UNDERSÖKNING,1 117 AD MÅN

M V ANÅVIGÄTIONS-LEDEII

och KÖPINGARI FINLAND

ÅR O NÖDI G A ;ME D

FFIJLOSOPrITSK.I FAC.JLT.-TENS SAMTYCKE VIDkongl. jl.åro- såtet i åbo,

undk.i

chemte professoren, plantage - directeuren i finland,"Riddaren a? kongl. Wasa- oeden, ledamoten af kongl,

Svenska yetténskaps-acade-mien, kejserliga oeconomiskaeocieteten i fettfrspurg, lårdoms " societetérne i upsa-

la. lund och gqthebos.g, samt kongl. svenska ochhessen-komb. pati.iottska s-k-lsicäi et

PEHR ADRIAN GAD DST ILSY N UTA&BK T A B,

oCTl'

TIL ALLMÄNT OMPRJFVANDI. UXGIFVENAl?

NI CLAS GUSTAF BRÄNDER,S A T fIC-NDEKS IS.

ISEN 23 MARTII PÅ ACADEM.SNS OFRE LARO - SALÅR I?8J.Å B O,

rajcicr nos k, acad, boktr, j; c, frenckeixs enka,

KON CL. MAJ: TSOC il ,

SVEA RIKESHÖG ST BETRODDE I\l A N OCH KAD,

6V V ER- STÄ T HA L ._, A .. E I STOC KJ i OT. M,ÅB O AC A I.) Eäl IE CAKCE L L E K ,

RIDDARE OCH COIMJUE N D K U R AF

KONGL. MAJ: T S ORD E N ,HÖGVÄLBORNE FRIHERRE,

HE R RC* ,d I> T C D 4 t? T? 7?U /_/ ii Lé oj. AK K iL)

KÅDIGSTE HERRE!

At Eders Excellence, omgifven af raan ga arbetsdryga Riks-vardande varf, dock icke vägrat , oka Defs förra adla

emforger med flyrfel ocb uffikt af detta Kongl. Lärofätety

det bar författ bärftädes alla i djupajle vårdnad ocb erkän-Jla, famt upväkt ibland ofs en allmän tåfian, at igenom ljust vcttenfkaper, underhålla ocb öka Eder Excellences nådigflevälbehag och boga nöje.

Lärdom och vettenfkaper hafva ock deras (ligande ochfall. Ide fordra en uplifvande värma : af mycken köldför-

vifs-

vifsna ocb Jo- de ut. ■ At igenctm Eders Excellences ömmauptnärkfamhet ocb vishet,-våra' lagrar underhålles i grönfkaocb tilvaxt, därom bar en fäll framtid, äfven få mycket fa-krare ghidt bopp^ fom Eder Excellence altid med utmärktnåd och mägtigt bejkydd omfattar jkickcligbet ocb förtjenjt,famt igenom .Defs-mildhet och rdttv/fa, lämnar en kraftigupmuntran til flit och idoghet i vettenfkaper.

Ingen vettenjhip anfer Eder Excellence ovärdig Defsnådiglie upmuntran och vård. Hushålls - vettenfkapen år E-der Flxceilence, få mycket mera omhjertad, fom fjelf defshögftuplyfle kännare, Eder Excellence bar igenom tillämp-ning däraf, under Defs fordna Hofdinge■ftyrfel, beredt ecbfrämjat et helt lands ocb folks fällbet ocb välmåga i Riket,

Eder Excellence bar med et granfkande öga befedt Stor-furfiendémet Finland, defs näringar, naturs-förmoner ocbhrifler.- När i enfald jag i denna afbandlig teknadt ocbframgifvit några famlade anledningar til näringarnas båt-tre drift, förening ocb upkomfl i detta land, hoppas jag.ock allerödmjukaft , at Eder Excellence, hvilken dl/kar ljusoch ftinning, utan fkiltfavg eller affeende, byarifrån de kom*mit, äfven nådigft taktes anfe dem värdiga Defs påögnande.

Den Högfle göre Eder Excellences lefnadfå vift mäng-årig, lätt, glad ocb ofverjiodande af all hög fällbet, fomden för det allmännas väl ocb vettenfkapernas upkomfl ärnödig ocb bögfi tryttig. Framhärdar med oupborlig djupvördnad

EDER EXCELLENCES

allerodmjttkajle tjenareNICLAS GUST. BRÄNDER.

KONGL. MAJ.-TS'TRO-MAN OCH OFVERSTE-LIEUTENANT VID KONGL. BJÖRNE-

BORGS LANS REGEMENTET TIL TOT,RIDDAREN AF KONGL. SVÄRDS-ORDEN,

VÄLBORNE IIER R

JACOB CARL GRIPENBERG,

Intet er>, utan flere omft'ndigheter gifva mig högft angenäm anled-n.ng, it til védermäle af vördnad och högaktning, ödmjukeligcii

t_...r,nt Herr ofverfte-Lieutcnanten och Riddaren furiUingen af dettamitt Academifka arbete.

Högtuplyft kännare af ämnet, fom det innehåller, är Herr ofver.fte -Lieutcnanten ocli Riddaren få mycket mera, fom värkftallighetenaf Navigations-leder härllädes di ej ringa del varit Defs värda tilfynöcn ftyrfel öfverlåmnad.

Icke nog, a£ jag i Herr ofvfrfte-Lieutenantens och Riddarens he-dervärda hus i flere är rönt allmän ynnefl och bevågenhet; Defs ädlac-ch välgörande hjerta har fträkt til mig, fom en värnlös yngling, pädet högft;» ännu ömmare värd, Af Herr ofverfte -Licutenantens ochRiddarens godhet, har jag blifvit underftödd i mina behof under minaftudiers idkande, famt har Defs ömfinta bemödande ftädfe varit at lät-ta mitt bekymmer häruti.i Den Högftfi uppehälle Herr ofverfte -Lieutenanten och Riddarenvid god hålfa, munterhet och valmäga i mänga är och tider, det ärbilligt dens upriktigafte önfkah, fom med ftåndig vördnad fra::)härdar

VÄLBORNE HERR' OFVERSTE- LIEUTENA3MTENSOCH RIDDARENS

allerodmjukajie tjenareNICLAS GUST. BRÄNDER.

HT*I il främjande af Borgeliga näringars rörelfe,-*- famt beqvåm och vig affåttning, har i alla ti~

-der uti vålbeftålte famhållen, Navigations leders be-aredming och opnande förtjent mycken upmårkfamhet.

f landsorter, därom fommaren man nödgas land-vågen -nedföra allehanda exporter, ifrån vi dt aflågfne■ortei% och hvareft mycken brift funnits på drågter tillandtforor, famt ringa tilging varit på folk; där hardenna hushålls-anftalt i fynnerhet blifvit anfedd förffiödig -och högft nyttig.

Melon uti defs EJfai fur le. Commcrr.e Cap. 34. be-vi far med goda (kål, at forlön öfver vatn, intet kaneller hut räknas högre, ån til en tjugunde del, emotforlön til lands: om tufende mennifkjor och tufendehäftar, fager han., blifva använde, at göra en flod fe-gelbar, eller at förfärdiga en vattugraf, och med det-ta arbetet få mycket uträttas, at tvåhundrade menni-fkjor och tvåhundrade häftar federmera blifva fparde,få vinner ju Staten, tvåhundrade perfoner och -två-hundrade häftar, hvilka til annan nytta kunna använ-das; Herr de la Lande anmärker -ock, at genom den

A fegel-

"T- * V T"

Fegelbara Canalen Briare i Frankrike, få Ipares tre-tufende häftar, och jordbruket vinner trettiotufendeplogland åker (a); at ej fortiga, det varors dyrhetoch ftegring, ganfka mycket minfl.as, i famma mon,fom landtfrakter kunna Undvikas.

Hiftorien år dårfore ock upfyld med bevis där-på, at Drottar-och Regenter, hvilka varit ömma ochmonne om fitt folks vålftårid; de hafva altid haft den-na nödiga hushålls-anilalt i ögnafikte. En Danausoch Kadmiis arbetade darpå i Grekeland; Smiiramis iFerfien; Augufius och Trajanus i Italien; Imdvig denxiv i Frankrike, åfven fom i fenare tider i Ryfsland,Preuffen, Holften och på flere Hållen i Europa, Na-vigations- och Sjöleder, til undvikande af koftfammalandtforor, blifvit öpnade.

(a) De la Lande des canaux de Navigation du canalde Languedoc. Paris 1778.

I anfeende til alt detta, och fom knapt något landfinnes, hvilket år mer upfyldt med många och vidlyf-tiga Qöar, famt vidllråkta ftråmmar, åifvar och vat-tudrag, ån Storfurftendömet Finland, få har ifrån dentid, Svenfika Regeringen med alfvar och eftertryckbörjat uphjelpa näringarna i detta land, nödiga vat-tuleders opnande åfven ej allenali varit i fråga, utan

har

*)5 ( thar ock til nplyfning och vårkftållighet dåraf, redanår 1726 Geographifke underfökningar, famt åtfkilligaflrömfalls afvågningar fkedt. De i landet påbegyntaoch til en del-fortfatte flrömrånfningar i Öfterbottenoch Björneborgs lån, hafva varit en beredning hårtil;en Canals upgråfvande med Slufsverks inrättning vidRikala i Tavaftehus lån, har fenare åren varit underarbete, åfven fom afvår AllernådigfteKonungs högft-prisvårda ömhet och vård om näringars upkomft iFinland,, nu allehanda vidftråktare anftalter i dennaaffikt förehafves.

At mera ån et hälft feculum dock redan förflu-tit, utan at Finland och defs inbyggare af deffa högft-berömmeliga bushålls-anftalter rönt någon betydan-de nytta, dårtil hafva flere orfaker lagt många hin-cler. Tvenne folk och penninge ödande krig i dettatidehvarfvet; nödvändigheten, at i freds-lugnet an-Vånda "och nyttja Krigsfolkets ar-bets-ftyrka, til fatt-nings-byggnader och landets förfvars-verks i ftåndfattande; et under Democratifk och Ariftocratifk Par-ti-yra hoptråfkt och fördårfveligt finance-verk, famten, om Navigations-leders opnande i Finland, förvidftråkt ocli ej efter elimat, landets låge och närin-garnas befkaffenhet afpaflad arbets-plan, tyckes fam-mantagne, hafva utgjordt måtta orfakerna til detta;hinder.

Hvad denna fenare omftåndigheten angår, få harmin Herr Praefes, under de refor, han efter Kongl.

A % Maj^ts

#;4 c fMaj:ts Allernådigfte befallning i Finland anftält,l tilnärmare underfökning om. landets och-näringarnas be-fikaffenhet hårftådes, famlat en hop anmärkningar': och.fom han benågit méddelt dem mig, til utförligare ut-arbetande i, en Academifk af handling,,, få underttålleSdetta förfök härom,, nu til Allmänhetens, benägna om-döme.

§■ 3-Ehuru Navfgations-leders opnande i]'allmånhet,,

fåfom $. i. anmält blifvit,. åro af mycken nytta, ochej ringa underftödja allmännahushållningens upkomtt,få kan aldrig förmon af dem. i nordliga climater dockblifva få vidftråkt, fom, i fodra länder, hvareft ingen-tid om året, flika vattudrag, af köld och. frott finnasobrukbare.

I anfeende til Finlands kalla elimat, fa beläggsfeår alla fjöar och ftrömmar med is och fnö mått i fjumånader, få at man intet med båt, ån mindre medfartyg i dem kan färdasf den öfriga tiden våra vid-ftråkta fjöar och vattudrag, i anfeende til ciimatet,utbjuda til fjöfarters nyttjande,, utgör fäledes fem må-naders tidl

Sommaren år hår i landet ganfka kort; för trå-git arbete vid åkerbruket och ångfkötleln, famt tilfoder-famlingar åt kreaturen för fjii månaders tid,temnas. våra låndtmån, icke eller då, någon tid öfrig

till

t > 5 ■ ( ftil Navigations-leders nyttjande: at fyffelfatta folken-famt med fjö-föror, det tyckes i flere tider ännuhvarken löna &gT i anfeende til landets ringa närings-röreife, icke eller torde vår ringa folk-nummer vidlandtfkötfeln, utan kännbar förluft och faknad på ar-betare, tåla en ladan fårfkilt inrättning härmed.

Vid våra ftörfta och vidftråktafte vattudrag ochfjöar,, faknas ånnu Upflåder och Köpingar, hvilkaenfamme eller hufvudfakeligen, kunde fyffelfåttas ffledfjöforor til. varors famling, affåttning och kringfpri-dan.de upp i landet. Det år fåledes tre eller högftfyra veckor om våren, och fex om höften, fom våralandfcmän hafva laglig tid, at använda til Navigations-leders nyttjande för deras exporter..

S-4-I anfeende til den vidftråkta arbets-plan, fort*

Ifrån början blifvit gjord och fedan måft år fölgd,med Navigations-leders opnande i Finland, möterdärvid ibland andra hinder, ock det, at verkftållig-heten fordrar odrågeligt arbete och ftörre penninge-fummor, ån at koflnaden dårföre i flere fecler kanerfåttas, eller denna anttalt däremot blifva af verk-fem nytta för landet..

Allmånnaft åro underfökningar, afvågningar ochförflager gjorda, at bereda en fegeibar fjöled ifrån

A 3 fto-

m- ) 6 ( *>

ttoraPåijåne fjön, igenom Tavaftehus och Björneborgslån ned til hafvet och Björneborgs Stad, ån ock, at

' öpna en annan ifrån Tavaftehus igenom Turkhautatil Stapelftaden Helfingfors; åfven fom Öfterbotnifkavattudragen och Kymmene ålf, varit i förflag at gö-ras fegelbare. Vid den förfta fbm blifvit föreflagen

/at framledas ifrån Påijåne igenom Wefijako och Hav-. ho Socken, förbi Tavaftehus, igenom Rikala Cana-. len och Skiften, inträffa fexton- ftycken fortfar ochfmårre ftrömfall, hvilken durchfarts uprödning och iiland fattande, efter gjord calcul, anfes fordra fjutunnor gulds koftnad; härifrån förekomma fedan ån

.vidare uppå fiorton mils våg, trettiofex ftörre ochmindre ftrömfall i Björneborgs lån, föran igenom Cu-må ålf man kan komma ned til Björneborg och haf-vet, famt ibland hvilka Nockia forfs i Birkala Soken,emellan måft lodräta Branta berg, år af en ottonde

Aeå milsr längd .och ftråckning. Segelleden til Helfing-' fors möter ej mindre fvårigheter; ty igenom afvåg-!ningar år utrönt, det til vinnande af denna fegefled,af tolf mils långd, fkulle fordras fyratio åtta farfkiltafluffar, at ej förtiga, det vatnet i ShifsVercken, åfven,hår borde tvingas at förft ftiga upp tvåhundrade nit-tio åtta fot, at komma til Tuoronfuo, famt at fedanfalla trettio fyra fot utföre, föran det blefve fegelbarttil Kclfingfors.

Som vid Påijåne fjöns frrånder, eller de florayattudrag, fonl dårmed hafva fammanhang, intet fin-

nes

f) 7( tnes någon vidftråckt bergslag, eller folk och flögde-rika ftåder, fom utbjuda efiecler och exporter, til ut-förande, få tyckes iä koftfamma anftalter, fom deflaförefiagne Navigations-leder fordra, icke kunna för-enas, hvarken med dråtfelverkets tilftånd i Riket, el-ler pned näringarnas beskaffenhet i landet

$5-Förutan detta, utmärker Finfka landets läge, all-

männa hushålls-näringars uråldriga inrättning ochfördelning hårftådes, fom och den förmon vi om vin-teren hafva af ciimatet, til landt-forors lättande, atNavigations leder uti Finland icke åro nödiga i fåvidftråkt affigt, fom i andra länder.

Hindrar vinterkölden hår ofs, at i 0u månaderstid, nyttja våra vidftråkta fjöar och många vattudragtil fegelfart, få bygger den ock icke defs mindre fla-ta fnöbetåkta is-broar öfver dem, för famma tid, tilet ypperligt och godt åkföre.

Finfka Bonden, fyfielfatt om vinteren med ringaarbete vid landtfkötfeln, kan denna tiden ock ganfkabeqvåmligen fyffelfatta fig med landtforon

De refor, fom i Carelen, Savolax och norra de-len af Tavaftland anftålles öfver land ifrån våfter tilöfter, falla vål mycket befvårlige, i anfeende til vå-garnas Jilråckning tvårs öfver flere landtryggar och

hög-

t ■) ,"« .( '*fsgder, men om vintern kan detta måft undvikas,dels då kofän -tag-es öfver landets vidlyftiga fjöar ochvattudrag, eller ock når den framledes igenom dal-derne under landtryggarne, hvilka hår allmånnafthaf-va deras ftråckning ifrån norr til föder.

Uti hela Öfterbotten och Cajane lån, hvilkas lä-ge år emellan -bottenhafvet och den landthögd, fomutgör en fortfåttning af Sevebergens höga köl ochfiålirygg, docerar och fluttar marken och landet öf-ver alt, ifrån landthögden nid til hafvet

Hela Nyland och Åbo lån, med fodra delen afTavaftland, år måft flacklåndigt, öfverfl:röd t medfpridda enftaka berg och fmå landthögder. Björneborgslån hyfer, jämte vidlyftigare vattudrag, väl långftråk-tare landthögder; men landsvågarne in vid dem, fram-ftryka icke eller öfver bergig eller eländig mark, nidtil hafvet och Sjöftåderne.

Alla Järnbruk och tackjärns Masugnar i Finland,finnes ifrån åldre tider tilbaka, anlagdc± antingen nå-ra intil hafvet efter ock vid hafsfcuften, få at bergs-hanteringen i detta land for defs erFecrer icke behöf-ver Navigations-leder. De båita och måfia anied-.tiingar vi hafva til Ertzgeburge eller Malm-falt, röjalig ock i Nyland eller et .tycke ifrån hafskuften; fa-rangt låra de i alla tider ibkas upp i landtryggarneaf Finland.i , Til

f) 9( fTil alla Finfka Sjö- och Stapeiftåder, framleder

fig upp ifrån landet, nåftan allmänt något vattudrag,någon ftröfn, ålf eller å, uti hvilka i Synnerhet i Ö-fterbotten och på några andra orter, kan utan mångakoftfamma Slufsverk, beredas igenom förfigtigt an-ftald ftrömrånfning, båtfarter til tio å tolf mils afftåndin åt landet.

Härjämte tyckes, vid deffe Navigations-ledersopnande, åfven förtjena all åtanka, ej mindre de ex-porters befkafienhet oc'l myckenhet, fom upp ifrånlandet igenom dem kunna afföras, ån ock, huru medbehörigen afmätta fteg, i förhållande til landets de-fenfipn vid Riksgränfen, de böra framledas.

Hvad det förra angår, kunna de af landtmannavaror, ej beftå af annat än fkogs- och fkeppsvirke,tjära, fpanmål och viclualier, famt i retour-varor åtländeman, af falt, järn, kalk, fill, ftrömming och litetmanufaélur, famt Köpmans-varor: och fom deffe va-rors export och affåttning, i anfeende til det lägeFinfka Städerne och Järnbruken redan innehafva,famt. om flere Köpingar och nederlags-platfer upp ilandet anlågges, på annat mindre koflfamt fått docktiiräckeligen kan främjas: få tyckes för denne affikt,Navigations-leder med mångfaldiga koftfamma Slufs-verks inrättningar, äfven kunna undbäras.

B J. 6.

<*" ) to ( *$" 6.

Af detta fom anmärkt blifvit, kan och bör dockintet dragas den fölgd, fbm fkulle icke i en vifs mån(jöfarters opnande kunna i Finland värkftällas medganfka drägelig koftnad, och de blifva högft nyttiga,utan faft mera Utmärker landets och vattudragens lä-ge, famt en del vahru-exporters befkafienhet härda-des, at hushålls-näringars allmänna upkomft, genomdem åfven anfenligenkan underftödjas och påfkyndas.

At närmare utreda detta, tyckes det blifva nö-digt, at fkärfkåda Finlands vidlyftiga vattudrag ochfjöar, famt defs vidfträkta drömmar och floder i tvän-ne farfkilta fyne- punfter. Man finner de förra då fö-reilälla en vidlyftig fkärgård upp i landet; de fenarejgenomfkära åter alla Provincer och nidflyta til haf-vet, dels tio å femton mil ifrån landtryggarna, än ock,nidftörtas denna landt-fkärgårds ymniga vatten, medmångfaldiga forffar och ften-rafiga vattufall, igenomCumå alf, Kymmene alf och Wuoxen til bottenhaf-vet och Finfka hafsviken.

Uti Skärgården upp i landtet, hindras båt- ochfjofarten emellan Carelen, Savolax och norra delenåf Tavaftland, endaft igenom få korta Ed, eller nå-gra fmå trånga fund och ftrömdrag, hvårföre medringa koftnad, en allmän fjöled, emellan och til flereorter, i della vidlyftiga landnkaper kan beredas.

Al-

t)U ( #Alla alfvar i öfterbotten och de mäfta vattudrag

fom ifrån landthögderne leda nid til Stapelftäderneoch hafvet, de äro redan til en del navigable, ochkunna med ganfka drägelig publique koftnad, än län-gre in åt landet uprenfas.

De alfvar, fom ifrån Finlands landt-fkärgård ut-töma fig i Finfka hafsviken, af dem fluter fig den enaalfven nu mera icke innom Rikets gräns; den andrautgör åter en rå-fkillnad emellan ofs och en mägtigGranne, famt torde den blifva efter ändamålet, tilräc-kelig nyttig, om den endaft få mycket uprenfas, atfkogs- och fkeppsvirke ifrån Calkis forfs, må fram-deles med mera beqvämligbet til hafvet kunna utfo-ras, än det hartils fkedt

Det vidlyftiga vattudraget, hvilket ifrån ftora Päi-jäne (jon, igenom Tavaftland och Björneborgs länfamt Cumå alf, fträcker fig nid til hafvet, kan i anfe-ende til defs många forftar och längfträkta ftrömfall,famt för odrågelig koftnad med Siufsverks inrättnin-gar i dem, innom flere fecler icke helt och hållet up-rödjas och inredas til Navigations led, men til främ-jande af fjö-frakter upp i landet, finnes emellan de(Varade ftrömfallen deraf, dock vifta anfenliga mellan-rymder, hvilka lått tyckes kunna beredas til båt-far-ter, åfven fom til fkepps-exporters ökande i Utrikeshandelen, för Björneborgs Stad, et dycke af Cumåålf, til tio å tolf mils afftånd upp i landet, utan myc»ken koftnad, torde kunna uprödjas, at under påftåen-de vår- och höftfloder nyttjas. §. 7.

f i. u i f§■7.

Storfurftendömet Finland, har i fenare tider förftkommit under upodling:' folkmängden år hår emotlandets vidd ånnu ringa: på de måfta orter finnes fol-ket utan uplyft kunfkap i hushålls-näringar och utomtilfålle til induftrie, arbete och förtjenft: under en o-aktfam allmän hushållning i forntiden, åro landetsypperfta egendom och prydnad, fkogarne, igenom etoförfigtigt fvedjande och tjårubrånning mycket för-(lörde och utödde. På en och annan ort, där de ån-nu finnas qvar, röjer fig, at i brift på affåttning, deåro både för agaren och Riket af ingen nytta. 1 fle-re orter uti norra delen af landet, lemna -mångfaldigaberg, landthögder och vattudrag icke vidftråkt utrym-me til åkerbruk och bofkaps-fkötfei; ånnu öfverfvåm-mas hår af vår- och höftfloder de bördigafte marker,i ftållet för det, de likafom Nilen kunde göda landet;Pergs-näringen fyflelfåttas i Finland ån med föga an-dra produfter, ån ftångjårns tilverkningen: Städernaåro allmånnaft utan flögder, utan planteringar: Stads-boen får och fkördar likafom Bonden, råg, korn ochhäfra; utlåndfka handelen drifves måft med fkogs-ex-porter, och den inlåndika med utrikes kramvaror. Iet land, där i det måfta ånnu faknas föreningsbandoch ordning emellan alla hushålls-näringar; dårallmän-na anftalter ej ånnu hunnit göras til landets rå-åmnensförädling efter tilgång på dem, i hvarje landsort; afhvad flags befkafienhet, och til huru flor myckenhet,

år

*> ) i 3 ( 'Iår det at förmoda, at exporter i et fådant land fkolafinnas? Skulle Finland innom dci's vidd och rymderinnefatta hela norra Afien, hyfa i fitt fköte de rikaftenaturens fkatter, famt vara genomfkurit af naturligaoch inrättade Navigations-leder, vore af dem dockringa nytta at förvänta, om icke (leg för fteg tillika,vårkfamme och rått afpaffade anftalter fkulle vidta-gas, til näringarnas upkomft och-tiitagande, hvarige-nom endaft nyttiga exporter frambringas..

$■ 8-

För Finland år fåledes icke nödigt, at Naviga-tions-leder hår beredas vidftråktare och koftfammare,ån näringarnas närvarande tilftånd och läge det på-yrkar: i den mon de tiltaga och fjöforor underftödjafamt påfkynda näringarnas tilvaxt, tyckes det blifvaanoelåelt, at förft Öpna vidare tilfålle dårtil.

I fölgd håraf, kan til en början, endaft genomförfigtigt anftålde ftrömrånfningar, fjöforor uti mån-ga Finfka Provincer, lått beredas för landets nödiga-(le exporter. Sådan år belägenheten för hela Ny-land, Åbo lån, Björneborgs och Lovifa låns fodradel, fom ock den del af Öfterbotn, fom til defs långdligger ut med hafskuften.

Förutan en vig landtmanna-varors affåttning omvintren i deffe landfkaper, ifrån 6 å 10 mils afftåndtil Järnbruken och.Sjöftåderna, få finnes åfven en o-

B 3 tro-

t ) »4 C ttrolig myckenhet åar och fmå vattudrag, fom på des-fe orter flyta nid til hafvet

På utlåndfka orter nyttjas med upmårkfamhefcalla backar och fmå vattuleder, at under påftåendehöft-,och vår-floder*,'nidföra något (lags fkogsvirkejat igenom våra åar,* om de uprånfas, åfven kan ut-flottas timmer, planekor, brygg- och kaflved, famtandra fkogs-afdrågter, därom år icke tvifvel. lÖ-fterbotten utföra Elfe Capellboerne, igenom Peders-öre å, på detta fatt all tjåra, åfven fom ock igenomLappo å detta redan fker, ifrån 4 å 5 mils afftånd tilStadernas laftage- platfer: under förre OeconomiaeMagifter Docens i Åbo, Herr yfacob Stenii tiifyn ochftyrfel, har på publik koftnad och med biträde af all-mogens frivillige dagsverken Pyhåjoki å, ock redananfeenligen blifvit uprånfad, fa at icke allenaft ifrånpfre delen af Soknen måft 15 mil, upåt landtryggen,iman med båt kan fårdas, utan nyttjas nu ock dennevattuled af Idenfalmi, Rautalambi och Wiitafaari fok-liar, på andra fidan af landtryggen, fedan de öfverland,framfördt deras exporter til Pyhåjervi tråfk. AfKyro å, hvilken ifrån landtryggenfaller nidtilQveflax,nära tilWafa ftad, har Herr Råd- och HandelsmannenAbraham Falander, på egen koftnad, uprånfatet anfen-licrt ftycke in åt landet, åfven fom Borgerfkapet i Gam-laCarleby åtagit fig,at 11 mil uprånfaStorvettil ån ifråntafvet upp til landtryggen vid Perhå, allenaft en or-

den-

♦ ) |$ ( %dentelig landsvåg ifrån Saarijervi Socken til denneStad inråttas (b). Om af publique anftalter, en fåhögt berömvård Patriotifme, mötes och underftödjes,kunna fjöforor utan några koftfamma Navigations-le-der, fnart blifva allmänna hår i landet. I fall jemtenågot publiquet tiifkott för koftnaden, landet och ftå-derne gemenfamt fjelfve åfven lade hand til de når-mafte vattudrags uprånihingar, voro de ock fnartverkftålde. At en öfverhets båfta anftalter i verl-den åro fåfänga, om folket åfven ej fjelf vil bidragadertil, detta var Konung GUSTAF den fördes fvartil Borgerfkapet och Allmogen vid 1546 års Riksdag(c). A t under en GUSTAF den 111 Regering, den-na erindran anfes med verkfam upmårkfamhet, der-om år icke tvifvel.

All ved til kol och råftningar framros med båtoch laft -pråmar, få vid Långbans hyttan i Sverige,fom ock den, hvilken föres ifrån Luröen i Wenern atupkoias, åfven fom ej ringa del Bruks-kol vid Lod-vika Bruk framföres fjöledes (d). En del Järnbruki Finland, fåfom uti Nyla*nd och Åbo lån, hvilka fin-nas belägna in vid ftora fjöar och vattudrag, kunnaföljakteligen åfven hos ofs, i ftållet för lång och koftfamkolvåg öfver land, dertil nyttja fjöforor.

(a) Ifrån GamlaCarleby, finnes upbanad fommarvågredan 6 mil til Röringe hemman; men fedan vidtageringen landsväg 4! mil til Perhå, eiier inemot 6 mil til

No*

# ) 16 ( fNopola i Saarijårvi Sokn, dar förft Cuopio ftora lands-vågen möter. Emellan Perhå och Kyyjårvi eller Pålkitråfk ar endaft i mils afftånd ofver jåmn mark, hvarefttil communication emellan de ftora vattudragen i Ta-vaftland och Öfterbotten famt GamleCarleby, en lands-väg lått kan uprodjas.

(c) von Dalins Svea Rikes Hiftoria, 3 Del. Cap, 7,§. 11.

(dj ILiilpbers Dagbok pag. 623.S-9-

Inrättningen af allmänna nederlags-platfer, förlandtmanna-varor uppå låmpeliga ftållen, kan myc-ket lätta närings-rörelfen i landet, och lemna utväg,at nyttja 'jöforor emellan vidflråkta fjöar och vattu-drag. I den del af Carelen, Savolax famt norra de-len af Tavaftland, hvilken gråntfar til landtryggen,fom fkiijer deffa orter från Öfterbotten, finnes ännuden båfta fkogsvåxt, af ftorverks trän, fkogs- ochfkepps-virke, hvaraf nu intet det ringade til FinfkaSjöftåderne dock kan utföras. Skal denna olågenhetafhjelpas, åro nederlags-platfers inrättning, för deflapr.oduéier, uppå låmpeliga ftållen,- den enda utvågdertil.

.De Soknar af Savolax, {öm uti (]ön Saimen haf-va öppen farled, hade för deras tjära fordom neder-lags-plats vid en invik af Saimen uti Joutzenos foc-,ken, hvarifrån Handlande vidare framkörde dem 4 å5 mils landvåg, lii.Wiborg, ... . ,

För

*£ ) i? t #"För hela Stor-Savolax var då ock öppen hän-

de] och fjöled til Wilraanftrand för viéhualier och an-dra landtmanna-varors nu hafva deffa orter ingennärmare Finfk ftad^ån Lovifa och Uhleåborg på 50a 60 mils afftånd; men til Wiborg år endaft 10 å 15mil. Om de^ä vidftråkta Provineers producter, hvil-ka utan fkogsvirke, beftå af tjära, fpanmål, hampa,pelteri, torrfifk, viilbråd, bofkap, häftar och vi-ftua-lier, fkola på något möjeligt fått komma in uti Riketshandels-rörelfe, år altfå högft nödigt, at uppå Öfler-botnifke landtryggen, eller den fa kallade Maanfelkå,inråttas tvenne eller flere nederlags- och handels-plat-fer för deffa landtmanna-varors affalu, hvarifrån delsigenom Uhleå ålf til Uhleå Stad, eller ock igenomStorwettii å, til GamlaCarleby Stad i Öfterbotten, demed fjöforor kunna nidflyttas och utföras. Igenomden ftrömrånfning, fom i Uhleå ålf igenom biträde afallmogen och med något publikt tilfkott blifvit för-rättad afPhilofophie Adjunkten Herr SamuelChifdeniust

år den famma ock nu mera ifrån Cajana öfver 14 miltil Uhleå Stad navigabel, få at ftora laftbåtar med 15å 20 tunnor tjära utföre denne ålfkunna nidföras.

De vidlyftiga vattudrag, fom leda til Uhleå, mö-tes ock ftraxt upp vid landtryggen af brukbare vat-tudrag, fom ån flyta in uti Carelen, ån ock til Savo-lax. De förfta börja ifrån Maanfelkå by i Sotkarr.Qfocken, igenom fmå tråfk och åar, til defs de f Ila iPielisjårvi, och igeri^pi Pielifenjoki komma in uti O-

C rive*

"f O *8 ( #rivefi ftora fjön, fom har communication de vidftråk-ta fjöarne Puruvefi och Pyhåjårvi; omkring hvilkaalla Carelfka foknarne, utom Pieiis och Ilomants, fin-nes belågne. Til Savolax och Idenlälmi locken, gårifrån landtryggen åfVen en vatfuled, dels ifrån Sa-rasmåki by, igenom Hellemanjårvi, Salaminjårvi ochWerenmanjoki å, ån ock igenom Pyöryenjårvi, belä-gen i Cajane lån och Savolax, til Matkusjoki vid Sal-mis by uti Idenfalmi (ef.

Af lika befkaffenhet år laget af Tavafllands nor-ra del ut med Öfterbotnifka landtryggen. Så fkall nuredan ifrån Rautalambi focken (når man undantager,et litet ftycke öfver fjelfva landtryggen) igenom Haa-pajårvi famt Yli- och Alaviefka vara en fjöled, nidtil Calajoki focken: åfven fom ifrån Saarijärvi fockenigenom Alajårvi, Lappojårvi, famt Effe Capeil titJacobsftad finnes et brukbart vattudrag. Til Krono-by focken, hvarell få mycket fkepps-byggeri idkas,framkommer ock Pårosjoki, en å ifrån Päråsjårvi,fom intet ligger långt ifrån landtryggen.

Storvettil åns ftråckning indi denna landtrygg,förtjenar ån ftörre upmårkfamhet; emedan uppå landt-högden, emellan Perhå tråfk vid IVlötös hemman i ö-ftcrbotten, hvartil Wettil ån tilftöter, famt Polko tråfki Tavaftland och Wiitafaari focken, en nederlags- ochhandels-plats beqvåmligen kan inråttas, för varv-ex-porter fjöledes ifrån norra delen af Tavaftland tilGamlaCarleby Stapelftad (f).

(e) Ga-

*" ) i 9( T(e) Gabriel Ståhle, om befkaffenheten af de ftörfta

vattudrag i Finland, §. 4 § 5.(/) Ac främja communication emellan norra och fo-

dra delen af Savolax, för varu-affåttningen, finnes vidWarkaus en låmpelig nederlags-plats dårtil. Om vid Har-mas i Padasjoki inrättades Köping, vore vid Wehkajår-vi, til defs en Canal här opnas, ockfå en ganfka låmpe-lig nederlags-plats for landtmanna-varor ifrån Påijåne,och hvilka ftraxt efter ringa uprånfning affhari forfs,fiöledes til Tavaftehus kunde utforas.

§.io.Som Slufsverk och andra dylika fördämningar

mycket fkulle hindra lax, fik och annan ftrömfifk, at(liga upp i flrömmarne, at lågga yngel til vidare fort-plantning, få har folket ifrån åldre tider i Finland päalla orter, där tilfålle år til Båt-leder, inöfvat fig i enförundransvård färdighet, at ock med ftrömftakninghurtigt hjelpa fig fram igenom forftar, drömmar ochvattudragen. Mindre laftbåtar utföres på det fa 11et,at en järnring fåftes i någon bergshåll öfver ftröm-fallet, i hvilken häftas et ftarkt tåg, hvarmed båtar-ne i fakta mak både flåppas utföre de ftridafte dröm-mar, fom ock dragés upp emot drömdragen. Uppååtfkilliga utlåndfka orter finnes vindfpel, inrättade öf-ver fvåra drömfall, hvilka drifvas af fjelfva ftröm-vatnet, och nyttjas at upvinda ftörre laftbåtar, ige-nom ftrömdragen, eller ock at dermed framdragadem öfver fluttande dragbroar, på hvilka rullbåhkar'blifvit anlagde.

C a La-

f ) 20 ( "$>Laget och ftrånderne af Storvettil å, fkola efter

Ingeneuren Wikars anmärkning, ock vara fadane, atalla båtar och laft-pråmar dåruti, ifrån GamlaCarle-by kunna framköras 11 mil upp til Perhå med häftar,på famma fått, fom detta i Flolland med dor nyttaår brukeligt; at vid flera andra vattudrag i Finland >en lika god belägenhet gifves, dårom år ej tvifvel.

§. 11.

I fall öfver korta Ed, förbi de brantafte och fvå-rafte ftrömfall famt forftar, landtfrakter inråttas, kun-na många vidlyftiga vattudrag nyttjas til fjöforor håri landet. Förutan det på flika ftållen, åt fandtmanwp i landet, gifves anledning til förtjcnft igenom kor-flor, få kunna ock, dår utrymme år til höbol ochängsmarkers upodling, landtforor öfver korta ed, åf-ven mycket bidraga til bofkapsfkötfelns upkomft, ige-nom allmännare bruk af oxar, ån det hårtils fkedt.At "fjöforor icke bära fig, då de tillika måfte förasnågot ftycke öfver land, år icke tiiräckeligen grun-dat. I Wermeland uti Sverige, nyttjas vid Philips-(lad och Chriftinehaten för tack-och ftångjårns utfö-rande, både landtforor om vinteren, åfven fom detfjöledes öfver flere ed utflyttas, famt år efter fåkraanmärkningar utrönt och funnit, at 1 fkeppund ftång-jårn om fommaren kan tranfporteras 8 mil, faft detock har 5 ed til öfverkörfel, fom tiffammans utgöra1 mil, och dock kollar det ej mera ån 3 Dal. Krmynt

för

t ) 21 ( *för fkeppundet; då däremot för famma våg, om vin-teren allmånnaft måfte betalas ifrån 6 tif 9 Dal. K:tTor Jårn-fkeppundet (g).

I Finland finnes ingen ftad, fom har ftörre briftpå fkeppsvirke och fkogs-exporter i utrikes handelenån Åbo; når de på B^9 mils afftånd, nårmaft belåg-ne fkogarne, efter hand ån mera medtages, och pri-fet på landtforor för fkogs-exporter högre upftegras,famt andra Finfka ftåder åfven börja på, at med den-na Stapelfiad dela vinden, af defs hårtils nådan en-famt idkade vidftråkta kram-handel i Finland, föran-låter f ikert nöden och behofvet Åbo ftad, at uprenfanårmafte vattudrag in åt landet, för fkogsvirkes nid-flottande under påflående vår- och höft-floder; ochfom Somerå. ån, i anfeende til defs läge, dertil år denlikafle, emedan den börjar ända ifrån Painojårvi vidSömmarnasCapell, emotKårkelemaa vidlyftiga fkogs-traélen, och under det den framflyter, åfven ftråckeren gren til Tammela Skogsbygden, famt (luteligen ut-faller igenom Pemar å til hafvet; få år den ock hårlättad vårkfiåld, allenaft öfver et ed, förbi Juva fors,landtforor tillika inråttas.

Skall framdeles det vidftråkta vattudraget emel-lan Tammerfors Köping och Björneborgs ftad, meddrågelig koftnad blifva nyttigt för fjöforor, år ocknödigt, at til undvikande af de många fteniga dröm-fallen i Nockia forfs, öfver et ed härvid, af en knappen fierndels mils längd, landtforor inråttas och nyt-

\__ 3 tjas»

* ) 22 ( *tjas. Ihtil Tyrvis forfs och by, år därifrån fedan öp-pen fjMed (h), hvarifrån om vinteren, alla på dennanederlags-plats famlade varor, igenom Vehkakorpioch Kotkais famt Levanpeldo kunna nidföras til Kas-mark famt Cumå ålfven och Björneborg.

(g) Hushalls Journalen för Septembr. 1777. pag. 432.(b) Vid 1741 Srs Riksdag, var en Köpings anlågg-

«k_g tilårnnad vid Tyrvis by.

§. 12.

At upp i landet af Finland, finnes en vidftråktflcårgård, fom utgör måft en fierndel af defs rymd, år5- 6. anmärkt. Sjön Sairna ftryker fram ifrån N. tilS. fom et litet haf, måft af 40 mils långd, igenom endel af Savolax och måda delen af Carelen. Påijånefjön i Tavadland anfes vara af 15 til 20 mils längd;at ej förtiga, det många andra fjöar, hvilka hår kal-las Enovedet, intaga och utgöra icke mycket mindrevidd: men på hvad fatt idkas fjöforor hårftådes? Skerdetta icke ån med rankiga båtar, utan köl och fegel,af hvilka den minfla ej kan framros och nyttjas utantvenne roddare och ftyrrnan? At komma fram med(lörre båtar, dårtil fordras ifrån 5 til 9 arbetsföre per- ;foner. För fjöforor har naturen hår beredt et vid-fråkt utrymme; få långe de dock anflålias på dettafkt, blifver varu-tranfporten genom dem, lika ko&--faxa fom med landtforon

Skall

$ ) -*3 ( $Skall i denna landt-fkårgård, håruti någon gång

i verlden, fke råttelfe och förbättring, och Skall detvidtagas låmpeliga och verkfamma medel til folk- ochvarv- mängdens ökande hår upp i landet; få tyckesingen annan utväg dertil vara, ån at vid denna Skär-gårds vidftråkta vattudrag, anlågges på tjenliga Hål-len 3 eller 4 Köpingar, med kunnigt och öfvadt folki trådflögder, jårnfmide, våfnader, handel, feglationoch fkutbyggeriet, hvilka må kunna underftödja ochfrämja en lättare och ftörre närings-rörelfe, både in-nom och utom denne landt- SkårSkård, ån dårtil hår-tils varit tilfålle.

5-i3-För Carelen år et ganfka lägligt tilfålle för Kö-

ping, vid Nurmis Capell i norra ändan af Pielisjårvifjön, hvarifrån år fjöled in uti ftora Orivefi fjön, hvil-ken för defs fammanhang med andra ftora fj('iar» lem-nar allmån öppen fjöled til denna Köping för helaCarelen, om endaft vid Joenfu i Libeliz, blifver en ne-derlags-plats för cle fodrade foknarne. Når MajorenAfjlak för 50 år fedan afKronan hade arrenderat inkom-flerne af Pielis focken, utförde han med en trebör-dings båt, allehanda landtmanna-varor ifrån Carelenoch Pielifenjoki, igenom fjöar och andra vattudragup til Cajana landtryggen, famt derifrån öfver fjöle-der och Uhleå ålf nid til Uhleå ftad.

Et fördelaktigt flålle til gemenfam Köping förSa-

* ) 24 ( f=Savolax och Carelen, inträffar ock uti St. Michelsfocken och Lovifa lån. Anlågges denna Köping där-ftädes vid Maanfelkå ås, ar därifrån icke allenaft fjö-led igenom Waolingo in uti Saimen, utan ock igenomKårpijärvi, Pulavefi och Hardola til Päijäne ftora fjön.

Vid Sorfantaipal i Leppävirta focken uppå enlåg ås, emellan flere vidftråkta vattudrag, tyckes 3:djeKöpingen blifva nödig; til väfter om den, finnes öp-pen fjöled igenom Sorfanvefi, Osmangi, Virmajärvioch Rautalambi fockens fjöar ti! Päijäne, och til öfterär äfven Navigations-led, både til Idenfalmi focken,Cuopio Köping, fom ock til Nyflott, famt igenomPuumaia til Chriftina och St. Michels foknar.

Uppå en liten landtrygg af 250 famnars breddemellan Päijäne ftrand och fjön Lummenen vid Har-mas by i Padasjoki focken, finnes et ej mindre nö-digt och fördelaktigt ftälle til Köping, emedan ifrån"Lummenen igenomVehkajärviå, Ottila fjön, famtLän-geimäki och Cangafala foknars fjöar, här en båtledinträffar til Tavaftehus ftad.

Anlagges defle Köpingar på detta fått, uppä fmåed, eller korta landtålar, hvilka här och där afbrytai denna landt-fkärgård, communicätion enjellan fjöaroch ftora vattudrag, kunna de icke ailenarr få ochhafva öppen fiöled {ig emellan, utan kan ofk igenomijöforors nyttjande af Köpingarne, allehanda landt-manna- varor, ytterfl ifrån Carelea, Savolax och nor-

ra

t ) 2J ( tra delen af Tavaftland, framföras både med mindrekoftnad, fom ock på närmare afftånd til Stapelfläder-ne, än det hartils kunnat fke.

Nunna Köping i Carelen, fkulle i fölgd häraf,blifva en fördelaktig handels-plats för Uhleå ftad. I-genom nederlags-plats vid Perhå, för landtmanna-varor ifrån Saarijärvi, Wiitafaari oeh flere orter,fkulle för GamlaCarleby vinnas en anfenlig tilökningpå fkepps-exporter. Lovifa ftad kunde då, vid St.Michels Köping, upköpa varor, hvilka ifrån Savolaxoch Carelen, fjöledes dit blifvit framförde. Vid Sor-fantaipal fkulle mcd fjöforor kunna fke den ftörfta ochvidfträktafte varu-famling, äfven fom ifrån Päijänefjön, igenom Harmos Handels-plats och Köping, al-lehanda landets producler til Tavaftehus kunde utfö-ras, famt därifrån til Tammerfors, och fedan vidarefom §. ii. fagt är, nid til Stapelftaden Björneborg.

Nya Canalers upgräfning med koftfamma Slufs-värks inrättningar til främjande af fjöforor för landt-manna-varors lättare export upp ifrån landet, dekunna genom deffa Köpingars anläggning på före-nämnde orter, näftan aldeles undbäras i Finland. Dentil communication emellan Tavaftehus och Tammer-fors Köping, redan för 7 år påbörjade Canalens in-rättning med en ilen- och träd-flufs vid Rikala, afknapt eg fierndels mil längd, famt kanfke en annan af410 famnar vid Vehkajärvi, til befordran af durch-fart ifrån Päijäne igenom fjön Lummenen til Tava-

D fte-

"!"" ) 26' ( ft"ftehus, torde vara de enda, fom yrka och vånta på. vårkftållighet.

På alla utrikes orter, där til varu-tranfporterslättande, vattuleder beredas och öpnas, göres förft:en noga och påiitelig calcute uppå koilnaden dårtil;kan den beitridas, borjes och foitfåttes .arbetet medfull drift och arbets-ftyrka utan uppehåll; allmånnaftutbjudes genom auclion åt hugade Entrepreneurer,at för vifl betingat pris vårkftålla, ån et ftycke af enCanals upgråfning och inrättning, ån en eller flereSlufsvårks-bygghader, af hvilka anftalter man finneroch erfar, at ej mindre flrömrånfningar, ån ock nyavattuleders opnande, med ganfka ringa och drägeligkoflnad, innom en förundransvård kort tid af demkunna vårkflållas. Konung Ludvig den xiv inrätta-de Canal de Languedoc af 64 Franfka mils längd,med 62 Sluffar, innom 15 år, och var lycklig nog, atpå få kort tid, kunna förena medelhafvet med floraOcean vid Bourdeaux.

$" 14At förmå flögd-kunnigt folk, til at flytta upp i

landet til deffe Köpingar, borde ej blifva för fvårt,emedan det varit möjeligit, at locka och flytta demanda til Taurien och Cherfon; om de penninge-fum-mor, fom blifvit ämnade til nya Canaler och Slufs-verks inrättningar i Finland, användes til flyttnings-

Pre-

"*" ) fr ( -*"Premier, åt de i $. T2. omnämnde handels- och flög-de-Idkare, år ej tvifvel, at fedan tvånget af Skrå-Ordningar nu mera åfven hos ofs uphördt, det enmyckenhet trefvugt och omtånkfamt folk med nöjefkulle på deffa orter vålja bonings-fållen. InråttasKöpingar utan at i dem tillika införes och fåftes flög-der och handel, må de håldre aldrig påtänkas ellerinråttas. En fådan anftalt fkulle endaft medföra enhögft fkadelig värkan, at onödigt rycka bort en hopnyttiga arbetare ifrån landtbruket och andra näringar.

Brift på varors tilförfel och rå-åmnen för flög-der, fkulle fakert intet yppa fig för deffa Köpingarhår upp i landet, i fynnerhet, om det i Handels Balk.6 Cap. i:fta och 2:dra §. ftadgade och ån bibehållnatvånget på handel, fkulle uphåfvas. Undantages Saa-rijårvi, Wiitafaari, Rautalambi och några andra fok-nar, hvilkas utrymme måft bedår af Skarpa fkår, hol-mar och ftenröfig mark, få finnes i fynnerhet uti nor-ra delen af Tavaftland, famt en del af Savolax ochCarelen god åker-jordmon; Chriftina och St. Michelsfoknar åro rått tått bebodda; Cuopio focken hyfer en-famt öfver 15000 mennifkjor, med omkring 800 tor-pare och 400 inbyfeshjon.

I fall flere Regale Brånvins-brånnerier för Fin-land ånnu finnas nödiga, kunde deras anläggning inågon af deffa Köpingar, åfven ån mera fråmja fpan-måls affattningen och uphjelpa åkerbruket hårftådes.

Da Til

*f ) 28 ( ■fTil et indrågtigt Infjö-fifke, lemnar denna landt-

{kårgård öppet tilfålle, famt fkulle exporterne derafmångfalt kunna ökas, om af kunnigt och öfvadtfolki rån deffe Köpingar, fifket i öppen fjö mera vidftråkt(kulle idkas, ån då detta, fom en bi-näring, nu aflandtmannen verkftålles.

Om FinSka Sjöftåderne med ftörre upmårkfam-het, ån hårtils Skedt, drakte deras handel til SvenfkaPommern, och förde dit bråder, bjelkar, tjåra, jårn,qvarnftenar, Skogs-virke och tråd-flögder, Skulle här-emot därifrån kunna fås i utbyte en myckenhet fiå-der, fom Judarne nu underflagit fig, en anfenligmängd oberedda gumsSkin, lin och ull, fom oföråd-lade utföres til Saxen (i); men af hvilka, de fenare ifynnerhet, vore låmpeliga rå-åmnen til förädling iFinSka Köpingar, dar våra långfamma höft- och vin-ter-qvållar, både i (låder och hos allmogen låmna fåmycken ledighet, til fpånad och våfnader. I en delSavolax och norra delen ,af Tavafthus lån, famt Ca-relen, planteras nu ock redan en myckenhet hampa,fafom iKårimåki, Idenfalmi och Padasjoki, åfven fom,om lin-planteringens upkomft i Carelen, ej år tvif-vel, emedan denna producl förut utgjqrdt en fkatt-eller rånte-perfedel i detta land.

I Finland fmides och räckes årligen H767 fkep-pund och 10 lifpund (långjårn, hvaraf ånnu knapt 2å 300 förädlas igenom groft eller fint fmide, til utri-kes affalu. I Tyfk-

f ) 29 i "tJTyfkland, England och en del af Frankrike haf-

ver en otrolig myckenhet folk näring, endaft genomfpikfrnide för hand. Finfka fmeder upp i landet, frr.i-da viffa forter fpik, redan-för båttre pris, ån det fker un-der kriiphamrarne vid Järnbruken. Vore vid Jårnvårc-ken i Öfterbotten, vid Strömfors Bruk vid grånfen,eller ock vid Fredrikfors Bruk i Björneborgs lån, in-rättade Waks- och fkår-verck för fpiktenar och an-nat fmide, at gifva anledning både til fpikfmidets ut-vidgande hos Allmogen och annan jårn-förädling iFinfka Köpingar, fkulle håraf lått upkomma en in-dråktig näring upp i landet. Ulftiger fpiken, fom fördefs lindriga pris, utföres til oerhörd myckenhet ifrånHolland til alla verldenes delar; både dår och annor-dådes vore nog affåttning på deffe varor.

At uti deffa Finlands Köpingar åfven allehanda(lags tråd-fiögder med förmon kunde idkas, år onö-digt at anföra; emedan efter det fom anmärkt blifvit,de (kulle få och hafva deras läge, i den vidftråktaftefkogsbygd af hela landet.

Hvart och et land, endaft öfverlåmnadt åt na-turens åtgärd, frambringar intet annat, ån moffar,kårr, mörka tjocka fkogar, nidrutne i kors kullfallneträn; På en flor rymd föder det knapt några hararoch litet viilbråd; ofruktfamhet och vildhet röjer figöfver alt; men beredes tilfålle för defs produélersviga affåttning, blifver det fnart odladt. Defs rå-

D 3 åm-

t' )' 3° ( tåmnen upfökes och famlas; de förädlas af induftrie,fnille och vett, och en nplifvad handel frambringardem i rörelfe, ftora folkfkarar til föda, bärgning ochvälmåga.

(/) Hamburgfke Politifke Journalen for 178.1. Ct. 12.Greifswald. Critifche nachrichten 1782. fl. 5.