmare arbete genom ett tydligare samverkansarbete ska tas fram under 2018. Då kommunen blir den aktör som tar den ekonomiska konsekvens av hur det tidiga arbetet med individen har varit kvalitativt eller inte, är det viktigt att AF och upphandlade aktörer och AF:s insatser arbetar i harmoni, i överenskommelse och i samarbete med kommun. I de fall statistiken visar att ekonomiskt bistånd ökar till följd av att individer efter etableringen fortsatt står långt ifrån arbete behöver nya analyser och strategier tas fram. Den tidiga kartläggningen behöver resultera i individuella, långsiktiga planer där de olika moment som individen tycks behöva finns med.

Lokala mål (punkt 3 och 6 i grunddokumentet)Lokala målsättningar inklusive aktiviteter och indikatorer. Måluppfyllelsen utvärderas 4 gånger/år vid LOKSAM-möten. Ev. revidering av målen bedöms inför varje nytt kalenderår i samband med revidering.

Mål Aktiviteter IndikatorerAndelen utrikesfödda som efter avslutad etablering är i arbete eller studier ska årligen

Strukturerat arbete i enlighet med DUA:n, ex genom;

AF:s statistik avseende antal i åtgärd 90 dagar efter avslutad etablering

3

öka fram till år 2020 Modul 1-3 i bilaga

Operativ matchningsgrupp där individer lyfts och diskuteras

Strukturerat arbete i enlighet med yrkesspår 1-3 eller mot annat yrke/studier

Samverkan kring behov av fler yrkesspår/revidering av befintliga

Statistik från kommun och AF över antalet individer som deltar i de olika spåren

Kommunen ska i sin roll som arbetsgivare skapa förutsättningar för att unga och utrikesfödda tidigt ges möjlighet att bidra med sin erfarenhet och kompetens i den kommunala organisationen

40 % av de anvisningsbara platserna för arbetsmarknadsåtgärder ska minst tom 2020 innehas av utlandsfödda långt ifrån arbete

Minst 15 % av de anvisningsbara platserna för arbetsmarknadsåtgärder i kommunens egna verksamheter ska ständigt innehas av ungdomar 16-24 år

Kommunal statistik

Kommunen ska i sin roll som samhällsutvecklare och samverkanspart verka för att fler utrikesfödda tidigt får möjlighet att bidra med sin erfarenhet och kompetens i såväl offentlig som privat och idéburen sektor

Prata kompetensförsörjning och DUA:s målgrupper och möjligheter vid kommunala kontakter med näringsliv/civilsamhälle

Prata kompetensförsörjning och DUA:s målgrupper vid AF:s företagskontakter

AF-statistik över antal individer i åtgärd nedbruten på typ av aktör

Ungdomar utan sysselsättning ska erbjudas kommunal stödinsats

Kommunens UVAS för kartläggning, vägledning och coachning.

Kommunal statistik antal i kommunal åtgärd

4

Lagstyrd uppsökande-vht inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret KAA.

SCB-statistik avseende KAA

Andelen utrikesfödda elever med behörighet till nationellt gymnasieprogram ska öka årligen fram till år 2020

IM-programmets individbaserade arbete

SCB-statistik avseende KAA så länge IM-programmet ingår i KAA, därefter annan statistik via Jämtlands Gymnasium

År 2020 ska andelen arbetslösa ungdomar 16-24 år i och utanför AF:s program vara lika stora grupperna utrikes- och inrikes födda.

DUA-samverkan

AF:s verktygslåda

Gymnasieskolans arbete

Kommunens insatser via bl.a. UVAS

AF:s statistik

Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovetRagunda kommun har 2017 med stöd av bland annat statistiska underlag från Region Jämtland Härjedalen tagit fram en omfattande kompetensförsörjningsanalys som tillsammans med Arbetsförmedlingens prognoser ligger till grund för analysen av kompetensförsörjningsbehovet kopplat till DUA.

År Födda vård kök SSK/DSK

Förskollärare

Barnskötare

Studieass Lärare Skolle

dareEkonomer

Lokvård Vaktm Maskin

istYrkesarb

Assistenter Chefer Väleda

re Totalt

2017 1952 el tid 7 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 1 0 10

2018 1953 1 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 32019 1954 3 1 0 0 0 0 1 0 0 1 2 0 0 0 1 0 92020 1955 5 0 2 2 2 0 0 0 0 0 0 1 1 1 0 1 152021 1956 5 1 1 0 1 0 0 1 0 1 2 0 0 0 1 1 142022 1957 6 1 1 1 1 0 2 0 0 2 0 0 1 2 1 0 182023 1958 4 5 1 1 2 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 162024 1959 3 1 0 0 1 0 0 0 2 3 1 1 1 0 0 0 132025 1960 4 1 1 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 0 0 0 102026 1961 6 1 0 0 2 1 1 0 0 0 1 0 0 2 0 1 152027 1962 6 1 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 9

Totalt 50 7 6 4 10 2 8 2 3 11 7 2 3 5 4 3 127176 25 21 33 58 14 46 6 8 22 12 3 5 19 14 17 479

% 28 28 28 12 17 14 17 33 37 50 58 66 60 26 28 17 26

Figur 1

5

G01 jord

bruk, sko

gsbruk o

ch fiske

G02 tillverk

ning och utvi

nning

G03 energ

iförsö

rjning;

miljöver

ksamhet

G04 byggve

rksam

het

G05 handel

G06 tran

sport och

mag

asineri

ng

G07 hotell- o

ch resta

urangv

erksam

het

G08 inform

ation och ko

mmunikation

G09 finans-

och fö

rsäkri

ngsverk

samhet

G10 fasti

ghets

verks

amhet

G11 föret

agstjä

nster

G12 offentlig

förva

ltning o

ch fö

rsvar

G13 utbildning

G14 vård och omso

rg; so

ciala

tjänste

r

G15 kultu

rella

och pers

onliga t

jänste

r m.m

.

G99 okänt

050

100150200250300350400450500

Antal sysselsattaRagunda 2013

Kvinnor

Män

Figur 2

G01 jord

bruk, sko

gsbruk o

ch fiske

G02 tillverk

ning och utvi

nning

G03 energ

iförsö

rjning;

miljöver

ksamhet

G04 byggve

rksam

het

G05 handel

G06 tran

sport och

mag

asineri

ng

G07 hotell- o

ch resta

urangv

erksam

het

G08 inform

ation och ko

mmunikation

G09 finans-

och fö

rsäkri

ngsverk

samhet

G10 fasti

ghets

verks

amhet

G11 föret

agstjä

nster

G12 offentlig

förva

ltning o

ch fö

rsvar

G13 utbildning

G14 vård och omso

rg; so

ciala

tjänste

r

G15 kultu

rella

och pers

onliga t

jänste

r m.m

.

G99 okänt

0.0%10.0%20.0%30.0%40.0%50.0%60.0%70.0%80.0%

Andel av de sysselsatta över 55 årRagunda 2013

andel 65+andel 60-64andel 55-59

Figur 3

6

Kommunens kompetensförsörjningsplan påvisar i figur 1 statistik avseende pensionsavgångar. Figur 2 visar arbetsmarknaden i kommunen i stort och figur 3 påvisar kompetensförsörjningsbehovet sett till pensionsavgångar totalt sett. Figurerna överensstämmer i att vård/omsorg (G 14), tillverkning (G 02) och fastighetsverksamhet (G 10) är såväl stora branscher som branscher med hög andel pensionsavgångar det närmsta decenniet. Notering: G01 och G15 är även de stora näringar men i huvudsak via enskilda skogsägare eller kulturella utövare, varför de inte räknats in i detta. I samtliga kategorier är det yrken med gymnasiekompetens som vi i DUA-arbetet tittat på.

Utifrån kompetensförsörjningsanalysen fokuserar vi i DUA-överenskommelsen på att underlätta vägen till arbete inom:

Vård/omsorg (Metall)industri Teknisk verksamhet, framför allt kommunal

Kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov Utöver nyanlända (målgrupp A-B) har vi i Ragunda valt att till DUA:n även inkludera övriga unga 16-24 år i behov av extra stöd för att uppnå gymnasiekompetens (målgrupp C). Därmed låter vi ersätta vår gamla DUA-överenskommelse gällande ungdomar med denna. Även andra grupper som står långt från arbetsmarknaden, så som utrikesfödda som bott i Sverige en längre tid, kommer att kunna ta del av det genom DUA strukturerade arbetet men skrivs inte in i överenskommelsen. Vi tror att vi på sikt även kan komma att arbeta mer strukturerat med asylsökanden och AF:s Jobskills har så smått börjat kommuniceras ut på de asylboenden som finns i kommunen. Vid uppföljningar av DUA:n samt i löpande arbete kan Jobskills förhoppningsvis bidra med god information om individer i asyl utifrån att de kan komma att utgöra målgrupp när de fått uppehållstillstånd och kommunplacering, alternativt vid ändrade uppdrag för någon av parterna.

Målgruppen nyanlända är heterogen, totalt i kommunen finns som figur 4 visar ett fyrtiotal olika nationaliteter. I gruppen 18-65 år som är folkbokförda i kommun idag har ungefär 224 personer flyktingbakgrund (kvot, anhörig eller fd asylsökande). Ungefär 70 personer är i åldern 16-24 år, 40 personer 25-29 år och 90 personer 30-65 år. Av alla 18-65 år har ungefär 110 personer tagits emot i kommunen de senaste tre åren (2015,2016, 2017). Alla dessa är inte del i DUA-arbetet.

7

Bakgrundsmässigt finns både välutbildade, personer med flerårig yrkesverksamhet såväl som självlärda med liten regelrätt utbildning och analfabeter. 2/3 i målgrupp A har maximalt tioårig grundskoleutbildning. Målgruppen utgörs också av personer med varierande socioekonomisk bakgrund. Dessa faktorer påverkar den individuella förmågan att hitta sin väg in i det svenska samhället och tillgodogöra sig tillgängliga etableringsinsatser på ett effektivt sätt. Bland de nyanlända vi idag möter är familjesituationen ofta ojämnställd i svenska mått mätt; kvinnorna väntas ta ett större ansvar för barn och hem och har många gånger ingen eller liten bakgrund som yrkesarbetande eller erfarenhet av att läsa och skriva på sitt hemspråk. Uppskattningsvis kommer 35-40 elever från SFI:s att omfattas av den utbildningsplikt som träder i kraft 2018.

Personer folkbokförda i Ragunda kommun, medborgarskap per 180201

<16 % av bef 16-17 % av bef 18-

24 % av bef 25-29 % av bef 30-

65 % av bef >65 Tot fbf % av bef

Alla fbf 826 121 335 303 2296 154

1 5422

Utl mdb 114 14 15 12 74 22 52 17 238 10 25 593 10,9

Afghanistan 8 1 15 2 5 31

Eritrea 22 3 21 27 38 111

Kongo 4 1 4 1 6 16

Somalia 6 4 11 1 11 33

Statslös 1 1 4 2 8 16

Syrien 34 1 7 9 33 1 85

Thailand 1 2 1 10 14

Övr 39 4 12 10 137 24 226

Figur 4

Bland utlandsfödda ungdomar (målgrupp B) upplevs delar av målgruppen vara studiemotiverade och ha väldigt högt uppsatta mål men det finns även de med avsaknad av driv. En mindre andel av unga utlandsfödda bedöms omfattas av Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige (2016:752) samt den komplettering av lagen som trädde ikraft den 1 juni 2017 och som kan ge vissa personer uppehållstillstånd i Sverige om de studerar på gymnasienivå. Särskilt viktigt är det därför att också samverka med gymnasieskolan om de unga som ges tillfälligt uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. Detta till följd av att många inte hinner få sitt beslut som minderåriga, alternativt har kommit till Sverige som yngre.

8

Inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) återfinns ca 15 ungdomar mellan 16-19 år med ingen eller okänd sysselsättning. En stor grupp inom KAA i övrigt är ungdomar på introduktionsprogrammet, framför allt nyanlända. Kommunen arbetar förutom med ungdomarna i KAA-spannet även extra med ungdomar upp till 29 som är i behov av extra stöd och i den gruppen bedöms det finnas ett 15-tal till unga under 25 som kan vara aktuella för DUA:s strukturerade samverkan. Bland våra unga som står utanför arbetsmarknaden finns många gånger kognitiva nedsättningar och/eller psykisk ohälsa med bakgrund av tidigare misslyckandes och skolavhopp, alternativt bristande insikt i arbetslivets förväntningar liksom svagt stöd hemifrån.

Beskrivning av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas och organiseras (punkt 5 i grunddokumentet)

Samverkan på individnivåDet ligger i kommunen intresse att vara med i att rusta nyanlända så att de så snabbt som möjligt, sett till både arbete och på ett mer personligt och socialt plan, blir självständiga så snart det går. Kommunens integrationsenhet är för många den första kontakten med samhället de får och även därefter en aktiv part i integrationsarbetet kring nyanlända, dock är det under etableringsfasen AF som har huvudansvaret för det operativa arbetet. Varje individ har alltid ett eget ansvar för sitt liv och sin hälsa men målgrupperna i DUA:n har sämre förutsättningar och möjligheter att kunna ta detta ansvar till följd av bland annat bristande kunskap och förståelse för det svenska samhällets uppbyggnad. Det ligger därför i samtliga parters intresse att verka för ökad kännedom om samhället och svensk arbetsmarknad hos målgruppen, dock inte på bekostnad av att individer fråntas sitt eget ansvar. Hjälp till självhjälp ska vara ett mantra och målsättningen är att individer inte släpps vidare in i modul 3 förrän de tillgodogjort sig tillräcklig kunskap för att kunna göra ett medvetet val gällande arbetsmarknad och framtid. För samverkan mer konkret, se modul 1-2 längre fram i dokumentet.

Det är viktigt att individen är delaktig i och förstår samhället och vägen till arbete och den plan för jobb och utbildning som tas fram. Likväl är det viktigt att de myndigheter som möter individen har kapacitet att göra individuella bedömningar då gruppen är så pass heterogen. Rutinerna skiljer sig lite åt beroende på om individen är ny i Sverige eller inte. För samtliga individer i målgrupperna gäller att utbildning ska prioriteras framför åtgärd; det vill säga möten ska i möligaste mån förläggas så att individen inte missar undervisning och praktik/anställning i kombination med SFI/annan

9

svenskaundervisning ska förläggas så att minsta möjliga undervisning går förlorad. Via AF:s Jobskills kan vi även komma att tidigt identifiera asylsökandes kompetens och gemensamt verka för att bibehålla kompetensen i kommunen och rusta individerna till snabb väg till arbete den dag de får uppehållstillstånd och blir en del av DUA:s målgrupp.

Målgrupp AKommunen ansvarar för mottagandet av nyanlända vid kommunplacering och integrationsenheten erbjuder aktiviteter från dag ett. Innan individen skrivits in i etableringsprogrammet börjar kommunen rusta individen för ett liv i Ragunda kommun genom aktiviteter och informationsinsatser. I inledningsskedet är det viktigt med kommunikation mellan kommunen (integrationsenheten) och AF. När kommunen tar emot en anvisning informeras AF om detta via integrationsenheten. Parterna kommunicerar kring när ev. barnomsorg kommer igång och när inskrivningssamtal på AF ska ske, vilket kommunen och AF håller som ett gemensamt samtal där kommunen ansvarar för att hjälpa individen till AF. AF anvisar personen till SFI eller annan aktör för undervisning i svenska språket och under den tid då personen finns inskriven i åtgärd hos annan aktör är det AF som ansvarar för individen, kommunen erbjuder fortsatt aktiviteter för individen som AF kan välja att anvisa individen till, se modul 2.

Målgruppen har en längre väg till arbete än de flesta svenskfödda i och med avsaknad av det svenska språket och förståelse för hur det svenska samhället samt den svenska arbetsmarknaden fungerar. Behovet av handledning/stöttning är ofta stort i början men bör minska allteftersom tiden går men behöver hela tiden vara. Det är viktigt att arbetet i början får resurser, är välplanerat, kvalitativt och individanpassat så att en god grund läggs för att främja självständighet, integrering i samhället och etablering på arbetsmarknaden.

Målgrupp BUnga utrikesfödda långt ifrån arbetsmarknaden identifieras antingen genom integrationsenheten, UVAS eller via JGY, kommunala aktivitetsansvaret (KAA) eller via inskrivning på AF. Första aktör att möta individen ansvarar för att initiera samverkan och den aktör individen sedermera skrivs in hos blir därefter ansvarig för individarbetet och att påkalla behov av samverkan. Delar av det arbete som integrationsenheten gör inledningsvis för målgrupp A är relevant även här. Grunden är språkstärkande insatser via introduktionsprogrammet på gymnasiet eller SFI eller motsvarande som sedermera möjliggör studier på nationellt gymnasium eller inom vuxenutbildningen. JGY försöker i den mån det går att anpassa sin verksamhet

10

för att både locka till sig och behålla elever inom både gymnasie- och vuxenutbildningen. Anpassningar kan på gymnasienivå innebära såväl samläsning med de nationella programmen som ökat tempo i språkundervisningen för den som önskar, alternativt stödja med handledning på modersmål i undervisningen, liksom intensifierad studie- och yrkesvägledning och möjlighet till yrkeskurser på Språkintroduktionsprogrammet för den som vill gå vidare mot de nationella programmen som JGY via Bispgårdens tekniska college kan erbjuda. JGY arbetar tillsammans med kommunen för att starta upp fler nationella program med lärlingsupplägg med start ht 18, vilket innebär att denna möjlighet ytterligare kan utvecklas. Sömlös övergång från IM-språk och till Komvux ska ske för berörda individer inom JGY, liksom god samverkan med andra utbildningsanordnare i syfte att så många som möjligt kvarstår i studier. UVAS ska vid behov rekommenderas och då skapa möjlighet att fånga upp en ungdom innan avhopp/terminsslut genom trepartsmöten i skolan.

För ungdomar över 20 som läser på SFI eller övrig vuxenutbildning, kombineras undervisningen med hälsoskola som en del i förstärkt samhällsorientering. Via UVAS och integrationsenheten kan även andra insatser erbjudas, vilka har redovisats tidigare i DUA:n.

Målgrupp CÖvriga ungdomar identifieras via kommunen genom kommunala aktivitetsansvaret (KAA)/UVAS uppsökande arbete, via gymnasieskolor, annan utbildning eller socialtjänst. Även Arbetsförmedlingen kan initiera samverkan och behov av kommunala insatser. Även via integrationsenheten och gymnasieskolans IM-program upptäcks ungdomar i behov av extra stöd eftersom det faktum att de finns inskrivna i en skola inte är någon förutsättning för att de klarar skolan eller har ordnade förhållanden i övrigt. Vid behov av insatser för ungdomar som fortfarande finns inskrivna i gymnasieskolan, exempelvis på introduktionsprogrammet på JGY, initieras kontakt via mentor. UVAS-coach arbetar främst med coachande och motiverande inslag, liksom för att vara ”spindeln i nätet” i att knyta ihop individen med nödvändiga insatser för att närma sig studier, arbete eller andra insatser. AF kopplas i normalfallet in när individer är arbetssökande och UVAS tar då ett steg tillbaka men släpper inte individen helt så länge denne är i fortsatt behov och vilja av stöd.

Operativa möten Regelbundna uppföljningsmöten med individen görs av den aktör som ”äger” individen; AF för den tid personen är i etableringen/inskriven i program med aktiv insats och kommunen före och vid behov även efter. Vilken del av kommunen som ansvarar beror på vilken insats individen befinner sig i.

11

DUA-samverkan bygger på att samtliga aktörer förlitar sig på att var och en uppfyller sin del av överenskommelsen så att andra parter kan ”släppa” individer i åtgärd hos annan aktör för att istället lägga resurser på annat håll/andra individer. Arbetsrutinerna följs upp och utvärderas via strategiska forum.

Målgrupp A och B:s individer lyfts vid behov (och efter samtycke) i ett operativt forum; ”matchningsgrupp” där integrationsenheten, AF, ame och socialtjänsten (försörjningsstöd) sitter med. Ame är sammankallande. AF samverkar i sin tur med SFI och kompletterande aktörer kring uppföljning och kvalitet av individers insatser, AF lyfter då vidare individer i behov av samdiskussion till matchningsgruppen.

För målgrupp C är det viktigt att UVAS, JGY, AF, socialtjänsten, integration (vid behov) och sjukvården har god kontakt med varandra och i möjligaste mån arbetar genom trepartssamtal. Regelbundna möten likt matchningsgruppen har komma att utformas kring dessa individer med. Ansvarig för att kalla samman till möten där individerna lyfts är UVAS-coach.

Vid arbetsgivarkontakterSåväl kommunens näringslivsansvariga som AF har goda upparbetade kontakter med företagare/arbetsgivare på den privata sidan samt med Ragunda kommuns olika egna arbetsplatser. Vid företagsbesök och vid andra kontakter med arbetsgivare arbetar båda parter för att stämma av nuläget hos företaget; om det går bra/mindre bra, hur kompetensförsörjningen fungerar, med mera. Denna bild finns sedan med vid individmöten och vid uppföljningsmöten av DUA:n i syfte att kunna möta arbetagivarnas behov, samt att öka antalet platser för arbetsmarknadsåtgärd inom privat såväl kommunal verksamhet. Även vid mer spontana möten däremellan är erfarenheten att parterna utbyter erfarenhet och kännedom inom ramen för sina respektive uppdrag med bäring på arbetsgivarkontakter. Näringslivsansvariga letar inte aktivt efter praktikplatser men i fråga om kompetenförsörjning vid företagskontakter samtalar man kring behov och tillgång av arbetskraft. Även JGY:s företagskontakter utifrån deras lärlingsutbildningar är av betydelse, liksom kompletterande aktörers. Arbetet med kommunens egen kompetensförsörjning sker i huvudsak via kommunens personalavdelning men med bäring på kommunens arbetsmarknadspolitik och hur man på strategisk nivå ska samverka med och inom näringslivs- och utvecklingsenheten där arbetsmarknadsenheten är förlagd, samt i förlängningen även med DUA. Även upphandlade aktörer har arbetsgivarkontakter i sin uppgift att hitta praktikplats till individer. Den

12

största utmaningen för kommunalt mottagande är möjligheter till handledning och även hos många företagare finns denna problematik.

Vid placeringar av personer för arbetsmarknadspolitiska insatser hos företag är det AF som beslutar om insats och har ansvar för kvalitet och uppföljning. Vid vissa kommunala åtgärder kan kommunen själv besluta om insats. När en individ är i åtgärd via ame eller UVAS ska denna funktion även ges möjlighet att delta vid uppföljningar. Syfte och mål med en planerad arbetsmarknadsinsats ska vara tydlig för både deltagaren och handledaren. På sikt bör samverkan kring och kvaliteten av insatser utvecklas.

Parterna som är i kontakt med arbetsgivare ansvarar gemensamt för att informera om Jobskills vid kontakter med näringslivet. Vår förhoppning är att Jobskills vidgas till att inte enbart omfatta asylsökanden samt att systemet vävs samman med AF:s övriga system så att arbetsgivare kan eftersöka kompetens på en och samma plats. Parterna kommer då gemensamt att verka för att såväl målgrupp A-B som asylsökanden i väntan på besked registrerar sig på Jobskills.

Strategiska mötenUppföljning och samverkansarbete inom ramen för DUA sker minst fyra gånger årligen vid LOKSAM-möten. Input inför mötena ska ske från operativ personal på handläggarnivå. I LOKSAM deltar kommunen (ame och representant för socialtjänst och integration), AF, primärvården, Försäkringskassan och JGY. Förutom DUA diskuteras projekttankar med stor bäring på DUA:s målgrupper via samordningsförbundet Samjamt. AF-chef är sammankallande och chef för ame ansvarar för att DUA:n lyfts och följs upp som en särskild punkt. Utöver LOKSAM sker strategiska möten även i andra konstellationer så som exempelvis Idéforum där politik och tjänstemän (chef för ame och rektorer från JGY) lyfter utbildningsfrågor med bäring på målgruppen. Även regelbundna möten tillsammans med Kommunal hålls i enlighet med andra överenskommelser några gånger per år. Då ansvaret för individen ofta faller tillbaka på kommunen om etableringstiden inte varit tillräcklig i fråga om att närma sig arbetsmarknaden är det viktigt att kommunen får vara med och bidra och utvärdera kvaliteten av de aktiviteter som sker även under andra aktörers försorg.

Chefen för arbetsmarknadsenheten sitter med i flera regionala styrgrupper för olika socialfondsprojekt med bäring på målgrupperna. Där lyfts även utvecklingstankar och ytterligare behov vilket gör deltagandet till en form av

13

uppföljning för pågående arbete och framtida initiativ. AF och FK finns också representerade på regional nivå.

Resurser

Kommunens resurser Kopplat till DUA består kommunens resurser av såväl arbetsmarknadsenhetens som integrationsenheten. Enheterna ligger idag under olika förvaltningar men under samma nämnd.

ArbetsmarknadsenhetenAme har förutom enhetschef en via socialfondsprojektet Öppen arena anställd arbetsmarknadssamordnare som tom september 2019 arbetar med utveckling av arbetsmarknadsenheten i syfte att dels utveckla det strategiska arbetet, dels arbeta fram fler anvisningsbara platser för personer i behov av anpassade sysselsättningsplatser för kortare eller längre tid. Vår bedömning är att en betydande del ur våra målgrupper, främst personer med låg studiebakgrund, aldrig kommer att bli konkurrenskraftig arbetskraft så för att trygga deras hälsa, ekonomi och integration behövs fler stadigvarande platser för anpassad sysselsättning. Denne samordnare har deltagit i arbetet med revideringen av DUA-överenskommelsen och kommer även att finnas med i det uppföljande arbetet.

Vid ingången av DUA-överenskommelsen består ame:s verksamhet av ett fyrtiotal anvisningsbara platser för arbetsmarknadsåtgärder i kommunal regi. Resursmässigt arbetar chefen för ame med administration, intag och uppföljning av personer i åtgärd men i takt med att ame utvecklas jobbar vi för att även utöka personalandelen hos ame så att mottagandet kan bli större och mer kvalitativt. Ame arbetar med såväl praktik som anställningar med stöd. Ame har dialog med AF, Kommunal, socialtjänsten och kommunala chefer och handledare kring tillsättande av platser, liksom strategiskt kring utvecklingen av verksamheten. AF är ansvariga för uppföljning och kvalitetssäkring av platserna men det ligger i ame:s intresse att återkommande följa upp med handledarna hur insatserna fortlöper och säkerställa att det blir en adekvat insats för personen. AME arbetar i huvudsak med arbetspraktik istället för språkpraktik, dels för att handledarresurserna är begränsade, dels med tanke på det egna kompetensförsörjningsbehovet. Gällande språkpraktik är ambitionen att samverka mer med civilsamhället kring detta, något som den som är i kontakt med civilsamhället också kan vara behjälplig med. Praktik erbjuds som regel först när en individ nått nivå C på SFI eller motsvarande, utifrån att det ska ge så mycket som möjligt till både personen och arbetsplatsen; att personen förstår vad yrket går ut på och kan kommunicera kring enklare

14

saker. Ame jobbar även med feriejobb för ungdomar mellan 16-17 år på somrarna.

UVASPå ame finns även en ungdomscoach i den satsning vi kallar UVAS; ett från och med 2018 implementerat socialfondsprojekt. UVAS står för Unga som Varken Arbetar eller Studerar. Coachen arbetar med målgrupp B-C inklusive uppsökande arbete i enlighet med det kommunala aktivitetsansvaret enligt Skollagen (KAA). På integrationsenheten arbetar vägledare med målgrupp A-B. UVAS och integration arbetar på olika sätt då deras uppdrag skiljer sig åt en del, därav det överlappande arbetet med målgrupp B.

UVAS är en frivillig verksamhet där coach i sitt arbete beaktar jämställdhetsfrågor och ANDT-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, doping, tobak). UVAS målgrupp är främst unga 15-29 år med oavslutade studier på grundskole- eller gymnasienivå, alternativt arbetssökande eller unga nyanlända som gått ur etableringsprogrammet. Det övergripande målet i UVAS är att stödja deltagare ut i sysselsättning; studier eller praktik/arbete med fokus på långsiktighet med avvägning av dels individens egen vilja och motivation, dels UVAS-coachens bedömning. Vid behov av att prioritera verksamhetens resurser prioriteras yngre ungdomar framför äldre, liksom att de som saknar sysselsättning prioriteras framför de som har motiverats till en insats som de nu befinner sig i.

UVAS-coachen erbjuder hjälp med målformulering, både kortsiktiga och långsiktiga mål, information om samhället, olika myndigheters funktion och interaktion, information och stöd för hälsa och fysisk aktivitet, CV-skrivning, personligt brev, m.m., liksom stöd vid besök hos olika myndigheter och instanser. Insatser bedrivs företrädesvis individuellt men vid behov eller intresse kan insatser bedrivas i grupp eller tillsammas med annan samverkanspart, exempelvis integration. Det uppsökande arbetet sker till stor del med hjälp av sociala medier.

IntegrationsenhetenKommunens integrationsenhet har tre vägledar-/integrationssamordnarresurser att tillgå i arbetet direkt mot målgrupp A-B. Därtill finns även en (projektanställd) civilsamhällessamordnare, en projektanställd boendesamordnare och vägledare/språkstödsresurser på enheten.

Integration arbetar både operativt och strategiskt. Operativa arbetsuppgifter är mottagande av nyanlända och även viss verksamhet för asylsökande, liksom vägledning till ett fungerande vardags- och arbetsliv. Tillsammans med Vuxenskolan bedrivs insatser för asylsökanden; samhällsinformation gällande ekonomi, jämställdhet och jobbsökarkurs. Integrationsenheten

15

jobbar mer och mer med gruppverksamhet, exempelvis genom en grupp för föräldralediga kvinnor. Arbetet sker genom handledarskap eller mindre stöttande aktiviteter/insatser som stäcker sig över relativt lång tid. Arbetet sker via individuella möten och gruppträffar. Integrationsenheten arbetar även aktivt för att kommunens förvaltningar och enheter ska genomsyras och vara med i integrationsarbetet genom exempelvis medborgarkontor, en förflyttning av integrationssamordnare till kommunens kundcenter, attitydsarbete, elevarbeten, samt etableringsblock som inom kort drar igång. Etableringsblocken beskrivs närmare i modul 2. Integration samverkar även med civilsamhället, dels genom kommande etableringsblock i form av bl.a. studiebesök inom näringsliv och föreningsliv, dels genom gemensamma aktiviteter med föreningar och organisationer. På det strategiska planet sker det framåtseende och utväderande arbetet där man bland annat analyserar behov och märker om insatser/aktiviteter inte fungerar utifrån att individer kommer eller hänvisas tillbaka till integration med frågor som borde ha lösts i annan instans.

Jämtlands gymnasiumJämtlands gymnasiums och Jämtlands Vux´ resurser är, sett till att kommunens vuxenutbildning och SFI genomförs via detta kommunförbund, dels SFI-undervisning för nyanlända samt samhällsorientering och hälsoskola för desamma (projektsatsning Hamsam 2.0 som finansieras via samordningsförbundet), dels övrig komvuxutbildning. För gymnasieungdomar erbjuds introduktionsprogrammets samtliga inriktningar samt el- och energiprogrammet och industritekniska programmet som gymnasiala lärlingsutbildningar. Dialog kring olika inriktningar av lärlingsutbildning på gymnasienivå inom kommunal verksamhet sker också med målsättning att såväl barn- och fritidsprogrammet som vård- och omsorg och restaurang och livsmedel ska kunna erbjudas from hösten 2018. Via JGY erbjuds även studie- och yrkesvägledning för såväl unga som vuxna.

Kommunens intresse för vuxenutbildningen kopplat till egen kompetensförsörjning har på senare tid ökat, vilket gjort att reguljär vård- och omsorgsutbildning genomförs (berättigar anställning som undersköterska inom Ragunda kommun med flera), liksom samverkan kring förberedande insatser för framför allt nyanlända.

Kopplat till den utbildningsplikt som trädde i kraft vid årsskiftet 17-18 är det svårt att sia om parternas insatser eller resurser kopplat till detta. Vuxenutbildningen är beroende av ekonomiska resurser för uppdraget att undervisa trettio timmar istället för femton för en stor andel av eleverna och vid skrivningen av DUA-överenskommelsen är det ännu ej klart hur

16

resursfrågan ska lösas även om det står klart att regeringen tillskjutit medel för detta.

Arbetsförmedlingens resurser AF finns lokaliserat i kommunens största tätort och där återfinns sex handläggare, varav två i spåret ”rusta”, två i spåret ”matcha” och två för övrigt stöd, samt den verkstygslåda av insatser som kan erbjudas, dels i egen regi, dels via kompletterande aktörer. Exempel på insatser är fördjupad kartläggning, CV-utbildning, studie- och yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter med coachning, arbetspraktik, utbildning, stöd till start av näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsträning/förstärkt arbetsträning. Även stöd- och matchning kan erbjudas via kompletterande aktör och för arbetsgivare som är villiga att ta emot för anställning och/eller annan insats finns ofta anställningsstöd att tillgå. Utöver individbaserat arbete arbetar arbetsförmedlarna även med arbetsgivarkontakter.

För individer som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden genom avsaknad av fullständigt gymnasium, funktionsnedsättningar eller har behov av att klargöra sina arbetsförutsättningar, kan individuell planering göras. Denna kan innefatta samverkan med både AF-specialister (psykolog, socialkonsulent, arbetskonsulent) och externa instanser som kommunen, Försäkringskassan etc. För personer med funktionsnedsättning finns ytterligare insatser att tillgå, exempelvis SIUS-konsulenter. Personerna som fyllt 20 skrivs på AF in i etableringsprogrammet förutsatt att det inte har gått mer än ett år sedan första folkbokföringen i en svensk kommun. I vissa fall omfattas även unga från 18 år som saknar föräldrar i Sverige. Etableringen ger i princip tillgång till hela Arbetsförmedlingens programutbud.

Lokala yrkesspår Numreringen av och insatserna i modulerna nedan är förenklade och ska alltid individanpassas. Om parterna vid en gemensam bedömning i matchningsgruppen finner det lämpligt kan moduler eller delar av moduler hoppas över eller ske parallellt. När individen bedöms redo gör kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans med individen, och när det är aktuellt också en arbetsgivare, en gemensam bedömning om vad som blir nästa steg. Målet ska vara att individen erbjuds ett arbete, ett snabbspår eller ett lokalt spår som leder till arbete eller utbildning om inte särskilda skäl föreligger. Målet är att arbeta självständigt utan stöd i valt yrke via en sömlös process. Tiden för en

17

individ att gå igenom modulerna kan variera och ibland styras utifrån när exempelvis utbildningsstart sker.

Modul 1 och 2 är generella för alla med utländsk härkomst och/eller med behov av strukturerat arbete i syfte att stärkas i svenska språket och/eller i samhällskunskap. För målgrupp B tillämpas företrädesvis studier inom ramen för gymnasieskolan medan det för vuxna över 20 år är studier inom vuxenutbildning eller motsvarande som avses. Målgrupp C kan vara aktuella för delar av insatserna inom modul 1 och 2 men är i huvudsak aktuella för det strukturerade arbetet inom modul 3, med undantag för svenskaundervisningen. Där målgrupp A och B genomför insatser i kombination med SFI ska målgrupp C antingen bedriva de insatser som modulen innehåller på heltid eller på samma nivå som målgrupp A och B men då i kombination med annan åtgärd som gör att de har sysselsättning på heltid då detta är befogat.

Arbetet för att över tid utveckla och vid behov arbeta fram fler lokala spår sker via uppföljningen vid LOKSAM-mötena.

Modul 1

Målgrupp AEtableringssamtal/inskrivningssamtal genomförs på Arbetsförmedlingen tillsammans med arbetsförmedlare och kontaktperson från integrationsenheten. Därefter upprättas plan inom etableringsprogrammet. Planen innehåller svenskaundervisning styrd av individens tidigare utbildningsbakgrund, utbildningsplikten och arbetsförmedlarens egen bedömning. Redan här påbörjas undersökandet av möjlighet till validering, passande utbildningar, intressen, med mera.

Leverantörer för kompletterande insatser är i januari 2018 främst Hermods, Birka och JGY avseende SFI, samhällsorienteringen och projekt Hamsam 2.0 som erbjuder Hälsoskola. Alla nyinskrivna på AF inom etableringen som är analfabeter eller har maximalt 9 års tidigare grundskola anvisas till kompletterande aktör och när de fullföljt program där påbörjas SFI eller annan åtgärd. De nyinskrivna på AF inom etableringen som har gymnasie- eller eftergymnasial utbildning kommer direkt att ansöka om att få påbörja SFI. Syftet med denna nyligen införda särskiljning är att skapa ett bättre flöde och undvika ”propparna” i A-gruppen på SFI. Individer bedöms kunna tillgodogöra sig SFI-undervisningen bättre efter att ha genomgått grundläggande moduler eller Birkas etableringskurs. God kommunikation och tillit mellan AF och leverantörerna, liksom leverantörerna sinsemellan är en förutsättning för god samverkan och att rätt person hamnar på rätt plats.

18

Sekretess och samtyckesfrågor ska lösas. Birka och Hermods kommunicerar med SFI om när en elev är redo att gå vidare till SFI.

Vid inskrivning på JGY:s SFI sker ett inskrivningssamtal med inskrivningsansvarig lärare där man går igenom utbildningsbakgrund, yrkesbakgrund, språk och ev. hinder inför placering av grupp. Det görs alltid ett SYV-samtal innan en elev anvisas till vuxenutbildningen där SYV tittar på tidigare utbildningsbakgrund, plan framåt och om det finns eventuella hinder. Studieplan upprättas för samtliga elever på vuxenutbildningen och den revideras kontinuerligt tillsammans med eleven. SFI har rätt att skriva ut individer som har läst över rikssnittet timmar/kurs på SFI och som inte visar någon progression. När en individ i målgrupp A-B avslutas hos, SFI eller kompletterande aktör och AF inte har fler insatser att anvisa till utan glapptid, återaktualiseras denne hos kommunen via matchningsgruppen. Med stöd av intregrationsenheten initieras personen hos ame om ingen annan åtgärd finns planerad. Dock har integrationsenheten haft uppföljningar ca var tredje månad även dessförinnan.

Målgrupp BI de fall en ungdom fortfarande berättigas studier på gymnasienivå är målet att fånga upp samtliga ungdomar via JGY. Äldre nyanlända ungdomar ska antingen via UVAS, integrationsenheten eller på annat sätt hänvisas till Arbetsförmedlingen för inskrivning. JGY:s studie- och yrkesvägledare har kontakt med UVAS-coach, såväl inom som utom KAA för att säkerställa att inga ungdomar som finns inskrivna där övergår i sysslolöshet utan kontakt med annan instans. Målet är svenskundervisning för alla men i de fall en ungdom ändå väljer att avbryta studier ska denna skrivas in hos Arbetsförmedlingen och vidare planering upprättas. Vägledning från SYV gällande fortsatta studier inom grundvux och Komvux erbjuds även.

Målgrupp CÖvriga unga utan sysselsättning ska i möjligaste mån skrivas in på Arbetsförmedlingen för upprättande av planering. Unga som inte finns inskrivna på Arbetsförmedlingen motiveras via UVAS eller integrationsenheten till inskrivning (under förutsättning att personen bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande) samt erbjuds upprättande av individuell planering även hos den kommunala enheten. Vägledning från SYV gällande fortsatta studier inom grundvux och Komvux erbjuds även här.

19

Modul 2

Målgrupp ASFI i kombination med samhällsorientering, alternativt grundläggande modul eller annan form av svenskundervisning är grundtanken. Integrationsenheten erbjuder anvisningsbara gruppaktiviteter ”etableringsblock” som förutom svenskträning innehåller sociala aktiviteter, förstärkt samhällsorientering/arbetsmarknadskunskap, körkortskunskap och studiebesök. Gruppaktiviteter kan även anpassas efter målgruppens behov. JGY erbjuder parallellt med SFI-undervisningen Hamsam 2.0/hälsoskola och studie- och yrkesvägledning. AF kan komplettera sina insatser med utredning/fördjupad kartläggning, validering av betyg/yrkeskunskaper, rehab-insatser, (inte i ordinarie verksamheter men kan nyttjas i särskilda, begränsade arbetsarenor), studiebesök, och fördjupad kunskap inom våra utpekat prioriterade yrken. Gällande validering för målgrupp A-B vet vi inte än riktigt vad som kommer vara möjligt men att det förhoppningsvis kan gå att utföra validering ute på lokala arbetsplatser så att individer slipper åka långväga. I de fall en individ är i insats hos kompletterande aktör kan praktik via denna komma att erbjudas, denna följs då upp av deras respektive praktiksamordnare under AF:s ansvar. Vid kommunal tidig praktik, innan en person bedöms vara redo att gå över i modul 3, är det ame som ansvarar för att gemensamt med AF följa upp insatsen.

Bedömning av val av spår inför modul 3 görs i matchningsgrupp, alltså i samverkan mellan AF, integration, ame och socialtjänsten. Inför ställningstagande ska samtliga individer ha erbjudits studie- och yrkesvägledning och JGY ska vara sampratade med AF innan personen lyfts i forumet.

När en individ övergår i något av modul 3:s spår blir den som ”äger” spåret även ansvarig för uppföljning av individen och länk till AF och andra aktörer. Då individer går in i modul 3:s olika spår behövs förhoppningsvis inte så mycket stöd från andra aktörer men kontaktmannaskapet hos integrationsenheten kvarstår. När en individ inte visar intresse eller bedöms lämplig för någon av våra strukturerade spår är AF fortsatt ansvarig så länge personen finns inskriven där och individerna bör lyftas i matchningsgruppen.

Här bör det i en individuell handlingsplan framgå mål och delmål som utformas tillsammans i trepartssamtal mellan individen själv, AF och vid behov även andra aktörer, exempelvis integrationsenheten, socialtjänsten och/eller ame. Mötet syftar till att göra det tydligt för individen vilka krav som ställs, vilka kunskapsluckor som eventuellt behöver fyllas på, samt vilka möjligheter som finns för individen osv. Det är viktigt att individen känner sig delaktig och insatt i vad som förväntas av henne och vilka funktioner de olika aktiviteterna ska ha.

20

Målgrupp BHär är målet främst studier på introduktionsprogrammet (IMSPR) eller SFI, beroende på ungdomens ålder och vad som är möjligt. Även AF:s kompletterande aktörer kan komma att nyttjas. JGY arbetar för att kunna erbjuda fler möjligheter i den individuella studieplanen på gymnasieskolan, att t.ex. kunna kombinera SvA-studier med ett grundpaket inom karaktärsämneskurser på gymnasienivå. Inom omvårdnadsprogrammet, barn och fritid och restaurang och livsmedel arbetas det som sagt för att from ht 18 kunna erbjuda programmen lokalt med lärlingsdel i kommunal verksamhet. Detta kan även komma att nyttjas på IM-programmet. Regeringens budget för 2018 innehåller stöd till arbetsgivare som tar emot lärling inom introduktionsprogrammen. Ungdomar som sedan tidigare har en kontaktperson på integrationsenheten fortsätter med detta, andra hänvisas till UVAS. Kontaktperson/UVAS-coach fortsätter hålla kontakt efter behov men är inte ansvariga i de fall en ungdom är inskriven i utbildning eller hos AF. Insatser som studiebesök eller andra gruppaktiviteter kan här komma att samplaneras mellan integrationsenheten och UVAS-coach.

Målgrupp CInsatser för att närma sig arbetsmarknaden kan här vara individuell coachning, motivationsinsatser, praktik, rehab-insatser, studie- och yrkesvägledning, studiebesök och arbetsmarknadskunskap och fördjupad kunskap inom våra utpekat prioriterade yrken. Samarrangemang med målgrupp B och personal från integrationsenheten kan komma att göras.

Modul 3

Yrkesspår vård och omsorgSpåret mot vård/omsorg antas vara det största och förutsatt att vi kan avsätta resurser för handledning i likhet med åren 2016-2018 beräknar vi att vi kan ta emot upp emot tio personer per år i detta, sett till kompetensförsörjningsbehovet och att den kommunala vuxenutbildningen de senaste två omgångarna haft intag på dryga tjugo personer per gång. De tre kommunala äldreboendena har begränsad mottagnings- och därefter anställningskapacitet och den största utmaningen är resurser till handledning.

För att kliva in i jobbspåret mot vård och omsorg krävs att individen har en förförståelse för inte bara arbetsuppgifterna utan även villkor för anställning; arbete på kvällar och helger, att sköta människors personliga hygien, arbetskläder, att hantera dödsfall, med mera. Mall för att säkerställa detta har tagits fram via KIVO. Därutöver behöver en person ha grundläggande svenskakunskaper, SFI nivå C eller mer. Vi kommer gemensamt att arbeta för att ingen ansöker till utbildningen innan dess att SFI är fullföljt eftersom utbildningsmaterialet i grunden är utformat för den som talar och skriver felfri

21

svenska, men en person kan ändå gå över till modul 3 då SFI C är uppfylld under förutsättning att personen bedöms kunna tillgodogöra sig de tidigare inslagen i modul 3 i kombination med ytterligare SFI.

Samverkan i detta spår sker i huvudsak mellan Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen och med Ragunda kommun som arbetsgivare. Jämtlands gymnasium är i dagsläget utbildningsanordnare för reguljär vård och omsorgsutbildning enligt Vård- och Omsorgscollege riktlinjer men över tid kan det bli fråga om andra varianter av vårdutbildning via andra utförare med. Samverkan med såväl arbetsgivaren som med fackförbundet Kommunal är viktig i fråga om både strategiska ställningstaganden samt mottagande av personer i arbetsmarknadspolitiska insatser eftersom vårdtyngd/arbetsbelastning och möjligheter till handledning varierar över tid. Viss samverkan under utbildningen sker även med Region Jämtland Härjedalen som arbetsgivare.

Kontaktperson för spår 1 är chef för arbetsmarknadsenheten, utifrån att kommunen själva är den största arbetsgivaren för detta spår och arbetsmarknadsenheten har goda upparbetade kontakter till såväl relevant förvaltning som till Arbetsförmedlingen och kommunala vuxenutbildningen. Figur 5 återger yrkesspåret mer illustrativt.

Figur 5

22

Yrkesspår (metall)industri

Efter att ha varit i kontakt med industrin så går det inte att säga i detalj hur behovet kommer att se ut under 2018, däremot ser företagen fram emot ett samarbete som liksom idag är gott och välfungerande. Någon av industrierna håller på att modernisera sin park och kanske inte kommer att behöva speciellt många nya arbetstagare den närmsta tiden medan andra står i startgroparna och inte riktigt vet hur det landar i en nära framtid. AF håller täta kontakter löpande i syfta att kunna kompetensförsörja över tid men även när behov uppstår kunna lyfta in moduler från en arbetsmarknadsutbildning lokalt eller på annan plats. I dag har vi ett fungerande urval för industriutbildningen (arbetsmarknadsutbildning) där både utrikes- och inrikes födda unga och äldre får chansen till utbildning som i de flesta fall leder till arbete. AF kommer också att under 2018 kunna lyfta in yrkessvenska i denna utbildning i syfte att skynda på språkutvecklingen/förståelsen. Detta yrkesspår är det av våra spår som bäst lämpar sig för nyanlända med kort utbildningsbakgrund.

För målgrupp B och C finns i vissa fall möjlighet till gymnasial lärlingsutbildning inom industri och i de bästa fallen även en chans till gymnasial lärlingsanställning och arbete även därefter. Figur 6 återger yrkesspåret mer illustrativt.

23

Figur 6

Yrkesspår teknisk verksamhet

Spåret mot tekniska är inte alarmerande stort i omfattning men procentuellt inom branschen behövs ett stort intag av ny personal som dels kan möta tillvaratagande av befintlig personals kompetens, dels införa ny kompetens. Spåret anses till antal kunna beröra 2-3 personer årligen (samt ytterligare ett intag av personer för arbetsmarknadsåtgärder men där detta inte bedöms leda till stadigvarande arbete i ordinarie verksamhet).

För att kliva in i yrkesspåret krävs att individen har en förförståelse för inte bara arbetsuppgifter utan även villkor för anställning; ortsövergripande arbete med såväl teoretiska som praktiska och digitala inslag, sociala kontakter inom och utom organisationen, både rutinuppgifter och tillfälliga uppdrag, med mera.Dessutom behöver en person ha grundläggande svenskakunskaper, SFI nivå C eller mer. Att åtminstone ha påbörjat körkortsutbildning i modul två är också av vikt.

Samverkan sker i detta spår med Ragunda kommun som arbetsgivare, Jämtlands Vux och Arbetsförmedlingen som utbildningsanordnare och Arbetsförmedlingen som anvisare (i vissa fall), samt fackförbundet Kommunal. Viss samverkan kan även komma att ske med privata fastighetsbolag eller företag med behov av liknande kompetens men inledningsvis är kommunen enda samarbetsparten bland arbetsgivarna.

Kontaktperson för spår 3 är enhetschef för arbetsmarknadsenheten, utifrån att kommunen själva är den största arbetsgivaren för detta spår och arbetsmarknadsenheten har goda upparbetade kontakter till såväl relevant förvaltning som till Arbetsförmedlingen.

På sikt skulle lärlingsutbildning Vux kunna utformas där karaktärsämnesnivå är gymnasienivå och lärlingstiden bedrivs ute hos arbetsgivaren. För att genomföra detta krävs dock ett tillräckligt stort elevunderlag och mottagande hos arbetsgivare, inklusive goda möjligheter till handledning. Figur 7 återger yrkesspåret mer illustrativt.

24

Figur 7

25