InledningMåltidshandboken för skola och förskola är framtagen på uppdrag av nätverket för offentliga måltider i Jönköpings län. Nätverket består av kostchefer, kostekonomer och måltidsutvecklare från alla kommuner i Jönköpings län och Region Jönköping.

Måltidshandboken är ett informationsmaterial för dig som är kock, måltidsbiträde och pedagog som arbetar i skola och förskola. Tanken är att måltidshandboken kan appliceras i alla kommuner i Jönköpings län.

Informationen är hämtad från Livsmedelsverkets hemsida www.livsmedelsverket.se, Bra mat i skolan (2013) och Bra måltider i förskolan (2016).

Tillsammans skapar vi goda och hälsosamma måltider!

Ove Gustavsson, Vaggeryds kommun

Therese Lundell, kostchef Vaggeryds kommun

Marie Wuollet, måltidsutvecklare Värnamo kommun

Trivsamma måltiderMåltiden ska vara en trevlig upplevelse i en trygg miljö så att alla barn och elever kan äta i lugn och ro. Måltiden ska ge goda vardagsrutiner och lära barn att, steg för steg, börja äta en allsidig och varierad kost.

Måltidsmiljö

Den fysiska måltidsmiljön ska vara utformad så att barn och elever tycker det är trevligt att äta. Belysning, ljudnivån och dukning ska bidra till en positiv måltidsupplevelse.

Servering

Lunchen bör schemaläggas på ett sådant sätt att alla barn och elever får möjlighet att äta sin lunch i lugn och ro och utan tidspress. Lunchen bör serveras mellan kl. 11:00-13:00 och varje barn och ungdom bör ha möjlighet att sitta vid borden under minst 20 minuter.

Bemötande

En förutsättning för att måltiden ska vara trivsam är att det finns ett respektfullt bemötande bland matgäster och personal i skolrestaurang. Måltiden ger en bra möjlighet till social samvaro. Det är viktigt med ett gott samarbete mellan köken, ledare och pedagoger.

HållbarInom måltidsverksamheten arbetas det kontinuerligt, enligt kommunernas plan för hållbar utveckling, med att anpassa mathantering efter så miljövänliga metoder som möjligt.

Livsmedelsupphandling

Livsmedel som upphandlas ska i alla avseenden följa de lagar och förordningar som gäller i och för Sverige. Här omfattas även EU-regler och förordningar samt kommunens kvalitetskrav. Det gäller klimat, transporter, miljö- och djurskydd, livsmedelskvalitet, förpackningar osv.

Fler hållbarhetskrav vid upphandling av livsmedel finns på upphandlingsmyndighetens hemsida. https://www.upphandlingsmyndigheten.se

Giftfri miljö

Ett nationellt mål för hållbar utveckling är att öka användningen av ekologiska livsmedel. Vid ekologisk produktion används ingen konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel.

Hav i balans

Ett av de nationella miljömålen är hav i balans. Det innebär att fisken kommer från stabila bestånd och är fiskade/odlade på ett skonsamt sätt. Det finns olika miljömärkningar och guider, till exempel WWF:s fiskguide. http://fiskguiden.wwf.se/.

Begränsad klimatpåverkan

Att producera mat som sedan slängs är inte hållbart utifrån miljöperspektiv. Mätningar visar att ca 20 procent av skolmaten kastas. Det kan bero på köksorganisation, dålig planering och organisation, bristande kunskap om hantering av rester, feltolkade regler och dålig matro i matsalen.

Förslag på hur man kan minska matsvinnet:

Förbered för eventuella rester redan vid menyplanering så at de kan tas om hand på ett säkert sätt.

Ha goda rutiner vid bufféservering, ställ fram lite åt gången och fyll på efterhand. Titta, lukta och smaka på maten – skilj på bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Håll en låg kyltemperatur i kyl och frys. Se till att måltidsmiljön är lugn och trivsam så att barnen vill sitta kvar och äta upp.

Riktlinjer för frukost och mellanmålFrukosten ska ge en bra start på dagen och innehålla 20–25 procent av det dagliga energi- och näringsbehovet. Mellanmålet är till för att barnen ska kunna behålla blodsockernivån stabil till nästa huvudmål det vill säga middag/kvällsmål som serveras hemma.

Viktigt att tänka på

Frukost och mellanmål ska inte inkludera söta och näringsfattiga livsmedel. Vid val av mejeriprodukter väljs osötade och magra produkter berikade med D-vitamin. Variera mellan fullkornsbröd och bröd med mindre fibrer. Valet av fibrer beror på barnens ålder, barn över 2 år klarar av mer fibrer. Välj produkter med mindre salt och socker; mat som är märkt med nyckelhålet innehåller mindre salt och socker jämfört med produkter inom samma livsmedelskategori. Livsmedel med sötningsmedel ska inte användas.

Frukost består i huvudsak av mjölk/fil/yoghurt, gröt, bär, frukt, grönsaker och smörgås med pålägg.

Mellanmålet består i huvudsak av mjölk och smörgås med pålägg, frukt eller grönsak.

För variation anpassas frukt och grönt efter säsong. Bröd och pålägg varieras under veckan.

Förslag på en bra frukost

En tallrik gröt med lättmjölk och lättsockrad sylt/bär, 1–2 smörgåsar med pålägg och frukt/grönsak

En tallrik lättfil/lättyoghurt med müsli/flingor, 1–2 smörgåsar med pålägg och frukt/grönsak

Två smörgåsar med pålägg, ett glas lättmjölk och frukt/grönsak.

Förslag på ett bra mellanmål

Två smörgåsar med pålägg, ett glas lättmjölk och frukt/grönsak.

Riktlinjer för planering av lunch De nordiska näringsrekommendationerna 2012 (NNR) utgör grunden vid planering av måltider i förskola och skola. Måltiderna ska ge den energi och näring som barnen behöver för att växa, utvecklas och orka med dagarna. Måltiderna ska verka för och främja hälsosamma matvanor och vara naturligt integrerade i verksamheten. Sedan 1 juli 2011 trädde en ny skollag i kraft med krav på att skolmåltiderna inte bara ska vara kostnadsfria utan även näringsriktiga.

Viktigt att tänka påVarierad mat ger oftast näringsämnen i rätt mängd och i en bra balans. Lunchen ska ge ca 30 procent av dagsbehovet av energi och näringsämnen. Menyerna ska vara näringsberäknande och omfatta minst fyra veckor.

Förslag på en bra näringsriktig skolmåltid:

En eller flera lagade rätter, med fördel ett vegetariskt alternativ som alla får ta av

Salladsbord med minst tre-fem olika komponenter (ca 100 g) och oljedressing

Bröd och matfett

Mjölk och vatten

Presentera gärna maträtten enligt tallriksmodellen! Tallriksmodellen är ett pedagogiskt verktyg som kan användas att lära barnen lägga upp maten på tallriken i rätt proportion. Den ena av de större delarna fyller man med grönsaker och rotfrukter och den andra med potatis, pasta, ris eller bröd. Den minsta delen utgör kött, fisk, ägg eller bönor och linser.

Ta hjälp av Nyckelhålet!Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol som gör det enklare att välja nyttigt. Det finns på livsmedel som innehåller mer fibrer och fullkorn, mindre socker och salt, nyttigare eller mindre fett.

Bra livsmedelsval för hälsan och miljön

Mer grönt och fruktServera grönsaker och frukt av olika sorter till varje måltid. Introducera baljväxter långsamt och tänk säsongsanpassat. Grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök är ett miljösmart val.

Mer fisk och skaldjurServera fisk minst en gång i veckan och fet fisk (lax, makrill, sill) varannan gång. Strömming från Östersjön inklusive Bottniska viken samt insjöfisk får inte serveras i förskola eller skola. Välj fisk och skaldjur från hållbara bestånd som är fiskade på ett skonsamt sätt.

Byt till fullkorn - iblandServera fullkornsprodukter av pasta, ris, bulgur och bröd ibland. Ur miljöperspektiv servera potatis, pasta och andra cerealier (matvete, mathavre, bulgur, quinoa) oftare än ris.

Byt till nyttiga matfetterAnvänd nyttiga matfetter, oljor och andra nyckelhålsmärkta matfetter som innehåller omättade fetter berikade med D-vitamin. Barn upp till 2 år behöver lite extra fett, och framförallt fleromättat fett. En tesked rapsolja per portion brukar vara lagom. Rapsolja och olivolja är miljösmarta alternativ.

Byt till osötade och magra mejeriprodukterVälj osötade och magra mejeriprodukter med D-vitamin vid val av livsmedel och även i matlagningen. Barn under sex år ska undvika risdrycker och riskakor på grund av höga halter av arsenik.

MåltidsdryckVatten eller lättmjölk är bra måltidsdrycker. Det räcker det med 2–5 dl fil, yoghurt och mjölk per dag för att få tillräckligt med kalcium. En större konsumtion kan leda till att barnen äter för lite av andra viktiga livsmedel.

Mindre rött kött och charkLivsmedelverkets råder att intaget av kött och chark bör begränsas till max 500 g kött och chark per vecka, varav en mindre del ska vara av chark. Ett sätt att hålla nere mängden rött kött och chark är att servera mer vegetariskt, ägg, fisk eller fågel. Eller dryga ut mängden kött med bönor, kikärter eller linser exempelvis i köttfärssås och gryta. Korv får serveras 1 gång i månaden. Om nyckelhålsmärkt korv används kan den serveras upp till 3 gånger i månaden.

Mindre sockerServera inte sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor. Dessa livsmedel bidrar med mycket energi men är mest ”tomma kalorier”.

Mindre saltVälj mat med mindre salt och salta ytterst måttligt i matlagningen. Använd lågsaltade buljonger och ha inte salt tillgängligt för barnen.

Bilden visar Livsmedelsverkets sammanfattande allmänna kostråd.

Riktlinjer för elevcaféSkolan ska föregå med gott exempel och i hela sin verksamhet främja en sund livsstil. Skolans elevcafé ska bidra till att eleverna har möjlighet att köpa goda och näringsriktiga komplement till skolmåltiden.

Viktigt att tänka på

Enligt livsmedelsverkets rekommendationer framgår det att elevcaféer inte ska sälja godis, glass, bakverk, söta drycker eller snacks. Istället bör man satsa på ett större utbud av frukt och grönsaker, lätta mejeriprodukter och matiga smörgåsar.

Använd gärna livsmedel som uppfyller kriterierna för nyckelhålsmärkning. Med det menas att livsmedlet innehåller mer fibrer/fullkorn, mindre salt och socker och nyttigare eller mindre fett.

Observera att nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön inte får förekomma på skolan, eftersom de kan utlösa livshotande akuta allergier. Se lokala riktlinjer för varje kommun.

Tydliga rutiner ska finnas för att identifiera och hantera eventuella risker som finns i verksamheten.

Om elever är med och driver elevcafé ska de få tillräcklig kunskap att hantera livsmedel på ett säkert sätt.

Det är bra om elevcaféer har öppet på morgon och eftermiddag, så att frukost och mellanmål kan erbjudas. För att inte konkurrera med skollunchen bör öppethållande vid lunchtid undvikas. I övrigt har elevcaféer öppet efter behov och möjligheter.

Förslag på bra utbud i elevcaféet:

Grövre bröd med matiga pålägg, såsom skinka, ost, ägg, makrill, köttbullar och grönsaker

Pizzabullar, fyllda pitabröd

Frukter, gärna fruktsallad eller uppskurna i bitar

Grönsaker, gärna i bitar som snacks med dipp eller på smörgås

Yoghurt, fil

Smoothies

Flingor/gryn/müsli

Drycker – mjölk, kaffe, te, vatten

Vanliga frågor och svar om måltiderVarför serveras smörgåsmargarin i förskola och skola?

Smörgåsmargarinet innehåller nyttiga fetter och har en lägre andel mättat fett. Fleromättade fetter är livsnödvändiga eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv. De måste vi få i oss via maten. Forskning visar att ett byte från mättat fett till fleromättat fett bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.

Varför serveras lättmjölk i förskola och skola?

Livsmedelsverket rekommenderar att intaget av mättat fett ska minskas. Rådet gäller även för barn och vuxna. Mager mjölk innehåller lika mycket näring som en fetare, men mindre mättat fett.

Vad ingår i ett välkomponerat mellanmål?

Ett bra mellanmål består av mjölk och smörgås med pålägg, frukt eller grönsak. För små barn som inte kan äta så stora portioner är mellanmålen betydelsefulla. Det är viktigt att mellanmålen är av god näringsmässig kvalitet. Sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor ska inte serveras i förskola och skola. Dessa livsmedel är mest ”tomma kalorier” och innehåller ingen näring.

Vad innebär det att äta vegansk mat?

Många väljer idag att äta mer vegetarisk mat och det finns många olika varianter av det. Vissa väljer bort rött kött, andra väljer också bort kyckling och/eller fisk. Veganmat utesluter man allt från djurriket inkl. ägg och mejeriprodukter och i med det saknas vitamin B 12 helt, som finns i animaliska livsmedel. Veganmat innehåller mindre vitaminer och mineraler än mat med animalier. För att veganmat ska bli näringsmässigt tillfredställande krävs en noggrann planering och tillskott av vitaminer, som vårdnadshavaren står för.  Om förskolan och skolan har den kompetens och de resurserna får man servera veganmat. På grund av att veganmaten inte når de krav på näringsriktig lunch enligt skollagen, väljer många kommuner att inte servera veganmat till barn eller elever.

SpecialkostFörskolan och skolan är skyldig att tillhandahålla specialkost utifrån medicinska behov. Det viktigt att de uteslutna livsmedel ersätts med livsmedel som ger måltiden ungefär motsvarande näringsinnehåll. För att säkerställa att rätt kost serveras rekommenderas ett intyg från hälso- och sjukvården. Dels för att inte utesluta livsmedel i onödan.

Barn med behov av särskild mat på grund av andra tillstånd eller sjukdomar, exempelvis diabetes eller neuropsykiatriska diagnoser, bör få individuellt anpassade kostråd från hälso- och sjukvården.

Barn med överviktsproblematik bör få individuellt utformade råd från hälso- och sjukvården.

Det förekommer också önskemål om individuellt anpassad mat utöver mediciniska behov, exempelvis religiösa, etiska eller kvalitetsmässiga motiv. Huvudmannen ska inom ramen för verksamheten bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering.

Varje kommun i Jönköpings län har lokala riktlinjer hur man ansöker om specialkost.

Allergier, intolerans och överkänslighet Kommunen ska ha rutiner för allergier och överkänslighet. Några viktiga hållpunkter i planering vid specialkost är:

Ha kunskap om barnens allergi och överkänslighet

Ha kunskap om matens innehåll

Håll isär och håll rent

Servera rätt

AllergiAll mat innehåller proteiner som kan ge allergier. Den mat som oftast ger allergiska reaktioner är mjölk, ägg, fisk, skaldjur, baljväxter som jordnötter och soja, olika nötter, fröer och vete. Vissa kan reagera på mycket små mängder av det protein de inte tål. En del kan till och med reagera på proteiner i luften till exempel fiskångor eller jordnötsdamm.

Matallergier är vanligast i barnaåren, särskilt allergi mot mjölkprotein och ägg. Många barn växer så småningom ifrån denna allergi. Men allergier mot nötter, jordnötter och fisk är ofta bestående.

De vanligaste symtomen är magont, kräkningar, diarré, hudutslag och astma. Ett livshotande tillstånd kallad allergisk chock kan inträffa.

Många kommuner har infört nötförbud i utbildningsverksamheten för att minska risken för olyckstillbud till följd av allergiska reaktioner av nötter. Se lokal information om nötter i din kommun.

Glutenintolerans (Celiaki) Gluten finns i spannmålen vete (även durumvete), råg, korn, spelt (dinkel), kamut och korsningar av spannmålen. Vid glutenintolerans måste alla sorters bröd, mjöl, flingor, skorpmjöl, pasta, bakverk, välling och gröt som innehåller spannmålen ovan uteslutas. Som ersättning kan du välja naturligt glutenfria livsmedel, som potatis, ris, majs, quinoa med mera. Det finns även specialprodukter som glutenfri pasta, bröd och kakor.

Läs alltid ingrediensförteckningen, då gluten är märkningspliktig allergen!

Personer med glutenintolerans måste strikt följa en glutenfri diet och de rekommendationer de fått av läkare och dietist.

De vanligaste symtomen hos barn är att de får diarré, kräks, går ner i vikt eller blir trött och orkeslöst. Vid obehandlad glutenintolerans kan det leda till att barnet inte växer som det ska, då tarmluddet i tunntarmen är förstört som inte kan ta upp näring. Glutenintolerans växer inte bort, utan kräver livslång diet utan gluten.

Spannmålsallergi ska inte blandas ihop med glutenintolerans. Spannmålsallergi innebär att barnet är allergiskt mot ett eller flera sädesslag. Vanliga symtom är eksem, ont i magen, kräkningar, astma och allergisk snuva. Spannmålsallergi växer vanligtvis bort.

Mjölkproteinallergi och laktosintoleransAllergi mot mjölkprotein och laktosintolerans är två skilda diagnoser.

Vid mjölkproteinallergi tål man inte proteinerna i mjölken. Vid mjölkproteinallergi måste alla former av mjölk- och mjölkprodukter uteslutas helt ur kosten. Detta gäller komjölk liksom får- och getmjölk och produkter av dessa. Tänk på att mjölk kan finnas i bröd och välling. Soppor, såser och charkuterivaror där mjölk och mjölkpulver ingår måste uteslutas, liksom potatismospulver, pannkakor och våfflor.

Läs alltid ingrediensförteckningen, då mjölk är märkningspliktig allergen!

Symtom kan vara kräkningar, ont i magen, diarré och hudreaktioner. Intag av mycket små mängder mjölk kan ge reaktioner hos känsliga mjölkallergiker. Allergin är vanlig hos små barn men växer ofta bort.

Vid laktosintolerans reagerar man på mjölksockret laktos som delvis inte kan brytas ner i tunntarmen på grund av brist på enzymet laktas. Laktosintolerans yttrar sig som "buller" i magen, gasbildning, magont och diarré.

Laktosintolerans är mycket ovanligt hos små barn. Hos personer med ärftlighet för laktosintolerans minskar produktionen av enzymet laktas oftast under skol- eller ungdomsåren. Då gäller det att begränsa intaget av mjölkprodukter.

Hur mycket laktos man tål varierar per individ. Laktos finns i all mjölk, inte bara i komjölk utan också i get- och fårmjölk.

Många tål fil, yoghurt och andra fermenterade mjölkprodukter bättre. Hårdost är generellt fri från laktos. Det finns specialprodukter för den laktosintoleranta. Exempel låglaktosmjölk, -fil, -yoghurt och liknande. I produkterna har laktoshalten reducerats genom nedbrytning av laktosen.

För mer information om allergier, intolerans och överkänslighet se Livsmedelsverkets hemsida: https://www.livsmedelsverket.se/.

Pedagogernas roll Ansvaret för bra måltider vilar på många fler än på dem som lagar maten. Personalen har stor inverkan på barnens måltider, matvanor och inställning till mat då många av barnens måltider äts i förskolan och skolan.

En förutsättning för integrerade måltider är att det finns en samsyn om vad en pedagogisk måltid är och vilken roll de vuxna har vid måltiden. Den vuxna som äter pedagogiskt ska visa en positiv inställning och matglädje vid måltiden, visa vad en balanserad måltid är; äta enligt tallriksmodellen, sitta bland eleverna och smaka av den lunch som serveras.

Samverkan mellan verksamheterna är nyckeln till framgång; pedagoger, kockar och ledare jobbar alla för samma mål och är där av samma anledning - barnen.

Riktlinjer för matråd Att bilda ett matråd är ett enkelt och bra sätt att förbättra engagemanget och intresset för skolmaten. I matrådet bör representanter för skolledning, elever från olika klasser, lärare, skolmåltidspersonal och skolsköterska ingå.

Varje skola ska ha ett matråd. Matråden ska bidra till att stimulera ett gemensamt engagemang för en bra skollunch till alla skolans elever.

Viktigt att tänka på För att förankra och genomföra idéer måste skolledningen ge matrådet ett klart uttalat stöd. Det är viktigt att skolpersonal, måltidspersonal och elever ges tid att delta. Matrådet kan förslagsvis träffas en till två gånger per termin.

Informera på skolan om matrådets arbete så att så många som möjligt kan påverka och känna sig delaktiga. Vid varje matråd förs ett protokoll utifrån dagordningen, som sedan ska ut till klasserna, så att alla kan se vad som diskuterats och beslutats vid mötet.

Förslag på vad matrådet kan arbeta med

Framföra klasskamraters synpunkter på mat, miljö och trivsel i matsalen

Vikten av att äta skollunch

En bra matsalsmiljö. Ev. ta fram trivselregler för matsalen

Mattider

Provsmaka nya maträtter

Diskutera maträtter på matsedeln

Temadagar

Elevcaféets utbud

Minska på matsvinnet

MåltidspedagogikMåltidspedagogik handlar om att integrera mat och måltider i det pedagogiska arbetet. Måltiden är ett bra verktyg för att arbeta med läroplanens mål som att till exempel förstå kultur, naturvetenskap, miljö och demokrati samt träning i finmotorik. Det är också ett tillfälle för social samvaro och delaktighet. Forskning visar att barn som är delaktig i att laga, äta och smaka på mat får en mer positiv attityd till mat.

Viktigt att tänka påDet lilla gör stor skillnad. Bara genom att prata om måltiden med barnen ger positiva resultat. Tillämpa måltidspedagogiken i den mån det är möjlighet i er verksamhet, det ska vara roligt att arbeta med maten!

Måltidspedagogik ska utgå från barnens vardag och lek. Låt barnen få servera sig själv i den mån det är möjligt, de ska själva få ta ansvar över hur mycket som ska ätas utan tvång. Förskolepersonalen har stor inverkan på barnens inställning till mat och deras matvanor. Samarbete mellan pedagog och måltidspersonal är viktigt.

Förslag på hur kan verksamheten kan arbeta

Låt barnen få vara med i köket, se riktlinjer barn i kök.

Arbeta med Sapere

Låt barnen göra sin egen kokbok

Odla med barnen

Veckans frukt eller grönsak

Temaveckor med mat från olika kulturer

Visa vad dagens lunch innehåller

Låt kocken äta tillsammans med barnen

Studiebesök

Laga mat utomhus

Hej Skolmat! är ett material med pedagogiska övningar riktat till åk 4–6. Skolmåltiden utgör läromedlet och berör många av läroplanens mål.https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo

Utbildningsföretaget Läromat har som mål att på ett lekfullt och lättsamt sätt så de första fröna till hälsosamma och hållbara matvanor hos barn i tidig ålder. http://www.maltidspedagogik.se/

Sapere-metodenSapere innebär att man upplever maten och måltiden med alla sinnen. Det latinska ordet Sapere betyder ”att kunna”, ”att smaka”, ”att veta” och ”att känna”. Barnen får kunskap om sina sinnen och de lär sig sätta ord på smaker och på så vis träna upp sitt ordförråd. De får verktyg för analytiskt tänkande och Sapere-metoden kan även kopplas till demokratifrågor.

Viktigt att tänka påDet finns inga rätt eller fel, barnens personliga uppfattningar och erfarenheter respekteras.

Förslag på hur kan verksamheten kan arbeta

Bara fantasin sätter gränser.

Servera en grönsak på olika sätt; koka, woka och servera rå. Uppmana barnen att beskriva skillnaden i smak, syn, lukt, känsel och hörsel.

Bilda arbetsteam, både lärare och skolmåltidspersonal, för dem som är intresserade av att arbeta strukturerat med Sapere-metoden.

Använd elevernas val på schemat som Sapere-lektion.

Tips på övningar finns i materialet ”Handledning årskurs 4–6, Mat för alla sinnen”:

Mat för alla sinnen är en handledning för verksamheterna att kunna arbeta med Sapere-metoden. Materialet är riktat till åk 4–6. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/skola/rad-och-material/sapere_livsmedelsverket_a4-mindre.pdf

Riktlinjer barn i kökForskning visar att barn får en mer positiv attityd till mat när de har varit involverade i matlagning. Det är också ett tillfälle att ge barnen kunskap om livsmedel, matlagning och hygienregler.

Viktigt att tänka på

Gör en handlingsplan med bland annat faroanalys, se handlingsplan barn i kök.

Samma hygienregler gäller för barn i kök som för de vuxna, utgå från er egenkontroll.

Klädsel bestående av kockmössa och förkläde/kockrock.

En vuxen ska ha översikt, ge hjälp och stöd till barnet. Håll barnen på lagom avstånd från det som är varmt och vasst.

Förslag på hur kan verksamheten kan arbeta

Veckans kock - Låt ett barn vara med i köket varje fredag eller den dagen de fyller år. Barnet kan hjälpa till både med matlagning och vid servering. Låt barnet vara med och bestämma vilken rätt som ska tillagas alt. tillbehör till rätten.

Lilla kockskolan – Låt barnen vara med en hel dag i köket.

Länken visar en film på hur det exempelvis kan se ut med veckans kock:https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/forskola/rad-och-material/#Film

Handlingsplan – Barn i kökRisker:Gör en faroanalys genom att gå igenom ert kök för att se var en eventuell fara kan finnas för barnen.

Utrustning Fara Risk 1-6 Åtgärder Ansvarig

(kniv) (Skärskada) (4) (Vuxen övervakar) (Namn)

(Kemikalier)

(Frätskada/förgiftning) (6) (Förvaras utom räckhåll) (Namn)

 (Spis) (Brännskada)      

         

         

         

         

         

         

         

Hygien: Samma hygienregler gäller för barnen som för vuxna i köket. Kolla er egenkontroll.

Ansvariga:

Vilka är ansvariga för verksamheten med barn i kök på förskolan/skolan och vilka utav kökspersonalen får ha med sig barn i kökets verksamhet.

Utrustning:Anpassa utrustning och skyddskläder för barn. Finns förkläde, kockrock och kockmössa till barnen? Behövs pall för att nå upp till köksbänk?

Revidering:Handlingsplanen revideras vid behov då verksamheten förändras.